Page 1

NUMMER 1 | 2018

Gamla Årstabron dämpas med ny metod – utan avbrott för tågtrafiken Möjligt att halvera klimat­ belastningen vid brobygge Höj miljöbetyget för byggnaden genom klok planering av brandskyddet Kom ihåg byggmaterialens klimatpåverkan I FRAMKANT Kulvertsystem sparade byggyta BILDJOURNALISTIK

TEMA Anläggning & klimatsmart byggande

Läs om att bygga broanläggningar och hus mindre miljöbelastande

Vardag efter åtta år JURIDIK Kostnaden för utsättning kan bli en dyr historia för entreprenören


la K ren lima s: L tsm a a Lä dhu rt ra sm si k m t ig er p å as s e n o iv t m! PA RO rä, U C. pp SE sa Re fe

PAROC® Klimatskiva ZERO

ENKELT & KOSTNADSEFFEKTIVT FÖR NÄRA-NOLL För att minska energianvändningen till nära-noll ställs krav på alla delar vid en renovering eller nybyggnation; täthet, isolering, fönster, dörrar samt värme och ventilationsanläggning. I Dalby-Viggeby bygger fastighetsbolaget Schröder hus av hög kvalitet med god arkitektur, bra energiprestanda samt en vettig ekologisk profil. Därför passade PAROC WAS 35, Klimatskiva ZERO konceptet väldigt bra. Klimatsmart byggt rakt igenom, helt enkelt.

PAROC Stenull framställs av sten och kan därför användas som värmeisolering i krävande miljöer. I konstruktioner som isolerats med stenull bromsas eller förhindras spridning av brand effektivt. För mer information: PAROC.SE


Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2018

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Nya Årstabron Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Ett SBR som växer med uppgiften

N

är detta skrivs har det nya året just anlänt. Det är alltid spännande med årsskiften, vad ska 2018 bjuda på? Under 2017 fick vi se bomarknaden vika ner från de rekordnivåer vi hunnit vänja oss vid på i vissa fall över 100 000 kr/m2 i centrala Stockholm. I mitten av januari har det kommit nya uppgifter att bostadspriserna fortsätter att falla men många i branschen tror på att vi snart ser en stabilisering av prisutveckling. Behovet av nya bostäder är alltjämt stort. Under senhösten skrev Boverket ned prognosen för behovet av antalet bostäder från 710 000 till 600 000 under perioden 2016– 2025. Det är ju såklart en minskning men ett år har också gått från förra prognosen på 700 000 lägenheter. Ett fortsatt behov på i genomsnitt 67 000 lgh/år bedöms behöva produceras under perioden. Statistik från SCB redovisar totalt ca 46 000 färdigställda nyproducerade lägenheter under 2016. Detta tillskapat totalt för nyproduktion av flerbostadshus, ombyggnad och småhus. En nivå vi inte sett sedan före kraschen i början av 90-talet. Om Boverkets bedömning stämmer tycks problemet inte vara en minskad efterfrågan utan att det saknas köpare som har möjlighet att betala de priser marknaden varit van vid. En något lägre bostadsproduktion kan medge att resurser och kompetens kommer till användning i planerade och nödvändiga infrastrukturprojekt. Den allt större folkmängden har på många håll skapat trafikstockningar och överfulla allmänna kommunikationsmedel. För SBR:s del har man under några år fått

jobba med olika utmaningar som att bibehålla sin storlek avseende antal medlemmar och ”vända på kronorna” för att verksamheten ska kunna fortskrida som tidigare. Det är nu positivt att kunna se att medelåldern sjunkit till 56 år och att antalet medlemmar åter ökar. Ekonomiskt har resultatet förbättrats väsentligt. Kansliet har effektiviserat en del rutiner och är nu bättre rustat att fortsätta att modernisera och utveckla föreningens verksamhet samt fortsätta ta tag i nödvändiga framtidsfrågor. Just nu pågår rekrytering i syfte att stärka kansliets resurser och kompetens i byggtekniska frågor. Under 2017 har en ny expertgrupp bildats och under 2018 kommer SBR starta upp utbildningspaket för att kunna erbjuda utveckling till -av SBR certifierad projektledare. Förberedelser och kontakter tas nu under vintern på flera håll för att sätta samman de kursblock som erfordras. Intresseförfrågningar om medlemskap i den nya expertgruppen kommer skickas ut under tidig vår. Apropå våren så tas stafettpinnen för årets förbundsstämma 2018 över av Helsing­borgsavdelningen och är planerad till 25–27 maj. Även om bomarknaden nu sviktar är det trots allt de positiva tankarna som tar över både för branschen och föreningen och vi ser fram mot ett 2018 där SBR kan växa och fortsätta utvecklas som organisation. ■

ANDERS HEDÉN

Ledamot i förbunds­ styrelsen, SBR

Thermoflex 45

PARTNER

Lågeffektlösning för nybyggnation Thermoflex 45 är en golvvärmelösning med effekten 45 W/m². Stödjer kraven i BBR 22 (BFS 2015:3) och är registrerad i SundaHus. EB-Therm 205

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

EB-Therm 400

Nyhet!

Kombinera med våra termostater med energisparprogram. Läs mer på www.ebeco.se.

3


Det börjar med ett perspektiv. På ÅF ser vi framåt, och tillför nya perspektiv. Med vår byggnadstekniska expertis formar vi smarta och hållbara hus och miljöer, där människor vill leva, bo och arbeta. Nu och i framtiden. www.afconsult.com

Projektkoordinator - kalkyleringsansvarig Fönsterbyte till fastighetsägare är ett segment som vi ser stor potential i framöver och därför söker vi nu ytterligare medarbetare som vill vara med om att förändra fönstersverige. Vi söker dig som vill komma till en välfungerande professionell organisation samtidigt som du vill driva, påverka och utveckla. Du blir en viktig kugge för kalkyl- och anbudsarbetet. Du behöver vara en noggrann, strukturerad, initiativrik, uthållig, lyhörd och prestigelös person, gärna med näsa för affärer. Du har minst 5 års yrkeserfarenhet inom inköp och kalkyl inom husbyggnad. Läs mer på www.mockfjards.se/karriar eller kontakta Jan Magnusson sälj & marknadschef, 070-225 40 95, om du har frågor om tjänsten.

Mockfjärds Fönsterentreprenad AB erbjuder helhetslösningar med inriktning mot fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Sverige. I Mockfjärdsgruppe n ingår även Mockfjärds Fönstermästaren AB. Vi är ett expansivt familjeföretag från Dalarna som ingår i den världsledande VKR-Gruppen från Danmark. www.mockfjards.se


Innehåll #1 | 2018 8 GAMLA ÅRSTABRON DÄMPAS MED NY METOD

Nu pågår arbetet att dämpa ljudet från bron. Arbetet får inte påverka den ständiga tågtrafiken. REDUCERAD KLIMATBELASTNING VID BROBYGGE

Genom aktiva val och ett medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan är det möjlighet att halvera klimatbelastningen från vanliga plattrambroar. 20 BILDJOURNALISTIK

Vardag efter åtta år. Citytunneln är i bruk och del av pendlarens vardag.

8

Foto: Skanska

15

23 KOM IHÅG BYGGMATERIALENS KLIMATPÅVERKAN

Svenska studier har visat att byggnadsmaterialen har en stor påverkan på miljön, klimatet och därmed byggnadens LCA. Idag finns det många verktyg att använda för att göra bra produktions- och miljöval.

Byggnaders brandskydd projekteras enligt Boverkets byggregler för att uppfylla lagkrav, dock sällan med fokus på att specifikt bidra till byggnaders eller verksamheters hållbarhetsmål.

15

32 JURIDIK

Att glömma räkna in kostnader för utsättning kan bli en dyr historia för entreprenören.

Foto: Johan Karlsson

28 KLOK PLANERING AV BRANDSKYDDET FÖR HÖGRE MILJÖBETYG

34 KOMMENTAR

Samordnad kontroll. Vem har ansvaret för att resultatet av provningen är korrekt om beställaren utsett provningsledaren. Beställaren eller den enskilde konsulten/provningsledaren? 37 I FRAMKANT

Ett unikt kulvertsystem där alla ledningarna samlas på samma yta har byggts i stadsdelen Vallastaden i Linköping. 41 NYTT FRÅN SBR

Nya försäkringslösningar vid dolda fel. SBR-modellen och service tillgänglig för fler överlåtelsebesiktningsmän. Aktiviteter vid SBR:s lokalavdelningar.

23 Nästa nummer tema Brand & betong. Numret kommer ut vecka 13.

TEMA I DETTA NUMMER

π ANLÄGGNING & KLIMATSMART BYGGANDE

vi människor ägnar oss åt är miljöbelastande. Persontransporter och vårt byggande är bland de verksamheter som ger högst CO2 belastning. Det pågår metodutveckling och många initiativ för att reducera belastningen på miljön inom hela samhällsbyggnadsbranschen. Den röda tråden i detta nummer av Husbyggaren är förbättrade metoder samt vikten av att ta med klimatsmarta lösningar tidigt i våra byggprojekt.

NÄSTAN ALL AKTIVITET

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

37

20 5


Marknadsnytt Hörmann kontrollerar infarter Efter att 2016 förvärvat italienska företaget Pilomat erbjuder Hörmann nu under eget namn ett infartskontrollsystem som har två produktlinjer: Security line erbjuder framtidsorienterade pollare för infartskontroll till privata och offentliga områden, t.ex. zoner endast för gående, parkeringsplatser och industri­ områden. Produkterna i High Security line erbjuder infartskontroll till områden med höga säkerhetskrav, t.ex. regeringsbyggnader, flygplatser, kongressanläggningar eller andra känsliga områden. I High Security line ingår förstärkta pollare, genomfarts­ spärrar, bommar och däckförstörare, som möjliggör infart i en riktning och förstör däcken vid färd i motsatt riktning. www.hoermann.se

Cembrit utökar sitt sortiment av fasadskivor med skivor i fem mindre modulformat. Det nya sortimentet har namnet ”Cembrit Small Module” och är mindre versioner av företagets befintliga fasadskivor. De små skivorna har samma egenskaper och goda kvaliteter som fasadskivorna i det ordinarie sortimentet och finns i dagsläget att tillgå i 15 olika färger och fler färger kommer att lanseras framöver. Små skivor kan till exempel kombineras med stora skivor på spännande sätt. De mindre formaten lämpar sig väl på ytor som undertak ute, inklädnader av takfot och undersida balkong. – I och med lanseringen av Cembrit Small Module vill vi framhäva de kreativa möjligheterna, de praktiska fördelarna och den förbättrade hanteringen i byggprojekt vad gäller mängden material som behöver användas, tidsåtgång och kostnader, säger Anna Ranow, kommunikationsansvarig på Cembrit. www.cembrit.se

Ultralätt lampa Petzl BINDI är precis så liten och kompakt som man önskar att en riktigt bra allroundlampa ska vara. Med sina 35 gram är det inget som tynger packningen. Trots sin litenhet är det en lampa i hög kvalitet med riktigt bra kapacitet uppger tillverkaren. Lampan har tre olika ljuslägen. Lyser med vitt ljus och har ett ljusläge för rött ljus som hjälper dig att bibehålla mörkerseendet. 5-200 lumen. Vattentät IP X7. Batteriindikator. Uppladdningsbart batteri 680 mAh. Laddas med USB-kabel. www.c2safety.com

NIT TONHUNDR ASJUT TIOÅT TA TILLTJUGOHUNDR A ARTON

www.hfonstret.se

6

Fasadskivor i mindre format

Modulschakt ska ge besparingar Den färdigt isolerade MDF-modulen är ett alternativ till platsbyggda schakt. Den består av ett bakstycke i stålplåt och en öppnings­bar front av MDF. Modulen levereras med färdiga fästen samt isolering. Installation av rör och ledningar går snabbt och smidigt och den stilrena fronten lämpar sig fint in i olika inredningar. Tillverkaren uppger att man kan nå kostnadsbesparingar på upp till 30% jämfört med traditionella alternativ. Metoden har använts i över 20 år och i fler än 4000 stambyten. www.pipemodul.com

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 1.2018


F o t o : w w w. f l i c k r. c o m / p h o t o s / i n t e l f r e e p r e s s

vi har några av SverigeS främSta experter på fukt Behovet av att hantera fuktfrågor och minimera fuktens negativa inverkan har blivit en allt viktigare del av byggprocessen. Våra diplomerade fuktsakkunniga och byggdoktorer följer dig ifrån det tidiga programskedet, genom projektering och produktion, fram till förvaltningsskedet. Vi hjälper dig också med riskanalys i befintligt bestånd och beslut om vilka fuktsäkerhetskrav som bör ställas. Granskar handlingar, konstruktioner, materialval, produktionsmetoder samt upprättar en fuktsäkerhetsbeskrivning. Upprättar kontrollprogram och gör nödvändiga mätningar och utredningar. Allt för att nå en hög fuktsäkerhet. Med Bengt Dahlgren är du trygg både innan, under och efter bygget. Läs mer på bengtdahlgren.se

Cirka 480 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Installation, Energi & Miljö, Bygg & Fastighet och Brand & Risk.


ANLÄGGNING

GAMLA ÅRSTABRON DÄMPAS MED NY METOD På uppdrag av Trafikverket görs nu ett arbete på Gamla Årstabron i Stockholm för att minska buller. Arbetet får inte påverka vare sig den ständiga tågtrafiken eller brons yttre, så man är tvungen att arbeta underifrån! Däck och balkar kläs med särskilda dämpande paneler – en metod som aldrig tidigare använts på stålbroar. TEXT: SVANTE HÄGERSTRAND

8

K

ung Gustaf V:s regering lät 1925–29 uppföra en ny järnvägsbro som ledde in till Stockholm söderifrån. Gamla Årstabron, som den nuförtiden kallas, är idag ett vackert kulturminnesmärkt landmärke i södra Stockholm som är i fullt bruk. Bron har dubbelspår och det passerar ett tåg var 6:e minut dygnet runt. 90 år efter uppförandet beslutade Trafikverket att brons lastkapacitet måste höjas och 2015 genomförde Skan-

HUSBYGGAREN NR 1.2018


FREKVENS, Hz

16000 8000

Betongbropassage

4000

Stålbropassage

2000

Lågfrekvent ljud vid passage över stålbro

1000 500

Bild 1. Mätning på fasad 550 m från stålbron. Tågpassage i syd­ gående riktning. Först passerar tåget betongbron, därefter stålbron (efter 27–42 sek).

250 125 63 31,5

TID, s

0

10

20

30

40

50

60

FREKVENS, Hz

Stålbro

Betongbro

10 dB

TID

0

10

20

30

40

50

60

Bild 2 visar en tågpassage (tid på x-axel) som A-vägd nivå i det lågfrekventa området, svarande till den lågfrekventa delen i bild 1.

ska en grundlig renovering. Det 151 m långa brodäcket byttes ut i sektioner om ca 50 ton styck – totalt byttes 930 ton brobana ut. Det nya ståldäcket är förstärkt av längs- och tvärsgående balkar och hänger i den gamla brobågen. Räls återanvändes, däremot byttes gamla trä-sleepers ut mot nya rälsbefästningar som monterades direkt i brodäcket. MÄTNING VISAR ÖKNING AV BULLER

När arbetet avslutats och tågtrafiken åter släpptes på, visade det sig att bullret från bron ökat; vid en husfasad 550 m från bron HUSBYGGAREN NR 1.2018 

uppmättes en ökning av ljudnivån med 7 dB jämfört med värden innan renoveringen. Trafikverket beslutade att utreda frågan och försöka hitta en lösning på problemet. När ett södergående tåg passerar över Årstaviken kommer detta ut ur en tunnel, sedan över en betongbro som går till Årsta Holmar där spåret fortsätter ut på stålbron. Tiden för tågpassagen över själva stålbron är kort i förhållande till den totala tågpassagetiden. De mätningar som utförts före och efter renovering mätte den s.k. ekvivalentnivån Leq, vilket är ett medelvärde över tid. Men tittar man på en Leq över 10 min så är bidraget från stålbron endast ca. 30 sekunder. Med andra ord så är det tidsmässiga bidraget ganska litet, och de övriga 9½ minutrarna kommer buller från omgivningarna, tunnelöppning samt den första betongbron. Vad är det då som de klagande uppfattat som störande? Berodde verkligen bullerökningen på stålbron? Ytterligare mätningar krävdes för att få mer information avseende nivå och frekvensinnehåll för att kartlägga stålbrons bidrag.

EN FÖRSTA KARTLÄGGNING

Bild 1 visar resultat från en ny mätning vid husfasad. Mätningen visar frekvensinnehållet över tid där tåget kommer ut ur tunneln vid tid 0 sek, går vidare ut på betongbron (5–23 sek), över Årsta Holmar och ut på stålbron (27–42 sek). Mätningen indikerar att det samlade bullret primärt påverkas av tågpassagen över den första betongbron (ca. 5–23 sek). Men man kan också se att det är ett högt innehåll av lågfrekvent ljud när tåget passerar stålbron (efter ca 27 sek). En möjlig förklaring till klagomålen kan vara att den uppfattade ökningen i ljudnivå egentligen är ett ökat bidrag i lågfrekvensområdet, och att detta bidrag kan bero på det nyligen införda brodäcket i stål. På bild 2 ses tydligt att det lågfrekventa bidraget är större för passagen över stålbron än passagen över betongbron. Man kan se att tåget kör ut på betongbron (0–20 sek), därefter passeras holmen där nivån sjunker, och vidare passeras stålbron från 27–42 sek med en kraftig stigning av låga frekvenser (ca 63–250 Hz).

9


ANLÄGGNING

Bild 3. Ljudmätning från grannbro med akustisk kamera.

DAGS FÖR FÖRSTUDIE

För att komma vidare och hitta en möjlig lösning krävdes kunskap om fördelningen av bullerbidraget från brons olika delar; från däckstruktur och fackverksbåge, från hjul/räls-kontakten och från själva tåget. Trafikverket ville inte ha ytterligare avbrott i tågtrafiken, ett eventuellt ingrepp kunde därför bara implementeras under brodäcket – det var därför avgörande om ståldäck+balkar faktiskt bidrog med en betydande bullernivå i förhållande till övriga källor. Vibratec anlitades för att genomföra en förstudie med syfte att kartlägga detta och för att undersöka om det lågfrekventa bullerbidraget kunde dämpas. En mätning på 550 m avstånd är känslig för bakgrundsljud och väderförhållanden. Bara inverkan av med- eller motvind kan ge 10 dB skillnad vid i övrigt identiskt utförda mätningar. För att minimera inflytandet från bakgrundsljud gjordes därför mätningar från den intilliggande grannbron som löper parallellt med Gamla Årstabron på ca 45 m avstånd. Dessa gjordes med s.k. akustisk 10

kamera, bestående av 56 mikrofoner, för att lättare identifiera olika källors bidrag se bild 3. För att endast mäta under tågpassage monterades ”tågdetektorer” i början och slutet av bron. Detektorerna bestod av 5 st. accelerometrar som började registrera när ett tåg passerade. Passage av varje individuell boogie, ibland t.o.m. enskilda hjulpar, kunde uttydas. Vidare gjordes en mängd mätningar av punktmobiliteten, vilket efter lite dataprocessande kan ge egen-

frekvens och dämpning för respektive mätpunkt. MÖJLIGA LÖSNINGAR

Eftersom ökningen i buller i första hand kommer från brostrukturen – inte från själva tåget eller från hjul/rälskontakten – så är en avskärmning med bullerplank ingen lösning. För att minska vibrationerna hos brostrukturen (och därmed minska ljudutstrålDamping Layer

Adhesive CONSTRAINING LAYER

BASE LAYER (SUBSTRATE)

Adhesive NG CONSTRAINI

LAYER

SUBSTR BASE LAYER (

ATE)

Damping Layer Bild 4. Funktionen hos Constrained Layer Damping – CLD.

HUSBYGGAREN NR 1.2018


ningen) vore en naturlig lösning att vibrationsisolera rälsen. Detta kan göras genom att införa elastiska mellanlägg direkt under räl (s.k. rail pads) – ingreppet kräver att rälsen lyfts och skulle alltså innebära ett längre stopp i trafiken. Ytterligare avstängning av tågtrafiken var inget alternativ, Trafikverket önskade en lösning som minskar vibrationerna i brons stålstruktur utan några ingrepp på spåret. För att åstadkomma detta måste dämpning tillföras till själva brodäcket, och ingreppet måste göras underifrån.

Ljudtryck Lp. Bidrag från olika delar hos icke åtgärdad bro. 83 76

Båge Tvärgående balkar, fläns

71

Tvärgående balkar, liv

71

Längsgående innerbalk

72

Transverse plate

72

Tvärgående plåtar

75 79 50

60

70

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

Längsgående balkar, liv Däck

80 Ljudnivå [dB(A)]

Bild 5. Modellerad totalnivå för stålbron innan CLD: 83.5 dB(A).

Ljudtryck Lp. Brodelar täckta med CLD-panel typ ”sommar”. 65 66

Tvärgående balkar, fläns Tvärgående balkar, liv

65

Längsgående innerbalk

68

Tvärgående plåtar

69

Längsgående balkar, fläns 72

Längsgående balkar, liv Däck

76

Buller bro

76 50

60

70

Buller tåg 80

Ljudnivå [dB(A)]

Bild 6. Beräknad totalnivå: 79 dB(A) d.v.s. reduktion med 4 dB. Brostrukturens bidrag har minskats med 6 dB.

olika CLD- konfigurationerna skulle påverka en brobalk utfördes fullskaletest på en mock-up (2000x1400x18 mm) i Vibratec’s lokaler i Estland. De 6 bästa konfigurationerna från klimattestet testades här vid temperatur 15°C.

CLD-LÖSNING I FULLSKALETEST

Egenskaperna hos dämpande material kan variera kraftigt vid olika temperaturer. Därför testades 10 olika CLD-konfigurationer i klimatkammare vid temperatur –10°C, +5°C och +20°C. Ska bron dämpas med CLD måste förstås dämpningen fungera både på vintern och sommaren. Dessutom ska gärna dämpningen vara så stor som möjligt vid de låga frekvenser där man konstaterat ökade nivåer. För att undersöka hur de

Sammanlagd nivå, tåg

62

LITE OM DÄMPNING

Olika material leder vibrationer olika bra; man brukar tala om att olika material har olika dämpning eller förlustfaktor. Dämpning/förlustfaktor är alltså ett mått på ett materials inre förluster eller på materialets förmåga att omvandla vibrationens rörelseenergi till värme. Stål är ett material som leder vibrationer bra – stål har alltså små interna förluster, d.v.s. lite dämpning. Samtidigt finns det material som har hög dämpning och alltså är bra på att omvandla vibrationsenergi till värme. Genom att addera ett dämpande material till en stålstruktur kan alltså vibrationerna (och därmed ljudutstrålningen) minskas (sound radiation index = en strukturs förmåga att omvandla vibrationer till ljud). Det finns t.o.m. dämpande färg som kan målas på plåt, det fungerar dock bara för betydligt tunnare struktur än denna brokonstruktion. För att stålet verkligen ska ”ta åt sig” av dämpningen krävs en absolut anliggning mellan dämpmaterial och plåt. Att pressa ett dämpande lager mot i detta fall en stålstruktur är en dämpteknik som kallas ”Constrained Layer Damping” – CLD. Likt en sandwich hamnar dämpmaterialet mellan två styva material (vilka själva saknar tillräcklig dämpning). Resultatet är att en vibration ”fångas” mellan plåtarna och dämpas ut av mellanlagret. Effekten av en CLD-lösning är beroende på anliggning, dämpmaterialets tjocklek och dämpning/ förlustfaktor samt tjocklek på tryckande/ fasthållande plåt (constraining layer), se bild 4.

Sammanlagd nivå, bro

NUMERISK MODELLERING

Beräkningar gjordes med Statistisk Energi Analys (SEA) där en tågpassage simulerades genom att brobanan exciterades. SEAmodellen användes för att beräkna ljudnivån på ett horisontellt avstånd om 45 m från bron, vilket motsvarar mätpunkten på grannbron där vi tidigare utfört mätningar. För att simulera bron gjordes beräkningen med låga värden på dämpning för alla bro-

element. Modellen räknade fram ett ljudtryck på 83,5 dB(A) vilket var aningen högre än det i verkligheten uppmätta värdet 82,5 dB(A), men tillräckligt nära för att modellen skulle anses tillförlitlig. Man kunde snart konstatera att det är brostrukturen som dominerar vid frekvenser upp till 800 Hz, för högre frekvenser är det själva tåget som utstrålar mest ljud. SEA-modellen kunde t.o.m. ge svar på vilka komponenter i brostrukturen som utstrålar mest ljud: däcket och longitudinella balkliv, men också tvärgående balkliv och balkflänsar ger sitt bidrag. (se bild 5). Diagrammet visar att bidraget från själva tåget är 76 dB(A) och att totalnivån (alltså inklusive bidraget från stålbrons alla delar) är 83

11


ANLÄGGNING

dB(A). Även om man lyckas sänka brons bidrag till noll, så kommer totalnivån inte gå under 76 dB(A) eftersom bullret från själva tåget då blir dominerande. Dämpningen ökades nu i modellen genom att lägga in värden från de testade CLD-konfigurationerna. Det visar sig att brostrukturens bidrag kan reduceras med 6 dB. Totalnivån, när buller från tåg/hjul inkluderas, har då minskats med 4 dB (se bild 6). INSTALLATION

Baserat på resultaten från den genomförda förstudien beslutade Trafikverket använda Constrained Layer Damping – CLD – för att dämpa bullret från den gamla stålbron. Undersidan av brodäck och balkar skall kläs in med CLD-paneler (alltså dämpmaterial plus plåt) och tågtrafiken kan fortgå. Panelerna målas med samma färg som resten av bron, det blir således en lösning som inte syns eller påverkar brons yttre, den är ju trots allt kulturminnesmärkt. För att dämpa lika bra året om kommer dämpmaterial med olika temperaturegenskaper varvas på CLD-panelerna. CLD-panelerna sätts fast med svetsbultar, bricka och låsmutter – alla komponenter i syrafast stål. Området omkring varje svetsbult måste primas och målas. Bultarna måste sitta relativt tätt för att ge tryck och anliggning mellan dämpmaterial och stålstruktur, se bild 7. Hela den täckta ytan ska rengöras för optimal kontakt mellan stål och dämpmaterial. När CLD-panelen skruvats fast ska avslutningsvis alla kanter runt om CLDpanelen tätas med elastisk fog. Bild 8 visar exempel på färdig installation av CLDpanel. För närvarande pågår uppsättning av svetsbultarna – 66 000 bultar ska svetsas fast (inkl. slipning samt målning med primer och top coat). I början av februari påbörjas montaget av själva CLD-panelerna, 4 900 paneler, vikt ca. 120 ton, med en total yta av 3 150 m2 skall monteras – hälften av ytan är optimerad för vintertemperatur och hälften för sommartemperatur. För att ge så stor täckning som möjligt har panelerna olika form – totalt 270 olika konfigurationer kommer att sättas upp. CLD – ETT OPRÖVAT KONCEPT FÖR STÅLBROAR

När installationen är färdig längre fram i vår så kommer nya ljudmätningar att göras för att verifiera att ingreppet har haft avsedd effekt. Mätningarna kommer att göras från grannbron där bakgrundsstörningarna är som minst. En sänkning av totalnivån är förvisso intressant, men det 12

Bild 7. Markering för svetsbultar.

Bild 8. Exempel på installerad CLD-panel. Dämpmaterial pressas mot strukturen via bultar.

viktigaste är att de störande låga frekvenserna ska ha filtrerats bort. Metoden med CLD-paneler har tidigare med framgång använts av Vibratec på ett liknande projekt i Kansas. Det här är dock första gången som CLD-tekniken används på en stålbro. Om/när den beräknade dämpeffekten har validerats så öppnar detta dörren för ett helt nytt sätt att dämpa stålbroar. ■

SVANTE HÄGERSTRAND

Vibratec

HUSBYGGAREN NR 1.2018


Skräddarsydda stålbyggnader för alla verksamheter. ÄR DU VÅR NYA

BYGGNADSINGENJÖR? Tack vare ökad orderingång samt pågående utlandssatsning söker vi förstärkning till vår konsultavdelning. Är du en driven person som vill hjälpa oss säkerställa Europas dricksvattenförsörjning?

Temahallen skräddarsyr hallbyggnader för alla ändamål och storlekar - isolerade och oisolerade

Läs mer om våra rekryteringar på: www.amphi-tech.se.

Med egen tillverkning av stålkonstruktioner erbjuder vi stor flexibilitet och styrka

20

Certifierade enligt EN1090-1

års erfarenhet av dricksvattenhantering

Temahallen AB I www.temahallen.com Telefon 044-33 70 60 I E-post mail@temahallen.com

0582-68 68 90 www.amphi-tech.se

Välkommen till GrundläGGninGsdaGen SGF - Svenska Geotekniska Före

Anmäl dig redan idag!

inbjuder till

ningen

Besök hemsidan för program, utställare* och anmälningsformulär.

Passa även på att anmäla dig till “Dagen-innan-GD” - en dag med minikurser, mingel och SGF årsmöte.

www.grundlaggningsdagen.nu PARTNE R-föret ag

*Utställningen är fullbokad - i år igen!

15

mars

2018

stockholmsmässan


Marknadsledande inom energieffektivitet Purso´s ECO-fönster samt Lyft-skjutdörr har utvecklats för att klara de mest krävande förhållanden. Den termiska isoleringen och ljudreduktionen håller hög nivå samt att Aluminium är ett hållbart material som kan återvinnas till 100 %.

LK90

– Termiskt isolerade fönster

U-värde för öppningsbara fönster 0,66 W/m2K (Ug=0,5 W/m2K / Storlek på fönster 1230 x 1480 mm)

LK100

– Termiskt isolerade lyft-skjutdörr

Lyft-skjutdörr U-värde 0,67 W/m2K (Ug=0,54 W/m2K / Storleken på lyft- och skjutdörr 2400 x 2500 mm)

The best thermal insulation in Europe.

Purso AB Ringvägen 100, 9tr, SE-118 60 Stockholm Tel. +46-8-5593 4780 pursoab@purso.fi www.pursobuilding.fi/sv


ANLÄGGNING

REDUCERAT KOLDIOXIDUTSLÄPP

från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

Genom aktiva val och ett medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan finns det möjligheter att reducera klimatbelastningen från vanliga plattrambroar med storleksordningen 50 procent. Om klimataspekten där­emot inte beaktas vid utformning och val av produkter visar pro­ jektresultaten att det finns risk att klimatbelastningen ökar med samma storleksordning. TEXT: NADIA AL-AYISH , STEFAN UPPENBERG & DANIEL EKSTRÖM

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

T

ransportinfrastrukturen står för en betydande del av vägoch järnvägens totala klimatpåverkan där en stor del av utsläppen kommer från tillverkningen av stål och betong, två huvudbeståndsdelar i broar och andra byggnadsverk. För att minska utsläppen av klimatgaser och nå de nationella miljömålen har Trafikverket sedan 2016 börjat ställa klimatkrav på leverantörer i investerings- och underhållsprojekt. Kravet gäller för alla projekt med ett investeringsvärde på över 50 miljoner kronor. Trafik­verkets långsiktiga mål är att minska klimatgasutsläppen

15


ANLÄGGNING

Brotyp

Antal %

Plattrambro 5 681 46 Rörbro 3 455 28 Plattbro 1 752 14 Valvbro 932 7 Balkbro 376 3 Balkrambro 247 2 Bågbro 3 0 Övriga 3 0 Total

12 449

100

Tabell 1. Fördelning av Trafikverkets broar med spännvidd 20 meter eller kortare. (Sammanställning hämtad från BaTMan mars 2016.)

med 15 procent till 2020, 30 procent till 2025 och noll nettoutsläpp till 2045 jämfört med utgångsläget 2015. Inom SBUF projektet ”Klimatoptimerat byggande av betongbroar – råd och vägledning” har man undersökt hur klimatsmart man kan bygga vanligt förekommande betongbroar med dagens bästa tillgängliga teknik för utformning och dimensionering samt materialval. Konkreta möjligheter att uppfylla Trafikverkets klimatkrav undersöktes genom en rad olika åtgärder som identifierats i samråd med experter inom området. ANALYS PÅ SVERIGES VANLIGASTE BROTYP

En viktig del i projektet var att identifiera ett referensfall som representerar majoriteten av dagens brobyggande. Detta för att tydligt kunna beskriva vilka förbättringspotentialer som finns för att minska infrastrukturens klimatgasutsläpp. Enligt den undersökning av Trafikverkets brostatistik som genomfördes konstaterades att de vanligaste broarna har en konstruktionslängd på 20 meter eller mindre. Dessa utgör 75 procent av alla befintliga broar. Av dessa broar dominerar plattrambron som utgör 46 procent av det totala beståndet, se tabell 1. Utformningen och principen för en plattrambro är enligt figur 1. För att tydligt kunna hitta ett samband mellan åtgärder och potentiell minskning av klimatpåverkan har man i projektet valt att analysera sex olika brofall. Dessa utgörs av befintliga broar med olika dimensioner, exponeringsklasser, betongspecifikationer och armeringsmängder. Det är utifrån dessa unika förutsättningar som klimatpåverkan har räknats fram. Broarna har analyserats in i minsta detalj ända in på betongens sammansättning. BERÄKNING AV KLIMATGASUTSLÄPP MED LIVSCYKELANALYS

För att kunna reducera klimatpåverkan av 16

en produkt behöver man först identifiera all material och energi som flödar in och ut ur ett system samt de emissioner som uppstår. Detta görs lämpligast med hjälp av en så kallad livscykelanalys, LCA. I en LCA analyseras en produkts miljöpåverkan under olika skeden i dess livslängd, från utvinning av råmaterial till sluthantering. I detta projekt har de valda broarnas klimatpåverkan analyserats med en LCA som följer standarden EN 15804. Denna standard beskriver metoden för LCA av byggprodukter och innehåller produktspecifika regler som ligger till grund för framtagning av miljövarudeklarationer, så kallade EPD. En fördel med att använda denna metod är att det redan finns många EPDer som har tagits fram av byggindustrin, speciellt av cementföretag där flera olika cementtyper har deklarerats. Detta möjliggör en beräkning av betongens klimatpåverkan på en detaljerad nivå. En annan fördel med metoden är moduluppdelningen av livscykeln vilket medför en tydlig redovisning av utsläppskällor under olika skeden. De livscykelskeden som har tagits med i projektet är produktion av råmaterial, transport till byggarbetsplats, samt underhåll. De materialrelaterade åtgärderna som har identifierats i projektet och som beskrivs närmare i denna artikel är följande: ■■ Produktval cement ■■ Produktval armering ■■ Tillsatsmaterial i betong ■■ Val av betongkvalitet och –typ ■■ Konstruktiv optimering av mängder ■■ Optimering ur underhållsperspektiv Dessa åtgärder relateras till ett referensscenario som utgår från Trafikverkets klimatkalkyl v.4, vilket innebär betong utan tillsatsmaterial med anläggningscement från

12% 35%

26%

10%

5%

12%

BETONG ARMERINGSSTÅL KONSTRUKTIONSSTÅL ASFALT MASKINER/TRANSPORTER ÖVRIGT Källor till utsläpp av klimatgaser (ur livscykel­ perspektiv) från byggande av infrastruktur. Från klimat- och energikalkyl för Nationell Transportplan 2014–2025, WSP.

Cementa (CEM I 42,5 N-SR 3/MH/LA) och armering tillverkad med genomsnittlig europeisk teknik. Resultatet från livscykelanalysen redovisas i tabell 2. De sex analyserade broarna redovisas i tabellen som bro A till F. BETONGENS SAMMANSÄTTNING

Betong består till huvudsak av cement, vatten och sten (ballast). Hur dessa råmaterial proportioneras och blandas till en mix har en avgörande roll för betongens egenskaper som exempelvis beständighet mot yttre angrepp, hållfasthet och arbetbarhet. Hur

KANTBALK

BROPLATTA (HUVUDBÄRVERK)

VINGMUR

VOT

FRONTMUR (ÄNDSTÖD, RAMBEN)

BOTTENPLATTA

Figur 1. Principiell utformning av plattrambro. (Trafikverket, handbok BaTMan).

HUSBYGGAREN NR 1.2018


Skillnad i klimatgasutsläpp för bro A – F ÅTGÄRD (%) Ingen åtgärd

A B C D E F 0 0 0 0 0 0

Produktval cement (%) Lägsta CO2e Högsta CO2e

–8 –6 –8 –6 –8 –8 +14 +11 +14 +12 +14 +14

Tillsättning av tillsatsmaterial (%) GGBS 20% –10 –8 –10 –8 –10 –10 Flygaska 35% (helt eller delvis, beroende på exponeringsklass) –11 –8 –11 –9 –11 –11 GGBS 35% ( helt eller delvis) – –12 –12 –13 –15 –12 Flygaska 35% (helt eller delvis) – –13 –13 –13 –15 –13 GGBS 35% (helt, enligt studie av Löfgren m.fl.) –21 –16 –21 –17 –21 –20 Betongkvalitet och –typ (%) SKB Lägsta möjliga btg kvalitet

+2 +1 +2 +1 +2 +2 – –4 –5 –8 –9 –4

Korrosionsskydd (%) Rostfri – +1* +4 +1* – – Rostfri+slimmad (–10 mm) +3 Produktval armering (%) Låg CO2e Europeisk Okänt ursprung

–15 –27 –15 –25 –15 –17 –5 –9 –5 –8 –5 –5 +26 +46 +27 +42 +26 +29

Transporter (%) Armering, 0 km(700 km) Betong, 0 km (30 km) Ballast, 0 km (40 km)

–1 –2 –0

–2 –1 –0

–1 –2 –0

–1 –1 –0

–1 –2 –1

–1 –2 –0

–17 –11 –17

–20 –15 –17

–23 –17 –19

–24 –16 –18

–27 –18 –22

–21 –15 –19

Optimering av konstruktion (%) Ökad armering – minskad betong, endast överbyggnad

–15

Kombinationsåtgärd – betong (%) Min cement, max tillsats, min btg klass Min btg klass, max tillsats Min cement, max tillsats

Estetiska val (%) Vitcement +33 Åtgärd – lägsta möjliga (enligt standard)

–33

Åtgärd – högsta möjliga (enligt standard)

+41 +57 +59 +54 +40 +42

–46

–38

–48

–42

–38

* Rostfri armering endast kantbalkar

Tabell 2. Procentuell skillnad i klimatgasutsläpp för varje åtgärd jämfört med utgångsläget.

mycket cement och proportionen mellan cement och vatten är reglerad i betongstandarden SS 137003 och är uppdelad på olika miljöer som betongkonstruktionen kommer vara exponerad för, så kallade exponeringsklasser. För att kunna minska betongens klimatpåverkan behöver man veta vad det är som orsakar den. Betongens klimatpåverkan kommer till största del från produktionen av cementklinker vilket är den huvudsakliga komponenten i cement. I cementtillverkningen kommer ungefär 35 procent av klimatpåverkan från förbränning av bränslen medan de resterande 65 procent kommer från kalcineringsprocessen där den bundna koldioxiden frigörs genom upphettning. Genom att ersätta en del av cementklinkern med alternativa bindemedel som restprodukter från industrin fås ett cement med betydligt lägre koldioxidbelastning. Exempel på sådana material är granulerad masugnsslagg och flygaska, som kan användas direkt utan eller med lite efterbehandling. Användning av restproHUSBYGGAREN NR 1.2018 

dukter som alternativa bindemedel förbättrar den industriella ekonomin och ger därmed en lägre resursanvändning. För om flygaska och masugnsslagg inte används läggs de på deponi. En klinkerersättning kan antingen göras vid tillverkning av cement eller vid tillverkning av betong. Vid tillsättning av tillsatsmaterial i samband med tillverkning av cement blir produkten ett cement, där cementets sammansättning och egenskaper regleras i den europeiska cementstandarden SS-EN 197-1. Det finns även andra sätt att minska klimatpåverkan från betongen. Det som eftersträvas egentligen är en total minskning av cementklinker i hela konstruktionen men minst lika viktigt är det även att se över var råmaterialen kommer ifrån. Proportionerna för betongen i detta projekt har tagits fram i samarbete med Thomas Concrete Group och är en fabriks­betong som gjuts på plats. Nedan redovisas några av de råd och vägledningar baserade på resultatet av livscykelanalysen i projektet.

Produktval cement Kräv information om produktens klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, helst tredjepartsgranskad EPD enligt EN15804, och jämför vid val av produkt. Ju större andel betong brokonstruktionen har i förhållande till armeringsmängd, desto större genomslag har valet. Ett andrahandsalternativ till produktspecifik klimatinformation kan vara att välja cement tillverkad med torr cementtillverkningsprocess för cement tillverkad med våt process för minskad klimatbelastning. Tillsatsmaterial i betong Eftersträva så låg andel cementklinker som möjligt och utnyttja de möjligheter till in­blandning av tillsatsmaterial, som flygaska och slagg (GGBS) ger. Hur stora mängder tillsatsmaterial som får tillsättas regleras i SS137003 och AMA Anläggning, beroende på vilka exponeringsklasser som föreskrivs. Betongkvalitet och typ Välj så låg betongkvalitet som möjligt, och

17


ANLÄGGNING

därmed så högt vct som möjligt, enligt vad som tillåts i SS137003. Undvik att välja högre betongkvalitet än vad som krävs för aktuell exponeringsklass (vilket kan vara lockande av rationalitets- och produktionstekniska skäl om olika brodelar har olika exponeringsklasser). Kombination betongåtgärder Se över möjligheterna att kombinera produktval cement, val av betongkvalitet och -typ samt att minimera mängden cementklinker genom inblandning av tillsatsmaterial så att klimatbelastningen minimeras. ARMERINGENS URSPRUNG

Armeringens klimatpåverkan beror på tillverkningsprocess samt vilka energislag som används vid tillverkning. Vanlig kolstålsarmering är en stålprodukt som med fördel kan produceras från skrot. Skrotbaserat stål tillverkas i ljusbågsugnar som drivs med elkraft vilket, utöver en resursbesparing i råmaterial, även kan ge stora besparingar i klimatpåverkan beroende på elens ursprung. I detta projekt jämförs skrotbaserad armering från Norge och Italien med okänt stål där köparen inte har kontroll över var stålet kommer ifrån och hur det är tillverkat. Det okända stålet består till största del av jungfruligt stål där råjärnet har tillverkats i masugn och anses representera ett globalt medelvärde för ståltillverkningen. Följande råd och vägledning för val av armering har tagits fram: ■■ Det finns stora skillnader i klimatgas­ utsläpp mellan olika specifika produkter, så val av produkt spelar mycket stor roll. Kräv information om produktens klimatprestanda ur ett livscykelperspektiv, helst tredjepartsgranskad EPD enligt EN15804, och jämför vid val av produkt. Ju större andel armering brokonstruktionen har i förhållande till betongmängd, desto större genomslag har valet. Ett andrahandsalternativ till produktspecifik klimatinformation kan vara att beakta följande vid produktval: • Europeisk armering framför utom­ europeisk • Så hög andel återvunnet stål som möjligt i tillverkningsprocessen • Så hög andel förnybar energi som möjligt i tillverkningsprocessen OPTIMAL RELATION MELLAN BETONG OCH ARMERING

Vid byggande av betongbroar är klimatpåverkan direkt relaterad till de mängder betong och stål som används. Genom att optimera relationen mellan dessa kan klimatpåverkan reduceras ytterligare. Vilket 18

material som ska minskas och vilket som ska ökas beror på dessa materials inbyggda klimatpåverkan men generellt brukar en ökning av armeringsmängden och en minskning av betongens tvärsnitt ge en lägre klimatpåverkan. Det är därför viktigt att armeringen har en så låg klimatpåverkan som möjligt för att den totala reduktionen av klimatpåverkan blir så stor som möjligt. Här kan brokonstruktören påverka men det är inte alltid så enkelt. Möjligheterna till optimering styrs i slutändan mycket av tillgänglig tid och resurser beroende på avtals- /entreprenadformer, samt av hur aktörer samverkar kring ett byggnadsverks utformning och konstruktion. ■■ Utnyttja möjligheter till optimering genom parametrisering, digitalisering och arbetssätt för samverkan och en effektiv, iterativ design- och konstruktionsprocess. Stora möjligheter till minskad klimatbelastning finns genom att inkludera materialens klimatbelastning som ytterligare en parameter (utöver kostnad, byggbarhet etc.) i optimeringsarbetet. BRONS BESTÄNDIGHET OCH UNDERHÅLL

Ju längre en bro håller och ju mindre underhåll och reparation som behöver göras desto lägre blir klimatpåverkan per år. Men hur kan man öka brons beständighet och minska på reparationerna? Det som bron bör vara skyddad mot är bland annat korrosion av armeringen. Ett sätt att sakta ner korrosionsprocessen är genom att ha ett tillräckligt tjockt täckande betongskikt samt en tät betong som är korrekt utförd och beständig mot yttre angrepp. Ett annat sätt är att använda rostfri armering. I projektet studerades den potentiella klimatpåverkan av att använda rostfri armering i kantbalkar och som ytarmering i överbyggnad. Effekten av att använda rostfri armering är att det täckande betongskiktet som ska skydda vanlig armering kan minskas. Med de förutsättningarna antogs att kantbalkar inte behöver underhållas eller bytas under brons livslängd, samt att tätskikt inte behövs, vilket får till följd att bron inte behöver stängas av för underhåll och trafikstörningar kan undvikas. Om man för brons hela livslängd beaktar klimatgasutsläpp från såväl material för byggande och underhåll av bron, som från vägtrafiken på bron, visar beräkningsresultaten på att: ■■ I högt belastade trafikmiljöer kan en brokonstruktion med korrosionsskyddad armering i kantbalkar och ytarmering, eller annan konstruktion som säkerställer att tätskikt och kantbalkar inte behöver bytas under livstiden, ge stor klimat-

besparing på grund av att framtida avstängningar för underhållsarbeten undviks och därmed trafikomledningar och –störningar. Det finns dock stora osäkerheter kring hur stora klimatgasutsläppen blir från underhållsåtgärder som ligger 30 år, 60 år eller ännu längre fram i tiden. ■■ Vid användning av korrosionsskyddad

armering bör möjligheterna att minska täckande betongskikt tillvaratas för minskad klimatbelastning. SAMVERKAN MELLAN AKTÖRER I ETT TIDIGT SKEDE

Projektet visar att genom att använda dagens tillgängliga teknik går det att minska klimatpåverkan avsevärt från en av Sveriges vanligaste brotyper. Totalt går det att minska klimatpåverkan med en storleksordning på 50 procent i relation till Trafik­ verkets referensscenario. Det som krävs för att minska klimatpåverkan från betongkonstruktioner är att man tidigt i projektet ställer klimatkrav. Det är dessutom viktigt att det finns en samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan beställare-konsult-entreprenör-materialleverantör för att identifiera och skapa förutsättningar för att realisera dessa reduktionspotentialer. Ingen av de aktörer som samverkat i projektet hade på egen hand kunnat bena ut de komplicerade samband mellan krav från Trafikverket, eurokoder, betongstandarder, konstruktionsförutsättningar, estetiska krav, produktionsförutsättningar, produktval m.m. som analyserats här. Det finns med andra ord en stor potential till förbättring av hur branschen arbetar gemensamt och systematiskt med att inkludera även klimataspekten i det normala arbetet med att optimera brobyggande. ■

NADIA AL-AYISH

RISE

STEFAN UPPENBERG

WSP

DANIEL EKSTRÖM

WSP

HUSBYGGAREN NR 1.2018


Förändra branschen med oss Det händer mycket på Bonava just nu. Nära 9 000 hem är under utveckling i norra Europa och vi behöver rekrytera många nya kollegor. Vi utmanar oss själva varje dag för

att förändra branschen och skapa bättre hem och liv för fler. Delar du vår passion och vill vara med att utveckla framtidens boende?

Följ vår resa på bonava.se/ joinourjourney

Bonava är en av de ledande bostadsutvecklarna i norra Europa. Bonava har sitt ursprung i NCC och har skapat hem och områden sedan 1930-talet. Idag har Bonava 1 800 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, Sankt Petersburg, Estland och Lettland med en omsättning på 13,5 miljarder kronor. Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.


Bildjournalistik

Städerna växer så det knakar och vibrerar DET DÅNAR OCH SPRÄNGS, schaktas, skakar och vibrerar i marken. Infrastrukturprojekten i våra storstäder är omfattande och tycks aldrig ta slut. Men de blir klara och vi börjar att använda vår nya infrastruktur och innan man vet ordet av så är det som om den alltid funnits där. Förtätade städer och ytterområden behöver en utbyggd infrastruktur. Vi måste kunna ta oss till och från jobb och bostad såväl som mellan bostadsområden på rimlig tid. Gigantiska infrastrukturprojekt pågår, och marken under våra fötter kommer sannolikt fortsätta att vibrera många år fram över.

Foto: Marc Femenia Text: Husbyggaren Objekt: Citybanan station Odenplan, Stockholm (invigdes juli, 2017)

20

HUSBYGGAREN NR 1.2018


HUSBYGGAREN NR 1.2018 

21


Om huset själv får välja! Diffusionsöppna Vindskydd och Underlagstak Produkterna Isola Tyvek® och AirGuard® ger lufttäta och mycket fuktsäkra konstruktioner. Med unik teknologi från DuPont TM uppnås snabb uttorkning och en torr och varm byggnad. Resultatet är ett mycket fuktsäkert och energieffektivt hus. Finns även som brandhämmande Vindskydd Tyvek® Fire CurbTM i brandklass B, samt för fasader med permanent öppna spalter, Isola Tyvek® UV-Facade.

Försprånget ligger i teknologin!

Torra och sunda hus! www.isola.se

En handbok om hållbara brandskyddsutformningar Att arbeta med hållbarhet anses idag vara en självklarhet för många inom byggbranschen. Den här boken hjälper dig att fatta beslut om hållbara åtgärder inom det brandtekniska området. Den är formulerad som en guide med fokus på de situationer där man kan göra mer hållbara val och hur dessa genomförs. Till exempel hur brandtekniska utformningar kan jämföras ur ett hållbarhetsperspektiv, innehåll av farliga ämnen i brandskyddsprodukter och klimatpåverkan vid säkerhetshöjande brandskyddsinstallationer. Kunskap och metoder som hjälper dig att välja det bästa ur hållbarhetssynpunkt utan att göra avkall på funktionen.

Beställ den redan idag på www.bengtdahlgren.se/handbok

t e h y n


KLIMATSMART BYGGANDE

KOM IHÅG BYGGNADSMATERIALENS KLIMATPÅVERKAN Från och med den 1:e januari 2018 har en ny klimatlag trätt i kraft i Sverige. Lagen innebär att varje regering har en skyldig­­het att föra en politik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Hur det kommer att påverka bygg- och fastighetsbranschen kan vi inte veta, men för att minska byggnaders klimatpåverkan bör vi välkomna en helhetssyn där även byggnadsmaterial är inkluderade. TEXT: MARITA WALLHAGEN

N

är det gäller transportsektorn har för fordon en märkning av växthusgasutsläpp per kilometer blivit etablerad. Om utsläppen är mindre än 0,050 kg koldioxidekvi-

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

valenter per kilometer (kgCO2e/km) får en bil benämnas supermiljöbil (STA, 2016). Köper du en måltid på Max hamburgerkedja finns deklarerat mängden CO2e som produktionen medfört. En hamburgare beräknas ge upphov till ca 1,7 kg CO2e. Liknande data för våra byggnader och dess

material presenteras däremot sällan. I mäklarnas annonser eller arkitekturtidskrifter finns knapphändig information om byggnadernas klimatpåverkan. Förvisso anges ofta energianvändningen och vid nyproduktion är det praxis att beräkna energianvändningen för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla eller fastighetsenergi. Energikraven i Boverkets byggregler (BBR) har skärpts genom åren och nära-nollenergibyggnader diskuteras. Emellertid är byggnader ofta mycket stora och tunga vilket medför att miljöpåverkan från byggnadsmaterialen också är betydande. Detta är särskilt viktigt att framhålla då det i Sverige förväntas omfattande nyproduktion samtidigt som vi avser uppfylla ålagda klimatmål. Inom Europeiska unionen är målet att senast 2050 minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % jämfört med 1990. För att klara av Parisavtalets tvågradersmål som Sverige och flertalet nationer enats

23


KLIMATSMART BYGGANDE

En materialdeklaration skulle kunna upp fler aspekter av byggnadens miljöbelastning, t.ex. avfall och utarmning av naturresurser. Bilden visar ett dagbrott. Se även tabell sidan 27.

om är det nödvändigt att de totala utsläppen av växthusgaser globalt fram till år 2050 håller sig under 700 000 miljarder kg CO2 (Rockström et al, 2017). På 32 år behöver därmed utsläppen av växthusgaser orsakade av fossila bränslen och ändrad markanvändning radikalt minskas från ca 40 miljarder ton per år till 5 miljarder ton per år. Fortsätter vi med nuvarande takt kommer utsläppstaket nås på mindre än 20 år. För att då kunna nå målet behöver utsläppen sedan minskas till noll inom ett år, vilket får betraktas som orealistiskt. Det är därför helt avgörande att skyndsamt begränsa utsläppen från samtliga sektorer redan nu! Planering, bygg- och fastighetsbranschen har ett särskilt ansvar eftersom den i många länder är den mest klimatpåverkande sektorn. Inom Europeiska unionen står produktion och användning av byggnader för ungefär hälften av energioch naturresursanvändningen (European Commission, 2014). Här finns dock möjligheter till åtgärder som har påtaglig effekt. Svenska studier har visat att byggnadsmaterialen har en stor påverkan på miljön och klimatet. I en studie av växthusgasutsläpp från ett kontorshus i Gävle där utsläppen beräknats visas att produktionen av de byggmaterial som finns i husets stomme; tak, grund, ytter- och innerväggar, fönster, 24

dörrar, (exklusive ytskikt, el-, ventilation-, vatten- och avloppsinstallationer), ger lika stora utsläpp av växthusgaser som det blir när byggnaden används under 50 år. Är perspektivet 25 år blir materialens påverkan relativt sätt ännu mer betydande (Wallhagen et al, 2011). Växthusgasutsläppen från både energioch materialanvändning skulle nästan halveras från totalt 5,9 kgCO2e/m2/år till 3,1 kgCO2e/m2/år om huset projekterats och byggts så att energianvändningen sänkts från 100 kWh/m2 till 80 kWh/m2 genom ett antal förbättringsåtgärder (extra isolering i golv, väggar, tak, lägre isoleringsvärde på fönster och dörrar, energisnålare belysning och vitvaror, värmeåtervinning på varmvattnet, bättre reglering av värme- och ventilationssystem, 50 m2 solceller, koldioxidfri el) samt att bjälklagsmaterial bytts från betong till trä. Under en 50 års livscykel skulle materialanvändningen då utgöra mer än 70 % av växthusgasutsläppen. Först efter 100 år skulle utsläppen från driften nå samma nivåer som de från produktionen av byggnadsmaterialen. De största enskilda åtgärderna för att minska växthusgasutsläppen för denna byggnad var att endast köpa el från förnyelsebara källor samt att bygga huset med träbjälklag istället för armerade betonghåldäck. Enbart betongen i bjälklagen stod för nästan 70 % av byggnadsmate-

rialens totala utsläpp av växthusgaser och då var inte ytskikt, el- eller VVS-produkter med i beräkningarna. Även andra studier pekar ut icke förnyelsebara material och transporter av byggnadsmaterial som en betydande källa till växthusgasutsläpp i Sverige (Toller et al, 2011). Utsläpp från icke-metalliska mineralprodukter som cement, betong, tegel och andra typer av murblock har uppskattats till ca 2 miljarder kg CO2 per år. Det motsvarar hela 2,6 % av Sveriges totala utsläpp på 78 miljarder kg CO2e. Siffran från 2011 är troligen högre i dagsläget eftersom byggnadstakten i Sverige nästan dubblerats. Materialens relativt stora påverkan i Gävlestudien beror delvis på att svenska förhållandena är speciella i internationell jämförelse. I Sverige har vi ställt om energislagen, bland annat från olje- och eluppvärmning till förnyelsebar fjärrvärme med lägre miljöpåverkan. Hög energianvändning behöver därför inte nödvändigtvis betyda lika stor miljöpåverkan som i länder där värme och el huvudsakligen produceras med kol, olja, kärnkraft och gas. Ytterligare teknikförbättringar och minskad energianvändning i nya och befintliga byggnader har också bidragit till lägre miljöpåverkan. Kontorshuset i Gävle är ett exempel på konsekvenser av dessa åtgärder. Byggnadens drift ger låga utsläpp av växthusgaser eftersom huset är förhållandevis energisnålt, värms med fjärrvärme (baserad på förnyelsebar biobränslebaserad spillvärme från industri) och använder el producerad som svensk elmix med stor andel vattenkraft. Men byggnaden är knappast unik i ett globalt perspektiv. Den kan jämföras med byggnader i ett klimat där värme- och kylbehovet är lägre eller byggnader med låg energianvändning, såsom passivhus eller lågenergihus. I detaljerade livscykelanalyser från andra länder bekräftas att byggnadsmaterialen är viktiga och deras betydande miljöpåverkan behöver lyftas fram. För ett lågenergihus i norra Italien jämfördes utsläpp från byggnadsmaterial, drift och rivning (Blengini, et al, 2010). Resultatet visar att miljöpåverkan i form av klimatpåverkan, försurning, övergödning, ozonnedbrytning från byggnadsmaterialen vid byggnation och underhåll var större än utsläppen under byggnadens användning och rivning. Ska vi lyckas minska byggnaders klimatpåverkan behöver hänsyn tas till byggandens hela livscykel. Byggnader behöver planeras, projekteras och byggas så att och utsläppen från byggnadsmaterialanvändningen minskas. Men hur ska det gå till? Det krävs engagemang och beslutsamhet från byggbranschen och konsumenter genom

HUSBYGGAREN NR 1.2018


Kontorshus i Gävle. Arkitekt: Nils Simonsson och Per-Olov Haller, Arkitektgruppen i Gävle AB. Foto: Marita Wallhagen

multidisciplinärt samarbete och politisk styrning. Boverket har gjort en förstudie om miljö- och klimatanpassade byggregler för att kunna bedöma om det finns behov av och möjligheter till reglering (Boverket, 2015). Studien menar att metoden för redovisning av klimatpåverkan från livscykelanalyser behöver utvecklas ytterligare och relevant, korrekt och öppen data om olika byggprodukters respektive bygg- och driftsprocessers miljö- och klimatpåverkan behöver göras mera tillgänglig. I Schweiz och Nederländerna finns redan krav på redovisHUSBYGGAREN NR 1.2018 

ning av en byggnads klimatpåverkan och där har nationella databaser tagits fram som underlag för klimatarbetet. Ett gott svenskt tecken är att den senaste versionen av miljöbedömningsmetoden Miljöbyggnad 3.0 tar ett stort steg för ökad användning av livscykelanalys genom krav på dokumentation av byggnadsmaterial samt att för indikator 15 kräva beräkning av klimatpåverkan från byggnadens stomme och grundkonstruktion (SGBC, 2018). Den tyska miljöbedömningsmetoden DGNB (Deutsche Gesellschaft für Nachhaltiges

Foto: Marita Wallhagen

Bauen) har ställt dessa krav sedan flera år (Graubner & Pohl, 2015). Även IVL Svenska Miljöinstitutets arbete med certifierade miljövarudeklarationer Environmental Product Declarations (EPDs) leder miljöarbetet i denna riktning. Genom att ta fram databaser med livscykeldata för byggnadsmaterial och sedan göra livscykelanalyser för byggnader ges ökad kunskap om orsakerna till byggnaders miljöpåverkan och bättre beslutsunderlag skapas. Verktygen behövs för att kunna fatta välgrundade beslut, men beslutsfat-

25


VÅRT ANSVAR ÄR ATT GE VÅRA BARN EN GOD INOMHUSMILJÖ! PLANERA REDAN NU IN DITT BESÖK I VÅR MONTER A43:28 PÅ NORDBYGG 10-13 APRIL VARMT VÄLKOMMEN!

VI LANSERAR INOM KORT EN NY PRODUKTSERIE SOM KAN REDUCERA ENERGIFÖRBRUKNINGEN FÖR VENTILATIONEN MED UPP TILL 12%

VILPE.SE

Besöksadress VILPE Sverige AB Bergkällavägen 32 192 79 Sollentuna

Försäljning och teknisk stöd Tel. 070 511 2020 sales@vilpe.com


KLIMATSMART BYGGANDE

tande inom planering, bygg och fastighetssektorn kanske inte alltid är så rationellt? Även psykologiska aspekter förefaller ha betydelse vid ekonomiska beslut enligt Richard Thaler som tilldelas Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne förra året. Troligen behövs det ytterligare incitament för att genomföra livscykelanalyser. Viktiga aktörer: fastighetsägare, entreprenörer, byggherrar, arkitekter och andra konsulter, designers, kommuner och andra offentliga myndigheter, byggvarutillverkare och byggvaruleverantörer samt brukare behöver anta ett livscykelperspektiv med en medvetenhet om olika byggprodukters respektive bygg- och driftsprocessers miljöoch klimatpåverkan såväl vid detaljplanering som vid projektering och byggnation. Materialens växthusgasutsläpp behöver bli en självklar aspekt att ta hänsyn till vid val av konstruktion och material. Det är ovanligt idag, där materialval kan göras och även förändras under byggprocessen utan tanke på klimatpåverkan. Ska genomtänkta och miljömässiga materialval göras blir det därför även viktigt med en följsamhet genom hela processen och att inte frestas till enkla, billiga, men för miljön, ogynnsamma val. För att öka medvetenheten om materialens klimatpåverkan krävs lätttillgänglig information från byggnadsmaterialproducenterna beträffande utsläpp, ursprung och produktionsmetod. Att börja efterfråga sådan information i högre utsträckning är ett första steg. När man idag besöker en byggvaruhandel känns detta avlägset. Det finns en uppsjö av olika byggnadsmaterial och produkter men det saknas ofta innehållsförteckningar. Även om det faktiskt finns byggvarudeklarationer så är de sällan lätttillgängliga. Tänk om byggnadsmaterial kunde märkas med en innehållsförteckning och miljöinformation om utsläpp och miljöpåverkan i väntan på digitala lösningar med användarvänliga och tillgängliga databaser! Denna information skulle då konsumenterna direkt kunna ta del av. Ungefär som att matvaror har information om ingående ingredienser och mängden fett, protein, kolhydrater och salt. Informationen skulle sedan kunna integreras till dataprogram eller applikationer som kan knytas till ritningar och visualiseringar och redan etablerade databaser som Sundahus, Byggvarubedömningen och BASTA skulle kunna integrera livscykeldata med utsläpp av växthusgaser. Materialdeklarationer skulle kunna göras som komplement till dagens energideklarationer. De skulle visa både innehåll och information om byggnadens HUSBYGGAREN NR 1.2018 

klimatpåverkan och helst även annan miljöpåverkan som försurning, övergödning, radioaktivitet, ozonnedbrytning, marknära ozon, toxicitet, avfall och utarmning av naturresurser. Om livscykelanalysverktyg blir enklare att använda kommer de förhoppningsvis att bli mer intressanta. Då kan de i större utsträckning användas av fastighetsföretag, byggherrar, arkitekter, ingenjörer, konsulter och forskare. Det finns redan fungerande verktyg, såsom One Click LCA som utifrån CAD- och BIM-modeller tar fram miljöpåverkan baserat på livscykeldata, Green Guide to Specification som bedömer olika byggnadskonstruktioner utifrån livscykeldata, livscykelprogrammen Gabi och SimaPro, EPD-data, Byggsektorns miljö­ beräkningsverktyg, Excel-verktyg som BECEREN, byggnadsanpassade program och databaser som Anavitor, Ecoinvent, DGNB Navigator eller The Inventory of Carbon and Energy database. Även med mer information och verktyg som hjälpmedel kan beslut om materialval vara svårt. För den konsult som upplever att livscykelanalyser i det egna projektet är alltför komplicerat eller som är i ett tidigt skede i designprocessen, innan materialval är gjorda, finns det ändå en del att beakta för att minska klimatpåverkan från byggnader. Det kan vara att optimera konstruktioner och byggnader genom välplanerade lokaler med flexibla ytor som kan ha flera användningsområden vilket kan reducera yta och därmed material. Det är också värdefullt att planera för att minimera materialspill, effektivisera och minska transporter. Material som producerats i Sverige med energikällor som på nationell basis har relativt låga utsläpp av koldioxid i jämförelse med andra länder är också ofta att föredra. Val av producent kan ha betydelse då utsläppen från samma sorts byggnadsmaterial kan variera beroende på produktionsmetod och energikällor. Förutom att välja material med låg klimat- och miljöpåverkan är det gynnsamt att återanvända och återvinna produkter och material. Att ge precisa råd är tyvärr svårt eftersom jämförelse av byggnadsmaterial bör göras på byggnadsnivå istället för att enbart jämföra material med varandra vilka dessutom har olika livslängd. Det står klart att det krävs ökad hänsyn till val av byggnadsmaterialen för att vi ska lyckas forma ett miljömässigt hållbart samhälle. Det angår därför alla inom bygg- och fastighetsbranschen. Förutom att påverka byggmaterialindustrierna och själva dokumentationen av material kommer det troligtvis att påverka materialval och därmed

MATERIALDEKLARATION MILJÖPÅVERKAN

Koldioxidutsläpp: kg CO2ekv/m2 Energianvändning: kWh/m2 Försurning: mol H+/m2 Övergödning: gO2ekv/m2 Radioaktivitet: mSv/m2 Ozonnedbrytning: mg CFC11ekv/m2 Marknära ozon: gC2H4ekv/m2 Utarmning av naturresurser (ekologiskt fotavtryck): kg (byggnadsmaterial) /m2 gha (globala hektar) /m2

VERKTYG OCH PROGRAM VID LCA-BEDÖMNING (ETT URVAL)

■ One Click LCA ■ Green Guide to Specification ■ Gabi ■ SimaPro ■ EPD-data ■ BECEREN ■ Anavitor ■ Ecoinvent ■ DGNB Navigator ■ ICE, The Inventory of Carbon and Energy database ■ BM, Byggsektorns miljöberäkings­ vertgyg, IVL

framtidens arkitektur och formgivning. Precis på vilket sätt vet vi inte idag. Boverket har föreslagit att år 2020 ska livscykelperspektivet vara en utgångspunkt för all nyoch ombyggnad liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse, men redan i år, 2018, har vi möjligheten att minska klimatpåverkan från den svenska byggbranschen genom att börja fatta mer klimatmedvetna beslut. ■ QR-KODFÖR REFERENSER: läs in QR-kod

eller www.husbyg­ garen.se/kom-ihagbyggnads­materialensklimatpaverkan. MARITA WALLHAGEN

Tekn. Dr, Arkitekt SAR/MSA Biträdande Universitetslektor, Högskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik, samt Arkitekt, Arkitektgruppen i Gävle AB

27


KLIMATSMART BYGGANDE

Öka byggnadens miljöcertifierings­betyg genom klok planering av brandskyddet Byggnaders brandskydd projekteras enligt Boverkets Byggregler för att uppfylla lagkrav, dock sällan med fokus på att specifikt bidra till byggnaders eller verksamheters hållbarhetsmål. Detta trots att säker­ het i byggnader och verksamheter bidrar till hållbarhet genom att exempelvis minimera driftavbrott och minska återställningskostnad vid en brand.

V

älfungerande, energieffektiva och flexibla byggnader bidrar till samhällets hållbarhet. Verksamheterna i byggnaden kan dra nytta av energieffektivitet och flexibilitet för att öka sin ekonomiska hållbarhet. Denna artikel handlar främst om hur brandteknisk projektering kan medverka till en hållbar byggnad genom att visa på exempel från BREEAM-SE (BRE Environmental Assessment Method). Många verksamheter och organisationer söker idag olika typer av miljöcertifieringar för byggnader. I Sverige använder vi certifieringssystem som BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och på senare tid även ett system, WELL, som tar hänsyn till hyresgästens verksamhet i byggnaden. Dessa system utgår från olika värderingsskalor. En typ av skala anger värden i ett eller noll. För att nå en certifiering måste alla nivåer vara uppnådda. Miljöbyggnad, som är det mest använda i Sverige, är ett sådant certifieringssystem. Det kan också vara en ranking där byggnaden skall nå en totalpoäng och där en funktion kan få ett lägre värde under förutsättning att det balanseras av att en annan funktion får ett högre värde. BREEAM och LEED använder sådan skalor. 28

BREEAM är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien och är ett av de äldsta miljöcertifieringssystemen. Över 500 000 byggnader har certifierats med detta system. Sweden Green Building Council, SBGC, har anpassat systemet till svenska förhållanden och den svenska versionen, BREEAM-SE, är sedan 2013 den versionen av som används på den svenska marknaden. En ny version, BREEAM-SE 2017, släpptes i oktober 2017. Flera internationella och svenska investerare ser ett högre värde i byggnader vars miljöcertifiering kan jämföras på en internationell marknad. Genom att uppfylla certifieringens krav erhålls en fastighet som bidrar till en bättre miljö och som ger en bättre investering. BREEAM-SE används för att bedöma och poängsätta byggandens energianvändning, inomhusklimat, ekologi, vattenhushållning och avfallshantering. Även projektledningen, byggnadens placering i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och de föroreningar byggnaden kan ge upphov till ingår i bedömningen. Extrapoäng kan fås för hur innovativ byggnaden är i sina tekniska lösningar. När ett projekt ska certifieras krävs en Assessor som granskar och bedömer om projektet uppfyller kraven. Assessorn fung-

erar som en revisor som opartiskt bedömer om projektet förtjänar det betyg det vill uppnå. För varje område räknas det ut hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått, dessa summeras sedan till en totalpoäng. Assessorn upprättar vanligtvis kravlistor eller checklistor för beställaren, de olika projekteringsdisciplinerna samt för entreprenören och följer löpande upp om kraven uppnås. Brandprojektören får sällan eller aldrig en kravlista att förhålla sig till. Vi som arbetar med brandsäkerhet i byggnader har i många fall suttit på läktaren och tittat på hur andra discipliner drivit hållbarhetsfrågan. Frågan som jag har ställt mig många gånger är om brandskyddets utformning i en byggnad kan bidra till hållbarhet och om det går att mäta brandprojektörens bidrag till detta. Det är relativt lätt att fastna i tankegångar kring själva branden, om byggmaterial och dess bidrag till miljöpåverkan när det brinner, samt kring byggnadens utformning om den är flexibel och tillåter verksamhetsförändringar utan större byggnadsändringar. Dock är det mycket svårt, om inte omöjligt, att mäta hur en brand i en byggnad påverkar miljön baserat på medvetna materialval. Energieffektivitet och dagsljusinsläpp är faktorer som är lättare att mäta och förhålla sig till. Aspekter som kostnad för drift, för underhåll och för ombyggnationer är också lättare att mäta. Att definiera vad hållbarhet innebär för en brandprojektör är inte lätt. Denna artikel gör inga anspråk på att göra den definitionen. Istället lyfter jag fram EN möjlighet att sätta in de brandtekniska frågorna i ett nytt perspektiv och där system redan finns för att bedöma andra funktioner i en byggnad utifrån ett certifieringssystem. Internt på WSP gjorde vi 2016 ett utvecklingsprojekt med målen att samverkan mellan olika projekteringsdiscipliner skulle

HUSBYGGAREN NR 1.2018


Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se


VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.

SVENSK KVALITET SEDAN 1982

Stark, snygg och säker! SPECIALANPASSADE PORTLÖSNINGAR FÖR FLERBOSTADSHUS www.recoport.se


KLIMATSMART BYGGANDE

Område i BREEAM-SE

Beskrivning BREEAM-SE

Påverkan på brandskydd

Man 2 – Entreprenörens riktlinjer för miljö och socialt ansvar

Huvudentreprenören ska uppfylla ett antal riktlinjer som avser byggarbetsplatsen (avser byggskedet).

Som en del i riktlinjerna ska det finnas ”Tydligt markerade nödutgångar, evakueringsrutiner och genomförda övningar”. Detta kan kopplas till brandskydd under byggtid.

Man 4 – Brukar‑ vägledning

En brukarmanual skall upprättas till brukare och förval­ tare av byggnaden.

I brukarmanualen ska det finnas nödinformation: Information om nödutgångar, samlingspunkter, larm- och brandsläck­ ningssystem. Detta ingår till stora delar i relationshandling Brand som kan kompletteras med info. Kan också vara del av SBA-dokumentationen.

Hea 1 – Dagsljus

Ställer krav på dagsljusfaktor och utblick.

Kan påverka byggnadens brandskydd vid val av fasad med mycket glas.

Ene 8 – Hissar

En förstudie om transportbehovet i byggnaden skall utföras för att hitta den optimala hisslösningen. Minst två olika hissmodeller som passar kraven skall jämföras och den med lägst energianvändning skall användas.

Om det krävs räddningshiss i byggnaden (> 10 vån) kan detta påverka bedömningen.

Mat 1 – Materialval uti­ från livscykel­perspektiv

Byggnadselementens material skall bedömas i Green guide eller annat godkänt LCA-verktyg. Avser ytterväg­ gar, tak, bjälklag och fönster.

Val av material kan påverka brandskyddskrav, t.ex. ytterväggar och tak.

Mat 2 – Hårda ytor och gränsskydd utomhus

Byggnadselementen för hårda ytor och ev. murar m.m. skall bedömas i Green guide eller annat godkänt LCA-verktyg.

Om det krävs räddningsväg eller uppställningsplats kan detta påverka betyget.

Mat 4 – Återanvändning av byggnadsstomme

Om befintlig byggnadsstomme kan återanvändas ger detta poäng.

Brandens påverkan på byggnadens bärverk kan analyseras för mest kostnadseffektiva lösning.

öka, att ett konventionellt uppdrag inom brandteknisk projektering skulle kompletteras med ett hållbart erbjudande samt ”hållbarhetsaspekter” inkluderas i flera nya uppdrag. Vi hade också som mål att genomföra ett antal kundmöten för att pröva våra tankar. Vi tog i arbetet fram en checklista som kan användas av brandprojektören i dialog med Assessorn. Våra kundmöten gav en hel del värdefull information där speciellt fördelen med samverkan lyftes av flera kunder. En kund ansåg att en fördel med certifieringsarbetet, utöver att hållbarhetsfrågan lyfts, är att det utgör ett verktyg för en samfacklig samordning i projektet. Denna kunds erfarenhet av att använda sig av Miljöbyggnad i projekt var att slutresultatet ofta ger ett högre betyg än det man satt som mål. Detta visar att även om hållbarhetsambitionerna är medelmåttiga ger arbetssättet vissa automatiska förbättringar. Att få in fler discipliner i detta arbetsverktyg är därför positivt. Det finns många stuprör inom byggprocessen där respektive disciplin hanterar sina frågor separat och det vore därför positivt att inkludera flera discipliner, bland andra brand, i arbetet. En kund uttryckte fördelarna med att ta in hållbarhetsaspekter tidigt i projekten och att det är positivt med en flexibel inställning där man funderar kring olika alternativ i samverkan med övriga discipliner tidigt. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv kan besparingar göras genom att tänka till i HUSBYGGAREN NR 1.2018 

ett tidigt skede. Möjligheten att fokusera på multidisciplinära aspekter i tidiga skeden ses som en fördel för projektet och resultatet av projekteringen blir bättre än utan denna samordning. En av de intervjuade kunderna representerar ett statligt bolag med höga krav när det gäller hållbarhet. Kunden hade stor erfarenhet av arbete med hållbarhetscertifiering i form av både BREEAM-SE och Miljöbyggnad. Bolaget har anpassat sina projekteringsanvisningar efter Miljöbyggnads kriterier. Dock kommer dom att i första hand försöka få sina projekt certifierade enligt BREEAM-SE. Generellt hade kunden goda erfarenheter av brandprojektörers medverkan i projekteringsfasen och håller med om att det skulle vara positivt att kunna ta det ett steg längre. Ett verktyg som även brandprojektörer kunde arbeta efter på ett mer proaktivt sätt skulle enligt henne vara värdefullt eftersom beställaren får ett bättre beslutsunderlag i ett tidigt skede. BREEAM-SE är väldigt omfattande och det är därför positivt med verktyg som bryter ner certifieringskraven och gör dem lättöverskådliga. Kunden uttrycker också att det är mycket positivt att få med en bred bild med alla discipliner i ett dokument för att sammanfatta och tydliggöra aspekter som kan hjälpa beställaren i beslutsfattandet. Detta minimerar risken för att beslut tas som först i ett senare skede visar sig ha varit dåligt underbyggda ur något av de inblandade disciplinernas perspektiv.

Som en del av det interna utvecklingsprojektet skickade vi frågor till våra brandprojektörer. Frågorna var; Har ni varit involverade i ett projekt som hållbarhetscertifierats och har någon varit involverad i det arbetet, d.v.s fört en dialog med Assessorn eller fått en kravlista att förhålla sig till i projekteringen? Frågorna ställdes till över 50 brandprojektörer. Få hade fört en dialog med Assessorn eller fått en kravlista och få kände till om projekten dom jobbat med varit hållbarhetscertifierade. Tillsammans med några av våra Assessorer arbetade vi därför fram en checklista för våra brandprojektörer att ha med sig till ”hållbarhetsprojekt” för att i någon mån kunna bidra i certifieringsarbetet. Ovan ges några exempel från checklistan på områden i BREEAM-SE som skulle kunna ingå i en kravlista för disciplinen Brand. De kunder vi träffat är alla positiva till den kravlista för hållbar brandprojektering som vi tagit fram. Kunderna efterfrågar engagemang och nytänkande vilket vårt arbete är ett exempel på. Samverkan i projektet kring hållbarhetsfrågorna är viktigt och brandprojektörens arbete kan vara ett av flera verktyg i en samordningsfas. ■

JAN OTTOSSON

Brandingenjör, WSP

31


U

ECKLING

F

OR

TV

SK NING

Ett unikt kulvertsystem där alla ledningarna samlas på samma yta, har byggts i stadsdelen Valla­staden i Linköping. TEXT: MARITA ANDERSSON FOTO: TEKNISKA VERKEN

Vinsterna är bland annat längre livslängd för ledningsnätet och mer byggbar yta. – När den nya stadsdelen byggdes var husen alldeles för tätt exploaterade för att vi skulle kunna sköta drift och underhåll av ledningsnätet på det konventionella sättet, berättar Johan Sedin projektledare på Tekniska Verken i Linköping som har utvecklat kulvertsystemet. Lösningen blev att samla samtliga ledningar som el, fiber, fjärrvärme, avlopp, vatten och sopsug i en 1 800 meter lång kulvert på 2,2 meter i diameter. Stadsdelens fastigheter ansluts via servisledningar från 85 betongkammare. I varje kvarter finns även Felleshus. I Felleshusen, som också fungerar som samlingslokal, snickeriverk-

stad och gästlägenhet, finns nedgångar till kulvertsystemet. – Där kan vi gå ner och inspektera ledningsnätet. Vi kan också byta ledningar utan att behöva gräva i gatunätet, säger Johan Sedin. Idén till kulvertsystemet kommer från Tyskland, där samarbetspartnern Uponor AB levererat en kulvertlösning för gas och vatten genom en grusås, men också från tiden då fjärrvärmenätet byggdes med kammare och lådkulvertsystem. – Den tekniska lösningen att kombinera betongkamrar med plaströr i polyuretan kommer från oss. Den har vi tagit patent på, säger Johan Svedin. Den största fördelen med konceptet,

menar han, är att byggbar yta skapas. Något som kan vara av stort intresse för de som bygger inom högexploaterade stadsmiljöer. – Med den konventionella metoden krävs breda ledningsgator på 7–8 meter, som inte får bebyggas. Med det här kulvertsystemet räcker det med 4 meters bredd, vilket ger 4 kvadratmeter extra byggyta per löpmeter. Nackdelen är en större investering i initialskedet. Men den kostnaden vägs upp av att livslängden på ledningarna beräknas bli betydligt längre, menar Johan Sedin. – Eftersom ledningarna inte behöver komma i kontakt med makadam och grundvatten beräknas de hålla i 100 år, till skillnad från den konventionella livslängden som ligger på 40–50 år. ■

I Vallastaden ligger ledningarna skyddade i en 1 800 meter lång kulvert. Delar lednings­ nätsägaren och byggherren på den här inves­ teringen blir det en win-win-situation för båda parter, menar Johan Sedin. Byggherren får mer byggbar yta och ledningsnäts­ägaren en längre livslängd på ledningsnätet.

32

HUSBYGGAREN NR 1.2018


”Nordbygg håller mig i framkant” Malin Hart Randes Marknads- och försäljningschef Veidekke Bostad

Malin Hart Randes Veidekke Bostad

Ralf Mårtensson Bosch

Helen Sande Flinks Järn Paul Rogers BAU

HÄR BYGGS DET:

Välkommen att träffa oss på Nordbygg i monter AG:19

NORDBYGG 10 –13 april 2018 Nordbygg är Nordens viktigaste mötesplats för bygg-, VVS- och fastighetsbranschen. Här träffas kollegor, beställare och leverantörer för att ta del av nyheter, göra affärer och skapa nya projekt. Hämta din fribiljett idag med koden Nordbygg18 på nordbygg.se

Peter Söderberg Nordbygg

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner.


Kommentar

Samordnad kontroll Några punkter att tänka på för beställare, entreprenörer och för besiktningsmannens bedömning I de flesta entreprenader finns krav på att samordnad kontroll ska utföras och ingå i entreprenaden såsom ett åtagande för en entreprenör. Syftet är att kontrollera att entreprenad­överskridande funktioner fungerar tillsammans i drift – såsom värmeoch ventilationssystem, dörr­miljöer (exempelvis att en dörr verkligen är stängd då låskolven styrs), samband mellan brandlarm och VVS-system, hisstyrning etc. Innan en samordnad kontroll ska varje entreprenör gjort en egenkontroll på sina installationers funktion.

D

en samordnade kontrollen utförs av en provningsledare och de funktioner som ska kontrolleras samordnat beskrivs ofta i ett provningsprogram. Med tanke på kontrollernas omfattning behöver provningsledaren ha en god kunskap om fastighetens alla funktionsdelar. ANSVARET FÖR DEN SAMORDNADE KONTROLLEN

ingår i de flesta fall i entreprenaden, d.v.s. i entreprenörens kontraktsåtagande. I många fall anger avtalet att den samordnade kontrollen ska utföras av styrentreprenören. Styrentreprenören har kännedom om just VVS-funktioner men kanske inte kan en fastighets alla delar. Beställaren kan också välja att utse en kvalificerad provningsledare att utföra den samordnade kontrollen. Ansvaret för att kontrollen sker övergår då till beställaren men ansvaret för eventuella fel ligger kvar på respektive entreprenör enligt huvudavtalet. Vem har ansvaret för att resultatet av provningen är korrekt om beställaren utsett provningsledaren? Är det beställaren eller den enskilde konsulten/provningsledaren? är att man tillser att den av beställaren utsedda provningsledaren ingår i själva organisatio-

nen, på så sätt anavarar entreprenören för resultatet av arbetet. Om så inte sker är det beställaren som har ansvaret. Efter avslutad provning intygar provningsledaren godkänt resultat genom en underskrift. FÖREKOMSTEN AV INTYG och protokoll från ett antal kontroller (provningar), såsom egenkontroll och samordnad kontroll, ingår som en väsentlig del vid bedömning av en entreprenads färdigställandegrad vid en slutbesiktning. Om föreskrivna protokoll inte föreligger vid slutbesiktningen bör entreprenaden inte godkännas. Undantag kan förekomma men då måste entreprenören kunna förklara varför handlingarna inte föreligger varefter entreprenadbesiktningsmannen har att fatta sitt beslut. I DE FALL beställaren utser en provningsle-

dare, som inte ingår i organisationen för entreprenaden, och resultatet från den samordnade kontrollen inte kan redovisas vid slutbesiktningen ska detta inte utgöra hinder för att godkänna entreprenaden (givet att orsaken beror på beställaren). Bristen ska då noteras som ett beställarfel. Observera att i sådant fall är det inte bevisat att alla delar fungerar tillsammans. Detta ska inte belastas entreprenören.

EN REKOMMENDATION TILL BESTÄLLAREN

34

från provningar ska noteras i utlåtande/bilaga från slutbeFÖREKOMSTEN AV PROTOKOLL

siktningen under ”Tidigare besiktningar och provningar (9)*” om det utförts av beställaren, ej ingående i organisationen för entreprenaden, och under ”Delar som inte besiktigas okulärt, utan endast på grundval av entreprenörens dokumentation över avtalade kvalitets- och miljöåtgärder (12)*” om det utförts av entreprenören enligt de mallar som SBR tillhandahåller. SLUTLIGEN, observera att den som skriver under protokoll från kontroller är ansvarig för resultatet. D.v.s. den som skriver under ska också själv ha kontrollerat resultatet. Detta bör man tänka på, speciellt vid tillfällen då beställaren väljer att själv tillsätta provningsledare. ■ * Rubriker med siffermarkering inom parentes ( ) hänför sig till AB 04 kap 7 §14. Inlägget ovan är granskat av Lars Hag, Foyen Advokatfirma KB

PER SÖDERSTEN

Fd ledamot i SBR entreprenadbe­ siktningsgrupps styrelse

HUSBYGGAREN NR 1.2018


ars

Estniska trahustillverkaren Palmako, med flera verksamhet pa den nordiska marknaden, oppnade under det gangna aret ett eget forsaljningskontor bade i Sverige och Norge och satter nu nya standarder for hela branschen.

Allt byggande maste ske med hog kostnadseffektivitet. Palrnakos produkter av market Prebuilt kvalitet, men sarntidigt snabbt; erbjuder fordelar vid varje steg, innovativt, men respektfullt jarnfort med traditionellt byggande. genternot traditioner, alltid med kundvlinlig och personlig service Fiirutom standardrnodeller erbjuder aven om det rnesta av arbetet utfors � aven hustillverkning efter pa andra sidan av Os�iin. kundens ri�. Palmakos utbud av planelernenthus innehaller bade En1igt Palrnakos VD Rain Raudsepp bostadshus, Attefallshus, rninihus, har nutida trahusbyggande lyckats fritidshus, villor, parhus, radhus och allt battre med eliminering av de aven mindre ��jshus med upp svaga punkter som hittills har till 3 vaningsplan. betraktats som ofrankornliga i byggbranschen. Hustillverkning i I sarnarbete med fo�tut fab�ii minskar risker som ingar i det estniska forknippade med vaderpaverkan pa exportklustret fcir trahustillverkare byggplatsen, anvandning av har Palrnako vid frarntagning av sin planelernent gii r transporten mer produktkategori for prefabricerade hus lagt mycket fokus pa husens effektiv och tillverkning sker med energieffektivitet Palrnakos mindre svinn och stiirre

ingenjiirer analyserar kontinuerligt materialegenskaper och miijligheter till ytterligare forbatt-ringar i standardkonstruktioner och losningar. Foretaget tillverkar arligen ca so ooo trahus, varav 9 5% exporteras genom direkta kontakter med frarnfcirallt fore�der.

Palrnako ingar i det � exportklustret for trahustillverkare, vars syfte ar att utveckla det internationella sarnarbetet mellan fciretag och olika forskningsinstitut Fokus for klustrets verksamhet Jigger pa utveckling av sina medlernmars kompetenser och innovations­ fcirmaga: www.woodhouse.ee

Palmako LEMEKSOROUP

• • • • • • •

20 ars erfarenhet 400 anstallda 46 000 ton varmepellets per ar 50 000 trahus per ar 30 000 m' limtraprodukter per ar 30 000 m3 frasta traprodukter per ar 60 miljoner euro som arsintakt (201 7)

www.palmako.com/sv/prebuilt contact@palmako.ee

+372 7355 530

E:urop88nUnion European Regional Development Fund

www.estonia.ee

Investing in yo11 fun.e


Noterat

Pyramidmattor räddar liv – färre obehöriga i spårområdet Trafikverket har under ett år testat en ny metod, med pyramidformade gummimattor för att förhindra personer att gena över spåren. Det har varit framgångsrikt och visar att metoden minskar antalet obehöriga i spåren med 38 procent. Projektet har undersökt och utvärderat materialets effekt – att öka trafiksäkerheten genom att hindra obehöriga från att gå i spårområdet. På testplatserna med fast kameraövervakning minskade antalet obehöriga i spåren sammantaget med 38 procent i jämförelse med referensplatserna där det ökade. Materialet fungerar; antalet förseningsminuter för tågtrafiken minskar när antalet obehöriga i spår minskar. Sammantaget visar Trafikverkets analys och beräkningar att pyramidmattorna är samhällsekonomiskt lönsamma. Människor som genar över spåren är ett återkommande problem. Dödsfallen bland de som av olika skäl befinner sig på spåren minskar, men förseningarna och kostnaderna ökar. Kostnaden för hela landet 2016 blev 80 miljoner kronor och 2 400 förseningstimmar, alltså 100 dagar, på grund av obehöriga på spåren.

Isolerandet ventilationslösning prisad Energieffektiviseringsföretagen, EEF –– som jobbar för långsiktigt hållbara energisystem i Sverige har 2017 utsett SmartFront till Årets Framtidsföretag. EEF delar varje år ut ett pris till det företag som har lyst starkast och har en ljus framtid för sig. SmartFront AB, ett Eskilstunaföretag, med verksamhet inom fasadrenovering, fönsterbyten, ventilation och energi­ besparande åtgärder, har utsetts till Årets Framtidsföretag, 2017, av EEF. UTNÄMNINGEN MOTIVERAS:

”Effektivare energianvändning i befintlig bebyggelse är en av våra största utmaningar. Vill man nå riktigt långt kräver det insatser både i klimatskalet och i ventilationssystemet. Insatser som påverkar verksamheten i byggnaden på olika sätt och som måste samordnas. Samtidigt är det lockande därför att det ger många fördelar ifråga om kostnader, välbefinnande och miljö. Det är inte konstigt att användarna är nyfikna men också tvekar att ta itu med något som är så svåröverskådligt…” Mer om EEF och prisat företag: www.eef.se, www.smartfront.se

Fakta pyramidmattor ■■

15–20 centimeter höga gummipyramider, beroende på leverantör.

■■

Svåra att gå på.

■■

Tillverkade av återvunna bildäck.

■■

Beräknad livslängd 25 år.

■■

Vikt 74–90 kg per panel, beroende på tillverkare.

■■

Längd 0,9 eller 1,3 meter per panel, beroende på tillverkare.

Källa: Trafikverket. Foto: Lesanco

36

Ny utgåva av vägledning ska ge säkrare markanvändning och planering En ny utgåva av vägledningen Kartunderlag om ras, skred och erosion finns nu ute. Den har kompletterats med nya underlag om markens stabilitet och översvämningskartor. Vägledningen har tagits fram i samverkan mellan åtta statliga myndigheter och vänder sig bland annat till länsstyrelser och kommuner. I vägledningen har myndigheterna samordnat informationen i sina underlag och beskrivit hur de kan användas. Underlagen består av rappor­ter, kartor och GIS-data och visas i den webbaserade kartvisningstjänsten för ras, skred och erosion. Vägledningen och kartvisningstjänsten riktar sig framförallt till regionala och kommunala planerare och strateger. Andra användare kan vara miljö­inspektörer, VA-planerare, personal inom räddningstjänsten eller centrala myndigheter och företag som söker information om ras, skred eller erosion. www.swedgeo.se

HUSBYGGAREN NR 1.2018


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

HELENA RYDFORS

Biträdande jurist helena.rydfors@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

Att glömma räkna in kostnader för utsättning kan bli en dyr historia för entreprenören I Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) finns en bestämmelse om utsättning i kap. 2 § 14. Med utsättning menas att utifrån ritningar och andra handlingar markera var i terrängen de olika arbetena ska utföras. Enligt bestämmelsen ska entreprenören utföra och bekosta en erforderlig utsättning. Bestämmelsen kan som bekant dock avtalas bort. FÖR BESTÄMMELSENS TILLÄMPNING

krävs ingen komplettering med någon annan bestämmelse eller uppgift i kontraktshandlingarna. Detta beror på att kontraktshandlingarna kompletterar varandra enligt kap. 1 § 2 (den så kallade kompletteringsregeln). som senare blir kontraktshandlingar, brukar det bland annat. ingå mängdförteckningar. I mängdförteckningar anges vilka arbeten som erfordras och de mängder som ingår i arbetena. De mängdförteckningar som enligt särskilda mät- och ersättningsregler, MER Anläggning 07 respektive 10, ska vara kompletta (enligt det så kallade kompletthetskravet) och som ingår i förfrågningsunderlaget måste därför läsas tillsammans med övriga kontraktshandlingar, med beaktande av den ordningen som framgår av AB 04 kap. 1§ 3. Bestämmelsen i AB 04 2 § 14 står därför inte i strid med kompletthetskravet i MER Anläggning utan de kompletterar varandra. Detta är innebörden av en nyligen meddelad dom av Malmö tingsrätt. Bakgrunden till den aktuella I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAGEN,

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

tvisten var följande. I förfrågningsunderlaget till sammanlagt fyra utförandeentreprenader har det bland annat ingått mängdförteckningar där beställaren angett olika arbeten och de mängder som ingått i arbetena. Entreprenören har i sitt anbud angett ett à-pris för varje angiven mängd. Arbetet med utsättning har inte upptagits i någon av mängdförteckningarna. Entreprenören har vid sin anbudskalkylering därför enbart räknat med att utföra de typer och mängder arbeten som beställaren angett i mängdförteckningarna och därmed har kostnaden för utsättning inte ingått i anbudsumman som sedan blev kontraktssumman.

ver utföras enligt förfrågningsunderlagets tekniska beskrivningar, ritningar och andra tekniska dokument måste finnas redovisade i mängdförteckningen. Med hänsyn till detta hävdade entreprenören att AB 04 kap. 2 § 14 inte kompletterar regleringen i mängdförteckningarna. Mot denna bakgrund har entreprenören vid sin anbudskalkylering enbart räknat med att utföra de typer och mängder arbeten som beställaren angett i mängdförteckningarna och har inte haft anledning att räkna med andra arbeten, som utsättning. I andra hand hävdade entreprenören att arbetena med utsättning utgjorde ÄTA-arbeten.

ENTREPRENÖREN INVÄNDE i första hand att genom att handla upp mängdkontrakt baserade på mängdförteckningar och genom att hänvisa till MER Anläggning, så gjorde parterna tydliga avvikelser från den ordning som anges enligt kompletteringsregeln i AB 04 kap 1 § 2. Enligt entreprenörens uppfattning förutsätts att en mängdförteckning enligt MER Anläggning är komplett, vilket innebär att alla arbeten, som behö-

TINGSRÄTTEN VALDE att gå på beställarens linje och bedömde att arbete med utsättning ingått i kontraktsarbetena. I sin tolkning av villkor i standardavtalet fäste tingsrätten sin uppmärksamhet vid kompletteringsregeln enligt AB 04 kap. 1 § 2 som kodifierar principen att en entreprenörs åtagande endast ska redovisas på ett ställe i kontraktshandlingarna. Kontraktshandlingarna kompletterar alltså varan-

dra om inte omständigheterna föranleder annat. Då det i entreprenaden inte har gjorts några avsteg från ordningen för motstridiga uppgifter enligt AB 04 kap. 1 § 3, så var det därför konsekvent att någon utsättning inte upptagits i mängdförteckningarna, eftersom det i AB 04 kap. 2 § 14 tydligt är angivet att entreprenören ska utföra utsättning. i utförandeentreprenader är därmed att det åligger entreprenören att utföra och bekosta utsättning (om inte annat avtalats) trots att utsättning inte har berörts i någon annan kontraktshandling. Utsättningsarbetena kan dock exempelvis hanteras som en ÄTA eller särredovisas i mängdförteckningen. ■

UTGÅNGSPUNKTEN

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

37


BYGGLEVERANTÖRER Amphi-Vent™ Luftfilter för dricksvattenreservoarer Enligt Lås- och bomföreskrifterna

• Vakuumsäkrad • Uppfyller SS EN 1508 • Kan sättas på nya och bef. reservoarer 0582-68 68 90 • www.amphi-tech.se

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader

När tumstocken tumstocken När inte räcker räcker till till inte

När tumstocken inte räcker till

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

Släpp in dagsljuset

PEIKKO med SVERIGE TILL ER TJÄNST Takljuskupoler.

• CE-märkta Peikko ingjutningsprodukter är experten på infästningsteknik för • PSB, genomstansningsarmering betongkonstruktioner och samverkansbalkar för • DELTABEAM®, samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner

tunna bjälklagskonstruktioner.

Nytec Plast AB

www.peikko.se

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

38

HUSBYGGAREN NR 1.2018


KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

PB teknik – specialist på projektering VVS www.pbt.se

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

39


RES MED SBR

SBRs Studieresa till

USA & Kanada

SBR har det stora nöjet att erbjuda sina medlemmar nästa populära sturdierresa som denna gång kombinerar det bästa av byggteknik i Nordamerika - hållbartbyggande i Kanada med konstruktion i Kalifornien och möjlighet att avsluta resan med stränderna på Hawaii.

GRUNDPAKET: Kalifornien & Kanada

Fredag 19 oktober till måndag 29 oktober

Vancouver. Staden ligger vackert vid Klippiga Bergen och vi ägnar en dag till dess omgivningar. Vancouver har blivit känt för sitt hållbarhetstänkande i utformning av stadsmiljön och bostadsbyggandet. Här finns även världens högsta träbyggnad. Hotellet längs affärsgatan Robson Street. San Francisco är centrat för IT utvecklingen i världen

och sätter trender och värderingar sedan lång tid. Skyskrapor och ny ikonarkitektur kännetecknar staden som också är den restaurangtätaste i USA. Vi kommer även att titta närmare på ett problematiskt byggfel. Hotellet centralt beläget vid Union Square.

Los Angeles. Vi besöker mediastadens olika stadsdelar som Beverly Hills och Hollywood samt intressant arkitektur som t.ex. Getty Center. Hotellet ligger i Santa Monica vid Stilla Havet TILLÄGG: Hawaii

Söndag 28 oktober till söndag 4 november

Man kan förlänga resan med några sköna dagar på Hawaii med vackra stränder och natur.

Bokning och mer information på: www.style.se/sbr Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se


Nyheter & information

Kurs ■ Fuktsäkerhetsprojektering 22 mars i Stockholm I den här kursen ger vi en introduktion till begreppet Fuktsäkerhetsprojektering där vi går igenom metodiken i ByggaF, repeterar den grundläggande fuktmekaniken, samt ger exempel på kvantitativ och kvalitativ fuktsäkerhetsprojektering med några konkreta exempel. Kursledare är Sture Lundmark, Teknologie doktor Byggnadsmaterial, f.d. Universitetslektor (Byggnads­ material) samt Skadeutredare med inriktning på fukt- och materialfrågor.

DOLDA FEL, NYA FÖRSÄKRINGSLÖSNINGAR

Under 2018 breddar SBR försäkringserbjudandet till medlemmarna ytterligare. Vi har nu genom SBR Försäkringsservice möjlighet att erbjuda ett dolda fel försäkrings­ paket för säljare/köpare som har gjort sina besiktningar genom en av SBR godkänd besiktningsman. Dessa ska vara med i SBR:s expertgrupp för överlåtelsebesiktning och arbetar enligt SBR modellen. Försäkringen finns i två format, bas samt plus. Tillvägagångssätt och mer information hittar du på www.sbrförmånsförsäkringar.se En nyhet gällande ÖB-gruppens symposier kommande år är att den juridiska delen kommer hållas av advokater från Foyen advokatfirma, precis som Entreprenad­ besiktningssymposierna. SBR-MODELLEN OCH SERVICE TILLGÄNGLIGT FÖR FLER

SBR lanserar nu ett paket som erbjuds till överlåtelsebesiktningsmän som ännu inte uppfyller kraven för medlemskap hos SBR. Paketet har som syfte att kunna erbjuda kunniga besiktningsmän, som inte tidigare har haft möjligheten, att kunna använda SBR:s arbetssätt samt få stöd, utbildning och rådgivning i sin yrkesroll. I paketet ingår ”SBR Modellen”, mallar, juridisk rådgivning, förtur till symposier för överlåtelsebesiktning samt möjligheten att teckna SBR:s ansvarsförsäkring för överlåtelse­ besiktning. Ytterligare nyheter är att vi snart kommer kunna erbjuda deltagarna i ÖB-gruppen mallar för statusbesiktning samt lägenhetsbesiktning. Vi kommer maila ut information till berörda när mallarna är färdiga. SBR har tillsammans med Premium Software tagit fram en app för Överlåtelse­ besiktning, kallad Mobile Inspector. Systemet är skapat för att du enkelt ska kunna utföra din besiktning på traditionellt vis fast nu direkt i en iPad. När du är klar genereras utlåtandet helt automatiskt i PDF-format utifrån inmatade värden vilket sparar tid och minimerar felkällor. Läs mer om detta på SBR:s hemsida, har du frågor så är du välkommen att maila till oss på info@sbr.se. NYHET! STUDENTPAKET MED FÖRSÄKRINGAR FÖR ANSLUTNA I SBR

Studerar du till ingenjör, eller är ingenjör utan att uppfylla villkoren för medlemskap, HUSBYGGAREN NR 1.2018 

kan du ansöka om att bli ansluten medlem i SBR. En nyhet för dig som ansluter dig till SBR 2018 och är student är att det nu ingår en kostnadsfri olycksfallsförsäkring i avgiften samt att du erbjuds en förmånlig hemförsäkring med reseskydd. Detta för ett ge dig en bra trygghet under tiden du studerar. Som ansluten i SBR har du följande förmåner: (villkor finns på www.sbrförmånsförsäkringar.se) ■■ Kostnadsfri olycksfallsförsäkring under tiden du studerar ■■ Möjligheten att teckna hemförsäkring för 70 kr per månad under 6 månader under tiden du studerar ■■ Tillgång till förmedling av praktik- och examensarbete genom oss ■■ Rabatt på bygglitteratur hos Svensk Byggtjänst samt Studentlitteratur ■■ Rabatt på endagskurser ■■ 6 nr av branschtidningen Husbyggaren per år samt nyhetsbrev och information från SBR ■■ Nätverk genom SBR samt samarbetspartners (t.ex. ingenjörsjobb) ■■ Möjligheten att delta på din lokalavdelnings samt våra samarbetspartners träffar, möten, AW och studiebesök Avgiften för anslutning till SBR är 100 kr per år. Ansökan om att ansluta dig till SBR gör du på www.sbr.se (Bli medlem). Har du frågor tveka inte utan ta kontakt med oss på SBR:s kansli. ■

Lokala aktiviteter ■ Uppsala, Fuktsäkerhet, 27 februari, Johan Tannfors från AK Konsult Indoor Air AB informerar. • Tanken med fuktprojektering och vad man gör. • Hur uppfyller man kraven i BBR? • Vilka hjälpmedel finns. • Fukt i produktionen. Vad har gått fel Vad har fungerat. • Nyheten som de flesta har missat. Mätteknik och riskbedömning kring uttorkning av betong och spackel är i gungning. Har vi systematiskt gjort fel hela tiden? ■ Skövde, Studiebesök Frostaliden, 7 mars SBR i Skaraborg har glädjen att inbjuda till 2018 års första aktivitet för medlemmar: Studiebesök vid trädbyggnationen på Frostaliden. I området Frostaliden pågår byggnation av ett av Sveriges bostads­ område med höghus byggda i trä. Vi har fått möjligheten att tillsammans med Skeppsviken och Jimmy Olsson som är platschef få en inblick och visningar av en träbyggnation. ■ Göteborg, Öppen träff, entreprenadjuridik m.m, 20 mars Mer information och anmälan till lokala aktiviteter på www.sbr.se

41


NYTT FRÅN SBR

BYGGNADSVÅRD – gamla tekniker i samverkan med dagens kunskap och krav SBR:s lokalavdelning i Malmö avslutade höstsäsongen med ett välbesökt medlemsmöte. En enkel bit mat serverades först i Malmö Högskola Niagaras foajé. Under kvällen avhandlades byggnadsvård – gamla tekniker. Föredragshållaren, timmerman Kalle Melin, har fått i uppdrag av Lunds stift att dokumentera, inventera och komplettera befintliga vård- och underhållsplaner samt att sprida kunskap samt öka intresset för timmermanskonst till församlingar och i byggbranschen. Tidigare var Skåne fyllt av kyrkor, många har försvunnit genom bränder och dåligt underhåll. Idag finns ett hundratal kvar. Många kyrkor och andra kulturbyggnader står inför restaurering. Hur görs t.ex. byggnaderna mer energisnåla med samsyn mellan modern byggnation och varsam renovering. I gamla kyrkor finns intressanta tim-

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren. För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Nya medlemmar JÖRGEN ALDENSJÖ Vd, Jörgen Aldensjö

Byggkonsult AB, Gränna

42

PATRICK ALSTERBORN Projektledare,

Bengt Dahlgren Syd Fastighetsteknik AB, Nyhamnsläge OLOF ANDERSSSON Elkonsult, AB New Otiv Engineering, Upplands Väsby EBRIMA CASSAMA Kalkylingenjör, Bravura, Kristianstad STEFAN CLARÉUS Ingenjör, Glantz Arkitekt­ studio AB, Partille PIA ENGMAN Besiktningsman, Pia Engman AB/Europabesiktning, Trelleborg STEFAN FOGELSTRÖM Projektledare, WSP Sverige AB, Taberg CHRISTOPHER FRANSSON Säkerhetskon­ sult, Helt Säkert AB, Vendelsö HANS GEBERT Vd, Gebert Konsulting AB, Bromma MICAELA GUSTAFSO n Byggprojektledare, Ingenjörsfirman Mikael Gustafsson i Kalmar AB, Emmaboda MARCO GUSTAFSSON Besiktningsman, Besiktningsbolaget Eklund & Eklund, Gustavsberg MIKAEL HEURLIN Projektledare, AB Byggkoordinator i Ludvika, Falun

HUSBYGGAREN NR 1.2018


Illustration: Holger Schmidt

merdetaljer som visar gammal timmermanskonst. Exempel på detta är takstolskonstruktioner från mitten av 1100-talet utförda med konstruktiv geometri. Man använde sig av cirklar för att bestämma läget för takstolarnas knutpunkter. Kalle Melin anlitade skick-

liga konstruktörer för att kontrollera att det stämmer med dagens krav enligt EU normer. Kyrkorna från 11–1200 talet står fortfarnade kvar trots alla oväder och klimatförändringar. Många antikvariska delar har tyvärr blivit illa åtgångna av elinstallationer, takstolsförstärkningar och andra reno-

veringar utförda på fel sätt, p.g.a. okunskap. Det är därför viktigt att sprida kunskap och utbilda i timmermanskonsten för att förvalta och utveckla byggnadskonsten. ■

STEFAN JAKOBSSON Besiktningsman,

VIKTOR SVENSSON Byggnadsingenjör,

Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM

TA Skadereglering i Öst AB, Trångsund ROGER JOHNSSON Besiktningsman, Enspecta AB, Kågerup JOAKIM KARLSSON Vd, Fastighetsskötare Direkt Umeå AB, Vännäsby MIKAEL LÖFQVIST Byggnadsingenjör, Mikael Löfqvist Byggbeskrivningar AB, Mölndal CHRISTIAN MÅRTENSSON Vd, Stenstaden Bygg AB, Tyresö MATS NILSSON Vd, MBN Consulting AB, Helsingborg STEFAN RUNDQVIST Projektledare, FMF Tak AB, Hjo SANHARIB SAFAR Projektutvecklare, Vikan Projekt/Bototal, Stockholm HASAN SHOUKR Senior konstuktör, ÅF-Industry AB, Upplands Väsby GUNILLA STAFSTRÖM Besiktningsman, SF Byggkonsult, Varberg ULRIKA STURESSON Byggingenjör, A-konsult, Ödåkra MIKAEL SVENSSON Teknisk chef, Akelius Fastigheter AB, Älvsjö

HUSBYGGAREN NR 1.2018 

Tengbomgruppen AB, Kalmar THOMAS TAMMILEHTO Byggtekniker, Länsförsäkringar Gotland, Visby MATTIAS WOLIN Byggkonsult, Sustend AB, Bromma JOHAN ZETTERBER g Byggprojektledare, TPN Totalprojekt Norr AB, Sundsvall EMIL AUGUSTSSON Studerande, Halmstad JOEL EKEDAHL Studerande, Visby ANDRE HAMZO Studerande, Stockholm ROBERT HAST Studerande, Billdal ROGER JOHNSSON Studerande, Kågerup HENRIK NILSSON Studerande, Kristianstad SERKAN TAMTURK Studerande, Skärholmen SHAUN TOLSMA Studerande, Uppsala MARTIN WELANDER Studerande, Norrköping

Lars Olderius ordf. Malmöavdelningen

Avancerad Entreprenadjuridik

Göteborg 14 mars Symposium i Överlåtelsebesiktning

Stockholm 14–15 mars Kontrollansvarig enligt PBL

Göteborg 19–22 mars Putsade fasader

Stockholm 21 mars π MÄSSOR & MÖTEN Grundläggningsdagen

Stockholmsmässan, 16 mars Fuktcentrums informationsdag

Göteborg, 20 mars Nordbygg 2018

Stockholmsmässan, 10–13 april SBR Förbundsstämma

Helsingborg 25–27 maj

43


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

Husbyggaren nr 1 2018  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...

Husbyggaren nr 1 2018  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...