Page 1

NUMMER 5 | 2016

Biologisk mångfald i orörda täkter Riskbedömning i nytt klimat Blåbetongen och radonet ROT tillsammans med boende

NY FORSKNING

Rätt systemgräns vid designoptimering TEMA ROT, grundläggning och geoteknik

Täkter där naturen trivs

JURIDIK

Entreprenadrätt i förändring


Bygglovsboken - en ovärderlig hjälp i bygglovsprocessen

Bygglovsboken av Annika Gustafsson ger den kunskap som krävs för att kunna hantera de olika momenten i bygglovsprocessen. Boken reder ut de väsentliga frågorna vid bygglovshandläggning och navigerar dig rätt bland plan- och bygglagens (PBL) och förvaltningslagens (FL) bestämmelser.

Läs mer och köp boken på studentlitteratur.se eller din närmaste bokhandel.


Ledare BYGG  ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11, helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60, pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2016

Nr 1: v.7 Nr 4: v.37

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.21 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Gammalt nedlagt stenbrott. Foto: Shutterstock Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Mer av samma löser inte problemen

S

EPTEMBER BJÖD PÅ just så fint sensommarväder som man kunde hoppas på. Nu har oktober inträtt och vi har att se fram mot blek sol och kalla nordanvindar, avlövade träd och annat elände. Tids nog blir det vinter. På det bostadspolitiska området har det börjat hända en del. 6,5 miljarder kronor är avsatta i regeringens budgetproposition för 2017. Största delen går till subventioner av vissa bostäder. Men en intressant sak är att regeringen vill att det ska bli snabbare och enklare att komma igång med byggandet och då är planprocessen föremål för analys – ledtiderna ska bli kortare. Samt vill man förenkla kraven och bygglovsplikten för vissa åtgärder. Rätt åtgärder för att skynda på hela byggprocessen är det! Mer om detta står läsa om under Noterat. Ansökningar om att få pengar från ”bygga-bostäder-bidraget” har inkommit från 110 kommuner så här långt. Regeringen har avsatt 1,85 miljarder kronor som kommunerna får dela på – som bonus för vissa uppställda åtaganden. Men samtidigt håller de 200 miljoner kronor som var avsatta till upprustning av utemiljöer i utsatta bostadsområden på att ta slut. Och regeringen vill satsa 10 miljoner kronor årligen på ett informationscentrum för hållbart byggande. Två kandidater har utsätt sig som lämpliga att sköta den uppgiften – Passivhuscentrum i Alingsås, där kommunen är huvudman och Renoveringscentrum i Lund, med byggbransch

och högskola som intressenter. Det droppar alltså ner pengar till byggbranschen lite varstans ifrån i avsikt att förenkla och förbilliga byggproduktionen. Samtidigt som krav ställs på olika åtgärder i så kallade särkrav, olika i varje kommun, på ett bygge. Krav som i de flesta fall fördyrar produktionen. Det finns siffror på 10–15 procents fördyring. Carlos Rojas har återigen en intressant text om miljonprogrammet i detta nummer och här ställs social och ekologisk hållbarhet mot varandra. Vad man vinner på det ena förlorar man på det andra – hur ska detta balanseras. Och så den mest intressanta frågan – vem ska betala? Det är många problem som ska lösas och ibland känns det lite som att bara man satsar mer pengar så löser det sig. Men mer av samma har väl inte löst så många problem? Vad är det som säger att något med automatik blir bättre bara det satsas mer pengar – det behövs nya grepp! Sommaren är definitivt över och vi har så smått inträtt i hösten och när nästa nummer av Husbyggaren kommer ut, ja då är det vinter.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

VI SÄKRAR DIN GRUNDLÄGGNING WSP Terrasond har mångårig erfarenhet av arbete med gamla kulturbyggnader som är grundlagda på trä. Vi utför undersökningar av grundläggningen och hjälper dig att hitta det bästa åtgärdsförslaget. Med Eurobormetoden utför vi grundbevarande åtgärder som stoppar rötangrepp i rust och pålar. Läs mer på wspgroup.se/terrasond

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

3


Golvavjämning som snygg slutyta Combimix designgolv är pumpbara, självutjämnande avjämningsmassor som kan användas som färdig golvyta i offentliga miljöer eller lokaler med lätt industribelastning.

www.combimix.se

151014_Combimix_Annons_Tidsskriften_Husbyggaren.indd 1

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen. Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

2016-10-14 10:53


Innehåll #5 | 2016 8 TÄKTER MYLLRAR AV LIV

Täkter som lämnas orörda kan vara det bästa för den biologiska mångfalden. En ny handbok visar hur och var i både berg- och grustäkter. 14 KLIMATANPASSAT MARKBYGGANDE

Hur bör vi bygga när klimatet förändras? Extremare väder ställer nya krav på byggkonstruktionerna när markens stabilitet påverkas.

14

21 VAL AV GRUNDKONSTRUKTION

Köldbryggebrytande grund jämförs med kantförstärkt platta på mark. 22 BLÅBETONGEN OCH RADONET

Mer än femtusen har dött i lungcancer till följd av blåbetong och många fler kommer det bli. Varför då och vem tar ansvar? 27 VARJE MINUT PLANERADES I OMBYGGNADEN

Operationssalar på lasarettet i Landskrona byggdes om i rekordfart.

22

28 RENOVERING I MILJONPROGRAMSOMRÅDEN

Hur mycket högre hyra mäktar de boende med i miljonprogramsområden? Ny studie visar att ROT riskerar ge sämre social håll­ barhet. 32 VÄLJ RÄTT SYSTEMGRÄNS VID DESIGNOPTIMERING

Indirekta effekter av en energibesparande åtgärd kan ha en markant påverkan på resultaten i miljö- och kostnadsanalyser. 35 FRÅGA JURISTEN

Entreprenadrätt i förändring, grunderna för löpande räkning kan ändras. 41 NYTT FRÅN SBR

27

Rapport från Nordiskt byggsymposium som arrangerades av SBR i september. Norra Djurgårdsstaden i Stockholm besöktes. Represen­tanter från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island och Färöarna deltog.

I nästa nummer: Byggmetoder och innemiljö. Numret kommer ut vecka 49

TEMA I DETTA NUMMER

■ ROT, GRUNDLÄGGNING OCH GEOTEKNIK IBLAND ÄR DET BÄST att inte göra någonting. Bergtäkter har kvaliteter för djur och natur som är sällsynta i Sverige. Klimatet förändras obönhörligt. Översvämningar och torka påverkar marken både under befintlig bebyggelse och där ny planeras. Konstruktionerna måste klimatanpassas. Tillverkningen av blåbetong låg granne med Sveriges uranbrytning. Blåbetongen skördar fortfarande offer. STUDIER AV ENERGIEFFEKTIVISERING i Göteborgs miljonprogramområden visar att sådan renovering kan öka ojämlikheten i samhället. Ny forskning pekar på att systemgränser vid designoptimering kan påverkas avsevärt av indirekta effekter och behöver utredas i varje projekt.

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

8

28 5


Marknadsnytt Råttstopparen JAFO RAT-EXX Installeras i den horisontella serviceledningen i källaren eller i mark. Råttstoppet avger elektroimpulser med en spänning på ca 200 - 500 Volt som vid kontakt avger en elektrisk stöt som garanterat hindrar råttan från att ta sig in i fastigheten via avloppssystemet. Därmed avskärmas hela fastighetens avloppssystem från inträngning av råttor i en enda punkt. JAFO RAT-EXX fodrar minimalt med underhåll samtidigt som den också fungerar som en rens- och spolbrunn i avloppssystemet. En effektiv, enkel och miljövänlig metod skriver JAFO om produkten. www.jafo.eu

Unik förmåga till självläkning Det finns många goda skäl att välja Magnelis® istället för traditionella galvade material skriver BE-Group i sitt pressmeddelande som nu erbjuder tunnplåt och rör i materialet. Förklaringen till de unika egenskaperna är tillsatsen av magnesium i ytbeläggningen. Ytan består av 3 procent magnesium, 3,5 procent aluminium och resten zink. Mixen skapar en yta som är betydligt mer korrosionsbeständig än vanligt galvaniserat stål. En av de många faktorer som gör Magnelisrören unika är dess förmåga till självläkning i svetssöm och snittytor. Det som händer vid självläkningen är att materialet flyter ut över snittområdet och bildar så kallad vitrost. Vitrosten blir ett fullgott skydd både på utsidan och insidan av sömmen. På utsidan belägger man dessutom sömmen med en unik zinklegering, vilket stärker skyddet ytterligare. www.begroup.se

Nytt GC-räcke med matta ska öka säkerheten för cyklister Ramirentägda Safety Solutions Jonsered, SSJ, har utvecklat ett nytt GC-räcke och en fartsänkande GCmatta som minskar olyckor vid arbeten på cykel- och gångbanor. De 1,4 meter höga gång- och cykelräckena, så kallade GC-räcken, förhindrar att cyklister flyger över dem vid kollision. Det skiljer sig dessutom från liknande produkter då det står stabilt med fötter som kan skruvas fast i marken för ytterligare säkerhet. Räcket är gulmålat och har möjlighet att utrustas med LED-belysning för att ytterligare öka synligheten. Tillsammans med GC-mattan, som effektivt varnar och sänker hastigheten hos cyklister, ökar säkerheten för både gång- och cykeltrafikanter och vägarbetarna. www.jonsereds.com

Toppanslutet luftbehandlings­aggregat eCO Top är en ny serie aggregat från Fläkt Woods där alla kablar, rör och kanaler är toppanslutna och som finns i tre storlekar för luftflöden upp till 0,8 m3/s. eCO Top passar för installation i trånga utrymmen, och aggregatets design och låga ljudnivå möjliggör även placering i publika utrymmen vilket kan spara in ett dedikerat fläktrum. Tillsammans med serien eQ Top kan Fläkt Woods nu erbjuda en komplett serie toppanslutna luftbehandlingsaggregat. www.flaktwoods.se

Extra lågbyggd golvbrunn Golvbrunnen BLÜCHER Drain ROT 85 bygger endast 85 mm, vilket gör den särskilt lämplig för lågbyggda betongbjälklag i ROT-projekt. Golvbrunnen är tillverkad helt och hållet i rostfritt stål, och är utrustad med vattenlås och sidoutlopp i dimension 50 mm. Med olika montageset (överdelar) kan golvbeläggning av plastmatta eller klinkers anslutas. www.blucher.se

6

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Våning vid Ribersborg, 55°36’8”N, 12°58’6”Ö Det sitter ett Elitfönster i nästan varje hörn av Sverige. Från Haparanda till Ystad, över stormpiskade kobbar till stökiga storstadskvarter. Fönster med vackra utsikter över vackra landskap. Tåliga, lättskötta, välisolerade och svensktillverkade med upp till 30 års garanti. Fönster som står emot år av väder och vind, oavsett var du bor. Elitfönster är hela Sveriges fönster. Besök oss på elitfönster.se


GEOTEKNIK

TÄKTER

myllrar av liv

Årets Innovation 2015 gick till en handbok som inspirerar till att skapa bra natur i täkter. Bakgrunden är att miljöerna i täkterna gynnar den biologiska mångfalden. Här finns klippbranter för häckande fåglar. I rasbranterna trivs blommor och bin och upplagshögarna blir fina hem till ormar och grodor. Handboken pekar på åtgärder under drift och i samband med efterbehandling. Ibland är det bäst att inte göra någonting. TEXT: MONICA SOLDINGER ALMEFELT ILLUSTRATIONER: ENETJÄRN NATUR

I 8

snitt använder medelsvensken tio ton ballastprodukter per år. Vi färdas på landets vägar och järnvägar, vi parkerar våra bilar på asfalterade parkeringsytor och många bor i hus som till stor del är byggda av betong. Isälvsavlagringarnas betydelse för dricksvattenförsörjningen gör att det

blivit allt svårare att få tillstånd för nya sand- och grustäkter även om behovet av grus och sand fortfarande är stort. Industrin har därför lagt ett tydligt fokus på bergtäkter och krossprodukter i stället för naturligt grus och sand. Det som utmärker de senaste trettio årens utveckling är att antalet täkter har minskat och i gengäld är

det färre men större täkter som producerar mer. Framför allt minskar antalet mindre naturgrustäkter och sedan något år tillbaka finns det fler tillståndsgivna bergtäkter än naturgrustäkter. ÄVEN BERGTÄKTER GER LIVSRUM

Bergmaterialindustrins täkter innebär ingrepp i naturen, men det finns också höga naturvärden i täkterna. Anledningen är att täkterna skapar varierade miljöer med förutsättningar som är ovanliga i det omgivande landskapet. Mest uppmärksammade hittills är sand- och grustäkterna. Här skapas livsrum för många insekter som bin och humlor och rasbranter i täkter kan vara utmärkta häckningsplatser för backsvalor. Mindre känt är att även bergtäkter kan skapa bra förutsättningar för biologisk mångfald*. Här finns klippbranter som erbjuder livsrum för många lavar och mossor och bra häckningsplatser för

HUSBYGGAREN NR 5.2016


olika fåglar. Potentialen för hög biologisk mångfald är alltså stor och det är dags att vi börjar ta tillvara den.

ÅTGÄRDER I BERGBRANTER: Spräng ut klipphyllor, skapa variation med skrevor, sprickor m.m. Tänk på säkerheten och genomför säkerhetsåtgärder!

ÅTERSTÄLLA ÄR INTE ALLTID RÄTT

Många efterbehandlingsplaner fokuserar idag på att försöka återskapa det tidigare landskapet – ofta en relativt artfattig miljö med tät tall- eller granskog. Istället kan nya unika miljöer skapas genom att ta tillvara förutsättningar som skapats av verksamheten. Istället för att gödsla och plantera kan det ibland vara rätt att helt enkelt inte göra någonting. I naturen förekommer ett myller av organismer. De hör till olika arter och varje individ bär med sig en unik kombination av gener. Olika arter har olika krav och lever därmed i olika livsmiljöer. Denna variation av gener, arter och livsmiljöer brukar kallas biologisk mångfald. Det finns många anledningar till varför det är av oerhörd stor vikt att bevara den biologiska mångfalden. Några av dessa anledningar är: ■■

Artvariation. Ekosystemen med alla dess arter förser oss med en stor del av det som är livsnödvändigt för oss människor. Olika arter ger oss till exempel råmaterial, mat och mediciner men också inspiration till tekniska lösningar på olika problem.

■■

Genetisk variation. En variation av egenskaper inom arter är nödvändigt för att livet ska kunna fortsätta att utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Genetiska resurser är också viktiga för utvecklingen av nya grödor och mediciner.

■■

Ur ett etiskt perspektiv kan vi också ställa oss frågan om vi har rätt att utrota andra arter överhuvudtaget. Bara för att en art inte har något värde för oss människor gör det inte arten värdelös. Den kan till exempel ha ett värde för omgivningen eller för andra arter.

SYFTET MED PROJEKTET

Syftet med projektet var att skapa en handbok för biologisk mångfald i berg- och grustäkter med konkreta exempel på åtgärder. Speciellt ska handboken: ■■

Långsiktigt öka förståelsen, intresset och kunskapen om biologisk mångfald i berg- och grustäkter hos alla som arbetar inom bergmaterialindustrins värdekedja: från beslutsfattare och företagsledare, via tekniker och miljövetare, till täkternas platspersonal

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

ÅTGÄRDER I VISSA UPPLAGSHÖGAR: Skapa vandringsbiotoper med hög störningsfrekvens.

ÅTGÄRDER I RASBRANTER: Se över möjligheterna att skapa rasbranter som gynnar insekter och fågelliv.

STAKET SLÄNT PGA. STORT JORDDJUP

UPPLAG (OSÄLJBART)

BRYTOMRÅDE

SLÄNT

ÅTGÄRDER I FUKTIGA OMRÅDEN: Samla upp vatten i ett dike med varierad form och djup.

ÅTGÄRDER I SLÄNTER: Förhindra igenväxning, skapa barskrapade jordytor, ingen insådd – naturlig etablering.

■■

Vara skriven på ett sådant sätt att den är lättillgänglig för alla som arbetar inom bergmaterialindustrin i Sverige, oavsett utbildnings- och yrkesmässig bakgrund

■■

Vara skriven på svenska samt vara anpassad för svenska förhållanden och ta hänsyn till Sveriges varierande geografi, geologi och natur.

BIOLOGER OCH INDUSTRIN MÖTTES

Swerock har varit projektledare och Enetjärn Natur har skrivit handboken. Under projektet hade vi mycket givande utbyten på referensgruppsmötena när personer med olika utbildning och infallsvinklar fick diskutera ihop sig. Det som var självklart

ÅTGÄRDER I SÄNKOR OCH FUKTIGA OMRÅDEN: Skapa vattenmiljöer med varierad utbredning och djup.

för biologerna visade sig exempelvis inte alls vara självklart för representanterna från ballastindustrin, och tvärtom. I projektet ingick representanter från Swerock/Peab, Skanska, NCC, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), WSP, Heidelberg Cement och Länsstyrelsen Östergötland. Projektet inleddes med en sammanställning av den information som finns tillgänglig idag om biologisk mångfald i grusoch bergtäkter samt metoder för biologisk

9


GEOTEKNIK

efterbehandling. Fokus var på svenska/ nordiska förhållanden, men inspiration inhämtades även från projekt från andra delar av världen. En viktig del av projektet var också att kunna presentera ett antal ”case studies”. För detta ändamål valdes fyra täkter ut, både berg- och grustäkter, lokaliserade inom olika geografiska regioner och med olika lång tid kvar till avslut och efterbehandling. Det är själva handboken som är slutrapporten från projektet. Den innehåller konkreta råd och tips på hur man skapar biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sin täkt, vilken nycklats ut i början av boken. KARTSKISS ÖVER PLANERADE ÅTGÄRDER

Den täktägare som är intresserad av att stärka de biologiska värdena i sin täkt kan underlätta arbetet genom att göra en plan för artrikedom. Planen bör beskriva hur och vilka åtgärder som är lämpliga att arbeta med i den specifika täkten. Fokus ska vara på åtgärder som kan utföras i driftskedet, när personal och maskiner finns på plats. Planen ska hållas kort och enkel och utgå från de livsmiljöer och åtgärder som presenteras i handboken. I princip räcker det med en kartskiss för en bra överblick över täkten. De miljöer som beskrivs i handboken är bergväggar och klippbranter, rasbranter och slänter, upplagshögar och vallar, lövskog, gräsmarker och vattenmiljöer, se nedan.

Målbild för en skapad vattenmiljö. Variation i djup och utbredning skapar många olika livsmiljöer under stora delar av året. Storleken och djupet kan varieras för om miljön skapas i samband med driften eller i samband med efterbehandling.

BERGVÄGGAR OCH KLIPPBRANTER

Spräng ut klipphyllor, skapa variation med skrevor, sprickor mm. Tänk på säkerheten och genomför säkerhetsåtgärder! Sten utgör ett oerhört viktigt växtsubstrat för många lavar och mossor. Klippväggar med klippavsatser är ändå mest kända som värdefulla för fågellivet. Många fåglar bryr sig inte om bullret i täkten och kan etablera sig i områden som ligger nära pågående brytning. Vad är bra att eftersträva? ■■

Klipphyllor. Med eller utan vegetation.

■■

Skuggiga, nordvända väggar/branter. Ger ett stabilt fuktigt mikroklimat för fuktkrävande arter.

■■

Torra, sydvända, solexponerade väggar /branter och rasmassor. För värmeälskande arter.

10

RASBRANTER OCH SLÄNTER

Se över möjligheterna till att skapa rasbranter som gynnar insekter och fågelliv. Här trivs arter som gynnas av återkommande störningar. Hur vegetationen utvecklas här beror på klimat, markförhållanden, exponeringsgrad och störningsfrekvens. Blommande växter som etablerar sig i den här typen av livsmiljö är viktiga nektarkällor för många insekter som humlor, bin, fjärilar, steklar pollenätande baggar med flera. Insekter, växter och eventuella backsvalor störs inte av verksamheten, men kom i håg att inte utföra åtgärder i de direkta branterna i samband med häckning (maj-mitten av augusti). Vad är bra att eftersträva? ■■

Öppna solbelysta slänter med dåligt utvecklad vegetation.

■■

Slänter med jord, grus, sand och bergkross direkt i markytan. Företrädesvis solbelysta områden.

■■

Branta slänter där ras och erosion sker naturligt.

■■

Höga (>3 m) rasbranter med sand, finsand eller annat finkornigt material.

UPPLAGSHÖGAR OCH VALLAR

Upplagshögar och vallar utgör livsmiljöer för de mest störningsgynnade arterna. Dessa miljöer är bra exempel på vandringsbiotoper. Vandringsbiotoper är miljöer som störs kontinuerligt, men som däremellan erbjuder ett livsutrymme för de arter som trängs undan i andra miljöer. I dessa miljöer är ofta koncentrationen av blommande örter hög samtidigt som mycket sand och jord finns direkt i markytan. Upplagshögar med stenar och block skapar mycket hålrum och är ofta bra miljöer för ormar, gro-

HUSBYGGAREN NR 5.2016


dor och ödlor. Just sten- och blocksamlingar är inte beroende av samma störningsfrekvens som jordhögar.

■■

Kontinuerlig störning – bortschaktning och uppläggning av nya högar.

■■

Mycket jordmaterial (sand, grus, sten) i markytan och outvecklad vegetation.

■■

Näringsfattiga förhållanden.

de vattensamlingar som bildas och används av verksamheten. Exempelvis sedimentationsdammar och diken för att leda bort länsvatten. Eftersom vattensamlingarna är små och ofta saknar förbindelse med naturliga vatten förekommer ingen fisk. Utan fisk blir miljöerna idealiska för många grod- och kräldjur som behöver vattensamlingarna för att kunna föröka sig.

■■

Hålrum mellan block och sten.

Vad är bra att eftersträva?

Vad är bra att ha eftersträva?

LÖVSKOG

Det är känt att den biologiska mångfalden ökar med ökad andel lövträd i en skog. Exempelvis blir det fler arter och individer av kärlväxter, fåglar och fladdermöss. Lövskogsmiljöer i en täkt blir aldrig särskilt stora och ofta består de av träd i relativt ung ålder. Det finns dock ett värde med dessa mindre grupper med lövträd, särskilt när täkten ligger i ett landskap som domineras av brukad barrskog. GRÄSMARKER

Gräsmarker med många blommande örter är värdefulla för den biologiska mångfalden, dels för att många olika kärlväxter, mossor och svampar kan hitta livsrum här, dels för att många insekter använder blommande växter som näringskälla. Utan skötsel eller någon form av kontinuerlig störning växer dock gräsmarker igen med högre vegetation, buskar och träd. Då går mångfalden förlorad. Vad är bra att eftersträva? ■■

Öppna områden med finkornigt, sandigt material i markytan.

■■

Näringsfattiga förhållanden.

■■

Väldränerad mark.

VATTENMILJÖER

Småvatten i täkter kan vara väldigt artrika. Vattensamlingar är viktiga för många vattenlevande insekter, groddjur, ormar och fåglar. I både den aktiva delen och i de delar som inte längre är aktiva i en täkt finns ofta sänkor där vattensamlingar skapas antingen av grundvatten eller av att regnvatten samlas och förhindras att infiltrera bort. Till vattenmiljöerna kan även räknas HUSBYGGAREN NR 5.2016 

■■

Solbelysta vattensamlingar.

■■

Variation i djup, bottenstruktur och utbredning.

■■

Generellt är alla vattensamlingar värdefulla - även grävda diken.

■■

Ingen förekomst av fisk och/eller kräftor.

■■

Varierad omgivning i anslutning till vattensamlingarna. Stenblock och död ved skapar håligheter, vegetation med gräs omväxlat med buskar och helt vegetationsfria ytor skapar många mikro­ miljöer.

ÅRETS INNOVATION 2015

Vinnare av Årets Innovation 2105 blev projektet ”Ökad biologisk mångfald i täkter både under drift och efter avslutad verksamhet” MOTIVERING: Bergmaterialindustrins täkter innebär stora ingrepp i naturen, men det finns höga naturvärden i täkter. Anledningen är att täkterna skapar varierande miljöer med andra förutsättningar än i det omgivande landskapet. Potentialen för ökad biologisk mångfald är alltså stor. Projektet har resulterat i en handbok om hur man med relativt enkla medel kan skapa ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald i täkter under drift och efter avveckling. Handbokens rekommendationer kan också appliceras på anläggningsprojekt. Projektet bidrar till hållbar utveckling och till att täktverksamhet kan leverera viktiga ekosystemtjänster, och det medför således potentiellt hög samhällsnytta.

ATT TÄNKA PÅ

En följd av åtgärderna som presenteras i handboken är att täkterna kommer bli hemvist för fler arter. Eftersom livsmiljöerna som skapas i täkterna ofta är unika i ett landskapsperspektiv kommer det bli vanligare med fler skyddsvärda arter i våra täkter. Vad händer exempelvis när backsvalor, en rödlistad och skyddsvärd art, etablerar sig i en vall inom täkten? Det finns inga entydiga svar – men det är oerhört viktigt att ha en dialog med tillsynsmyndigheten. Många problem löses med god planering och en regelbunden kontakt med tillsynsmyndigheten. Eftersom miljöerna som skapas i täkter till stor del är störningsgynnade kan de behöva viss skötsel efter verksamhetens avslut. Till exempel hotas gräsmarker av igenväxning av sly, buskar och träd. Växer områdena igen går många av värdena förlorade. I efterbehandlingsskedet bör man ha fokus på åtgärder och miljöer där arter gynnas utan att några större skötselinsatser utförs i framtiden. Möjligheten finns dock att upprätta naturvårdsavtal med markägare för att säkerställa en viss skötsel. Det kan handla om röjning av hög vegetation, buskar och träd, harvning för att behålla öppna områden med jord i markytan med mera. För mer detaljerad information om vad som gäller angående naturvårdsavtal – kontakta tillsynsmyndigheten. ■

HANDBOK

www.sbuf.se Projekt 13021: Ökad biologisk mångfald i täkter både under drift och efter avslutad verksamhet www.sbuf.se, sök på: projektresultat, avslutade projekt, ID: 13021

MONICA SOLDINGER ALMEFELT

Tekn. dr. civ.ing. Chef Råmaterialförsörjning grus och berg Swerock

11


Jehander producerar, säljer och levererar sand-, grus-, berg- och jordprodukter. Vi är även leverantör av TenCate Polyfelt Geotextil, förstklassiga kvalitetsprodukter som erbjuder dig optimala lösningar på tekniska problem.

För information och teknisk rådgivning Stockholm 08-625 63 00 Gävle 026-400 56 50 www.jehander.se

För 38:e gången sedan 1978 SGF – Svenska Geotekniska Föreningen bjuder in till

GrundläggningsDagen Stockholmsmässan 16 mars 2017

Nordens största och viktigaste mötesplats med konferens och utställning inom grundläggning och geoteknik


I grunden handlar allt om en enda sak – Stabilitet peabgrundlaggning.se

StruSoft AB | Fridhemsvägen 22 | 217 74, Malmö | info@strusoft.com | 0702 91 50 93 Sweden | Denmark | UK | Australia | Hungary | Estonia | UAE | India


GEOTEKNIK

MARKBYGGANDE I ETT KLIMAT UNDER FÖRÄNDRING Vi behöver bygga mera, snabbare och mer hållbart för att skapa attraktiva, säkra och hälsosamma bebyggelsemiljöer – samtidigt skapar klimatförändringen nya förutsättningar för markens byggbarhet. Här ges en överblick över hur klimatförändringen kan komma att påverka markförhållanden och arbetet inom byggbranschen. Utmaningen med klimatanpassning för en hållbar bebyggelse­ utveckling behöver antas nu. TEXT: KERSTIN KONITZER OCH HANNASOFIE PEDERSEN ILLUSTRATIONER: STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

F

ör att motverka klimatförändringens effekter på markförhållandena, kan beslut om åtgärder för befintliga byggnader och nyexploatering behöva tas utifrån andra bedömningsgrunder än vad som tidigare har ansetts nödvändigt. Eftersom erosion och andra georisker har en nära koppling till översväm14

ningsrisker behöver geotekniska experter samarbeta mer med översvämningssamordnare för att effektivt möta båda utmaningarna. Nya angreppssätt för att utforma, hantera och finansiera åtgärder för att säkra markens stabilitet kan komma att krävas för att möta de nya påfrestningar som klimatförändringen för med sig. Det finns många lösningar och tekniker för att mildra konsekvenserna av extrema

väderförhållanden och för att anpassa bebyggelsen till ett föränderligt klimat. Det är dags att både kravställare och husbyggare säkrar en klimatanpassning och ett hållbart markbyggande. VARFÖR BEHÖVER VI ANPASSA MARKBYGGANDET?

För att utveckla och anpassa en bebyggd miljö som kan klara den pågående klimatförändringen, behöver planerare, arkitekter och ingenjörer hitta nya, innovativa lösningar för att säkerställa att byggnader och anläggningar är robusta och till exempel klarar att hantera vatten under extrema förhållanden, både vid torka och vid översvämning men kanske också vid tyngre snölaster och kraftigare vindar. En stor del av Sveriges kustnära samhällen och infrastruktur är även på väg att hamna under havsnivån. Planerare och andra experter behöver samarbeta kring hur de bästa lösningarna ser ut för att hantera det. Troligtvis är nya finansieringslösningar nödvändiga för att klara de investeringar som krävs. Dagens klimatpolitik är till stor del inriktad på att minska utsläppen av växthusgaser för att därmed begränsa omfattningen av klimatförändringen. Sverige agerar lång-

HUSBYGGAREN NR 5.2016


I Sverige kan vi förvänta oss: – Varmare och blötare vintrar – Varmare och torrare somrar – Höjda havsnivåer – Fler extrema väderhändelser Inget av dagens klimatscenarier visar på att klimatförändringen kommer stabiliseras under det här århundradet. Det betyder att klimatförändringen ska ses som ständigt pågående, och alltså inte som ett avgränsat steg eller händelse av förändring.

Potential för hållbara beslut

VAD HÄNDER MED KLIMATET?

PLANERING

UTFORMNING

KONSTRUKTION

Projektets livslängd Figur 1. Typiska steg i geotekniska projekt (efter Basu et al. 2014).

samt på det faktum att klimatförändringen trots det kommer att få stora konsekvenser för bebyggelse och annan infrastruktur – klimatförändringen kommer påtagligt påverka våra bebyggelsemiljöer. Effekterna av klimatförändringarna är särskilt relevanta för byggbranschen med tanke på den förväntade livslängden för våra byggnadsverk. Vi kommer att behöva anpassa både nybyggnation och den befintliga bebyggelsen så att invånare fortsatt kan bo och leva under säkra förhållanden i det klimat som avsevärt kan komma att skilja sig från det i vilken bebyggelsen utvecklades. VAD BEHÖVER VI ANPASSA BYGGANDET TILL?

Klimatet håller på att förändras – blötare vintrar och torrare somrar kommer att påverka markens stabilitet i redan

SKILLNADEN MELLAN KLIMAT OCH VÄDER

Klimat avser genomsnittligt väder under en rimligt lång tidsperiod. Väder är mycket föränderligt. Från en dag till en annan kan vädret förändras kraftigt. Klimat är inget annat än medelvädret under en längre period. En särskilt kall vinter kan t ex inte tas som bevis för att den globala uppvärmningen är en myt. Det finns alltid extremer av varmt och kallt i vädermönster men när väderdata räknas ut som medelvärden över tid, framträder en trend. I globala sammanhang brukar medelvärdet av meteorologin under perioden 1961 till 1990 klassificeras som normalt klimat. Om det uppstår en klimattrend, det vill säga att antalet extremår blir fler och fler ju längre tiden går, kan det bero på att en klimatförändring sker (läs mer hos SMHI).

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

bebyggda områden och det blir än viktigare att markens stabilitet säkras vid nyexploatering. Det ställer också nya krav på bland annat byggmaterial och hur hela stadsdelar utformas. Vi behöver anpassa våra städer och byggnader till att klara av högre temperaturer, mer extremt väder och förändringar i nederbörd. HUR PÅVERKAR KLIMATFÖRÄNDRINGEN MARKENS STABILITET?

Markförhållanden och markens stabilitet påverkas av temperatur, nederbörd, vind och vågor, och dessutom av fysiska faktorer såsom vägbyggen eller vegetation. Klimatförändringen kommer att ge betydande effekter på markförhållandena i vissa områden. Metoder för att hantera ändrade markförhållanden behöver ta hänsyn till risken för sättningar, uppflyt, erosion och jordskred/-ras och föroreningsspridning. Under längre, varmare somrar kommer lerjordar sannolikt att torka ut och krympa, vilket gör byggnader och gamla rörledningar sårbara för sprickbildning. Blötare vintrar med mer nederbörd kan orsaka förhöjda grundvattennivåer med försämrad stabilitet av marken som följd. VARFÖR BEHÖVER VI ANPASSA BEBYGGELSEN?

Klimatförändringen har redan, och kommer få en än mer betydande inverkan på våra byggnaders säkerhet och prestation. Mer påtagliga klimatförändringar än de vi ser idag kommer sannolikt att inträffa under andra hälften av det här århundradet. Det kommer också att ge en motsvarande större effekt på säkerheten för våra byggnader och anläggningar. Med tanke på förväntad livslängd av byggnader och anläggningar är det viktigt att planera och bygga klimatanpassat redan idag. Klimatanpassning innebär en fundamental förändring i hur vi ser på planering och

design. Det handlar om att utveckla metoder, som bygger på tidigare erfarenheter, till sådana som är baserade på beräknade scenarier om framtida klimat och nya förutsättningar. Ju tidigare i planerings- och byggprocessen beslut tas om att beakta klimatförändringens konsekvenser, desto bättre blir resultaten eftersom möjligheten att välja hållbara alternativ från planeringsstadiet till byggstadiet (Figur 1). Ett områdes markförhållanden och lämplighet för det ändamål det planeras för behöver generellt komma in betydligt tidigare i byggplaneringsprocessen än vad som sker idag. RENOVERA BEFINTLIG BEBYGGELSE OCH ANPASSA BYGGNADER MED TIDEN

I likhet med svårigheterna att minska dagens utsläpp av växthusgaser från äldre befintlig bebyggelse, är även klimatanpassning av befintlig bebyggelse en verklig utmaning. Till stor del är bebyggelsen inte ens anpassad till dagens klimat. Vi behöver utveckla strategier för att renovera och anpassa byggnader och stadsdelar till ett föränderligt klimat men vi kan också behöva definiera kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för anpassning inte är försvarbart. Att ersätta en byggnad blir då det enda hållbara alternativet. Aktuella scenarier visar att klimatet kommer att fortsätta att förändras efter slutet av århundradet. Det betyder att även byggnader som byggs idag, och som inte är anpassade till ett föränderligt klimat, kan komma att behöva införliva strategier för ytterligare uppgradering och anpassning med tiden. Olika delar av byggnader har olika medellivslängd och även olika bytes- samt underhållscykler. Grundläggning och husets stomme utformas som regel för en längre tidsperiod än vissa andra delar av byggnaden. Exempelvis kan en byggnads fasad behöva bytas ut redan efter 30 år,

15


GEOTEKNIK

långt tidigare än husets stomme kan antas vara uttjänt. Behovet av löpande underhåll ger möjligheter och kan utnyttjas för att kontinuerligt klimatanpassa byggnader till minsta möjliga kostnad.

6%

8%

6%

■ Brist på teknik

(adekvat teknik saknas)

■ Brist på kunskap/kompetens i projektet

SKADEORSAKER OCH KOSTNADER

29%

17%

Redan idag uppskattas geotekniska skadekostnader i bygginvesteringar och anläggningar uppgå till omkring 10 miljarder per år (SGI 2013). De största skadekostnaderna rör bristande kunskap, bristande geoinformation och brister i beslutsprocessen. Att inte planera och bygga för nya förhållanden kan leda till en betydande ökning i skadekostnader.

■ Bristande geo-information om

egenskaperna hos jord och berg

■ Bristande beslutsprocess ■ Mänskliga faktorn (misstag) ■ Utomstående faktorer (naturolyckor eller annan ej påverkbar faktor)

14% 20%

■ Annat

HUR KOMMER KLIMATFÖRÄNDRINGEN PÅVERKA

Figur 2. Sammanställning över procentuellt bedömd skadeorsak (SGI 2013).

MARKENS BYGGBARHET?

Effekterna av klimatförändringen på den bebyggda miljön kan delas in i tre typer ■■ sådana som påverkar komfort och energiprestanda – varmare vintrar kan minska behovet av uppvärmning men att hålla svalt på sommaren utan att öka energianvändningen och koldioxidutsläppen kommer att vara en utmaning (tas inte upp mer i det här sammanhanget), ■■ sådana som påverkar konstruktionen – motståndskraft mot extrema förhållanden, design och beteendet hos material, ■■ sådana som påverkar hantering av vatten – både för mycket (översvämning) och för lite (torka och sättningar). Här belyser vi några av konsekvenserna för markbyggandet där effekterna på konstruktionen och hanteringen av vatten kan bli högst påtagliga om inte planerings- och byggprocessen anpassas till klimatförändringen.

■■

■■

■■

KLIMATANPASSAD BYGGKONSTRUKTION

Det är ett grundläggande krav att vår bebyggelse ska bestå av byggnader som är vädertåliga och tillräckligt robusta för att tåla fler förväntade extrema väderförhållanden. Material, standarder och byggmetoder har historiskt sett utvecklats stegvis utifrån tidigare mindre bra erfarenheter eller från extrema händelser. Det är viktigt att befintliga regelverk och standarder anpassas så att hänsyn tas till belastningar som uppstår till följd av ett förändrat klimat (ökade snölaster, högre vattennivåer et cetera). Att tänka på och planera för är att: ■■ Många byggnader och strukturer används längre än 100 år. Det är ofta relevant med längre tidsperspektiv än år 2100. ■■ Det finns möjligheter för vidareutveckling, exempelvis vad gäller hur olika 16

■■

■■

byggmaterial beter sig under andra klimatförhållanden. Ändrade nederbördsmönster med förlängda torrperioder kan komma att öka sättningarna på lerjordar. Omvänt kan den periodvis ökade nederbörden och blötare markförhållanden göra att markens stabilitet försämras. Naturliga slänter, bankar och andra strukturer som strandvallar eller andra skyddsbarriärer kan bli mer instabila som följd av ökad nederbörd (och därigenom höjd grundvattennivå och portrycksökning), ökade flöden i våra vattendrag och stigande havsnivåer (och därigenom ändrade erosionsförlopp). Grundläggningen måste anpassas till byggnadens livstid och potentiellt kontinuerligt förändrade klimat- och markförhållanden i förhållande till bland annat stigande havsnivåer och fortsatt löpande ökad risk för fler extremvädersituationer med till exempel översvämning som följd. Lokala förutsättningar avgör; så beakta alltid så kallade tilläggsfaktorer. De kan handla om kombinationseffekter som ger förstärkt problematik vid till exempel högvattenföring i vattendrag samtidigt med högt vattenstånd i havet. Markens stabilitet kan försämras efter en översvämning. Ledningar kan komma att påverkas av mer instabila markförhållanden eftersom de anläggs relativt nära markytan där förändrade markförhållanden kan förväntas i det förändrade klimatet. Moderna flexibla rörledningar för sådant som dränering och dricksvatten bör vara resistenta mot sprickbildning redan idag

men äldre rörledningar kan vara sårbara. Det är också viktigt att tänka på att förhållanden på själva bygg- och anläggningsplatsen kan komma att förändras. Kriterier för bland annat grundläggning kan komma att behövas även sommartid precis som nu för vintertid vad gäller väderförhållanden. Det kan gälla att se över maxtemperaturgränser för vissa anläggningsprocesser och gränser för maximal nederbörd för att säkra stabiliteten i byggkonstruktionen. Uppmärksamhet och planering krävs även för mer extrema väderhändelser, som skyfall, under hela byggnadsfasen om inte dränerings- och avloppssystem är anlagda än. PLATS FÖR VATTEN

Med scenarier för mer sommartorka, mer frekventa extrema nederbördstillfällen och ökad risk för översvämningar, kommer även vattenförvaltningen att bli en stor utmaning för byggbranschen. Ett ökat samarbete mellan översvämningsexperter och byggbranschens intressenter kommer bli nödvändigt. På Portalen för översvämningshot presenteras översvämningskarteringar som visar områden som hotas av översvämning när vattenflödena når en viss nivå. Portalen förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SÄKERHETSNIVÅER FÖR BYGGANDE I BLEKINGE

För att nya hus och vägar inte ska drabbas av översvämningar i framtiden har till exempel Länsstyrelsen i Blekinge län beslutat om säkerhetsnivåer för byggande. Säkerhetsnivåerna är framtagna för att utveckla ett robust samhälle som fungerar väl även

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Äntligen, en handbok om brandskydd vid ombyggnad och underhåll Vid ombyggnad och underhåll kan Bygglagstiftningen vara svår att tolka. Kraven utgår från vad som ändras och i vilken omfattning. I boken får du vägledning om vilka brandskyddskrav som gäller och hur de kan uppfyllas. Med ett stort antal exempel på vanliga ombyggnader och underhållsåtgärder, med tillhörande kravnivå, ger vi förslag till utformning och på lösningar. Fokus ligger på ventilationsombyggnader men ger även vägledning till dig som planerar, projekterar och utför stambyten och fasadombyggnader.

Beställ den redan idag på www.bengtdahlgren.se/handbok

Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA

• radon • markfukt • kasein • emissioner

OPTIVENT MEKANISKT VENT. GOLVSYSTEM P-märkt av SP

DELTA®-RADONSPÄRR ARMERAD, ENKEL MONTERING Godkänd av SP och SINTEF

• bitumenbeständig • åldersbeständig • UV-stabiliserad

FUKTSPÄRRTEKNIK AB Fabriksvägen 6, 515 70 Rydboholm

033-29 20 50 www.fuktsparrteknik.se info@fuktsparrteknik.se


GEOTEKNIK

vid högvatten i framtida klimat. Utmed Blekingekusten innebär säkerhetsnivåerna att till exempel bostäder ska byggas på markområden som ligger högre än nivån +3,0 meter (höjdsystem RH2000). Om byggnader ska användas för till exempel restaurang eller kontor accepteras högre översvämningsrisk. Då gäller säkerhetsnivån +2,5 meter. Riktlinjerna är avsedda att förhindra att man bygger in sig i förutsägbara problem som i framtiden blir svåra och kostsamma att lösa.

STANDARD I FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

På uppdrag av Europeiska kommissionen arbetar det europeiska standardiseringsorganen CEN och CENELEC med en översyn av standards inom bygg-, energi- och transportsektorn för att bedöma vilka som behöver klimatanpassas. För byggnader har cirka 20 standards identifierats som behöver anpassas till nya klimatförutsättningar. CEN och CENELEC har även tagit fram en guide för hur standards ska revideras för att ta hänsyn till klimatförändringen: CEN-

CENELEC Guide 32 'Guide for addressing climate change adaptation in standards'. Det svenska standardiseringsorganet SIS har under 2016 inom den tekniska kommittén för miljöledning (TK207) skapat en arbetsgrupp (AG4) för standards kopplade till klimatanpassning. Arbetsgruppen leds av SGI. Den internationella standardiseringsorganisationen, ISO, tar för närvarande fram ett ramverk för klimatanpassningsstandards, ett så kallat ”High Level Framework on Adaptation”. Även om standards har börjats ses över för att ta hänsyn till mer extrema väderförhållanden och ett föränderligt klimat, kommer det att ta tid att analysera och sedan komma överens om graden av extrema förhållanden som till exempel byggnader och annan infrastruktur ska anpassas till. GRANSKAR DETALJ- OCH ÖVERSIKTSPLANER

Statens geotekniska institut, SGI, granskar detalj- och översiktsplaner vad gäller geotekniska säkerhetsfrågor med koppling till PBL och med hänsyn till ett förändrat klimat. Ju tidigare bedömning av markens lämplighet kommer in i planeringsprocessen, desto bättre kan planeringen styra markanvändningen mot ökad säkerhet och minskade kostnader. Idag kontrollerar SGI följande i en geoteknisk utredning för en detaljplan avseende ett föränderligt klimat ■■ Att bedömning av pågående erosion görs för planområden i anslutning till sjöar och vattendrag. ■■ Att en avstämning görs mot SGI:s och övriga myndigheters underlagsmaterial för de fall kartunderlag finns framtaget. ■■ Att stabilitetsberäkningar görs och en bedömning av hur stabiliteten påverkas då erosion/borttransport av massor förekommer. ■■ Att bedömning görs om erosionsskydd bör upprättas. ■■ Att känslighetsanalys med avseende på förhöjda portryck görs i samband med släntstabilitetsutredningar. ■■ Att, om behov finns, en prognostisering av maximala portryck görs. ■■ Att stabiliteten kontrolleras om plan finns att anlägga översvämningsskydd i form av exempelvis vallar.

Källa: MSB och SMHI.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Ökning av temperatur.

18

Ökning av nederbörd.

SGI bedriver även forskning och utveckling för att minska risker för ras, skred och erosion samt för att effektivisera plan- och byggprocessen. Exempelvis har verktyget Geokalkyl utvecklats hos SGI för planering av bebyggelse i tidiga skeden. Geokalkylsys-

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Platonann 91x270_Bejer 112x147 27.06.14 14:25 Side 1

System Platon - löser små och stora fuktproblem i golv!

roxx.se

®

Platon Stop Original För skydd av trägolv på betong med normal fuktbelastning

- Ersätter både folie och foam Högre täthet - mera hållbar - Enkel och snabb montering - Låg bygghöjd, 2,5 mm - Stöt och ljuddämpning - Till laminat- och trägolv

Platon Golv För skydd av trägolv på betong med stora fuktbelastningar

- Löser större fuktproblem och är ångtrycksutjämnande - Luftspalt med funktion - Stöt och ljuddämpning ger ökad komfort - Kan mekaniskt ventileras

RÄTT FRÅN ÄR DU FULLÄRD IBÖRJAN. HUR VS SKA PROJEKTERAS? Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Om inte, möjlighet för dig som Se till attfinns anlitanudom som följer bransch­ VS-projektör utbilda dig i branschregler reglerna ochatt undvik vattenskador och Säker Vatteninstallation och se till att ditt legionella. konsultföretag blir auktoriserat. De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet Idag finns närmare 1 800 auktoriserade fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen VVS-företag som kan installera enligt kräver. gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för företag att läsa över mer om Det finns fler än 1 600 auktorisationen av konsultföretag. hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Isola ab www.isola.se

Torra och sunda hus

TA RISKER MED VATTNET! SLUTA TA RISKER MED SLUTA VATTNET! www.säkervatten.se www.säkervatten.se


GEOTEKNIK

temet är tänkt att användas för översiktlig kostnadsbedömning av grundläggning och markarbeten. Det är möjligt att jämföra kostnader för alternativa placeringar av byggnader och infrastruktur. Kalkylen tar hänsyn till geotekniska förhållanden på platsen, inverkan av klimatförändring och eventuella markföroreningar. Just nu testas verktyget i några kommuner för att det ska kunna vidareutvecklas ytterligare ur ett användarperspektiv. HANDLINGSPLAN FÖR HÅLLBART MARKBYGGANDE

Under 2016 tar SGI fram en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Handlingsplanen tas fram i samverkan med byggbranschen, forskarsamhället och den offentliga förvaltningen. Handlingsplanen ska skapa förutsättningar för en mer samordnad och effektiv klimatanpassning inom markbyggnadssektorn. Handlingsplanen för hållbart markbyggande ska inspirera och stärka samarbetet mellan näringsliv, myndigheter, kommuner och forskning för att alla ska kunna bidra i

arbetet med att forma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Handlingsplanen ska visa vägen för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat genom att peka på möjligheterna att: ■■ genom integrering och ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen skapa en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande ■■ genom att ta fram och sprida kunskap om hållbart markbyggande öka efterfrågan på klimatanpassat boende, fastigheter och annan infrastruktur ■■ genom att klimatanpassa och utveckla infrastruktur, bebyggelsemiljöer och andra skyddsvärda områden säkra en god, hälsosam och attraktiv livsmiljö för landets invånare. ANPASSNING TILL REGIONALA VARIATIONER

Klimatet skiljer sig redan idag betydligt mellan olika svenska regioner och skillnaderna förväntas öka. Anpassningsåtgärder måste ta hänsyn till lokala förhållanden – det som kan vara viktigt i ett område kan vara

Vegetation för att förhindra erosion Utjämning av slänter

Utveckling av riskkartor för ändrade kustlinjer samt för ras och skred.

Förstärkning av slänter

Utveckling av metoder för kontinuerlig riskbedömning

Förvaltning av föränderliga kustlinjer

Strategiska övervakningsprogram

Förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen

Hållbara dräneringssystem

Förvaltning av markanvändning

mycket mindre viktigt i ett annat. Till exempel kommer markproblem orsakade av torrperioder på sommaren vara ett mindre problem i norr än i söder. Vi kan behöva anpassa både konstruktioner och material för specifika platser. Idag saknas fortfarande bra underlag om hur markförhållandena kommer att förändras. Det är viktigt att kunna tillhandahålla underlag som är användbara för kommunerna eftersom markbyggandet och förändringar i marken är viktiga delar i planeringsprocessen enligt PBL. VAD BEHÖVER GÖRAS?

Samhället är nu i ett tidigt skede att utveckla praktiska lösningar för att anpassa stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett förändrat klimat. Det är nödvändigt att göra snabba framsteg. Vi måste komma överens om klimatanpassade standards som vi ska använda, täppa till luckor i klimatscenarier – inte minst vilka konsekvenserna förväntas bli för markförhållandena i olika delar av Sverige. Det blir allt viktigare att hänsyn till markens byggbarhet tas tidigt i planeringsprocessen. Klimatanpassningen kommer att ställa höga krav på geotekniska undersökningar av rätt kvalitet, anpassade för ändamålet. Effektiva designprocesser med nära samarbete mellan olika intressenter inom byggbranschen blir allt viktigare för att kunna optimera både förstärkningsåtgärder och konstruktioner. En av utmaningarna ligger i att ta hand om de ökade belastningar som klimatförändringen medför i kombination med ett mer effektivt materialanvändande och en strävan mot minskad påverkan från transporter. Det gäller också att få ihop underlag om förändrade markförhållanden med andra riskbaserade metoder. Vi behöver utveckla och arbeta med nya validerade verktyg samt övervakningssystem som ger data anpassade till våra praktiska behov. Här finns även utrymme för att utveckla nya material och ny beräkningsmetodik. ■

Strukturer för att förhindra markerosion Djupare, starkare och bättre vattenhållande strukturer

Kontrollsystem för fukt och/eller ökad marktorka

Placering och underhåll av vatten- och avloppsledningar Förvaltning av grönstrukturer Tyngre fundament

Landskapsnivå / storregion Stadsdels- eller kvartersnivå Byggnadsnivå

20

Strateg klimatanpassning Statens geotekniska institut

Kontroll och underhåll av dräneringssystem

HANNASOFIE PEDERSEN

Grundförstärkning Grundläggning som tål större belastningar

KERSTIN KONITZER

Figur 3. Exempel åtgärder klimatanpassning.

Enhetschef Myndighetsfunktionen Statens geotekniska institut

HUSBYGGAREN NR 5.2016


GRUNDLÄGGNING

Val av grundkonstruktion Idag bjuder hustillverkarna över varandra med estetiskt tilltalande bilder på villor med hög standard. Däremot beaktar de inte om köparna får en välisolerad grund, vilket skulle bespara husköparen mycket pengar under åren framöver. Hustillverkaren låter grundläggaren bygga som han vill till exempel med kantförstyvad platta med L-element.

K

öldbryggebrytande grundkonstruktioner har funnits i 15 år och är beprövade tekniker. Husfabrikanterna har inte den konstruktionen som standard vid husförsäljning. Husköparna får med en köldbryggebrytande grund ett mer energisnålt hus utan ökad kostnad samt en rejäl betongsockel. Ofta byggs småhusgrunder utan riktiga grundkonstruktionsritningar som redovisar bärighet, deformation, grundtryck, grundundersökning, energiprestanda med mera. I bästa fall finns bara en planritning med mått. Vid samrådsmöte med kontrollansvarig redovisas sällan dessa fakta, trots att det är den blivande husägaren som har betalt för uppdraget. Småhusfabrikantens ansvar sträcker sig till underkant syll. Vem som tar konstruktionsansvaret för grunden är oklart. Husköparen borde begära en redovisning av de långsiktiga energiförbrukningskostnaderna för den av grundkonstruktören föreslagna lösningen.

LASTUPPTAGNING OCH DEFORMATION

En köldbryggebrytande grund har stor lastupptagningsförmåga och tar upp lasten jämnt fördelad, rakt uppifrån, (så kallad centrisk last). Så är inte fallet med L-elementgrunder med kantförstyvad platta eftersom lasten fördelas snett (så kallad icke centrisk last). En sådan belastning gör att betongbalkens bredd måste ökas, vilket ökar värme­ förlusterna och därmed uppvärmnings­ kostnaderna. Icke centrisk (ojämnt fördelad last) på L-elementet orsakar vridning och sprickbildning av plattan samt för stora kantspänHUSBYGGAREN NR 5.2016 

FAKTA KÖLDBRYGGEBRYTANDE GRUND JÄMFÖRT MED L-GRUND

Tack vare bruten köldbrygga innanför kantbalken, figur 2. Energiförlusten minskar med i medel 600 kWh/år, eller 25–30 procent lägre än för L-element, figur 1. Ψ är ökat värmeflöde genom plattan W/mK BERÄKNING AV ENERGIBESPARINGEN:

ningar och sättningar. Med köldbryggebrytande grund blir lasten centrisk, det vill säga jämnt fördelad. Sprickbildning i golvplattan är eliminerad och vridning av grundbalken sker ej. Därmed blir påkänningarna i cellplasten jämnt fördelad under balken. Utförande med L-element är mycket vanlig men har stora nackdelar. Vägglasten förs ner så det uppstår extrema kantspänningar och deformationer. Det innebär lutande golv insida yttervägg. Lutningen kan överskrida HUS-AMAS krav på <1/600. Om utsida kantbalk belastas av tegelvägg kan vridning orsaka att horisontella böjsprickor uppstår i teglets liggfogar. KONTROLLBERÄKNINGAR AV L-BALK

Inte ens om man ökar kvaliteten till EPS 300 och reducerar lasten till 30 kN/m så kan man få konstruktionen att klara sig, varken när det gäller armeringen som är utnyttjad till ca 155 procent eller cellplasten till över brott cirka 150 procent av tillåten last enligt fabrikanters materialinformation. Därtill överskrider deformationen 3 mm’s gränsen med cirka 11 mm till värdet 13,54 mm vilket är ett betydande överskridande. KÖLDBRYGGA, TEMPERATURBERÄKNINGAR, GOLVTEMPERATUR

Den traditionella grunden byggs ofta idag med L-element. Hela kantbalken värms upp och läcker stora mängder värme ut i marken. Beräkningar av temperaturen i den köldbryggebrytande grunden och ett L-element visar att kantbalken i ett L-element blir betydligt varmare med avsevärt större värmeförluster som följd. En köldbryggebrytande grund separerar betongplattan från kantbalken genom att

För L-grund Ψ1 = 0,197 För U-mingrund Ψ2 = 0,096 ΔΨ = Ψ1 – Ψ2 = 0,197 – 0,096 = 0,10 Energibesparing/år = ΔΨ × Längd × Gradtimmar/år = 0,10 × 50 × 120.000 Wh = 600.000 Wh/år = 600 kWh/år. Årlig besparing 600 kWh/år × 1 krona/ kWh = 600 kronor per år. Ackumulerad besparing inklusive ränta är 175 000 kronor efter 50 år. Elprishöjning 4,7procent per år, räntesats enligt SBAB 2 procent

värmeisoleringen går hela vägen upp. Det ger en helt bruten köldbrygga. Värmeförlusten från grunden blir så mycket lägre att med 200 mm cellplastisolering isolerar den bättre än en traditionell L-element grund med 300 mm isolering. Enligt BBR anges 55 kWh/m2 för hus med elvärme. Den förbrukningen minskar således med 6 kWh/m2 = 10 procent utan att kostnaden för grunden ökar. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF informerar i ”Undvik fel och fällor med köldbryggor” om arbetet med köldbryggor. Den förtydligar definitioner och räknesätt av köldbryggor samt vägleder och pekar på tillvägagångssätt bland de vanliga fel och fällor. Tips ges för både avhjälpande av metodfel och teknisk utformning av vanliga anslutningar med syfte att förbättra energiprestandan. ■ ERIK THELBERG

Civ ing. Byggteknisk Utveckling

21


GEOTEKNIK

Blåbetongen OCH RADONET

Mer än femtusen människor har dött i lungcancer av blåbetong sedan den började användas i byggnationer. Det kommer att bli många fler. Skälet är att vi byggde hus av uranhaltig skiffer – en skiffer som användes som uranmalm. Var tionde svensk bor i blåbetonghus, och många bostäder klarar inte riktvärdet trots att riktvärdet är dubbelt så högt som WHOs rekommendation. Problemet är inte löst. TEXT: FREDRIK LUNDBERG

J

u mer radon en människa utsätts för desto större är risken för lungcancer. De flesta, men inte alla, som får lungcancer är rökare. Statistiskt sett skulle 533 människor som får lungcancer varje år slippa det utan radonet, enligt en grupp forskare från Göteborg 1. En av dem är Lars Barregård: – Av de cirka 500 årliga fallen av lungcancer som radonet orsakat är en femtedel från blåbetongen, säger han till Husbyggaren. – Det kan vara 50 eller 200, tillfogar han. Mellan 1960 och 2010 orsakade radonet ungefär 25 000 lungcancerfall, cirka 5 000 av dem från blåbetongen. 1. Barregård L, Andersson EM. Hur många lungcancerfall kan undvikas om radonhalterna i svenska bostäder sänks?  Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2012. Se även Axelsson et al: http://link.springer.com/article/10. 1007%2Fs10552-015-0531-6

22

SVERIGE ÄR RIKT PÅ RADON

År 2008 bodde enligt Boverkets undersökning BETSI nio procent av befolkningen, nästan 800 000 personer, i bostäder med radonhalt överstigande det svenska riktvärdet 200 bequerel/m3. Ytterligare 27 procent, 1,5 miljoner bodde med halter 100– 200 Bq. WHO:s rekommendation är 100 Bq. Om alla halter skulle sänkas till under 100 Bq skulle 183 lungcancerfall per år undvikas. Radon från mark och vatten finns överallt i världen, men mer i Sverige än på de flesta håll. Och blåbetongen ett nästan uteslutande svenskt problem. ASKHÖGEN SYNS PÅ LÅNGT HÅLL

I Kvarntorp utanför Kumla på den platta Närkeslätten sticker ett hundra meter högt berg upp. Det är aska från alunskifferutvinningen. Alunskiffern används för att tillverka skifferolja, ammoniak, svavel och lättbetong. Och uran.

86

Rn RADON (222)

Det växer nästan ingenting på den enorma askhögen. Illaluktande kolväteångor tränger fortfarande upp, fast brytningen slutade för 50 år sedan. Det har inte ens slutat brinna, och fläckvis är det väldigt varmt även på ytan. Men om man bortser från lukten är det en magnifik plats som kommunen använder för att ställa ut skulpturer. Horisonten är vid och man kan blicka åt alla håll, även bakåt och framåt i tiden.

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Någon gång kommer det att sluta brinna, men askan och lakresterna kommer att behöva övervakas i all framtid eftersom den innehåller uran och andra tungmetaller. LÄTTBETONG TILLVERKADES HÄR

AMERIKANERNA BEGÄRDE OPTION

Av det skälet var uranfyndigheterna kartlagda, och redan i slutet av juli 1945 vände sig den amerikanske ambassadören till den svenska regeringen med en begäran om att USA och Storbritannien skulle få optionsrätt till allt svenskt uran samt att Sverige skulle införa statlig kontroll och exportförbud för uran. De ville förhindra att Sovjet­ unionen köpte svenskt uran för sitt atombombsprogram. Denna kontakt togs den 27 juli, och regeringen förstod först ingenting. Men den 6 augusti detonerade bomben över Hiroshima och nu visste alla vad uran var för något. Överbefälhavaren vände sig genast till FOA och ville ha forskning om svensk atombomb. FOA begärde pengar från regeringen för detta den 12 oktober, och nästa dag slog en rapport adresserad till FOA fast att om svensk uranindustri ska startas så bör det ske i Kvarntorp. FOA satte genast igång. En del av FOA ombildades sedan till AB Atomenergi, som fick igång ett uranverk i hyggligt stor skala från 1953. De två statliga bolagens samarbete var ett av skälen till att uranet utvanns just där. HUSBYGGAREN NR 5.2016 

Foto: Erik Arlebo, Örebro stadsarkiv

Kvarntorpshögen är Sveriges största industriminne och det finns mycket att minnas. Där tillverkades lättbetong av skiffer från 1929, men verklig fart fick skifferutvinningen 1941 under andra världskriget. Då utvann man olja ur skiffern. Det var en helvetisk verksamhet. Aska och svavel. Och det var dyra droppar, men kosta vad det kosta ville. Sverige var inringat. 1945 när kriget var slut hade Sverige inte längre några problem att köpa olja, men det statliga Skifferoljebolaget fortsatte sin verksamhet till 1966, och drev den med stor förlust. Det motiverades av beredskapsskäl, men försvaret hävdade att anläggningen var sårbar för anfall, och att det var bättre att lagra olja i bergrum, vilket ju också skedde. Men 1945 startade också Försvarets forskningsanstalt, FOA, utvinning av uran. Att alunskiffrarna i Närke och Västergötland innehöll uran var känt sedan slutet av 1800talet. Uran hade inget ekonomiskt intresse förrän just 1945, men försök gjordes tidigt att utvinna radium, som användes för strålbehandling och var otroligt dyrt.

Kvarntorp från 1957. Uran utvanns under denna tid för en svensk atombomb.

YXHULT AB LÅG GRANNE

Den skiffer som användes som uranmalm användes också för produktion av byggmaterial av Yxhult AB som låg precis bredvid Skifferoljebolaget och AB Atomenergi. Produkten hette Ytong, efter Yxhult. Denna lättbetong började tillverkas 1929. Det var på många sätt ett bra material: den tvättsvampsliknande strukturen med mycket luft i gjorde den till ett lätt material som gav bra värmeisolering. Skiffern var en bra råvara, eftersom den innehåller bränsle som kan driva bränningen av kalk till cement. Kalk hade länge brutits i Kvarntorp. Gränsen mellan Yxhult AB och Skifferoljebolaget och Atomenergi var inte skarp: i Nordisk Familjebok från 1959 kan man under uppslagsordet Kvarntorp läsa att ”I viss utsträckning utnyttjas skifferaskan för gasbetongframställning.” URAN GER DEN BLÅ FÄRGEN

Det är den uranrika skiffern som ger den blå färgen till lättbetongen. Uranet har funnits sedan Jorden bildades, och radium bildas ur uran av radioaktivt sönderfall. I den fortsatta sönderfallskedjan bildas radon och sedan radondöttrar. Det är känt sedan 1900-talets början och då blev det också känt att det fanns uran i alunskiffern i Närke. Någon borde ha ställt sig frågan om det var en bra idé att bygga hus av uranmalm. FOAs, Atomenergis och Skifferoljebolagets fysiker, kemister och ingenjörer hade alla kunskaper för att ställa sig just den frågan. Men mycket var hemligt. Och även om

någonting inte var uttryckligen hemligstämplat så fanns det en tysthetskultur. Man frågade inte. Man pratade inte. Man lade sig inte i. INGEN IFRÅGASATTE TILLVERKNINGEN

Strålskyddsinstitutet gjorde några mätningar i blåbetonghus på 1950-talet och fick fram oroande resultat. Det förekom någon enstaka debattartikel som varnade för faran med blåbetongen. Men de ledde ingenvart. Svenskt uran var en hörnsten i vad som kallades ”den svenska linjen” eller Blågul Atom och som beslutades av riksdagen 1956. Med svenskt uran och svenskt tungt vatten och egenkonstruerade reaktorer skulle vi få el även efter att vattenkraften var färdigutbyggd. Logiken i det resonemanget var inte självklar. Det fanns statliga utredningar som visade på andra möjligheter att klara energiförsörjningen som energieffektivisering, vindkraft, värmepumpar och biomassa. Omsorgen om svensk självförsörjning på energi omfattade inte oljan. Sverige rusade in i ett beroende av Mellanösternolja just då. Och om vi skulle ha civil kärnkraft, varför inte importera billigare uran? SVENSK ATOMBOMB

I perspektivet av svensk atombomb var Blågul Atom däremot ofrånkomligt. Atombombsprogrammet krävde svenskt bränsle och svenska reaktorer, för det stod alltmer klart att USA visserligen gärna exporterade både bränsle och reaktorer, men då med krav på att de inte användes för militära

23


GEOTEKNIK

ändamål och på tillträde för inspektörer som kunde kontrollera detta. Men militären och större delen av riksdagen och regeringen ville ha atombomb under 1950-talet och en bra bit in på 1960-talet och försåg forskning och utveckling med mycket pengar, bland annat genom AB Atomenergi och FOA. När programmet definitivt tog slut är oklart, men man slutade prata om saken efter december 1959. Då lyckades den unge Olof Palme åstadkomma en kompromiss inom det socialdemokratiska partiet. Den gick ut på att man skulle skjuta på ett beslut om att skaffa atombomb, men hålla möjligheten öppen genom fortsatt forskning och utveckling. LÄGGER NER UTVINNING AV URAN…

Men 1966 meddelade regeringen också att det inte låg i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att skaffa kärnvapen. Samma år lades oljeskifferutvinningen ner, och ungefär samtidigt även uranverket. Om man ska förklara varför den förlustbringande och otroligt förorenande skifferverksamheten höll på 21 år efter andra världskriget så ligger det nära till hands att tro att det var FOA, AB Atomenergi och militären som drev på. När det var klart att det inte skulle bli någon atombomb så lades allt ner. Utom den blå lättbetongen. … MEN INTE TILLVERKNINGEN AV BLÅBETONG

Yxhultsbolaget fortsatte som tidigare, tog över mark från Skifferoljebolaget och Atomenergi 2, och fortsatte att producera den blå betongen till 1978. Den redan producerade betongen användes till 1980. Strålskyddsinstitutet informerade i början av 1970-talet Yxhultsbolaget om att blåbetongen ”inte skulle bli tillåten vid framtida bestämmelser om radioaktivitet i byggnadsmaterial”, och kanske var det detta hot som fick bolaget att sluta upp med tillverkningen 1978. Det stora radonlarmet kom först sommaren 1979, då Dagens Nyheter toppade med uppgifter från ett PM från den då pågående radonutredningen som angav att tusen personer om året kunde förväntas dö av radon och en väsentlig del av dessa på grund av blåbetongen.

2. www.olm.se/download/18.../1425543297397/ Y+som+i+Yxhult+-+del+I.pdf 3. www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Tidskrift/Stralskyddsnytt/1999/SSN_4_99.pdf sid 7ff

24

Först då lyfte frågan. Men då var det så dags. Den stora byggtiden, miljonprogrammet 1963–1974, var över. Enligt senare historieskrivning från Strålskyddsinstitutet 3 kunde senfärdigheten förklaras med att uran, radium och radon i byggmaterial var ”naturlig” strålning till skillnad från till exempel tandläkarröntgen eller cesium-137 från kärnvapenprov. VEM ÄR ANSVARIG?

Det är svårt att försöka reda ut vem som bar ansvaret för att flera tusen människor dött på ett plågsamt sätt. Det kanske inte heller är så meningsfullt. Problemet var inte att myndigheter fattade dåliga beslut. Problemet var icke-beslut, kunskap som inte användes, utredningar som aldrig gjordes, folk som inte slog larm. Om det finns någon som skulle kunna anses extra skyldig till detta så är vederbörande nästan säkert borta. Däremot kan det vara värt att fundera över ansvaret framåt. – Siffran 500 lungcancerfall per år har inte förändrats så mycket över åren, säger Lars Barregård. Det som minskat beror inte så mycket på saneringsåtgärder utan på förändring av bostadsbeståndet, förklarar han. Nya hus har mycket lägre radonhalt. ÄVEN GAMMASTRÅLNING

Radonhalten från blåbetongväggar går att åtgärda antingen genom mer ventilation eller genom att riva väggarna. Betongen kan också finnas i bjälklag. Radonsanering för markradon består mycket i att täta till exempel rörgenomföringar så att radonet inte kommer in i huset. Men eftersom blåbetongen redan är inne i huset så hjälper inte det. Blåbetongen avger också gammastrålning. Den som sover intill en blåbetongvägg

i många år kan få en stråldos som är ungefär lika stor som från radonet. Den kan ge vilken cancer som helst, till exempel leukemi. Den risken kan inte ventileras bort. – Men man kan flytta sängen en bit ifrån väggen för strålningen är väldigt avståndsberoende, säger Barregård. Lägre radonhalter är ett delmål under miljömål 15 God bebyggd miljö. Miljömål.se skriver: Den nuvarande takten på mätningar och åtgärder är för långsam och det är därför osannolikt att delmålet om låga radonhalter i alla bostäder kan nås på utsatt tid. Ansvaret är nu uppdelat mellan Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Livsmedelsverket samt 290 kommuner. Det är inte ens klart vem som är ansvarig radonminister. På miljödepartementet anser man att det är bostadsminister Peter Eriksson. På Boverket anser man däremot att det är miljöminister Karolina Skog eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under miljö- och energidepartementet. ■ RADONBIDRAGET DÅ TILL ROT-AVDRAGET IDAG

Radonbidrag fanns 1988–2014, men var maximerat till 15 000 kronor, och inte så väl känt. Anslaget räckte inte till mer än något tusental hus per år, och det blev ändå ofta pengar över. Bidraget upphörde vid 2014 års utgång, enligt beslut under den borgerliga regeringen flera år tidigare. Beslutet genomfördes efter att s-mp-regeringen tillträdde 2014. Nu är ROT det stöd som finns för radon­sanering. Den som utför åtgärden får tillbaka 30 procent av arbetskostnaden, maximalt 50 000 kronor. Det finns också ett negativt incitament för att åtgärda radon, nämligen att detta höjer fastighetens taxeringsvärde. Det spelar i praktiken inte så stor roll eftersom det finns ett ”tak” för fastighetsavgiften.

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

HUSBYGGAREN NR 5.2016


GRANSKNINGSHANDLING GRÖNGÅRDEN NA Arkitektur AB Bjurvallavägen 16 116 22 STOCKHOLM info@naarkitektur.se 54 015

JFA

160530

PS

Kv Fyrklövern 10 Ombyggnad fastighet Sektion A

1:100

Vad står den här lilla rackaren och grubblar på? Balkongens norrläge? Utsikten över parken? Om hen kan tänka sig att leva sitt liv i ett grönt hus? Sånt här vet vi. Skaffa en partner som känner dem ni bygger för.

FASTIGHETSBYRÅN / TELEFON 08-54 54 55 00 / FASTIGHETSBYRÅN.SE/NYPRODUKTION/BYGGHERRAR

A30510

PS


Minimalt underhåll • driftsäker • mycket energieffektiv

I marken finns alltid radon, markbakterier och markväxande mögel.

Dimensionerings-

ort supp 00 1817 08 - 41

TrygghetsVakten Pro skyddar mot fukt, lukt och radon i krypgrunder. Pro-serien jobbar genom forcerad- och kontrollerad ventilation samt behovsstyrt klimat. Läs mer på www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se / 031 – 760 2000 / 08 – 4100 1819 / 040 – 630 19 40

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se


ROT

Varje minut planerades i ombyggnaden Lasarettet i Landskrona har numera södra Sveriges mest moderna operationslokaler. Mycket att glädjas åt, men kanske mer uppseendeväckande är det sätt förnyelsen gjordes på. – Sjukvårdspersonal fick backa ut och skyddspapper rullas in i samma sekund. Efter tio veckor var proceduren omvänd då patienter redan var inbokade, berättar vd Håkan Bäckström på det tekniska konsultföretaget Planör AB i Malmö. Det hela började 2013 när Region Skåne bestämde sig för att rusta upp de sju operationssalarna på lasarettet i Landskrona. Renoveringsbehoven hade funnits sedan länge. 2014 uppdagades det dessutom att takvåningen där ventilationsutrustningen sitter måste byggas ut och om. Under det förhöjda taket byggdes sedan fläktrummet med åtta nya ventilationsaggregat om. En ny kylanläggning som reglerar tekniken i operationssalarna uppfördes också på lasarettets gård. SJU MÅNADERS OMBYGGNAD TOG TIO VECKOR

Regionservice som arbetar med servicelösningar och fastigheter för sjukvården i Region Skåne stod för projekt- och byggledning samt var i det här fallet både beställare och utförare. Därutöver kontrakterades Planör i januari 2015. – Vi skulle som samordnare, byggledning och BAS-P/U se till att hela ombyggnaden inklusive slutbesiktning höll sig inom ett spann på tio veckor under semestertiden juni, juli och augusti, berättar Håkan Bäckström. Normalt skulle ett motsvarande bygge ta upp till sju månader! PLANERADES PÅ MINUTEN NÄR

Uppdraget utfördes med delad entreprenad i sex delar – Bygg, Kyla, TAF-takventilation, el, vatten/sanitet samt ventilation inklusive styr. – Vi gav var och en av entreprenörerna möjlighet att fritt sätta upp en egen tidplan inom projektets ramar och sedan stå för den mot uppsatt budget. Som pilot tidsatte vi en operationssal där varenda minut diskuterades. HUSBYGGAREN NR 5.2016 

När alla deltidplaner samlats in sammanställdes materialet till en huvudtidplan. Där framgick hur varje entreprenör skulle resurssätta och hur krockar dem emellan skulle undvikas. PROBLEM LÖSTES AV ANSVARIGA PÅ PLATS

Håkan Bäckström säger att det vanligtvis sammankallas till ett möte med avdelningscheferna när det uppstår problem under byggprocessen. – Men vi vill att det ska vara personerna i produktionen, de som är ansvariga på platsen, dem som vi i det här fallet tog kontakt med redan i mars samma år som löser problemen! Planörs styrka är att vi inte bara prioriterar teori utan att vi förstår beställaren, konsulterna och våra entreprenörer och även får dem att förstå. KOGNITIV BETEENDEVETARE

Han illustrerar detta med att i skarpt läge har den enskilda entreprenören ansvaret men ser även de andras problem och hjälper till när det krävs. – Vi har som metod, OBM, att se personen i varje del av byggprocessen. Därför konsulterar vi i vår tur en kognitiv beteendevetare som utbildar vår personal och hjälper till med att förstå individuella problem, hur man löser dem och samtidigt sätter gränser.

FAKTA

Trippelcertifiering Planör är trippelcertifierade enligt ISO 9001, 14001 och OHSAS 18001 för aktivt kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöarbete. Utbildning sker löpande i OBM Personcertifiering i både bas och KA.

Steril zon med hjälp av modern teknik De moderniserade operationsrummen på Lasarettet i Landskrona är bland annat utrustade med så kallade TAFtakanläggningar som skapar en steril zon över patienten och operationslaget med hjälp av lokal temperatursänkning. Andra komponenter är den speciella ventilationen, RGB-belysning, operationspendlar och –lampor samt anpassade styrfunktioner. RGB står för Rött, Grönt och Blått ljus och är en typ av lysdioder som bland annat underlättar vid kirurgi.

Nyckeltal för Landskronaprojektet Produktionstidplan: 10 veckor Ekonomi: 65 miljoner kronor Olyckor och allvarliga tillbud: 0 stycken

emot 70 personer ska befinna sig samtidigt. Det är ett gigantiskt logistikbygge, förklarar han. Det finns kulvertar i anslutning till fastigheten vilket omöjliggör uppställningar för till exempel kranbilar. När det gäller ventilationen måste det vara exakta mått för exakt temperatur. Styrfunktion, fuktflöden och luftbarriärer ska fungera. – Alla ska känna till hur man beter sig under hög arbetsbelastning under kort tid, sammanfattar Håkan Bäckström. ■

HÖGA KRAV PÅ VENTILATIONEN

Håkan Bäckström understryker den mycket ovanliga situationen och därmed stora utmaningen både när det gäller teknik och allting runt omkring. – Det är tuffa krav med hög installationstäthet på en begränsad yta där kanske upp

CAJSA CARRÉN

frilansjournalist

27


ROT

RENOVERING AV MILJONPROGRAMMET

Socialt hållbart med ekologisk hållbarhet? Det råder i vissa läger konsensus om att reno­veringsbehovet av miljon­pro­ gramsområden är akut. Frågar man de boende själva blir svaren: ja, husen behöver renoveras. Däremot klarar inte särskilt många drastiska hyreshöjningar. Hur balanseras ekologisk hållbarhet med social hållbarhet?

I

slutet av förra årtiondet och början av detta började vi höra det alltmer: det är bråttom att renovera miljonprogrammen. I argumentkorgen fanns ibland att husen var fallfärdiga, ibland att husen var energislukare och behövde energieffektiviseras. Ofta plockades båda argumenten fram samtidigt. Varför är det akut att renovera miljonprogramshusen? Jag vet inte hur många av de som pratar om att miljonprogrammen är fallfärdiga, som sett särskilt många fallfärdiga hus, invärtes eller utvärtes. Eller hur många av de som lyssnar till folk som pratar om det, som har

28

någon erfarenhet av dem. Om det är svårt att själv minnas kan vi alltid ta hjälp av Googles bildsök. Alla de hobbyfotografer så väl som proffsfotografer är generellt snabba på att fånga ögonblicksbilder som kan beskriva negativa händelseförlopp i miljonprogram: bilar som brinner, nedbrunna bilar eller kravallpolis som ryckt ut är vanliga motiv om du söker på antingen ”miljonprogram” eller namnet på någon miljonprogramsort. Men när jag själv försöker komplettera mina egna minnesbilder från mitt miljonprogramsliv, där hus i akut behov av renovering inte finns, hittar jag inga. Inga bilder på fallfärdiga hus, inte heller på nedgångna kök eller badrum. Den handfull bilder på fasader eller balkonger i dåligt skick jag hittar, ser verkligen inte akut ut. Jag hittar två bilder på rasade tegelväggar på sidor tillhörande företag som gör fasad­ renoveringar. En av dessa två är utländsk, att döma av registreringsskylten på bilen som krossats av fallande

tegel, och den andra är från 1999 och sviterna från stormen Gudrun i Skåne. I september disputerade Mikael Mangold på Chalmers med doktorsavhandlingen Utmaningen att renovera Göteborgs flerbostadshusbestånd. Han har beräknat renoveringsbehovet utifrån åldern på flerbostadshusen och deras energianvändning, och vad det skulle kosta att nå de energinivåer som är önskade. Vi snackar nu inte längre fallande fasader, utan hus som ”fyller femtio” och då någon gång behöver en ingående renovering, mer än bara standardunderhåll. Mikael Mangold menar att det är orättvist att måla ut miljonprogramsområden som energislukare, och bestämma att just dessa byggnader behöver energieffektiviseras. Han menar att det i själva verket är i dessa delar som fastigheterna gjorts mest koldioxidneutrala de senaste 20 åren, i och med övergången till fjärrvärme. 8 AV 10 BOENDE VILL ATT HUSET RENOVERAS

Det finns alltså självklart behov av att renovera i miljonprogramsområden. Inte minst är det så att det finns människor som bor i områdena som skulle vilja se att deras bostäder och områden blev upprustade. Jag har själv arbetat med flera undersökningar där detta

HUSBYGGAREN NR 5.2016


varje gång frågan har blivit ställd, fått ett tydligt svar. I en studie jag jobbade med åt ett byggbolag 2013 uttryckte 80 procent att de såg behov av renovering i sitt hus. Året efter såg ungefär lika många behov av det, i en annan studie jag jobbade med på uppdrag av SP, Statens Tekniska Forskningsinstitut. Att bedöma hur akut dessa tycker att det är, är lite svårare att skapa sig en uppfattning om, men vissa resultat ger en fingervisning, i alla fall utifrån den grundläggande ekonomiska principen om att angelägenheten att erhålla en viss vara eller tjänst går att mäta i betalningsvilja. FÅ ACCEPTERAR 20 PROCENTS HYRESHÖJNING

I undersökningen jag jobbade med åt SP frågade vi respondenterna vad de tyckte var de tre viktigaste sakerna att förbättra om en renovering skulle äga rum. Därpå fick de säga hur mycket högre hyra de skulle acceptera, om just de tre sakerna de önskade sig mest var de som renoveringen inbegrep. En tredjedel svarade att de inte kunde tänka sig någon höjning alls för det, och hälften angav ”Lite högre, 1–10%”. En procent angav att de skulle acceptera en hyreshöjning på 20 procent. Tidigare år har vi, utan att ställa det i relation till en renovering, frågat hur mycket högre hyra invånare i miljonprogramsområden skulle mäkta med, innan de såg sig tvingade att söka efter ett annat boende. Då mäktade 20 procent med en hyreshöjning på 20 procent, och lika stor andel behövde tvärtom flytta om hyran höjdes med bara någon procent. Hälften klarade av en hyreshöjning på 10 procent. En läsning av de här resultaten, är att invånarna i miljonprogrammen inte bedömer behovet av de renoveringar de anser viktigast vara så pass akuta, att de är villiga att investera de pengar de har råd att investera i dessa. Med det inte sagt att det är säkert att de gör en mer korrekt bedömning av vad som är akut och inte, än till exempel de företag och branschorganisationer inom bygg, vvs eller isolering som skriver rapporter och artiklar om att behovet av renovering i miljonprogramsområden är akut. Vi rör oss med det här in i två huvudspår i renoveringsfrågan: vilka driver på bilden av det akuta, och framförallt dyra, behovet av renoveringar i miljonprogramsområden? Och vad blir konsekvenserna av dyra renoveringar för de som bor i dessa områden?

Mönstret som framträder i Mikael Mangolds forskning är att de områden i Göteborg som har lägst medelinkomst (mörka områden) till stor del är samma områden som beräknas få störst hyreshöjningar under kommande år (rödmarkerade byggnader). Blåmarkerade byggnader behöver värdesäkras genom renovering först efter år 2026. Källa: Mikael Mangold

kunde energieffektiviseras i samband med renoveringarna. Organisationer som Sabo och tankesmedjor som Tällberg beskrev det i analyser som en skyldighet. Dessa och andra saker som det uppstod en möjlighet att nu peta in i renoveringsprojekten från olika håll, trissade allteftersom upp det beräknade priset på renoveringen som det snart rådde konsensus om var helt nödvändig, och till råga på det dessutom akut.

AKUTA BEHOV

I slutet på 00-talet började behovet av renovering av miljonprogrammet att bli mer uppmärksammat. Tidigt började det i diskussionen komma in förslag på hur husen HUSBYGGAREN NR 5.2016 

PRISBILDEN FÖR RENOVERINGEN RUSADE

En av de första utredningarna kring prisbilden gjorde Boverket. De uppskattade då kostnaden för den nödvändiga upprust-

ningen till mellan 2,5 och 14 miljarder kronor. En siffra som senare blev ”uppskriven” i en rapport från byggbranschens analysföretag Industrifakta till 300 miljarder kronor, vilket länge var summan som gällde på seminarier och artiklar om renoveringsbehovet. Till slut nådde den beräknade kostnaden 1000 miljarder, en summa som den refererade Tällberg-rapporten redogjorde för och som dåvarande bostadsministern Stefan Attefall valde att använda sig av i debatter på frågan sitt sista år i regeringen. EU-MÅLEN, RENOVERINGSFÖNSTRET KOM LÄGLIGT

Några förklaringar till den på alla vis steg-

29


ROT

Table 8 Estimation of renovation costs for apartments that will have reached a service life of 50 years during the next ten years, in ownership groups. Comparisons  with national data have been added from article D.   Share of  Share of  building  renovations  Renovation cost  stock that  Number of  Heated  that cost less  Renovation cost  Renovation cost  estimate for only  remains  apartments  floor area  than 20% of  estimate  estimate using the  buildings from 1960‐ to be  to be  to be  new building  according to  method developed in  1975 using the method  renovated  renovated  renovated   cost since 1990  SABO (2009)  article IV  developed in article IV  Mini   Maxi  Excluding  Including  Excluding  Including  2000  12 000  energy  energy  energy  energy  SEK/m2  SEK/m2  retrofitting  retrofitting  retrofitting  retrofitting  [103 Atemp]    [BSEK]  [BSEK]  [BSEK]  [BSEK]  [BSEK]  [BSEK]  Municipally owned, higher income  44%  16 014  1170  37%  3  16  15  18  3  4  Municipally owned, lower income  70%  28 825  2320  39%  5  32  29  34  23  27  Private company owned, lower income  78%  10 711  900  39%  2  12  11  14  8  10  Private company owned, higher income  56%  16 473  1530  45%  4  21  19  22  10  11  Private person owned  74%  6004  528  20%  1  7  7  8  2  2  Resident owned  51%  15 963  1560  57%  4  21  20  23  6  7  HSB and Riksbyggen  71%  25 285  2090  36%  5  28  26  31  16  19  Foundation owned  44%  3250  179  17%  0.4  2  2  3  2  2  Unmatched  15%  260  32  0%  0.1  0.4  0.4  0.5  0.2  0.3  Grand Total Gothenburg (excl. suburbs)  60%  122 785  10 300  40%  23  140  130  152  70  82  Grand Total Malmö (excl. suburbs)  70%  85 635  7650  39%  17  104  96  113  42  49  Grand Total Stockholm (excl. suburbs)  60%  235 537  23 600  37%  48  286  265  310  61  72  Grand Total Sweden  60%  1549 546  127 000  38%  288  1728  1600  1873  824  965 

Uppskattad renoveringskostnad när byggnaden stått i 50 år.

Renoverings­ kostnad över tid per upp­ låtelseform.

50 20

40 20

30 20

20 20

10 20

00 20

19 90

19 80

23

10 8 6 4 2 0

Remaining costs of renovations for buildings which reach a service life of 50 years

2 0

Costs of conducted renovations HSB and Riksbyggen

Municipally owned, lower income

Resident owned

Municipally owned, higher income

Private person owned

Foundation owned

Private company owned, higher income

Unmatched

Private company owned, lower income

rande vurmen som ägde rum intensivt runt decennieskiftet ger en skrift med namn Renoveringshandboken för hus byggda 1950-1975 som kom hösten 2009. VVS-företagen och Svensk ventilation var initiativtagare till den, och bland de samarbetspartners som är angivna finns till exempel White arkitekter och Ångpanneföreningens energikonsultavdelning. I förordet berättar de om fler aktörer på marknaden som har att vinna på en satsning på energisparande renoveringar. De potentiella förlorarna på energieffektiviseringen, energibolagen, bidrar inte med någon kompetens i handboken. I förordet till boken står en annan viktig sak: ”Nu öppnar sig ett ’renoveringsföns-

30

RENOVERING RISKERAR SPÄ PÅ OJÄMLIKHETEN

Mikael Mangold konstaterar i sin avhandling att i de områden där det finns hus som under det kommande årtiondet ”fyller femtio år”, bor en större andel invånare som har stadens lägsta inkomster. Hans slutsats är att Göteborgs stads mål för energieffektivisering i samband med renovering av flerbostadshus inte rimmar med stadens mål för social hållbarhet och minskad ekonomisk ojämlikhet, om energieffektivisering finansieras med hyreshöjningar som minskar den disponibla inkomsten ytterligare i dessa områden, då bland annat för de göteborgare som redan tjänar minst. I en artikel Mikael Mangold skrev under arbetet med doktorsavhandlingen i tidskriften Energy and Buildings (2016, sid 41–49), var han explicit i att ett energiförbrukningsmål på 74 kWh/m2 skulle vara svårt att nå givet hyresgästernas betalningsförmåga, utan att öka ojämlikheten i samhället. ”Finding the appropriate level of renovation and energy retrofitting for each building and finding a socially sustainable payment model is needed.” PRISET: SÄMRE SOCIAL HÅLLBARHET?

70 19 Billion sek / year

4

utredningen från 2008 tar upp detta, till exempel i SOU 2008:25 kap 5.7.3.)

ter’ som sen inte återkommer på 40 år!” Här har vi en aktör till med intresse av intensiv renovering med inbakad maxad energieffektivisering, även om det kostade lite extra: Regeringen. Deras skäl att nyttja detta ”fönster” var de EU-mål som Sverige två år tidigare skrivit under på att uppnå, som handlade om att minska energianvändningen med 20 procent till år 2020. Eftersom miljonprogramshusen står för ungefär en tredjedel av Sveriges fastighetsbestånd och ungefär en tredjedel av energianvändningen i fastigheter, blev en genväg för att på kort tid få volym på de energieffektiviseringsarbetet och uppnå de med EU överenskomna målen. (Energieffektivitets-

Miljonprogrammets hus kommer behöva upprustning och renovering. Det blir viktigt att göra de överväganden som Mikael Mangold pekar ut åt oss. Ett sätt att göra det på är att ställa frågor: för vem är renoveringarna viktiga? Och är renoveringsbehovet akut någonstans? Måste allt ske i ett enhetligt renoveringsprojekt med en spikad prislapp, eller är det snarare så att det mest normala är att renovera på, precis som vi alltid har gjort, i takt med att behov och kapacitet matchar varann? Och vill någon renovera mer än vad hyresgästerna har bett om, även om det är i den ekologiska hållbarhetens namn, ska hyresgästerna bekosta det? Med en ytterligare kostnad för vår sociala hållbarhet som följd? Ingen kommer att kunna ge säkra svar på de här frågorna. Därför är det också extra viktigt att vara försiktig med användningen av svaren vi försöker oss på. Att påpassligt slänga sig med en prislapp och skrika att det är akut för att det passar ett särintresse hjälper inte i längden. ■

CARLOS ROJAS

Samhällsanalytiker Sweden research

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött! Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.


KONSTRUKTION

HÅLLBARA BYGGNADER

Välj rätt systemgräns vid designoptimering

ial

.R

rt

ing

C

n

g kn in ve r ll

te

ing

tby

ov er

.U

B4

er

en

ing

n tio

ara

.R

nd .U

ep

B

nvä n

dn

.R

rg

ne

E 6.

n nd

vä ian

.A

ing

B3

B7

a .V

B1

on

ukti

rod ggp

By

B2

n tte

A

A5.

B

ing

rt

po

s ran .T

A4

Figur 1. Byggnadens livscykel uppdelat enligt EN 15804.

d va¨n an

sp

Råm

po

ivn

Ti ll

ns

A3 .

C1

A1.

.T ra

ort

ater

g rin nte g ha rin lut te .S an C4 lsh al vf .A

C3

32

Traditionellt sett brukar man dela in byggnaden i olika delar som stomme, klimat­ skal, installationer med mera. Dessa kan i sin tur delas upp ytterligare i till exempel olika byggnadselement, ventilation och el.

C2

LCA OCH LCC FÖR BYGGNADER

För att svara på frågan om energiförbättringsåtgärder behöver byggnadens hela livscykel beaktas, från utvinning av råmaterial, till avfallshantering när byggnaden i slutändan rivs. I figur 1 visas hur byggna-

BYGGNADEN SOM SYSTEM

.T ran

dens livscykel är uppdelad enligt standard EN 15804. Ett lämpligt verktyg för att bedöma miljöpåverkan i hela livscykler är livscykelanalys (LCA). LCA är ursprungligen framtagen för att utvärdera enskilda produkter, men kan också användas för hela byggnader (vilka förenklat kan ses som en sammansatt produkt). För att ta hänsyn till kostnader kan livscykelkostnadsberäkning (LCC) användas. Även om LCA och LCC har stora strukturella skillnader är det möjligt att kombinera dem. Systemgräns anger vilka relevanta processer som ingår i en produkts livscykel,

B5

A

mbitionen i den svenska bygg-och förvaltningssektorn är att minska miljöpåverkan från byggnader genom att bygga mer och mer energieffektiva byggnader till en rimlig kostnad. En naturlig följd av detta är att den relativa miljöpåverkan från produktionen ökar, i form av att mer material och fler produkter sätts in i husen, samtidigt som miljöpåverkan från driften minskar. Vid projektering av en byggnad blir därför en viktig fråga – vilka energibesparingsåtgärder kan implementeras utan att miljöpåverkan från produktion och underhåll överstiger besparingen från minskad driftenergi? Ett steg i att besvara den frågan är att undersöka vilken miljöpåverkan en åtgärd har i produktionsskedet och driftsskedet. För att göra det på ett korrekt sätt måste man även ta hänsyn till vilka effekter åtgärden har på omkringliggande system och konstruktioner. Det räcker alltså inte med att jämföra en åtgärd med en annan. Den här artikeln beskriver delresultat från ett forskningsprojekt som handlar om val av systemgräns vid jämförelse av olika åtgärder. Det visade sig att indirekta effekter av en åtgärd kan ha en markant påverkan på resultaten i miljö- och kostnadsanalyser.

det vill säga det relevanta systemet att studera. Det som inte ligger inom systemgränsen kallas helt enkelt omgivningen, resten av världen. Vid en livscykelinventering i en LCA sammanställer man vilka resurser som tas från omgivningen och används i livscykel och vilka emissioner från livscykeln som sprids till omgivningen. För kostnadsberäkningar är det istället pengar som går in i (kostnader) och ut från (vinster) systemet. Att fastställa korrekta systemgränser är kritiskt för att få rättvisa jämförelser mellan olika lösningar. Därför har vi som första steg fokuserat vårt arbete kring effekter av olika systemgränser och utvecklat en metodik för att ta fram relevanta systemgränser vid utvärdering av olika designalternativ.

A2

Vilka åtgärder för att spara energi kan användas utan att miljö­påverkan från produktion och underhåll blir högre än besparingen från lägre driftenergi? Forskning visar att de indirekta effekterna av en åtgärd kan ha markant påverkan på resultaten i miljö- och kostnadsanalyser.

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Denna uppdelning möjliggör för olika specialister i en projekteringsgrupp, som konstruktörer, arkitekter, VVS-specialister et cetera, att fokusera på sitt område utan att ha full kunskap om övriga delar. Detta är nödvändigt då dagens byggnader är så komplexa att det inte är möjligt för en person att ha all den kunskap som behövs för att lösa alla delar på ett bra sätt. Ett problem med den traditionella uppdelningen är att det blir svårt att få en överblick över hur alla dessa delar hänger samman i ett system. Till exempel påverkar förändringar av konstruktionen innemiljö och energianvändning i olika grad beroende på energikälla och distributionssystem. Vid LCA och LCC av olika designalternativ behöver alla relevanta förändringar i miljöpåverkan och kostnader inkluderas för en rättvis jämförelse. I en nyligen genomfört forskningsstudie har vi kunnat visa att indirekta effekter för olika designalternativ kan ha stor påverkan på slutresultatet.

Figur 2. Skiss över konstruktionen som studerats i fallstudien.

FALLSTUDIE

För att utreda betydelsen av indirekta effekter utförde vi en teoretisk fallstudie på ett flerbostadshus. Byggnaden består av sex våningar med en total Atemp på 1 693 m² och antas vara placerad i Göteborg. Konstruktionen är en betongstomme med lätta utfackningsväggar av mineralull och stålreglar, se figur 2. Syftet med studien var att undersöka om indirekta effekter av olika isolertjocklekar i en yttervägg har en signifikant påverkan på resultatet från LCA och LCC. Vid tillräckligt små förändringar i isolertjocklek kommer påverkan på övriga delar i byggnaden att vara försumbara på grund av de säkerhetsmarginaler som til�lämpas vid utformning av en byggnad. För att täcka in så många konsekvenser som möjligt valdes därför en extrem isolertjocklek för jämförelse med en ”normaltjock” vägg som referensfall. I referensfallet består regelstommen i ytterväggen av 145�45 mm reglar med isolering. Extremfallet är väggen istället konstruerad med 220�220�220�45 mm regelstommar som antas placeras utåt, det vill säga den ökade isoleringen påverkar inte invändig golvarea. För att undersöka relevansen av indirekta effekter utfördes en förenklad LCA på produktionen av material och energi. Studerad miljöpåverkan uttrycktes som global uppvärmningspotential. Detta kombinerades med en LCC med kalkylränta 5 procent och energipriset 1 krona per kWh. För båda utvärderingarna användes den funktionella enheten 1 m² Atemp som uppfyller BBR i 50 år. För att undersöka potentiell systemgräns HUSBYGGAREN NR 5.2016 

användes en metodik vi valt att benämna ECE (effect and consequences evaluation, effekt och konsekvensutvärdering). Metoden kommer att finnas beskriven i detalj i en vetenskaplig artikel och i huvudförfattarens avhandling, men i korta drag så identifieras relevanta effekter som en åtgärd kan medföra. För varje effekt studeras de potentiella konsekvenser denna effekt kan få på övriga delar av byggnaden. För varje funnen konsekvens identifieras återigen relevanta effekter och vilka ytterligare konsekvenser dessa kan ge upphov till. Förfarandet upprepas tills inga fler potentiella konsekvenser kan hittas. Detta ger upphov till ett nät av olika konsekvenser och dess inbördes beroenden. Varje konsekvens

representerar en enhetsprocess i systemet och beräkningar på dess påverkan utförs för att avgöra huruvida den är tillräckligt relevant för att ingå i det slutgiltiga systemet som ska undersökas. RELEVANT SYSTEMGRÄNS

Relevant system för den här specifika studien visas i figur 3. Att öka väggisolering medför en förändring i volym, vikt, energibehov, maximalt effektbehov och kostnader. Att väggen blir tjockare (volymförändring) innebär att golven som bär väggen behöver förlängas. På liknande sätt behöver yttertaket förlängas för att bibehålla funktionen av takfoten. Dessa åtgärder innebär i sin tur en ökning i vikt, volym och kostnad

ÖKAD VÄGGISOLERING • Volym • Maxeffekt• Vikt behov • Energi • Kostnad

VOLYM

Ökad ytterväggsarea

Korrigera yttertak

Korrigera bottenplatta

Korrigera mellanbjälklag

VIKT

Stomförstärkning

MAX EFFEKTBEHOV

Mindre energikälla

VIKT

Figur 3. Relevant systemgräns för den aktuella studien. Linjen till mindre energikälla är streckad eftersom förändring i maximalt effektbehov är relativt liten, så det är osäkert om det innebär en signifikant förändring. Volym, vikt, energi, maximalt effektbehov och kostnader representerar den parameter som förändras till följd av designalternativet och de konsekvenser som uppstår.

33


KONSTRUKTION

kg CO2-eq

för respektive element. Den totala viktökningen är cirka 143 ton i byggnaden, men bland annat på grund av symmetrin i viktökningen innebär ökningen inga signifikanta justeringar av grundläggningen. Eventuellt kan man behöva förstärka armeringen i stommen, men för att utreda omfattningen skulle det behövas detaljerade statiska beräkningar, vilket inte rymdes inom studien. Stommen är därför medtagen i systemgränsen, men vi har inte redovisat någon magnitud av miljöpåverkan och kostnader i figur 4 och 5. Det minskade maxi-

20 10 0

–10 – 20

ea nin gs tom ga me vv ärm ek äll a

g

sar

Ko rr

ige

rin

gg rvä

tte

rst

dy

O¨k a

ärk

ta

kla jäl

lat

nb

np tte

lla

bo

me ra

ige

i)

tak ra

Ko rr

ige Ko rr

Ko rr

Ök

ige

erg

ria

en

ate

g(

rin

g (m rin

ole

ole

gis

ad

väg

gis vag ad Ök

ra

l)

– 30

Figur 4. Förändring av global uppvärmningspotential per funktionell enhet för extremfallet jämfört med referensväggen. Ökad väggisolering medför både ökad materialåtgång och minskad energianvändning medan övriga poster endast medför en ökad material­åtgång.

kr 700

500 400 300 200 100 0 –100

ad

Ök

vag

gis o

ler ing (m väg ate gis ria ole l) rin g( en erg Ko i) rrig Ko rrig era era tak Ko bo rrig tte np era lat me ta lla nb O¨k j älk ad lag ytt erv Fö äg rst gs ärk are Ko nin a rrig gs eri tom ng m av e vär me kä lla

–200

Ök ad

PÅVERKAN AV INDIREKTA EFFEKTER

Den globala miljöpåverkan för produktion av den förändrade materialåtgången samt förändrat energibehov är redovisat i figur 4. Endast den ökade isoleringen i ytterväggen påverkade signifikant energibehovet i byggnaden med en avsevärd minskning. Trots miljöpåverkan av tillverkningen av den extra isoleringen får man ett netto på –13 kg CO2-eq normaliserat mot den funktionella enheten (f.e.). Den sammanlagda miljöpåverkan för ökad materialproduktion av de övriga delarna är 8 kg CO2-eq/f.e., varav mellanbjälklagen stod för den största delen. Nettopåverkan för hela designalternativet är därmed 5 kg CO2-eq/f.e. Den faktiska sänkningen av miljöpåverkan blir med andra ord inte ens hälften så stor om hela systemet kring byggnaden beaktas jämfört med om enbart ytterväggen studeras. Det är värt att notera att den ökade materialåtgången för indirekta effekter inte skulle påverka slutsatsen att ökad isolering skulle medföra minskad miljöpåverkan och ökade kostnader i det här specifika fallet. I vissa situationer ligger däremot ökad miljöpåverkan och högre kostnader för att införa energibesparingsåtgärder i samma nivå som minskad miljöpåverkan och mindre kostnader på grund av sänkt energibehov. Om inte hänsyn tas till indirekta effekter i dessa fall finns en risk för att felaktiga beslut tas. SYSTEMGRÄNSER ÄR SPECIFIKA FÖR VARJE

ringsprojekt. I en renovering kan det finnas osäkerheter kring utförande och skick på befintlig konstruktion, begränsningar för att inte störa brukarna och andra svårigheter som inte uppstår i nyproduktion. Det vore därför intressant att utföra en liknande studie på ett renoveringsprojekt. FUNKTIONELL ENHET

I livscykelanalyser kommer resultaten att normaliseras till den funktionella enheten. Val av funktionell enhet kommer därför att styra hur resultaten ska tolkas. I en byggnad finns det flertalet viktiga funktioner och därför flera tänkbara funktionella enheter, till exempel värmemotstånd i 1 m² vägg per X m² boarea, en byggnad med X antal brukare eller en lägenhet för 2,5 personer i 50 år. Den valda funktionella enheten tar hänsyn till att det finns krav på byggnaden som måste uppfyllas för att byggnadens funktion ska anses uppfylld. Samtidigt tillåter den att energibehovet i byggnaden förändras, såvida inte energikraven i BBR överskrids. NÄSTA STEG

De resultat och diskussioner som framställts här har mer i detalj beskrivits i en artikel avsedd att publiceras i tidskriften Journal of Cleaner Production. I det fortsatta arbetet kommer vi studera hur man kan hantera indirekta effekter när man optimerar den totala miljöpåverkan i byggnader. Vi vill rikta ett stort tack till våra samarbetsparters: Skanska, Sveriges Byggindustrier, Veidekke, Wäst-Bygg och Eksta Bostads AB som bidragit med information och erfarenheter, samt SBUF och Energimyndigheten som delfinansierat forskningsprojektet. ■

OBJEKT OCH FRÅGESTÄLLNING

600

Figur 5. Förändring av livscykelkostnad per funktio­ nell enhet för extremfallet jämfört med referensväg­ gen. Likt Figur 4 är det bara ökad väggisolering som påverkar energianvändningen.

34

mala effektbehovet var relativt litet i förhållande till byggnadens storlek. Det blir därmed osäkert om det innebär en signifikant förändring. Det beror till stor del på vilken teknik som finns tillgängligt på marknaden.

Studien visar vikten av att utreda systemgränsen vid jämförelse av olika designalternativ. Något som försvårar detta är att till synes små justeringar kan medföra stora förändringar av systemet. Hade förutsättningen i det här fallet varit att öka isoleringen inåt i byggnaden skulle inte golven, bottenplattan och yttertaket behöva justeras, men istället påverkas den tillgängliga golvytan. Det relevanta systemet i det fallet skulle därmed skilja sig väsentligt från den här studien. Andra konstruktionstyper som till exempel sandwichelement eller bärande ytterväggar kommer också få skilda konsekvenser av tilläggsisolering och därmed andra systemgränser. Projektet som utförs har hanterat design vid nybyggnation. Vid nyprojektering är det sannolikt enklare att förutse indirekta effekter och deras påverkan än vid ett renove-

PETER YLMÉN

SP Sveriges Tekniska Forsknings­ institut (huvudskribent)

KRISTINA MJÖRNELL

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

JOHANNA BERLIN

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

JESPER ARFVIDSSON

Lunds Tekniska Högskola

HUSBYGGAREN NR 5.2016


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

PER VESTMAN

Advokat och delägare per.vestman@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Entreprenadrätt i förändring – grunderna för löpande räkning kan ändras Beställare som anlitar entreprenörer på löpande räkning tar idag en stor risk eftersom de i efterhand har svårt att bevisa fördyrningar. Det kan komma att ändras om Högsta domstolen tar intryck av köprätten. Enligt standardavtalen AB 04 och ABT 06 innebär löpande räkning att beställaren ska ersätta entreprenörens självkostnad för utförande av arbetet och entreprenören har rätt till påslag på självkostnaden med arvode som innefattar vinst, räntor och centraladministration. Entreprenören ska bevisa de kostnader han haft och att kostnaderna är hänförliga till arbetena. I BESTÄMMELSEN FINNS en förpliktelse för entreprenören att fullgöra sin uppgift så att beställaren erhåller bästa tekniska och ekonomiska resultat. Inom entreprenadrätten har det länge varit en omdiskuterad fråga om detta är en omsorgs- eller en resultatförpliktelse. Med det första menas en allmän skyldighet att visa omsorg vad gäller användandet av resurser i entreprenaden. Med det senare menas en

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

förpliktelse som kan mätas och att icke-uppfyllande är sanktionerat så att entreprenören kan gå miste om ersättning. eller resultatförpliktelse har framförallt aktualiserats i tvister om hur mycket beställaren ska betala för arbete på löpande räkning. En fråga i dessa tvister brukar vara vem av parterna som ska bevisa vad. Ska entreprenören bevisa att kostnaderna, och inte sällan tidsåtgången, är rimlig? Eller är det beställaren som ska bevisa motsatsen? Svaret på frågan finns i motiven till föregångaren till dagens standardavtal, AB 72. Reglerna om löpande räkning har i stort sett varit oförändrade sedan AB 72. I motiven står följande. Vid löpande räkning ska beställaren ersätta entreprenörens faktiska kostnader. Denna skyldighet gäller utan annan inskränkning än

FRÅGAN OM OMSORGS-

den som kan följa av att entreprenören icke iakttagit beställarens intresse, det vill säga gjort sig skyldig till vårdslöshet eller försummelse eller med uppsåt misskött sitt åtagande. För att undgå betalningsskyldighet räcker det inte att visa att kostnaderna är höga. Endast i den mån beställaren kan visa en kostnadsfördyring av nyss nämnd anledning, kan han undgå betalningsskyldighet. alltså att det inte ligger på entreprenören att försvara skäligheten i sina kostnader. Istället framgår att beställaren måste rikta invändningar av typ att entreprenören genom vårdslöshet ådragit entreprenaden onödiga kostnader för att begränsa betalningsskyldigheten. Beställaren måste göra konkreta invändningar om fel i utfört arbete, till exempel att montage eller gjutningsarbeten fått göras om till följd av fel et cetera. Det kräver stor närvaro och kontroll i ett projekt från beställaren för att uppmärksamma sådana företeelser.

AV MOTIVEN FRAMGÅR

I ETT RELATIVT NYTT avgörande från Svea Hovrätt bekräftades tillämpningen av de principer för bevisbördans placering som gavs uttryck för i motiven till AB 72. Vill man läsa mer om rättsfallet kan man besöka Foyens hemsida på www.foyen. se under fliken ”Nyheter och press” och söka på ”pizza”. Med den beskrivna ordningen kan konstateras att beställaren tar en stor risk för kostnaderna för ett arbete som utförs på löpande räkning. Beställaren har i regel svårt att i efterhand utreda och skaffa bevisning om vilka brister i utförandet av arbetet som lett till fördyrningar.

på äldre domar där domstolar bortsett från vad som framgår i AB 72 (det kan vara fråga om parter som inte påpekat vad som framgår där). Man har då placerat bevisbördan för skäligheten i begärd ersättning på entreprenören. Det argument som framförts av domstolarna i dessa fall brukar gå ut på att entreprenören torde ha enklast att säkra bevisning om skäligheten i kostnaderna. Detta liknar mycket den reglering som finns inom köprätten genom bland annat köplagen.

DET FINNS ÄVEN EXEMPEL

är överklagat till Högsta domstolen, HD. I skrivande stund har HD inte tagit ställning till om man ska bevilja prövningstillstånd. Med tanke på att de visat stort intresse för entreprenadrätt de senaste åren är det dock sannolikt att det tas upp. HD har även de senaste åren hämtat stor inspiration från köprätten i avgöranden i entreprenadmål när man inte tyckt att texterna i AB och ABT gett svar. Frågan är i så fall om HD kommer låta sig ta intryck av de gamla motiven till AB 72 eller, återigen, göra en analogi med köprätten. Hoppar man i den senare tunnan har man förändrat entreprenadrätten. ■

FALLET FRÅN SVEA HOVRÄTT

HAR DU FRÅGOR? ■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

35


Marknadsnytt Stryktålig tablet Den nya versionen av Algiz 10X från Handheld Group har en ljusstark, kapacitiv 10,1” HD-pekskärm byggd för användning utomhus. Skärmen är en tio punkters pekskärm och har användarlägen för både handskar och regn, vilket gör det möjligt att arbeta i alla väderlekar uppger tillverkaren. Algiz 10X finns också med en aktiv kapacitiv penna som tillvalt. Den nya u-blox NEO-M8N erbjuder både GPS och GLONASS, vilket ger användaren tillgång till fler satelliter än tidigare. Algiz 10X är IP65-klassad och uppfyller strikta MILSTD-810G standards för skydd mot damm, vatten, vibrationer, fall och extrema temperaturer. Algiz 10X är kompakt, väger 1,3 kg och är 32 mm tjock. www.handheldgroup.com/sv

Logga inomhustemperatur på distans ComfortLog är en fristående logger som är enkel att flytta mellan olika mätplatsen. Loggern kräver ingen installation utan kopplas bara i ett vägguttag för att starta mätningen. ComfortLog mäter temperatur och relativ luftfuktighet med interna givare, och kan även mäta temperatur med fyra externa givare. Mätvärden skickas till en webbserver ett par gånger per dygn för avläsning. Värdena kan sedan exporteras till valfritt program eller läsas av direkt i ett diagram på webben. Trafiken till webben sker via GPRS. www.intab.se

Ytrost som skyddar Det unika med cortén är att oxideringsprocessen går långsammare än för andra material på grund av blandningen i själva tillverkningen. Lite förenklat skulle man kunna säga att den ytrost som bildas på cortén blir som ett rostskydd i sig. Det oxiderade ytskiktet hindrar mer fukt från att tränga in i materialet. Cortén har tidigare använts flitigt i produkter som ska tåla mycket värme, till exempel plåtkaminer, värmepannor och avgasrör, men på grund av sin ytfinish har den nu alltså blivit populär även i andra sammanhang – inte minst inom trädgårdsdesign och arkitektur. Där används den i allt från avskärmning i både rabatter och i släntar till husfasader.  Sedan tidigare lagerför BE corténplåt i tjocklekar upp till 6 millimeter. För att möta den ökade efterfrågan har sortimentet nu utökats till att även omfatta 8 millimeter. www.begroup.se

Swedoor lanserar ståldörrar Swedoor, utökar nu sitt sortiment med nya dörrar i stål. Dörrarna erbjuds i en rad olika utföranden avseende skydd mot bland annat brand-, ljud- och rökgaser. De finns både som ytterdörr och innerdörr, som enkel eller pardörr, och kan kombineras med en mängd olika glasöppningar. Som standard galvaniseras alla dörrarna och därefter pulverlackeras vilket ger ett mycket bra skydd mot korrosion. I sortimentet finns dessutom enbart galvade dörrar, eller som ett mer exklusivt alternativ, helt i rostfritt stål. Stålkonstruktionen har en effektiv brandhämmande isolering som ger en viktig ljuddämpande effekt. Dörrserien uppfyller bland annat branschens stränga krav på ljudreduktion (Rw’33dB till Rw’40dB), brandklass (EI230 och EI260) och rökgaskrav för varm och kall rök (Sa och Sm). www.swedoor.se

36

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Noterat 6,5 miljarder till byggande i budget­ propositionen Under lång tid har byggkostnaderna ökat mer än andra producentkostnader och samtidigt har produktiviteten inom byggsektorn utvecklats betydligt sämre än i övriga industrier. 22-punktsprogrammet som regeringen presenterade i juni i år lyfts även fram i budgetpropositionen för 2017. De tre största posterna är investeringsstöd för student- och hyresbostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utemiljöer. 55 miljoner kronor per år ska göra det snabbare, enklare och billigare att bygga. Kortare ledtider i planprocessen är ett av målen. Det ska öka konkurrensen och därmed leda till ett större utbud av bostäder till lägre priser. Det är analysen. Regeringens fokus är att bostadsmarknaden ska vara öppen för alla. Hållbara bostäder i boendemiljöer av god kvalitet där människor med normala inkomster kan bo kommer att prioriteras. Det kan kräva temporära lagändringar upp till fem år, statliga krav på kommunal planering för bostadsbyggande samt att ge kommunerna möjligheter att reglera upplåtelseformerna för bostäder i detaljplanerna så att fler hyresrätter byggs. Kontrollen av att serieproducerade bostadsbyggnaders utformning, tekniska och miljömässiga egenskaper uppfyller kraven kommer att förenklas och bygglovsplikten för vissa åtgärder kommer att tas bort för att frigöra resurser i kommunerna. Regeringen vill också se över byggreglerna. BBR ska vara utformade så att de skyddar miljö, hälsa och säkerhet samt säkerställer långsiktig hållbarhet. Regeringen avsätter 10 miljoner kronor per år under 20172019 för en fullständig genomlysning och konsekvensbedömning av Boverkets byggregler i syfte att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Riksdagens kammare debatterar och beslutar om statsbudgeten för 2017 under december.

Dimensionering av murverks­ konstruktioner Handboken ”Utformning av murverks­konstruk­tioner enligt Eurokod 6” behandlar dimensionering av murverk enligt SS-EN 1996: Eurokod 6 – Dimensionering av murverkskonstruktioner.

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

Träning ger färdighet På årets 33-lista, Ny Tekniks lista över unga teknikföretag i Sverige, ligger Edvirt som utvecklar simulatorer för gruv- och tunnelindustrin. 2012-13 gjordes en empirisk studie över hur simulatorn kan användas för att träna operatörer som arbetar med bergförstärkning med hjälp av betong. Tretton erfarna och sex oerfarna operatörer deltog i studien som finansierades av SBUF. De erfarna operatörerna presterade bättre initialt men skillnaden försvann efter att de oerfarna hade genomgått ett tvåveckors träningsprogram. Den mentala arbetsbelastning efter genomförande var lägre för de erfarna operatörerna.

LCA i kalkylen En ny modul i Bidcon, ett av byggbranschens vanligaste kalkylprogram, ger möjlighet att ställa CO2-utsläppen mot kostnaden redan i kalkylen. Bland större byggherrar och fastighetsbolag finns en ökande efterfrågan på livscykelanalyser, LCA, av en byggnads samlade miljöpåverkan. I takt med att LCA-analyser blivit vanligare har efterfrågan ökat på ett kvalitetssäkrat verktyg för att kunna beräkna hur stor miljöpåverkan i form av CO2-utsläppen blir.

Obligatorisk hållbarhetsredovisning Den 1 december 2016 träder en ny lag i kraft som innebär att företag ska redovisa hur de arbetar med miljö, sociala frågor, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och antikorruption. Den obligatoriska hållbarhetsredovisningen, som bygger på ett EU-direktiv från 2014, omfattar alla företag som uppfyller minst två av följande tre villkor: minst 250 anställda, en balansomslutning på minst 175 miljoner kronor och en nettoomsättning på minst 350 miljoner kronor. Med andra ord de medelstora och stora byggbolagen. De ska beskriva den policy som företag följer i frågorna och resultatet, väsentliga risker som är kopplade till verksamheten, men också företagets verksamhet och relevanta icke-finansiella resultatindikatorer. Det kan utgå från status idag, vilka ambitioner man har och vilka resurser man tillsatt.

Underhåll av trafiktunnlar i berg Hur kan inspektionen av trafiktunnlar utföras snabbt och säkert? Och hur kan underhållsarbetet förbättras? De två frågorna har försökts besvaras i en FoI-studie finansierad av SBUF, Trafikverket, Göteborgs Energi och Telia. Mätinstrument som lämpar sig för snabb tunnelinspektion är instrument för avståndsmätning (laser, IR-ljus), termografiska instrument och georadar med luftkopplad antenn. Etablerings- och skyddsarbeten i tunneln kan vara väl så tids- och resurskrävande som själva förstärknings- och tätningsarbeten.

Det tunga och riskfyllda arbetet Rivning, sanering och håltagning är uppgifter som utsätter byggarbetare för särskilda hälsorisker och olycksfall. Har de inte fått utbildning i arbetsmiljö har de ofta dåliga kunskaper om riskerna och hur de skyddar sig. En grundläggande vägledning om arbetsmiljö vid dessa arbetsuppgifter finns nu hos Riv- och saneringsentreprenörerna samt Håltagningsentre­ prenörerna.

37


BYGGLEVERANTÖRER

-\R[ZpRYHYO\ZNY\UKLY Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

Besök oss på Nordbygg Monter C02:61

www.ventgolv.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

38

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

HUSBYGGAREN NR 5.2016


BYGGLEVERANTÖRER

www.fasadglas.se

Läs mer om BYGGLEVERANTÖRER och KONSULTERANDE INGENJÖRER på husbyggaren.se/leverantörsguiden

husbyggaren.se HUSBYGGAREN NR 5.2016 

39


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening. Vi finns i Solna och Uppsala. Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång 08-564 859 52. E-mail: torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

LUND

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

40

HUSBYGGAREN NR 5.2016


Nordiskt Byggsymposium 2–3 september 2016 Den 2–3 september arrangerade vi i SBR det årliga ”Nordiskt Byggsymposium” med våra systerorganisationer från Danmark, Norge, Finland, Island och Färöarna som deltagare. Totalt var vi 18 personer som deltog i föreläsningar, studiebesök och erfarenhetsutbyte med temat Hållbart Byggande. rån SBR deltog Lars Hedåker, Björn Edebrand och Linn Bessner. Platsen för konferensen var Scandic Continental i Stockholm. Vi startade med lunch och begav oss därefter till Norra Djurgårdsstaden där vi fick information om projektet samt en intressant rundvandring bland de byggda lägenheterna. 12 000 bostäder samt 30 000 arbetsplatser ska byggas vilket till stor del sker i ett område som tidigare använts för gasproduktion och industriverksamheter samt sträcker sig över ett hamnområde.

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

I och med detta så kommer hamnområdet och dess verksamhet att moderniseras och container samt oljehanteringen flyttas från området. De övergripande ekologiska målen är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1,5 ton per person och år till 2020. Det är Stockholms stad själva som ansvarar för utbyggnaden och det är

ett kvarter i taget som byggs med olika byggherrar, i dagsläget har 51 olika byggherrar varit involverade. De olika byggherrarna får ge anbud där stadens miljö och energikrav ska vara uppfyllda och en viss del av energiproduktionen måste vara återvinningsbar. Utöver själva husen så vill de även minska antalet bilar i området samt ha en låg biltrafik, därav har de i snitt enbart 0,5 parkeringsplatser per lägenhet men har däremot 2,5 cykelplatser per lägenhet samt att de har kurviga vägar intill husen för att öka chansen till långsam bilkörning. Då området angränsar till en nationalpark så vill staden att husen närmast parken ska ha naturnära färger, utöver det finns det ingen enhetlig stil i området utan de olika bostadshusen har sin egen prägel. Gällande byggherrarna så poängsätts dessa gällande till hur hög grad de uppfyller stadens krav och de som får höga poäng har en bättre chans att anlitas igen. Till år 2030 ska området vara färdigbyggt. Dag 2 inleddes med att Stockholmshem och Incoord berättade om sina erfarenheter kring hållbart byggande bland annat i Norra Djurgårdsstaden men även lärdomarna från sitt första passivhus i Hökarängen. Med passivhus menas att huset är energisnålt och värms till huvuddel upp av de boendes kroppsvärme som alstras, de elektriska apparaterna samt av solen. De berättade även om att Stockholmshems passivhus i Hökarängen har fått klassningen Guld enligt miljöklassningen Miljöbyggnad vilket är ett svenskt system som omfattar energi, innemiljö, kemikalier samt material. Efter lunch var det dags för de olika ländernas organisationer att berätta om nyheter från respektive land. Vi i SBR talade bland annat om vår kursverksamhet och om vårt arbete kring en ny expertgrupp. Norge berättade om prishöjningarna på fastighetsmarknaden det senaste året och att många bostäder säljs innan visning, Färöarna berättade om biltunnlar som ska byggas och Danmark talade om ett besök till Bryssel där de pratade med kommissionärer om olika projekt. Island å sin tur talade om byggnadsarkitekters utmaningar i arbetet i deras land. Finland talade om att byggindustrin tillsammans med myndigheter vill offentliggöra alla data som rör planering och byggande. Eftermiddagen avslutades med att Byggingenjör SBR Tomas Thulin talade om sin erfarenhet som besiktningsman kring byggandet av hotell Continental samt vad det innebär att utföra besiktningar i Sverige. Nästa år kommer symposiet gå av stapeln på Färöarna. ■

41


NYTT FRÅN SBR

Fuktmätning Studiebesök Stockholm, 15–16 november i Göteborg Syftet med denna kurs är att deltagarna skall lära sig grunderna i byggfysiken (fukt) och förstå och kunna utföra en korrekt fuktmätning. Fuktmätning och besiktning av kritiska konstruktioner utgör det första steget i en skadeutredning. Kursen vänder sig till tekniker som arbetar med överlåtelsebesiktning eller kontroll/utredning av fukt – och mögelskador. Kursen omfattar bl. a mikroorganismer, fuktmekanik, byggteknik, kritiska konstruktioner, fuktmätningsrutiner, visning av mätinstrument samt praktikfall i byggnader.

Överlåtelsebesiktning Stockholm, 21–25 november Syftet med kursen är att deltagarna ska förstå hur en överlåtelsebesiktning ska utföras med riktlinjer för uppdragsbekräftelse och utlåtande. Under kursdagarna ges grundläggande information om reglerna kring fastighetsköp, främst med utgångspunkt från besikt-

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­

42

Den soliga lördagen 10:e september åkte SBR:s Helsing­borgsavdelning på studiebesök till Göteborg. Som värd för vårt besök hade vi Göteborgsavdelningens ordförande Lennart Jernberg som lagt ner ett jättejobb för att få till en bra dag för oss. Dagen startade i Älvrummet med en genomgång av pågående planärenden kring älven. Lunch och promenader i omgivningarna kring Klippan och Röda sten följdes sedan av en guidad tur längs många nya och spännande områden längs norra älvstranden. Vi fick se allt från bostadshus vid Eriksberg via gammal villabebyggelse på Slottsberget till kontorskomplexen vid Lindholmspiren. Dagen avrundades med en båttur med Älvsnabben tillbaka till Lilla Bommen och en utsökt middag med solnedgången över älven som bakgrund. Charlotte Andersson, SBR Helsingborg

ningens betydelse och besiktningsmannens ansvar, säljarens uppgiftsskyldighet och begreppet dolda fel. Dessutom behandlas byggteknik, kritiska konstruktioner, skador och dess orsaker, fukt och mögel samt byggnormernas förändringar genom åren.

examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se.

EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB,

08-506 184 00

FÖRSÄKRINGAR

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10

HEMSIDA www.sbr.se

Nya medlemmar ROBIN BOHMAN Byggnadsingenjör, Chroma Arkitekter AB KRISTER SÜHL Kontorschef, Byggkoordinator i Norrköping AB JAN-OLAV KAATARI Arkitekt, JOK-konsult DANIEL BERGLUND Projektledare, Rotpartner i Stockholm AB PATRIK LINDQVIST Vd, P. Lindqvist Fastighets AB

STYRELSEORDFÖRANDE

Lars Hedåker, 040-15 06 34 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

HUSBYGGAREN NR 5.2016


FRÅGOR OM FÖRSÄKRING FRÅGA

FÖRSÄKRINGSEXPERTEN SVARAR

Via Kontor- och konsultansvars­ försäkringen finns en tjänstereseförsäkring. När börjar det gälla?

Försäkringen gäller - om inte annat avtalats – vid tjänsteresa från det att den försäkrade lämnar bostaden eller arbetsplatsen till dess hen återkommer till någon av dessa platser, dock högst under 60 dagar räknat från avresetidpunkten. Försäkringen gäller även under tre dagars utlandsvistelse i direkt anslutning till tjänsteresa utomlands. I de fall den försäkrade saknar stationär arbetsplats och regelmässigt utför sitt dagliga arbete på olika platser, till exempel bygg- och anläggningsarbetare, reparatörer, montö­rer, chaufförer, flygbesättningar och personal från bemanningsföretag gäller försäkringen inte under de resor som ingår i de normala arbetsuppgifterna.

Jag har även en fundering utifrån samma försäkring vad som gäller avse­ ende omhändertagen egendom.

Omhändertagen egendom avser per definition: Egendom som försäkrad eller för dennes räkning som annan person åtagit sig att installera, montera, demontera, bearbeta, reparera, kontrollera, besiktiga, lyfta, transportera, förvara, försälja eller tillse. Försäkringen gäller dock inte för skada – på egendom som den försäkrade eller för hans räkning annan person hyrt, leasat, lånat eller annars nyttjat – på motordrivna fordon, luftfartyg, skepp eller båtar som den försäkrade eller någon som denne ansvarar för har omhändertagit, lånat eller annars nyttjat – på egendom som den försäkrade enligt avtal skall transportera, lagra eller lyfta. Vid skada på omhändertagen egendom är ersättningen begränsad till 50 prisbasbelopp vid varje skada och högst 100 prisbasbelopp per försäkringsår, om inte annat anges i försäkringsbrevet.

Har du frågor?

Maila dessa till forsakringsfragan@phpa.se SBR försäkringar har tagits fram i samarbete mellan SBR försäkringar och Hjerta AB. Administration, råd och stöd kring SBR försäkringar hanteras av Philipsson & Partner AB, en del av hjertorganisationen. Telefon: 08-23 33 10 · E-post: sbr@phpa.se

DANIEL MANCILL Byggkonsult, Maleon AB ULF AUGUSTSSON Vd,

UTA Bygg & Fastighetskonsult AB

ANDERS EKBLAD Besiktningsman,

Åkermans ingenjörsbyrå AB FREDRIK ÖSTERLIN Projektledare, Planör AB NILS OHLIN Projektledare, Masterparkett i Blekinge AB CHRISTOFFER GLIMSVEDEN

Produktionschef, Skanska Sverige AB

MIKAEL ERICSSON Styrkonsult,

PQR Consult AB

TOBIAS BJERNÉR Teknisk konsult,

ACC Glasrådgivare AB

MATS NYKVIST Projektledare,

CA consultadministration AB

JIM LÖFGREN Besiktningsman,

Besiktningsman. Se Sverige AB

HUSBYGGAREN NR 5.2016 

OVE ERIKSSON Energiingenjör,

ÅF Infrastruktur AB MATTIAS EKLUND Vd, Lampa & Eklund Lapplands Bygg & VVS AB STEPHAN BLOMQVIST Projektledare, Bengt Dahlgren Projektledning i Stockholm AB STEFAN HJORT Projektledare, Stefan Hjort AB STEN-BERTIL JAKOBSON Besiktnings­ ingenjör, STYR Konsult i Västerås AB ANDREAS LUNDSTRÖM Gruppchef, Cowi AB KRISTOFFER SVENSSON Civilingenjör, Byggnadsundersökningar AB MATTIAS LANDGREN Vd, Mattias Landgren Förvaltning AB KARL-ANDERS ANDERSSON Studerande ELIN WÅNGNELL Studerande

SBR Försäkringsservice

Kalendariet π HÄNDER I SBR Studieresa till Hong Kong

5–11 november Hong Kong är ett av Kinas ekonomiskt viktigaste område med cirka 120 miljoner invånare. Ta del av nya urbana områden med ett flertal stora infrastrukturprojekt. Vi gör en utflykt till Macau och besök i Folkrepubliken Kina. Studieresa till Hong Kong och Australien

11–26 november Fem dagar med delar av programmet i Hong Kong och därefter Melbourne och Sydney. Australien är världens tolfte största ekonomi. Vi tar del av erfarenheter inom modern konstruktion, hållbart byggande, infrastruktur och stadsplanering och träffar ett av världens största bygg­ företag Landlease. 43


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

NYA GENERATIONENS TRAPPA Vi har tagit fram en exklusiv spiraltrappa för dig som ställer krav på form och design. En trappa i Skandinavisk anda med stilfulla, genomarbetade lösningar och detaljer. Trappans formgivning är inspirerad av det senaste inom möbeldesign för hem- och kontorsmiljöer. Med fler än 999 olika kombinationer ger vi dig möjlighet att påverka både formgivning, material och färgsättning. Som en möbel.

ISO 9001

EUROSTAIR AB - Regnvindsgatan 8B - SE-652 21 Karlstad - Tel +46 54 85 00 40 - Fax +46 54-85 00 60 - info@eurostair.se - www.eurostair.se

SPIRALTRAPPOR

RAKA TRAPPOR

MODULRAMPER

GALLERDURK

ISO 14001

Husbyggaren nr 5 2016  
Husbyggaren nr 5 2016  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...