Page 1

NUMMER 3 | 2016

Byggskivor som gråter Hållbart byggande – tak och fasader Fuktsäkerhet hanteras för sent Solceller på våra byggnader Mobiltäckning i nya lägenheter Golvvärme - ett systemfel

DEBATT

Olämpliga produkter ska bort TEMA Tak och fasader

Ska dansk byggskandal dra in över Sverige?

JURIDIK

Skynda på med reklamationer


NYHET!

BJÄLKLAG

VÄGGAR

BJÄLKLAG

BALKONGER

BJÄLKLAG

BJÄLKLAG

GARAGE VÄGGAR I GARAGE GRUNDPLATTA PÅLSKALLE

THOMAS MILJÖSTOMME

TM

Ett unikt byggsystem för platsgjutna stommar med 30 % lägre CO2-avtryck. Helhetslösning för betongstommen från en leverantör. Flera egenutvecklade, innovativa produkter och lösningar ingår. Minskar CO2-avtrycket med 30 % jämfört med en konventionell betongstomme. Bättre och tryggare arbetsmiljö. För att boka ett möte om Thomas Miljöstomme för ditt projekt, kontakta gärna vår tekniska säljare i din region.

Specialisterna på betong

Thomas Betong AB | Tel: 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se


Ledare BYGG  ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11, helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60, pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2016

Nr 1: v.7 Nr 4: v.37

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.21 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Tak av grythytteskiffer Foto: Takskifferspecialisten Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Vem släpper ifrån sig makten?

V

ÅREN SLOG TILL med full kraft

några dagar in i maj och drog sig tillbaka när kyliga nordanvindar svepte fram. Inför den föreståndande förbundsstämman står hoppet till att våren har kopplat greppet och verkligen behåller det. Och vad händer på det bostadspolitiska området då? Ja, han som skulle fixa det fick hastigt och lustigt lämna uppdraget på grund av umgänge med olämpligt sällskap. Kamraterna som stödde ministern genom att hylla hans förträfflighet, kompetens med mera höll på att sätta sig själv och sitt parti i halsen – en fick gå och en fick bestå. Allt medan det rapporteras om större bostadsbrist i allt fler kommuner och trots att vi bygger mer än på flera år. Boverket räknar med att det påbörjas 57 000 bostäder i år och cirka 61 500 nästa år. Det saknas en del fram till påbörjandet av de 70 000 bostäderna per år som tidigare aviserats. Enligt Boverket behövs 700 000 bostäder byggas till år 2025. Det är väsentligt att hela planeringsprocessen och byggandet snabbas på. Förslagen från olika håll står som spön i backen till exempel skatteväxling, införande av markskatt, förändringar i plan- och bygglagen, att länsstyrelsen inte ska vara prövomyndighet för detaljplaner, begränsa överklagandemöjligheten i lagen om offentlig upphandling, snabba på den kommunala planeringsprocessen, införa frizoner för byggande i städer med stort behov med

mera. Inte att förglömma att hyressättningssystemet bör reformeras och här har en av de tre parterna, Fastighetsägarna, lämnat förhandlingarna i frustration över att endast marginella justeringar diskuteras. När det är strukturella förändringar som behövs - men vem släpper frivilligt ifrån sig en maktposition. Vi väntar med spänning på undret som ska lösa alla, eller åtminstone de flesta, problem på bostadsmarknaden. Det besvärliga kapitlet fuktsäkerhet får i detta nummer av tidningen en genomlysning. Vi vet ju alla att fukt orsakar både skador, ekonomisk förlust och hälsoproblem hos dem det drabbar. Genom krav på fuktsäkerhetsprojektering har plötsligt en ny nisch inom byggandets konst uppenbarat sig - Fuktsakkunnig. Kan vi genom en ny byggexpertfunktion specialiserad på fukt begränsa fuktskador i byggnader är det ett fall framåt för branschen. I skrivande stund pågår förberedelserna för förbundsstämman 20–21 maj för fullt och ett referat från stämman finns att läsa längre bak i tidningen. Våren är här – även om det för närvarande är kyligt – och vi inväntar sommaren.

Trivsel och harmoni i köket

Casamja Skåpkåpa 16

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

En ny generation genomtänkta spiskåpor:

- integreras i raden av kökets överskåp

90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX-, FT- och FTX-system.

Matlagningen blir trivsammare när man får ut matoset men slipper fläktbuller.

AdSpiskapa16_172x57.indd 1

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

Casamja presenterar Skåpkåpa 16 – volymkåpan med ut- och infällbar fronthuv med ett mekaniskt spjäll för grund- och forceringsflöden. Alla synliga delar av nickelfri rostfri plåt. LED-belysning. Inbyggd strömställare – de boende avgör om belysningen skall vara tänd eller släckt oavsett fronthuvens position. Plugin-transformator.

CASAMJA - SKÅPKÅPA 16 Nybyggnation

ROT

CASAMJA - STUDENTKÅPA Lilla lägenheten

CASAMJA - TH/ROT ROT - Äldre lägenheten

CASAMJA - SH/Universal ROT

Nybyggnation

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se

2016-05-11 12:06

3


Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä. Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen. Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings


Innehåll #3 | 2016 8 HÅLLBARA TAK OCH FASADER

Det ska inte vara slit och släng-material i byggnaderna. Det gäller även ”ytterrocken”, det vill säga tak och fasader. Vad håller över tid utan att belasta ekosystemen? 13 SOLCELLER PÅ VÅRA BYGGNADER

Tack vare att vi ligger efter i solcellsutbyggnaden, har beprövade montagesystem kunnat användas från början. En lyckad trög start.

8

18 FUKTSÄKERHET KOMMER IN FÖR SENT I BYGGPROCESSEN

Boverket har skärpt fuktkraven i byggreglerna. För att uppfylla dem ska byggherrar ta hjälp av fuktkonsulter. Verkligheten ger en annan bild. 25 BYGGSKIVOR I MAGNESIUMOXID FÄLLER TÅRAR

Magnesiumoxidplattor som vindskivor har visat sig vara ett dåligt val i Danmark. Årtiondets byggskandal rullas nu upp. Frågan är om den drar vidare till Sverige? 30 GOLVVÄRME – ETT SYSTEMFEL

Golvvärme förlagd utanför klimatskalet är ett systemfel som motverkar energisparmålen. Det ger dyrare och trögare uppvärmning.

18

34 MOBILTÄCKNING I NYPRODUCERADE LÄGENHETER

Varför är det svårt att ringa från mobilen i nybyggda lägenheter? Det har med radiovågorna och materialen i fasaderna att göra. 39 FRÅGA JURISTEN

Skyndsamhet krävs vid reklamation av fel i bostadsrätt. 43 DEBATT

Olämpliga produkter borde rensas ut av branschen. 46 NYTT FRÅN SBR

Årsstämman omvalde ordförande. Oberoende besiktningsman på bygget av Nya Karolinska. Givande brandkurs i Helsingborg. Höstens studieresor går till Hong Kong och Australien.

34 I nästa nummer: Säkerhet, fastighet & Green Building. Numret kommer ut vecka 37

TEMA I DETTA NUMMER

■ TAK & FASAD DANSKA BYGGESKADEFONDEN utreder byggskivor med magnesiumoxid och avråder branschen att använda dem. Det beror på att de tar upp fukt ur luften tills de är mättade, då rinner vatten blandat med magnesiumklorid längs skivan och mögel och rost angriper omgivande material. Fukt borde vara ett rött skynke i byggprojekt, trots det tar man förvånansvärt lätt på de skärpta kraven i BBR. Hur kan det komma sig? Fuktkonsulter hamnar inte sällan i etiska dilemman. FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR är framtidens melodi, däribland solenergi. Solcellsinstallationerna har gått långsamt i Sverige, men på allt fler byggnader monteras nu solpaneler. Saktfärdigheten har gjort att beprövade montagesystem används och gett nöjda anläggningsägare. Mindre nöjd blir man när mobilsamtalen hela tiden bryts. Vad beror det på? Hållbara tak och fasader handlar inte (bara) om att de är underhållsfria utan även om materialval. Och om vem som ska stå för notan. Bygg- eller fastighetsbranschen, eller miljön?

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

13 5


Marknadsnytt Hundra procent återvunnet glas

Gömmer skallarna

Cellglasprodukter från Glapor är diffu­sionstäta isoleringsmaterial och lätta byggmaterial för byggbranschen, som tillverkas av hundra procent återvunnet glas. I dessa material förenas glasets bygg­fysikaliska egenskaper med de isolerande egenskaperna hos en sluten cell­struktur. www.takochtillbehor.se

Nu lanserar Essve ett komplett monteringssystem som möjliggör altan- och däckbyggen med dolda skruvskallar. Med nya Essve HDS – Hidden Decking System monteras skruven i sidan av trallbrädan med ett egenutvecklat monteringsverktyg och specialbits. Slutresultatet blir snyggt och rent - utan synliga skruvskallar, flisor och sprickor enligt Essve. www.essve.se

Ögon känsliga för grönt

Vidareutvecklad underlagsduk

STANLEY var bland de allra första lasertillverkarna på marknaden med grön laserstråle. Eftersom våra ögon av naturen ser grönt ljus fyra gånger bättre än rött ökar arbetsradien på laser med grönt ljus jämfört med rött (allt annat lika). FATMAX® X3 med gröna laserstråle har en arbetsradie på 35 meter, men lasern kan också användas med detektor och får då en räckvidd på 50 meter. Detta innebär att man får ett aktivt arbetsområde med en diameter på hela 100 meter och med en noggrannhet som är +/- 3 mm vid 10 meter. www.stanleyworks.se

Icopal lanserar nu Monarperm PRO, en befintlig underlagsduk som vidareutvecklats i två avseenden. Ytskiktet har förstärkts mot mekaniskt slitage. Samtidigt är Icopal först i Sverige med att introducera RFID-spårning, en teknik som skapar praktiska och ekonomiska fördelar uppger tillverkaren. RFID (Radio Frekvens Identifikation) innebär en förenklad tillgång till information om underlagsduken utan att taket behöver öppnas upp. Genom ett chip i duken går det att smidigt få reda på bland annat typ av produkt, tillverkningsdatum samt information om order och leverans. Samtidigt går det att ladda chipet med egen information, så som montage eller besiktningar. Förutom detta möjliggör RFID-spårningen identifikation, vilket till exempel förebygger materialstölder på arbetsplatser. Monarperm PRO är diffusionsöppen och monteras frihängande i takstolarna. Därför slipper fastighetsägaren montera underlagsspont och ventilationen av utrymmet under duken kan utelämnas helt. Det behövs ingen luftspalt mellan Monarperm PRO och värmeisoleringen. Ventilationen sker istället ovanpå duken under takpannorna, vilket minskar värmeförlusterna. www.icopal.se

6

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Proguide KL-trä är ett webbverktyg med färdiga byggdelar och tydlig vägledning som gör det ännu enklare att projektera i KL-trä. Testa själv på martinsons.se/proguide-kl-tra

Delta i vårt utbildningsseminarium och lär dig mer om KL-trä och hur du tar tillvara materialets alla möjligheter. Anmäl dig på martinsons.se/byggprodukter/ kl-tra/utbildning

Vår nya KL-trähandbok ger dig allt du behöver för att förverkliga dina byggprojekt i KL-trä. Ladda hem eller beställ på martinsons.se/byggprodukter/ kl-tra/bestall-handbok

projektering Testa webbverktyget Proguide KL-trä. Vi tycker att du som använder KL-trä ska få möjlighet att själv förverkliga dina drömmar och idéer om hållbart byggande. Därför har vi utvecklat det webbaserade verktyget Proguide KL-trä. Med färdiga byggdelar och tydlig vägledning kan du enkelt välja rätt dimensioner och standardknutpunkter. Allt för att på bästa sätt ta tillvara fördelarna med KL-trä, oavsett om det handlar om flerbostadshus, hallar eller småhus.

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel 0914-207 00 info@martinsons.se www.martinsons.se


TAK OCH FASAD

HÅLLBARA TAK OCH FASADER

Inget Slit & Släng med våra byggnader

Målad träfasad.

8

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Foto: Gysinge byggnadsvård

H

ållbarhet i bygg- och fastighetssektorn är ett väldigt vitt begrepp. Fokus har än så länge legat på energieffektivisering och inte på att husen ska hålla länge och gå att underhålla. Vi har anammat en slit- och slängmentalitet även i relation till själva byggnadens fysiska kropp. Inom begreppet hållbart byggande går det i realiteten egentligen att sträcka sig så långt bak som från hållfasthet, via byggfysikaliska egenskaper som påverkar det som byggs livslängd, till arbetsvillkoren för de som tillverkar materialen som ingår i byggnaderna. Det avgörande perspektivet vid beställning eller projektering borde vara det byggdas livslängd, samt en förutsägbarhet av underhållsintervallerna, riktig hållbarhet. Att det går att dra ut på vissa underhållsintervaller med hjälp av petrokemisk kompensation kommer i de flesta fall betyda en risk för människors hälsa och miljön. Och underhållsfritt, vad är det? En fastighet är inte bara en markplätt, med en byggnad omgiven av ett mer eller mindre människobyggt infrastrukturellt system. Den finns i ett ekosystem, och precis som med byggfysik så gäller att man jobbar med hur det fungerar naturligt i förebyggande syfte. I Tyskland ingår byggbiologer som en självklar del av byggprojekteringen, för att det skall fungera över tid, och för att vi skall slippa en massa dyra och krävande stödsystem för att upprätthålla funktion och prestanda. I det här perspektivet så krockar bygg med fastighetsbranschen. Mycket på grund av bristande kunskap hos beställaren. Förvaltarens jobb är ju i praktiken att släcka bränder. Det som av kostnadsskäl prioriterats bort, eller i okunskap inte kravspecificerats kommer i förlängningen att förfölja förvaltaren både ekonomiskt och praktiskt. Billigt och sämre i början, dyrt och krävande i löpande drift och underhåll inom HUSBYGGAREN NR 3.2016 

UNDERHÅLL

Tittar vi på kulturhistoriska byggnader så utgick man självklart alltid från förutsättningar som borgade för en lång livslängd. Där finns tegel, skiffer, trä (spån och brädor) samt diverse metaller som koppar, zink, bly och stål. Metallurgen och färgexperten Arja Källbom från Station Ormaryd jobbar i ett forskningsprojekt om målning av plåttak för kulturhistoriska byggnader på uppdrag av Göteborgs universitet/Hantverkslaboratoriet.

Foto: Takskifferspecialisten

TEXT: FELICIA OREHOLM

en relativt snar framtid. Ohållbart är alltid ett dåligt alternativ.

HÅLLBARA TAK

Arja Källbom har skrivit flera böcker om färg, bland annat en om tjära. Flera gamla kyrkor har exempelvis tjärade spåntak. Kunskapen om tjäran och dess uthållighet är nästan försvunnen numera, man försöker att ta tillbaka den i de nordiska länderna. Spåntaken klassas självfallet som hållbara ur perspektiven förnyelsebar råvara, av god kvalitet och därmed underhållningsbara. Hon pekade också på solen som ytbehandlade taks värsta fiende. Det skyddande färg- eller tjärskiktet skall vara tätt, blankt och fint. När det mattats har UVljuset brutit ner bindemedlet i tjäran eller färgen och därmed utmattat ytans skyddande förmåga. Brädtak, som också kallas faltak, är av förnyelsebar råvara. Precis som med spåntaken gäller det att ha tätvuxet kådrikt kärnvirke. Spånet skall klyvas och inte sågas för att bli fuktavvisande då träets fiber suger upp fukt och väta kapillärt. Dessutom krävs att trätaken behandlas, då

Skiffer.

lämpligen med furutjära av hög kvalitet. Arja Källbom berättar att många av taktyperna håller minst hundra år om de är behandlade och underhållna på rätt sätt. UTHÅLLIGHET

Takytskiktet skiffer är sannolikt det ultimata om man ser till livslängden och tålighet mot diverse påfrestningar som inga andra ytskikt kommer i närheten av. – Då man lägger om 100–150 år gamla skiffertak återanvänder man 80–90 procent av materialet, säger Henrik Bark från Takskifferspecialisten. Det enda underhåll som behövs är att man byter ut eventuellt skadade skifferplattor. I övrigt är taket motståndskraftigt mot alger och sura luftnedfall. Skulle mossa växa på taket så tvättar man av med högtryckstvätt, ingen kemi

Foto: Fredrika Ramsay Nelson

Artikelserien om material, teknik och funktioner vid byggande fortsätter, denna gång med tak och fasader. Vad finns idag som är både resursmässigt hållbart och kan förvaltas över tid?

Tegelpannor.

9


TAK OCH FASAD

VÄXTKRAFT

Gröna tak i form av framförallt sedumytskikt vinner större och större mark då kommuner över landet har fått ökade problem med omhändertagandet av dagvatten – LOD – och vill bromsa flödena som uppstår vid skyfall från tak och asfalterade ytor i tät bebyggelse. De gröna taken ökar förutsättningarna för biologisk mångfald, har bullerdämpande egenskaper, är syreskapande genom fotosyntes och fångar upp försmutsande partiklar i luften. – Takens skötsel består av gödsling en gång per år, eventuell komplettering och bevattning vid långvarigt torr väderlek, berättar Jeanette Immo som är besiktnings-

Foto: SolTech Energy

Energi- /solfångartak.

Foto: Plannja

inblandad. Skiffer kan även användas på fasader. Tak med tegelpannor har också en svårslagen livslängd. – Pannorna i sig håller i princip hur länge som helst. Det är framförallt pappret och eventuellt läkten som behöver bytas ut efter cirka 70–80 år. Tegeltakets underhåll är byte av gå- eller stormskadade pannor säger Fredrika Ramsay Nelson på Kullabygdens byggnadsvård. Pannorna i sig återanvänds till 90 procent. Teglet innehåller inga skadliga tillsatser utan består helt av lera, och det vittrar inte på grund av sin täta porstruktur och materialets förmåga att ta upp och avge fukt utan att ta skada över tid. Mossa på tegel skall dock tvättas av för att den binder för mycket fukt till pannan. Vidare finns ett värde i äldre begagnat tegel, så krossa det inte i en container. – Ryktet att tegelpannor slår sig på taken eller under lagring stämmer inte, det handlar om att på de gamla tegelbruken så var inte sorteringen lika tajt som idag. Så de äldre tegelpannorna hade små ojämnheter vilket gör att man ibland måste jämka pannorna lite, säger Fredrika Ramsay Nelson.

förrättare av gröna tak på Anläggning och utemiljö AB. STRÅLANDE

Vill man ha energitekniska tak kan man integrera antingen solceller eller solfångarfunktioner i själva ytskiktet. Med glaspannor från Soltech Energy som har underliggande teknik får du tak och varmvatten i en och samma produkt. Samma gäller Plannjas solfångarplåttak där delar av taket är solfångare och den resterande delen målad plåt. Lösningarna klassas som hållbara ur perspektivet att de ackumulerar den icke miljöförstörande solenergin. Betongpannor kan man hoppa över av den anledningen att de kräver betydligt mer av konstruktionen. Tyngden är en orsak, den skrovlig ytan en annan. Den lämpar sig särskilt väl för fuktackumulerande påväxt vilken gör att pannorna vittrar, och därmed förkortas livslängden på takytskiktet. HÅLLBARA FASADER

Varenda fasads livslängd avgörs av platsens

förutsättningar. Väderstreck, omgivande vegetation, topografin, solinstrålningen och vindarnas påverkan på byggnadens och fasadens mikroklimat - en meter från ytan – samt de klimatvariationer som gäller för platsen. I Sverige har vi som bekant fyra vitt skilda årstider som dessutom varierar från söder till norr. De enstegstätade fasadernas tid är nu nästan förbi, trots att det bara är vissa byggfysikaliskt uppenbart felaktiga materialkombinationer som borde bära hundhuvudet i skandalen som slutligen avgjorts i Högsta domstolen. En helt plastfri tjockputs som är så diffusionsöppen att fuktvandringen tillåts gå åt båda hållen på ett stenhus med korrekt utförda plåtbleck blir väldigt hållbar och en tekniskt bra enstegstätad fasad. Putsen bör även vara saltresistent för att tåla de olika salter som finns i bakomliggande putsbärare till exempel tegel och murbruk. Salt i en tegelstomme stressar sönder putsen vid forcerad uttorkning. – Det som hållit genom åren är den traditionella mineraliska tjockputsen på 20 millimeter eller mer. Tack vare putstjockleken kan fasadens puts hantera regn, frost och uttorkning på bästa sätt, det vill säga snabbt ut, säger Anders Brunfors på Målarkalk. SKYDDA?

Foto: Vegtech

Gröna tak.

10

När det kommer till träfasader så är den allmänna uppfattningen att man måste måla fasaden för att skydda den. Det är fakta med modifikation. Tyvärr används alldeles för mycket petrokemisk (vanlig) fasadfärg som är direkt ohälsosam för framförallt målarna, men även för omgivande miljö. Kunskapsnivån i byggvaruhandeln om färgers innehåll, egenskaper, när det skall målas, och det underliggande materialets preparation för bästa hållbarhet när det är

HUSBYGGAREN NR 3.2016


1+1=2

Färg är ett eget material som inte kan följa med en träfasads rörelser utan att det bildas små sprickor i färgen över tid. Genom dessa sprickor smiter det in fukt, som sedan inte kommer ut. Vill man skydda sin träfasad mot smuts eller mögel så måste man använda sig av väldigt diffusionsöppna färger, exempelvis linolje-, slam- eller silikatfärg, och helst i en mörkare kulör så att luftens smuts inte syns lika väl. Så snart man använder sig av den tätare petrokemiska

Foto: Ekofasad

Rengöring av fasad.

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

Foto: Gysinge byggnadsvård

målat är låg. Målandet som yrke har i alltför stor omfattning övergått från att ha varit ett riktigt hantverk med material och färgkunskap till att bli en applicerande verksamhet. Utan kunskaper om vilka färger som innehåller vad och varför är det omöjligt att få lång hållbarhet på den målade ytan. Det målas alldeles för ofta då det är för fuktigt, eller för kallt, med resultatet att färgen inte sitter kvar som den ska eller att det underliggande träet ruttnar. Målares ohälsa handlade tidigare om lösningsmedel som ledde till sluddrande tal och skakighet, till att numera bli så allergisk på grund av alla de allergiframkallande konserveringsmedlen i den vattenburna färgen att man får svårt att fortsätta sitt yrke som målare. Förr var fasaderna av tätvuxet och lufttorkat trä. De behövde ingen målning. Man målade om man hade råd för att smycka fasaden. Idag blir fasader smutsiga av luftföroreningar, och de ljusa eller omålade blir prickiga av smuts och mögelprickar som kalasar på det ytliga enkla sockret som lägger sig utvändigt på industriellt torkat trä.

Slammfärgsmålad träfasad.

färgen blir det alltför tätt, och då förkortas livslängden på det underliggande träet, och underhållsintervallen kortas.

växtligheten till ett byggnadsskydd. Med växtskydd förekommer heller inget klotter. REN OCH FIN

LEDIG PÅ SEMESTERN

Vill man inte måla sin fasad alls så kan man istället använda sig av värmebehandlat trä, så kallat thermoträ. Där har man bränt av en hel del av det ytliga sockret, vilket minskar träets utsatthet för mögel. Fasaden kommer initialt se lite brunbetsad ut, för att sedan övergå i en naturligt grå nyans som uppstår när UV-ljuset bryter ned träet. En fasads livslängd rent materiellt är lång då det ofta handlar om 22 millimeter träråvara. Den tar det lång tid för både väder och lokalt klimat att bryta ned. Fasad De Luxe är, och kommer sannolikt alltid att vara av tegel. Den har likadan hållbarhetsprofil som tegeltakpannan nämnd ovan. Formstabil, och särskilt beständiga mot biologiska och kemiska angrepp. Utöver detta så är den helt brandtålig. Den tål att ställa en cykel mot och inbjuder inte till klotter. Den passar även för vissa fasadväxter. Lämpligast är Murgröna som tar fukten via sitt rotsystem och inte från murbruket, vilken är en vanlig missuppfattning. Fördelen med denna växtlighet är liknande som det gröna taket. Den bromsar vind och minskar därmed bortförsel av husets värme, den skuggar fasaden från instrålande övervärme, den bullerdämpar, producerar syre och främjar den biologiska mångfalden. RF mellan en Murgröna och en tegelfasad är generellt några procent högre, men det är inte denna mindre mängd fukt som är problematisk för fasadernas skalskydd, utan den fukt som tar sig in i stommen via fasaden. Då växtligheten i sig aktar fasaden mot slagregn då bladen leder regnet ner i marken istället för att det tar sig in genom sprickor i fasaden så blir

Att underhålla sitt tak och fasad innebär inte bara att man ronderar för att hålla utkik efter matta ytor, fläckar, rinnmärken och mikrobiell påväxt som mögel och alger. Luften bär även med sig fler och fler luftburna smutspartiklar som förfular byggnadernas yta och därmed estetik. Tak, och framförallt fasader mår bra, och blir fräscha och fina av tvätt då och då. För både miljö och arbetsmiljö bör denna vara skonsam i relation till kemikalieanvändningen och buller. Ekofasad har en tvättmetod som innebär att de inte använder sig av hälso- eller miljöskadliga kemikalier i sin rengöringsprocess, utan istället gör de initialt en grundlig analys där de kontrollerar smutskaraktär och eventuell färg. De utför sedan en provtvätt för att fastighetsförvaltaren skall bli medveten om förväntat resultat, samt för att bedöma vilken utrustning som skall användas till den aktuella ytan. Metoden de använder går ut på att med filter rena vattnet i sina tvättbilar, och på så vis ändra vattnets egenskaper för att bryta ner bindningen mellan smuts och underlag. De nya egenskaperna dödar mikroorganismer och mögel utan att kemikalier behöver tillsättas. Tvättmetoden innefattar nedblötning, borstning, och så sköljer man av fasaden. En fin och välskött fasad skapar värden både genom förlängd livslängd och trivsel. ■

FELICIA OREHOLM

Miljöstrateg och föreläsare inom sunt och miljöprofilerat byggande

11


Säker På TakeT

Ny handledare till fasadstege

Ny handledare på fasadstegar Ny handledare med 600 mm bred öppning för att förenkla passage. Möjlighet finns även att koppla samman fasadstege och takstege.

BÄST PÅ TÄTSKIKT FÖR SVENSKT KLIMAT Matakis tätskikt klarar både de stora klimatskiftningarna mellan norr och söder och plötsliga väderomslag. Vi erbjuder förstklassiga produkter, spetskunskap och hållbara lösningar anpassade för den svenska marknadens krav. Dessutom lämnar vi marknadens mest omfattande garantier.

www.mataki.se

Ihopkoppling av fasadstege och takstege

Weland Stål AB • Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn Tel. 0321-261 60 E-mail: info@welandstal.se • Internet: www.welandstal.se


TAK OCH FASAD

SOLCELLER

på våra byggnader

Foto: Thomas Zaar

ERFARENHETER FRÅN MONTAGE I ETT TIDIGT UTVECKLINGSSKEDE

Det blir allt vanligare att montera solcellsmoduler på byggnader även i Sverige. Bidrag och lägre världsmarknadspriser har lett till att installationerna fördubblats fyra år i rad. Tack vare att vi ligger efter utvecklingen i många andra länder har vi kunnat använda redan beprövade montage­system och på så sätt har vi fått en bra start för den svenska utvecklingen.

D

en här artikeln sammanfattar en undersökning av hur byggnadsapplicerade och byggnadsintegrerade solcellsanläggningar i Sverige är monterade och en studie av erfarenheter från fastighetsägare och installatörer. Båda är del av ett forskningsprojekt inom ett samarHUSBYGGAREN NR 3.2016 

bete mellan Chalmers och Göteborg Energi. Undersökningen omfattade 444 anläggningar med en toppeffekt på minst 10 kW som satts i drift innan 2014. Den sammanlagda effekten av anläggningarna som ingår i studien är 16,6 MWp. De utgör därmed ungefär en tredjedel av totalt installerad effekt i Sverige i slutet av 2013. Flertalet av anläggningarna är relativt små. I hela 80 %

av systemen är den installerade effekten mindre än 50 kWp. Idag byggs det väsentligt fler större anläggningar. Byggnaderna är placerade på både privata och offentliga byggnader i hela landet. En fjärdedel av systemen sitter på jordbruksbyggnader, 14 procent på skolor, och lika många på småhus. Övriga system sitter på kontors- och industribyggnader, fler­

13


TAK OCH FASAD

(a)

(b)

11% 25%

33%

64%

Brant

9%

Låglutande tak

58%

Fasad

Figur 1. Fördelning av solcellsanläggningarnas placering utifrån (a) antal anläggningar och (b) installerad effekt.

6% 2%

3%

(a)

(b)

12% 47% 38%

92%

Plåt

Takpannor

Parallellt

Papp

Annat

Uppvinklat

Integrerat

Figur 2. Solcellsanläggningar på låglutande tak fördelade utifrån (a) tak täckningsmaterial och (b) montagesätt.

4%

2%

(a)

FLERA OLIKA MONTAGESÄTT (BIPV OCH BIPV)

(b) 11%

16%

20%

50%

65%

32%

Papp

Duk

Uppvinklat

Horisontellt

Plåt

Annat

Endast ballast

Integrerat

Figur 4. Solcellsanläggningar på låglutande tak fördelade utifrån (a) tak täckningsmaterial och (b) montagesätt. % 100 80 Integrerat

60

bostadshus, vårdbyggnader, sportanläggningar med flera. Om hänsyn tas till storleken på systemen ser fördelningen något annorlunda ut. Exempelvis hamnar då flerbostadshus på en tredje plats, medan småhus endast innehar fem procent av den installerade effekten. Sammanställningen över svenska solcellsanläggningar har även delvis legat till grund för utformningen av en enkät- och intervjustudie om installatörers och anläggningsägares erfarenheter av medelstora solcellssystem. Studien genomfördes inom Solelprogrammet och har tidigare presenterats i en Energiforsk-rapport 1. Resultaten baseras på åtta intervjuer samt enkätsvar från omkring 40 installatörer och 40 anläggningsägare. Den del av resultaten som handlar om frågor relaterade till montage sammanfattas nedan. Takmaterial och montagesystem har även behandlats i en BELOKrapport 2 samt i en takguide för solceller som har tagits fram inom Sol-i-Västprojektet 3.

Information om solcellsanläggningarna har hämtats från olika befintliga databaser, såsom www.solcell.nu och egensolel.se, från leverantörers och anläggningsägares egna hemsidor, samt från Energimyndighetens sammanställning över anläggningar som har fått solcellsbidraget. Även satellitbilder och gatuvyer från Google Maps och hitta.se har varit till hjälp för fastställande av taklutning, taktäckningsmaterial och hur modulerna monterats. En kategorisering av anläggningarna gjordes först efter var de var placerade – på låglutande tak (<14°), på branta tak eller på fasad – och därefter utifrån taktäckningsmaterial och montagesätt.

FLEST ANLÄGGNINGAR PÅ BRANTA TAK

Majoriteten av anläggningarna är placerade på branta tak och endast en fjärdedel på låglutande (Figur 1a). Den genomsnittliga effekten för system placerade på låglutade tak är däremot större än för branta, 47 kW jämfört med 32 kW, vilken gör att representationen av låglutande tak ökar något när fördelningen görs utgående från sammanlagd installerad effekt (Figur 1b). Anläggningar på fasad utgör endast cirka en tiondel, både sett till antalet anläggningar och installerad effekt. Medeleffekten för fasadanläggningarna är 30 kW. Branta tak: Nära hälften av de lutande taken täcks av plåt, cirka 40 procent av betong- eller tegelpannor och cirka 10 procent av papp. Några få är täckta med eternitplattor eller takduk (Figur 2a). En stor majoritet av anläggningarna på branta tak är monterade i takets lutning, medan anläggningar med moduler som är integrerade i taket eller uppvinklade på metallstativ endast utgör några få procent (Figur 2b). Exempel på installation på lutande tak visas i Figur 3. Låglutande tak: Det vanligaste taktäckningsmaterialet för de låglutande taken är papp, följt av duk och plåt (Figur 4a). Det vanligaste montagesättet sett till antalet anläggningar är moduler uppvinklade på infästa stativ (Figur 4b). Jämförs däremot installerad effekt så är ett horisontellt utanpåliggande montage vanligast. Ett uppvinklat montage utan infästning, så kallade ballastsystem, kommer totalt sett på tredje plats. En mindre del av anläggningarna har integrerade moduler eller montagelösningar där ballast och infästning kombineras. Exempel på horisontellt respektive upp-

Endast ballast Horisontellt

40

Uppvinklat

20 0

<2010

2010

2011

2012

2013

Figur 7. Utveckling av montage på låglutande tak. % 100 80 60

Balkonger Solavskärmning

40

Integrerad i fasad

20

<2010

2010

2011

2012

2013

Figur 8. Utveckling av montage på fasad.

14

Foto: Chalmers

0

Parallellt med fasad

Figur 3 Solcellsanläggning på ett lutande tak på en lantbruksbyggnad.

HUSBYGGAREN NR 3.2016


vinklat montage på ett platt tak med duk visas i Figur 5. Fasad: Totalt 70 procent av anläggningarna på fasader kan räknas som byggnadsintegrerade (BIPV). Bland dessa har flertalet moduler monterade som solavskärmning, en mindre del har solceller integrerade i fasaden och några få har solceller integrerade i balkonger. Resterande 30 procent av anläggningarna är byggnadsapplicerade (BAPV), vilket innebär att de är monterade utanpå fasad utan att fylla någon ytterligare funktion. Ett exempel på en större fasadanläggning kan ses i Figur 6. MONTAGESÄTTEN HAR UTVECKLATS

Utifrån de studerade anläggningarna kan man tyda några olika trender när det gäller placering och montagesätt. För det första kunde en drastisk ökning av andelen system monterade på branta tak ses för de två sista åren. Dessa utgjorde nästan 80 procent av anläggningarna som togs i drift under 2013. Detta kan delvis förklaras med en ökad installation av lite större anläggningar på lantbruksfastigheter och småhus. Vad gäller branta tak har andelen system med moduler applicerade i takets lutning ökat. Av anläggningarna som hade tagits i drift före 2010 var andelen 83 procent och motsvarade siffra för de som togs i drift under 2013 var nära 100 procent. För låglutande tak syns en minskning av andelen anläggningar med moduler som installerats på uppvinklade stativ infästa i taket eller annan konstruktion (Figur 7). Däremot ökar andelen uppvinklade ballastsystem. När det gäller fasadmonterade anläggningar så dominerar system integrerade i solavskärmningar fram till 2013 (Figur 8). Under 2013 är det istället vanligast med solcellsmoduler applicerade vertikalt, utanpå fasaden. ERFARENHETER AV OLIKA MONTAGELÖSNINGAR

Fastighetsägarna hade i regel goda erfarenheter från monteringsfasen och de hade över lag stött på få problem relaterade till montage. Ett par rapporterade dock om skador till följd av infästningsdetaljer som inte klarat snölasten och en annan hade drabbats av stormskador. Ytterligare två angav installationsfel som orsak till skada eller fel på anläggningen. Merparten var nöjda med den solcellsleverantör de anlitat, men några dåliga erfarenheter förekom även här. Bland annat nämndes problem till följd av konkurs samt svårigheter att få montörerna att leva upp till arbetsmiljöregler. Att kolla upp företaget i förväg rekommenderades. Installatörerna monterar solceller på HUSBYGGAREN NR 3.2016 

Figur 5. Platta tak med takduk med solcellsmoduler monterade horisontellt (övre) och uppvinklat på metall­ stativ (undre). Gårdstensbostäder.

nästintill alla typer av tak och takmaterial, med några få undantag. Ungefär en fjärdedel föredrar att inte montera solceller på eternittak. Olika montagesystem används för olika tillfällen, men över lag angavs likartade lösningar för respektive taktyp och taktäckningsmaterial. Infästning av montagebeslag på olika underlag ser i stora drag ut som följer:

■■

Tegeltak: Beslagen görs fast under takpannorna antingen genom att de skruvas fast i råspont och/eller fästs i bärläkt, helst i takstol.

■■

Plant plåttak: Beslagen kläms fast i plåtfalsarna.

■■

”Veckat” plåttak: Korrugerat eller trapets­profilerat (Trp-plåt). Beslagen skruvas fast i plåtens ”toppar”.

15


■■

Takpapp eller duk på hårt underlag: Ofta ballast om platt tak, men vid lutande tak svetsas beslagen fast i fästplattor som läckagesäkras genom att de täcks med ett nytt tätskikt som svetsas över fästet.

■■

Takpapp eller duk på värmeisolering (varma/mjuka tak): Beslagen svetsas fast i duken via fästplattor. Ballast kan användas om den inte komprimerar värmeisoleringen under. Om takduken är dåligt eller inte alls infäst och/eller solmodulen är extra vindutsatt erfordras ibland genomförande infästningar ner i den fasta takkonstruktionen.

■■

Eternittak: Beslagen skruvas fast. Befintliga skruvar avlägsnas från plattorna där beslagen skall sitta, varefter samma hål används för att fästa beslagen. De nya skruvarna är försedda med gummi­ tätningar.

■■

Shingeltak: Enskilda plattor byts ut mot nya i plåt som utgör fästen till beslagen.

Dagens montageteknik ansågs av installatörerna sedan länge väl mogen och de menade att den utveckling som skett under åren framför allt handlar om att systemen har blivit effektivare att montera. Själva monteringstiden skiljer sig dock idag relativt mycket mellan olika montagelösningar. Av de montagesätt som nämnts ovan ansågs ballastlösningar generellt kräva minst tidsåtgång. Bland de takförankrade lösningarna ansågs montage på ”veckade” plåttak eller plana plåttak med falsar generellt sett vara enklast och snabbast. På platta tak kan modulerna monteras antingen uppvinklat eller horisontellt och på frågan om vad som är att föredra gick åsikterna isär bland både installatörer och fastighetsägare. De som förespråkade ett uppvinklat montage gav följande argument: ett högre energiutbyte per modul, smuts rinner lättare av, ingen ansamling av vatten på eller under modulerna, mindre ansamling av snö, samt bättre avkylning, vilket påverkar modulers verkningsgrad positivt. Ett horisontellt montage rekommenderades på grund av estetiska skäl, en enklare installation, lägre kostnader, lägre vindlaster eller högre energiutbyte per tak. Andra menade att valet av montagesätt beror på förutsättningar: vilken orientering taket har, vilken typ av solceller det handlar om, vad det är för vindlaster på den aktuella platsen och vilket takmaterial modulerna ska monteras på. SLUTSATSER

Undersökningen av befintliga solcells­ anläggningar och studien om installatörers och fastighetsägares erfarenheter av medel16

Foto: Chalmers

TAK OCH FASAD

Figur 6. Solceller på fasaden på Varberg Energis värmecentral.

stora installationer ledde till följande slutsatser: Den svenska marknadsutvecklingen har fått en bra start, mycket tack vare att man kunnat bygga på erfarenheter från, och kunnat använda produkter som utvecklats i, andra länder. Majoriteten av de studerade anläggningarna var placerade på branta tak (>14°). Drygt 90 procent av dessa var monterade utanpå taket, i takets lutning. Anläggningarna på låglutande tak var färre än på branta, men hade en större genomsnittlig installerad effekt. Vanligast bland anläggningarna på låglutande tak var moduler uppvinklade på infästa stativ följt av horisontella byggnadsapplicerade system. Andelen fasadanläggningar var låg, cirka 10 procent. Det har skett en utveckling mot enklare, mer rationella montage. Exempelvis sågs en ökning av andelen ballastsystem på

platta tak och en ökad andel vertikala montage på fasad. Intervju- och enkätstudien om installatörers och fastighetsägares erfarenheter av solcellsinstallationer visade på en välfungerande bransch med mogen teknik och mesta­dels nöjda anläggningsägare. REKOMMENDATIONER

Ta referenser innan ni handlar upp en större solcellsanläggning. Ta reda på att taket klarar den ökade tyngden. I det fall anläggningen syns väl bör montaget av solcellsmodulerna vara estetiskt tilltalande. ■

1) http://www.energiforsk.se/program/solel/rapporter /erfarenheter-fran-medelstora-solcellsinstallationer/ 2) http://belok.se/handbok-solceller-pa-tak/ 3) http://hallbarutvecklingvast.se/sol-i-vast

MARIA HAEGERMARK

Tekn. Lic., Installationsteknik, Chalmers DANIEL OLSSON

Tekn. Lic., CIT Energy Management AB JAN-OLOF DALENBÄCK

Prof., Installationsteknik, Chalmers

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Lyft blicken

Uppdatera ditt tak på plannja.se

Taket som kan betala en del av din elräkning a.se tak på plannj Uppdatera ditt

Produkt:

r Plannja Trend Sola för att ta välja en takexpert rför är det klokt att dä h oc ngarna lfå len so so r ast dä en unik lösning Taket ligger närm nnja Trend Solar är vatten. t Pla i. rm va erg en till i s len erg till vara på so vandlar solens en om a arn ng lfå som So t design. även Solelpake integreras i takets odukter hittar du ipr erg len nskar so mi r av lje d vä utbu ergiprodukt du I Plannjas breda Oavsett vilken solen r. åla str s len so i genererar el av plannja.se/solenerg Läs mer på www. plannja.se i@ erg len din elförbrukning. so på adsfri rådgivning stn ko r fö dig av r Eller hö

Beskrivning:


FUKTSÄKERHET

Fuktsäkerhet kommer in för sent i byggprocessen

Brist på provisorisk takavvattning från terrass.

I Boverkets byggregler finns sedan ett par år tillbaka skärpta fuktkrav. I praktiken behöver byggherrar anlita en fuktkonsult för att kunna uppfylla dem. Vilka underlag avseende fuktsäkerhet kräver kommunerna in i samband med bygglovsprocessen? Det varierar visar en enkät, samtidigt naggas branschens etik i kanten när fuktkonsulter ombeds skriva intyg i efterhand. TEXT: YLVA NORÉN & JOHAN HOLMGREN

S

edan 2014 är det ett allmänt råd i Boverkets Byggregler (BBR) att redovisa hur projektet tar hand om olika fuktlaster utan att få fuktskador genom så kallad fuktsäkerhetsprojektering (BFS 2014:3). Hur kommer det sig då att detta fortfarande inte görs? I rapporten ”Så mår våra hus” har besiktningar visat att det i drygt en tredjedel av Sveriges alla småhus finns någon form av 18

ken” av byggherrar som undrar: Kan du vara fuktsakkunnig i projektet? Orsaken har då varit att kommunen inte gett byggherren startbesked att bygga eftersom det saknats uppgifter om fuktsäkerhetsprojektering. Om projekteringsgruppen (projekteringsledaren, arkitekten, konstruktören, landskapsarkitekten och VVSprojektörerna) jobbat med att förebygga fuktproblem framgår alltså inte utifrån upprättade ritningar och beskrivningar. FUKTSÄKERHET ÄR ETT FASTIGHETSÄGARANSVAR

fukt eller mögel. Motsvarande siffror för flerbostadshus och lokaler är cirka 10 respektive 20 procent (Boverket september 2009). Med dagens ambitioner om hållbara byggnader och miljöklassning tycker vi att dessa siffror är alltför höga. Som fuktkonsulter har vi noterat att fuktfrågorna ofta tas upp sent i byggprocessen och att kompetensen kring fuktsäkerhetsprojektering många gånger är bristfällig. Det har till exempel hänt att vi blivit kontaktade först när ”spaden ska sättas i mar-

För fastighetsägare är det viktigt att veta att fuktskador i nybyggnationer ofta inte upptäcks förrän efter cirka 10–15 år eftersom många fel inte syns vid slutbesiktningen. Detta kan jämföras med entreprenörens garantitid på 5 år och ansvarstid på 10 år. Vanliga fel som behöver åtgärdas innan inbyggnad och som annars kan ge inomhusmiljöbesvär är t.ex. mögelpåväxt på trä­ regelstomme, dåligt skarvad isolering och brukstuggor vid murning som kan föra in fukt i den inre konstruktionen, se bilder i figur 1.

HUSBYGGAREN NR 3.2016


■■

kvantitativ bestämning (beräkningar eller provningar),

■■

beprövad lösning (fungerat under minst 10 år),

■■

kvalitativ bedömning (branschnormer, handböcker och resultat av forskning).

Foto: Ylva Norén

Gemensamt för de tre sätten är att fuktsäkerhetsarbetet bör genomföras på ett systematiskt sätt genom hela byggprocessen. Exempel på fuktkällor som har betydelse för fukttillståndet i byggnadsdelarna är:

Figur 1. Bilder från nyproduktion vid fukt­ronder från vänster: skarvad isolering, utfackningsvägg med mögelpåväxt på syllen och avsaknad av luftspalt i skalmur på grund av brukstuggor. I samtliga fall har entreprenören enligt deras uppgift åtgärdat bristerna.

Enligt Miljöbalken och Plan- och bygglagen har fastighetsägaren och byggherren det yttersta ansvaret för att lokalerna uppfyller en god inomhusmiljö. I BBR avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö, kapitel 6:5 Fukt, tar Boverket upp byggregler som ställer krav på fuktsäkerhet. Enligt Boverkets egen information är syftet med regler för fuktsäkerhet att styra byggnadens utformning och konstruktion så att fukt inte orsakar skador som kan påverka hygien eller hälsa. Reglerna innehåller funktionskrav. De stöder fuktsäkerhetsprojekteringen och kontrollarbetet under projekteringen och byggnation: ”Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).” BOVERKETS BYGGREGLER OM FUKT ÄR OTYDLIGA

I regelverket står det att man behöver verifiera och dokumentera byggnadens fukt­ säkerhet: ”Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fukt­ säkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäker­ heten kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3).”

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

Varför inte skriva rakt ut att byggherren ska se till att det upprättas en fuktsäkerhetsbeskrivning och att den ska anpassas till typ av projekt eftersom det är avsikten? Vidare hänvisar Boverkets byggregler till ByggaF, som vägledning för att klara fuktkraven i regelverket ”kan Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning.” Dock står inga förklaringar till vad ByggaF innebär för ett byggprojekt generellt. FUKTSÄKERHETSPROJEKTERING SKA UTFÖRAS AV VARJE PROJEKTÖR

Med fuktsäkerhetsprojektering syftar Boverket på att projektörerna ska kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd utifrån valda lösningar mot vad de ingående materialen klarar av var för sig eller tillsammans utan att få fuktskador som kan påverka hygien eller hälsa negativt. Detta är alltså ett sätt att visa på att kravet i BBR 6:53 uppfylls. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras:

■■

nederbörd,

■■

luftfukt, utomhus och inomhus,

■■

vatten i mark (vätskefas och ångfas) samt på mark,

■■

byggfukt,

■■

vatten från installationer m.m.

■■

fukt i samband med rengöring.

Ytterligare uppgifter om fuktkällor finns i Svensk Byggtjänsts handbok Fukthandbok – praktik och teori, avsnitt 51. (BFS 2014:3). I vissa fall kan det vara så att byggherren vill ha en lösning som är mindre bra ur fuktsynpunkt för att det ger fördelar ur andra synvinklar t ex tillgänglighet, brandskydd eller energiförbrukning. Det är då viktigt att projektören informerar bygg­ herren om detta och friskriver sig i sin fukt­ dokumentation. BYGGHERREN MÅSTE DELEGERA FUKTANSVARET TIDIGT

Idag är många byggherrar av den uppfattningen att fuktsäkerhetsprojektering görs av sig självt i och med att kravet finns i Boverkets byggregler. Men så är ofta inte fallet! Det är många fuktfrågor som behöver samordnas mellan olika discipliner. Ett exempel är takavvattningen där olika delar görs av arkitekt, konstruktör, yttre-Va och landskap. Vi vet också av egen erfarenhet att projektörerna inte alltid dokumenterar sin fuktsäkerhetsprojektering och att det inte heller är självklart vilka fuktrisker som ska lösas av respektive disciplin. Byggherren behöver alltså styra upp ansvarsfördelningen och ta med en fuktkonsult i projektet som samordnar, grans­ kar ritningar och beskrivningar ur ett fuktsäkerhetsperspektiv samt gör stickprovs­ kontroller under produktionen. BRANSCHSTANDARD ”BYGGAF” BEHÖVER FÖRTYDLIGAS

Figur 2. Folder om ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess.

ByggaF har utvecklats av Fuktcentrum som är en organisation vid Lunds Tekniska Högskola, vars uppgift är att informera och

19


NY UT GÅ VA

Allt

du behöver! I nya Limträhandbok Del 1-3 finns all information samlad. Här finns fakta om limträ, vägledning vid projektering, konstruktionsberäkningar och beräkningsexempel på olika limträkonstruktioner.

Pris från 395 kr exkl. moms för alla tre böckerna.

Expeditionsavgift och frakt tillkommer.

BESTÄLL DINA EXEMPLAR IDAG! svenskttra.se/limtrahandbocker

WWW.SVENSKTTRA.SE

TAKSÄKERHET Takbryg gor och nockräck med vajeen r

Komplett program skyddsanordningar för din taksäkerhet. Produkterna finns på lager för omgående leverans i varmförzinkat eller lackerat utförande. Takbrygga med vajer

Nockräcke med vajer

• Takbryggor • Takbryggor med vajer • Snöräcken • Nock- och takfots -räcken • Takstegar • Fasadstegar • Skyddsräcken

Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora 0250-289 80 • info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se


FUKTSÄKERHET

Ställa fuktsäkerhetskrav Besluta om hur krav ska följas upp

PROJEKTERING

BYG G E

FÖ RVA LT N I N G

Fuktsäkerhetsprojektering

FÖ R K L A RI N G

Fuktsäkerhetsbeskrivning med ansvarsfördelning, kravställande och riskgranskning upprättas av fuktsakkunnig om denne anlitats.

Fuktsäkerhetsbeskrivning

Fuktsäkerhetsprojektering bör utföras av alla projektörer enligt BBR22 kap 6:5. Sammanställs av fuktsakkunnig om denne anlitats.

Fuktsäkerhetsprojekteringen kompletterad

Fuktsäkra byggmetoder Fuktmätning Fuktronder

FÖVALTARE

ENTREPRENÖR / LEVERANTÖR

PROJEKTÖR

BYGGHERRE

P L A N E R IN G

Fuktsäkerhetsdokumentation

Fuktsäker förvaltning

Fuktkontroller och mätningar görs av entreprenör enligt deras fuktplan om krav på detta ställts vid upphandlingen, t.ex. via fuktsäkerhetsbeskrivningen. Underhåll, skötsel och garantier bör anges i fuktdokumentationen som sammanställs av t.ex. entreprenör om detta avtalats.

Figur 3. Redovisning av branschstandard ByggaF – (www.fuktcentrum.lth.se). Vi har kompletterat Fuktcentrums bild med lite förklarande text till höger. Det är egentligen inte så många arbets­moment eller dokumentation (se markering) som behöver utföras.

utbilda byggbranschen inom fukt samt att stimulera forskningen inom området. Tanken med ByggaF är i stora drag att anlita en fuktsakkunnig (fuktkonsult) som är med under hela byggprocessen. Fuktkonsulten ställer fuktkrav i en fuktsäkerhetsbeskrivning, styr upp ansvarsfördelning mellan projektörer och entreprenörer, granskar projektörernas handlingar och entreprenörens lösningar på byggarbetsplatsen, samt ger information och råd om fuktsäkerhet till alla parter i projektet. I figur 3 redovisas ByggaF i stora drag. Hela ByggaF finns redovisat på Fuktcentrums hemsida www.fuktcentrum.lth.se under verktyg och hjälpmedel. Där finns mallar för t.ex. fuktriskinventering i tidigt skede (checklista för fuktsakkunnig eller projekteringsledare), fuktsäkerhetsbeskrivning (upprättas av fuktsakkunnig), fuktsäkerhetsprojektering (görs av projektörer och sammanställs av fuktsakkunnig om denna finns med i projektet), entreprenörens fuktplan och entreprenörens fuktrondsprotokoll. Vi som fuktkonsulter tycker att ByggaF innehåller bra hjälpmedel. Men vi upplever att många beställare/byggherrar blir avskräckta över omfattningen och vi anser att metoden måste anpassas för respektive projekt. Det skulle behövas en sammanfattning där andemeningen, de viktigaste arbetsmomenten och rollerna finns beskrivna i inledHUSBYGGAREN NR 3.2016 

ningen på hemsidan. Sammanfattningen skulle också kunna förklara kortfattat hur upplägget kan vara beroende på entreprenadform. BRIST PÅ FUKTSÄKERHET I HANDLING KAN FÖRHINDRA BYGGSTART

På Boverkets hemsida finns en guide för bygglov och byggprocessen som beskrivs kortfattat i elva steg. Varje steg innehåller informationstexter som vi har valt att utelämna. Men utifrån fuktsäkerhet framstår följande texter som extra viktiga: ”I ansökan ska du oftast ange förslag på vem som ska vara kontrollansvarig, KA. Den kontrollansvarige ska medverka till att bygglagstiftningens krav uppfylls och ska bland annat hjälpa dig att upprätta förslag på kontrollplan, se till att planen följs och att nödvändiga kontroller utförs.”

PUNKT 2 OCH 3

”Du får inte påbörja byggandet förrän du har fått ett startbesked från byggnadsnämnden. Det räcker alltså inte med bara ett beviljat bygglov.”

PUNKT 7 OCH 8

”För att du ska få ett startbesked ska du visa för byggnadsnämnden att åtgärden du planerar kan antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen och dess föreskrifter. Byggnadsnämnden bedömer till exempel byggnadsverkets bärförmåga,

stadga och beständighet, brandsäkerhet, bullerskydd och energihushållning. Byggnadsnämnden bedömer också byggnadsverkets skydd för hygien, hälsa och miljö.” Notera att Boverket nämner ”hygien, hälsa och miljö” ovan vilket inkluderar kapitel 6:5 Fukt. Vi tolkar det som att varje kommun har både skyldighet och rätt att inte ge startbesked om uppgifter om fuktsäkerhet saknas. Det blir då upp till varje kontrollansvarige att bedöma vilka fuktkrav som är relevanta att ta med i kontrollplanen, och sedan upp till varje kommunhandläggares erfarenhet och kompetens att bedöma om fuktkraven i Boverkets byggregler uppfylls. Boverkets krav på högsta tillåtna fukttillstånd tycker vi är tydligt. Men utifrån vår erfarenhet vet inte byggbranschen hur frågan bör utredas, vilket gör att kravet inte följs. VILKEN INFORMATION OM FUKTSÄKERHET GER KOMMUNERNA?

Det verkar alltså som att fuktsäkerhet ibland glöms bort i byggprocessen. Vi har valt att gå ut med en enkät till olika kommuner för att undersöka detta. Syfte med undersökningen var att ta reda på vilken fuktdokumentation som kommuner generellt kräver in i samband med byggprocessen avseende större nybyggnads- och ombyggnadsprojekt.

21


FUKTSÄKERHET

Frågorna riktades till kommunens bygglovsenhet och skickades ut via mail till Sveriges 20 största kommuner (till invånarantal) i februari 2016. Kommunerna fick en vecka på sig att svara. Följande tre frågor ställdes avseende större nybyggnads- och ombyggnadsprojekt: ■■

Vilken information om fuktkrav enligt BBR kapitel 6:5 ges i samband med att man ska ansöka om bygglov?

■■

Vilka handlingar avseende fukt kräver ni in i samband med bygglovsansökan?

■■

Händer det att ni inte ger startbesked på grund av att information om fuktrelaterade frågor inte lämnats in?

Svarsfrekvensen var 60 procent, med andra ord 12 kommuner som svarade. Trots ett relativt litet underlag väljer vi att publicera resultatet. DE FLESTA KOMMUNER GER INGEN INFORMATION OM FUKTKRAV

Svaren på fråga 1 visar att kommunerna generellt inte ger någon information om fuktkrav i samband med ansökan om bygglov. 9 av 12 kommuner svarar att de inte ger någon specifik information om fuktkrav. På fråga 2 svarar de flesta kommuner att de inte kräver in någon särskild handling avseende fukt i samband med bygglovsansökan. Däremot anger 8 av kommunerna att de ställer krav på att byggherren redovisar fuktskyddsbeskrivning (heter numera fuktsäkerhetsbeskrivning) eller fuktsäkerhetsprojektering inför det tekniska samrådet och startbeskedet. Avseende fråga 3, har tre kommuner uppgett att de inte har beviljat startbesked på grund av att information om fuktrelaterade frågor saknas. Av de tre kommuner som nekat startbesked, har två kommuner skrivit att de gett byggherren möjlighet att komplettera med fuktdokumentation. En kommun svarar inte på frågan men anger att det enligt regelverket är fullt möjligt att inte lämna startbesked på grund av brister i handlingar såsom till exempel fuktskydd. BOVERKETS UPPFATTNING GÄLLANDE SAKKUNNIG FUKT

Eftersom fuktkonsultens roll är långt mer ingående och följer större delen av projektet anser Boverket att denna inte kan jämföras med rollen som sakkunnig tillgänglighet och brand. Boverket menar att tillgänglighet och brand har tydligare krav och kan lösas med punktinsatser. Boverket hänvisar istället till de allmänna råden i BBR 22 som säger att bygg22

Figur 4. Vi vill inte längre stå och titta på när många fuktskador går att undvika med kravställande i till exempel en fuktsäkerhetsbeskrivning.

herren i ett tidigt skede bör överväga behovet av relevant fuktkompetens. Råden skall styra byggherren till att anlita en fuktkonsult när denne saknar kompetensen. Vidare kan kommunen ifrågasätta byggherrens kompetens och råda denna att anlita en fuktkonsult. Boverket anser att byggherren är väl informerad om när det finns anledning att anlita en fuktkonsult genom följande råd: ■■

Byggherrens kompetens (avsnitt 2:31)

■■

Kontroll av högsta tillåtna fukttillstånd (avsnitt 6:52 och 6:53)

Vidare anser Boverket att eftersom det finns utbildningar inom fuktsäkerhet och diplomerade fuktsakkunniga så finns det för närvarande inte behov av att staten formu­lerar kompetenskrav för fuktsak­ kunniga.

tion saknas kan man som byggherre be varje projektör om deras egenkontroll avseende fukt. Tyvärr blir detta många gånger en efterhandslösning för de olika projek­ törerna eftersom bedömning av fuktlaster och fuktberäkningar inte utförts. Vi som fuktkonsulter kan inte bedriva vårt arbete genom att i efterhand skriva utlåtanden på en process vi inte medverkat i. Frågan blir ytterligare komplicerad om det visar sig finnas brister i utförandet, se figur 4. Vi rekommenderar därför byggherrar att belysa fuktaspekter så tidigt som möjligt, gärna under programhandlingsskedet så att fuktfrågorna hinner arbetas in i projektet. ■

SLUTSATSEN ÄR ATT FUKT BÖR VARA MED PRECIS SOM ÖVRIGA FACKOMRÅDEN

YLVA NORÉN

Som byggherre ska man alltså förutsätta att kommunen kan kräva in fuktsäkerhetsbeskrivning och fuktsäkerhetsprojektering i samband med startbeskedet även om det inte sker i så stor utsträckning. Det betyder i praktiken att man behöver anlita en fuktkonsult i ett tidigt skede. Ingen fuktsakkunnig vill upprätta en fuktsäkerhetsbeskrivning i efterhand, än mindre intyga att fuktsäkerhetsprojektering utförts om så icke är fallet. När dokumenta-

Civilingenjör Samhällsbyggnad Avdelning Hållbart byggande Tyréns AB, Stockholm

JOHAN HOLMGREN

Byggnadsingenjör Avdelning Konstruktion Tyréns AB, Stockholm

HUSBYGGAREN NR 3.2016


RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

Luftspalter upp till 44mm Typgodkännande nr. 1317

www.mtkauktoriserad.se

UNIKT

Erbjudande

Nytt samarbete för

DIN TRYGGHET

Som medlem i SBR vill vi på If erbjuda möjligheter till ett tryggare liv. Därför har vi inlett ett samarbete som innebär att du och dina anställda kan köpa prisvärda trygghetsförsäkringar. Välj mellan Lilla eller Stora Trygghetspaketet. Det Lilla Trygghetspaketet innehåller en sjukvårdsförsäkring som ger tillgång till privat vård med hög kvalitet. Med Stora Trygghetspaketet får du också en olycksfalls- och livförsäkring. Just nu har vi ett förmånlig erbjudande, köper du försäkring innan 31 juli 2016 får du tre månader gratis. Ansök enkelt på sbrförmånsförsäkringar.se/trygghetspaketet eller ring 08-23 33 10.

If i samarbete med


Grymt starka gipsskivor. Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv. Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg. Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet. Se och läs mer på gyproc.se/habito

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

Ad_88x264GyprocHabito (3).indd 1

2015-10-23 15:47:25

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat. Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se


TAK OCH FASAD

Kinesiska magnesiumoxidplattor har kallats årtiondets värsta byggskandal i Danmark. Skadefall har dykt upp även i Sverige. Villaägarna har fördömt dem och försäljningen har minskat. Men en del magnesiumplattor är både lämpliga, provade och dokumenterade, hävdar en leverantör. TEXT: FREDRIK LUNDBERG

K

inesiska magnesiumoxidplattor kom ut på marknaden i Sverige runt 2010, som ett alternativ till gips i kartong. – Gips fick dåligt rykte efter problemen med enstegstätning, säger Ingemar Samuelson, fuktexpert och professor emeritus på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. – Gipsskivor med glasfiberarmering istället för kartong skapade arbetsmiljöproblem, när man sågade i dem, fortsätter han. Men det var inte bara andra materials

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

dåliga egenskaper som gav magnesiumplattorna ett uppsving. De uppgavs ha massor av goda egenskaper, många av dem väl styrkta. ■■ Inga emissioner ■■ God hållfasthet och stöttålighet ■■ God ljudisolering ■■ God värmeisolering ■■ Lägre CO2-fotavtryck vid tillverkning ■■ Ingen mikrobiell påväxt ■■ Inga problem med mögel ■■ Mycket bra brandegenskaper ■■ Ofta billigare Magnesiumoxid var så att säga i Paradi-

Foto: Bunch Bygningsfysik

BYGGSKIVOR SOM GRÅTER set men föll plötsligt rakt ner i Helvetet, utan att ens passera Skärselden. I mars 2015 gick Byggeskadefonden i Danmark ut och varnade byggsektorn för skivorna. Rekommendationerna var kärva och tydliga: ”Se till att ändra i projektet och välj plattor utan magnesium. Se till att resten av bygget monteras utan magnesium. Reklamera rådgivare, entreprenörer och leverantörer av redan inbyggda plattor.” Anledningen var att laboratorieförsök visat att (en del) magnesiumplattor tar upp fukt, tills de är mättade. Sedan avger de vatten som tårar. Bunch Bygningsfysik, som gjort och fortsatt undersökningarna åt Byggeskadefonden, pekade i en rapport ut magnesiumklorid som boven. Magnesiumklorid, en beståndsdel i nästan alla magnesiumskivor, tar gärna upp vatten, om plattans yta och struktur inte förhindrar det. Det leder till att hållfastheten går förlorad för att bindemedlet (sorelcement) bryts ner vid hög fukt.

25


TAK OCH FASAD

När plattan sedan avger vatten innehåller det magnesiumklorid. Det angriper trä runtomkring och även till exempel skruvar och beslag, om de inte är av rostfritt stål.

Fukt, mögel, rost. Plattor som blir skeva och spricker. Det blev naturligtvis rubriker i Danmark. I Sverige har uppmärksamheten varit något mer begränsad. Efter det danska larmet har en del saker hänt. En del skivor säljs inte längre, enligt Ulf Antonsson, fuktexpert på SP. Men flera finns kvar. En skiva, Gröning Magnaboard, har tagit bort kloriden och ersatt med magnesiumsulfat. – Med anledning av vad som hänt i Danmark beställde vi tester hos SP tillsammans med två referensskivor som innehåller magnesiumklorid, säger Thure Ohlsson, producent och leverantör till Gröning Board AB i Falun, med varumärket Magnaboard. Han är alltså både expert och part i målet. De tre skivorna utsattes för långtidstest med 95 procent luftfuktighet. Skivorna med MgCl2 började avge vatten efter 2,5 dygn respektive 13 dygn, i sig en intressant skillnad, som visar på kvalitetsskillnad också mellan skivor med magnesiumklorid. Skivan med MgSO4 (magnesiumsulfat) hade ingen uppfuktning av ytan ens efter 42 dygn, enligt testresultatet. Thure Ohlsson tycker att Gröning drabbats orättvist av skandalen i Danmark. – De har förlorat kunder utan anledning. Små företag är hjälplösa. De kan inte möta en debatt som sprids på delvis felaktiga grunder. Magnesiumplattor består mest av magnesiumoxid, men också (i de flesta fall) magnesiumklorid samt perlit (ett glasmineral) och får sin styvhet genom glasfiberarmering. Ibland innehåller de också träfiber och cementmaterial. De allra flesta kommer från Kina. Kina har enorma magnesiumresurser och producerar mer än hälften av världens magnesit. Magnesium är alltså egentligen inget nytt eller ovanligt i största allmänhet, fast den inte tidigare använts så mycket i nordiskt klimat. I Danmark är det vanligt med 90 procents luftfuktighet en stor del av vinterhalvåret, enligt rapporten till Byggeskadefonden. – 98–99 procent av världens byggskivor innehåller magnesiumklorid, och problem har säkert funnits på andra håll, säger Thure Ohlsson.

26

Foto: Bygg Erfa Dk

KINESISKA MAGNESIUMOXIDSKIVOR I SVERIGE

Skador i fasaden på en av de drabbade byggnaderna i Danmark.

Men det gör det med andra byggmaterial också, och det är inte alltid folk reagerar. När det inte är nytt tas det som naturligt. – Titta på alla gipsskivor med svartmögel, och OSB som sväller och har mögelproblem, säger Thure Ohlsson. MILJARD FÖR ATT ÅTGÄRDA DANSKA SKADOR

Den danska Byggeskadefonden räknar med att det kommer att kosta 958 miljoner danska kronor (1178 miljoner svenska kronor) att åtgärda skador, det vill säga framförallt att byta ut de skadliga plattorna. Någon sådan svensk beräkning finns inte. Motsvarande svenska myndighet Småhusskadenämnden lades ner 2008. Våren 2015 gick även svenska Villaägarna ut och slog larm. – Om en byggare använder sig av en sådan skiva, där den kan bli utsatt för fuktpåslag, menar vi att arbetet inte är fackmässigt utfört. I så fall ska byggaren se till att rätta till det, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna. – Om konsumenten själv åker till en byggmarknad så menar vi att man ska undvika magnesiumskivor för fasad och våtrum. Däremot kan man använda dem för innerväggar till exempel i sovrum, säger Stenberg. SVENSK BYGGFYSIKER UTTALADE SIG

Villaägarna anlitade byggfysikern Olof

Mundt-Petersen för ett sakkunnigutlåtande som kom i juni 2015. Det är inte nådigt. Så här skrev han om fuktens inverkan: – Magnesiumklorid-/oxidblandningen blir en kladdig massa som tappar i hållfasthet. Konsistensen av uppfuktad magnesiumklorid skulle kunna jämföras med ett ”halvflytande salt” som är ”segt som kola”. Mundt-Petersen är också expert och part i målet. Hans företag, Självständiga Hus, driver fall med fukt- och byggskador från magnesiumskivor. Företaget sysslar också med undervisning vid universitetet och högskolor samt ger uppdragsutbildningar till företag inom fukt och energi, fuktsäkerhetsprojektering och andrapartsgranskning för utredningar kopplat till ämnet byggnadsfysik. Olof Mundt-Petersen är lika kritisk nu som när han skrev utlåtandet i juni 2015. Han menar att flera tillverkare inte talar sanning om tillverkningsprocessen. – De påstår att ingen värme tillförts, men några av skivorna kan inte härda utan att någon extra tillsats som inte finns redovisad tillsätts. – Jag skulle inte köpa en magnesiumskiva där de riskerar att utsättas för en fuktig miljö. Det är skillnad mellan skivorna, men jag vet inte hur stor, säger han. – I ett fall kunde jag se att det till och med varierade från batch till batch.

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Thure Ohlsson, som arbetar för Gröning Board i Falun håller med om att många tillverkare har kvalitetsproblem. – Jag har besökt över 20 fabriker i Kina och bara två-tre har acceptabel kvalitet. Den bästa är den som levererar till Magnaboard. De är provade för avsedd användning, och certifierade för både vindskydd och våtrum. Plattan är enligt Ohlsson den enda som är P-märkt och genomgått ett 30-tal tester enligt EU-normen, de flesta utförda av SP. Den är också godkänd i miljöbyggen enligt BREEAM-standarden. – Det är mycket know-how i tillverkningen, säger Thure Ohlsson, och många producerande företag besitter ej nödvändiga kunskaper för god jämn produktion. Det finns en rad viktiga punkter i produktion och härdningsprocess bland annat råvaror, mix/blandning, härdningstemperatur vid olika skeden under härdningsprocessen med mera. Produkten produceras genom egenhärdning som precis som betong tar 28 dagar. BOVERKET SKA INFORMERA UNDER 2016

Villaägarna har anmält magnesiumskivorna till Boverket, där Fredrik Olsson är utredare. – De har bara anmält magnesiumoxidskivor, punkt. Inte ”den här produkten” eller ”det här företaget”, konstaterar Fredrik Olsson. Magnesiumoxidskivor finns med i marknadskontrollplanen för 2016, och Olsson räknar med att Boverket ska göra en informationsinsats under året. Boverkets marknadskontroll kontrollerar normalt att produktens faktiska egenskaper överensstämmer med det som deklarerats i dokumentationen, och att dokumentationen i övrigt är korrekt. Mycket av marknadskontrollen går ut på att hjälpa företagen att göra rätt, förklarar han. Boverket kan utfärda försäljningsförbud när det gäller produkter med allvarliga brister. Många byggprodukter ska vara CEmärkta för att få säljas inom EU. Men magnesiumskivorna omfattas inte av kravet på CE-märkning.

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

– För att få CE-märka förutsätter att produkten omfattas av en harmoniserad standard, säger Fredrik Olsson. Oavsett vad Boverket gör lär det komma upp ett antal skadeståndskrav. ÄVEN BADRUM DRABBADE

Det som först uppmärksammades var vindskyddsskivor. Men skador i badrum förekommer också. – Jag har sett ett antal badrum där skivorna böjt sig så att kakelväggarna spruckit, berättar Ulf Antonsson på SP. Ingen av dem Husbyggaren talat med tror att problemen i Sverige blir lika stora som i Danmark. – Men det kan vara en tickande bomb, jag har ingen aning. En del skivor verkar fungera, andra ger hemska problem, säger Ulf Antonsson. Thure Ohlsson menar att ett skäl till att nya material ofta etableras snabbare i Danmark är att danska importörer/handelshus av tradition är duktiga ute i världen och snabbt hittar nya produkter. Han säger sig inte vara förvånad över skandalen i Danmark. – Det finns många undermåliga produkter. Jag har också sett många exempel på detta, men också felaktiga konstruktioner, till exempel där skivan ligger direkt mot ytskikt utan möjlighet till ventilation för utluftning och torkning. Exempel på detta kunde ses i dokumentationen från Danmark. Enligt rapporten till Byggeskadefonden är fenomenet att skivorna avger vatten känt även i Kina. Sådana kallas ”gråtande skivor”. SBUF UNDERSÖKER

En av de skivor som finns med i den danska undersökningen, och underkänns, är Wekla Green Ecoboard. Den säljs i Sverige april 2016. – Skivorna är väldigt olika. Vi har inte haft några reklamationer, säger Staffan Wedekull, Wekla. Vidare har även Wekla utvecklat en ny kloridfri skiva, Aquastone, som funnits i ett år. För att gå till grunden med att skilja bra skivor från dåliga deltar Wekla i ett forskningsprojekt hos Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF. Husbyggaren återkommer om det i senare nummer. ■

DANSKA RESULTATOCH KONTROLLPROGRAM

82 byggnader som använt magnesiumoxid i fasad sedan 2010 har undersökts av Byggeskadefonden, nya eller renoverade, enligt en redovisning i oktober 2015. Den visade att skador kan uppträda inom några få år. Problemet är mindre uttalat för tolv millimeter skiva än för de vanligare åtta millimeter, men ”på sikt kommer de att få samma problem som åtta millimeter-plattorna”. I 27 fall hittades inga synliga skador. Dessa hus ska eventuellt bli föremål för uppföljningsprogram som omfattar digital datainsamling och besök. I 51 fall fanns synliga problem till exempel på fönsterrutorna. Första tecken på korrosion av metalldelar och runt fasaden. Dessa ska undersökas med förstörande prov för att få underlag att bestämma deras vidare öde. I fyra fall hade mer omfattande korrosionsskador konstaterats, och det bedömdes finnas risk för fasad- och upphängningssystem på kort eller medellång sikt. Ett kontrollprogram den 21 december 2015 för 72 nya eller renoverade hus omfattar sju punkter. Vid första besök registreras fasadens ventilationsförhållanden. Luftfuktighet ska registreras varje vecka med datainhämtning (från DMI danska SMHI). Varje månad ska en besiktningsman visuellt kontrollera om magnesiumplattan är uppfuktad, om metalldelar runt plattan är korroderade, om det tränger in vatten vid fönstrens överkarmar, om det är avlagringar på fönstren. Var tredje månad kontrolleras om den bakomliggande konstruktionen är uppfuktad, visuellt och med mätning. Rapporten till Byggeskadefonden finns på www.bsf.dk/media/1559/mgo-rapport. pdf.

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

27


malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek! En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många. Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer. Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren.

Vår populära miljöklassningsguide ger dig svar på de vanligaste frågorna som bl a; vad är miljöklassning - vilket system bör jag välja - och vad kostar det? Beställ Miljöklassningsguiden kostnadsfritt på: www.bengtdahlgren.se

För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Över 400 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Ingenjörskonst, helt enkelt


SWL Stålkonstruktioner AB • Box 23 • 777 21 Smedjebacken • Tel 0240-66 87 50 • www.swl.se

Är du en av Husbyggarens 97% nöjda läsare? Tipsa en vän – få en biobiljett!

I tidningen Husbyggaren arbetar vi ständigt med utmaningen att du ska känna dig inspirerand och uppdaterad inom ditt område när du läser tidningen. Vi vet att du gärna sparar tidningen för att gå tillbaka och läsa något av intresse senare. Tipsa gärna! Dina kollegor, partners och andra intresserade om tidningen. Sex nummer för endast 495 kr (+ moms) per år. Leder tipset till en prenumeration, får du en biobiljett som tack. Läs mer på www.husbyggaren.se Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via prenumeration@husbyggaren.se

Öka din kunskap om ingenjörsmässigt byggande i trä!

Omfattande handbok i tre delar om dimensionering av träkonstruktioner. För byggnadskonstruktörer, lärare och studerande men även för dig som är arkitekt eller forskare. Finns både som svensk och engelsk utgåva. FÖR MER INFORMATION OCH BESTÄLLNING: svenskttra.se/trahandbok

WWW.SVENSKTTRA.SE


ENERGI

GOLVVÄRME

motverkar energisparmål

En del människor värmer upp hela huset med värme i golven istället för att ha element som syns. Andra har golvvärme mest för att det känns skönt att ha varma golv. En gammal sanning så enkel att den låter som ett skämt är att värmesystem ska finnas inomhus. Med golvvärme nära marken läcker annars värmen ut. Om slingorna isoleras väl läcker mindre värme ut, menar Energimyndigheten. Dyrare uppvärmning och värmetröghet med golvvärme, menar forskare. TEXT: CHRISTER HARRYSSON & GLENN WELANDER FOTO: OSKAR LÜRÉN ILLUSTRATION: THERMOTECH

30

S

taten har årligen i 40 års tid satsat tiotals miljarder på att minimera energianvändning och uppvärmningskostnader. Nya småhus har i verkligheten små energibesparingar bland annat beroende på att många hus har golvvärme. Det vet både Energimyndigheten (2012) och Boverket (2014). Så är också hus med golvvärme 15–20 procent dyrare att värma upp än de med

HUSBYGGAREN NR 3.2016


vattenradiatorer eller direktverkande elradia­torer. Samtidigt som man får räkna med högre installationskostnader. I trä­ bjälklag med ytterligare minst 50 000 kronor per träbjälklag om cirka 100 kvadrat­ meter. Ska man tro den översvallande och överdrivna reklamen har dock golvvärmen enbart fördelar. Den beskrivs ha alla de positiva egenskaper den inte har. MER GOLVVÄRME TROTS ATT FAKTA SÄGER NEJ

Det här låter som förtal. Men forskning och vetenskapliga mätningar visar att det är just så här det ligger till, Harrysson (1997, 2001, 2002, 2006) och Norlin (1998). Trots det marknadsför husfabrikanter och golvvärmetillverkare stenhårt att det är golvvärme husköparna ska satsa på. Marknadsföringen baseras bland annat på undersökningar i laboratorium vid Danmarks Tekniska Universitet på ett obebott ”modellhus” av betong placerat inomhus och utrustat med såväl golvvärme som radiatorer, Olesen (1987, 1994). En undersökning som dock inte har någon bäring i verkligheten! Detta för att ”modellhuset” (inomhus) inte reagerar som ett hus i verkligheten (utomhus). Därför är mätvärdena felaktiga, vilket alla borde känna till. Dessutom hade golvvärmen i ”modellhuset” värmerören överst och därunder isoleringen. Det vill säga en helt annan lösning än den i särklass vanligaste i Sverige som är platta på mark med isolering underst, värmerören ovanpå denna och betongen överst. Som också ger ett hårt och stumt golv att gå på. DET HANDLAR OM PENGAR

Marknadsföringen bygger felaktigt på den danska undersökningen. Det påstås att man kan sänka lufttemperaturen 2–3 grader och spara 10–20 procent energi, när praktiska mätningar i bebodda hus i verkligheten visar på det omvända. Högre golvtemperatur ökar värmeförlusterna och ger komfortproblem vid snabba väderomslag på grund av stor värmetröghet i golvet, Harrysson (2006). Varför agerar man då så här? Det handlar om pengar. En betongplatta som sticker upp tio till tjugo centimeter ovan marken är lätt att bygga på och att använda som HUSBYGGAREN NR 3.2016 

arbetsplattform. På den kan man arbeta bekvämt och förankra husstommen stadigt till grunden. Det går fort att få upp huset. Att det finns isolering med cellplast under betongplattan är förstås bättre än om den inte fanns. Men huset drar ändå mera energi än om det haft radiatorsystem. Detta gäller alla golvvärmelösningar, även de mest dyrbara och komfortabla. KLART DYRARE UPPVÄRMNING MED GOLVVÄRME

Hus med golvvärme drar mer energi än radiatorsystem. Detta beror på dålig isolering av plattan och dess kanter (köldbryggor) samt på hög värmetröghet som ger högre reglerförluster. Högre golvtemperatur ökar också värmeförlusterna genom golvet. Har man klinkerplattor på golvet kräver många husägare dessutom att golvet värms även sommartid. KONSENSUS 2000 OM ATT GOLVVÄRME ÄR ENERGISLÖSANDE

Den första vetenskapliga undersökningen i 58 bebodda småhus, Harrysson (1997), visar att 7–10 centimeters isolering under plattan innebär 30 procent ökad total energianvändning, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel. Samma år undersökte Harrysson även 76 småhus med 20 centimeters isolering under betongplattan med resultatet 20 procent högre total energianvändning. En undersökning från Uppsala universitet, Norlin (1998), i ett 60-tal bebodda småhus konstaterar till och med att hus med golvvärme kan ha upp till 37,5 procent högre total energianvändning än hus värmda med beprövade radiatorsystem. Harrysson (2001, 2002) har även undersökt sex husområden med 130 lägenheter, varav de med golvvärme har 20 centimeters isolering och cirka 20 procent högre total energianvändning. Först ungefär samma år visar undersökningar av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut 28 procent högre total energianvändning. Sammanfattningsvis ger golvisoleringen 10 centimeter 30 procent total energiökning, 20 centimeters

isolering 20 procent och 30 centimeter 10 procent (se tabell till höger). Ombyggnad av befintliga småhus med källare från radiatorsystem i källaren till golvvärme har ofta gjorts för att uppgradera från förrådsutrymme till gillestuga/ bostads­utrymme. Detta undersökte framlidne energirådgivaren i Lund och Hörby kommuner, Torbjörn Klittervall. Han fann att den totala energianvändningen, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel ökade med så mycket som 40 procent! Beroende på att det vanligtvis saknas isolering i golvet. EXTRAVÄRME NÖDVÄNDIG

Golvvärme som enda värmekälla medför flera problem orsakat av värmetrögheten. För att snabbt tillföra extra värme måste den kompletteras med ett tillsatsvärmesystem som vattenradiatorer eller direktverkande elradiatorer. Golvvärmen kan då användas som basvärmesystem. Ett intressant alternativ till föregående lösning och som diskuteras är följande. Om huset har brädgolv (flytande golv) med del av isoleringen ovanpå betongplattan kan basvärmen utgöras av radiatorsystem och behovet av golvvärme elimineras. Golvvärme med el i utrymmen med klinkerplattor kan då vara en komforthöjning. Denna lösning är billigare såväl att bygga som i drift.

Isolertjocklek under plattan

Ökad total energianvändning

100 mm

30 %

200 mm

20 %

300 mm

10 %

I träbjälklag tillkommer kostnader för värme­ fördelande plåtar med minst 700 kr/m2. Ökad total energianvändning i procent, summan för byggnadsuppvärmning, varmvatten och hushållsel, för hus med platta på mark och golvvärme jämfört med radiatorsystem.

31


UNIDRAIN - SHOWERLINE SNABBARE BADRUMSBYGGNATION MED KVALITÉTSSÄKRAT GOLVFALL

BESTÄLL VÅR SHOWERLINE BROSCHYR PÅ info@jafo.eu ELLER VIA QR KODEN

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall. Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet. Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walkin dusch. Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

Finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster och walk-in.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00


ENERGI

Ett extra påtagligt komfortproblem blir det när golvvärmen kombineras med skyltfönsterstora fönster som ger kallras och köldstrålning samt drag nära fönster och under väggventiler (uteluftsdon). Det finns inga fönster som isolerar lika bra som 35 centimeters isolering i väggen intill. Trots att fönsterföretagens reklam påstår att all värme med deras fönster stannar inomhus. Vilket den inte alls gör. Dessutom måste samspelet mellan värmeförluster och solinstrålning hela tiden beaktas. Detta bevisas med enkla mätningar och sunt förnuft, Harrysson (2012, 2014a, b). ÅTTA-NIO TIMMAR INNAN DET BLIR VARMT

Ytterligare ett stort problem med golvvärmen är att den är värmetrög, särskilt i platta på mark. Detta på grund av att värmerören är ingjutna i betongplattan eller ligger i träbjälklaget med följd att golvet först måste värmas, innan värmen sakta tränger upp i rummet den är avsedd för. Det kan ibland dröja åtta-nio timmar innan det börjar bli varmt i rummet. Trots att det är just då, när temperaturen sjunker och komforten sjunker som värmen bäst behövs. Eller snabbt kunna begränsa värmetillförseln när solen strålar in eller man eldar i braskaminen. Värmesystemet ska finnas inomhus och golvvärmen är inte placerad inomhus. Den har en barriär i form av - betongplattan klimatskärmen som måste passeras innan värmen når rummet. Detta kostar pengar och komfort. GOLVETS EGENSKAPER VIKTIGA

Bäst fungerar golvvärmen om inga värmehindrande, isolerande, tjocka mattor och möbler täcker golvet eller golvet har klinkerplattor. Klinkergolv har dessutom den egenheten att de känns kalla även sommartid. För komforten tvingas husägarna då att ha på värmen året runt. Det kostar extra pengar Värmemotståndet i dessa material liksom i golvets ytmaterial som klinker eller trägolv kräver för värmens och komfortens skull tillräckligt hög temperatur på rören. Det gör att temperaturen där i praktiken nästan blir densamma som vid lågtempererade radiatorer det vill säga maximalt 50 grader. Bristfällig dimensionering och felaktig förläggning kan kräva ännu högre temperaturer. Golvtemperaturer på upp mot 30 grader redan vid utetemperaturer kring nollan, Harrysson (2001, 2002), har konstaterats i många hus. Det kostar! Används andra golvmaterial än klinkerplattor elimineras behovet av golvvärme. Med ett ”flytande” golv med några centimeHUSBYGGAREN NR 3.2016 

ters cellplastisolering över betongplattan får man ett tillräckligt komfortabelt golv med radiatorsystem. Allt här redovisat är dokumenterade fakta som husägarna behöver ha med i sina kalkyler, men detta ser vi inget av i marknadsföringen. GOLVET ÄR EN STOR TRÖGREGLERAD RADIATOR

Den vanligaste lösningen med golvvärme har rören placerade i underkant av betongplattan. Den fungerar som ett värmemagasin. Men, plattan har en trög och långsam anpassning till förändringar i värmebehovet såväl vid ökat som minskat värmebehov. Tvärt emot vad som behövs. Även de bästa golvvärmesystemen – de med värmerören/elslingorna direkt under golvmaterialet – har högre bygg- och uppvärmningskostnader än radiatorsystem. Självklart eftersom golvmaterialet och materialet ner till golvvärmen fungerar som isolering/värmemotstånd och hindrar värmens väg ut i rummet. När rummet inte har något värmebehov uppfattas golvet kallt även i hus med golvvärme! Märkligt nog för många är att det är svårare att uppnå god komfort med golvvärme i välisolerade hus än i dåligt isolerade. Varför då? Jo, för att en större andel av värmen för byggnadsuppvärmning i välisolerade hus är gratisvärme: värme från solen, hushållsel, personer, elektriska apparater och verksamhet. När värmealstrande apparater stängs av eller solen går ner, behövs ett snabbreglerat värmesystem som ersättning. Det klarar endast termostatreglerade vattenradiatorer eller direktverkande elradiatorer. Där behöver man inte vänta i timmar som på golvvärmen. Klagomålen är många på övertemperaturer eller besvärande temperatursänkningar vid snabba väderomslag. Men också vid eldning i braskamin.

REFERENSER Boverket (2014). Skärpta värmehushållningskrav – redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. Boverket, Publikationsservice, Rapport 2014:19 Regeringsuppdrag, Karlskrona. Energimyndigheten (2012). Energistatistik för småhus 2011. Statens energimyndighet, ES 2012:04, Eskilstuna. Harrysson, C (1997). Golvvärme eller radiatorsystem i småhus? Värdering genom praktiska mätningar enligt förlustfaktormetoden, registrering av el-, gas- och vattenanvändning samt enkätundersökning. Byggoch Energiteknik AB, Falkenberg. Harrysson, C (2001). Energieffektiva värmesystem i småhus. Energi- och vattenanvändning, enkätundersökning, tekniska mätningar och vägledning. Uppdrag för SBUF/DESS. Bygg- och Energiteknik AB, Falkenberg. Harrysson, C (2006). Husdoktorn går ronden. En bok om sjuka hus och drabbade människor. Bygg- och Energit­eknik AB, Falkenberg. ISBN-10 91-631-92721, ISBN-13 978-91-631-9272-2. Harrysson, C (2014a). Varför så svårt att spara energi i småhus? Beprövad och lättskött teknik ger lägst energianvändning. Bygg & teknik 2/14, Stockholm. Harrysson, C (2014b). Hur man bygger mer energieffektiva och komfortabla småhusgrunder med känd teknik. Värdering av olika grundläggningssätt, golvmaterial och värmesystem. Bygg & teknik 8/14, Stockholm. Norlin, C (1998). Uppvärmning av småhus. jämförelse mellan golvvärme och radiatorvärme. Uppsala universitet, Byggnadsingenjörsprogrammet, examens­ arbete 10 poäng, Uppsala. Olesen, B & Zöllner, G (1987). Experimentelle Untersuchung zum Energieverbrauch unterschiedlicher Heizsysteme bei untereinander vergleichbarer thermischer Behaglichkeit. 9th Internationaler Velta Kongress, Velta, Nordestedt, Deutschland. Olesen, B (1994). Comparative Experimental Study of Performance of Radient Floor-Heating Systems and a Wall Panel Heating under Dynamic Conditions. ASRAE, Transactions Symposia 1994, Vol 100, Part 1, No 94-13-2.

HELHETSGREPP OCH SYSTEMTÄNKANDE

Tvärtom vad reklamen säger så är energianvändningen lika stor i hus med golvvärme och frånluftvärmepump som i hus med elpanna och radiatorsystem. Det värmepumpen sparar slösar golvvärmen bort. Det är ett gott argument för att inte använda den i installation och drift dyra golvvärmen. I stället bör man självfallet satsa på den billigare och driftsäkrare kombinationen elpanna (det kan självklart också vara en pelletspanna) och radiatorsystem. Lägst energianvändning har naturligtvis kombinationen vattenradiatorer och frånluftsvärmepump. Detta är fakta som är vetenskapligt dokumenterat och bevisat. Maximerad komfort och låga energikostnader kräver helhetsgrepp och systemlösning när huset byggs. ■

CHRISTER HARRYSSON

Professor emeritus i byggteknik Bygg- och Energiteknik

GLENN WELANDER

Med. dr GJWscience

33


TAK OCH FASAD

MOBILTÄCKNING

i nyproducerade lägenheter Ingen mottagning på mobilen i det splitternya huset. Hur är det möjligt? Allt fler klagar på att de bara kan prata i telefonen på vissa platser i lägenheten. Vi reder ut hur radiovågor och byggmaterial fungerar tillsammans. TEXT & FOTO: JAN WELINDER

D

et ser ut att bli allt större problem med att använda mobiltelefonen inomhus. Klagomålen blir mer frekventa men det verkar vara svårt att få till åtgärder. Jag ska försöka reda ut varför det blivit så och vad man kan göra. Ganska nyligen har SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut börjat jobba med att undersöka problemet tillsammans med operatörer, byggbolag, fastighetsbolag och Post- och telestyrelsen, PTS. Än så länge har vi undersökt läget och börjat se hur man ska arbeta med tekniska lösningar. Vår vinkling är hur radiovågor beter sig i byggnadskonstruktionen. Det har betydelse för mobiltelefoni men också för trådlösa nätverk inomhus. Att vi är i början betyder att vi ännu inte samlat in all praktisk erfarenhet vi behöver och att vi inte gjort alla mätningar vi vill. LITE HISTORIA OM MOBILTELEFONI

Tanken var en gång att flytta telefonen ut i bilen. Men snart vägde mobilen bara 1 kg och kunde bäras i väskan av den som hade råd med en (1989). 1992 skickades för första gången ett SMS och nu kunde mobilen göra något som inte den gamla telefonen kunde. Här någonstans startar det som har blivit ”att vara uppkopplad”. 2010 använder 20 procent mobilen för Internet. Bara tre år 34

senare, 2013, är det 65 procent och 2016 är det – nog rätt många. Mobilen är inte längre bara ett komplement utan har flyttat inomhus igen och ersatt den gamla telefonen (nästa i alla fall). 80–90 procent av alla samtal rings inomhus. Någonstans på vägen blev vi beroende av telefonen och vi använder den överallt – och vi är ju mest inomhus. Parallellt med att mobiltelefonanvändningen ökar så ökar klagomålen på att det inte går att surfa (kanske inte ens att ringa…). Nu kan man ställa sig frågan – är problemet husen eller är det vårt nya beroende? ÄR DET PROBLEM ATT ANVÄNDA MOBILEN INOMHUS?

Ja, det kan det vara. Befinner man sig utanför staden hittar vi en del hål i täckningen

också utomhus. Det kan vara glest mellan basstationerna och är vi i ute i skogen är täckningen inte planerad. Det kostar att sätta upp en basstation och där den inte används sätts den inte upp. I befolkade områden försöker operatörerna se till att det finns täckning. Men det finns hål. Det kan vara skugga bakom kullar, sänkor, eller tät skog som dämpar signalen. Bygger man ett hus där blir det givetvis ingen täckning inomhus. I staden är signalerna starka åtminstone utomhus. Men i såväl nya som gamla hus kan det vara problem. Det finns ingen bra

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Mätresultat från mätningar i tre hus. Runt husens utsida är signalen stark (grönt). Inomhus fungerar mobilen dåligt i två husen (rött) men inte i det tredje. Orsaken till skillnaden kan spåras i husens konstruktion. Mätningarna gäller ett specifikt band. Andra bands har åtgärdats i det större huset med repeatrar (signalförstärkare). Fastighetsägare får ett ökande antal klagomål på mobiltäckning.

statistik på hur många som är missnöjda. Gissningar finns på 10 procent av alla lägenheter, 50 procent av alla nyproducerade. Klart är att det är ett reellt problem och att derivatan pekar åt fel håll. Operatörerna har också problem. Basstationer är inte populära. Man får inte tillträde till tak som skulle var en lämplig plats. Byggloven tillåter inte den höjden som krävs för att komma ner med signalen i alla sänkor. Signalen kommer heller inte in bra i alla lägenheter i en stenbyggnad. Lägenheter in mot bakgårdar kan ligga i skugga och ha dålig täckning också i gamla hus. VAD SÄGER LAGEN?

Mobiltelefoni är ingen rättighet. En gång ställdes krav på dem som fick tillgång till frekvenser för mobilnät. Till exempel skulle 98 procent av befolkningen nås. I de lägre frekvensbanden 700 och 800 MHz finns det fortfarande täckningskrav, men de flesta banden auktioneras nu ut till högstbjudande som sedan får använda dem som de vill. Tanken är att konkurrensen bolagen emellan ska driva fram välfungerande nät. Det har också fungerat ganska bra. Operatörerna anammar snabbt ny teknik – nu senast 4G som byggts ut med rekordfart sedan starten 2009. Men utbyggnaden har svårt att nå 100 procent täckning. De sista abonnenterna blir dyra. PTS har fått i uppgift att se till att alla abonnenter har tillgång minst 1 Mbit bredband antingen via kabel eller mobiltelefoni. Telia, som byggt det gamla nätet, brukar se till att det finns tillHUSBYGGAREN NR 3.2016 

gång till någon slags telefoni. Men där slutar det. Har man gammal koppartråd eller modern fiber finns det inga möjligheter att kräva också mobiltelefoni. SKILLNAD MELLAN MOBILER

Mobilerna designas efter vår efterfrågan. Den ska vara tunn, ha ett elegant hölje av metall och ha en skärm som täcker hela fronten. En radioteknikers mardröm. Det finns ingen plats för antennen som måste gömmas så att den blir osynlig. Antenn­ spröt finns inte längre. Närheten till huvud, händer och metallhöljen stör antennen. Mobiltelefoner har faktiskt blivit sämre som radiomottagare på senare år. Numera finns det många frekvensband och nät som mobilen ska klara av i sin lilla förpackning. En och samma mobil kan därför ha ganska olika egenskaper mellan till exempel 2G och 4G. I teorin skulle man alltså kunna matcha mobilers egenskaper mot hur bra de olika näten är i bostaden och välja den för platsen bästa mobilen. Tyvärr är information om mobilernas prestanda svår att få tag på. Skillnaden mellan mobiler kan vara 3–4 gånger så det är inte oviktigt. Bor man ute på landet är det vanligare att man känner till att operatör X är bättre än Y här. Man kan också upptäcka att mosters gamla mobil funkar men inte min nya smartphone. RADIOVÅGOR OCH MATERIAL

Radiotekniken är lite svårbegriplig. Material är mer eller mindre genomskinliga och mer eller mindre reflekterande. Radiovågor

är besläktade med ljus och beter sig på liknande sätt. En kulle skuggar både ljus och radiovågor. Flera material är genomskinliga för radiovågor men långt ifrån alla. Skillnaden i styrka mellan en stark signal som mobilen rapporterar som full signalstyrka till en svag signal där den precis fungerar kan vara 100 gånger. Det finns flera sätt att beskriva signalstyrka som ger drastiskt olika siffror för samma sak. Jag använder här signalstyrka i V/m (endast för den intresserade). Tunga material som sten och betong dämpar radiovågor. Metallplåt och finmaskiga nät stoppar dem. Däremot kan ett lite större hål men också en lång smal slits i en

Hur de olika materialen man bygger hus av beter sig börjar vi få en hygglig bild av. Däremot krävs mer mätningar för att se hur en hel väggkonstruktion dämpar signaler.

35


TAK OCH FASAD

Moderna energieffektiva fönster spärrar mobilsignaler effektivt. Samtidigt kan fönstren vara en lämplig plats där man kan bygga in teleutrustning som förbättrar signalen.

metallplåt släppa igenom radiovågor effektivt. Typiskt släpper en armerad betongvägg igenom 1 procent av en mobilsignal men det varierar beroende på tjocklek och stålarmering, Lätta material som till exempel plastfolier, papp, skumplast, glas- och stenull, trä och gipsskivor släpper igenom radiovågor ganska bra. En vägg av lätta material kan släppa igenom 30 procent av signalen. Det finns en del eleganta fasadmaterial som består av centimeter-tjocka skivor av cement- eller mineralbaserade material. Hur de beter sig har vi inte riktigt klart för oss än. Kanske är de halvbra? Glas är ett särskilt kapitel. Ett äldre fönster med ett eller två glas släpper igenom 50 procent av signalen. Vi upplever både intuitivt och av erfarenhet att man ska stå vid fönstret för att få starkast signal. Men det är inte sant numera. Ett effektivt sätt att förbättra ett fönsters energiegenskaper är att belägga det med ett tunt lager av silver som reflekterar värmestrålning. Skiktet är så tunt att det är genomskinligt. Det består egentligen av flera skikt av olika material och är noga planerat för synligt ljus men släpper inte igenom radiovågor. Alla fönster som säljs idag har ytbelagt glas. En belagd glasskiva släpper bara igenom 1–3 procent av signalen. 36

HUS OCH TELEKOMOPERATÖRER

Vid planeringen av ett mobilnät räknar operatörerna med att signalen ska vara minst 3–4 gånger starkare än nödvändigt utomhus så att man ska få tillräcklig signal inomhus. Som vi ser fungerar det bra i trähus och i sten- eller betonghus med gammeldags fönster. Där släpper väggar eller fönster igenom tillräckligt mycket signal. Exakt hur mycket hela väggar av olika material och i olika konstruktioner släpper igenom är inte tillräckligt väl undersökt än. Det är inte bara materialen som avgör utan en träkarm på ett fönster kan vara tillräcklig för att förbättra signalen. Till och med ett aluminiumklätt fönster har inte helt täta skarvar mellan väggar, aluminium och glas. Precis hur de beter sig behöver undersökas. Husen byggs efter krav på miljö, energi, komfort och beständighet. Vi kan räkna med att väggarna släpper igenom någonstans mellan 3 och 30 procent av signalen när huset väl är färdigt. Ett stort spann som kanske är ännu större i verkligheten. Men det räcker inte med att bara veta husets konstruktion. Signalstyrkan utanför huset måste vara tillräcklig. Fungerar mobilen nätt och jämt utanför huset räcker en ganska liten dämpning för att förstöra mottagningen inomhus. Är signalen utomhus mycket stark fungerar inomhusmottag-

ningen även om bara en procent slinker genom väggen. KOPPLING TILL ENERGIKRAV

Lågenergihus har fått dåligt rykte i sammanhanget. Hur är det med den saken? Kanske inte som man tror. Installationer för energiåtervinning med mera påverkar naturligtvis inte. Fönster av olika klasser skiljer sig åt men glaset släpper igenom väldigt lite mobilsignal. Tätskikt och isoleringsmaterial släpper igenom signaler även om skikten är tjocka. Övriga material i väggarna släpper igenom bra eller dåligt men valet har liten koppling till energiklass. Det är mer en fråga om vilken konstruktion man väljer. Aluminiumklädda fönster eller inte är också en fråga om underhåll och beständighet och inte om energi. Kopplingen till energiklass är alltså svag. Det är snarare så att moderna betonghus får dålig inomhustäckning medan moderna trähus klarar sig bättre. LÖSNINGAR

Nu har vi diskuterat problem ett tag men det är inte så att läget är hopplöst. Både byggbolag och operatörer har blivit väl medvetna om att inomhustäckning inte är en lyx utan ett konsumentkrav. Ett problem är att det är oklart vem som egentligen ska

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Fasader för framtiden Vink marknadsför fasadskivan Larson®, som är en kompositskiva som består av två skikt av aluminium samt en kärna av PE. Larson har även ett ytskikt av PVDF. Detta ger en mycket färgäkta och stabil kvalitet som är anpassad för utomhusbruk, även i de tuffaste klimat. Projektet på bilden är fasaden på företaget Cereal Docks S.p.a i Vicenza i Italien. Nu hittar du även Larson® på bimobjekt.com! Ring oss så berättar vi mer på 010-211 99 00 eller läs mer om våra plast- och fasadmaterial på www.vink.se

vink183x129nr3_2016.indd 1

2016-05-16 11:04:16

Under alla Gröna Tak behövs ett hållbart tätskikt Se till att du väljer det bästa! – specialist på Gröna Tak

Vi har flera specialister inom vårt sortiment av kompetenta tätskikt av EPDM-gummi. Resitrix – För enastående kvalité, hållbarhet, livslängd och trygghet! www.takcentrum.se


TAK OCH FASAD

Det svaga mönstret man ser i glaset är en 3G-antenn som ligger i glasbeläggningen. Fönstret har två sådana antenner, en på insidan och en på utsidan. Antennerna är kopplade till en förstärkare som gör att samtal kommer in genom rutan.

ta hand om problemet. Är det byggbolaget, operatören, fastighetsägaren eller lägenhetsinnehavaren som ska göra något? När ett hus byggs idag finns det energikrav och andra krav men inget krav på mobiltäckning. Det upptäcker man när huset börjar användas och då är det så dags. Vad kan man göra och vad borde man ha gjort? I den här artikeln begränsar jag mig till vad man kan göra rent tekniskt men någon gång måste frågan in i byggprocessen och helst så snart som möjligt. Problemet kan hanteras genom att titta på byggnadskonstruktionen eller att fylla huset med mera teknik. Vi kallar det ofta för passiva lösningar och aktiva lösningar. PASSIVA LÖSNINGAR

Passiva lösningar innebär att huset konstrueras så att signalen utomhus tar sig in med tillräcklig styrka. Ett trähus kräver inga extra åtgärder om signalen utanför är någorlunda. I ett hus av betong med aluminiumfönster kan det vara värre. Passiva lösningar skulle kunna innebära att fönster specialdesignas. Man kan göra en slits i glasets energibeläggning som släpper igenom radiovågor eller sätta en tråd på utsidan som tar signalen via en kabel till en tråd på 38

insidan. Det är fråga om ganska enkla lösningar som kan ha stor effekt. Idéerna finns men det krävs en del jobb för att se vilka som är realistiska och kan industrialiseras. De nuvarande mobilnäten bygger på ganska stora basstationer och för operatörerna skulle den bästa lösningen vara att klara all trafik med den typ av basstationer de redan har. Operatörerna ser gärna passiva lösningar. AKTIVA LÖSNINGAR

Aktiva lösningar innebär att signalen flyttas inomhus med hjälp av teleteknik. Enklast är att sätta förstärkare mellan en antenn på utsidan och en på insidan. Det fungerar bäst för 3G och kostar kanske 10–20 000 kronor för en villa eller en lägenhet. Det finns också lösningar för hela hus som ger ungefär samma kostnad per lägenhet. Ett mobilnät behöver planeras noga så operatörerna är inte särskilt förtjusta i den här typen av lösningar eftersom det finns stor risk för att andra abonnenter störs. Man behöver därför särskilt tillstånd för att installera en egen lösning. En annan typ av lösning som precis lanserats av en operatör är att koppla mobilen via det trådlösa nätet hemma. Nackdelen är att det behövs en

separat lösning för varje operatör. Den som har tålamod kan vänta till efter 2020 då 5G blir tillgängligt. Där kommer vi se teknik som gör att mikrobasstationer för mycket små områden som en lägenhet samarbetar med de stora näten. Sedan hör det till saken att aktiva lösningar inte alltid är populära. Det behöver dras kablar och monteras antenner som ger en del personer olust trots att det inte finns någon konstaterad fara. Lösningar finns alltså men de är inte enkla att hantera. Om man har täckning beror på flera faktorer: byggnaden, mobilnätet och också mobilen. Det finns inte en instans att vända sig till som har hand om alla tre. Men det finns en vilja hos alla parter att få det att fungera. Det är en bra början och vi ska nog nå i mål så småningom. ■

JAN WELINDER

EMC, elektromagnetisk strålning, mobiltelefoni SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

HUSBYGGAREN NR 3.2016


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

JESPER BUHRMAN

Advokat jesper.buhrman@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Skyndsamhet krävs vid reklamation av fel i bostadsrätt Högsta domstolen ställer höga krav på näringsidkare i fråga om att skyndsamt kontrollera beskaffenheten på det man köpt samt att inte ”vila på hanen” när det gäller att reklamera fel. I en dom från Högsta domstolen, HD, som meddelades för några veckor sedan (mål nr T 3573-14) lämnades lite allmän vägledning i fråga om några köprättsliga principer, framförallt genom ett ställningstagande avseende köprättslig reklamationsfrist för näringsidkare i samband med köp som sker i näringsidkarens ordinarie verksamhet. Fastighetsbolaget Sveamalm köpte sommaren 2007 en lokal från inkassobolaget Lindorff för 28 miljoner kronor. Sveamalm förvärvade lokalen för att göra om den till bostadslägenheter. I objektbeskrivningen angavs att lokalen var cirka 1 297 kvadratmeter. I köpeavtalet angavs inte någon uttrycklig areauppgift men däremot att köparen tagit emot objektsbeskrivningen. Köpeavtalet innehöll dock en friskrivningsklausul där köparen med bindande verkan avstått från alla anspråk mot säljaren på grund av faktiska fel, rådighetsfel, rättsliga fel eller andra fel och brister, inklusive så kallade dolda fel, i bostadsrättslägenheten. Knappt ett år efter tillträdet av bostadsrätten reklamerade Sveamalm köpet på grund av att lokalen var felaktig eftersom lokalens area hade visat sig vara mindre än angivna 1 297 kvadratmeter, det vill säga ungefär 102 kvadratmeter mindre än vad objektsbeskrivningen och annonsen uppgett.

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

I underinstanserna beslutades att Sveamalm var berättigad till prisavdrag som i hovrätten uppgick till 1,8 miljoner kronor. HD kom i sin tur fram till att Sveamalm inte var berättigade till prisavdrag. HDs uppfattning var att det fanns en direkt koppling till objektsbeskrivningen i köpeavtalet vilket innebar att uppgiften om lokalens area ansågs vara en avtalad egenskap hos den förvärvade lokalen och eftersom den avtalade egenskapen avvek från verkliga förhållanden skulle lokalen anses vara felaktig. När det gäller prövningen av säljarens friskrivning i avtalet poängterar HD att utgångspunkten inom köprätten är att friskrivningar ska tolkas restriktivt och vara klara och tydliga för att gälla. HD uttalade att friskrivningsklausulen i detta fall var allmänt hållen och ställd mot den lämnade preciserade uppgiften om lokalens area innebar den en motstridighet och kunde inte kunde göras gällande mot

Sveamalms reklamation. Avslutningsvis prövades så den viktiga frågan om Sveamalm reklamerat felet i rätt tid. Köplagen säger att reklamation ska ske inom ”skälig” tid från att köparen upptäckt eller borde ha upptäckt felet. HD menade att den tidsrymden som utgångspunkt innebär att reklamation ska ske inom några dagar efter att felet observerats. Det framhålls att köparen visserligen har viss tid på sig att utreda om det som observerats verkligen utgör ett fel som kan göras gällande, men att den tid som i detta fall gått från tillträde till reklamation om nästan ett år är alldeles för lång. Inte minst eftersom lokalens area var av stor betydelse för Sveamalm och en kontrollmätning får anses ha varit en naturlig del vid tillträdet som hade varit både enkel och billig att genomföra. Eftersom köparen därför borde ha märkt felet och reklamerat tidigare än vad som nu var fallet kunde felet inte åberopas mot Lindorff.

Sammanfattningsvis framgår av domen att den felaktigt uppgivna arean, trots att den endast framgick i en objekts­ beskrivning, i och för sig kan göras gällande mot säljaren för ekonomisk kompensation för fel. Vidare framgår att om preciserade uppgifter om köpe­ objektets egenskaper ställs mot allmänt hållna friskrivningar befriar friskrivningen inte säljaren från ansvar för fel. Dock ställs höga krav på att köparen inom relativt kort tid efter köpet utför erforderliga kontrollåtgärder av de egenskaper som har varit väsentliga i affären. Om sådana kontrollåtgärder inte genomförs och reklameras nära inpå köpet får fel som borde ha upptäckts inte göras gällande mot en säljare. ■

HAR DU FRÅGOR? ■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

39


Marknadsnytt Underlättar dokumentationen Med webbtjänsten Garantera Ebeco kan elinstallatören enkelt mäta och dokumentera värmeinstallationer och slutligen leverera ett digitalt garantibevis till kunden. Tidigare kunde webbtjänsten endast användas till golvvärmeinstallationer. Nu utökar Ebeco tjänsten till att omfatta alla typer av värmeinstallationer – allt från golvvärme till markvärme och värmelösningar för tak, stuprör och hängrännor. www.ebeco.se

Skivor i önskad form med fasade kanter och hörn Nu får alla Cembrits fasadskivor fasade kanter och hörn, vilket ger en förfinad design och en mer robust konstruktion. Dessutom kan man beställa skivorna i vilken form helst. En ytterligare nyhet är att framsidan på skivorna täcks med en folie som skyddar mot repor och smuts som kan uppstå då skivorna hanteras på byggarbetsplatsen. Tack vare avancerad skärutrustning i tillverkningen kan Cembrit nu kombinera kapning med kantputs och slipning. Detta ger fasade kanter med en jämn finish från alla håll och minskar risken för att färgen skadas vid monteringen. Skärutrustningen möjliggör även att man kan specialbeställa färdigskurna fibercementprodukter i praktiskt taget vilken form som helst t ex oregelbunden eller mönstrad. www.cembrit.se

Balanserat glas COOL-LITE EXTREME 70/33 är i grunden ett floatglas från tillverkaren, SGG PLANICLEAR, som belagts med en ny sorts solskyddsbeläggning för högsta prestanda. Glaset släpper in 70% av dagsljuset, medan det endast är 33% av värmestrålningen som passerar genom glaset. U-värdet är på 1,0 W/m2K. Isolerglas med COOL-LITE XTREME 70/33 kombinerar låg solfaktor med hög ljustransmission och neutralitet. Samtidigt som glaset släpper in ljuset bromsar det solenergin effektivt vilket gör att det avsevärt kan minska solvärmen i kontorsbyggnader med stora glasade fasader. Lösningen minskar behovet av luftkonditionering soliga dagar samtidigt som det goda ljusinsläppet minskar behovet av innebelysning dagtid. www.glassolutions.se

Exklusiv fasadbrandpostlucka Presto utökar sin serie av exklusiva skåp och luckor med fokus på design med ny exklusiv fasadbrandpostlucka. Istället för pulverlackerat stål används i Exklusiv-serien blankpolerat rostfritt stål - för projekt med höga krav på design! Fasadbrandpostluckan är försedd med 50 mm isolering och har lås för brandpostnyckel enligt SMS 1188. Luckan kan även beställas med inbyggnadslåda som kan isoleras och förses med termostatreglerat element. www.presto.se

40

HUSBYGGAREN NR 3.2016


RES MED SBR

Studieresa till Hong Kong & Australien En härlig blandning av industrialism, kultur, intressanta konstruktioner och arkitektonisk modernism SBR fortsätter att erbjuda medlemmarna sina populära studieresor till intressanta resmål med spännande kombinationer av kultur, infrastrukturprojekt, modernt och hållbart byggande i världen. I år erbjuds två inspirerande resor – en till Hong Kong och en med möjlighet att förlänga resan till att även innefatta Australien.

RESANS HÖJDPUNKTER: HONG KONG 5 – 12 november 2016

Hong Kong ligger i Pärlflodens Delta som är ett av Kinas ekonomiskt viktigaste område med ca 120 miljoner invånare och städer som t ex den före detta portugisiska kolonin Macau, Guangzhou (tidigare Kanton) och Shenzhen. Vi kommer att ta del av regionens snabba utveckling och skapande av nya urbana områden med ett flertal stora infrastrukturprojekt. Kinas traditionella kultur och satsningar att ge Hong Kong plats på världens kulturscen. Vi gör en utflykt till Macau och besök i Folkrepubliken Kina.

HONG KONG i kombination med AUSTRALIEN 11 – 26 november 2016

Resan innehåller fem dagar med delar av ovanstående program i Hong Kong och därefter vidare till Melbourne och Sydney. Australien är inte bara känt för sitt Operahus i Sydney, byggt med klinkelplattor från Höganäs och ritat av den danske arkitekten Jörn Utzon. Det är också världens tolvte största ekonomi. Vi tar del av erfarenheter inom modern konstruktion, hållbart byggande, infrastruktur och stadsplanering samt träffar bl a ett av världens största byggföretag Landlease. I resan ingår även ett besök i Singapore.

Mer information och bokning: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening. Vi finns i Solna och Uppsala. Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång 08-564 859 52. E-mail: torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

LUND

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

42

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Debatt

Olämpliga produkter borde rensas ut av branschen Villaägarna arbetar inom verksamhetsområdet ”Undermåliga produkter” mot bristfälliga byggmetoder och problemprodukter. Inom den verksamheten utreder vi och lyfter fram tveksamma konsumentprodukter, så att konsumenterna kan välja att köpa andra bättre produkter.

DE FLESTA magnesiumoxidski-

vorna tillverkas av en blandning av magnesiumoxid, magnesiumklorid och perlit. Istället för magnesiumklorid förekommer ibland även magnesiumsulfat som har liknande egenskaper. Utvändigt förses skivorna med ett förstyvande alkaliskt glasfibernät. Magnesiumoxid är tryckfast och hård i magnesiumoxidskivorna. När det alkaliska glasfibernätet utsätts för fukt, avger det emellertid alkali, vilket reagerar med magnesiumoxiden som blir geléaktig. Magnesiumoxidskivornas hållfasthet minskar och kan slå sig samt glasfibernätet lossna. ett visst överskott av magnesiumklorid, som tar upp fukt ur luften. Ju fuktigare materialet blir, desto mer övergår magnesiumoxiden till en kladdig massa som allt mer tappar i hållfasthet. Till slut kan det gå så långt att den vattenlösliga magnesiumkloriden rinner av stående

SKIVORNA INNEHÅLLER ÄVEN

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

skivor. Magnesiumkloriden korroderar stål, mässing och andra material. Har skivorna skruvats dit med skruvar som inte är syrafasta, kan de komma att lossna. Likaså kan andra infästningsanordningar som inte är syrafasta komma att angripas, då magnesiumoxiden är vattenlöslig och kan spridas i huset. EGENTLIGEN UTGÖR magnesiumoxidskivornas fuktkänslighet ingen nyhet. Kunskapen om materialets fuktkänslighet kan spåras så långt bak som till år 1867 då materialet blev känt som sorelcement. I innehållsförteckningar förekommer idag olika benämningar, som till exempel magnesiacement eller cement bound matrix CBM. Frågan är dock varför magnesiumoxidskivorna trots detta kom att introduceras som fukttåliga på den svenska marknaden.

Foto: Bunch Bygningsfysik

E

N AV DE PRODUKTER

som har lyfts fram inom ”Undermåliga produkter”, är magnesiumoxidskivor. De har på marknaden beskrivits som fuktoch mögeltåliga samt stöttåliga, liksom att de är lätta att arbeta med. Den forskningsrapport som Villaägarna beställde, visade dock något annat. Skivorna är fuktkänsliga, riskerar att svälla, spjälkas sönder och slå sig, när de utsätts för fukt.

ETT SVAR ÄR ATT byggbranschen

generellt har svårt att av egen kraft stoppa byggmetoder som är billigare, men byggnadstekniskt tveksamma. Vad som även kan ha bidragit, är att förhållandevis få i byggbranschen ställer sig upp och kritiserar olämpliga byggmetoder. Sådant förekommer naturligtvis, men det är inte så vanligt. Det kan förvisso föreligga diverse betänkligheter mot att kritisera olämpliga byggmetoder, både för den som är anställd inom byggbranschen som för byggföretagen själva. När risk finns att drabbas av konsekvenser till följd av kritik mot olämpliga byggmetoder, tar det längre tid för dem att

Magnesiumoxidskivornas fuktkänslighet är ingen nyhet.

försvinna från marknaden. Villaägarna har dock fått flera av sina bästa tips från just personer inom byggbranschen, så visselblåsare behöver inte offentligt själva presentera problemen. Man kan till och med tipsa oss anonymt. Även om vi på Villaägarna tacksamt tar emot de tips som vi får, känns det trist att byggbranschen inte har högre grad av självsanering av olämpliga byggprodukter. Det vore därför positivt om CSR-frågorna (Corporate Social Responsibility) om ekonomiskt, miljömässigt, etiskt och socialt

ansvarstagande fick större genomslag i byggbranschen. Skulle det bli en sådan utveckling, hade det kunna motverka olämpliga produkter på marknaden. ■

ULF STENBERG

Chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund

JOHAN SMEDS

Byggnadsteknisk expert, Villaägarnas Riksförbund

43


BYGGLEVERANTÖRER

-\R[ZpRYHYO\ZNY\UKLY Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

Besök oss på Nordbygg Monter C02:61

www.ventgolv.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

44

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

HUSBYGGAREN NR 3.2016


BYGGLEVERANTÖRER

www.fasadglas.se

Läs mer om BYGGLEVERANTÖRER och KONSULTERANDE INGENJÖRER på husbyggaren.se/leverantörsguiden

husbyggaren.se HUSBYGGAREN NR 3.2016 

45


NYTT FRÅN SBR

Brandkurs i Helsingborg Ett 20-tal personer, varav de flesta medlemmar, valde att medverka vid SBR Helsingborgs kurs i brandskydd den 3 mars. Tommy Wågsäter och Rickard Nilsson från FSD höll i en späckad och informativ förmiddag. På programmet fanns bland annat genomgång av skillnaderna i brandskyddsreglerna i BBR 22 och BBR 18 och vilka konsekvenser detta har i praktiska exempel. Även skillnaderna på brandkraven på bär-

verk mellan EKS 9 och EKS 10 togs upp. Ett antal tänkvärda filmsekvenser av brandförlopp illustrerade nödvändigheten av brandtänk i olika skeden, inte minst i brukarskedet. Många allvarliga bränder hade kunnat undvikas om brukarna hade informerats mer om vad de får och inte får göra i byggnaden. Frågorna och reflektionerna var många och givande och upplägget med halvdagskurs uppskattades av deltagarna. Charlotte Andersson, SBR Helsingborg

Oberoende besiktningsman Nya Karolinska sjukhuset i Solna är ett av norra Europas största byggprojekt och ska vara färdigställt under 2018. SBR Stockholm gjorde två studiebesök under våren. Den 7 april var vi ett gäng som fick en förhandsvisning av Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Sjukhusverksamheten startar redan i slutet av 2016, då man räknar med att ta emot de första patienterna. Byggnaden innehåller cirka 8 000 rum, däribland 36 operationsrum. Hifab fick redan 2011 uppdraget som Oberoende Besiktningsman. Jan Skoglund, Hifabs huvudansvarige i projektet, berät-

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR.

46

tade för oss om det något annorlunda besiktningsuppdraget. Det går som vanligt ut på att kontrollera att kontraktskraven uppfylls, men det som gör uppgiften annorlunda är på vilket sätt detta kontrolleras. Hifab genomför inga traditionella besiktningar. (Det gör däremot entreprenören Skanska i viss utsträckning inom sin egenkontroll.) Entreprenören ska visa för de oberoende besiktningsmännen att funk-

Mer information: www.sbr.se. SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Lars Hedåker, 040-15 06 34 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB,

08-506 184 00

tionskraven i kontraktet uppfylls. Det gör man bland annat genom att Hifabs representanter närvarar vid entreprenörens funktionstester samt granskar egenkontroller och kvalitetssystem. Snart är det till exempel dags att testa luftens renhetsgrad i operationssalarna. Det ska man göra med ett fullskaletest genom att operera en gris. Under den efterföljande rundvandringen i byggnaden fick vi bland annat se patient­ rum, operationssalar och de två helikopterplattorna på taket. Eftersom intresset var så stort för denna visning genomfördes ytterligare ett besök under april. Erika Lindberg, SBR Stockholm

FÖRSÄKRINGAR

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Nya medlemmar EVA UNDÉN Projektledare ROT, HSB Nordvästra Skåne KJELL-ÅKE PERSSON Arbetsledare, Remmarbäckens Byggkonsult AB ANDERS GREDIN Byggprojektledare, Sjöfarts­verket KAJ GÖRANSSON Vd, KG Elprojektering AB DAN HOLMBERG Besiktningsman, E19-Gruppen AB ROBERT MONTHAN Vd, Romo Konsulter AB EMIL KORSIAN Arkitekt, Rättsten Entreprenad AB MARCUS GYLLENBERG Vd, Dioptra Longitud Teknik AB

HUSBYGGAREN NR 3.2016


Stämman Årets stämmodagar inleddes traditionsenligt med SBRs golfmästerskap på Bro Hofs golfbana. Mästartiteln gick till Johan Werngren. Välkomstparty anordnades på Waxholmsbåt i Stockholms vackra skärgård med underhållning och härlig buffé. Kvällen avrundades med prisutdelning för golfen. Själva förbundsstämman hölls på nybyggda Scandic Continental vid Stockholm centralstation. Förmötet behandlade strategiplan, proposition gällande lokalavdelningarnas juridiska status, sammanställning av enkäten för en ny expertgrupp samt medlemsutveckling. Vidare höll Tomas Thulin ett uppskattat föredrag om just bygget av det nya hotellet. På SBRs 65:e förbundsstämma omvaldes Lars Hedåker som ordförande. Nya ledamöter i styrelsen blir Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen samt Michael Spångberg, Dalaavdelningen. Avgående ledamöterna Hans Magnusson och Nils Wittgren tackades för förtjänstfulla insatser i förbundet. Segrare i årets medlemstävling blev Norrköpingsavdelningen, som även kommer arrangera nästa års stämma den 19–20 maj. Medresenärer åkte på studie­ besök till Friends Arena och shopping på Mall of Scandinavia. Middag och dans avslutade stämman. Stockholmsavdelningen tackas för mycket väl utfört och uppskattat arrangemang. Björn Edebrand, Verksamhetsledare SBR

MAGNUS STÅLBRANDT Vd,

Magnus Byggare I Stockholm AB TOMMY JOHANSSON Uppdragsledare, Ramböll Sverige AB HENRIK SANDSTEN Vd, Hentec, VVS-Energikonsulten i Mälardalen AB KENT ENOKSSON Besiktningsman, GGVV vent energiservice AB JAN RAMBOW Projektledare, Temagruppen Sverige AB MATS ANDERSSON Projektledare, Forsen AB

FRÅGOR OM FÖRSÄKRING FRÅGA En fråga kring överlåtelsebesiktning. För en tid sedan genomförde jag en sådan besiktning för kunds räkning. Kunden ifråga avstod dock från att köpa det hus som besiktades. Min fråga är nu om detta skall ses som ett ärende som omfattas av överlåtelseansvarsförsäkringen eller inte?

Ja, alla besiktningar som utförs professio­nellt och där avtal om uppdrag via exempelvis debitering omfattas av SBR försäkringsskydd. Detta oavsett om köparen väljer att avstå sitt köp av det besiktade huset.

Om jag nu får ett skadeanspråk på en överlåtelsebesiktning som genomförts av mig för två år sedan täcker då den överlåtelseansvarsförsäkring som jag idag har via SBR?

Överlåtelseansvarsförsäkring via SBR är en så kallad claims madeförsäkring vilket innebar att en giltig försäkring måste finnas då anspråket ställs för att försäkringsskyddet skall gälla. Försäkringsskydd gäller dock inte för skador som upptäckts och avser tiden före 1 april 2001

Har du frågor?

Maila dessa till forsakringsfragan@phpa.se SBR försäkringar har tagits fram i samarbete mellan SBR försäkringar och Hjerta AB. Administration, råd och stöd kring SBR försäkringar hanteras av Philipsson & Partner AB, en del av hjertorganisationen. Telefon: 08-23 33 10 · E-post: sbr@phpa.se

GABRIEL KÜLEN Byggnadsingenjör,

Gabriel Külen Investment AB IDHA ÖVELIUS Handläggare ombyggnad, Hidemark &Stintzing Arkitekter AB ANDERS OLOFSSON Vd, TPQS Sverige AB ANNA SKOG Studerande EMMA PERES Studerande FREDRIK ELVINGSON Studerande MAX RYDBERG Studerande AYRAN BATTI Studerande RISTO KOTILAINEN Studerande

CHARLOTTE GÖRANSSON-EKEROTH

Vd, Area Tech Västerås AB

BENGT JOHANSSON Vd, Planea AB MOHAMMAD CHASHM-JAHAN

Ingenjör, Serneke AB ANNA ÄDLING Byggnadsingenjör, Bygg-Teknik i Malung AB SASAN HADJIKHANI Högskoleingenjör

HUSBYGGAREN NR 3.2016 

FÖRSÄKRINGSEXPERTEN SVARAR

Kalendariet π HÄNDER I SBR Entreprenadbesiktning, steg 1

13–14 september, Göteborg 18–19 oktober, Helsingborg 2–3 november, Stockholm 28–29 november, Stockholm

SBR Försäkringsservice

Studieresa till Hong Kong

5–11 november Hong Kong är ett av Kinas ekonomiskt viktigaste område med cirka 120 miljoner invånare. Ta del av nya urbana områden med ett flertal stora infrastrukturprojekt. Vi gör en utflykt till Macau och besök i Folkrepubliken Kina. Studieresa till Hong Kong och Australien

11–26 november Fem dagar med delar av programmet i Hong Kong och därefter Melbourne och Sydney. Australien är världens tolfte största ekonomi. Vi tar del av erfarenheter inom modern konstruktion, hållbart byggande, infrastruktur och stadsplanering och träffar ett av världens största byggföretag Landlease.

47


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se

Husbyggaren nr 3 2016  

Tidningen Ges ut av SBR- Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, konsu...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you