Page 1

NUMMER 1 | 2017

Luft som enda värmebärare Flyttbara radhus Att vara tjej i byggbranschen Industriellt byggande

NYHET! BILDJOURNALISTIK

KRÖNIKA

Konsten att hålla ihop JURIDIK TEMA Klimatsmarta hus och anläggning

Hur står det till med jämställdheten?

Nära-nollenergibyggnader – nya regler, men detaljerna saknas


Lyft blicken

Ett breddat uttryck plannja.se

Närproducerat från Plannja

Produkt:

Plannja Planplåt Specifikation: Mattsvart GreenCoat BT PL01 Bredder: 470, 570, 670 mm

Ursprung: Utvecklad i Järnforsen Sverige

Beskrivning: En enhetlig fasad med livfullt uttryck som motstår väder och vind. Det var det som Tham & Videgård Arkitekter sökte för detta hus i Stockholms yttre skärgård. Valet blev bandtäckning med Plannja Planplåt, som varierats i tre olika bredder. Den mattsvarta dubbelfalsade plåtfasaden består av återvunnet material och smälter in såväl i naturomgivningar som i ett miljömedvetet tänkande. Lyft blicken och upptäck plåtens gränslösa möjligheter på plannja.se


Ledare BYGG  ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11, helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60, pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Snickaren Karin Flack Foto: Marc Femenia Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Tiden är mogen för industriellt byggande

V

intern är här, ja åtminstone i övre halvan av landet. Men vart tog den vägen för resten av landet. Efter ett par snabba angrepp drog den vidare norrut och efterlämnade barmark söderut. Det är bara att avvakta, den kommer nog igen, vintern. Årets första nummer av Husbyggaren är som vanligt fullmatad med läsvärdigheter. Och som vanligt, höll jag på att säga, följer Carlos Rojas upp sina tidigare artiklar om miljonprogrammet och dess konsekvenser och ställer ett antal relevanta frågor. Har vi svar på dem? En annan intressant fråga är det nypåkomna intresset för det industriella byggandet. Den stora bristen på bostäder kräver nya grepp med bland annat snabbare och billigare metoder och då kan industriellt byggande vara en väg fram. Jag erinrar mig när jag för tjugo år sedan var delaktig i ett system med lättstål och volymbygge för flerfamiljshus och som vi fick ett europapatent på. Nu skulle de stora byggarna minsann få se hur man kan bygga snabbt och billigt – cirka 25 procent lägre produktionskostnad och dessutom på reducerad tid. Marknadsföring påbörjades, byggare bearbetades, kalkyler med mera förelades och ett referensobjekt kunde visas fram. Jodå, det hade byggts 72 lägenheter utanför Lund med färdiginredda volymer som tillverkats i Danmark. Med både god kvalité och gott ekonomiskt resultat. De anlände

på lastbil och lyftes direkt på plats. ”Som att stapla husvagnar ovanpå varandra” var det någon som lite föraktfullt uttryckte det. Erbjudandet att bygga det flyttbara flerfamiljshuset på boutställningen BO 01 i Malmö föll inte i god jord hos Staden. Bygga, visa och sedan montera ner och slutligt placera på annat ställe – nej tack! Inte heller byggarna var intresserade – fabrik med kontinuerlig tillverkning och avsättning – nej tack, det har vi gjort och haft nog av! Det är inte lätt att vara före sin tid, ta utvecklingskostnaderna och så småningom stå där och se andra glida förbi när tiden är mogen. Som en följd av bostadsbristen är det svårt att tömma lägenheter när renovering och ombyggnad är påkallad. Sättet att lösa problemet på kan vara det som beskrivs om flyttbara radhus i Årsta. Känns tillvägagångssättet igen, ja absolut, det är lite déjà vu över det. Vintern har varit och hälsat på några dagar i januari och sedan dragit vidare från södra Sverige. När nästa nummer av Husbyggaren kommer ut i slutet av april, ja då har vi vår. Gissa om vi längtar efter den.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Thermoflex 45

Lågeffektlösning för nybyggnation Thermoflex 45 är en golvvärmelösning med effekten 45 W/m². Stödjer kraven i BBR 22 (BFS 2015:3) och är registrerad i SundaHus. Kombinera med våra termostater med energisparprogram. EB-Therm 205

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

EB-Therm 355

Läs mer på www.ebeco.se.

3


GrundläGGninGsdaGen Konferens och utställning ◊ 38:e gången sedan 1978

KnäcK

Koden

SGF - Svenska Geo

tekniska Föreningen

inbjuder till

Årets viktigaste branschdag

Parallella sessioner ◊ FoU Bästa exjobb ◊ Guldpålen ◊ Sven Hansbos pris

PART NER-f öretag

Program och anmälan:

www.grundlaggningsdagen.nu 16

mars

2017

stocKholmsmässan

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen. Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings


Innehåll #1 | 2017 8 LUFT SOM ENDA VÄRMEBÄRARE

Ventilationssystemet kan värma byggnader. Utvecklingen av passivhus har lärt oss hur luft kan vara värmekällan i huset. 14 FLYTTBARA RADHUS FÖR TILLFÄLLIGT BOENDE

Var ska man bo när lägenheten renoveras? Ofta erbjuds baracker. I Årsta, söderförort till Stockholm, flyttar man in i radhus.

8

18 ATT VARA TJEJ I BYGGBRANSCHEN

En bild kan säga mer än tusen ord. Den prisbelönte fotografen Marc Femenia fångar aktuella ämnen i byggbranschen. Denna gång jämställdhet. 21 INDUSTRIELLT BYGGANDE GYNNAS AV TRADITION OCH ÖPPET SINNE

Flerbostadshus byggda i fabrik är ett framgångsrecept många vill lyckas med. Det kräver ekonomiska muskler och de små stegens princip. 25 KRÖNIKA: KONSTEN ATT HÅLLA IHOP

Krönikören Carlos Rojas beskriver målande vad byggbranschen kan göra för att det svenska samhället ska hålla samman. 34 FRÅGA JURISTEN

14

Nära nollenergibyggnader, det har kommit nya regler, men detaljerna saknas fortfarande. 39 NYTT FRÅN SBR µ Ny medarbetare på rikskansliet i Stockholm är Alex Cohen. µ Genomgång av fuktproblematik i Malmö. µ Besök på nya Olympia-arenan i Helsingborg. µ Kurs för kontrollansvariga och grundkurs i ABK.

18 I nästa nummer: Brand & betong. Numret kommer ut vecka 17

TEMA I DETTA NUMMER

■ KLIMATSMARTA HUS & ANLÄGGNING

man inte för kråkorna. En närmare titt på ventilationssystemen visar hur effektivt värme kan tas tillvara. Positiva sidoeffekter är renare inomhusluft och tystare ventilation, och i framtiden behovsstyrning. Tillfälligt boende brukar betyda lägenhet i barack eller modulhus. På Årstafältet i Stockholm har flyttbara radhus med god boendestandard och hög hållbarhet monterats. Husbyggaren gjorde ett besök.

I PASSIVHUS ELDAR

sig på industriellt byggande av flerbostadshus genom åren och få har lyckats. Forskare har undersökt fyra storskaliga svenska försök. Det var tre framgångsfaktorer som utkristalliserades: tradition och igenkännande, byggsystemets utveckling samt lång ekonomisk horisont. Byggbranschens kanske främsta mål är att bygga hållbart. Det kan läsas som klimatsmart. Men om konsekvensen blir att grupper får det svårare på bostadsmarknaden, är det då värt det?

MÅNGA HAR FÖRSÖKT

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

21 5


Marknadsnytt Mobilt brand- och utrymningslarm Dafos trådlösa brand- och utrymningslarm WES+ är ett nytt mobilt brandlarms­ system framtaget för byggarbetsplatser, tillfälliga boenden och andra miljöer där fasta brandlarm ännu inte kan installeras. Installationen är snabb och smidig, helt utan kabeldragning. De trådlösa detektorerna ansluts genom ett enkelt knapptryck och systemet flyttas lätt med till nya byggprojekt. Till basstationen kan ett obegränsat antal enheter anslutas, vilket ger ett flexibelt, praktisk och effektivt system skriver Dafo. Via basstationen identifierar man snabbt vilken enhet som utlöst larm. Det möjliggör snabba åtgärder och säkerställer ett effek­tivt skydd av människor, byggnader och tillgångar. WES+ är CE-märkt och certifierat enligt den europeiska EN54-standarden för brandlarm. www.dafo.se

En vattentät vinnare Vattenskador är den vanligaste skadan i bostäder och de beräknas kosta samhället 6 miljarder kronor per år enligt vattenskadecentrum.se. Alla Bostik Universal tätskiktssystem innehåller färre komponenter, vilket gör arbetet både enklare och tidsbesparande att använda uppger tillverkaren. Den följsamma folien kompenserar för eventuella ojämnheter och säkerställer en helt tät konstruktion även vid utmanande underlag. Bostik Universal uppfyller alla ställda krav enligt gällande branschregler och alla produkter i tätskiktssystemet är utprovade tillsammans, vilket är ett branschkrav. www.bostik.se

Golvvärmetermostater med touch, swipe och wifi Nu lanseras en helt ny generation golvvärmetermostater, Raychem SENZ och Raychem SENZ WIFI för distansstyrning. Exklusiv design, fullfärgs touch-skärm, swipe-funktionalitet, energieffektiva lösningar och en ny typ av användarvänlighet är standard. SENZ lanseras av Pentair, som också levererar T2 golvvärmesystem. SENZ visar energianvändning för föregående vecka, månad och år. Förinställda program med intelligenta funktioner säkerställer rätt golvvärmetemperatur vid önskade tider. Kompabilitet möjliggör att gamla golvvärmetermostater kan ersättas med SENZ. www.senz.pentair­ thermal.com/se

Skonsam fiberränna Schneider Electric lanserar en ny fiberränna som skonsamt skyddar kablar känsliga för skarpa böjar och tryck. I och med detta har Schneider Electric ett komplett system för kabelförläggning i datamiljö. Eftersom fiberkabeln skall hanteras varsamt finns radiebegränsare i tre olika storlekar och dessa kan flyttas i sidled för att passa skåpens kabelinförning eller för att möta nya behov. Delbara slangar ger en prydlig lösning för nedförning av fiberkablarna till dataskåpet. Det finns anpassade täcklock i olika storlekar för att kunna bibehålla tillgängligheten i alla typer av installationer. Fiberrännan kan hängas upp på ett behändigt sätt tack vare ett enkelsidigt pendelmontage med robusta konsoler som lämnar en sida öppen. Schneider Electric erbjuder ett komplett system för kabelförläggning i datamiljö med bland annat kabelstegar, kabelrännor, trådstegar, Canalis kanalskenfördelning samt den nya fiberrännan. Ett mångsidigt, flexibelt och hållbart system som är byggt för att utvecklas under lång tid, uppger tillverkaren. www.schneider-electric.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! w ww.hf onst r e t .se

6

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Grymt starka gipsskivor. Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv. Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg. Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet. Se och läs mer på gyproc.se/habito

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

Ad_88x264GyprocHabito (3).indd 1

2015-10-23 15:47:25


KLIMATSMARTA HUS

som enda värmebärare

Sveriges första passivhus byggdes i Lindås.

I passivhus kan ventilationssystemet användas för att värma byggnaden. Aggregaten blir allt effektivare, och under de femton år som passivhus byggts i Sverige har man lärt sig hur de ska användas för att få bäst verkan. TEXT: HANNA WEDEL, KOMMUNIKATÖR PÅ PASSIVHUSCENTRUM VÄSTRA GÖTALAND

P

assivhusets grundtanke är att genom ett tätt och välisolerat klimatskal och effektiv ventilation behålla så mycket värme i byggnaden att man bara behöver tillföra lite energi under årets kalla perioder. Sol­ instrålningen och den värme som avges av apparater, lampor och människokroppar räcker till stor del när det är plusgrader ute. 8

Energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsenergi i ett passivhus ligger på drygt halva nivån jämfört med energikraven i Boverkets byggregler, BBR. Det spelar roll var i landet man bor och hur stor byggnaden är, men ett ungefärligt mått på passivhusets energianvändning är 45 kWh per kvadratmeter och år. Värmetillförseln får inte överstiga 15 kWh per kvadratmeter och år enligt den internationella passivhusnormen (PHI).

För att komma ner i så låga tal är det avgörande att inte slösa bort värmen som finns i huset genom att släppa ut den uppvärmda luften rakt ut. Därför används ett ventilationssystem med värmeåtervinning, ett FTX-system. Sådana system har funnits sedan 1960-talet, det nya är att eftersom passivhusen har så låga värmeförlusttal kan man använda ventilationsluften som enda värmebärare och slippa installera radiatorer och golvvärme. – Värmesystemet blir därför väldigt mycket billigare, säger Hans Eek, arkitekt och energiexpert på Passivhuscentrum Västra Götaland. PASSIVHUSETS PAPPA

Hans Eek var den som utvecklade passivhuskonceptet tillsammans med Wolfgang Feist i Darmstadt, och den som tillsammans med sina kollegor på EFEM arkitektkontor ritade de första passivhusen i Sverige. De

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Foto: Mats Pettersson

ligger i Lindås, söder om Göteborg, och stod klara 2001. Husen har genomgått noggranna mätningar och provningar av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, både under byggåren och de två efterföljande åren, samt tio år senare. Det har visat sig att den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och drift av fläktar i Lindås ligger på cirka 35 kWh per kvadratmeter och år, exklusive hushållsel. Husen står sig lika bra idag som när de byggdes. De boende är nöjda med sina hus vad gäller inomhustemperatur, ljudförhållanden, luftkvalitet, energianvändning och ljusförhållanden. Sedan husen i Lindås stod klara har över 2000 byggnader i landet byggts med passivhusteknik och drygt 150 har certifierats. De flesta av dessa byggnader är flerbostadshus. – Internationellt räknar man med ungefär 200 000 passivhuslägenheter, säger Hans Eek.

Hans Eek, passivhusets pappa.

används vanligen i småhus och inne i lägenheter. Det är vanligt att man sätter dem i kök eller våtrum eftersom de behöver ett avlopp för kondensvatten.

VÄRMEN ÖVERFÖRS TILL KALL FRISKLUFT

En av passivhusets grundpelare (utöver täthet och isolering) är ventilationssystemet. Det fungerar så här: Varm luft från hygienutrymmen som badrum och kök dras ut, genom kanaler i huset, till luftvärmeväxlaren med hjälp av en fläkt. Där överförs värmen från den använda luften till kall friskluft som sugits utifrån. Den friska, nu varma, luften skickas genom tilluftskanaler till vistelsezoner som sovrum och vardagsrum. Kalla dagar kan man öka temperaturen på tilluften genom ett värmebatteri. Man återanvänder inte luften, det är enbart värmen som överförs. TVÅ VARIANTER

Det finns motströms plattvärmeväxlare, samt roterande värmeväxlare. Motströmsvärmeväxlaren har lameller där tilluften och frånluften passerar varandra i varannan kanal. Luftflödena strömmar motriktat och parallellt och kommer aldrig i kontakt med varandra. Den roterande värmeväxlaren har istället en rotor med många kanaler. Tilluften passerar genom den ena halvan av rotorn och frånluften den andra. Rotordelarna passeras av varm och kall luft varannan gång. På så sätt kan värme överföras mellan från- och tilluft. De roterande värmeväxlarna används vanligtvis i skolor och andra större lokalbyggnader eftersom de har högre kapacitet och inte är så känsliga för avfrostning. Men de kräver också större underhåll. Motströms plattvärmeväxlare kan ge högre verkningsgrad än de roterande och HUSBYGGAREN NR 1.2017 

BROGÅRDEN

När Alingsås kommunala bostadsbolag Alingsåshem renoverade miljonprogramsområdet Brogården under åren 2007 till 2014 valde man att göra det i passivhusteknik. Det var första gången något liknande gjordes i Sverige, och därför fick man prova sig fram och utveckla egna tekniska lösningar. Alla hus blåstes ut fullständigt, det var bara betongstommarna kvar, därefter byggdes husen upp på nytt, men nu med passivhusteknik. – I den första byggnaden sattes motströms plattvärmeväxlare in i alla 18 lägenheter. Tanken var att de boende skulle bli delaktiga i ventilations-och uppvärmningssystemet. Men det blev krångligt med alla filter som skulle bytas, totalt 36 per år. När de övriga husen skulle renoveras installerades istället en central, roterande värmeväxlare. Då behövde man bara byta två filter per år. I varje lägenhet finns ett värmebatteri i tilluftsledningen så att de boende kan påverka värmen själv, säger Hans Eek. Trots att lägenhetsaggregaten var billigare visade det sig att det på sikt lönade sig att installera det dyrare, centrala aggregatet, på grund av underhållskostnaderna. När det gäller värmebatterierna i tilluftsledningen så gäller det att inte underdimensionera dessa. – I Misteröd i Uddevalla dimensionerade man värmesystemet efter det teoretiska genomsnittliga värmebehovet för byggnaden, och glömde bort att vissa rum i lägenheterna hade två ytterväggar. Det blev för kallt i de rummen. Det var i och för sig lätt att ändra i efterhand, bara genom att byta

Passivhusteknik i Brogården, Alingsås.

till batterier med dubbel kapacitet, säger Hans Eek. FRISK LUFT I HÄLSOSAMMA HUS

Filtren som sitter i värmeväxlaren renar all luft, både den använda och den som kommer utifrån. Ingen annan luft ska kunna smita in i huset genom läckor. Det betyder att inomhusluften i passivhus är ovanligt ren, fri från pollen och föroreningar. – Ventilationssystemet fungerar faktiskt som en dammsugare, man behöver inte städa så ofta. I Lindås var det två familjer med allergiska barn som kunde minska på medicineringen, säger Hans Eek. Generellt har kvalitén på inomhusluften fått höga skattningar i enkäter och mätningar som gjorts i flera olika passivhusområden. Några boende har dock rapporterat att luften kan bli en aning torr, vilket skulle kunna bero på att de har motströms plattvärmeväxlare som inte återvinner inomhusfukten på samma sätt som en roterande värmeväxlare. En risk med roterande värmeväxlare är att det ibland kan uppstå läckage mellan använd luft och tilluft. Dofter, till exempel matos, kan då sprida sig mellan lägenheter, vilket är något som inträffat i Brogården. Det har gjort att man i många nya passivhusprojekt valt motströms plattvärmeväxlare och alltmer frångått de roterande värmeväxlarna i flerbostadshus. UNDERTRYCK

Ventilationssystemet har ofta ett svagt undertryck, för att inte riskera att luft läcker ut via klimatskalet och skapar fuktproblem. Luften ska istället gå rätt väg genom rummen till FTX-aggregatet. Oftast märks detta undertryck inte alls. Men om man sätter igång en köksfläkt som suger luft rakt ut kan undertrycket bli kraftigt. Till

9


KLIMATSMARTA HUS

FRÅNLUFTSVENTILATION FRÅN KÖK OCH BAD

CIRKA 30 CM ISOLERING I TAKET

50 CM ISOLERING I TAKET

TILLUFT GENOM FÖNSTERSPJÄLL

BETONGBALKONG MED KÖLDBRYGGOR

NYA UTVÄNDIGA BALKONGER UTAN KÖLDBRYGGOR

45 CM ISOLERING I YTTERVÄGGARNA

TREGLASFÖNSTER U-VÄRDE 2,8 W/M2 ×°C

VENTILATION MED VÄRME­ VÄXLARE I VARJE LÄGENHET

TREGLASFÖNSTER U-VÄRDE 0,85 W/M2 ×°C OTÄTT

TÄTA ENTRÉDÖRRAR

INGEN ISOLERIG NEDÅT

exempel märks det om någon försöker öppna ytterdörren samtidigt som köksfläkten är igång. Dörren kan då bli trög och svåröppnad. – Det beror på vilket FTX-aggregat man har, vissa kan släppa igenom mer luft. I Lindås har de aldrig haft några problem med undertryck när de lagar mat. Men på Brogården får alla som flyttar in en instruktion om att öppna ett fönster när de ska sätta igång fläkten. Det är inte så krångligt, säger Hans Eek.

11 CM ISOLERIG I GOLVET

ANVÄND LUFT FRÅN KÖK OCH BADRUM

VÄRMEVÄXLARE FÖR VENTILATIONSLUFTEN

SOLFÅNGARE FÖR VARMVATTEN REKOMMENDERAS FRISK LUFT

TAKETS ISOLERING ÄR MINST 50 CM

VÄGGEN ÄR VÄLISOLERAD U-VÄRDE CA 0,1

50 CM SOMMARSOL

SPILLVÄRME TAS TILL VARA TILLUFT TILL VARDAGSRUM OCH SOVRUM

VIKTIGT ATT SKÄRMA AV SOMMARSOLEN VINTERSOL

FÖNSTREN ÄR ENERGIEFFEKTIVA U ≤ 0,90 W/M2K

40 CM

TYSTA HUS KRÄVER TYST VENTILATION

Eftersom passivhus är så väl isolerade läcker det inte in ljud utifrån. Passivhusen är alltså tystare än standardhus, vilket är en av de kvaliteter som räknas på plussidan. Men när det inte finns ett allmänt bakgrundsbrus kan vissa ljud inomhus bli tydligare, till exempel suset från ett ventilationssystem. – I Lindås ställde vi därför ljudklass B som krav för hela ventilationssystemet. Värme­ växling är en förutsättning för att komma ner i energianvändning, och då måste ventila­tionen vara tyst, säger Hans Eek. Ljudklass B på FTX-systemet finns nu med som krav i FEBY 12, som innehåller de svenska kravspecifikationerna för passivhus. För att undvika att ljud från aggregatet fortplantar sig ut i lägenheten krävs ljuddämpning både på till- och frånluftssidan. De tar mer plats i höjdled än kanalerna, och bör därför vara med i den tidiga planeringen av husbygget. Kanalerna som forslar den varma luften behöver också dras innanför klimatskalet så att luften inte kyls ned under transporten. ELAVBROTT

Ibland får Hans Eek frågan om vad som händer med ett passivhus om det blir el­avbrott. – Elavbrott är problematiska för alla hus. I ett passivhus slutar ventilationen att fungera, men då är det bara att öppna fönstret. Oftast kommer ju elen tillbaka efter en 10

GRUNDENS ISOLERING ÄR MINST 30 CM

30 CM

stund igen. Om den inte gör det, utan avbrottet håller i sig flera dagar, håller passivhuset värmen bättre än standardhus, eftersom de är så välisolerade och värmetröga. Temperaturen sjunker långsammare. TEKNISK UTVECKLING

Utvecklingen av FTX-aggregaten går hela tiden framåt. Eje Sandberg, teknikkonsult och ordförande i Sveriges Centrum för Nollenergihus, har sett en tydlig förbättring av värmeväxlarna de senaste åren. – Idag finns det motströmsaggregat med väldigt hög verkningsgrad, tillverkarna själva lovar 90 procent. Då är värmeförlusterna alltså bara tio procent, vilket är hälften så mycket som i ett aggregat med 80 procents verkningsgrad. Det blir god ekonomi att välja ett FTX-aggregat med hög verkningsgrad i ett småhus. Det finns också tillverkare som utlovar 94 procent, men det är aggregat som tar större plats och kostar mer. De kan ändå vara lämpliga för större småhus, säger han. – En annan sak som har förbättrats är motorerna i aggregatet. EC-motorer har slagit igenom, alltså likströmsmotorer som drar mindre el, säger Eje Sandberg. Han tillägger att det saknas laboratorie-

tester på de flesta produkter, där olika aggregat testats på samma sätt, och att det därför inte är självklart för en köpare vilken produkt man ska välja. Det som framför allt är viktigt är att man beräknar verkningsgrad för hela systemet; kanalerna, ventilationsdonen och styrutrustningen, och inte bara tittar på laboratorietesterna av själva aggregaten. Till exempel kan kanaler för uteluft och avluft från aggregatet ge stora

Eje Sandberg, Sveriges centrum för nollenergihus.

HUSBYGGAREN NR 1.2017


värmeförluster om aggregatet placeras olämpligt.

FAKTA:

Svenska byggnader och byggandet står för cirka 37 procent av landets totala energi­användning och 20 till 25 procent av samhällets totala utsläpp av växthusgaser. EU har beslutat att alla nya hus ska vara nära-nollenergihus senast 31 december 2020. Boverket har remitterat ett förslag på föreskrifter för de svenska tillämpningarna, som planeras gälla från 1 april 2017. FTX: F står för frånluft, T står för tilluft, X står för värmeväxling.

BILLIGARE AGGREGAT MED BEHOVSSTYRNING I FRAMTIDEN

Han tror att de stora förbättringarna av venti­lationssystemet redan är gjorda. – Jag gjorde mätutvärderingar av FTXaggregat redan på åttiotalet. De var så fruktansvärt dåliga då, hade förluster på 50 procent och jättehög elåtgång för att driva fläktarna. En väldig skillnad jämfört med idag. Om man ser tjugo år framåt från nu tror jag att man kanske kan få upp verkningsgraden på de sämre produkterna. Förhoppningsvis sjunker kostnaderna också. Men framför allt tror jag att behovsstyrning blir viktigare. Behovsstyrning innebär i princip att luftflödet genom byggnaden minskar när huset eller bostaden står tomt, och att det ökar när det befinner sig människor där. Till exempel kan man ha en koldioxidmätare, som talar om för FTX-aggregatet hur kraftigt flödet behöver vara. – Men ännu vet vi inte vilka spareffekter det blir, och vilka riskerna är. Om man till exempel hänger en tvätt och sen går hemifrån och luftflödet minskar för att man bara mäter koldioxid och inte fukt, då blir det en hög fuktbelastning i huset som inte är bra. Dessutom är det inte lämpligt att behovsstyra ventilationen i helt nybyggda hus, eftersom de har stora emissioner från material som behöver vädras ut. På det stora hela tror jag att behovsstyrning är jättebra, men vi behöver mer mätningar och uppföljningar, säger Eje Sandberg. RENOVERING

När det gäller framtiden tror Hans Eek på Passivhuscentrum Västra Götaland att man om några år kommer att bygga hus med ännu lägre värmeförlusttal, och att användningen av solceller kommer öka kraftigt. Just nu är han nyfiken på ett projekt i Finland som arkitekten Kimmo Lylykangas är inblandad i. Det handlar om att renovera ett flerbostadshus till passivhusstandard genom att montera stora element som innehåller isolering, nya fönster och ventilationskanaler rakt på den befintliga ytter­ väggen. – Tilluften går i de nya elementen, man borrar hål från sovrum och vardagsrum till de nya rören. Lägenheternas befintliga ventilation använder man som frånluftsrör, säger han. Att utveckla smarta metoder för renovering är viktigt. De kommande åren behöver ett stort antal hus från miljonprogrammet renoveras. Det gäller att passa på att göra HUSBYGGAREN NR 1.2017 

Schematisk skiss över roterande värmeväxlare. De har högre kapacitet, är inte känsliga för avfrostning, men kräver mer underhåll. Illustration: Fläkt Woods

KRAVEN PÅ ETT PASSIVHUS:

Enligt FEBY 12, d.v.s. den svenska definitionen: ■ Värmeförlusttalet får inte vara större än 15 W/m2 vid 21 grader inomhus vid dimensionerande utetemperatur. Detta gäller klimatzon 4, södra Sverige. ■ Byggnaden skall vara lufttät, den får max läcka 0,30 l/s, m2 omslutande area vid ± 50 Pa tryckskillnad. ■ Energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsenergi får inte överstiga 45 kWh/ m2/år i klimatzon 4. ■ Effektiviteten i ventilationssystemet; SPF, anger hur mycket eleffekt som krävs per liter luft. För passivhus bör värdet vara under 1,5 kWh /( m3/s). Ljudklass B. ■ Enligt internationella passivhuskraven (PHI) får värmeförlusttalet inte vara större än 15 kWh/m2 vid 20 grader inomhus.

Schematisk skiss över plattvärmeväxlare. Varm och kall luft passerar i kanaler utan att komma i direkt kontakt. Illustration: Fläkt Woods

det riktigt energieffektivt, eftersom det kommer dröja ytterligare 40 år innan nästa stora renoveringsvåg. TÄTHET ÄR HYGIENFAKTOR

På frågan om vilka av passivhusets konstruktionsfördelar som man kan applicera på ett standardhus svarar Hans Eek: – Allt! Passivhuset är ju bara en liten förbättring av den svenska byggstandarden. Men kanske är tätheten det viktigaste. Den är en hygienfaktor. En tät konstruktion minskar risken för mögel. Det är alltså precis tvärtemot vad många tror. Man ska ha ett tätt hus, och veta var luften kommer in och vart den tar vägen, säger han. Passivhusteknik för att behålla kyla När man talar om passivhus i Sverige handlar det nästan alltid om att genom isolering och täthet behålla värme i en byggnad. Men man kan faktiskt också bygga passivhus för att behålla kyla. Det visade Hans Eek när han ritade Icehotel 365, Jukkasjärvis första permanenta ishotell, som invigdes i december, och som inte kommer smälta bort under sommaren. Det är byggt av betong och stål och har en effektiv isolering, samt värmeväxling på ventilationssystemet. Invändigt är byggnaden besprutad med en

blandning av snö och is. På en lagerbyggnads tak sitter 875 kvadratmeter solceller som med hjälp av midnattssolen ger energi till kylaggregatet. Solcellerna täcker all den energi som behövs till hotellet. Sverige har byggt energisnålt sedan 1700talet. Passivhus har funnits i Sverige i 15 år. Tekniken har testats noga och visat sig fungera precis som det var tänkt. Men fortfarande finns mycket nytt att utforska och utveckla inom det klimatsmarta byggandet! ■

HANNA WEDEL

Kommunikatör på Passivhuscentrum Västra Götaland

11


Smarta fasader. Behagligt inomhusklimat och låg energiförbrukning är några fördelar med våra innovativa fasadsystem. Tunnare isolering gör att den uthyrbara/säljbara ytan ökar och ger ekonomiska och miljömässiga fördelar som minskad materialåtgång och transport. Smartare fasader helt enkelt.

Erfarenhet av innovationer. Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Forskning runt om i världen skapar unika innovationer. Men vi finns samtidigt nära. Isolerskivan Sto-Innodrain produceras på vårt nordiska huvudkontor i Linköping.

Det kompakta fasadsystemet StoTherm Vario D med isolerskivan Sto-Innodrain kombinerar lätt isoleringsmaterial med bra isolervärde, god dräneringsförmåga och dokumenterad brandsäkerhet. För att säkerställa lufttäthet och fuktsäkerhet i lättregelväggar kombineras det med stomskyddet StoGuard för ett tvåstegstätat dränerande fasadisoleringssystem. Vi har även andra fasadsystem som det ventilerade systemet StoVentec med maximala, kreativa designmöjligheter och StoTherm PIR för slimmade väggkonstruktioner. www.sto.se


Rätt tänkt ”ett bra golv blir bättre när det installeras

av någon med rätt kompetens, rätt erfarenhet och med rätt miljöansvar. Då kan du vara säker på att funktion och kvalitet hos våra produkter utnyttjas till 100 procent.” Nedan finner du leverantörer som aktivt stödjer kvalitetssystemet Auktoriserat Golvföretag. De rekommenderar dig att använda ett auktoriserat golvföretag vid installation av deras material:

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat. Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

kompetens \ kvalitet \ garanti – Det självklara valet Aktivt stödjande leverantörer: Almedalsgolv \ Altro \ Amtico \ Ardex \ Bona \ Bostik \ Casco DLW Flooring \ Duri \ ege \ Ehrenborg \ Falck Design \ Finja \ Forbo Gerflor \ Interface \ Kasthall \ Kiilto \ Kährs \ nora \ Pergo \ Rappgo Stosett \ Tarkett \ TM Progress \ Weber \ Welin & Co Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR info@golvbranschen.se \ www.auktorisation.se

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se


KLIMATSMARTA HUS

FLYTTBARA RADHUS

för tillfälligt boende Tillfälliga bostäder behöver inte vara tråkiga baracker. När Stockholmshem totalrenoverar de 55 år gamla hyreshusen i Valla Torgområdet i Årsta, södra Stockholm, får en del av hyresgästerna flytta till nya flyttbara radhus med god standard under evakueringstiden. Det tjänar även hyresvärden på.

14

HUSBYGGAREN NR 1.2017


E

n solig decemberdag håller hyresgäster på att flytta in i radhuslängorna i två eller tre våningar på det stora gröna Årstafältet i södra Stockholm. Alla hus är klara, efter tio månaders effektiv byggtid och inom totalt ett år efter start av markarbetena (Skanska och Y2). Allt är industriellt byggt. Loftgångarna och yttertrapporna är sammansatta av sektioner. Husen är byggda på plats med stora planelement för väggar, golv och tak. Häggmark och Söner från Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har på totalentreprenad utfört arbetshandlingar för tillverkning och montage, genomfört förtillverkning och montage samt utfört stomkompletteringar/ inredningar, installationer och ytskikt. – Det fanns ingen fabrik för volymelement som kunde klara tidplanen enligt våra önskemål, berättar projektchefen Hans Magnusson. VARFÖR BYGGDE STOCKHOLMSHEM INTE VANLIGA BARACKER?

– Den möjligheten övervägdes också, men det här ger bättre restvärde, för det kommer att bli ett stort överskott på baracker i Sverige. Tusentals, som ingen vill ha, säger Hans Magnusson. De här husen kan däremot plockas isär och återmonteras permanent någon annanstans i Sverige. När det tidsbegränsade bygglovet är slut ska husen demonteras och flyttas, och det är allt noga förberett för. Yttertak, loftgångar och ytterväggselement demonteras och därefter kan lägenhetsmodulerna flyttas med inbyggda lyftband och återmonteras på annan plats som kompletta volymelement. – Byggkostnaden för de här husen är inte högre än för permanentbebyggelse. Men om man hade byggt permanent hade man valt andra tekniska lösningar som är långsiktigt bättre, till marginellt högre byggkostnad. Kanske bergvärme eller fjärrvärme, resonerar Hans Magnusson. Ett annat sätt att se på ekonomin är att det visserligen inte kostat mer att bygga husen demonterbara, men det blir ju ändå inte så billigt över husens livslängd om man räknar in kostnader för att demontera, transportera, återmontera på annan förberedd mark med grundläggning samt nödvändiga återställningsarbeten efter demontering tillkommer naturligtvis. Byggkostnaden för detta sätt att bygga kan sänkas ytterligare. Nu är radhusen alltså 2–3 våningar höga men med samma HUSBYGGAREN NR 1.2017 

teknik skulle de kunna byggas 4–5 våningar höga, så att samma mark-, grundläggningsoch yttertakskostnader fördelas på mycket större lägenhetsytor. Hans Magnusson menar att det kan komma att byggas mycket fler hus av samma typ, flyttbara men långsiktigt hållbara. – Det kommer även att byggas mycket för flyktingar med uppehållstillstånd, och de kan också ersätta vanliga baracker och bodar, säger han. MIGRATIONSVERKETS BOSTÄDER

Kommunerna får inte bygga bostäder som inte klarar Boverkets energikrav, men det får däremot Migrationsverket, påpekar Hans Magnusson. Han menar att det inte är nationalekonomiskt sunt att bygga sämre och att det skapar getton. Flexibiliteten har ett extra stort värde i städer där det byggs så mycket som i Stockholm. Bra platser för bostäder blir ibland lediga men inte under så lång tid. Stockholmshem bygger nu 500–600 lägenheter om året, men det ska nästan fördubblas inom några år. – De här husen skulle kunna stå i hundra år, säger Hans Magnusson. Men så blir det inte. Bygglovet gäller för fem år, men kommer troligen kunna förlängas ytterligare 5 år. Men sedan planerar staden att bygga högre hus inom området. Utbyggnaden av Årstafältet beräknas ta 15–20 år, enligt Stockholms stad. Bygglovshandlingarna har i samråd upprättats av Total arkitekter.

DEMONTERAS OCH FLYTTAS

Då ska radhuslängan demonteras och sättas ihop någon annanstans. Hur det ska gå till är i detalj beskrivet i en demonteringsanvisning. På 3–4 månader ska husen kunna demonteras, flyttas och återmonteras på annan plats. Även krypgrunden med stålbalkar och kantelement kan återanvändas. Nu används de 48 lägenheterna, från 1:or till 4:or, men de flesta 2–3-rummare, som evakueringslägenheter. Stockholmshem, ett av Stockholms tre allmännyttiga bostadsföretag med 26 000 lägenheter, ska totalrenovera bostäder i Valla Torgområdet, några hundra meter bort (se ruta). De evakuerade ska bo i radhusen ett drygt år, sedan flyttar de ut och ersätts av en ny omgång evakuerade från andra lägenheter i samma område. Därefter ska husen användas av Stockholmshem som tillfälliga bostäder för andra evakueringsbehov i Stockholm. Alternativt kan de hyras ut. Projektet har flutit bra, och budgeten och tidplaner har hållits. Hans Magnusson har också samrått med stadens myndigheter, däribland stadsträdgårdsmästaren. Det är en känslig natur- och kulturmiljö. Många fåglar rastar på Årsta­ fältet, varav en del rödlistade. Och om inte annat kan man se fasaner. Strax intill finns en vacker gammal pilallé. Inte långt bort ligger en K-märkt bit av Göta Landsväg, ett infrastrukturprojekt från 1200-talet. Den byggdes som väg mellan den nya staden Stockholm och Götaland.

Luftvärmepumparna, en per lägenhet, syns längst ned. Den 9 meter höga fasa­den har ingen fog.

15


KLIMATSMARTA HUS

Radhusen värms med luftvärmepumpar, med lite stödelvärme på översta våningen i etagelägenheterna i de hus som har tre våningar. Ventilationssystem med små FTX aggregat över spisarna möjliggör låga energi­ kostnader. Husen är energisnåla genom tjock isolering, där både bärande väggar och fasadelement är isolerade för att klara lågt u-värde. Fönstren har argonfyllning och u-värde 1,1 (men inte av den typ som tar bort mobiltäckning, påpekar Hans Magnusson). Frånluftsvärmeväxlare återvinner värme från

köksfläktarna och den allmänna ventilationen. Varje lägenhet är alltså självförsörjande med energi. Radhusbyggnaderna klarar nybyggnadskraven för elvärmda permanentbostäder 55 kWh/m2, vid tidpunkten för ansökan. (50 kWh/m2 är det nya kravet.) BRANDSÄKERHETEN

Brandsäkerheten är också god, och är naturligtvis mycket bättre än i många befintliga radhusområden. – Man måste vara noga med att kontrollera brandsäkerheten, från projekterings­

Hans Magnusson, projektchef för Stockholmshem och medlem i SBR.

GROWSMARTER: 60 PROCENT MINDRE ENERGI, 60 PROCENT MINDRE UTSLÄPP

De som bor i de demonterbara radhusen är evakuerade från bostäder i punkthus och lamellhus vid Valla Torg i Årsta. Där pågår en spektakulär renovering inom ett EU-projekt, GrowSmarter. Målet är att minska energianvändningen med 60 procent, från 155 till i snitt 62 kWh/m2 uppvärmd yta för värme, varmvatten och fastighetsel. Ett annat mål är att minska utsläppen från transporter med 60 procent genom mer elbilar, cyklande, bilpooler och hemleveranser m.m. Stockholm stad koordinerar det europeiska EU-projekt GrowSmarter, där förutom Stockholm även Köln och Barcelona ingår som demonstrationsområden i första skedet. Sedan ska ytterligare fem europeiska städer ansluta sig. Vidare skall en smart optisk sopsugsanläggning med sopsugsterminal installeras inom området. Också i Årsta, inom projektet, sätter en bostadsrättsförening solceller på taket. Solceller­na och elbilsladdning ställer speciella krav på elsystemet, och därför installeras ett nytt fasutjämningssystem, EnergyHub. Spillvärme från Tele2 Arena som idag fläktas bort i det närbelägna Slakthusområdet ska ledas in i fjärrvärmenätet och på så vis tas tillvara.

16

fasen och framåt. Det har vi prioriterat. Hans Magnusson är påtagligt stolt över radhusen. – Det går att bygga vackert och långsiktigt även om husen är flyttbara. Han pekar ut en rad detaljer. De 3,6 meter breda och upp till ca 9 meter höga träfasaderna har inga skarvar. De har körts hit med bil från Värmland och lyfts på plats, efter det att övriga våningar färdigmonterats på plats som volymelement. MURGRÖNA OCH ÄNGSBLOMMOR

I fasadsprång under loftgångar, har belysta vintergröna växter, bland annat murgröna, planterats. Istället för traditionella gräsmattor är det ängsblommor framför husen. De är färdiga förodlade ängsmattor med tåliga ängsväxter, lagda direkt på makadammen och slås en gång om året. Det är gröna tak med sedum på de översta yttertaken, för bättre anpassning till det stora gröna Årstafältet. Vi går i en etagelägenhet som ännu inte är inflyttad, och det är ganska mycket att notera jämfört med mycket som byggdes på 1970- och 1980-talen. Det är riktiga trälister i lägenheterna. Köksbänkarna har mycket tåliga ytor av ett hårt stenliknande laminat. Kylar, frysar är förstås nya, och energi­ effektiva (A++) och tysta. Tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner har installerats. Garderober och köksluckor är belagda med hård blank akryl, så att de är lätta att hålla rena och fräscha. Under parkettgolven är det god stegljudsisolering. Det går knappt att klampa i golvet, även om man försöker. Fönstren kan vinklas för vädring, och givetvis även öppnas med sidohängda gångjärn. Badrumsgolven och mindre golvyta vid entréer har komfortvärme med elslingor. Golven i loftgångarna är av galvaniserad tjock durkplåt och golven i markplan under loftgångarna är belagda av 2 cm granitkeramik. – Det kostar inte så mycket mer att bygga rejält och hållbart på lång sikt, säger Hans Magnusson. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Är du en av Husbyggarens 97% nöjda läsare? Tipsa en vän – få en biobiljett!

Husbyggaren bevakar samhällsbyggnadsfrågor relevanta för kvalificerat byggfolk. Oavsett om läsaren är entreprenör, arkitekt, konstruktör, byggherre eller projektledare ska han eller hon hitta aktuella artiklar, ofta med oväntade infallsvinklar. Tipsa gärna! Dina kollegor, partners och andra intresserade om tidningen. Sex nummer för endast 495 kr (+ moms) per år. Leder tipset till en prenumeration, får du en biobiljett som tack. Läs mer på www.husbyggaren.se Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via prenumeration@husbyggaren.se

Totalentreprenör radhuslängorna Årstafältet

www.häggmark.se

Stort utbud av Betongutbildningar Kurser erbjuds inom följande områden:

• Platsgjutning

• Betongreparationer

• Fabriksbetongtillverkning

• Fixeringssvetsning

• Betongelementtillverkning

Komplett kursutbud med innehåll finner du på vår webbsida. Boka din kurs på webbsidan eller ring. Du kan också maila till: info@teknologiskinstitut.se

KURSNYHET!

Produktionsplanering Betong - PPB

www.teknologiskinstitut.se

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

Välkommen till mer kunskap!

031-350 55 00

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se


Bildjournalistik

”Gubbarna måste ge ifrån sig makt och sluta tjata om sex.”

18

HUSBYGGAREN NR 1.2017


BYGGBRANSCHEN ÄR SÄMST I KLASSEN

Färre än en (1) procent av hantverkarna på bygg­ arbetsplatserna i Sverige är kvinnor. Julia Schaffer Flemk, till vänster, är en av få kvinnliga plattsättare. Hon driver framgångsrikt ett eget företag med enbart kvinnor anställda. De är eftertraktade eftersom de föreslår andra lösningar på tekniska problem än konkurrenterna. Julia har arbetat 13 år i branschen och vet att gubbarna kan skärpa sig. Det finns en machokultur med sexistiskt och rasistiskt språk, men också arbetskläder i enbart stora storlekar, arbetsgivare som är ovilliga att justera verktyg och material till kvinnor och leverantörer som bara har 25 kgsäckar i lager. Byggbranschen tappar personal, både män och kvinnor, på grund av grabbig­heten. ”Jag förstår verkligen varför vettiga människor inte orkar arbeta i byggbranschen”. PÅ JÄMSTÄLLDHET

Gör fördomstestet på stoppamachokulturen.nu Foto: Marc Femenia

Plattsättaren Julia Schaffer Flemk, till vänster, med snickaren Karin Flack.

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

19


Platonann 91x270_Bejer 112x147 27.06.14 14:25 Side 1

®

Industritakskjutport SPU 67

roxx.se

System Platon - löser små och stora fuktproblem i golv!

Platon Stop Original För skydd av trägolv på betong med normal fuktbelastning

Snabbrullportar

- Ersätter både folie och foam Högre täthet - mera hållbar - Enkel och snabb montering - Låg bygghöjd, 2,5 mm - Stöt och ljuddämpning - Till laminat- och trägolv

Platon Golv För skydd av trägolv på betong med stora fuktbelastningar

Lastningsteknik

RÄTT FRÅN BÖRJAN. Europas största industriportprogram

Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch­ reglerna och undvik vattenskador och • Nr 1 i Europa: legionella.

Över 75 års erfarenhet av porttillverkning

- Löser större fuktproblem och är ångtrycksutjämnande - Luftspalt med funktion - Stöt och ljuddämpning ger ökad komfort - Kan mekaniskt ventileras

De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet • Bästa värmeisolering: U-värde nerenligt till 0,51 W/(m²•K)* fackmässigt vad försäkringsbolagen kräver. • Dygnet-runt-service: Vi finns alltid där för dig

Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se. * vid industritakskjutport SPU 67 Thermo med ThermoFrame

Officiell samarbets­ partner till Svenska Fotbollförbundet

Isola ab www.isola.se

Torra och sunda hus

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

206-17 (gewerbliche Endkunden)


KLIMATSMART BYGGANDE

Fasadbild på sexvåningshuset i den andra studien som beskrivs i artikeln.

NY FORSKNING

INDUSTRIELLT BYGGANDE GYNNAS AV TRADITION OCH ÖPPET SINNE Det finns mycket att vinna på att bygga flerfamiljshus i fabrik, men det krävs ekonomisk uthållighet och utveckling i små steg för att lyckas. Dessutom tycks det vara en fördel att bolaget har traditioner att luta sig mot.

D

e senaste 10–15 åren har diskussionerna varit intensiva om att gå över till ett mer industriellt byggande av flerfamiljshus. Att bygga hus i torra, välventilerade fabriker istället för med traditionella metoder på plats utlovar många fördelar. Det kan sänka kostnaderna, korta byggtiden och höja kvaliteten på det som byggs. Mycket av diskussionerna har handlat om att dra nytta av det processtänkande och den långsiktighet som den traditionella verkstadsindustrin erbjuder. En fördel är HUSBYGGAREN NR 1.2017 

att man använder samma personal och samma utrustning till flera projekt, eftersom arbetet sker på samma plats och att det därigenom sker långsiktiga förbättringar i små steg. Industriellt husbyggande skiljer sig emellertid på avgörande punkter från traditionellt byggande och tycks ställa särskilda krav, särskilt i planeringsfasen. Rörande större bostadshus har det varit svårt att få lönsamhet. Många har försökt, men flera har misslyckats. En forskargrupp vid Högskolan i Halmstad har i en litteraturgenomgång undersökt fyra storskaliga försök att industriali-

sera byggandet av flerfamiljshus. Två av försöken har stött på för stora svårigheter och avslutats i förtid. Två har varit mer framgångsrika och fortsätter att utvecklas. Gruppen har därtill över tid följt hur en enskild koncern, steg för steg lyckats öka graden av prefabricerade element i flervåningshus i trä, en husvariant som är förhållandevis ny i Sverige men som har kortare byggtid och som har en självklar plats i en framtida miljövänlig ekonomi. Forskarna har identifierat både hårda och mjuka aspekter att ta hänsyn till för att kunna gå vidare mot en större grad av industrialisering av bostadsbyggandet – och för att öppna horisonten för ett mer hållbart byggande i trä. ÄNDRADE SPELREGLER UNDER 1990-TALET

Under första halvan av 1990-talet förändrades spelplanen för byggbranschen. Marknaden avreglerades och statssubventionerna för bostadsbyggande försvann. Dessutom

21


KLIMATSMART BYGGANDE

belades byggbranschen med full moms på 25 procent. Detta ledde till att bostadsbyggandet sjönk till historiskt låga nivåer, samtidigt som vi kunde se en fortsatt bostadsbrist framförallt i storstäderna. Branschen pressades att hitta sätt att minska kostnaderna utan att tumma på kvaliteten. Byggmarknaden kritiserades för att vara svår att förändra och skyddad från konkurrens och det vilket även var även slutsatserna i en statlig utredning (SOU 2002:115). Byggbolagen började i detta skede utveckla metoder och designer för industriellt bostadsbyggande. För vissa bolag innebar det en fördjupning av processer de startat många år tidigare. För andra var konceptet helt nytt. 1. ÖVERSYN AV FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR INDUSTRIELLT BYGGANDE

I första studien har fyra koncept analyserats och denna studie presenterades 2014. De två mindre framgångsrika koncepten som studerades var Open House och NCC komplett och de studerade koncept som varit mer framgångsrika var Peab PGS och Lindbäcks Bygg. Flera faktorer har påfunnits som förklarar framgångar och bakslag. De generella framgångsfaktorer som identifierades delades in i följande områden:

cesser. Därför måste ett byggbolag som vill industrialisera sitt byggande ta till sig kunskap om industriprocesser och sprida dessa i organisationen och även bland sina underleverantörer och partners. Centralt är också att ge detta tid. Bolag med breda erfarenheter av allt från design, planprocesser och byggandet till fastighetshantering är särskilt väl rustade för detta. 2. FALLSTUDIE ÖVER ARBETET MED ATT UTVECKLA

Chanserna till framgång förefaller öka dramatiskt om utvecklingen sker genom många små projekt. På så vis får organisationen möjlighet att gradvis lösa de problem som dyker upp på vägen, både i fabriken och på byggplatsen, och förfina konceptet steg för steg. Det här kräver dock stabilitet och långsiktighet från företags/koncernledningen. Det är också en fördel att långsiktigt knyta sig till högskolor och universitet, eftersom byggsystem är komplexa och tar lång tid att utveckla. UTVECKLING I SMÅ STEG

EKONOMI Att gå över från traditionellt byggande till industriellt kan innebära stora initiala investeringskostnader som sedan ska bärgas hem över ett antal år. Detta medför en ekonomisk risk. Risken ökar ju större projektet är och ju större teknikomvandlingen är. Även detta talar för mindre projekt som ger bolaget möjlighet att göra detaljerade ekonomiska analyser och få ett grepp om hur ekonomin ser ut. Satsningen måste också få ta tid, minst tio år, innan den kan förväntas vara ekonomisk bärkraftig.

Industriellt byggande kräver sammansmältning av två sfärer: industriellt tänkande och byggbranschens tänkande. Byggande sker ofta i projektform och projekt är av sin natur unika och tillfälliga, medan industrin arbetar i längre pro-

KUNSKAPSÖVERFÖRING

22

ETT SYSTEM FÖR FLERVÅNINGSHUS I TRÄ

De generella framgångsfaktorerna som identifierades i studie ett, framträdde även i studie två vilken berörde arbetet med att utveckla ett system för flervåningshus i trä. Trä är ett material som lämpar sig för prefabricering och det finns en lång tradition av industriell produktion av småhus. 1994 ändrades reglerna för bostadsbyggande vilket öppnade för trähus i fler än två våningar. Men cirka 20 år är inte lång tid för ett nytt byggsystem att utvecklas och ett nytt stommaterial att bli accepterat. I stora delar av branschen råder fortfarande felaktiga uppfattningar om trä. I en longitudinell studie har träkoncernenen Derome följts för att undersöka hur de steg för steg tagit tillvara på sin tradition av trähusbyggande, hur de utvecklat ett system för flervåningshus i trä och spridit detta både inom den egna koncernen, men också till underleverantörer och partners. Derome har kunnat dra nytta av att de både är byggare och har ett markexploateringsbolag. De säljer trähusen till sig själva (i väntan på en extern kund) och därmed bereder de väg för kunskapsöverföring mellan byggare, beställare och underleverantör. Att sälja till sig själv har också varit nödvändigt för att få ut husen på marknaden och därmed börja övertyga skeptiska kunder. Det krävs konkreta exempel, för att

övertyga marknaden om att höga trähus faktiskt fungerar bra och att man löst problemen med brand, fukt och akustik. I sex projekt under nästan 15 år har Derome stegvis ökat produktionen och graden av prefabricering. Projekten har varierat i storlek från ett till fyra hus i upp till sex våningar. Satsningen har präglats av de små stegens försiktighet parat med en långsiktig ekonomisk plan. Först det femte projektet visade ekonomisk bärighet. Koncernen har också haft förmåga att ta ett steg tillbaka när satsningen gått för snabbt fram. Projekt nummer tre bestod av ett pilotoch ett huvudprojekt där syftet var att utveckla ett lean-baserat byggsystem för trähus i flera våningar. I projektet färdigställdes fyra femvåningshus med totalt 68 lägenheter. Men systemet hade brister, det blev för dyrt och ansågs för riskabelt och företaget fick ta ett steg tillbaka i utvecklingen. I den aktuella studien följdes under 20 månader det sjätte projektet. Då skulle ett sexvåningshus med 50 lägenheter och två fyravåningshus med 20 lägenheter färdigställas med totalt 50 lägenheter. Data samlades in från en mängd källor och ett antal djupintervjuer gjordes för att fånga mjuka aspekter av hur kunskap ackumulerats och spridits inom organisationen och även externt. Ett av syftena med studien var just att fånga de faktorer som påverkar spridningen av flervåningshus i trä, där även konkurrenter ingick. De faktorer som identifierades var följande: Alla inblandade måste övertygas om att trähus fungerar bra och har lång livslängd. Ju tryggare parterna i själva byggprojekten kände sig, desto mindre ekonomiska marginaler vågade de

TRADITION OCH IGENKÄNNANDE

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Det faktum att Deromes omedelbara konkurrenter också producerar flervåningshus i trä ökar intresset och ses som positivt. Man talar också om att skapa strategiska partners bland underleverantörer/ konkurrenter för att driva utvecklingen vidare. Att bygga höga hus i fabrik kräver små steg, transparens i spridning av idéer och kunskap och ett öppet sinne att industriprocesser är något annat än byggprojekt. Något vi inte berört är hantverkarnas förändrade arbetsroll. Arbetet tenderar bli mer statiskt och enahanda när det mesta är planerat i förväg. Vissa moment kan helt tas över av verkstadsarbetare, men det breddar också möjligheten till arbetskraft. ■

arbeta med. I de senare projekten rekryterades heller inte in mer personal än som var nödvändigt, vilket kunde ske i början. Av de som intervjuades som hade köpt in flervåningshus i trä från andra producenter, framkom också att de övertygats om fördelarna med stommaterialet eftersom de uppfört sådana hus, där vissa också blivit ”helfrälsta” av materialet. En stor fördel var att många av de hantverkarna som anlitades hade arbetat med företagets småhusbyggande i trä, där mycket är prefabricerat. För dem var klivet inte så stort, och en vanlig utsaga var att ”vid andra våningen hade man lärt sig arbeta effektivt”. Genom att som i studien göra en översyn av flera projekt går det att urskilja ett mönster som visar att förbättringar och utveckling av systemet gjorts i steg, mellan de olika projekten. I det första projektet skedde mycket arbete på plats medan det över tid ägt rum en ökande prefabricering. I det sista projektet hade mycket av utvecklingsarbetet skett redan i designfasen, som fokuserat på att förenkla för hantverkarna. Mer komplicerat är och var det att hantera alla olika delar i projektet, koordinera underleverantörer och kontrollera

BYGGSYSTEMETS UTVECKLING

LINDBÄCKS PÅ HARA­HOLMEN UTANFÖR PITEÅ Europas modernaste produktionsanläggning för flerbostadshus HUSBYGGAREN NR 1.2017 

allt som hände i projektet. En central person i detta är byggprojektledaren, med ett komplext uppdrag. Det kräver förmåga till helikoptersyn för att samla in kunskaperna från ett projekt och sprida det till ett annat, och därtill även kunna förutse och övervaka det som händer i ett byggprojekt. LÅNG EKONOMISK HORISONT Ingen av de externt intervjuade ansåg att trä kräver större finansiella muskler än andra material. Vissa intervjupersoner ansåg snarare att trähus är säkrare ur finansiell synpunkt eftersom de går snabbare att resa. Men trots detta var det Deromes finansiella kraft som fick underleverantörerna att våga ta risker (de anlitades på löpande räkning). Samtidigt var alla inblandade eniga om att det krävs större volymer än idag för att öka effektiviteten och förmågan att priskonkurrera. Idag har Derome nått en mognad i utvecklingen och kan driva flera projekt parallellt. De fokuserar mer på marknad och försäljning av trähusen. Genom att utveckla och förfina systemet i praktiken har man visat för kunder och konkurrenter att det fungerar. Vissa anser dock att byggsystemet bör definieras tydligare och presenteras i katalogform.

BUDGET: 480 mkr YTA: ca 40 000 kvm inkl. produktion,

lager, kontor, restaurang, personal­ utrymmen m.m. KAPACITET: 1 600 lägenheter/år som tillsammans med befintlig produktionsanläggning i Öjebyn ger en produktionskapacitet på 2 400 lägenheter/år ARBETSTILLFÄLLEN: 150 exkl. byggarbetsplatser, underentreprenörer och

Artiklar: Hjort, B., J. Lindgren, B. Larsson, and S. Emmitt. 2014. Success factors related to industrialized building in Sweden. In CIB International Conference on Construction in a Changing World, 2014. CIB. Lindgren, J and Emmitt, S. 2017 Diffusion of a systemic innova­tion: A longitudinal case study of a Swedish multistorey timber housebuilding system. Construction Innovation Vol 17, issue 1

JOHN LINDGREN

Tekn. Lic. Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap Högskolan i Halmstad

THOMAS HELDMARK

Journalist Vetenskapsjournalisterna BENGT HJORT

Tekn. dr Universitetslektor Bygg och Energi Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap Högskolan i Halmstad

leveran­törer. Från och med årsskiftet har vi fram till idag rekryterat 103 personer varav ca 24 % kvinnor (mål 50 % kvinnor). HÅLLBARHET: Hela fabriken försörjs av solenergi på fabrikstaket och fjärrvärme från grannen SunPine AB. Dessutom planeras frakt via fartyg. INVIGNING: 19 dec 2017 I DRIFT: januari 2018

23


KRÖNIKA

KONSTEN ATT HÅLLA IHOP I år fyller begreppen “hållbar utveckling” och ”social hållbarhet” inofficiellt 30 år. Det var 1987 som FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” släpptes. Den kom att kallas Brundtlandrapporten och introducerade begreppen på bredare front. Tre årtionden senare är det tydligt att en allmänt omfamnad definition av vad begreppen betyder skulle vara av värde. En definition som kan ha en gemensam bas och där varje samhällsaktör sedan behöver tolka den och se sin roll och sina möjlig­ heter att bidra. TEXT: CARLOS ROJAS ILLUSTRATIONER: BOVERKET

I

bland blir jag ombedd att göra en definition av vad social hållbarhet är. Mitt korta svar brukar vara att social hållbarhet är när ett samhälle håller ihop, i kontrast till ett samhälle som går isär. Och vad får samhället att hålla samman? Väldigt många saker. Det är det enkla skälet till att alla behövs. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Och vad är mitt längre svar då, specifikt i det här sammanhanget till den som bygger hus? Vad kan en husbyggare göra för att på bästa sätt bidra till social hållbarhet? Husbyggande kan tjäna som ett väldigt konkret exempel på hur konkreta val kan leda till större eller mindre möjligheter för ett samhälle att hålla ihop. Ett sådant val är att arbeta på ett sätt som genererar blandad bebyggelse i olika områden av en kommun eller stad. Motsatsen har hittills varit en trend i många kommuner så långt det senaste halvseklet. På två sätt har byggare och stadsplanerare valt att bygga på sätt som försvagat den sociala hållbarheten: dels genom att bygga hela nya stadsdelar, eller genom att inte bygga alls i vissa andra. Det är svårt att säga vilka av dessa val som HUSBYGGAREN NR 1.2017 

genererat mest socialt slitage, och ofta är det så att val som drar åt fel håll samverkar och har negativa synergieffekter på en stads möjligheter att hålla ihop socialt. Förenklat är områden som bebyggts löpande, helt enkelt bebyggelse med fler olika åldrar på nacken och därmed olika prisnivåer, en förutsättning för samexistensen av människor med olika inkomstnivåer. Samtidigt som nya stadsdelar som Hammarby sjöstad, Ursvik eller Norra Djurgårdsstaden byggts i Stockholms län har också det som är rätt ur ett socialt perspektiv gjorts, när redan befintliga områden förtätats. Det är bara det att det funnits områden där det inte skett någon förtätning. Min hemort Vårby kan tjäna som ett exempel, talande i sin tydlighet: med drygt 10 000 invånare bor i kommundelen Vårby en tiondel av Huddinge kommuns invånare. Mellan år 1999 och 2012 byggdes i hela kommunen drygt 4 000 bostäder. I Vårby byggdes 33. Alltså byggdes mindre än en hundradel av de nya bostäderna i en kommundel som bebos av en tiondel av befolkningen. Platsbrist går det knappast att skylla på, eftersom 79 procent av Vårbys yta var obebyggd 2015.

MAN VILL FLYTTA I NÄROMRÅDET

Bristen på byggande i miljonprogram har ofta med helt andra saker att göra – okunskap. Som jag förstått det när jag under det här årtiondet arbetat för kommuner, bostadsbolag och byggbolag så har det helt enkelt funnits ett antagande om att människor i exempelvis Huddinge eller Stockholm inte vill bo i miljonprogramsområden. Att de som bor i ett egentligen inte vill bo där, utan vid första bästa tillfälle skulle vilja flytta därifrån. Detta har cirkulerat som ett faktum med högst oklar källa. Stärkt av en negativ mediebild har antagandet tagits för sanning. Och det har det inte varit. Varje gång någon gjort en undersökning kring boendepreferenser hos personer som bor i miljonprogram och liknande områden har de visat på en benägenhet att bo kvar som varit lik den personer i andra delar av kommunen och landet haft. Till exempel hjälpte jag själv en av byggarna på Rinkebyterrassen, ByggVesta, att analysera och utveckla strategier för deras projekt, utifrån en undersökning de gjorde med 987 respondenter från Rinkeby och dess grannområden. En av enkätfrågorna gällde vart respondenterna skulle vilja placera en ny

25


KRÖNIKA

bostad, om de hade råd att flytta till en som var ny och dyrare än den de har idag. Hälften svarade Rinkeby. Den lilla evidens av senare års nybyggnation och tillbyggnation i miljonprogram, som till exempel i Botkyrka med bostäderna på Fittjaterrassen, eller etagevåningarna som blev dyrare mer exklusiva hyresrätter på taken på husen i Alby, är att dessa gick åt direkt och majoriteten dessutom till boende i området. Ironiskt nog har en annan studie visat att bland de som tänker att de vill flytta från ett miljonprogram eller liknande område, är det ungefär en femtedel som vill flytta på grund av att typen av bostäder de vill ha inte finns i deras område. Ibland är det småhus som är önskemålet, men vanligast är att det är en nyare, modernare lägenhet de är ute efter – gärna etagevåning eller en lägenhet med uteplats, eller helt enkelt med fler rum än de har idag. LÖNSAMT ATT BYGGA ÖVERALLT

Att efterfrågan på bostäder är hög i miljonprogram och lönsamheten god för en byggare som investerar i miljonprogram har dessutom nu i ett par år tydliggjorts av Boverket, utan att det verkar ha fått ordentligt genomslag. Deras rapport ”Markpriser, markbrist och byggande”, som kom i mars 2015, visade att det för första gången är lönsamt att bygga i princip överallt i Stockholms län, något som inte hade varit fallet tidigare. Den här växelverkan av desinformation och socialt ohållbara val blir starkare av att desinformation och dess oönskade avkomma, fördomar, i sig leder till socialt slitage. Okunskap och nidbilder av någon eller något drar oss ofta längre ifrån varann. Av rädsla och misstänksamhet det kan skapa, men också av det fullt naturliga i att din och min relation blir svårare att upprätthålla om jag ägnar resten av texten åt att påstå att alla som jobbar med byggande egentligen helst skulle vilja arbeta i en annan, bättre bransch. Att det är ett jobb du tar när du inte lyckas få ett i en annan, bättre bransch som är svårare att ta sig in i. Skulle du opponera dig och säga att du är glad över ditt yrkesval och inte har lust att byta bransch, skulle jag säga att jag inte tror på dig. Jag tror att skulle du bara få ett erbjudande från en annan bransch där det var bättre betalt så skulle du byta direkt. Eftersom folk dessutom är trevligare i den branschen. Någonstans här skulle du börja uppfatta mig som dryg, otrevlig, kanske till och med dum. Vem är jag att som utomstående uttala mig om branschen du jobbat X år i? Du och jag skulle komma längre ifrån varandra och på så vis också grupperna vi uppfattar att vi tillhör. 26

Vanföreställningar om andra grupper, även om de inte direkt handlar om någons människovärde, försämrar förutsättningarna för att samhället håller ihop. Det blir inte kul att ha att göra med människor som inte ser en för den man är, utan skapar sig en egen uppfattning som strider mot det jag själv upplever. Men förutom det, så leder vanföreställningar och lösa antaganden till dåliga val och beslut, som i sig leder till ytterligare försämringar för den sociala hållbarheten. Och dessutom ofta till sämre affärer. Som när det leder till valet att inte bygga i miljonprogramsområden. GÖR DET DU ÄR BÄST PÅ

Senaste åren har allt fler kommuner i upphandlingar och markanvisningar ställt krav på byggare att på olika sätt bidra till social hållbarhet eller den sociala utvecklingen i miljonprogramsområden. Jag har sett alla möjliga förslag och insatser i dessa sammanhang, ibland känner jag att de träffar mer rätt och ibland mer fel. När jag läser anbud från byggbolag eller ser tilldelade projekt, tycker jag att de som fokuserar på det jag nyligen skrev om, att tillföra nya typer av byggnation, är närmare att åstadkomma något värdefullt socialt sett. Också de som trycker på en önskan att bygga på ett sätt som binder ihop stadsdelar med var­ andra genom byggnation eller transport­ stråk, ser jag bidrar till att öka den sociala hållbarheten När det börjar dra åt att driva olika verksamheter för re- eller upcycling, sociala företag, stadsodling, verkstäder eller andra saker börjar jag känna att fokus hamnar fel. Egentligen inte för att det i sig är fel på idéerna, det är bara två saker med saker som drar åt det hållet: Det första är att ett byggbolag inte är den bäst lämpade aktören att förvalta ett sånt projekt eller en sån verksamhet. Det andra att det finns saker byggbolag är de bäst lämpade aktörerna att göra, av ett antal saker som leder till förbättrad social hållbarhet. Mötesplatser eller sociala företag finns det entreprenörer och föreningsmänniskor som roddar bäst med. I och för sig är det säkert bra för dessa att samarbeta med byggbolagen, men det är en annan sak. Att ett byggbolag däremot ansvarar för att den nya byggnationen tillför nya typer av bostäder, eller byggs på ett sätt som binder ihop stadsdelar, känns rimligt. Det finns också några fler saker som jag idag saknar, som byggbolag skulle kunna fokusera på i sina anbud, när de ombeds formulera hur de ska bidra till den sociala hållbarheten i området de ska bebygga.

MÅLANDE BILD AV SVENSKGHETTO

En sådan sak är att formulera en vilja att bygga primärt för de som bor i området de ska bygga i. Och om det inte går åtminstone tydliggöra en strategi så att de som bor i området inte blir tvåa på bollen, när de nya hyresrätterna eller bostadsrätterna kommer ut på marknaden. Det finns exempel där bostäder som tillkommit genom nybyggnation i ett område helt tillfallit personer från andra delar. Eller mer konstanta situationer som den i bostadsrättsföreningen Päronet i Tensta i västra Stockholm, som av delar av befolkningen kallas ”Svenskghettot” och upplevs som en enklav vigd för personer som flyttar till Tensta från andra områden och som personer födda och uppvuxna i Tensta inte behöver göra sig besvär för att få en bostadsrätt i. Ett talande exempel också för vad ”särexistens” kan göra med ett område, då personer födda och uppväxta i Tensta kan tala om boende där som att de inte vill beblanda sig med den ”vanliga” befolkningen, och bara kommer ner till centrum för att köpa mat. Dessutom har det i sin extrem lett till en uppfattning hos vissa att det är de boende i Päronet som är orsaken till de höjda priserna på restauranger och mataffärer i Tensta. GRÄDDFIL FÖR BOENDE I OMRÅDET

En viktig del av att som husbyggare verka för social hållbarhet i ett område är att först och främst vara medveten om att det som tillförs i områden som Tensta, Rinkeby eller Vårby är saker som tillförts i andra typer av områden innan. Saker som boende i Tensta, Rinkeby eller Vårby längtat efter. Om de när de väl får möjlighet till det efterlängtade blir omsprungna av folk från andra typer av områden, som redan hade detta något – nya bostäder i det här fallet – kommer det försvåra samexistensen mellan de nya hyresgästerna eller bostadsrättsägarna och de som bodde i området tidigare, de omsprungna. Hur blir de omsprungna då? Om de nya bostäderna hamnar på Bostadsförmedlingen och Hemnet precis som alla andra? Det kan vara något så enkelt som att folk har kortare kötider, eller färre i vissa områden har kötid på Bostadsförmedlingen överhuvudtaget. Att Hemnet används mer av personer med högre inkomster, eller att miljonprogramsbor tror att de inte kan bli beviljade ett vanligt bostadslån, även om de kan det, vilket en undersökning jag var med och gjorde åt det som då hette Bostadskreditnämnden visade 2012. Och det finns sätt att som ny bostadsägare i ett område visa de boende där att de är prioriterade: Det går att skapa en ny

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött! Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.


KRÖNIKA

Tobins Q för bostadsrätter i flerbostadshus 2009. Tobins Q = betalningsvilja/byggkostnad. Ett värde på ett betyder att man kan täcka byggkostnaderna, ett värde på 1,2–1,5 att man även gör vinst. Markpris utöver exploateringskostnad räknas ej med i byggkostnaden. ■ ■ ■ ■ ■

0,61 – 1,00 1,01 – 1,20 1,21 – 1,50 1,51 – 2,50 2,51 – 2,90

kö specifik för de nya bostäderna, som de boende i området bjuds in först till. Det går också att erbjuda bostadsrätter först till de boende i området, innan objekten läggs ut på mäklarsidor. Båda dessa metoder har testats med framgång. Det gör förstås inte att varenda ny bostad tillfaller boende i området, vilket kanske inte heller vore optimalt för den sociala hållbarheten. Men det gör att alla i området som väntat på möjligheten med säkerhet får den, inte blir omsprungna och känner att den nya byggnationen kommit till för dem och inte för att attrahera ”andra typer av människor” i avsikt att gentrifiera området. BYGGBOLAGENS VAL…

Mycket av det byggbolagen har för avsikt att göra, eller gör, är helt enkelt viktigt. Men inte deras ansvar. Medan de ibland förbiser de saker som bara de kan påverka. Att 28

bygga blandat och bygga för de som bor i området är två sådana saker. Och att förtäta i sig, vilket jag inte går in på närmare nu men som i sig genererar många av de värden, också sociala, som miljonprogramsbor i undersökningar uttrycker att de vill ha – bättre förskolor och skolor, när mer befolkning innebär fler barn och därmed elevunderlag och finansiering, mer service och utbud av olika privata och offentliga tjänster när befolkningen ökar. … ÖPPNAR NYA MÖJLIGHETER

Andra saker som också ligger inom byggbolagens möjligheter och som de är bäst lämpade till är förstås rekrytering. Där har vissa projekt i exempelvis Malmö, Gävle och Örebro haft inbakade utbildningsprogram för att utbilda invånare i området till olika basfunktioner inom byggnadsarbetet, och vissa av dem har fått arbete också på

längre sikt inom det upphandlade bolaget eller någon underentreprenör. Även här tror jag att det finns potential att på enkla sätt förfina: visst är det bra att utbilda människor, men utbildningsaktörer finns redan. Istället för att förbinda sig att utbilda personer i kommunen eller kommundelen som är arbetslösa skulle byggbolagen helt enkelt kunna förbinda sig att anställa personer från det aktuella området, som redan har den begärda kompetensen och är arbetssökande. De flesta miljonprogramsområden har någonstans mellan 3 000 och 5 000 personer i arbetsför ålder, av vilka majoriteten brukar ha en anställning men där det bland de utan arbete, givet totalantalet, alltid finns hantverkare, byggarbetare, ingenjörer, och så vidare. Det är betydligt enklare att logga in på Arbetsförmedlingen och söka på boende i området med rätt kompetens, eller be det lokala

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Tobins Q för bostadsrätter i flerbostadshus i slutet av 2014. Tobins Q = betalningsvilja/byggkostnad. Ett värde på ett betyder att man kan täcka byggkostnaderna, ett värde på 1,2–1,5 att man även gör vinst. Markpris utöver exploateringskostnad räknas ej med i byggkostnaden. ■ ■ ■ ■ ■

Arbetsförmedlingskontoret om hjälp, än att sy ihop en utbildning med allt vad det innebär bara för att vinna en upphandling. När det som sagt redan finns andra som har färdighopsydda utbildningar. Kontakta närmaste gymnasium med byggprogram så finns säkert en handfull från området som tar studenten lagom till att arbetet ska sätta igång. Att människor har ett arbete är, need­ less to say, bra för den sociala hållbarheten. Arbeten ökar per definition antalet relationer och innebär samexistens, betydelsefullhet och ökade kapital. Att någon efter att ha utbildat sig till ett yrke, länge sökt ett jobb utan att få ett, är tärande – och värdet blir på många sätt ännu högre när möjligheten till jobb väl dyker upp. SLUTA ANTA, BÖRJA PRIORITERA

Att arbeta för social hållbarhet och för ökade möjligheter till samexistens innebär HUSBYGGAREN NR 1.2017 

att göra val. Några av er som läst ända hit har säkert hunnit komma på ett och annat hinder på vägen mot att rekrytera så som jag nyss skrev, eller som försvårar att erbjuda bostäder först till de boende, och så vidare. Och det mesta går att lösa. Det är som sagt ett val, hela tiden. Även på andra nivåer: om jag ska göra huset klimatsmart blir det dyrare, och då kan jag erbjuda färre bostäder i olika prisklasser, även lägre. Hur gör jag? Det är en bra fråga. Vi behöver fortsätta nysta i dem. Hur klimatsmart måste det vara? Hur mycket vinst måste bolagen göra? Vad är egentligen ett ”måste” och vad är ett ”bör” eller ett ”helst”? Och hur mycket hamnar jag i falska dilemman på grund av antaganden om hur saker är, som kanske inte stämmer? Ett sätt att börja är att prioritera. I processen för uppdateringen av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen,

0,79 – 1,00 1,01 – 1,20 1,21 – 1,50 1,51 – 2,50 2,51 – 3,68

den så kallade ”Rufsen”, har en bild som positionerar de tre ”hållbarheterna” – social, ekonomisk och ekologisk. Där den sociala hållbarheten – vårt välmående – är det planen ska sträva efter, ekologin och klimatet är ramen för arbetet, det som begränsar vad som går och inte går att göra, och ekonomin är verktyget, eller medlet. På så sätt blir det tydligt att det behövs en ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet lika mycket. Samtidigt är målet den sociala hållbarheten, att vi mår bra. Att våra samhällen håller ihop. ■

CARLOS ROJAS

Samhällsanalytiker Sweden Reseach

29


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR PIA PEHRSON

advokat och partner pia.pehrson@foyen.se KARIN HÖGLUND

biträdande jurist karin.hoglund@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Nära-nollenergi­ byggnader – nya regler men detaljerna saknas Regeringen beslutade den 8 december 2016 om ändring i plan- och byggförordningen (PBF) för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden avseende nära-nollenergibyggnader i enlighet med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. I och med beslutet fastställer regeringen bestämmelser på ett övergripande plan. Bland annat fastställs att nära-noll­ energibyggnader ska utgå från levererad energi. Beslut på detaljnivå, exempelvis gällande nivåerna på energiprestandan, ska även fortsättningsvis bestämmas av Boverket. Åtagandet enligt EU-direktivet innebär att alla nya byggnader i Sverige ska vara nära-nollenergibyggnader senast den 31 december 2020. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2018. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 april 2017. Det har gått lång tid från att direktivet beslutades 2010 till att reglerna börjar gälla i april, vilket bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson i och med pressmeddelandet ber byggindustrin om ursäkt för. Den långa tiden det tagit att implementera direktivet har försvårat ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet.

30

SYFTET MED EU-DIREKTIVET är att

genom höga energikrav, utformade så att berörda företag får tid att ställa om, driva på takten i energieffektiviseringsarbetet i Europa. Kravet på införande av nära-nollenergibyggnader grundar sig på antagandet att införandet av energikrav, som är mer långtgående än vad som på kort sikt motsvarar kostnadsoptimala nivåer, över tid kommer att bidra till teknisk utveckling och positiva samhällsekonomiska effekter. Enligt direktivet definieras en nära-nollbyggnad som en byggnad med mycket hög energiprestanda. Nära-nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör till stor del tillfö-

ras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten av byggnaden. BOVERKET TOG, på uppdrag av regeringen år 2015, fram en rapport med förslag på svensk tillämpning av EU-direktivets krav avseende nära-nollenergibyggnader. I rapporten gavs förslag på hur kraven ska ställas, bland annat vilken energimängd som ska räknas in i byggnadens energiprestanda och förslag avseende vilka nivåer på energiprestandan som ska gälla för nära-noll­ energi­byggnader. Boverket föreslog i rapporten att det ska

vara levererad (köpt) energi som ska omfattas av energiprestandakraven, vilket regeringen nu även beslutat. ÄNDRING AV BESTÄMMELSERNA

innebär en ny paragraf, 3 kap. 14 § PBF, som anger att en byggnad ska ha mycket hög energiprestanda (nära-nollenergibyggnad) utryckt som primärenergi beräknad med en primärenergifaktor per energibärare. En byggnad ska även ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el. Isoleringen ska vara sådan att endast en låg mängd värme kan passera igenom. Ytterligare en ändring i PBF är att definitioner införs i 1 kap. 3a § PBF, angående vad som avses med energiprestanda och primärenergi. Med energiprestanda avses mängden levererad energi som behövs för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning vid ett normalt bruk av en byggnad. Undantaget är sådan energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt. Exempelvis ska inte el från solceller som finns på fastigheten räknas med i den levererade energin. Primärenergi är sådan energi som inte genomgått någon omvandling. Det kan här förtydligas att primärenergi används som ett begrepp för att beräkna den totala mängd energi som gått åt för att producera energin, exempelvis hur mycket primärenergi från sol och vind som gått åt för att producera sekundär energi, såsom elektricitet. I BOVERKETS RAPPORT, som togs fram på uppdrag av regeringen 2015, diskuterades lämplig gräns för kravnivån. För högt ställda krav kan i praktiken få negativa effekter på nybygg-

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Noterat

PBL-utbildning fortsätter fram till 2020 Boverket genomför kompetensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygg­lagen, PBL. Insatserna ska pågå 2017–2020 och är en förlängning av ett tidigare regeringsuppdrag om kompetensinsatser för PBL, gällande perioden 2014–2016. Nya PBL trädde i kraft under 2011 och 2014 fick Boverket uppdraget att genomföra kompetensinsatser kring PBL. Syftet var att bidra till ett ökat bostadsbyggande genom en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Uppdraget bestod av PBL-utbildning för bland annat anställda i kommuner och på länsstyrelser. Ett nätverk för PBL-experter ska nu vidareutvecklas och vägledningar om hur PBL-systemet bör tillämpas ska kompletteras och fördjupas. Boverket har därför ett kansli för genomförandet av kompetensinsatserna. Uppdraget pågår mellan 2017–2020, med delrapportering i januari 2018 respektive 2019 och 2020 och med slutrapportering i december 2020. För detta har Boverket fått 15 miljoner kronor för 2017 som får användas för att genomföra uppdraget. Avsikten är att regeringen årligen därefter ska avsätta lika mycket varje år mellan 2018–2020 för att genomföra uppdraget.

nadstakten. Effekten kan bli att takten på nybyggnationen dras ned och att det som byggs är av sämre kvalitet på grund av svårigheter att anpassa byggandet till de nya kraven. Då byggsektorn utgör en betydande del av svensk ekonomi riskerar ett kraftigt minskat byggande få långtgående konsekvenser på såväl tillväxt som på samhällsutvecklingen i stort. Då nu beslutade ändringar av regeringen tagits på ett sådant övergripande plan är det ännu inte möjligt att förutspå vilka konsekvenserna kan bli för byggsektorn.

kommer större vikt läggas vid byggnaders isolering och hushållning av el. Oklarheter kvarstår dock fortfarande trots beslutet. Det finns ännu inte något besked från Boverket om vilken energiprestanda som ska gälla, vilket gör det svårt att se vilka konsekvenser ändringarna kommer få. Har Du frågor om bygglov eller ändringarna i plan- och byggförordningen och hur dessa kan komma att påverka Din verksamhet? ■

Energirenovera

SAMMANFATTNINGSVIS INNEBÄR

regeringens beslut att det är levererad energi till byggnaden som ska beaktas, i likhet med de idag gällande bestämmelserna. Till levererad energi räknas inte energi från sol, vind och mark som alstras och används på tomten eller byggnaden. I och med ändringarna i plan- och byggförordningen

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

HAR DU FRÅGOR? ■  Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

Fem kända företag har gått samman för att ta ett helhetsgrepp på energirenovering av småhus. Med hjälp av en plattform kan hus­ ägare hitta konkreta lösningar för att sänka energiförbrukning och förbättra inomhus­klimatet genom till exempel värmesystemet, isolering och fönster.

31


Noterat Regional planering för klimatsmart samhälle

Kompetensförsörjning fram till 2025

Boverket har tagit fram vägledningen Översiktsplanering för minskad klimat­påverkan. Målet är att planeringen ska medverka till att skapa ett klimat­neutralt samhälle. I ett klimatsmart samhälle är det nära till ett brett utbud av samhällsfunktioner och där finns en väl fungerande kollektivtrafik. Arbets- och bostadsmarknaden följer idag inga kommunala gränser, därför behövs en regional helhetsbild för att skapa ett klimatsmart samhälle. Vägledningen beskriver hur kommunen i en översiktsplanering – som grundar sig på samordnad planering med nationella myndigheter, region och andra kommuner samt tvärsektoriellt inom kommunen – kan komma fram till ställningstaganden som leder till minskade växthusgasutsläpp. Vägledningen innehåller också en beskrivning av olika samhällsområdens positiva och negativa klimat­påverkan och exempel på hur olika kommuner har tagit sig an frågan om minskad klimatpåverkan i sin översiktsplanering.

Under hösten har två samordnare på uppdrag av regeringen belyst hur kompetensförsörjningen inom bostadsbyggandet kan säkras fram till 2025. De konstaterar att det idag är svårt att rekrytera till nästan alla yrken i byggsektorn. Trots det har sektorn lyckats bygga många bostäder under 2016 (preliminära siffror visar för de första tre kvartalen 48 900 påbörjade lägenheter). Ekvationen borde gå inte ihop, men gjorde det ändå, enligt samordnarna tack vare tre faktorer: utländsk arbetskraft, att många gjort en enorm arbetsprestation och att nya produktionsmetoder använts. Samma höga byggnadstakt krävs under de kommande nio åren för att nå målen. Samordnarna menar att det inte är rimligt att ha så ansträngda arbetsförhållanden under så lång tid. En rad insatser krävs av både regering, myndigheter, kommuner och näringsliv. Exempelvis insatser för att karriärskifta till yrken i byggsektorn och att locka fler unga till yrkesprogram inom bygg. Arbetsgivare behöver i större utsträckning anställa oerfarna och nyexaminerade liksom nyanlända och arbetslösa, och avsätta mer tid till handledning och utbildning. De bedömer att kompetensförsörjningen inte kommer att kunna lösas med enbart inhemsk arbetskraft utan det krävs fortsatt tillgång till kompetens från andra länder. Ansvaret för kompetensförsörjningen i byggsektorn är delat och måste tas på stort allvar av både branschen och samhället konstaterar de (mer information N2016/05027/PUB).

Utmaningsdriven innovation Spännande utvecklingsprojekt pågår, finansierade av innovationsmyndigheten Vinnova i området utmaningsdriven innovation för hållbara attraktiva städer. Ett är elastiska hem, en ny upplåtelseform där bostadskostnaden kan delas om man delar med sig av något - inte bara ett rum utan till exempel verktyg eller tjänster. Projektet ska undersöka hur ett elastiskt och hållbart tankesätt kan ta sig an sociala samhällsfrågor som ensamhet, segregation och psykisk ohälsa och på samma gång utveckla bostadsbeståndet. Ett annat projekt är Decode – Community Design for Conflicting Desires. Projek­tet utvecklar vägledande tjänster för stadsbyggandets processtyrning så att motstridiga intressen hanteras på ett konstruktivt sätt och leder till gemensamt nytänkande.

Smart kollektivtrafik Under de senaste sju åren har andelen kollektivtrafik som kör på förnybara drivmedel fördubblats. Idag kör mer än 75 procent av den regionala kollektivtrafiken klimatsmart. Det visar en jämförelse från Sveriges kommuner och landsting. Målet är att 90 procent ska köra fossilfritt år 2020. Ett mål som ser ut att kunna uppfyllas i förtid, kollektivtrafiken i Kronoberg och Blekinge är redan där. Klimatet är en ödesfråga. Öppna jämförelser som denna inspirerar miljö­arbetet i hela Sverige.

32

Broar Under 2017 kommer en vägledning till hur man kan med dagens betongbrokonstruktioner bygga klimat­smartare varianter av alla standardbroar i Sverige idag. Vägledningen ska på ett handfast sätt beskriva reducering av växthusgaser kan ske med den bästa tekniken för utformning, dimen­sio­ nering och materialval som finns tillgänglig idag. Det pågår också en studie för att fördjupa kunskapen om förstärkning av gamla stål- och samverkansbroar, både för att kompensera för åldrande och för att tillåta högre belastning. Skjuvförbindare i form av spiralbultar som underifrån binder samman en stålbalks överfläns med överliggande betongplatta ska testas och analyseras. Sveriges längsta motorvägsbro, Sundsvallsbron, vann arkitekturpriset European Steel Bridge Award som delades ut i november, bland annat för sin sofistikerade lösning av ett komplext problem som får bron att verka glida ovanpå vattnet.

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Marknadsnytt Bjarnes System under Unites vingar

Långlivad LED-belysning för industrin

Från och med årsskiftet är det Unite Fasteners Technology AB som tagit över försäljningen av varumärket Bjarnes system, det enda kompletta sortimentet på marknaden gällande infästning av bandtäckning på alla typer av underlag uppger företaget. I sortimentet finns bland annat en automatisk Clipdriver för snabbt och ergonomiskt montage av bandade klammer. Unite erbjuder även snö- och vindlast­ beräkningar. www.unitefasteners. com

Livslängden för en industriell anläggning är normalt sett lång och utrustningen inuti den förväntas leva länge. Med toppmoderna LED moduler behöver armaturens ljuskälla sällan eller aldrig bytas ut vilket ger betydande kostnadsbesparingar. LED donet är monterat externt för maximal kylning och enkelt underhåll. Glamox i90-P kan även levereras med DALI don, vilket möjliggör en effektiv ljusreglering. Installationer med sensorer och ljusreglering reducerar energiförbrukningen och ökar livslängden på komponenterna. Den långa livslängden och det låga underhållsbehovet gör Glamox i90-P idealisk att installera på svåråtkomliga platser, i höga tak och i anläggningar som gynnas av färre stopp i produktionen vid underhåll. www.glamox.com/se

Vikväggens r.evolution De smalaste profilerna, smidig öppning och stängning, bäst värmeisoleringsvärden och obegränsade kombinationsmöjligheter – den nya Vikväggen öppnar oanade möjligheter för fastighetsägare, byggherrar och planerare menar tillverkaren Solarlux. Transparens på högsta nivå uppnås genom en mycket smal profil, som på två dörrblad mäter ringa 99 millimeter. Den optimerade viktöverföringen mellan hjulvagga och golvskena möjliggör större och tyngre dörrblad. Den nya Vikväggens låga golvskena garanterar tillgänglighet för alla enligt DIN 18040. Den 29 mm bredda golvskenan ger en höjdskillnad på ringa 14 mm mellan golvnivå och skena, samtidigt som att den sluter dikt an mot Vikväggen och därmed är tät. Golvskenan finns även att få helt nedfräst och ger då ingen nivåskillnad. Värmeöverföringskoefficienten för Solarlux nya Vikvägg uppgår till Uw-värde 0,8 W/m. Utöver detta uppfyller dessutom den nya Vikväggen alla krav för inbrottssäkerhetsklassning RC2. www.solarlux.se

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

Nästa generations cellglasisolering FOAMGLAS® i Tessenderlo, Belgien, presenterar ett genombrott i cellglasisoleringsbranschen. Tillverkaren uppger att efter år av forskning och utveckling av innovativ teknik, kan nya FOAMGLAS® T3+ uppvisa ett lambdavärde på endast 0,036 W/m2K, en förbättring på 12 procent jämfört med föregångaren T4+. FOAMGLAS® T3+ svarar mot byggbranschens stora utmaningar och räknas som företagets viktigaste innovation under de senaste trettio åren. FOAMGLAS® T3+ ger bättre energieffektivitet och bättre kontroll över den totala byggkostnaden under själva uppförandet såväl som beträffande drift- och förvaltningskostnader under byggnadens hela liv uppger tillverkaren. www.foamglas.se

33


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning

LUND

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

34

HUSBYGGAREN NR 1.2017


BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 31429 Mobil +46 705 556 576

www.fasadglas.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Vi levererar även alla typer av pelare.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

EN 1090-1

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

35


RES MED SBR

Studieresa till Chile & Peru En resa, flera resmål med en spännande blandning av ny-gammal kultur och arkitektur, ekonomisk tillväxt, vingårdar och bohemiska kvarter i bergen SBR har det stora nöjet att erbjuda sina medlemmar nästa populära sturdierresa som denna gång går till Sydamerika. Under detta resmål kombinerar vi de två länderna, Chile inklusive ett besök på Påskön och Peru med Lima och inkastaden Machu Picchu, som ett tillägg på sex dagar.

GRUNDPAKET: CHILE 6 – 15 oktober 2017

Santiago kännetecknas av stark ekonomisk tillväxt med en vital byggnadsindustri. Staden uppvisar mycket ny och spännande arkitektur. Det var ingen tillfällighet att årets Pritzker-pris (arkitekturens Nobelpris) tillföll chilenska arkitekten Alejandro Aravena. Från Santiago gör vi utflykter till vingårdar som gör Chile till en av världens viktigaste vinproducenter. Vid Stilla Havet ligger hamnstaden Valparaiso som med sina bohemiska kvarter klättrar upp mot bergsidorna. Utflykt till Påskön. Mest känd är ön för sina mer än 1 000 stenfigurer eller ”moais” som är ända upp till 21 meter höga och vars ursprung är oklart. Återfärd med övernattning i Santiago och hemresa följande dag med hemkomst dagen därpå.

TILLÄGG: PERU 14 – 20 oktober 2017

De som önskar fortsätta sin vistelse i Sydamerika flyger vidare till Lima och här finns en blandning av ny och gammal kultur och arkitektur. Staden är idag en av Sydamerikas snabbast växande metropoler. Flyg vidare till Cusco som en gång var huvudstaden i det blomstrande Inkariket. Vistelsen avslutas med att besöka Machu Picchu. Idag är de mytomspunna på 2 400 meters höjd liggande ruinerna ett av hela världens mest kända resmål och sevärdhet. Nästa dag: Färd till Cusco och flyg via Lima tillbaka till Sverige.

För mer information eller bokning (senast 28 februari): style.se/sbr Teknisk arrangör och mer information om resan: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller info@style.se

36

HUSBYGGAREN NR 1.2017


Fukt, Fuktskydd, Fukt­säker­ hetsprojek­ tering

Arena i Helsingborg rustas upp Den 7 december trotsade 30 medlemmar från SBR Helsingborg regnet och samlades på Olympia för en rundtur av moderniseringen av HIF:s hemmaarena. PEAB har fått uppdraget av Helsingborgs stad att genomföra det ambitiösa projektet. Med byggstart 2014 och färdigställande våren 2017 kommer fotbollsarenan att stå färdig. Med tanke på arenans centrala placering har logistiken spelat stor roll för att klara av transporter och montage utan att störa trafik och kringboende. Maxkapaciteten för arenan vid till exempel konserter är 22 000 personer men vid internationella matcher med sittplatser för

alla så kommer publikantalet att bli 13 500. Arenan kommer att ha tre restauranger, 13 kiosker och en sportsbar. Mycket tanke har ägnats åt säkerheten vid arenan för att kunna separera hemma- och bortasupportrar på ett effektivt sätt. Som vanligt var detta studiebesöket ett uppskattat initiativ bland medlemmarna i avdelningen. Charlotte Andersson, SBR Helsingborg

Fukt är ett ständigt återkommande problem i byggbranschen.
Det kräver återkommande utveckling och utbildning av alla delar av branschen, utbildare, byggherrar, materialtillverkare, konsulter, entreprenörer, fastighetsförvaltare och fastighetsägare. Det vore önskvärt om alla insåg vilka stora kostnader som kunde sparas om alla i branschen samverkar för att undvika fuktskador innan
de blir verklighet.
 Vi hade förmånen att ha en expert inom området som föredragshållare: Eva Harderup, teknologie doktor, byggnads­ fysiker och diplomerad fuktsakkunnig, eva.harderup@bengtdahlgren.se. Eva har en gedigen erfarenhet som utbildare, konsult och expert hos Byggentreprenör. Idag är hon anställd på Bengt Dahlgren i Malmö.
Eva gjorde en utmärkt genomgång i ämnet: Fuktproblem i våra byggnader, tekniska anvisningar för fuktskydd, fuktskyddsprojektering och fuktsäkerhetsbeskrivning.
Frågorna och diskussionerna blev många efter mötet. Antalet mötesdeltagare var 36 stycken. Lars Olderius, SBR Malmö

Grundkurs i ABK 09

Stiftelsen Uppsalaavdelningen av Svenska Byggingenjörers Riksförbund har för avsikt att till våren 2017 dela ut fem stipendier om 6 000 kronor till avgångsstudenter vid HUSBYGGAREN NR 1.2017 

byggingenjörs­utbildningar i Uppsala län. Förra årets stipendier gick till Sandra Falck och Björn Larsson. Dick Söderholm, SBR Uppsala

Kursen ger dig grundläggande kunskaper avseende ABK 09, det standardavtal som används vid konsultuppdrag. Efter kurstillfället har du kunskaper i både beställarens och konsultens skyldigheter och rättigheter. Kursen tar bland annat upp hur ett konsultuppdrags omfattning preciseras, vilka krav som ställs på konsultens sätt att utföra uppdraget samt konsult­ ansvars- och ersättningsfrågor. Datum: 7 mars Malmö, 3 april Stockholm

37


NYTT FRÅN SBR

Alex Cohen ny medar­betare på SBR

Kurs för kontroll­ ansvariga, KAS:s roll

Alex Cohen började arbeta heltid på SBR från och med januari 2017. Mitt namn är Alex Cohen och jag är en blivande ingenjör inom maskinteknik. Under mina första år på Kungliga Tekniska Högskolan arbetade jag parallellt med studierna som konsult, vilket innebar daglig kontakt med kunder både i butik och över telefon. Jag har bland annat arbetat som försäljare av badrumsmöbler på Bauhaus i Skogås, teknisk försäljare på Hilti i Stockholm och även inom e-handel på Furniturebox (Garnisonen). Som konsult fick jag ett uppdrag även på SBR, där jag sedan jobbade stenhårt under sex månader och fick en väldigt nöjd kund. Att få nöjda kunder har alltid varit högsta prioritet för mig i min yrkesroll. Efter ett halvår som konsult blev jag anställd som vikarie i SBR Byggingenjörerna. Här har jag blivit väl bemött av samtliga kursledare,

kollegor och inte minst av er medlemmar. De senaste tio månaderna har verkligen varit lärorika och jag vill verkligen sätta igång med mitt arbete på heltid nu. Med hjälp av mina tidigare erfarenheter som konsult hoppas jag kunna bidra med nya tankemönster på SBRs huvudkontor. Jag ser fram emot att skapa långsiktiga kundrelationer och få nöjda medlemmar! Vad gör jag då på fritiden? Träning är ett av mina största intressen. Tidigare har jag tävlat löpning på elitnivå, främst distansen 800 meter. Utöver träning tycker jag om att baka och är riktigt grym på att baka blåbärspajer. Ni är givetvis varmt välkomna att kontakta mig om det är något ni undrar över. Bästa hälsningar, Alex Cohen

SBR finns för dig!

HEMSIDA www.sbr.se

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se.

Lars Hedåker, 040-15 06 34

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se 38

STYRELSEORDFÖRANDE VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96

Denna kurs vänder sig till dig som arbetar som kontrollansvarig i dagsläget och vill ha mer kunskap samt information gällande kontrollplaner och det praktiska arbetssättet. Kursen ger kunskaper om bland annat: ■■ KA-rollen enligt PBL ■■ Den kontrollansvariges uppgifter och ansvar ■■ Byggherrens uppgifter och ansvar ■■ Uppdragets omfattning ■■ Kontrollplaner anpassade till PBL och aktuellt byggnadsverk ■■ Den kontrollansvariges förhållningssätt till byggherren ■■ Den kontrollansvariges förhållningssätt till byggnadsnämnden

Datum: 13 mars Stockholm, 20 mars Malmö, 3 april Göteborg

PONTUS KIHLSTRÖM Bygg- och fastighets-

konsult, Kihlström byggkonsult

KRISTER MYCKELBERG Projektledare ,

WSP Management AB

PETER BREIMAN

Besiktningsman, Peter Breiman AB

GERMUND RUUS

VD, Högsbo Plattsättning AB

TONY ORTENLÖF

Projektledare, WSP Sverige AB

SIGNE NILSSON Konstruktör,

Åkermans Ingenjörsbyrå AB

JURIDIK Foyen Advokatfirma AB,

MATHIAS JANSSON

FÖRSÄKRINGAR

LARS INGEBRIGTSEN Fastighetschef,

BOKHANDEL

MARTIN WICKMAN Produktionsansv.

08-506 184 00

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10 Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Konsult, Vallonkonsulterna AB

Stiftelsen Fryshuset

bostäder, Mum projektbyggarna AB

KJELL HOLMSTRÖM

Nya medlemmar HANS BERGVALL Projektledare, Ramböll Sverige AB CARL HANSSON Konstruktör , Brukspecialisten i Väst AB SOFIE RUDBRATT Byggnadsingenjör, Byggritningar AB

Projektledare, Hifab AB

BENNY SANDIN Plåtkonsult,

Roslagens Plåtkonsult AB

ULF DRAKENHEIM

VD, Swedive VA-TV AB

LARS-ÅKE BENGTSSON Enhetschef,

Ramböll Sverige AB

HUSBYGGAREN NR 1.2017


FRÅGOR OM FÖRSÄKRING FRÅGA

FÖRSÄKRINGSEXPERTEN SVARAR

Har jag någon rättsskyddsförsäkring? Vad täcker den?

Ja, alla som har tecknat försäkring via oss har en rättsskyddsförsäkring. Den omfattar ombudskostnader i samband med en tvist. Försäkringsbeloppet är fem prisbasbelopp per skada – cirka 224 000 kronor.

Ingår det någon försäkring när jag lånar mina kunders nycklar?

Ja, nu när vi har ingått ett nytt avtal med försäkringsgivaren Svedea har vi förhandlat fram att alla som har försäkringen även får en Nyckelförsäkring. Denna omfattar förlust, byten av lås med mera upp till två miljoner kronor.

Har du frågor?

Maila dessa till forsakringsfragan@phpa.se SBR försäkringar har tagits fram i samarbete mellan SBR försäkringar och Hjerta AB. Administration, råd och stöd kring SBR försäkringar hanteras av Philipsson & Partner AB, en del av hjert­organisationen. SBR Försäkringsservice

Telefon: 08-23 33 10 · E-post: sbr@phpa.se

SBRs webbshop för arbets- och profilkläder

SBR:S WEBBSHOP med arbets- och varselkläder för medlemmar är öppen. I utbudet ingår skor, varselkläder, piké med mera, allt med SBRs logotyp. Möjlighet finns att beställa med din företagslogotyp direkt i shopen eller om du hellre önskar genom din befintliga leverantör. Webbshoppen finns på sbr.se.

LARS DAHLÉN Byggservicechef,

SÖREN CARLSSON Senior projektledare,

ANDERS FOGELBERG Ingenjör, Bjerking AB

MARIE-LOUISE ANDERSSON Ingenjör,

Umeå Kommun

FREDRIK ROSENBECKER

Ingenjör, CF Byggkonsult AB DAVID GUSTAFSSON Byggkonsult, Avanze Byggteknik FREDRIK HELLKVIST SEDMAN

Plåtkonsult,Roslagens Plåtkonsult AB PETER MARKSTRÖM Byggrådgivare, Markström Hus & Hem CLAES GUSTAVSSON

Projektledare, Järfälla kommun JIMMY ANDERSSON Projektledare, NCC ULF GÖRANSSON Projektledare, Bylero AB KARIME MALMROS Byggledare, Karime Malmros Bygg & Konsult AB PER LEION Projektledare, Ing Leion AB EVA CARLSSON

Ingenjör, Byggstyrning i Norden AB

MIKAEL NIMMERSJÖ Ingenjör,

Byggnadsbyrån i Vetlanda AB

PETER KRISTENSSON Konstruktör,

Algeba Byggkonsulter AB JOAKIM BORG Byggprojektledare, Sollentuna Bygg & Fastighetskonsult

HUSBYGGAREN NR 1.2017 

WSP Management AB

M-L Stilsäker Byggkonsultation AB

DAVID NORDH

Byggkonsult, Moorweiden AB

TOMAS FLINK Besiktningsman,

ANN-CHARLOTTE LEIJERSTAM

Studerande

Kalendariet π HÄNDER I SBR Symposium, överlåtelsebesiktning

Åkermans Ingenjörsbyrå AB JOHAN HAGGREN VVS ingenjör, Sweco Systems AB ROBERT EHN Uppdragsledare, WSP Management AB BJÖRN NIELSEN Ägare/Byggledning, Björn Nielsen Byggkonsult AB SIMON CLEMIN Byggledare, Simon Clemin Husdesign & Byggkonsult AB PETER VESTMAN Studerande GUSTAV KYLLENBECK Studerande ELIN VIKTOR Studerande DANIEL NILSSON Studerande MIKAEL LILJEBERG Studerande

Göteborg 13–14 mars Stockholm 8–9 maj


THERESE KRISTIN ZAKRISSON

Byggmässan Syd

Studerande

MAGNUS GRÖNVALL Studerande JOHAN ÖRNSTEDT Studerande

Symposium, entreprenadbesiktning Göteborg 14 mars, Prag 4–6 maj Symposium, kontrollansvariga

Göteborg 4–5 april Mässor Gundläggningsdagen

Stockholm 16 mars Easy Fair Fastighetsmässa

Kista 15–16 mars Göteborg 6–7 september Malmö 26–27 april Brand 2017

Linköping 16–18 maj

39


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek! En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många. Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer. Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren. För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Läs mer på bengtdahlgren.se Cirka 480 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Installation, Energi & Miljö, Bygg & Fastighet och Brand & Risk.

Husbyggaren nr 1 2017  
Husbyggaren nr 1 2017  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...