Page 26

BYGGMETODER Ska trä öka sin konkurrenskraft måste trähusföretag och virkes­ leverantörer bli bättre på att både ställa och uppfylla kravspecifikationer. Idag kan material- spill och felleveranser uppgå till närmare en femtedel av virkeskostnaden.

Trähusföretag tappar fördel i slarvig tillverkning

Lång tradition av trähus Marknaden för enfamiljshus utgör ett viktigt avsättningsområde för träbaserade material. I Sverige byggs årligen knappt 10 000 platsbyggda och prefabricerade enfamiljshus och cirka 90 procent av dessa har stomme av trä och dessutom används trä i snickerier och inredning. Motsvarande siffra för Europa är cirka 850 000 enfamiljshus, men mindre än 10 procent av dessa har trä som huvudsakligt byggmaterial. Utifrån de miljömässiga fördelar trä har som material, finns en stor potential att ytterligare öka användningen. Sverige liksom de övriga skandinaviska länderna har en lång tradition av att bygga enfamiljshus av trä. Ett enfamiljs trähus i Sverige har vanligtvis en boyta mellan 50 och 250 m2 och har sällan mer än två våningar, se figur 1. En viktig hämsko för en expansion av den svenska trähustillverkningen är att den produktionsapparat som används är underutvecklad och inte har följt med i den produktionstekniska utvecklingen som skett i andra branscher. Det innebär att kostnadsnivån per producerad enhet blir hög. Trä minskar utsläpp Ett allt viktigare argument för materialet trä är potentialen att minska utsläppen av koldioxid genom att ersätta till exempel stål och betong. En jämförelse av kolbalansen mellan trä som byggmaterial och stål 24

eller betong är inte en enkel uppgift. De flesta studier drar dock slutsatsen att trä som byggmaterial leder till lägre utsläpp av koldioxid. För att trä som material ska vara konkurrenskraftigt mot andra material räcker dock inte enbart träets miljörelaterade fördelar, det vill säga att trä uppvisar lägre utsläpp av koldioxid enligt beräkningar baserade på LCA-kriterier. Trä måste också inneha konkurrenskraftiga tekniska egenskaper, uppvisa ett högt materialutnyttjande under vidareförädling och inte minst uppvisa ett konkurrenskraftigt total­ ekonomiskt utfall vid användning.

Byggs på plats Det som utmärker traditionellt byggande från annan tillverkningsindustri är att produkten framställs på den slutliga platsen till skillnad från att flyttas dit i dess slutliga utförande. Industriellt byggande innebär att tillverkning av husets delar sker i en industriell produktionsmiljö och att endast montagearbeten sker på byggarbetsplatsen. Tillverkning av hus eller delar till hus i industriell produktionsmiljö ger jämfört med platsbyggda hus en rad fördelar: möjlighet till lägre produktionskostnad genom en rationell flerstyckstillverkning, mindre risk för att konstruktionen utsätts för negativ väderpåverkan under byggtiden, samt att antalet fel som uppkommer på byggkroppen under produktion blir mindre än vid platsbyggnation. Väggelement monterades ihop Tillverkningen av monteringsfärdiga trähus på fabrik tog i Sverige sin början under 1800-talet. De första fabrikstillverkade husen bestod av väggelement av trä som monterades samman rationellt vid resningen av huset. Husen var demonterbara och tänkta att enkelt kunna flyttas.

Lars Eliasson är tekn lic och doktorand vid Linnéuniversitetet. Hans forskning är inriktad på materialegenskaper och tar upp de krav trähusbranschen ställer på den träråvara som används vid produktion i fabrik.

FÖRFATTAREN

T

rähusföretagen utnyttjar inte fullt ut material och metoder som är anpassade för en effektiv produktion av hus i fabrik. I den kontexten får träets miljöfördelar en underordnad betydelse i konkurrensen med andra mindre miljömässigt uthålliga material.

FÖRFATTAREN

Av lars eliasson , tekn lic och doktorand, Linnéuniversitetet och dick sandberg , professor, Linnéuniversitetet

Dick Sandberg är professor i virkeslära vid Linnéuniversitetet. Han är i huvudsak inriktad på träindustriell produktionsteknik. De första årtiondena under 1900-talet innebar en uppbyggnadsfas för många trähustillverkare och även ett omfattande standardiseringsarbete inleddes. Från 1930 till 1940 ökade de svenska trähus­ företagen tillverkningen från 1  000 till 9 200 hus per år. En framgångsrik period för byggnation av enfamiljshus med trästomme var mellan åren 1945 och 1990, med kulmen 1975 då cirka 46 000 trähus producerades varav cirka hälften producerades på fabrik, se figur 2. Under 1950-talet skedde en teknisk nydaning som fick stor betydelse för produktionen genom att sågspån ersattes med mineralull för isolering av byggelementen. Mineralullen förändrade produktionstekhusbyggaren  nr 7   B    2011

Husbyggaren 2011 Nr 7  
Husbyggaren 2011 Nr 7  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...