Page 1

HUNDENS VÄRLD NR.1 2010

Januari

Ny tidning!

STAMCELLER

RASPECIAL

HUND OCH VARG

Ny forskning visar att stamceller kan hjälpa hundar att bli friska. Vi börjar en serie om hundars hälsa och ny forskning.

Månadens rasspecial är den japanska nationalrasen akita inu.

Vargforskare Runar Naess besökte Sverige i november och höll ett spännande seminarium. Vi var där!


2

HUNDENS VÄRLD NR 1 INNEHÅLL Ledare ..................................................................................................... 3 Nyheter från hundvärlden ....................................................................... 4 Färgglada trender .................................................................................... 5 Den trogna hunden Hachiko ................................................................... 6 Annonspriser 7 ........................................................................................... Rasspecial: Akita 8 .................................................................................... Apoteket undersöker 18 ............................................................................. Öronproblem del 1 21 ................................................................................ En otrolig och osannolik historia 24 ........................................................... Shopping 26 ............................................................................................... Prylar 27 ..................................................................................................... Runar Naess 28 .......................................................................................... Nya hundraser i Sverige 33 ........................................................................ Gör inte detta hemma! 38 .......................................................................... England 40 ................................................................................................. Stamcellsterapi kan rädda hundar 41 ........................................................ Flockdynamik hos varg del 1 43 ................................................................ Julens faror 47 ........................................................................................... Inför det nya året 50 ................................................................................... I nästa nummer 51 .....................................................................................

En liten julhälsning från redaktionens hustomtar Alice och Nisse.


Hundens värld

3

Ledare Så var det dags för första numret av Sveriges senaste hundtidning. En gratistidning för hundvänner av hundvänner. Den här tidningen kan man enbart prenumerera på, den kommer rakt ner i din inkorg.

Vill du vara med och påverka vad vi skriver om? Kom gärna med förslag på vad du vill läsa om i kommande nummer.

REDAKTIONEN

Har du bilder som du tycker kunde platsa i tidningen? Vi tar tacksamt emot bilder, eftersom det är en nättidning räcker det med att de är i 72 dpi. Vi vill i Hundens Värld har hund och hundägande i fokus. Här skall detta sammanhang tacka de du få träningstips, kunskap, lite personer som bidragit med bilder och skriftligt material till lätt läsning och annat som du hittar i andra hundtidningar. Vi tidningen. vill ge dig en skön mix av de Mycket nöje med läsningen! hundtidningar som finns ute Natasja Ravenklint idag i butik eller för prenumeration, och dessutom ge dig detta helt gratis! Om du tycker att detta nummer var bra, så anmäler du ditt intresse för fortsatt prenumeration på adress info@hundensvarld.se, sprid gärna information om tidningen vidare till dina hundvänner och bekanta. Att du prenumererar gör tidningen möjlig.

Prenumerera gratis nu! info@hundensvarld.se

Redaktion Natasja Ravenklint & Malvina Ravenklint Östergatan 12 273 30 Tomelilla Telefon: 0760-475 470 info@hundensvarld.se

Ansvarig utgivare Hundens Utbildningsakademi Östergatan 12 273 30 Tomelilla Telefon: 0760-475 470 info@hundensvarld.se

Utgivningsplan Hundens Värld är en tidning som kommer ut med tolv nummer om året.

Upphovsrätt Allt material i tidningen är upphovsrättsskyddat. Materialet får inte användas utan kontakt med redaktionen. Sprid gärna tidningen istället!

Omslag Braque de bretagne, foto av Maria Michaëlsson.


Hundens värld

4

NYHETER HUNDVÄRLDEN Real FRÅN Estate Watch

Grunden i hundträning:

Klicker + koppel = sant

Klickerkoppel, eller ”Clicker leash” på originalspråk är en amerikansk uppfinning, där man slagit samman kopplet med en klicker, det vill säga byggt in en klicker i handtaget. Inte en dum idé alls, en sak mindre att hålla reda på promenaden. Idén har blivit så populär att den faktiskt nått Vita Huset. Nu lär tydligen president Obamas portugisiska vattenhund klickertränas med just ett sådant koppel. Grattis Obama, att du hittade till klickerns förtrollade värld.

Sök på Youtube med sökord ”Clicker leash”, så får du dessutom en liten guide till hur du lär din hund att inte dra i koppel.

1. Kontakt. 2.Positiv förstärkning. 3. Repetitioner av träningen.

Håll din hund cool

United Animal Nations har dragit igång en kampanj för att minska på antalet hundar som mår dåligt i varma bilar. Nu kan du skriva ditt eget löfte till din hund, om att den inte skall få bli kvar i en varm bil. En kul idé som borde få svensk motsvarighet, tyckte vi, och nu finns det därför möjligheten att göra det samma på vår hemsida! Se “Nedkyld hund”. nnn

nnn

Indianer begravde sina hundar

Hunden hade en särskild plats i Indianernas värld. Det kunde man konstatera efter att ha hittat resterna av en begravd hund. Enligt Esopus folket sågs hundar som sällskap. Det fanns dessutom en tro att det var en hund som vaktade vid bron som ledde till paradiset. Om man hade vanskött eller vanvårdat en hund, sades det att man fick vända om vid bron och alltså inte fick tillträde till den himmelska platsen efter döden. nnn


Hundens värld

5

Färgglada trender Det finns utan tvekan en tydlig trend i hundvärlden i USA, trenden stavas färgglada halsband, selar och koppel. Vi surfar runt på en mängd sajter för shopping och det som är genomgående är att det är starka färger och mönster som gäller. Kanske kommer trenden även till Sverige? Det hoppas vi. Inköpsställen: www.doggoneitdesign.com www.earthdog.com www.gwengear.com www.walkewoo.com www.aroostudio.com www.tailwags.com


Hundens värld

DEN TROGNA HUNDEN HACHIKO Av Natasja Ravenklint

Richard Gere har huvudrollen i Lasse Hallströms nya film “Hachiko a dog’s tale”, om den extremt trogna och lojala akitan med samma namn.

Myten om den trogna hunden. Följeslagaren som inte viker från vår sida, utan följer med oss i graven. Är det egentligen en myt? Ni har säkert hört den. Berättelsen om hunden som troget, varje dag, följde med sin husse till tågstationen. En dag kom inte husse tillbaka, han hade dött, men hunden fortsatte att vänta troget vid stationen, tills hunden själv dog. Historien har sitt ursprung i Japan. Den har verklig bakgrund. Alla japaner känner till den. Hunden var en akita och idag finns en bronsstaty till hundens minne på den plats på Shibuya stationen, där hunden satt den 21 maj 1925 när husse försvann och inte kom tillbaka. Hachi-ko togs omhand av släkt och vänner till Hachis husse, men varje eftermiddag återvände han för att möta husse vid stationen. Den 8 mars 1934 dog han, 11 år gammal, när han fortfarande väntade på sin husse. Hachi-ko gav lojaliteten ett ansikte. Nu skall historien bli film. Den bygger på en bok av Lesléa Newman ”Hachiko Waits”, som i sin tur är ett västerländskt återberättande av den japanska historien. Regin av filmen står ingen mindre än vår svenske stjärnregissör Lasse Hallström för. Huvudrollen spelas av

Richard Gere. Vi kan med andar ord räkna med att det kommer att bli en storfilm om en hund som når biograferna i början av 2010. Det måste vara inne med hundar på film! Det går fortfarande att se den roliga och extremt sorgliga “Marley och jag” på biograferna. Om du inte har sett den än, och har planer på att göra det, så rekommenderar vi att du tar det stora lakanet med, eller en hel ask med näsdukar. Du lär behöva det.
När
jag
såg


.ilmen
trodde
jag
att
jag
 skulle
avlida
av
gråt.
En
 halvtimme
efter
att
 .ilmen
var
slut,
började
 jag
gråta
igen.
 Den
kommande
 Hallström
.ilmen
 ”Hachiko
a
dog’s
tale”
 lär
nog
inte
bli
mindre


sorglig
och
gripande
av
 historien
att
döma.
 Ett
varningens
ord
 måste
jag
passa
på
att
 lämna
när
det
gäller
 hundar
på
.ilm.
Det
 .inns
de.initivt
en
trend
 som
gör
att
raser
som
 syns
på
.ilm
blir
mer
 populära
än
tidigare.
 Det
gällde
Collie
när
 Lassie
dök
upp,
 dalmatiner
när
Pongo
 roade,
mops
när
Men
in
 Black
var
populär
och
 nu
senast
Chihuahua.
 Akita
är
inte
en
ras
som
 passar
alla,
och
jag
 hoppas
att
den
rasen
 inte
blir
omåttligt
 populär,
så
att
 hundhärbergen
i
USA
 svämmar
över
av
dessa
 vackra
hundar.
 Rasspecialen
i
det
här
 numret
handlar
därför
 om
Akita.

6


7

ANNONSERA I HUNDENS VÄRLD! Annonspriser (färg eller s/v): Helsida: b 20.00 x h 28.96........................... 2.500 kr Halvsida: b 10.02 x h 28.96 (stående)..........1.600 kr Halvsida: b 19.90 x h 14.46 (liggande).........1.600 kr Kvartssida: b 9.45 x h 14.39 (stående)...........800 kr Åttondelssida: b 10.02 x h 7.23 (liggande).....500 kr Rabatter under 2010: Nr 1 & 2: 50 % rabatt Nr 3: 25 % rabatt Nr 4: 15% rabatt Nr 5: 5% rabatt Nr 6: Ordinariepris Kvartssida 9.45 x 14.39

Annonser bokas på: E-post info@hundensvarld.se, eller tel. 0760-475 470.

Halvsida 19.90 x 14.46

H

Åttondelssida 10.02 x 7.23

Halvsida 10.00 x 28.96 Helsida 20.00 x 28.96


Hundens värld

8

RASSPECIAL: AKITA

Akita är en ras med japanskt ursprung, som inte skall bli ihopblandad med amerikansk akita.

Akita En stolt japan Av Natasja Ravenklint

Förr hette rasen akita inu, men som många raser har namnet ändrats de senaste åren. Inu är japanska och betyder hund. Förut kallades rasen akita inu, nu har man bytt till akita, kort och gott. I Japan är rasen ett nationalmonument. Den har en lång historia och har sitt ursprung i landets norra delar. När jag bodde i Japan under ett halvår, och

spenderade halva tiden på Japans norra ö, hokkaido, så såg jag en akita i var och varannan trädgård. Från början var akitan en trogen jaktkamrat, man jagade framförallt björn och hjort med denna stora hund, men den användes även som vakthund. Idag har den framförallt funktion som sällskapshund. Den börjar nu också att alltmer uppskattas som bruks- och lydnadshund.

Akitan är en stor hund, hanar skall ha en mankhöjd på mellan 64-70 cm, med en medelhöjd på 67 cm, och tikar 58-64 cm, med en medelhöjd på 61 cm. Vikten skall ligga på mellan 25-40 kilo. Den skall ha kraftigt huvud och vara näst intill kvadratiskt byggda. Pälsen är tjock och svansen bärs ringlad över ryggen. Rasen förekommer i fyra olika färger, röd, sesam, vit eller tigrerad.


Hundens värld

9

Pälsen är lätt att sköta. Den består av tjock underull och täckhår. Två gånger om året fäller akitan rejält och kräver då extra borstning, men övrig tid borstar man bara då och då. Akitan är inte en förstagångshund. Den kräver hundkunskap av sin ägare. De är nämligen ganska hårda. Den skall vara tyst, lugn, oberörd, värdig, och skall kunna växla mellan aktivitet och vila på en bråkdel av en sekund. Den utstrålar självsäkerhet och tycks vara orubblig. Det finns mycket vakt i denna ursprungliga hund. De släpper inte in objudna gäster, och är reserverade för folk utanför familjen. När den vaktar ställer den sig oftast bara i vägen och spänner ögonen i den oinbjudne. Det räcker oftast. Att rasen beskrivs som lojal är knappast förvånande med tanke på legenden om Hachiko. Hunden som gärna får stå modell för vad lojalitet innebär, ända in i döden. Men beskriver även ofta rasen som en enfamiljshund,

Stolt Akitan är en stolt och stor hund, och inte något lämpligt förstahundsval.

tillskillnad från enmansshund. Hunden är hela familjen trogen, men relativt ointresserad av andra människor. Akitan är väldigt social och tycker inte om att bli isolerad från familjen. Som regel förflyttar de sig från rum till rum, när resten av familjen flyttar på sig. De vill gärna ha koll på de sina. När man skall fostra en akita skall man göra det vänligt, men bestämt. De behöver tydlighet och konsekvens. Man skall däremot inte vara hårdhänt, det kan skapa aggressivitet. Rasen är också mycket uppmärksam på kroppsspråk, så tänk på vad du gör när du tränar. Små signaler kan uppfattas och de kan ta fasta på just dessa. Akitan har hög smärttröskel, så att tro att man med hjälp av hård hantering skall kunna få hunden att lyda är inte särskilt klokt. Om du måste ta i för att styra din akita kommer hunden att tappa förtroendet för dig. Om du avslöjar dig själv som osäker, vilket förlorad behärskning är ett tecken på,


Hundens värld

10

så kan det skapa dominas hos din hund. Många akitor får problem med andra hundar av samma kön när de blir vuxna. Att låta dem träffa många trevliga hundar kan vara ett sätt att förebygga eventuella framtida problem. Deras utseende kan verka provocerande på andra hundar och om någon mopsar upp sig mot en akita är de inte sena att svara emot.

Kroppsligt är rasen färdig vid två till tre års ålder, mentalt mognar den senare än så. Rasen har rassjukdomar, men de är inte vanliga. Det man kan tänka lite extra på är höftledsresultat, men även där ser det bra ut, endast låg frekvens förekommer. Se artikeln om akitans RAS (rasspecifik avelsstrategi) efter denna artikel i tidningen, Akitan lever normalt mellan 10-13 år.

Social- och miljöträning är också väldigt viktigt med en akita. Att tidigt träffa djur av olika arter och annat som man vill att ens hund skall ha erfarenhet av. Att låta den se på människor med många olika utseenden, uppleva nya platser och miljöer. Akitor är lättlärda, men inte nödvändigtvis med traditionella metoder. Motivera dem och lär dem att det är roligt att lära, så har du en trevlig träningskompis. Rasen har funnits i Sverige sedan 1962. 1976 bildades Akita inu sällskapet, som du hittar på www.akita.nu.

Akitan härstammar från ”akita-matagi”, eller ”matagi inu” (svenska: jakthund), en japansk jakthund som användes vid björnjakt. Rent geografiskt kommer rasen från Akita prefekturen, i den nordvästra delen av Japans huvudö Honshu.

Japans historia består av många blodiga slag mellan olika krigsherrar och där kom akitan som vakthund väl till pass. Krigen gjorde också att man avlade fram en större hund. På 1890-talet ökade hundkamp i popularitet, och man började avla akita med en rad olika europeiska raser, och var därmed nära att utrota den japanska nationalrasen. Man använde sig bland annat av mastiff, st. bernhardshund, bulldogg, bullterrier och grand danois. De renrasiga hundarna blev mer och mer sällsynta. I början av 1910-talet slog man vakt om det japanska. Det japanska skulle bevaras. 1919 kom det en lag där detta fastställdes, och akitan skulle från och med nu bevaras. I juli 1931 förklarade man akita inu som ett japansk nationalmonument. Under Andra Världskriget led akitan åter stor skada. Militären var i behov av pälsar och akitorna passade bra till detta ändamål. Den enda hundras som skonades var schäfrar, eftersom dessa ansågs viktiga för militära ändamål. Man började därför


Hundens värld

11

att korsa akitor med schäfrar och gav valparna typiska schäfernamn för att skona dem. Efter Andra Världskrigets slut kunde man åter börja att restaurera rasen. Man gjorde listor över de som fanns kvar och det var totalt 18 stycken. Rasen skall inte blandas ihop med amerikansk akita, som följer en annan standard. De har avlats utan direkt utbyte av varandra och de har till exempel olika temperament enligt rasstandard. Den amerikanska akitan skall vara aggressiv mot andra hundar, något akita inte skall vara. De amerikanska akitorna är också betydligt större och kraftigare än de japanska. Den amerikanska tillåts också ha mörk mask, vilket inte är tillåtet på den japanska. Den amerikanska typen av akita fick år 2000 namnet great japanese dog, men fick tillbaka namnet american akita år 2006.

Här kan din kennel synas. Annonsplats en åttondels sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr,

Här kan din kennel synas. Annonsplats en åttondels sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr,


Hundens värld

12

RAS Rasspecifik avelsstrategi för akita Av Natasja Ravenklint

I RAS, rasspecifik avelsstrategi, för akita har rasklubben i samarbete med Svenska kenneklubbens avelskommitté enats om vissa riktlinjer som aveln av akitor bör ta.

Hälsa Akitor är inte sjukare än någon annan ras. Man har dock märkt att vissa akitor kan vara känsliga för sänkningar eller överreaktioner av immunförsvaret. Ett svagt immunförsvar innebär naturligtvis att man är I klubben hävdar man att akitans mentalitet och känsligare för sjukdomar. Rasen har vissa sjukdomar temperament har blivit stabilare än tidigare. Man menar som man tar upp. att akitan har blivit mer lätthanterlig än vad den var för 10-15 år sedan. Det baserar man på personliga SA erfarenheter, rasträffar, i umgänget med andra hundar SA är en talgkörtelinflammation i huden. Denna och från utställningar. sjukdom kan leda till att hunden utvecklar sekundära Som målsättning har klubben att rasen skall få en infektioner som ger upphov till klåda och sår. egen MH-profil. Det får man först då 30 hundar har Det finns inget botemedel för SA, symtomen kan blivit beskrivna. Samtidigt menar man att akitans bara lindras. Frekventa bad och inoljning kan lindra. mentalitet är mycket viktig för rasen och att man vill Vissa naturpreparat har också visat sig ha effekt. Man bevara de ursprungliga egenskaperna, och inte avla på använder sig även av antibiotika för att lindra mentalt otypiska hundar. infektionerna som kan uppstå på grund av SA. Symtom på sjukdomen är bland annat:

Här kan din kennel synas. Annonsplats en åttondels sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr,

Här kan din kennel synas. Annonsplats en åttondels sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr,

Annonsplats, kvartssida, 800 kr, nr 1 och 2 50% = 400 kr


Hundens värld

13 Att hunden blir mjällig, fet eller torr skorv, att huden mörknar, att huden får en nötaktig lukt. Huden kan också förtjocknas, och hunden kan tappa päls, främst underullen, antingen lokalt eller helt, hårrötterna kan lossa, hunden kan drabbas av feber och tappa i vikt. Det är också typiskt att hunden naggar eller kliar sig. Sjukdomen är cyklisk, vilket innebär att huden återställer sig, och att det kommer tillbaka igen, och att detta hela tiden upprepar sig. SA diagnosiseras med biopsiprov. Det är inte alls bara akitor som får sjukdomen, utan den förekommer också hos andra raser, till exempel pudel. VKH VKH, eller uveodermatologiskt syndrom är heller inte vanligt förekommande. Sjukdomen debuterar i treårsåldern och drabbar hanar något oftare än tikar. Symptom på sjukdomen är bland annat: Uveit, eller inflammation i ögats åderhinna, och näthinneförändringar som kan leda till att näthinnan så småningom lossnar och hunden blir blind. Sekundär katarakt och glaukom. Huden och pälsen kan vitna lokalt, särskilt runt nosen, ögonen, läppar och trampdynor. Som behandling brukar man sätta in kortison som lindrar symtomen. Orsaken är en immunmedierad

avvikelse hos de vita blodkropparna, som gör att de angriper pigmentcellerna. Även VKH förekommer hos andra raser. HD Det förekommer enstaka fall inom rasen, men det är inget som ororar klubben. Akitan ingår däremot i Svenskal kenneklubbens HD program, vilket innebär att alla avelsdjur skall ha känd höftledsstatus. Akita sällskapet förespråkar att man inte får använda hundar som har D eller E höfter, medan däremot en hund med C höft (lindrigare höftledsfel) kan användas någon enstaka gång, men då alltid paras med en helt fri hund, det vill säga A höfter. Inavel Inavelsgraden är låg inom rasen, trots att den är mycket numerärt liten. Målsättningen hos klubben är att öka populationen och att fortsätta hålla inavelsgraden låg, det vill säga max 6,25% vilket i praktiken betyder max en kusinparning på fem generationer. En akita får max användas till fyra kullar och 20 avkommor under sin livstid, och max två kullar på ett år. Man bör heller inte göra en kombination, alltså para samma tik och hane, mer än en gång.

Här kan ditt företag synas. Halvsides annons, liggande, 1600 kr, nr 1 och 2 50% = 800 kr.


Hundens värld

Annonsplats Halvsida, stående 1600 kr, nr 1 och 2 50% = 800 kr

Akita sällskapet förespråkar även en sen avelsdebut, helst tre år, men inte före två, för att vissa sjukdomar debuterar sent. Man vill också minska inslaget av amerikanska linjer, eftersom vi i Sverige har en uppdelning mellan akita och amerikansk akita. Akita sällskapet kräver att alla hundar som skall gå i avel, ögonlyses inom en tolv månaders period före parningstillfället, och att hundar som har PRA, ärftlig katarakt, eller entropion, inåtrullande ögonfransar, inte går i avel. Hundar som har SA eller VKH, eller annan autoimmunsjukdom skall inte användas i avel. Om hunden är anlagsbärare skall den paras med hund som inte är det. Om en hund som redan gått i avel, får diagnosen SA eller VKH skall samtliga ägare till den hundens valpar kontaktas och informeras. Hundar som går i avel bör ha fått minst 1:a på utställning, så att de är rastypiska.

Annonsplats, kvartssida, 800 kr, nr 1 och 2 50% = 400 kr


Hundens värld

15

Personligt om akitan Vad tycker de som lever nära dem?

Att läsa om en ras är en sak, att träffa dem en annan, men att leva med en ras ger utan tvekan mest kunskap om hur en ras verkligen är. Därför frågar vi de som gör det och ber dem att ge oss sin personliga bild av akitan. På bilden ser vi tre olika färger på akitan.

För mig personligen är akitan en speciell hund (det är ju en spets). Den tänker själv, ifrågasätter oftast när du ställer krav, till skillnad från andra raser. Den gör däremot mycket för en godbit. Akitan är lojal mot sin familj, men restriktiv mot främlingar tills motsatsen är bevisad och det kan ta allt från en sekund, tills flera möten senare. Den måste få tid på sig att bli introducerad för hundar och andra djur. Det är då mycket viktigt att ägaren själv läser av sin hund, då de alla är individuella. Akitan vill följa med överallt och den kan följa med på allt, om den får. Akitan är mestadels tyst, men varnar om det är något. Den är också mycket bra på nosarbete främst att söka upp älg och rådjur. Det är

däremot inte vanligt att man avlar på jaktegenskaper, så risken är att jaktinstresset kommer att mattas av på sikt. Man har däremot försökt att avla på en mer social akita, vilket lett till att den allt mer tappat de karaktäristiska egenskaperna stolt och värdig. Akitan är mycket signalkänslig. Den läser av människor och andra hundar innan du ens har hunnit blinka. En akita gör en glad och man har inte tråkigt ofta tillsammans med en akita. Lina


Hundens värld

16

"Vi lämnade välrastade hundar i stugan för att gå ut och äta middag en timme ...det hade börjat regna igen så Yume kunde inte följa med...hundar är ju välkomna på öns alla uteserveringar men givetvis inte in i restaurangen. När vi kommer tillbaka ligger det en lapp på verandan "Er hund finns vid receptionen" !! Yume har lirkat upp fönstrets två låshakar och sprungit runt i området! De hakarna satt så hårt att vi knappt själv fick upp dem, men det hade hon klarat med tänderna! Dessutom var hon ju tvungen att dra/lirka dem uppåt och sedan knuffa upp det sega fönstret. Vi kände små bitmärken på

hakarna, som hon så försiktigt och skickligt hade lirkat upp! Detta är ingen HUND... möjligtvis en Alien, nä just det...en AKITA... Modiga grannar fångade in henne, med linan/selen vi lämnat utanför stugan. Hämtade henne utanför receptionen där en ordningsvakt höll henne. Skrattade och sa att han bundit henne men att hon lätt gnagt sönder bandet och rymt ännu en gång! Jag betalade den snälle killen för att han varit hundvakt. Mattes lilla Yume..." MVH Filippa Einsbohr o Yume


Hundens värld

17

Vill du få just din ras presenterad i Hundens Värld? Skulle du vilja läsa om just din ras i Hundens Värld? För att vi skall kunna göra den typen av raspresentationer vi verkligen vill göra är vi beroende av er som lever tillsammans med rasen, för att vi skall kunna ge en så bred bild som möjligt av hur den är att leva tillsammans med. Vi är också intresserade av att få bilder som fångar hur de är, inte bara rena uppställningsbilder, även om detta också kan vara trevligt. Vi vill gärna ha vardagliga betraktelser, roliga historier, unika händelser och annat som kan vara intressant för andra att läsa om. Hur är hunden att leva med? Hur är den att träna? Vad är det allra bästa med rasen? Vad är kanske mindre bra? Vilken typ av ägare behöver den och hur mycket aktivitet? Tror du att du och din rasklubb är intresserade av att vara med och sätta fokus på just er ras? Hör då av dig till redaktionen!

Vi söker bilder och reportageidéer till Hundens Värld? Tycker du att den här tidningen var bra och vill du hjälpa till att göra den ännu bättre? Vi tar väldigt tacksamt emot fotografier av hundar av alla de slag i alla möjliga sammanhang. Vill du att din hund skall hamna på framsidan? Se då till att ta en bild på högkant, så har den större chans att pryda omslaget. Har du idéer om vad vi borde skriva om i kommande nummer, kom väldigt gärna med förslag. Om du är företagare och har produkter som du vill att vi skall testa, böcker som vi skall recensera, eller liknande, så kan du också skicka dessa till redaktionen för granskning. Vi är intresserade av att ta upp nyheter och allt annat som rör hundmarknaden. Ordnar ni tävlingar, seminarier eller någon annan hundaktivitet som ni gärna vill få uppmärksammad, så är vi också rätt forum att höra av sig till. Tillsammans kan vi göra en väldigt bra och läsvärd tidning!

Här kan ditt företag synas. Halvsides annons, liggande, 1600 kr, nr 1 och 2 50% = 800 kr.


Hundens värld

Curabitur congue Donec arcu risus

Yrkesutbildning

Diam amet sit. Vestibulum commodo nisl, luctus augue amet quis aenean maecenas sit, donec velit iusto, morbi felis elit et nibh. Vestibulum volutpat dui lacus consectetuer, mauris at suspendisse. Sociosqu netus semper aenean

Hundinstruktörsutbildning

Arcu enim conubia leo nulla ac nibh, purus hendrerit ut att mattis necvår maecenas, Snart är det dags starta åttonde quo ac, vivamus praesent metus eget instruktörsutbildning. Vi ger en bred och viverra ante. Natoque placerat sed sit djup kunskapsbas att bygga vidare på. hendrerit, dapibus velit leo a, ut lorem sit Förutom att bli diplomerad et lorem lacus aliquam. hundinstruktör, erhåller du även diplom sSodales o m hnulla u n d ante i n s auctor truktör med kExcepturi l i c k e r wisi, i n r i dolor k t n i nlacinia g samt dignissim rallylydnadsinstruktör. eros condimentum ipsum pellentesque, sodales lacus nunc, feugiat at. In orci Start 11-12 september 2010. ligula den suscipit luctus, sed dolor eleifend aliquam dui, ut diam mauris, sollicitudin Klickerinstruktörsutbildning sed nisl lacus tempus. Är du redanante instruktör vill du lära Ut facilisis in dui eller ac suscipit dig mycket mer om klickerträning? Är Tu p i s vo l u pblir t at udu m klickerinstruktör donec, fusce du rinstruktör suspendisse, quasi luctus amet urna. efter fullföljd utbildning. Är du bara intresserad du hasellus klickertränare. Cras volutpatblir mattis Förutom att träna hund, tränar vi höns, Oodio vel et feugiat gravida eros nunc et get och ytterligare ett valfritt djur. vel praesent. Quam ac ligula risus lectus dapibus, nunc lectus velit, vel placerat Start den 4-5 september 2010. odio, vestibulum in tellus nam, eros amet fusce hasellus facilisis. Vehicula sed, class Kantarellsöksinstruktör dignissim. Vad sägs om att lära hunden att leta Eros, mauris consequat ut lacinia efter och markera kantareller, och att Aliquam amet est, quam leo dessutom få kunskapen att maecenas lära ut mauris turpis leo pharetra, vulputate denna roliga aktiveringsform till lacus. h u n d Ad ä g aornare r e . Fdonec, ö r k u nfringilla s k a p s feugiat krav: augue imperdiet laoreet, ipsum enim sit Hundinstruktör. lectus felis at, aliquam blandit donec pede, luctus etiamvillmauris ut.hund Dui Obs! För dig platea som bara lära din vel diam, vitae et scelerisque erat volutpat söka efter kantareller, har vi kurser viverra velit, risus pellentesque tellus varje sommar. nullam nibh, morbi posuere. Excepturi wisi, dolor lacinia Start den 3-4 juli 2010. dignissim eros condimentum ipsum pellentesque, sodales lacus nunc, feugiat at.

APOTEKET

UNDERSÖKER Apoteket gör en satsning på djur. Det finns 729.000 hundar i Sverige, drygt 84% av dessa ser sin hund som en familjemedlem, och hela en tredje del uppger att hunden är deras bästa vän. Apoteket har gjort en stor undersökning av svenskars förhållande till djur. En fråga man fick svara på var om man trodde att hunden hade påverkan på ens hälsa. Förvånansvärt nog ansåg hela 42% att djuren inte alls var viktiga för deras hälsa. Detta är faktiskt tvärtemot alla undersökningar på området, som faktiskt visar att djurägare är friskare än människor utan djur. 13% av hundägarna i undersökningen tror däremot att hunden är mycket viktig för deras hälsa, och ytterligare19% att den är viktig. Den siffran kan däremot jämföras mot hästägarna, där hela 30% anser att hästen är viktig för deras hälsa. En kommentar var: ”Hade jag inte mina hundar satt jag förmodligen i rullstol redan, dem gör att jag måste ut och röra mig 4-5 gg/dag oavsett väder. De betyder ALLT för mig!” En siffra som däremot går på tvären mot ovan nämnda siffror är att hela 84% av hundägarna menar att hunden ökar deras välbefinnande pga långa promenader och motion tillsammans. Förvånande nog ansåg hela 21% av kattägarna detta också. Jag har bara en enda gång i mitt liv sett en person som var ute och gick med katten, men han var också samtidigt ute med sina hundar. 33% av hundägarna anser att hunden är deras bästa vän. 84% anger att den är som en familjemedlem. 4% uppger att hunden är en viktig del för att deras yrkesliv eller vardagsliv skall fungera, alltså hundar som arbetar för sin ägare på olika sätt. 60% ser djuren som ett sällskapsdjur och 23% har hunden som hobby. 30% av hundägarna ansåg dessutom att de hade praktisk nytta av sin hund, till exempel för jakt, vallning, musjakt.

Tel. 0760-475 470

18


Hundens värld

19

Dessvärre uppger 72% av de som ingått i Apotekets undersökning att deras hund haft någon form av besvär de sista året. Nu gör man därför en satsning från Apotekets sida, för att ge hundägare snabb hjälp och att tillhandahålla bra produkter. De vanligaste problemen är fästingar, ohyra och mask. Djurmarknaden växer stadigt och det är viktigt för apoteket att hänga med.

Apoteket frågade också hur mycket pengar vi spendar på våra djur:

Om hunden fick besvär med något, så vände man sig i första hand till veterinär (65%), i andra hand uppsökte man apoteket (33%).

Apoteket konstaterar att djurprodukter är en växande marknad. Mår djuren bra, så mår vi bra.

45% av alla hundägare hade varit till veterinär en gång de senaste åren, 28% två gånger och 9% fyra eller fler gånger. 88% av alla hundar är försäkrade.

1-200 kr 9% 201-500 kr 42% 501-1000 kr 29% 1001-3000 kr 16% 3001 kr eller mer 4%

Förra året sålde apoteket medicin för 177 miljoner för hund. Storsäljaren är olika typer av antibiotika. Apoteket frågade även när man upplevde att djuret mådde som bäst


Hundens värld

20

och 52% svarade att det var ute på promenaden/trädgården/landet. Vad skall då ingå i ett hemma apotek för en hundägare? Apoteket listar:

“Apoteket konstaterar att djurprodukter är en växande marknad. Mår djuren bra, så mår vi bra.”

Blodstoppare Bomull Bomullspinnar Desinfektionsmedel Engångshandskar till dig själv Fästingplockare Gasbinda Polsterbinda Sax och pincett Sterila kompresser Självhäftande elastisk binda Sårtvätt Termometer Öronrengöringsmedel Apoteket säljer också boken Hälsoråd för hund, för en överkomlig peng och den kan vara bra att ha hemma. Av Natasja Ravenklint

Annonsplats en åttondels sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr

Annonsplats en åttondels sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr


Hundens värld

ÖRONPROBLEM

Det är rutin att veterinären tittar i hundens öron, och problem med öron är vanligt hos hund.

Öronproblem är en av de vanligaste orsakerna till veterinärbesök Av Malvina Ravenklint

I apotekets undersökning visade det sig att öronproblem var en av de vanligaste orsakerna till att hundägare sökte sig till veterinär och apotek. Vi väljer därför att i detta nummer av Hundens Värld titta lite närmare på öronproblem. I varje nummer av tidningen går vi på djupet med en hundsjukdom.

Öroninfektioner (Otitis Externa) och öronrengörning hos hund.

- Örat är rött, ibland svullet - Hundens skakar ofta på huvudet eller lutar det åt sidan

Ibland upptäcker man att Hundens öron luktar - Smärtkänslig runt väldigt illa eller att den öronen inte kan sluta klia sig i öronen. Ibland så ser - Beteende förändring man en mörkaktig hos hunden, kornig massa i dem. Vad deprimerad eller skall man göra? irriterad (aggressiv). Tecken på Öronproblem är en av öronsjukdomar är de vanligaste orsakerna följande: som vi hundägare uppsöker veterinär för. - Dåligt lukt Den medicinska termen - Hundens kliar sig för inflammation i

21


Hundens värld

22

ytterörat är Otitis Externa och upp till 20% av alla hundar drabbas av detta.

Öronproblem kan bero på många olika orsaker. Upp till 20% av alla hundar är drabbade.

Varför drabbas hunden? Skälen och orsakerna är många. När man träffar på hundar med öronproblem så försöker man komma på orsaken. Här följer några av de vanligaste orsakerna veterinärerna tänker på: - Allergier, atopiska (ärftliga) eller någon typ av foderallergi

(Hunden på bilden har inget med öronproblem att göra, katalansk vallhund.)

- Parasiter, öronskabb - Infektion – bakterier och svamp - Främmande objekt - Trauma, slag eller bett mot örat - Hormonellt betingat på grund av dålig sköldkörtelfunktion (hypertyreoidism) - Örats utseende, hängande öron, hög fuktighet i örat, hår i öronen - Dåligt immunförsvar, tumörer (ärftligt) Allergier: Första tecknet hos en hund som lider av allergier är oftast problem med öronen. Det kan vara allergier mot foder, något de inandas eller något som kommer i kontakt med deras hud. Då allergier förändrar miljön i örat drabbas oftast hunden av sekundära infektioner, bakteriella eller svampinfektioner. Parasiter: Öronskabb är vanligast hos katter men drabbar även hundar i viss utsträckning.

Vissa hundar är dessutom hypersensitiva mot öronskabb och kan med sitt kliande skada örat allvarligt.

skogen eller som gräver i trädgården.

Infektioner:

Slag mot öronen kan ge stora skador, även bett från andra hundar eller djur kan påverka. Se även texten ovan om främmande objekt.

Ett antal olika typer av bakterier och svamp ger infektioner i örat. Det normala friska örat har ett bra skydd gentemot dessa organismer men om örats miljö ändras på grund av allergier eller hormonella förändringar så kan bakterier och svamp multipliceras och bryta ner det annars normala immunförsvaret. Främmande objekt: Hundar kan få in små grässtrån, fröer från bär och buskar med mera. Detta ger i sin tur en irritation I örat. Plötsligt har hunden kliat sig så mycket att örat tagit skada. Var därför uppmärksam och titta i öronen då och då speciellt om man har en hund som ofta är ute och springer i

Trauma:

Hormonella förändringar: Hormonella störningar kan resultera i hud och öronproblem hos hund. Om hunden har nersatt produktion eller överproduktion i sköldkörteln kan detta visa sig i form av öronproblem. Detta gäller även vid överproduktion av könshormoner eller glukokortikoider, som är ett binjurehormon. Örats miljö: Om hunden har hängande, tunga öron, blir det både varmt, mörkt och fuktigt i örat, då stortrivs både bakterier och svamp. Ofta har Cocker Spaniel denna


23

Hundens värld

typ av problem för att nämna en av flera raser. Immunförsvar, tumörer:

(Hunden på bilden har inget med öronproblem att göra, keeshond.)

Det finns även en rad olika ärftliga sjukdomar som dyker upp i olika raser och avelslinjer som kan påverka örat. Dermatomyositis (inflammationer i huden) hos Collie och Shetland Sheepdog, primär

seborrhoea (mjäll) hos Shar-Pei och West Highland White Terriers. Olika typer av tumörer såsom tumörer i hudepitelet, melanom, kan hittas i öronen. I nästa nummer av Hundens Värld skriver vi om diagnostisering, behandling och rengörning av öronen på hund.

Här kan ditt företag synas. Halvsides annons, liggande, 1600 kr, nr 1 och 2 50% = 800 kr.


Hundens värld

24

En otrolig och osannolik historia men helt sann Av Natasja Ravenklint

Om er hund föll över bord i hajtäta vatten. Om ni hade letat, tills ni trodde att allt var förbi. Och om ni fyra månader senare fick ett telefonsamtal som meddelade att hunden hade överlevt. Hade ni trott på det då? Just en sådan otrolig historia inträffade i Australien.

Sophie Tucker är namnet på en enastående hund av rasen Australian Cattledog. Familjen var ute på havet, längs den australiensiska kusten utanför Queensland, när deras älskade hund spolades överbord. Denna kuststräcka, vid Stora barrirärrevet, är enormt hajrik. Chansen att hitta Sophie Tucker vid liv, såg man snart som orimliga. Antingen skulle hon ha drunknat, eller blivit hajmat. Doften av blöt hund är tydligen dessutom väldigt attraktivt i hajarnas värld, enligt de lokala fiskarna. Fyra månader senare hittade man Sophie Tucker på en öde Sophie Tucker visade sig vara en riktig överlevare. Här vilar hon vid poolkanten, efter hemkomsten.

ö. Hon hade simmat närmare en mil i det hajrika vattnet. Där hade hon livnärt sig på vilda getter och krabbor. ”Hon luktade inte ens”, sade veterinären som undersökte henne, och menade att hon kanske varit och tagit ett dopp

“En sann historia om hundars lojalitet och överlevnadsförmåga” på stranden varje dag. Hon var i en enastående form. När hon blev återförenad med sin familj var Sophie Tucker överlycklig. ”En sann historia om hundars lojalitet och överlevnadsförmåga”, sade en överlycklig matte Jan Griffith, som menar att rasen Australian cattledog är kända för sin lojalitet och att detta nog bidrog till att hon omedelbart anpassade sig till hemmalivet igen. Samma sekund de kallade på henne, var det som


Hundens värld

25

“Nu önskar vi bara att hon kunde prata!” Sophie Tuckers matte Jan Griffith

om hon aldrig hade lämnat dem. En otrolig historia om hundars förmåga att överleva och deras vilja att leva tillsammans med oss människor. ”Nu önskar vi bara att hon kunde prata”, säger en lycklig matte, som är nyfiken på vad hennes hund kan ha att berätta efter detta otroliga Robinson äventyr. Vi är många som håller med henne. Vi på redaktionen väntar nu med spänning på filmen.

H

Sjögrens zoo shop “Vi har det mesta och det bästa till de flesta!”

Öppettider: Mån-fre 9-18 Lör 9-16 Vi finns i Tomelilla,mitt emot Nisses däck

0417-102 83

En ny branschorganisation för hundinstruktörer, hundpsykologer och hunddagis är under uppbyggnad. Vill du vara med, eller vill du som hundägare vara garanterad moderna och positiva mjuka metoder? Läs då mer om oss på (klicka direkt på länken):

www.sirius.dinstudio.se


26

Hundens värld

SHOPPING

Lite annorlunda och roliga hundsaker En sån där måste sak för hundälskare hittar vi på Dancing dog design i USA, eller vad sägs om en snygg jacka eller ett skärp med din favoritras på? Annorlunda design. Lite sent för julklapp, men till nästa jul? Vi httade dem på: www.dancingdogdesign.com

Nyårskarameller Det nya året närmar sig med stormsteg. Varför inte en kalender från Otis New Vintage? Humoristiska bilder i mustiga färger, en ny härlig hund att glädjas åt varje månad. De säljer även underbara kort och posters. Vi httade dem på: www.otisnewvintage.com

Bästa vännen med dig Vill du ha din bästa vän med dig var du än går? Varför inte ha en snygg väska med en hund på? 30 olika raser finns det att välja mellan. Väskorna hittar du på: www.collectiblestoday.com


Hundens värld

27

PRYLAR VI HAR TESTAT

Hundkurser Rädd att klippa pulpan? En klotång som vet var pulpan börjar? Låter det som en dröm. Borta är de dumma pulpstoppskivorna, som ändå inte har en aning om var pulpan på just din hund finns, istället sker detta med elektronik och klotången känner av när du närmar dig. Lyser tången grön kan du klippa, visar den gult får du vara aktsam och om den signalerar rött skall du inte klippa. Vi har testat den och vet att det fungerar, bara ett problem, det lyser åt fel håll (åtminstone som vi klipper). Annars är det en superbra sak, som hade varit värt vad den kostar, om den bara kunnat visa lamporna åt rätt håll. Eller så håller vi inte klotången som tillverkaren har tänkt. Den elektroniska kloklipparen hittar du på apoteket eller i välsorterade djuraffärer.




























Vårt motto är: Ha kul tillsammans med din hund!

Vardagslydnad Vardagslydnad är något som precis alla hundar och hundägare har nytta av att kunna. Vi tränar med eller utan klicker på ett både roligt och pedagogiskt sätt. Det skall vara kul att gå på kurs! Vi böjrar med mycket kontakt- och följsamhetsövningar för att förbättre relationen och samarbetsviljan. Efter Valp-/grundkurs kan man fortsätta med vardagslydnaden, relationen och kontakten på vår fortsättningskurs, påbyggnadskurs samt utmaningen.

Hundsportskurser Vi har kurser i agilityaktivering, rallylydnad, freestyle och den helt nya hundsporten rallymix. Den här typen av kurser har vi mest under vår, sommar och höst.

Noskurser Med Furminatorn fäller hunden mindre Denna kam får högsta betyg av oss. Underullen på våra mopsar och blodhund försvinner fortare än man kan tro. Efter en genomgång med furminatorn får dammsugarpåsarnas tillverkare konkurrens. Tidigare har vi använt magnettrimmer, med liknande resultat, men med risk att bränna pälsen. Det verkar inte en furminator göra. Den är dessutom väldigt lätt att använda. Furminatorn hittar du på apoteket eller i välsorterade djuraffärer.




















Vi har ett stort och varierat utbud av kurser som sätter fart på din hunds nos. Noskurs, där vi testar på fem olika nosaktiviteter för att se vad ni trivs bäst med, blod-/ viltspår, personspår, kantarellsök och nosdiskriminering. Det finns alltid någon nosaktivitet som passar alla, och hundar vill arbeta med nosen!

Övriga kurser Utöver dessa kurser har vi ett varierat utbud, såväl kurser med träffar en gång i veckan, som intensivkurser. Klicka dig till oss och läs mer:

www.hundens.se Tel. 0760-475 470


Hundens värld

28

RUNAR NAESS

Runar Naess är kanske främst känd för sitt arbete med vargar, men han har jobbat med andra djur också, som lokatt.

Vargforskaren besökte Tomelilla vi tog del av kunskapen Av Natasja Ravenklint

Vargforskaren Runar Naess gästade Tomelilla i november och vi som var där fick lära oss enormt mycket. Kunskap skall spridas, så här får ni ta del av vad vi lärde oss. En av de första saker Runar valde att prata om var att vargar är rent genetiskt rädda för oss människor, precis som vi är genetiskt rädda för ormar, och sådant som liknar ormar, slingrande saker, slangar och annat ormlikt. Både vi och vargarna har så att säga en medfödd genetisk kod som säger oss att människor, respektive ormar är förenade med livsfara.

Vill man få en varg tam, räcker det därför inte med tillvänjning (habituering), utan vi måste socialisera dem med oss människor och vårt sätt att leva från väldigt tidig ålder. Det är just den typen av arbete som fick Runar Naess att bli vargforskare. Han åkte helt enkelt till USA, där han jobbade frivilligt, utan ersättning, i Wolfpark. Den betalning man fick var så kallad “wolftime”, alltså tid med vargarna. För en person som är intresserad av hundar och vargar är det naturligtvis en mycket bra betalning. Så småningom kom de på Wolfpark fram till att Runar

hade någon slags talang för det här med varghantering, och de märkte naturligtvis hans stora intresse, och snart blev han en av dem som också var med om valpsocialiseringen. På den vägen är det. Idag driver han eget företag “Animal Zoolution”, där han bland annat föreläser och åker runt bland djurparker för att hitta ett sätt för dem att ge djuren ett bättre liv. Berikning är något jag kommer att tänka på när jag hör Runars namn. För det första, vilket enormt berikande liv han har. Att resa runt bland djurparkerna är rena himmelriket för en


Hundens värld

29

Runar har haft möjligheten att jobba tillsammans med många olika slags djur på djurparker genom åren.

person som mig, och att ha en mängd kunskap och erfarenhet att dela med sig av en riktig bonus. Det verkar Runar tycka också. Han är en duktig föreläsare, entusiasmerar och engagerar, väcker frågor och får oss att tänka i nya banor. Han vågar också mer än många andra. När jag frågar etologer (oftast biologer som sedan forskat kring djurs beteende), så får jag sällan svar. Det är egentligen inte mycket man vet om etologi, eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde. Det har jag all respekt för, men samtidigt är det otroligt skönt med någon som säger att så här är det, enligt min erfarenhet.

“Aktiva djur i djurpark som har det bra använder sig av hela hägnet.” Han ber oss till exempel att bojkotta dåliga djurparker. En mycket bra idé, för de tvingas då att antingen tänka om och göra det bättre för djuren, eller att lägga ner. Ett tecken på att djur på zoo har det bra, är att de är aktiva och använder sig av hela hägnet, så

där har ni en nyckel till hur ni kan bedömma en djurpark. Jag återkommer till berikningen. Runar Naess jobbar mycket med berikning av djur på zoo, men också av hundar och hundvalpar. En berikad miljö ger djuren möjlighet att göra naturliga beteenden, och att slippa ha långtråkigt, samt att utvecklas. Att vara sysslolös mår ingen bra av. Alfa och Omega är ute Runar vill också slå hål på myter och täppa igen kunskapsluckor. Han berättar för oss att det är helt ute och fel att prata om alfahane, alfatik, eller beta eller omega djur. Man ser inte längre på en vargflock på det statiska och hierarkiska sättet. Det var för totalitärt. Skall man någonsin använda de termerna så är det på en sammansatt flock i en djurpark. I alla andra sammahang är det helt fel. Istället för att se vargflocken som en strikt hirerkisk grupp, så ser man dem idag som en familj. Det finns en mamma varg och en pappa varg och deras barn i olika


Hundens värld

30 åldrar, vissa är valpar, andra är ungdomar, och vissa är vuxna som aldrig flyttar hemifrån. Det finns inte någon fast hierarkisk struktur i en flock. Allt är dynamiskt och förändras hela tiden. Olika individer har olika arbetsuppgifter. Alla i flocken har en funktion att fylla. Det är därför man bildar en flock, för att man har nytta av varandra och att man helt enkelt inte klarar sig lika bra själv. Att lämna flocken är en stor risk och det ökar vargens dödlighet med 100%, och är därför inte något man gör om man inte absolut måste. En flock bildas inte för att någon vill ha makt över någon annan, utan för att man är i ömsesidigt behov av varandra. I en naturlig flock förekommer det väldigt lite aggression, medan det kan förekomma mycket aggression i en onaturligt sammansatt grupp innan den har stabiliserat sig, det vill säga innan man vet vem det är som får reproducera sig. En hormonell skillnad En av de saker som verkligen skiljer vargar från hundar är hur hormonerna påverkar dem under året. En varghane är överhuvudtaget inte fertil på sommaren. Eftersom det inte finns någon tik som löper, behövs ingen spermieproduktion. Vargvalpar föds bara under vårtid, eftersom tikarna bara löper under vårvintern. Det som sommaren primärt är till för, är att skaffa föda åt valparna, så att de kan växa och klara en vinter. Sommaren är alltså en väldigt hormonellt lugn tid, och det är under denna tid som valparna växer upp. Framåt senhösten börjar hormonerna att sätta fart igen, för att göra sig redo för parningsperioden. Att yla med vargar Ylandet är sammankalland e och gruppskapand. Vargar ylar till exempel innan de skall ut på jakt. I juni kan du åka med till Polarzoo och yla med Runar och vargarna.

För våra stackars hundar ser det hormonella året helt annorlunda ut. Tikarna kan löpa hela året och hanarna måste med andra ord alltid vara redo. Detta ställer till stora problem. Tikar som löper sällan är alltså något Runar Naess anser att man borde premiera inom aveln, för att få ett större lugn bland hundarna. Det är dessvärre inte något han tror på, eftersom flera löp gynnar uppfödning. Primärinstinkter En sak som Runar betonar gång efter gång under sitt två dagars långa (eller korta om man så vill) seminarium, är att det finns tre primärinstinkter som är gemensamt för vargdjuren, och även för människan. Dessa instinkter är till för individens överlevnad.1. Att skaffa mat, 2. reproduktion/socialt system och 3. territorium. Den tredje biten, reviret, territoriet är väldigt viktigt, eftersom överträdelse på detta område innebär ett omedelbart hot både mot maten och reproduktionen. Den individ som kommer in är en potentiell mat- och partnertjuv, och skall alltså fördrivas eller dödas. Det är det som händer med hundar, som hemskt ovetande, kommer in på vargens revir.

Medelåldern hos vilda vargar är mycket låg, runt 3, 5 år. Att vara varg är ett tufft liv i det fria. I nationalparken Yellowstone i USA är medellivslängden på varg 3,5 år. Det är en rätt otrolig siffra, med tanke på att djur i nationalparker ändå skall leva relativt skyddat. Precis som i USA förekommer mycket tjuvjakt, så vargarna gör klokt i att fortsätta att vara rädda för oss människor.


Hundens värld

31

En mysstund med vargarna. För vissa en dröm, för andra en dröm som blivit sann. Förverkliga dina drömmar, inget är omöjligt!

Starten för rädsla Ofta pratar man om likheterna mellan varg och hund, och då nämner man alltid hur lika deras DNA är, och att de kan få fertil avkomma. Men att hund och varg har 99,8% likadan DNA gör dem ändå inte till samma djur. Genetiskt är de väldigt lika, men beteendemässigt är de väldigt olika. Skillnaden mellan varg och hund, rent beteendemässigt har uppstått genom domesticeringen, alltså processen som får ett vilt djur att bli ett tamt djur. Domestiseringsprocessen har tagit bort en mängd av de rädslor som vargar har, och det har gett hunden ett övertag. En varg är genetiskt rädd för människor, en hund lever tillsammans med dem. Det är en enorm skillnad. En varg börjar visa rädslor redan vid 18 - 19 dagar, där tonvikten ligger på den nittonde dagen. Att en valp börjar visa rädsla ser man genom att den börjar visa flyktbeteenden, eller flyktresponser. Hos hunden inträffar detta beteende mycket senare. Vissa valpar börjar visa flyktrespons vid 5 - 5,5 veckors ålder, medan andra börjar så sent som vid 12 veckors ålder.

Om en valp har en sen start för rädsla, så får den en lång socialiseringsperiod, alltså den tid som den kan knyta an till nya människor och djur som den skall leva tillsammans med i resten av sitt liv. Är denna period kort är det svårt att hinna med att träffa alla de olika människor och djur som en valp bör hinna träffa. Den allra bästa hunden, alltså den som är mest anpassningsbar till vårt samhälle, är alltså en hund som är så olik vargen som möljligt, enligt Runar. Det finns forskning kring dessa starter av rädsla, men långt ifrån när det gäller alla raser. Vissa raser som schäfer och border collie har en väldigt tidig flyktrespons, alltså vid 5 - 5,5 veckor, medan andra raser som till exempel labrador och berner sennen har en sen start för rädslan. Det här är naturligtvis något som är mycket intressant för oss som är intresserade av hundar att få veta mer om, därför vill vi på Hundens Värld starta en liten undersökning, som i skrivande stund är extremt ovetenskaplig, men som en vacker dag kanske blir tillräckligt stor, för att kunna utgöra vetenskaplig grund. Vi vill ta hjälp av er uppfödare som läser det här. När ni har er nästa valpkull skulle vi vilja att ni granskar kullen och noterar när rädslan börjar


Hundens värld

32 första gången, vid vilken dag. Det ni skall titta efter är flyktrespons, från till exempel ljud, nya föremål eller annat, det vill säga att hunden vill springa ifrån det. Valpar har en naturlig drivkraft att dels vara nyfikna och dels rädda. Detta är två system som börjar arbeta parallellt från det att den första flykresponsen börjar ge sig till känna. Innan dess är saker och ting inte farliga, och nya föremål spännande, människor ofarliga och så vidare. När börjar de första rädsleresponserna hos just din ras, eller din blandras för den delen? Denna undersökning handlar inte om att säga att någon ras eller individ är bättre eller sämre, utan helt enkelt om att få kunskap om vad vissa hundraser kanske kräver lite mer av än andra, alltså tidig socialisering. Vill du vara med och hjälpa oss, så att vi tillsammans kan lära oss mer om våra hundar? Vi tar tacksamt emot observationer. Vilken ras eller blandras är det tal om, vid vilken ålder (dag) ser ni den första rädslereaktionen? Mejla resultatet till redaktionen. Bilder och filmer tas tacksamt emot, så kan vi vid nästa årsskifte förhoppningsvis kunna redovisa en första rapport av hur detta projekt gått. Tillsammans kan vi lära oss mer och förändra hundvärlden (ensam är inte stark). I nästa nummer av Hundens Värld fortsätter rapporteringen från Runar Naess seminarium. Läs också Runars egen artikel om flockdynamik, lite längre fram i tidningen.

Polarzoo Vill du yla med vargarna?

Vi erbjuder en unik resa, där du får möjligheten att yla tillsammans med såväl Runar Naess som med vargarna. • Vi kommer att bo inne på djurparken, mitt bland vargar, björnar, lodjur och varg. • Vi kanske får möjligheten att träffa och vara med och socialisera vargvalparna. • Vi får träffa lodjuren. • Dessutom får vi två underbart intressanta dagar tillsammans med Runar Naess, när han förläser om hund och varg. • När? 11-14 juni, Polarzoo, Narvik, Norge Klicka er till:

www.hundens.se

Annonsplats Halvsida, stående 1600 kr, nr 1 och 2 50% = 800 kr


Hundens värld

33

Hundens Värld presenterar: Nya hundraser i Sverige Av Natasja Ravenklint

Intresset för att ta in nya raser i Sverige minskar inte. Under 2008 registrerades hela nio nya raser i landet. Det är nya arbetande raser som importerats, med olika typer av sysselsättningar i sitt historiska bagage.

Aidi Aidi är en herdehund från Marocko. Aidin beskrivs som en får- och getflockväktare. Den har jaktegenskaper och bra spårförmåga. I Marocko skyddar de sin ägare och dennes egendom från vilda djur. De arbetar ofta tillsammans med sloughin, som redan finns i Sverige. I den gemensamma jakten är det aidin som letar upp bytet och sloughin som jagar efter det. Det är en energisk och starkt vaktande ras. Mankhöjd är cirka 53-61 cm och vikten ligger runt 25 kg. Rasen rekommenderas inte som sällskapsdjur. En genomsnittlig livslängd på ca 12 år. 2008 registrerades de två första aidi i Sverige.

Black and tan coonhound Black and tan coonhound är en amerikansk ras som används för jakt på tvättbjörn. Deras jobb är att söka upp dem och att få dem upp i träd, så att jägaren kan skjuta. Det är tal om en blodhundskorsning, nosen är med andra ord en mycket viktig del av denna hund och det är viktigt för hunden att få använda doftsinnet i arbete. Det är en modig hund som även lämpar sig för jakt på hjort, björn, jaguar och annat storvilt. De är som lyckligast när de får användas till det de är avlade för. Rasen ger ett kraftfullt intryck, de är rörliga och alerta. De har, precis som blodhunden, en distinkt röst. De låter ofta, mycket och gärna, både med skall och ylande. Den registrerades som ras 1945 i USA. Mankhöjden är mellan 58-69 cm och vikten ligger mellan 20-25 kg. 2008 registrerades de två första black and tan coonhound i Sverige.


Hundens värld

34

braque francais, type pyrénées

Ceskoslovensky vlcak

Braque francais, type pyrénées, är en pekande fågelhund från sydvästra Frankrike. Det finns två typer av denna ras, type Gascogne och type Pyrénées. Det är den senare som importerats till Sverige och det är den mindre av de två typerna. I Frankrike är detta en populär jakthund, men de är ovanliga utanför landet. Man får räkna med en mankhöjd på 47-58 cm. Dessa hundar ställer inte bara bytet, utan kan även användas för apportering och all form av sökarbete oavsett terräng. Det är en snabb hund. De beskrivs som vänliga, sociala, mjuka och undergivna. De skall absolut inte tränas med hårda metoder. För att fungera väl som sällskapsdjur är det väldigt viktigt med god socialisering med människor och djur tidigt. 2008 registrerades den första hunden i Sverige.

Ceskoslovensky vlcak, är resultatet av ett experiment 1955, när man korsade schäfer med varg, avkommorna från dessa experiment, som pågick fram till 1965, blev grunden för en ny ras, som blev erkänd i Tjeckoslovakien 1982. Den ser ut som en varg och är varglik, väldigt aktiv, med skarpa sinnen. Den är väldigt uppmärksam på sin omgivning och enormt fysiskt uthållig. De beskrivs som sociala med sin familj, utan problem med familjens olika djur, däremot kan det uppstå problem när man möter främmande djur. Det är extremt viktigt med socialisering under valptiden, samt att man inte uppmuntrar den extremt höga jaktlusten. Den beskrivs som lättlärd, temperaments- och lekfull. Det är däremot väldigt viktigt att hitta hundens motivation vid träning och man får räkna med att det tar längre tid att träna en sådan här hund än en vanlig rashund. De är självständiga. Innan man köper sig en sådan här hund är det viktigt att man tänker på att dessa hundar inte passar alla. Den är avlad för andra egenskaper än de som normala hundar har. Det är hund som är smart och alert och som kräver mycket och konsekvent träning. De är svåra att lämna ensamma och behöver både social kontakt med människor och vettig sysselsättning i högre grad än andra hundar. Det är inte en vakthund, då de är för förtjusta i människor. Rasen kräver också mer motion än vad en normalt motionsbehövande hund måste ha. Hanens mankhöjd får inte understiga 65 cm, tikens ej under 60 cm. 2008 registrerades den första hunden i Sverige.

Här kan din kennel synas. Annonsplats en 1/8 sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr


Hundens värld

35

Kai

Plott

Kai, är en spetsras från Japan som ursprungligen användes för jakt på vildsvin och hjort. I Japan kallas denna hund även Kai Tora Ken, tora är ordet för tiger. Kai är provinsen rasen härstammar från. Man tror att deras vilda, otämjbara sinne är orsaken till detta namn, men det är mest troligt att det har med deras brindle färg att göra. De föds enfärgade, men blir brindle färgade vid cirka 6 månaders ålder. Den finns i tre färger, svart, röd och röd-svart brindle. De har även kallats för hjorthundar, vilket syftade till deras jaktändamål. Länge ansågs denna ras olämplig, för vild, för att kunna passa som sällskapsdjur, men nu har den alltså kommit till Sverige för att registreras för första gången. Det är en enmanshund och mycket lojal sin ägare. De är modiga, med starkt jaktanlag och är väldigt aktiva. De är reserverade mot främlingar. De går bra ihop med andra hundar. De är dessutom kända för sin förmåga att klättra i träd. De kräver en aktiv ägare, mycket motion, en väl inhägnad trädgård, koppel- och socialträning. 2008 registrerades den första hunden i Sverige.

Plott, amerikansk ras som använd för jakt på bland annat björn och vildsvin. Den skall vara atletisk, muskulös och rörlig. Plotthundens förfäder kommer från Tyskland och användes till vildsvinsjakt. Det var tysken Johannes Plott som flyttade till USA och tog med sig hundar dit. Dessa hundar har man sedan avlat på i generationer för dess ork och goda jaktegenskaper. De har ett fantastiskt doftsinne som kommer väl till pass i jakt och spårarbete. En plotthund är alltid brindle, men färgerna som skapar detta mönster varierar, gul, röd, tan, brun, svart, grå, maltese (grå/blå). Hanar ligger mellan 50-71 i mankhöjd, medan tikarna varierar mellan 50-58 cm. Vikten ligger mellan 23-27 kg för hanar och 18-25 kg för tikar.

Här kan din kennel synas. Annonsplats en 1/8 sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr

Här kan din kennel synas. Annonsplats en 1/8 sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr


36

Hundens värld

Här kan din kennel synas. Annonsplats en 1/8 sida 500 kr, nr 1 och 2 50% rabatt 250 kr

Slovensky hrubosrsty stavac Slovensky hrubosrsty stavac, slovakisk strävhårig fågelhund är en ras med en relativt kort historia. Den avlades fram efter Andra Världskriget genom att man korsade fem olika jaktraser. Uppfödaren som utvecklade rasen hette Koloman Slimak. Han ville ha en hund med stor ork, som kunde spåra, peka, apportera både i vatten och på land, samt kunde användas till jakt på allt från fågel till hjort. FCI godkände rasen 1985 och 2008 kom den första till Sverige. Hanar är mellan 62-68 i mankhöjd, medan tikar varierar mellan 57-64 cm.

I NÄSTA

NUMMER AV HUNDENS VÄRLD

Tornjak Tornjak, en herdehund från Bosnien, Hercegovina och Kroatien. Detta är generellt en lugn, inte nervös eller aggressiv hund. Den är väldigt tuff, men inte krävande. De skall ha ett lugnt temperament, vara lugna och fredliga, men om tillfället kräver det, så skall de vara en god vakthund. Det är hund som går bra i en flock, och som är social med människor. Detta till trots, så kan den, om situationen kräver det, utan vidare gå till attack mot någon som är mycket starkare och större. De kan utan vidare gå till attack på till exempel en varg eller björn för att vakta sin fårflock. Man talar om att en ängel blir en demon. Tornjaken är med andra ord en vaktade herdehund, som har som uppdrag att skydda hjorden mot fienden av olika slag. Det är en mycket gammal ras, med dokumenterad historia ända tillbaka till 800 talet. De beskrevs redan då, precis som de beskrivs idag. De är lättlärda, och glömmer inte en oförätt. De jobbar gladligen med den uppgift de ställs inför. En Tornjak lämpar sig inte i lägenhet, utan vill ha utrymme. De kräver mycket socialisering och de första nio månaderna är väldigt viktiga för hundens utveckling och vad det kommer att bli av dem. En hund registrerades i Sverige 2008.

Vad är designer Vad är rallymix? Vad är hotspots? dogs?

Vad vet du om pomeranian?


Hundens värld

37

Österreichischer pinscher Österreichischer pinscher är en mellanstor gårdshund från Österrike. De mäter mellan 33-48 i manken. Färgen varierar, gul, röd eller svart, tanfärgad, ofta med vita markeringar i ansiktet, på bröst, fötter och svanstoppen. De skall ha en hög svans, och se livliga och alerta ut. Man tror att rasen är gammal, men det finns inte något som dokumenterar detta. Rasen skall vara en god kompanjon i lantlig miljö. De skall vara lekfulla, en god väktare och inte någon stark jaktinstinkt, förutom på gårdens möss och råttor. En hund registrerades i Sverige 2008.




























Visste du att... Schäfern har varit den mest populära rasen i Sverige sedan 1964. Ett trendbrott har skett över de mest populära raserna. Om chihuahuan inte delades in i korthår och långhår, skulle rasen hamna på tredje plats bland våra mest populära raser och knuffa ner golden retriever från pallplats. De senaste fem åren har det registrerats över 60.000 hundar varje år. I Sverige finns det 317 olika raser och rasvarianter. Källa: Svenska Kennelklubben

Annonsplats Halvsida, stående 1600 kr, nr 1 och 2 50% = 800 kr


Hundens värld

38

GÖR INTE DETTA HEMMA!

Karen B London, fil.dr, är etolog och verksam hundinstruktör och specilaiiserad i utvärdering och behandling av allvarliga beteendeproblem hos hund.

Fem vanliga missuppfattningar om hundträning och beteende Av Karen B. London

Eftersom hundträning har blivit så populärt att det till och med har blivit någon form av TV underhållning, så har missuppfattningarna om hundars beteende eskalerat. Felaktig information förpackad som populärkultur medför att mycket av det som “alla vet” inte är sant. Här är mina favoritmyter som behöver avslöjas. 1. Det är bäst att stirra ut en aggressiv hund. För hundar är en direkt blick ett hot. Att stirra på en hund som redan överväger en attack gör snarare så att beteendet eskalerar, än att det dämpas. Inte nog med det, rädda hundar som troligtvis inte skulle bete sig aggressivt, kan bli så rädda av den hotande blicken

att de får panik och biter i försvar. 2. Att knäa en hund, som tycker om att hoppa upp på människor, är ett bra sätt att lära den att inte göra så. Att knäa en hund kan orsaka skador på hundens nacke eller bröst, även om man inte använder så mycket kraft. Dessutom måste du automatiskt luta överkroppen något bakåt när du lyfter ditt ben, på det sättet minskar du avståndet till hunden. Hunden svarar på vinkeln av din överkropp, och när du lutar dig bakåt är det större sannolikhet att de hoppar på dig, eftersom du ger dem utrymme. Att luta sig mot en överentusiastisk hund är ett sätt att motverka hoppande,

och ger motsatt resultat som ett knäande gör. 3. Hundar tycker om att bli kramade. Att lägga armarna runt en hunds nacke och skuldror kan kännas härligt för människor, men för hundar är dett oartigt och ett potentiellt hotfullt beteende. Jag ser bilder på kändisar som kramar sina hundar varje vecka i tidningar. De mänskliga stjärnorna strålar, men deras hundar ser olyckliga ut och visar signaler på stress, som till exempel att slicka sig om nosen, har munnen tätt sluten, bakåtdragna öron eller avsmalnande blick. Att krama är en primitiv form av tillgivenhet, men inte någon som är uppskattad av hunddjur.


Hundens värld

39 4. Alfarullningar är ett sätt att lära din hund vem det är som bestämmer och ett sätt att kontrollera dess bångstyriga och aggressiva beteende. Faktum är att en alfarullning, det vill säga att du välter hunden på rygg och tittar rätt på den, inte är ett sätt att bestraffa eller lära din hund något. Det är däremot ett sätt att skrämma slag på den och tvinga den att förlora tilliten till dig totalt och kommer öka risken, snarare än minska, för aggressivitet. En alfarullning är ett aggressivt tilltag som sannolikt kommer att tolkas som en oberäkneligt galen människas sätt att utmana till slagsmål, än någon form av ledarskap. 5. Rädda hundar skall gå på hundkurs eller till rastgården för socialisering. Socialisering är den term som främst används på den process som sker under den känsliga perioden mellan tre och tolv veckor, när valpen blir medveten om den sociala världen och kunskapen om hur man skall uppföra sig i den. Verklig socialisering kräver kräver att man tillgodoser den unga valpen med många positiva erfarenheter av möten under denna korta utvecklingsperiod. Att ta en rädd hund på hundkurs eller till rastgården är inte socialisering, och det kommer antagligen inte att göra den rädda hunden mindre rädd.

Många hundar blir överväldigade på kurs eller i rastgården, vilket bara bekräftar för dem att det är otäckt att vara tillsammans med människor och hundar. En hund som upprepade gånger blir rädd lär sig inte att tycka om att vara i närheten av folk och hundar, snarare får den ytterligare erfarenheter av hur otäckt det är att vara nära dem, detta gör dem ofta ännu räddare. Varken vanliga hundkurser eller rastgårdar skapar en bra situation som kan hjälpa hundar att överkomma sina rädslor. Många av de mest humana och effektiva träningsteknikerna är

inte intuitiva och är kanske inte de som oftast nämns. Den bästa informationen om hundträning och beteende kommer från människor som har en hög utbildning inom ämnet, få av dem arbetar framför kameran, så när du har frågor, sök råd av de sanna experterna och få reda på den verkliga sanningen. Denna artikel var först publicerad i den amerikanska tidningen The Bark magazine och vi tackar för rätten att publicera den. Översättning av Natasja Ravenklint


Hundens värld

40

Färgglatt i England I England har man börjat tillverka färglada och roligt mönstrade flexikoppel till små och medelstora hundar (upp till 20 kg). Kopplet är 0-5 meter långt och fungerar som flexin gör. I England kostar de £13.50, cirka 200 kr.

Företaget Wolk on the Wild Side söker aktivt åteförsäljare, så denna färgstarka och glada engelska trend når antagligen en svensk återförsäljare inom kort. Det är inte så tokigt att liva upp den mörka vintern. www.walkonthewildside.co.uk/

Varma fötter i England

det är någon som vill sponsra oss. www.shoegarden.co.uk

Tofflor från märket Haflinger med gulligt hundmotiv finns att köpa i England för £35.00 och kan hålla fötterna varma under vintern. Vi på redaktionen går gärna omkring i varsitt par om

Kundrecensioner från Adlibris av boken “Klickerträning för nybörjare” av Natasja Atterbom “En mycket bra och lättläst bok som jag varmt kan rekommendera. Denna bok kan läsas av alla, men jag rekommenderar den främst till dig med lite eller ingen kunskap om klickerträning, men som vill lära. I boken presenteras klickerträning enkelt och grundläggande och är mycket lätt för nybörjare att förstå. En superbra bok.” “En mycket bra, grundläggande och lättförståelig bok, genomtänkt och vägledande, initierad och full med förklaringar och exempel. En bok jag varmt kan rekommendera, trots att det redan finns ett antal bra (och dåliga) klickerböcker på svenska. Intressant och lättläst med en del ny klickerkunskap.” Type to enter text

176 kr


Hundens värld

STAMCELLSTERAPI KAN RÄDDA HUNDAR

Alla hundar förtjänar ett lyckligt, fritt och smärtfritt liv.

Kan stamcellsforskningen höja hundens livskvalitet? Av Malvina Ravenklint

Stamcellsterapi för hundar, hur låter det? I USA utför man nu stamcellsoperationer med väldigt goda resultat hos hundar. Man har uppnått otroliga resultat och själva ingreppet är både litet och kostnadseffektivt. Enligt uppgifter så kostar en höftledsoperation $10.000 men en stamcellsoperation kostar endast $2.500.

höftledsdysplasi, artros, osteoartrit, osteokondros, läkning av senor, vävnad och ligament, svårläkta frakturer, frakturer, autoimmuna sjukdomar, muskulär dystrofi, stroke, infarkter och leversjukdomar.

Det finns ett företag i USA som heter VetStem. Detta företag håller på med stamcellsforskning och tillhandahåller stamceller från fettvävnad från Man använder sig av dessa typer av operationer djuret. Man kan läsa mer om detta på: för att hjälpa hundar med bland annat

www.vet-stem.com. En Schäferhund vid namn Dasha har genomgått denna procedur. Hon led av svår höftledsdysplasi och osteoartrit och gick ständigt på smärtstillande och kosttilsskott. Hon kunde inte gå i trappor, hoppa in eller ut ur bilen, hoppa upp och ner från säng och soffa, inte heller kunde hon leka med familjens andra hund. Familjen hade hört talas om att man kunde

41


Hundens värld

42

genomföra stamcellsbehandling hos hundar (även hästar) och tog kontakt med en veterinär. De fick en tid på måndagen veckan efter. Vid första mötet pratade de om hur proceduren gick till med veterinären. Någon timma senare låg Dasha nedsövd och veterinären öppnade ett snitt bakom skulderbladet på Dasha. Där tog han bort cirka 2 matskedar av subkutan fettvävnad som därefter samma dag (dag 1) skickades till VetStems labratorium i San Diego, Kalifornien.

sprutor. Dasha ges en lätt narkos och får därefter stamcellerna insprutade i det skadade området, i detta fall mellan höftleden och höftkulan. Detta leder till minskning av inflammation och påskyndar läkning av vävnaden runt om höftleden. Oftast så behövs ingen vidare medicinering efter behandlingen.

På tisdagen (dag 2) behandlades Dashas fettvävnad och skickades tillbaka till veterinären.

Två veckor efter ingreppet så hoppar Dasha upp och ner från soffa och säng, hon tar sig obehindrat ut och in ur bilen, leker med den andra hunden och har till och med börjat jaga ekorrar i trädgården.

Onsdag (dag 3), veterinären får stamcellerna i färdigladdade

Cirka 85 % av alla hundar som genomgår denna typ av ingrepp

Annonsplats en åttondels sida 500 kr, 50% rabatt 250 kr

blir om inte helt symptom fria hjälpta till väldigt stor del. Om och när denna typ av behandling kommer att erbjudas i Sverige vet man inte, det bedrivs dock forskning på detta i Danmark. Vi kan ju alltid hoppas på att Sverige tar efter inom en snar framtid.

Annonsplats en åttondels sida 500 kr, 50% rabatt 250 kr


Hundens värld

43

FLOCKDYNAMIK HOS VARG

Vargen är ett flockdjur, det känner vi alla till, men hur fungerar den egentligen?

Flockstruktur, ledarskap och alfa fakta eller inte? Del 1. Av Runar Naess

De senaste åren har jag hört och läst utsagor som skulle tillstå att det inte existerar begrepp som ”flockstruktur” eller ”ledarskap” hos hundar. Bruket av ordet ”Alfa” (alfa= den första bokstaven i det grekiska alfabetet), och om en ledarindivid har också blivit betvivlat. Det hänvisas då som regel till en vetenskaplig artikel av en av världens färmsta vargforskare, L. David Mech (uttals Mitsch), angående flockstruktur, dominans och ledarskap hos varg. Nämda artikel skall, om jag har förstått argumenten, ge underlag för att konkludera att de nämnda egenskaperna egentligen inte finns, i alla fall inte hos varg. Detta skulle I

sin tur ge underlag för att det samma skulle gälla hund. Jag har alltid tyckt att detta varit lite underligt, men okej. Eftersom hundvärlden alldeles oavsett är full av märkliga fenomen, tolkningar och en flyktig terminologi, har jag aldrig antagit att det funnits en bra förklaring. Oavsett, som den nyfikna själ jag är, och eftersom jag känner Dave Mech personligen och har last alla Mechs artiklar (som handlar om varg), bestämde jag mig nu äntligen för att titta lite närmare på varifrån dessa utsagor kunde komma ifrån, och vad som egentligen stod i Mechs artikel. Hade jag bortsett från något väsentligt? Fanns det en artikel som jag inte hade last? Har jag rätt och slätt tappat förståndet?

Aktuella artiklar För de som inte känner till David Mech, så är han en auktoritet bland vargforskare världen over. Han jobbar som seniorforskare och biolog för US Government, sitter med i otaliga nationella och globala grupper angående förvaltning av varg och har i stort sett ett finger med i allt som har med varg att göra. Ingen levande person har mer erfarenhet om vild varg än Dave Mech, odiskutabelt. Gemom en snabb tillbakablick skrevs tre artiklar som handlar om ledarskap hos varg, med Dave Mech som författare eller medförfattare. Alla skrevs under perioden 1999-2002.


Hundens värld

44

Den tidigaste heter ”Alpha status, dominance, leadership, and division of labor in wolf packs”, och behandlar tretton säsonger av observationer av en flock polarvargar ( Canis lupus arctos) på Ellesmere Island. Mech påpekar här att de flesta studier av den sociala dynamiken hos varg fram till nu, har varit utfört på varg i fångenskap (onaturliga miljöer). Typiska resultat av dessa studier har varit en beskrivning av individer som allesamman kämpar om dominans inom en grupp, men som hålls tillbaka av ett ”alfa”-par, en alfahane och en alfatik. Det har med andra ord varit riktigt att beskriva en sådan dominans-hierarki med alfa-, beta-, omega-individer, och så vidare, för olika grupper i fångenskap, eftersom de flesta arter i en liknande onaturlig situation och struktur ofta ordnar ett hierkiskt system. När man försökt att använda detta system och tillhörande beteenden för att beskriva strukturen hos varg i naturen har det däremot medför otaliga missförstånd, påpekar Mech. Särskilt konceptet med en alfa-individ som ”den store ledaren” över en grupp andra vuxna vargar, är högst missvisande. Mech liknar detta med att om vi skulle göra en studie av familjer och socialt beteende hos människor, och att man då skulle göra denna studie uteslutande i ett flyktingläger. Dave Mech sammanfattar däremot i sin artikel, att en typisk vargflock i naturen består av vad som bäst kan beskrivas som en familj. Vuxna föräldrar med barn i olika åldrar, där familjens göromål och aktiviteter styrs av de vuxna i gruppen, efter en jämn arbetsfördelning. Tiken har i huvudsaklig uppgift att försvara och ta hand om valparna, medan hanen typiskt är den som leder matsök och vandringar i samband med jakt och förflyttning. Valparna förblir i gruppen tills de är ett eller två år gamla, och bara någon blir kvar i flocken när den är över tre år. Dessa deltar också i jakt, förflyttningar, försvar och andra göromål efter ålder och förmåga. Trots några säsongsmässiga förändringar, fungerar familjen som en enhet under hela året. Främmande vargar är bara sporadiskt välkomna in i gruppen, och då vanligtvis för att ersätta en ”ledig plats” i familjen, ofta som en av de reproducerande vuxna (fosterförälder). Mechs beskrivning stöttas av otaliga observationer sedan 1944 och till modern tid, även om ingen av dessa har varit studier i stor skala.

Det är värt att notera att även Norsk förvaltning nu använder begreppet ”familjegrupp” om viltlevande vargflockar. Två vuxna individer och en yngre individ (totalt tre) blir betraktade som en familjegrupp i Norge. Alfa eller inte alfa? ”Alfa” indikerar den översta i en hierarki, och en alfa varg är således den översta (ledande) vargen i hela flocken, och därmed den som parar sig. Hos varg i fångenskap ses tydligt skillnad mellan kön, så där ser vi två klara hierarkier, typiskt ledda av alfahanen och alfatiken. Historiskt sett har man försökt att förutse vilka individer som är av typiskt ”alfa-material”, att hitta typisk karaktäristik, temperament eller annat som skulle kunna förutsäga om en ung varg skulle bli en så kallad ”alfa” (ledare) eller ”omega” (undergiven) som vuxen. Detta har varit helt omöjligt, något som jag själv kan bekräfta efter otaliga vetenskapliga försök. Nej, Mech hävdar att alla unga vargar har potential att bli reproducerande vargar, och när de blir det, blir de automatiskt ”alfa”. En individuell varg kan alltså inte ha en medfödd, permanent ”social status”. Det är allt för många tillfälligheter och miljömässiga variationer för att detta skulle kunna ligga i någon enkel karaktäristik eller egenskap. Alla vargar som överger sin ursprungliga familj parar sig de närmaste åren med en annan varg, om de bara får leva tillräckligt länge. Dödligheten är dubbelt så stor bland de vargar som vandrar ut, än bland de som fortsätter att leva i flocken. Beskrivningen av en varg som “alfa” antyder ofta dennes roll som överst i en ”dominas hierarki”. Detta är inte en adekvat beskrivning i naturen, eftersom alfahanen och alfatiken i verkligheten bara är de individer som är föräldrar till resten av flocken. Alla föräldrar är dominanta över sina barn, så ordet ”alfa” ger egentligen inte någon relevant information. Reproducerande hanar/tikar, föräldrar, mor/far, matriarkat/patriarkat, är en mer träffande beskrivning än ”alfa”. Konkurrensen med andra vargar uteslutande om dominans är mycket sällsynt, om det existerar överhuvudtaget. Under mina 13 somrar på Ellsmere Island såg jag inget sådant, säger Mech. Undertecknad har tidigare i Canis berättat om exemplet om ledarvargen i ”The East Fork Pack” i Alaska, som bara hade tre ben att gå på, efter att ha fått frambenet ödelagt i en


Hundens värld

45

”Vargen är varken människans konkurrent eller fiende. Den är en del av skapelsen, som vi måste kunna dela jorden tillsammans med.” L. David Mech

rävsax. Trots detta var han ledare för flocken i tio år, då han dog av en hjärtinfarkt under en jakt på Caribou (Rangifer tarandus). När flocken var på vandring, stannade de andra i gruppen upp och väntade på honom när han sackade efter för långt. Ett tillfälle där ”alfa” fortfarande är ett relevant begrepp, är i större flockar där flera valpkullar föds samma år (6-8% av alla flockar). Då är det minst två reproducerande tikar, och den ena kommer att vara dominant över den andra. Det är normalt en dotter till det första föräldrarparet som får valpar, och den äldre matriarken blir ”alfa” (dominant) över denna. Eftersom de ofta delar samma lya under diperioden, kan det vara svårt att veta vilka valpar som tillhör vem, och följaktligen även antal valpar som fötts av den enskilda tiken. Allt detta kanske bara låter som olika uppfattningar om terminologi, men poängen är inte terminologin i sig själv, utan vad den indikerar, vad folk associerar med ordet ”alfa”. Nämligen en rigid, maktbaserad dominans hierarki. Det är den tankegången Mech vill komma bort från, och som han menar är felaktig, inte ordet i sig självt. Mech och andra använder nu ofta det engelska ordet ”breeder” (avelsdjur) som namn på de två ledarvargarna. Dominans och underkastelse Det är inom biologin stor diskussion om själva konceptet ”dominans hierarki” eller ”hackordning”, där tillsynes likvärdiga individer konkurrerar om dominans (rang) inom gruppen. I en vilt levande vargflock har detta ingen likhet med vad man idag vet om sådana grupper. Dominans verkar överhuvudtaget ha mycket mindre

betydelse än man tidigare antagit genom studier av varg i fångenskap. När dominans konkret visas (genom kroppsposition) är det som regel i anknytning till mat, och dominans ger föräldrarna möjlighet att fördela en begränsad mängd mat till de yngsta valparna (årsvalpar). Äldre valpar kan också vara med och ge de yngre mat, även om dessa blir dominerade av föräldrarna, men inte av de yngre valparna. Social dominans verkar med andra ord ha sin väsentliga funktion när det gäller att bestämma vem som skall få den tillgängliga maten. Mech observerar att kroppsposition är den enda genomgående dominanssignal som indikerar rang eller position inom flocken. Ett annat dominant beteende som ses regelbundet är doftmarkeringar (inklusive sprättande). Här markerar bägge de reproducerande djuren, men ingen av de andra i flocken. Om en annan i gruppen markerar är detta ett tecken på ökad dominans och betyder i praktiken att denna varg är på väg ut ur flocken. Antingen efter eget huvud, eller genom tydlig markering från sina föräldrar. ”Aktiv underkastelse”, är när en individ närma sig en annan, delvis krypande med låg svans och söker sig upp i ansiktet på denne, verkar primärt vara ett tiggande beteende, eller en motivation för att föräldrarna skall överlämna mat, eller skaffa mat. Tiggande efter mat och aktiv underkastelse är som regel omöjligt att skilja från varandra hos fritt levande vargar. ”Passiv underkastelse”, är när en varg lägger sig över på sidan eller ryggen, och låter en annan varg lukta på sig, är mindre vanligt än den aktiva underkastelsen. Faktiskt är det så att underkastelsen i sig


Hundens värld

46

själv (bägge typer) kan vara väl så viktig för att skapa goda och fredfulla relationer inom flocken, som det att visa dominans. Mech påpekar att eftersom en vargflock är sammansatt som en familj, så faller varje individ automatiskt på plats i en struktur, och behovet av dominans eller annan kontrollmekanism blir i stor grad överflödig. Sexuell konkurrens är heller inte vanligt, eftersom de flesta valparna ur boet innan de är två år (läs: könsmogen), och nästan alla innan de blir tre år. Egendomsrätten Viktigt att tänka på för oss hundägare är att det finns en ”zon” runt vargens (och hundens mun), där egendomsrätten överskuggar andra regler och mekanismer i gruppen. Den mat eller föremål som en varg har i munnen är med andra ord inte objekt för vanliga regler om ”dominans” eller ”rang”. Eftersom ”enskild egendom” går på tvärs mot övrig flockstruktur, och det är upp till varje enskild varg/hund att

försvara (eller inte) det den besitter. Detta gäller också så kallat ”underdåniga” (ranglåga) vuxna individer. Beteendet har blivit observerat hos såväl vild varg som varg i fångenskap. Artikeln av Mech tar också upp förhållandet och arbetsfördelningen mellan de två föräldrarna, men för att göra en lång historia kort: Den som är lyckligt gift vet redan vad det innebär. De som är skilda har något att lära av vargen, och de som har detta framför sig bör genast sätta sig ned och studera hur en ”dum” varg kan ha ett långt och fruktbart liv med samma partner, medan vi ”intelligenta” människor slår huvudet i väggen gång på gång. Med öppna ögon och hög hastighet. Jag säger inte mer. I nästa nummer av Hundens Värld fortsätter Runar Naess artikel om flockdynamik hos varg.

Här kan ditt företag synas. Halvsides annons, liggande, 1600 kr, nu 50% = 800 kr.


Hundens värld

47

Julens faror

Veterinär Ylva Trygger svarar på frågor Av Natasja Ravenklint

Juletid i stugorna innebär en hel del faror för våra hundar. Vi bad veterinär Ylva Trygger räta ut begreppen och ge oss verklig julefrid. 1.Varför är choklad farligt för hundar? Chokladförgiftning kan också inträffa om hunden äter för mycket choklad på en gång. Relativt lite, cirka 200 gram mörk choklad, kan räcka för att en 25 kilograms hund ska bli livsfarligt förgiftad. Det är innehållet av teobromin och koffein som är giftiga för djur. Mörk choklad innehåller mycket mer av ämnet än ljus choklad. Människan är inte alls lika känslig för teobromin som hunden. 2.Ofta hör man att någon hund ätit upp en hel chokladask utan att bli sjuk alls, hur kommer det sig? Mörk choklad innehåller mycket mer av teobromid än ljus choklad. Vissa individer är mer känsliga än andra. Valpar och gamla hundar är mer känsliga, men även hundar som har någon annan sjukdom, tex njur- eller leversjukdom, är mer känsliga för alla typer av förgiftningar.

4.Finns det några faror under julen för hunden som du tror att folk absolut inte är medvetna om. Jag tror alla är medvetna om riskerna med att ge hundar ben från vissa djurslag. Man brukar rekommendera att akta sig för att ge sin hund ben från de tre "F-en", det vill säga fågel, fisk och fläsk. Risken är att de fastnar någonstans på vägen genom hunden eller att de är vassa och har sönder något, till exempel en tunn tarmvägg. Jag tror även de flesta är väl medvetna om att glykol, det vill säga kylarvätska är farligt, men att hunden kan tycka att glykol smakar gott eftersom det är sött kanske inte alla känner till. Det behövs endast små mängder glykol, det vill säga etylenglykol, för att orsaka förgiftning. När glykol bryts ner i blodet blir blodet surt och det bildas ämnen som kan skada njurarna. I urinen kan vid glykolförgiftning i typiska fall ses kristaller. Hunden får ett kraftigt påverkat allmäntillstånd, blir ostadig, kräks och kan få kramper. Behandlingen består av att vanlig sprit, det vill säga etanol, sätts in som dropp. 5.Saffransbullar skall vara farligt för hundar. Är det saffranet eller jästen som är farlig?

3.Vad är det för symtom på chokladförgiftning? De symtom som kan ses är kräkning och diarre, ökad hjärtverksamhet, ökad urinering som leder till ökad törst, hyperaktivitet, snabb andning, svaghet och kramper. Dödsfall har inträffat på grund av ämnenas inverkan på hjärtat och andningen.

Det är jästen som är farlig. Deg bildar alkohol vid jäsning. Alkoholförgiftning kan inträffa om hunden äter deg som jäser i magen. Vid jäsningen bildas alkohol och detta kan upptäckas genom att hunden går vingligt och är allmänt påverkad. Vätskebehandling och övervakning på djurklinik kan behövas tills hunden


Hundens värld

48 nyktrar till. Över 4 promille, det vill säga mycket kraftig berusning, har uppmätts hos en hund som ätit deg.

9. Vi har hört att det är farligt med juklappssnören, på vilket sätt är det farligt?

6.Vindruvor och russin skall också vara farligt, vad Snören är farliga på det viset att hunden (och är det för skador som uppstår, och hur mycket skall egentligen framför allt katten) kan få för sig att det är hunden få i sig för att det skall finnas risk för att det en rolig leksak. Om hunden äter snöre är det risk att blir farligt? när snöret sedan kommer ut i tarmen så "trär den upp tarmen", det vill säga att den fastnar på ett ställe och Det är mycket sällan hundar förgiftas av vindruvor och sedan börjar trassla in tarmen. Julklappssnören är russin. Den största risken är snarare att de sätter i dessutom ofta vassa och kan lätt skära igenom en halsen. tunn tarmvägg och hunden blir mycket akut sjuk. Om hunden fått i sig snöre bör veterinär snarast kontaktas. 7. Hur är det med nötter, som ju alltid finns framme vid jul, är det farligt för hundar? Några nötter som 10.Finns det något som är bra att ha hemma, ifall är extra farliga? Hur är det med mandlar? olyckan skulle vara framme och när skall man kontakta veterinär? Det är mycket sällan hundar förgiftas av nötter. Den största risken är snarare att de sätter i halsen. 8. Hur är det med julens växter, så som hyacinter och julstjärnor, vad behöver man tänka på när det gäller detta samt vad skall man göra om hunden ätit upp julstjärnan eller hyacinten? Giftig växter kan någon gång orsaka förgiftning. Oftast är det valpar som drabbas, eftersom de är nyfikna och kan råka provsmaka det mesta som finns i deras omgivning. Olika växter ger olika förgiftning, en del ger frätskador och andra påverkan på inre organ. De symtom som ses är vanligen från mag–tarmkanalen med kräkningar och diarré, men det förekommer även symtom från nervsystemet när det gäller vissa växter. Det absolut bästa är att kontakta en jourhavande veterinär om hunden råkat tugga på en växt.

I NÄSTA

NUMMER:

Runar Naess om flock-dynamik del 2

Det kan ofta vara svårt att på hundens beteende och på andra sjukdomstecken vara säker på att det är ett gift som ligger bakom symtomen. I mindre vanliga fall kanske ägaren har sett att hunden fått i sig gift eller vet att gift finns i omgivningen. Det kan vara av stort värde om veterinären mera i detalj får veta vilket eller vilka ämnen det kan vara fråga om. Det kan i vissa fall vara helt avgörande för behandlingsresultatet om det är känt vilket gift som kan vara orsak till förgiftningen. För vissa gifter finns motgift och vid andra förgiftningar kan speciell behandling vara viktig för att hunden ska kunna räddas. Kolla upp före jul var närmaste jouröppna veterinär finns och tveka inte att ring, hellre ett samtal för mycket.

Ny serie: Kom igång med klickerträning

Annonsplats en åttondels sida 500 kr, 50% rabatt 250 kr

Hur tränar man ljudkänslighet?

Rashund eller blandras, spelar det roll?

Annonsplats en åttondels sida 500 kr, 50% rabatt 250 kr


Hundens värld

49

Valpar är extra känsliga för förgiftning, eftersom de gärna provsmakar på sin omgivning. Dessutom är de mindre och därmed känsligare. Ha extra koll på valpen under jul!

11.Under julen äter vi mycket fet och salt mat, hur påverkar det hunden om vi ger den våra rester, eller om vi rent av ger den en egen jultallrik?

vätskebrist, ökad andningsfrekvens, feber, oregelbunden hjärtverksamhet och svag puls. 12. Hur ser julen ut för en veterinär?

De vanligaste problemen som uppkommer runt jul är just orsakade av att djurägaren matar sin hund med för mycket julmat. Det är väldigt vanligt dagarna efter jul att hundarna kommer till veterinären med antingen diarré och/eller kräkningar eller förstoppning på grund av den ovanliga dieten. Måttfullhet är en dygd som gäller både hundar och djurägare! Det är inte så kul att spendera juldagen på en veterinärklinik, så ge era hundar lite lagom att äta. Och fråga hundägaren om det är okej att ge hunden rester, det finns många foderallergiska hundar som kan bli dåliga om de får i sig fel sorts ämnen. Saltförgiftning kan inträffa om hunden vid ett tillfälle får i sig en stor mängd salt. Dödsfall har inträffat. Dödsfallen har gällt hundar som själv ätit stora mängder salt. Denna mängd behöver inte vara speciellt stor och det har hänt att hundar blivit förgiftade av sina djurägare när dessa givit salt för att få hunden att kräkas. Det är nämligen en gammal beprövad metod att ge sin hund salt för att få den att kräkas om man sett att den råkat svälja ner något. Jag tycker inte man ska pröva den metoden utan att först ha kontaktat sin veterinär. Symtomen vid allvarliga fall av saltförgiftning är muskeldarrningar som övergår till kramper,

Jag önskar jag kunde skryta med att jag inte äter på tok för mycket och för fet mat, men jag faller för frestelsen precis som alla andra. Däremot har jag en mycket kräsen hund, så jag behöver inte oroa mig för förgiftning på henne, hon kan nobba oxfilé när hon är på det humöret. Min jul spenderar jag med mina barn och min familj. Det är inte alltid det blir så, jag har även spenderat jular på ett jouröppet djursjukhus. En stillsam jourjul dök hela min underbara familj upp på jobbet sent på julaftons kväll, min lilla pappa spelade dragspel och sjöng för personalen. Information om Canis Academy: Ylva Trygger är legitimerad veterinär och driver företaget Canis Academy. Företaget har sitt säte i Stockholm och erbjuder hunden vård och omsorg på mottagningen i city. Canis Academy förmedlar även kunskap till djurägarna i form av föreläsningar, kortare kurser och distansutbilningen Hundsjukvårdskursen. Se Canis Academys hemsida för mer information: www.canisacademy.se


Hundens värld

Inför det nya året Av Natasja Ravenklint

Egentligen är det för sent att börja träna inför nyåret, åtminstone om man redan har en ljudkänslig hund. Men det finns saker man kan

Om hunden inte är för stressad kan man testa att ge den något riktigt gott att tugga på, eftersom tuggandet i sig själv är lugnande. Naturligtvis skall

göra för att förbereda sig något.

det vara något som är riktigt läckert och som dessutom tar tid att tugga på, till exempel ett märgben med packad fyllning eller en kong som är hårt packad med godis.

Hundar som är ljudkänsliga kan ha ont i öronen. Att göra en veterinärundersökning kan vara en sak att göra för att förebygga problemet, eller att lindra ett befintligt. Om hunden har ont i öronen kan det onda hinna försvinna före nyår. En annan sak man kan lära hunden är att ha bomull i öronen, så att vaddet dämpar ljud något. Att sätta in bomull för första gången på nyårsafton är inte någon bra idé, eftersom hunden snabbt kan lära sig att förknippa detta med obehaget. Om du har en valp som skall uppleva sitt första nyår är det viktigt att tänka på att absolut aldrig lämna en hund ensam under nyår. Faktum är att detta gäller alla hundar. En hund som inte är ett dugg rädd, eller aldrig visat någon som helst rädsla under tidigare nyårsaftnar, kan bli rädd om den är ensam. Att klara av otäcka ljud på egen hand är inte lätt. Ditt förhållande till raketerna och festligheterna påverkar också. Många fyrverkirädda hundar har rädda ägare. Den egna känslan smittar av och skapar oro. Det är därför viktigt att försöka vara lugn och inte verka som om man bryr sig alls. Själv har jag spenderat många tolvslag i sängen, med TV på ganska hög volym, men i övrigt i sovposition. När det börjar smälla tittar hundarna på mig, och ser att jag sover vidare, och då lugnar de ner sig. Vill man kan man ju gå upp så där tjugo över midnatt igen.

D.A.P. är ett hjälpmedel som säljs av veterinärer och på apoteket. Det är doftferomoner som tiken utsöndrar när hon diar valparna. Detta feromon verkar lugnande på många hundar och kan vara värt att testa. Det vi rekommenderar är ett halsband, som ser ut ungefär som ett fästinghalsband. Effekten börjar vanligtvis verka efter cirka 3 dagar, men det kan ta betydligt längre tid, och håller i sig i en månad. Detta halsband bör du alltså inhandla snarast om det skall ha någon effekt på nyårsafton. Att ha fördragna gardiner, hög volym på TV eller stereo är alltid att rekommendera runt tolvslaget, förutsatt att hunden är van vid hög volym, så att den inte blir rädd för det istället. Vissa hundar är så skräckslagna att de måste gå på starkt lugnande. Detta är något man måste prata med sin veterinär om i god tid före nyårsafton, och dessutom något man endast skall göra i verkliga nödfall. Hunden får inte lämnas ensam om den går på lugnande, utan måste vara under övervakning. Be att få tydliga regler av din veterinär. Om dessa tips inte hjälper er över årets nyår, så kommer vi i början av nästa år ut med en skola för hur ni skall träna problemet för att klara nästa år bättre. Lycka till!


VI TACKAR!

I NÄSTA

NUMMER:

I NÄSTA

NUMMER AV HUNDENS VÄRLD

Runar Naess och Karen B. London för deras texter.

Akita sällskapet och dess medlemmar för samarbetet.

Till alla som bidragit med bilder.

Till alla som nu börjat prenumerera och som sprider budskapet vidare.

Runar Naess om Ny serie: Hur tränar man flock-dynamik Kom igång med ljudkänslighet? del 2 klickerträning

Rashund eller blandras, spelar det roll?

Vad är designer Vad är rallymix? Vad är hotspots? dogs?

Vad vet du om pomeranian?

NÄSTA NUMMER UTKOMMER 25 FEBRUARI

HundensVarld_nr1_2010  

STAMCELLER HUND OCH VARG RASPECIAL Vargforskare Runar Naess besökte Sverige i november och höll ett spännande seminarium. Vi var där! Månade...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you