Page 1

JOAKIMS BISYSSLA

Sommartid sitter man gärna och surrar i trädgården… Hos Joakim Petterson i Bromma kanske mer än hos andra. Han är formgivaren som blev besatt av sin hobby och startade ett eget honungsmärke. Text JESPER TILLBERG Foto KLAS SJÖBERG

I futuristisk dräkt tar formgivaren Jocke Petterson emot i trädgården i Bromma. Utrustad med Alain Delonlook och en rökpust lugnar han sina bin. 100

05/2012


Husdjur med smak för livets goda. I trädgården har Jocke upp till 180 000 husdjur, beroende på säsong. Peaken är vid midsommar.

M

ina döttrar såg förskräckta ut när jag fick ett bistick rakt på näsan«, säger Jocke Petterson. »Den svullnade upp så mycket att jag liknade kapten Haddock i den där berömda biscenen i Castafiores juveler.« Ålstensbon har två kupor med två drottningar, döpta efter hans egna prinsessor – döttrarna Svea och Göta. Första gången Jocke stövlade runt i den futuristiska skyddsdräkten ropade de: »Titta, en rymdman i trädgården!« Men nu har de vant sig vid att pappa ser ut som om han ska gå på Star Trek-audition. Trots biallergin kan Jocke inte sluta med sin hobby. Hans »bi-sting« är en del av tidens buzz som viner genom villaträdgårdarna. Det nya svarta är gulsvart, när trenden går från vin till bin. Jocke är prisbelönt reklam-AD och formger böcker (exempelvis Martina Bonniers modebok Fashionista), men allt större del av hans tid går till att designa etiketter till honungsburkarna som säljs i lokala Brommabutiker. Reklamen får stå tillbaka, även om han vann en resa till Cannes nyligen i en reklamtävling. »Jag ville göra en enkel och snygg etikett, som ett sigill. Editionen är begränsad och numrerad. Tanken är även att byta färg efter år.« Honungen heter rätt och slätt Honey, eftersom hans företag heter Honey Design. »Och så är min fru min honey«, tillägger Jocke. Ålsten är ett bra område för honung, det är fullt av gamla fruktträdgårdar och trädgårdsblommor. »För  år sen var det populärt med bikupor här. ›

05/2012 101


Joakims bisyssla

Påtänt. Pusten fylls med pellets som biodlaren tänder på. När elden falnat, pustar röken ut. Bina blir lugna och Jocke Petterson kan säkert föra in handen i kupan.

»Många målar sina kupor gröna, jag vill ha dem vita, som accent.«

Det våras för hemgjord honung. Jocke är klädd för framtiden men verkar i en historisk tradition. Här med en trågkupa samt en staplingskupa där ramarna ställs på varandra. 102

05/2012

Jag knyter ihop traditionen. Man kan kalla den trädgårdshonung.« Det är skördetid och   drönare har slitit för bikollektivet. Ett bra år kan det bli  kilo honung. Jocke får något sött nostalgiskt i blicken bara av doften. När han var liten hade en släkting i Värmland kupor och Jocke fick en ritning som han sparat och drömt om sen dess.  år senare har bihusdrömmen blivit verklighet. Ett egna-hem-bygge i klassisk Brommaanda – men för bin. »Många målar sina kupor gröna. Jag vill ha vita som sticker ut och skapar kontrast, en accent.« Grannarna var först artigt misstänksamma. Den största tvivlaren var hustrun, men i dag är Sara den gladaste påhejaren. »Vi använder ofta honung, det sätter guldkant på maten. Till gröt, sallader, kött, fågel, ost, desserter. Det är viktigt att inte hetta upp honungen. Då förstörs de medicinala egenskaperna. Närproducerad honung är den som är bäst, eftersom den är gjord på pollen i din närhet.« JOCKE VERKAR I EN god tradition. Inne i city svärmar de nya honungsdyrkarna. På Söder har Hilton byggt loft living för   krainerbin som varje dag checkar in i hotellets Svanenmärkta kupor, målade svenskt faluröda i ton med fasaden. Honung är ingen bisak för hotellet, som var först i Sverige med kravmärkt frukostbuffé. Mer närodlat än så här kan det inte bli. »Varje bi producerar en tesked honung under sin livstid«, säger Peter Eriksson, hotellets direktör. Några kvarter bort förvandlar trendiga  Smaker det gula guldet till glass. Enligt ägarna är honungssmaken en storsäljare i det ekologiska glasstemplet. Bin passar perfekt in i trender som eko, närodlat och city gardens, trädgårdar på små ytor mitt i storstäder. Där det finns blommor måste det finnas bin som hjälper till med pollineringen. Sverige är bara en del i en global bitrend. Uppmärksammade Bee Man, alias David Graves, intog New York med sina urbana arbetsbin som jobbar för honom likt surrande Mad Men-reklamare i Brooklyn, Bronx och på Manhattan. David Graves fick idén med cityhonung när björnar hade förstört bikuporna i Massachusetts. Det händer inte inne i NYC. Eller i Ålsten. »Biodlandet är kontemplativt, som yoga. Och roligare än terapi«, säger Jocke och lyfter ut en vaxkaka. Tambina surrar runt oss. Insekterna är lite som Jocke själv – vänliga och lugna. Som husdjur betraktat har de kanske inte samma per- ›


Joakims bisyssla

»Det kostar en tusenlapp att köra i gång. Ett vårbi för tio öre.«

Bisysslan med honung har tagit allt större plats i formgivarens yrkesliv. Till och med Joakims företag heter Honey Design…

sonlighet som en katt, men Jocke gillar dem. »Första bikupan dog. Det var ett slagfält av   döda bin. Fruktansvärt deprimerande.« Vågen av trendkänsliga hemmabin har uppstått mitt i den globala bidöden. Runt om i världen har bin dött på mystiskt vis. Många teorier fladdrar runt, från bekämpningsmedel till mobilstrålning. »Jag tror det beror på hur skördarna har blivit en industri där kupor transporteras runt för att bina ska pollinera, lite som påtvingade love camps. Det är mot naturen och har skapat sjukdomar.« Faktum är att bidöden fått konsekvenser.  procent av livsmedelsproduktionen och  procent av växterna inom EU är beroende av pollinering av bin. Människosamhället har mycket att tacka bisamhället för, inte Jerry Seinfelds film Bee Movie kanske – även om komikern förutspådde bitrenden med sin biofilm. JOCKE BLICKAR UT ÖVER trädgården. Nu är han bikung,

med två stolta drottningar som lägger   ägg per dygn. De styr sitt samhälle med doftämnen. Kupan består i stora drag av en botten med en ingång, ett fluster. På botten ställs lådor med ramarna för vaxbygget. Efter hand som samhället växer staplar biodlaren på flera lådor. Med spärrgallret skiljs yngelrummen där bina bor från lådorna där honungen samlas, skattlådorna. »Bin är snälla, det är de köttätande getingarna som är jobbiga.« Men det finns åtgärder att tänka på. Som flyghöjden. Med ett , meter högt plank eller buskage framför kupans fluster – »ready for take off, fasten your seatbelts« – så får bina en brantare uppstigning och inflygningen sker i huvudhöjd. Det minskar risken för kollisioner med människor. Det blir många flygtimmar. För att få nektar till ett halvt kilo honung besöker bina fyra miljoner blommor, en flygsträcka på två varv runt jorden. Att sköta om kupan är viktigt. Särskilt under hösten då internt röveri kan uppstå. Det gäller att få bort villainbrotten – även hos bin. Att köpa en avläggare på våren, alltså ett samhälle med en drottning, kostar   kronor. »En avläggare innehåller   bin. Då borde ett vårbi kosta  öre«, säger Jocke som har gått kurser i biodling (ett stort utbud finns via Sveriges Biodlares Riksförbund). Vad är hemligheten bakom en bra kupa? »Kärlek«, avslöjar Jocke och bjuder på te med honung – till tonerna av David Sylvians Secrets of the Beehive. ¥ Att skörda honungen är lite som stå med staffli och måla. Avtäckningsgaffeln är biodlarens pensel.

En riktig biprodukt... Ett bra år produceras över 100 kilo honung i Joakims bikupor. 104

05/2012

Profile for Honey Design Stockholm

Residence Nr 5, 2012  

Residence Nr 5, 2012  

Advertisement