Page 1

40

reportage

biodling

Den säregna dräkten är biodlarens kanske främsta kännetecken. Utan den tillhörande hatten ser den dock inte fullt så futuristisk ut.


brinner för att bisyssla Till yrket formgivare, på fritiden hängiven biodlare. Stockholmaren Joachim Petterson har stor passion för sin hobby eller, som han själv uttrycker det: för "att bisyssla". Text: David grudd Foto: roland persson

T

räslöjdsläraren ögnar, fortfarande förvånad, igenom den invecklade ritningen på bänken framför honom. Under en helt vanlig dag i 1980-talets Stockholm har han fått ett högst ovanligt önskemål från en av sina elever. I stället för att göra som de andra – bygga en gitarr under grundskolans sista termin – har Joachim Petterson fått för sig att han ska konstruera en bikupa. Hans genuina fascination kompenserar tydligen för skissens komplexitet och läraren ger till slut bifall åt Joachims önskan: – Okej då. Men materialet får du stå för själv. Precis som träslöjdsmagistern hade befarat tog projektet sin tid. Lång tid. Det kom faktiskt att dröja mer än 20 år innan kupan till slut stod färdig. – Jag blev inte riktigt klar med den i skolan, men hade ändå kommit långt, berättar Joachim när jag träffar honom i hans villa i västra Stockholm. Lite senare blev det några tafatta försök, men utan verktyg var det svårt att bli färdig. I stället utbildade jag mig till reklamare och kupan blev stående i morsans


42

reportage

BIodlIng

»För miG SOm bODDe i STan Var DeT VälDiGT annOrlunDa aTT Ha inSekTer SOm HuSDJur.» garage. Men efter en svår fallolycka för 13 år sedan tog jag mig an den igen. Det var en lång rehabiliteringsprocess och en del av den var något som kallas för arbetsträning där jag fick tillgång till ett snickeri. Då kände jag att jag skulle damma av kupan igen, ordna de sista detaljerna och till slut blev den klar. och mycket riktigt. när jag tittar ut genom fönstren, över ett för dagen gråmulet Ålsten, står bikupan där på Joachims tomt. Men inte ensam, utan i sällskap av andra bibostäder. Sedan åtta år tillbaka har Joachim en egen biodling – han har till och med uppfunnit uttrycket "att bisyssla" för att beskriva sin hobby – och tankarna har funnits med sedan barnsben. – Intresset väcktes när jag var barn och var på besök hos min mammas morbror

i Värmland. han hade ganska många bikupor och jag minns att jag tyckte att det var spännande – doften av vax och honung kombinerat med alla märkliga prylar. för mig som bodde inne i stan var det väldigt annorlunda. att ha insekter som husdjur kändes märkligt. Min svåger nere i Skåne hade också bin och det var han som gav mig ritningen som jag tog med mig till träslöjden. till vardags arbetar Joachim fortfarande med reklam. tillsammans med hustrun Sara driver han en kommunikationsbyrå och biodlingen är en hobby är han noga med att poängtera. eller en ”Bisyssla” snarare. Den ordleken har nämligen fått ge namn åt den bok som Joachim precis utkommit med. I den beskriver han biodling och det på ett lättfattlig och tilltalande

vis, vilket tjänar själva syftet med boken. Joachim hoppas att kunna inspirera fler till att börja med biodling och på så sätt främja den vitala pollineringen där bina är våra absolut viktigaste aktörer. I dag finns det omkring 150 000 bisamhällen i Sverige, men det behövs fler menar Joachim. framför allt i de större städerna. – Bina gör ovärderlig nytta för vårt ekologiska system och jag hoppas att fler får upp ögonen för det. humlor och getingar drar sina strån till stacken, men de uppehåller sig i grupper om ett par hundra. ett enda bisamhälle kan innehålla omkring 80 000 individer när det är som störst, då förstår man kanske vidden av det. Bina står för 85 procent av all pollinering och därför är det oerhört viktigt att vi vårdar dem och får


44

reportage

biodling


»Vi Var PÅ VäSTkuSTen, bina SVärmaDe OCH Grannarna HaDe barnkalaS. DÅ STeG PulSen.»


biodling

reportage

47

Bisyssla innehåller även en hel del goda recept.. Samtliga har förstås gemensamt att honungen spelar huvudrollen.

Traditionen med att ta tillvara på binas honung är tusenårig. Från ett samhälle kan man få ut omkring 35–50 kilo beroende på väderleken.

»en burk honung är en jättebra present i stället för blommor eller en flaska vin.» dem att trivas även inne i städerna. Som biodlare i ett tätbebyggt område har Joachim stött på viss skepsis från grannar, men på det stora hela tycker han att folk i området är positivt inställda. I de fall där oro uttrycks rör det sig allt som oftast om okunskap, säger Joachim: – ”Håller du på med såna otäcka djur?” kan vissa fråga, men det handlar om okunskap. Det finns aggressiva bin i USA, men de vi har här i Sverige är timida varelser. Samtidigt kan jag förstå att folk kan tycka att det är obehagligt när de svärmar i stora grupper. Mina bin svärmade en gång när vi var bortresta och då steg pulsen när grannen ringde. Vi var på västkusten, bina svärmade och grannarna hade barnkalas. Jag hann tänka att ”nu är det kört, nu kan

jag inte ha kvar dem längre”, men grannen var inte rädd utan mer intresserad och nyfiken. Det visade sig att hans pappa bodde bredvid biodlaren som jag hade köpt bin av, så han visste lite om hur det fungerade. Det finns ju andra som hade reagerat annor­ lunda, men de flesta grannar är väldigt positiva och inser vilken nytta bina gör. Nyttan som Joachim talar om är förstås pollineringen, men de flitiga varelserna är som bekant även av annan vinning. I tusentals år har människans tagit till vara på honungen som bina idogt samlar och i dag är den ett självklart inslag i vår mat­lagning. Inte minst i det Pettersonska köket – Vi äter den till gröten varje morgon och så dyker den förstås ofta upp när vi lagar mat. Det blir ju inga jättemängder

när man odlar så pass småskaligt som jag gör, men jag kan få ut mellan 35 och 50 kilo honung per samhälle och säsong. Hur mycket det blir beror helt på vädret. Det vi inte använder själva säljer vi i vårt galleri nere vid torget här i Ålsten eller ger bort när vi är bjudna på kalas eller middag. En burk honung är en jättebra present i stället för blommor eller en flaska vin. Det brukar vara väldigt uppskattat. Men hur går då den som vill börja med biodling till väga? I litteratur som Joachims egen finns många handfasta nybörjartips och det finns flera internetbaserade leveran­törer där man kan hitta lämpliga kom-i-gång-paket till vettiga priser. Det viktigaste är att se bina som de husdjur de faktiskt är och att man precis som med alla


48

reportage

BIodlIng "Odla biväxter som blommar från mars till oktober". Det går att hjälpa pollineringen på traven även utan egen bikupa, menar Joachim.

Vaxramar hjälper inte bara till att samla in honungen. De är vackra att se på också.

»läGenHeT är inGeT HinDer. GÅ iHOP OCH Ha en biODlinG PÅ bakGÅrDen eller TakeT.» andra sådana ser till att ägna dem tid och omsorg. – om man vill starta i gång på egen hand måste man vara beredd att kunna avsätta lite tid, särskilt under vår och sommar. Det krävs dock inte jättemycket arbete utan mest att se till så att samhället utvecklas som det ska – att det finns en fungerande drottning som lägger ägg, säger Joachim som menar att det går att bedriva biodling, egentligen oavsett boendeform: – lägenhet är inget hinder. Bor man i en bostadsrättsförening tycker jag att man ska gå ihop och ha en biodling på bakgården eller taket. Då tillkommer den sociala aspekten också – delad glädje är dubbel glädje. Sedan ska man inte köpa på sig för mycket saker

direkt utan se till så att allt fungerar som det ska först, därefter kan man trappa upp, men dyrare saker som till exempel honungsslungan kan man absolut ha gemensamt om man hittar någon annan i området som också är intresserad. har man ingen lämplig plats att ställa kuporna på där man bor kan man höra av sig till kommunen eller andra markägare. Det finns många som vill ha biodlingar på sin mark. och känner man att man ändå inte riktigt är beredd att ta steget kan man ändå göra stor nytta genom att sätta upp små insektshotell, humlebon eller biholkar ute i trädgården eller på balkongen. Det är ett bra sätt att börja på. Det ger visserligen ingen honung, men det skapar pollinerings-

möjligheter och man hjälper miljön. en annan bra sak är att odla växter som bina tycker om. plantera gärna biväxter som blommar från mars till oktober.

Boken "Bisyssla – om bin, biodling och biprodukter" är utgiven av Bonnier Fakta.

Profile for Honey Design Stockholm

GRIP, Malmö Aviation Magazine 2015  

Till yrket formgivare, på fritiden hängiven biodlare. Stockholmaren Joachim Petterson har stor passion för sin hobby eller, som han själv ut...

GRIP, Malmö Aviation Magazine 2015  

Till yrket formgivare, på fritiden hängiven biodlare. Stockholmaren Joachim Petterson har stor passion för sin hobby eller, som han själv ut...

Advertisement