Page 1

MÄNN L L

DEL

D

1

ELEN

Utvecklingsavdelningen / SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET

Omslag_ABC_grön.indd

1

2016-08-25, 15:04

A

A

ISHOCKEYNS


Innehållsförteckning DETTA HÄFTE

är indelat i 21 kapitel. Där respek�ve kapitel är indelat i a,b,c osv. Använd innehållsförteckningen nedan för a� hi�a det du söker.

www.hockeyakademin.se

Innehåll + klack.indd

1

1

Inledning

2

Ishockeyn Vill

3

Grovplanering

4

Träningsplan on-ice

5

Tekniska grunder

6

Målsky�e

7

Utrustning

8

Träningsplan - social och mental förmåga

9

Npf inom ishockey

10

A�tyd / Domare

11

Allmän träningslära

12

Träningsplan off-ice

13

Kost

14

Sömn

15

Spontanhockey

16

Träningsprogram

17

Backspel

18

Målvakter

19

Föräldrarollen

20

Trafiksäkerhet

21

Hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

2016-08-26, 09:18


Ishockeyns ABC

Titel: Ishockeyns ABC / sjätte upplagan Ansvarig utgivare: Henrik Haraldsson, Svenska Ishockeyförbundet Svenska Ishockeyförbundet / Utvecklings- och Landslagsavdelningen Box 5204, 121 16 Johanneshov. Tel: 08-449 04 00 Första upplagan Projektledare: Charlie Wedin Redaktör och faktaansvarig: Christer Höglund Redaktionell redigering och grafisk formgivning: Börje Nilsson Projektgrupp: Ulf Engman, Tomas Erson, Johan Hemlin, Ulf Jernspets, Kjell Åke Gustavsson, Nizze Landén, Lars Lisspers, Anders Lundkvist, Göran Pegenius, Roger Rönnberg, Lars Sjödin, Pekka Wågström, Anders Ottosson HK Utvecklingsgrupp: Lasse Lindgren, Göran Lindblom, Anders Eriksén, Thomas Sjögren, Björn Pettersson, Mikael Rundgren, Mikael Ström, Peter Sundström, Jan Ericson, Ulf Lundberg Sjätte upplagan Projektledare: Johan Andersson Redaktionell redigering och grafisk formgivning: Börje Nilsson ABC-pärmen är Svenska Ishockeyförbundets officiella utbildningsmaterial för Utbildningsstegens “Grundkurs”. Foto: Bildbyrån i Hässleholm och Börje Nilsson. Tryck: GTC Print AB i Luleå 2016. Mångfaldigande av innehållet i denna publikation, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsmannarätt förbjudet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering etc. Copyright © 2016 Svenska Ishockeyförbundet / Utvecklings- och Landslagsavdelningen

Ishockeyns ABC finns även på www.hockeyakademin.se

www.hockeyakademin.se

Innehåll + klack.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

2016-08-26, 09:18


Förord

Läroplan i ishockey för 7-16 år!

I

dessa tider tävlar vår sport med en mängd andra fritidsaktiviteter om ungdomars tid och intresse. Då är det viktigare än någonsin att tränare och ledare får det stöd de efterfrågar när de ska ta hand om alla unga adepter. Det gäller alltifrån föreningsutveckling till konkreta besked kring träning och matchning av olika åldersgrupper. Rollen som tränare/ledare innebär krav från både förening, föräldrar och ungdomarna själva. Krav som inte alla gånger är så lätta att motsvara. Resultatet av ansträngningarna har blivit en helt åldersanpassad läroplan i ishockey för 7-16 år i form av en pärm med namnet ”ABC i ishockey”. Ishockeyns ABC är numera mer interaktiv än tidigare. Det finns länkar och QR-koder som du kan scanna in med din smartphone eller surfplatta. På det sättet blir du länkad till mer material på www.hockeyakademin.se som är Svenska Ishockeyförbundets officiella hemsida för ledar- och spelarutveckling! Lycka till med Ert viktiga rekryterings- och utvecklingsarbete! SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklingsavdelningen

TOMMY BOUSTEDT Generalsekreterare

www.hockeyakademin.se

Förord.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

2016-08-26, 09:20


1a

Organisation

ISHOCKEYNS OCH IDROTTENS ORGANISATION IS

GAN YNS OR HOCKE

IS AT IO N

N FÖRBU

DSKAN

rbundet hockeyfö Is a k s n Sve / Kansli Styrelse egioner nd & 4 R u rb fö ts 22 Distrik reningar aktiva fö 3 0 4 s n n Det fi 0 lag och 2 30

nt om i n flera ru e v ä : a d r. ställ onsulente Ca 25 an Hockeyk t s 2 1 x landet t e

elningen ativa avd tr is in m d • A gen savdelnin • Tävling ingen gen dsavdeln savdelnin • Markna Landslag h c o s g lin • Utveck

re de spela censiera li r 0 å 0 0 0 8 1 ca 5 der 2 000 un Det finns och ca 3 r å 0 1 r öve

Id e e ll a

F

in g a r

nd iktsförbu ecialdistr SDF Sp nd cialförbu SF Spe keyförbundet) (Svensk

a Ishoc

lm

Stockho

Årsmöte

örkortn gar av f ö r k la r in

S L IE T

rbundet hockeyfö Is a ll e n o rnati IIHF Inte undet idrottsförb RF Riks darna rottsutbil SISU Id ommitté mpiska K ly O s e g eri SOK Sv ommittén mpiska K ly O a ll e rnation IOC Inte

f ö r e n in

gar

mmer rna bestä a m m le d llt syfte • Me r ett idee e ll e t e h erksam • Ideell v få ingar kan ella fören e id t s a d F • En SF /R kap inom medlems n är att ma pet inneb a e k s a s n m erord d • Medle tt följa öv a ig t s lu r s e e b förbind gler och tioners re r bolag organisa ning äge re fö tt a t inder mo • Inget h

SPECIALIDROTTSFÖRBUNDEN: SDF-indelning • SDF upprättas av SF • SF har oftast distrikt som följer länsgränser • Antalet SF-distrikt bestäms utifrån SF:sbehov och storlek • Ingen distriktsgräns får dela en kommun • SDF är egna ideella föreningar med stadgar som bygger på av SF fastställda normalstadgar

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 1a


1b

Organisation Idrottsrörelsens organisation på riksplanet

Idrottsrörelsens organisation Medlemskapet Individ • Förening • SF • RF = Medlemskedjan

RF är idrottsrörelsens samlande organisation med 71 medlemsförbund (SF)

• Alla associationer är ideella föreningar • Medlemskapet = Avtal

SOK är högsta organet för de olympiska idrotterna med 36 medlemsförbund (SF)

• Regel: efterlevnad & lojalitet

Fören

• Demokratisk organisation • Majoritetsprincipen & Likhetsprincipen

SISU idrottsutbildarna

• Sanktioner vid ”avtalsbrott”

har fått uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation med 71 medlemsförbund (SF)

Medlemskapet är frivilligt!

Idrottens Organisation Internationellt

Idrottens Organisation i Sverige

(IIHF)

Svenska Ishockeyförbundet ca 22 000 föreningar i Sverige 2,5 - 3 miljoner medlemmar

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 1b


1c

Utbildningsstegen UTBILDNINGSSTEGEN Elittränarutbildningen

Målvaktstränarkurs 3

13 dagar Förkunskaper Grundkurs, BU 1 & 2 alt JS 1, JS 2, TL 1 & 2 SIF

4 dagar Förkunskaper MV 1 & 2, TL 1 & 2 SIF

Junior & Seniortränarkurs 2

5 dagar Förkunskaper Grundkurs, BU 1 & 2 alt JS 1, TL 1 & 2 SIF

Ishockeyns Träningslära 2 3 dagar Förkunskaper Grundkurs, MV 1 & 2, TL 1 Region

Ishockeyns Träningslära 2 3 dagar Förkunskaper BU 1 & 2 alt JS 1, TL 1 Region

Målvaktstränarkurs 2

Barn och Ungdomstränarkurs 2 3 dagar Förkunskaper Grundkurs, BU 1, TL 1 Region

Ishockeyns Träningslära 1 2 dagar Förkunskaper Grundkurs, JS 1 Distrikt

Ishockeyns Träningslära 1 2 dagar Förkunskaper Grundkurs, BU 1 Distrikt

2,5 dagar Förkunskaper Grundkurs Distrikt

Ishockeyns Träningslära 1 2 dagar Förkunskaper Grundkurs, MV 1 Distrikt

Junior & Seniortränarkurs 1

Barn och Ungdomstränarkurs 1

2 dagar Förkunskaper Grundkurs, MV 1, TL 1 Distrikt / Region

2,5 dagar Förkunskaper Grundkurs Region

Målvaktstränarkurs 1 2 dagar Förkunskaper Grundkurs Distrikt

GRUNDKURS i ISHOCKEY BARN & UNGDOM

Slipning / Profilering 0,5 dag Distrikt

Materialförvaltare 1 dag Distrikt

2 dagar i distrikt

JUNIOR & SENIOR

MÅLVAKT

MATERIAL

T R Ä N A R L E G I T I M AT I O N E R Nivå 4

U15 - U16 Krav Grundkurs

Nivå 1

SHL* & Hockeyallsvenskan J20 Superelit & Elithockeygymnasier Krav Grundkurs & JS1 (el BU2) JS 2 & Träningslära 1 & 2 & ETU

BU1 & BU 2 Träningslära 1

* gäller huvudtränare + assisterande tränare

Nivå 5

U13 - U14 Krav Grundkurs BU1 Träningslära 1

Nivå 2

Div1 & ass tränare Hockeyallsvenskan J18-20 Elit & ass tränare J20 Superelit Distriktsinstruktör & TV puckstränare Riksserietränare & Stålbuckletränare Krav Grundkurs & JS1 ( el BU 2 ) & JS 2 Träningslära 1 & 2

Nivå 7

U10 - U12

Nivå 3

Krav Grundkurs BU1

Div2 & J18-20 Dam Div 1-2 & Junior

Nivå 8

- U9 Div 4 Krav Grundkurs

Nivå = beteckning på nivå av tränare i SIF:s tävlingsadministrationsprogram (TSM)

www.hockeyakademin.se

Krav Grundkurs JS1 ( el BU 2 ) Träningslära 1

Nivå 6

Div3 Krav Grundkurs JS1 (el BU2)

ISHOCKEYNS ABC

Förklaring Figuren visar kurser som krävs för att vara huvudtränare för lag /grupper på olika nivåer. Dispens söks hos det förbund som administrerar serien. Läs mer i Tävlingsbestämmelse §1:15 Efter godkänd JS2 eller MV3 erhåller tränaren förbundslegitimation. Fortbildning måste genomföras minst vart 3:e år för att legitimationen skall vara giltig. Flickserie: Kravet är samma som för pojkar räknat på den äldsta flickan.

MV -tränare Nivå 1 SHL, Hockeyallsvenskan, J20 Superelit, Elithockeygymnasier samt distriktslag Krav Grundkurs, Träningslära 1 & 2, MV1, MV2, MV3

MV -tränare Nivå 2

Riksserien, Division 1, J20 Elit samt J18 Elit Krav Grundkurs, Träningslära 1, MV1, MV2

kap 1c


1d

FairPlay & Respekt � �

� �

� �

��� ���� � ��

������� ����������

����� ��������

���� ��� ������ �� ���� �������� ������� ����� ������ ��������� �������� ��� �� ���� �� � �� ������� ������� ��������� ���� �� ������ �� � � �� ������ ���� � ������ �������� ������� �� � ������ � �� ����� ���� ��� ����� � �� ������ ���� ������ ������ �������� �� ����� ���� ��� �� ��

� �

TILLSAMMANS!

��� ���� ��� ����� ���� � � � � � ���� ���� ���� � ���� �� ���� ���� ����� � � � ��� ��� ��� � � ����� ����� � � �� ��� � � ��� � � �� ���� ������ ���� �� ���� ���� ����� ������ ����� � �� ��� � ��� ���� ����� �� �� ��� ��� � ��� ���� ��� � ��� ��� � ��� ��� ��

�� �� ����� ��� �

På så sätt utvecklar vi hela människan och inte bara idrottsprestationen. Vi vill på alla nivåer bedriva ishockey så att ishockeysporten positivt inverkar och påverkar både fysiskt och psykiskt, på och utanför rinken. Ett mål som vi behöver sträva mot tillsammans!

��

Svenska Ishockeyförbundet har ytterst ansvaret för våra gemensamma värderingar om vad som är rätt eller fel inom ishockeyn. Det ska hjälpa oss att tydligt ta ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism, grovt språkbruk, dopning, alkohol och droger.

�� ��� ���� ��� ��� �

� �

� ��� � � ���� ��������� �������� � ������ ������ � ����������

�� ��� ���� �� ��� � � � �� ���� ���� ��� � � ��� � � ���� ��� ���� ����� �� � � � � ��� ��� ���� ��� ���� �� ��� �� � � �� ��� ���� ��� � �

�� �

�������������������������������� ���������������������������� ������������������������������� �������������������������� ���������������������������� ������������������������������

� �

����� �������� �������� �������� ������ �� ������� ������� �� �� �������

ANDERS LARSSON Ordförande Svenska Ishockeyförbundet

Promotion-affischer • Kortlekar • Dekalark • Ishockeyns Lilla Blågula Ladda hem och beställ materialet på

http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/Utbildning/FairPlayRespekt/

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 1d


1e

Grafiska tecken Anfallsspelare Försvarsspelare Nyintagna positioner Åkning framåt utan puck Åkning framåt med puck Åkning bakåt

Vändning under åkning bakåt till åkning framåt Vändning under åkning framåt till åkning bakåt Åkning framåt med stopp Fartväxling från långsam åkning framåt till högsta fart framåt Passning Skott mot mål Droppassning, fortsätter utan puck

Fintar, fortsätter framåt med pucken Övningsredskap (pylon) Tränare Puck

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 1e


1f

Idrottslyftet

Idrottslyftet en strålande möjlighet! IDROTTSLYFTET är ett

ekonomiskt stöd från regeringen till idrotten för att utveckla svensk barn- och ungdomsidrott. Specialidrottsförbunden – alltså i ishockeyn Svenska Ishockeyförbundet – har uppdrag från RF (Riksidrottsförbundet) att administrera och avgöra formerna för hur medlen ska tilldelas idrottsföreningarna. Möjligheten till projektpengar är förbehållen ungdomsverksamhet upp till 25 år och ungdoms-ledarutbildningar.

För mer information gå in på: http://www.swehockey.se/ Hockeyakademin/Information/ Idrottslyftet/

Svenska Ishockeyförbundet har valt att varje år skräddarsy ett antal Projekt som genom en generell ansökningsmall kan ge föreningarna kostnadsersättningar för ungdomsledarutbildningar, utbildningsmaterial och kontanta medel i form av genomförandebidrag. Efter att ansökan skickats in och godkänts så utanordnas medlen av Svenska Ishockeyförbundet och betalas ut direkt från Riksidrottsförbundet till föreningen.

TACK Idrottslyftet !

Kraven som ställs på föreningarna är att genomföra de Idrottslyftsutbildningar som är knutna till projektet samt inom en viss tid efter genomförandet återrapportera verksamheten på en speciell blankett. Genomför man inte projektet enligt överenskommelse i ansökan så blir föreningen återbetalningsskyldig av utbetalda medel och kan i fortsättningen inte ansöka om Idrottslyftsmedel. Aktuella Idrottslyftsinbjudningar med olika projekt skickas ut till föreningarna på våren och finns hela tiden att hämta hem eller läsa på www.hockeyakademin.se och varje ansökningsmall har sitt speciella slutdatum för ansökningar – dock de flesta i september månad.

Mer information kan Du få av Idrottslyftets Projektledare LINUS BERG 08 / 449 04 44 linus.berg@swehockey.se

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 1f


2a

Ishockeyn vill Ishockeyn Vill är Svenska Ishockeyförbundets måldokument om hur ishockeysverige ska bedriva sin verksamhet. Nedan följer ett utdrag ur Ishockeyn vill för barn och ungdomar upp till U16. För att läsa den fullständiga versionen av Ishockeyn vill gå in på denna sida: http://www.swehockey.se/ Hockeyakademin/Information/IshockeynVill/

Ishockey för barn Med ishockey för barn avses verksamhet för barn upp till U12 • Genom att ha roligt tillsammans skapa ett livslångt

intresse för ishockey. • Ta emot och ge plats för alla som vill vara med. • Verka för att fler pojkar och flickor med olika bakgrund börjar med ishockey. • Verksamheten ska vara nivåanpassad till barns ålder och utveckling. • Uppmuntra allsidigt idrottande i samarbete med skola och andra idrotter.

www.hockeyakademin.se

Grön 2.indd

1

• Tabeller får ej förekomma före U13 • Föräldrautbildning ska ge kunskap om barns fysiska och psykiska utveckling samt god kosthållning. • Verksamheten ska organiseras utifrån barns behov, mognad och villkor så att glädje och gemenskap uppstår. • Fokus ska läggas på rent spel, fostran i etik och moral, god laganda och sunt leverne. Genomförande av “Ishockey för barn” ligger helt på föreningarnas ansvar. Specialdistriktsförbund ska underlätta och stimulera föreningarnas arbete med “Ishockey för barn” enligt speciell åtgärdsplan och budget. Svenska Ishockeyförbundet ansvarar för utbildningsmaterial och utformning av utbildningsinsatser till stöd för föreningarnas verksamhet.

Utbildningsmaterial • “Tre Kronors Hockeyskola” • Läroplanen “Ishockeyns ABC” • “Fair Play & Respekt” • Material på Hockeyakademin.se Utbildningar • Introduktionsutbildning i Tre Kronors Hockeyskola • Grundkursen • Barn- och Ungdomstränarkurs 1 • Hockeykonsulenternas föreningsbesök

ISHOCKEYNS ABC

kap 2a

2016-08-26, 09:41


2b

Ishockeyn vill Ishockey för ungdomar Med ishockey för ungdomar avses verksamhet mellan U13 och U16 • Ta emot och ge plats för alla som vill vara med. • Tävlingsverksamheten ska utformas så att den

stimulerar individen till kvalitativ och långsiktig träning utifrån svensk ishockeys läroplan “Ishockeyns ABC”.

• Hänsyn ska tas till att ungdomar utvecklas och mognar olika fysiskt, mentalt och socialt.

• Ska uppmuntra till goda resultat i skolan. • Återkommande arbete med “Fair Play & Respekt”

Utbildningsmaterial • Läroplanen “Ishockeyns ABC” • “Fair Play & Respekt” • Material på Hockeyakademin.se Utbildningar • Grundkursen • Barn- och Ungdomstränarkurs 1 och 2 • Ishockeyns Träningslära 1 • Hockeykonsulenternas föreningsbesök • Fortbildningskurser

ska ske.

• Verksamhetsansvariga ska aktivt arbeta för att motverka dopning och andra typer av fusk.

• Föreningarna ska löpande utbilda sina tränare och ledare så att de är uppdaterade på de senaste rönen.

• Ungdomarna ska få en bra kost- och friskvårdskunskap.

• Verka för att behålla ungdomarna inom ishockeyn.

www.hockeyakademin.se

Grön 2.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

kap 2b

2016-08-26, 09:41


3

Grovplanering Säsongen

-

_________ ______

Föreningsnivå

   

Aktivitet

Vecka/dat Förklaring

Ledarinventering

_______

Finns det ledare? Planera in utbildningar.

Ledarträff

_______

Säsongsuppstart med föreningens alla ledare, kickoff.

MV-träning

_______

En dag med föreningens målvakter och ledare (ispass+teori).

HK-besök

_______

Boka in Hockeykonsulentens första föreningsbesök.

Fysträning

_______

När startar vi? Hur många ggr i veckan? Stegrande antal?

Off-ice träning

_______

När vi börjat med ispassen, hur många ggr och vilka dagar?

Tester

_______

Vad ska vi testa? Kondition, styrka, snabbhet, spänst.

Träningsläger

_______

Boka ett träningsläger med isträning, fyspass, match.

Cuper

_______

Vilka cuper ska laget delta i?

Teknikmärket

_______

Både utespelare och målvakter försöker klara teknikmärket.

Eget: ____________

_______

Eget förslag.

Lagnivå/Praktik

      

Lagnivå/Teori från ABC-pärmen

       

Ledarträff

_______

Ledarna träffas och planerar säsongen.

Teambygge

_______

Gruppövningar som gör att spelarna lär känna varandra.

Vinnande lag

_______

Vilka regler, normer ska vi jobba med?

Ind. spelarsamtal

_______

Sätta individuella mål och skapa en bra relation mellan spelare och ledare.

Kostinformation

_______

Informera spelarna/föräldrarna, vikten av att äta rätt när man idrottar.

Regel- och domarinfo

_______

Informera om regler, etik och moral. Bjud gärna in en domare.

Föräldrainfo

_______

Informera om föreningens policy, vad som kommer att hända.

Hockeyteori

1

____________________

_______

Tränarens egna ämnen.

2

____________________

_______

Tränarens egna ämnen.

www.hockeyakademin.se

Grön 3.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 3

2016-08-26, 09:41


4a

Träningsplan on-ice

Huvuddel anger hög träningsprioritet • Delmoment anger lägre träningsprioritet • Tom ruta anger ingen träning alls 7 - 10 år

Skridsko teknik

Huvuddel Delm.

11 - 12 år

Huvuddel Delm.

13 - 14 år

15 - 16 år

Huvuddel Delm.

Huvuddel Delm.

Balans/Koordination Glidisar Ett ben slalom växelvis Knädopp framåt - bakåt Enbensvändning hö - vä Skridskodans Köttbullen Bubblor Zick/zack

x x x x x x x x

x x x x x x x x

x x x x x x

x x x x x x

x x x x x x

x x x x x x

x x x

x x x x x x x x x

x x x x x x x x

x x x x x x x x

Åkning framåt Grundställning Rakt framåt Start - stopp Översteg hö - vä Översteg hö - vä Scooting hö - vä

x x x x x x

x x x x x x

Åkning bakåt Start - stopp Rakt bakåt Översteg hö - vä Glidsväng hö - vä Scooting hö - vä Zick - zack

x x x x x x

x x x x x x

Åkriktningsförändringar Vändningar hö - vä Höftöppning F-B / hö - vä Höftöppning B-F / hö - vä Höftöppning (Dahlén) Hälvändning F-B / hö - vä Hälvändning B-F / hö - vä Plogen ett ben hö - vä Sidstep Frånvändning hö - vä

x x x x x x

x x x

x x x x x x x x x

x x x x x x

Snabbhet Frekvens-acceleration Reaktion-aktion

x x

www.hockeyakademin.se

Grön 4.indd

1

x x

x x

ISHOCKEYNS ABC

x x

kap 4a

2016-08-26, 09:42


4b

Träningsplan on-ice

Huvuddel anger hög träningsprioritet • Delmoment anger lägre träningsprioritet • Tom ruta anger ingen träning alls 7 - 10 år

Huvuddel Delm.

11 - 12 år

Huvuddel Delm.

13 - 14 år

15 - 16 år

Huvuddel Delm.

Huvuddel Delm.

Puckteknik Puckbehandling Radar och högt huvud Handleder (vicka) Frekvens (växling) Framför Sida Diagonalt Enhand Tvåhänder Nära kropp Långt från kropp Åttan en - två händer Flipp över klubba Skydda puck

x x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x x

Finter Enkel fint Dubbelfint Huvudfint Kroppsfint Skottfint Passningsfint Pausfint Sidledsfint ”toarullen” Sidledsfint ”Sudden” Sidledsfint ”Lemieux” Överstegsfint Dahlénfint V-fint Sternerfint Skridskofint Snurrfint

x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x

x

x x x

x x x x x x x x x x x x x x x x

x x x x x x x x x x x x x x x x

x x x x

x x x x

x

x

Skott Forehand Backhand Snabbskott Slagskott

x x

x

Tekningar

x

www.hockeyakademin.se

Grön 4.indd

x x x

2

x

ISHOCKEYNS ABC

kap 4b

2016-08-26, 09:42


4c

Träningsplan on-ice

Huvuddel anger hög träningsprioritet • Delmoment anger lägre träningsprioritet • Tom ruta anger ingen träning alls 7 - 10 år

Huvuddel Delm.

11 - 12 år

Huvuddel Delm.

13 - 14 år

15 - 16 år

Huvuddel Delm.

Huvuddel Delm.

Passningar Sveppassning Handledspassning Flippassning Backhandpassning Droppassning Direktpassning Sargpassning Maskerad passning Skridskopassning Enhandspassning

x x

x x

x

x x x

x x x x x x x x x

x x x

x x x x

x x x x

x

x x x

x x

x x x x x

x

x x x x x x x x x

Mottagningar Klubban Skridskorna Händerna och kroppen Maskerade mottagningar

x

x

Individuellt försvarsspel Svepbrytning Stötbrytning Blockera skott

x x

Närkampsspel Tacklingar höft-axel Kroppsblockering Rullningar

x

x x x

x x x

x x x

x x x

Spelförståelse ”basic” Passningsskugga Skapa/krympa yta Give and go Split-vision Spelbredd Speldjup Triangelspel Zonspel Man/man spel

x

x

x

x x x x x

x x x

3

x x x

x

x

www.hockeyakademin.se

Grön 4.indd

x

x x x x x x x

x x x x x

ISHOCKEYNS ABC

x x x x x x

sid 4c

2016-08-26, 09:42


4d

Träningsplan on-ice

Huvuddel anger hög träningsprioritet • Delmoment anger lägre träningsprioritet • Tom ruta anger ingen träning alls 7 - 10 år

Huvuddel Delm. Spelförståelse Roller-självklarheter Arbetsområden på banan Platsväxlingar Screening Passningstaktik Styra skott Returtagning

11 - 12 år

Huvuddel Delm.

x x x x x x

Spelförståelse Självklarheter-offensivt En mot en Två mot en Två mot två Tre mot två Tre mot tre Spelvändningar

x x

x x x

13 - 14 år

15 - 16 år

Huvuddel Delm.

Huvuddel Delm.

x x x x x x

x x x x x x

x

x x x x x x

x x x x x x

x

x x

x

x

x

x

x x x x x x

Försvarszon-försvarsspel

x

x

x

Försvarszon - anfallsspel

x

x

x

Mittzon - försvarsspel

x

x

x

Mittzon - anfallsspel

x

x

x

Anfallszon - försvarsspel

x

x

x

Anfallszon - anfallsspel

x

x

x

Spelförståelse Individuell taktik-defensivt Arbetsområden utan puck Forechecking Fördröjningsspel Backchecking Spelet om linjerna Double up (2-1 i kampsit.)

x

x

x x

x

Femmans taktik utan puck, närspel och markering

med puck, rörlighet och uppspel

utan puck, markering och brytning med puck, inbrytning i anfallszon utan puck, närspel och markering

med puck, positionsspel och avslutningar

www.hockeyakademin.se

Grön 4.indd

4

ISHOCKEYNS ABC

sid 4d

2016-08-26, 09:42


5a

Tekniska grunder/ Skridskoteknik Rätt utrustning Skridskor köps ofta med tanken desto högre pris desto bättre skridsko – vilket kan vara sant. Men är skridskon lämpad för rätt nivå? För att få rätt ”sitt” i åkningen måste du ha en skridsko som du med din kraft och kroppsvikt kan rå på. Det är viktigt att barn får en positiv upplevelse av att åka skridskor, var därför noga med att välja ut skridskor som barnen trivs i. Det är viktigt att skridskorna har en bra passform och sitter ordentligt på foten.

Balans För att hitta en bra åkställning bör spelaren träna mycket på olika balansmoment. En faktor som påverkar balansen är huvudets rörelse i olika positioner. Är huvudet långt fram är det risk att spelarna hamnar på tåspetsarna och faller framåt. Detta regleras lättast vid böjning i fotleden. Ju lägre åkställning/tyngdpunkt, desto bättre balans och möjlighet att skapa kraft. Spelarens tyngdöverföring från ben till ben, via fallet framåt åt sidan, har också stor betydelse för balans och förmågan att skapa kraft.

Rätt val avgör inlärning och utveckling! Läs mer under ”Smart Hockey” 15d. Nyckelord • Grund åkställning • Balans • Koordination • Tyngdpunkt • Känsla • Frekvens • Fart • Acceleration

Tyngdpunkt i Höjdled

Grund åkställning En spelares åkställning kallas ofta för sitt och är den position spelaren intar under åkning. Åkställningen skiljer sig åt mellan olika spelare. Stimulera och hjälp spelarna att hitta sin egen naturliga åkställning.

Balans i sidled

Kom ihåg att det kan ta lång tid för barn att träna upp balansen på skridskor, träna långsiktigt! För tips på övningar, se färgflik röd och blå sidan 12. Skridskoåkning – Grunden i ishockeyn Genom att träna och utveckla skridskoåkningen lägger man grunden till att utveckla alla andra färdigheter inom ishockeyn, vilket i sin tur ger trygghet och kvalité.

Höftled Knäled Fotled

Knäet framför tån, böj i fotled (flexion). Sträck upp överkroppen, upp med blicken.

www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

1

Exempel på färdigheter som bygger på skridskoåkningen: • • • •

Närkampsspel Passning/Mottagning Skott Klubbteknik

ISHOCKEYNS ABC

kap 5a

2016-08-26, 09:42


Tekniska grunder/ Skridskoteknik Dagens/Morgondagens ishockey Ishockey är en fantastisk idrott och det krävs mycket träning för att bli en duktig ishockeyspelare. Vad krävs för att klara av dagens och morgondagens ishockey på junior och seniornivå? • • • • • • •

Vinna 1 mot 1 - situationer Fart - Intensitet Klara av spelet på små ytor Fysiskt starka spelare, en tuff idrott God teknik då man har ont om tid Offensiva kvalitéer Kunskap om reglerna

Träna långsiktigt Som junior och seniorspelare vill vi ha spelare som har bra teknik, med mycket fart och intensitet. Det är viktigt att känna till, men för att utveckla våra barn och ungdomar till duktiga skridskoåkare måste vi träna långsiktigt. Träna grunder och var noggrann med detaljer i skridskoåkningen. Metodiken för detta långsiktiga arbete är att ”skynda långsamt”. Arbeta från det enkla till det svåra, stora rörelser och i lugnt tempo. Öka svårighetsgraden efter hand, börja utan klubba, fortsätt med klubba och lägg därefter in både klubba och puck. Skapa åkglädje för varje individ - det skall vara kul att åka skridskor. Teknik för utlärning – Metodik Nivåanpassa träningen d.v.s. lägg nivån så att deltagarna har möjlighet att klara av övningarna. Börja med enkla övningar i låg fart. När du ser att deltagarna utvecklas, lägg in mer fart samt använd hinder och pyloner i övningarna. För att öka svårighetsgraden ytterligare kan man successivt lägga in övningar med passiva/aktiva motståndare, för att på så sätt öka intensiteten i övningen. Smålagsspel i olika former är ett utmärkt komplement till renodlade skridskoövningar.

www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

2

5b

Instruktioner Sträck i knä- och fotled, gör frånskjut med hela skenan. När fotleden sträcks avslutas rörelsen på ett naturligt sätt med en tåkick. Kroppstyngden över hålfoten under glidet, var rytmisk och avspänd i din åkning. Våga… Nivå och individanpassa, se alla i laget Träna, träna, träna – återkom till grunderna Anpassa farten Motivera och stimulera dina spelare Träna detaljer och noggrannhet Få aktivitet på isen, kör stationsträning Träna grunder Ge beröm, man måste få lyckas Ge feedback Ha kul Förebilder Inom Svensk ishockey har vi många fantastiskt duktiga skridskoåkare. Dessa spelare är förebilder för våra barn och ungdomar och vi måste använda oss av dessa spelare i vår pedagogik när vi tränar. Exempel • • • •

Linnea Hedin Oliver Ekman Larsson Carl Hagelin Lina Wester

Alla dessa spelare har gemensamma nämnare: • Avspänd teknik • Bra grundställning/Åkställning • Bra balans • Bra koordination • Bra känsla Mer tips inom skridskoåkning finns i filmklippen från Ishockeyns Tekniska Grunder. Gå in på: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/TekniskaGrunder/

ISHOCKEYNS ABC

kap 5b

2016-08-26, 09:42


5c

Tekniska grunder/ Klubbteknik Rätt utrustning Klubban är ett mycket viktigt redskap inom ishockeyn. Det är viktigt att man har en klubba som är anpassad efter storlek och styrka. Rätt hårdhet och längd är avgörande för att utveckla en bra klubbteknik. Rätt val avgör inlärning och utveckling! Läs mer under ”Smart Hockey” 15e. Grunderna För att bli en bra ”dribbler” måste man hålla klubban rätt. Att tänka på: Skruvmejselgreppet. Nedre handen rörlig, glider upp och ner längs skaftet (träna med en toarulle). Splitvision, upp med blicken. Mjuka och följsamma rörelser med bladet.

I inlärningsskedet bör du tillåta spelarna att titta på pucken för att underlätta inlärning och förbättra tekniken. Målet med puckföringen Målet är att spelarna ska kunna se och känna pucken vid bladet utan att titta ner på den. Då får man mer tid att iaktta med- och motspelare och kan då avgöra vad man skall göra med pucken i nästa situation som uppstår, t. ex. passa, skjuta eller utmana. För att nå detta krävs nivåanpassad och långsiktig träning. Sida-sida

• Sida-Sida • Diagonalt • Fram och Tillbaka (se bild nedan) Använd de tre grundmönstren med olika varianter, variera tempot t. ex. puckföring en och en stillastående alternativt under rörelse på begränsad yta där varje spelare åker runt med egen puck (CSKA). Använd hinder i er träning t. ex. pyloner och klubbor som spelarna får ta sig förbi med hjälp av olika dragningar. Man kan variera puckföringen genom att uppmana spelarna att: • Föra pucken i en åtta • Föra pucken nära eller långt ifrån kroppen • Föra pucken med en- eller tvåhandsfattning Träna Off-Ice Ett utmärkt sätta att ”nöta” spelarnas klubbteknik är att träna detta utanför isbanan med en träkula. Träna så ”hockeylikt” som möjligt, d.v.s hitta åkställningen genom att böja på knäna samt upp med blicken. För tips på övningar, se grön del 16 sidan 1. Mer tips inom puckföring finns i filmklippen från Ishockeyns Tekniska Grunder. Gå in på: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/TekniskaGrunder/

Diagonalt

www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

Tre grundmönster i puckföring

3

Fram-tillbaka

ISHOCKEYNS ABC

kap 5c

2016-08-26, 09:42


Tekniska grunder/ Klubbteknik Dagens/Morgondagens ishockey Ishockey är en fantastisk idrott och det krävs mycket träning för att bli en duktigt ishockeyspelare. Vad krävs för att klara av dagens och morgondagens ishockey på junior- och seniornivå? • • • • • • •

Vinna 1 mot 1 situationer Fart - Intensitet Klara av spelet på små ytor Fysiskt starka spelare, en tuff idrott God teknik då man har ont om tid Offensiva kvalitéer Kunskap om reglerna

Det finns många syften bakom en fint, bland annat att få motståndaren ut balans eller att skapa tid för en passning eller ett skott. Att utföra en fint ställer krav på spelarnas kreativitet, balans, koordination och mod. Skickliga spelare har förmågan att förutse situationen och anpassa avstånd och fart efter hur motståndaren agerar. Finta kan man göra med både kroppen, klubban och skridskorna. Antalet finter är oändliga och nya uppfinns hela tiden. Uppmana spelarna att hitta på egna finter att träna, man kan t.ex. träna in en ”specialare” som man blir riktigt bra på. Varje spelare bör känna till och kunna utföra en handfull olika finter, det är en viktig del av grundutbildningen.

Grön 5.indd

4

Kroppsfint Spelarna lär sig att finta med överkroppen. Båda skridskorna i isen eller balans på ett ben. Att tänka på: Sänk axeln och för pucken åt det håll du fintar. Dra tillbaka pucken i sidled framför försvararen eller mellan klubba och skridsko.

Passningsfint Samma grundutförande som vid en vanlig passning, men den här gången utför man inte hela rörelsen.

Finter Vad vore spelet utan lirare? Många gånger är det lirarna som gör det mest oväntade i spelet och samtidigt uppfinner nya finter. Därför är det viktigt att vi ledare beaktar och uppmuntrar spelarnas olikheter, nyfikenhet och mod redan i unga år. Sträva efter att skapa en miljö där spelarna har rätt att prova och upptäcka, men också har rätt att misslyckas.

www.hockeyakademin.se

5d

Att tänka på: Dra klubban och pucken bakåt. Visa att du är på väg att passa. Avbryt rörelsen och tempoväxla.

Snurrfint Ett enkelt sätt att lura motståndaren är att snurra ifrån honom/henne samtidigt som man täcker pucken med kroppen. Att tänka på: Åk mot motståndarens ena sida, helst din egen forehandsida. Gör ett stopp och snurra ett helt varv, fortsätt på motståndarens andra sida. Behåll farten, undvik att bromsa för mycket i vändningen.

Sidledsfint Toarullen Sidledsfint är användbar när man vill få motspelaren att röra sig i sidled, t.ex. i spel 1 mot 1. Att tänka på: Pucken på forehandsidan, dras i sidled nära kroppen. Nedre handen glider ner på skaftet. När pucken är nära skridskospetsarna håller du övre handens armbåge högt. Släpp ut klubban på andra sidan.

ISHOCKEYNS ABC

kap 5d

2016-08-26, 09:42


Tekniska grunder/ Pass-Mottagning Rätt utrustning Klubban är ett mycket viktigt redskap inom ishockeyn. Det är viktigt att man har en klubba som är anpassad efter storlek och styrka. Rätt hårdhet och längd är avgörande för att utveckla ett bra passningsspel. Rätt val avgör inlärning och utveckling! Läs mer under ”Smart Hockey” 15e. Passningar Att kunna lägga en perfekt passning på bladet till sin kompis är en underbar känsla. Om ditt lag har ett bra passningsspel blir det svårt för motståndarna att få tag på pucken. I ishockey skall ditt lag ha pucken, det blir mycket roligare att spela då. Hur kul är det att jaga efter en puck, bara för att någon har lagt en dålig passning? Ett bra passningsspel ökar tempot i spelet. Det är grunden för ett fartfyllt, variationsrikt och effektivt anfallsspel. Nyckelord • Ögonkontakt • Kroppstyngd från bakre till främre benet • Rotation på pucken, häl till spets • Fullfölj rörelsen

5e

Sveppassning Sveppassningen är grunden till alla passningar och skott. Det skall betonas i träningen för barn och ungdomar. Att tänka på: Pucken på sidan bakom kroppen. Kroppstyngd från bakre till främre benet. Rotation på pucken från häl till spets. Mjuka handleder. Svep/smek iväg pucken. Fullfölj rörelsen i passningens riktning. Peka med klubbladet mot mottagaren.

Backhandpassning Uppmana spelarna att under träningen använda backhand och på så sätt vinna tid i stället för att lägga om till forehand. Tekniken är densamma som för en sveppassning. Det är viktigt att träna på både forehand- och backhandpassningar. Fler passningar • Handledspassning • Direktpassning • Flippassning/Lyftpassning • Droppasning • Sargpassning Mottagningar När man inte har pucken skall man alltid vara beredd att få den. Mottagaren skall visa med klubban var man vill ha pucken. Spelaren skall träna på att ta emot pucken så att den hamnar där man vill ha den i nästa moment. Att tänka på: Hela klubbladet i isen – vinkelrätt mot pucken. Följ pucken med blicken. När pucken träffar bladet – nyp åt klubban eller följ mjukt med i puckriktningen.

Mer tips inom passning och mottagning finns i filmklippen från Ishockeyns Tekniska Grunder. Gå in på: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/TekniskaGrunder/ www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

5

ISHOCKEYNS ABC

kap 5e

2016-08-26, 09:42


5f

Tekniska grunder/ Skott Rätt utrustning Klubban är ett mycket viktigt redskap inom ishockeyn. Det är viktigt att man har en klubba som är anpassad efter storlek och styrka. Rätt hårdhet och längd är avgörande för att utveckla ett bra skott. Grunderna I dagens snabba ishockey måste du kunna skjuta med snabba handledsrörelser på olika ben (båda benen). Nyckeln i all skotträning är att träna fullföljningen. Självklart skall all skotträning uppmuntras och läras in. Spelarna behöver lyckas ofta för att tycka det är roligt att träna skott. Svepskott Betona svepskott i början, eftersom de har sin grund i sveppassning och puckföring.

Att tänka på: Kroppstyngd från bakre till främre benet. - Du använder arm, bål och benmuskler. Rotation på pucken från häl till spets. Tryck nedre handen framåt. Dra övre handen i motsatt riktning. - Hävstångseffekten. Avsluta med en snärtig handledsrörelse. Fullfölj rörelsen i skottriktningen. Avsluta med bladet stängt, peka mot målet.

Handledsskott Handledsskottets teknik skiljer sig lite åt beroende på var pucken befinner sig. Att tänka på: Böj handlederna och dra klubbladet bakåt. Kroppstyngd från bakre till främre benet. Snärtig handledsrörelse, pucken träffar mitt på bladet och roterar iväg. Fullfölj rörelsen i skottriktningen.

www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

6

Backhandskott Grundtekniken är samma som för backhandpassning. Stimulera spelarna att använda backhand och vinna tid i stället för att lägga om till svepskott eller handledsskott. Att tänka på: Pucken vid hälen av bladet bakom kroppen. Kroppstyngd från bakre till främre benet. Vik bladet över pucken i inledningen av skottet. Rotation på pucken från häl till spets. Avsluta med en snärtig handledsrörelse. Fullfölj rörelsen i skottriktningen. Avsluta med bladet stängt, peka mot målet.

Slagskott Många spelare tycker att det är roligt att skjuta slagskott, därför är det viktigt att de lär sig rätt teknik från början. Att tänka på: Luta dig framåt, hjälmen ovanför pucken. Pucken mitt emellan benen. Låt hela överkroppen trycka på i skottet. Träffa isen, strax innan pucken. Fullfölj rörelsen.

Fler skott • Direktskott • Skott på olika stödben • Friläge - Skott Tips Använd lightpuckar (blåa) när ni tränar skott med de yngsta spelarna. Uppmana spelarna att träna skott utanför isbanan! Skjut alltid för att göra mål! Mer om målskytte grön flik 18.

Mer tips inom skott finns i filmklippen från Ishockeyns Tekniska Grunder. Gå in på: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/TekniskaGrunder/

ISHOCKEYNS ABC

kap 5f

2016-08-26, 09:42


Tekniska grunder/ Närkampsspel

I

Närkampsspelet är det viktigt att du som spelare tar ansvar och respekterar din motståndare. Det är aldrig tillåtet att tackla någon mot huvudet eller i ryggen.Tackla bara en spelare som är beredd. Du har själv ansvar för din kropp och för dina handlingar. Var särskilt uppmärksam kring sargerna. Det är viktigt att du har bra skydd som är anpassade för din kropp. Bra och rätt skydd för skuldra, armbåge och höft är speciellt viktigt eftersom det är med dessa skydd du tar emot tacklingar. Hjälmen ska vara ordentligt knäppt och anpassad för ditt huvud. Den bästa skadeförebyggande åtgärden är tveklöst STYRKETRÄNING!

www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

7

5g

På hockeyakademin.se finns filmklipp från ”Ishockeyns Tekniska Grunder”. Här finns grunderna i närkampspel samt viktigt information när det gäller Regler och Etik. Gå in på denna länk:

http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/TekniskaGrunder/

ISHOCKEYNS ABC

kap 5g

2016-08-26, 09:42


Tekniska grunder/ Närkampsspel

D

et är viktigt att alla ledare inom ishockeyn tar ett stort ansvar för att lära ut konsten med närkampsspel på rätt sätt. Framförallt handlar det om att lära ut färdigheterna noggrant, steg för steg. Vi måste komma ihåg att närkampsspel först och främst handlar om att vinna fördel till pucken - inte bara att åka runt och dela ut våldsamma tacklingar. Det är också viktigt att spelarna får lära sig tekniken för hur man tar emot en tackling. Innan man kan lära sig olika tekniker i närkampsspelet måste man träna mycket på skridskoåkning och olika former av balansmoment. Många misstag i närkampsspelet beror på att skridskoåkningen och balansen inte är tillräckligt bra. Därför kommer spelaren in i situationen med kroppen i en felaktig position. Ett bra närkampsspel gör att ditt lag ofta kommer att skapa överlägessituationer (exempelvis 2 mot 1, 3 mot 2) över hela banan. Lyckas vi med att lära spelarna rätt teknik för att både ge och ta emot tacklingar så kommer både antalet utvisningar och skador att minska. Istället kommer vi att få njuta av spelet som det skall spelas - med hög intensitet, mycket kamp och fina kombinationer.

FYRA VIKTIGA MÅL 1 Vinna fördel - ta pucken Närkampsspel går ut på att vinna fördelar i spelet. Att återta eller behålla pucken inom laget. Tacklingen i sig är inget självändamål. Det är både kraftödande och meningslöst att bara åka runt och tackla om man inte vinner någon fördel för sitt lag.

2 Ledarens ansvar

5

5h

viktiga egenskaper hos en bra närkampsspelare:

1 Skridskoskicklighet: • Hastighet/fart - både framlänges, baklänges och vid riktningsförändringar. • Styrka (framförallt i ben och bål). • Balans och rörlighet - spelarens förmåga att ha rätt kroppsposition med en låg tyngdpunkt och förmågan att göra snäva svängar och vändningar med en god balans. 2 Förmågan att läsa och bedöma motståndaren En bra närkampsspelare måste kunna se/läsa motståndarens svagheter och avsikter samt utnyttja dessa. 3 Placeringsförmåga Att kunna skära av vinklar och se möjligheter att komma in i situationerna från rätt håll. Spelare som är duktiga på detta kan styra motståndaren åt det håll som ger fördelar. 4 Förmåga att läsa spelet och agera Med det menar vi förmågan hos spelaren att läsa och se isytan samt med- och motspelarnas rörelser. Samtidigt som spelaren är medveten om vilka alternativa tillvägagångssätt han har för att lösa situationen. 5 Vilja och Mod Vilja och mod att snabbt men bestämt åka in i närkampssituationer eller till pucken, är förmodligen den viktigaste egenskapen för en skicklig närkampsspelare.

Det är ledarens ansvar att inställningen och kunskapen om närkampsspelet är i linje med ishockeyspelets sportsliga idé. Fel signaler från ledaren i båset kan vara till skada för sporten. Som ledare är Du en förebild och har ett stort ansvar för vad som sker på isen. Föregå med gott exempel!

3 PR för sporten Det är ledarens ansvar att inställningen och kunskapen om närkampsspelet är i linje med ishockeyspelets sportsliga idé. Fel signaler från ledaren i båset kan vara till skada för sporten. Som ledare är Du en förebild och har ett stort ansvar för vad som sker på isen. Föregå med gott exempel!

4 Undvika skador Alla inblandade inom ishockeyn har ett ansvar för att minimera antalet skador genom hög medvetenhet och utbildning av närkampsspel. På det sättet kan vi skapa rätt inställning till närkampsspelet. Spelarna måste få lära sig både hur man tacklar och hur man tar emot en tackling på rätt sätt. Då kan man undvika skador både för egen och motståndarens del. www.hockeyakademin.se

Grön 5.indd

8

ISHOCKEYNS ABC

kap 5h

2016-08-26, 09:42


6a

Målskytte

A

tt göra mål är kanske den viktigaste detaljen i ishockey. En målskytt är vår viktigaste spelare. Men vad är det som kännetecknar en målskytt? Vissa kanske föds med någon egenskap som kan vara bra att ha när det gäller att göra mål men den stora delen är träningsbar. Det finns folk som påstår att vi i Sverige är sämre på att göra mål. Det tror vi inte ett dugg på!

Vad är skillnaderna mellan en målskytt och en som inte gör mål? Målskyttarna har: • Fokus, koncentration och målmedvetenhet på att göra mål. • Självförtroende och vågar skjuta. • Bra spelförståelse och målkänsla. • Bra teknik och taktik för att göra mål. Den har de fått genom mycket träning på att göra mål. • En specialare som dom ofta använder (exempelvis Sundins backhanddragning). • Målskyttar älskar att skjuta och göra mål!

Hur ska vi göra för att göra mål? 1 Skjut! • 100% av alla skott som inte skjuts kommer inte att bli mål… • Var självisk, men på ett smart sätt. • All statistik visar tydligt att det är spelarna som skjuter mest som gör flest mål. 2 Tänk skott när ni anfaller! • Sök möjligheter att ta avslut. • Skapa skottlägen för dina lagkamrater. 3 Träffa mål! • Var noggrann i avsluten, träffa mål. 4 Tvinga målvakten att flytta sig i sidled! • Sök diagonalpass och direktskott. • Åk eller dra pucken i sidled. 5 Skym målvakten, styr in pucken och ta returerna! • Våga gå in framför mål när skott kommer. • Visa klubban för skytten så han kan sikta på den. • Var aggressiv i returtagningen. 6 Var målmedveten! • Avsluta hårt och bestämt. • Vinn kampen! Du måste in i trafiken runt mål för att göra mål.

Börja med grunderna i skottekniken. När spelarna kan hantera de “vanliga skotten” T ex handledsskott, backhandskott, slagskott och blivit lite större är det dags att öka svårighetsgraden och träna på att utnyttja klubbans svikt vid skottögonblicket.

www.hockeyakademin.se

Grön 6.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 6a

2016-08-26, 09:43


Målskytte

6b Centrallinjen Centrallinjen är en tänkt linje som går mellan mitten på båda målen. Ett effektivt sätt att göra mål är att i anfallszonen passa pucken diagonalt eller i sidled över denna linje och sedan snabbt avsluta. När pucken spelas över centrallinjen tvingas målvakten till en sidledsförflyttning vilket innebär att han inte täcker lika mycket nät som vanligt. Det är även effektivt att åka eller dra pucken i sidled för att få målvakten i rörelse. Vid friläge med målvakten ska pucken föras så att den är i centrallinjen, och inte skridskorna vilket många spelare har.

Bild 1: Sju luckor

Grunderna i målskytte För att bli en bra målskytt är det mycket viktigt att man vet och kan se var målvaktens luckor finns. Ofta säger man att det finns sju luckor där man ska skjuta (se bild 1). Det är dock inte riktigt så enkelt, men ofta har en högerskytt största luckan högt på plockhandssidan (vänsterplockande målvakt). En vänsterskytt har ofta största luckan lågt på klubbhandssidan (vänsterplockande målvakt).

”Puckens Öga” Det är viktigt att lära sig att se luckorna utifrån ”puckens öga”. Det är nämligen så att spelarens öga och ”puckens öga”, ser nätet ur olika vinklar. Detta gör att de luckor som du tror dig se med dina egna ögon inte alltid är några luckor. Ett enkelt sätt att visa och testa detta, är att knyta fast fyra gummiband (se bild 2) i målburen. Låt en målvakt ställa sig i målet och dra ut gummibanden. Ligg ner på isen precis där gummibanden går ihop för att verkligen se samma luckor som ”puckens öga” ser. Dra ut gummibanden till olika skottvinklar och avstånd. Variera även målvaktens position för att se var luckorna finns i olika situationer.

www.hockeyakademin.se

Grön 6.indd

2

Snabba skott När du får ett skottläge gäller det att kunna skjuta med olika stödben. Man har oftast för lite tid på sig för att kunna lägga pucken till rätta. Träna på att skjuta snabbt och maskerat både vid framlängesåkning och vid överstegsåkning • Träna först stillastående skott på olika stödben. • Rakt framifrån och vinkelskott tränas därefter. • Skott vid överstegsåkning är svårast och tränas sist. • Träna både forehand- och backhandskott. • Olika stödben ger olika möjligheter att följa upp skottet med en returtagning. Accelerera farten innan skottet.

Vanliga fel • Spelarna klarar inte av rörelsen i fart därför att de inte kan den stillastående. • Skjuter bara på innerbenet (benet närmast pucken). • Lägger alltid över till forehand, kan inte skjuta backhandsskott. • Farten minskar innan skottet, ingen accelererande rörelse.

ISHOCKEYNS ABC

kap 6b

2016-08-26, 09:43


6c

Målskytte Fri med målvakten – dribbla

När du vill dra målvakten är det viktigt att målvakten inte anar vad du ska göra. Ha därför pucken på sidan om dig så att du kan finta skott. Har du pucken framför dig så kan du inte skjuta och målvakten vet då att du tänker dra. Påbörja finten tidigt så att du inte kommer för nära målvakten när du ska lyfta in pucken.

Bild 2: Boxen - hitta luckorna

Fri med målvakten - skott När du kommer fri med målvakten och skall avsluta med skott är det lättare att skjuta högt med kroppstyngden på benet närmast pucken (bakre benet). Det skottet blir dock oftast lösare än det skott där kraft hämtas från bakre benet och balansen flyttas över till främre benet i skottögonblicket. • Ha pucken lite bakom dig, så du kan använda svepskott eller dra pucken framför dig för ett handledsskott. • Använd handledsskott på puckar som befinner sig framför dig. • Det optimala avståndet för skott framifrån är mellan tekningspunkterna. • Kom ihåg att puckens ögon inte ser samma luckor som skyttens ögon. • Skjut maskerat i skäret för att överraska målvakten • Skott nära målvakten bör vara höga. • Lär dig skjuta maskerat medan du dribblar forehand- backhand i djupled. • Pucken ska vara i centrallinjen, och inte skridskorna. Vanliga fel • Pucken för långt framför kroppen, ger lösa handledsskott, oftast höga. • Tittar inte upp innan skottet och ser vad målvakten gör. • Spelaren bromsar skottet med för hög anspänning och ser inte möjligheten. • Skotten kommer för nära. • Spelaren ser inte samma luckor som pucken ser. • Spelaren glider sista biten innan skottet, ingen överraskning och sämre kraft i skottet. www.hockeyakademin.se

Grön 6.indd

3

• Hög fart fram ger en enkel fint. • Låg fart fram ger möjlighet till enkel eller dubbelfint. • Om du har fått ner målvakten på isen och skall lyfta pucken högt, så ta ner nedre handen på skaftet för att lättare kunna lyfta pucken. • Dra pucken i sidled innan du lyfter. • När du drar pucken i sidled öppnas ofta en lucka mellan benen. Vanliga fel • För hög fart för en dragning, skjut istället! . • Dubbeldragning vid hög fart. • Pucken dras diagonalt istället för i sidled innan den ska lyftas upp i taket. • Lyftet sker innan målvakten gått ner, för tidigt lyft. • För låg fart fram gör att dragningarna blir för långsamma. • Ingen fint innan dragningen

På hockeyakademin.se finns filmklipp från Övningsbanken där du bl a kan hitta övningar inom målskytte. Gå in på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Video/

ISHOCKEYNS ABC

kap 6c

2016-08-26, 09:43


Målskytte

6d 3 övningar

Skymma målvakten I dagens ishockey görs väldigt många mål när målvakten är skymd. Vid skott från långt håll krävs det nästan alltid att han är skymd. För att skymma pucken för målvakten i skottögonblicket gäller följande: • Ställ dig eller passera mellan pucken och målvaktens ögon i skottögonblicket. • Du skymmer givetvis bäst nära målvakten, men även mitt i zon är OK. • Rulla runt din motståndare och kom in på retur. Vanliga fel • Den som skymmer står i linje med skytten, inte pucken. • Spelaren kommer inte in framför buren för att skymma. Instruera spelaren att ställa sig högre upp i zonen där det ofta är lättare att ta sig in. • Den som skymmer har ingen fart in på returen.

1. Optimalt skottavstånd med returtagare

A = Skottavstånd. Här ska även ”felinfo” ges till målvakten. T ex en sänkning av ena axeln. B = Optimalt skottavstånd C = Dribblingsavstånd Pucken drivs vid sidan av kroppen i ”tripple threat position” d v s redo att skjuta, passa och dribbla. Variera utgångspunkterna så det inte alltid blir skott rakt framifrån. Till denna övning kan mycket väl skymmare eller inåkande skymmare adderas. Även backcheckare kan läggas till för att göra övningen ännu mer matchlik.

Avslutande tips Det finns många olika sätt att förbättra spelarnas skott och förmåga att göra mål. Grunden för att spelarna ska bli bättre är att du som ledare planerar in och prioriterar dessa moment i träningen. Här nedan följer några tips som ni kan ha nytta av, både ledare och spelare. •

• • •

• •

Ett sätt att uppmärksamma snabba och noggranna avslut är att du som ledare ställer dig nära målet under en övning och ger feedback. Pröva olika tävlingar för att förbättra skottoch målgörarförmågan. Skotten behöver inte alltid vara hårda, utan det är viktigare att dom skjuts med hög precision. Uppmana spelarna att vara skottberedda genom att ställa om skridskorna och kroppen i förhållande till pucken och målet. Ta alltid returer. Skjut mycket och ofta.

www.hockeyakademin.se

Grön 6.indd

4

2. Backskott med skymmare och returtagare

F1 passar upp till B1 som har ”kallat på pucken” och visat var han vill ha den. B1 jobbar sig in med skridskorna utanför blålinjen och pucken innanför, blicken uppe. Hela tiden skottberedd. F2 är Skymmare och F1 agerar redo returtagare. Här kan läggas till en försvarande forward som ska försöka blocka skottet och en försvarande back som i samarbete med målvakten ska freda eget mål och allra helst vinna puck.

3. Riktningsförändring med returtagare

S1 gör en riktningsförändring mot en försvarare eller fast hinder. Få målvakten i förflyttning och gör mål. Returtagare är redo för eventuella returer. S1 blir returtagare på nästa skott. Anpassa fart efter teknik. Få med farten in mot mitten och täck pucken.

ISHOCKEYNS ABC

kap 6d

2016-08-26, 09:43


7a

Utrustning Begagnad utrustning

Att tänka på!

Det fungerar utmärkt att använda begagnad utrustning. Det är viktigt att det är rätt utrustning som passar barnet och att skydden är hela.

När barnen blir äldre ökar utbudet av utrustning. Här är det viktigt att köpa rätt utrustning som passar barnet. De dyraste exemplen på klubbor och skridskor är avsedda för den vuxne och utbildade spelaren som kan utnyttja t ex en klubbas konstruktion och som p g a kroppstyngd, intensitet och kraft i åkningen behöver en mer kvalificerad skridsko.

Bytardagar De flesta föreningarna arrangerar bytardagar där man kan byta eller köpa begagnad utrustning till billiga priser. I vissa föreningar finns det även möjlighet att låna/hyra utrustning.

Utrustning Hjälm - Använd en CE-godkänd hjälm och galler av lika fabrikat för bästa skydd. Det är viktigt att hjälmen är i rätt storlek och sitter bra för att skydda på rätt sätt. Passa in hjälmens placering med en fingerbredd mellan ögonbryn och hjälmkant. Spänn hakbandet så det inte kan passera hakan och ställ in gallrets höjd så att hakan vilar i hakkoppen. Tandskydd är ett bra komplement även när man har galler. Halsskydd - Halsskyddet ska vara helt och sitta fast ordenligt på halsen. Ett skärskadeskyddande CEmärkt halsskydd rekommenderas. Skridskor - Barnens skridskostorlek ska vara nära fotens storlek och barnets ankelstyrka ska kunna påverka skon så ankeln kan böjas framåt och i sidled vilket skridskoåkning kräver. Begagnade skridskor är värt att prova om de har rätt storlek och slipas vassa.

www.hockeyakademin.se

Grön 7.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 7a

2016-08-26, 09:43


7b

Utrustning Klubban - Är klubban anpassad till kroppslängd, handstorlek och armstyrka lär man sig passa, skjuta och dribbla bättre. De dyraste klubborna är anpassade för seniorer. För ungdomsspelare rekommenderas billigare varianter som är bättre anpassade för ungdomar.

Kroppsledsskydd - Det är lederna som tar emot när barnet faller i isen. Barnen ska ha skydd som avlastar lederna. Benskydd, armbågsskydd, axelskydd och handskar i rätt storlek ger bästa skydd. Även genitalskydd ska användas. Handledsskydd är bra för att täcka upp glappet mellan handskar och armbågsskydd.

Målvaktsutrustning Precis som för utespelaren gäller hjälm som huvudskydd med fästat ansiktsskydd av utespelartyp och skärskadeskydd för halsen. Utespelarskridskor gäller även för målvakt i början av Hockeyskolan och självklart ska en målvakt ha genitalskydd. Många föreningar har målvaktsutrustning för utlåning till ungdomsspelare.

Hockeybyxor - Rätt storlek är viktigt för att inte skydden och stoppningen ska hindra rörelser vid inlärning av skridskoåkning och vid spel. Byxan ska sluta strax ovanför mitten av benskyddens knäskål för att inte hindra skridskoåkningen.

Mer information Mer utförliga tips inom utrustning finns i föräldrafoldern på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Malgrupper/Foralder/

www.hockeyakademin.se

Grön 7.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

kap 7b

2016-08-26, 09:43


8a

Träningsplan /social och mental förmåga

Huvuddel anger hög träningsprioritet • Delmoment anger lägre träningsprioritet • Tom ruta anger ingen träning alls 7 - 10 år

11 - 12 år

13 - 14 år

15 - 16år

Sociala förmågor

Huvuddel

Kompisövningar

Fair play

Regler och normer

Delmål

Huvuddel

Kommunikation och feedback

Delmål

Huvuddel

Delmål

Huvuddel

Delmål

Lagövningar

Moral och etik

Rutiner

Ansvar

Mentala förmågor Motivationsövningar

Avslappningsövningar

Modellinlärning

Träna matchlikt

Koncentrationsövningar

Målsättningsövningar

Positivt tänkande

Stresshantering

Självförtroendeövningar

www.hockeyakademin.se

Grön 8.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 8a

2016-08-26, 09:44


Social och mental förmåga ”Inställning slår klass” är en känd fras som använts i många sammanhang, kanske i synnerhet när det gäller ishockeyresultat. Ett av de mest kända bevisen på förhållandet mellan inställning och klass upplevdes under OS i Lake Placid 1980, i matchen mellan det unga collegelaget från USA och ”oövervinnerliga” hockeylandslaget från Sovjetunionen. Ingen, utom troligtvis det amerikanska laget, trodde väl att det var möjligt att rubba det stjärnspäckade sovjetiska landslaget. Men utgången blev som bekant en helt annan – collegelaget från USA besegrade Sovjet med 4-3 och ”The Miracle on Ice” var ett faktum. Att USA:s vinst mot Sovjet handlade mer om inställning än om färdigheter kan säkert de flesta vara överens om. Men vad är det då som skiljer de mentala vinnarna från de mentala förlorarna? Motivation, självförtroende, koncentration, anspänning, mål och laganda är några centrala och viktiga delar att jobba med för att skapa optimala individuella och kollektiva prestationer. Att jobba med spelarnas sociala och mentala färdigheter är minst lika viktigt som att jobba med de fysiska och tekniska färdigheterna. Det är trots allt spelarnas hjärna som avgör om spelarna kommer att utnyttja sin fysiska och tekniska förmåga.

Utvecklingsområden 1 Motivation: Motivation är avgörande för om spelare kommer att lyckas eller inte. Framgången bygger mycket på att du som ledare har kunskap om vad som motiverar dina spelare, samt hur motivationen kan förbättras för varje enskild spelare och för laget som helhet. Alla spelare har sin unika motivation och motivationen innehåller två grundläggande delar: inriktning och intensitet. Inriktningen syftar till vad dina spelare strävar mot att få eller uppnå. Intensiteten syftar till hur hårt dina spelare jobbar för att komma dit de vill. När dina spelare har en stark inriktning och en hög intensitet är motivationen stark och prestationerna blir goda.

8b

positivt eller negativt beror på hur spelaren uppfattar sin anspänning. En del spelare säger att de presterar som bäst när de är nervösa och för dem kan en hög anspänning vara positivt. Spelare som tycker att nervositet är något negativt, uppfattar också ofta en hög anspänning som något negativt. Som ledare är det viktigt att du kan hjälpa dina spelare, att höja eller sänka sin anspänning efter behov och för bästa resultat. 4 Koncentration: Koncentration handlar om att kunna fokusera på rätt saker under både träning och match. Precis som andra psykologiska färdigheter kan spelarna träna upp sin koncentrationsförmåga. Om enskilda spelare eller ett lag vinner eller förlorar, allt från en närkamp till en hel match, bestäms ofta av hur bra koncentrationen är. Det är viktigt att du hjälper spelarna att lära sig att fokusera på rätt saker under prestationen trots att det kan finnas störningsmoment som t.ex. publik, domarbedömningar, resultat eller negativa tankar. 5 Mål: Det är viktigt att få dina spelare att sätta upp mål. I ett lag ska det finnas både individuella och kollektiva mål. Att sätta upp mål är viktigt därför att det för uppmärksamheten mot det du och dina spelare tillsammans vill åstadkomma. Målen är också en drivkraft för spelarna att bibehålla sin motivation. Det är därför viktigt att jobba med såväl kortsiktiga mål (t.ex. en enskild träning) och långsiktiga mål (t.ex. för säsongen). De flesta av dina spelare behöver dock hjälp med att sätta effektiva mål där det finns en strategi för att uppnå målen.

2 Självförtroende: Det finns många undersökningar som visar hur viktigt självförtroendet är för att kunna prestera framgångsrikt. En av de mest avgörande faktorerna som skiljer en spelare som når framgång från en som inte når framgång är självförtroendet. Självförtroendet är kopplat till det dina spelare gör, inte den de är. Du kan hjälpa dina spelare att stärka sitt självförtroende genom att fokusera på positiva prestationer och låta dem våga misslyckas för att våga lyckas. 3 Anspänning: Anspänning är en generell fysiologisk och psykologisk spänning hos dina spelare. Spelare med hög anspänning upplever ofta en ökad hjärtklappning, snabbare andning, handsvett, ”fjärilar i magen” etc. Anspänning är inte direkt kopplat till behagliga eller obehagliga situationer, men en spelares anspänning kan påverka prestationen antingen positivt eller negativt. Huruvida resultatet blir VÄND! > www.hockeyakademin.se

Grön 8.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

kap 8b

2016-08-26, 09:44


Social och mental förmåga 6 Laganda: Det är inte helt lätt att beskriva vad laganda är. Lagandan består av flera olika faktorer varje lag har sin unika laganda. Det finns emellertid ett antal faktorer som är betydelsefulla för att skapa laganda och ett gynnsamt prestationsklimat. Ett lag består av ett antal individer, alla individer har ett eget ansvar och ett kollektivt ansvar. Det egna ansvaret innebär att ta ansvar för sina egna handlingar – allt från att komma i tid, anmäla sjukfrånvaro, förhinder för träning osv. till att vara mentalt förberedd för match eller träning och ge sitt yttersta i varje situation. Huruvida spelarna tar sitt individuella ansvar eller inte kommer att påverka laget, så det egna ansvaret innebär också därför ett kollektivt ansvar. Det är viktigt att du diskuterar ansvarsfrågan med dina spelare för att redan i tidig ålder skapa individuellt starka individer som också tar sitt kollektiva ansvar. Trygghet är en viktig bidragande faktor. Som ledare är det viktigt att möjliggöra förutsättningar för att spelarna ska känna sig trygga, t.ex. genom att skapa rutiner och ha en öppen kommunikation. Ett lag består av ett antal individer. Därför är det också viktigt att skapa förståelse för att alla är unika individer och har olika intressen, lär sig olika snabbt, har olika behov etc. Att behålla individualiteten i laget är viktigt för att kunna få varje individ att prestera maximalt utifrån sin förmåga. Individualitet ger bättre förutsättningar för ett gott samarbete. Ett lag med god laganda kan också glädjas med varandras framgång och lära sig av sina misstag utan att spelarna känner sig misslyckade.

Ledarens uppgifter Som ledare ska du utveckla dina spelares fysiologiska förmågor (t.ex. motorik, teknik, styrka) mentala förmågor (t.ex. inställning, självförtroende, koncentration) och sociala förmågor (t.ex. samarbetsförmåga, fair play, kamratskap). Spelarnas fysiska förmåga tränas i princip vid varje träningspass, men tänk också på att integrera träning av den mentala och sociala förmågan vid varje träningspass. Det behöver inte vara svårt eller komplicerat, enkla övningar kan ha stor inverkan på spelarnas utveckling. Psykologiska tränaren Ola Berggren har tillsammans med tidigare NHL-målvakten Johan Hedberg skrivit materialet “Prestationspsykologi”. Här har landslagsspelare fått ställa sina frågor inom idrottspsykologi som sedan besvarats av Berggren och Hedberg. Du kan läsa det på denna länk tillsammans med flera andra material inom ämnet psykologisk träning: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/Psykologisktraning/

6

8c

budord för att utveckla den mentala och sociala förmågan

1

Motivation Stark inre motivation – en drivkraft att vilja spela ishockey för själva spelet och gemenskapen. Fokusera på utveckling – att ha en motivation att ständigt utvecklas och lära sig av både framgång och misstag.

2

Mål Resultatmål – sätta upp tydliga mål och jobba efter vad man vill åstadkomma. Processmål – jobba fram tydliga strategier för hur man ska nå resultatmålen. Prestationsmål – agera i den givna situationen utifrån vad man kan prestera i här och nu oavsett vilka resultatmål som är uppsatta.

3

Koncentration Prestera i nuet – att alltid jobba utifrån att man bara kan prestera här och nu, aldrig i det förgångna eller i framtiden. Tävlingsfokus – att kunna träna som om det vore match, det man tränar på träning upprepar man på match. Återta förlorad fokus – när man förlorar fokus under träning eller match, snabbt märka det och återta rätt fokus.

4

Självförtroende Optimalt självförtroende – att vara ödmjuk och samtidigt kunna tro på den egna förmågan. Vilja att lyckas – att alltid kunna sträva mot att vilja lyckas, istället för att fokusera på att inte misslyckas.

5

Anspänning Reglera anspänning – att förstå och hitta den optimala individuella anspänning, sänka den vid övertändning och höja den vid understimulering. Kamp och flykt – att kunna hantera kamp eller flykt respons, vända och fokusera på rätt saker.

6

Laganda Individuellt och kollektivt ansvar – att förstå hur egna handlingar påverkar kollektivet och att kunna ta ansvar för dessa. Öppen kommunikation – att hela tiden sträva efter att ha en öppen kommunikation, det ska finnas utrymme för både beröm och konstruktiv kritik. Trygghet – skapa gemensamma rutiner och ledstjärnor som för spelarna är igenkännande och viktiga. Samarbeta – laget vinner och förlorar tillsammans och allt beror på den kollektiva insatsen oavsett vem som gör eller släpper in mål.

www.hockeyakademin.se

Grön 8.indd

3

ISHOCKEYNS ABC

kap 8c

2016-08-26, 09:44


9

NPF inom ishockey

Personer med NPF kan ha svårigheter med vissa eller många av nedanstående punkter: ▪ Att reglera uppmärksamheten ▪ Att kontrollera impulser och hålla en jämn aktivitetsnivå ▪ Att samspela och förstå andra människor ▪ Perception – En över- eller underkänslighet för sinnesintryck ▪ Att hantera förändringar och bristande struktur ▪ Att hitta och behålla motivationen

Styrkor Självklart varierar det mellan varje individ men individer med NPF kan visa upp några av följande styrkor. Energifylld - Energi, glöd och entusiasm smittar av sig på övriga laget. Envis - Envishet och målmedvetenhet ger en ökad prestation när “det gäller”. Tänker utanför boxen - Förmågan att tänka utanför “boxen” tillför laget nya perspektiv. Spelaren ser möjligheter istället för hinder. Skarpa sinnen - De skarpa sinnena gör att spelaren kan uppfatta saker under matchen som andra kanske missar.

NPF inom ishockey (NPF = Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t ex ADHD eller Aspergers syndrom) Detta är en sammanfattning av Svenska Ishockeyförbundets utbildningsmaterial ”NPF inom ishockey”. Du kan läsa hela materialet på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/NPFADHDAspergers/

Hyperfokuserad - Förmåga att hyperfokusera gör att spelaren kan gå in helt i en aktivitet utan att störas av omgivningen.

Citat om NPF Linus Söderström (Aspergers syndrom) “ Mitt budskap är att de inte ska vara rädda utan se det som en positiv grej. Få självförtroende! Robin Kovacs (ADHD och dyslexi) “Jag ser min adhd bara som en fördel. Det gör att jag orkar träna mer.” Mio 11 år, (ADHD) “ADHD brukar jag kalla för min superkraft. Den gör att jag har lite mer energi!”

Vad är NPF? De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna (NPF) är ADHD och Autism/Aspergers syndrom. NPF-diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser samtidigt.

www.hockeyakademin.se

Grön 9.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 9

2016-08-26, 09:44


10a

Attityd/Domare

E

n ishockeymatch som helhet är beroende av ett fungerande samspel mellan spelare, domare, ledare och publik (= föräldrar i ungdomssammanhang). Domarna i ungdomsishockeyn är, precis som spelarna, under utbildning. Inför säsongen genomgår de en föreningsdomarkurs. Kursen omfattar en dag och därefter får killarna och tjejerna ge sig ut och döma ungdomsishockey. Matcherna utgör en viktig del i utbildningen och utvecklingen av domarna. I den utbildningen ingår även en tävling, men vi får inte glömma bort att det är barn som är på isen. I varje förening finns en domaransvarig som ansvarar för tillsättning och utbildning av domarna. Som domare finns möjlighet att få vara med om många fantastiska hockeyupplevelser och att utvecklas som människa. På samma sätt som för spelarna finns det möjlighet för de mest lovande domarna att deltaga i utbildningsturneringar som TV-Pucken. Att vara hockeydomare är ett bra sätt att behålla kontakten med sporten. Som ungdomsspelare kan det vara ett bra sätt att få in lite extra pengar. Det är också ett bra sätt att få extra istid och få träna extra skridskoåkning. Förhoppningsvis kommer ni vuxna i framtiden att ge de unga domarna möjlighet att få göra några misstag under sin vidareutbildning.

domare kan bestraffa spelare och ledare har de en uppgift som medför ett stort ansvar. Därför är en bra ATTITYD och ett bra förhållningssätt till matchens aktörer mycket viktigt.

Samtal och Reflektion: • Varför kritiserar man domarens beslut under en match? • Vilka fördelar eller nackdelar får man genom att kritisera och klaga på domarens beslut? • Vad får det för konsekvenser för laget när en eller flera spelare klagar på domaren?

Samtal och Reflektioner: • Vad karaktäriserar en bra domare? • Vad karaktäriserar en dålig domare? • Hur kan en domare bidra till en bra stämning på isen? • Vilket förhållningssätt skall domaren ha till spelare, ledare och publik?

Spelare Under en ishockeymatch gäller det att vara 100% fokuserad på sitt eget och sitt lags spel. Om fokus läggs på domaren är det lätt att tappa kvalité på sitt eget spel och dra på sig onödiga utvisningar. Det är aldrig tillåtet att skälla på domaren. Tänk på att vid ungdomsmatcher är ofta domarna unga och nybörjare på att döma. Ha respekt för att det ibland kan bli fel beslut.

Domare Domaren fyller en viktig funktion i genomförandet av matchen. Det är därför av yttersta vikt att domaren föregår med gott exempel och uppträder korrekt på alla sätt. Eftersom www.hockeyakademin.se

Grön 10.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 10a

2016-08-26, 09:45


10 b

Attityd/Domare Ledare Ledaren har ett stort ansvar för hur ungdomar bemöter domaren och motståndarna. Ett lags ATTITYD på och utanför ishockeyrinken speglar sig ofta i deras ledares ATTITYD. Därför är det mycket viktigt att alla ledare i ett lag verkligen är goda föredömen för spelarna. Som ledare ska man ha förmågan att skapa ett öppet och positivt förhållningssätt. Det ska vara tillåtet att tycka olika men också glädjas tillsammans. Då ger man ungdomar möjlighet att bli sedda och uppmärksammade även i vardagen. Att finnas till hands och stötta, både i svåra situationer men även under den vanliga träningen, är kanske en ledares viktigaste uppgift.

Samtal och reflektion: • Hur ska en bra hockeyförälder vara? • På vilket sätt kan föräldrarna hjälpa spelarna och domarna att känna sig trygga? • Vad är det som påverkar spelarna/domarna att inte känna sig trygga inom idrotten/laget? • Är det positivt eller negativ att tillåta några spelare att göra på ett sätt och andra på ett annat sätt?

Svenska Ishockeyförbundet har genom ”Ishockeyn Vill”, tydliggjort, bland annat att barn och ungdomar ska utbildas i att ta hänsyn till kamrater, ledare och funktionärer, etik, god laganda samt att leva sunt. Det dagliga mötet mellan spelare, ledare och föräldrar, utgör grunden för att lyckas förmedla innebörden i dessa begrepp. En god laganda gör också att spelarna i laget utvecklas snabbare. Samtal och reflektion: • Vad karakteriserar en bra ledare? • Vilken är ledarens viktigaste uppgift? • Vad är laganda? • Hur skapar man bra laganda? • Vad är dålig laganda? • Varför är det viktigt med bra laganda?

Slashing

Spearing

Time out

Tripping

Föräldrar Föräldrar står sina barn närmast. De ATTITYDER och värderingar som föräldrar förmedlar spelar en mycket stor roll för ungdomars förhållningssätt till andra människor. Om föräldrar står på läktaren och högljutt kritiserar domarna under en ishockeymatch dras ofta både spelare och ledare med och börjar kritisera och ”skälla” på domarna. Innan man ”skäller” på spelare och domare är det viktigt att man sätter sig in i deras situation. Framförallt inom barn och ungdomsishockeyn måste man tänka på och förstå att dessa domare och spelare inte är färdigutvecklade och är där för att lära sig och utvecklas. Hur skall dessa kunna utvecklas och bli bättre om dom inte får träna i ett positivt arbetsklimat? Det viktigaste MÅLET i ungdomsishockeyn är att ha kul samt att utvecklas och utbildas och detta gäller givetvis domarna också!

Roughing

www.hockeyakademin.se

Grön 10.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

kap 10b

2016-08-26, 09:45


11a

Allmän träningslära Träning på lång och kort sikt Utveckling av idrottslig prestationsförmåga är en långsiktig process. Det fordras många års träning med ett stort antal träningspass per vecka innan full utveckling skett inom den ”arvsmässiga ramen”, vilket är varje individs prestationsförmåga.

Börja i unga år!

Senior

Ishockey är en motoriskt komplicerad idrott, så det är önskvärt att träningen påbörjas i unga år och då på ett lekfullt sätt.

22 år

Idrottslig framgång bygger bl a på:

Junior

• långsiktig planering mot ett bestämt mål. • ambition och förutsättning hos spelarna. • kunskap, ”fingertoppskänsla”, organisationsförmåga och personlig utstrålning hos tränare/ledare.

Inför junioråldern

Uppmuntra spontanträning! Inför Åldersgränserna ska ses puberteten som grova riktmärken!

13 år

Guldåldern

Tre Kronors Hockeyskola

7 år

Leken i centrum Ishockey i lekfulla former Lekstadium Spelglädje

9 år

Motorisk guldålder Motorik- och koordinationsträning extra gynnsam Grundstadium Grundläggande enkel styrketräning

www.hockeyakademin.se

Grön 11.indd

1

Fysisk tillväxt Uppbyggnadsträning Uppbyggnadsstadium Styrketräningsteknik

16 år

18 år Högprestation Högprestationsstadium Efter puberteten är det viktigt att ta hänsyn till idrottens speciella krav.

Prestation Specialisering Prestationsstadium

Högprestation Högprestationsstadium

Viktigt att fortsätta med de 5 fysiska grundegenskaperna.

Ta hänsyn till var varje individ befinner sig i utvecklingen.

Allsidighet! Ungdomsträning ska vara allsidigt utvecklande och spelarna ska tillåtas att syssla med flera idrottsgrenar.

Spontanidrotten utgör en viktig del i den totala träningsmängden.

Före puberteten är det viktigt att träna koordinativa egenskaper, snabbhet, frekvens samt olika ishockeytekniska färdigheter.

ISHOCKEYNS ABC

kap 11a

2016-08-26, 09:45


11b

Allmän träningslära Optimal mottaglighetsålder Optimal mottaglighet innebär att spelaren anses vara speciellt mottaglig för en viss typ av träning i en viss ålder. Tre Kronors Hockeyskola

Guldålder

Inför pubertet

Inför junior

Junior

7-10 år

10-12 år

13-14 år

15-16 år

17-18 år

Koordination

19-20 år

• grunder • svår motorik • balans • reaktion • rörelse precision Rörlighet Snabbhet Uthållighet Styrka Mycket gynnsam period

Gynnsam period

Ger liten effekt

Ovanstående bild vill visa hur viktigt det är att träna på rätt saker vid rätt ålder. Tänk på att det tar lång tid innan en rörelse är automatiserad. De olika stadierna ovan har flytande övergångar och kan inte knytas till exakt kronologisk ålder eftersom den inte överensstämmer med biologisk ålder och utveckling. I vilket stadium en spelare skall placeras ur träningssynpunkt beror även på träningsbakgrund. Schemat ger bra vägledning för det långsiktiga träningsarbetet.

Noteringar

www.hockeyakademin.se

Grön 11.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

kap 11b

2016-08-26, 09:45


Styrketräning för barn och ungdomar 11c

11

Riksidrottsförbundets rekommendationer när det gäller styrketräning för barn och ungdomar från rapporten: ”Kunskapsöversikt: Styrketräning för barn och ungdomar” Barn- och ungdomsåren är en period i livet när den växande människans kropp är mycket mottaglig för träningsstimuli. Under denna tid lägger man grunden för sin framtida fysik, sin hälsa och sina motionsvanor. Det är därför av yttersta vikt att barn och ungdomar tränar optimalt. Styrketräningen har en given plats i en optimal, allsidig fysisk träning som på bästa sätt främjar barns utveckling.

Praktiska rekommendationer: 1. Tiden för att påbörja systematisk styrketräning bör vara beroende av varje enskilt barnens individuella utvecklingsnivå, men 7-8 års ålder kan ses som ett riktmärke.

7-8 års ålder kan ses som ett riktmärke för att påbörja systematisk styrketräning.

5. Initialt ska 1-3 styrketräningspass/ vecka tillämpas. Ett träningspass bör lämpligen vara 20-40 min lång. 6. Varje styrketräningspass ska inledas med en 10-15 min uppvärmning som innefattar dynamiska övningar för olika muskelgrupper. 7. Man bör starta med 8-12 övningar för olika muskelgrupper. Initialt 1-2 set med moderat belastning och 12-15 repetitioner för övre extremiteter och 15-20 repetitioner för nedre extremiteter. Såväl antal set som belastning kan ökas med ökad erfarenhet av styrketräning. Successivt ska träningsprogrammet kompletteras med övningar inriktade på utveckling av muskelns effektutveckling (power). För ungdomar fr o m tolv års ålder är det fördelaktigt att inkludera en större andel styrkeövningar av plyometrisk karaktär i träningsprogrammet.

2. De ledare och tränare som bedriver styrketräning för barn och ungdomar bör vara väl förtrogna med styrketräningen som träningsform. 3. Träningen ska genomföras i lämplig träningsmiljö. 4. Man ska säkerställa ett adekvat närings- och vätskeintag i samband med styrketräningsprogram.

www.hockeyakademin.se

Grön 11.indd

3

ISHOCKEYNS ABC

kap 11c

2016-08-26, 09:45


Styrketräning för barn och ungdomar 11d

Fokus ska ligga på ett korrekt tekniskt utförande av övningarna.

8. Fokus ska ligga på ett korrekt tekniskt

utförande av övningarna. Det är lämpligt att styrkeövningar först utförs utan belastning för att lära sig korrekt teknik. När barnet behärskar tekniken ska belastning appliceras. 9. Styrketräning för barn och ungdomar bör främst

vara inriktad på de stora muskelgrupperna och övningar med fullständigt rörelseomfång. Särskilt uppmärksamhet ska ägnas de muskelgrupper som inte alltid får tillräklig belastning vid övriga aktiviteter och som är viktiga ur hälsosynvinkel (främre bukväggen, sneda bukmuskler, baksidan av låret, övre extremiteter hos flickor).

10. Styrkepasset bör avslutas med en nedvarvning

bestående av lågintensiva övningar och statiska töjningsövningar.

Ladda ner hela rapporten ”Kunskapsöversikt: Styrketräning för barn och ungdomar” http://rf.se/ImageVault/Images/id_1228/ ImageVaultHandler.aspx I detta material finns bra åldersanpassade fysövningar under varje kapitel (7-10 år, 11-12 år, 13-14 år samt 15-16 år. Delarna benämns som ”Det ideala fyspasset”. Det finns även övningar under den gröna allmäna delen (blad 16). Vill du läsa mer om fysisk träning finns häftet hockeyatletism samt annat intressant material att ladda hem på: http://www.swehockey.se/ Hockeyakademin/ Utbildning/Fys/

11. Man ska sträva efter allsidighet och variation i

användning av styrketräningsövningar.

12. Styrketräningsprogrammets innehåll bör

varieras och kombineras med övningar för utveckling av koordination, balans och kondition. www.hockeyakademin.se

Grön 11.indd

4

ISHOCKEYNS ABC

kap 11d

2016-08-26, 09:45


12

Träningsplan off-ice

Huvuddel anger hög träningsprioritet • Delmoment anger lägre träningsprioritet • Tom ruta anger ingen träning alls 7 - 10 år

Huvuddel Delm. Lek-fantasi-rytmik Koordination Kombinationsmotorik Balans Allsidig-komplex träning Rörlighet Snabbhet-frekv.-reakt.-aktion Styrka - egen kropp Styrka - parövningar

11 - 12 år

Huvuddel Delm.

x x x x x

x x x x x x x x x

x

Styrka - M-bollar Styrka inlärning redskap Styrka mobil Styrka redskap-skivstång Spänst-hopp Aerob (kondition) Anaerob (teknikinr.mjölksyratr.)

15 - 16 år

Huvuddel Delm.

Huvuddel Delm.

x

x

x

13 - 14 år

x x

x x x x x x x x

x x x x x x x x x

x x

x x x x

x

x

x

x

x x

x x

Spelförståelse Spelförståelse-passningsskugga Spelförståelse-skapa/krympa Spelförståelse-”give and go” Spelförståelse-split-vision Spelförståelse-spelbredd Spelförståelse-speldjup Spelförståelse-zonspel Spelförståelse- man/man spel

www.hockeyakademin.se

Grön 12.indd

1

x

x x x x x

x

x

x x x x x

x x x x x

x

x

x

ISHOCKEYNS ABC

x x x x x x x

kap 12

2016-08-26, 09:46


13a

Kost Som ishockeyspelare behöver du vara stark för att stå emot i tuffa närkamper, uthållig för orka hela matcherna, fokuserad för att fatta rätt beslut och – kanske viktigast av allt – frisk, för att kunna träna hårt och fortsätta att utvecklas. Allt det här kan maten hjälpa dig att klara av – så se till att fylla på kroppen med rätt sorts energi!

En hel dags mat Hur mycket mat du behöver beror på hur gammal du är, om du är kille eller tjej, hur mycket du väger och hur ofta och hårt du tränar. En bra grundregel är att du ska äta minst fem gånger varje dag: Frukost, lunch, mellanmål, återhämtningsmål och middag. Ett extra mellanmål eller kvällsmål kan läggas till vid behov. Förutom att mängden mat är tillräcklig är det viktigt att maten är av bra kvalitet. Det går inte att bygga en stark, vältränad kropp på läsk och bullar, så minska mängden tom energi från snabbmat och sötsaker och se istället till att få i dig:

Återhämtningsmål Återhämtningsmålet ska ätas så fort du är klar med träningen – med skridskorna på! Alltså före dusch och hemgång. Anledningen till varför återhämtningsmålet är så viktigt är att du - förutsatt att du tränat hårt - har förbrukat en hel del av energin (kolhydraterna) som finns i musklerna. En annan orsak till återhämtningsmålet är att ditt immunförsvar är försvagat efter hårda träningar, så om du väntar med att äta och är risken större att du drar på dig onödiga förkylningar och infektioner Förutom vätska är det två saker du behöver få i dig i återhämtningsmålet: snabba kolhydrater och protein. Snabba kolhydrater: t ex banan, vindruvor, russin, apelsinjuice, blåbärssoppa, nyponsoppa, ljust bröd Protein: t ex mjölk, keso, kesella, ägg, ost, skinka

Protein – från kött, fisk, kyckling, mjölk, ost, skinka, bönor Kolhydrater – från bröd, frukt, pasta, potatis, och müsli Fett – från nötter, oliver, oljor, ost, crème fraiche och mjölk Vitaminer och antioxidanter – från grönsaker, bär och frukt

Frukost En bra frukost kan se olika ut beroende på vad du tycker om. Det kan vara fil eller yoghurt, gröt, smörgåsar, ägg, smoothie m.m. Det du ska undvika är för stor mängd socker och andra snabba kolhydrater i frukosten. Skippa alltså vitt bröd med marmelad, oboy och fruktyoghurt med söta flingor. Denna typ av frukost kommer bara invagga dig i en falsk känsla av pigghet som sedan avtar efter ett par timmar. Ät istället en fin mix av långsamma kolhydrater, protein och fett. Därtill vitaminer och antioxidanter. Havregrynsgröt, fil eller yoghurt med musli, mackor med ost, skinka och ägg samt frukt, bär och juice är fint till frukost! www.hockeyakademin.se

Grön 13.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 13a

2016-08-26, 09:46


13b

Kost

Kost för hockeytjejer Det finns några ämnen som många idrottstjejer har svårt att få i sig: Järn - Järn är det som transporterar syre till dina muskler, så du kan tänka dig hur viktigt det är för dig som tränar hårt. T ex Kött, ägg, fullkornsbröd och blåbär Kalcium - Kalcium är viktigt för ditt skelett! Om du varje dag dricker mjölk och/eller äter fil/yoghurt så är det lugnt D-vitamin - Framförallt under vinterhalvåret. Fet fisk som lax, makrill och sill – minst två gånger i veckan Förutom det är det ägg (gulan) och lätt- och mellanmjölk som gäller.

Bra mellanmål före träning Du bör undvika är stora mängder socker och andra snabba kolhydrater samt tung snabbmat. Målet när du kommer till din träning är att kroppen ska kännas mätt och lätt. Cirka en och en halv till två timmar innan är lagom. Mellanmålet ska helst förse dig med långsamma kolhydrater, protein, fett samt vitaminer och antioxidanter. • Filmjölk eller naturell yoghurt med müsli och skivad banan • Fullkornsbröd med ost, skinka och mjölk/juice • Knäckemacka med ägg, avokado eller makrill i tomatsås och mjölk/juice • Keso med bär och nötter • Omelett med tomater och knäckemacka med ost.

Mer information Vätska En dag du inte tränar har du ett vätskebehov på ungefär 2 liter. Hälften av det, alltså 1 liter, får du i dig genom den mat du äter, men resten bör du alltså dricka. En dag du tränar behöver du betydligt mer. Hur mycket mer beror på hur långa dina pass är, hur hårt du kör och på hur mycket du svettas. Många ishockeyspelare svettas ut ett par liter vätska under ett hårt pass! www.hockeyakademin.se

Grön 13.indd

2

Det finns mer fördjupande material inom kost i text och filmklipp på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/Kost/

ISHOCKEYNS ABC

kap 13b

2016-08-26, 09:46


14

Sömn Författare: Claire Anne Eriksen

råkar ut för skador. Dålig sömnkvalitet och för lite sömn försämrar vävnadernas återuppbyggnad. Den minskar immunförsvaret och de hormonella funktionerna samt den effektiva kognitiva bearbetningsförmågan. Den ökar också tröttheten i kroppen och benägenheten att skada sig på nytt är stor.

Sovrummet ska vara mörkt och ca 18 grader.

I��e���n�

God� rå�

Sömnen utgör en viktig del av vår fysiologi och vårt välbefinnande. Den spelar en avgörande roll för att vi ska orka uppnå maximal prestation inom ishockeyn. Som coach är det viktigt att skaffa sig grundläggande kunskaper om sömn och om hur den påverkar kroppen. Detta för att kunna hjälpa till att strukturera och stötta spelarnas sömnvanor. Lagets prestationer och spelarnas utveckling förbättras genom att de fokuserar på sömnen - på samma sätt som deras matvanor är avgörande för maximal prestation.

Använd tupplurar - framförallt på eftermiddagen, för att ta igen förlorad sömn, eller som ett vapen för att bli piggare under kvällsmatchen eller träningen.

Idrottare behöver ofta mer än 8 timmars sömn Sömnbrist kan leda till många olika följdproblem. Det kan handla om svårigheter i skolan, försvagat minne hos ungdomar och dylikt. Men den kan också leda till minskad aktivitetsnivå och försämrad uppmärksamhetsförmåga hos professionella spelare. Åtta timmars sömn per natt är en vanlig rekommendation, men ofta behöver en ung hockeyspelare eller en professionell idrottare fler timmar per natt än så. Tyvärr får många unga hockeyspelare i genomsnitt bara 6,5-7 timmars sömn per natt. Typiska tecken på sömnbrist kan vara; trötthet, huvudvärk, humörsvängningar, sämre prestation, minskad förmåga att lära sig nya saker och svårigheter i att komma ihåg enkla saker.

Lägg dig inte hungrig - och ät rätt mat vid rätt tid, t.ex. långsamma kolhydrater för att hålla blodsockret på en jämn nivå. Rätt temperatur - Sovrummet ska vara mörkt och ca 18 grader. Störningsmoment - Försök minimera aktiviteter såsom mobiler och surfplattor i barnets sovmiljö, eller sätt en tidpunkt då sådana aktiviteter måste upphöra. Detta är en sammanfattning av Svenska Ishockeyförbundets utbildningsmaterial “Sömn och maximal prestation” som du kan läsa på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/Somn/

Sömnen är viktig för återhämtningen Sömn är inte bara avgörande för vår hälsa, vårt välbefinnande och vår prestationsförmåga. Den är också en viktig del av återhämtningen när hockeyspelare www.hockeyakademin.se

Grön 14.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 14

2016-08-26, 09:47


15

Spontanhockey Spontanhockeyn är en viktig del för att utvecklas som hockeyspelare. Spelförståelsen utvecklas genom att spela olika sorters spel. Det är också ett utmärkt sätt att “leka hockey”. Som ledare är det bra att tipsa spelarna om att spela hockey på fritiden. På allmänhetens åkning, på uterinken i byn, landhockey på gatan, skottrampsträning hemma eller vid hallen. Aktiviteter som är roliga och nyttiga!

Spelare om spontanhockey

Det har inget med elit att göra när barn och ungdomar leker hockey minut efter minut, timme efter timme på allmänhetens åkning. Det handlar om lust och glädje! Lusten att på sina egna villkor utforska samspelet mellan skridskor, klubba och puck. Glädjen i att utvecklas och bli lite, lite skickligare för varje repetition. Jo det är klart att kopplingen till elit samtidigt är självklar. Jag har ännu inte stött på någon elitspelare som ”bara” har tränat med laget under sin uppväxt. Det är en regel utan undantag att man har ägnat x antal timmar åt spontanhockey. På egen hand och/eller med kompisar/syskon. Spontanhockeyn är ett härligt och nödvändigt komplement till den organiserade träningen. Eller är det tvärtom t o m?

Filip Forsberg: ”Ja det har blivit mycket sånt när man vuxit upp, både på gatan, utanför huset och på is. Sommaren har alltid bestått av inlines, och gör det fortfarande med polare och folk i alla åldrar! Jag har nu skaffat mig en plastis hemma i Leksand som jag tränar mycket teknik på under sommaren. William Karlsson: ”Jag lekte och spelade mycket. Med kompisarna både på sommaren och vintern. Jag tyckte det var roligast på vintern när det var mycket snö. Jag hade också en egen skottramp på garageuppfarten där jag tränade mycket skott.”

www.hockeyakademin.se

Grön 15.indd

1

Uffe Lundberg om spontanhockey ”Insikten sköljde över mig ytterligare en gång när jag gladeligen gick med barnen till rinken och den stora skridskobanan. Insikten om att det är spontanhockeyn som gör skillnad. Kraften i den är urstark och kan inte nog understrykas.” Uffe Lundberg, Spelar- och ledareutvecklare på SIF

ISHOCKEYNS ABC

kap 15

2016-08-26, 09:47


16

Introduktion

P

å de följande sidorna ges förslag på ett antal träningspass för olika åldersgrupper och några träningsprogram. Ett träningspass består av en inledande del med bl a uppvärmning, en huvuddel som kan bestå av flera olika block (styrkeprogram, rörlighetsprogram, snabbhetsprogram etc som i sin tur består av olika övningar som metodiskt kan genomföras på olika sätt) samt en avslutande del. Det är svårt att göra förslag på träningspass utan att veta grundläggande förutsättningar som vad spelarna kan – deras träningsbakgrund – ambition – antal spelare i gruppen, hur träningslokalen är utrustad och vilken materiel som disponeras, tränarens kunskaper och antal tränare. Förslagen till träningspass är därför generella och har konstruerats med tanke på grundprincipen om ”optimal mottaglighetsålder” (mognadsanpassade), att det inte skall krävas tillgång till mycket utrustning samt att det inte skall krävas avancerade kunskaper hos tränaren som skall leda passet. Därför har vi valt bort tekniskt krävande skivstångsövningar, övningar som kräver mycket bollar eller annan utrustning och träningsmoment med lite större skaderisker. Sådana moment får erfarna tränare med tillgång till erforderlig utrustning använda i träningen utifrån lokala förutsättningar. Se förslagen till träningspass som idébank och inspirationskälla. Anpassa till de lokala förutsättningarna. Genom att ta träningsmoment från de olika förslagen och blanda kan nya träningspass skapas. Många av de moment som föreslås för en åldersgrupp kan även användas av åtminstone närmaste ålderskategori. För att träningspassen skall kunna genomföras på ett bra sätt måste den som skall leda passet förbereda sig ordentligt och kontrollera vilken utrustning som krävs och vad som disponeras och anpassa till gällande förutsättningar.

De 5 fysiska grunderna R Ö R L I G H ET SN A B B H ET ST YR K A

U T H Å LL I GHET K O O R D INATI ON

G FY RU SISKA PER NDEG SKA EN De fem fysiska grundegenskaperna är: • • • • •

Koordination Snabbhet Rörlighet Uthållighet Styrka

Ledord för bra Off-Ice ”Lekfull träning innehållande de fem fysiska grunderna vid rätt mognadsnivå och med rätt/stegrad belastning”

Kjell-Åke Gustavsson

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Innehåll

Sida

Aktivitet Försättsblad/Introduktion

1

Teknikträning med träkula

2

Skotträning

3

Aktiva rörlighetsövningar med käpp

4

Koordination-rörlighet-smidighet /a

5

Koordination-rörlighet-smidighet /b

6

Program för träning av rörlighet /a

7

Program för träning av rörlighet /b

8

Program för träning av rörlighet /c

9

Program för träning av rörlighet /d

10

Bollgymnastik /a

11

Bollgymnastik /b

12

Löpteknik - övningsexempel

13

Hopprepsövningar

14

Övningar för koordinationsträning

15

Frekvensövningar /a

16

Frekvensövningar /b

17

Snabbhetsträning

18

Styrkeprogram med egna kroppen /a

19

Styrkeprogram med egna kroppen /b

20

Medicinbollprogram med partner /a

21

Medicinbollprogram med partner /b

22

Styrkeprogram med viktskiva

23

Komplexstyrkeövning med skivstång /a

24

Komplexstyrkeövning med skivstång /b

25

Grundträningsprogram med skivstång

26

Konditionsträning

27

Teknikanvisningar och metodisk stegring/a

28

Teknikanvisningar och metodisk stegring/b

29

Hinderbanor

30

Spelschema

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

F Ö R

0

2

T R Ä NA R E N

H E M L Ä X O R

F Ö R

ISHOCKEYNS ABC

T R Ä NA R E N

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 1 Teknikträning med träkula

Tänk på att stå i åkställning (ordentligt böjda knän) och med lyft blick vid genomförandet.

1

3

2  

 

Grundövning: ”Puckföring” i alla riktningar. Variera längden på dragningarna.

”Puckföring” runt 3 utlagda puckar. variera övningen med att lägga två puckar fram och en bak (vänd triangeln).

”Puckföring” i en ”åtta”. Kom ihåg att starta övningen åt olika håll.

5

4

6

Jogga på stället med puckföring: Variera längden och riktningen på dragningarna. 

Snabba dragningar: Tävla mot varandra. Flest dragningar på exempelvis 15 sek vinner. 

Ha fantasi och hitta på egna sätt att variera övningen på!

9

8

1 mot 1: Jobba 15-30 sekunder. Vila lika länge. Försök täcka bollen för motståndaren.

7

Träna kombinationsmotoriken genom att springa i hög fart med benen samtidigt som du behandlar bollen långsamt. På signal skiftar ni till att jogga lugnt medan ”puckbehandlingen” sker i maxfart.

 

Jogga rakt fram och gör långa dragningar runt utlagda puckar.

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

3

Jogga rakt fram och gör snabba dragningar runt de utlagda puckarna.

”Huller om buller”: ”Puckföring” i högt tempo inom en begränsad yta. Antalet spelare på varje yta varieras. Tävla genom att försöka slå ut varandras bollar från spelplanen. Den som har kvar bollen längst har vunnit.

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 2 Skotträning

E

n bra målskytt tränar mycket på sitt skott och skjuter minst 100 skott om dagen. Idag skjuter du som spelar ca 20-25 skott på en vanlig isträning, vilket är för lite. Vill du bli en målskytt av världsklass behöver du skjuta minst 100 skott/dag. Redan i unga år ska du lägga in extra skottrampsträning som en del av din dagliga uppvärmning året runt. Ju tidigare du får in extra skotträning som en god vana desto bättre målskytt kommer du att bli. Skjuter du tillräckligt ofta, med inlevelse och högt fokus kommer du med automatik att börja skjuta hårdare samt med bättre precision. I grunden handlar målskytte om att vilja skjuta: Ofta, snabbt, med precision, från rätt avstånd och så ska du vara medveten om målvaktens luckor. De bästa målskyttarna i världen har koll på allt detta. Med en kort anläggningstid och med en bra uppföljning får de bästa spelarna till snabba välriktade skott mot mål från alla dess lägen.

Dagens träning: Aktivitet

Antal

Svepskott Backhandskott Snabbskott Slagskott På hockeyakademin.se finns mer material kring skotträning. Här finns bl a en film som visar bra övningstips på skottrampsträning! Gå in på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/Skottrampstraning/

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

4

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 3 Aktiva rörlighetsövningar med käpp eller klubba

16

I nedanstående övningar kan man använda en innebandyklubba, ishockeyklubba, kvastskaft eller rundstav. Lagom längd är ca 120 cm och en tjocklek på 25 mm (1 tum).

1 / Knäböj

med ”stången” på raka armar

Håll ungefär axelbrett mellan händerna. Ev något bredare om det stramar kraftigt i axlarna/ryggen. Armarna skall vara raka och väl tillbakaförda. Gå inte djupare än att överkroppen kan hållas lodrät med svank i ländryggen. Blicken rakt fram. Andas in på nervägen och blås ut på uppvägen. 10-15 reps.

2 / Utfallssteg

Fatta käppen med övre handen mot baksidan av halsen och den nedre i ländryggens svank (se bilden). Käppen skall nu ha kontakt med såväl huvudet som nedre delen av ryggen. Armbågen på övre armen skall vara tillbakaförd. Tag ett utfallssteg framåt - tryck tillbaks med hälen. Stången skall ha kontakt med huvud och rygg och peka rakt upp under hela rörelsen. Blicken framåt. 10-15 reps/ben. Byt övre hand vid benskifte.

3 / Sit-Ups med käpp

Vinkla upp tårna mot underbenen när käppen skall föras runt fötterna. 10-15 reps.

Tryck käppen mot ena benets ovansida och drag den mot andra benets baksida. Lås i detta läge. Sträck långsamt det ben som vilar med baksidan mot käppen - håll kvar en kort stund i sträckta läget - böj tillbaks. Pressa ner svanken och låt huvudet vila mot golvet. 10-15 reps/ben.

4 / Lårens baksida (hamstrings)

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

5

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 4 Koordinations-rörlighets-smidighetsövningar Följ nummer på figurerna, använd kvastskaft eller hockeyklubba.

1

2

3

4

5

Genomför alla rörelser i en följd, vila 2-3 min, upprepa 2-4 serier. Illustrationer: Börje Nilsson

6

7

11

12

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

6

8

9

13

14

ISHOCKEYNS ABC

10

15 kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 5 Koordinations-rörlighets-smidighetsövningar

16

17

18

19

20

Genomför alla rörelser i en följd, vila 2-3 min, upprepa 2-4 serier.

23

22

21

Följ nummer på figurerna, använd kvastskaft eller hockeyklubba. Illustrationer: Carl Nilsson

23

25

24 www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

7

26

27

ISHOCKEYNS ABC

28 kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 6 PROGRAM för träning av rörlighet

Målsättningen med föreslagna övningar är att förbättra rörligheten i de aktuella muskelgrupperna. I vissa fall presenteras flera olika övningar för en och samma muskelgrupp. Då räcker det att välja en av dessa övningar. De skuggade fälten i figurerna anger den del av kroppen där töjningen skall upplevas som störst. Alla övningar börjar med att man intar den kroppsställning som bilden visar.

1. Töjning av adduktormuskulaturen (de kortare) Viktigt att fotsulorna är emot varandra och att hälarna är så nära sätet som möjligt. Överkroppen skall föras framåt med så rak rygg som möjligt. För att öka effekten kan man fatta med händerna runt underbenen och trycka knäna utåt med hjälp av armbågarna. 2. Töjning av adduktormuskulaturen (de längre) Använd vid behov stöd med händerna. Knäna skall vara sträckta vid töjningen. Luta bålen framåt vid töjningen med så rak rygg som möjligt.

3. Töjning av abduktionsmuskulaturen Hela fotbladet på det böjda benet skall vara i marken. Luta ej överkroppen bakåt.

5. Töjning av abduktionsmuskler, magens sidmuskler och ryggens vridmuskler Ligg på rygg med armarna utåt - växelvis benföring till motsatt hand. OBS! Skuldrorna och så mycket som möjligt av övre ryggen hålls i kontakt med golvet och se på motsatt arm. Töjningen kan förstärkas genom att man hjälper till med handen och drar i foten. Pröva även att göra övningen med böjt knä på det ben som skall töjas. Fatta då med handen i knävecket och dra benet uppåt samtidigt som det pressas mot golvet. Skall kännas i höftens utsida. www.hockeyakademin.se

8

6. Töjning av knäböjarmuskulaturen För upp det andra benets fot mot insidan av det ben som skall töjas. Fäll sedan överkroppen framåt med så rak rygg som möjligt över det sträckta benet. Foten skall peka rakt uppåt på det ben som skall töjas. Fatta med händerna under fotbladet eller så långt fram på underbenet som möjligt.

7. Töjning av knäböjarmuskulaturen Var noga med att ryggen ska vara rak. Fäll överkroppen framåt över det ben som skall töjas. Vid behov, tag gärna stöd med händerna i golvet. För att inte översträcka knät, bör man ha en lätt böjd knäled.

Stöd under knä

8. Töjning av vadmuskulaturen (med sträckt ben) Det bakre benet skall vara sträckt och så långt tillbakafört som möjligt. Foten riktas rakt fram och hela hälen skall vara i golvet. Luta kroppen framåt vid töjningen. Genom att böja mer på främre knäet och föra fram höften ökas töjningseffekten.

4. Töjning av abduktionsmuskulaturen Drag och lyft benet upp mot bröstet.

Grön 16.indd

16

9. Töjning av vadmuskulaturen (med böjt ben) Sjunk ned och pressa fram det bakre knäet (böj i knäleden) men håll hälen kvar i golvet. Övningen tar mer på djupa vadmuskeln (soleus) än övning nr 8. Avståndet mellan främre och bakre foten skall vara kortare än i övning 8.

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 7 10.Töjning av höftböjare Tag handstöd mot, vägg, ribbstol, bord etc för att få en stabil utgångsställning med bra balans. Drag det fria benet bakåt med hjälp av den fria handen. Svanka inte utan låt rörelsen bakåt ske i höften. Vid för liten vinkel i knäet hindras rörelsen av lårmuskeln. Övningen kan även genomföras liggande på sidan på golvet och töja övre benets höftböjare. Undre benet förs då något framåt för att motverka framåtrotation av bäckenbenet och svank i ryggen. 11.Töjning av höftböjare Kroppstyngden skall vara på det främre benet. Avståndet mellan bakre benets knä och främre foten skall vara så stort som möjligt (A). Pressa höften framåt med upprätt överkropp. Töjningseffekten kan förstärkas om höger arm förs upp, böjs i armbågsleden och förs åt vänster. Samtidigt böjs överkroppen åt vänster. Ha gärna något mjukt under knäet på bakre benet.

Utgångsläge

A Stöd under knä

13.Töjning av knästräckare Håll höften mot underlaget och drag hälen mot sätet. Töjningseffekten blir något annorlunda om man drar med motsatt arm.

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

9

Töjningsläge

15. Töjning av höftböjare och knäböjare (hamstrings) – kombinationsövning Här sker en sträckning av höger och böjning av vänster höftled mot ”spagatläge” Ta handstöd mot gymnastikbänk eller stol för stöd och avlastning. Ha strumpor på fötterna och något mjukt under knäet så att kroppsdelarna kan glida mot golvet. Enklast att ta ut rörelsen brukar vara att låta hälen glida framåt. Håll ryggen rak. Genom att fälla ryggen lite framåt ökas belastningen på lårets baksida. Genom att föra ryggen bakåt ökas belastningen på höftens framsida. Undvik vridningar av höft eller ben.

12.Töjning av knästräckare Pressa hälen mot sätet och skjut höften framåt. Viktigt att knäet pekar nedåt och att benet inte vinklas utåt. Undvik svank genom att ”dra naveln uppåt/inåt”.

14. Töjning av knästräckare Tag handstöd mot gymnastikbänk, stol etc för att få en stabil och avlastad utgångsställning. Ha något mjukt under knäet. För fram vänster ben med lätt böjd knäled och sätt hälen i golvet. Detta förhindrar framåtrotation av bäckenbenet. Drag hälen på höger ben mot sätet och håll höger höftled sträckt.

16

16. Töjning av lårens fram- och baksida, ljumskar och underbenens muskler på framsidan ”Häcksittande” med 90o öppning mellan främre benet och det ben som är utåtvinklat. Böj in underbenet på det ben som är utåtvinklat och sträck vristen bakåt så att inte fotens insida vilar mot golvet (A) - fatta om främre foten eller så långt fram på underbenet som möjligt och håll ryggen så rak som möjligt. Vinkla in bakre benet och fäll sedan kroppen sakta bakåt med armarna som stöd och avlastning (B). Böj dig inte längre bakåt än att knäet hela tiden ligger i golvet. OBS! Mycket viktigt att underbenet är infört helt under låret och att vristens ovansida (inte bredsidan) ligger mot golvet. Skifta benens position och upprepa. Var försiktig med denna övning om du har knäproblem.

17. Komplex töjningsövning för kroppens framsida samt breda ryggmuskler och triceps Gå upp i brygga - stå kvar minst 6-8 sek. Upprepas 3-6 ggr.

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 8 18. Specialövning för ländryggen Många ishockeyspelare får en karaktäristisk kroppshållning med ökad svank i ländryggen och därmed utskjutande stjärt - mer än vad som motsvaras av den kraftiga sätesmuskulaturen. För att räta ut svanken skall man töja höftböjarna och styrketräna magmusklerna, vilket man gör på ett bra sätt i nedanstående övning.

a) Bukmuskelpress Pressa ned svanken så sätet lyfts lite från golvet och håll i 6-8 sek. För att öka belastningen på magmusklerna kan man trycka lätt mot knäna och dra hakan mot bröstet. Trycket mot knäna får givetvis inte vara så kraftigt att ryggen dras i svank.

b) Höftlyft Lyft upp sätet och håll kvar i 6-8 sek. Spänn sätesmuskulaturen kraftigt.

16

D

et tidigare föreslagna programmet ger exempel på övningar för att rörlighetsträna skridskomuskulaturen. Därför ingår inga övningar för överkroppen. I ett komplett rörlighetsträningsprogram skall även övningar för överkroppen ingå. Några övningsexempel ges därför nedan. Det är vanligt att personer som tränar styrkeövningar där armrörelserna sker framåt/inåt framför kroppen, exempelvis bänkpress och flies, får förkortade muskler på framsidan som därmed drar skuldrorna framåt. Detta skall motverkas genom rörlighetsträning av framsidans muskulatur samt styrketräning av muskler på baksidan som för skulderbladet bakåt, exempelvis framåtlutande rodd och andra dragövningar, så det blir en rimlig styrkebalans mellan framoch baksida. Personer med överrörlighet i axlarna och ev problem med axlar som hoppar ur led skall inte genomföra töjningsövningar för skulderleden annat än efter samråd med läkare eller sjukgymnast.

Utgångsläge

Töjningsläge

1. Töjning av muskler som för armen framåt och inåt Placera höger hand mot dörrkarmen. Håll armen sträckt i armbågsleden. Vrid kroppen åt vänster så det drar i musklerna på framsidan av överarmen, bröstet och axeln. Pröva att placera handen i olika höjd i förhållande till axeln. Töjningseffekten varierar beroende på handens placering.

c) Slappna därefter av och dra omedelbart upp knäna mot bröstet Håll positionen i ca10 sekunder. Lägg sedan ner benen i golvet och vila några sekunder med raka ben. Sänk benen med böjda knän så hälarna når golvet nära sätet och räta sedan ut benen. Upprepa 10-20 ggr. I initialskedet skall övningen tränas varje dag. www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

10

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 9

16

2. Töjning av muskler som för armen framåt/nedåt/inåt från en position i huvudhöjd Utgångsläge

Töjningsläge Förmågan att föra armarna uppåt/bakåt i och ovanför huvudhöjd är en förutsättning för att klara styrketräningsövningar som ryck och ryckknäböj. Övningen kan utföras sittande på en stol eller stående. Använd en livrem, handduk, hopprep, käpp etc.

3. Töjning av breda ryggmusklerna m fl Kan utföras gångstående med händerna mot en vägg eller med grepp runt ribbstolsribba alternativt knästående med händer och underarmar vilande på en stol. Håll armarna raka och undvik svank i ryggen genom att ”dra naveln inåt/ uppåt”. Töjningseffekten ökas genom att bröstet och axlarna förs närmare väggen/sjunker ner mot golvet.

Med bred fattning kan händerna föras ned bakom ryggen till sätet. Träna även med smalare fattning där armarna pressas bakåt utan att kunna föras runt och ner mot sätet.

Utgångsläge

Håll överkroppen rak utan svank eller sidböjning i ryggraden och håll huvudet i kroppens förlängning – ”dra in hakan”. Avståndet mellan händerna anpassas så att man med raka armar kan föra händerna bakåt i en position ovanför huvudet.

I

Vid alla rörelser gäller att ingen smärta får uppstå. Då har rörelsen utförts på ett felaktigt sätt. Övningsbeskrivningarna bygger på stretchingmetoden. De flesta övningarna kan även genomföras med förspänning enligt ”KAT-metoden”.

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

11

Töjningsläge

4. Töjning av trehövdade armsträckaren (långa huvudet) Övningen genomförs stående eller sittande och överkroppen skall hållas rak. Använd livrem, hopprep, lekband, handduk etc som hjälp. Håll redskapet i höger hand. För upp höger arm, böj i armbågsleden och håll överarmen mot örat. Överarmen skall hållas lodrätt (maximalt tillbakaförd) i detta läge. Greppa med vänster hand och dra neråt.

5. Töjning av flera muskler i skulderleden För upp vänstra underarmens översida bakom ryggen med handflatan utåt. Använd något redskap som hjälp för att med höger hand dra vänster arm uppåt. Övning 4 och 5 kan

kombineras genom att växelvis dra uppåt och neråt.

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 10 Bollgymnastik

Illustrationer: Börje Nilsson

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

16

12

1

Under löpning framåt studsas bollen med händerna. Växla fart!

2

Bollen studsas i takt med varje löpsteg. Växla steglängd! Byt hand vid varje studs! Mjukt och avspänt!

3

Förflyttning framåt med sk ”hoppsasteg” dvs små dubbelhopp på varje fot. Bollen studsas i takt med stegen. Finn rytmen!

4

Benen brett isär. Bollen rullas i stora ”åttor” runt fötterna. Böj knät på den sida där bollen är!

5

Bollen studsas med båda händerna mot en bestämd punkt på golvet medan man hoppar jämfota i sidled runt denna punkt. Höga hopp!

6

Fötterna tillsammans. Bollen studsas (med händerna) runt kroppen utan att fötterna får flyttas. Håll balansen!

7

Sittande med raka ben (tillsammans). Bollen rullas från sida till sida under benen, som lyfts när bollen rullas och som sänks varje gång bollen passerat. Sträck knäna och vristerna!

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 11

8

Liggande på rygg med raka armar över huvudet och bollen i händerna. Uppresning och framåtböjning varefter bollen fästes mellan fötterna. Återgång och vid nästa upprepning hämtas bollen tillbaka. Raka ben och fötterna i golvet hela tiden!

9

Jämfotahopp i takt med bollen, som studsas med båda händerna. Höga hopp! Först stillastående sedan under förflyttning.

10 11 12 13 14 15 www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

13

16

Som punkt 9 men hoppen sker varannan gång med fötterna isär.

Under djup ryggböjning framåt-nedåt kastas bollen uppåt mellan benen och sedan försöker man fånga den innan den går i golvet. OBS! Bollen skall kastas med båda händerna (och den skall helst kastas så den kommer i huvudhöjd).

Bollen kastas upp och fångas med båda händerna så nära golvet som möjligt. Mjukt och följsamt!

Parvis ”skugglöpning”. Den ene springer och studsar bollen med händerna. Den andre skuggar bakom ryggen så nära som möjligt. Växla tempo!

Som punkt 13 men nu försöker den som har bollen att med ena handen kulla kamraten, som således springer undan. Bollföraren måste hela tiden dribbla bollen.

Parvis. Den ene dribblar bollen med händerna i olika riktningar.Den andre försöker ta bollen. Platsskifte. Den som har bollen, får inte hålla den, utan måste dribbla.

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 12 Löpteknik - övningsexempel

1

Sakta löpning

8

Stegringslopp

Betona: hållning, armar, rätlinjighet

2

Vristlöpning

Betona: hållning, vristarbete

3 4

Betona: gradvis stegring

9

Rytmisk löpning Se exempel nedan: 50

60

70

80

Knälyft

Löpning över träribbor/innebandyklubbor etc. Stegringslopp. Öka 10 cm mellan markeringarna upp till 1,5-1,8 m.

Hälkick

Löpning med ett steg mellan markeringarna (dvs två fotisättningar), avstånd 2-3 meter. Löpsteget över ribban bör helst ske med något förhöjt knälyft.

Betona: hållning, ej bakåtlutning, spetsig knävinkel

Betona: knät nedåt, häl mot sätet

5

Armarbete - stillastående

Löpning med 2 steg mellan markeringarna (dvs tre fotisättningar) ger övergång vartannat steg med vänster och höger ben. Avstånd 4-6 meter.

Betona: 90°, rätlinjigt

6

I rockringar: jämna avstånd. Sätt en fot i varje ring.

Tävlingsgång

Betona: höftarbetet

7

Dynamisk gång

Betona: hållning, aktiv fotisättning

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

14

Rytmsteg, vart 3:e, 4:e eller 5:e steg. Exempelvis markerat knälyft, hälkick eller frånskjut.

10

Sammansättning av ovanstående övningar, exempelvis

- vristlöpning + knälyft - hälkick + stegringslopp - vristlöp + rytmsteg - knälyft + hälkick ( växelvis var 3:e, 4:e eller 5:e steg )

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 13

16

Användningsområden • Uppvärmning • Träning av koordination, benstyrka (fr a fötter och underben) och uthållighet • En fördel att det krävs liten yta Att tänka på • Arbeta med handlederna • Avspända axlar • Kort eftergift i knäna • Hoppa på fotbladen (inte på hela foten) • Repets längd - dubbelvikt från golvet till armhålan Övningsexempel • Vanliga jämfotahopp • Jämfota - mellanstuds • Jämfota - förflyttning framåt/bakåt • Jämfota - förflyttning sidled h/v • Jämfota - twist • Jämfota - sidhopp (ev flera i rad) • Jämfota - grenhopp • Jämfota - grenhopp/korssteg • Jämfota - dubbelvarv • Jämfota - korsa armarna • Enbenshopp - h/v på stället • Enbenshopp - h/v under förflyttning i sidled • Enbenshopp - 2h/2v • 3 jämfota - 3 höger - 3 jämfota - 3 vänster osv (alltid jämfota mellan enbenshoppen) • Springsteg • Springsteg - höga knälyft • Springsteg - förflyttning framåt

HOPPREPSÖVNINGAR HOPPREPSÖVNINGAR HOPPREPSÖVNINGAR

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

15

Samtliga hopp kan varieras med framoch bakåtsving av repet. • Korta mångstegshopp framåt - repet framåt/bakåt • Korta mångstegshopp bakåt - repet i bakåtsving • Enbenshopp bakåt - repet i fram- /bakåtsving • ”Korset” • Hopp i rektangel - benskifte vid sidledshopp (2 hopp på varje ben) • Jämfota/höger/vänster - hoppa framåt och växla hela tiden

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 14

16

ÖVNINGAR BALANSGÅNG

JONGLERA TENNISRACKET

1. Vågrät bänk 2. Lätt lutande bänk 3. Starkt lutande bänk

1. Individuellt

A. Framlänges - vänd 180˚ vid bänkens ände - framlänges tillbaks

A. Bästa handen, snurra 1 varv, fånga med samma hand

B. Baklänges till bänkens ände - framlänges tillbaks

C. Sämsta handen - samma som A+B

C. Framlänges - vänd 360˚ mitt på bänken - framlänges till bänkens ände - vänd 180˚ - samma sak tillbaks

D. Växla h/v hand - kasta med den ena handen och fånga med den andra

D. Som C men baklänges

E. Bakom ryggen och under armhålan

E. Som A-D men med dribbling av en boll

F. Under benet

Träningseffekt: Balans, med boll även kombinationsförmåga, rörelseprecision, rytm och timing, anpassad kraftinsats, öga-handkoordination.

2. Parvis kasta till varandra

B. Bästa handen, snurra 2 varv, fånga med samma hand

DRIBBLA TVÅ BOLLAR 1. Samma bolltyp (studs) 2. Olika bolltyper (studs)

Samma övningar som vid individuell jonglering. Variera avståndet. Övningarna kan även prövas under förflyttning! Träningseffekt: Öga-handkoordination, rörelseprecision, anpassad kraftinsats.

A. Stillastående - studsa i takt men variera höjden

M AT T Ö V N I N G A R

B. Under förflyttning - studsa i takt

A. Handstående

C. Stillastående - studsa i otakt

B. Huvudstående

D. Under förflyttning - studsa i otakt

C. Kullerbytta fram- och baklänges (pröva även att fånga/ passa en boll)

E. Studsa en boll högt - den andra lågt (först stillastående, sedan under rörelse) F. ”Putta” en boll med ena handen - studsa en boll med andra handen G. ”Bolla” en boll med ena handen - studsa med den andra handen

D. Handstående nedrullning E. Ligg ner + stå upp igen på en vänd gymnastikbänk Träningseffekt: Kroppsuppfattning, orienteringsförmåga (rumsuppfattning), balans

BOLLJONGLERING

H. Som F+G men skifta boll mellan händerna utan att stanna eller fånga boll I. Dribbla en boll med fötterna och en med händerna Träningseffekt: Kombinationsförmåga, rörelseprecision, timing, anpassad kraftinsats, öga-hand-fotkoordination, rytm

JONGLERA INNEBANDYBOLL (med klubba) 1. Naturlig fattning av klubban 2. Omvänd fattning A. Stillastående (variera höjd, variera klubbsida) B. Som A men under förflyttning (pröva även att hoppa på ett ben) C. Använd även andra kroppsdelar och inte endast klubban D. Dribbla en liten boll med fötterna + jonglera innebandyboll med klubban Träningseffekt: Öga-handkoordination, timing, rörelseprecision, anpassad kraftinsats, kombinationsförmåga

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

16

Med olika typer av bollar A. 2 volley- eller basketbollar (bollar av samma typ) greppa med båda händerna B. Som A men med en volleyboll och en medicinboll C. En basket- eller volleyboll och en bandyboll (bandybollen fångas med en hand - först alltid samma hand - sedan varierat höger/vänster hand. Den större bollen greppas alltid med två händer. D. Jonglera 2 bandybollar med en hand - skifta efter ca 10 ggr E. Jonglera 3 bollar F. Jonglera 2 bollar i varje hand G. Studsa en basketboll med en hand - jonglera 2 bollar i andra handen H. Övningarna A-G under rörelse Träningseffekt: Öga-handkoordination, timing, rörelseprecision, anpassad kraftinsats, kombinationsförmåga, rytm

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 15 Frekvensövningar - exempel

16

Som markeringar används rockringar, hopprep, tejp, hockeyklubbor etc. Anpassa avstånden till spelarnas ålder. Arbetsperioden bör vara 5-7 sekunder med ca 6-10 gånger så lång vila. Kör en övning 4-6 ggr i 1-2 set. Gör en seriepaus på ca 2 min. Använd 2-4 övningar i ett träningspass.

1

Starta alldeles bakom rockringarna. • Spring framåt - en fotisättning i varje rockring. • Spring framåt - två fotisättningar i varje rockring.

6 -10 m

2

Som 1 men med 6-10 m acceleration innan rockringarna.

3

Som 2 men accelerationssträcka även mellan rockringarna.

4

• Spring i sidled - sidgaloppsteg. två fotisättningar i varje rockring. • Spring i sidled - med högt knälyft av första benet. • Spring i sidled - ”översteg” en eller två fotisättningar i varje rockring.

1

5

Kombination av löpning framåt + riktningsförändringar i sidled.

2 www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

17

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 16 Frekvensövningar - fortsättning

6

Löpning framåt i cirkel med två fotisättningar i varje rockring - högt knälyft på yttre benet och fotisättning framför inre foten.

7

V

V

V

H

H

H

H

H

V

V

Löpning framåt på en linje med snabba korssteg - sätt höger fot till vänster om linjen och tvärt om.

9

Frekvensträning kan även genomföras för armar/händer. Dribblingsfrekvens med klubba och träkula - på stället för träkula snabbt över linjer i sidled/fram+bak/diagonalt.

Fram/bak - fotisättning på tejpmärken etc.

8

  

10 www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

18

Som 9, men under rörelse i olika riktningar (tränar även kombinationsförmåga).

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 17 Snabbhetsträning

(Vila 3-5 min efter övning 2 och 3)

1

Uppvärmning + stretching

Sprint:

3

Sprint:

4

Sprint uppför:

4x15m, snabb start. Start var 60 sek. 4x30m, snabb start. Start var 90 sek.

MAX tempo

 

10 m

SNABB START

2

Runt kon från startläge ryggliggande. Arbete 5-8 sek. Vila 1 min. Kör 5 repetitioner. 2 serier med 3 min aktiv vila mellan (seriepaus).

START VAR 60 SEK

15 m 30 m START VAR 90 SEK

Max 5° lutning

Max tempo 5 sek - vila 60 sek 5 reps

Max tempo 5 sek Vila 60 sek

5

Nedjoggning + stretching

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

19

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:48


16

Hemläxor/Träningsprogram 18 Styrkeprogram (med egen kropp)

Genomförande: a) Alla gör samma övning och tränaren leder. Repetera 2-3 set med vila mellan. b) Cirkelträning med byte på signal. Ex. 30 sek per station.

/sträck 1 Armböj (armar/bröst)

2

3

Upphopp (ben)

4

Sit Ups med handklapp (mage)

Bröstsim (med armarna) (rygg/axlar)

5

Handflyttning (armar) fötterna stilla, händer flyttas

på 8 Vandra ändan

6

Vindrutetorkaren (mage)

(ben/säte)

7 Benskiftningar (ben/säte)

9

Benlyft (rygg, säte, baksida lår)

10 www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

20

ISHOCKEYNS ABC

Cykling (mage, höftböjare) kap 16

2016-08-26, 09:48


Hemläxor/Träningsprogram 19 Styrkeprogram (med egen kropp)

Genomförande: Kör 4 övningar - vila 1-2 min. Vid behov – vila dessutom upp till 15 - 30 sek mellan varje övning.

16

Detta förslag är en enkel variant med egna kroppen som belastning. Programmet kan utföras utan någon utrustning, men gymnastikmattor kan vara skönt som underlag i vissa övningar och gymnastikbänk kan användas i övningarna 6 och 10. Programmet innehåller 4 övningar för muskelgrupperna mage, armar/bröst, rygg och ben. Övningarna 1- 12 tar ca 6 min att genomföra vid det lägre repsantalet och ca 12 vid det högre (vilotid tillkommer).

Uppvärmning: Rephoppning, jogging, eller svikthopp. Tänjningar + ev stretching.

sit-ups 15-30 st 1 Raka (med eller utan fotstöd)

15-30 st Diagonala arm- och benlyft 20-40 st 2 Push-ups (på knä, vanliga el med handklapp) 3 liggande på mage

upphopp 15-20 st 4 Djupa - nudda golvet (hängande armar)

sit-ups 10-30 st 5 Sneda (armbåge till diagonalt knä)

16-20 st – knästående med hän7 ”Hunden” derna i golvet - diagonala arm- och benlyft

(håll + räkna till 4 innan skifte)

10

15-30 st 6 Push-ups (ev mot bänk eller fötterna på bänk)

skulderlyft 12-20 st 9 Korta (ligg på rygg - för finger-

8

liggande på rygg 15-30 st 11 Höftlyft - håll + räkna till 4 (ca 90 grader i

Push-ups 15-30 st (el tricepspress mot bänk)

topparna till knäskålen - håll + räkna till 4 innan sänkning)

Växelhopp 12-20 st – med vridning över främre benet

knäleden - vinkla upp fötterna och tryck hälen mot golvet)

10-30 st 12 Tåhävningar med handstöd mot vägg

(1 eller 2 ben)

Avsluta med Stretching www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

21

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


16

Hemläxor/Träningsprogram 20 Medicinbollprogram med partner Uppvärmning/uppmjukning: ca 10 min. Genomför a-h drygt 60 sek vardera. a) Doppass i brösthöjd under förflyttning (”doppa” bollen i golvet innan pass). b) Doppass över huvudhöjd - lätta upphopp och fånga. c) Bowlingpass under förflyttning i sidled och framåt. d) Stående med ryggen mot varandra på ca en meters avstånd - lämna bollen till varandra växelvis bakåt över huvudet och mellan benen. e) Som d, men lämna bollen runt i sidled. Stå stilla med

fötterna - vrid överkroppen. f) Som e, men lämna bollen runt i åtta. g) Bredgrenstående på ca 2 meters avstånd med ansiktet mot varandra - en har bollen i sträckstående mellan händerna, böjning framåt/nedåt samtidigt som bollen svingas bakåt mellan benen - uppåtresning - kast eller överlämning till kamrat. Arbeta i takt både med och utan boll. Upp till sträckstående efter varje överlämning. h) Knästående (mjukt underlag) 2-3 meter isär. Kasta bollen vid sidan av kompisen som tvingas sträcka ut för att nå den (fotbollssmålvakt) - fånga - kullerbytta osv.

1

”Gångstående stötpass” Mot bröstet på kompisen som dämpar bollen med bröstet och sedan fångar den. Om bollen är tung eller hård måste bollen dämpas med hjälp av utsträckta armar. Växelvis höger och vänster ben främst. Stötkastet utföres med handflatorna framåt och utvinklade armbågar. Tryck på med fingrar och handleder.

2

”Gångstående inkast” Ryggböjning bakåt innan kast och växla främre ben. Långa, hårda och höga kast.

3

”Nigfyrfota” Explosiva hopp med full sträckning av armar och kropp. Byt efter 6-8 hopp. Upprepas 3 x 6-8.

4

”Liggande vristpass” A ligger på rygg med sträckta armar. B står en meter bakom A:s huvud. B lämnar bollen till A som tar den mellan händerna - gör situp - trycker fast bollen mellan vristerna - ligger ner - passar bollen med vristerna till B genom hastig benpendling bakåt med nästan raka ben - sänk benen långsamt. OBS! B lämnar bollen till A först när han lagt ner benen i golvet.

2 A

1

B

5

”Gångstående höga bowlingpass” Kasta bollen växelvis med höger och vänster arm mot bröstet på kompisen. Sträck bakre benet och svanka i ryggen i samband med kastet. Hämta kastet lågt. Vrid ut kasthanden så kraften kommer rakt bakom bollen så att kastet sker utan skruv.

6

”Grenstående tyngdöverföring” Ca en meters avstånd. Låg ställning (sitt), upprätt överkropp och axelbredd mellan fötterna. Fötterna utvinklade ”tio i två”. Passa lätta stötpass. Långt ut i ytterlägena. Bortre benet sträckt. www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

22

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Hemläxor/Träningsprogram 21

16

Medicinbollprogram med partner 7

”Liggande hälkick” A ligger på mage. B ställer sig grenstående ovanför A:s midja med ansiktet mot A:s fötter. B rullar bollen från sätet längs baksidan av låren på A ända ner till hälarna. A sprätter tillbaka bollen med snabb hälkick (benböjning).

8 ”Fyrfotastående överlämningar”

Stå på händer och tåspetsar med rak kropp och så långt ifrån varandra som möjligt. Lämna över bollen till varandra i luften med växelvis höger och vänster hand. Mottagaren följer med bollen bakåt nedåt med armen utan att doppa handen i golvet. Kan varieras med att kasta bollen till varandra.

9

”Låggång” Låggång med sidvridning (åt främre benets sida) och överlämning av boll. Gå i takt - djupt ner - framåt och bakåt.

10

”Grensittande sidledspass” Grensittande ca 3 m isär, lätt bakåtlutad och med sidan mot varandra (benen åt varsitt håll). Hämta kasten långt bak och kasta genom vridning av överkroppen. Armarna hålls i vågplanet och ganska passiva. ”Sikta” på kompisens ansikte. Växla sida efter visst antal kast/tid eller snurra ett halvt varv efter varje kast, utan hjälp av händerna.

11

”Volleyboll” Passa bollen till varandra som volleyboll (utan att greppa den). Skjut på med handleder och fingrar (använd ej handflatan). Mjuka knän. Vinkla ut armbågarna. Pröva även huksittande. OBS! Sträck i knäna i samband med passning.

12

”Kulstötning” Stående med bollen i ena handen och stödhjälp av samma sidas axel (även fria handen hjälper till att balansera bollen). Sjunk ner lite på bollsidan. Stöt bollen (skjut på med handled och fingrar) i bröstet på kompisen. Stöten sker via tyngdpunktsförflyttning från bakre till främre benet och höften vrids framåt. Stöten sker med bröstet i frontalläge. Växla främre ben och stötarm efter varje kast.

13 ”Liggande 4:an”

Passa till varandra i 4 olika ställningar. Ansiktet mot varandra - liggande på ena sidan - andra sidan - magen - sittande starkt bakåtlutad. Inga ben eller armar i golvet.

14 ”Boxning”

Båda har varsin boll och försöker slå bort motpartens med sin egen. Finta och slå i olika lägen. Kan även genomföras med en boll genom att bollhållaren försöker stöta till motparten med bollen medan denne försöker slå bort bollen. Fotarbete som boxare.

Avstånd måste anpassas i förhållande till den individuella styrkan och medicinbollens tyngd. Försök träna med en kompis som är ungefär lika stark och tung som dig själv. Tyngre och starkare individer skall använda de tyngsta bollarna. www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

23

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Hemläxor/Träningsprogram 22 Styrkeprogram

16

3-5 set • 10 reps / övning • kort vila mellan seten (ca 1 min). Inled med uppvärmning och avsluta med avslappningsövning.

(Viktskiva och egna kroppen som belastning)

D E 7 F Ö R S T A Ö V N I N G A R N A U T F Ö R E S M E D E N V I K T P Å 2 , 5 –1 0 K G

1

Upphopp

2

3

Ryggsträckning

Tricepspress

4

Växelvis hopp med stöt

Foto & illustrationer: Börje Nilsson

7

6

5

Sving från sida till sida 5 reps/sida

Knäböj

Djupa utfallshopp med vridning över främre benet Copyright:

©

Svenska Ishockeyförbundet 2005

8

9 KL AP P!

Fällkniven

Push Ups med handklapp www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

24

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


16

Hemläxor/Träningsprogram 23 Komplexstyrkeövning med skivstång Övningen består av fem rörelser som utförs med 6 repetitioner av varje i en följd. Kör 2-3 set med 2-3 minuters vila mellan omgångarna. Använd en belastning som innebär att du kan utföra rörelserna på ett tekniskt riktigt sätt. Totalt 30 rep per set.

A

1. Stående rodd 2. Ryck med högt armdrag 3. Knäböjning med pushpress 4. Good morning 5. Framåtlutad rodd

B

Övning 1 / position 1: Stående rodd - startläget. Axelbred fattning och höftbredd mellan fötterna.

A

x 6 rep x 6 rep x 6 rep x 6 rep x 6 rep

Använd en belastning som medför att du kan utföra rörelserna på ett tekniskt riktigt sätt!

Övning 1 / position 2: Armdrag så högt att stången minst når bröstet. Armbågarna leder rörelsen. Gå upp på tå i slutläget.

C

B

Övning 2 / position 1: Ryck med högt armdrag - startläget. Böjda knän, axelbred fattning och rak rygg. Stången intill benen.

Övning 2 / position 2: Stången skall hållas nära kroppen och passera bröstet innan vändningen inleds. Gå upp på tå i slutläget.

Övning 2 / position 3: Slutläget. Illustrationer: Börje Nilsson

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

25

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Hemläxor/Träningsprogram A

B

Övning 3 / position 1: Knäböjning med pushpress - startläget. Höft till axelbredd mellan fötterna som hålls lätt utvinklade.

Övning 3 / position 2: Djupaste läget precis innan uppresningen startar.

A

B

Övning 4 / position 1: Good morning - startläget.

Övning 4 / position 2: Överkroppen skall vara i vågplanet med golvet. OBS! Rak rygg och böjda knän. Knäna böjs successivt under framåtfällningen. Trycket på hälarna.

A

Grön 16.indd

Gå ner så djupt som möjligt men inte längre än att överkroppen kan hållas rak (upprätt).

24

16

C

Övning 4 / position 3: Slutläget efter uppresning och pushpress. Gå upp på tå i slutläget.

Använd en belastning som medför att du kan utföra rörelserna på ett tekniskt riktigt sätt!

B

Övning 5 / position 1: Stående rodd - startläget. Axelbred fattning och höftbredd mellan fötterna.

Övning 5 / position 2: Armdrag så högt att stången når bröstet.

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

26

kap 16

2016-08-26, 09:49


16

Hemläxor/Träningsprogram 25 Grundträningsprogram med skivstång/hantlar

Övning

Nr

Set

Rep

Knäböjning (stången fram)

1

3

10

Bänkpress

2

3

10

Hantelsväng (flies)

3

3

10

Armcurl

4

3

10

Stående rodd

5

3

10

Ryggresning (eller”Good morning”)

6

3 3

10 -15 10

Chins (eller framlutande rodd eller latsdrag)

7

3 3 3

10 10 10

Lårcurl

8

3

10

Tåhävning

9

3

15

Underarmscurl

10

3

10

Sit ups (rak/vänster/höger)

11

3

max

V

iktökning kommer ej att ske samtidigt i de olika övningarna. Första passet prövar du ut träningsvikten som du lätt kan klara angivet antal set+reps. Strikta rörelser! Efter ca tre ggr introduktion/ övningsinlärning ökas vikterna så att de sista repsen känns tunga. Träna tre ggr/vecka med minst en dags vila mellan passen. Ordentlig uppvärmning innan. Vila ca två min mellan seten.Träna även komplexa styrkeövningen med skivstång, komplexövningen med viktskiva och egna kroppen som belastning, styrkefrivändning, kickstöt och ryckknäböj som uppvärmningsövningar med lätt belastning. www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

27

1 Vikt

3

2

4

5

6

7

8

9

11

10 Komplexövning med skivstång (alla övningar i ett sträck - 5 reps/övning - lätt stång) 1. Stående rodd 2. Ryck med högt armdrag 3. Knäböjning med pushpress 4. Good morning 5. Framlutande rodd Viktskivan Upphopp, ryggsträck, tricepspress, växelhopp med stöt, swing i sidled, långa utfallshopp med sidvridning, enbensknäböj växelvis h/v, push-ups med handklapp, fällkniven. Styrkefrivändning Växla mellan att köra hela rörelsen och från hängande. Glöm inte att stretcha mellan passen!

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Hemläxor/Träningsprogram 26

16

”Med konditionsträning” avses i detta fall träning av sk grunduthållighet

Konditions träning

där energiframställningen i huvudsak sker med hjälp av syre i musklerna eller allmän uthållighet som är en mer komplex uthållighetsform där även anaeroba inslag förekommer vid exempelvis tempoväxlingar. All träning där man arbetar med stora muskelgrupper med en pulsfrekvens på 70-90% av max under minst 30 min ger konditionsträning. T ex löpning, cykling, simning, aerobics och smålagsspel i olika former.

Se skiss med förslag till bana!

Träningsförslag löpning:

40 - 6

1 Spring 2 varv på en motionsslinga som är ca 3 km. Vila 4-5 min mellan varven. För att skapa variation kan löpningen genomföras som ”fartlek” där tempot varieras eller genom att lägga in kullerbyttor, sit ups, armhävningar eller enbenshopp osv. 2 Intervallträning 4-6 x 1 km. Vila ca 2-2,5 min mellan intervallerna. Försök hålla ett tempo som är ca 80% av maxfarten. Testa vad du kan göra som bäst på 1 km. Räkna om tiden till sekunder och dividera med 0,80, t ex 4 min = 240 sek/ 0,80 = 300 sek dvs 5 min. Du skall kunna hålla samma tempo i den sista intervallen som i den första. Om du inte klarar det, sänk tempot eller förläng vilan.

0m

2 ggr

10 ggr

O m du har svårt för att

köra löpning men har tillgång till motionscykel, kan du träna enligt följande program:

S-P

-T -U-R

Träningsförslag motionscykel: Arbeta i 4 min på en belastning som känns jobbig men som inte är så hög att du blir stum i benen. Sänk belastningen ca 0,5 kg och trampa i 2 min. Upprepa 5-7 ggr. OBS! Programmet ska givetvis föregås av uppvärmning.

Grafik: Carl Nilsson www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

28

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Teknikanvisningar

16

27

Teknikanvisningar och metodisk stegring för mattövningar Kullerbytta framåt Att tänka på:

Kullerbytta bakåt

• In med huvudet, hakan mot bröstet.

 • Fötterna intill sätet vid uppgång.

Att tänka på:

1. Nigfyrfota till sittande

• Händerna vid öronen med handflatorna uppåt. • Böj in huvudet och runda ryggen. • Titta på magen och håll in knäna mot kroppen vid rullning. • Sätt handflatorna i mattan och tryck ifrån.

1. Sittande på lutande underlag med matta ovanpå.

2. Nigfyrfota till stående

2. Nigfyrfota till knäfyrfota.

3. Nigsittande till stående

4. Grenkullerbytta

3. Nigsittande till nigsittande.

4. Stående till stående. Kraftigt frånskjut med händerna.

5. Långkullerbytta

6. Kullerbytta på plintdelar. a) låg (1-2 delar)

5. Grenkullerbytta. Grena benen innan fötterna sätts i mattan. Helst raka ben.

b) hög OBS! Händerna greppar om plintkanten. Ev. satsbräda.

www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

29

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Teknikanvisningar

28

16

Teknikanvisningar och metodisk stegring - fortsättning Huvudstående

Handstående

Att tänka på: • Sätt i huvudet (hårfästet på pannan) framför händerna så det blir en stor understödsyta. • Sätet högt innan fötterna lyfts från golvet.

Att tänka på: • Kontrollera först att personen klarar att stödja kroppsvikten på raka armar. Sätt händerna på en gymnastikmatta, håll armarna raka och sparka upp fötterna en bit i luften. • Raka armar. • Spreta med fingrarna och håll händerna rakt framåt. • Undvik svank genom att spänna magen och sätet.

1. Fötterna stöder mot väggen. 1. Klättring upp i ribbstol. En fot i taget och händer flyttas inåt mot ribbstolen.

2. Uppgång, samlade fötter. 2. Nigfyrfota uppgång mot ribbstol. Ev. med hjälp av passare som lyfter benen.

3. Uppgång, raka ben. 3. Med gående ansats. Sträckta armar ovanför huvudet. Titta på händerna. 4. Med passare.

4. Nedrullning med passare som stöder i knäveck/höft. Fall över lodlinjen, böj därefter in hakan samtidigt som armarna böjs och ryggen rundas.

5. Huvudstående nedrullning.

A

B

C

F

E

D

6. Baklänges till knäfyrfota/huvudstående nedrullning. www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

30

5. Handstående på plint.

ISHOCKEYNS ABC

kap 16

2016-08-26, 09:49


Hinderbanor (exempel)

29

16

A

3. Hopp mellan bänkar i linor.

2. Nedhopp i tjockmatta landa och gör 1-2 kullerbyttor.

1. Uppgång på bänk fastsatt över bom.

6. Överrullning framåt på räck.

5. Hopp till nigsittande på plint. Sätt händerna långt fram på bocken. Grenhopp över bock.

4. Balansgång i sidled på uppochnervänd gymnastikbänk.

B

1. Upphopp till nigsittande på plint. Sidhopp över bom. Fatta med händerna ovanpå bommen.

3. Hopp över hinder med linor.

2. Bakåtkullerbytta.

     6. Mellan två bommar. Handstöd på bom.

5. Löpning uppför plinttrappa. Nedhopp.

4. Slalomlöpning mellan konor.

C

1. Armgång på bom.

6. Jämvägande+överrullning, alt. flera sidhopp över lägre bom. www.hockeyakademin.se

Grön 16.indd

31

2. Långkullerbytta +vanlig kullerbytta.

3. Linor och överhopp med vändning 180°.

5. Två katthopp, nedhopp sida.

4. Jämfotahopp sida/sida, bänk. kap 16

ISHOCKEYNS ABC

2016-08-26, 09:49


17a

Backars Spel

ERIK

EMILIA RAMBOLDT

KARLSSON

A

lla föreningar måste nu högprioritera utbildningen av backspel, anordna speciell backträning även under den sena ungdomsperioden (från 13-14 år).

Backarnas betydelse har aldrig varit större! Vi har inom svensk ishockey propagerat för att unga spelare skall pröva att spela på olika platser inom laget. Detta för att spelarna skall få uppleva hur det är att ha olika roller i ett lag. Men trots detta är det under den sena ungdomsperioden dags att intensifiera den speciella backutbildningen. I utbildningen är det speciellt viktigt att tillåta backarna att våga utmana, ta initiativ, vara kreativa, våga göra misstag, spela framåt och fullfölja.

Vad är det som kännetecknar en bra back?  Bra passningsspelare med snabba spelvändningar. En bra back sätter snabbt igång spelet och följer även med upp i anfallet.  Vår back är skottvillig och uppvisar en sådan rörlighet, att han effektivt kan komma till snabba skott.

Vilka egenskaper har en bra back i spelet utan puck?  Bra skridskoåkare med skridskoövergångar i sidled och i övergångar.  Bra närkampsspelare, speciellt då i man/manspelet vid sarg och framför eget mål.  Att läsa spelet för att ta bort passningsalternativ samt bra markeringsförmåga.

!

För att utveckla den kompletta backen skall träningen framför allt inriktas på:

 Skridskoåkningen  Passningar och skott  Spelförståelsen  Närkampsspelet

NICKLAS LIDSTRÖM

 En bra back har bra rörlighet och puckbehandling.  Vid puckinnehav är det även viktigt att vår back är skicklig på att ”täcka puck” och vända bort motståndare.

www.hockeyakademin.se

Grön 17.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 17a

2016-08-26, 09:51


17b

Backars Spel

F

ortsätter vi att bryta ner olika områden på banan, hittar vi några viktiga moment som backar måste lära sig om de vill utvecklas:

3 ÖVNINGAR

Anfallszon  Parspela innebär att pucksida står kvar - bortre tar djup  Läs spelet - var spelbar!  Skjut snabbt och rappt i skäret under förflyttning, vilket gör det svårt för motståndarna att täcka.  Skjut i mål eller skjut för styrning eller returtagning!

Mittzon

1) Baklänges - vändning - framåt - ta puck - vänd till baklänges - ta in puck i banan - snabbt skott - ställ snabbt om till baklängesåkning.

 Våga stå upp - var nära!  Bryt om möjligt före egna blå (detta handlar om att våga, timing och skridskoskicklighet)!  Jobba inifrån och ut mot sarg - alltid snabbt tillbaka till utgångsläget.  Jobba parvis med djup (ej i linje).  Efter brytning - upp med blicken och spelvänd snabbt eller spela andra back (sök fria ytor).  En mot en (försvarslinjen) = klubban i en hand / ”kroppsspråk”, titta ej på puck, titta i stället i brösthöjd på motståndaren.

2) Framåt till bakåt runt pyloner. Variera avståndet mellan pyloner. Kort avstånd = snabbare fötter. ANSIKTET ALLTID FRAMÅT I BANAN!

Egen zon  Försvarssida - placera dig mellan motståndare och eget mål!  Samarbeta med målvakt, tvinga motståndaren att skjuta i svåra vinklar.  Fullfölj alltid - pressa motståndaren dit du vill.  Spela aggressivt i ”slottet”.  Vrid på huvudet och prata med varandra.  Vid erövring av puck, ta snabbt skär eller vänd bort motståndaren. Snabbt till uppspel!

3) Baklänges kull. En spelare i baklängesåkning och en spelare i framlängesåkning. Spelare som åker framåt skall jaga och försöka kulla den spelare som åker bakåt. Intensitet: mycket hög.

 Håll pucken borta från sargen.  Smek iväg hårda passningar - följ upp!  Koncentration! Gör jobbet rejält!

” Lär backarna att: Våga utmana, ta initiativ, vara kreativa, våga göra misstag, spela framåt och fullfölja!” www.hockeyakademin.se

Grön 17.indd

2

ISHOCKEYNS ABC

kap 17b

2016-08-26, 09:51


18a

Målvakter Målvaktsspelet utvecklas hela tiden genom att nya taktiska lösningar prövas och ny teknik kommer till, vilket i sin tur leder till att de fysiska kraven ökar. Även utrustning och regler förändras och målvakternas kunskaper och färdigheter förbättras ständigt. Denna dynamik eller ständiga förändring som målvaktsspelet genomgår kan verka svår att greppa, men ytterst handlar det ändå om att förstå vad målvaktens uppgift innebär. Det gäller att hitta en enkelhet i spelet och

en tydlig spelidé som kan anpassas till varje enskild målvakt. En sådan spelidé som visat sig framgångsrik är att bygga på de allmänna (mer eller mindre statiska) grunderna som alltid funnits i målvaktsspelet och anpassa dessa till varje individs förutsättningar och behov. Alla som är delaktiga i målvakters träning och utveckling behöver därför först och främst kunskap om målvaktsspelets grunder.

Målvaktens uppgifter i försvar och i anfall Målvaktens arbetsuppgifter kan delas in i två huvudområden. Man kan tala om en räddande målvakt och en spelande målvakt.  Räddande målvakt

 Spelande målvakt Den spelande delen handlar främst om taktiska moment där målvakten kan samarbeta med lagkamrater både i försvar och i anfall. Målvakten ska tillsammans med utespelare både kunna lösa situationer i defensiven och delta i lagets spelövertagande i egen zon alternativt försvåra för motståndarna att etablera och behålla tryck i sin anfallszon. Grunden för allt deltagande i det offensiva spelet är att målvakten utvecklar sin klubb- och skridskoteknik för att kunna hantera pucken i olika situationer efter räddningar samt i spelet runt kassen. Det förutsätter, förutom spelförståelse, både teknisk färdighet och viss fysik för att exempelvis kunna hantera pucken med klubban, liksom mentala delar såsom självförtroende och mod för att våga ta aktiv del i spelet runt mål.

1152

PUCKAR

!

Den räddande delen är enbart försvarande och enkel att förstå. Den innebär att med alla till buds stående medel förhindra att pucken passerar den yta som begränsas av mållinjen, stolparna och ribban. En yta som motsvarar 2,23 m² eller 1152 puckar staplade på varandra längs hela mållinjen. Varje målvakt ska utveckla en personlig stil, d.v.s. arbetsställningar och ett arbetssätt som bygger på individens starka sidor och så lite som möjligt exponerar eventuella svagheter. På så sätt kan de individuella taktiska, tekniska, fysiska och mentala förutsättningarna utnyttjas på bästa sätt. Med detta synsätt följer att det finns lika många spelstilar som det finns målvakter. Även om varje målvakt har sin egen lösning på de olika situationer man kan ställas inför gäller dock vissa grundläggande principer för alla målvakter. Uppgiften går ut på att förflytta sig så snabbt och effektivt som möjligt för att kunna vara i en så bra position och ställning man kan för att kunna täcka en så stor del av målet som möjligt och därmed rädda på ett så enkelt och säkert sätt som situationen tillåter.

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 18a


18 b

Målvakter NDE A D D RÄ

Täcka, Förflytta och Reagera / Agera är grunden för att rädda och för att göra målvaktsspelet enkelt.

AKT V L Å M

Täcka, Förflytta och Reagera / Agera  Även om det inte finns två målvakter som räddar pucken på exakt samma sätt i en given situation, är grunden för alla målvakters arbetssätt densamma oberoende av ålder, utvecklingsnivå eller stil. Alla målvakter, oavsett om de är proffs i NHL eller just börjat i Tre Kronors Hockeyskola, kan bygga sitt spel på de tre delarna TÄCKA, FÖRFLYTTA OCH REAGERA/ AGERA. En klar och tydlig spelidé som bygger på dessa enkla moment gör att ditt arbetssätt får struktur och på så sätt förenklas. Genom att behärska grunderna i målvaktsspelet och med en ökad förståelse för hur de olika delarna täcka, förflytta och reagera/agera kan användas och kombineras, kan du hitta och utveckla strategier för att göra räddningar på ett likartat sätt varje gång du ställs inför en speciell typ av spelsituation.

Täcka Inrikta dig på att göra dig stor samt spela samlat och vinkelrätt placerad i de lägen när du kan täcka hela målet som exempelvis i närspelssituationer och i extrema vinkellägen. Rädda genom att blocka, dvs. att helt enkelt vara i puckens väg med kropp och skydd som en sammanhållen blockyta, när detta är möjligt. I vinklarna försöker du röra dig och rädda stående eller möjligen stående på ett knä, om du är tillräckligt lång för det spelet.

Ett täckande spel förutsätter förstås att dina färdigheter när det gäller förflyttningsteknik är väl utvecklade. www.hockeyakademin.se

I närspelet kan du koncentrera dig på att i första hand täcka vid isen med benskydden och klubbans blad eller sköld samt att vara så tät du kan. Minimera luckorna mellan benen samt mellan armar och kropp och tänk på att effekten av att närma dig pucken blir stor i närspelet. Du kan stänga hela målet genom att flytta dig framåt eller ibland enbart genom att föra fram klubba och handskar närmare pucken. Även om hockeymålet alltid är lika stort, är det du själv som bestämmer storleken på den yta som du i praktiken har att täcka i varje given situation. Genom att förstå begreppet ”Box Control” kan du placera dig i rätt position (i sidled, djupled och vinkelrätt) i förhållande till pucken och målet och på så sätt täcka optimalt. Genom att utveckla ställningar som du kan arbeta i för att täcka maximalt både på höjden och på bredden, kan du välja att prioritera ett blockande spel. Det innebär att du i första hand väljer att rädda i en kompakt ställning, antingen genom att täcka hela målet eller genom att först reagera på skottets riktning och sen röra dig samlat in i skottlinjen.

ISHOCKEYNS ABC

Genom att förstå begreppet ”Box Control” kan du placera dig i rätt position.

kap 18b


18 c

Målvakter Förflytta

RÄDDANDE

lat om skottet är högt. Kommer skottet lågt och rakt emot dig, trycker du dig ner mot isen och stänger det femte hålet mellan benen med kropp och skydd som en samlad blockyta. Klubban har du framför dig med bladet på isen och blicken är på pucken. Sträva efter maximal returkontroll genom att hålla fast pucken eller styra undan den mot hörnet.

Med en bra förmåga att förflytta dig stående och nere på isen, kan du i största möjliga utsträckning vara i rätt position för att spela ett täckande spel eller ta dig till en optimal position för att kunna MÅLVAKT agera. Träna att förflytta dig i alla riktningar, (djupled, sidled och rotationer) både i din stående arbets-ställning och när du är nere på isen efter räddningar och i närspelssituationer. Lägg därtill att förflyttningar i alla Går skottet däremot vid sidan om dig trycker du ifrån så riktningar ska kunna kombineras både med förmågan att ta mycket som det behövs med innerskäret på den skridsko dig upp till stående efter en räddning och att ta dig ner på som är längst ifrån pucken och rör dig mot skottlinjen, isen, för att du ska kunna vara i position och rädda. antingen bara med en tyngdöverföring eller om det är nödvändigt även med en förflyttning i sidled, endera stående eller ner på isen beroende på höjden på skottet. Vrid huvudet för att följa pucken med blicken och rör dig så aggressivt som ditt avstånd till pucken kräver, antingen rakt i sidled i en samlad ställning, vinkelrätt mot skottlinjen eller mer utsträckt med vridning av bålen för att kunna rädda med handskar, klubba eller benskydd längre ifrån kroppen.

Begränsande faktorer för din möjlighet att förflytta dig är främst din balans, styrka i ben och bål samt din teknik att trycka ifrån med skridskons innerskär. Vi brukar tala om tyngdpunktskontroll och ”Edge Control”. Vid stående förflyttningar ska du, med bibehållen balans, kunna hitta frånskjut i alla riktningar med olika tekniker. Det är även viktigt att kunna avlasta trycket från skridskoskenans innerskär för att du ska kunna röra dig obehindrat i sidled. Du måste också kunna stoppa kontrollerat efter en förflyttning. När du står på ett knä och ska ändra position är det betydelsefullt att hitta den optimala vinkeln på underben och skridsko för att kunna få grepp i isen och trycka ifrån. I situationer när motståndarna har skottmöjlighet och du inte kan täcka hela målet ska du förflytta dig på ett sånt sätt att du har bästa tänkbara balans och frånskjutsmöjlighet. Då har du bra förutsättningar både att rädda med ett blockande spel och att agera aggressivt för att fånga, parera eller styra undan puckar på väg mot målets öppna ytor.

Reagera och sedan antingen Blocka eller Agera När du ska rädda skott som kommer mot målet i en sådan hastighet och från ett avstånd som gör att det är möjligt att hinna reagera och sedan rädda, står du kvar i din arbetsställning tills pucken lämnat skyttens klubblad, reagerar på skottets riktning i höjd- och sidled och rör dig mot skottlinjen. Är puckens bana rakt emot dig står du kvar och räddar sam-

www.hockeyakademin.se

Sträva efter att ha så bra täckning som möjligt i skottlinjen när du räddar eller att åtminstone komma så nära pucken du kan om den är långt ifrån dig. Genom att röra dig samlat kan du förbättra dina möjligheter att rädda kontrollerat med stora marginaler och med ett aggressivt agerande med frånskjut mot puckens bana får du bättre räckvidd, större möjlighet att täcka nära pucken och bättre returkontroll i de lägen då du har längre till pucken. I situationer där du hinner reagera innan du räddar skott på sidan om dig, ska du så mycket som möjligt undvika att försätta dig i lägen där du går rakt ner på knä eller t. o. m. rör dig ifrån skottlinjen och därmed tvingas öppna upp dig i onödan genom att kasta ut en arm eller ett ben som en sprattelgubbe för att rädda skott i ytterlägen. Ett attackerande arbetssätt (med tyngdöverföring och blicken på pucken hela vägen, med tryck ner mot isen alternativt mer eller mindre frånskjut i sidled beroende på avståndet till pucken) som du använder för att ta dig mot eller in i skottlinjen, är lika viktigt vid alla räddningar där du inte från början stängt hela målet. Både när du reagerar och blockar samt när du blir tvungen att reagera och agera mer aggressivt för att rädda skott på väg mot öppet nät. Tyngdöverföring och om det är nödvändigt även frånskjut mot puckbanan, aldrig ifrån pucken, gäller oavsett din stil eller vilken typ av räddning du väljer. Du ska lära dig att skilja mellan två olika sätt att reagera och rädda, beroende på hur långt du har till skottlinjen vid sidan om dig när du påbörjar räddningen. Först reagerar du och sedan kan du antingen rädda genom att blocka eller att agera.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18c


18 d

Målvakter RÄDDANDE

Genom att förstå och bemästra dessa grunder i målvaktsspelet kan du bygga ditt spel på en stabil bas. Utgå ifrån ett enkelt och fungerande grundspel och utveckla sedan en teknik och taktiska tillvägagångssätt som passar just dig för MÅLVAKT att lösa varje typ av situation du ställs inför som målvakt. En mer detaljerad genomgång av varje moment i den räddande delen av målvaktsspelet finner du i Målvaktspärmens avsnitt Räddande målvakt. Om du kan lära in och automatisera räddningar som du vet fungerar för att lösa återkommande spelsituationer, så att de utförs på samma sätt varje gång, kommer du att kunna spela med större marginaler och mindre på chans. Kalla det tur, tillfälligheter eller flyt, i längden är tur inget man får utan något man skapar förutsättningar för själv och på så sätt förtjänar.

Reagera och blocka samlat i eller in i skottlinjen När du ska rädda ett skott nära ditt utgångsläge räcker det oftast med att du justerar din position genom att flytta överkropp och därmed tyngdpunkten något i riktning mot skottlinjen. Du kan förbli vinkelrätt placerad mot puckens bana och om det är nödvändigt trycker du dig i sidled eller ner mot isen för att få in så mycket av kroppen som möjligt i puckens bana. Sträva att täcka maximalt, stäng alla luckor och följ pucken med blicken hela vägen. På det här viset kan du rädda genom att reagera och blocka skott som går nära på sidan om dig, antingen högt eller lågt, samt även blocka skott mot det femte hålet mellan benen.

Sammanfattning av Den Räddande Delen

Reagera och agera med vridning för att nå in i skottlinjen Med skottlinjen längre åt sidan blir en vridning av överkroppen nödvändig så att du kan få tillräcklig räckvidd och fart i räddningen. Agera ut från kroppen med klubba, handske eller benskydd för att nå pucken. Tryck ifrån med skridskon, förflytta dig i sidled samt luta och vrid bålen för att agera aggressivt in i skottlinjen, hela tiden med blicken på pucken.

www.hockeyakademin.se

• Förflytta dig för att vara i position och kunna täcka maximalt och rädda enkelt och säkert. • Ett blockande spel i lägen då du kan täcka hela målet ska kunna kombineras med reaktiva räddningar i situationer när du blir tvungen att agera mot skottlinjen för att stoppa pucken. • Rädda samlat genom att blocka puckens bana vinkelrätt placerad, när du är tillräckligt nära skottlinjen. • Agera aggressivt i ytterlägen när du måste för att nå pucken.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18d


18 e

Målvakter SPELANDE Offensivt målvaktsspel

Målvakten i försvarsspelet

Vanligt förekommande situationer, där du kan speGenom att utveckla samarbetet mellan målvakt la en viktig roll i det egna lagets speluppbyggnad, och utespelare kan förutsättningarna förbättras är dels när pucken kontrolleras just efter en räddför att kunna lösa de defensiva eller försvarande ning och dels när laget ska återvinna lösa puckar MÅLVAKT uppgifterna i spelet. Din främsta uppgift som eller puckar som motståndarna har dumpat djupt i målvakt är alltid att förhindra att puckföraren zonen. En aktiv målvakt som stoppar, kontrollerar gör mål så ditt huvudfokus ska därför ligga på och spelar pucken obehindrat kan försvåra för motståndarna puckföraren och det denne gör med pucken. Om spelaren att etablera och behålla tryck i deras anfallszon. Med bra med pucken agerar på egen hand, kan du inrikta dig fullt spelförståelse och tillräckligt stor skicklighet i att hantera ut på att stoppa ett skott eller en dragning, vare sig det från pucken, kan du bidra till att försvåra eller att neutralisera början handlar om ett friläge eller en situation 1 mot 1 som motståndarnas möjligheter att forechecka. senare kan resultera i ett friläge. I en situation med två eller flera anfallare kan det finnas ett alternativ till som du måste För att nå framgång som spelande målvakt ska du därför beakta, nämligen en passning. både utveckla din förmåga att sätta pucken i spel efter räddningar, i situationer när du har pucken under full konMålvakten i försvarsspelet troll och tillräckligt med tid samt jobba med din teknik att stoppa, lämna, spela och rensa puckar som du kan komma åt i zonen. Något som kräver en väl utvecklad klubb- och skridskoteknik.

Målvaktens uppgifter i lagets övergång från försvar till anfall 1. I situationer med full kontroll på pucken efter en räddning och med tillräckligt med tid, ska du kunna lämna eller passa pucken till en medspelare som har gjort sig spelbar. 2. Du ska i möjligaste mån, efter din taktiska förmåga och din skicklighet att hantera pucken, kunna kontrollera nerlägg och lösa puckar och därmed underlätta för det egna laget att få tag i pucken och samtidigt försvåra för motståndarnas försök att behålla sitt puckinnehav.

www.hockeyakademin.se

För att kunna lösa din uppgift så effektivt som möjligt är det alltså av största vikt att du kan uppfatta och bedöma puckförarens alternativ i form av eventuella passningsmöjligheter, för att veta om du också måste vara beredd att göra en längre förflyttning. Det är ditt ansvar att överblicka läget för att kunna avgöra om det finns någon spelbar motståndare och hur det i så fall kan påverka situationen. Därför måste du både förstå offensiva strategier för att kunna värdera motståndarnas olika alternativ och vara väl insatt i det egna lagets defensiva spelsätt. Finns det en strategi för hur laget kan involvera målvakten i försvarstänket, kommer möjligheterna att lösa uppgiften att öka. Den som ser spelet bäst är målvakten. Han/hon kan oftast överblicka hela situationen och är inte ”mitt i den” som de övriga spelarna är. Målvakten ser vilka spelare som breddar och kan se vilka alternativ puckföraren har i ett givet läge. Rätt utnyttjad kan målvakten därför styra försvarsarbetet och dirigera sina lagkamrater, så att de blir uppmärksamma på spelare som inte finns i deras omedelbara närhet eller som de kanske inte ser bakom ryggen. Ser vi målvakten som en dirigent i försvarsspelet blir kommunikation ett viktigt verktyg, så utveckla din förmåga att göra dig hörd och utarbeta tillsammans med utespelarna tydliga budskap i form av ord och gester som ni kan använda för att hjälpa varandra på isen. Kom ihåg att målvaktsspel inte bara handlar om att utföra en rad olika räddningar, utan i grunden innebär att du ska kunna hantera olika situationer som uppkommer med mer eller mindre regelbundenhet. Det är därför av största vikt att du utvecklar strategier för att lösa återkommande situationer. Både strategier som gäller ditt eget spel i lägen där du ställs ensam mot en motståndare och även hur du kan lösa situationer tillsammans med dina medspelare.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18e


18 f

Målvakter MÅLVAKTENS

målvaktsspel och hur dessa grunder kan anpassas till olika situationer beroende på målvaktens storlek Målvaktspelet i ishockey har genomgått stora förändoch utvecklingsnivå. ringar under senare år. Förändringar som framförallt Även om både antalet målvaktstränare och deras skett tack vare att målvakterna tillsammans med sina kunskapsnivå ökat väsentligt på senare år, så har tränare utvecklat spelet till att alltmer handla om att TRÄNING alla målvakter ännu inte tillgång till tillräckligt kvaförflytta sig för att vara på rätt plats när räddningen lificerad instruktion och feed back för att kunna bli ska göras och i största möjliga mån kunna använda så bra som de har möjlighet att bli. Att efterfrågan ett täckande spel. En utveckling som även möjliggjorts av den är större än tillgången på kunniga tränare gör också att en enkel anpassning och förbättring som skett på utrustningssidan. lösning ibland blir att be någon som tidigare varit målvakt i Den strategi eller spelidé som utvecklats bygger på att moklubben att hoppa in och ta hand om de unga målvakterna. Det derna målvakter strävar efter att vara i position för att kunna är dock inte någon garanti för att målvakter får en ändamålsenrädda med så små medel som möjligt i en samlad ställning lig inlärnings- och träningssituation när en före detta målvakt vilket i sin tur innebär ett spel med stora marginaler. Helst ska tas in för att ”hjälpa till” med målvaktsträningen. En gammal räddningen ske kontrollerat, i full balans och med hela kropmålvakt som förmedlar ett gammalt målvaktsspel som han spepen bakom pucken som en kompakt blockyta och målvakten lade själv för 10 eller 20 år sedan kan faktiskt göra mer skada ska bara rädda genom att fläka sig i ytterlägen när situationen än nytta. Det är därför av största vikt att alla målvaktstränare (i kräver det. synnerhet de som ska jobba med barns inlärning och träning) Detta innebär dock inte att alla skott kan räddas genom att skaffar sig kunskaper om målvaktens spel och träning genom målvakten går ner på knä i butterflyställningen. Han eller hon att gå kurserna i utbildningsstegen för målvaktstränare samt måste även ha beredskapen att kunna sträcka sig efter pucken även håller sig uppdaterade genom fortbildning. Naturligtvis är när det är nödvändigt för att nå och kunna rädda i ytterlägen. alla som har ett engagemang för målvakters träning och utveckMålvakten måste lära sig att avgöra i vilka situationer hela eller ling välkomna att träna våra ungdomar, men de ska skaffa sig stora delar av målet är täckt och därmed ett blockande spel är utbildning först. möjligt respektive i vilka situationer ett mer agerande spel är nödvändigt. Spelförståelse och förmågan att läsa situationerna i  Träna grundläggande teknik med kontroll och spelet har blivit en alltmer väsentlig del av målvaktsspelet. stegra successivt fart och svårighetsgrad

 Målvaktsspelet under ständig utveckling

 Kombinationen av ett blockande och ett agerande spel det mest framgångsrika målvaktsspelet Det spel som visat sig mest framgångsrikt är alltså en kombination av å ena sidan ett blockande spel med stora marginaler i samlade ställningar där pucken inte tillåts passera genom några luckor på målvakten och å andra sidan ett aggressivt agerande och räddningar med känsla ut mot puckar i ytterlägen när detta är nödvändigt för att nå pucken. Yngre målvakter studerar gärna framgångsrika målvakter på elitnivå för att se och lära av hur de arbetar. De lär sig på så sätt hur de kan arbeta i målet och tar till sig tekniken genom att härma sina idoler . Det är dock viktigt att de unga målvakternas tränare kan förklara att en liten ungdomsmålvakt inte alltid kan använda tekniken på samma sätt och spela precis som förebilden gör i en viss situation. Då är det naturligtvis av största vikt att målvaktens tränare har kunskap om grunderna i modernt

www.hockeyakademin.se

En annan företeelse som ofta förekommer inom ungdomshockeyn är att en tränare eller förälder avdelas att skjuta på en ung målvakt för att träna räddningsteknik. Alltför ofta sker denna träning med skott från alldeles för nära håll alternativt med för hårda och missriktade skott. Inlärning av räddningsteknik ska ske under ordnade former med en realistisk möjlighet för målvakten att just rädda skottet och inte vara en kanonad av puckar som målvakten i bästa fall kan vara i vägen för. En bra förutsättning för att unga målvakter ska kunna lära sig att stoppa puckarna är att träningen är mer inriktad på att han eller hon ska kunna rädda än att skytten ska göra mål. Träna grunder i relativt låg fart och höj successivt svårighetsgraden genom att stegra skotthastigheten. Jämför med andra typer av teknikinlärning såsom grundslagen i tennis eller en kullerbytta och betänk att vi här har att göra med en ung person som ska hålla balansen på två skenor på ett halt underlag och samtidigt ska försöka hitta en bra utgångsställning för att kunna rädda skottet.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18f


18 g

Målvakter MÅLVAKTENS  Anpassa träningen till målvaktens utvecklingsnivå och storlek

 Före, under och efter räddningen

En modernt spelande målvakt strävar alltid efter att: Det är också viktigt att anpassa målvaktens inlärning • förbereda sig optimalt för varje räddning genom till den utvecklingsnivå individen befinner sig på för att förflytta sig och inta bästa möjliga position och tillfället. Därför ska man i träningen av de yngsta TRÄNING ställning för att rädda målvakterna inledningsvis prioritera utvecklingen • välja det mest effektiva sättet att rädda varje puck av det agerande spelet, som innebär att puckarna • spela klart varje situation och vara maximalt stoppas genom att de fångas med plocken alternativt pareras beredd genom att flytta sig mot puckens nya läge med klubbhandsken, benskydden eller klubban. Mer träning av känslan i händer och fötter än av strategin att spela kompakt i Med detta synsätt följer att ju mer matchlikt träningen kan betidig ålder alltså. Är utrustningen tillräckligt heltäckande och drivas, desto bättre effekt får såväl målvakter som målskyttar skyddande kan man sedan stegvis börja träna att även rädda av träningen. Kvalité för en målvakt innebär att få möjlighet med kroppen i en samlad ställning när skottet går rakt emot att ha fokus på det mest väsentliga (dvs. pucken som ska stopmålvakten och så småningom även i de lägen när pucken kan pas) såväl före, under som efter själva räddningen samt att räddas genom att kroppen flyttas in i skottlinjen. ges tillfälle att upprepa riktiga beteenden. Goda vanor, Träna matchlikt och Spela klart ska därför vara ledord för målvaktens Både förståelsen för spelet och förmågan att förflytta sig för träning. Det är varje tränares uppgift att skaffa sig kunskap om att vara i position innan skottet avlossas måste vara tillräckligt hur detta åstadkoms på bästa sätt, men några tips är att tänka på utvecklad innan det blockande spelet kan tillåtas dominera avstånden mellan skotten, fokus på att göra mål och betoningen träningen. Däremot är det gynnsamt att träna den koordinativa av returtagning. förmågan på ett tidigt stadium genom att låta målvakten rädda puckar med känsla och timing långt ifrån kroppen med handskar och benskydd, men även att tidigt införa butterflyställningen i teknikträningen.

Träna därför de yngsta målvakterna att rädda: • höga skott med handskarna och betona vikten av att följa pucken med blicken och i största utsträckning rädda stående och med tyngdpunkten nära skottlinjen • låga skott i ytterlägen med benskydd antingen direkt från en stående ställning eller genom att trycka ut benskyddet åt sidan från en knästående butterflyställning. I båda fallen med blicken på pucken hela vägen • låga skott mitt på genom att snabbt ta sig ner på isen i en samlad butterfly, med minimalt med luckor och blicken på pucken för att snabbt hitta eventuella returer

Ett sätt att underlätta att dessa tips blir verklighet är att minimera antalet moment som spelarna ska utföra innan ett målskott och i stället lägga mer vikt på att träna vad som kan ske efter skottet och räddningen. Det kan förutom uppföljningen av returer vara att spelaren direkt efter skottet exempelvis tränar att forechecka, backchecka eller på annat sätt intar en naturlig position i nästa läge, allt för att ge målvakten tid eller för att tvinga denne att flytta sig mot puckens nya läge. Avslutningsvis är det på sin plats att tipsa ledare som är involverade i ungdomsträning att låta alla som vill prova på att spela målvakt få chansen att testa denna unika position. Se också till att de ungdomar som tidigt bestämmer sig för att vara målvakter får möjlighet att omväxlande spela ute så länge som möjligt, så att de utvecklar skridskoåkning, klubbteknik och inte minst speluppfattning.

En naturlig utveckling blir alltså att unga målvakter först prioriterar träningen av det agerande spelet för att sedan stegvis introduceras i det blockande spelet vartefter deras storlek och spelförståelse gör detta spel möjligt.

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 18g


18 h

Målvakter

Att skapa goda vanor och bra träningsrutiner är avgörande för målvaktens möjligheter att på sikt utvecklas optimalt.    En förutsättning för att målvakter ska kunna utvecklas till sin fulla potential och i synnerhet för att unga målvakter ska kunna lära sig rätt grunder från början, är att de får möjlighet att träna med kvalité. För detta fordras vägledning både i form av korrekt instruktion och av nyanserad feedback samt hjälp av kunniga tränare att forma sunda rutiner för hur träningen ska bedrivas på bästa sätt. Feedback på vilka framsteg de gör och vilka förbättringar som behövs och vilken standard som behövs på genomförandet av träningen för en optimal utveckling. Även om antalet målvaktstränare ökar och både kvalité och kvantitet på träningen förbättras, så är det målvaktens egen insats under den ordinarie träningen med laget som utgör basen för den individuella utvecklingen. En träning som måste ge målvakten möjligheter att lära in och automatisera funktionella rörelser och ändamålsenliga beteenden genom en kombination av en metodisk nötning av tekniska grunder och matchlika moment.

Uppvärmning utanför isen Ett självklart exempel på bra träningsrutiner är att tidigt i hockeyspelarnas utveckling komma igång med uppvärmning off-ice. Skapa vanor att förbereda kroppen före ispasset och matchen med exempelvis löpning, hopp och olika former av gymnastik. Uppvärmningen kan genomföras i grupp med hela laget eller så kan målvakterna lägga in egna övningar t.ex. med bollar som kastas och fångas och andra övningar som utförs i målvaktlika ställningar och rörelser.

.

Målvaktens rutiner på is Skapa rutiner som kan ge bra möjligheter till inlärning både för målvakterna och för utespelarna. Jobba med ett träningsupplägg för ispasset där ni gör tydlig skillnad mellan de inledande delarna där målvakterna ska få bästa tänkbara chans att rädda och resten av träningen som ska präglas både av viljan hos utespelarna att göra mål och av målvakternas drivkraft att rädda. Skapa många tillfällen för både målvakt och målskytt att tävla i matchlika moment. Betona och ge utrymme för goda vanor som kan upprepas många gånger av alla individer i gruppen och som även kan bidra till att öka lagets förståelse för målvakternas särskilda behov av kvalité i träningen.

www.hockeyakademin.se

 Starten av ispasset När målvakterna kommer in på isen skall de inledningsvis åka skridskor på samma sätt som övriga spelare gör. Vanlig skridskoåkning både framlänges, baklänges, med översteg och vändningar åt båda hållen, alltsammans för att träna allmän skridskovana i en ställning liknande den som utespelarna åker i.

Grundläggande räddningsteknik På samma sätt som utespelarna behöver tid för inlärning och träning av sin grundteknik i form av exempelvis skridskoåkning eller passningar måste målvakten få sin dos av sina tekniska grunder. Gör därför till rutin att tidigt i varje pass låta målvakterna träna räddningar under ordnade former, först med skott som de faktiskt har goda chanser att rädda och därefter med successivt höjd svårighetsgrad. Tänk på att syftet alltså är att rädda och varken att göra mål eller att släppa in mål. Låt målvakten uppleva känslan av att stoppa, fånga eller styra undan puckar och att lyckas med sin uppgift. Precis som i matchen ska fokus ligga på en puck i taget och att spela klart varje situation.

Höga skott Ge inledningsvis målvakten några serier med höga uppvärmningsskott där de får chansen att träna grunderna i räddningstekniken på ett lugnt och kontrollerat sätt. Lämpligast är att två tränare tar varsin målvakt och skjuter ett antal välriktade skott som kan räddas med plockhandsken, klubbhandsken respektive överkroppen. Minst ett tiotal skott räddas med varje kroppsdel och instruktionen är densamma varje gång; ”Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Rädda med kroppen så nära pucken som möjligt. Varje gång du styr undan ett skott eller om du tappar pucken ska du flytta dig mot puckens nya position, beredd att göra en ny räddning”. Efter ett antal träningar med samma inledning kan du gärna fråga målvakten innan ni kör igång vad han eller hon ska tänka på.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18h


18 i

Målvakter Medellåga skott Därefter skjuter ni några serier med skott mot målets nedre tredjedel i en bestämd riktning i taget. Först mot mitten och sedan antingen mot en sida i taget eller på varannan sida om målvakten. Minst ett tiotal skott räddas på detta sätt genom att målvakten går ner i butterflyställning mot skottlinjen, antingen rakt ner mot isen eller med ett lätt tryck ner i sidled. Instruktionen blir att täcka och rädda med en samlad blockyta och försöka hålla fast pucken.

Varierade skott Delen med räddningsteknik avslutas med ett antal skott i varierad riktning både i sidled och höjdled så att målvakten får träna att tillämpat göra rätt val av räddning. Det är viktigt att avstånd och skotthastighet anpassas så att målvakten har en realistisk chans att rädda flertalet av puckarna. I takt med att målvakten utvecklar sin förmåga att rädda kan svårighetsgraden höjas exempelvis genom att förflyttningar läggs till före varje skott, men kom ihåg att målvakten först och främst behöver nöta grundtekniken i räddningarna. Det är genom de lyckade upprepningarna av det tekniska utförandet som rörelsernas kan automatiseras på ett för uppgiften riktigt sätt.

Egna förflyttningar Medan skytten/ tränaren samlar ihop puckar och laget förbereder sig för genomgång hinner målvakten göra ett antal förflyttningar i sin målgård på egen hand. Det kan var antingen stående förflyttningar eller rörelser nere på isen alternativt kombinationer av både och. Efter detta är målvakten väl förberedd för dagens träning med laget!

Låga skott / Isskott Fortsätt med ett antal isskott, först mot mitten och sedan antingen mot en sida i taget eller på varannan sida om målvakten. Låt sedan skytten bestämma riktningen på skotten och variera att skjuta mellan benen och på sidan om målvakten nära stolpen. Variera även höjden från isen och max 25 cm upp. Gör det till en rutin att målvakten i dessa övningar i grundteknik vänjer sig att alltid följa returer och puckar som kontrollerat styrs bort från målet och placera sig rätt mot puckens nya position innan han eller hon gör sig beredd för nästa skott.

Med en sådan tillrättalagd inledning av träningen som ger målvakten bra förutsättningar att nöta tekniska grunder med stor noggrannhet, kan resten av träningen (de delar som innehåller avslut) vara helt inriktad på att GÖRA MÅL, med allt vad det innebär ifråga om kraft, fart och även uppföljning av returer. Anfallare och försvarare inklusive målvakt kan TÄVLA OCH SPELA KLART varje situation.

Instruktionen blir att agera mot skottlinjen och att följa pucken med blicken före under och efter räddningen samt att placera sig mot puckens nya läge direkt efter räddningen.

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 18i


18 j

Målvakter  Målvaktsträning på is

 Under ispasset Vissa övningar kan man skräddarsy för målvakterna. Man vill gärna ha variation i var och hur avsluten tas. Helst någon övning med vinkelskott, någon övning med passningar alternativt med att puckföraren flyttar pucken i sidled, allt för att få målvakten att förflytta sig innan skottet. Dessa övningar är ganska enkla att planera och rita ner om man först tänker utifrån avslutet och därefter bestämmer vad som ska hända innan spelaren skjuter för att göra mål.

För att utveckla målvaktens träning på is kan ni väldigt enkelt utgå från modellen med träning av grundläggande räddningsteknik som inledde ispasset. I den delen tränas bara ett moment i taget. Ett utmärkt sätt att börja träningen eller för att jobba koncentrerat med ett specifikt moment.

Alla övningar som innehåller spelmoment och avslut är automatiskt också målvaktsövningar. Tänk dig in i vilka situationer som kan leda till ett målskott, bestäm hur många anfallare respektive försvarare som ska delta i momentet och bygg därefter övningen bakåt till ett lämpligt utgångsläge. Ni kan göra era ”vanliga” övningar mer målvaktsanpassade genom att öka tiden mellan varje skott. Tiden gör att målvakten kan följa en eventuell retur och förflytta sig mot puckens nya läge.

Antingen bygger ni på övningen innan skottet avlossas. Exempelvis med en förflyttning för att följa en puck som passas i sidled framför målvakten eller i djupled bakifrån målet upp i banan eller från backplats ner till sidan av målet. Vilken riktning och längd passningen har bestämmer tränaren utifrån syftet med övningen. Skulle en spelare istället åka med pucken framför målet eller mot målvakten blir förflyttningen en annan och likaså blir syftet med övningen ett annat. Ni kan också välja att bygga på övningen med ett moment efter skottet, dvs. med ett returskott (eller att målvakten skall sätta pucken i spel vid kontroll). Antingen kan man välja att fortsätta spela på samma puck som på första skottet eller så placerar man en ny puck på ett givet ställe och låter antingen skytt nr. 1 eller en ny skytt ta ”returen”. Med fortsatt spel på samma puck blir situationen mer realistisk, men det är ju inte säker att det blir någon retur att träna på. Med ny ”returpuck” blir det alltid tillfälle att träna på ett andraläge, men samtidigt ställs högre krav på returtagarens inlevelse och timing. Målvakten måste ha en realistisk chans at ta pucken, annars är övningen inte till någon nytta, men det ska naturligtvis också vara en utmaning att kunna nå returen.

Ni kan också lägga till returtagare i de flesta övningarna för att träna målvakten att följa returen OCH för att utespelarna naturligt skall ta returer och lära sig var puckarna hamnar efter en räddning med exempelvis benskyddet. Ni kan även ha spelare framför buren som står i vägen och skymmer sikten för målvakten och/ eller styr pucken. Allt för att göra träningsmomenten så lika matchsituationen som möjligt.

1

3

Bygg på med ytterliggare ett moment

4

2

A

B

Den spelare som har åkt och skjutit för att göra mål (A) spelar först klart på en eventuell retur på sin egen puck (1) och blir sedan returtagare (2) på nästa skott (B). Först därefter återgår spelaren till kön för att börja om övningen igen. Vill man dessutom ha skymningar/styrningar framför målvakten kan spelaren efter att ha varit returtagare stanna på mål på ytterligare ett avslut för att utföra även denna uppgift samt vara beredd på korta returer (3), för att först därefter återgå till utgångsläget för övningen (4).

www.hockeyakademin.se

Bygg på grundövningar med ett moment till

Nästa påbyggnad blir ett moment före och ett moment efter räddningen, dvs. ännu mer likt matchsituationen. Något händer före skottet, t.ex. en passning. Första skottet räddas och målvakten har tiden att jobba klart i situationen genom att förflytta sej mot returpucken, där nytt skott kommer. En viktig detalj att tänka på vid all träning som innebär att spela klart, är att det i matchsituationen oftast är mycket begränsat med tid och utrymme för returtagaren som sällan får vara oattackerad någon längre stund. För att skapa realistiska och matchlika träningssituationer fordras därför att spelaren som ska ta hand om returen kommer till skott mycket snabbt och allra helst med direktträff på pucken som är på väg ut från målvakten.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18j


18 k

Målvakter  Målvaktsträning vid sidan av isen - off-ice Målvakterna bör som sagt värma upp innan isträningen börjar. Dels för att använda isen effektivare och snabbt komma igång med teknikträningen och dels för att undvika skador i form av sträckningar eller bristningar i muskler eller senor. Här följer några exempel på off ice övningar som målvakterna kan använda som uppvärmning och även som målvaktsövningar på rena fysträningar. Motorik / Uppvärmning

Målvakterna har varsin boll. Ställer sig i spegel mot varandra i en ställning som liknar målvaktsställningen på isen. Börja med att byta boll med varandra stillastående. Fånga med plockhanden, kasta till kompisen med den andra handen. Börja med underhandskast. När det fungerar bra stillastående kan målvakterna börja röra sig i sidled samtidigt som de byter bollar med varandra.

Markera upp ett ”stort mål” med 2-6 meter mellan stolparna. Målvakten jobbar i sin arbetsställning i sidled i målet och försöker vara stilla med överkroppen medan benen jobbar i sidled. En kompis eller tränare sitter på knä och har bollar på marken framför sej. Bollarna kastas (underhandskast) mot ytterlägena intill de markerade stolparna. Målvakten jobbar utan handskar och räddar med plockhanden och klubbhanden (räddar med handloven) eller med handskar och klubba på, som mittenbilden visar.

Snabbhet

Motorikövningarna kommer efter ett tag att ge en viss snabbhetsträning då målvakterna blir säkrare på att byta bollar med varandra. Dessförinnan eller för att isolerat träna snabbheten kan ni jobba i samma grund men utan bollar. Målvakterna tävlar och försöker komma först till det markerade slutet på sträckan. Som påbyggnad kan en målvakt styra den andra och jobba med start och stopp i sidled. Förföljaren skall hela tiden försöka röra sig i spegel med den som styr. Jobba i väldigt korta intervaller.

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 18k


Målvakter

Fler tips med off-ice övningar för målvakter hittar du på dvdn MÅLVAKTENS FYSTRÄNING som finns i Målvaktspärmen.

18 l

Styrka

 Hopp i olika former ger explosiv styrka och den behöver målvakter framförallt i sidled. Momenten som tränas på fysträningen skall i möjligast mån likna de moment som utförs på isen. Jobba i djupa ställ-

ningar och även om själva hoppet inte är en målvaktsspecifik rörelse, så är det ett bra sätt att träna ett frånskjut. Utgå från arbetsställningen – hoppa – landa och hitta snabbt balans i arbetsställningen.

 Ett annat styrkemoment som ger träning för bålmuskulaturen och låren är också bra för inställningen och viljan. Den målvakt som inte är envis och försöker klara av detta moment kommer snabbt att

falla framåt och behöver ta emot sig med händerna. En målinriktad, viljestark målvakt kommer till slut att lyckas spjärna emot och sakta sänka sig ända tills han/ hon ligger med mage och bröst mot marken.

Uthållighet  Jobbar man med snabbhetsövningar i för långa intervaller övergår snabbhetsmomentet till det vi kallar kondition eller uthållighet. Ni kan alltså använda ovanstående övningar i flera olika syften. Ha alltid koll

på vad syftet med övningen är. Här följer andra övningar som är mer anpassade till ändamålet att träna just uthållighet.

 Den första bilden visar en målvakt som försöker nå ett mål längre fram. Han har ett hopprep runt höften och en målvakt som bromsar hans fart. Kort intensivt jobb som kräver uthållighet under en kortare tid.

Den andra bilden visar en målvakt som ”städar i arbetsställning”. Sprid ut bollar och annat som ni använder under träningen. En boll i taget skall i väskan eller hinken – sen i väg och ta nästa boll, hela tiden i en djup ställning.

Rörlighet  En grundläggande egenskap för en hockeymålvakt är rörligheten. En god rörlighet ger förutsättningar för att kunna träna andra moment effektivare och kan också påverka andra egenskaper som exempelvis motoriken och styrkan positivt. Rörligheten ska vara ett

naturligt inslag i träningen redan från början för att behålla och i bästa fall även kunna öka den naturliga rörligheten och förebygga skador. I nedanstående övningar finns också balansmomentet med.

 Klubban är som du ser ett bra hjälpmedel i dessa övningar. Växla sida och sträva efter att nå lite längre varje gång. Se till att målvak-

terna är ordentligt uppvärmda och mjuka i musklerna innan denna träning sätter igång.

www.hockeyakademin.se

ISHOCKEYNS ABC

kap 18l


18 m

Målvakter  Träna och instruera dina målvakter

3

2) Medellåga skott på sidan av målvakten

olika sätt att rädda:

Instruktion

 Reagra och Agera med händerna eller med benen ut från kroppen åt sidorna

Tyck ner knäna mot isen på samma sätt som i butterflyräddningen, men släpp greppet i isen enbart med den skridsko som är närmast skottlinjen. På så sätt åstadkommer du en lätt rörelse mot pucksidan som är tillräcklig för att kunna flytta dig in i skottlinjen och rädda med en samlad blockyta i butterflyställningen.

 Täcka hela målet i vinklar och och i närspel 1) Vinkelskott

Instruktion

Skott kommer från kryssen på spelplanerna och målvakten skall ha koll på när hela målet går att täcka och vilken ställning som är effektivast att använda i de olika situationerna. Om målvakten är tätt intill stolpen bör ställningen vara stående eller stående på ett knä. Kommer målvakten ut en bit från stolpen kan butterflyräddningen användas för att blocka många skott. I många lägen kommer dock krävas att målvakten är beredd att reagera på skottets riktning och flytta sig in i skottlinjen för att kunna rädda.

Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Rädda med benskyddet eller med klubbladet i en rörelse ut från kroppen och åt sidan. Målvakten kan välja att antingen agera ut i en halv butterfly med en lätt sträckning av benet direkt från en stående ställning eller att först gå rakt ner på knä i en butterfly och därifrån agera ut åt sidan och rädda med benskyddet. I båda fallen ska så mycket som möjligt av benskyddet täcka vid isen. Rädda med kroppen så nära pucken som möjligt genom att luta dig och om möjligt även flytta dig mot skottlinjen. Sträck ut benet och vrid överkroppen så mycket du behöver för att nå pucken. Varje gång du styr undan ett skott eller om du tappar pucken ska du flytta dig mot puckens nya position, beredd att göra en ny räddning.

2) Närspelslägen

1 ) Skott som målvakten kan rädda med plocken eller med stöten Instruktion Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Rädda med kroppen så nära pucken som möjligt genom att luta dig och vid behov även flytta dig mot skottlinjen. Rädda med tyngden på den skridsko som är närmast pucken. Sträck ut armen och vrid överkroppen så mycket du behöver för att nå pucken med handsken. Varje gång du styr undan ett skott eller om du tappar pucken ska du flytta dig mot puckens nya position, beredd att göra en ny räddning.

2 ) Skott längs isen på sidan om målvakten som kan räddas med benskydden eller med klubban

 Reagra och Blocka skottet med en samlad blockyta in i skottlinjen 1 ) Medellåga skott mellan målvaktens benskydd Instruktion Följ pucken med blicken före under och efter räddningen. Tyck ner knäna mot isen och släpp samtidigt greppet i isen med båda skridskorna. Rädda genom att blocka skottlinjen i en samlad butterflyställning, knästående på isen. www.hockeyakademin.se

A X

B X

C X

I lägen nära målet som exempelvis på returer eller vid inbrytningar väljer målvakten att rädda antingen i butterfly eller i någon annan närspelsställning, tex. med klubbans sköld mot isen (Paddle down). Använd hjälpmedel som boxband/hundkoppel, kamera eller videokamera för att ge målvakten rätt bild av hur stor del av målet som täcks i vinklar och i närspel. Träna på att rädda genom att blocka hela boxen i en kompakt ställning i de lägen som ni kommer fram till att målvakten klarar av rädda med enbart ett täckande spel. Tänk på att situationerna varierar beroende på målvaktens storlek och träna även på att reagera och blocka in i skottlinjen i de lägen när hela målet inte kan täckas.

ISHOCKEYNS ABC

kap 18m


18 n

Målvakter  Träna förflyttningar  Förflytta stående

TRYCK!

GLID!

STOPP!

Förflyttningar är grunden till att målvakten ska kunna vara i position och rädda pucken på ett enkelt sätt. Träna mycket på alla typer av förflyttningar i alla riktningar och i alla ställningar, antingen stående, nere på isen eller i kombinationer upp från isen eller ner mot isen.

1 ) T-push (tryck och stopp) används huvudsakligen när pucken passas.

 Förflytta nere på isen

2) Kort förflyttning (shuffle) används när en spelare åker med pucken i sidled framför målet eller när pucken passas och en mindre justering i sidled av målvaktens position är nödvändig.

I närspelssituationer kan målvakten täcka hela målet under förutsättning att positionen är rätt i förhållande till pucken och till målet. Då krävs en väl utvecklad förmåga att förflytta sig nere på isen.

Utförligare material om målvaktens spel och träning hittar du i Målvaktspärmen och på

3 ) Fart bakåt (skapa fart, glid) används då målvakten

möter spelet, hämtar fart och sedan backar med spelet i riktning mot målet. Det kan vara antingen i form av en ensam spelare (ett friläge) eller en spelsituation som involverar flera motståndare

www.hockeyakademin.se

tp://www.swehockey.se/ http://www.swehockey.se/ Hockeyakademin/Utbildning/Malvakt/

ISHOCKEYNS ABC

kap 18n


19

Föräldrarollen

15

budord om Din roll som förälder:

1 Informera Dig om Er förenings mål med sin verksamhet. Detta kan ge svar på om Du vill delta eller ej med Ditt barn. 2 Föräldraambition kan lätt bli en fallgrop för ungdomarna. Ett led i utbildningen som ishockeyspelare är att så tidigt som möjligt klara sina åtaganden på egen hand (kommunikationen med ledarna, skötsel av sin utrustning, dagsplanering m.m.). 3 Stötta Ditt barn och ledarna i laget. Problem kan Du bäst lösa genom att kommunicera med ledarna i laget utan att ungdomarna finns med. Splittring mellan ledarna och föräldragruppen går alltid ut över ungdomarna. 4 Låt ungdomarna (så långt som det är möjligt) uppleva sin ishockey på egen hand. 5 Attityder och värderingar är viktiga. Ditt barn får naturligtvis lära sig respekt och rent spel, vikten av kamratskap och ett idrottsriktigt leverne. 6 Uppfostra Dina barn så att de i sin idrottsmiljö själva vågar uttrycka och visa sina känslor. Besvikelser kan då hanteras på ett godtagbart sätt. 7 Älska Ditt barn som det är. Utan krav på prestation, var positiv och lyssna på funderingar om spelet, kamraterna och ledarna. Barn vill ha något att berätta när de kommer hem. 8 Se till att Ni i laget enas kring normer och regler som är viktiga för Era barns utveckling som människor och ishockeyspelare.

12 Tänk på att Ditt barn idrottar för att få uppleva: • Gemenskap • Utveckla skicklighet • Spänning • Tävling / framgång / status • Fysisk form • Utlopp för energi 13 Under träning lär man sig nya saker. Under match praktiserar spelarna kunskapen. ÖVERVÄRDERA ALDRIG MATCHENS BETYDELSE UNDER UNGDOMSPERIODEN. 14 Informera Dig om ledarnas principer när det gäller laguttagningar. • När tas laget ut? • Efter vilka principer? • Riktlinjer vid femmans indelning? • Spelarnas ambition, träningsdeltagande, vilja m.m. Alla spelar lika innebär att: DOM SOM VILL MEST - SPELAR MEST! 15 Se till att Ditt barn äter rätt och vilar i tillräcklig mängd. Stötta Ditt barn i skolan och idrotten. Låt ungdomarna (så långt det är möjligt) uppleva sin idrott på egen hand. På Hockeyakademin hittar du flera bra material inom området hockeyföräldrar. Det finns en speciell föräldrafolder med massor av bra information till hockeyföräldrar. T ex kost, utrustning, trafiksäkerhet, fair play m.m. Det finns också en speciell föräldrautbildning som SIF har tagit fram. Du hittar allt det materialet på denna länk: http://www.swehockey.se/Hockeyakademin/ Utbildningsmaterial/Foraldrautbildning/

9 Stötta domarna i deras svåra och viktiga roll som matchledare. 10 Hetsa aldrig fram resultat i matcher. Var sak har sin tid! Utbildningen till ishockeyspelare är en lång process. Varje spelare är unik! 11 Variera Ditt barns idrottande under hela ungdomsperioden. VARIATION ÄR BÄTTRE INLÄRNING!

www.hockeyakademin.se

Grön 19.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 19

2016-08-26, 09:52


Trafiksäkerhet

20

Checklista för trafiksäker idrott Varje dag rör sig hundratusentals idrottare i

trafiken till och från träning eller match, till fots, med cykel eller bil. Med den här checklistan kan er förening göra idrottens resor säkrare, så att vi kan minska antalet döda och allvarligt skadade idrottare i trafiken. Använd checklistan för att upprätta er egen trafiksäkerhetspolicy. Kunskapen är hämtad från Trafikverket, Västerbottens Idrottsförbund och Folksams trafiksäkerhetsforskare. Resor med bil eller minibuss Tåg är alltid ett bättre miljöval än bil eller buss, överväg gärna det som alternativ. Vid resor med bil eller minibuss förväntas föraren ha körkort och följa gällande trafikregler, särskilt när det gäller att använda bilbältet, hålla hastigheten, köra nykter och drogfri och dessutom ha godkända däck (3 mm mönsterdjup). Kom ihåg att reaktionsförmågan kan vara påverkad även dagen efter alkoholförtäring.

När ni åker med egna bilar Finns det trepunktsbälten till alla? Finns det bälteskudde till barn mellan 6 och 10 år? c Planeras resandet till matcher med god tidsmarginal? c Har vi tidsmarginal för oförutsedda händelser? c Vem byter av föraren när vi åker långt? c Hur förankrar vi eventuell last? c Finns det en lista med telefonnummer till alla anhöriga i gruppen? c c

När ni köper transporter c c c c c c c c

Finns det säkerhetsbälten till alla passagerare? Använder alla passagerare säkerhetsbältet? Använder föraren säkerhetsbälte? Färdas fler i fordonet än tillåtet? Håller föraren hastighetsgränserna? Anpassar föraren hastigheten efter väglaget? Följer och respekterar föraren trafikreglerna? Har däcken minst 3 mm mönsterdjup?

www.hockeyakademin.se

Grön 20.indd

1

När ni hyr bil eller minibuss c Har fordonet minst fyra stjärnor i EuroNCAP:s krocktester? c Finns godkända whiplashskydd? c Finns antisladd? c Har däcken minst 3 mm mönsterdjup? Cykla eller gå till träning och match c Använder föreningens medlemmar cykelhjälm? c Är cyklarna utrustade med belysning och reflexer? c Använder föreningens medlemmar reflex i trafiken? Reflexvästar i skymning och mörker ökar synbarheten för andra trafikanter. För mer information www.rf.se eller idrottsförbundet i ditt län. www.sisuidrottsutbildarna.se www.trafikverket.se www.ntf.se Övrigt • Om möjligt välj vägar med mitträcken eller hastighetskameror då dessa vägar har lägre olycksstatistik • Överväg vilken ålder som är OK för er förening att köra era ungdomar. T ex hur mycket ansvar ska en 18-årig nybliven körkortsägare axla? • Finns det alkolås i fordonet? • Det är viktigt att föraren är tillräckligt utvilad • Fordonen ska vara godkända i EuroNCAPs tester för bilar och minibussar. Minst 4 stjärnor för minibussar och minst 5 stjärnor för personbilar Läs mer: http://se.euroncap.com/

ISHOCKEYNS ABC

kap 20

2016-08-26, 09:53


Hockeyakademin.se

Hockeyakademin.se är Svenska Ishockeyförbundets officiella sida för ledar- och spelarutveckling som är framtagen tillsammans med Svenska Spel. Här finns massor av gratis utbildningsmaterial som t ex: • Övningar • Tekniska grunder • Fysisk träning • Kost • Sömn • Psykologisk träning • Krönikor • Npf

21

Kurser Alla information om kurser inom Svenska Ishockeyförbundet och dess distrikt finns samlat på ett ställe. Information Nyttig information inom t ex Idrottslyftet, hockeygymnasium, mångfald m.m. Video Hockeyakademin har även en egen youtubekanal med massor av filmklipp. Till sidan: www.hockeyakademin.se

Specialla sidor för olika målgrupper. Det finns även speciella sidor för följande målgrupper: • Spelare • Ledare • Målvakter • Föräldrar

www.hockeyakademin.se

Grön 21.indd

1

ISHOCKEYNS ABC

kap 21

2016-08-26, 09:53

Profile for Hockeyakademin

Ishockeyns abc - Allmän del  

Ishockeyns abc - Allmän del  

Advertisement