Page 1

Vattenlivräddning

Kapitel 3 Innehåll nnehåll kapitel 3, Sidorna 1-19 • Vattenlivräddning 1 • Förlängda armen 2 • Allmänna råd för vattenlivräddningsutrustning 3 • Livräddningsartiklar 5 • Ta sig till den nödställde 7 • Bogsering 8 • Olika bogseringsgrepp 10 • Om den nödställde sjunker 13 • Upptagning från botten 15 • Upptagning på kant 16 • Självständig upptagning 17

Vattenlivräddning Principer för människor i Sverige

Den här kursen strävar definitivt till att varje kursdeltagares vilja att hjälpa ska fastläggas och stärkas samt att förmågan att hjälpa till ska utvecklas!

Principer för en livräddare Det går att formulera många begåvade principer för livräddare. Här ser du några förslag. Vad man bör tänka på som livräddare behandlas mer utförligt under avsnittet om bevakningsrutiner på annan plats i materialet. Varje person där säkerhet kring vatten ingår i jobbet borde definitivt sätta sig ner och skriva sina principer för en bra livräddare. Även privatpersoner som vistas mycket i anslutning till vatten gör klokt att i förväg definiera vad som är det viktigaste att tänka på om något skulle hända.

• Försök alltid rädda den nödställde utan att utsätta dig själv för risk. Om du, när du ska hjälpa en person i nöd, själv hamnar i knipa kommer någon som upptäcker er två att få en ännu svårare – och farligare – situation. Och om ingen upptäcker er har ett liv i fara blivit två... • Den bästa livräddaren är en torr livräddare. Vem som sa det först råder det delade meningar om, flera länder gör anspråk på principens ursprung. Låt oss därför strunta i ursprunget och acceptera klokheten i påståendet; Om man kan hjälpa en nödställd utan att själv gå i vattnet är den egna risken minimal – helt i linje med principen ovan alltså!

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

1


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Förlängda armen För att en person ska kunna hjälpa den nödställde utan att själv utsätta sig för risk skall alltid förlängd arm användas. Det innebär att man har ett föremål mellan sig och den nödställde så att den som hjälper aldrig behöver komma i direktkontakt med den som hjälps. Skulle personen bli panikslagen och uppträda på ett sätt som gör att hjälparen hamnar i en risksituation kan hjälparen släppa taget om den förlängda armen och öka säkerhetsavståndet till den nödställde.

Förlängda armen gör extra nytta om den flyter. När undsättaren tvingas gå i vattnet för att hjälpa den nödställde utgör flythjälpen en rejäl avlastning för räddaren på vägen tillbaka. Dessutom bli räddningsarbetet mindre dramatiskt om den nödställde kan hänga på något om räddaren tvingas släppa taget ett ögonblick.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

2


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Allmänna råd för vattenlivräddningsutrustning I december 2007 publicerade Statens Räddningsverk, SRV, allmänna råd och kommentarer om utrustning förvattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar*. Vid olyckstillbud i vatten eller på isar krävs alltid snabb hjälp. En effektiv räddningsberedskap kräver att allmänheten har omedelbar tillgång till enkel och väl fungerande livräddningsutrustning samt kunskap om hur den ska användas. Ägaren/anläggningsinnehavaren är alltid ansvarig för säkerhetsutrustningens placering, uppsättning, kontroll och underhåll.

Utrustning för vattenlivräddning Där det finns behov av utrustning för vattenlivräddning bör det finnas livboj. Fasta kajstegar eller trappor bör finnas om det är svårt att komma upp ur vattnet på annat sätt. Vid höga kajkanter, där det är svårt att nå en nödställd från land eller där det är djupt vatten direkt vid land eller brygga, bör det även finnas livräddningshake och livräddningsstege. Räddningsbåt/ flotte bör finnas på särskilt riskutsatta platser. Platser invid land får ses som särskilt riskutsatta och i behov avräddningsbåt/flotte om det kan antas att en nödställd, till exempel på grund av strömt vatten, kan föras så långt ut från land att det inte går att nå den nödställde från land genom att kasta en livboj eller där det kan förväntas vara svårt för allmänheten att undsätta en nödställd på annat sätt.

Krav på livräddningsutrustningen

*SRVs kompletta allmänna råd och kommentarer om utrustning förvattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar kan du läsa på sls hemsida www.sls.a.se Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

Utrustningen bör vara enkel att använda utan särskilda förkunskaper. All lös utrustning som används bör kunna flyta för att inte gå förlorad i en nödsituation. Livräddningsposter och fasta kajstegar bör markeras med reflexer eller avvikande färg så att de syns tydligt. Livräddningsutrustningen bör märkas så att det klart framgår att den enbart är avsedd för livräddning. Det bör också framgå till vem man kan anmäla skadegörelse eller brister i utrustningen.

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

3


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Livboj Ett flythjälpmedel för att rädda en nödställd person i vatten. Räddaren kan befinna sig på land eller i vattnet. Bojen är normalt försedd med en livbojslina men kan vid långgrunda stränder och isfritt vatten även användas utan lina. Bojen bör kunna bära minst två personer.

Fakta Livbojen är praktiskt taget ett inslag i den svenska naturen. I Sverige finns idag drygt 60 000 livbojar utplacerade runt våra vattendrag, de flesta skänkta från försäkringsbolaget Trygg Hansa. En livbojs innandöme består till största delen av polyurethanskum som gjuts runt en kärna av gummiarmering. Den vita linan som löper längs hela livbojen är i ett stycke och fäster i armeringen på fyra platser inuti bojen. Livbojens flytkraft testas, den ska klara att flyta i 24 timmar med 14 kg bly hängande i den. Linan är känslig för UV-strålning, därför är det viktigt att hela linan alltid förvaras i sin vita plastkassett. Kasseten är märkt med årtal och kasett och lina skall bytas efter fem år. Har linan hamnat utanför kassetten bör den kontrolleras och vid behov bytas ut. Linans draghållfasthet testas vid tillverkningen, den måste klara 2000N (ungefär. 200kg) för att godkännas.

Livbojslina En lina som är fastsatt i en livboj och används för att dra in livbojen med den räddade personen. Linan bör vara skyddad så att den inte förstörs av solljus. Den bör vara ca 25 meter lång.

Livräddningshake En stång som är försedd med en spretande trekrok. Den används för att dragga efter den som sjunkit under vattenytan eller för att nå och hålla uppe en person som fallit i vattnet vid kajer eller liknande. Haken bör vara minst 5 meter lång. Haken tjänar även som "flaggstång" för signalvimpel.

Undsättningsstege, livräddningsstege En bärbar stege med hakar som används för att ta sig ner till eller upp från vattnet vid en kajkant eller liknande. Den kan också användas som hjälpmedel för att dra upp en nödställd från vattnet, eller som bår.

Fast kajstege En fast monterad stege eller lejdare vid en kaj eller liknande som används för att ta sig ner till eller upp från vattnet. Kajstegen bör vid lägsta vattenstånd alltid nå minst en meter under vattenytan.

Livräddningsbåt/flotte

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

En båt eller flotte som är speciellt avsedd och utformad för livräddning. Den bör vara lätt att hantera utan förkunskaper. Den bör vara olåst och placerad så att den kan användas snabbt och lätt. SMO - VATTENLIVRÄDDARE 4


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Livräddningsartiklar På marknaden finns idag ett antal livräddningsartiklar som tillverkarna vill att vi ska använda. Svenska Livräddningssällskapet fungerar ofta som referensorganisation för ny utrustning och nya redskap som har med livräddning eller säkerhet vid vatten att göra. Livräddarskolan eller länsförbund i närheten av tillverkaren får ett eller flera exemplar som sedan lämpliga personer provar och lämnar synpunkter på. Många gånger tvingas man föreslå ganska rejäla förändringar för att kunna rekommendera produkten. I den här dokumentationen går vi inte in på säkerhetsartiklar som flytvästar och annan säkerhetsutrustning, vars primära användningsområde är i anslutning till öppet vatten. Inte heller båtar berörs i den skrivna dokumentationen. Flytvästar, båtar och annan utrustning som kan bidra till säkerheten vid livräddning i öppet vatten behandlas under steg 2.

Ryggbår Ett specialfall är när man misstänker att den olycksdrabbade har rygg- eller nackskada. Många badanläggningar har sådan insatstid innan ambulans hinner fram att kyleffekten från vattnet gör att personen måste lyftas innan ambulanssjukvårdarna kommer med sin utrustning. Även om ambulansen hinner fram snabbt måste andning och puls säkerställas samtidigt som personen ska hållas absolut stilla för att skadan inte ska förvärras. Den skadade skall snarast placeras på en ryggbår, detta gäller även om den skadade befinner sig på djupt vatten då bårens flytkraft hjälper till att hålla den nödställde ovan ytan. Om personen ska lyftas ur bassängen utgör nackkrage och ryggbår ett utmärkt stöd vid behandlingen av personer med misstänkt rygg- och/eller nackskada. Läs vidare om hur ryggbåren används i avsnittet Upptagning på kant.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

5


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Kastlina Det finns flera modeller av kastlinor, några bättre än andra. En bra kastlina ska ha en flytande lina om minst 20m, en mjuk tyngd som möjliggör kast – dock utan att sätta den nödställde i onödig risk samt en ögla i vardera änden för att kunna få ett säkert grepp. Om linan dessutom har en ring som man kan trampa ner i isen vintertid är det bara bra, då ökar ju användningsområdet! Kastlinor är ett smidigt kastredskap som kan fungera som förlängda armen vid flera olika tillfällen, bl a båt/friluftsliv och på isar. De tar liten plats och är relativt lätt att kasta med. Men det gäller naturligtvis att öva! Nackdelen med kastlinor är bristen på flythjälp varför de får anses vara avsedda som livräddningsredskap för torrskodda livräddare.

Livräddningstorped/räddningstub Ett redskap för proffsen! Det är bara att medge, man handlar inte alltid klokt. Visst vore det bäst att alltid ha med sig någonting som förlängda armen? The Rescue Tube, eller torpeden som vi säger i Sverige, är speciellt framtagen för livräddare. Den bärs runt midjan eller över axeln vid bevakning, är inte i vägen när man snabbt ska ta sig ut till den nödställde utan flyter precis bakom räddaren i en lina. Det här är speciellt värdefullt i öppen sjö, något som alla som försökt simma i brytande vågor med livboj eller något annat stort föremål kan intyga! När man kommer fram till personen som ska hjälpas halar man fram torpeden som förlängd arm och låter personen flyta på den. Personen fixeras genom att man knäpper ihop torpeden på personens rygg så att en rund flytring bildas runt bröstkorgen, ett slags livboj. Därefter bogseras personen i land precis som vid bogsering med livboj.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

6


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Ta sig till den nödställde En nödsituation är mycket dramatisk. Vi vet att den drabbades upplevelser påverkar resten av livet. Många människor som haft en hemsk upplevelse undviker motsvarande situation i fortsättningen av livet, några utvecklar till och med fobier eller blir åtminstone kraftigt hämmade i situationer som påminner om den då nödsituationen uppkom. Vatten utgör här inget undantag, snarare är drunkningstillbud ett typiskt exempel på situationer där den drabbade i resten av livet undviker bad, segling och andra aktiviteter som är förknippade med vatten. Flera saker påverkar hur en person upplever en dramatisk situation och som undsättare har du flera möjligheter att hjälpa till att göra upplevelsen så odramatisk som möjligt. Ett snabbt ingripande är viktigt för att minimera risken att situationen förvärras. Därför måste du upptäcka situationen, reagera i tid och agera snabbt när du insett hur läget är. Det är alltså inte bara simhastigheten som avgör hur snabbt den nödställde får hjälp! En bra livräddare är beredd på många olika situationer som kräver hans/hennes hjälp. När en nödsituation inträffar vet man vad som ska göras och kan därför göra det snabbt.

Fakta Det är absolut livsfarligt att underskatta en panikslagen persons styrka! Det handlar inte om Hulken eller någon annan seriefigur, rädsla för vårt liv kan helt enkelt ge oss oanade krafter. Media berättar med jämna mellanrum om mammor som genom att lyfta bilar räddat sitt barn, om personer som mirakulöst undkommit stora faror med hjälp av övermänsklig styrka och liknande händelser. På samma sätt inträffar tyvärr också händelser med sorgliga slut, även om de sällan når tidningar & TV. Ett sätt att gardera dig själv mot sorgliga slut är att använda Förlängda armen.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

Undvik närkontakt När du kommer fram till den nödställde är du den enda räddningen sett ur den nödställdes perspektiv. Risken är alltså stor att personen som behöver hjälp utsätter dig för stor fara om Du kommer för nära. Därför ska du alltid använda förlängd arm! Genom att ha något mellan dig och personen du ska hjälpa riskerar du aldrig att hamna i en situation där ditt eget liv är i fara.

En person som skriker, plaskar eller viftar är inte i omedelbar fara för att drunkna. Så länge hon rör sig sjunker hon inte. Prata lugnande med personen och förklara vad du ska göra och varför hon måste lugna sig. När du fått denna kontakt är stor del av arbetet gjort. Genom att fortsätta prata lugnande inger du förtroende och räddningen kommer att bli enklare.

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

7


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Bogsering

Bogsering med livboj Bildserien nedan och på nästa sida beskriver hur du närmar dig och får in en person i livbojen

Efter att man kommit fram till den nödställda personen är ett viktigt moment av räddningen genomfört; den nödställde har nu en person hos sig, så den omedelbara risken för att den nödställde sjunker är avvärjd. Nästa moment ska få in den nödställda till land/bassängkant. Den som har provat att bogsera en kompis har säkert upplevt några saker som kan vara besvärliga. Det är svårt att komma igång, lätt att råka sparka den man bogserar, lätt att den bogserade får vatten i ansiktet – eller kanske till och med i luftstrupen. Och det är jobbigt!!! Vid bogsering gäller följande huvudprinciper; - Personens huvud ska alltid vara över vattenytan. Punkt. - Ha uppsikt på personen. Metvetandegrad, andning osv. är värdefull information som avgör hur bråttom det är med bogseringen. - Kraftiga rejäla bentag, men glöm inte glidfasen! - Som räddare ska du inte lyfta ditt huvud för mycket. Då blir din simning bara jobbigare. Lyft för att titta till den du hjälper, inte annars.

Med flythjälp En princip är viktigast: Medvetslösa personer måste fixeras – se till att personen du hjälper inte förlorar kontakten med flythjälpen! Beroende på flythjälp innebär fixering lite olika saker: Flythjälp Fixering Livräddningstorped Livräddningstorpeden spänns fast på personen som därmed automatiskt fixeras. Livboj

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

Med en livboj måste man som räddare se till att personen inte kan glida ur livbojen. Med tanke på hur besvärigt det kan vara att få in en livlös person i livbojen verkar det kanske osannolikt att han eller hon skulle kunna glida ur, men en avslappnad kropp kan mycket lätt glida ur – speciellt i öppet vatten med vågor. Man ska därför alltid ha grepp om den nödställde och bojen.

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

8


Vattenlivräddning

Kapitel 3 Annan flythjälp

Vid en räddningsinsats är det ofta nödvändigt att hålla tillgodo med det man har tillhands för tillfället då det ofta inte finns tid till annat. Då är det extra viktigt att räddaren hela tiden har grepp om den som räddas för att kontrollera att personen inte glider ifrån flythjälpen.

Utan flythjälp I en perfekt värld, där alla gör rätt och alltid agerar som man vill kanske man aldrig skulle behöva bogsera en person alls, eller åtminstone inte utan en boj eller annan förlängd arm som flyter. Nu är det emellertid inte en så förutsägbar värld vi lever i, även personer som agerar helt enligt instruktionsboken kan hamna i situationer där man behöver göra en insats snabbt, trots att man inte har rätt utrustning. Du kanske är ute och långsimmar längs stranden med en kompis när en av er får kramp i ett ben. I väntan på att krampen släpper kanske ni försöker hjälpa personen slappna av genom att bogsera personen. För att den här typen av bogsering ska fungera krävs att den som får hjälp är någorlunda lugn och avslappnad, annars kostar insatsen mycket kraft på fel saker. Den som räddar behöver sina krafter till att bogsera.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

9


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Olika bogseringsgrepp Den som bogserar utan boj eller liknande har flera olika grepp att välja på.

Huvudfattning Huvudfattning är extra effektivt i början av bogseringen eftersom kroppen rätas ut och vattenmotståndet minskar när man håller i huvudet på den man bogserar. Det blir ett bra sätt att komma igång. Eftersom räddaren kan sträcka sina armar är risken relativt liten att räddaren sparkar personen som bogseras. Genom ett bra grepp om huvudet kan man dessutom ha bra kontroll på personen under bogseringen. För många personer är huvudfattningen första valet.

Armfattning Genom att hålla personen i armhålorna får man bättre kontakt ed personen under bogseringen och får på så sätt lättare att hålla personen under uppsikt. Närheten gör också att räddaren snabbt kan växla grepp om personen som hjälps blir orolig.

Bröstfattning Om den som undsätter är tillräckligt mycket större än den som får hjälpen är bröstfattning ett alternativ. Man håller runt bröstkorgen vilket ger mycket bra kontakt och brukar upplevas som tryggt av den som räddas. Om räddaren är tillräckligt stark kan personen som hjälps hållas upp något ur vattnet, med minskad risk för kallsupar som resultat. Det är viktigt att räddaren når runt ordentligt så att personen fixeras ordentligt. Med detta bogseringssätt har räddaren en arm fri för simning.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

10


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Hårfattning På personer med någorlunda långt hår utgör håret på huvudets baksida ett bra handtag för räddaren. Eftersom man får så bra grepp brukar man kunna använda en hand till simning vilket brukar kännas bra efter en längre bogsering. Klädfattning Om man bogserar en person med kläder på sig kan man naturligtvis även välja att hålla i plaggen. Det är dock viktigt att plagget sitter ordentligt så personen inte riskerar att glida ur.

Fakta Se här, ett exempel på hur åsikterna kan förändras och utvecklas över tiden! Tidigare lärde vi inte ut lösgörningsgrepp i Sverige. Resonemanget var att man inte skulle ge livräddare falsk trygghetskänsla som kunde leda till att man nonchalerade behovet av förlängd arm. Idag har vi uppfattningen att Svenska Livräddningssällskapet ska förmedla alla tekniker som kan leda till att vistelse i och nära vatten blir säkrare. Därför omfattar vår kursplan numera även tekniker att lösgöra sig från en person som griper tag i räddaren och därigenom utsätter honom eller henne för fara.

Lösgörningsgrepp För att inte utsätta sig själv för onödig fara måste livräddaren känna till några tekniker för att kunna ta sig ur situationer som kan bli farliga. Om personen man ska hjälpa plötsligt griper tag på ett sådant sätt att livräddaren själv får svårt att hålla huvudet över vattenytan är plötsligt två personer i fara. I Sverige håller vi hårt på att räddaren ska vara varsam och inte använda våld mot den som upplever en traumatisk situation. Därför väljer vi att koncentrera oss på ett par lösgörningstekniker där vi utnyttjar teknik och vår egen vattenvana istället för kraft.

Sjunk! Det bästa sättet för räddaren att undkomma en panikslagen person som griper tag i räddaren är att hålla andan och sjunka rakt ner. Det är skräcken för djupet som får personen att försöka klättra på undsättaren. Om denne då sjunker rakt ner släpper den panikslagna greppet för att slippa följa med ner under vattenytan.

Armlyft Om den nödställda personen får grepp runt dina armar kan det räcka med att lyfta armarna utåt, uppåt för att personen ska tappa greppet så du kan ta dig utom räckhåll.

Observera! Närma dig alltid den nödställde bakifrån.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

11


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Säkerhetsgrepp Om en person som du bogserar vaknar till liv och blir orolig kan du byta grepp till säkerhetsgrepp och lugna personen innan du byter tillbaks till bogseringsgreppet. Säkerhetsgrepp innebär att du bänder bak personens armar med dina händer innanför armbågarna. Din bröstkorg pressas mot personens rygg för att du inte ska ruskas av. Med det här greppet blir du stark; du använder större muskler i gynnsammare vinklar än han och borde därför ha en god chans att hålla emot. Observera att du måste jobba hårt med benen under tiden du håller det här greppet, du ska hålla båda flytande!

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

12


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Om den nödställde sjunker Flera faktorer påverkar om du hinner fram i tid; - Tillbudet ska upptäckas. Det kan innebära att någon av badgästerna eller någon i personalen gör bedömningen att det är en potentiellt farlig situation. Om det är en badgäst kanske det dröjer längre tid eftersom denne inte har samma erfarenhet av att riskbedöma situationer i simhallen. - En reaktionstid innan själva räddningen kommer igång. Du kanske måste hämta en livboj eller instruera någon att larma. - Tiden att undsätta den nödställde. Det tar tid att simma. Om olycksförloppet hunnit gå för långt innan du ingriper kanske den nödställde sjunker innan du kunnat undsätta honom. Det bästa är om du kan få tag i personen och dra upp denne till ytan igen. Dessvärre brukar det vara tungt att dra upp personen när denne börjat sjunka.

Nedvinkling Det är inte alltid man kan ta fart från en brygga, bassängkant eller båt för att komma ner på djupet. Om en person i nöd sjunker innan du hinner ut till personen kan du bli tvungen att dyka från vattenytan. Istället för att simma mot botten utnyttjar vi kunskaperna från avsnittet Människan och vattnet och gör nedvinkling när vi ska långt under vattenytan.

Tänk dig följande experiment: Ligg i vattnet med armarna i vattenytan och kroppen rakt ner. De flesta flyter relativt bra och behöver inte röra sig speciellt mycket för att hålla huvudet över ytan. Lyft nu armarna rakt upp. Någon skillnad? Förmodligen måste du paddla på ganska bra med benen för att hålla huvudet över ytan. Det här beror på att en större del av kroppens tyngd nu är i luften och därför inte påverkas av vattnets lyftkraft. När lyftkraften minskar märks tyngdkraften som påverkar oss tydligare och vi måste kämpa mer för att hålla oss flytande. Om vi inte rör på benen kommer tyngdkraften att dra oss ner i vattnet. Det här utnyttjar man när man ska ner på djupet. Effektivaste sättet att komma ner under vattnet från ytan är med hjälp av nedvinkling.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

13


Vattenlivräddning

Kapitel 3

När du kommer simmande till en plats där du ska dyka kommer du med huvudet före fötterna. När du ska dyka för att söka efter någon som sjunkit är det naturligtvis bäst att ha huvudet först. Därför är armlyftet i experimentet ovan inte bästa teknik att ta sig ner på djupet. Här bredvid ser du nedvinklingens två steg: - Vinkla ner överkroppen i vattnet. Det är viktigt att vinkla huvudet rakt nedåt annars kommer motståndsytan mot vattnet att bli för stor och den nedåtgående rörelsen blir inte vinkelrätt mot ytan. Lättast blir det om du har lite fart framåt när du gör nedvinklingen. - Lyft benen rakt upp i luften. Benen och fötterna utgör ca 40% av kroppens volym så vattnets lyftkraft blir mycket mindre. Resultatet blir att man dras nedåt av tyngdkraften, i den riktning som kroppen pekar.

På detta sätt kan man komma ner på flera meters djup utan att ta ett enda simtag, något som spar mycket energi och gör att man kan stanna under vattnet nära botten längre tid.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

14


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Upptagning från botten Om den nödställda personen sjunkit till botten eller nära den ska du utnyttja just botten för att spara kraft och energi. - Gör nedvinkling för att snabbt komma ner till den livlösa personen. - Närma dig den förolyckade bakifrån, dels av säkerhetsskäl, men framförallt för att det underlättar upptagningen. - Ta tag under personens armar och dra ner dig själv mot botten.

- Ställ dig gränsle över personen och ta spjärn mot botten med fötterna. - Se till att få ner din stjärt mot personens lår så att du sitter gränsle över personen och lyft/bänd upp den förolyckade i knäsittande på botten framför dig.

- Tryck personen uppåt rakt ovanför dig så att du har raka armar. Behåll dina ben böjda. - Tryck ifrån så kraftigt du kan med fötterna mot botten styr genom att peka den förolyckade uppåt, bakåt. Du följer efter i personens ”hål”.

- När personen bryter ytan byter du grepp för att utnyttja farten att snabbt komma igång med bogseringen. Släpp armhålorna och ta huvudfattning för att få personen plan i vattnet så snabbt som möjligt.

- Bogseringsstarten går bäst om du lägger ner ditt eget huvud i vattnet och tittar uppåt, bakåt över huvudet och simmar med kraftiga bentag.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

15


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Upptagning på kant Precis som i andra situationer underlättas det här momentet av samarbete. Dessvärre är man idag ofta ensam livräddare i den aktuella bassängen varför man inte alltid kan räkna med att få kunnig hjälp i tid.

Flera räddare Om annan personal hinner fram för att stötta eller om besökare hjälper till blir din uppgift framförallt att styra och instruera så att den förolyckade hjälps på bästa sätt. Alla skonsamma sätt att få upp personen är bra.

Ryggbår När en person dykt från hopptorn eller trampolin och slagit huvudet i botten eller bassängkanten föreligger risk för nackoch/eller ryggskada. Om en person som hoppar från hopptorn landar olyckligt på en annan badgäst kan också nacke och rygg skadas. För att inte förvärra skadan ska personen som bekant flyttas minimalt. Om personen trots allt måste flyttas kan en ryggbår se till att skadan inte förvärras. När den skadade placerats på ryggbåren i vattnet, fått nackkrage och spänts fast, lyfts huvudändan upp på bassänkanten och båren skutes upp försiktigt på bassängolvet. om det är en hög bassänkant behövs hjälp med lyftet från person/er på land.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

16


Vattenlivräddning

Kapitel 3

Självständig upptagning För att kunna hjälpa på bästa sätt måste livräddaren kunna få upp en fullvuxen person från vilket plats som helst i bassängen. I gynnsamma situationer kan du använda den grunda bassängdelen när du ska få upp en livlös person. Du kan ta spjärn mot botten och på så sätt trycka upp personen på kanten. Ibland krävs att du själv tar dig ur bassängen utan hjälp av stege och att du ensam får försöka få upp personen. Om bassängen är av sådan modell att den saknar uppbyggd kant brukar detta inte innebära något större problem, men faktum är att majoriteten av Sveriges badanläggningar har en bassäng med djupdel med en bassängkant som är 20-35cm hög.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

17


Vattenlivräddning

Kapitel 3

När du bogserat en medvetslös eller svag person gäller det att snabbt få upp personen och påbörja HLR. - När du kommer fram till bassängkanten ser du till att personens bröst och ansikte vänds mot kanten. Fixera den nödställda personens hand under din egen på bassänkanten. Då har dukontroll över personen när du själv skall ta dig upp. Se till att hela handen ligger ordentligt uppe på kanten och att den är plan annars kommer du med din egen tyngd att den nödställde mycket smärta när du häver dig upp! Det är viktigt att det går snabbt för dig att ta dig upp eftersom den livlösa personens ansikte sjunker ner under vattenytan när armen sträcks. - Så snart du kommit upp lyfter du personens arm så att huvudet åter kommer över ytan. - Ställ dig med fötterna något isär på bassängkanten (ju längre fram desto bättre). - Ta bra tag om personens handleder. Håll inte i händerna eftersom det är svårare att få bra tag då. Vrid dina händer så att dina handflator vänds utåt bassängen med tummarna isär så får du bästa grepp för ett ergonomiskt lyft. - Böj snabbt benen med rak rygg så att personen doppas och lyft sedan rakt uppåt. Utnyttja kraften som vattnet ”trycker tillbaka” doppningen med. Titta uppåt och fixera ryggen, se upp så du inte drar personen mot dig – då skrapas eller slås han mot kanten!

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

18


Vattenlivräddning

Kapitel 3

En del tycker att det är lättare att lyfta en person om man upprepar doppningen två, tre gånger. För att vattnets virvelbildning ska hjälpa till krävs dock ”tajming” och om du tycker att det inte gör någon nytta gör det förmodligen inte det heller. - Lyftet avslutas genom att personens midja viks mot bassängkanten. När personens överkropp närmar sig underlaget ska du vara försiktig så att du inte slår i huvudet i golvet. En variant är att lägga personens huvud på din egen fot för att sedan försiktigt flytta ner den. Om man får upp personen tillräckligt långt ligger tyngdpunkten över kanten och personen ligger därför kvar utan någon fysisk ansträngning. Om lyftet däremot blir något för lågt så att bröstkorgen nätt och jämnt kommer över kanten krävs att räddaren håller emot för att personen inte ska falla tillbaks. Om bröstkorgen inte kommer över kanten är det bara att börja om; släpp ner personen i vattnet, vila lite och börja sedan om att doppa. - I slutfasen ska benen lyftas över kanten. Här kan man ta ett i taget eller genom ett speciellt grepp få upp bägge benen i samma lyft. Fintekniken är mindre viktig; huvudsaken är att personen lyfts ur bassängen så skonsamt som möjligt. - Om man redan när man fått upp personen hör andning kan det möjligen var klokt att direkt placera personen i stabiltsidoläge. Risken att personen svalt vatten som kan komma upp igen är stor och på så sätt ligger personen med fria luftvägar och dränage om hon skulle kasta upp. Om personen är andnings och pulslös startas HLR.

Utgåva juni 2008 © Svenska Livräddningssällskapet 2008

SMO - VATTENLIVRÄDDARE

19


Vattenlivräddare  

Kapitel 3 Vattenlivräddning

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you