Page 1

SKARABORG EN INSPIRATIONSTIDNING OM INDUSTRIN • APRIL 2013

Mikael Jonssons fokus ligger på industrin. Han fick sin anställning för tre år sedan och trivs utomordentligt.

HÄR FINNS DIN FRAMTID Framtiden är redan här – i svensk industri. Det är här jobben finns. Och utmaningarna. Och möjligheterna. I den här tidningen kan du läsa om andra som

hittade sin framtid inom industrin. Och om några som är på väg att förverkliga den drömmen. Läs och bli inspirerad!

INSPIRATION

KOMPETENS

KREATIVITET

Udda bibliotek kan föda nya idéer

Utbildning för företagens behov

Barnen som leker ”industri”


VI VILL

2 

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013       

INNEHĂ…LL

SAMARBETA

MED DIG

Allting Allting handlar handlar om om samarbete. samarbete. Din, min och hela Skaraborgs Din, min och hela Skaraborgs framtid framtid handlar handlar ocksĂĽ ocksĂĽ om om samsamarbete. arbete. Och Och det det är är ii detta detta samarbete samarbete som som utmaningen finns – utmaningen ďŹ nns – alla alla jobben. jobben.

T

W

idningen idningen du du hüller hüller ii din din hand hand just just nu nu är är ocksü ett samarbete. Det är alla vi som ocksü ett samarbete. Det är alla vi som verkar verkar inom inomTeknikcollege Teknikcollege som som gütt gütt samman samman fÜr fÜr att attvisa visa en en del del av av vad vad teknikteknik- och och industrifÜretagen industrifÜretagen ii Skaraborg stür fÜr. Skaraborg stür fÜr. Vi VigÜr gÜr det det fÜr fÜr att att vivi vet vet att att vüra vüra fÜretag fÜretag har har massor massor att erbjuda dig. Det är helt enkelt ett fÜrsta att erbjuda dig. Det är helt enkelt ett fÜrsta steg steg till till ett ettsamarbete samarbete med med dig‌ dig‌ Skaraborg Skaraborg är är en en stark stark industriregion. industriregion. Det Det är är münga münga människor büde lokalt och utanfÜr vürt omrüde människor büde lokalt och utanfÜr vürt omrüde som somär ärberoende beroende av av vüra vüra fÜretag. fÜretag. FÜr FÜr att att fortsätta fortsätta utvecklingen vet vi att teknikoch industrifÜretag utvecklingen vet vi att teknik- och industrifÜretag behÜver behÜver münga münga nya nya medarbetare medarbetare ii framtiden. framtiden. Där Där kommer du och alla andra skaraborgare kommer du och alla andra skaraborgare in in ii bilden. bilden.

N

W

är är fÜretagen fÜretagen anställer anställer handlar handlar det det fÜrstüs fÜrstüs om om att fü tag i människor med rätt kompetens. att fü tag i människor med rätt kompetens. DärfÜr DärfÜr finns finns redan redan samarbetet samarbetet mellan mellan skola, skola, fackfÜrbund och fÜretag. En skola som är fackfÜrbund och fÜretag. En skola som är certifierad certifierad som somTeknikcollege Teknikcollege ger ger eleven eleven just just den den utbildning utbildning som som fÜretagen efterlyser. fÜretagen efterlyser. Det Detvet vet vivi eftersom eftersom fÜretagen fÜretagen varit varit engagerade engagerade och och püverkat utbildningarnas utformning püverkat utbildningarnas utformning och och innehüll. innehüll. Genom Genom att att framhülla framhülla de de mÜjligheter mÜjligheter till till karriär, karriär, resor och personlig utveckling som branschen resor och personlig utveckling som branschen erbjuder erbjuder vill vill näringslivet näringslivet fü fü elever elever att att välja välja utbildningar som leder till arbeten utbildningar som leder till arbeten inom inom industrin. industrin.

W

W

U

W

B

läddra läddra vidare vidare ii tidningen tidningen och och lüt lüt dig dig inspiinspi reras av alla berättelser om ungdomar reras av alla berättelser om ungdomar som som redan redan bÜrjat bÜrjat sin sin anställning anställning ii industrin industrin eller eller som somjust just nu nu utbildar utbildar sig sig fÜr fÜr att att komma komma dit. dit.

W

nder nder senare senare delen delen av av 2013 2013 hoppas hoppas vi vi kunna kunna tata emot �MÜjligheternas värld� i Skaraborg. emot �MÜjligheternas värld� i Skaraborg. �MÜjligheternas �MÜjligheternas värld� värld� är är en en arena arena där där näringsliv och skola mÜts fÜr att stärka näringsliv och skola mÜts fÜr att stärka AB AB Sverige Sverige inom inomindustri industri och och teknik. teknik. �MÜjligheternas �MÜjligheternas värld� värld� blir blir en en mÜtesplats mÜtesplats fÜr fÜr att visa ny teknik och lÜsningar i att visa ny teknik och lÜsningar i ett ett praktiskt praktiskt sammanhang sammanhang och och vänder vänder sig sig till till ungdomar, ungdomar, lärare lärare och studieoch yrkesvägledare. Lokala och studie- och yrkesvägledare. Lokala fÜretag fÜretag och och aktÜrer aktÜrer involveras involveras ocksü ocksü ii projektet projektet som som vi vi hoppas hoppas ska ska bli blien enfantastisk fantastisk upplevelse upplevelse fÜr fÜr münga münga människor människor ii Skaraborg. Skaraborg. Kort Kortsagt sagt är är det det en en plattform plattform fÜr fÜr ännu ännu ett ett samarbete. Tillsammans gÜr vi Skaraborg samarbete. Tillsammans gÜr vi Skaraborg ännu ännu starkare! starkare!

Kompetensutveckling...........................3 Kompetensutveckling ..........................3

Teknikprogrammet..............................16 Teknikprogrammet .............................16

Teknikcollege Teknikcollege ordfĂśrande.....................4 ordfĂśrande ....................4

Industriprogrammet............................18 Industriprogrammet ...........................18

Fackliga ......................................5 Fackliga frĂĽgor. frĂĽgor......................................5

Lockar med stipendium......................19 stipendium .....................19

Ă–verraskad Ă–verraskad av industrin.......................6 industrin ......................6

Utbildning fĂśr vuxna. ...........................20 vuxna...........................20

Rekryterades Rekryterades i skolan...........................8 skolan ..........................8

FÜrsta anställningen...........................21 anställningen ..........................21

Karriär Karriär –– om du vill..............................10 vill .............................10

Teknikgymnasiet. .................................22 Teknikgymnasiet.................................22

Teknik Teknik ii fĂśrskolan................................12 fĂśrskolan ...............................12

Materialbibliotek..................................23 Materialbibliotek .................................23

�Bästa �Bästa konkurrensmedlet konkurrensmedlet är är kompetent kompetent personal.� personal.� �Tekniken �Tekniken är är grunden grunden till till vürt vürt välstünd.� välstünd.�

�GlÜmmer �GlÜmmer aldrig aldrig samtalet samtalet frün frün personalavdelningen.� personalavdelningen.� �Det �Det syns syns vilka vilka som som vill vill ta ta ansvar ansvar och och püverka.� püverka.�

�I maskinerna.� �I bÜrjan bÜrjan hade hade man man respekt respekt fÜr fÜr maskinerna.�

�Händerna �Händerna är är mitt mitt verktyg.� verktyg.�

�Med gott om om nätterna.� nätterna.� �Med ett ett riktigt riktigt jobb jobb kan kan man man sova sova gott

�Utbildar ansvarsfulla tekniker.� tekniker.� �Utbildar inte inte hantverkare hantverkare utan utan ansvarsfulla �Inspirationskälla innovation.� �Inspirationskälla fÜr fÜr alla alla inom inom innovation.�

Jobb ....................14 Jobb det det slĂĽr gnistor om. om....................14 â€?Inom â€?Inom all all industri industri finns ďŹ nns det det hemligheter‌â€? hemligheter‌â€?

Tryck: NWT, Karlstad 2013.

Projektansvarig: Hillevi Larsson, Teknikcollege. Mia Eklund, SLA.

Text, foto och layout: Mikael Hjerpe. 073-512 30 90 mikael.hjerpe@gmail.com

Kontakt pĂĽ Teknikcollege: Hillevi Larsson, Processledare. 0500-49 72 02 hillevi.larsson@skaraborg.se

W

�Det �Det är är barnen barnen som som driver driver sina sina idÊer.� idÊer.�

Denna tidning ges ut av: Teknikcollege i Skaraborg i samarbete med Skaraborgs Allehanda.

�Jag bra kunskaper.� kunskaper.� �Jag valde valde rätt, rätt, gür gür härifrün härifrün med med bra

�Münga �Münga undrar undrar Üver Üver lÜneersättning lÜneersättning och och studieledighet.� studieledighet.� �Det �Det ska ska vara vara en en sporre sporre fÜr fÜr eleverna.� eleverna.� �Jag �Jag tycker tycker om om att att se se saker saker formas formas och och bli bli snygga.� snygga.�

Hillevi Hillevi Larsson Larsson

W

Teknikcollege är en en samverkanssamverkansTeknikcollege är form och en kvalitetsstämpel form och en kvalitetsstämpel pĂĽ fĂśr pĂĽ de de utbildningsanordnare, utbildningsanordnare, fĂśr vuxna sĂĽväl som fĂśr ungdomar, vuxna sĂĽväl som fĂśr ungdomar, som mot teknikintensiva teknikintensiva som utbildar utbildar mot branscher. branscher. II hela finns det det cirka cirka hela Sverige Sverige ďŹ nns 30 certifierade regioner, varav 30 certiďŹ erade regioner, varav Skaraborg en. Skaraborg är är en. Väljer du en TeknikcollegeutVäljer du en Teknikcollegeutbildning sĂĽ vet du att att du du lär lär dig dig bildning sĂĽ vet du det som fĂśretagen behĂśver – det det det som fĂśretagen behĂśver – gĂśr det lättare fĂśr dig att fĂĽ ett gĂśr det lättare fĂśr dig att fĂĽ ett bra jobb. bra och och spännande spännande jobb.


W

W

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013      

HÄNDELSERIKT I INDUSTRIN Skaraborg är en stark industriregion. – Den som väljer ett jobb inom industrin kommer till en spännande bransch, säger Hanna LindstrÜm. HANNA LINDSTRÖM har själv en utbildning som skulle gÜra henne attraktiv inom industrin. Hon har gütt teknikgymnasiet pü Fügelvik i Tibro och läste därefter pü HÜgskolan i SkÜvde. Men istället fÜr att jobba i industrin jobbar hon fÜr den‌ Hanna är kompetensfÜrsÜrjare inom IDC, som stür fÜr Industrial Development Center. Det är ett utvecklingsbolag som ska stärka industrifÜretagen i Skaraborg. Och det är med erfarenhet frün alla kontakter i sitt uppdrag som Hanna LindstrÜm kan tala sig varm fÜr industrin som arbetsplats. – Man für lära sig mycket, vara med om mycket och ta del av mycket‌ Ja, det händer

Skaraborg – en producerande region. Hanna LindstrÜm berättar om mÜjligheterna med anställning i industrin.

mycket inom industrin. Münga kanske tror att det bara är att stü vid en maskin, men sü är det inte, säger hon. DEN STORA utmaningen som fÜretagen stür infÜr är kanske just att fü fram vad industrin stür fÜr. Vilka arbetstillfällen som faktiskt erbjuds och vilka mÜjligheter som finns fÜr den som jobbar där.

– Vüra fÜretag är duktiga att ta hand om personalen. Ett av de bäste konkurrensmedel som finns är en kompetent personal. Det är därfÜr man arbetar med kompetensutveckling. Och därfÜr tar mÜjligheterna inte slut när man bÜrjar jobba, utan det är dü dom bÜrjar. Det finns sü münga olika yrken inom industrin att det inte ens gür räkna upp dem. I alla sammanhang fÜrtydligas behovet av

samarbete. Och den tillverkande industrin i Skaraborg tittar inte enbart pü sin produktion utan vill ocksü ha kopplingar mot skolan pü alla nivüer, frün grundskola via gymnasiet till hÜgskolan. – Ungdomar vill komma ut pü fÜretagen och fÜretagen vill ta emot ungdomar, sü det finns gemensamma intressen, säger Hanna LindstrÜm.

W

W

W

W

W

W

3

Tack

Kavelbro$+'  )   )'  )) )&& #  & *  #   )   *$$%&  #) pr$ '' )( * &!$+'  ) %*#  VĂĽr mĂĽlsättning är en fortsatt expansion i SkĂśvde. Vi vet redan idag att vi i framtiden behĂśver DQVWlOODĂ HUVRPJHQRPJnWWGHQQDXWELOGQLQJ (OHYHUQDHUKnOOHUHQDWWUDNWLY\UNHVSURĂ€OI|UYnUW fĂśretag. Vi kommer att fortsätta prioritera denna IRUPDYXWELOGQLQJVPHULWQlUYLQ\DQVWlOOHU9LVHU RFNVnJlUQDĂ HUWMHMHULYnUDNOlGHULIUDPWLGHQ

– Din leverantÜr av rostfria detaljer!

AB FURHOFFS ROSTFRIA www.furhoff ffs.se


4

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

Islossning för industrin? Claes-Henrik Martinsson berättar om möjligheterna som erbjuds för den som väljer industri eller teknikprogrammet i gymnasiet.

MÖJLIGHETERNAS Precis när vi ska fotografera Claes-Henrik Martinsson bryter solen igenom. Han ler och får oss att inse att läget inte är så mörkt och dystert som der kan verka när man hör nyhetssändningarna om industrins lågkonjunktur. – Du måste ha ett öppet sinnelag. Då öppnas hela tiden nya möjligheter, säger han. CLAES-HENRIK MARTINSSON är ordförande för Teknikcollege Skaraborg. I det engagemanget ingår såklart att prata sig varm för utbildningar inom industri- och teknikprogrammen. Men det är inte därför han låter övertygande när vi pratar om utbildningarna. Snarare är det vice versa. Det är erfarenheten från industrin som lett honom in i uppdraget inom Teknikcollege. Och det är alla år i industrin som färgat hans åsikter. – Jag vill påstå att det är tekniken som är grunden till vårt välstånd, och tekniken sätter inga gränser. Det är den saken som gör det så fascinerande, säger Claes-Henrik. Han har själv ett förflutet inom industrin. Han jobbade på Rockwools fabrik i Hällekis och har inga problem att måla upp fängslande bilder av hur det ser ut där.

– Man stoppar in en sten i ena änden och i den andra kommer det ut komprimerat mjukt isoleringsmaterial, säger han. Claes-Henrik går igenom processen, steg för steg. Han pratar om ugnar som hettar upp stenen i två tusen grader. Han gestikulerar samtidigt som han förklarar och stannar plötsligt upp och undrar om det är möjligt att begripa hans berättelse. Sedan fortsätter han en stund till. – Vi har tekniken, människorna och maskinerna. Kompetensen sitter hos människan, det andra är medel att komma framåt, säger han. RESONEMANGET KÄNNS å ena sidan lugnande, å andra sidan skenar tankarna iväg. Det råder en sanslös konkurrens och försöker man föreställa sig företagsledarens situation

känns det inte helt okomplicerat. Fast ClaesHenrik Martinsson har ord att avväpna oron med: – Konkurrens är inte bara ett hot utan också en drivkraft. Man ska verkligen vara orolig om man inte förbereder sig, säger han och utvecklar sedan sina tankar: – Vi kan inte avskärma oss från verkligheten. Runt omkring oss försöker alla vidga sina vyer och världen krymper verkligen genom all teknik vi har. Men det behöver inte vara ett hot för oss utan en möjlighet, för vi kan också gå utanför våran närmaste omgivning. Till slut är det kompetensen som ändå avgör hur bra vi lyckas. När Claes-Henrik Martinsson berättar låter han oss förstå att det inte uteslutande behöver handla om att producera. Han lyfter fram Borås som ett exempel där tusentalet sömmerskejobb

försvunnit när det hittades billigare producenter på andra håll i världen. Fast i Borås skapades det istället lika många arbetstillfällen för designers. – Vi kan aldrig räkna med att det behövs mer folk till en enskild industri än vad vi har i dag. Det handlar istället om att bli mer rationell, att hitta nya produkter och få igång nya företag. Utan kompetensutveckling är det tufft, och det är i det resonemanget vi också kan lyfta in Teknikcollege. Här möts skolans utbildningar och företagens behov, säger Claes-Henrik Martinsson. SÅ… VAD SKULLE DU säga till en 15åring som funderar på om hon eller han ska välja teknik- eller industriprogrammet? – Jag skulle gratulera den som väljer att gå


5

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

Är man nyfiken finns det mycket att hämta, för det är en kreativ miljö utan några gränser.

MÅNGA FRÅGOR

från unga till facket

Lina Skoglund är aktiv inom lokalavdelningen för fackförbundet IF Metall Östra Skaraborg. Hon är ordförande i den lokala styrgruppen för Teknikcollege i Skövde, och även vice ordförande i den Regionala styrgruppen. PÅ FRÅGAN varför IF Metall är engagerad i Teknikcollege svarar hon att det är industrins långsiktiga kompetenslösning. – Då är det naturligt att vi är aktiva. Ett nära samarbete mellan skolor och företag säkerställer en hög kvalitet och gör att utbildningen anpassas efter de lokala företagens behov. Vilket även ökar anställningsbarheten för eleverna. – Väljer du en Teknikcollegeutbildning så vet du att du lär dig det som företagen behöver, det gör det lättare för dig att få ett bra och spännande arbete. När hon är ute i sina uppdrag och möter den yngre generationen fascineras hon över engagemanget. – Jag får många frågor, framför allt om löneersättningar och studieledighet, berättar hon.

REGION den vägen. Är man nyfiken finns det mycket att hämta, för det är en kreativ miljö utan några gränser. Jag skulle säga att deras insats kommer att ha betydelse inte bara för dem själva utan också för kommande generationer. I dag vet vi inte vad som bär samhället i framtiden. Det handlar om innovationer och uppfinningar som inte finns i dag eller också finns de redan fast i ett så tidigt skede att vi inte kan se dem, svarar Claes-Henrik. Han medger att ett av industrins tuffaste utmaning är att få bort stämpeln av att jobben är tunga och smutsiga och att miljön är bullrig. Föreställningen att det är så skrämmer bort potentiell arbetskraft. – Många företag har fullt upp att klara sin dagliga verksamhet, men vi måste samtidigt lyfta huvudet och se framåt. Vi måste förklara

DET ÄR MÅNGA saker som rör sig i huvudet på någon som är på väg ut i arbetslivet eller som kanske nyss tagit det steget. Därför har Lina Skoglund upprättat en checklista för arbetet. – Vi kan inte stå på barrikaderna och bara prata om våra rättigheter. Vi tar även vårt ansvar och informerar om deras skyldigheter i arbetslivet. Du förväntar dig att du ska få din lön, arbetsgivaren förväntar sig att du ska vara på din arbetsplats i tid och utföra den arbetsuppgiften ni har kommit

överens om, säger hon. IF Metall är ute och informerar och marknadsför sin verksamhet på gymnasieskolornas fordonsprogram och industritekniska program, för det är där deras framtida medlemmar finns. – Vi berättar även om IF Metall och A-kassan om hur det bildades, berättar Lina. HON VET VAD hon pratar om när hon står framför gymnasieklasserna, och då inte enbart om det fackliga arbetet som hon brinner för. Lina är också utbildad CNC-operatör på Kavelbrogymnasiet i Skövde. Hon gjorde sin APL på Cejn AB och fick genom det anställning där. Lina är fortfarande kvar i företaget, även om det fackliga arbetet också tar sin tid. – Jag blev nyss påmind om hur länge sedan det var som jag första gången var ute och marknadsförde industrins utbildningar, redan när jag gick första året på gymnasiet, säger Lina och skrattar. Det blir 20 årsjubileum nästa år. Hon är imponerad över ungdomars engagemang i de fackliga frågorna, hon möter flertalet före detta elever som nu i sitt arbetsliv tagit uppdrag. – När man kommer ut på arbetsplatser är det betydligt lättare att få ungdomar att bli medlemmar och ta uppdrag än de som är 40plus, säger hon.

vad teknik verkligen är och jag tror också att det är betydelsefullt att begripa sin historia för att sätta in saker i sitt rätta sammanhang. Där har vi stor nytta av till exempel Dalénium i Stenstorp och Balthazar i Skövde på nära håll och Tom Tits Experiment i Södertälje på längre avstånd, säger Claes-Henrik Martinsson. HAN TROR ATT SOLEN kommer fortsätta skina över oss: – I grund och botten handlar det om samhällsutveckling, att må bättre och att ta hand om människorna runt omkring oss. Jag brukar säga att Skaraborg är som en stor stad, vi har ungefär 250 000 invånare och mycket parkområde. Vi är en producerande region och det är genom den vi mår bra, säger han.

Lina Skoglund gillar det fackliga arbetet. Hon är förtroendevald ordförande i IF Metall Östra Skaraborg och arbetar bland annat med ungdomsfrågor.


TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

6

PRAKTIKEN GAV DEM INSIKT När Mikael Jonsson och Mattias Johansson var 15 år och funderade över gymnasievalet visste de inte vad industrin egentligen kunde erbjuda dem. Men det var där de hamnade, och nu är de nöjda. DET VAR UNDER praktiken, det andra året i gymnasiet, som Mikael Jonsson och Mattias Johansson kände att de fick en ordentlig insikt i vad som väntade dem i yrkeslivet. – Jag minns att jag hade bestämt mig för att jobba så det ryker när jag var på väg ut på första praktikveckan. Men så blev det inte. Det var maskiner som gjorde en del av jobbet och jag fick vänta på att lasermaskinen hade skurit plåtarna innan jag kunde börja jobba med dem, berättar Mattias Johansson. Både han och Mikael Jonsson gjorde praktik på Furhoffs i Skövde, och det är där de också fick anställning efter utbildningen. Praktiken gjorde stora intryck på dem. De fick en bild av hur det fungerar på en arbetsplats, och kunskap om hur plåt beter sig under uppvärmning. – När jag kom tillbaka till skolan från praktiken ville jag bara svetsa, säger Mikael Jonsson. – Det är stor skillnad på skolans verkstad och hur det fungerar här. Om någon kommer in i verkstaden nu tänker jag på om hon eller han har hörselproppar i öronen, så att jag kan slå med hammaren. I skolan funderade man aldrig… där var det mer lek, tillägger Mattias Johansson. MEN DE UPPLEVER ändå inte miljön som bullrig. De tar bara så mycket större hänsyn numera. Ett par öronproppar eller musik i hörsnäckor, sedan är det en lugn miljö. Mikael Jonsson och Mattias Johansson är 21 år, de gick på gymnasiet tillsammans men är uppväxta i olika samhällen utanför Skövde – Mikael i Timmersdala och Mattias i Stöpen. De kände ändå varandra innan gymnasiet, eftersom de spelade handboll tillsammans. Mikael var målvakt, men säger att han alltid varit bollrädd, och har slutat med handbollen. Mattias spelar fortfarande, men insåg just när vuxenlivet började att han tvingades välja. Jobb eller handboll? Då spelade han i elitserieklubben IFK Skövde och det var omöjligt att kombinera med ett heltidsarbete. Därför återvände Mattias till moderklubben HK Country och satsade på en fast anställning. TÄVLINGSINSTINKTEN från idrotten följer killarna in i arbetsrollen. De är nöjda med yrkesvalet och trivs bra, men sitter inte nöjda för livet. Det finns motivation att göra karriär. – Jag vill komma så långt det är möjligt, men det får bli när jag är redo för det, säger Mattias. Han och Mikael har valt lite olika roller på Furhoffs. Mattias fördelar sin arbetstid mellan tre sysslor. Han svetsar varannan vecka, och varannan vecka jobbar han antingen vid lasermaskinen eller kantbrytningsmaskinen. Mikael svetsar på heltid. – Det är det jag tycker är roligast, säger han. Det var ingen av dem som såg den här verkligheten när de får några år sedan gick i högstadiet och skulle välja gymnasieprogram. Mattias ville bli rörmokare och sökte VVS-linjen men blev inte antagen, Mikael funderade på

Mattias Johansson och Mikael Jonsson valde industrin och känner att de gjorde rätt.

byggprogrammet eftersom han hade hjälpt till med en utbyggnad av ett hus vid ett tidigare sommarjobb. – Jag började industriprogrammet och det hade gått ett par dagar av terminen när jag fick veta att jag kunde byta till elektriker, som var mitt andraval. Men eftersom vi redan gått några dagar i skolan ville jag fortsätta där jag börjat, säger Mattias Johansson. EFTER ATT HA praktiserat på Furhoffs fick både Mattias och Mikael sommarjobb på företaget. Mikael blev anställd direkt efter studenten, men Mattias skadade sig så illa under studentbalen att han inte kunde jobba i en miljö där han kunde utsättas för starkt ljus eller höga ljud. Därför dröjde det ett år innan han anställdes. Med fast jobb och säker inkomst har både Mattias och Mikael lämnad samhällena där

de växte upp. Mattias flyttade in till Skövde i höstas, Mikael har till och med hunnit flytta i två omgångar. Först in till Skövde och för en månad sedan flyttade han ihop med flickvännen i Lidköping. – Det är lite långt att pendla, men jag gillar jobbet och ska vara kvar. Än så länge har jag varit för bekväm och tagit bilen istället för bussen, men det är jobbigt att köra speciellt efter att jag har slutat på eftermiddagarna. Det är mycket trafik och tar lång stund att komma ut ur Skövde, berättar Mikael. Han jobbar med produktionen av golvrännor, golvbrunnar och pissoarer. Men för kompisarna berättar han bara att han är svetsare. – Ja, det räcker, för det är ingen som fattar vad en golvbrunn är ändå, säger han. NÄR MIKAEL och Mattias ska prata om svetsjobbet säger de först att det är enkelt, men

när de går igenom arbetsmomenten blir det tydligt att det finns delar som är komplicerade. – Ska man svetsa ihop plåtbitar i vinklar kan det vara svårt. Plåten kan dra sig, men ska vinkeln vara 90 grader så får den inte vara 82 grader. Då får man använda hammaren… De är överens om att de gjort ett bra yrkesval och tvekar inte att rekommendera det till andra: – Gillar man att jobba med händerna finns det mycket att hämta här. Jag tycker om att se saker formas och bli snygga, säger Mattias. Mikael har till och med utnyttjat sina svetskunskaper till konst. Han gjorde en stjärna till tidigare delägaren Hans Furhoff. – Det är en kopia av ett konstverk som finns i Skultorp. Det krävdes ett godkännande från den ursprunglige konstnären innan jag fick göra det. Resultatet blev riktigt bra, säger han.


7

        TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

W

Välj industriprogrammet fÜr ett yrke med framtid

En plats att längta till! PĂĽ Ă…llebergsgymnasiet i FalkĂśping erbjuder vi  Industritekniska programmet

 

 

  

Jag fick jobb direkt efter min utbildning pĂĽ industriprogrammet, kul att vara eftertraktad pĂĽ arbetsmarknaden. Sven Mellenthin

Utveckling, omväxling och senaste tekniken. Jobba hos Vici!

SIG IL

W

W

W

W

W

W

SĂ–K NU

Toppjobbet i Skaraborg hittar du hos Vici!

Vici producerar motorkomponenter till tung fordonsindustri. Toppkvalitet och effektivitet gÜr oss starka pü världsmarknaden. Vi levererar till kunder som Caterpillar, Scania och Volvo Powertrain.

robotar, datorstyrning, processer,

KL ARA ST UDIERNA – FÅ ETT JOBB

verktyg och logistik. Utveckling och omväxling präglar jobbet.

â–

ByggingenjĂśr

â–

DesigningenjĂśr

â–

MaskiningenjÜr – inriktning mot konstruktion

â–

ProduktionsingenjÜr – automatisering

â–

ProduktionsingenjÜr – ledarskap

â–

Produktionstekniker

Hos Vici är tekniken den allra senaste. Vi ligger i framkant inom maskiner,

Vi är 70 anställda i moderna och fina lokaler i SkÜvde. Vi är müna om en bra fÜretagskultur där alla trivs, här finns det lilla fÜretagets anda av hjälpsamhet. Det innebär ett brett arbetsinnehüll, gemenskap och trivsel. Vi sÜker ständigt nya medarbetare. Är du intresserad av att utvecklas tillsammans med oss? HÜr av dig! www.vici-industri.se Vici Industri AB Norra Aspelundsvägen 12, SkÜvde

W W W. H I S . SE

YO U C RE ATE RE A LITY

A

F

www.allebergsgymnasiet.se

M SCH LU

LC

Æ OL

Kontakt: info@noremech.se 0500-78 96 00 www.noremech.se

IS

W

Teknikprogrammet

 

Â

Â?Â? 

OPEN

S


8

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

Direkt från klassrummet till arbetsplatsen – Markus Brorsson blev anställd när han fortfarande gick i skolan. Direkt efter studenten började han jobba.

ANSTÄLLDES UNDER SKOLTID Markus Brorsson skrev under sitt anställningskontrakt när han fortfarande hade tio veckor kvar av skolan. Egentligen är det precis som bland sportstjärnor eller stora artister. Är man bra så är man attraktiv.

I FIKARUMMET på Kinnarps sitter Markus Brorsson och tittar ut över maskiner och kollegor på fabrikens skivtillverkning. Han är 20 år och har redan passerat två år som anställd. – Jag kommer aldrig att glömma samtalet från personalavdelningen. Det var den 28 mars 2011. Jag satt och käkade med klasskamraterna när de ringde och frågade om jag ville ha jobb efter skolan. Frågan kom överraskande och jag svarade ”det vill jag väl”. Då höjdes rösten i andra ändan: VÄL..? Nu skrattar Markus Brorsson åt samtalet som nästan gjorde honom skakis. Han rättade sig själv och förklarade att han såklart ville bli anställd och fick lova att inte säga något till kompisarna som satt vid lunchbordet. Senare visade det sig att det var tre elever i klassen som erbjöds anställning direkt efter skolan – alla tre kom från Vartofta. MARKUS BRORSSON jobbar tvåskift, antingen klockan 05.48-14.06 eller 14.0023.12. Det där med de ojämna minuterna känns lite knepigt, men det handlar om att få ihop den totala arbetstiden och ha den jämnt fördelad över dagarna. Och att eftermiddagsskiftet måste vara på plats innan morgonskiftet slutar för att maskinerna ska kunna vara igång utan stopp. På natten är det ingen produktion alls där Markus jobbar. – Folk som kommer på besök kan misstänka att det är ett ensamt jobb eftersom vi går omkring med hörlurar. Men vi har kommunikationsradio i dom, och jag tror inte det finns någon annanstans man pratar lika mycket som här. Vi pratar med varandra hela tiden, berättar Markus.

lyfte träskivorna har Markus inte ens haft en tanke på. Redan när han kom hit var de tunga arbetsmomenten borta.

Markus Brorsson håller ett vakande öka över bänkskivorna som går genom maskinerna.

ATT JOBBA INOM industrin låter som ett fysiskt arbete. Tunga lyft, otympliga arbetsställningar och ont i ryggen ungefär. Men ingenting av det stämmer med hur det är för Markus Brorsson. – Om allt skulle fungera som det ska en hel arbetsdag skulle jag bara rulla tummarna, säger han och skrattar. – Det vi gör är att vi kontrollerar arbetet som maskinerna utför. Vi programmerar in vilket moment som maskinerna ska göra och övervakar därefter. Då och då byter vi rullar med kantlist som limmas på bänkskivorna och sedan rycker vi in så fort någonting stoppas upp. Alla lyftmoment utförs med tekniska hjälpmedel, det är sugkoppar och luftteknik (pneumatik). Att det tidigare var personalen som

DET ÄR JUST intresset för teknik som styrde Markus Brorssons val till gymnasiet. Det blev liksom självklart att han skulle välja industritekniska programmet med inriktning på träteknik. Ungefär halva studietiden var praktiska ämnen som bedrevs i skolans lokaler på Kinnarps. – Jag var rätt trött på att sitta och skriva i böcker men gillade träslöjd och teknik. Min inblick i Kinnarps var egentligen inte mer än att det var ett säkert arbete och att flera av mina barndomskompisar hade föräldrar som jobbade på företaget. Då kunde det ju inte vara så dumt i alla fall, säger han. För att vara lite förberedd när gymnasiet började ordnade Markus Brorsson ett studiebesök på Kinnarps genom bekanta. Han kände sig ganska liten när han hoppade omkring på kryckor med ena benet gipsat hela vägen upp till låret efter en skada på fotbollsplanen. – Allting var så stort. Det var truckar som gick för sig själv och plötsligt kom någon cyklande förbi oss… Jag minns att jag tänkte ”kan man cykla inne?”. FÖRSTA TIDEN på gymnasiet var det var mycket fokus på säkerhetsfrågor och yrkesteori, och för någon som vill sätta igång med praktiskt arbete omedelbart blev det jobbigt. – Jag tror att det tog ett och ett halvt år innan bitarna föll på plats. Då tänkte jag flera gånger ”just det… det var därför vi lärde oss det tidigare”. Om jag skulle göra om skolan i

dag hade jag varit hundra på gång redan från början, säger han och tillägger: – Det är lite konstigt men när man går i skolan vill man bara slippa. Efteråt förstår man hur viktigt det är att gå i skolan och varför man lär sig saker i en viss ordning. För Markus Brorsson är jobbet vid Kinnarps inte alls enformigt. Först och främst trivs han med skiftarbetet. Sedan finns det så många olika moment på den maskin han jobbar vid att det genom arbetsrotation dröjer innan han är tillbaka på samma plats igen. Dessutom sitter Markus med i en grupp som jobbar med förbättringsåtgärder i den delen av fabriken han jobbar. – Vi har möten varje månad och pratar om förslag som kommer in. Det gör jobbet omväxlande, berättar han. MARKUS TVEKAR INTE att rekommendera samma utbildningsväg till andra. – Det var faktiskt en kompis lillebror som frågade mig just den saken i förra veckan. Gillar man träslöjd, material och teknik så är det en väldigt bra utbildning. Och jag tror inte det finns många gymnasieutbildningar som ger jobb direkt efteråt. Utbildningen gav förresten mer än så. Markus Brorsson har flyttat in till Falköping och i lägenheten finns en pall, soffbord, tv-bänk, byrå och vitrinskåp i massivt trä – möbler som han själv byggt under studietiden. Materialet till möblerna har han visserligen fått betala själv, å andra sidan får eleverna en bonus när de läser. Bonusen är tillräckligt stor att den räcker till både materialinköp och fickpengar.


9

        TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

EXAKT! Välkommen till Teknikprogrammet och Industritekniska programmet pü Vadsbogymnasiet ! Programmen är en del av Teknikcollege Skaraborg. Att vara en del av Teknikcollege innebär en kvalitetssäkring. FÜr att bli certifierat som Teknikcollege krävs att skolan och regionen lever upp till hürda krav frün IndustrikommittÊn. �Mycket praktik, skÜnt klimat och grymt trevliga lärare som gÜr undervisningen intressant.� BjÜrn Rehnberg, IN2

�Man für mycket nyttig kunskap och har extremt kul!� Julia Hellberg, TE3

Branschledande verktygslĂśsningar fĂśr plĂĽtbearbetande industri. www.hjoverktyg.se

www.vadsbogymnasiet.se

Världens framtid fÜr dig som är ung! Vill du fü bra betalt, frihet att skapa morgondagens produkter och en flexibel karriär?

W

W

W

We Need You!

W

W

W

W

W

Exakt precision. Exakt tidsplan. Exakt vad du vill ha.

IDC West Sweden AB är Skaraborgs utvecklingsbolag fÜr tillverkande industri och har idag 130 delägare. Genom vürt arbete med dessa fÜretag vügar vi säga att de ständigt sÜker efter tjejer och killar som vill jobba inom industrin. Välj industrin fÜr framtidens jobb!

IDC arbetar kontinuerligt med fÜretagsanalyser och behovsinventeringar och alla vüra insatser baseras pü fÜretagens behov. Vüra fem utvecklingsomrüden är; produktion, marknad, produktutveckling, material samt kompetensfÜrsÜrjning. Vi erbjuder ocksü vüra delägare fÜrmünliga gemensamma inkÜpsavtal samt stÜd vid behov av extern projektfinansiering. IDC drivs utan eget vinstintresse och ägs av fÜretagen. Läs mer om oss pü www.idcab.se

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden


 10

     .  TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

     1 32 KARRIĂ„REN BĂ–RJAR PĂ… Bakom motorerna stĂĽr personalen. Medarbetare i olika befattningar. Volvo Personvagnar är en av Skaraborgs stĂśrsta arbetsgivare, och där finns ďŹ nns det goda mĂśjligheter att gĂśra karriär fĂśr den som sĂĽ Ăśnskar.

VI TRÄFFADE TRÄFFADE Sabina Sabina Andersson, Andersson, Robin Robin VI LidÊn, Christoffer Christoffer Larsson Larsson och och Martin Martin Friberg Friberg LidÊn, pü Volvo Volvo Personvagnar Personvagnar ii SkÜvde SkÜvde och och pratade pratade pü karriärvägar. karriärvägar. När jag jag tänker tänker karriär karriär ser ser jag jag mÜjligheter mÜjligheter –– När att jobba jobba nügon nügon annanstans annanstans än än ii Sverige, Sverige, säger säger att Sabina. Sabina. Hon är är yngst yngst ii gänget, gänget, 22 22 ür, ür, och och gick gick ut ut Hon Volvogymnasiet 2010. 2010. Sabina Sabina anställdes anställdes som som Volvogymnasiet montÜr, men jobbar numera som bearbetningsmontÜr, men jobbar numera som bearbetningsoperatÜr. Hon Hon har har ocksü ocksü gütt gütt en en nio nio münader münader operatÜr. lüng elaspirantutbildning elaspirantutbildning lokalt lokalt pü pü Volvo. Volvo. lüng Martin Friberg Friberg är är äldst äldst ii gruppen. gruppen. Han Han är är Martin 43 ür och har haft en rad olika befattningar 43 ür och har haft en rad olika befattningar inom Volvo Volvo PV. PV. II dag dag är är han han produktionschef produktionschef inom fÜr kamaxelkamaxel- och och vevaxeltillverkningen vevaxeltillverkningen med med fÜr 100-talet medarbetare under sig. Martins fÜrsta 100-talet medarbetare under sig. Martins fÜrsta jobb inom inom Volvo Volvo PV PV var var som som mekaniker mekaniker pü pü jobb underhüll. Året Året var var 1988, 1988, och och det det har har hän hän en en underhüll. del sedan dess. del sedan dess. Pü den den tiden tiden hade hade man man olika olika färg färg pü pü rocken rocken –– Pü beroende pü pü vilken vilken ställning ställning man man hade. hade. Nu Nu gür gür beroende vi omkring i samma kläder som alla andra. I vi omkring i samma kläder som alla andra. I dag är är det det mer mer tydligt tydligt att att inte inte visa visa skillnader skillnader dag och att att bjuda bjuda in in alla alla att att delta delta fÜr fÜr att att püverka püverka och arbetssituationen, säger säger Martin. Martin. arbetssituationen, EN AV AV DEM DEM som som finns finns pü pü nivün nivün under under Martin Martin EN hierarkin är är Christoffer Christoffer Larsson. Larsson. Han Han är är 31 31 ür ür ii hierarkin

och den den ende ende ii kvartetten kvartetten som som inte inte tagit tagit vägen vägen och via Volvogymnasiet Volvogymnasiet in in ii fÜretaget. fÜretaget. via Jag hade hade inte inte tillräckligt tillräckligt bra bra betyg. betyg. Men Men –– Jag jag läste industriteknik i Hjo istället, och den jag läste industriteknik i Hjo istället, och den utbildningen var var ungefär ungefär densamma densamma som som utbildningen Volvogymnasiets, berättar berättar Christoffer. Christoffer. Volvogymnasiets, Robin LidÊn tog studenten 2008. Han Han är är 23 23 Robin LidÊn tog studenten 2008. ür och och har har ett ett grundmurat grundmurat intresse intresse fÜr fÜr teknik. teknik. ür Fast han han är är mer mer inriktat inriktat pü pü datateknik datateknik än än annan annan Fast teknik. Robin jobbar precis som Sabina som teknik. Robin jobbar precis som Sabina som bearbetningsoperatÜr, fast fast pü pü ett ett annat annat skift. skift. bearbetningsoperatÜr, Jag hade hade fÜrutfattade fÜrutfattade meningar meningar om om industindust–– Jag rin och och de de fÜrstärktes fÜrstärktes under under ett ett studiebesÜk studiebesÜk pü pü rin Volvogymnasiet. Dü bestämde jag mig fÜr att Volvogymnasiet. Dü bestämde jag mig fÜr att genomlida üren üren pü pü utbildningen utbildningen och och sedan sedan sÜka sÜka genomlida mig nügon nügon annanstans. annanstans. Men Men min min inställning inställning mig har fÜrändrats. fÜrändrats. Jag Jag trivs trivs bra bra ii industrin, industrin, säger säger har han. han. ALLA FYRA FYRA är är Üverens Üverens om om att att Volvo Volvo har har ALLA mycket att att erbjuda erbjuda den den som som vill vill gÜra gÜra karriär. karriär. mycket Att jag jag är är chef chef betyder betyder inte inte att att jag jag sitter sitter pü pü –– Att kontoret ütta timmar om dagen. I vür organisakontoret ütta timmar om dagen. I vür organisation är är det det meningen meningen att att man man ska ska vara vara med med pü pü tion golvet ocksü, ocksü, berättar berättar Christoffer Christoffer Larsson. Larsson. golvet Martin Friberg Friberg rekryterades rekryterades in in ii chefsrollen chefsrollen av av Martin sin chef. Han tycker att det är naturligt att vissa sin chef. Han tycker att det är naturligt att vissa blir chefer. chefer. blir Det syns syns vilka vilka som som vill vill ta ta ansvar ansvar och och vara vara –– Det

�

Det syns vilka som vill ta ansvar och vara med och püverka. Det är ungefär som att det finns vissa som passar in att vara lagkapten i ett fotbollslag. med och och püverka. püverka. Det Det är är ungefär ungefär som som att med att det det finns vissa vissa som som passar passar in in ii att att vara vara lagkapten lagkapten ii finns ett fotbollslag, fotbollslag, säger säger han. han. ett Sabina Andersson Andersson och och Robin Robin LidÊn LidÊn är Sabina är fortfarfortfarande bara bara ii bÜrjan bÜrjan av av sina sina Volvokarriärer. Volvokarriärer. Och ande Och här kan kan man man faktiskt faktiskt notera notera just just Volvokarriärer, Volvokarriärer, här fÜr det det lüter lüter pü pü dem dem som som att att de de kommer kommer vara fÜr vara sin arbetsgivare arbetsgivare trogen. trogen. sin När jag jag sÜkte sÜkte Volvogymnasiet Volvogymnasiet var var det –– När det mest mest fÜr att testa och se vad det var. Jag har fÜr att testa och se vad det var. Jag har verkligen verkligen hamnat rätt rätt ii det det här här med med teknik, teknik, och och även hamnat även när när jag tänker tänker mig mig jobb jobb utomlands utomlands sü sü tänker tänker jag jag jag Volvo Globalt. Globalt. Det Det är är en en stor stor arbetsgivare arbetsgivare och Volvo och det ger ger mig mig bra bra mÜjligheter, mÜjligheter, säger säger hon. hon. det PÅ SAMMA SAMMA SÄTT SÄTT fick fick Robin Robin LidÊn LidÊn verkPÅ verkligen se se hur hur industrin industrin är är när när hans hans känsla känsla vändes ligen vändes

till till positiv positiv under under tiden tiden pü pü Volvogymnasiet. Volvogymnasiet. –– Tekniskt Tekniskt sett sett händer händer det det saker saker hela hela tiden tiden och det finns alltid mer att lära sig. och det finns alltid mer att lära sig. Dessutom Dessutom är är Volvo Volvo en en bra bra arbetsgivare arbetsgivare och och vi vi har har bra bra betalt, betalt, säger säger han. han. Med Med närmast närmast oändliga oändliga mÜjligheter mÜjligheter att att gÜra gÜra karriär karriär finns finns det det alltid alltid utmaningar utmaningar fÜr fÜr den den som som känner känner sig sig manad. manad. Men Men Martin Martin Friberg Friberg säger säger ocksü ocksü att att just just karriär karriär inte inte für für bli bli ett ett självändamül. självändamül. –– Det Det som som är är viktigast viktigast är är inte inte att att jaga jaga titlar titlar utan utan att att visa visa att att man man bryr bryr sig sig om om fÜretaget. fÜretaget. Att Att visa visa att att man man gÜr gÜr sitt sitt bästa bästa fÜr fÜr att att fÜretaget fÜretaget ska ska mü mü sü sü bra bra som som mÜjligt. mÜjligt. Dü Dü kommer kommer mÜjmÜjligheterna. ligheterna.

�Vi valde det industritekniska programmet pü Lichron    

         Â

Â?Â?Â? Â? Â?  


11

       TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

      GOLVET

Volvo är en stor arbetsplats med stora mÜjligheter. Sabina Andersson, Robin LidÊn, Christoffer Larsson och Martin Friberg bÜrjade alla pü golvet men hüller nu pü att gÜra karriär. Volvo är en stor arbetsplats med stora mÜjligheter. Sabina Andersson, Robin LidÊn, Christoffer Larsson och Martin Friberg bÜrjade alla pü golvet men hüller nu pü att gÜra karriär.

AB Electrolux Mariestadsfabriken är norra Europas stÜrsta kylsküpsfabrik med en modern och hÜgmekaniserad anläggning med ca 400 medarbetare.

Electrolux är världsledande inom hushüllsprodukter och produkter fÜr professionell användning och säljer ürligen mer än 40 miljoner produkter pü mer än 150 marknader. Electrolux produkter omfattar bl a kylsküp, diskmaskiner, tvättmaskiner, dammsugare, spisar och luftkonditionerare som säljs under varumärken som Electrolux, AEG, Eureka and Frigidaire. Electrolux ütagande är att gÜra det enklare fÜr konsumenter att spara energi och vatten genom att driva pü utvecklingen och Üka marknaden fÜr mer effektiva produkter. 2011 hade Electrolux en fÜrsäljning med 102 miljarder SEK och 58000 anställda.

�Att arbeta pü Electrolux ger mÜjligheter att gÜra karriär i ett globalt fÜretag med starkt fokus pü kvalitet, innovation, design och hüllbarhetsarbete.�

Vi tillverkar kylsküp och fryssküp fÜr i huvudsak den skandinaviska marknaden och fabriken finns i Mariestad. Inom Mariestadsfabriken finns produktion samt funktioner inom ekonomi, IT, produktionsteknik, kvalitet, utveckling, inkÜp, logistik, HR, fastighet och säkerhet. Yrken inom fÜretaget är ingenjÜrer och tekniker inom produktion och utveckling, ekonomer, logistiker, ITspecialister, HR-specialister och administratÜrer. Inom Electroluxkoncernen finns goda utvecklingsmÜjligheter. Koncernen finns representerad i nästan alla länder i världen.

Electrolux strävar efter att rekrytera, utveckla och behülla de bästa talangerna. FÜr mer information besÜk

www.electrolux.com


TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

12

LEKFULLT IN I IND


13

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

DUSTRINS VÄRLD Det ska börjas i tid sägs det. Här är förskolan som närmat sig industrin. – Jag tror att många som jobbar inom förskolan är rädda för teknik, de vet kanske inte hur eller vad de ska lära ut. Men det är inte så komplicerat, för teknik är inte bara att skruva i och skruva ur, säger förskolläraren Linda Andersson. HAR MAN BARA en gnutta fantasi kan man likna Bäckens förskola i Tibro med en industri. De har sin verkstad, sitt teknikrum och utrymmen för vattenlek (experiment) och storbygg. Här skapas massor med idéer och barnen får utrymme att genomföra sina egna projekt. I verkstan sitter tjejerna Ollie och Jasmin och bygger båtar. För tillfället finns det inga ritningar att följa, utan fantasin är det som styr hur de gör. – Vet ni vad det är för material? frågar Maria Hägg. Det är på det sättet barnen lär sig. Personalen pratar hela tiden om olika material och hur det kan användas. Tjejerna tittar upp och nickar när Maria berättar att det är frigolit som utgör båtens skrov. Sedan fortsätter de limma ena ändan på de färgglada glasspinnarna innan de slår ner dem i skrovet med en hammare. – Mamma ska få min båt när den är klar, berättar Ollie. PÅ BÄCKENS FÖRSKOLA är barnen från ett till fem år. De jobbar väldigt mycket med ”ofärdigt material” och får själva skapa bilar, båtar, rymdfarkoster eller vad det nu är de vill ha. – Barnen får jobba med kreativ problemlösning och de lär sig samarbeta. Det är barnen som driver sina idéer, vi styr dem inte utan lyssnar istället och utmanar dem i deras idéer. De får hela tiden sätta ord på vad de gör, förklarar Linda Andersson. Med finare ord kallas detta för entreprenöriell pedagogik. – För oss här på Bäckens förskola handlar det om att vi vill att vår verksamhet och våra miljöer ska ge barnen möjligheter att utveckla entreprenöriella förmågor som: nyfikenhet, kreativitet, inre motivation, initiativförmåga, problemlösning, ansvar och samarbete. Hela vuxenvärlden, skola och arbetsgivare mer eller mindre förväntar sig att ungdomar ska ha ett eget driv, se möjligheter, vara ansvarstagande och nytänkande. Men hur i hela världen ska det gå till om man aldrig får träna? menar förskollärarna på Bäckens förskola. Materialet som används är i huvudsak återvunnet restmaterial, bland annat från industrin. – Vi har kabeltrummor, burkar, tyger, papprör och annat som finns inom industrin. Eftersom det är restbitar och emballage som inte går att använda till något annat blir det billigt material för oss, berättar Fredrica Larsson. Barnen använder limpistol, hammare, spikar, skruvdragare och skruvar i verksamheten. – Det låter kanske otäckt att använda skruvdragare på förskolan, men barnen klarar att hantera det och de älskar verkligen när de får hantera riktiga verktyg, säger Linda Andersson. EN TEKNIKFÖRSKOLA väcker uppmärksamhet i dagens samhälle. Till Bäckens förskola ringer det intresserade kollegor, och när de ringer så långt ifrån som Stockholm och ber att få komma och titta på verksamheten blir personalen nästan generad.

Teknikförskola ger utrymme för experiment – Vi säger att de gärna får komma, men detta är ju våran vardag och vi tycker inte att det är så märkvärdigt. Men det är lika kul varje gång någon vill komma och titta på vår förskola. Då känner vi oss stolta, säger Annie Rosebrink. I TIBRO FINNS någonting som heter tekniktråden, en slags riktlinje som ska gå som en röd tråd genom förskola, grundskola och gymnasiet för att väcka nyfikenhet kring teknik. – Vi vill vara en verkstad och ett komplement till hemmet. Här finns det utrymme för att upptäcka och experimentera på ett sätt som barnen oftast inte kan hemma, säger Annie Rosebrink. De jobbar just nu med områden som; vatten, bygg/konstruktion, magnetism, ljus och skruven på alla tänkbara sätt. Det ena rummet är just denna dag väldigt rymdinspirerat. I taket hänger solen, jorden och en rad andra planeter. På golvet står en egenbyggd rymdraket och genom den gamla skoltidens projektor speglar sig ljuset på väggarna. Och det där ljuset håller på att sprida sig över både Skaraborg och Sverige i stort. Bäckens förskola var tidigt ute i att välkomna teknik i sin verksamhet, och personalen får åka runt och hålla föredrag om hur de jobbar. Snart kommer fler förskolor uppbyggda på samma sätt.


TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

14

Jobbet handlar mycket om övervakning av skärmar för Linus Åberg.

FRÅN PLÅT TILL METAL Linus Åberg, snart 25 år, har varit anställd på Grönlunds Plåt i Skara i ungefär fem år. Han arbetar som CNC-operatör och programmerare och trivs med sitt jobb. – När folk kommer hit och tittar kan de tro att jag står och trycker på knappar hela dagen, men riktigt så är det inte, berättar han.

LINUS ÅBERG LÄSTE på De la Gardiegymnasiet i Lidköping. Då han i Götene och pendlade till skolan, men numera bor han i Lidköping och pendlar till jobbet istället. – Hade jag börjat läsa nu hade jag satsat mer än vad jag gjorde. Jag var aldrig skoltrött, men jag brydde mig kanske inte om skolan, berättar han. Från början var Linus mer inställt på designinriktning, och kan inte riktigt förklara varför han senare istället lärde sig CAD-program och programmering. – Det är kul med de praktiska sakerna samtidigt som utbildningen är högskoleförberedande. Kanske kommer jag läsa någon gång längre fram igen, men jag har ingen direkt ambition att jobba mot, säger Linus. LINUS HAR ANSVAR för två maskiner som bockar plåten. Den ena är snart ett år gammal och krävde en del utbildningsinsatser för att kunna sättas i produktion. – Vi får utbildning både inom företaget och hos maskinleverantörer, så man lär sig något nytt hela tiden, förklarar Linus. När maskinerna går för högstryck jobbar han tvåskift, men just nu är det dagtid som gäller. På fritiden spelar han tv-spel och trummor. Fast då är det inte plåt som gäller utan metal. ANDREAS BRANDSTRÖM och Rasmus Lindgren, båda 22 år, jobbar också på Grönlunds. De valde olika vägar in företaget men jobbar nu båda två som svetsare. Andreas gick industriprogrammet på gymnasiet, fast hade egentligen tänkt sig en annan utbildning. – I första hand ville jag in på bygg, i andra hand fordon. Men det var på industriprogrammet jag hamnade. Efter ett par veckor fick jag erbjudande att byta till bygg, men då hade jag redan börjat tycka om industriprogrammet och ville fortsätta där. Nu har jag ett jättebra jobb, berättar Andreas.

har skrivit på anställningskontraktet för tredje gången på samma företag. Nu hoppas Andreas att han inte blir uppsagd någon mer gång. Det finns ingen bitterhet när Andreas Brandström pratar om sin verklighet. Han trivs bra på Grönlunds Plåt i Skara, och har förståelse för att arbetsgivarens situation. – Det går ju inte att man står här och bara kostar pengar heller. Fast jag har faktiskt inte varit arbetslös några långa stunder. Kanske handlar det om 15-20 veckor sammanlagt sedan jag tog studenten, säger han. Andreas Brandström är nöjd med sitt yrkesval: – Svetsningen är verkligen något jag fastnade för. Det är oftast ganska enkelt, men kommer det felkonstruerade produkter kan det vara svårt att rätta till dem. Det händer tack och lov inte så ofta.

Andreas Brandström.

Rasmus Lindgren.

Rasmus Lindgren gick en lärlingsutbildning. Praktiken var förlagd på Grönlunds Plåt, och det ledde senare till anställning. – Vi lärde oss lite av allting… CNC, svarv, fräs, lack, plåt. Och allting var roligt, säger Rasmus.

Det är nästan tre år sedan Rasmus blev klar med sin utbildning. Han säger att det var tur med tajmningen, eftersom han blev klar i högkonjunktur och därför fick jobb med en gång. – Inom all industri finns det hemligheter i produktionen. Sånt får man inte lära sig i skolan, och det var också ett skäl till att jag tycker lärlingsutbildningen var bra, förklarar Rasmus. När Rasmus inte jobbar sparkar han fotboll eller tränar ungdomslag (födda 00/01) i Hällekis. Det är också en bra kontrast till arbetet med det hårda materialet i verkstan.

LÄRLINGSUTBILDNINGEN var ett medvetet ställningstagande för Rasmus Lindgren. – Jag tänkte att det var lättaste vägen att få jobb. Vi växlade mellan skola och praktik i fyraveckorsintervaller, berättar han. Nu jobbar han som svetsare och gör inhopp vid lackeringen när det behövs. – När jag kom hit hade jag aldrig svetsat tidigare. Man måste ha tålamod och jag har fått kämpa mig fram till den plats jag har i dag, säger han.

KONJUNKTURENS svängningar har blivit en del av Andreas Brandström vardag. Han

NÄR HAN GJORT sitt arbete med plåten hamnar den så småningom vid lackeringen. Därefter är det omöjligt att ens se att plåten blivit svetsad. – Man har lite yrkesskador redan. Jag var på en Ålandskryssning nyligen och då gick jag och tittade hur svetsningarna var utförda på trappan i båten, säger Andreas. Yrkeskunskaperna har han nytta av också på fritiden. Andreas Brandström bygger om bilar. Hittills har det mest handlat om karossarbetet men han har just skruvat isär sin första motor och känner att det är en utmaning att få ihop den igen. – Jag har en 855:a hemma. Jag ska bredda karossen på den, berättar han. Tidigare byggde han om en 245:a, men sålde den redan en och en halv månad efter att den var färdig. – Att jag sålde den så snabbt kan jag ångra, så den här gången ska jag i alla fall behålla bilen längre.


15

        TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

PRAKTIK UTBILDNING NYTT JOBB

UndersĂśkningar inom industrin slĂĽr fast att det         

 

   Â Â?

76% DYYnUDHOHYHULDUEHWHHIWHU

8QGHUJLFN DYVOXWDGXWELOGQLQJ

Välkommen att kontakta oss 0504 -183 33 | www.tibro.se/ttc

W

W

W

W

W

W

W

W

'HWĂ€QQVMREELQRP WUlLQGXVWULQ

â€?Jag har läst pĂĽ Lichron Teknikgymnasium. Idag har             Â?Â?Â?Â? Â?­€€‚


TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

På väg mot studenten – Philip Jönsson och Julia Hellberg har haft några bra år i teknikprogrammet.

16

Det vi hela tiden fått höra om programmet är att det kan leda till vilket yrke som helst utom läkare.

DE HAR LÄRT SIG TEKNIKEN Om drygt en månad tar Julia Hellberg och Philip Jönsson studenten. Då väljer de olika vägar in i framtiden. Julia tänker läsa på högskola medan Philip har siktet inställt på praktik på ett företag.

DE SISTA VECKORNA i skolan känns lugna. Julia Hellberg och Philip Jönsson har tid att reflektera över åren på Vadsbogymnasiet i Mariestad. De går på teknikprogrammet och känner att det är helt rätt plats får sin gymnasieutbildning. – Det är en bred linje som kan leda till ganska mycket, säger Julia. – Med tanke på min situation finns det inte mycket mer än tekniska arbeten att vända sig till. Men jag klagar inte, det här känns helt rätt för mig. Jag hade utan tvekan valt samma linje om jag hade gymnasietiden framför mig. Det vi hela tiden fått höra om programmet är att det kan leda till vilket yrke som helst utom läkare, säger Philip. Han har en muskelsjukdom som gör att han inte längre kan gå. Men humöret är det inget fel på. Philip har också planer på studier i framtiden, men först vill han ta en paus från skola och praktisera. – Jag ska vara hos ett företag som håller på med luftgevär. Där kommer jag säkert få nytta av den tekniska utbildningen, kanske syssla med CAD-program, säger han. NÄR JULIA HELLBERG och Philip Jönsson kom till Vadsbogymnasiet för tre år sedan visste de inte mycket om teknikprogrammets möjligheter. För dem var det en utbildning som kunde vara en grund för ett senare yrkesval. – Programmering var något helt nytt att lära

sig, fast det var ingen höjdarkurs, tycker Philip. – Nä, vi har väl inte behövt det mer under utbildningen här men det kan vara bra att ha fått en inblick i det. Om man läser vidare till exempel, säger Julia. Julia och Philip får höra att inlärningen av programmering kan jämföras med att läsa ett nytt språk, och de tycker att det kan ligga något i den jämförelsen. Fast de är glada att de sluppit grammatiklektionerna i programmering… I PHILIPS framtidsplaner ingår att flytta till Göteborg. Han gillar tanken på att bo i en större stad, och där finns både utbildningar och jobb som han kan tänka sig. Men Göteborg får vänta ett tag. – Jag känner att jag vill pröva lite först så att jag väljer rätt när jag ska läsa igen, förklarar Philip. Med Julia Hellberg är det lite tvärtom. Hon har bestämt sig för att läsa med en gång. – Om jag skulle få ett jobb och känna att det är gott att tjäna pengar kanske jag aldrig skulle komma tillbaka och fortsätta utbilda mig, säger hon. Julia har sökt kursen högskoleingenjör i maskinteknik. Den finns vid högskolan i Karlstad, och förutsatt att hon blir antagen blir det en flytt till Värmland. – Karlstad verkar vara en bra stad, mysig, och så har den ett bra universitet, fortsätter hon. Fast Julia får snabbt mothugg på en punkt:

– Då har du fått fel uppfattning om den staden, jag tycker inte om Karlstad. Men jag kan inte uttala mig om hur det är att läsa där, säger Philip. STÄMNINGEN ÄR lättsam, och de berättar att det är bra stämning både bland kurskamrater och på Vadsbogymnasiet i stort. – När jag hade sökt teknikprogrammet fun-

derade jag ett tag i om jag skulle bli ensam tjej, men det kommer fler tjejer i programmet för varje år. Och egentligen spelar det ingen roll för min del, även om det var en liten osäkerhetskänsla i början. Nu vet jag att jag valde rätt, och jag kommer gå härifrån med bra kunskaper. Hade jag stått inför gymnasievalet hade jag valt samma en gång till, säger Julia.


17

        TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

Under 2015 och 2016 behĂśver vi

6 välutbildade medarbetare Ärr d Ä du u een na avv dem?

W

YrkeshÜgskoleutbildningen ger dig den yrkeskompetens som krävs fÜr att leda arbetet och agera spindeln i nätet i ett inrednings- eller designuppdrag. Under utbildningen kommer du att arbeta med verklighetsnära uppdrag där kompetens inom kundhantering, material, teknik och marknadsfÜring krävs. Start: 9 september Utbildningens längd: 2 ür

AnsĂśk senast 17 maj

FĂśr mer information och ansĂśkan besĂśk folkuniversitetet.se/hantverkscentrum

Hantverksutbildning (Kompletterande utbildning) Vür yrkesutbildningar som kompletterande utbildning är en eftergymnasial utbildning som ligger under tillsyn av myndigheten fÜr yrkeshÜgskola. Under utbildningen har du rätt till studiestÜd via CSN och du kan även lüna studiemedel till terminsavgiften.

W

Start: 5 augusti Utbildningens längd: 1, 1,5 eller 2 ür

AnsĂśk senast 31 maj

FĂśr mer information och ansĂśkan besĂśk folkuniversitetet.se/hantverkscentrum

www.folkuniversitetet.se/hantverkscentrum

www.lundbergs-mobler.se

W

- ett av sex prioriterade utvecklingsomrĂĽden i Vision SkĂśvde 2025

W

Kunskapsutveckling & arbete

W

W

W

W

Projektkoordinator

�Vi ska arbeta fÜr att det byggs upp erkända spetskompetenser som lockar nyetableringar till SkÜvderegionen. Vüra skolor ska utvecklas mot nationell toppklass! Vi ska arbeta fÜr utbildningsmÜjligheter som svarar upp mot kraven frün kunskapsintensiva fÜretag och organisationer, fÜr att skapa fÜrutsättningar fÜr ett varierat och blomstrande näringsliv.�

www.skovde.se

Kommunstyrelsens stab www.skovde.se


18

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013      ! 

W

Snabbaste vägen till ett jobb Blerim Gashi, Gashi, Nasim Nasim Abasi Abasi Blerim och Sebastian Sebastian Salonsaari Salonsaari gür gür och fÜrsta üret üret av av industriproindustriprofÜrsta grammet pü pü De De la la GardieGardiegrammet gymnasiet i LidkÜping. gymnasiet i LidkÜping. Vill man man gü gü ekonomi ekonomi für für –– Vill man räkna räkna med med att att plugga plugga man vidare efter efter gymnasiet. gymnasiet. Detta Detta vidare är snabbaste snabbaste vägen vägen till till jobb, jobb, är säger Blerim Gashi. säger Blerim Gashi. NasimAbasi, Abasi, Sebastian Sebastian Salonsaari Salonsaari och och Blerim Blerim Gashi Gashi jobbar jobbar med med ett ett bilprojekt bilprojekt i mindre skala pü skolan. Nasim

kreativ problemlÜsning problemlÜsning och och att att testa samarbetskreativ fÜrmügan ii gruppen. gruppen. fÜrmügan Det är är süna süna saker saker som som avgÜr avgÜr hur produktiv –– Det en maskin maskin blir. blir. en DET ÄR ÄR LÅNGT LÅNGT kvar kvar innan innan Blerim, Nasim DET och Sebastian Sebastian tar tar studenten. studenten. Men de har redan och bÜrjat fundera fundera pü pü framtiden. framtiden. bÜrjat Jobb finns finns väl väl Üverallt? Üverallt? Jag Jag skulle vilja jobba –– Jobb nügonstans ii närheten, närheten, säger säger Nasim. nügonstans

Han bor precis som Blerim i LidkÜping. Men Blerim är inte lika optimistisk om jobb pü hemmaplan. – Är det sü att man inte für jobb i Sverige sü für man flytta utomlans, säger han. I tvüan väntar 15 veckors praktik, och hur det gür under den kan vara avgÜrande fÜr framtiden. Fungerar det kan det bli sommarjobb och därifrün kan det utvecklas till anställning ocksü.

W

Men det det är är precis precis därfÜr därfÜr man man är är här‌ här‌ fÜr fÜr att att Men lärasig, sig, säger säger Sebastian Sebastian Salonsaari. Salonsaari. lära Nasim Abasi Abasi hade hade varit varit pü pü studiebesÜk studiebesÜk flera flera Nasim günger innan innan han han bÜrjade, bÜrjade, men men han han hade hade aldrig aldrig günger varit kÜrt kÜrt nügra nügra maskiner. maskiner. varit Men det det ske ske bli bli kul kul att att jobba jobba med med maskiner maskiner ––Men ochlära lära sig sig att att jobba jobba som som CNC-operatÜr, CNC-operatÜr, säger säger och han. han. TorbjÜrn Henningsson Henningsson är är lärare lärare pü pü industriindustriTorbjÜrn programmet. Han Han berättar berättar att att de de lägger lägger tid tid pü pü programmet.

W

KILLARNAÄR ÄRÖVERENS ÖVERENSom omatt attde degjort gjort KILLARNA ettbra brastudieval. studieval.De Dehar harhaft haftordentliga ordentligasäkersäkerett hetsgenomgüngaroch ochen entyngdpunkt tyngdpunktütütde deteoteohetsgenomgüngar retiskaämnena ämnenaiibÜrjan. bÜrjan.Men Mennu nuhar harde dehunnit hunnit retiska bekantasig sigmed medmaskiner maskinerocksü. ocksü. bekanta bÜrjanhade hademan manrespekt respektfÜr fÜrmaskiner maskiner ––IIbÜrjan somman manaldrig aldrigsett settfÜrut, fÜrut,men menefter efterett etttag tag som kommerman manininiifunktionerna funktionernamer meroch ochmer, mer, kommer sägerBlerim BlerimGashi. Gashi. säger Jagvisste visstelite liteom omsvetsning svetsninginnan innanjag jag ––Jag bÜrjadehär härmen menegentligen egentligeningenting ingentingannat. annat. bÜrjade

W

W

W Daloc – dÜrren till framtiden

W

Daloc är Skandinavien stÜrsta tillverkare av säkerhets-, brand- och ljuddÜrrar. Koncernens hjärta och tvü toppmoderna fabriker finns i TÜreboda. Vi har ocksü produktion i Västerüs och Mellerud.

W

Inom koncernen värnar vi om vür närmiljÜ i länet pü münga sätt. Ett av dem är att samarbeta med Teknikcollege Skaraborg. Dü vet vi att Daloc für tillgüng till välutbildade medarbetare även i framtiden. Och du som studerar kan fü ett bra jobb pü hemmaplan!

www.daloc.se

0506 -190 00


W

W

        TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

   10 000 SKĂ„L ATT VARA AMBITIĂ–S PĂĽ Ă…llebergsgymnasiet Ă…llebergsgymnasiet ii PĂĽ FalkĂśping lockas eleverna eleverna ii FalkĂśping lockas teknikprogrammet till till bättre bättre teknikprogrammet studieresultat genom ett stistudieresultat genom ett stipendium pĂĽ pĂĽ 10 10 000 000 kronor. kronor. pendium TORBJĂ–RN KARLSSON, KARLSSON, gymnasiechef gymnasiechef TORBJĂ–RN vid skolan, skolan, har har tillsammans tillsammans med med bland bland andra andra vid Magnus Johansson pĂĽ Volvo i Floby arbetat Magnus Johansson pĂĽ Volvo i Floby arbetat fram formerna formerna fĂśr fĂśr stipendiet. stipendiet. fram Vi kände kände behov behov av av att att fĂĽ fĂĽ bättre bättre kopplingar kopplingar –– Vi mellan teknikprogrammet teknikprogrammet och och näringslivet. näringslivet. mellan fĂśrlängningen av av det det fĂśddes fĂśddes idĂŠn idĂŠn om om ett ett II fĂśrlängningen stipendium, säger säger TorbjĂśrn. TorbjĂśrn. stipendium, Allting är är alldeles alldeles färskt färskt runt runt det det nya nya stipenstipenAllting diet. Och egentligen handlar det inte bara om diet. Och egentligen handlar det inte bara om ett stipendium, stipendium, utan utan antalet antalet är är avhängt avhängt hur hur ett mĂĽnga fĂśretag fĂśretag som som ansluter ansluter sig sig till till idĂŠn. idĂŠn. mĂĽnga – Att dĂśma av de reaktioner vi fĂĽtt kan det det – Att dĂśma av de reaktioner vi fĂĽtt kan bli flera stipendier. Vi har fyra-fem fĂśretag som bli flera stipendier. Vi har fyra-fem fĂśretag som redan visat visat intresse, intresse, berättar berättar Magnus Magnus Johansson. Johansson. redan AnsĂśkningsperioden fĂśr fĂśr stipendiet stipendiet har har ännu ännu AnsĂśkningsperioden inte kommit igĂĽng. Men man räknar med att inte kommit igĂĽng. Men man räknar med att det blir blir start start under under vĂĽren. vĂĽren. det EN STIPENDIEANSĂ–KAN STIPENDIEANSĂ–KAN som som bifalles bifalles EN medfĂśr en en del del extra extra arbete arbete fĂśr fĂśr stipendiaten. stipendiaten. medfĂśr Hon eller eller han han ska ska gĂśra gĂśra minst minst 15 15 dagars dagars praktik praktik Hon utanfĂśr ordinarie skoltid vid det fĂśretag som utanfĂśr ordinarie skoltid vid det fĂśretag som finansierar stipendiet. finansierar stipendiet. Stipendiet ska ska vara vara en en sporre sporre fĂśr fĂśr eleven. eleven. –– Stipendiet Att praktiken ska genomfĂśras utanfĂśr skoltid Att praktiken ska genomfĂśras utanfĂśr skoltid betyder att eleven inte riskerar hamna efter ii betyder att eleven inte riskerar hamna efter skolarbetet. Man Man kan kan ocksĂĽ ocksĂĽ säga säga att att den den som som skolarbetet.

W

W

19

Volvo och och Ållebergsgymnasiet Ållebergsgymnasiet ii samarbete samarbete – – Magnus Magnus Johansson Johansson och Volvo och TorbjÜrn TorbjÜrn Karlsson Karlsson vill vill belÜna belÜna ambitiÜsa ambitiÜsa elever. elever.

skÜter sina sina kort kort väl väl under under praktiken praktiken har har en en fot fot skÜter inne ii fÜretaget, fÜretaget, berättar berättar TorbjÜrn TorbjÜrn Karlsson. Karlsson. inne Stipendiet kan kan bara bara sÜkas sÜkas under under vürterminen vürterminen Stipendiet ür 2. Att det inte gür att sÜka tidigare än sü sü ür 2. Att det inte gür att sÜka tidigare än beror pü pü att att eleven eleven ska ska ut ut pü pü praktik praktik och och att att hon hon beror eller han han fÜrst fÜrst behÜver behÜver en en del del grundläggande grundläggande eller utbildning. Stipendiet Stipendiet delas delas sedan sedan ut ut ii samband samband utbildning. med studenten. med studenten.

Ingen ska ska tro –– Ingen tro att att man man kan kan glida glida igenom igenom gymnasiet till till stipendiet. gymnasiet stipendiet. Det Det krävs krävs mer mer engageengagemang än än sü. sü. Och Och vi mang vi vill vill belÜna belÜna de de elever elever som som gÜr ett ett bra bra arbete arbete ii skolan, gÜr skolan, fÜrklarar fÜrklarar TorbjÜrn TorbjÜrn Karlsson och och fortsätter: Karlsson fortsätter: Vi har har fÜrsÜkt fÜrsÜkt skapa –– Vi skapa en en win-win-situation. win-win-situation. Eleverna kommer i kontakt Eleverna kommer i kontakt med med fÜretag fÜretag som som de de kanske inte skulle ha gjort annars. FÜretagen kanske inte skulle ha gjort annars. FÜretagen für für

en en mÜjlighet mÜjlighet att att undersÜka undersÜka statut statut fÜr fÜr eleverna eleverna som som ju ju är är framtidens framtidens arbetskraft. arbetskraft. Eleverna Eleverna kommer kommer ocksü ocksü fü fü bra bra uppbackning uppbackning under sin praktik, under sin praktik, –– Vi Vi ska ska stÜtta stÜtta dem dem med med checklistor checklistor sü sü att att de de kan kan pricka pricka av av allt allt som som ska ska gÜras, gÜras, säger säger Magnus Magnus Johansson. Johansson.

W

W

Elos Medtech är en av Europas ledande utvecklings- och produktionspartner av medicintekniska produkter och komponenter. Vi erbjuder innovativa helhetslÜsningar, frün idÊ till färdig produkt, genom konceptet Complete Performance. Elos Medtech arbetar inom affärsenheterna Dental, Orthopeadics och Medical Devices. Vi har idag medicintekniska kunder Üver hela världen. 50 ürs erfarenhet och ca 350 medarbetare med anläggningar i Europa och Kina gÜr att vi kan garantera kompetens, kvalitet och kapacitet. Elos Medtech utvecklar och tillverkar en rad olika produkter till medicinteknisk industri. Majoriteten utgÜrs av instrument, skruvar, proteser och implantat fÜr avancerad dental- och frakturkirugi.Vi är samtidigt en ledande utvecklare och producent av komponenter fÜr benfÜrankrade hÜrselimplantat och injektionssystem fÜr flergüngsbruk. Vür kvalitet är dokumenterad genom certifikat som ISO 13485 och EEC/MDD 93/42. Vi är miljÜcertifierade enligt ISO 14001.

W

W

I Timmersdala där Elos Medtech Timmersdala AB ligger placerat arbetar 130 medarbetare kontinuerligt med kvalitÊ. Det är grundpelaren fÜr att Üverträffa de fÜrväntningar som finns pü en medicinproducent.

Elever frün Teknik College Skaraborg är en viktig investering fÜr Elos Medtech.

Jag gick CNC-utbildningen pü Teknik College. Fick in foten här pü Elos under praktiken, och har sedan dess jobbat här. Jag trivs jättebra och är väldigt nÜjd med det yrkesval jag gjort. / Johanna WahlstrÜm Det är viktigt att vi kan fÜrbereda oss fÜr kommande kompetensbehov. Hos oss für de ürliga praktikanterna känna pü arbetslivet i skarpt läge genom introduktion i maskiner och annan teknisk utrustning som ofta är de bästa marknaden kan erbjuda. Eleverna für en mycket god kännedom om kvalitÊ, maskiner och vüra regulatoriska krav som producent till den medicinska marknaden. Till oss kommer praktikanterna via Teknik College i varje ürskurs fÜr att utvecklas vidare i andra moderna maskiner än fÜregüende ür. Detta ger en �win win� fÜrdel sü väl fÜr eleven som fÜr Elos. Eleven har breddat sina kunskaper och blir därmed attraktiv pü arbetsmarknaden, samtidigt som vi kan rekrytera en mycket kompetent medarbetare som redan �andas� Elos. Det är inte ovanligt att anställning sker redan innan eleven har tagit examen. Under fÜrutsättning att eleven kommer slutfÜra sin skolgüng fortfarande med flaggan i topp. Visst vore det spännande att vara med att utveckla nya produkter till morgondagens medicinska marknad.Vi behÜver dig, sÜk till Teknik College Skaraborg. Tobias Wallin / Produktionsledare

www.elosmedtech.com


TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

20

EN FRAMTID MED FÄRG

Efter tolv års arbete hittade Malin sin grej Malin Eriksson hann jobba i tolv år innan hon insåg vad det var hon egentligen vill syssla med. – Jag kände mig aldrig hemma någonstans, men när jag pratade med min morbror som är lackerare förstod jag vad som är mitt kall, berättar hon. DET HAR GÅTT två år sedan Malin Eriksson hade det där samtalet med sin morbror. Men det dröjde innan hon hittade en utbildning som passade. – Det känns som jag letade över hela Sverige, och sedan fanns den så här nära… Det var en ren slump att jag hittade hit, säger hon. Malin Eriksson blir ytbehandlare när hon är färdig. Utbildningen finns på TTC i Tibro. TTC stod en gång i tiden för trätekniskt centrum, men efter att man jobbat med utbildning i ett SIDA-projekt i Sydafrika korrigerades namnet till Tibro Training Centre. I folkmun är det ändå TTC, och det är en arbetsmarknadsutbildning. – Det här vill jag inte byta ut för allt i världen, säger Malin Eriksson om utbildningen. Fast det är klart… en anställning står förstås på önskelistan så fort hon är färdig med utbildningen.

– Målet är att bli motivlackare, och det finns med någonstans i tanken. Men det kanske bara blir en hobby. Just nu inriktar jag mig på att bli en duktig ytbehandlare, fortsätter hon. Ytbehandlare låter lite svårdefinierat. För Malin handlar det om att lära sig att lackera möbler, men innan färgpistolen kan användas ska möbelns yta bearbetas så att slutprodukten blir så bra som möjligt. – Det händer att man lackerar men att resultatet inte blir tillräckligt bra. Då är det bara att slipa igen och lackera en gång till, säger Malin. SVART HÖGBLANK färg är svårast att arbeta med. Men svårigheter är till för att övervinnas, och Malin Eriksson är inte rädd för arbetet. – Händerna är mitt verktyg. Hela tiden känner jag mig fram. Ibland blundar jag och känner på möbeln om ytan är okej. Fingertoppskänsla…

Hon berättar att man måste vara noggrann och ha ett stort tålamod för att blir duktig. Och hon tar alla chanser att granska sina blivande kollegor. – På möbelmässan tittade jag mer på möblernas yta än något annat. Det sätter sig i huvudet. Jag måste titta på hur ytorna är behandlade. MIKAEL HULTBERG är utbildningschef på TTC. Han ser en stor fördel i att verka med vuxenutbildning på en liten ort. – Tibro är som det är… går jag ut och äter lunch möter jag fyra-fem företagare och får i princip dagligen en uppdatering om behov av arbetskraft. Närheten är värdefull för oss, säger han. Utbildningsplatserna vid TTC är individuella och intagning sker kontinuerligt efter behov. Lokalerna är gemensamma med gymnasieskolan och även om det finns likheter i utbildningen

finns det också mycket som skiljer sig åt. – I gymnasieskolan vet man att eleven stannar i tre år. Men våra elever vill vi ha ut i arbetslivet så fort som möjligt, säger Mikael Hultberg. HAN HAR RÄKNAT ut att det i Tibro finns omkring 1 000 arbetstillfällen i träindustrin. Sätter man Skövde som centralort och tittar på området i en fem mils radie växer jobben till ungefär 3 500. – Kravet från Arbetsförmedlingen är att alla ska vara anställningsbara när de är klara med sin utbildning. Förutom det håller vi fast vid att minst 70 procent ska ha gått i anställning efter avslutad utbildning. Vi sätter press på oss själva och vill ha ut våra deltagare i arbete. Hittills har det lyckats bra, 75-80 procent av de som fått sin utbildning här de senaste tio åren har arbete, berättar Mikael Hultberg.


W

W

     &  TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

DrĂśmmen om jobb gick i uppfyllelse FĂśr FĂśr kusinerna kusinerna Mazin Mazin Toma Toma och och Evan Evan Sleiwa blev utbildningen pĂĽ Sleiwa blev utbildningen pĂĽ TTC TTC precis precis sĂĽ sĂĽ bra bra som som de de drĂśmde drĂśmde om. om. Efter Efter den den ďŹ ck fick de de sin sin fĂśrsta fĂśrsta anställanställning ning sedan sedan de de kom kom till till Sverige. Sverige. MAZIN MAZIN TOMA TOMA kom kom frĂĽn frĂĽn Irak Irak 2007 2007 och och Evan Sleiwa flyttade efter fast ett Evan Sleiwa flyttade efter fast ett ĂĽr ĂĽr senare. senare. De De hamnade hamnade ii TĂśreboda, TĂśreboda, läste läste svenska svenska fĂśr fĂśr invandrare invandrare och och fĂśrsĂśkte fĂśrsĂśkte acklimatisera acklimatisera sig sig till till svenska svenska fĂśrhĂĽllanden. fĂśrhĂĽllanden. Men Men det det var var svĂĽrt svĂĽrt att att bli bli en en del del av av den den svenska svenska modellen modellen sĂĽ sĂĽ länge länge de de inte inte hade hade nĂĽgot nĂĽgot arbete. arbete. Tre Tre veckors veckors praktik praktik pĂĽ pĂĽ ett ett fĂśretag fĂśretag ii GullspĂĽng GullspĂĽng var var allt allt de de fick fick ihop ihop av av arbetserfarenhet innan de kom i kontakt arbetserfarenhet innan de kom i kontakt med med utbildningen utbildningen inom inom TTC. TTC. Sedan Sedan gick gick det det som som pĂĽ pĂĽ räls. räls. II juni juni fĂśrra fĂśrra ĂĽret ĂĽret var var det det äntligen äntligen dags. dags. DĂĽ DĂĽ fick fick

Tio Tio minuter minuter tar tar det det att att montera montera ihop ihop en en fĂĽtĂślj fĂĽtĂślj fĂśr fĂśr Evan Evan Sleiwa Sleiwa och och Mazin Mazin Toma. Toma.

de de jobb jobb hos hos SA SA MÜbler MÜbler ii Tibro, Tibro, fÜrst fÜrst Mazin Mazin och och en vecka senare Evan. en vecka senare Evan. –– Vi Vi jobbar jobbar ii fÜrsta fÜrsta hand hand vid vid monteringen, monteringen, men men behÜvs behÜvs det det folk folk ii lackeringen lackeringen für für vi vi hjälpa hjälpa till till där. där. Och Och det det är är bara bara att att gü gü ut ut ii verkstan verkstan om om det det är är mycket mycket att att gÜra gÜra där, där, berättar berättar Evan Evan Sleiwa. Sleiwa. De De visar visar hur hur det det gür gür till till att att montera montera ihop ihop en en fütÜlj. fütÜlj. Mazin Mazin Toma Toma tar tar hjälp hjälp av av sin sin kusin kusin fÜr fÜr att att skruva skruva ihop ihop sitsen sitsen med med sidorna, sidorna, sedan sedan kommer kommer ryggstÜdet ryggstÜdet och och tiominuter tiominuter efter efter att att de de bÜrjade bÜrjade stür stür en en ny ny fütÜlj fütÜlj färdig. färdig. –– Det Det var var roligt roligt att att fü fü ett ett fast fast jobb. jobb. Men Men jag jag

tror tror inte inte att att det det hade hade gütt gütt om om vi vi inte inte kunde kunde prata svenska. Vi läste SFI i TÜreboda prata svenska. Vi läste SFI i TÜreboda under under tvü tvü ür och det var nyttigt. Med ett riktigt jobb ür och det var nyttigt. Med ett riktigt jobb kan kan man man sova sova gott gott om om nätterna, nätterna, fÜrklarar fÜrklarar Mazin Mazin Toma. Toma. DET DET ÄR ÄR INTE INTE bara bara arbetsuppgifterna arbetsuppgifterna som som känns känns okej. okej. Arbetskamraterna Arbetskamraterna är är ocksü ocksü bra. bra. –– Vi Vi trivs trivs mycket mycket bra bra med med alla alla som som jobbar jobbar runt omkring oss, fÜrklarar Evan. runt omkring oss, fÜrklarar Evan. Mazin Mazin bor bor inte inte längre längre kvar kvar ii TÜreboda. TÜreboda. Han Han har flyttat in till SkÜvde och njuter har flyttat in till SkÜvde och njuter av av det. det. Evan Evan

Sleiwa Sleiwa har har planer planer pü pü att att gÜra gÜra detsamma detsamma men men müste avvakta ett tag till eftersom müste avvakta ett tag till eftersom han han inte inte fütt fütt tag tag pü pü nügon nügon lägenhet. lägenhet. –– Det Det märks märks att att SkÜvde SkÜvde är är en en stÜrre stÜrre stad. stad. Det Det finns finns mer mer att att gÜra gÜra och och det det är är dessutom dessutom kortare kortare väg väg till till jobbet, jobbet, berättar berättar Mazin Mazin Toma. Toma. Bara Bara fÜr fÜr att att Mazin Mazin och och Evan Evan fütt fütt jobb jobb har har de de inte inte glÜmt glÜmt vännerna vännerna pü pü TTC. TTC. –– Det Det händer händer att att vi vi üker üker dit dit pü pü lunchen lunchen och och hälsar pü, berättar de. hälsar pü, berättar de.

W

W

W

W

W

W

21

THE LEADING COMPANY SKANDIA ELEVATOR är Europas ledande tillvekare av transportsystem fÜr spannmül. Vi satsar ständigt framüt och växer hela tiden! Hos oss finns en framtid fÜr dig som har gütt en utbildning inom Teknikcollage. Hos oss finns mÜjlighet till ett varierande och utvecklande arbete! Vür moderna produktionsanläggning ligger i Arentorp utanfÜr Vara. Vi ser alltid till att ha det senaste inom teknologi, vüra datorer, robotar och maskiner är av absolut toppklass. Vi har hÜgautomatiserade tillverkningslinjer fÜr stansning, kantpressning, montering och sammanfogning. Hos oss hittar du münga olika typer av industriarbeten som exempelvis stansoperatÜrer, kantpressare, svetsare, montÜrer, robotoperatÜrer, lagerarbetare och produktionstekniker.

TOMMY 24 - Jag känner mig delaktig och kan püverka südant som rÜr mitt arbete.

THERESE 31 - Jag trivs här och är glad fÜr att fÜretaget gärna anställer tjejer i teknikyrken.

SIMON 26 - Här är en ren, ordningsam och säker arbetsmiljÜ, vilket är viktigt fÜr trivseln.

Läs vad nügra av vüra unga medarbetare, som kommer direkt frün industritekniska utbildningar, tycker om sitt arbete hos oss!

- Arbetet är mer hantverksmässigt än man kan tro, det är roligt fÜr det kräver verkligen yrkeskunnande.

- Det märks tydligt att fÜretaget satsar mycket pü utveckling och att växa, det känns tryggt infÜr framtiden.

- Jag har blivit mer specialiserad pü det jag är utbildad inom men jag für ocksü lära mig nya saker och ta mer ansvar.


22

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

Rätt utbildad sitter man säker när det gäller jobb i framtiden. Lollo Götberg, Kasper Hjalmarsson, Elin Edin och Mattias Karlsson valde en teknikutbildning.

DET FINNS JOBB ÖVERALLT På Lichron teknikgymnasium i Skövde har man satt en egen stämpel på verksamheten. ”Utbildning som ger jobb!” är budskapet som syns lite varstans. – De flesta elever som har genomgått vår utbildning har idag ett välbetalt jobb inom industrin, det är svårslaget, säger rektorn Göran Tegnelund.

SEDAN STARTEN 2001 har cirka 300 ungdomar utbildas vid Lichron Teknikgymnasium och de flesta har fått arbete. Hittills har skolan tagit emot 34 elever per år, men till hösten kan det bli tal om att utöka antalet platser. Industrin behöver arbetskraft och när utbildningsprogram försvinner från andra gymnasier öppnar det möjligheter för de som finns kvar. – Man hör om varsel på nyheterna men det är dåtidens industri som läggs ner, och vi utbildar framtidens industri. Det finns jobb överallt och inom en mängd olika områden. Industrin är

global, säger Leila Khammari, vd på Lichron Teknik AB. Hon räknar upp arbetsområde efter arbetsområde: produktion, ledning, produktionstekniker, säljare, kvalitetstekniker, mättekniker, teknikpedagog och lärare. – Det är inte hantverkare vi utbildar utan allmänbildade och ansvarsfulla tekniker, säger hon. NÄR VI PROMENERAR genom skolans lokaler pratar Khammari och Tegnelund sig varma över maskinparken.

Eleverna Kasper Hjalmarsson, Mattias Karlsson, Lollo Götberg, Elin Edin i samtal med Leila Khammari, vd på Lichron.

– Vi säljer även maskiner till industrin, och för oss är det en fröjd att veta att en av skolans maskiner försvinner ut ur verkstaden. Det betyder att vi strax får in en ny och att eleverna får lära sig den allra senaste tekniken, berättar de. Leila Khammari säger att skolan och samhället måste gå hand-i-hand i större utsträckning än just nu för att få det att fungera i verkligheten. – Om det tar 25 år att få fram en riktigt bra tekniker räcker det inte att komma i kontakt

med teknik första gången när man går i åttan eller nian på högstadiet. Vi vill visa industrins fantastiska erbjudande långt tidigare, säger hon. GENOM STUDIEBESÖK från yngre barngrupper har man på Lichron egen erfarenhet i ämnet. – Barnen är orädda och många blir fascinerade av det de ser här. Det intresset måste vi allihop bli bättre på att ta tillvara, säger Leila Khammari.

Göran Tegnelund och Leila Khammari diskuterar utbildningen vid Lichron. I bakgrunden syns skolregler, som eleverna varit med och formulerat.


W

W

     $  TEKNIKCOLLEGE SKARABORG • APRIL 2013

Udda bibliotek ger industrin inspiration Hur mĂĽnga mĂĽnga olika olika sorters sorters material material kan kan du du Hur räkna upp? upp? Tusen? Tusen? Hundra? Hundra? Eller Eller ii alla alla räkna fall tio? fall tio? SkĂśvde finns ďŹ nns ett ett bibliotek bibliotek som som inte inte II SkĂśvde är som andra. Istället fĂśr bĂścker bestĂĽr är som andra. Istället fĂśr bĂścker bestĂĽr utställningen av av just just material. material. Varje Varje utställningen material är är fäst fäst pĂĽ pĂĽ en en träskiva, träskiva, där där ocksĂĽ ocksĂĽ material materialets egenskap beskrivs. materialets egenskap beskrivs. MATERIALBIBLIOTEKET heter heter egentligegentligMATERIALBIBLIOTEKET en Material ConneXion och ingĂĽr i ett interen Material ConneXion och ingĂĽr i ett internationellt nätverk. SkĂśvdes bibliotek har funnationellt nätverk. SkĂśvdes bibliotek har funnits sedan fĂśrra sommaren och var nummer tio nits sedan fĂśrra sommaren och var nummer tio världen. ii världen. Numera finns finns det det elva. elva. Vi Vi kom kom fĂśre fĂśre Tokyo, Tokyo, –– Numera berättar Carolina Green som är â€?bibliotekarieâ€?. berättar Carolina Green som är â€?bibliotekarieâ€?. Det mest mest exklusiva exklusiva materialet materialet är är en en bit bit textil, textil, Det som är gul till färgen. Det är just färgen, eller som är gul till färgen. Det är just färgen, eller snarare färgningstekniken färgningstekniken som som gĂśr gĂśr det det unikt. unikt. snarare Tygbiten är är färgad färgad utan utan ĂĽtgĂĽng ĂĽtgĂĽng av av vatten, vatten, och och Tygbiten det är en revolutionerande upptäckt. det är en revolutionerande upptäckt. Biblioteket fungerar fungerar bland bland annat annat som som inin–– Biblioteket spirationskälla fĂśr exempelvis designers eller spirationskälla fĂśr exempelvis designers eller produktutvecklare. Eller Eller fĂśr fĂśr alla alla som som hĂĽller hĂĽller pĂĽ pĂĽ produktutvecklare.

Bland mängder mängder med med olka olka sorters sorters material material kan kan designers designers och och produktutvecklare produktutvecklare finna ďŹ nna inspiration. inspiration. William William Drageus, Drageus, Lotten Lotten Bland Svensson, Carolina Carolina Green Green och och Magdalena Magdalena Svedlund Svedlund tycks tycks ha ha hittat hittat nĂĽgot nĂĽgot som som fĂĽr fĂĽr dem dem pĂĽ pĂĽ gott gott humĂśr. humĂśr. Svensson,

med innovation, innovation, säger säger Carolina Carolina Green. Green. med Potentiella kunder finns inom süväl industrin industrin Potentiella kunder finns inom süväl som den akademiska världen. som den akademiska världen. UTSTÄLLNINGEN finns finns ii dag dag 503 503 sorters sorters II UTSTÄLLNINGEN material. Varje münad utÜkas samlingen med material. Varje münad utÜkas samlingen med 42 nya. De kommer frün New York där nät42 nya. De kommer frün New York där nätverkets huvudkontor huvudkontor finns. finns. Det Det är är ocksü ocksü dit dit verkets som nya material skickas fÜr granskning av en som nya material skickas fÜr granskning av en jury innan materialet eventuellt godkänns. jury innan materialet eventuellt godkänns. takten 42 42 nya nya material material per per münad münad skulle skulle det det II takten drÜja münga ür innan SkÜvdesbibliotek blev drÜja münga ür innan SkÜvdesbibliotek blev komplett. Men Men den den avsikten avsikten finns finns inte. inte. komplett. – Det är bara i New York som biblioteket har – Det är bara i New York som biblioteket har alla material material som som finns finns pü pü marknaden. marknaden. Totalt Totalt alla

handlar det det om om 77 000 000 stycken, stycken, men men man man har har handlar ocksü upptäckt att det är alldeles fÜr münga fÜr ocksü upptäckt att det är alldeles fÜr münga fÜr att hjärnan ska kunna ta till sig vid ett besÜk. att hjärnan ska kunna ta till sig vid ett besÜk. Nügonstans mellan mellan 22 000 000 och och 33 000 000 bedÜms bedÜms Nügonstans vara rimligt rimligt och och vi vi siktar siktar pü pü att att ha ha 22 500 500 vara material ii vürt vürt bibliotek. bibliotek. När När vi vi passerar passerar det det für für material vi fÜrvara Üverskjutande del i ett arkiv, berättar vi fÜrvara Üverskjutande del i ett arkiv, berättar Carolina Green. Green. Carolina DECEMBER var var hon hon och och tre tre kollegor kollegor ii II DECEMBER New York York och och Üverlämnade Üverlämnade svenska svenska bidrag bidrag fÜr fÜr New granskning av juryn. Fem material godkändes, granskning av juryn. Fem material godkändes, bland annat annat ett ett Damaskusstül Damaskusstül frün frün Norrland. Norrland. bland Det är ett veckat stül som inte tidigare var känt. känt. Det är ett veckat stül som inte tidigare var FÜrutom den den fasta fasta utställningen, utställningen, som som finns finns FÜrutom

Gothia Sience Sience Park, Park, finns finns en en filial filial ii Tibro Tibro pü pü ii Gothia Inredia och en mobil utställning fÜr exempelvis Inredia och en mobil utställning fÜr exempelvis mässor. Den Den vägen vägen kommer kommer Material Material ConneConnemässor. Xion att marknadsfÜras. Xion att marknadsfÜras. Det är är intressant intressant att att se se människors människors reaktion reaktion –– Det när de gür fÜrbi biblioteket. De flesta tittar in när de gür fÜrbi biblioteket. De flesta tittar in och kan inte lüta bli att känna pü och lukta pü och kan inte lüta bli att känna pü och lukta pü materialen, säger säger Carolina Carolina Green. Green. materialen, Det fÜrsta fÜrsta materialbiblioteket materialbiblioteket Üppnades Üppnades ii Det New York fÜr 15 ür sedan. Sedan dess har har det det New York fÜr 15 ür sedan. Sedan dess alltsü kommit kommit till till tio, tio, fÜrutom fÜrutom SkÜvde SkÜvde ocksü ocksü alltsü KÜln, Milano, Milano, Istanbul, Istanbul, Peking, Peking, Bangkok, Bangkok, KÜln, Tokyo, SÜul, Shanghai och Deagu. Tokyo, SÜul, Shanghai och Deagu. Material ConneXion ConneXion SkÜvde SkÜvde ägs ägs av av IDC IDC Material West Sweden. Sweden. West

W

W

W

W

W

W

23

DS Smith Packaging utvecklar och tillverkar kompletta fÜrpackningslÜsningar – huvudsakligen i wellpapp – med mület att fÜrbättra inpackning, transport, hantering och fÜrsäljning av kundens produkter. Vi är del av DS Smith Group, en multinationell fÜrpackningskoncern med ütervinning som viktig del av verksamheten. Koncernen har sitt säte i London och sysselsätter 22 000 medarbetare i 25 länder.

Vill du mÜta framtiden tillsammans med oss? Vi delar din vardag med vüra Lambi, Serla och Katrinprodukter. De är alla tillverkade pü ett miljÜvänligt sätt och gjorda av fÜrnyelsebara rüvaror.

CNC-Process AB               g       g       D

$  g #   %    # g

Tillverkning och fÜrsäljning av: HÜgtryckspumpar till luftvapen Pneumatiska Luftgevär CNC-Process AB, Fräsaregatan 1, Hova. Tel. 0506-352 01

www.cnc-process.se

www.metsatissue.com Metsä Tissue är en del av Metsä Group.


TOGETHER WE MOVE THE WORLD

W

Volvo Group Trucks Operations är AB

verkare och en del av denna organistion. Vi tillverkar komponenter och kompletta dieselmotorer i olika storlekar och varianter.

utvecklingen framåt. Framförallt har vi vår styrka i kompetenta och engagerade medarbetare, men också i avancerad gjutteknik, högautomatiserad bearbetning och kundorderstyrd montering. Våra ledord i arbetet för att skapa den kultur och det engagemang som krävs för att prestera i världsklass är Stolthet, Arv och Förmåga.

W

Arv – Volvo i Skövde har en historia som sträcker sig mer än hundra år tillbaka. Vi började en gång som tillverkare av bland

W

Stolthet – Varje medarbetare är en del av ett team som tillsammans utvecklar och förbättrar vår verksamhet.

W

Shaping another future.

W

Dessa används exempelvis i lastbilar, bussar, båtar och entreprenadmaskiner.

Våra kunder förväntar sig motorer och komponenter i världsklass. Vi förser dem med hjärtat i deras produkter och en kraft som driver

W

Volvos produktionsbolag för lastbilar. Volvo i Skövde är en av världens främsta motortill-

annat stenhyvlar och stekpannor.

W

Förmåga – Idag kan vi visa upp en toppmodern produktionsanläggning och arbetar ständigt för att utveckla vår förmåga. Vi vill genom att vara en produktionsanläggning i världsklass bära framtida generationer och säkerställa ytterligare 100 år av motorproduktion i Skövde.

www.volvogroup.com

W

Volvo Group Trucks Operations

TEKNIKCOLLEGE SKARABORG  

En tidning om industrin i Skaraborg och en inspirationskälla inför omvalet till gymnasiet 2013.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you