Issuu on Google+

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 21 • 10 08

”Vårt mål är medaljer i varje mästerskap”

Tour Special

Rolf-Göran

Nabab de Rêve – the cool man the North – hans resultat talarfrom klarspråk

Goldenavel cross stofamiljerna Holmberg • Sven Konsekvent med • fokusBästa på hoppanlag • SSHS–auktionen • The Dutch difference


Buzz-Off

Sun Shower

front runner in fly protection

the cool turnout blanket

Heltäckande skydd mot flugor, insekter och UV strålning

Det lätta, svala utegångstäcket, perfekt när det inte är kallt www.bucas.com


2

Innehåll Show Jumping Nr 2, 2010 Utkommer fem gånger per år Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben www.hhklubben.se Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu Redaktionsråd Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz och Lisen Bratt Fredricson. Redaktionella medarbetare i detta nummer Cecilia Lönnell, Helena Lundström, Tessie Sjöstedt, Dirk Willem Rosie, Peter Lundström, Jac Remijnse, Emmanuel Spinnewyn, Maria André, Jan Gyllensten, Lotta Isacsson, Kristin Fridholm Översättning Johan Fribing och Reijer Schoon Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu Grafisk form Charlotta Behrens, charlotta@lime.nu Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Omslagsfoto Nabab de Rêve. Foto: Jacob Melissen

6 8 16 19 22 24 26 29 32 36 40 41 42 45 46

Svensk Show Jumping på G! Tourerna – bästa starten på säsongen Betygssättningen av svenska tävlingsarrangörer – fick många att reagera Sven Holmberg – Sveriges man inom FEI Den nya internationella hopp­kommittén i startblocken Golden Cross i hästaveln – förklaringen till lyckosamma kombinationer Sportkrönika: Vi behöver fler och bättre banbyggare Ranking av sto­familjer i hoppning Nabab de Rêve – Stämpelhingsten som avancerar i världsrankingen Här kommer stona i första hand Nu har Hopphäst­ägar­klubben sett dagens ljus Nu flyger Flip´s Little Sparrow mot nya mål Embryotransfer i stor skala – ger ett snabbare avelsframsteg Avelskrönika: Avel och sport måste satsa stenhårt tillsammans Ta vara på de unga talangerna

24

36

42 41

Kvalitetsfoder för alla hästar www.fibergi.se

Fibergi AB • Båtsmansgatan, Halmstad Tel: 035- 21 56 97 10-1 184x88 fibergi.indd 1

10-02-13 11.36.40


Välkomna till det kompletta hästtransportcentrat. VHTC

Vi utövar sporten själva och vet vad som krävs, därför vet vi att vi kan hjälpa dig med ditt val av allt från hästtransport till mer exklusiv hästlastbil.

3-6 juni 2010 Dressyr • Hoppning • Fälttävlan Huvudsponsorer Grensponsorer

Partners

Köp biljetter och se fullständigt program på www.stromsholmstavlingen.se


Problem och möjligheter i år tve­ kar att betäcka sina avelsston. Det kan finnas många skäl till det, bland annat nedanstående, vilka ofta framförs:

Det rapporteras att många uppfödare

• Man vet att kvaliteten på de egna stona inte är tillräckligt bra för att avelsverksamheten skall bli lönsam. • Man anser att vi inte har tillräckligt många väl beprövade, attraktiva inhemska avelshingstar, som kan förväntas ge en internationellt gångbar avkomma. • Man har av erfarenhet lärt sig att importerad sperma från internationella topphingstar ofta har bristfällig fertilitet. • Man vet att konventionell hemmauppfödning av enstaka föl och unghästar på box är arbetskrävande, dyr och ofysiologisk. • Man saknar oftast tillräckligt stora kuperade marker med varierande underlag, lämpade för lösdriftsuppfödning av välutvecklade och optimalt hållbara hästar. • Man saknar kanaler för utbildning, marknadsföring och försäljning av de producerade hästarna. • Man anser att antalet skickliga unghästutbildare är litet och att hästarna trots stora utbildningskostnader vanligen inte ges möjlighet att utveckla sin medfödda talang.

• Man har inget samarbete med skickliga tävlingsryttare som kan träna och tävla en lovan­ de unghäst upp till hög nivå.

Foto Stina Fredricson

Visst finns det problem men man får inte glömma att många av dem kan eller redan håller på att åtgärdas. Dessutom ökar intresset för banhoppning för närvarande kraftigt i många länder. Detta gäller också i folk­ rika och köpstarka nationer som Ryssland och Kina. Det kommer därför att bli brist på unga talangfulla hopphästa­r. Det är således nu ett gyllene tillfälle för uppfödarna att s­pecialisera sin avel för att ta fram internationellt intressanta hopphästar! Tveka därför inte! Betäck alla bra avelsston i år! Lycka till!

Gyllene tillfälle ➤

Grevlunda Nygård den 23 april 2010

Ingvar Fredricson, Ordförande HK

New English Collection The Spirit of England Tränskollektion gjord av äkta engelskt läder från Sedgwick Tanneries

Upptäck Innovationen

Hitta din återförsäljare på www.equalityline.se SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

5


Hopphästklubben informerar

Svensk Show Jumping på G! ”Visionsgrupp 1–

En seger i Geneve för Rolf-Göran Bengtsson på Quintero La Silla. Det känns hoppfullt! Foto: Jan Gyllensten

Måldokument Hoppning” under led­ ning av Carina Sjöberg har glädjande nog redan lyckats få konferensens mest högprioriterade förslag genomfört. Det var att hoppningen i fortsättningen åter skall ledas av två kommittéer, den Nationella respektive den Internationella Hoppkommittén. Gunnar Larsson har utsetts till ordförande för båda kom­ mittéerna. Han måste nu skapa en effektiv organisation för sin stora och krävande uppgift. Väl definierade ansvars­ områden, tydlig ledning och effektiv uppföljning är ett måste om de båda kommittéerna skall kunna göra svensk hoppning allt mer framgångsrik, både nationellt och internationellt. Carina Sjöbergs grupp har också ansvar för att ta fram ett nytt måldokument ”Hoppsporten Vill II”. Det är mycket viktigt att det finns ett aktuellt mål­ dokument så att alla inom hoppsport och hopphästavel förstår hur hela den komplicerade verksamheten är organiserad, vem som ansvarar för vad. Dessutom skall man lätt kunna pricka av alla förbättringsförslag som verkligen blivit genomförda. ”Visionsgrupp 2 - Sponsorer och ekonomi”, som leds av G­öte-David Johansson, finns med bland dem som nu bildar den länge efterlängtade hopphästägareföreningen, Swedish Show-Jumpers´ Owners Club (SSOC). Vår nye landslags­ledare har spelat en aktiv roll i samband med hästägareklubbens b­ildande vilket ni kan läsa om längre fram i denna tidning. Det är också mycket glädjande att de traditionsrika Borås­ tävlingarna har fått en verklig nytändning. Årets tävling, som sponsrade av Gina Tricot, blev en verklig succé och kunde krönas med invigningen av en ny tredje manege. Tävlings­ arrangören avser att ansöka om en GP-tävling 2011, två v­eckor före Scandinaviumtävlingarna, vilket gruppen stöder.

Hoppsporten vill ➤

”Visionsgrupp 3– Tävlings­arrangemang”, som leds av Gunnar Larsson, skall verka för att vi får betydligt fler nationella tävlingar med hög klass på underlag, banbyggnation, mm. Gruppen aviserar att tillkomsten av en Internordisk GP**-serie redan är i säkrad. I Sverige finns dessbättre flera privatägda bra anläggningar där man i samverkan med lokala ridklubbar kommer att a­rrangera årligt återkommande hopptävlingar av hög klass. C­ecilia Lönnell berättar i denna tidning också om några idag populära utländska tävlingar där svenska ryttare laddar upp inför utomhussäsongen.

En Internordisk GP**-serie ➤

Konferensen ”VISION 2016 RIO DE JANEIRO”, som HK, SvRF och ASVH arrangerade tillsammans i slutet av januari i år, blev lyckad. Stämningen var god och kreativa förslag haglade. Av Ingvar Fredricson

Moderna hoppbanor ➤ ”Visionsgrupp 4 – Banbygg­ nad” under Jonas Holmbergs ledning har redan tagit initia­

6

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010


Gunnar Larsson har utsetts till ordförande för både den Nationella och den Internationella Hoppkommittén. Han måste nu skapa en effektiv organisation för sin stora och krävande uppgift. Foto: Agneta Lilliehöök

Ljungcrantz, som ingår i gruppen, avslöjar i sin avelskrönika i denna tidning hur diskussionerna går inom gruppen.

På väg uppåt med en relativt oerfaren häst, Svante Johansson på Caramell. Foto: Jan Gyllensten

tiv till att banorna skall byggas för att bättre än idag k­unna utveckla våra unga hopphästar på ett optimalt sätt. Man k­ommer också tydligare än tidigare poängtera att det ligger i banbyggarens uppdrag att i god tid inspektera banunder­lagen och föreslå och kontrollera underhållsåtgärder som måste g­enomföras före och under tävlingen. Vi hoppas därför slippa fler hopptävlingarna där stora delar av startfältet stryker sig beroende att underlaget är så dåligt att hästarna riskerar att skadas. Peter Lundström, vår nye internationelle banbyggare, berättar i sportkrönikan i detta nummer om vad han anser är viktigt när det gäller utformning av moderna hoppbanor. Klassificering av banunderlag ➤ ”Visionsgrupp 5 – Banunderlag”, som leds av Lars Roepstorff, lovar att det under 2010 skall bli möjligt att mäta och klassificera olika banunder­lags egenskaper. Gruppen, som har forskningsanslag från bl.a. FEI, kommer att anordna ett seminarium i höst där man presenterar vad som idag är känt om olika banegenska­ pers inverkan på hopphästarnas hållbarhet och prestation. Hopphästavelns utveckling ➤ ”Visionsgrupp 6 – Hopphästavel”, som leds av Jana Wannius, har konstaterat att om svensk hoppsport långsiktigt skall vara framgångs­ rik måste vi inom landet kunna ta fram betydligt fler hopp­ hästar av hög internationell klass. Denna utmaning kan delas upp i å ena sidan (1) avel och uppfödning och å andra sidan (2) unghästutbildning och tävling. Gruppen konstaterar vidare att om vi fortsätter att driva vår hopphästavel som idag kommer vi aldrig att kunna kom­ ma ifatt våra största konkurrentländer. Gruppens uppgift är därför i huvudsak att undersöka vilka alternativa vägar som kan finnas för att skynda på hopphästavelns utveckling. Peter

Norm för unghästutbildning ➤ ”Visionsgrupp 7– Unghästutbildning”, under ledning av Jens Fredricson, anser att det är ett stort problem att vi saknar en allmänt accep­ terad norm för unghästutbildning och att många talang­ fulla unga hopphästar därför förstörs genom felaktig utbild­ ning. En sådan metod måste snabbt tas fram, dokumenteras, d­iskuteras och antas av SvRF. Tränarportalen har i samarbete med Hopphästklubben t­agit fram en förteckning över idag yrkesverksamma ung­ hästutbildare med information om deras anläggningar och verksamhet (se www.tranarportalen.se!). Grupp 7 diskuterar också hur kontakten mellan ägarn­a till lovande unga hopphästar och skickliga hoppryttare skall kunna förbättras. Det är knappt sex år till OS i Rio de J­a neiro och därför måste högklassiga och verkligt talang­ fulla unga hopphästar identifieras. Skall de kunna utvecklas till internationella stjärnor måste de snabbt komma i träning hos någon av landets skickligaste hoppryttare. Drömmen är ett svenskt OS–lag i hoppning, som liksom på OS 2000 i S­ydney, är beridet på enbart SWB. Domarsituationen kan bli ett akut problem ➤

”Visionsgrupp 8 - Bedömning av unghästar och avels­ hingstar samt domarutbildning” leds av Roland Nilsson. Det är mycket viktigt att normerna för hästbedömning blir väl definierade och att mättoleranserna i domarnas betyg noga fastställs. Hästägarna måste få veta med vilken precision en nationell respektive en internationell domare sätter sina b­etyg. Detta kräver med andra ord tillgång till välutbildade, skickliga domare både på bredd och elitnivå. Alla hoppdomare måste regelbundet få se verkliga topp­ hästar och dessutom döma tillräckligt ofta för att upprätt­ hålla en säker bedömningsförmåga. Genom att många av våra mest erfarna domare inom kort kommer att falla för ”70-regeln” kan domarsituationen lätt bli ett akut problem. Roland Nilsson ingår som styrelserepresentant i ASVHs d­omarutbildningsutskott som har till uppgift att utveckla morgondagens ”domeri”. Visst är Show-Jumping Sweden på G! Grattis Rolf-Göran Bengtsson till din seger och Svante Johansson till din sjunde­ placering i WC i Indoor Brabant! • SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

7


Starta utomhussäsongen redan på vårvintern genom att flytta hopphästarna till solen och helst tilltalande omgivningar. Tävla sedan där i flera veckor i sträck. Det är en idé som kommer från USA och som har etablerats i Europa de senaste tio åren.

Tourerna Av Cecilia Lönnell

– bästa starten på säsongen i Florida fick för flera decennier sedan en cirkus eller ”tour” på vårvintern, med flera veckors tävlande på samma plats. Där undkom ryttarna de hårda vint­ rarna på amerikanska östkusten. En viktig komponent var att öppna ett och samma meeting för alla, från amatörer i lätt klass till översta eliten med unghästar och Grand Prix-hästar – mot betalning. Florida-touren omfattar idag tolv veckor, både hoppning och dressyr, uppemot 5000 hästar och skolor för de tävlandes barn.

Exklusiva Palm Beach

Idén att tävla flera veckor i sträck på samma plats under vårvintern spred sig både österut till Kalifornien och Arizona samt över Atlanten till Europa. Efter en mindre start i Portugal skapades för ett tiotal år sedan The Sunshine Tour i Spanien, vilken snabbt blev ett begrepp. I den ingick från början flera tävlingsplatser, men blev efter ett tag lika med Vejer de la Frontera vid Atlantkusten. The Sunshine Tour har inspirerat allt fler arrangörer. I år gick vårtourer i Portugal, Italien, Frankrike och Belgien. – För oss svenskar är det jättebra, för unghästar och för att få igång äldre hästar. Man kan hoppa 110-banor med inter­ nationell karaktär och unghästarna lär sig jättemycket, säger Malin Baryard-Johnsson om vårtourfenomenet. Hon har varit fyra år i Arezzo och var i år i franska Villeneuve-Loubet, som Jan Tops står bakom.

The Sunshine Tour ➤

En bra start på säsongen ➤ – Hästarna kommer igång tidigt och bygger upp konditionen. Men det man ska tänka på med långa tourer som är uppemot 4–5 veckor är att det kan bli slitsamt för hästarna, påpekar Sylve Söderstrand som i år hade åtta elever med 25 hästar i Arezzo. Inför OS i Hongkong såg han som förbundskapten till att det norska laget mjukstartade där. – Vårt banbyggnadsteam börjar medvetet ”mjukt” för­ sta veckan och bygger sedan upp svårighetsgraden, eftersom många av våra ryttare använder Toscana Tour för att sätta igång hästarna till utomhussäsongen, säger tävlingsledaren Denis Monticolo i Arezzo.

8

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Peder Fredricson och Aurora Borealis.

– Man måste vara uppmärksam på vilken kondition hästarna har när de åker ner, och avväga så att man inte sliter på dem. Två–tre helger i rad tycker jag är max och man ska ju inte glöm­ ma att den långa resan är ansträngande i sig själv, s­äger Sylve. Både för- och nackdelar ➤ – Med det norska laget inför Hongkong var vi där alla fyra veckorna, men våra häs­ tar gick inte de stora klasserna utan byggdes upp gradvis på 140-höjder. Den sista klassen i Arezzo hade 17 språng och de fick galoppera runt i 90 sekunder. Det finns ju ingen chans att göra det i Sverige den tiden på året, säger Sylve. Fördelarna har naturligtvis ett pris och det är reslängden samt kostnaderna för det som är betaltävlingar, det återkom­ mer ryttarna till. Linda Heed påpekar att tourtävlingar för de flesta ryttare sällan kan finansieras med inhoppade prispengar. Själv fick hon häromåret 14 euro för en GP-placering i Lum­ men. Hemlängtan eller leda efter flera veckor hemifrån är det andra minuset som flera ryttare nämner. Tourerna brukar, beroende på ryttare, meetingets profil och typen av deltagare, ha flera olika syften, där utbildning av ung­ hästar och sätta igång topphästar utomhus är bara två punkter.

– Vi ska ut och prestera i superligan i maj. Utan tourerna skulle vi komma direkt från inomhusarenorna. Det säger Jens Fredricson som placerade sig i Göteborgs världscup med Lunatic och som nu matchar samma häst i Arezzo. – I en klass här i Arezzo var det 75–80 meter mellan det andra och tredje hindret. Där skulle man fått in hela banan på Göteborg Horse Show, det är lite skillnad och ger perspektiv, säger Jens. Förbundscoachen Hans Horn var på plats i Arezzo och följ­ de också andra landslagshästar som Isaac, Aurora Borealis och Touch samt påläggskalvar som Glory Days.

Förberedelse för topphästarna ➤

Ryttarna nämner gång på gång fördelarna med tourtävlingar för utbildning av unghästar. Utbildning av unghästar ➤


En vy över tävlingsområdet i Arezzo, Italien.

Denis Monticolo

– Här gör banbyggarna inget för att försöka ”sätta dit” häs­ ten utan bygger mjukt och rytmiskt. De bygger ordentliga banor med trekombinationer och vatten, säger Daniel Zetter­ man om Arezzo. Linda Heed säger samma sak om förra årets Comporta i Portugal. – Man kan utveckla hästarna mycket snabbare här än hem­ ma. Det är rätt tufft för dem att gå tre–fyra veckor, men när de kommer hem och får smälta det så har de växt en eller två nivåer, säger brodern Alexander Zetterman som för tredje året i rad red i Arezzo. – Jag åkte till Villeneuve-Loubet i år med 6–9-åringar. Hade jag till exempel åkt till Helsingborg så kunde jag inte t­agit med en sexåring, säger Malin Baryard-Johnsson. I Arezzos final - Grand Prix i år var Albert Zoers förra topphäst Okidoki trea med sin nya ryttare Jose Larocca från Argentina. I Sunshine Tours final– GP placerade sig Steve Guerdat med Opus, som han nyligen tagit över från andra schweiziska toppryttare. Tourerna fung­ erar utmärkt för de som har nya hästar.

Rida in sig på ny häst ➤

– För två år sedan hade jag med Double O Seven till Lummen och sålde honom till Jan Tops för mycket bra pengar, berätta­r

Skyltfönster för hästförsäljning ➤

Maria Gretzer. Han var väldigt fin att se på, fin att rida och felfri i nästan varje start. Har man med sig en häst med kvalitet så kan man ha en häst färre i lastbilen när man å­ker hem. – Det är mycket bra för att hitta kontakter och göra affärer, säger Alexander Zetterman om Arezzo. Vidga vyerna och ge inspiration ➤ – Det är oerhört bra med tourerna, det är en fantastik förmån för yngre och mer orutinerade ryttare att få vara i en miljö där så många av de skickligaste också är med. Att träffa dem och vara i samma stallar, det är en otrolig inspirationskälla, kommenterar Sylve Söderstrand. Bo Kristoffersen hade tolv elever och 25 hästar i Arezzo. Ludo Philippaerts team med två söner och hans elever hade 90 hästar i Italien. – Arezzo kostar inte mer än att rida i Sverige. Det som kostar är resan, men det är verkligen en fördel att få komma dit. Jag som tränare tycker att det är väl investerade pengar, sade Sylve.

– Vi har en målgrupp som inte är toppryttare men som tycker det är roligt att vara med och tävla. Samtidigt vill de kombinera tävlandet med en semester­ upplevelse, se Toscana, shoppa och äta god mat, säger Denis Monticolo. •

Kombinerad semester ➤

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

9


Toscana Tour i Arezzo

Femstjärnig internationell favorit På anläggningen Arezzo Equestrian Centre pågår internationella tävlingar sex veckor om året. Här får ryttare och hästar en bra start på utomhussäsongen. Av Cecilia Lönnell Ta Falsterbo Horse Show med dess högklassiga gräs­ bana, bygg ut den med två allvädersbanor och permanenta stallar som alternativ till tältstallarna. Sätt tälttak över fram­ ridningsbanan som skydd mot regn, behåll VIP-rummet och riktiga restauranger för cateringen. Behåll Frank Rothenberger som huvudbanbyggare och låt ryttare från lätt klass till inter­ nationell elitnivå tävla sex dagar i veckan fyra veckor i sträck. Det skulle vara en svensk motsvarighet till Toscana Tour i Arezzo, som i år omfattade drygt 1000 hästar och sex miljo­ ner kronor i prispengar.

Global Champions Tour-tävlingen i Valencia i maj. Dessut­ om gör de fyr- och femstjärniga meetings också i La Corun­a i Spanien. Där är uppdragsgivaren en av världens rikaste män, modeimperiet Inditex (Zaras) ägare Amancio Ortega. Ett av Arezzos trumfkort är den stora gräsbanan, som mä­ ter 180 x 150 meter. Den är mycket väl anlagd på lavasand. – Jag har ridit nationshoppning i Lummen och har sett den gräsbanan också och tycker att Arezzos är ett strå vassa­ re, säger Jens Fredricson. Standarden är förbluffande; banan höll i år för fyra veckors tävlande och enstaka dagars ösregn.

Kräver en toppanläggning ➤ Arezzo och Lummen är som Falsterbo, femstjärniga internationella tävlingsplatser. Arez­ zos höstmeeting ingick till häromåret i Global Champions Tour och Lummen har i maj en femstjärnig nationshoppning. – Förutsättningen för att hålla en tour är att man har en toppanläggning, säger Arezzos tävlingsledare Denis Monti­ colo. Som arrangör är det mer rationellt än att bara ha en tävling över en enda helg. Toscana Spring Tour startade 2005. Anläggningen Arezzo Equestrian Centre är privatägd och ligger en halvmil utanför den medeltida staden Arezzo, någon timmes bilresa från Flo­ rens. Här pågår internationella tävlingar sex veckor om året, inklusive höstens tvåveckorsmeeting.

Servicen viktig ➤ Arezzo var i år öppen för alla deltagar­e, en nyhet som fick beröm. Det fick också fram­ ridning­stälten och en medvetet mer tjänstvillig attityd. – Ryttarna åker någon annanstans om de inte blir nöjda, marknaden för detta har blivit så stor. Vi vill ha en högklas­ sig tour och satsar på att förbättra servicen för ryttare och hästar. För två år sedan hade vi 1560 hästar och det blev för mycket. Vi har nu ett tak runt 1000, säger Denis Monti­colo. – Tävlingarna är väldigt bra, med två superfina banor. Jag har varit där i fyra år, men i år kände jag för att pröva något an­ nat. Man kunde få köa en och en halv timme för att longera en häst och det var 25 andra hästar på framridningsbanan om man skulle träna, säger Malin Baryard-Johnsson som i år istället red det nya och mindre tourmeetinget i franska Villeneuve-Loubet.

Proffsiga arrangörer ➤ I

fjol fick tävlingen i Arezzo en ny arrangör, det spanskägda sportmanagementföretaget Oxer. Samma personer gjorde i fjol debutsuccé med den nya

– För mig är Arezzo favoriten, säger Sylve Söderstrand. De gör det väldigt bra, med bra banbygg­

Olika favoriter ➤

Lägre premie på föl Kontakta ditt hästombud som du hittar på agria.se eller ring 020-88 88 88 så får du veta mer.

10

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Agria Djurförsäkring är länsför­ säkringsgruppens specialistbolag för djur­ och grödaförsäkring.


Toscana Tour – Arezzo Arrangör: Oxersport Websida: www.arezzoec.com Avstånd från Malmö/Öresundsbron: 175 mil – två nattstopp Antal hästar: ca 1000 st

– Maten! Och att vara i Toscana i mars, med äppelblom och gröna träd, man får uppleva våren två gånger och det är väldigt speciellt, säger Jens Fredricson. – Helheten, men också den sociala biten. Vi var ute och åt en kväll på ett ställe där det var ryttare från tio olika länder där. Då bygger man kontaktnät och rela­ tioner som man kan ha glädje av och med sig resten av livet, menar Sylve Söderstrand.

Bonus ➤

Permanenta stallar i Arezzo.

nad och hindermaterial. Det är två riktigt fina banor och en tredje som är nästan lika bra. I år har de också varit mer hjälpsamma, till exempel om man vill träna på en bana efter tävlingarna. Förut var det bara ”njet”. Men det är inte alla som har Arezzo som favorit. – Den stora banan i Arezzo är jättefin men mellanbanan är en fyrkant med vit sand, utan vatten eller träd och den tredje banan är pytteliten och det tycker jag inte är värt att åka så långt för. Och för mig är det inget att vara på samma ställe 3–4 veckor, säger Maria Gretzer.

Lisen Bratt-Fredricson och Matrix vann silverfinalen sista dagen på touren, 8000 euro var förstapriset.

Stort socialt umgänge ➤ Sportmanagementföretaget Oxer är som övriga tourarrangörer helt kommersiella. – Ideella funktionärer? Ha! I Italien hittar man inga frivilliga, här vill alla ha sina pengar. Vi samarbetar med 15 olika företag som sköter allt från restauranger till banbyggnad och städning, säger Denis Monti­colo om kontrasten mot svenska tävlingar. Det sociala umgänget och att knyta kontakter är en viktig del av tourerna. – Vi vill att våra kunder ska ha kul så vi ordnar fester, mid­ dagar och vinprovningar. Anläggningen blir som sin egen by och då ska man kunna umgås, säger Denis. Arezzo erbjöd i år under andra tävlingshelgen sju kvällsar­ rangemang på fyra dagar; Det startade med brasiliansk afton med middag och dans på torsdagen, aperitif och karaokebar i VIP-tältet respektive happy hour med livemusik i ryttarbaren och caféet under fredag-lördag-söndag. Till sist hölls en ryt­ tarfest på söndagsnatten. •

Athina Onassis och hennes man Alvaro Neto i VIP-tältet. Båda red guldtouren i Arezzo.

MIX TEX RIDUNDERLAG HMW Energi Tel. 0735–410 169 SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

11


Lummen Spring Tour

Svenska ryttare som deltog i Belgien

Arrangör: Familjen Postelsmans Peter Postelsmans var tidigare belgisk landslagsryttare. Hemsida: www.csiolummen.be Avstånd från Malmö/Öresundsbron: 88 mil – ett nattstopp

– Det ligger mitt i Europa så det är lätt för alla att ta sig dit. Det är en stor fördel, säger Sylve Söder­ strand. Det är öppet för alla; unghästar, yngre ryttare, vil­ ket är bra. Den pågår bara under två veckor och det kan vara ganska lagom för de som inte vill eller kan vara borta i flera veckor. De har bra hindermaterial och banbyggnad. Framridningen är bra. – Jag tycker att Lummen är bäst, det är det enda stället jag själv tävlat på, säger Maria Gretzer. Det är tre jättefina banor med helt olika karaktär och man är inte låst. Så går tävlingarna en helg kan de vara inne på en ny bana varje dag och det är helt överlägset. Jag har varit där två gånger och det har varit ett otroligt fint väder, men de är förbered­ da för regn. Den stora banan har ett fantastiskt underlag med lavasand som tål kopiöst med regn. Postelsmans som driver det jobbar hela tiden med att få det ännu bättre. Hindermaterialet är jättefint.

Fördelar ➤

– Den stora gräsbanan är reserverad för större klasser. Jag anser att två av banorna är OK, den tred­ je är sådär, särskilt om det regnar, säger Sylve Söderstrand. – Det är dyrt, men det är väl alla betaltävlingar som A­rezzo och Sunshine Tour också, påpekar Maria Gretzer. Jag åker med tre La Silla-hästar från Alfonso Romo och det är ju väldigt viktigt för dem att de är med och syns, det är därför jag åker. Sedan har jag med mig en egen häst. •

Nackdelar ➤

Lummen Spring Tour, 8–11 och 15–18 april 2010 Första veckan

Antal hästar

Andra veckan

Antal hästar

Maria Gretzer

5

Maria Gretzer

5

Maria Ingvarsson

4

Maria Ingvarsson

4

Melina Forsberg

1

Melina Forsberg

1

Lotta Lundberg

2

Lotta Lundberg

2

Elin Hultberg

3

Elin Hultberg

3

Siri Swärd

6

Siri Swärd

6

Helena Persson

3

Helena Persson

3

Elin Uppling

4

Elin Uppling

4

Sandra Carlsson

2

Sandra Carlsson

2

Helena Holm

5

Helena Holm

5

Madeleine Larsen

2

Madeleine Larsen

2

Sofia Kroon

3

Sofia Kroon

3

Ulrika Karneus

3

Ulrika Karneus

3

Pontus Westergren

7

Pontus Westergren

7

Emeli Emteryd

2

Emeli Emteryd

2

Christina Gustafsson

4

Christina Gustafsson

4

Robin Ingvarsson

6

Robin Ingvarsson

6

Sofia Rundcrantz

4

Sofia Rundcrantz

4

Jörgen Larsson

5

Jörgen Larsson

5

Stina Lillje

6

Stina Lillje

6

Erika Lickhammer

8

Erika Lickhammer

8

Maja Friberg

4

Maja Friberg

4

Anders Lidbeck

4

Anders Lidbeck

4

Jenny Johansson

1

Cecilia Johansson

3

Frida Mordenfeld

3

Frida Mordenfeld

3

Erica Mordenfeld

2

Erica Mordenfeld

2

Wilma Hellström

2

Victoria Wallenstam

3

Caroline Kamensky

3

Wenche Liwing

1

Sara Andersson

1

Niklas Arvidsson

5

Mirelle Thelander

1

Mirelle Thelander

1

Angelie von Essen

5

Angelie von Essen

5

Birgitta Wallenstam

1

Linn Backlund

3

Jessica Backsell

3

Amanda Albinson Totalt antal ryttare 31 st

111

Totalt antal ryttare 33 st

1 124

kollamasken - Det naturliga valet vid parasitkontroll Gör som tusentals medvetna hästägare, använd kollamasken. Innehåller allt du behöver. Skicka in provet i den färdigfrankerade lådan så får du snabbt svar! Provet analyseras av Vidilab, ett ackrediterat laboratorium med hög service och mångårig erfarenhet. Analyseras av Box 33 745 21 Enköping • Tel 0171 - 44 11 50 www.vidilab.se • info@kollamasken.nu

12

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

För mer information om återförsäljare se: www.kollamasken.nu

1953 ISO 15189


Frankrike

Jumpingriviera – Villeneuve-Loubet Arrangör: Media Plus Event Kommitteordförande: Jan Tops och Diane Fissore. Tops är även initiativtagare och högste ansvarige för Global Champions Tour. Websida: www.jumpingriviera.com Avstånd från Malmö/Öresundsbron: 180 mil – två nattstopp Antal hästar 2010: ca 450 st (enl prop) Fördelar ➤ – Det är väldigt trevligt, säger Malin Bar­ yard-Johnsson. De har ingen gräsbana, men när våren blev så sen i Europa så gjorde det inget med tanke på regnet. Det är färre starter än till exempel Arezzo och det är lite roligare för det blir inte så långa dagar. Eftersom det inte är så stort är det lugnare på framridningen och inte kö för att till exempel longera.

– Första helgen var det vädret, det regna­ de väldigt mycket. Banorna klarade det men runtom som kring stallarna blev det väldigt blött och till näs­ ta gång så vore det bra om de lade på lite asfalt, säger Malin BaryardJohnsson.

Nackdelar ➤

– Det ligger tio minuter från Rivie­ ran! När man är he­ mifrån så länge är det roligt att kunna göra nå­ got mer, Henrik och jag åkte till Nice några da­ gar, berättar Malin. •

Bonus ➤

Malin Baryard-Johnsson

Sylve Söderstrand

Sunshine Tour – Vejer de la Frontera Arrangör: Dehesa Montenmedio Websida: www.sunshinetour.net Avstånd från Malmö/Öresundsbron: 315 mil – tre eller fyra nattstopp

– Hindermaterialet på den stora gröna banan i Sunshine Tour är bra, men på de andra har inte samma klass, säger Sylve Söderstrand. Det ligger vid spanska atlantkusten, inom synhåll från den medeltida och pittoreska staden Vejer de la Frontera, nära stränder och inom utflyktshåll från hamnstaden Cadiz och Gibraltar. Vilket kan betrak­ tas som en fördel.

Fördelar ➤

– Det är väldigt långt bort och mitt intryck är att det är väldigt ofta Rainy Tour snarare än Sunshine Tour, senast nu i år, berättar Sylve. – Jag var där 2001 och tyckte det var stort och rö­ rigt. Jag har inte åkt tillbaka, säger Malin BaryardJohnsson. •

Nackdelar ➤

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

13


Dalby Spring Tour

Portugal

Atlantic Equestrian Tour Comporta

Ragnar Bengtsson gjorde i fjol succé med ett svenskt alternativ till tour-konceptet i Dalby i Skåne.

Arrangör: Alubox Portugal, som tidigare byggde upp den mer välkända Vilamoura, vilken nu övergått i annan regi. Websida: www.alubox.net Antal hästar: max 600 st Avstånd från Malmö/Öresundsbron: 300 mil – tre eller fyra nattstopp

på tävlingarna hemma i Sverige och det är väldigt roligt att Ragnar vågat göra en satsning och investerat, kommenterar förra förbundskaptenen Maria Gretzer. – Jag fick uppslaget för fyra-fem år sedan när jag var i Arezzo för första gången. Jag sade redan då att detta känns som något som man kunde göra hemma. Sedan har idén växt fram och för två år sedan när jag var i Lummen och såg deras koncept, då bestämde jag mig.

– Det gnälls mycket

– Jag var där i fjol, berättar Linda Heed. Jag vill inte berätta om alla plus, för då kommer alla andra att åka dit! Jag gillar Portugal, folk är snälla och trevliga. Det är något billigare än till exempel Arezzo. De har ett jättebra hindermaterial och banbyggnad. De byg­ ger på en trevlig nivå för unghästar så att de får lära sig olika distanser och se titthinder, mer än att man försöker ”sätta dit dem” som jag tycker det kan bli i Sverige, och det uppskattar jag. Jag hade med mig flera unghästar och de lärde sig otroligt mycket.

Fördelar ➤

Stora investeringar ➤ – Det blev mer och mer de­ batt om att det inte fanns bra tävlingar hemma i Sverige och jag tänkte att tiden var mogen för min del, fortsätter Ragnar. – Vi hade mycket gratis genom att vi har ett fantastiskt naturunderlag och den stora gräsbanan var redan klar, men det blir ändå investeringar genom att organisera el, vatten, allvädersunderlag till framridningen och extrastallar. Det är många poster som kostar mycket tillsammans. Ragnar har planer på en utbyggnad men han ska först ge­ nomföra årets två veckor med ca 2500 starter. – Det är ett fantastiskt stort intresse! Redan i fjol hade vi deltagare från Turkiet, England och Finland, och nu i år kommer också belgare och två brasilianare. En viktig skillnad mellan Dalby och till exempel Arezzo är att Ragnar har frivilliga funktionärer. – Personalen jobbar ideellt. Vi har bland annat hjälp av ridgymnasier där eleverna gör sin praktik här. Vi har även äldre personer, som kan ta mer ansvar. Det är många som tycker att det är roligt att vara med och jag tycker det är vik­ tigt att ta hand om dem på ett bra sätt, säger Ragnar. – Min förhoppning är att vi ska ha ett så bra kärnteam att de som är med i det kan bli avlönade till viss del och även åka runt och anlitas till andra tävlingar. •

Nackdelar ➤ – Det är lite mer ”bonnigt” än en del andra ställen, inga VIP-bord till exempel, fortsätter Linda Heed. Men det är ju inte för sådant som jag åker dit. Det känns mer som en nationell tävling utan så mycket piff och puff.

– Det ligger jättenära havet och nere vid stranden finns jätte­ mysiga restaurange­r. Vädret är en bonus! Det brukar vara bättre än i I­talien, avslutar Linda. •

Bonus ➤

Linda Heed

P R E S TAT I O N S H Ö J A N D E

FÖREBYGGANDE

Följ inte utvecklingen. LED den! OBWS prAis!R P 1 255:-/mån (vi

0

LÄKANDE

Rätt pris och kort behandlingstid! Kontakta oss redan idag!

d 36 mån leasin

g, 0911)

Behandling

t

inale

orig p™ –

War

a

Nas från

med Photizo™

Aernst Nicole Holmén –

www.tuktuk-co.se

LED-ljusterapi det läkande ljuset. NASA visade redan under sina tidiga rymdresor att människokroppen behöver ljus för att kunna läka sår. LED- (Light Emitted Diode) industrin har efter ledande forskares arbete, tillverkat dioder som sänder ljus i de våglängder som kroppen kan tillgodogöra sig. Kunskapen i PharmaLight om LED på animalmarknaden är klart ledande. Vi har tillsammans med olika LED-leverantörer, veterinärer, elitryttare och tävlingsstall byggt upp en gedigen kunskap utan motsvarighet. Telefon: Kicki +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22.

14

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

www.pharmalight.se


Kom och måtta dina nya ridstövlar hos oss

Ljusbehandling av skador inom hästsporten Biolight är en beprövad metod för behandling i samband med:

eller prova ut en ny sadel tillsammans med vår auktoriserde sadelinpassare

• smärtlindring • dämpning av inflammatoriska tillstånd • akuta skador eller svårläkta tillstånd • dränering av ödem • sårläkning • före och efter fysisk ansträngning

Försäljning, uthyrning, demonstration Leif Lungqvist, +46 708 74 94 30 Mikael Svensson, +46 733 28 99 11 Sofia Uddefors, +46 733 28 99 45 Rolf Thiberg, +46 706 20 62 63

www.biolight-horses.se

W

ESTERGRENS

Ring och boka tid 046-804 75

Över 40 års erfarenhet Skrittmaskiner Stallinredning Hindermaterial

Kontakta oss för mer information När bara det bästa är gott nog

www.hanswestergren.com info@hanswestergren.com 08 560 326 50 0735-41 01 69


Betygssättningen av svenska tävlingsarrangörer – fick många att reagera När Hopphästklubben rankade Sveriges tävlingsarrangörer förra året fick det stort genomslag. – Helt klart är att arrangörerna är intresserade av att förbättra sig, menar Daniel Zetterman, en av initiativtagarna till arrangörsrankingen. Av Helena Lundström Foto: Jan Gyllensten

det premiär för att betygssätta svenska arrangörer av i första hand elittävlingar. På 15 olika punkter bedömdes de enligt en 5-gradig betygsskala. Genomgående fick underlaget på tävlingsbanorna och framhopppningen dåliga betyg. Efter att den första rankingen publicerades har Daniel Zetterman fått många reaktioner. – Det är bra. Jag trodde och hoppades på en reaktion, att arrangörerna fattar att det är allvar. Och när jag har varit ute på tävlingar har de försiktigt frågat om jag ska bedöma dem.

Förra året var

Internationell förlaga ➤ Flera av de arrangörer som fått låga betyg har också varit i kontakt med Daniel för att få tips om hur de ska bli bättre. Själva rankingen har sin förlaga hos den internationella hoppryttarklubben, IJRC’ Interna­ tional Jumping Riders Club. På deras webbplats finns ett for­ mulär som ryttarna kan fylla i efter avslutad tävling. – Problemet där har varit att man inte har haft kontroll på hur många ryttare som verkligen har bedömt en tävling. Är det för få blir inte betygen tillräckligt relevanta, menar Daniel. Måste hitta ett enklare sätt ➤ Premiäråret blev en test, där Daniel delade ut lappar till tio utvalda ryttare på varje tävlingsplats. Men arbetsmetoden är för tungrodd och i vän­ tan på ett bättre och helst digitaliserat system ligger arrangörs­ rankingen på is. – Det var ett ganska omfattande extraarbete och ska det här bli riktigt bra måste vi hitta ett smidigt sätt att arbeta, menar Daniel. Målet är att hitta en databaslösning där ryttarna själva log­ gar in och betygssätter enligt det formulär som redan finns

16

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

framtaget. Arrangörerna ska sedan kunna jämföra sig med varandra och även hämta inspiration hos varandra. – Kanske det går att utveckla något tillsammans med till exempel Equipe och förbundets tävlingsdatabas? Där måste vi ryttare ändå logga in oss med jämna mellanrum för att an­ mäla, funderar Daniel. Stor skillnad ➤ Det är viktigt att ”rätt” ryttare bedömer tävlingarna och att det blir tillräckligt många som betygssät­ ter varje arrangör för att få största möjliga säkerhet i bedöm­ ningen. Bara ryttare som har varit mycket utomlands och därmed kan göra en relevant jämförelse kan komma i fråga. – Det är tyvärr så stor skillnad på svenska och utländska arran­ görer, det är inte förrän du har varit i väg på bra utlandstävlingar som du ser vad som egentligen går att göra, menar Daniel. En sorts svensk standard ➤ Att rankingen behövs i någon form är han helt övertygad om. Arrangemangen måste bli bättre i Sverige för att vi ska kunna vara med på allvar och slåss om internationella topplaceringar. Det är ingen slump att de ryttare som bosätter sig utomlands, alternativt spende­ rar väldigt mycket tid på att åka utomlands och tävla, också är de som får de största framgångarna. – Vi har hyrt ett extra ställe i södra Holland för att ha en bas i Europa och på så sätt få närmare till många bra tävling­ ar, berättar Daniel. De svenska arrangörerna ligger långt efter de flesta av sina utländska kollegor. Det finns en sorts svensk standard som inte räcker till. Generellt sett är det tysta och halvtomma läk­ tare, stumt underlag med halvtråkiga banor och/eller hinder­ material.


Dessa punkter betygssätts i arrangörs­ rankingen:

– En elittävling i Sverige bör motsvara i alla fall en två-stjärnig tävling enligt interna­tionell standard, menar Daniel Zetterman.

Det första Marcus Ehning gör när han k­om­mer till en tävlingsplats är att kon­ trollera om underlaget håller måttet.

”Jag trodde och hoppades på en reaktion, att arrangörerna fattar att det är allvar”

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15.

Underlag på tävlingsbanan Underlag på framhoppningen Hindermaterial Sekretariat Överdomare Domare Veterinär Dusch och WC Servering Banbyggnad Prispengar Uppstallning El för boende Atmosfär Organisation av tävlingen

Daniel Zetterman

Saknas atmosfär i Sverige ➤ – Vi har inte kommit tillräckligt långt här hemma även om en del försöker. Men det finns ingen atmosfär på våra tävlingar i Sverige. Det är inte tillräckligt mycket ”underhållning”. – Även om jag är på en mindre 2- eller 3-stjärnig tävling utom­lands sitter jag ofta kvar och tittar på resten av klassen när jag har ridit klart. Det är underhållande att se på ett annat sätt, menar Daniel och försöker sätta ord på vad som saknas i Sverige. Daniel Zetterman menar att arrangörer av i första hand elit­ tävlingar och större nationella tävlingar måste kunna bjuda på något mer än bara själva tävlingen för att bli mer attraktiva. Att svenska tävlingar måste bli lite roligare. Det handlar bland annat om att ge de här ryttarna som tillbringar oerhört många dagar om året i en lastbil på en tävlingsplats en möjlighet att kunna umgås med sina kollegor. Att skapa mötesplatser för att till exempel kunna göra affärer eller diskutera samarbeten. Arezzo är favoriten ➤ –

En elittävling i Sverige bör motsvara i alla fall en två-stjärnig tävling enligt internatio­ nell standard. Bättre klass på tävlingarna ger bättre startfält – mer namn­ kunniga ryttare. Det i sin tur betyder större publikintresse och ökade möjligheter att få sponsorer. Det är nödvändiga ingredienser om standarden ska öka ytterligare. Daniels favorittävling är Arezzo i Italien. Tävlingarna sträcker sig över fyra veckor i mars-april och erbjuder fantas­ tiska möjligheter för ryttarna som vill förbereda sig och sina hästar inför till exempel Nations Cup-hoppningar.

Behöver nöjda ryttare ➤ – Arezzo är otroligt. Här finns verkligen allt. Du kan tävla upp till fyra veckor, klas­

Daniels tre viktigaste punkter för en bra tävling: Underlaget – ”Det första en ryttare som Marcus Ehning gör när han kommer till en tävlingsplats är att kontrollera om underlaget håller måttet. Våra tävlingshästar är för värdefulla för att vi ska riskera skador på grund av underlaget”. Atmosfär – ”Att trivas på en tävlingsplats är viktigt. Man vill känna sig välkommen och ha möjlighet att träffas när tävlingsdagen är slut för att umgås på ett naturligt sätt. Som Jana brukar säga, det ska vara lika mycket show som horse för att det ska vara bra”. Hindermaterial/banbyggnad – ”Det ska vara spännande och intressant att följa en klass. Då måste banor och hindermaterial vara av en sådan karaktär att det faktiskt blir underhållande att se.”

serna är från unghästklasser till svår hoppning. Mitt i v­eckorna finns clear round-hoppningar när du behöver in och träna lite extra på någonting, eller bara ge din häst en bra skolrunda. – I Arezzo har du också nära till en mängd restauranger och det finns goda shoppingmöjligheter så att du kan koppla av från hästarna en liten stund. Att du dessutom slipper vin­ tern hemma är bara ytterligare en bonus, konstaterar Daniel nöjt och menar att svenska arrangörer borde tänka mer på devisen ”A happy rider is a good rider”. Och utan nöjda ryt­ tare så blir det inga tävlingar. • SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

17


Saint Amour 1125 Brun, född 1999 i Hannover. e. Stakkato-Sherlock Holmes-Calypso II-Grafit-Gotthard. Ägare: Group 2008 AB.

Callisto Träns 679,- · Tygel 279,Strykkappa 649,- /par · Senskydd 749.- /par Stigläder 649.- /par · Agnes Flatback 7.995,-

2009 ett fantastiskt år: Världscupsvinnare Göteborg, Horse of Fame, Årets Häst, Årets Bragd. Saint Amour 1125 kommer under 2010 endast vara tillgänglig på fryst sperma, begränsad till 20 ston.

NYTT 2010

Endast bokningsavgift + levande fölavgift 2011. Stoägare som önskar betäcka med Saint Amour 1125 kontakta Mattias Gårdlund, 0706-91 28 66, www.nyhemsgard.se

www.saintamour1125.se

Butiker / 16 st i sverige Webshop / www.hooks.se Postorder / 020-69 10 00

Hööks

Irco Mena tävlades i huvudsak av Royne Zetterman med höjdpunkten VM 1994. De hade dessutom placeringar i World Cup och representerade Sverige i Nations Cup. Tillsammans med sin far Irco Marco har Irco Mena legat i topp på Blup under flera säsonger. Irco Mena hade ett fantastiskt temperament och visade stor hinderklokhet. Han har under åren visat att han förärver sina goda sidor på ett fantastiskt sätt. Irco Mena är far till ett stort antal avkommor i Msv och Svår klass. Han har tre godkända hingstar i Sverige samt även godkända hingstar i England och Irland. Irco Mena dog 1995 men finns tillgänglig via frusen semin.

Poto: Krister Lindh

Irco Mena 763

Irmena AB, tel. 0416-185 10 www.stenanga.se

Irco Mena Showjumping.indd 1

09-01-27 11.01.53


t: a f f ä r t r a ng h i p m u J w

Sho

Sven Holmberg – Sveriges man inom FEI Internationell hoppsport står inför stora förändringar. Sporten växer så det knakar. Marknaden för att sälja hästar växer i samma takt när nya delar av världen gör seriösa satsninga­r. Kan Sverige hänga med när konkurrensen ökar? Ja om vi ger oss f-n på det, säger Sven Holmberg. Men springa lika fort som de andra duger inte, det är fortare som gäller! Av Tessie Sjöstedt Foto Jan Gyllensten Sven Holmberg är ett tungt namn i internationell rid­ sport. Han är förste vice ordförande i FEI och han gör just nu sin andra och därmed sista fyraårsperiod som ordförande i hoppkommittén. Han har en djup kunskap om villkoren för hoppsporten världen över. Den kunskapen förmedlade han i Vision 2016, som ska lyfta svensk hoppsport och ge OS-medaljer i Rio de Janeiro. Internationell hoppsport växer så det knakar. Det handlar om nya delar av världen. Vi kommer att få lära oss nya namn. – Vem hade trott att en saudiarabisk ryttare skulle vinna Grand Prix i Göteborg eller att Polen skulle kvala in i super­ ligan i Nations Cup? undrar Sven Holmberg.

Arabländerna, Mellan­ östern, Kina och Ryssland är exempel på länder som gör stora satsningar. De köper hästar, bjuder in topptränare och basera­r ryttare i Europa för träning. Ryssarna har valt Tysk­ land, araberna Frankrike. USA har också i många år konti­ nuerligt och med stor framgång köpt in hästar från Europa. – Det betyder att nya marknader öppnar sig för Europa som kommer att sälja många topphästar framöver. Ju större marknaden blir för hästar, ju bättre är det, säger Sven Holm­ berg. För när marknaden ökar så stiger priserna och det blir mer och mer intressant att sälja hästar. Det handlar i första hand om hästar från Tyskland, H­olland och Frankrike. Och varför inte svenska hästar?

Nya länder som satsar ➤

Det här betyder samtidigt att konkurrensen inom internationell hoppsport kommer att Konkurrensen ökar ➤

Konkurrensen inom internationell hoppsport kommer att öka. Fler länder och fler ryttare gör att det blir kärvare och kärvare att kvala. Detta anser Sven Holmberg, förste vice ordförande i FEI.

öka. Fler länder och fler ryttare gör att det blir kärvare och kärvare att kvala. Vi kommer att få tuffa diskussione­r om hur kvalen till OS ska se ut. Idag är antalet platser i OS är begränsat, till London 2012 och Rio de Janeiro 2016 k­ommer fler länder än någonsin att slåss om de platserna. Nyckeln till långsiktig framgång är att ha en fungerande avel och ett väl fungerande samarbete mellan avel och sport, anser Sven Holmberg. – Jag är övertygad om att ett land som inte har en egen avel i längden har mycket svårt att hålla sig kvar på toppen. Europa är tämligen dominerande inom hoppsporten. En v­iktig orsak är att man har den där nära kopplingen mellan avel och sport. Den måste utvidgas när marknaden växer och blir större än den någonsin varit och när priserna stiger. Kan Sverige hänga med? ➤ Frågan är, kan Sverige hänga med? Och vad krävs i så fall? – Vi kan hänga med om vi ger oss f-n på det! Och inte

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

>> 19


”Jag är övertygad om att ett land som inte har en egen avel, i längden har mycket svårt att hålla sig kvar på toppen”

Abdullah Al Sharbatly på sin fina KWPN-hingst Goldex vann Grand Prix i Göteborg.

Sven Holmberg

minst använder oss av vår berömda organisationsförmåga, menar Sven Holmberg. Sverige måste få ett organiserat och systematiskt samarbete mellan aveln och sporten. Båda parter måste erkänna att vi egentligen har samma intresse. Det handlar inte bara om att producera och föda upp bra hopphästar. Hästar som har ta­ lang måste också få möjlighet att utveckla den på rätt sätt. – Sveriges chans är att se till att vi får en superbra unghäst­ utbildning och att bra hästar kommer till rätt ryttare i rätt tid, anser Sven Holmberg. Eftersom vi har en jämförelsevis liten avel får vi helst inte missa en enda talang. Och om vi gör rätt så vinner alla på det. Det är bättre att sälja en häst för en miljon euro än tio för 100 000 kronor. Finns en hel del att göra ➤ Sven Holmberg menar att samarbetet mellan avel och sport kan stärkas på andra sätt. Standardöverenskommelser när det gäller placering av unga hästar, striktare riktlinjer när det gäller kontrakten mellan ryttare och uppfödare så att man inte börjar kasta paj på varandra. Vi borde jobba vidare på att ta in bra avelsmate­ rial till Sverige, se vad hingstar som Robin Z och VDL Car­ dento har gjort för svensk avel, det finns fler. En annan viktig fråga handlar om avdelning A och B. Det viktiga är att bygga upp kvalitet och förmåga hos de unga hästarna. Bygg banor som utvecklar de unga talangerna. Jus­ tera sedan den banan för de äldre hästarna, inte tvärt om som vi gör idag. Skapa rutin på hemmaplan ➤ Sverige ligger geo­ grafiskt avigt till om man jämför med Europa. Där har ryt­

20

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

tarna högst tre timmars bilresa till internationella tävlingar i stort sett varje helg. Alla kan inte flytta till Tyskland eller Holland, därför måste Sverige arrangera mer professionella tävlingar på hemmaplan. De administrativa hindren måste lösas så att de bästa nationella tävlingarna kan professionali­ seras och bli internationella tävlingar på en- och två-stjärnig nivå. Det handlar inte om prispengar på Scandinavium­ nivå utan tävlingar som erbjuder bra underlag, banor och hinder som håller internationell standard. På så sätt kan fler svenska ryttare få internationell rutin och rankingpoäng på ­hemmaplan. Behöver mera scoope ➤ Under de senaste åren har banbyggnaden gått mot allt flatare hållare och lättare bom­ mar, banor som premierar extremt försiktiga hästar. Hopp­ kommitténs nya regler kommer att påverka vilka hästar som efterfrågas och därmed också aveln. Användningen av ex­ tremt lätt hindermaterial ska minska, bommen ska tåla en liten touch utan att trilla ner. Morgondagens hopphäst behö­ ver mera scoope, men måste framför allt vara gymnastisk och väldresserad. – Istället går vi mot större hinder och banor som krä­ ver mer ridbara hästar, anser Sven Holmberg. Som exempel nämner han årets banor i Göteborg. ”Is it careful enough?” Den frågan har John Madden ställt när han tittat på hästar i Europa, vilket han gör så ofta han kan. John är en av USA:s verkliga topptränare och gift med Beezie, amerikansk toppryttare med flera OS-medaljer. Sven Holmberg säger med ett leende: – John får gå tillbaka till sin gamla fråga, den som han ställde för några år sedan: ”Does it have scoope enough?” •


FEI:s Hoppkommitté

Sven Holmberg, Sverige, ordförande John Madden, USA, vice ordförande Ian Allison, Canada, representant för arrangörerna Jean-Maurice Bonneau, Frankrike Vladimir Platov, Ryssland Otto Becker, Tyskland, representant för ryttarna Bara den som ridit svår hoppning kan vinna respekt. Sven Holmberg är regeln som bekräftar undantaget. I jämförelse med medlemmarna i FEI:s hoppkommitté har han haft en blygsam tävlingskarriär. Men han var med och höll i trådarna för Ryttar-VM i Stockholm 1990, han är internationell hopp­ domare och han har varit förbundskapten för det svenska dressyrlandslaget i tio år. Han har arbetat med att förbättra hanteringen av FEI:s medicinerings- och dopingfall. – Jag har förmågan att lyssna på andra, jag är inte särskilt prestigebunden och har inga förutfattade meningar. Det är vad han själv tror är bakgrunden till framgångarna.

När Sven Holmberg kom in i hoppkommittén 2002 fanns bara en enda aktiv ryttare, res­ ten var äldre domare. Det är stor skillnad mot idag när kom­ mittén har mycket kunniga medlemmar som i högsta grad är aktiva inom hoppsporten. Kommitténs viktigaste frågor handlar om framtiden, det vill säga sportens utveckling både kvalitativt och kvantita­ tivt. Nya frågor som dykt upp under Svens tid är till exempel ny sponsor till Världscupen (Rolex). Nästa fråga är ny spon­ sor och utveckling av Nations Cup.

Aktiva medlemmar ➤

För tio år sedan var hoppbanorna massiva och krävde hästar med god hoppför­ måga, scoope. Dramatiska krascher var inte helt ovanligt. Sedan dess har utvecklingen gått mot lättare och lättare bommar, flatare och flatare hållare, något som har premie­ rat mycket försiktiga hästar. Efter Aten och Hongkong styr hoppkommittén in sporten på ett delvis nytt spår. Hindren blir större, mera rejäla och bommarna ska tåla en liten touch. Banorna ska premiera hästar som är försiktiga med också har scoope, och som framför allt är gymnastiska och välridna. Styr delvis in på nytt spår ➤

Sven Holmberg bor numera på en värm­ ländsk skogsgård utanför Säffle. Där snickrar han möbler och annat i sin egen snickeriverkstad. Han är också aktiv inom ett nätverk som ger råd om hur gamla hus kan renove­ ras utan att förstöras. •

Sven privat ➤

Sven Holmberg

Otto Becker

Ian Allison

VIDA STALLSTRÖ VIDA Stallströ är gjort av kutterspån – endast svensk skogsråvara av hög kvalitet. Vårt stallströ är helt fritt från damm, kemiska tillsatser och impregnerat virke. Används med fördel även inom annan djurhållning. Beställ direkt på 0393-216 50. Mer info hittar du på www.vidastallstro.se

VIDA Stallströ och VIDA Pellets är varumärken inom VIDA Energi som ingår i sågverkskoncernen VIDA. Mer information: www.vida.se

– På din sida! SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

21


Den nya internationella hopp­kommittén i startblocken Knut Axel Nordenbelt: – Utan bra hästar så fungerar det inte, hur bra ryttare vi än har. Det är jätte­ viktigt att få ut ryttarna på tävlingar utomlands, det handlar om pengar. För att få fler hästar drar vi nu igång Hästägarklubben, med Svante Johans­ sons Saint Amour som förebild. Det ska bli roligare att äga en hopphäst. Idag har jag två hästar, det kan bli fler. Vi hoppas lansera Hästägarklubben i Norrköping i slutet av maj.

Gunnar Larsson: – Vi har högt ställda ambitioner att nå tid. Peter och Royne har kontakterna med ryttarna, medan Knut och jag job­ bar inåt i organisationen. Vi har ingenting med uttagningar att göra utan viktigast för oss är ekonomin. Trots alla hopp­ medaljer har vi inte lyckats få in sponsorpengar. Vi vill hand­ plocka kreativt folk kring den här frågan. Det handlar också om att skapa något i Sverige som kan följas i medierna.

Peter Eriksson: – När vi var som starkast för sju-åtta år sedan hade vi flera ekipage i världs­ eliten som matchades av Henk Noren. Något liknande måste till i framtiden. Just nu har vi Rolf Göran Bengtsson och Svante Johansson. Henrik von Eckermann är hos Ludger Beerbaum, precis som Rolf Göran var hos Jan Tops. Roynes söner är på G, men behö­ ver mer rutin. Färdiga hästar är för dyra, lovande yngre häs­ tar måste få utbildning och klok matchning. Utan bra hästar är man ingenting, hur bra ryttare man än är.

Royne Zetterman: – Våra topphästar tävlar alldeles för hårt. Vi borde sätta en skälig gräns som alla måste följa. Ryttarna är rädda att åka ner på rankingen och tappa sponsorer om de blir av med en häst. Då blir det för mycket. Se till att FEI tar fram en e­k ipageranking. Med en enda häst ligger du runt plats 7­0 –120 och får inga inbjudningar. Arrangörerna får inte till­ gång till de bästa ekipagen som publiken vill se.

Annika Ersgård, tf sportchef: – Det ska bli spännande. Vi har inte haft första mötet ännu och inte lagt upp strategin. Vi får också en ny sportchef i Wiveka Lundh. Hans Horn kan tillföra mycket, jag har täta kontakter med honom och kan föra frågor vidare från ho­ nom. Vi måste bli bättre på att hålla oss uppdaterade på vad som händer internationellt så att vi t ex kan införa nya regel­ ändringar snabbare.

Av Tessie Sjöstedt Foto Jan Gyllensten

Lord Z

HINGSTAR I VÄRLDSKLASS www.eklunda.com

Eklunda Stuteri Örebro • 0705-78 58 62 • 019-24 10 23 • zeiloth.lena@telia.com

22

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Clinton

Sveriges nya internationella hoppkommittés uppgift är att bevaka och utveckla de internationella frågorna. Den ”gamla” kommittén finns kvar och jobbar nationellt. Målet är tufft: Sverige ska vara bland de fyra–fem bästa hoppnationerna i världen. De som ingår i den nya internationella hoppkommittén har fått ge några korta synpunkter på vad de tycker är viktigt. Gunnar Larsson är ordförande i båda kommittéerna.


Sadelh‰ngare och Saltstenar. Och 12 000 andra saker man kan behˆva n‰r man har h‰st. Land‰ng ‰r mycket, mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. H‰r hittar du allt det du behˆver n‰r du har h‰st eller h‰stgÂrd. 1100 kvadratmeter med allt fˆr att ta hand om h‰sten (och gÂrdens hundar och katter) och fˆr att hÂlla fint i stallet och p gÂrden. Eller bara fˆr att sk‰mma bort dig sj‰lv. De som besˆkt oss s‰ger att vi ‰r den mest v‰lsorterade och stˆrsta h‰stbutik de nÂgonsin sett. Vad s‰ger du sj‰lv? Ta en utflykt till Land‰ng och se med egna ˆgon varfˆr vi ‰r mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

Långsam energi för uthållighet och prestation

Mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. Vid E65 i Skurup. 20 min frÂn Malmˆ. MÂn-Fre 9-18, Lˆr 9.30-15 | Tel: 0411-430 05 info@landang.se | www.landang.se

Kontrollerat energiintag utan risk för överexaltering.

DODSON & HORRELL marknadsledande hästfoderproducent BROGAARDEN SWEDEN Tel: +46 40480758, Fax: +46 40428090 Email: info@brogaardenisweden.com Web: www.brogaardenisweden.com

Redskap för  Hästsportanläggningar.

Hingstar i toppklass!

Med stor erfarenhet av konstruktion och drift av dessa anläggningar.

www.salhamm.se

Click and Cash l

Click and Cash 1155

e: Cashandcarry - Capitol I l

VDL Empire 1115

2010-års hingstfolder finns att beställa nu!

e: Emilion - Lord Calando

STUT

PENAERI RPSG ÅRDE N

2010

l Minotauros RP 114 e: Little Boy - Ciceron

STUTERI PENARPSGÅRDEN www.penarpsgarden.com Click

HB Salhamm

E-post: info@salhamm.se Norr Kivsta, 733 93 Sala Lars Bergström, Tel. 0706-8600 77, 0224-128 42

Tel. 0705 - 62 84 92

and

Cash

1155


Golden Cross

– förklaringen till Uppfödare över hela världen känner till begreppet ”The golden cross”, en framgångsrik och ofta repeterad kombination av hingst och morfarshingst. Idag när sperma skickas över hela världen, hittar vi fortfarande gyllene kombinationer. Hingstar som kompletterar varandras egenskaper. Av Dirk Willem Rosie Förr i världen, innan frys- och transportsperma var en del av uppfödarens vardag, spelade hingsthållar­ na en avgörande roll i hästaveln. De visste att deras kun­ der skulle komma tillbaka med avkommorna till deras hingst och att de då behövde en andra hingst som pas­ sade döttrarna till den första hingsten. Det var på det här viset som de första golden crossgenerationerna kom till. I mitten på 1900-talet do­ minerades H­olstein av den gyllene kombinationen av Loretto x First. Lorettos elegans och fina rörelser kompletterade på ett utmärkt sätt de klassiska Achilloch Cicero-generna hos First. Kombinationen Loretto x First lade grunden till topp­ hingstar som Landgraf och Farnese. Faktum är att hos L­ibero H förekommer Loretto x First tre gånger i härstamningen.

Den starke, välhoppande Clinton som gick OS under sin ryttare Dirk Demeersman är en ideal partner till heta, försiktiga Heartbreaker-ston. Foto Jan Gyllensten.

Bröderna Deuss ➤ Senare under 1900-talet var Land­ graf I och Cor de la Bryere stallkamrater på Elmshorn. Land­ grafs power och hjärta visade sig vara precis vad de superför­ siktiga Cor de la Bryere-stona behövde. Under den andra hälften av 1900-talet stod Hann­over­aner­­ hingsten Flugel (Firnis x Fermor II) på en s­tation i Belgien ägd av bröderna Deuss. Deras gård hette La Roche och deras hingstar fick detta suffix till sina namn. Efter fem år köpte familjen Deuss en ny hannoveraner­ hingst vid namn Lugano som skulle passa deras kunders Flugel-ston. Resultatet blev en ”golden cross” via Lugano van Laroche och Flugel van Laroche. Topphästar som Egano (Jos Lansink), Porsche (Stanny van Paesschen) och Pluco (Henk Nooren) hade Lugano som fader och Flugel som morfar. En tillfällighet ➤

24

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Bröderna Deuss hade tidigt en f­ör­


i hästaveln

lyckosamma kombinationer kärlek för Hannoveranska sporthästar, men det måste a­nses vara en slump att Flugel visade sig vara en producent av hoppkvalitet och försiktighet och att hans stallkamrat Lugan­o gav blod och en hel del scope till sin avkomma. Vid en tid då inga hingstar testades på tävlingsbanorna verkade det som att Flugel och Lugano kompletterade varandra. På 1960- och 70-talet ansåg NWP - stamboken för norra Holland - att en hingst från Trakehnen vore ett sätt att modernisera de tunga arbetshäs­ tarna. Valet föll på den småväxte och elegante Marco Polo e. Poet xx- Altan som kom till J.Y. de Vries stuteri i Surhuister­ veen, vilket var hem till storheter som Sinaeda och Farn. Det finns talrika exempel på den lyckade kombinationen av Marco Polo och Sinaeda. Miltons far Marius är ett exem­ pel, Irco Polo (Paul Weier) var far till Irco Marco som har dubbelt upp av Sinaeda-gener via sin far Sportman, är ett an­ nat. Andra utmärkta exempel på styrkan i denna kombina­ tion är Pubalia (Philippe Guerdat), Marcus G (Piet Rayma­ kers) samt Polo Boy (Emile Hendrix). Det var naturligtvis ingen slump att den lätte Marco Polo skulle passa de stora, långlinjerade Sinaeda-stona väl men det var ingen som tänkte i termer om hoppning när dessa två hingstar hamnade på samma stuteri. Många goda exempel ➤

Lyckosam kombination ➤ På senare tid har det visat sig att Libero H var utmärkt att använda på Nimmerdor-ston. Liberty, Iowa, Coonawarra samt den godkände hingsten U­stinov är talande exempel på detta. Det faktum att det be­ römda holsteinerstoet Dorette finns i härstamningen på både Libero H (genom morfar Ronald) och Nimmerdor (via Farn) kan vara förklaringen till denna lyckosamma kombination.

Varje avelsregion uppvisar egna exempel på golden cross. I Frankrike bevisades det gamla tale­ sättet ”sang sous la masse” (blod i massan) genom kombinatio­ nen av Ibrahim x Ultimatexx. Efter andra världskriget gick be­ hovet av rejäl och solid konstitution hand i hand med behovet av att modernisera fransk avel. Energin och blodet i Ultimatexx kombinerat med styrkan hos Ibrahim, som själv var en interna­ tionell topphäst, gav ett stort antal utmärkta ston till e­xempel Coppelia (mor till Krichna III), men även storheter som Alme, Elf III, Cor de Chasse, D´Ou Viens Tu, Dynamique… Mindre känd men mer närliggande är kombinationen av Jalisco x Uriel, vilken kombinerade hoppstyrkan hos Jalisco

med försiktigheten och arbetsviljan hos Uriel. Vi har denna ”cross” att tacka för hästar som Dollar du Murier, Gin Tonic Star, Allegretto, Une Etoile d´Elle med flera. I Hannover betäcktes en del Agram-ston med Gotthard vilket medförde att den till hälf­ ten Shagya-araben Amateur I tog plats två gånger i härstam­ ningen. Leon Melchior köpte ett flertal hannoveraner-ston med denna stam grundat på sin uppfattning att dessa hästar presterade bättre. Melchiors två Gotthard-Agram-ston Gol­ dine Z och Glorita Z producerade de internationella topp­ hästarna Aerobic Z och Artos Z (båda efter Alme). Gloria Z är ett annat utmärkt exempel på den gyllen­e Gotthard-Agram-kombinationen. Hon är stammode­r till hopphästarna Keaton (e. Eaton du Rezidal), Shinto (e. C­oncorde), Plenty (e. Burggraf), Dagan (e. Don Juan) samt Toldine (e. Baloubet du Rouet). De godkända hingstar­ na Zacharov (e. Clinton) och Quincy Jones (e. Quidam de Revel) kommer också från Gloria Z:s mödernelinje.

Presterade bättre ➤

Leon Melchoir låg ett steg före alla andra då han på 1970- och 80-talet köpte de bästa avelsstona och investerade i de främsta hingstarna. Den skarpe och elektriske Almé gav många förträffliga hopphäs­ tar. Almés döttrar blev ibland lite kompakta men visade sig vara utmärkta att betäcka med den långlinjerade välhoppan­ de Ramiro. Många duktiga hopphästar har kommit ur denna kombination exempelvis Ratina Z, Robin Z, m fl. Dagens hästavel påverkas inte av nationsgränser. Sperma skickas över hela världen. Dock hittar vi fortfarande gyllene kombinationer. Hingstar bör, nu som då, komplettera varan­ dras egenskaper och ge en stor dos hoppning till gener som bär på andra lika viktiga egenskaper.

Kompletterande egenskaper ➤

Energi och styrka ➤

I Holstein är kombinationen av Cassini I (power) och Caretino (kvalitet) mycket framgångs­ rik. Dessa hingstar har båda Caletto II-blod i sina ådror. Topphästar som Lea C, Berlin, Cocu och Cascavelle NT är alla efter Cassini I och har Caretino som morfar. Således har de Caletto II dubbelt i sin härstamning. Den starke, välhoppande Clinton som gick OS under sin ryttare Dirk Demeersman är en ideal partner till heta, försik­ tiga Heartbreaker-ston. I Belgien, Westphalen och Holland är denna mix bevis för att det gamla talesättet ”blod i mas­ san” är lika relevant idag som förr i tiden. •

Lika relevant idag ➤

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

25


Sportkrönika

Vi behöver fler och bättre banbyggare Har vi tillräckligt bra ban­ byggare i Sverige? Kvaliteten på banbyggnationerna är en ständigt återkommande punkt i utvecklingen av våra hästar till internationella stjärnor. Peter Lundström, en av våra få internationellt godkända banbyggare, ger sin syn på saken. Av Peter Lundström Banbyggnation är ett hantverk. För att bli skicklig krävs träning, men också talang och ett brinnande intresse för sporten. Däremot kan inte ban­ byggaren göra underverk. Det spelar ingen roll hur bra banor man skapar om inte underlag, hindermaterial och täv­ lingsarenan i övrigt håller måttet. Ibland ses banbyggarens arbete som en bisak för arrangörerna i arbetet med att skapa bra tävlingar. Som seriös ban­ byggare måste jag ha ett bra, och helst långvarigt, samarbete med arrangören så att jag kan ställa krav på hinder­ material och underlag. Jag vill gärna vara delaktig i vilka klasser och bedöm­ ningar som ska skrivas in i propositio­ nen. Att få vara en del i tävlingsorga­ nisationen gör att jag har möjlighet att påverka redan på ett tidigt stadium.

Peter Lundström och den schweiziske banbyggaren Rolf Lüdi byggde banorna i Scandinavium. Där var Peter var Lüdis närmaste assistent och biträdande banbyggare. Rolf Lüdi byggde även banorna vid WC-finalen i Genevé. Samtliga foton: Jan Gyllensten

ar inte alls motsvaras av utbudet, utan framför allt för att höja kvaliteten på tävlingarna. Med ökad konkurrens måste arrangörerna bli bättre för att locka ett intressant startfält. Vi måste helt enkelt få fler proffsiga arrangörer och min bedömning är att vi behöver fler privata tävlingsanlägg­ ningar för att klara behovet. Då blir det enklare att hålla material och u­nderlag som motsvarar den kvalitet som krävs.

Fler proffsiga arrangörer ➤

För att göra det möjligt för våra ryttar­e att utveckla både sig själva och sina hästar för större uppgifter måste vi få fler och bättre tävlingar på hemma­plan. Inte bara för att efterfrågan på tävling­

26

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Lägg ansvaret på riksnivå ➤

Det spelar förstås ingen roll hur bra ar­ rangörer vi har om vi inte har tillräck­ ligt bra banbyggare. Det finns skickliga och passionerade banbyggare i Sverige.

Men vi behöver få fram fler. För ska vi få fler och bättre tävlingar behöver vi ha fler och bättre banbyggare. Här är förstås utbildningen av b­a nbyggare viktig. I dag ligger ansvare­t delvis på distrikten, vilket jag inte tycker är lyckat. Det vore bättre om ansvaret lyftes till riksnivå för att få en bättre samordning. Här finns en hel del att lära av tränarutbildningen som infört ett centraliserat system med bra planering av vidareutbildningar och en licensiering som till viss del finansierar verksamheten. Assisterande banbyggare ➤

Vi kan mycket väl ha en banbyggar­


I Sverige har vi i dag ett ganska o­mfattande regelverk kring banbygg­ nation, mycket mer omfattande än på andra håll i världen. Det behöver inte skärpas ytterligare eftersom allt inte går att reglera. Däremot behöver det följas bättre. Det finns många banor som inte håller måtten för den klass det ska vara. En 1.40-hoppning får inte vara för mycket av 1.30 – det lurar bara ryttarna att tro att de kan rida mycket högre klasser än de egentligen klarar av. Vi är på en farlig väg om det går ”inflation” i klas­ serna. Däremot handlar inte banbygg­ nad om att ”sätta dit” ryttarna, som man ibland kan få en känsla av. Målet är att varje bana ska vara utvecklande för hästar och ryttare. En banbyggare ska ställa ett visst antal frågor till eki­ paget, frågor som är anpassade till den klass de rider. Här tror jag på ett mer gränsöver­ skridande samarbete/utbildningssys­ tem för banbyggare och tränare. Det är ändå tränaren som ska utbilda hästar och ryttare så att de är redo för uppgif­ terna i varje klass. Att de kan svaren på de frågor som banbyggaren ställer. Då är det också bra om frågeställningen är någorlunda lika formulerad så att trä­ nare och banbyggare tänker på samma sätt. Tyvärr ser jag allt för ofta ryttare som rider i klasser de eller hästarna inte alls klarar av – och det är inte utbildan­ de för någon. Måste hålla måtten ➤

– Utbildningen av banbyggare viktig. Idag ligger ansvaret delvis på distrikten, vilket jag inte tycker är lyckat. Det vore bättre om ansvaret lyftes till riksnivå för att få en bättre samordning, säger Peter Lundström.

licens, men ännu viktigare är att vi får en bra uppföljning. Ett digitalt system där till exempel arrangörer eller ban­ byggarnämnd kan se vilka tävlingar/klas­ ser och fortbildningar som banbyggaren har g­enomfört skulle underlätta för alla. För att utveckla banbyggnationen i Sverige bör vi också bättre utnyttj­a systemet med ”codesigners”, eller a­ssisterande banbyggare. Att gå som a­ssisterande till någon banbyggare med mer erfarenhet är ett utmärkt sätt att lära sig på och hämta inspiration. Det är också bra som huvudbanbyggare att ha med sig en eller ett par engagerade kollegor som kan komma med inspel. Jag har själv varit med på ett stort antal internationella tävlingar för att hjälpa till och på så sätt skaffat mig värdefull erfarenhet som jag har använt mig av på hemmaplan. Bra om konkurrensen ökar ➤

Det Sverige behöver är en banbyggar­ kår som är ordentligt insatt i sporten. Banbyggare som är engagerade och vill utvecklas, som är med på tävlingar och tar in nya intryck, som lyssnar och är lyhörda. Det gör inget om konkurren­ sen på banbyggarfronten ökar, tvärt om. Med fler och bättre banbyggare får förhoppningsvis de som faktiskt inte är tillräckligt engagerade eller lämpliga inga uppdrag.

Särskilda unghästklasser ➤

Unga hästar och unga ryttare kräver särskild omtanke vid banbyggnation. Att som i dag ha en avdelning B till varje klass är inte en perfekt lösning. Ofta är startfälten väldigt stora i lätt klass och det blir mycket av ”löpande band-principen”. Visst ska lättklassbanor i första hand byggas för ung­ hästar – som utbildning – men det är inte alltid det går att hålla på grund av tidskrav. Vilket till viss del förstås hänger ihop med det dåliga utbudet av tävlingar. I stället är det mycket bättre att ha särskilda unghästklasser. På Åby och Strömsholm har vi provat att ha separa­

Unga hästar och unga ryttare kräver särskild omtanke vid banbyggnation. Här ser vi Panthalassa fem år gammal.

ta klasser för unghästar på förmiddagen och klasser för övriga på eftermiddagen, något som jag tycker har fungerat väl­ digt bra. Fostra ryttarna på ponny­

Till sist skulle jag vilja lyfta något som mer är en fråga för hoppkommittén och inte ett rent ban­ byggarproblem, även om det till viss del hamnar i mitt knä. Att låta barn och ponnyer tävla på tid i låga klas­ ser är helt förkastligt. Det är ingen ut­ veckling att låta ponnyekipagen rida två faser på tid i Lätt C. Det är mycket bättre att ha bedömning A och stilbe­ dömningar i de lägre klasserna för att fostra ryttarna. Det går aldrig att bygga en bana som belönar bra ridning med den typen av bedömning. Tyvärr ser man allt för ofta samma halsbrytande flängridning i 1.00–1.10-hoppninga­r bland ridhästar. För ska vi utveckla svensk hoppsport måste vi ta bort en del av de moment som faktiskt förstör mer än de gör nytta. •

stadiet ➤

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

27


Det bästa är gott nog åt våra läsare! Tidningen Show Jumping fördjupar sitt s­am­ arbete med avelsexperten och journalisten J­ac Remijnse och hans förlag Horse Genetics. Jac och hans medarbetare k­ommer framöver att kontinuerligt bidra med a­rtiklar och bilder till Show Jumping. Jac Remijnse som kommer från en framgångsrik holländsk uppfödarfamilj är rådgivare och konsult åt Studbook Zangerheide. Han är författare av böckerna The Leading Stallions and The Leading Mares of the Netherlands. Under 2006 startade han sitt förlag och utgivningen av magasinet Sport Horse Breeding, helt inriktat på hästavel. Jac är en av världens främsta experter på sporthästarnas blodslinjer och det är mycket glädjande att vi kan erbjuda Show Jumpings läsare ett urval av det allra bästa inom området. Mer information finns på : www.sporthorsebreeding.eu

Jac Remijnse

Foto: Jan Gyllensten

28

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010


Ranking av sto­ familjer i hoppning För att ge en överblick över vilka stofamiljer som förekommer mest i härstamningarna hos hästar i den absoluta världstoppen gör Sport Horse Breeding en ranking av dessa. Tack vare Show Jmpings samarbete med detta förlag kan vi erbjuda våra läsare resultatet. Av Jac Remijnse Den ”Family Ranking” som presenteras med jämna mel­ lanrum i tidningen Sport Horse Breeding baseras på hopp­ hästarnas härstamning från hästar som för tillfället rankas bland de bästa 250–300 hopphästarna på FEI/WBFSH:s världsrankingslistor. Sport Horse Breeding har samlat upp­ gifter sedan tidningens start i december 2006. En gång om året sammanfogas all data i en övergripande rankinglista. För närvarande handlar det således om fyra år. Det ger oss en översikt på de bästa hopphästar som varit aktiva under pe­ rioden från den 1 oktober 2005 till och med den 30 septem­

Tabel 1: Förklaring till poängsystemet Härstamning Fader

Fader

Fader

Stofamilj

Poäng

Fader:

20 poäng

Fader Moder

Moder

Fader Moder

Moder

Fader

Fader Moder

Moder

Fader Moder

Moder

Fader

Fader

Fader Moder

Moder

Fader Moder

Moder

Fader

Moder Moder

Morfar:

10 poäng

Mormorsfar:

5 poäng

Tävlingshästen själv:

100 poäng

Fader

Fader Moder

ber 2009. Ju fler år, desto fler hästar och givetvis desto fler poäng finns i rankingen. För att förstå tabellen ➤ Tidningens sammanställ­ ning omfattar totalt 2 574 hästar. Av dessa är det 745 hästar som är unika och som formar grunden till den här summe­ ringen av Family Ranking. För att undvika missförstånd: om till exempel Okidoki förekommer i alla resultatlistorna under alla fyra åren, då räknas han endast en gång i den här sum­ meringen. Det är ju meningen att visa vilka stofamiljer som representerats mest under denna period.

När vi jämför den här övergripan­ de rankinglistan med den från första utgåvan från 2009 ser vi att varje stolinje i nuvarande rankinglistan var tvungen att ta poäng för att kunna hålla sig kvar också under det här året. De tre stammarna som inte fick några nya poäng, har således för­ svunnit från rankinglistan. Det handlar om BWP-familjen från Daisienne (19:e förra året), den Holsteinska stammen 2543 (22:a i fjol) och den franska familjen 74 (25:a förra året). De tre stofamiljerna som istället kommit till är SF-fa­ miljen 61–63 (9:a i år), Holsteinerfamilj 318d1 (10:a) och Holsteiner­familj 6879 (19:e).

Krävdes nya poäng ➤

De bästa håller sig kvar ➤ Jämfört med den förra sammanställningen har den nedre intagningsgränsen höjts från 305 till 365 poäng. Dessutom är det ganska anmärk­ ningsvärt att antalet poäng för att nå första platsen har höjts från 630 till 900 poäng. Även i rankinglistans resterande del ser vi en strukturell ökning av antalet poäng för stofamil­ jerna som lyckades hålla sig kvar. Detta är en logisk utveck­ ling som visar att de bästa hoppstammarna från förra året återigen representeras på ett tydligt sätt bland härstamning­ arna från de 142 nytillkomna hopphästar och som påverkar p­oängfördelningen i den här rankinglistan. Tre stamböcker dominerar ➤ Ytterligare ett anmärk­ ningsvärt resultat från denna övergripande rankinglista är p­recis som förra året – att alla stolinjer har sitt ursprung i de tre baspopulationerna Holstein, Holland och Normandiet. Man kan också notera att mer än tio procent av alla hästar som fick poäng i den här rankinglistan, har avlats i Belgien. Starkaste p­oängplockaren är Holsteinerfamiljen 18b1 som klättrade från en fjärde plats i fjol till en första plats under 2010. •

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

29


s Världen ljer mi a f o t s bästa l e v a p p för ho

Fader u. Moder

1

Holsteiner stam 18b1 Alpapillon-Armani Atrap Caretello Common Sense Lapacco Queen Liesa Romulus Farn Quantum Lagos Ronald Silvestre Constant Roman

Aldato u. Kassina Acorado I u. Fortuene Caretino u. Gina VII Candillo u. Ilana I Lavaletto u. Dynamik Quidam de Revel u. Palisa Ramirado u. Fortuene Fax I u. Dorette Quidam de Revel u. Ulla V Ladykiller xx u. Hera II Ramiro Z u. Adrette Silvester u. Lajana Cor de la Bryère u. Ella Ramzes u. Dorette

900 100 100 100 100 100 100 100 55 40 30 30 20 15 10

33 1 1 1 1 1 1 1 9 2 4 6 1 2 2

2

NL–stofamilj 002 Darco Arko III Now or Never Ralvesther Kingston

Lugano van la Roche u. Ocoucha Argentinus u. Unika Burggraaf u. Galanda Calvaro Z u. Esther Topas u. Filithya

815 495 100 100 100 20

33 29 1 1 1 1

3

Holsteiner stam 776 Ramiro Z Livello Locarno Promised Land Acorado I Lordanos Landos Ramirado Calvados II Calvados I Caracas Rocco

Raimond u. Valine Limbus u. Zocka Lord Calidos u. Wurzel Inte registrerad u. Vorregister Acord II u. Doreen XIII Landos u. W-Ashley Lord u. Uta V Ramiro Z u. Dolce Vita Cor de la Bryère u. Biserta Cor de la Bryère u. Biserta Cor de la Bryère u. Eroica Rigoletto u. Darling

750 295 100 100 100 40 40 30 20 10 5 5 5

45 30 1 1 1 2 2 2 1 2 1 1 1

4

Holsteiner stam 162 Carthago Canturo Cöster Lactic II Nonstop Feinschnitt I Cascavelle Fortuin Z Lacros Lord Calando Stanley

Capitol I u. Perra Cantus u. Fara Calato u. Dispache Landjunker II u. A-Cover Girl Darco u. Glorca v/h Schuttershof Wendekreis u. Waldfee Cantus u. Phaedra Faust Z u. Landadel Z Landgraf I u. Bisene Lord u. Perra Sable Skinflint xx u. Katrin

705 170 100 100 100 100 50 20 20 20 20 5

29 9 1 1 1 5 6 1 1 1 2 1

5

NL–stofamilj 022 Casadora Golddigger Nadia Omelli Orient Express Paloma Kigali Liberato I Simon Bolivar

Indoctro u. Kadora Calvados u. Maloma Indoctro u. Jolly Lady Burggraaf u. Kelly Concorde u. Jeloma Ferro u. Sjaloma Wolfgang u. Finesse Libero H u. Detoloma Baronet u. Homana

645 100 100 100 100 100 100 20 20 5

9 1 1 1 1 1 1 1 1 1

6

NL–stofamilj 020 Emmerton Mac Kinley Modesto Nerina Obelix Rocco Laroche Cavalier

Emilion u. Lersinaa Goodwill u. Irisinaa Grandeur u. Dersinaa Amaretto I u. Jerina Burggraaf u. Jelzerina Fuego du Prelet u. Daisinaa Concorde u. Bernadette Maykel u. Wina

625 100 100 100 100 100 100 20 5

8 1 1 1 1 1 1 1 1

7

SF–familj 7 Quidam de Revel Jalis de Riverland Uriel Sheyenne de Baugy Furiel de Baugy

Jalisco B u. Dirka Bleu Blanc Rouge II u. Tosca de Revel Nankin u. Jesabelle de Baugy Grand Veneur u. Berenice Arthy u. Voulzie

560 350 100 60 40 10

33 20 1 9 2 1

8

NL–stofamilj 006 Cycarlos L Z Nairobi Rancorrado San Diego Mr. Blue Nabuur Transvaal

Carthago u. Miecarla Larno u. Gamorka Gran Corrado u. Marieska Monaco u. Namorka Couperus u. Acarla Uppercut xx u. Clara Abgar xx u. Liliane

515 100 100 100 100 100 10 5

11 1 1 1 1 5 1 1

Antal stofamiljer per stambok

30

Stambok

Antal stofamiljer

Holstein

14

KWPN & NRPS

6

Selle Français

5

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Antal hästar

Stofamilj

Poäng

Placering

HORSE GENETICS


Laudanum xx u. Jolie de Thurin Dollar du Murier u. Elyria de Brekka Souviens Toi III u. Almee For Ever Concorde u. Girondine II Uriel u. Berceuse Quito de Baussy u. Pampliere Galant de la Cour u. Mamie de Thurin Grand Veneur u. Harmonie de Thurin Grand Veneur u. Harmonie de Thurin

510 100 100 100 100 40 20 20 20 10

10 1 1 1 1 2 1 1 1 1

10

Holsteiner stam 318d1 Cumano Optical Perpetua Saudia Landaris Ladalco Farewell

Cassini I u. Chanell II Athletico u. Cassina Lux Z u. Cassina Jokinal de Bornival u. Landara B Landgraf I u. Utah I Ladykiller xx u. Zala Furioso’s Sohn u. Laila

505 160 100 100 100 20 15 10

11 4 1 1 1 1 2 1

11

NL–stofamilj 114 Looping Okidoki Pitareusa Toulon Vancouver d’Auvray

Holland u. Eemaika Jodokus u. Kentucky Andiamo Z u. Litareusa Heartbreaker u. Nikita Heartbreaker u. Nikita

500 100 100 100 100 100

5 1 1 1 1 1

12

Holsteiner stam 7126 Burggraaf Larentino Acord II Acobat II Acord I Cortus Chicago Fra Diavolo Freeman

Landgraf I u. Loanda Lasino u. Elvita Ahorn Z u. Ribecka Athlet Z u. Tschita Ahorn Z u. Ribecka Cantus u. Zita Calypso I u. Gerlis Frivol xx u. Lisene Frivol xx u. Urbine

480 220 100 60 40 25 20 5 5 5

26 13 1 3 2 3 1 1 1 1

Holsteiner stam 18a2 Cadett Calle Cool Castella Chambertin Lennon Chamonix Calvadur Komeet Makelaar Marmor

Cor de la Bryère u. Ginella I Concerto II u. Zürich IV Concerto II u. Hannelore Cambridge u. Desiree VII Lord u. Hula Caletto II u. Darau Calypso I u. Maurin Sable Skinflint xx u. Uhrendorf Sable Skinflint xx u. Uhrendorf Marengo u. Fakota

470 100 100 100 80 40 20 10 10 5 5

16 1 1 1 4 2 2 1 2 1 1

14

Holsteiner stam 2472 Contender Caliskan Think Twice II Fasching

Calypso II u. Gofine Caletto I u. M-Lareen Corrado I u. Alexis Fähnrich u. Goldküste

470 265 100 100 5

18 15 1 1 1

15

Holsteiner stam 741 Cardento Calira Naomi Olli-Pop Capitalist Leandro

Capitol I u. B-Estelle Calido I u. Dusty Coriano u. Eileen VIII Olisco u. Carina VI Capitol I u. Nartane Landgraf I u. Idura

460 120 100 100 100 20 20

7 2 1 1 1 1 1

16

Holsteiner stam 730b Lazio Onlight Caletto I Caletto II Carpaccio Carvallo Coronado Loran South Pacific Flacon Montanus Romedio

Lancer II u. Cesseria Calando I u. Highlight II Cor de la Bryère u. Deka Cor de la Bryère u. Deka Caretino u. Bettina Carthago u. Flowerstar Corrado I u. Zaala Lord u. Sorinna Silvester u. Kamera Farnese u. Rosmarie Moltke I u. Essaya Rigoletto u. Waldenserin

450 100 100 100 35 20 20 20 20 20 5 5 5

25 1 1 8 7 1 1 1 1 1 1 1 1

Holsteiner stam 1298 Emilion Lord Chupa Chup Canadian River Raimondo

Wellington u. Ramirha Ladykiller xx u. Viola Caretino u. Holle I Capitol I u. Ebelin Raimond u. Eike

445 160 160 100 20 5

29 9 17 1 1 1

13

17

Antal hästar

SF–familj 61–63 First de Launay Ionesco de Brekka Larioso Loops de Batilly Leprince de Thurin Dorsay Talent Platiere Ulysse de Thurin Thurin

Stofamilj

Fader u. Moder

Poäng

Fader u. Moder

9

Placering

Antal hästar

Stofamilj

Poäng

Placering

FAMILY RANKINGS

18

Holsteiner stam 1916 Chika’s Way Coeur de Lion Controe Curtis Conway I Arturo Malteser

Caretino u. Wodka II Coriano u. La Donna Contender u. Amalva Coriano u. Zalouba Caretino u. Wodka II Athlet Z u. Wodka II Marlon xx u. Corinna

435 100 100 100 100 20 10 5

7 1 1 1 1 1 1 1

19

Holsteiner stam 6879 Corrado I Aquino Carlina Cassiato

Cor de la Bryère u. Soleil Acobat II u. Falerna Carvallo u. Calinka S Concerto II u. Calinka S

420 120 100 100 100

10 7 1 1 1

20

SF–familj 28 & 48 Diamant de Semilly Almé Z Hooligan de Rosyl Quastor Gibramino

Le Tot de Semilly u. Venise des Cresles Ibrahim u. Girondine In Chala A u. Truqueuse Ibrahim u. La Citadelle Ibrahim u. La Citadelle

415 140 110 100 60 5

31 3 16 1 10 1

21

Holsteiner stam 890 Berlin Capone I Casall la Silla Conally Elmshorn

Cassini I u. Estia Contender u. Winja Caretino u. Kira XVII Caretino u. Taura Lord u. Santa Strings

410 100 100 100 100 10

5 1 1 1 1 1

22

SF–familj 121–122 Baloubet du Rouet I va tu du Rouet Ivoire du Rouet Quatoubet du Rouet Kessel II

Galoubet A u. Mesange du Rouet Typ d’Elle u. Balade du Rouet Quatoubet du Rouet u. Vignette du Rouet Galoubet A u. Milady du Rouet Fend L’Air u. Elle

410 160 100 100 40 10

9 4 1 1 2 1

23

SF–familj 71 Al Riyadh Quintus Tresor Jus de Pomme Shogoun II

Univers d’Elle u. Soria des Bruyères Pavarotti v/d Helle u. Opaline des Pins Major de la Cour u. Opaline des Pins Primo des Bruyères u. Opaline des Pins Night and Day xx u. Opaline des Pins

410 100 100 100 100 10

10 1 1 1 6 1

24

Holsteiner stam 318d2 Camiro Curtis Corofino I Coriano Hetman Roderich

Cassini I u. Caletta VIII Cassini I u. Petina Corrado I u. Valeska IV Corrado I u. Option Heidekrug u. Ruth Ramzes u. Nachtrose

380 100 100 90 80 5 5

13 1 1 5 4 1 1

25

NL–stofamilj 013 Madison O’Brien Radetsky Bon Ami Lector

Liberato I u. Kayrona Peter Pan u. Vonia Indorado u. Firona Elegant de l’Ile u. Luckey Cartoonist xx u. Barola

365 100 100 100 60 5

7 1 1 1 3 1

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

31


Stämpelhingsten som avancerar i världsrankingen

Nabab de Rêve

Under 2002 tog han sig tack vare sina egna hoppresultat till en femtonde plats på världsrankingen. Numera återfinns Nabab de Rêve dessutom på en femte plats på förärvningslistan tack vare avkommornas fantastiska tävlingsresultat. Av Emmanuel Spinnewyn

inte långt från trädet. På världsrankingen för bästa avelshingstar i hoppning flåsar N­abab sin pappa Quidam de Revel i nacken. Quidam som ligger på andra plats. Nabab är, liksom sin dessvärre avlidne halvbror Guidam, en franskavlad häst som skördar lagrar u­tanför Frankrikes gränser. Han är född i Belgien och har nyligen blivit utnämnd till BWP-ambassadör. Redan under sin första betäckningssäsong lämnade han två avkommor som skulle utvecklas till riktiga topphästar. Inom hoppsporten rör det sig om valacken Paradigm (mf Pachat II), en häst som fört sin kanadensiska ryttare Mario Deslauriers till en nittonde plats på världsrankingen. Inom aveln rör det sig om den bruna belgiska hingsten Kashmir van Schuttershof (mf Ténor Manciais).

Äpplet faller tydligen

Nabab de Rêve är en av de tongivande avelshingstarna inom den europeiska hopphästaveln. Här ser vi honom under VM i Jerez de la Frontera där han vann lagbrons tillsammans med ryttaren Philippe le Jeune. Foto Jacob Melissen.

Aktiv i aveln ➤ Det slutade givetvis inte med bara denna flygande start, annars vore det ju inte på sin plats att Nabab figurerar i denna artikel. Som fyraåring slutade han på andra platsen i de belgiska årgångstävlingarna. Det ledde till en hel del betäckningar under det efterföljande året, som femåring, var han således aldrig särskilt aktiv inom hoppsporten. Det var han däremot återigen som sex- och sjuåring fram till och med unghäst-VM i Zangersheide. Nabab fortsatte därefter sin karriär med toppryttaren Philippe le Jeune och resultaten lät inte vänta på sig. Som åttaåring slu­ tade Nabab som tvåa vid GP-tävlingen Sires of the World i Me­ chelen och året därpå vann han denna prestigefyllda tävling.

Hingsten var elva år g­a mmal när han var med och förde det belgiska laget till en fjärde plats vid Nations Cup i Rom, till en andra plats vid Nations Cup i La Baule och till segern vid Nations Cup i Aachen. Under 2001 deltog han vid EM i Arnhem och ett år senare kom hans mest prestigefyllda resultat vid VM i Je­ rez då det belgiska laget lyckades med bedriften att vinna

Prestigefyllda resultat ➤

32

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010


bronsmedaljen. Två år tidigare utmärkte han sig som avels­ hingst genom sin femåriga dotter Subliem van’t Paradijs, som då lyckades ta hem både belgiska mästerskapet i Gesves och världsmästartiteln i Lanaken. Nabab håller alltså lika hög klass som Quidam de Revel. Och precis som sin fars k­arriär styrdes även Nababs karriär av hans ytterst kompetenta ä­gare, i detta fall den välkända belgiska hingstuppfödaren, veterinären och ET-specialisten Joris de Brabander. G­runden till framgången ligger emellertid inte i Belgien utan i de f­rodiga grästäckta ängarna i Normandie. Mödernelinjen b­örjar med en viss Oreille, född 1915, dotter till Un Domino (1898), en hingst som inte gav några godkända söner, men som med facit i hand har varit av viss betydelse. Un Domino var efter travhästen Portici (1893) som lämnade hela 19 godkända söner. Inte direkt förvånansvärt, eftersom Porticis mor var dotter till Serpolet Bai (1874) som passade väl ihop med Porticis fader, den legendariska Fuchsia (1883).

Berömda travhästar ➤

Hade kraft och fart ➤

Walnut de Muze som ägs av Harrie Smolders tillhör en av Nababs absolut bästa avkommor inom toppsporten. Nababs ägare Joris de Brabander fick Walnut de Muze genom embryotransplantation från sitt berömda sto Qerly Chin (e. Chin Chin). Foto Jacob Melissen.

Familjestuteri ➤ Inte förrän efter andra världskri­ get accelererar Oreille-linjen. Den gör det genom hennes

barnbarnsbarnbarn Rose du Fief. Hon förvärvades som föl av E­ugène Morel, som var en ung bonde som bredvid sina mjölkkor även hade en del hästar för både arbete och av­ koppling. Hans släktingar bor fortfarande på gården i St. Aubin de Terregatte just där Normandie gränsar till Bretag­ ne. Hans söner Denis och Christian fortsätter hästaveln un­ der stallnamnet ”de Laume”. Förutom stofamiljen Rose du Fief (SF-130) har de också en annan, mycket mera känd stofamilj som de ärvt från deras morfar François Couétil. Här handlar det om Caméras fa­ milj (SF-20/21). Denna Caméra (e. Rantzau xx) är halvsyster till en av stöttepelarna för det franska laget under 80-talet, den olympiska hästen Flambeau C (e. Un Prince xx) ägd av Frédéric Cottier. Det handlar verkligen om familjeavel efter­

Fuchsia var inte bara enormt produktiv med hela 115 godkända söner utan hade också kraft och fart, egenskaper som han lyckades föra vidare till sina avkommor. Fuchsia är förvisso en av stamfäderna för den franska travhästrasen, men genom sin son Bémécourt (1901) la han även grunden till den franska hopphästav­ eln. Bémécourts härstamning påminner om Almé Z-sonen G­a loubet A, vars mor faktiskt är en travhäst. Här kan ett förtydligande vara på sin plats: Den franska travhästen (numera TF) och den franska ridhästen (SF) har samma ursprung och har inte förrän efter första världskriget långsamt vuxit ifrån varandra. SF-aveln använder faktiskt fortfarande (sporadiskt) TF-material.

>>

Nabab de Rêve f. 1990. Ryttare: Philippe Le Jeune (BEL). Uppfödare: Stephan de Bruyn, Zandhoven (BEL).

Almé Z Jalisco B Tanagra B Quidam de Revel Nankin Dirka Ondine de Baugy Pierreville Artichaut Jariose Melodie en Fa Bel Avenir Caravelle Univers

Ibrahim

SF

Girondine Furiosoxx

SF-28 & 48 TB-1o

Delicieuse

SF-1

Fra Diavoloxx

TB-2

Constellation Harphortasxx

SF TB-4d

Nadine

SF-7

Plein d’Espoirs

SF

Duchesse Furiosoxx

SF-119 TB-1o

Reaction L’Avenirxx

TB-27a

SF-68

Nicaella

SF

Rantzauxx

TB-23

Impératrice

SF-130 SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

33


som familjerna Morel och Couétil ständigt har ett utbyte av hästar från dessa båda stofamiljer. Rose du Fief (1939 e. Kami du Fief) härstammar från La Joconde (1933 e. Vingt Mai) som även är mormor till den godkända hingsten Bel Orange (1945 e. Quasi Orange). Bel Orange var liksom sin fader Quasi Orange (1938 e. Orange Peel xx), en tämligen förbisedd talang. Kami du Fief härstam­ mar också från Orange Peel xx, han hade en för den tidens smak lätt kroppsbyggnad, med ganska kort hals, liksom de flesta av Orange Peel xx:s avkommor. Mon Béguin gav ädelhet och rörelse ➤ År 1947 gav Rose du Fief liv åt sin dotter Duchesse (e. Mon Béguin). Duchesse var Eugène Morels favorit eftersom hon hade en fantastisk framåtanda och det är en egenskap som vi ofta ser hos våra bästa hoppstammar. Hennes fader Mon Béguin (1934) levde upp till alla dåtidens kvalitetskrav. Han rörde sig smidigt och täckte mycket mark, hade vackra linjer och tillförde ädelhet till aveln. Duchesse fick endast en dotter, Impératrice (1952 e. Atour). Morel tog henne till den bästa fullblodshästen som fanns i byg­ den, den då superheta hingsten Rantzauxx, som gav henne tre döttrar på rad. Första dottern Taquine B (1963) är mormor till den internationellt kända hopphästen Quellia de Mescam (1980 e. Kissovo) med ryttaren Stéphane Gramont. Impératrices sista dotter är Violoncelle (1965), men det är osäkert om Rantzauxx är fadern. Det kan faktiskt även vara så att hon är fallen efter Kalabakaxx. Hon lämnade bland annat

Marc Houssins internationellt kända hopphäst Prince Cheux (1981 e. Irak E). Violoncelles första dotter är Déesse IX (1969 e. Nostradamus) som hade mycket framgång både inom hopp­ sporten och inom fälttävlan och sattes i avel först när hon var tolv år gammal. Déesse IX födde två godkända söner: Version (1987) och Beau Veneur (1989), båda efter Grand Veneur. Version tävlade under flera år med olika ryttare från familjen Grossin. Beau Veneur kom som föl till den då kända hingstuppfödaren Gilbert Lefèvre som sålde hästen till Franlaren Stud, i närheten av Johannesburg. Fram till att han blev skadad presterade Beau Veneur både inom sydafrikansk hoppning och dressyr. Det sistnämnda skulle kunna vara arvet efter Mon Béguin. Grenen med D­éesse IX återfinns också inom nutidens elitsport geno­m Longane de Laubry (e. Vas Y Donc Longane). Förra året vann denna SF-valack med ryttaren Thiago Ribas da Costa i sadeln bland annat Bonheidens Grand Prix. Presterade bra ➤

Artikelns huvudperson härstam­ mar från en gren efter Impératrices andra dotter Univers som föddes 1964. Hon födde endast ett föl, ett fuxsto med som fick namnet Caravelle. Vid födseln omkom dessvärre Univer och Eugène Morel var tvungen att hitta en surrogatmamma. Ur ett människoperspektiv var Caravelle (1968) helt föräldra­ lös eftersom hon dessutom var ett av de sex stofölen från hen­ nes fars sista betäckningssäsong. Detta var den välkända Bel Avenir (1945 e. L’Avenir xx). Som sexåring fick denna fux­

Föräldralöst föl ➤

La Joconde ➤ Rose du Fief ➤ Duchesse ➤ Impératrice ➤ Taquine B (Vingt Mai) (Kami du Fief) (Mon Béguin) (Atour) (Rantzau xx)

Univers (Rantzau xx)

Geisha J (Taquin)

Quellia ISP Mescam (Kissovo) de

Caravelle ➤ Gracieuse K ISP (Bel Avenir) (Artichaut)

Mélodie en Fa (Artichaut)

Caladin II ISP (Paladin des Ifs)

Tamise ➤ Bel Orange SF (Quasi Orange) (Mon Béguin)

Nabab ISP-SBS Rêve (Quidam de Revel) de

Hémonie (Cully)

Goldy ISP (Quidam de Revel)

Auréole (Nerveux)

Oreille (Un Domino)

Goldy är helsyster till Nabab och en värdig motståndare på internationell nivå. Detta kompakta fuxsto utmärkte sig framför­allt genom smidighet och ädelhet. Som femåring vann Goldy brons vid VM för unghästar i Lanaken. Foto Jacob Melissen.

34

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Violoncelle ➤ Prince ISP (Kalabaka xx de Cheux el. Rantzau xx) (Irak E)

Déesse IX (Nostra­ damus)

Illico ISP-CH Rêve (Olisco) de

Rose d’Iman (Imam d’Or)

Version SF (Grand Veneur)

Beau Veneur SF (Grand Veneur)

Déesse ➤ Longane ISP de L aubry de Laume (Vas Y Donc (Lou Piguet xx) Longane)


Sergio Alvarez Moya har haft stora framgångar med Le Rêve de Nabab.

”På världsrankingen för bästa avelshingstar i hoppning flåsar Nabab de Rêve sin pappa Quidam de Revel i nacken”

Den internationellt kända hopphästen Gracieuse K som tillhör Patrice Delaveau är Nabab de Rêves faster. Efter sin egen tävlingskarriär blev Gracieuse K bland annat moder till Stephane Delaveaus interna­tionellt kända hopphäst Caladin II (­e . Paladin des Ifs).

hingst en skada på höger bakben vilket gjorde att han blev svårbedömd, men som avelshäst blev han väldigt uppskattad tack vare ett vackert hals- och bogparti.

BWP, utan SF) vid internationella tävlingar med ryttaren Beat Grandjean. Hans två år äldre helbroder Rush de Rêve användes i Chile som avelshingst.

Nababs moder ➤ Det var ingen dålig kombination, efter Bel Avenir ur en Rantzau xx-moder; samma kombination som vi hittar hos Baloubet Du Rouets mormor. Caravelle födde fem döttrar och slutligen en son. Med äldsta dottern Gra­ cieuse K (1972 e. Artichaut) vann Patrice Delaveau de fran­ ska mästerskapen för juniorer två gånger. Efter att ha fått föl efter Vin d’Honneur och Elf III använde Eugène Mores sig inte av Artichaut igen förrän 1977, då Gracieuse K som fem­ åring visade upp en enorm talang. År 1978 kom Melodie en Fa till världen, Nababs moder. Denis Morel red henne som femåring och det gick så pass bra att hästen köptes av den kända ryttaren Christian Her­ mon som i sin tur sålde henne vidare till Belgien. Med ryt­ taren Jan Vleugels vann hon som sexåring bland annat brons vid Belgiens nationella mästerskap.

Fint blod talar sitt eget språk! ➤ Nabab har i sina första tre generationer inte något fullblod, men han har ändå mycket fullblod i härstamningen. I den fjärde generationen hittar vi Rantzau xx, Furiosoxx (2 gånger), L’Avenirxx, Harp­ hortasxx och Fra Diavoloxx. I den femte generationen finner vi självaste Orange Peel xx. Som vi nämnde tidigare återfinns denna berömda Orange Peel xx även i åttonde generationen som farfar till Rose du Fief. Travhästblodet bakom denna stammoder finns också hos Nababs morfar Artichaut. Irlan­ daise, mormor till Artichauts far Pierreville, var en TF och hennes far Jongleur var son till ingen annan än Bémécourt.

Skada stoppade karriären ➤ Det verkade som om hennes tävlingskarriär skulle få alla möjligheter att utvecklas, eftersom hon flyttade till stall Pessoa. En senskada spolierade emellertid alla planer på att fortsätta inom hoppsporten. Hon började nu en ny karriär som avelssto hos Stephan de Bruyn i Zandhoven med Nabab de Rêve som förstfödd. År 1992 föd­ des Nababs helsyster Pin Up de Rêve, ett litet fuxsto som 1997 under namnet Goldy och med Jenny Zoer i sadeln vann brons­ medaljen vid unghäst-VM i Lanaken. Även senare med ryttaren Peter Geerink presterade Goldy i internationella sammanhang. År 1996 födde Melodie en Fa den godkända hingsten I­llico de Rêve (e. Olisco) som så småningom hamnade i Schweiz. Här hoppade Illico (hans stambok är för övrigt inte

”Fullblodet” som Nabab själv inte visar men i allra högsta grad avlar vidare kommer alltså inte från tomma intet. Resultaten talar klar­ språk: Förra sommaren deltog Walnut de Muze med ryttaren Harrie Smolders och Vigo D’Arsouilles med ryttaren Philip­ pe Le Jeune vid EM i Windsor. Något senare slutade Valen­ tina van’t Heike med Jos Lansink i sadeln på en andra plats i finalen på Global Champions Tour i Doha. Redan under 2006 red Sergio Alvarez Moya i VM-finalen i Aachen med Le Rêve de Nabab och 2008 deltog Wido vid OS i Hong Kong med den Saudiska prinsen Faysal al Shaalan i sadeln. Andra framgångsrika avkommor från Nabab är Vici van’t Plutonia Hof med Ludo Phillipaerts, Nabab’s Son Z med Denis Lynch, Tikila med Mark Jespers, Mentor de Smet med Fabrice Dumartin och Merveille de Muze med Davide Kain­ ich. Deras far är alltså en franskavlad häst som skördar lagrar utanför Frankrike: “Bon sang ne peut mentir!” •

Resultaten talar klarspråk ➤

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

35


Utan bra ston kan man inte producera hopphästar av internationell toppklass. Det är filosofin som de driver på Eklunda stuteri. Paret Lena och Benny Zeiloths fokus är att få in fler ston med tävlingsmeriter i den svenska aveln. Av Maria André

Här kommer stona i första hand efter stormen när vi besöker Eklunda stu­ teri, en mil utanför Örebro. En lite trött Lena Zeiloth hälsar oss välkomna till det lilla röda torpet som med åren har vuxit till en gård med flera nya stallar och ett modernt ridhus. Da­ gen före intervjun har Lena tillsammans med maken Benny och 18-årige sonen Peder anordnat hingstvisning för 500 personer på anläggningen. – Det stod bilar överallt här igår. Det var helt fantastiskt att så många kom, säger Lena Zeiloth som börjar vänja sig vid uppmärksamheten. Eklunda stuteri har blivit något av ett fe­ nomen i Örebrotrakten. Det är hit man kommer om man vill betäcka sitt sto med prestationshingstar som har några av de bästa blodslinjerna i Europa. Varje år betjänar de cirka 400 ston och nästan 90 procent av dem har egna tävlingsmeriter.

Det är dagen

Tålmodigt arbete ➤ Men det har tagit nästan 20 år för paret Zeiloth att ta sig dit de är i dag. Lena Zeilot tävlade själv i hoppning upp till 1,40-klasser när hon var yngre. Som tonåring arbetade hon på Stig Nordkvists hingststation i när­ heten. Där fick hon se högklassiga hingstar som Utrillo, Dra­ gon och Herkules på nära håll.

36

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

Hästar har varit ett intresse som följt Lena genom livet. Genom dem träffade hon som 15-åring maken Benny och i 20-årsåldern arbetade hon som ridinstruktör. Men det var sönernas ”fel” att hon började med avel och hingsthållning. – När jag fick barn var det svårt att hinna med lektioner­ na. Det var enklare att hålla hingstar. Dessutom fick jag ta över när en av stationerna i närheten lades ner, berättar Lena. Avlar på prestation ➤ Ända från första början fanns idén att avla på prestation. Den första hingsten som stod på Eklunda var Favorit 476 som hade tävlat i svår klass i hopp­ ning med Bo Andén. Lena Zeiloth hade också ett utbyte med Rolf-Göran Bengtsson och tog över några av hans ston efter avslutad tävlingskarriär, bland annat stoet Nelly.
 Eklunda var också en av de första hingststationerna som började med transportsperma, för att kunna erbjuda de allra bästa hingstarna till stoägarna i regionen. I dag har de fyra hingstar stående på Eklunda, det är Cartier, Sir Oldenburg, Zorro och Business. I stuteriets program finns ytterligare 25 hingstar på transportsperma. De har ett nära samarbete med både det danska Stuteri Ask, holländska Nijhof och Van de


Lena och Benny Zeiloth tillsammans med sonen Peder, 18 år, som satsar all ledig tid utanför skolan på ridningen. Peder Zeiloth utbildar de flesta unghästarna på Eklunda stuteri.

Lena Zeiloth med egna uppfödningen Underground Ek f. 2005 e. Undercover–Casir Ask.

Två lovande treåringar. Cartouch Ek e. Numero Uno–Concorde och Keltic Ek e. Manhattan– Recruut.

Heffinck i Belgien för att kunna erbjuda de bästa internatio­ nella hingstarna. Lena tror att det är en av framgångsfakto­ rerna i hennes egen avel. – Vi har fördelen som aktör på hingstmarknaden att vi har kontakt med eliten. Det är roligt att jobba med personer som har ”knäckt koden” för hur man får fram bra individer som kan prestera på tävlingsbanorna. De för­ står också hur viktigt det är med bra ston. Lena kallar Eklunda för ett stuteri som arbetar i ”liten skala”. De får som mest åtta till tio föl per år. I vår är det bara fem. – Vi försöker spara våra unghästar. Vi avlar hellre på färre ston av bra kvalitet, än producerar många föl av lägre kvalitet. Dessutom är vi måna om att sälja till rätt personer. Föl säljer vi sällan. Och om vi gör det är det bara till ryttare som vi vet har kapacitet att ta fram det bästa ur hästen, berättar Lena.

Kontakt med eliten ➤

Kärnan i familjens Zeiloths egen avels­ verksamhet är alltså stona. Lena har sedan hon började med uppfödning på 1980-talet lagt mycket energi på att hitta de bästa kombinationerna för prestationsavel. Stona ska helst ha

Fem stolinjer ➤

tävlat själv eller åtminstone ha mödrar som producerat en rad hästar som utmärkt sig på tävlingsbanorna. Zeilots bygger en stor del av sin avel på fem stolinjer. Den första linjen representeras av det tyska stoet Luise f. 1992 e. Landadel–VeltenSohn som köptes i Hannover som fyraåring. – Vi har tagit elva föl på henne. Alla hennes avkommor är väldigt bra och som första föl gav hon dottern Salsa Ek, som i sin tur har producerat många fina gångartshästar. Försälj­ ningen av dem har fått sponsra vår hopphästavel, säger Lena och skrattar. 
 Fantastiskt temperament ➤ Det andra stoet är hol­ ländska Kim f. 1992 e. Recruut–Vasco som har gått svår hoppning och bland annat gett avkomman Kelly Ek f. 2004 e. Cornetto. Kelly som fick 9-9 i hoppning på treårstestet och kom till final i fyraårschampionatet. Kim är numera pensio­

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

>> 37


Stona på Eklunda stuteri går tillsammans i en större lösdriftsbox under vinterhalvåret. En modell som ofta används på holländska och tyska stuterier. BWP-hingsten Zorro f. 2004 e. Clinton–Cavalier som var 5-årschampion i BWP 2009 är inhyrd till Eklunda stuteri under en säsong för att betäcka. Han har ett fint temperament och reagerade inte nämnvärt på stoet några meter bort.

Peder Zeiloth i stallet efter ett träningspass.

nerad och Kelly ska så småningom ta över, hon har en bra tvååring e. Manhattan. Lena är särskilt förtjust i Kim-stammen. – Där finns ett supertemperament för prestation. Avkom­ morna till Kim levererar. De viker inte ner sig eller stressar. När det kommer till arbete är det hundra procent som gäller. Det senaste stoet som Lena hoppas mycket på är nyinköpta Excelente f. 2004 e. Diamant de Semilly–Clinton från en av Belgiens främsta stolinjer Ovanna-stammen. Excelente har myck­ et prestationsblod i sig. Modern är bland annat helsyster med två Grand Prix-hästar, Almachtig och Utrillo van de Heffinck. Fadern Diamant de S­emilly tog lagguld i VM i Jerez 2002. – Jag hade tur som kunde köpa Excelente. Det berodde helt på lågkonjunkturen. Trots det är det en stor ekonomisk satsning att få loss ett sto av den här kvaliteten. Den fjärde stolinjen hos Zei­ loths representeras av Havanna Ek f. 2005 e. Heartbreaker–Lux Z ur Roma H-stammen. Det är ett ungt sto som de valt att avla på direkt eftersom stammen är så stark tävlingsmässigt. I Benny Zeiloth visar upp år har Havanna ett föl e. Can­ BWP-hingsten Zorro f. 2004 e. Stor ekonomisk satsning ➤

Clinton–Cavalier.

Eklunda stuteri
 Plats: Beläget en mil väster om Örebro Ägare: Drivs av Lena och Benny Zeiloth. Sonen Peder Zeiloth, 18 år, rider in och utbildar alla hästar på gården.
 Verksamhet: Hingststation, seminstation och egen uppfödning. Fyra hingstar står på Eklunda stuteri för betäckning, det är Cartier, Zorro, Sir Oldenburg och Business. Dessutom har de ytterligare ett 25-tal hingstar på transport- och fryst sperma. Den egna aveln baseras på nio ston. Varje år tar de mellan fem och tio föl på dessa ston.

38

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

turano och hon är seminerad med Le Tot de Semilly. Den femte stolinjen på Eklunda representeras av Viktoria f. 1998 e. Darco–Boston. Hon tävlades framgångsrikt i Ita­ lien som unghäst. Viktoria är dräktig med Diabeau. Genom åren har Eklunda stu­ teri producerat ett tiotal hästar som har gått svår klass. De som har utmärkt sig är bland annat Carrera e. Cortez tävlad av Fredrik Linell och Vildros e. Turban Rose–Voltaire som exporterades till Norge, därtill kommer Terra, Lazio, Sim­ son, Calista Ek m fl. De är också stolta över att ha tagit fram hingsten Undercover f. 2001 e. Heartbreaker–Carthago som vann fyraårschampionatet 2005.
 Lena låter sig inte stressas av att man ännu inte har fått fram fler avkommor som gått svår klass. Hon vet hur lång tid det tar att bygga en prestationsstam. – Genetiken är långsam och det blir inte alltid som man vill. Man måste vara uthållig och se sin avel i flera steg. Vi har en tydlig plan, samtidigt som vi måste våga ta risker ibland.

Har en tydlig plan ➤

Härstamningen mycket viktig ➤ De få tillfällen hon köper in nya ston eller väljer hingstar studerar hon härstam­ ningen noga, framför allt stostammen. Prestation är a och o, samtidigt som det måste finnas linjer och hingstnamn i stamtavlan som ryttarna reagerar positivt på. – Målet med vår verksamhet är att få fram attraktiva häs­ tar, med både prestation och bra härstamning. Idag räcker det inte att en häst har presterat bra. Om den har en ointres­ sant stamtavla är den ändå svår att sälja. Bra blodslinjer och


SUPREME OUTSTANDING PERFORMANCE

Supreme High Rider 3 799 kr Quick Release Stirrup 799 kr

prestation är intimt sammanlänkade, sedan måste bra utbild­ ning och matchning till för att hästen ska lyckas. Lena tror att svensk hopphästavel skulle dra fördel av att stoägarna fick mer valfrihet när de ska välja hingst. Hon menar att Avelsföreningen bromsar den in­ ternationalisering av aveln som påbörjats i Sverige. 

– Uppfödarna är helt rätt på det. Men ASVH hindrar dem. Man borde kunna använda bra hingstar från exem­ pelvis Tyskland utan att behöva gå igenom hela den svenska avelsvärderingsprocessen. Den som tar den största risken är ju ändå stoägaren. Som hingsthållare tycker hon sig se en trend där färre ston betäcks inom ASVH, men där antalet föl ändå är konstant.

 – Min tro är att avkommorna i stället registreras i andra för­ bund. Det fenomenet har exploderat de senaste åren. Stoägar­ na vill stå på barrikaderna i dag, de vill profilera sig. Jag skulle verkligen välkomna att ASVH lyssnar på de vindar som blåser bland uppfödarna. Låt marknadskrafterna råda! En häst född i Sverige ska också kunna ursprungsregistreras här.

Kritisk till ASVH ➤

Satsa på scoop och kapacitet ➤ Om Lena får ge ett råd till stoägare är det återigen att satsa på hingstar med mycket scoop och kapacitet. – Vi ser en trend där banorna kommer att bli tuffare. I många år har vi satsat på att få lättare hästar i Sverige, som är högt i blod. Men egentligen spelar det mindre roll hur en hopphäst ser ut så länge den kan hoppa högt och har rätt temperament, säger Lena avslutningsvis. •

Competition Stirrup with SCS3 LITE® tread (65 mm) 799 kr

www.mountainhorse.se


Astrid Ohlin är en av de starkaste drivkrafterna bakom den nybildade hopphästägarklubben som fått namnet Swedish Showjumpers Owners Club, SSOC. Foto: Jan Gyllensten

Nu har Hopphäst­ägar­ klubben sett dagens ljus Nu bildas Swedish Showjumpers Owners Club, SSOC, för att till­ varata och främja hopphästägarnas intressen, samt att verka för framskjutna internationella placeringar för svensk hoppsport i f­ramtiden. Initiativtagare är Astrid Ohlin. En interimsstyrelse är bildad med fr h, Knut-Axel Nordenbeldt som ordförande, Astrid Ohlin som sekreterare, Britta Åhlund som kassör och Royne Zetterman som valberedning.

Av Jan Gyllensten Sedan lång tid tillbaka har det funnits en irritation hos ägarna till många av våra framgångsrika hopphästar. Irritationen har berott på svårigheterna att få gehör för sina intressen och synpunkter hos det svenska ridsportförbundet och många täv­ lingsarrangörer. En av dessa hästägare är Astrid Ohlin, som se­ dan mitten av 90-talet äger hästar som rids av Peder Fredricson. – Jag hade länge gått och tyckt att vi borde göra något, men har avstått för att inte uppfattas som en grinig gammal hästägare. Men när Gösta Asker tillträdde som förbunds­ kapten drev han på om bildandet av en hopphästägarklubb genom att förkunna att; ”ska vi få folk att vilja bli hästägare, måste vi ta hand om dem också”. Då kände jag att nu måste vi göra något, säger Astrid Ohlin som är en av de starkaste drivkrafterna bakom den nybildade klubben.

Under Scandinavium­ tävlingarna i slutet av februari träffades Gösta och Astrid till­ sammans med hästägarna Britta Åhlund, Knut-Axel Norden­ beldt och Royne Zetterman. Med på mötet som idéspruta var också Gunnar Larsson. För Gösta Asker blev mötet dessutom ett bevis på en hästägares verklighet. Mötet fick nämligen hållas i arenans sjukvårdsrum eftersom hästägarna inte hade tillträde till någon annan lokal. Under mötet i Göteborg bildades en arbetsgrupp med Astrid, Britta, Knut-Axel och Royne, som träffades på nytt i början av april. Vid mötet i april beslutade de sig för att arbeta vidare och att preliminärt hålla ett första årsmöte under Globen-tävling­ arna i höst. En interimsstyrelse utsågs med Knut-Axel som ordförande, Astrid som sekreterare, Britta som kassör och Royne som valberedning. De hann också med att diskutera ett förslag till stadgar som tagits fram, samt att titta på ett ut­ kast till en logotyp som Peder Fredricson skapat.

– att jobba för att svensk hoppsport ska nå framskjutna internationella framgångar. – att jobba för att hästägarens roll inom svensk hoppsport ska uppmärksammas. – att jobba för att hästägarens intressen ska tas till vara. – att få fram nya hästägare. – att utveckla relationerna mellan hästägare och ryttare. – att vara kontaktorganisation gentemot SvRF i hästägarrelaterade frågor.

Träffades på Scandinavium ➤

SSOC har flera syften ➤ Klubbens officiella namn kommer att bli Swedish Showjumpers Owners Club, som förkortas till SSOC. Härnäst kommer de att börja med att ta fram en medlemsnål, som ska utgöra nyckeln till de förmåner som klubben skapar och förhandlar fram hos förbundet och tävlingsarrangörerna. I stadgeförslaget står att föreningens syften bland annat är;

40

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

– Arrangörerna har varit mycket positiva och vi kommer att hålla vårt första officiell­a möte vid tävlingarna i Norrköping. Sedan ska klubben ock­ så finnas på plats i Falsterbo, Hammarö, SM i Stockholm, G­loben och Scandinavium (2011), berättar Astrid Ohlin. En person förutom Gösta Asker som gett Astrid Ohlin in­ spiration till bildandet av SSOC är den franske europamästa­ ren Kevin Staut. När de träffades berättade han att den franska hoppryttarklubben gått samman med den franska hopphäst­ ägarföreningen och presenterat en gemensam kravlista för det franska ridsportförbundet som man lyckades driva igenom. En av Kevins stora käpphästar under samtalet med Astrid var att ”förbunden måste visa respekt för hästägarna, annars har vi snart inga hästar att rida på och därmed inget jobb…”.

Inspiration från Franrike ➤

Vem kan då bli medlem i SSOC och vad kostar det? – Årsavgiften kommer att vara 1 000 kronor och äger man en häst som rids av en senior ska den ha varit placerad i 1.45-hoppning vid ett internationellt tvåstjärnigt meetin­g, eller ha varit placerad i 1.50-hoppning nationellt. Men även ägare till YR- och junior-hästar är välkomna i klub­ ben och för deras del krävs att hästen ska ha varit placerad i 1.35-hoppning internationellt, avslutar Astrid Ohlin •

Måste uppfylla vissa kriterier ➤


Nu flyger Flip´s Little Sparrow mot nya mål I början av april såldes Butterfly Flip´s omskrivna embryoföl ”Sparven” och ska nu utbildas mot nya mål av Peder Fredricson. Show J­umping var med vid ankomsten till Grev­ lundagården på Österlen i Skåne. Av Jan Gyllensten

omskrivna avkommorna i svensk ridsport blev säkerligen det stoföl som Malin Baryards gamla tro­ tjänare Butterfly Flip fick i maj 2006 med VDL Cardento genom en embryotransfer. När fölet föddes hemma hos upp­ födaren Kristina Larsson döptes hon snabbt till Flip´s Little Sparrow, men hon har mest kommit att kallas för Sparven. De första åren tillbringade Sparven hemma i Värmland hos Kristina, som också påbörjade hennes utbildning. När det var dags för inridning och förberedelser för kommande unghäst­ test flyttades hon över till Naturbruksgymnasiet i Kvinnersta utanför Örebro, som skötte om detta på bästa sätt. Så pass bra att Sparven på 3-årstestet fick betyget 9-9 i hoppning.

En av de mera

Intressant stamtavla ➤ Att Sparven nu blivit såld till Astrid Ohlin som sedan lång tid tillbaka är hästägare åt Peder Fredricson, är mest en tillfällighet, berättar Kristina Larsson. – Men alla mina hästar är i princip till salu och nu var ti­ den inne. Särskilt kul med denna försäljning tycker jag att det är, eftersom hon härigenom blir kvar i Sverige. Försäljningen har gått fort. I mitten av mars var Peder till­ sammans med Lisen uppe och tittade på Sparven och provred. – Vi var nöjda med vad vi såg och hur det kändes, men i hög grad är det också stamtavlan som gör stoet intressant. Med en mamma, pappa och morfar (Robin Z) som alla del­ tagit i OS går det inte att bortse ifrån att Sparven är minst lika intressant ur avelssynpunkt som tävlingshäst, säger Peder. Långsiktigheten värdefull ➤ – Lite av ett ödets sammanträffande är det kanske också genom att vid OS i Athen 2004 red jag, Malin och Peter i det svenska laget. P­eter och Malin på de hästar som är föräldrar till den häst jag nu fått i mitt stall, berättar Peder. För Peders del är det självklart också extra värdefullt att det är Astrid Ohlin som är ägare till hans nya häst. De har ett samarbete sedan snart 15 år tillbaka och syftet med den

Kristina Larsson lämnar över Flip´s Little Sparrow till Astrid Ohlin och Peder Fredricson.

Flip´s Little Sparrow f. 2006 e. VDL Cardento, u. Butterfly Flip e. Robin Z. Foton: Jan Gyllensten

nya hästen är tävling och avel snarare än ett tävlande mot en försäljning, något som ger en långsiktighet som Peder sätter stort värde på. Vilka ser då Peder som de främsta egen­ skaperna hos Flip´s Little Sparrow? – I första hand måste det bli härstamningen och att hon står högt i blod med mycket fullblod i stamtavlan. Sedan är hon ädel i typen och har en bra storlek med sina 171 centime­ ter utan skor. Om vi till det lägger att hon känns oerhört trev­ lig att ha att göra med så är jag givetvis mycket glad just nu, avslutar Peder när han stänger boxdörren om sin nya häst. •

En ädel typ ➤

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

41


Ton Vullers driver Animal Embryo Center tillsammans med sin hustru Fieke. Att han är stolt över verksamheten råder inga tvivel om. Embryotransfer är, menar han, den självklara metoden för att nå ett snabbare avelsframsteg. Foto: Lotta Isacsson

Embryotransfer i stor skala

– ger ett snabbare avelsframsteg Mellan 150 till 200 ston av toppklass kommer årligen till Animal Embryo Center i holländska Maria Hoop för embryotransfer. – Det går inte att ha en sådan här verksamhet i liten skala, säger Ton Vullers som driver centret tillsammans med hustrun Fieke. Av Lotta Isacsson

att erkänna sina fördomar. En person som driver en enorm, kommersiell anläggning för embryo­ transfer skulle kunna upplevas som chef för en hästfabrik.

Det är lika bra

42

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

I det här fallet kan ingenting vara mer fel. Ton Vullers är otvivelaktigt en hästkarl. Ut i fingerspetsarna. Det märks redan när vi kör längs allén som leder fram till bostadshus, kontor och stall; de flesta i typisk holländsk byggnadsstil med murriga färger och stommar av smalt tegel. Ton Vullers tittar ideligen ut genom bilrutan. Ett flertal stall skymtar här och var. Hagarna är oändliga, breder ut sig i alla riktningar. – Jag kan se på en kilometers avstånd, eller fem, om nå­ gonting är fel, säger han. Om någon häst inte verkar äta som den ska eller om det är oroligt i flockarna. Någon siffrornas man är han däremot inte. ”Jag vet inte, jag har inte räknat” svarar han på frågan om hur många stall de egentligen har. ”Massor” bemöter han frågan om hur många mottagarston som finns på anläggningen. Ett par


Embryotransfer på Animal Embryo Center – så här går det till: – Donatorstoet och dess ägare anländer till gården – Ett kontrakt mellan centret och hästägaren upprättas – Donatorstoet stallas upp på gården – Ultraljud och frekventa follikel-kontroller utförs – Donatorstoet insemineras – Urspolning av embryon på sjunde dygnet (ett par dagar senare på äldre ston) efter insemination – Överföring av embryo till mottagarstoet – Mottagarstoet köps av donatorstoets ägare – Mottagarstoet transporteras till sin nya ägare – Mottagarstoet fölar – Donatorstoet registreras som mor till fölet – Mottagarstoet säljs tillbaka till centret

Ett av flera stall med mottagarston. Runt 230 till 250 mottagarston finns i allmänhet på gården. Det garanterar att när ett donatorsto är i brunst finns alltid ett flertal mottagarston som ”matchar”. Stona står gruppvis tills embryotransfern är genomförd. Foto: Animal Embryo Center

I det kontrakt som upprättas mellan Animal Embryo Center framgår att centret garanterar att ta väl hand om donatorstoet. Men ansvaret för hästen har ägaren. Likaså är det ägaren som bär de ekonomiska riskerna vad gäller spermakvalitet, samt vid eventuell transport av sperma till centret. Mer om Animal Embryo Center: www.animalembryocenter.com

timmar senare, medvetet eller omedvetet, nämner han att det rör sig om 230–250 ston. Men Ton Vullers vill inte prata om siffror. Han vill prata om hästarna. På gården finns för dagen dona­ torston som Ut Wodka (Cassini I–Wodka), Carthagos hel­ syster Cover Girl, samt Eramia med tre döttrar som tävlar in­ ternationellt. Vi promenerar längs stallgångarna. Ton Vullers stannar upp då och då, kikar in i någon box. Han berättar om hästarna, fort och engagerat. I en av hagarna finns hon, O-Contendra. Det donatorsto Ton Vullers för dagen anser bäst. – O-Contendra är helsyster till Contendro I och II och hon kommer att få sju föl i år. Fyra efter Indoctro och tre e­f ter Conway. Sju föl! Det är hisnande, förstås. I de allra flesta fall får ju stona inte mer än ett föl per säsong. – O-Contendra är en bra märr… säger han och skrattar. En väldigt fertil märr! Bland övriga kända donatorston kan nämnas Corlands helsyster BB Corlanda, Indoctros helsyster Faletta, samt U­nika som är mor till Arco III. Centret tar emot hästar av olika slag. Förutom hopp- och dressyrhästarna kan nämnas bland annat araber, frieser och quarterhästar. Namnkunniga ston ➤

Mottagarstoet viktigast ➤ Ton Vullers är förstås stolt över de kända ston som finns, och de som funnits, på gården. Men han är minst lika stolt när vi besöker ett av stallen med

Infarten till Animal Embryo Center i Maria Hoop. Till gården kommer årligen 150 till 200 donatorston för embryotransfer. Några andra tjänster som utförs på gården är bland annat AI, urspolning och frysning av embryon samt behandling av olika typer av fertilitetsproblem. Foto: Animal Embryo Center

mottagarston. De allra flesta är stora, rejäla, välgödda. Några runda om magen, förstås. De står gruppvis tills embryotrans­ fern är genomförd. Sedan flyttas de till en egen box. – Ett mottagarsto ska ha bra lynne, vara ganska stor och ha mycket mjölk. Det är det viktigaste, säger Ton Vullers. Hur duktiga donatorstona än är, är mottagarstona den vikti­ gaste biten. Och bra sperma förstås. Som mottagarston används ofta franska travston; sådana som aldrig blev några stjärnor. – De är lätta att arbeta med och har en väldigt bra moders­ instinkt. Ton Vullers berättar mycket om anläggningen i sig. Pekar mot taken och visar den öppna nocken som gör att luften i stallen alltid är fräsch. Berättar om vikten av bra belysning. Drar ut en hötuss ur en bal och visar. Alla små detaljer, me­ nar han, kan utgöra skillnaden mellan en bra och en dålig verksamhet. Sin filosofi för hästhållningen sammanfattar han med tre ord: – Du måste titta, lyssna och lukta. Han tycker att vi ofta gör saker mer komplicerade än de faktiskt är. Att en stor portion sunt förnuft räcker långt. Surrogatmamman säljs ➤ När mottagarstoet blivit dräktigt och har förblivit så vid 42-dagarskontrollen, köps hon av donatorstoets ägare som tar med henne hem till sig. Det är en praktisk lösning eftersom hon då kan föla i lugn och ro hos den nya ägaren, istället för att hon ska transporte­ ras senare, med föl vid sidan. Mottagarstoet, under förutsättning att hon är vid god hälsa, köps sedan tillbaka av Embryo Center för ungefär två

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

>> 43


Ett av gårdens mottagarston tillsammans med ett föl undan Erika Lickhammers stjärnsto Restless. Fadern är Caretano Z. Foto: Lotta Isacsson

”Ett mottagarsto ska ha bra lynne, vara ganska stor och ha mycket mjölk”

Mottagarston i undersökningsspiltor. Ofta används franska travston som mottagarston. Dels för att de är trevliga att hantera, dels för att de har en god modersinstinkt. Foto: Animal Embryo Center

tredjedelar av den köpesumma donatorstoets ägare betalat för henne. Undantagsvis stannar mottagarstoet på gården hos Ton Vullers och fölar där. Det sker bland annat om äga­ ren bor långt bort. – Det kommer donatorston från alla möjliga länder, M­exico, Spanien, Brasilien, Colombia, Sverige, Finland, Tyskland… och till och med Azerbajdan! Han nämner ett och annat exempel på namnkunniga kun­ der, men är generellt försiktig med den typen av information. Embryotransfer används på några olika kategorier av ston. Bland annat tävlingsston för­ stås, som ägaren vill avla på parallellt med karriären. Det kan vara äldre ston, problemston eller ston som av olika anled­ ningar inte kan bära ett föl själv. De senare kategorierna har

Teknik för toppston ➤

44

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

förstås en sådan stam att de bedöms vara genetiskt mycket viktiga individer. Att det här är en verksamhet som kräver stinna plånböcker hymlar inte Ton Vullers med. – Det här är en teknik som används på topphästar, inte ”normala” ston. Det är alldeles för dyrt. Uppstallning av donatorstoet kostar ungefär hundra kronor per dag, ultraljudsundersökningar och så vidare inräknat. Se­ dan tillkommer spolning, 2 500 kronor. När stoet är dräktigt vid dag 42 betalar ägaren 20 000 kronor, samt köper motta­ garstoet för 12 000 kronor. I de flesta fall köper centret sedan tillbaka mottagarstoet efter fölning, för 8 000 kronor. I 40–45 procent av fallen lyckas embryotransfern. Skulle stoet inte vara dräktigt dag 42 betalar ägaren endast för spolningen. Dessutom, inte att förglömma, betäcks som bekant inte högkvalitativa ston med de allra billigaste hingstarna. Men hingstkostnaden är ett kapitel för sig. Omfattande verksamhet krävs ➤ Enligt Ton är de­ ras anläggning, där verksamheten startade 2001, den enda i hela Nederländerna som framgångsrikt arbetar med embryo­ transfer. Måhända låter det kaxigt, men han förklarar att det stora antal mottagarston de har är en av anledningarna. – Det går inte att driva en sådan här verksamhet i liten skala, säger han. När ett donatorsto är i brunst finns alltid ett flertal mottagarston som också är det. Ständig beredskap för embryotransfer, med andra ord. Och det innebär att det aldrig behöver manipuleras med brunsterna, aldrig tillföras exempelvis prostaglandin. Några andra tjänster som Ton Vullers erbjuder är att cen­ tret tar emot embryon från andra kliniker, för att användas på något av mottagarstona. Vidare utförs AI och centret har tillgång till sperma från en mängd olika stuterier såväl inom som utanför Nederländerna. Sperma kan också lagras. De utför även avlägsnande av cystor, tvillingreducering och be­ handling av fertilitetsproblem. En välfungerande infrastruktur är en annan sak Ton Vul­ lers framhåller som en nödvändighet vid drift av en sådan här verksamhet. Deras närhet till bland annat Tyskland, Frankrike samt de nordiska länderna är en stor fördel. Vad är naturligt? ➤ Ton Vullers är i grunden lantbru­ kare och arbetade tidigare med embryotransfer på kor. Att det här är metoden för att nå ett snabbare avelsframsteg ser han som självklart. Det är väldigt enkelt, menar han, och återkommer till exemplet med O-Contendra och det faktum att hon om allt går som det ska, kan få hela sju föl i år. Att få fram de fölen – förhoppningsvis några riktigt bra hästar – skulle förstås ha tagit sju år på ”naturlig” väg. Men han förstår de som kritiserar, eller i alla fall ställer sig tveksamma till, metoden. Och han säger att embryotransfer självklart inte är naturligt, men frågar samtidigt: – Är det naturligt att använda fryst sperma? Är det natur­ ligt att hoppa med hästar i tävlingar, eller dressyr, galopp, trav? Allt det är inte heller naturligt. – Men en sak är väldigt viktig, tillägger han med efter­ tryck. Manipulera aldrig någonsin med DNA! •


Satsar på kvalitet ➤ Jag vill passa på och gratulera Magnus Dyren­ dahl, uppfödare till Lunatic e. Land­ lord u. Utriette e. Utrillo och Bengt Andersson i Varberg uppfödare till

gångar. Tvärtom måste dessa framgånga­r ses som en indikation på att det är möj­ ligt för lilla Sverige att vara med och tampas med den yttersta världseliten. Avel och sport nu måste satsa sten­ hårt tillsammans för att få en ännu vassare spets och framförallt en störr­e bredd på toppen. Våra toppryttare h­å ller verkligen yttersta världsklass men hästmaterialet är för litet och måste stärkas upp. Det visar sig återigen att en del av de svenskfödda unghästarna som får chansen genom att de hamnar hos rätt utbildare verkligen håller måttet men hur många stjärnor finns det som aldrig får chansen? Unghästutbildningen är en av de f­rågor som avelsgruppen inom Visio­n 2016 – Rio de Janeiro lyfter fram och som kommer att bearbetas av Jens F­redricsons grupp.

Dessa framgångar måste ses som en indikation på att det är möjligt för lilla Sverige att vara med och tampas med den yttersta världseliten” Caramell KS e. Cardento u. K’S Elle­n e. Electro. Dessa exempel visar att det finns svenska uppfödare som satsar på kvalitet och som lyckas med sina s­atsningar. Tidningen Show Jumping kommer att lyfta fram ytterligare några av de svenska uppfödare som satsar på ston och hingstar på högsta nivå i några a­rtiklar i kommande nummer. Visar att det är möjligt ➤ Na­

turligtvis är det inte så att alla problem nu är lösta och att vi kan luta oss lugnt tillbaka och vänta på ytterligare fram­

Avelsrådgivning ➤ Avelsruppen,

som leds av Jana Wannius, menar att uppfödarna är i stort behov av avelsråd­ givning både när det gäller vilka ston som bör användas i avel och hur man ska välja hingst. Det blir allt mer tydligt att de flesta hästar som idag går på allra högsta internationella nivå också är fall­ na efter hingstar som själva varit fram­ gångsrika tävlingshästar på denna höga nivå. Steget är oerhört långt från att vinna ett bruksprov som 3- eller 4-åring till att bli en internationell mästerskaps­ häst och det säger sig självt att det är omöjligt att testa alla de kvalitéer som

Ska vi lyckas hänga med i den explosionsartade utvecklingen inom internationell hopphästavel måste vi lära oss att kombinera den genuina uppfödarkänslan med moderna avelstekniker, det skriver Peter Ljungcrantz i sin krönika.

Ljungcrantz

Det känns som om vi fått något av K­öpenhamnseffekten även inom hopp­ sporten. Det räckte med att världens klimatforskare och ledande politiker träffades och diskuterade klimatfrågan i Köpenhamn för att vi skulle få en riktigt rejäl vinter. En liknande effekt tycks Vision 2016 Rio de Janeiro ha haft på svensk hopp­ sport. De svenska ryttarna har haft fantastiska framgångar på de s­enaste världscupshoppningarna i absolut tuf­ faste konkurrens och det blir ju inte sämre av att två svenskfödda hästar v­a rit med i toppen.

Avelskrönika

Avel och sport måste satsa stenhårt tillsammans

behövs hos en så ung häst. Bruksprovet måste ses som en första relativt osäker indikation på vilka egen­ skaper unghingsten besitter och därför måste kraven skärpas betydligt. Grup­ pen menar att bara de absolut största talangerna ska godkännas, kraven på härstamningen måste vara större och godkännandet ska inte vara slut­giltigt förrän hingsten visat prestation på å­rgångstävlingarna.

Moderna avelstekniker ➤ Upp­ födarna måste få hjälp med att hitta de intressantaste hingstarna samt att för­ säkra sig om att få tillgång till sperma av god kvalité från de hingstar som hela världen vill använda. Tänk om ASVH kunde försäkra sig om optionsavtal för att få sperma från dessa hingstar, vilket incitament för att få uppfödarna att bli medlemmar. Ska vi lyckas hänga med i den explo­ sionsartade utvecklingen inom interna­ tionell hopphästavel måste vi lära oss att kombinera den genuina uppfödar­ känslan med moderna avelstekniker. Vi måste tillägna oss kunskap om allt från avelsindex, stofamiljer, golden crosses, och framgångsrika morfarshingstar till embryotransfer, provrörsbefruktningar och kanske till och med kloning. Av Peter Ljungcrantz

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010

45


Ta vara på de unga

talan gerna

Isabell Bengtsson

I skånska Dösjebro, cirka 15 minuters resväg från Lund, bor en ambitiös tjej med såväl stora framtidsplaner som goda förutsättningar att uppnå dem. Med sitt framgångsrika sto Donna Lutje vann Isabell Bengtsson bland annat junior-SM 2009 och nu satsar hon fullt på att nå final i junior-EM i Frankrike i sommar.

Om ett drygt år tar Isabell Bengtsson examen från Pol­ hemsgymnasiets samhällsprogram och sedan är det ridning på heltid som gäller. Där är det både nationella och inter­ nationella stortävlingar som lockar och målet är att delta i världscupen och VM om några år. – Dit är det naturligtvis en bra bit kvar och nu satsar jag först och främst på att bli uttagen i det svenska laget och för­ söka nå final i junior-EM. Förra året deltog jag där för första gången, men tog mig tyvärr inte till final, berättar Isabell.

Däremot gick det väldigt bra för Isabell på hemmaplan under 2009. Bland annat vann hon junior-SM på sitt favoritsto Donna Lutje och tilldelades Agrias stipen­ dium till årets juniorryttare. Det senare innebar att hon fick motta 50 000 kronor – ett välkommet bidrag till en tjej som turnerar Europa runt med sina fem tävlingshästar så fort hon har möjlighet. För förutom skolarbetet är det i princip bara hästar som gäller. När jag ska försöka få tag på Isabell för en intervju via telefon pratar jag med hennes pappa Peter Bengtsson: – Du kan prova att ringa henne hem mellan kvart över tre och halv fyra. Då har hon precis kommit med bussen och du hinner nog prata med henne innan hon sticker ut i stallet. Och det är mycket jobb med fem hästar. – Jag tränar mina hästar varje dag och har som mål att alla fem ska gå sex dagar i veckan. Det klarar jag naturligtvis inte själv utan har min mamma och mina kusiner till hjälp.

Stipendium ➤ Av Kristin Fridholm

Isabell har levt med hästar i hela sitt liv och började rida redan som fyraåring. För två år sedan gick hon över från ponny till stor häst. Att ha den bakgrunden tror hon är en stor fördel men inte ett måste för att bli en duktig ryttare. – Jag tror att det handlar om den egna ambitionen och jag tror att man kan nå framgång även om man börjar rida se­ nare i livet, säger hon. Men även med en stöttande familj och en mamma som själv har lång riderfarenhet innebär det mycket arbete att bli en duktig hoppryttare. – Det är viktigt att komma ihåg att det är vardagsslitet som gör att man kommer vidare. Min styrka är att jag är am­ bitiös och verkligen vill komma framåt. Dessutom har jag haft turen att få rida bra hästar. •

Vill framåt ➤

Foto: Jan Gyllensten

Ålder: 17 år Ridklubb: Dagstorpsortens ryttarförening Största framgångar: Vann junior-SM på stor häst 2009, kvalade in till junior-EM samma år. Bästa hästar: Donna Lutje och Gianna. Hon har även ett par 7-åringar som hon hoppas mycket på framöver.

46

SHOW JUMPING • NR 2 • 2010


Horses On Request Vi föder upp hästar i både dressyr och hoppning från europeiska Elitstofamiljer. Vi kan hitta en häst till dig som uppfyller dina krav. Hästar med korrekt exteriör och temperament som du kan njuta av.

Välkommen!

No Worries (No Limit - Voltaire - Gag xx, född 2005) är vår egen uppfödning. Han var tredjeplacerad vid BT-löshoppningsfinalen 2008 med betyg 9,7. Han vann sin kvalitetstävlan i hoppning i Flyinge med total poäng 8,6 då han fick 9 för typ och 9-9 för hoppning. Som fyraåring var No Worries den bästa SWB hästen i BT finaalen med betyg 106,6. No Worries avelsvärderades vid bruksprovet 2010. Modern Garesse har själv tävlat internationell 130-hoppning. Moderns helsyster, Finesse, har deltagit i OS i det Holländska landslaget. År 1997 blev Finesse utvald som årets häst i KWPN-stamboken. Hon har i sin tur lämnat den KWPN-godkända hingsten Kigali, som vann unghäst-VM i hoppning år 1997 och tävlar nu framgångsrikt i de högsta internationella dressyrklasserna. No Limit vann sitt KWPN-bruksprov med 9 för avstamp, 8,5 för scope, teknik och hoppförmåga. No Worries tävlas av Piia Pantsu.

www.

SWB.se

Foto: Krister Lindh

Där avel och sport möts

Katri Wäyrynen, Flyinge 532, 24793 Flyinge • Mobil 070 5252987 • Fax 046 52892


Posttidning B Returadress: Hopphästklubben c/o Lime AB Tejarps Gård, 230 41 Klågerup

equalityline.se

EQUALITY LINE HORSE SHOW 29 JULI – 1 AUGUSTI 2010, HAMMARÖ, VÄRMLAND

Välkommen till Värmlands största hästfest Equality Line Horse Show har något för alla, med tävlingar på tre banor samtidigt. Blandningen av klasser gör att både toppryttare och amatörer kan tävla i samma event. Totalt delas det ut cirka en miljon kronor i prispengar. Dagarna innehåller internationella (CSI-2* & CSI-J), natio-

nella och regionala klasser, samt en särskild unghästtävling. En nyhet för i år är deltävlingen i den nystartade internationella satsningen Nordic Development Tour. Ta med hela familjen till tävlingens show ground, vackert belägen vid Vänerns strand. Läs mer på equalityline.se

750 HÄSTAR | EN MILJON I PRISPENGAR | TRE TÄVLINGSBANOR | RIDSPORTSBUTIK OCH OUTLET | LAMICELL CUP FINAL | RYTTARBANKETT | PUB OCH DISCO | RESTAURANG MED TRUBADUR | VIP | 150 LASTBILAR | PONNYRIDNING | INTERNATIONELL TÄVLING | NATIONELL TÄVLING | REGIONAL TÄVLING | UNGHÄSTTÄVLING | BEACHFOTBOLLSPLAN


Showjumping_2010_02