Page 28

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Upprustningen av Roslagsbanan blir 1,5 miljarder kronor dyrare än kalkylen för två år sedan. Prognosen landar nu på 9,5 miljarder.

Infrastrukturprojekt missar alltid målet Glädjekalkyler och bristande projektledning präglar dagens infrastrukturprojekt, trots att det finns metoder och verktyg för att komma till rätta med problemen – men debattskribenterna frågar sig om viljan finns?

F

ör ett par veckor sedan avslöjade tidningen Metro att upprustningen av Roslagsbanan beräknas bli 1,5 miljarder kronor dyrare än vad som budgeterades så sent som för två år sedan. Det är en fördyring på 19 procent. Forskning visar på att det genomsnittliga kostnadsöverdraget i svenska järnvägsprojekt ligger på drygt 21 procent. Roslagsbanan är därmed i linje med snittet. Än så länge. Ytterligare fördyringar kan tillkomma under de fem år som återstår innan projektet ska vara färdigt. Ansvariga politiker och tjänstemän duckar för frågan om vad detta beror på med hänvisning till kommersiell sekretess. I Riksrevisionens rapport angående statens satsningar på transportinfrastruktur (RiR 2012:21) granskas styrningen av sta28

tens insatser för att utveckla och underhålla transportinfrastrukturen. Rapporten pekar i fem punkter på problem i regeringens säkerställande av en effektiv användning av statens resurser. En av dessa är ”att överskattade nyttor och underskattade kostnader föreligger i beslutsunderlagen”. Inga överraskningar

Som nämnts ovan är denna fördyring dock inte unik i infrastrukturprojekt av detta slag. Professor Bent Flyvbjerg vid universitetet i Oxford har under många år studerat träffsäkerheten i budget för olika infrastrukturprojekt och resultatet är skrämmande. Prognoser för kostnader och behov kopplade till denna typ av projekt har varit anmärkningsvärt inexakta i årtionden och det har inte blivit bättre. Variansen är dock stor vilket gör att vissa projekt klarar av att hålla budgeten bra medan andra projekt går långt över budget. Flyvbjerg pekar på två huvudsakliga orsaker till detta – optimism och vad han kallar ”strategisk förvrängning” (strategic misrepresentation). Optimism i kalkyler av detta slag kan förklaras i psykologiska termer som en kognitiv predisposition som finns hos de flesta människor att se mer positivt på framtida

händelser än vad man borde om man i stället skulle utgå från tidigare erfarenheter. Men det finns också i allmänhet en önskan om att göra ett bra jobb, därför går det att relativt enkelt få fram mer realistiska kalkyler genom att föra in historiska data från egna eller andra liknande projekt i processen. Flyvbjerg kallar detta att ta ett ”utifrånperspektiv” på kalkylen (outside view). Strategisk förvrängning däremot är en medveten och strategisk överskattning av fördelarna med projektet och en likaså medveten och strategisk underskattning av kostnaderna i syfte att säkerställa att det egna projektet, och inte ett konkurrerande projekt, tilldelas medel för genomförande. Strategisk förvrängning förekommer t ex i organisationer där man slåss om investeringskapital. Det finns i dessa fall ingen intern drivkraft att förbättra kalkylerna, snarare tvärtom. Viljan att få igenom projektet är så stark att man inte tar till sig erfarenheter från expertis. Det krävs därför att man inför ett regelverk som justerar kalkylerna. I Storbritannien beslutade Department of Transport och HM Treasury år 2004 att kräva att alla kalkyler för stora infrastrukturprojekt skulle justeras baserat på historiska data.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Profile for Hexanova Media Group AB

Offentliga Affärer nr-1/2 2013  

Maria Arnholm - Minister med rättvisepatos, Spara pengar med effektiv styrning - går det? Mer om Upphandlingsutredningen. Tema verksamhetsst...

Offentliga Affärer nr-1/2 2013  

Maria Arnholm - Minister med rättvisepatos, Spara pengar med effektiv styrning - går det? Mer om Upphandlingsutredningen. Tema verksamhetsst...

Profile for hexanova
Advertisement