Page 22

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

...fortsättning från föregående sida. värderingsstyrningen kommer ovanpå en ökad formell styrning. Johan Åkesson tar sin egen arbetsplats som exempel. – Högskolan är ekonomistyrningsmässigt volymdriven, verksamheten ersätts av staten vid registrering och examinering, vilket indirekt signalerar att jag inte ska underkänna några studenter. Det är ett tveksamt styrmedel och idag pågår vissa försök till förskjutning mot kvalitetsersättning men det är på marginalen och framförallt mycket svårt att mäta. Jag skulle säga att högskolan fungerar för att det finns en så stark gemensam kultur som klarar av att hantera den tveksamma ekonomistyrningen. Denna kultur understöds också av ledningen. Övergripande är syftet med styrverktygen att underlätta för organisationen att fatta beslut i linje med gemensamma mål, men när allt fler styrverktyg samlas i verktygslådan blir effekten snarare den motsatta. Motstridiga styrsignaler skapar snarare osäkerhet än tydlighet i verksamheten.

att man upplever motstridiga målkrav. Vi har sett en trend i önskan om att mäta fler aspekter av verksamheten utan att reflektera över vilka effekter det ger. Mätbarheten i verksamheten överdrivs ofta av experterna som tillhandahåller systemen, säger Johan Åkesson. Hur upplever cheferna den här situationen? – Intressant nog är det långt ifrån alla som upplever det negativt. Upp till ungefär hälften av cheferna finner styrverktygen som ett stöd i verksamheten, framförallt gäller detta för värderingsstyrningen. Enkäten svarar inte på frågan om varför det upplevs så, men Johan Åkesson är villig att spekulera.

Nya resultat

Johan Åkesson och Sven Siverbo har nyligen genomfört en enkät som besvarades av 100 verksamhetschefer i offentlig sektor. I enkäten får cheferna svara på om styrningen har förändrats, samt hur man upplever det. – Resultatet visar tydligt att styrningen har ökat, och

Erfarenheter av ny styrning I en rapport från Statskontoret som väntas i april få vi ta del av erfarenheter från ett antal myndigheter där man genomför förändringar i regeringens styrning och uppföljning. Styrutredningen och Förvaltningskommittén pekade på brister i regeringens styrning och uppföljning av statliga myndigheter. I budgetpropositionen för 2009 och i den förvaltningspolitiska propositionen framhöll regeringen att styrningen av statliga myndigheter och verksamheter behöver utvecklas och vissa förändringar har genomförts. Statskontoret har analyserat, i en egeninitierad studie, hur styrningen förändrats i ett antal myndigheter och vilka resultat som uppnåtts. Analysen bygger bland annat på intervjuer med tjänstemän i Regeringskansliet och med myndigheternas ledning. Rapporten är ny och presenteras för första gången på förvaltningspolitiska dagen i Stockholm den 25 april.

Källa: Statskontoret

22

– Vi har många rutinerade chefer i offentlig sektor, de vet hur verksamheten fungerar och har gott omdöme att dra nytta av de delar av styrverktygen som är relevanta och inte bry sig om det övriga. Rädslan knuffar undan det goda omdömet Samtidigt kan en omfattande styrning få effekten att medarbetarnas egna goda omdöme inte tillämpas. Allt fler regeldokument och policys formuleras inom allt fler områden. – Visst, det kan vara skönt att luta sig emot när Janne Josefsson knackar på – att kunna peka på policyn och hävda att medarbetaren bröt mot de regler som faktiskt finns. Det finns nog en ganska stor rädsla att göra fel som triggats av den mediala granskning som ofta riktas mot offentlig sektor. En mycket vanlig åtgärd i en organisation som drabbats av felsteg är att man upprättar ytterligare en regel eller policy – som drabbar samtliga i organisationen. – Vi ska inte tro att vi kan lösa omdömesproblem i en verksamhet genom att formulera fler regler, menar Johan Åkesson och tar Göteborgs stad som med mutskandalen är ett färskt exempel på en granskad arbetsplats. – I en organisation med 48 000 anställda finns det

Virtuellt krisrum underlättar vid katastrofer Efter en olycka i Norska farvatten 2009 utvärderades krishanteringen och man kom fram till att det hade varit kaotiskt med så många involverade som behövde information. När olyckan var framme förra året och det isländska lastfartyget ”Godafoss” gick på grund med cirka 800 ton olja i tankarna som började läcka ut i Norges första marina nationalpark hade Norska kustbevakningen nyligen lagt upp sin krisberedskapskommunikation som ett projekt i Projectplace vilket gjorde att det var lätt för alla involverade att dela och dela med sig av information, alla fick tillgång när de behövde informationen. Stundtals var det ca 100 användare framför allt från berörda kommuner som hade tillgång till ”krisrummet”. Norska kustbevakningen säger att genom att vara väl förberedda och organiserad i det virtuella krisrummet kunde de avvärja en mycket större miljökatastrof. Källa: Norska kustbevakningen

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Profile for Hexanova Media Group AB

Offentliga Affärer nr-1/2 2013  

Maria Arnholm - Minister med rättvisepatos, Spara pengar med effektiv styrning - går det? Mer om Upphandlingsutredningen. Tema verksamhetsst...

Offentliga Affärer nr-1/2 2013  

Maria Arnholm - Minister med rättvisepatos, Spara pengar med effektiv styrning - går det? Mer om Upphandlingsutredningen. Tema verksamhetsst...

Profile for hexanova
Advertisement