14
ENERGI
Nr 2 2013 | www.fastighetsforvaltaren.se
Plusenergihuset Åsaliden Växjö kommun blev för några år sedan av BBC kallad för Europas grönaste stad för det framgångsrika miljöarbetets skull. På 1990talet väcktes tanken om en fossilbränslefri kommun 2030. Därför har det kommunala energibolaget Växjö Energi AB, VEAB, nu gått in i projektet Åsaliden. Sveriges första miljösmarta plusenergihus har ingen energikostnad, utan genererar mer energi än det förbrukar!
FAKTA VÄXJÖ ENERGI AB Växjö Energi AB satsar på miljö och teknikutveckling. Kärnverksamheten utgörs av produktion och distribution av el, fjärrvärme och fjärrkyla samt it-kommunikation till totalt 30 000 kunder. Den minskade oljeanvändningen under de senaste 20 åren har starkt bidragit till Växjös minskade koldioxidutsläpp. Företaget producerar ca 95 procent av fjärrvärmen, fjärrkylan och elen med trädbränslen och torv. Råvaran består till största delen av avverkningsrester från hyggen samt spån, bark och frästorv. Källa: www.veab.se
Ann-Marie Ståhlberg, vd på VEAB, förklarar kommunens miljöprogram: – Att Växjö kallar sig Europas grönaste stad betyder att vi arbetar intensivt i kommunen och i samarbete med andra aktörer för att nå en ekologiskt hållbar utveckling. Kommunen arbetar för att underlätta för invånare och företag att leva med minimal miljöpåverkan och strävar efter att själv föregå med gott exempel. Därför har vi nu gått in i ett samarbete med föreningen Miljösmarta hus i Småland kring projekt Åsaliden. Vi är helt enkelt nyfikna på hur nya energilösningar kan utveckla samhället långsiktigt och i Växjö finns det en bred politisk uppslutning och samsyn kring dessa frågor, oavsett vilka partier som för stunden dominerar kommunalpolitiken. Redan på sextiotalet arbetade man i Växjö med att förbättra miljön i sjöarna. På 1970-talet var man föregångare i utbyggnad av fjärrvärme och biobränsleanvändning. Åsaliden
Åsaliden är ett världsunikt projekt. Huset som är på 180 kvadratmeter i två plan, är byggt med miljösmarta material och med unika energilösningar. Grunden är isolerad med skummat, återvunnet glas som finns i form av lecaliknande makadamstora bitar. Inget vatten sugs upp i plattan. Som isoleringsmaterial används fårull och cellulosafibrer. Takbeläggningen är gjord av återvunna öl- och läskburkar som smälts om till täckplåtar. Aluminium rostar inte,
den ytoxid som bildas är mycket beständig mot sur nederbörd och slitage och om 50 år eller mer kan den återvinnas igen. – Vi köpte huset av föreningen Miljösmarta hus för att utvärdera de erfarenheter som det kan ge, fortsätter Ann-Marie Ståhlberg. Intresserade fick anmäla sig för att visa sitt intresse för att hyra huset i två år och en barnfamilj flyttade in i april 2013. De skall skriva dagbok och en blogg om hur det är att bo i huset. Det har byggts ett särskilt rum i huset som innehåller en mängd mätutrustning som skall ge oss data om energiflödena. Huset innehåller en mängd flexibla energikällor. På taket finns solpaneler som ger värme till ackumulatortanken och solceller som ger elenergi. En vattenmantlad vedkassett ger både mysvärme och ett bidrag till uppvärmningen, kopplat till ackumulatortanken. Vid behov köper man el och fjärrvärme från VEAB. Ventilationen är försedd med en mycket effektiv värmeväxlare som ser till att värmen i frånluften värmer upp
tilluften. När huset producerar överskott på värme skickas den ut på fjärrvärmenätet till nytta för andra fjärrvärmekunder. Detta är det första huset i Sverige som har denna möjlighet och beräknas bidra med cirka 4000 kilowattimmar om året. Överskott av el säljs också till VEAB. Det fina är att man slipper energiskatter på den energi man själv genererar. – Vi samlar in kunskap om hur elnätet och fjärrvärmenätet påverkas av externt tillförd energi. Vi får se i ett verklighetsbaserat projekt hur det är för en familj att bo i ett plusenergihus. VEAB har kommunens uppdrag att försörja samhället med värme och el. Här har vi möjlighet att vara med och påverka hur framtidens energisystem kan se ut och hur bostäder och industrier kan energioptimeras de närmaste decennierna, säger Ann-Marie Ståhlberg avslutningsvis. Sakari Bomström
MILJÖSMARTA HUS Ett antal företagare i Småland har bildat föreningen Miljösmarta hus i Småland. Föreningens ändamål är att i medlemmarnas respektive företag utveckla, bygga, marknadsföra och sälja energieffektiva och miljövänliga hus. Källa: www.miljosmartahus.se
Plusvärmehus med sol till fjärrvärmenätet
– Toppeffekten för solvärmeanläggningen ligger på cirka 300 kilowatt, en solig dag, säger Gunnar Lennermo, civilingenjör och konsult, men pumpen stannar om det blir 130 grader varmt i solfångarna vilket indikerar att någonting har blivit fel.
går överskottet ut till fjärrvärmenätet. Men för den enskilde fastighetsägaren kan det vara svårt att få gehör för att sälja solvärme. – Det gäller att fjärrvärmebolagen är med på noterna och hur stor kund man är gör skillnad, säger Gunnar Lennermo, som ser vissa fjärvärmebolag som bromsklossar men lyfter fram Norrtelje Energi, som ett föredöme. Men flera lyckade exempel finns. Förutom Lerum, är Kristianstad och Kungsbacka kommuner långt framme med generella solvärmesatsningar. I Malmö går det också bra. Där finns flera solvärmeanläggningar, tack vara en framsynt kommunal satsning och att ett fjärrvärmebolag har ställt sig positiv till solvärme.
Utvärderar
Toppar listan
Granne med Nya Ullevi ligger teknikkonsultföretaget WSPs nya lokaler. På ett intressant seminarium under invigningen får vi veta mer om solfångare och fastighetsägarnas möjligheter att sälja solvärme till fjärrvärmenätet. Ett exempel är plusvärmehusen Höjdenvändan i Lerum, vars solfångare har effekten 600 Watt per kvadratmeter i effekt.
Temperaturgivarna på solfångarna vid Höjdenvändan har det varit vissa problem med eftersom solfångarna inte är förberedda för dessa. Nu ligger de mot själva röret, utanför solfångarna, vilket ger ett skaplig värde men inte helt bra. Det största problemet var att entreprenören som satte upp solfångarna gick i konkurs. Nu, ett och ett halvt år senare, sedan strax före påsk har solvärmeanläggningen kommit igång. – Vi får se om det går att täcka hela husets värmeförbrukning med solvärme, säger Gunnar Lennermo. Verkningsgraden i solvärmeanläggningen sjunker när arbetstemperaturen stiger. Totalt finns det cirka 30 sådana här anläggningar i Sverige, men det är först på senare år man har börjat utvärdera dem. Ett annat exempel är sporthallarna vid Tingvalla idrottsplats, Karlstad. När deras ackumulatortank är maximalt uppvärmd
Höjdenvändan 32 lägenheter Byggt av Skanska, inflyttning 2011 400 m2 solfångare ger i april månad 2013 upp till 800 kWh/dag
Inför att man som fastighetsägare ska sätta upp solfångare är det en viktig sak att tänka på, förutom att få med sig fjärrvärmebolaget: – Det gäller att ha rätt förbrukning och man tittar då på juli månad, när det är som sämst med mycket sol och ett litet behov, säger Gunnar Lennermo. Årsinstrålningen i Sverige varierar mellan 900 och 1 100 kWh per kvadratmeter. Den är med andra ord lika stor som i Tyskland, där man kommit betydligt längre med solfångare. SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör årliga mätningar om samhällsvetenskapliga, medie- och opinionsfrågor. I deras mätningar från 1999 och framåt om energi hamnar solenergi i topp när det gäller vilket som är det populäraste energislaget, tätt följt av vindkraft. Österrike och Danmark
– Dålig matchning är det främsta problemet för Sveriges del, säger Oskar Kvarnström, civilingenjör i teknisk fysik och energistrateg vid WSP. Med det menas att solen levererar som mest under de månader där behovet i fjärrvärmenätet är som minst. Men i Österrike har man kommit lägre. De har störst solfångaryta per capita i världen och en stor solfångarindustri. Att de saknar konkurrens från värmepumpar och avfallsförbränning är två fördelar.
Gunnar Lennermo, civilingenjör i maskinteknik som arbetar som solvärmekonsult hos Energianalys och WSP och Oskar Kvarnström, civilingenjör i teknisk fysik och energistrateg vid WSP, berättar om hur solvärme och fjärrvärme kan samverka. Foto: Fredrik Moback
Fakta 93 procent av uppvärmningen till flerbostadshus i Sverige kommer från fjärrvärme. För lokaler gäller 83 procent. Fjärrvärmen består till 47 procent av biobränsle, 20 procent kommer från avfall, 18 procent kommer från fossilt bränsle och sex procent från spillvärme. 0,0 procent kommer från solenergi. Men fjärrvärmebehovet minskar på grund av klimatförändringar, energieffektiviseringar, konkurrens från bland annat värmepumpar och konkurrens om råvaror. Källa: Energimyndigheten
– Att ha småskaliga solfångaranläggningar på flerfamiljshus och villatak är en möjlighet även i Sverige, säger Oskar Kvarnström. Ett annat land som kommit långt är Danmark. Många mindre städer satsar på solvärme inkopplat på fjärrvärmenäten. Danmark har nio av de tio största solvärmeanläggningarna i EU. Solvärmen ges utrymme tack vare vindkraften. Man har mycket av elproduktion från vindkraft och naturgaseldad kraftvärme. Blåsiga dagar ger låga elpriser och olönsam kraftvärmeproduktion. Solvärme konkurrerar då med naturgaseldade värmepannor.
I Sverige så krävs det en grön profilering, att miljömedvetna kunder efterfrågar solvärme. Det vill också till att man kan säsongslagra solvärme och att kunna få integrera solvärme i när- och fjärrvärmenät. WSP håller nu på att utreda hur man kan ursprungsmärka grön fjärrvärme för forskningsprogrammet Fjärrsyn, forskning som ska stärka fjärrvärme och fjärrkyla. Fredrik Moback