4th May Amcho Avaz 2013

Page 8

Amcho Awaz May 4 (2)_Layout 1 3/05/13 8:01 PM Page 8

Ponnje<Sonvar, 4 May, 2013<

Des pordes

Sarabjit Singh Lahore-ant ontorlo Pakistan meloli kudd Bharatant dhaddunk toyar LAHORE:Sarabjit Singh nanvacho Bharati nagrik, zo gelim 22 vorsam ‘terrorist’-achea aropa khala Pakistanache bondkhonnint aslo,to gelea Budhvara sokallim Lahore-chea hospitalant ontorlo.Punjab rajvantlo Sarabjit Bharat-Pakistanche xime lagsar aslolea xetant bhonvddi kortana, chukon Bharatachi xim ollanddun Pakistache xime bhitor pavlo.Tea vellar 1990 vorsa eka bomb hol’leant taka gunenvkar mhonn tharavn Pakistanche niti sobhen taka faxichi kheast formailoli.Hi faxichi kheast rod’d korchi mhonn Sarabjitachim ghorchim Bharat ani Pakistanachea sorkara kodde magnni kortalim, punn tanche magnnek zoit mellonk na. 49 vorsam pirayecho Sarabjit

zo Pakistanche bondkhonnint kheast bhogtalo, taka fattlea Sukrara te bondkhonnintlea vangddi koideamni itte (bricks) ani loknnache kuddke gheun khupuch mar ghatlolo.Hea marak lagon Sarabjit hache puray kuddik ani mendvak (brain) khupuch dukhapot zaloli.Taka Lahore-chea

hospitalant bhorti kelolo tea vellar, thoim hajir aslolea dotoramni Sabarjit hacho jiv salvar zaupak khupuch kotthin oxem sanglolem.Tech porim to sintida bhair (coma) gelole sthitint aslo.To Budhvar sokallchea adesa 12.45 vaztam somplo mhonnpachem tea hospitalantlea dotoramni jahir kelem. Sarabjitachea mornnacher aplem dukh porgott kortana, Bharatacho Prodhan Montri Dr.Manmohan Singh hannem, “Monisponnachim totvam bhair marun, Bharatichim ani Sarabjitache familichim magnnim Pakistanan kan bherear kelim.Pakistanan hem monisponna bhailem kortub adharlem,” oxem mhonnllem.

14 ve Lok Sobhecho vavr komi voramcho zatolo? Chalu asloli 14vi lok sobha, jika 4 vorsam bhoron anik ekuch voros urlam, ti Bharotachea itihasant soglleam von thoddo kall bhasabhas keloli lok sobha asa oxem nond zatolem mhunn lok sobhechi ‘statistics’ dakholl korta. He ‘statistics’-e pormonnem azun poriant mhunttlear 4 vorsanchea kallant fokot 1157 voram bhasabhas kelea. Dusrea utramni zaito kall bhasabhas korinastana ogddaila. ‘Statistics’ sangta tea pormonnem jea lok sobhamni 5 vorsancho kall purnn kela tantun azun poriant 14vi lok sobha sogllea von thoddim voram bhasabhas korun poile suvater urta. Ti lok sobha 5 vorsam fokot 1737 bosleli. Chalu asloli lok sobha 4 vorsam 1157 vorank boslea mhunnchem urlolea eka vorsa oglle unneo 600 vorank boschem (sittings) poddttolem. Tem zavpachi xokeata na te khatir he 15ve lok sobhen sogllea von komi voram bhasabhas keli mhunn urtoli. 9vi, 11vi ani 12vea lok

sobhanim 1737 voram poros thoddim voram vavr kela punn heo soglleo lok sobha 5 vorsancho ‘term’ zaunche adinch somploleo asa. 9ve lok sobhent 754 voram ji donuch vorsam bhitor somploli. 11vi lok sobha 814 voram ani 12vi lok sobha 575 voram kamkaz zalolo. Atamche lok sobhen thoddim voram karia korpachem karann mhunttlear bogor bogor lok sobhen uchambollay zata ani lok sobha bogor bogor strogit (suspend) keloli ami polletanv. Lok sobhent khasdar odik korun virodi pokxache khasdar uchamboll zavpachem karonn mhunttlear je anek ghottalle kendr sorkara lagchean ghoddleat te zoxe porim ‘2G’ gottalo, ‘Common

Wealth Games’ ghottallo ani atam ‘Colgate’ ghottallo haka lagon mhunn provar zata. Lok sobha-chea itihasacher nodor marlear 5 vorsanchea kallan jitlim voram vavr kela tantun poili lok sobha (1952 – 57) hi 3784 voram karia kelam. Tisri lok sobha (1962-67) 3732 voram, dusri lok sobha (1957-62) 3652 voram, satvi lok sobha (1980-84) 3324 adi, he porim vavr kelolo asa. Halinchea vorsamni lok sobhechem bosop (sitting) 3000 vorank pavona tem pollovn dukh bhogta. Hacher Kendra sorkaran lokx ghalpak zai ani desachi udorgot bore toren korpak bhasabhas chodd vell korunk khasdarank sondhi diunk zai.

Sarabjitachea ghorcheamni Sarabjitachem moronn zoxem eka martirachem kortat te torechem korchem oxi magnni kendr sorkarak kelea.Sarabjitachi ghorkan, bhoinn Dalbir Kaur ani dogam cheddvam Sarabjitak polleupak khas ‘visa’-cher Pakistanant gelolim tim Brestara sokallim Bharatant portolim.Sarabjit-acher bondkhonnint atak zalea uprant, tacher ilaz korpa taka Bharatant phattouncho oxi magnni Bharat sorkaran keloli. Punn Pakistanan ti aikon ghetli na. Fattlim sabar vorsam Pakistanan Sarabjit ek ‘terrorist’ mhonn jahir kelolem. Lahore hangasor bomb ghatlolo mhonnpachea aropa khala, Pakistan-an

London-che Gõykar Dr. Jack de Sequeira hachi thoknnay korta ‘The International Voice for Romi Konkani – UK’ vo ‘United Kingdom’ hangasor sthaplolo Romi Konknni bhaxecho ontoraxttrik avaz hannim Dr. Jack de Sequeira hacho 98vo zolm dis monoilo. Dr. Jack de Sequeira zaka ‘Opinion Poll’ hacho ‘Bapuy’ mhunnta, tachea fottvak fulam ghalun somplolea Dr. Jack de Sequeira hankam argam vomplim. Sebastiao Gurjao Agacaim ganvcho hannem aplea uloupant Dr. Jack de Sequeira hachi sthuti keli ani sanglem ki tachea proitnank lagon Gõy Maharashtrant vilin zavpachem urlem mhunn. Zori tor Dr. Jack de Sequeira tea kallar naslo zalear Gõychi osmitay nas zatoli asli. Shri. Gurjao hannem Gõychea sorkarak ulo marun Dr. Jack de Sequeira hache vixim iskolachea pustokamni ek doddo (lesson) ghalcho mhunn vinonti keli. Shri. Floriano Fernandes, President ‘International Voice for Romi Konkani-UK’ hannem aplea uloupant aple sonvsthechi bariksannin mahiti dili ani sanglem ki tannem Dr. Jack de Sequeira hacho putlo ubharunk zaite proitn keleat mhunn. Fattlea Kongress sorkaran Dr. Jack de Sequreira hachea putlea vixim kednach hoikar dilona, tea khatir Floriano Fernandes hannem sogllea Gõykarank ulo

Turist ‘hotel’-anchea ‘room’antleo vostu choriek veta? Halinch ek avhal (report) jahir zala tache vorvim turist jedna ‘hotel’-amni ravonk yeta tedna zaite pavtt lhan lhan vostuncheo choreo korta. Tea ‘report’-a pormonnem Italy-che turist lugttacheo vostu chorta khoim zalear India-che turist ‘magazines’ gheun vetat. Ho ‘report’ sangta tea pormonnem 29 disamni he turistanche vagnnuke pormonnem te ‘room’antleo vostu chorun vhorta mhunn dhakoll kelam. Bariksannin mahiti oxi asa:l Hea ‘report’-a pormonnem Denmark thavn yeta te turist sogllea von chodd promannik (honest) asa kiteak fokt 12 ttok’ke thoimsorle turist hat martat khoim. l India-che turist he babtin 27vea zagear urta kiteak 38 ttok’ke turistank ‘books’ ani ‘magazines’ vhorpachi sonvoy asa. l Afrikent chodd korun jevtat teo vostu (cutlery) na zata. China ani

l Sonvsarantle

Honkong-an ghoddyalam nam zata. l Amchea Bharotan odik korun Chenai xarant ‘mugs’ nanch zata khoim. Teach borobor ‘pen’-am ani tuvale-i choriek veta. l Turistank he porim hat marop vo choreo korunk kottin korche khatir Ramada hea ‘hotel’-an aplea

marun sanglem ki Gõykaramni ekvottan ani eka tallean sorkara lagim Dr. Jack Sequeira-cho sorkara torfen ek putlo ubharpachi magnni korunk. Dr. Jack de Sequeira hacho putlo jedna Gõycho sorkar ubartolo tednach ki Dr. Jack de Sequeira zannem Gõy nas zavpachem vattailem, taka ami khoreponnim respeit ani man ditole. Hea boskek je Gõykar ekttaim ailole tanchem oxem mot zalem ki zata zalear Gõykaramni ekvottan yevn raxttriya rajki pokx (National political parties) hankam venchnnukank harovn Gõykarancheach pokxachi Gõyant razvott haddunk zai mhunn ani Gõyank ‘special status’ melloupak proitn korunk zai mhunn. Gõychi khas sonskrutay samballche khatir ‘special status for Goa’ melloun gheunkuch zai ani hem sopon sakar korunk zat, kat, dhorm pollenastana sogllea Gõykaramni ekttaim yevn Gõycho karbar aplea hatamni gheunk zai. Shri. Jose Gomes Velsao-cho, Victor Pereira Quepem-cho, David Gurjao Agacaim-cho, Filipe Barreto Quepem-cho, Antonio Pereira Vasco-cho, Mario Estricio Ponnje-cho, William Dias Santa Cruz-cho ani Bernard Pereira Merces-cho hannim he bhasabhas-ent bhag ghetlo ani aplim motam manddlim.

Musharraf-ak rajkaronnan bhitor sorpacher bondi

Vaitt sonvoyo

35% turist ‘hotel’-an ravta tea ‘room’-antleo kosleo na kosleo vostu gheun vetat. l Bharotantle turist hat marpachea ‘list’-ar tisre suvater asa l Colombia desantle turist hat marpi vagnnuken poile suvater asa. Thoimchea 57% turistamni ‘hotel’-antleo vostu haddleat mhunn mandun ghetlam. l Mexico-ntle turist osleo vaitt kornneo adarpant dusre suvater asa ani thoimchea 40% turistamni tem mandun ghetlam.

1991 vorsa Sarabjit Singh hacher mornnachem formonn marlolem.Hea bomb hol’leant 14 lokak moronn ailolem.Sarabjit hachi bhoinn Dalbir Kaur fattlim sabar vorsam thavn tache suttke pasot vaurtalem.Tichem mhonn’nem zaun aslem, Sarabjit kosloch vaitt hetu ghe nastana Pakistanant gelolo. Ani jea vellar thoim bomb ghalpachi ghoddni ghoddli, tantun Sarajit-acho aspav naslo, tachea nanvacho ul’lekh chukiche vollkhik lagon zala.Dalbir Kaur hinnem gelea satolleant oxem-i mhonnllolem ki, Sarabjitacher bondkhonnint atak zala, to adim ‘plan’ kelolo atak zaun asa, ani Sarabjit hachea jivitak thoim bhirant vo dhoko asa, oxem tinnem Bharat sorkarak kolloilolem.

sogllea vostumcher ‘hotel’-acho ‘logo’ chap’pla khoim. l Osleo lhan lhan choreo fokt ‘middle class’ vorgantle lok korina punn ‘multi millionaire’ porian korta hem sid zalem, jedna ‘Justin Hoffman’ sonvsarantlo ek vhodd ‘millionaire’ hannem apnnem ‘hotel’-achea ‘room’-antle tuvale chorun haddleat mhunn eke T.V mulakhatin sanglem.

ISLAMABAD: Peshawar-chea unchle nitisobhen dilolea adexa vorvim Pakistan-chea adlea ‘military’ fuddari, Pervez Musharraf-chea rajkaronnan bhitor sorpachea yevzonnencher thambo ghalunk ailo. Nitisobhen tacher venchnnukemni bhag gheupacher bondi ghatlea, ani taka Mayachea 11ver zaupi venchnnukanchea tin dis uprant meren ‘judicial custody’-n dovrunk suchoilam. Mayachea 11ver zaupi venchnnukemni tachi ‘All Pakistan Muslim League’ pokx cholounk mhunn chear vorsam uprant Marsachea 24ver, Musharraf Pakistan-ak porto ailo. Chear motdarsonghantlean tannen nondnni potram dorz kelolim, punn chearui motdarsonghamni tim rod’dh kelim. Te bhair, Rawalpindi-ntlea ‘anti-terrorism court’-an Benazir Bhutto-chea khunachea kexik lagon don satolleam pasot ’judicial remand’-ar dhaddla. Fuddli sunavnni Mayaceha 14ver tharailea, ji venchnnuko zatoch tin dis uprant asa. 2007 vorsa Dezembran, Rawalpindi-cea Liaquat Bagh-an venchnnukam pasot ulovop kelea uprant, ‘bomb’ ani hot’tearanchea hol’leant Bhutto-k moronn ailolem. Nitisobhen Febrer 2011-an hea kexichea sombondit Musharraf-achea add arop rochlole, ani teach vorsa Agostan taka aropi mhunn ghoxit kelem. Novembr 2007-an ‘Emergency’ jahir kelea uprant, nitidarak ‘detention’-an dovorlolea kexik lagon Musharraf adinch ‘judicial custody’-n aslo, ani surokxechea karannank lagon taka nitisobhe mukhar haddunk na.

Sonia Gandhi-cher Ramdev Baba-chi ttika Rahul Gandhi kodde mat movall NOVI DIL’LI: Yog guru Ramdev Baba hannem UPA ani Kongres odheokx Sonia Gandhi hiche virudh ek koddok mohim (campaign) suru kelea.”Sonia Gandhi hi Tatka ani Putna hancho odhunik avtar,” oxe torechea utramni Ramdev Baban Sonia Gandhik pacharli. Ramdev Baba hannem dilole eke kherit mulakhatint Narendr Modi hachem bhorpur koutuk kelem.Zalear Sonia ani puray Gandhi ghoranneank samkich dhuvn kaddlim.Modi haka je lok zativadi mhonnttat, tancher Ramdev Baban ttikecho xinvor kelo.”Konn zativadi ani konn zativadi nhoi, hachem promann potr Kongresache mukhel kocherintlean divpant yeta kai? Vo tem Italy-intlean tharaitat?Vo

tem Sonia Gandhi tharayta?” oxea torechea proxnancho tannem xinvor kelo. “Hea desak zata titlo luttun khavop, oxe torecho somzut kaim lokachea monamni zalolo asa.Sonia Gandhi hika Hindus-

tan-Hindustani, Dev-Devta heam sarkhea gozalincher khupuch dves asa.Ti Bharatacho sot’teanas korpak fuddem sorlea.Oslea vicharanche Sonia Gandhik Bharatachea itihasachi kitem khobor asa, hem kitem

amkam sangpak zai?”oso soroll proxn Ramdev Babab kelo.Gandhi ghorannem desacho sot’teanas korpachem ek mull zaun asa.Sot’tea hi ek vikh (poison) zaun asa oxem jem Sonia mhonntta, tem vikh ticheach angant asa, oxem Ramdev Baban aple mulakhotint sanglem. Rahul Gandhi hannem RazaRanni hanchea kallantlean bhair yenvcho.Hindu, Hindutv,Bharat, Bharatv, hacher aslolo dves Rahul Gandhi hannem thamboucho.Lokxayecho goir faido tannem kaddcho nhoi.Apunn jem kitem sangta tem Rahul Gandhi hannem lokxant ghetlem zalear, apunn tacho Ramlila moidanar sotkar kortolom, tech porim apunn taka aplo tenko poryan ditlolo. “Hanv konnakuch ‘un-

touchable’ oso somzona, oxem Ramdev Baban fuddem mhonnllem. Bharatachem fuddariponn choloupa khatir Rahul Gandhi kiteak yogeo na, he vixim sangtana Ramdev Baban sanglem, “Rahul Gandhin aplea angant aslolim bhurgeponnam poilim soddun divpachi goroz asa.Kosleai ghottaleacher vo her kosleai mud’deacher Rahul apunn virodhi pokxant aslolea bhaxen uloita.Sot’ter aslolea pokxa khatir tem oddchonnechem zavpak xokta.Lokak tache koddlean oslea bhaxonnanchi opekxa na, lok taka eke kherit nodrentlean polleta. Khorem mhonnllear, Rahul-an aplo guru bodolpachi goroz asa, oxem Ramdev Baban sanglem.

8 CAMPALAR

Khorench! Desantleo ostoreo surokxit nant Puray Bharat desak aiz apli man khala ghalchi poddlea. Puray Bharat desant aiz kallokh posorla. Apleak dadlo mhonnon gheupak loz dispa sarkheo ghoddnuko hea disamni sompurnn Bharatant ani Gõyant ghoddpacheo chaluch asat. Desantlea veg-vegllea rajyamni 2 tem 9 vorsam piraye modlea cheddvancher nixttur bolatkar korun, tankam jivexim martat STanley Vaz mhonnpacheo khobro dispottim vortoman potrancher chhapun ailoleo vachun angachi lonv poryan ubhi zata. 2001 vorsa puray Bharat desant 2000 lhan cheddvancher bolatkar zalole. 2011 vorsa hi sonkhea 7 hozarancher pavli. Gelea 10 vorsanchea kallant desant 48,000 lhan cheddvancher bolatkar zaleat ani hantunt 2010 tem 2013 vorsa atam meren Gõyant 27 lhan cheddvancher bolatkar ghoddleat mhonnpachi odhikrut mahiti kendr sorkaran jahir kelea. Dil’lichi mukhel montri Sheila Dikshit mhonntta, ‘Mhoje dhuve khatir, Dil’li surokxit na.” Raxttrpoti Pranab Mukherjee hachi dhuv mhonntta, “Ostoream khatir rajdhani Dil’li atam surokxit urloli na.” Vochot thoim desantlea rajyamni oxech torecho poddsad (echo) gazpak lagla. Sogllech kodden cheddva-bailam ani khas korun lhan cheddvanche surokxe vixim bhirantichem ani uskeachem vatavronn nirmann zalam. Hea desant zolmol’lem khoinchench lhan cheddum aiz ani hea vellar tori surokxit na mhonnpachi palli ailea. Hea vaddik laglolea bolatkarancher desantlim madheoma (media) khupuch avaz utthoitat. NGO ani Somaz seva korpi sonvstha rosteancher yeun nidorxonnam ani andolanam korun nixedh porgott kortat. Desantle rajkornni mat hea vixoyacher aplem addechem dukh porgott kelolem polleupak melltta. Hea vaddttea bolatkaranchea ghoddnukank lagon, zantunt choddan-chodd lhan ballkam-cheddvancho aspav asa, tem polleun ani niyallun lokacho rag ani sosnnikai tengxer pavlea. ‘Bolatkara virudh aslole kaide anikui koddok korat’, ‘Fast-track courts’ korat, bolatkar korpeak faxi diyat’… sarkeo magnneo somazantlea zannkar ani xikxit loka koddlean zavpak lagleat. Gelea 16 Dezembrak Dil’lint eka cheddvacher ghoddlolea somuhik bolatkaracho (gang rape) sompurnn desantlea nagrikank zottko boslo. Sonvsarant jiyetole jive rochnne modem, moniskullak opman ani vitt haddpa sarkhi hi ghoddni zaun asli mhonnpachem sot konnuch nakarchona. Kendr sorkaran nemlole ostoream vixinche somitin aplo avhal tabortob dilo. Sorkaranui he somitin dilolea avhalantleo khupxeo suchovnneo ani magnneo vego-veg mandun gheun chalik layleo. Desantlea niti-sobhamni poryan bolatkarancheo kexeo vego-veg hathallpak survat keli. Tori astana desant vochot thoim bolatkaracheo noveo-noveo ghoddneo aikopak ani vachpak melltat. Desantli niti-vevostha, pulis yontronnam, somazachi loz ani bhirant mhonnloleachem bolatkar korpeank kainch poddon gelolem na. Eka cheddvachi moryad vibaddun uddoili zalear taka somaz ani niti-vevostha bolatkar oxem mhonntta. Zonavoram rupacho bolatkar vo monzatim rupachem kortub adharlem oxem mhonnlolem ami aikotat. Punn oxem ami mhonnop mhonnge ho zonavorank vo monzatink ek vhodd opman zavn asa. Khoinchench zonvar vo ranvotti monzat aplea sangata jiyetole bail monzaticher bolatkar kednach korina. Vo zobordosti korina mhonnpachem monzatim vixinche xiknnar ani zannkar sangtat. Punn him khottim ani moniskullak lojen ghalpi kortubam fokt dadlea mon’xa koddleanuch ghoddtat. Taka lagon, monis mhonnge dadlo monis zonavora poros dharunn zaun asa. Bharatant 2000 vorsa thavn 10 vorsancho kall pollelo zalear desant prot’tek 29-vea minutak ek bolatkar ghoddta. Dor vorsa hea bolatkaranchi sonkhea 16494 asli ti vaddon atam 20,000 ankddea voir gelea mhonnpachem spoxtt zalam. Desantle vaddte lok sonkhecher dekhrekh dovorpak desantlim pulis yontronnam khupuch unnem ani oskot poddttat mhonnpache khud ‘supreme court’ thomnne marta. Punn vichar korpi monis hea vaddtea bolatkarank lagon sogllech kodden pulisank guneanvkar tharavcho na. Khoinchea zagear kedna bolatkar ghoddpacho asa hem parkhunk pulisam kodde soimban dilolim koslinch yontram nant. Vo oslim yontram konnuch toyar korpak xokchona. Bolatkar ghoddla mhonnpachi tokrar jedna tanche kodde yeta, tednach pulisanchea khorea kamank survat zata. Punn fokt tokraricher atthapun ravon pulisanchean purave ason poryan eka bolatkar korpeak kheast divnk zaina. Bolatkar korpeak kosli ani kitem kheast divpachi tem niti-sobha tharayta. Punn, bolatkar zanv her kosleim prokronn asum, ek pavtt tem niti-sobhent pavlem mhonnttoch tem nikalant yetolem hachi khatri mat konnacheancuch dinv nezo. Bolatkaram vixim atam meren sid’dh zalam tea pormonnem 90% odhik bolatkar he vollkhichea vo familintlea mon’xa koddleanuch zatat. Kaim pavtti bodlo gheupachea hetuntleanui bolatkar zatat. Bolatkar virodhant kaide koddok aspakuch zai. Punn, kaide koddok aslech mhonn ho proxn suttavo zanvcho na. Pulis yontronnam, niti-vevostha ani somaz hannim soglleanich zagrut ravpachi goroz asa. Ostoream kodde pollevpachi nodor vo druxttikon bodolpachi khup goroz asa. Dadleamni aplea loingik bhavnancher (sexual feelings) zata titlo tabo vo niyontronn dovorpachi goroz asa. Piray bhoronk naslolea vo egdomuch lhan ballkam-cheddvancher bolatkar korpeank khupuch nixttur kheast divpachi tortud Bharatache niti-vevosthent korpacho atam vell aila. Videxant poryan egdom lhan bhurgeancher bolatkar ghoddleat mhonnpacheo khobro zobor oxeo aikopak yenant. Fokt Bharatantuch vochot thoim heo monisponna bhaileo ghoddnuko ghoddtat. Bharat des ani tachi sonskruti hea desant jiyetolea nagrikank hench xikoita kai? Hea desacho itihas ani porompora desantle ostoream vixim sodanch man ani obhiman dovorta, thoim heach su-sonskrut desant eke ostorecher hi itli onit kiteak? Hea desant zolmant ailole dadle monis eke ostorechea kusveantlean yeunk nant kai? Ek avoi, ek bhoinn hankam hangachea dadlea mon’xamni laginchean polleunk nant kai? Oxe toreche sabar proxn asat zancho zabab khud dadleamnich sodun kaddpacho vell aila. Ostoream kodde polleupachi apli nodor bodlun uddoupachi ek mhotvachi goddi aiz nirmann zalea. Dadlean zaun eke ostorechi rakhonn korpachi goroz asa, ani tika asro vo alaxiro divpachi goroz asa. Zorui ostore kodde polleupachi nodor khud dadlech bodolnant zalear tinnem magir apleak alaxiro konna kodde sodpacho? Punn hem sogllem korpa khatir eka dadlea mon’xan aplea monachi toyari korpachi goroz asa. Poilim aple bhitor ani aplea sangati ixtt-mitram bhitor hea vixim bhasa-bhas ani cheorcha zavop khupuch gorjechem zaun asa. Aiz ho ostoreanche surokxecho proxn khupuch gombhir zalolo asa. Niropradhi ballkam-cheddvam aiz vochot thoim bolatkar korpeanchi xikar zaupak lagleant, tem thambpak heach vellar proitn zaupak zai. Eka niropradhi ani dadlea samkar sogllech vatten oskot aslole ostorecher bolatkara sarkem khottem kortub adharun khoincheach dadleachean apunn mozbut mhonnpachem provar korun dakhounk ghoddchem na, hem surya uzvadda itlem sot hem dadlea mon’xamni zanna zavpachi goroz asa.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.