Malmöliv före Malmö Live

kris­tider och ransoneringar. Kocken vars namn jag tyvärr inte minns, ansträngde sig extra för att han tyckte synd om alla som var tvungna att stanna på ön över helgen.

Hans rykte var stort och man förstår varför, när han kunde ställa sig att göra tunnpannkakor åt alla. Jag minns inte hur många vi var, men vi var många och nöjde oss inte med en à två stycken tunnpannkakor. Nej! Vanlig filmjölk förekom inte utan den var vispad och uppfluffad. Ja allt var av en högre standard.

Det sades att han inte kunde bli chef på det stora KA 1-köket eftersom han inte hade studentexamen och kunde bli officer.

KA 1 var inget ställe där man med glädje intog sin middag. Där verkade inte en examen vara något som kryddade maten. Det enda roliga där var att kökschefen var kvinna och allmänt kallades för Livmodern. vi gjorde annat än åt och bland våra sysslor ingick att av någon anledning höra av oss till Nynäshamn, hålla koll på tiden och meddela att vi var vakna. Det gick till så att man ringde in till Nynäshamn och fick höra flickan i växeln säga: Noll-ett-trettiofem, och när det skulle höras ett pip av den vanliga fröken ur så sa hon det själv. PIP! Det tyckte jag var så roligt att jag ringde vid upprepade tillfällen och vi fick en kontakt som mynnade ut i att vi bestämde träff.

Jag skäms att erkänna att jag var där i god tid och kunde se henne utan att själv upptäckas. Hon var väldigt lång och trots att jag inte tycker illa om damer som är längre än jag, så var hon helt enkelt inni vassen för lång, så jag kunde tack vare min militära träning som skogsmatros dra mig tillbaka osedd. Som sagt, jag skäms! Hon som hade en sådan humor. per albin hansson hade ju sagt att vår beredskap var god och presskåren fick bevista en så kallad Kungaskjutning ombord på pansarkryssaren Drottning Victoria, dit vi också skeppades. Någonstans utanför skärgården låg hon och en sådan ”kappskjutning” hände vartannat år. Det var ett stort evenemang där en massa höjdare från många vapenslag var närvarande. Intressant för oss var att titta i den enorma avstånds­mätaren som hade en bas på, som jag minns det, hela 8 meter.

KA:s största låg på 4 meter. Det fanns ingen radar som mätte avståndet som i andra länder!

Man såg masttoppar sticka upp bakom horisonten och det måste vara 43