Issuu on Google+

F IL M STHLM museum för film och rörlig media

THESIS BOOKLET Vårterminen 2012 Arkitekturskolan KTH HENRIK BEJMAR Prof. Ori Merom & Robert Petrén


2

THESIS BOOKLET V책ren 2012 Arkitekturskolan KTH

Greta Garbo 1905-1990


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén

3

The Godfather 1972

BAKGRUND Allt sedan uppförandet av Fotografiska Museet på Stadsgårdskajen i Stockholm har fotografier hamnat lite mer i fokus och den yngre generationen har fått upp ögonen för stillbilder, konst och idéer. Samtidigt får hollywood fler och fler tillskott av svenska skådespelare i sin arsenal. Frågar man någon som inte kommer från Sverige idag så är det stor sannolikhet att de känner till både Ingmar Bergman, Greta Garbo, Maud Adams och Stellan Skarsgård. På senare tid har det tillkommit en hel del namn på den svenska stjärnhimlen. Det är inte ovanligt att de tillfrågade även nämner allt från Malin Åkerman, Alexander Skarsgård, Noomi Rapace samt Joel Kinnaman. Efter inspelningarna utav den amerikanska versionen av Stieg Larssons välkända thriller “The Girl With the Dragon Tattoo” (Män som hatar kvinnor) i Stockholms vackra miljöer så har filmturister rent av flockats kring huttrande guider för att vandra i Lisbeth Salanders fotspår. Sverige har en stor kulturskatt vad det gäller rörlig media, men en avsaknad av ett rikstäckande filmmuseum. Det mitt exjobb kommer att behandla är det faktum att ett nationellt film- och mediemuseum faktiskt saknas här i Sverige. Att skapa scenografi för scenografi.


4

THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

Casablanca 1942

UPPGIFT Svenska Filminstitutets hemsida vittnar om en brist av ett rikstäckande museum för film och rörlig media i hela Sverige. Här skriver de att institutet innehar en kollektion av ungefär 2000 artiklar som de i små volymer har visat upp för Sverige, men att en avsaknad av en fysisk permanent lokal ändå har gjort att huvuddelen har gått den bredare allmänheten förbi i sin otillgänglighet. De har därför skapat ett “museum på nätet” (sic!). En svag underton av ironi anger att de gärna skulle visa upp sina kulturskatter för Sveriges och även världens befolkning. Vad passar då bättre än i Stockholm med närhet till både filminstitutet och otroligt vackra vistor samtidigt som det har en strid ström av besökare. Det blir lätt väldigt konstigt när man på ett sådant snabbt och interaktivt medium som ändå Internet är, bara kan få se ett fåtal utav online-museets klenoder. Föremålen i Svenska Filminstitutets samlingar sträcker sig över drygt hundra år och illustrerar den rörliga bildens tekniska utveckling – här finns kameror, ljud- och ljusteknik från både filminspelningar och ateljéer, filmprojektorer, biografinredning, laboratorieutrustning, kostymer, rekvisita, scenografiföremål, tidiga optiska apparater, filmpersonrelaterade föremål m.m. Sammanlagt rör det sig om över två tusen föremål! Den filmhistoriska föremålssamlingen har byggts upp under en lång tid. Filmrelaterade föremål började samlas in redan på 1930-talet då Filmhistoriska samlingarna bildades. Sedan dess har samlandet av filmföremål pågått kontinuerligt och fortsätter i något mindre omfattning än i dag. En stor del av Filminstitutets samling består av föremål som donerades av Gustav Roger, tidigare filmateljéchef i Råsunda, som räddade gammal inspelningsutrustning när Svensk Filmindustri lade ner sin ateljé 1969. Mitt exjobb kommer att i slutändan ha skapat ett museum för alla dessa klenoder och plats för många fler. Här kommer även att finnas biografer samt plats för galapremiärer och tillställningar.


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén

5

HAL från filmen 2001: A Space Odyssey 1968 Stanley Kubrick


6

THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

Ingmar Bergman 1918-2007

FRÅGESTÄLLNING Här är ett gäng frågor som jag under projektets gång kommer att svara på: • Vad är ett film- och mediemusem? • Vad krävs av ett film- och mediemusem? • Hur tar man vara på filmens olika sätt att berätta historier och hur översätter man det till rent arkitektoniska värden? • Hur gör man för att återskapa ljusförhållanden och specialeffekter? Behöver man anlita en regissör? • Går det att väcka den slumrande filmkulturen i Sverige på samma sätt som fotografikonsten fick en uppsving i samband med Fotografiska museet? • Var bör det vara lokaliserat? • Varför existerar det inget filmmuseum i dagsläget? • Hur får man folk att resa sig ur “tv-soffan” för att ta sig till museet? • Vad är det mer som ingår i dett film- och mediemusem? • Hur tillgängligt ligger det i staden?


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén

7

HISTORIA Enligt den tidige Italienske filmteoretikern Ricciotto Canudo ansågs film vara den sjunde konstarten med motiveringen “a superb concilation of the Rhythms of Space (the Plastic Arts) and the Rhythms of Time (Music and Poetry)”. Företeelsen film fick därefter heta “Plastic Art in Motion”. Film, ansåg Canudo, var en sammanslagning av alla de fem antika konstarterna som bestod av arkitektur, skulptur, målning, musik, poesi. Detta menade Canudo redan 1911 när han publicerade sitt manifest ‘The birth of the Sixth Art’. Att boken talar om den sjätte konstformen beror på att Canudo senare reviderade sin lista för att lägga till ytterligare en konstart. Dans blev så den sjätte konstarten och fick därmed knuffa ned film till en sjundeplats.

Star Wars: Episode V - The Empire Strikes Back 1980 George Lucas


8

THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

E.T.: The Extra-Terrestrial 1982 Steven Spielberg

ARKITEKTONISK AMBITION Dramatiska, intrikat ljussatta, spännande och tänkvärda miljöer är det jag kommer ha som ambition och forskningsområde. Att kunna skapa en viss känsla hos en individ är något som verkligen berör mig. Människor tolkar olika situationer på olika sätt, men har ändå många grunduppfattningar om hur saker och ting fungerar. När man når denna “reptilhjärna” av spatiell uppmärksamhet har man verkligen tagit sig in i människans inre. Rumssekvenser och övergångar mellan rum och utrymmen skapar en känsla av harmoni samt en berättelse och ett linjärt samband som binder ihop byggnaden. Jag kommer lägga mycket energi vid hur man skapar miljöer med naturligt ljus och hur man använder artificiellt ljus på bästa sätt för att skapa välkomnande miljöer. Ljussättningen kommer att vara effektfull men sparsam med många inslag av mörka dramatiska känslofyllda miljöer där endast ett fåtal ljuspunkter syns. Detta skapar en spänning och en förväntan i att utforska resten av rummen. Några av rummen kommer vara storslagna medan andra är mindre och mer intima. Jag vill skapa en dynamik i vandringen som gör att det inte blir tråkigt att röra sig mellan utställningarna. Höga vertikala väggar skapar stora fonder medan låga murliknande väggar skapar partitioner mellan rum. Nedsänkta tak skapar rum utan att skapa väggar och upphöjda golv skapar en form av viktig markering. Stora flödande ytor ger en känsla av kontinuitet medan korta små knixiga gångar ger en ny upplevelse runt varje krök. Man ska i vissa fall kunna känna igen sig i vissa filmiska miljöer utan att det för den delen är kopierat från någon film. Mäktiga höjder och smala vrår skapar en scenografi åt ett museum som visar upp just scenografi.


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén

9

2001: A Space Odyssey 1968 Stanley Kubrick


10 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

ExLibris 2009 Alexander Daxböck

PROGRAM Programmet på nästa sida har jag lagt som en grund för mitt fortsatta arbete kring att utveckla, förbättra och lägga till funktioner. Det innefattar en stor del för själva museet där museet ska kunna visa upp sina samlingar. En permanent utsällning tillsammans med en temporär utställning där man kan skapa temaveckor för olika kringfarande utställningsobjekt. Samtidigt huserar museet rum åt både verkstäder för restaurering utav gamla filmer, rekvisita och kostymer, samt ett stort bibliotek/mediatek. Här kan man låna film digitalt och interaktivt kolla på filmer i sin medhavda mediaspelare. En restauramg eller ett café ligger också i anslutning till museet och ger folk en chans att ta en paus i vandrandet. En stund att kontemplera efter intensiva digitala presentationer. Här finns även en administration som jag tänker jobbar tätt tillsammans med Svenska filminstitutet och Cinemateket. Det kan även tänkas att de huserar en liten del av huset. Cinemateket kan till exempel utöka sin verksamhet till detta museums stora biografer. Jag vill även lägga till en aktivitet utöver detta program, vare sig det gäller en film- eller medieskola, en alternativ utställning eller en stor konferensmöjlighet. Om möjligt skall det även kunna anordnas utomhusbio på sommaren och andra stora evenamang.


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén 11

Entré orientering + Informationscenter Entré Reception Kontor (1-2 arbetsstationer) Search and orientation (computers) Closets, lockers, WC´s

30-50 20-40 20-40 20-40 50

Restaurang, café och service Café/restaurang Storkök Köksförråd, frysar Ombyte anställda

100-200 50 10-20 20-40

Utställning Utställningsyta

2000

Verkstäder Filmlabb för reparation av gamla filmer Förråd för kemiska produkter Korttidsförvaring

50 20 30

Biografer och visningsrum 2 större biografer 4 rum för 24-30 personer (inkl. projektorrum) 4 rum för 8-12 personer (inkl. projektorrum) 4 tysta rum för 1-4 personer (digitala)

150x2 = 300 40x4 = 160 20x4 = 80 6x4 = 24

Bibliotek/Mediatek samt förvaring Info centre 50 digital medieförvaring 150-200 skyddad förvaring 20-30 Administration Kontor för 6 personer 10x6 = 60 Open space för 6 personer 8x6 = 48 Pentry 15 Konferens 30 Förvaring 30 Service (WC, ombyte etc.) 30 Förvaring, städ, service 30 Extra program Skola/utställning/konferens?

500

TOTAL 4300


12 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

REFERENSER Det finns många filmmuseer världen över. Några exempel jag kommer kolla vidare på är dessa.

• film museum

Wien, Österrike

• eye film instituut

Amsterdam, Holland

• filmmuseet i karlstad

Karlstad, Sverige

• Cineteket Ystad, Sverige • Deutsche Kinemathek

Berlin, Tyskland

• London Film museum

London, Storbritannien

I London finns det även ett gammalt nedlagt museum som hette MOMI som jag kommer att kika på.


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén 13


14 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

Relativity 1953 M.C. Escher

KONTEXT OCH PLATS Var placerar man ett filmmuseum? För att kunna utnyttja ett filmmuseum till fullo ska det finnas plats för att kunna mottaga stora sällskap som kommer och besöker museet. Det ska även kunna gå att ta emot galagäster om det skulle vara biopremiär eller besök utav någon populär skådespelare som får gå på röda mattan. Stockholms befintliga innerstad är redan helt fullproppad med olika biografer och teatrar. Därför anser jag att en plats strax utanför innerstaden skulle vara till stor fördel. Inte bara för att slippa konkurrens utan även för att få plats med ett stort program. Det finns många ställen idag i Stockholm som befinner sig i utvecklingsfasen och är därför i stort behov av en växande kulturell samhörighet med Sveriges huvudstad. Närhet till vattnet är väldigt positivt om man ser till metoder för att kyla ner hela anläggningen på sommaren då det ofta kan bli för varmt inomhus. Ett museum skulle tjäna på att ligga relativt centralt för att kunna få en så bred kundkrets som möjligt. Om man ser till folkflöden och populära platser som kommer att utvecklas inom en snar framtid så har jag tittat vidare på två områden: Liljeholmen samt Slakthusområdet. Båda uppfyller många utav premisserna jag satt upp och ligger båda två i utvecklingsfasen över att bli en intressant del av Stockholms nya innerstad. På den norra sidan av staden ute vid gärdet ligger idag Svenska filminstitutet och Cinemateket. Det Svenska filminstitutet har till uppgift att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt att representera den svenska filmen internationellt.


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert PetrĂŠn 15

Biograf Rigoletto i Stockholm 1939

Svenska filinstitutet/ Cinemateket

Biografer i Stockholm 2011


16 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

LILJEHOLMEN 4:24 Den snart blivande innerstadsdelen Lijleholmen har en stor potential när det gäller att husera ett film- och mediemuseum. Den stora vägen som leder från Söder och söderut är idag en väldigt bred motortrafikled. På vardera sida om vägen finns ett stort impedimentområde som har agerat som buffertzon för buller och även för banpark för godståg. Idag är tågen borta, men kvar finns en stor parkering och outnyttjade ytor. Det finns liggade planer på att omvandla vägen till en betydligt smalare stadsgata för innerstadstrafik medan man bygger byggnader jämte den nya vägen. Närheten till vattnet är väldigt positivt då man kan använda sig av kylslangar nedsänkta i viken för att kyla byggnaden på sommaren. På andra sidan brofästet hittar man Strand, en mycket populär klubb och bar som går hem hos både yngre och äldre Stockholmare. Nära Strand ligger även Bio Rio, en oberoende biograf som visar kritikerrosade filmer som inte alltid tar sig igenom hollywoods filter över vad som ska finnas på de mer kommersiella biograferna. Här ser ag ett potentiellt samarbete i sinom framtid där man kan utnyttja Rios lokaler eller vice versa.


17

SLAKTHUSOMRÅDET Här har vi ett riktigt intressant utvecklingsområde som inom en snar framtid kommer att transformeras från sin forna glans som köttpackar- och slaktindustri till sprudlande innerstad med bostäder, små cafeér och hippa butiker. Det vi tittar på kommer förmodligen bli det nya söder, söder om söder. Den populära nattklubben Slakthuset ligger i krokarna och har givit Stockholmarna nya ögon på den nästintill bortglömda delen av Sveriges huvudstad. Om man gör ett ingrepp för att skapa ett museum här så ser jag att det inom en överskådlig tid kommer att byggas mer och mer intill. Staden kommer att byggas ut och upprustas koncentriskt från platsen där museet kommer att ligga. I närheten utav slakthusområdet byggs idag Stockholmsarenan. En helt ny arena av den riktigt stora klassen som kommer bidra till större genomströmmningar av människor i området.


18 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

RUMSSPATIALITET Ett museums främsta uppgift ligger i att visa upp klenoder, föremål, idéer, tankar eller företeelser från olika tidsåldrar vare sig det är antika svunna tider eller framtiden och om hur saker skulle kunna vara. För att framhäva museets innehåll krävs det ett komplement i form av arkitektur. Detta komplement kan i sin tur vara väldigt tätt knutet till innehållet som visas upp i museet. Ett film- och mediemuseum behöver i min mening kunna berätta en historia på samma sätt som en film kan göra. Antingen genom en vandrande berättelse eller genom olika rumssamband och sammansättningar av rum som följer på varandra. Konventionellt sätt har filmer en början, ett mittparti och ett slut, upplevt i den ordningen. Många filmer lämnar däremot detta konventionella sätt bakom sig och introducerar istället andra idéer om hur filmens händelser kan följas Några populära exempel är att visa filmen baklänges eller ut och in. Den nu väldigt aktuelle Hollywoodregissören Christopher Nolan gillar att leka med dessa idéer om hur filmer upplevs. Strax efter milleniumskiftet släppte han en film vid namnet ‘Memento’ där man får följa en människa som lider av minnesförlust. För att göra historien riktigt intressant börjar filmen i slutet och rör sig sakta mot början tidsmässigt. Man får ständigt nya inblickar och ‘aha’-upplevelser och det är svårt att förutse hur den “slutar”. Ett annat exempel av Nolans filmer visar på ytterligare ett sätt att uppleva filmens händelser. ‘Inception’ kom ut under 2010, ett decennium efter hans populära film Memento. I denna filmen leker Nolan med många lager av film. Huvudpersonerna tar sig in i sina egna drömmar för att lista ut undermedvetna tankar och påverka dem. När de går in i sina drömmar, i sina drömmars drömmar börjar det nästan bli svårt att hänga med. Något som många filmer dessutom har gemensamt är känslan av spänning och detaljrikedomen som gör att man gärna tar och tittar på samma film igen. Ett bra exempel på detta är ‘Ocean’s Eleven’ (original från 1960 samt remake från 2001) som enligt mig håller en riktigt hög nivå när det gäller överraskningsmoment där saker sker på ett helt annat sätt än vad man själv hade kunnat tänkt sig.


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert Petrén 19

Hur rör sig regissören mellan olika scener i film? Är det från intima närbilder till intensiva actionspäckade sekvenser? Någonting man lätt uppmärksammar är den ständiga förändringen av perspektiv i form av kameravinklar. Här var bröderna Wachowskis exceptionella film från 1999 – ‘The Matrix’ en riktig pärla där man lånat mycket av vinklar och idéer från japanska animeserier. Bara genom att med några svepande drag panorera har man genast fått en bra bild över omgivningen. Att först ge en liten detalj, för att senare hoppa ut till ett extremt vidvinkelperspektiv och sen in tillbaka i mediumdetaljnivå skapar väldiga kontraster och intressanta vändningar i skalor. När det gäller kameravinklar och känsla var även den relativt nyligen bortgångne regissören Stanley Kubrick en mästare. En av mina favoritfilmer är ‘2001: A Space Odyssey’ där mycket utav filmen helt utspelar sig utan dialog. Här talar arkitekturen, miljöerna och vinklarna ett språk för sig. Det behövs ingen intelligent dialog för att förmedla det budskap Kubrick vill få fram. Att översätta allt detta till arkitektur kommer att bli mitt huvudfokus under denna termin. Att lyckas få samma typ av känsla av att gå in i museet som man kan få när man tittar på en riktigt bra film. Att kunna förmedla en helhet med intrikata detaljer som man kanske missar i ett besök men gärna kommer tillbaka igen för att upptäcka.

2001: A Space Odyssey 1968 Stanley Kubrick


20 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

TIDPLAN OCH ARBETSMETOD I detta projekt kommer jag bland annat att utforska filmmediet och dess teori samt den praktiska applikationen när det gäller arkitektur. Det första jag kommer börja arbeta med är research där jag kommer att ta reda på mer om bl.a. filmteori, filmteknik, dramaturgi samt filmmiljöer. Detta övergår senare i en platsanalys där jag bestämmer mig helt för vilken plats jag vill att museet ska ligga på utifrån de alternativ jag angivit i denna booklet. Här kommer jag utforksa de lokala samt regionala förutsättningarna från både ett nationellt samt ett internationellt perspektiv. Hur programmet fungerar och vad som ska läggas till och vad som skall tas bort går jag igenom efter det. Efter nogranna övervägningar sätter jag så igång med skissprocessen där jag börjar utforma och sätta upp ramarna för hur museet kommer att se ut. Under denna process kommer jag även att utföra intervjuer med folk inom film, folk på platsen, folk i stockholm om deras tankar om ett film- och mediemuseum. Med detta resultatet går jag sedan vidare med designen av museet. Mycket energi kommer att läggas på stämningen man får när man går in samt det holistiska bemötandet av besökarna. Dett gäller såklart även utanför museet och hur det i sig är förankrat till omgivningen. En stor del av presentationen kommer bestå av mäktiga dramatiska bilder varvid de sista veckorna kommer att läggas på gestaltningen av dessa stora bilder. Presentationen kommer att vara en viktigt del i kommunikationen då det ska gå lätt och snabbt att sätta sig in i projektet.


Prof. Ori Merom & Robert Petrén 21

HENRIK BEJMAR

Mån

Tis

Ons

Tors

Fre RESEARCH: Filmteori samt dramaturgi

Jan v2

9

10

11

12

13

v3

16

17

18

19

20

v4

23

24

25

26

27

v5

30

31

1

2

3

v6

6

7

8

9

10

v7

13

14

15

16

17

v8

20

21

22

23

24

v9

27

28

29

1

2

v10

5

8

9

15

16

PLATSANALYS: Bestämmelse av plats och djupgående analys om förutsättningar på både lok., reg., nationella samt internatioella plan. INTERVJUER

Feb

PROGRAM: Genomgång av erhållet program samt förbättringar. SKISS

GESTALTNING

Mar

M

I

12

v11

6 T T

K

R

13

7 I T

I

K

14

PRESENTATION KORRIGERINGAR

19

v12

v13

Apr

21

22

23

26

27

28

29

2

3

4

5

6

9

10

11

12

13

FÖRDJUPNING: Gå in mer i detalj och designa mer på ett holistiskt plan.

30 PÅSK

v14

PÅSK v15

20

BUFFERT: Extravecka v16

16

17

18

19

20

v17

23

24

25

26

27

1

2

3

4

10

11

17

18

GESTALTNING

Maj

LEDIGT

v18

30

v19

7

8

9

v20

14

15

16

LEDIGT

KORRIGERINGAR GESTALTNING & PRINT

v21

Jun v22

21

22 S

28

L

U T 29 5

23 K

R

I T 30 6

I

24

25

31

1

7

8

K

9


22 THESIS BOOKLET Våren 2012 Arkitekturskolan KTH

KÄLLOR OCH LÄNKAR FILM Casablanca 1942 E.T. 1982 2001: A Space Odyssey 1968 Blade Runner 1982 The Matrix 1999 Inception 2010 The Godfather 1972 Memento 2000 Star Wars: Episode V - The Empire Strikes Back 1980 HEMSIDOR http://www.sfi.se http://www.sfi.se/sv/Cinemateket/Stad/Stockholm http://www.sfi.se/sv/svensk-film/Filmmuseet-pa-webben http://biorio.se http://sf.se http://imdb.com http://filmmuseum.nl http://filmmuseum.at http://www.deutsche-kinemathek.de http://www.londonfilmmuseum.com


HENRIK BEJMAR

Prof. Ori Merom & Robert PetrĂŠn 23

Audrey Hepburn 1929-1993


THESIS BOOKLET Vårterminen 2012 Arkitekturskolan KTH HENRIK BEJMAR Prof. Ori Merom & Robert Petrén

“I’ve seen things you people wouldn’t believe. Attack ships on fire off the shoulder of Orion. I watched C-beams glitter in the dark near the Tannhauser gate. All those moments will be lost in time... like tears in rain... Time to die.” Blade Runner 1982


Architecture Thesis Booklet