Page 1

NG EN TIDNI

FÖR KU

N.F WW.HELE W A N R E ND

I

3

2012

PÅ VÄG MOT FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR: TVÅ ALTERNATIV S. 22 MED HEMAUTOMATION KAN TEKNIKEN I SOMMARSTUGAN STYRAS FRÅN STAN S. 16 EL I TANKEN S. 4

SINGELLIV Har en singel råd att leva ekologiskt? s. 8


3•2012

16

Mikkolas styr uppvärmningen av sin sommarstuga från hemmet i Grankulla. Hemautomationen håller koll på att allt är som det ska på sommarstället.

3 Ledaren 4 I vårt hus Det går trögt för elbilarna, men ändå är det bra att förbereda sig för laddningen av dem. 6 Energitips för hemmet 8 Frihetens pris Att vara singel är dyrare än att leva i familj. Om man är kreativ kan man ändå lyckas spara en slant. 14 Vi träffade Helsingfors Energis nya VD tar över mitt under en ekologisk omvälvning. 16 Hemautomation testas Energiförbrukningen hemma eller på sommarstället kan styras med automation. 20 Elpost

22 Mot förnybar energi Ny Fossila bränslen undanträngs småningom av bland annat pellets och biogas.

kolu m n!

TILL ER TJÄNST Servicenummer och prisuppgifter Helsingfors Energi Växel 09 6171 Elhuset, Kampgränden 2, 00090 Helen www.helen.fi Kundkontoret, 3. vån. må–fr 8.30–16 Telefontjänst må–fr 8–18 Hushåll 010 802 802 Företag 010 802 803 Rapportering av mätvärden för el 010 802 804 asiakaspalvelu@helen.fi

Felanmälan Störningar i eldistributionen 08001 80808 Störningar i fjärrvärmedistributionen 08001 60602 Fel i utomhusbelysningen 08001 73173 Information om störningar i eldistributionen i realtid på www.helen.fi Samtalen till Helsingfors Energis kundtjänst bandas. Samtalspriset till nummer som börjar på 010: • från det fasta nätet 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/min. • från alla operatörers mobiltelefonanslutningar 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/min. Priserna inkl. moms 23 %.

Avgiftsfria elektroniska tjänster finns på vår webbplats: www.helen.fi Rådgivningstjänster Energicentrum 09 617 2726 Råd om val och användning av hushållsapparater, utlåning av förbrukningsmätare, fuktmätare, ljusmätare och temperaturmätare: energiakeskus@helen.fi Råd om elanvändning och energisparande 09 617 4010

Fjärrvärme Anslutning till fjärrvärme 09 617 2961 Råd om värmeanvändning 09 617 2969 Fakturering och frågor som rör förbrukningen 09 617 2856

Tidningen Helen adressändringar Kundtjänst 010 802 802 asiakaslehdet@helen.fi


Inspirerande ingenjörskunnande De senaste tio åren har jag jobbat tillsammans med ingenjörer. Som icke-ingenjör sätter jag värde på deras tekniska kunnande och osvikliga känsla för systematik. Tvärtemot vad man kunde tro är inte ens ingenjörer fullkomliga. Ibland är det nästan omöjligt att kommunicera med en ingenjör utan processcheman och kilometerlånga exceltabeller. På basis av ett drygt halvt års arbete på Helsingfors Energi kan jag ändå säga att det är möjligt att komma på samma våglängd som ingenjörer och samarbeta på ett inspirerande sätt – även när det handlar om kommunikation.

14 4

På Helsingfors Energi inser man att det behövs människor, kunnande och erfarenhet av olika slag för att utveckla lösningar för framtiden. Det är inspirerande att jobba på en plats där det görs betydande insatser för en bättre miljö. Man vill att allt ska vara bra inte bara tekniskt-ekonomiskt utan även för miljön och olika intressentgrupper. Ett bra exempel är Helsingfors Energis utvecklingsprogram med sikte på en kolneutral framtid, som det behövs ett enormt ingenjörskunnande för att föra framåt. Parallellt med de tekniska utredningarna har man på ett naturligt sätt utvecklat dialogen med intressentgrupper och diskuterat med människor som företräder ett annat synsätt. Dialogen fortsätter och Helsingfors Energi öppnar i september en blogg för ändamålet. Säkerhet och leveranssäkerhet är energiproduktionens och energidistributionens grundstenar. De är inte särskilt mediesexiga. Helsingfors Energis verksamhet präglas också av finsk anspråkslöshet. Produktionens energieffektivitet är bland de bästa i världen, och till exempel brummar världens största och mest ekologiska värmepump under Helsingfors, men ingenjörerna tycker att man inte behöver göra så stort nummer av det. Det behöver man visst.

8

I tidningen Helens läsarundersökning i våras fick tidningen gott betyg. Enligt undersökningen är våra kunder intresserade av energiproduktion och framtidens energilösningar. Vi försöker lyfta fram de här frågorna allt mer. Kontakta oss om det finns något du gärna skulle läsa om eller om du har tips till artiklar. Vi hörs! Sanna Jääskeläinen Kommunikationschef

HELEN ALSO IN ENGLISH! Summary of Helen in English at www.helen.fi

EN

TID

NIN

R G FÖ

D KUN

ERN

W A W

W.H

ELE

N.F

I

3

201

2

T PÅ VÄG MO ARA FÖRNYBLOR: ÄL ENERGIKTIV S. 22 NA TVÅ ALTER ATION MAUTOM I MED HE KAN TEKNIKEN STUGAN SOMMAR N S. 16 STA N STYRAS FRÅ EN S. 4 EL I TANK

V SINGELLI

iskt? s. 8 leva ekolog gel råd att Har en sin

HELSINGFORS ENERGIS OCH HELEN ELNÄT AB:S KUNDTIDNING Helsingfors Energis kundtidning utkommer fyra gånger om året. Utgivare: Helsingfors Energi, (Kampgränden 2, Helsingfors), 00090 HELEN, tfn 09 6171, fax. 09 617 2360, www.helen.fi Chefredaktör: Seija Uusitalo Redaktionsråd: Sanna Jääskeläinen, Tiina-Kaisa Hämäläinen-Saukkola, Jarmo Karjalainen, Jouni Lehtinen, Jussi Mikkola, Marko Riipinen, Eva Spiegel, Seija Uusitalo Redaktion: Otavamedia Oy, Asiakasviestintä Tryckeri: PunaMusta Repro: Aste Helsinki Oy ISSN1455-9528 Omslagsbild: Tommi Tuomi

Painotuote


Vårt hus

Full tank – med Paula Ristimäki Illustration Anssi Keränen

När en person som har en elbil eller en hybrid flyttar in i ett bostadsbolag är den första frågan var man kan ladda bilen.

4

Elbilarna har varit superstjärnor på många bilutställningar, men annars har det gått trögt för dem. Spridningen har bland annat bromsats av det höga priset och bristen på laddplatser. Experterna förutspår ändå att försäljningen av elbilar och hybrider kommer att öka. – Allt fler börjar känna till de här bilarna. Bilmodellerna har blivit attraktivare och oron för miljön har ökat. Finland har också urbaniserats och körsträckorna har blivit kortare. Elbilen kommer bäst till sin rätt i stadstrafik: på korta sträckor behöver man inte ladda om bilen, och stadsluften belastas inte av bränsleutsläpp, motiverar utvecklingschef Heikki Kauranen på Disponentförbundet. En elbil utnyttjar energin tre gånger effektivare jämfört med en bil med förbränningsmotor, och därför skulle koldioxidutsläppen och övriga hälsoskadliga utsläpp från trafiken minska betydligt om elbilarna blev vanligare. Enligt Kauranen borde bostadsbolagen redan nu förbereda sig på elbilarnas intåg. – I nya objekt borde möjligheterna att ladda elbilar beaktas redan när parkeringsplatserna planeras. Man behöver förstås inte sätta upp laddstolparna genast. Däremot ska kablarna och huvudsäkringarnas storlek planeras så att parkeringsplatsens nät vid behov har kapacitet för laddning av flera bilar och så att det är lätt att installera ladduttag. Detsamma gäller även när gamla bostadsbolag bygger om sina parkeringsplatser. – Om bolaget t.ex. förnyar asfalten eller bygger om parkeringshallen är det oftast mest ekonomiskt att samtidigt göra de grundarbeten som behövs för laddning av elbilar.

Från värmestolpe till laddstolpe De som bor i enfamiljshus kan ordna med en laddplats helt efter egna önskemål. I bostadsbolag är läget ett annat. Där är det bolagsstämman som beslutar om gemensamma parkeringsområden och eldistributionen till elstolpar. I nuläget ger elstolparna i de flesta bostadsbolag el bara vissa tider av dygnet, och tiden är för kort för att ladda elbilar. Dessutom har motorvärmaruttagen ofta bara 10 amperes säkring, vilket gör att det tar ca åtta timmar att ladda en elbil. En annan fråga som måste lösas är hur kostnaderna ska fördelas. I dag betalar alla som har reserverat en bilplats i bostadsbolaget lika mycket för elstolpen, oberoende om de använder el eller inte. När den första elbilen eller hybriden kör in på den gemensamma gården måste bostadsbolaget besluta hur kostnaderna för laddningen ska allokeras på bilägaren. – Det finns olika tekniska lösningar för det här, t.ex. fjärravlästa mätare eller smartkort. Samtidigt måste man bestämma hur laddstolparna ska skötas administrativt: är det servicebolaget, disponentföretaget eller elbolaget som ansvarar för laddplatserna, vem fakturerar den boende för elen

LADDNINGEN AV ELBILAR SKA BEAKTAS REDAN VID PLANERINGEN AV PARKERINGSPLATSER.


el och hur fungerar det hela i bolag med hyresbostäder, funderar Kauranen. En bra lösning enligt enhetschef Sami Sailo på Helsingfors Energi är att bostadsbolaget ansvarar för laddstolparna på fastighetens område, medan elbolaget sköter mätningen och faktureringen av den el som förbrukas via stolparna.

– Kunden kan antingen få räkningen för stolpens elförbrukning direkt från elbolaget eller också kan elbolaget först fakturera bostadsbolaget, som sedan lägger till summan på kundens bolagsvederlag. Om laddningsstolpen skadas – t.ex. utsätts för ofog – ansvarar bostadsbolaget för reparationskostnaderna på samma sätt som för andra fasta konstruktioner på fastighetens område.

Egen eller gemensam? På bostadsbolagets parkeringsplats kan separata laddstolpar installeras för varje elbilsägare. Ett annat alternativ är att installera en gemensam laddstolpe som alla som bor i huset kan använda. – Om var och en har en egen stolpe är det lätt att mäta och allokera elförbrukningen. Är laddstolpen gemensam måste man ha ett system som identifierar varje elanvändare, förtydligar Sailo. För närvarande har Helsingfors Energi sju allmänna laddplatser för elbilar på olika håll i staden,

och där har man valt att identifiera kunderna med hjälp av mobiltelefon. Enligt Sailo skulle samma system kunna fungera även i bostadsbolag med gemensam elstolpe. Sailo påminner också om att bolaget kan passa på att utföra en rad andra åtgärder som gäller elanvändning och energisparande samtidigt som man förnyar fastighetens elsystem för laddstolparna. – Med hjälp av så kallad intelligent eldistribution kan t.ex. uppvärmningen och belysningen i gemensamma utrymmen styras effektivare än i dag. För de boende innebär det att de kan styra sin egen värmestolpe efter behov, i bästa fall bekvämt via internet. Det är bra att utreda och tänka på de här frågorna när man i ett bostadsbolag överväger att installera laddstolpar för elbilar och förnya systemen i samband därmed. Tillsammans med Matinkylän Huolto håller Helsingfors Energi på att inleda ett försök där man jämför hur laddplatser av olika typ fungerar i bostadsbolag. Förhoppningen är att resultaten ska göra det lättare för bostadsbolagen att fatta beslut om hur elbilarna ska laddas och hur de ska förbereda sig för saken. Heikki Kauranen på Disponentförbundet konstaterar att alla juridiska faktorer som inverkar på beslutsfattandet inte ännu är klarlagda. – Det har betydelse för bolagets beslutsprocess om laddplatser för elbilar anses vara utrustning som är sedvanlig eller överstiger sedvanlig nivå. Om utrustningen är sedvanlig räcker det med enkel majoritet på bolagsstämman för att fatta beslut. Om laddplatsen för elbilar däremot är utrustning som överstiger sedvanlig nivå räcker det även då med enkel majoritet, men kostnaderna fördelas bara mellan dem som är med på att installera laddplatser. Tillsvidare har det inte definierats någonstans vilkendera typen av utrustning det är fråga om.

Är det aktuellt att ladda elbil? Helsingfors Energi levererar stationer för hemmaladdning till kunder som bor i enfamiljs- och radhus. Bolaget ger också råd till bostadsbolag om det bästa sättet att bygga laddstationer på parkeringsplatsen. Kontakta Helsingfors Energi, Sami Sailo, telefon 09 6171.

5


p för hemmet ps Energitips

Inte dyrt att brygga gott kaffe

Test av kaffebryggare i Kuluttaja nr 3/2012. På Energicentrum kan man få en kopia av testet och en apparatöversikt med råd om val av kaffebryggare. Översikten finns också på http://www.helen.fi/ energiansaasto_sv/kodinkoneoppaat.html.

Tidningen Kuluttaja testade 14 kaffebryggare, varav 10 bryggde kaffet i glaskanna och 4 i termoskanna. Prisspannet var 40–239 euro, och skillnaderna mellan kaffebryggarna var inte särskilt stora. Apparaterna med termoskanna klarade sig bättre i testet än de med glaskanna. Termosbryggarna höll dock inte kaffet varmt, och kannan kan inte heller diskas i maskin. I de flesta av de testade bryggarna hettas vattnet upp när det strömmar genom ett rör under värmeplattan. De flesta bryggarna hade bara ett element som värmde både vattnet och plattan. Tre bryggare fungerade med boilerteknik, d.v.s. de har dubbla värmeelement där det större hettar upp vattnet medan det mindre håller plattan varm. De testade kaffebryggarna förbrukade 53–75 watt i timmen vid varmhållning. Flera bryggare har automatisk avstängning som stänger av apparaten efter ett par timmar. Ingen av de testade bryggarna medför någon brandrisk även om den skulle vara påslagen upp till två veckor – allt som händer är att elräkningen växer.

Välsmakande aromer Lagom bryggtemperatur för kaffe är 96 grader. I de testade bryggarna var det nybryggda kaffet ca 80 grader. En del bryggare hettade upp kaffet i två timmars tid, vilket försämrade smaken. I termoskanna svalnade kaffet däremot till 65–68 grader på ett par timmar. Då var kaffet fortfarande drickbart, men ljummet. Före köpet är det bra att kontrollmäta att kaffebryggaren går in under överskåpen i köket. Droppstoppet kan vara automatiskt eller manuellt. Är droppstoppet manuellt kan man glömma att öppna det, vilket gör att filtret i bryggaren fylls så att kaffe och sump svämmar över på bordet. Även ett automatiskt droppstopp kan bli i stängt läge om man ställer kannan på sin plats slarvigt. Bryggaren kan också helt sakna droppstopp. Många apparater har klocka och timer. I testet konstaterades att kaffets smak åtminstone inte blir bättre av att kaffepulvret står i filtret och vattnet oxideras i behållaren över natten.



Kom ihåg apparat översikterna!

INBJUDAN Kaffe efter smak, lättlagad och god mat

Ljus i höstmörkret!

Välkommen till Energicentrum, där hushållslärarstuderande från Helsingfors universitet presenterar kaffemaskiner samt matberedare och köksmaskiner under praktiska demonstrationer som räcker omkring en timme. Två tillfällen ordnas. Vid det första tillfället presenteras traditionella kaffebryggare och espressomaskiner av olika slag, och vid det andra förädlas höstens skörd med matberedare och köksmaskiner. Båda tillfällena avslutas med en rundvandring på Energicentrums apparat- och lamputställning med energirådgivare som guider.

Välkommen till ett informationstillfälle om belysning i Helsingfors Energis Elhus onsdag 5.9. kl. 14–16. De teman som tas upp är grundprinciperna och grundkraven för belysning, olika alternativ till glödlampor, de nya ljuskällornas sparpotential samt inredning med hjälp av belysning. Som sakkunniga deltar representanter för Finlands Ljustekniska Sällskap, Aalto-universitetet, KT-Interior och Motiva. Kaffeservering kl. 13.30–14.00.

TISDAG 4.9. KL. 14–16 Demonstration av kaffemaskiner TORSDAG 6.9. KL. 14–16 Demonstration av matberedare och köksmaskiner PLATS Helsingfors Energi, Elhuset, Energicentrum 3:e vån, Malmbrinken 6

ONSDAG 5.9. KL. 14–16

Max. 20 personer får plats per tillfälle. Anmäl dig till önskat tillfälle senast 31.8. före kl. 16 på numret 09 6171.

6

på Apparatöversikter ia/ erg en .fi/ len he www. html kodinkoneoppaat.

PLATS Helsingfors Energi, Elhuset, Auditoriet, Runebergsgatan 1A 20 personer får plats. Anmäl dig senast 29.8. före kl. 16 på numret 09 6171.

© SKOY

© SKOY/Jorma Marstio

Även om specialkaffe är väldigt populärt är det fortfarande många som upp uppskattar traditionellt bryggkaffe. Tidningen Kuluttaja utredde vilken b bryggare som ger det bästa kaffet.


Fråga Erkki ENERGIKALENDERN

6HSWHPEHU

Byt filter i ventilationsaggregatet.

2NWREHU

Nu behövs det uppvärmning igen. Lagom rumstemperatur är 20–21 grader.

1RYHPEHU

Styr dekorationsbelysningen med timer så att den lyser bara kvällar och morgnar.

I den här spalten besvarar vi läsarnas frågor om energianvändning i hemmen. 1. Lönar det sig verkligen att byta ut gamla fungerande vitvaror, t.ex. ugnen, spisen eller tvättmaskinen, mot nya? Genom att använda vitvarorna tills de tjänat ut producerar man över 10 apparater mindre avfall under sin livstid. Nya vitvaror drar mindre energi vid användningen än t.ex. 10 år gamla apparater. Trots det lönar det sig inte att byta ut en fungerande apparat bara på grund av deras ålder. Om man gör sig av med en fungerande apparat kan den hitta en ny lycklig användare via återvinning. Omkring en tredjedel av hemmets energiförbrukning går till elapparater. Man kan påverka elförbrukningen genom att undvika onödiga apparatinköp, välja energieffektiva vitvaror, använda dem smart och även sköta dem rätt.

Adjö även till de sista glödlamporna I september upphör importen även av de sista glödlamporna och därmed börjar glödlamporna småningom försvinna från affärshyllorna. Glödlamporna har fasats ut i etapper med början 2009. Det rör sig om ett EUdirektiv som syftar till att dra ner på energianvändningen och minska växthusgasutsläppen. Det finns energieffektiva alternativ till glödlampor, t.ex. lågenergilampor, LED-lampor och halogener. Du kan bekanta dig närmare med dessa t.ex. på lamputställningen i Helsingfors Energis Energicentrum. www.lampputieto.fi Ladda ner hemmets lampguide på www.helen.fi

Stanna kvar på kanalen! Du kan också ta del av energitips via sociala medier: Sidan Säästän energiaa på Facebook och sidan Energianeuvoja på Twitter. Via de här kanalerna hittar du tips om klok användning av energi och nyheter om energifrågor. På YouTube hittar du inte bara MotoriikkaMiikkas skojiga energisparvideor utan också t.ex. anvisningar om hur man använder rapporteringstjänsten Sävel Plus. Klicka in dig på: www.facebook.com/saastanenergiaa www.twitter.com/energianeuvoja www.youtube.com/helsinginenergia

Info Energicentrum i Elhuset ger råd och vägledning i frågor som gäller hushållsapparater. • Kampgränden 2, tredje våningen (öppet må–fr kl. 8.30–16.00) • tfh. 09 617 2726 • energiakeskus@helen.fi • www.helen.fi • www.facebook.com/saastanenergiaa • www.twitter.com/energianeuvoja Ska du skaffa en ny tvättmaskin? Funderar du över hur mycket elektricitet ditt kylskåp förbrukar? Hur kan man spara i uppvärmningskostnader? På energicentrums nätsidor hittar du råd samt många tips och knep gällande hushållsapparater.

2. Jag skulle vilja kolla hur mycket el mina enskilda apparater förbrukar i realtid. Går det via Sävel Plus eller med extra utrustning av något slag? Stickproppsanslutna apparaters elförbrukning kan mätas med en förbrukningsmätare som finns att låna. Utlåning av mätare är en kostnadsfri kundförmån för Helsingfors Energis kunder. Lånetiden är en vecka. Det lönar sig att reservera mätaren på förhand på numret 09 617 2726 eller 617 2727. Sävel Plus-tjänsten visar förbrukningsdata för föregående dag och tidigare, om hushållet har en fjärravläst mätare. Elförbrukningen visas till och med på timnivå, men då handlar det om den totala förbrukningen för alla apparater som förbrukat el under den aktuella tidsperioden. Innan elmätaren bytts ut baserar sig informationen på en uppskattning som beräknats på basis av mätarställningen som avlästs en gång per år. Bytet till fjärr-avlästa mätare avancerar ett område i taget. Före utgången av 2012 kommer alla elmätare att vara bytta till fjärravlästa. 3. Vi fick en fjärravläst mätare igår. Ert system är inte uppdaterat, eftersom rapporteringstjänsten Sävel Plus inte ännu vet något om saken. Jag har i flera års tid själv fört bok över mätarställningen för eget bruk. Hur kan jag fortsätta med det, när den nya mätaren bara visar ett enda värde trots att vi har dag/nattström? Kommer faktureringssättet att övergå till faktisk förbrukning? Mätvärdena från fjärravlästa mätare syns i Sävel Plus 2–3 dagar efter mätarbytet. Därefter kan du följa din egen elanvändning till och med på timnivå via Sävel Plus. Du kan också fortfarande se dag/nattenergivärdena på mätarens display. Antingen alternerar värdena på displayen eller också kan du använda bläddringsknappen på displayen för att se dem. På vår webbplats finns information om hur du avläser mätaren. Faktureringssättet ändras genast efter mätarbytet. Du kommer att få en utjämningsfaktura som baserar sig på den gamla mätarens slutliga mätarställning och därefter baserar sig varje faktura på den faktiska elförbrukningen. Faktureringsperiodens längd är oförändrad. Har du en fråga till oss? Skicka den till energiakeskus@helen.fi. Du kan också skicka frågan via webbplats www.helen.fi.

7


8


t k   ƣ

singelliv Till det bästa med att vara singel hör friheten och att man får bestämma själv. Men den som lever ensam betalar också ensam för allting. Dessutom är det lite jobbigare för en singel att leva grönt. Katja Pesonen Bilder Tommi Tuomi

A

tt vara singel är tudelat. Först och främst har det genom hela mänsklighetens historia varit något beklagansvärt – ett tillstånd som det gällt att ta sig ur till vilket pris som helst. Å andra sidan uppfattas singelskap i dag som en lyxig livsstil fylld av shopping, jakt efter en partner och festande veckosluten igenom. För närvarande bor över en miljon finländare ensamma. I den här miljonen ingår även personer som har en stadigvarande relation, men största delen är singlar. Jag är en av dem.

Betalar dubbelt Vi singlar behöver lite medkänsla och sympati eftersom vi står för alla kostnader själva: hyra, värme, internetuppkoppling, mat och el. Ett par som jag känner flyttade nyligen in i en bostad på 45 kvadrat nära mig och får punga ut med 800 euro i hyra för den. Delat på två betyder det att de betalar 400 euro var. I Helsingfors är det en struntsumma. Själv betalar jag ensam drygt 600 euro för min bostad. Enligt specialforskare Kristiina Aalto på Konsumentforskningscentralen är det genomsnittlig hyra i Helsingforsregionen. Borde man få ett raseriutbrott? Inte enligt Aalto. T.ex. i en stad med mindre än 20 000 invånare kan man hyra en etta för 340 euro, men då är avstånden ofta så långa att man måste ha egen bil. – En bil för med sig så mycket kostnader att hyran och bilen tillsammans lätt blir lika dyra som enbart hyran för den som bor i huvudstadsregionen. Ytterst få singlar i Helsingfors har egen bil, eftersom resekortet för kollektivtrafiken bara kostar cirka 45 euro per månad, säger Aalto.

Stora förpackningar är inget problem för vår reporter Katja Pesonen. Hon löser det genom att laga god mat och äta samma mat flera dagar i rad.

9


Rädda din plånbok • Köp bara det du behöver. • Köp varor i lösvikt. • Frys in överbliven mat. • Ät efter årstiden: grönsaker på sommaren, rotfrukter på vintern. • Plocka bär och svamp och odla örter. • Lär dig ta vara på matrester: gör sallad av kokt potatis, mal skorpmjöl av torrt bröd och dryga ut bröddegen med grötrester. • Inför vegetariska dagar. • Handla mat en gång i veckan, gör en inköpslista i förväg och följ den. Då undviker du impulsköp. • Köp bara kläder som du behöver. Gör dig av med ett plagg i din garderob varje gång du köper ett nytt. För dem till loppis eller till en insamlingsbutik eller insamlingslåda. • Lägg hellre pengar på upplevelser. En god middag är bättre för kropp och själ än ett nytt nagellack. • För bok över dina utgifter. Då ser du vart dina pengar tar vägen. • Öppna ett extra konto för besparingar och sätt in lite pengar på det varje månad. • Använd kollektiva transportmedel eller hör dig för om du kan samåka med någon. • Gå eller cykla korta sträckor.

10

Det låter trösterikt. Själv åker jag alltid spårvagn. Låt oss göra en liten jämförelse mellan olika hushåll. Aalto berättar att enligt statistiken betalar en singel under 45 år 189 euro per år för elen medan ett barnlöst par betalar 264 euro. För en singel är de totala boendekostnaderna 8 109 euro per år och för ett barnlöst par 13 450 euro, vilket delat på två gör 6 725 euro. Över huvud taget är alla de här summorna lägre när de delas på två jämfört med vad en singel måste betala. Vid sådana här tillfällen börjar man fundera över fördelarna med resonemangsäktenskap.

Förpackningarna blir större, familjerna mindre Näst boendekostnaderna är maten den största utgiften i alla hushåll. En singel under 45 år som äter lunch på jobbet lägger ut minst 283 euro per månad på mat. I en familj där ett barn äter lunch på dagis, ett i skolan och föräldrarna på sina jobb är de månatliga matkostnaderna 815 euro, i en fyrapersonersfamilj alltså 203 euro per person. Med andra ord betalar en singel nästan hundra euro

mer för sitt dagliga bröd än en fyrapersonersfamilj. Å andra sidan har familjer mer utgifter än singlar, t.ex. dagisavgifter, kläder till barnen och fritidsaktiviteter för dem. Jag jobbar hemma, därför äter jag också lunch hemma. Min mamma lagade alltid varm mat varje dag, och sedan jag flyttade hemifrån har det också varit naturligt för mig att laga mat själv. Dessutom vill jag veta vad jag äter och vara säker på att maten är hälsosam. Men de där förpackningsstorlekarna. – Det är motstridigt att matförpackningarna blir större fast familjerna blir mindre. Ofta hinner maten bli gammal innan man ens hunnit äta av den, säger Aalto. Och matförpackningen behöver inte ens vara av familjestorlek: när man gör broilersås och t.ex. tillsätter paprika, svamp och kokosmjölk blir det oundvikligen en sats som räcker i tre dagar. Jag har löst det här genom att äta samma mat tre dagar i rad, vilket får många att höja ögonbrynen. Kan man inte äta av sin egen mat mer än en dag borde man nog lära sig laga bättre mat, tycker jag.


Rädda din miljö

Efter boendekostnaderna är maten den största utgiften i hushållen. En singel som är under 45 år lägger ut minst 280 euro per månad på mat.

SPARSAMHET OCH EKOLOGISKT TÄNKANDE GÅR HAND I HAND. Jag använder omkring en timme per dag till att laga mat. Det är betydligt mer än genomsnittet. Enligt Aalto använder nämligen en singel under 45 år sammanlagt 25 minuter per dag till matlagning och efterstädning medan 45–64-åringar använder 56 minuter. – Skillnaden förklaras av att singlar under 45 år ofta äter ute med sina vänner, medan t.ex. över 65-åringar lagar mat hemma och bjuder hem vänner på mat, säger Aalto.

Ät säsongmat och återvinn Eftersom singlar proportionellt sett har högre utgifter än andra, gäller det att använda sin kreativitet och snåla där det är

möjligt för att kunna lägga undan en slant. Att lägga undan pengar är tacksamt eftersom det går hand i hand med att leva ekologiskt. T.ex. innebär små elräkningar samtidigt liten belastning på miljön. Det är lätt att börja sparandet med maten. Stora förpackningar kan vara förargliga för singlar, men hushållsrådgivare Aino Posti på Uudenmaan Martat har en lösning. – Köp köttet i lösvikt från köttdisken. Då får du precis så mycket du behöver. Ett annat alternativ är att frysa in mat. En fryst matportion är lätt att ta med som lunch till jobbet. Posti ger också rådet att plocka bär och svamp. Att äta säsongvaror sparar också en slant. Många tror att hemlagad mat är dyrare än färdigmat. Enligt Posti stämmer det inte. Hälsosam hemlagad basmat blir billigare än färdigmat. Vi belastar också alla naturen dagligen med kemikalier av olika slag. Det behövs inte alltid starka gifter för att ta bort fläckar, utan gammal hederlig matsoda och ättika fungerar ofta bra och är dessutom billigt.

• Stäng av strömmen helt till hemelektroniken när du inte använder den. • Bärbara datorer drar mindre el än stationära. • Skärmstorleken påverkar tv:ns elförbrukning. En LCD-tv drar mindre el än en plasma-tv. • Släck ljuset i rummen där du inte vistas. • Köp apparater som passar dig och har energiklass A+++. • Ställ inte in varm mat i kylen. • Ställ de varor du använder mest längst fram i kylskåpet för att inte behöva ha dörren öppen så länge. • Tvätta sällan och kör bara fulla tvättmaskiner. Maskinen är lagom full när du får in handen ovanpå tvätten. • Torka tvätten på lina i stället för i torktumlare. • Tvätta enligt tvättråden. • Frysen är en bra hjälpreda för singlar. • Stek eller koka maten. Spisplattorna drar mindre el än ugnen. • Utnyttja ugnens för- och eftervärme vid matlagningen. • Genom att byta ut en fjärdedel av maten mot säsongvaror och livsmedel som du plockat själv kan du minska dina utsläpp med 150 gram per år. • Släng inte mat som är fullt användbar. Genom att slänga mindre mat kan du minska ditt koldioxidavtryck med ca 190 kg per år. • Använd apparaterna tills de tjänat ut och återvinn dem. • Sköt om vitvarorna. Töm tvättmaskinens luddfilter och rengör både diskoch tvättmaskinen ett par gånger om året genom att köra dem utan diskeller tvättgods med citronsyra som finns att köpa på apoteket.

11


Singlar under 45 år äter ofta ute. Därför använder de mindre tid till daglig matlagning och städning än t.ex. personer över 65 år.

Återvinning är ett så enkelt sätt att spara naturen att det enligt Posti redan är en självklarhet för många. I en liten etta kan det dock vara frustrerande att samla burkar och kartonger i påsar på köksgolvet, eftersom de inte får plats i sopskåpet under diskbänken. I Helsingfors finns det insamlingspunkter för bland- och bioavfall samt papper och kartong på höghusens bakgårdar, men det kan vara lång väg till närmaste insamlingsplats för glas och metall. Har man inte bil krävs det stark motivation för att återvinna.

Att bli medveten om sina vanor är det första steget mot ett ekologiskt liv. Våra val påverkar inte bara vårt eget utan även andras liv. Mentaliteten att en enda person inte kan påverka lever ändå starkt kvar. ”Om du tror att du är för liten att göra en skillnad, försök att sova i samma rum som en mygga”, har Dalai Lama sagt. Världen förändras bäst på gräsrotsnivå, genom att föregå med gott exempel. Det kan var och en göra – oberoende av civilstånd.

Ekotänkandet behöver inte vara en börda

Levnadskostnaderna som nämns i artikeln baserar sig på Konsumentforskningscentralens undersökningar:

Enligt Posti är det lätt att göra ekotänkandet till en naturlig del av livet. Att spara miljön och plånboken är ingen tung börda, eftersom vardera tackar redan vid små förändringar. – Människan är otroligt anpassningsbar. Det är inte värt att göra stora förändringar på en gång och driva dem till sin spets. Man kan börja t.ex. genom att äta vegetariskt en dag i veckan, eftersom kött har större koldioxidavtryck än grönsaker, tipsar hon. Jag har hört att om man gör en förändring i sitt liv och lyckas hålla fast vid den över 48 dagar, blir den en vana. Det här gäller allt, t.ex. att börja motionera. Om den nya livsstilen börjar kännas kämpig är det bra att komma ihåg det här.

12

Lehtinen A-R, Varjonen J, Raijas A, Aalto K, Pakoma R (2010) Mitä eläminen maksaa? Kohtuullisen minimin viitebudjetit. Kuluttajatutkimuskeskus. Julkaisuja, 4/2010. www.kuluttajatutkimuskeskus.fi/ files/5461/2010_04_julkaisu_perusturva.pdf Varjonen J, Aalto K (2010) Kotitalouksien palkaton tuotanto ja ostopalvelujen käyttö. Kuluttajatutkimuskeskus. Julkaisuja 2/2010. www.kuluttajatutkimuskeskus.fi/ files/5455/2010_02_julkaisu_kotsa.pdf

Familjerna blir mindre, men förpackningarna blir bara större. En singel behöver inte så mycket wc-papper.


Elektricitet i luften Energirådgivare Eva Spiegel på Helsingfors Energis Energicentrum uppmanar singlar att kolla sin elförbrukning närmare. För ändamålet kan man låna en förbrukningsmätare från Energicentrum. Helsingfors Energis rapporteringstjänst Sävel Plus baserar sig på mätning av energiförbrukningen. När man loggar in på tjänsten via Helens webbplats kan man se sin dagliga elförbrukning på timnivå, om bostaden har en fjärravläst mätare. Att välja rätt vitvaror är en viktig grön handling. Apparater av energiklass A+++ drar minst el. Spiegel påminner dock om att apparaten också måste placeras rätt i bostaden och att man måste kunna använda den. – T.ex. behöver kylen och frysen tillräckligt med utrymme för luftcirkulation upptill och nedtill. Hur ekologiskt skåpet än är fungerar det sämre och kan dra mer el om det står för trångt, påpekar Spiegel. Kylen eller frysen ska inte heller stå bredvid spisen eller diskmaskinen eller så att den är utsatt för sol. Om omgivningen är för varm kan elförbrukningen öka med 10–40 procent.

Stäng av apparaterna För ett tjugotal år sedan var det matförvaringen som drog mest el i hushållen. I enpersonshushåll drar kylförvaringen fortfarande mest el, men Spiegel förutspår att hemelektroniken kommer att gå om den inom ett par år. Enligt en undersökning står den omärkliga standbyförbrukningen för 5–10 procent av elapparaternas förbrukning i hemmen. En stationär dator som är påslagen fem timmar per dag drar 256 kilowattimmar per år och i standbyläge de återstående 19 timmarna av dygnet 277 kilowattimmar per år. Standbyläget drar lika mycket som den påslagna datorn. Digitalboxen drar 49 kilowattimmar per år och i standbyläge i värsta fall ända upp till 13. Det hjälper inte att stänga av apparaterna via avstängningsknapparna ,

utan man måste också dra ur stickproppen. Många tycker inte om att behöva ställa in tiden på nytt varje gång de sätter i Förbrukningsmätare stickproppen. kan lånas gratis på – Den bästa Energicentrum. lösningen på det är att köpa en förlängningssladd med strömbrytare. Då kan man koppla tv:n, digitalboxen och dvd-spelaren till uttag som man inte behöver stänga av helt medan datorn, stereon och skrivaren kan stängas av helt. Åtminstone i nya apparater kan man bryta strömtillförseln på det här sättet utan att inställningarna går förlorade, säger Spiegel.

Ekologisk livsstil En singel behöver inte vitvaror av familjestorlek. Många tillverkare har små modeller av allt från tvättmaskiner till ugnar. Problemet är att de ofta är dyrare än normalstora apparater, eftersom tillverkningsvolymerna är små. – Små vitvaror spar inte heller mer el än större, eftersom de ofta används mer. Därför kan en singel köpa normalstora vitvaror om det bara finns plats, säger Spiegel. Enligt WWF:s utredning om finländarnas mest betydelsefulla klimatgärningar kan man i hushållen spara 10–30 procent vatten, 5–20 procent värme och 10–30 procent el genom att ändra sina vanor och utföra sedvanliga skötselåtgärder. Spiegel vet hur svårt det är att lägga om sina vanor, men i dag borde ekologi inte längre vara något som bara en liten krets ägnar sig åt, utan en livsstil för var och en. – I Finland finns det ca 1,2 miljoner höghusbostäder, och om man i varje bostad kan spara en kilowattimme per dygn, vilket är väldigt enkelt, gör det redan 1,2 miljoner kilowattimmar per år, uppmuntrar Spiegel.

Små vitvaror används vanligen oftare och sparar därför inte mer el än stora.

13


Föregångare inom

energieffektivitet Hanna Sorvali Bild Arto Wiikari

Helsingfors Energis blivande VD Pekka Manninen förstod sig på energieffektivt byggande redan i mitten av 80-talet – halvt av misstag. I början av oktober får Helsingfors Energi en ny VD, när Pekka Manninen tar över rodret efter Seppo Ruohonen. Manninen är väl medveten om vad han ger sig in på: Han är ingenjör från Tekniska högskolans linje för maskin- och energiekonomi och gjorde sitt diplomarbete på Helen 1979, och har dessutom redan i flera år vikarierat för VD:n. Trycket från klimatförändringsdebatten har medfört att energibranschen är full av utmaningar. Energiproduktionen ska utvecklas och energianvändningen effektiviseras för att ägarens, d.v.s. Helsingfors stads, samt Finlands och EU:s utsläppsminskningsmål ska nås. Här är Manninen rätt person på rätt plats. Han var energieffektiv redan för 30 år sedan, trots att ordet inte ens var uppfunnet. – I mitten av 80-talet byggde vi ett hus för vår familj i ett område där det inte fanns fjärrvärme. Av ekonomiska skäl valde vi bl.a. fyrglasfönster och mekanisk ventilation med värmeåtervinning. Huset utrustades också med en värmelagrande eldstad. Då insåg vi inte att vi byggde ett lågenergihus som uppfyller alla dagens miljökrav, säger Manninen leende.

Bocken som trädgårdsmästare? Under sin karriär har Manninen hunnit gå igenom Helsingfors Energis kraftverk från Sundholmen till Hanaholmen och Nordsjö. Samtidigt har han upplevt hur energibranschen förändrats. I slutet av 80-talet var miljöfrågorna inte ännu på tapeten. Tvärtom. – När jag kom till företaget var den stora allmänheten och de offentliga aktörerna totalt ointresserade av energi- och klimatfrågor. I dag finns det ingen som inte tänker på dem, jämför han. Förr talade man om energiförsörjning och energi som affärsverksamhet, det handlade alltså enbart om pengar. Nu styrs besluten och konsumenternas val inte bara av ekonomiska fakta utan även av gröna värden. − Finländarna är mycket medvetna om de här sakerna. Energieffektivitet intresserar dem, beskriver Manninen. Helsingfors Energi är med finländska mått och även internationellt en föregångare inom energirådgivning. T.ex. blir tjänsten Sävel Plus som tagits fram för uppföljning av energiförbrukningen hela tiden populärare. – Ibland hör man kommentarer om att man har satt bocken till trädgårdsmästare när ett energibolag som eftersträvar vinst råder sina kunder att spara in på energianvändningen, slänger Manninen fram.

14

– Men nu finns det till och med EU-direktiv som säger att energiproducenterna ska agera ansvarsfullt och främja energisparande. Vi har inte behövt förändra något med anledning av direktiven, eftersom vi har gjort så här redan länge.

Stora beslut väntar Manninen har tuffa tider framför sig som VD. Helsingfors stad förväntas fatta stora beslut om framtidens energilösningar. I januari godkände stadsfullmäktige Helsingfors Energis kolneutrala utvecklingsprogram där tidsperspektivet sträcker sig ända till 2050. År 2015 ska politikerna besluta om de stora investeringarna styrs till ökad användning av biobränslen i stenkolskraftverken på Hanaholmen och Sundholmen eller om ett helt nytt flerbränslekraftverk ska byggas i Nordsjö. Manninen har innehaft chefsuppdrag på Helsingfors Energi i tio år, men även för honom är det nytt med en så här stor omvälvning. − Det innevarande årtiondet blir helt annorlunda än det förra. Nu talar vi om investeringar i miljardklassen, betonar han. En viktig del av paletten är staden som verksamhetsmiljö. Energi ska produceras så miljövänligt som möjligt, men biobränslen kräver transporter och lagringsutrymme. – Staden byggs ut och växer, men vi får inte mera utrymme. Energibolaget måste se på värme- och elproduktionen ur flera olika synvinklar, påminner Manninen.

Sol och hybridbilar Helsingfors Energi är också med i en rad projekt av mindre storleksordning. I de nya bostads- och arbetsplatsområdet som byggs i Fiskehamnen testas framtidens intelligenta energilösningar. Möjligheterna att använda solel undersöks och energibolaget ska också stå för infrastrukturen för laddning av elbilar. Den blivande VD:n tror att de här områdena kommer att utvecklas inom de närmaste åren. − När anläggningarna och återvinningstekniken utvecklas kan solel få en viktig roll även i Finland. Det kan låta överraskande, men i fråga om årlig solinstrålning står Finland inte långt efter Mellaneuropa. Problemet med vårt läge är att instrålningen är ojämnt fördelad över året, säger Manninen. Även i fråga om elbilar riktas de största förväntningarna mot bilindustrins innovationer. − Hybrider är redan nu ett hyfsat alternativ, men batterikapaciteten ska nog förbättras betydligt innan renodlade elbilar blir vanligare. Kör då Manninen själv med elbil? – Helsingfors Energi har både elbilar och hybrider. Jag är också intresserad av en egen hybrid om någon lämplig dyker upp, tipsar Manninen.


Pekka Manninen tar รถver som VD fรถr Helsingfors Energi i bรถrjan av oktober.

15


Automation är en fröjd för hus- och stugägare Hemautomation håller elräkningen under kontroll, minskar utsläppen och ger ro i sinnet. Två nöjda hushåll har testat att styra sin energianvändning med hjälp av automation. Pertti Suvanto Bilder Pekka Hannila

16


Janne Hukkinen styr värmningen av tappvarmvatten och elvärmen med hemautomation. Hemma/borta-omkopplaren är enkel att använda. Omkopplaren kan också styras med timer eller via datorn och mobiltelefonen.

Västra Baggböle i Helsingfors står ett stort och ståtligt hus med tre bostäder omgivet av lummig grönska. Vid ytterdörren möts vi av en man med hög gatukredibilitet. Det är Janne Hukkinen, nätdemokratiaktivist som studerat kognitions- och databehandlingsvetenskap och teoretisk filosofi och snart får ut sina kandidatpapper. – Jag är intresserad av teknologi och de möjligheter den erbjuder människor och samhälle, beskriver han. Kanske är det just därför som Hukkinen är ett ypperligt val till Helsingfors Energis, Mitox Ab:s och There Corporations pilotprojekt som går ut på att ta fram intelligenta energilösningar för nästa generation med hjälp av hemautomation. Hukkinen har redan varit med i projektet ett år. Inne i bostaden öppnar sig en sympatisk vy: lådor, möbler, högar med böcker, tidningar, vinylplattor. De murriga färgerna på väggar och tak, de stora fönstren och tegelgavlarna för tankarna till 70-talet. Den tidigare parhushalvan är Hukkinens barndomshem, som senare byggts till med en tredje bostad på gaveln. Bostaden är i två plan och erbjuder gott om utrymme för den unga mannen och hans saker. På bordet i vardagsrummet blinkar den trådlösa centralenheten ThereGate. Den är hemautomationens hjärta som integrerar apparaterna och systemen i bostaden till delar av datainsamlingen, kontrollen och automationen.

”JAG VET EXAKT VAD FÖRBRUKNINGEN BESTÅR AV.” – Egentligen är det en Linuxdator utan bildskärm och tangentbord, förklarar Hukkinen. Hukkinen får all energiinformation han önskar via internet. Han kan styra temperaturen inte bara på internet utan även via mobiltelefonen, datorn eller surfplattan. Elen köper han på börsen.

Ändringar från andra sidan jordklotet Hukkinen delar in sin hemautomation i två grunddelar. Den första och kanske viktigaste delen är uppvärmningen av vatten, som sker med el. Tappvarmvatten behövs året om. Den andra delen är styrningen av elvärmen i övre våningen. Utöver dessa har han två separata grenuttag med inbyggd förbrukningsmätare, en frysbox och ett extra värmeelement som alla är med i automationen. Trådlösa temperatursensorer sänder information till basstationen. I övre våningen finns en hemma/bortaomkopplare. När Hukkinen går hemifrån

sänker en termostat temperaturen till tretton grader. När han kommer hem och ställer om omkopplaren stiger temperaturen till 20 grader. – Omkopplaren kan också styras med timer eller via datorn och mobiltelefonen. Jag kan slå på den på distans så att det är varmt när jag kommer hem. – Jag ser elförbrukningen i realtid, dels i sin helhet och dels separat för de två grenuttagen. Jag kan göra ändringar i dem på distans. Elräkningen har blivit kontrollerbar och genomskinlig. Jag vet exakt vad förbrukningen består av och kan själv påverka förbrukningen till och med när jag är på resa ute i världen.

Nattens billigaste timmar utnyttjas Varmvattenberedaren i nedre våningen har alltid värmts med billigare nattström. Så även nu, men under nattens billigaste timmar. Hukkinen har valt Helsingfors Energis produkt Kotispot. – I elöverföringspriset har jag fortfarande billigare nattström kvällar och veckoslut. Elförsäljningspriset bestäms timme för timme utifrån börspriset. Följden är att elen är allra billigast på småtimmarna. Elbörsen meddelar varje eftermiddag timpriserna för det följande dygnet. Centralenheten väljer dygnets billigaste timmar för värmning av tappvarmvatten. När Hukkinen är hemma väljer ThereGate de 3–4 billigaste timmarna för uppvärmning

17


av bostaden och när han är borta väljer den en billig timme. All uppvärmningsenergi för hemmet kan dock inte lagras. – Priset och miljön är de viktigaste orsakerna till att jag använder börsel. Med hjälp av hemautomation är det enkelt. En annan orsak till att jag inte vill använda den dyraste vinterdagselen är att den ofta måste produceras med tilläggskapacitet som släpper ut koldioxid och bidrar till växthuseffekten. Hukkinens tanke är att det går att påverka miljöfrågor om man har tillgång till lättanvända apparater för ändamålet. – Min medvetenhet om energianvändningen har ökat på ett bekvämt sätt. Hemautomationen har öppnat mina ögon för hur stor förbrukningen i värsta fall kan vara. Genom inställningar och automatisering har jag också sparat pengar, säger Hukkinen entusiastiskt.

Stugan kom till stan I Finland finns det en halv miljon lyckliga sommarstugägare. Anssi Mikkola är en av dem. Nu har hans trivsamma villa i Gustavs kommit hem till honom i Grankulla. Dataskärmen förmedlar i realtid bilder av havslandskapet som öppnar sig från verandan. Allt ser ut att vara i sin ordning. Via menyn på hemskärmen berättar hemautomationen i Mikkolas stuga och gäststuga också mycket annat i realtid: utomhustemperaturen, inomhustemperaturerna och

luftfuktigheten. Varje värmeelement har en egen strömbrytare som kan styras via internet t.ex. innan man kommer fram till stugan. Även belysningen kan fjärrstyras. Det har kommit kommunalteknik till stranden och de nedgrävda rören har försetts med värmekablar. – Den självreglerande motståndstråden anpassar sig efter utomhustemperaturen och det är intressant att följa trådens förbrukning, säger Mikkola. Han berättar att en vänlig granne tidigare såg till stugan ett par gånger om året, men nu behöver Mikkola inte besvära honom längre. – Jag har haft stor glädje och nytta av systemet. Det är enkelt att använda. Det behövs bara några klick. Systemet är utmärkt för att hålla koll på energiförbrukningen. Kanske är jag till och med onödigt snål – jag försöker komma undan så billigt som möjligt. Jag går in på nätet och kollar upp stugan nästan varje dag, eftersom jag ändå sitter mycket vid datorn. Omkring 55 procent av sommarstugorna i Finland har direktverkande elvärme. Vintertid är underhållsvärme påkopplad i omkring 120 000 stugor. – När vi går i pension kommer vi att besöka stugan ännu oftare även på vintern. Automationen ger en känsla av trygghet, eftersom vi kan hålla koll på vad som händer där ute och kan höja temperaturen i stugan i förväg redan hemifrån. Våra gäster har också beundrat systemet, säger Mikkola nöjt.

Två flugor i en smäll Enligt Sami Sailo som är chef för Helsingfors Energis enhet Ellösningar ger hemautomation trygghet, kontroll och komfort. Den håller snabbt på att bli vanlig även i befintliga fastigheter. Automation i samband med energi erbjuder många kostnadseffektiva lösningar inte bara för hemmen utan även för t.ex. den kommunala hälsovården och hemsjukvården. – Mätning i realtid skapar medvetenhet om energianvändningen och hur den påverkar kostnaderna. Automationen ökar i sin tur medvetenheten om vad som sker i fastigheten. I framtiden är kunden en del av elmarknaden. Via intelligent automation kan kunden vara en aktiv påverkare på ett bekvämt sätt. – Samtidigt slår man två flugor i en smäll: förmånligare energikostnader för kunden och positiva klimateffekter, sammanfattar Sailo. – Med tanke på efterfrågeelasticiteten är det här viktigt. I framtiden kommer automationen för sin del även att göra det möjligt att effektivt utnyttja förnybar produktion i stor skala, eftersom bland annat sol- och vindkraft till sin natur är varierande och svåra att förutsäga. Helsingfors Energi lanserar nya hemautomationsprodukter i höst. – I framtiden kan elproduktionspriserna komma att variera kraftigt. Vi utvecklar tjänsterna även för att kunderna inte ska behöva lida av det här och för att energiräkningen ska hållas på en skälig nivå, säger Sailo.

HEMAUTOMATION ÄR ETT UTMÄRKT SÄTT ATT HÅLLA KOLL PÅ ENERGIN.

Centralenheten ThereGate är hemautomationens hjärta: den integrerar apparaterna och systemen i bostaden till delar av datainsamlingen, kontrollen och automationen.

18


En sensor mäter inomhustemperaturen och luftfuktigheten.

Med hjälp av automation kan Mikkolas t.ex. styra temperaturen i sin stuga i Gustavs.

Med mobilen kan man koppla på värmen till och med när man är utomlands.

Via användargränssnittet kan man utföra olika åtgärder och se vilken effekt de har.

En sensor utomhus mäter utomhustemperaturen och luftfuktigheten.

19


Elpost Sähköposti

Använd Sävel Plus som energirådgivare

© iStockPhoto

Exempelgrafen visar hur en familj har badat bastu på lördag kväll. Elförbrukningen gick tillfälligt upp. Det lönar sig att koncentrera bastubadandet och komma överens om att så många som möjligt badar samtidigt eller genast efter varandra.

20

Sävel Plus är Helsingfors Energis rapporteringstjänst som ger en åskådlig bild av din el- och värmeförbrukning. Internettjänsten visar energiförbrukningen till och med på timnivå, om din mätare är fjärravläst. De som inte ännu har en fjärravläst mätare ser förbrukningsinformationen på månadsnivå. När du regelbundet följer din energiförbrukning via Sävel Plus ser du genast eventuella förbrukningstoppar och avvikelser. Samtidigt kan du fundera på hur du kan gallra bort onödig förbrukning. Om du t.ex. märker att förbrukningskurvorna är högre än tidigare kan du jämföra dem med dina vanor. Sävel Plus ger också omedelbar belöning: när du använder energi klokt och utnyttjar energispartipsen i din vardag, ser du resultatet i form av lägre förbrukningsstaplar. Sävel Plus är lätt att använda. Tjänsten är avgiftsfri för alla Helsingfors Energis och Helen Elnäts kunder. Läs mer om Sävel Plus på adressen www.helen.fi

Faktureringen förnyas

Nu lönar det sig att övergå till e-faktura

Vart efter som fjärravlästa mätare installeras övergår Helsingfors Energi från uppskattnings- och utjämningsfakturor till avläsningsfakturering på basis av faktisk förbrukning. Det betyder att kunder som har en fjärravläst mätare alltid faktureras på basis av förbrukad elmängd och inte på basis av uppskattning. Efter övergången till avläsningsfakturering ser kunden sin kloka energianvändning genast i följande elräkning i form av inbesparade euro. T.ex. för elvärmekunder varierar elräkningen också med behovet av uppvärmningsenergi, och därför är räkningen sommartid mindre än en uppskattningsfaktura och vintertid i motsvarande mån större. T.ex. är den genomsnittliga elräkningen för ett enfamiljshus med elvärme och en årsförbrukning på 18 000 kilowattimmar drygt 300 euro i januari och ca 100 euro i juli.

Direktdebitering upphör som betalningssätt 31.1.2014. För konsumentkunder som har direktdebitering och använder nätbank förvandlas fakturorna automatiskt till e-fakturor under 2013. För andra än direktdebiteringskunder blir faktureringssättet pappersfaktura eller den nya direktbetalningen. Vi rekommenderar övergång till e-faktura redan nu. E-fakturan är en elektronisk faktura som skickas direkt till nätbanken. Den är ett säkert och enkelt sätt att ta emot och betala fakturor. Läs mer på www.e-lasku.info


Välj den elprodukt du önskar Visste du att Helsingfors Energi har elprodukter av olika slag? Det lönar sig att studera produkternas egenskaper och välja den som passar bäst. Elpriset i Helsingfors Energis tillsvidaregällande avtal är klart förmånligare än medelpriserna för alla elbolag i Finland. Dessutom g ger alla elprodukter K-Plussa-poäng.

PRIS

PLUSSASÄHKÖ

SINETTI

SÄHKÖKORI

TILLSVIDAREGÄLLANDE

KOTISPOT

Fast pris 2 år

Fast pris 2 år

50 % fast pris 2 år, 50 % kan ändras med 1 månads varsel

kan ändras med 1 månads varsel

förändras varje timme/ varje månad

2 år

2 år

2 år

gäller tillsvidare, uppsägningstid 2 veckor

gäller tillsvidare, uppsägningstid 2 veckor

100 % certifierad vattenkraftsel

85%

85%

85%

85%

koldioxidfri

koldioxidfri

koldioxidfri

koldioxidfri

GILTIGHETSTID

ELENS URSPRUNG

Den populäraste elprodukten är ett avtal som är i kraft tillsvidare. Elpriset på grossistmarknaden kan variera kraftigt. Ett avtal som är i kraft tillsvidare dämpar variationerna i marknadspriset och följer marknadsprisets utveckling med viss eftersläpning. Priset kan stiga eller sjunka när marknaden förändras och prisändringar meddelas alltid en månad före ändringen. Priserna sänktes 1.3.2012 och sänks igen 1.10.2012. Tidsbundna avtal lämpar sig för dem som sätter värde på ett fast pris. I de här avtalen bestäms elpriset enligt priset den dag då avtalet ingås och förändras inte under avtalsperioden. Under 2012 har prisnivån på tidsbundna avtal varit rätt fördelaktig. De tidsbundna elprodukterna är två: Sinetti-avtal och Plussasähkö. Plussasähkö är Helsingfors Energis och

K-Plussas gemensamma elprodukt. Plussasähkö är el som producerats med vattenkraft. Både Sinetti- och Plussasähkö-avtalen tecknas för två år i taget. Kontrollera dagens pris på www.helen.fi. Sähkökori-avtalet förenar egenskaperna hos ett Sinetti-avtal och ett avtal som är i kraft tillsvidare. I halva avtalet är priset fast i två års tid. Priset på den andra halvan bestäms enligt priset i ett avtal som är i kraft tillsvidare och kan stiga eller sjunka beroende på hur marknadspriset utvecklas. KotiSpot är en produkt som är i kraft tillsvidare och priset bestäms direkt enligt marknadspriset på el. Produkten lämpar sig för kunder som följer hur marknadspriset på el utvecklas och är beredda att ta den risk som prisvariationerna innebär.

Plussasähkö är certifierad vattenkraftsel. Av all elenergi som Helsingfors Energi sålde till sina kunder 2011 var 88 % koldioxidfri. Den sålda elen fördelade sig på olika energikällor enligt följande: förnybara 54 %, kärnkraft 34 % och fossila 12 %. Mer information www.helen.fi.

Miljöpenniel är energi som producerats med förnybara energiformer. Genom att köpa Miljöpenniel kan du samtidigt bidra till att skydda miljön. Varje Miljöpennikund får årligen tillgång till 1 000 kilowattimmar el som producerats med vindkraft eller museivattenkraft. Produkten kostar 1,69 euro mer per månad än normal el. För varje kund sätter Helsingfors Energi in 3,38 euro per månad på ett Miljöpennikonto. Kontomedlen används i sin helhet för projekt som förbättrar miljön. Miljöpenniel kan kombineras med vilken avtalstyp som helst.

Elförsäljningspris till en lägenhetskund, årsanvändning 2 000 kWh 10,00

c/kWh

Helsingfors Energi Hela landet

9,00 8,00 7,00

Elpriset i Helsingfors Energis tillsvidaregällande avtal är förmånligare än medelpriset för alla elbolag i Finland.

6,00 5,00 4,00 3,00 1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

21


På väg mot förnybara energikällor A

Helsingfors Energis mål är en kolneutral produktion fram till 2050. I utvecklingsprogrammet ökas användningen av förnybara energikällor till 20 procent fram till 2020. Alternativen är två: att öka användningen i de nuvarande kraftverken eller bygga ett helt nytt kraftverk. Olli Sulopuisto Illustration Matias Teittinen

B

ANVÄNDNINGEN AV FÖRNYBAR ENERGI ÖKAS I DE NUVARANDE KRAFTVERKEN

ETT NYTT KRAFTVERK BYGGS

Av stenkolet kan en större del än tidigare ersättas med förnybara bränslen i de nuvarande kraftverken.

Ett hybridkraftverk som drivs med förnybara energikällor som t.ex. flis byggs i Nordsjö.

Träpellets, rostad biomassa och syntetisk biogas kan användas i de nuvarande kraftverken parallellt med fossila bränslen.

Till en början ersätts 5–10 procent av stenkolet med träpellets. Om andelen är större så blir det nödvändigt att göra betydande omändringar i de nuvarande kraftverken.

NYTT KRAFTVERK DE NUVARANDE KRAFTVERKEN

Det nya kraftverket i Nordsjö skulle ersätta Hanaholmen B, som för närvarande drivs med stenkol.

ENERGIEFFEKTIVITET I TOPPKLASS Den nuvarande produktionen baserar sig på flera energikällor. Bland dessa finns även förnybar energi, vind- och vattenkraft.

Vid sina kraftverk producerar Helsingfors Energi el och värme i samma process, vilket innebär att energin kan utnyttjas nästan i sin helhet. Genom kraftvärmeproduktionen spar man i Helsingfors årligen en energimängd som motsvarar årsvärmebehovet för 270 000 småhus.

Katri Valas fjärrvärme- och fjärrkylaverk är störst i världen. Anläggningen som ligger 25 meter under markytan i Katri Valas park är i drift året om och omvandlar värmen från avloppsvattnet till fjärrvärme eller fjärrkyla, allt efter behov.

MED KOLNEUTRALITET 2050 SOM MÅL 2012 Träpellets börjar användas i kraftverken på Hanaholmen och Sundholmen.

2020 Frågan om ett nytt kraftverk i Nordsjö tas upp till beslut i stadsfullmäktige 2015.

Av bränslet kommer 20 procent från förnybara energikällor.

2030 Användningen av sol-, vind- och vattenenergi ökas.


ANVÄNDNINGEN AV BIOBRÄNSLEN UTREDS TRÄPELLETS

FLIS

Skogsflis görs huvudsakligen av klenträd, toppar och stubbar och av stamved som inte duger till andra ändamål.

Träpellets är finfördelat trä som torkats och pressats. Pellets tar över tre gånger mindre plats än flis.

ROSTAD BIOMASSA

SYNTETISK BIOGAS

Rostad eller torrefierad biomassa framställs genom rostning av träpellets. Rostad biomassa är energitätare och användbarare vid kraftverken än träpellets.

40%

Träflis kan förädlas till syntetisk biogas och transporteras till Nordsjö via naturgasledningen. Helsingfors Energi utreder för närvarande möjligheterna att genomföra projektet.

Av de stenkolsmängder kraftverken använder i dag ersätts 40 % med förnybara bränslen år 2020.

ENERGITÄTHET

1

1,2

STENKOL

ROSTAD BIOMASSA

8,5

2,5 TRÄPELLETS

FLIS

BILLASTER MED TRÄPELLETS PER DAG 2015

2040 Avskiljning och lagring av koldioxid samt annan ny teknik.

Hur mycket biobränsle behövs för att få samma mängd energi som ur stenkol?

När kraftverket är i drift behövs mellan fem och åtta billaster pellets per dag.

2050 Kolneutral energiproduktion.


3

ENERGISPARTIPS Svara på frågan, vinn en espressomaskin från DeLonghi!

VILKET ENERGISPARTIPS GILLAR DU? a) Jag duschar i stället för att bada. b) Jag släcker efter mig när jag lämnar rummet. c) Jag går eller cyklar sträckor som är kortare än tre kilometer.

värd

399 e €

I nästa nummer av Helen berättar vår energirådgivare hur mycket energi de olika alternativen sparar. Espressomaskinen EC 850.M från DeLonghi brygger espresso med 15 bars tryck. Automatfunktionen värmer och skummar mjölk till cappuccino. Maskinen fungerar med malet kaffe eller färdiga kaffepods. Den lättanvända apparaten är av tålig metall. Den har A-klass energisparfunktion och automatiskt standbyläge. Espressomaskinens värde är 399 euro. Bland alla som svarat lottar vi ut två espressomaskiner.

Gå in på www.helen.fi och svara på tävlingsfrågorna före 30.9. Du kan också skriva ditt svar på ett vykort och posta det till Helsingfors Energi, tidningen Helen, 00090 HELEN. Kom ihåg att skriva dina kontaktuppgifter och din adress på kortet. Vinnarna i läsartävlingen i Helen 2/12 har dragits. Nilfisk Extreme Hygienic -dammsugare gick till Marja Leena Kytöhonka från Helsingfors och Joachim Holmström från Esbo. Vi gratulerar vinnarna!

Läsarna röstade I förra numret (Helen 2/2012) röstade läsarna så här om energispartipsen:

b) 43 procent kommer ihåg att stänga av standbyläget på elapparater. Man har beräknat att elapparaterna i de finländska hushållen har en standbyeffekt på 33–39 watt. Om den här wattmängden används 19 timmar per dag blir energiförbrukningen 229–270 kilowattimmar per år. Den som kommer ihåg att stänga av standbyläget spar ca 29–34 euro per år.

© Väinö Teittinen

a) 19 procent väljer laptop i stället för stationär dator. Om datorn är på fem timmar per dag förbrukar en laptop 75 kilowattimmar per år, vilket kostar drygt 9 euro. En stationär dator förbrukar hela 584 kilowattimmar per år, vilket kostar ca 74 euro. Laptopägaren spar alltså 65 euro per år.

c) 38 procent kör bara fulla tvättmaskiner. Enligt undersökningar tvättar en barnfamilj 920 kilo tvätt per år. Tvättmängden per omgång är 2,9 kilo, vilket gör 320 tvättomgångar. Om man bara kör fulla maskiner (5 kilo/maskin) gör det 184 tvättomgångar per år. Om alla fulla maskiner körs i 40 graders kulörtvätt, som förbrukar 0,7 kilowattimmar per omgång, är besparingen 95 kilowattimmar eller ca 12 euro per år.

Nästa tidning utkommer i november.


Helen tidningen 3-2012  

Kundtidningen Helen

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you