Page 1

GROTESK M AG A Z I N E


GROTESK | AVSNITT | ATIKEL

OMSLAG Julia Jackson MODELL: Nhung Vu PLATS: Munksjรถn

2FOTO:


GROTESK MAGAZINE | NR 1

3


Välkommen till vårt första nummer! Skaparna för detta magasin består av fyra designstudenter från Tekniska Högskolan i Jönköping - Nhung Vu, Helena Månsson, Emma Kihlberg och Julia Jackson, alla med olika grafiska stilar och tankar. I det här magasinet har vi kombinerat våra olika uttryck och stilar för att tillsammans skapa ett magasin som vi tycker både är snyggt designmässigt och medryckande innehållsmässigt. Vi har utgått från vad vi själva, samt vår målgrupp med samma intresse tycker är underhållande. Vi hoppas innerligt att ni som läsare kommer tycka att magasinet du håller i handen är fenomenalt. Vårt mål är att få er att vilja fortsätta läsa, men även att man stannar upp och lägger ett extra öga på designen. I detta nummer tar vi upp allt från skräckhistorier om typografi till hur man gör sin hud digitalt snyggare, allt kombinerat med våran grafiska touch. Trevlig läsning!


Ledare

Swiss Style

Polar Grid Tool i Illustrator

Pantone Reportage

Pantone Tidslinje

Eric Gill och hans typsnitt

Personporträtt

Photoshop tutorial

Låt kreativiteten flöda

Vi berättar om vilka vi är och vår baktanke om Grotesk Magazine.

Se hur det går till i tryck vid användning av Pantone färger och bakgrunden om Pantone.

Läs en intressant intervju om arbetet som Art Director.

Läs om den berömda rörelsen, Swiss Style. Dess påverkan på den grafiska formen och om den berömde Josef Müller-Brockmann.

Se vilka färger som blivit årets Pantone de senaste 15 åren, en riktig färgglad bergochdalbana.

Läs om frekvensseperering i Adobe Photoshop och lär dig retusch av hud, för resultat av jämnare hudton.

Upptäck Polar Grid tool och Live Paint Bucket i Adobe Illustrator. Lär dig att rekonstruera en Josef Müller-Brockmann konsertposter.

Läs om den välkända, men groteska mannen. En bildskapare och formgivare för typsnitt, så som Gill Sans.

Ibland kan det bli stopp i den kreativa processen. Läs våra tips för att få igång den igen.

5


GROTESK | DESIGNHISTORIA | SWISS STYLE

ENKELHETENS LAG TEXT: Nhung Vu

1950-talet beredde vägen för framväxten av en designrörelse som utan tvekan är en av de viktigaste designstilarna av vår tid i termer av stilens påverkan samt omfattning av praktiska tillämpningar. Stilen blev känd genom konsten av talangfulla schweiziska grafiska designers på 1940- och 50-talet men dök upp i Ryssland, Tyskland och Nederländerna redan på 1920-talet. I konst, arkitektur och kultur blev den en internationell stil efter 1950-talet och den var framställd av designers överallt runt om i världen. Trots det kallas stilen för Swiss Style. Denna progressiva, radikala rörelse inom grafisk design rör inte den allmänna grafiska designen i Schweiz, utan är en ny stil som vuxit fram. Där det finns stor uppmärksamhet till detaljer,

6

precision, hantverksskicklighet, system för utbildning och teknisk träning. En hög standard för tryck samt ett tydligt förfinat och uppfinningsrikt sätt att använda sig av typografin. Detta har banat väg för denna rörelse som har spridits över hela världen. Framväxande från modernismens och konstruktivismens ideal kan stilen defineras som en jakt på enkelhet. Stilen fokuserar mer på minimala element såsom typografi och layout snarare än texturer och illustrationer. Stilen betonar renhet, läsbarhet och objektivitet. Dess dominans inom många områden i grafisk design täcker en 20års period mellan början av 1950-talet tilll slutet av 60-talet, men rörelsen återstår att vara en viktig påverkan än idag. Det finns en rad olika visuella kännetecken som präglar stilen - dessa inkluderar


Vill du veta hur man gör dena poster? Kolla in sida 10.

Beethoven Concert Poster (1995) for Zurich Tonhalle, Josef Müller-Brockmann

användningen av asymmetriska layouter byggt runt en matematiskt konstruerat rutnät, en såkallad ”grid”; ett tydligt och avskalat sätt att presentera innehåll och användandet av sanserifer; generellt satt i diagonala linjer kors och tvärs, samt en förkärlek för fotografier över illustrationer. Rörelsens tidigare influenser sträcker sig dock tillbaka över flera decennier. År 1916 började Ernst Keller - som av många anses som en föregångare till International Typographic Style, undervisa i design och typografi vid School of Applied Arts i Zürich. Han uppmuntrade aldrig eleverna att anamma en särskild stil, men han hävdade dock att en designlösning alltid bör ha respekt för innehållet. Detta kan ses som en tidig version av den modernistisika

principen, form efter funktion. Under de följande tre årtioenden bidrog ett antal viktiga schweiziska designers till utvecklingen av stilen, en av dom var Theo Ballmer som studerade på Dessau Bauhaus i slutet av 1920-talet under Walter Gropius. Han tillämpade De Stijl-principer till många av hans designarbeten, bland annat av rutnät samt horisontellt och vertikalt linjerade element. Max Bill var en annan student som också studerade vid Dessau Bauhaus från 1927 till 1929. Han utvecklade ett koncept som han kallade för Art Concret som var en universell stil baserad på matematiska principer. Hans verk presenterade layouter där element var exakt fördelade och åtskilda; han gynnade sans-serifer såsom Akzidenz Grotesk och placerade texten diagonalt höger och vänster, kors och tvärs.

Swiss Automobile Club, Watch that Child! (1952), Josef Müller-Brockmann

7


GROTESK | DESIGNHISTORIA | SWISS STYLE

En annan lite mer extravagant designer, Max Huber, adderade en generös skvätt av energisk klick till stilen. Huber studerade vid Zürich School of Arts and Crafts där han i stor utsträckning expererimenterade med fotomontage-tekniker och började under senare delen av 1940-talet skapa några av dom mest översvallande affischerna sett på den tiden. Han var en mästare på lagerkomposition, användandet av övertryckta former och dynamiskt positionerad typografi och fotomontage. Josef Müller-Brockmann Stilens totala dominans genom hela 1950-talet representerades till stor del av en centralfigur - Josef Müller-Brockmann, vars verk är synonym med rörelsen. Han kännetecknas av sina enkla designer, enkla användning av typografi och hans speciella sätt att använda former och färger, vilket har inspirerat många grafiska designers under 2000-talet. Müller-Brockmann studerade under Ernst Keller i Zürich mellan 1932 och 1934 innan han 1936 öppnade sin egen studio. Man kan säga att han konverterade till International Typographic Style eftersom hans influenser inkluderar Konstruktivism, De Stijl, Suprematism och Bauhaus, men Müller-Brockmann lyckades filtrera element av alla dessa stilar till sin mycket speciella och mycket representativa version av stilen. Några av hans mest kända verk beställdes av Zürichs stadhus från 1952 och framåt. Han blev ombedd att utforma en serie av konsertaffischer och kom upp med en visuell metod för att representera musik med matematiskt harmoniska kompositioner. Motiven som användes var mycket abstrakta, jämfört med något annat på den tiden men användes ändå av staden. Univers och Helvetica International Typographic Style är inte komplett utan att nämna de två mest kända typsnitten som designades under 1950-talet. 1954 avslutade Adrian Frutiger, en schweizisk typssnitts-designer, ett arbete på en ny sans-serif vid namn Univers, som utan tvekan var världens första megafamily-typsnitt med 21 individuella vikter. Frutiger expanderade standarden normal, fet och kursiv till en större uppsättning av typsnitt, varje identifierad med ett nummer och innehöll både utökade och kondenserade vikter. Det tog tre år

8

att producera alla vikter som ett kommersiellt tillgängligt typsnitt. Det släpptes år 1957 av det franska gjuteriet Deberny&Peignot och blev enormt populärt bland Swiss Style typografer. I mitten av 1950-talet bestämde Eduard Hoffman, chefen för HAAS Type Foundry i Münchenstein, Schweiz, att det var dags att den allestädes närvarande Akzidenz Grotesk skulle få sig en uppdatering. År 1957 arbetade han tillsammans med typsnittsdesignern Max Miedinger för att skapa ett nytt typsnitt som sedan döptes till Neue Haas Grotesk. Ett par år senare, släpptes typsnittet av tyska gjuteriet D.Stempel AG. Det döptes om till Helvetica som en hänvisning till det latinska namnet för Schweiz (Confoederatio Helvetica) och blev en av världens mest populära sans-serifer. Nutidens Swiss style Swiss Style lever kvar än idag och många nutida grafiska designers anammar stilen och blandar den med dagens kultur. En av dessa konstnärer är Mike Joyce, ägaren av Stereotype Design i New York. Han driver just nu ett projekt som kallas Swissted, där han blandar två stilar som egentligen inte hör ihop - punkrock och Swiss Style. Joyce omformar flygblad till posters för olika sorters rockkonserter, bland annat punk, new wave och hardcore, och ger dom typiska Swiss Style-element såsom snygg användning av typografi, diagonala linjer, assymetriska former och starka färger. Det återkommenade typsnittet för hans affischer är Berthold Akzidenz Grotesk - i medium vikt och alltid skrivet i gemener.

Typografi är en stor del av Swiss Style.


9

Anthologie De Musique Suisse (1975), Josef M端ller-Brockmann


Grotesk magazine

Release date 10/12 - 2015

Graphic Design and Webdevelopment Jรถnkรถping University School Of Engineering

10


GROTESK | ILLUSTRATOR | SWISS STYLE

Lär dig arbeta med

POLAR GRID TOOL TEXT, ILLUSTRATION: Helena Månsson

Swiss style associeras med asymmetri och sans-serif typsnitt med anpassning och linjering av rutnät. Vi ska nu utgå utifrån Beethovens konsertposter från år 1955 av Josef Müller-Brockmann. Genom användning av Illustrators Polar Grid tool med Live Paint Bucket.

1. 2.

Skapa ett nytt dokument med 28cm bredd och 43cm i höjd. Välj Size: Tabloid. Lägg även till 1/8 eller 0.125cm utfall och välj CMYK som färginställning.

Nu vill vi använda Rectangular Grid Tool. Dubbelklicka på din rityta och välj storlek. Välj en bredd på 28cm och en höjd på 43cm. Horizontal Dividers ska vara 17 och Vertical Dividers 11. Placera sedan det nya rutnätet så den täcker ritytan men inte över utfallet. Detta rutnät använder vi för att vi vill placera Radial Grid på en specifik punkt. Men innan det vill vi göra detta rutnät till en guide, genom att markera rutnätet och trycka Command/Control+5 (du ser nu att rutnätet blev turkos färg).

3.

Nu väljer vi Polar Grid Tool. Vi går från botten fem steg upp och in till höger två steg (tre rutor från vänster). Där ska du hålla ned Alt/Options Key och klicka på den punkten. Polar Grid Tool Options kommer upp och vi väljer: bredd= 86cm, höjd= 86cm, Concentric Dividers= 75 och Radial Dividers= 32.

11


GROTESK | ILLUSTRATOR | SWISS STYLE

4.

5.

Nu kan det se en aning rörigt ut. Så vi ser till att Smart Guides är avstängda (View > Smart Guides). För att göra klart detta steg vill vi skapa en Clipping Mask. Välj Rectangular Tool, klicka på ritytan och så ska vi välja bredd= 28.25 och höjd= 43.25. Alltså dokumentet plus utfallet. Flytta rektangeln så att den placeras över ritytan och utfallet. Nu kan vi stänga av det rektangulära rutnätet (View > Guides > Hide Guides). Markera rektangeln, gå in i Layers och klicka på Make Clipping Mask.

Vi ska nu redigera det radiella rutnätet, så vi endast har de delar vi vill ha kvar. Vi vill först skapa en bakgrund, så vi skapar ett nytt lager som ska placeras under den existerande. (håll ned Ctrl+Alt eller Command+Alt när du klickar på nytt lager). Döp det till “Bakgrund”. Öppna upp det första lagret. Vi vill nu göra en kopia av rektangeln vi skapade. Så du klickar på rektangelns lager, håll ner Alt och klicka på den lilla blå kvadraten och dra ner den till ditt lager ”Bakgrund” som du precis skapade. Vi går sedan till färgpanelen och fyller i vår CMYK färg. C= 12,79 M= 9,63 Y= 10,73 K= 0. Lås sedan ditt bakgrunds lager.

6.

Vi öppnar upp det första ”Group” lagret, vilket är det radiella rutnätet. För att hålla de nedersta lagren i ordning döper vi den första till ”Radiell” och det andra till ”Linjär”. Vi ser att Stroke färgen är svart och vi vill göra så att den blir tom (ingen färg). Så vi markerar ”Radiell” lagret och väljer färgen ”None”. Sedan vill vi duplicera ”Radiell” lagret så vi klickar på cirkeln bredvid (bullseye) så cirkeln blir dubbel och sedan kopierar vi lagret (Ctrl+C) och trycker sedan på Command+F. Kopian har nu hamnat undertill. Vi markerar fortfarande det första ”Radiell” lagret, vi vill nu göra den till en guide. Så vi trycker Command+5. Den kommer att försvinna, det beror på att vi har stängt av Guides för tillfället. Så vi döper det lagret till ”Guide” istället. Lås det och gör ”Radiell” lagret undertill osynligt.

12


Vi kan nu ta bort de delar vi inte vill ha kvar. Vi zoomar in på ritytan och använder Group Selection Tool. Vi markerar de linjer vi inte vill ha kvar. Inifrån markerar vi (håll ned Shift) de första 12st och tar bort de (delete/backspace). De ska nu dubbleras desto längre ut i cirkeln vi kommer. Alltså: 1. Ta bort den tredje linjen. 2. Lämna kvar den som syns näst och ta sedan bort tre till, så det blir en bredd av 4st. 3. Så nästa ska 7st tas bort, så det blir en bredd av 8st. 4. Ta sedan bort 15st, så det blir en bredd av 16st. 5. Nu ska vi ta bort de resterade förutom den sista. Genom att först göra den rektangulära Clipping Mask lagret vi skapade osynligt. Så att vi kan se alla linjer.

Resultated blir detta. Vi vill nu markera alla cirklar som vi ser. Det gör vi genom att klicka på lilla cirkeln (bullseye) bredvid lagret ”Linjär”. Vi ska nu ändra Stroke färgen till vit och ändra storleken till 4pt och sedan ändra Fill Color till svart.

7.

8.

Vi kan nu göra ”Radiell” lagret synligt. Gör det andra lagret som heter ”Group” osynligt och gör din Clipping Mask (rektangeln) synlig igen. Vi vill nu ta bort de svarta partier så vi ser vår bakgrund. Så vi klickar på den högra lilla cirkeln (bullseye) på det första ”Group” lagret. Lås och gör ”Guide” lagret osynligt för att Live Paint Bucket ska kunna fungera. Vi väljer Live Paint Bucket. Vi väljer ”None” som Fill color och markerar sedan de svarta partier vi vi få bort, man kan även dra för att markera flera. Om detta inte fungerar kan du använda på ”Merge Live Paint”. Medan du tar bort delar kan du titta på originalet för att se vilka partier du ska välja.

13


GROTESK | ILLUSTRATOR | SWISS STYLE

9.

Vi vill nu redigera Stroke färgen som är mellan de svarta partierna, eftersom de syns tydligt. Markera mönstret igen så man ser det blå radiella rutnätet. Vi gömmer våra Edges (View > Hide Edges). Nu ser man tydligt de vita linjer vi vill få bort. Gå till Transparancy fönstret och gör blandningsläget till Multiply/Multiplicera. Som du ser så försvinner de vita linjerna och resultatet blir detta.

10.

Vi vill nu ändra färg från svart till mörkröd eller valfri färg. Gör Edges synliga igen (View > Show Edges). Klicka sedan på Object > Expand > OK. Så ser vi att det svarta partiet delas upp i rutor. Avmarkera allt och använd sedan Direct Selection Tool (den vita muspekaren) för att markera endast en ruta. Sedan klickar du på Select > Same > Fill Color. Så ser du att allt svart markeras. Välj nu en färg för både Fill color och Stroke color. För enkelhetens skull sparar du din färg till en swatch/färgruta och sedan väljer den vid Stroke color. För att undvika vita kanter vid varje ruta ändrar vi Stroke till 2pt. Nu kommer det inte synas vita linjer när du exporterar till PDF.

11.

14

Placera nu valfri text med typiska Swiss Style-typsnitt, så som Akzidenz Grotesk.


Med utvecklad kunskap inom Polar Grid Tool kan du nu skapa egna h채ftiga posters.

15


GROTESK | TRYCKTEKNIK | PANTONE

Färgmonopolet

PANTONE TEXT, BILD: Emma Kihlberg

Valet av färg på din trycksak är avgörande för resultatet. I det digitaliserade samhället vi lever i är tryckteknik en av de saker där vi inte kan lita på vad vi ser på skärmen, men hur gör man då för att lyckas på bästa sätt? Vi reder ut begreppen. 1963 började Lawrence Herbert på företaget Pantone i USA. Herbert var utbildad inom kemi och biologi men hade fått upp ögonen för tryckteknik. Ett av problemen han upptäckte var att skillnaden på färger mellan olika trycksaker och tryckerier ofta var alldeles för stor. Han använde sina kemikunskaper för att lösa det genom att skapa en grundskala på nio färger och utifrån den blanda fysiska blandningar av färgerna. Till varje färgblandning trycktes en speciell mall. Det Herbert ville uppnå var en standardiserad skala med syftet att alla tryck skulle få motsvarande resultat. Pantone förkortas ofta PMS (Pantone Matchning System). Varje färg i sys-

temet har tilldelats ett speciellt nummer. Lawrence Herbert sitter nu som ägare och VD för företaget. Pantone är idag världsledande inom färgstandardisering för tryck men det finns också andra system så som HKS och TOYO. Namnet på en färdigblandad tryckfärg kallas dekorfärg. Skillnaden på att trycka Pantone och CMYK (eller fyrfärgstryck som det också kallas) är att CMYK består av fyra små färgklickar som med hjälp av en tryckplåt läggs i precis rätt vinkel gentemot varandra på pappret vilket gör att vi på långt håll lurar ögat att se

17


GROTESK | TRYCKTEKNIK | PANTONE

någotannat än de fyra tryckta klickarna. Skulle vi titta med en lupp så skulle vi se prickarna av färg i rastret. Varför tycker vi då i fyrfärgstryck(CMYK)? Svaret på den frågan är helt enkelt att dekorfärger är dyrt och de blir fort många vid detaljerade trycksaker. ”När en PMS-färg trycks här så måste en av maskinen tappas ur på färg och rengöras för att sedan fyllas på med PMS färgen, trycka och sedan flytta tillbaka igen.” – Björn Pettersson på TMG Taberg Men vad är då fördelarna med dekorfärg? Den största fördelen är att resultatet blir jämnare utan rasterpunkter, med hjälp av skalan så får du exakt den färg du vill ha och chansen för misspassning på falska uppslag blir minimala. För att det skall bli en så bra färgåtergivning som möjligt finns det skalor för både bestruket och obestruket papper. Det finns även speciella skalor för metallic- och pastellfärger. Pantone har under de senaste åren växt extremt mycket och är nu inte bara standard för papperstryck utan har också tagit fram skalor för andra typer av skalor, så som tygfärgs prover. Eftersom detta märket är närmast ikoniskt så har det också spridit sig till att bli en ikonisk symbol som syns på många olika produkter. Exempel är muggar, kort, kalendrar och till jul kan du köpa en julgranskula med en touch av Pantone.

En Pantone Bridge skala, till vänster ses Pantone-färgen och till höger den motsvarande CMYK-färgen.

18


19


GROTESK | TRENDER | PANTONE

En färgglad BERGOCHDALBANA TEXT, BILD: Julia Jackson

Varje år anordnas ett hemligt möte med representanter från hela världen som under två dagar sätter sig ner och diskuterar vad som ska bli årets Pantone-färg. Färgen som väljs ut används många gånger av olika branscher för att sätta färg på olika kollektioner som lanseras under året.

2001

2000

20

2003

2002

2005

2004

2007

2006


2009

2008

2011

2010

2013

2012

2015

2014

21


GROTESK | AVSNITT | ATIKEL

The Songs Of Songs (1925), Eric Gill

MANNEN MED GROTESKA HEMLIGHETER TEXT: Nhung Vu FOTO: Julia Jackson

22

Arthur Eric Rowton Gill föddes natten den 22 februari år 1882 i gråa, våta Brighton till en högt uppsatt fader, tillhörande till en liten protestantisk sekt. Gill var i sina dagar en välkänd konstnär för sina verk, så som sina skulpturer, gravyrer, skisser, texter och typsnitt. Gill var verksam i England på 1920-talet och associerades till Arts And Crafts-rörelsen. Gill var ironiskt nog en av de mest respekterande konstnärerna under denna tid, vilket bland annat visas genom hans statyer Prospero och Ariel som pryder BBCs Broadcasting House. Gill hade många så kallade prestigefyllda och viktiga uppdrag under sitt liv - bland annat arbeten till Westminster Cathedral i London, Nationernas Förbund och London Transport. Han var även en av sin tids mest betydande typografer, då han formgav bland annat


GROTESK | TYPOGRAFI | ERIC GILL

typsnitten Gill Sans, Perpetua och Joanna. Bakom hans arbete ligger en väldigt kontroversiell figur - med sina välkända religiösa åsikter och hans väldigt sexuellt avvikande beteende, inklusive hans erotika konst. Något som avslöjade Gills privata liv till sin fullo var biografin Eric Gill: A Lover’s Quest for Art and God av Fiona MacCarthy. En biografi som släpptes som en atombomb för konstvärlden. Gill blev nu den groteska mannen som man inte tidigare skådat under hans livstid. Biografin avslöjade att han regelbundet hade påtvingat samlag med två av hans tre döttrar, hans systrar och till och med hans hund. Gills verk gömde en sida av erotisk konst med en baksida där ett vrickat intresse existerade om övergrepp mot barn och djur. Biografin baseras på Gills egna privata anteckningar som han noterat i sin dagbok. En sådan hemlighet kom nu till verklighet. Avslöjanden fortsatte, 1990 släpptes ytterligare en biografi. Eric Gill, London: Faber & Faber där MacCarthy nu beskriver mer

omfattande om Gills olika sexuella besattheter - allt från otrohet till incest och pedofili. Det fanns även inkluderat misshandel på två av hans döttrar. Det var inte konstigt att det för många människor i världen kom som en stor chock, att en välkänd, respekterad man gömde ett sådant brutalt liv bakom sig. Men även så lever hans berömda typsnitt Gill Sans och hans verk kvar än idag… Världsberömda typsnittet Historien om typsnittet Gill Sans härstammar från Edward Johnstons ikoniska typsnitt, Johnston Sans, som år 1913 utformades till Londons tunnelbana. Eftersom Gill inte var helt nöjd med Johnstons typsnitt bestämde han sig för att skapa ett förbättrat typsnitt - det perfekta, lättlästa typsnittet. Gill utgick från Johnstons Sans men experimenterade med olika förbättringar. Hans mål var att blanda influenser från Johnstons typsnitt med klassiska serif-typsnitt och romerska inskriptioner för att skapa en design som såg både modern och traditionell ut.

Hottentott (1920), Eric Gill

23


24


25


26


GROTESK | TYPOGRAFI | ERIC GILL

Gill Sans utformning har en mindre mekanisk känsla än andra geometriska sans-serifer så som Futura eller linjära typsnitt som så som Akzidenz Grotesk. Just eftersom dess proportioner för versaler härstammar från de romerska bokstäverna och dess gemener från traditionella serif-bokstäver. Bokstäverna är mer klassiska i proportion och innehåller Gills utsvängda versala G som har blivit som en signatur för honom och även hans gemena g som är format liknande ett par glasögon. Typsnittet släpptes för kommersiellt bruk år 1928 av Monotype. Monotype marknadsförde typsnittet som en konstruktion av ”klassisk enkelhet och äkta skönhet” och var avsett för att användas som ett display-typsnitt som kunde användas till exempel affischer och annonser. Men även till textdokument som vid små storlekar behövde vara tydligt läsbart - till exempel tidtabeller. Gill Sans visade sig att bli extremt framgångsrikt och Monotype producerade snabbt en mängd ytterligare vikter för

typsnittet. Gill Sans ökade snabbt i popularitet när det blev standardtypsnittet för London and North Eastern Railway och sågs på allt från tågskyltar till tidtabeller. Gill Sans blev Montoypes femte bästsäljande typsnitt på 1900-talet. Många andra anmärkningsvärda företag använde sig av Gill Sans i sina logotyper, bl.a. BBC, British Railways och tillslut även Monotype. Idag finns över två dussin olika versioner av Gill Sans digitalt. De flesta har även tillgång till typsnittet eftersom det finns både tillgängligt på Mac OS X och Microsoft Office. Idag används typsnittet till allt från filmaffischer och företagsmärken. Något som har påverkats av Eric Gills privat liv, är att typsnittet inte längre har sin fantastiska formgivning utifrån människors syn. Där bland finns det en ironisk tvist till användningen av Gill Sans, då välgörenhetsorganisationen Rädda Barnen använder Gill Sans i deras logotyp. En grad förnedring för det barn-älskande, tjänstvilliga organisationen.

27


FOTO: Emil Lunde, Zitac AB

28


GROTESK | INTERVJU | ART DIRECTOR

DAVID AHLBAUM AV: Emma Kihlberg

Hur ska man tänka vid tryck och hur lyckas man i näringslivet, erfarne Art Directorn David Ahlbaum har svarat på våra frågor om hur han tänker. Läs vidare för att se vad svaren på våra mest intressanata frågor.

29


30


GROTESK | PHOTOSHOP | FREKVENSSEPARERING

FREKVENSSEPARERING TEXT, FOTO: Julia Jackson MODELL: Helena Månsson

Den här guiden handlar om hur man retuscherar hud utan att förstöra den. Metoden kallas frekvensseparering och går ut på att man jämnar ut hudtonen under porerna. Fördelen med att använda frekvensseparering gentemot vanlig hudretusch är att man får ett mycket naturligare resultat och slipper den plastiga känslan som man annars ofta får.

1.

2.

3.

Öppna bilden i Photoshop CS2 eller senare version. Bilden ska vara i 16-bitar.

Duplicera backgrundslagret två gånger. Namnge det första lagret till LF (Lågfiltrering) och det andra till HF (Högfiltrering).

Gör HF-lagret osynligt tillsvidare. Markera LF-lagret och lägg på ”Gaussisk oskärpa” genom att ta Filter > Oskärpa > Gaussisk oskärpa. Dra i radien tills allt du vill behålla i bilden blir oskarpt. Till exempel porer och ögonfransar. Klicka på OK när du är nöjd.

31


GROTESK | PHOTOSHOP | FREKVENSSEPARERING

4.

5.

32

Slå på och markera HF-lagret. Gå sedan in på Bild > Använd bild. Ställ in värdena enligt exemplet till vänster. Tryck OK.

Ändra blandningsläget på HF-lagret till Linjärt ljus. Nu kommer bilden att se exakt ut som den gjorde från början. Skillnaden är att du nu har separerat bilden i högfrekvens och lågfrekvens.

6.

Kopiera LF-lagret. Det är här du kommer göra själva retuschen.

7.

Lägg på Gaussisk oskärpa och dra i radien tills du får en jämn hudton.


Skapa en lagermask och invertera den genom att använda kortkommandot Ctrl+i.

Använd en vit pensel för att måla på de områden där du vill jämna ut hudtonen. Undvik att måla på skarpa linjer. Var försiktig runt mun, näsa och ögon. Använd olika storlekar och styrkor på penseln tills du når önskat resultat.

Lägg ihop alla lager genom att hålla in Ctrl+Alt+Shift+e. Detta gör att lagren läggs samman utan att förlora originalen. Observera att du inte kan ändra i originalen utan att ta bort det sammansatta lagret. Se till att vara helt klar med ovanstående steg tills du går vidare till det här steget.

Använd vilket verktyg du vill för att retuschera bort oönskade finnar och ärr. Använd exempelvis lappverktyget, lagningspenseln eller klonstämpeln. Ta inte bort allt utan behåll födelsemärken och karaktäristiska märken för ett naturligare resultat.

8.

9.

10.

11.

33


GROTESK | PHOTOSHOP | FREKVENSSEPARERING

FÖRE 34


EFTER 35


GROTESK | KREATIVITET

Släpp lös

KREATIVITETEN TEXT, ILLUSTRATION: Helena Månsson

1. Tillåt dina ideér vara fula

Höga förväntningar i ett tidigt stadie kan göra det svårt att komma igång med arbetet. Tänk dig psykologiska termen tubula rasa, ditt sinne ska vara som en blank sida. När du börjar din kreativa tankeprocess ska du inte oroa dig över att dina första försök kommer att vara fula. Du kan till och med förvänta dig att de kommer vara fula. Desto tidigare du inser detta, desto tidigare kommer du eller dina kollegor ha en idé för att göra det till något bättre, detta är för att du kommer bli mer motiverad till att förbättra arbetet.

2. Byt perspektiv

Har du fastnat i din tankeprocess? Man kan lätt fastna och känna att man inte kommer någon vart. Byt miljön du sitter i eller byt ditt tankesätt. Låt dig själv lura hjärnan lite genom att tänka från ett helt annat perspektiv, till exempel det motsatta från det du försöker få fram.

3. Det är aldrig omöjligt!

Låt inte dig själv tänka att saker är omöjliga. Som om när du är klar och supernöjd med en layout. Du kanske kommer på att du har missat något… den där stora, fula faktarutan tänker du. Du tänker att det kommer att förstöra allt, det är omöjligt. Nej! det finns alltid flera sätt. Låt dig själv tänka utanför lådan, var inte nöjd med det du redan har. Gör om layouten, låt dig inte vara fast med enbart en idé.

36


T H E

F O R C E

A W A K E N S

VÄRLDSPREMIÄR 16 DECEMBER 37


38

GROTESK MAGAZINE | NR 1


39


Profile for Helena Månsson

Grotesk Magazine  

Grotesk Magazine  

Advertisement