Page 18

FOTO PER PETERSSON

»Väldigt lite av kvävet från olika skogsbruks­ åtgärder når haven runt Sverige. Knappt tre procent av de totala mänskliga utsläppen ­kommer från slutavverkningar«

En och en halv månad efter Pers och Håkans proppning såg diket ut så här, med 30–40 cm högre vattenstånd ovanför proppen.

18 | HAV & VATTEN 4 . 2016

klimatförändringar är också en mångfald av arter, enligt Lennarth Gladh på WWF. Det kan vi inte kompromissa med, menar han. Någon slags kompromiss måste vi väl göra, om vi ska producera skog i Sverige? – Absolut, men ställningstagandet att dikesrensa tycks mest bygga på någon typ av myt om hur lönsam dikesrensningen är. Därför tycker WWF att skogsbruket måste ta sitt sektorsansvar och en gång för alla reda ut produktions­ nyttan och miljöeffekterna av dikesrensning. Men är det inte självklart att det blir färre insektslarver i ett dike om man gräver ur det med en grävskopa. Är det verkligen ett hot mot den biologiska mångfalden? Det återställs väl ändå med tiden?

­– Jo, men dikesrensningens största problem är att den leder till igenslamning av bottnar i naturliga vattendrag nedströms. Och den tycks vara bestående. Det finns ingen som vet hur lång tid det tar för att bäcken ska »renas« från igenslamning. Kanske måste vi vänta till nästa istid! Förutom småkrypens, fiskens och fåglarnas liv handlar det alltså också om att vattnet ska gå långsamt genom skogen för att renas innan det kommer ut i sjöar och vattendrag. – Här börjar havet, säger Per Petersson och pekar ner i det barriga, dyiga diket. Vi måste börja här med att återställa de biologiska filtren, för när kvävet kommer ut till kusten är det för sent. Ändå är inte själva skogsbruket någon storskurk när det gäller havet, enligt Stefan Löfgren som är forskningsledare på institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet. Visserligen ökade flödet av bland annat kväve efter Divas dikesrensning, men skogsbrukets kväveläckage är marginellt i jämförelse med bidragen från jordbruk, kommunala reningsverk och kvävenedfall, menar han. – Väldigt lite av kvävet från olika skogsbruksåtgärder når haven runt Sverige. Knappt tre procent av de totala mänskliga utsläppen kommer från slutavverkningar. Stefan Löfgren förklarar att skogens tillväxt i allmänhet styrs av tillgången på kväve, vilket innebär att träd och annan vegetation snabbt tar upp det kväve som tillförs. Därför blir det oftast små mängder kväve som rinner vidare till sjöar och vattendrag. Här gäller det att skilja på skogsbruk och skogsmark. Eftersom så mycket av Sverige består av skog, kommer en stor del av kvävet som når havet från skogsmark, nämligen drygt 30 procent. Dock är nästan allt så kallat bakgrunds­ läckage, enligt Stefan Löfgren, det vill säga det skulle fortsätta att läcka ut även om alla människor lämnade Sverige i morgon. Är det då inte viktigt att stoppa kvävet från skogen, oavsett vad det kommer ifrån, genom att anlägga våtmarker och se upp med dikesrensning och körskador? – Absolut, eftersom det ger positiva effekter i skogsvattnen lokalt. Om man istället tittar på frågan ur havets perspektiv och  samhällsekonomiskt, är det betydligt bättre att genomföra åtgärder i anslutning till de riktigt stora kvävekällorna än att anlägga en massa små våtmarker ute i skogen, säger Stefan Löfgren.

M

en många bäckar små … I Torsås kommun i Kalmar län har de flesta invånare en relation till havet och allting började med att en stugägarförening ville göra vad de kunde för att stoppa igenväxningen av deras vikar. De lade en tusenlapp var i ett kuvert och gick till kommunen för att fråga vad de kunde bidra med. – Det där väckte något, både kommunen och en massa ideella krafter samlades för att få friskare vatten, berättar

Profile for Havs- och vattenmyndigheten

Hav & Vatten, nr 4 2016  

I det här numret tittar vi närmare på avloppsrening av läkemedelsrester. I reportaget fokuserar vi på skogens vatten. Dessutom intervjuas mi...

Hav & Vatten, nr 4 2016  

I det här numret tittar vi närmare på avloppsrening av läkemedelsrester. I reportaget fokuserar vi på skogens vatten. Dessutom intervjuas mi...

Advertisement