__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 7

Kemikalieproblem som blir kommunens ansvar

FRÅGAN Många upplever att de omfattande miljö- och byggreglerna gör det svårt att lösa frågor kring ­enskilda avlopp. Hur påverkar det VA-planeringen i er kommun?

Splittrad information, svårt att spåra källan och brist på lämpliga åtgärder. Kommunerna vill ha bättre vägledning när det gäller PFAS i dricksvatten. till PFAS i vattnet, men även konsument­produkter innehåller de hälsofarliga ämnena. – VA-cheferna menar att kommunerna har fått stå för såväl kostnader som förklaringar, när det i grund och botten handlar om allas vår kemikalieanvändning, säger Michael Öhlund. Sedan problemet med PFAS i dricksvatten upp­ märksammades för några år sedan har det visat sig att 109 kommunala anläggningar är drabbade. I de allra flesta fall är halterna så låga att de inte innebär någon hälsorisk, enligt Livsmedelsverket. 43 procent av kommunerna har valt att ta till åtgärder, som

att stänga vattentäkter och testa vattnet oftare. Ingen av de svarande har sanerat vid utsläppsplatsen. – Det är svårt att spåra källan och det råder osäkerhet kring vilka åtgärder som är effekti­ vast. Kommunerna upplever också att olika myndigheter kommit med olika besked, säger Michael Öhlund. SKL vill nu att rutinerna ses över inför framtiden. – Om tio år kan det handla om något annat ämne, och då är det bra om vi har ett mer samlat, proaktivt angreppssätt. Mest effektivt är förstås om vi ser över vår kemikalieanvändning.  

MALIN AVE NIUS FOTO MATHS ROSLUND

– Det här är inte ett vattenproblem utan ett samhällsproblem, säger Michael Öhlund, handläggare på Sveriges kommuner och landsting (SKL), när han sammanfattar enkätsvar från kommuner vars dricksvatten är påverkat av poly- och perfluorerade alkylsubstanser, så kallade PFAS. Av 65 tillfrågade ­kommuner har 38 svarat på frågor om hur de upplevt situationen och hur de agerat i samband med föroreningarna. En gemen­ sam nämnare är känslan av att oförskyllt ha fått ett stort problem på halsen. Hittills har brandskum som rädd­ ningstjänsten och försvaret använt, pekats ut som källor

Brandskum är den mest uppmärksammade källan till PFAS i dricksvatten. Men ämnena finns även i konsumentprodukter.

Inge Emanuelsson, VA-planerare, Falkenbergs kommun: – Vi försöker koppla in så många fastigheter som möjligt på de större reningsverken, vilket ofta medför dyra och långa ledningsdragningar. Strategin framöver är att inte tillåta mer byggnation på platser där vi inte kan lösa kommunalt VA. Anna Calo, planeringsingenjör VA på Telge nät, Södertälje: – Jag tycker att det finns stor anledning att se över lagstiftningen. Den är gjord för traditionellt VA utan hänsyn till källsorterande system. Skälighet, juridiska ansvarsgränser och taxans uppbyggnad är exempel på frågor som skulle behöva studeras närmare.

FOTO MALIN AVENIUS

Y

Marika Palmér Rivera, VA-strateg, Knivsta kommun: – Vi pratar mycket om det i vår VA-planeringsgrupp och tycker att det är otydligt hur lagarna hänger ihop. Särskilt plan- och bygglagen och VA-lagstiftningen, som inte är kopplade. Det är faktiskt lite konstigt.

7

Profile for Havs- och vattenmyndigheten

Hav & Vatten, nr 1 2016  

I det här numret kan du bland annat läsa om konstsnöns påverkan på sjöar och vattendrag och utmaningen med att få en vattenkraften mer miljö...

Hav & Vatten, nr 1 2016  

I det här numret kan du bland annat läsa om konstsnöns påverkan på sjöar och vattendrag och utmaningen med att få en vattenkraften mer miljö...

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded