Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017. Resursöversikt.
temperaturskiktat. Dessa områden representerar endast 10 % av Mälarens totala volym vilket kan utgöra en flaskhals för beståndsstorleken. År 2011 undersöktes djupområdena med fokus på siklöjebeståndet. Det totala beståndet av siklöja (1-åriga och äldre) i Mälaren beräknades till 646 ton. Den återkommande säsongsvisa ansamlingen av siklöjebeståndet till begränsade områden kan ur framtida klimatperspektiv ställa krav på särskilda åtgärder beträffande fiskeförvaltning och miljöskydd.
heten beräknades till 85 % baserat på trålade, ålderslästa siklöjor från 2006-13. Utöver yrkesfisket orsakar predation på siklöja av kompensationsutsatt lax en betydande del av den totala dödligheten. Beståndet av siklöja i Vättern har varierat kraftigt över tid beroende på att god rekrytering med starka årsklasser sker med flera års mellanrum. Vättern är en näringsfattig sjö och en stark årsklass medför ökad konkurrens om födan (djurplankton) för hela beståndet. Detta resulterar i försämrad kondition hos fisken till följd av svält, vilket i sin tur leder till utebliven eller svag rekrytering under påföljande år. Storleksstrukturen (längd vid ålder) för trålade siklöjor åren 1992-2010 visade att siklöja i Vättern uppnådde vuxen storlek som 3+ (det vill säga vid fjärde levnadsåret). En stark årsklass dominerar åldersstrukturen fram till nästa starka årsklass. Den senaste starka årsklassen noterades 2004. För 2013 och 2016 noterades måttligt goda rekryteringar och under 2013–2016 har beståndet återhämtat sig något efter att ha varit mycket svagt under flera år (Axenrot 2016).
Beståndsstatus och -struktur Siklöjans sammantagna beståndsutveckling i Vänern under de senaste tio åren har varit positiv jämfört med föregående årtionde varför beståndsstatusen allmänt bedömts som god. Emellertid skiljer sig beståndsutvecklingen över tid mellan huvudbassängerna Värmlands- och Dalbosjön. Beståndet i Värmlandssjön har minskat de senaste fyra till fem åren trots god rekrytering. Beståndet i Dalbosjön har ökat under samma tid från en låg nivå fram till 2016 då detta bestånd minskade till samma nivå som Värmlandssjön. Yrkesfiskets landningar har under samma tid till största delen kommit från Värmlandssjön. Fiskeansträngningen har ökat samtidigt som fångsterna minskat. En jämförande analys visade att det var mängden kompensationsutsatt lax som reglerade hur mycket siklöja som fångades i yrkesfisket, det vill säga som i första hand påverkade beståndet. Beräkning av maximalt fångstuttag för yrkesfisket de kommande två åren
I Mälaren har beståndet ökat på senare år efter starka årsklasser 2011, 2014 och 2016. De jämförelsevis höga tätheterna av siklöja som beräknats från fiskerioberoende data insamlade under tidig höst gäller dock bara i de djupare fjärdarna. Vuxna siklöjor uppehåller sig i kallt vatten under språngskiktet under perioden juli-oktober då vattnet är
Antal per hektar
Beståndsutveckling och rekrytering, Värmlandssjön, Vänern
Antal per hektar
1600
1600
1200
1200
800
800
400
400
0
0
1995
2000 >0+
2005 0+
2010
2015
Period median >0+
Beståndsutveckling och rekrytering, Dalbosjön, Vänern
1995
2000 >0+
2005 0+
2010
2015
Period median >0+
Rekrytering och beståndsutveckling i Värmlandssjön, Vänern, 1995-2016. Med 0+ avses nollårig siklöja och med större än 0+ 1-årig siklöja och äldre.
161