Page 1

2013 2013-04-23


Innehållsförteckning Sociala utmaningar USA Vad du är på väg att börja läsa är en tidskrift som analyserar sociala utmaningar i USA. I detta nummer går vi djupare in i den utmaning som tusentals amerikanska ungdomar tvingas möta varje år, nämligen ungdomsvåldet. Tillsammans med experter inom området ska vi i detta nummer se över det amerikanska ungdomsvåldet i en större kontext. Hur förhåller sig politiken och ekonomin till våldet? Är effekterna tydliga och kan dessa appliceras i samhällsvetenskapliga teorier och modeller? Fortsätt att läsa, och du kommer inte endast att få tal del av ämnen gällande

Sociala utmaningar USA Ungdomsvåldet liv och död, utan också få en djupare förståelse för hur samhällsvetenskapliga teorier fungerar och hur dessa appliceras på sociala utmaningar i USA. 1. Definition……………………………………………………………………………………….2 2. Riskfaktorer……………………………………………………………………………………..5 3. Situation………………………………………………….…………………………………......8 5. Ungdomsvåldets påverkan…...………………………………………………………………..10 7. Intervju……………………………………………………………………………………...…12 8. Slutsats………………………………………………………………………………………...13 9. Källförteckning………………………………………………………………………………..14


Definition Våld är den näst största dödsorsaken bland ungdomar i USA. Ungdomsvåldet tillhör en av de allvarligaste sociala utmaningar som en person i USA kan tvingas möta. Ungdomsvåld är en utmaning som gör stor skada för samhället både ekonomiskt och politiskt, men framförallt socialt. För av de amerikanska ungdomar som idag möter våldet är det 15 stycken av dessa som inte överlever utmaningen. Ett enkelt sätt att ge stöd till de utsatta ungdomarna är genom en tydlig definition för ungdomsvåld. Utan tydliga definitioner för våld, i samtliga former, är bekämpningen av problemet svårt. Dessa är nämligen avgörande för att problemet ska erkännas och för att man, i förlängningen, ska kunna komma fram till lämpliga synsätt och lösningar. En tydlig definition är inte minst viktigt för de våldsutsatta. Arbetar man efter en definition som enbart ser till det fysiska våldet kommer en stor grupp av de våldsutsatta inte att få den hjälp det behöver. Dessutom är en tydlig definition ett viktigt stöd för den våldsutsatta som själv ofta förringar verkligheten. Gemensamt för det interpersonella våldet är hur det definieras som ”avsiktligt fysiskt våld eller makt, hotande, mot en annan person eller mot en grupp eller samhälle som resulterar i eller har en hög sannolikhet att resultera i personskador, dödsfall, psykisk skada eller deprivation”. Specifikt för ungdomsvåld är hur det implicerar personer mellan 10 och 24 år, trots att mönster av ungdomsvåld kan börja i tidig barndom. Genom en konsekvent definition är förekomsten av ungdomsvåld lättare att övervaka samt utveckling under tid lättare att undersöka. En tydlig definition krävs för att utröna ungdomsvåldets storlek samt för att jämföra ungdomsvåldets olika jurisdiktioner.

Källor www.cdc.gov


Ovan visas de 10 ledande dödsorsakerna för olika åldersgrupper i USA år 2010. Mellan åldrarna 15-24 år är den vanligaste dödsorsaken mord/ungdomsvåld.

Källor www.cdc.gov


Riskfaktorer Socialisation Från det att vi föds blir vi människor uppfostrade av samhället. Samhället är uppbyggt av tre sektorer som ständigt präglar individen och hur den formas. Inget samhälle är det andra likt, vilket också betyder att alla människor går igenom, och präglas av, olika filter. De tre sektorerna kallas för yttre-, mellan- och inre sektor. Hur dessa tre påverkar individen kallas för socialisation. Ungdomsvåld förekommer bland båda könen, hos samtliga nationaliteter och alla mellan åldrar. Däremot visar amerikanska studier (bild 1) att den typiska ungdomen som deltar i våldet är en svart icke-spansktalande 15-19 årig pojke. Socialisation som teori hjälper oss att förstå, varför detta är den typiska ungdomen att delta i våldet, genom att se på vilka filter dessa människor går igenom.

Yttre sektor Landets ekonomi och politik är de två jättarna som styr hur den yttre sektorn ser ut. Tillsammans lägger de grunden för hur våra beteenden och personliga värderingar utvecklas. Hur dessa två ser ut i ett land kan alltså spela stor roll för hur ungdomsvåldet tar form. Klasskillnader har flera gånger visat sig ha koppling till ungdomsvåld, där ofta en indirekt koppling. Större inkomstskillnader ökar antalet ensamstående Do norms and laws increase youth violence? föräldrar vilket i sin tur ökar risken för ungdomsvåld. Hur landet ser på ungdomsarbetslösheten spelar stor Yes, I just did a study on what adolescents in roll för våldets utveckling. Att sysselsätta ungdomar är Jordan think about honor killing. Many are in ett sätt att bekämpa ungdomsvåldet. Genom att se på support of honor killings – this is clearly a fattigdom i förhållande till ungdomsvåld i USA kan vi se result of norms. Also, political conflict makes en stark koppling. På nästa sida följer två bilder som youth violence more likely. visar fattigdom respektive ungdomsvåld som dödsorsak Manuel Eisner i USA. Gemensamt för de båda bilderna är att de mörka partierna är i södra USA medan de ljusa partierna är i norra USA. Slutsatsen säger oss alltså att fattigdom och ungdomsvåld har en stark koppling i USA.


Förutom de direkta effekter som den yttre sektorn har på ungdomar och deras benägenhet till våld står den yttre sektorn även för lagar och normer som påverkar människor. Detta gäller exempelvis olika staters vapenlagar och vilka signaler de skickar ut till ungdomar.

Mellansektor Mellansektorn är den sektorn som avgör människors levnadssätt och färgar deras intressen. En av de största riskfaktorerna för ungdomsvåld i den mellersta sektorn är gängkulturen. En individ som sluter sig till ett gäng där våld och kriminalitet är vanligt förekommande kommer med största sannolikhet skapa liknande åsikter. En vanlig fördom gällande ungdomsvåld i USA är att det mesta våldet tar plats i skolan. I och med på vilket sätt media förmedlar information om skolskjutningar i förhållande till hur ofta vi i tidningen får läsa om gängkulturen är misstolkningen inte förvånande. I förhållande till det våld ungdomar riskerar att möta utanför skolan är risken att möta våld i skolan minimal. Den senaste rapporten om säkerheten i amerikanska skolor visar att av de 2500 barn som, under den första halvan av skolåret 1997-1998, mördades eller begick självmord inträffade mindre än 1 % av dessa i skolan. Trots detta har skolan och ungdomsvåldet en stark koppling. Skolan är ofta den plats där ungdomarna möts, för att sedan utanför skolan tvingas möte mobbning och andra former av ungdomsvåld. Familjen utgör en stor del av mellansektorn. Det är nämligen den som, redan från barnsben, färgar våra åsikter och värderingar. Olika familjer ger även olika förutsättningar, där någon föds i en rik familj medan en annan föds i en fattig familj. En familj där alkohol, våld och droger är förekommande kan också betyda ungdomsvåldets drivhus.

Inre sektor I den inre sektorn är det de personliga värderingarna som är avgörande. Och vart ifrån har dessa värderingar kommit om inte de tidigare nämnda punkterna? Manuel Eisner tar upp en viktig punkt, nämligen tron att våld är rättfärdigat. Oskärpta vapenlagar öppnar möjligheten för tillgång till vapen, politiken skickar signaler som talar om rätten att få försvara sig själv och familjen ser lätt på våld och kriminalitet. Genast så har en ungdom lyckats rättfärdiga

The biggest individual risk factors are a low self-control, a belief that violence is justified, and a lifestyle that brings a person into situations where violence is likely (e.g. alcohol, violent friends). Manuel Eisner


våld, en stor risk för utvecklingen av ungdomsvåld.

Bild 1: Statistik som talar för den typiska ungdomen som deltar i våldet.

Källor www.umich.edu www.cdc.gov www.secretservice.gov

Situation

“No, in many societies youth violence is probably declining rather than increasing.” Så svarade Manuel Eisner, professor i jämförande- och utvecklingskriminologi, när vi ställde frågan ifall ungdomsvåld var ett globalt växande problem. Ändå så sker 41 %, motsvarande 250 000, av alla mord mellan åldrarna 10-29 och klassas som ungdomsvåld. När man ska ta fram statistik för ungdomsvåld bör man vara kritisk och uppmärksam på den information som ges. Nedan följer statistik för ungdomsvåld i USA som båda är sanna men framställs på två helt olika sätt.

Vad denna statistik säger oss är att USA är ett av de länder med flest dödsfall orsakat av våld bland ungdomar. Genom att ta del av informationen från båda dessa källor minskar risken för missförstånd och vi får veta att trots att ungdomsvåldet sjunker består den sociala utmaningen för flera amerikanska ungdomar. För än idag beräknas ungdomsvåldet i USA döda 15 ungdomar varje dag.


Statistiken ovan visar hur antalet mord på ungdomar mellan 10-24 har minskat sedan 90talet. Detta är ett tydligt tecken på att ungdomsvåldet heller inte är en växande utmaning i USA

Ungdomsvåldets påverkan Politiken 1997 skrev Katherine Beckett boken ”Making Crime Pay” där hon bland annat gav förklaringen till vår tids uppmärksamhet kring brottslighet på den politiska arenan. I talan om ungdomsvåld skulle Beckett mena på att den har fyllt en viktig funktion i den amerikanska högerns kritik av Offer: 17 årig student välfärdsstaten. Genom exempelvis höga skatter, Vårdas på sjukhus. Misslyckas i skolan och väljer att menar den amerikanska högern att välfärdsstaten hoppa av. Lider av depression och behöver terapi och har skapat människor utan incitament för att ta behandling.

Källor: www.cdc.org

Förövare: 19 årig man Åtalas för grov misshandel. Sitter 14 månader i fängelse. Har problem att komma in på arbetsmarknaden och förblir arbetslös.


sig ur fattigdom. Från fattigdomen har de sedan pekat på en stark koppling till ökad brottslighet, ett ämne som väcker känslor av obehag. Dessa känslor exploateras för att på så sätt vinna nya grupper av väljare. I sin bok visade Beckett hur denna politiska användning av brottslighet var särskilt effektiv i USA. Förutom att visa hur politiken använder sig av brottslighet som verktyg för att vinna stöd hos folket, visar Beckett återigen hur sociologiska teorier fungerar: den yttre sektorn präglar människor genom exempelvis sanktioner, i detta fall höga skatter, som gör att folk inte lyfter sig ur fattigdomen och istället ökar risken för brottslighet. Förutom att ungdomsvåldet kan användas som ett verktyg inom politiken för att vinna väljare, har ungdomsvåldet en stor påverkan på politiken i form av debatter, åtgärdsplaner och strategi för förebyggande. Ett exempel är hur fler politiker tar upp skärpta vapenlagar på den politiska agendan.

Ekonomin Att ekonomin drabbas hårt av ungdomsvåldet är något som framgår tydligt. Det amerikanska smittinstitutet uppger att ungdomsvåldet kostar upp till 16 biljoner dollar varje år. För att illustrera på vilket sätt ungdomsvåldet påverkar den amerikanska ekonomin applicerar vi ett scenario i det amerikanska samhällsekonomiska kretsloppet.

I exemplet framgår ungdomsvåldets ekonomiska effekter på flera sätt. Vård-, behandling-, och fängelsekostnader är tre tydliga och direkta kostnader som ungdomsvåldet medför. Dessa kostnader är kortsiktiga och påverkar den amerikanska ekonomin relativt omgående. Men ungdomsvåldet medför även långsiktiga kostnader. Sänkt aktivitet, rättegångar och minskade fastighetsvärden är tre effekter med långsiktiga kostnader på den amerikanska ekonomin. Den sänkta aktiviteten beror på att de människor, som i sin ungdom deltog i våldet, i vuxen ålder får svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och i värsta fall fastnar i våldet och kriminaliteten. De minskade fastighetsvärdena är starkt kopplade till ungdomsvåld, och framförallt gängkulturen då områden som är kända för våld och ungdomsgäng har lågt värde på marknaden. Detta får sedan en socioekonomisk följd då olika områdens fastighetsvärden innebär uppdelningar bland fattiga och rika. Klassklyftor och ungdomsvåld har, som vi tidigare visade, en stark koppling.


Denna modell är speciellt utformad efter det svenska samhällsekonomiska kretsloppet och skiljer sig en del ifrån hur den amerikanska modellen skulle se ut. De största skillnader beror på vilka olika roller den offentliga- och den privata sektorn spelar i länderna. I och med att den privata sektorn utgör en mycket större roll i USA än i Sverige är bland annat relationen mellan den offentliga sektorn och hushållen annorlunda. Bland annat är utbytet av skatt och bidrag är inte lika hög i USA som i Sverige. Genom att applicera de nämnda kostnaderna på modellen kan vi se att den största effekten sker hos den offentliga sektorn, men att även hushållen och företagen drabbas. Men för att den offentliga sektorn ska kunna tackla de höga kostnaderna kräver det ökat stöd från annat håll: nämligen skatterna. När det ekonomiska kretsloppet visar på höga kostnader för den offentliga sektorn innebär detta i förlängningen en ökad kostnad för den privata sektorn. Vad vi med hjälp av det samhällsekonomiska kretsloppet kan se är att ungdomsvåld i förlängningen kan innebära höjda skatter. Genom tidskriften har du fått följa en del tankar och åsikter från Manuel Eisner. Manuel är professor i jämförande- och utvecklingskriminologi på Cambridge Universitet. I en intervju fick vi ta del av Manuels åsikter gällande ungdomsvåldet i allmänhet.

Intervju Genom tidskriften har du fått följa en del tankar och åsikter från Manuel Eisner. Manuel är professor i jämförande- och utvecklingskriminologi på Cambridge Universitet. I en intervju fick vi ta del av Manuels åsikter gällande ungdomsvåldet i allmänhet. What are the biggest risk factors for youth violence? Are the individual aspect and societal


aspect equally important? The biggest individual risk factors are a low self-control, a belief that violence is justified, and a lifestyle that brings a person into situations where violence is likely (e.g. alcohol, violent friends). The answer really depends on what you want to explain. If you look at people within a society, individual factors are much more important. If you compare, for example, Sweden and Japan, societal factors are more relevant. Would you say that youth violence is a global growing problem? No, in many societies youth violence is probably declining rather than increasing. Do you think that there can be political reasons which increases the youth violence? For example laws and norms that "accept" youth violence. Yes: I just did a study on what adolescents in Jordan think about honor killing. Many are in support of honor killing – this is cleary a result of norms. Also, political conflict makes youth violence more likely. In what way is youth violence a big economic cost for the society? It’s bad for the perpetrators: they are more likely to be unemployed, not educated, in prison, have health problem etc. Some people estimate the cost of a serious perpetrator to be several hundreds of thousands of euros. But it’s also bad for the victims: they are more likely to suffer depression, they are more likely to fail at school, they are more likely to withdraw and feel scared.


Slutsats Ungdomsvåldet i USA minskar. Men det är fortfarande ett av världens länder med högst rankning över våld som dödsorsak bland ungdomar. Siffrorna är svåra att tolka, och det enda vi kan säga säkert är att ungdomsvåldet än idag är en social utmaning för amerikanska ungdomar. Men syftet med detta nummer och val av ämne var inte att besvara frågan hur ungdomsvåldet i USA ser ut, utan vad som händer när vi sätter denna sociala utmaning i större kontext, med koppling till både politik och ekonomi. Ungdomsvåldet i USA beror på och berör både politiken och ekonomin, fast på helt olika sätt. Vad gäller ekonomin riskerar ungdomsvåldet att skapa en ond cirkel. Som vi har sett har ungdomsvåldet ekonomiska orsaker gällande bland annat fattigdom och klasskillnader, och när vi ser till de ekonomiska effekterna är dessa bland annat ökade klasskillnader. En ond cirkel har skapats. Vad gäller politiska orsaker och effekter skiljer sig dessa ifrån de ekonomiska. De politiska orsaker vi har sett har bland annat varit oskärpta vapenlagar medan de politiska effekterna har varit att ungdomsvåld använts som verktyg för att vinna stöd hos väljare. Ungdomsvåld är en social utmaning men som har lika stor påverkan på landet ekonomiskt och politiskt.


Källförteckning cdc.org. (den 30 Augusti 2011). Hämtat från Centers for Disease Control and Prevention: http://www.cdc.gov/violenceprevention/youthviolence/definitions.html den 20 April 2013 Estrada, F. (2010). ungdomsstyrelsen.se. Hämtat från Våld som ett (bra) samhällsproblem: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=chicago%20ungdomsv %C3%A5ld&source=web&cd=1&ved=0CC8QFjAA&url=http%3A%2F %2Fwww.ungdomsstyrelsen.se%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Festrada__vald_som_samhallsproblem.pdf&ei=W8dxUZPHOIWwO4OagOgH&usg=AFQjCNFEs lAQnkxRC7iM3dya den 15 April 2013 Kramer, R. (2000). umich.edu. Hämtat från Poverty, inequality, and youth violence: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=chicago%20ungdomsv %C3%A5ld&source=web&cd=1&ved=0CC8QFjAA&url=http%3A%2F %2Fwww.ungdomsstyrelsen.se%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2Festrada__vald_som_samhallsproblem.pdf&ei=W8dxUZPHOIWwO4OagOgH&usg=AFQjCNFEs lAQnkxRC7iM3dya den 17 April 2013 Organization, W. H. (u.d.). who.int. Hämtat från Youth Violence: http://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/youth/en/index.html den 15 April 2013 Prevention, C. f. (den 15 April 2011). cdc.org. Hämtat från Youth Violence National and State Statistics at a Glance: http://www.cdc.gov/violenceprevention/youthviolence/stats_ata_glance/index.html Prevention, C. f. (den 15 Oktober 2012). cdc.org. Hämtat från Ten Leading Causes of Death and Injury: http://www.cdc.gov/injury/wisqars/LeadingCauses.html den 17 April 2013 Prevention, C. f. (2012). cdc.org. Hämtat från Understanding Youth Violence: http://www.google.se/url? sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&ved=0CDMQFjAA&url=http%3A %2F%2Fwww.cdc.gov%2Fviolenceprevention%2Fpdf%2Fyv-factsheeta.pdf&ei=d192UYLPGeeA4gSSh4CwBg&usg=AFQjCNFbwYg7eg643F8gs7Ymp2bJMiYLw&bvm=bv.45512109,d.bGE den 15 April 2013 Wiley, J. (2001). secretservice.gov. Hämtat från EVALUATING RISK FOR TARGETED VIOLENCE IN SCHOOLS: COMPARING RISK ASSESSMENT, THREAT ASSESSMENT, AND OTHER APPROACHE: http://www.secretservice.gov/ntac_ssi.shtml den 18 April 2013


Sociala utmaningar USA  

Ungdomsvåldet

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you