Issuu on Google+


Din hälsa

Redaktör: LILIAN OTTOSSON lilian.ottosson@allers.se Text: ANJA EK Bild: HANS JONSSON, pRIvAT

Ungefär fem procent av alla bröstcancerfall har ärftliga orsaker. Systrarna Emma, Sara och Lisa Nilsson förlorade sin mamma i tidig ålder. Och nu vet de att två av dem har ärvt den hotande mutationen på en bröstcancergen från mamma Marie. För att inte utveckla sjukdomen och gå en alldeles för tidig död till mötes har Sara och Lisa valt att ta ett drastiskt beslut. – Vi vet att mamma skulle ha tyckt att det var ett bra beslut att operera bort brösten, säger de.

– Vi vill ha barn trots risken att de ärver cancergenen. Vi hade inte velat bli bortvalda av vår mamma om hon haft den möjligheten.

systrarna sara och lisa bär på en bröstcancergen:

Vi har valt att ta bort brösten för att slippa oron 16

ALL1340-016-018-Reportage.indd 16

www.allers.se

Allers 40/13

2013-09-03 09:08


– Jag behövde längre tid på mig än Lisa, men nu är jag redo för operationen, säger Sara.

V

i träffas på Landahls konditori, mittemot stationen i centrala Hallsberg. – Här brukade jag fika med mamma, berättar Lisa Nilsson, 22 år. Lisa är yngst av tre systrar och den som liknar mamma, Marie Nilsson, mest till utseendet. Men även hos systrarna Sara, 27, och Emma, 29, finns många likheter. – Mamma var konstnärligt lagd och det har vi alla tre efter henne, säger Lisa som bara var 14 år när hon förlorade henne. Efter fikat åker vi hem till Lisa, som bor i föräldrahemmet Eketorp, sju kilometer ut på landet från Hallsberg. Mellansystern Sara, till vardags bosatt på Gotland med sin sambo Max, är för tillfället också inkvarterad här. Huset är ett charmigt gammalt soldattorp. Runt barndomens klätterträd, en gammal ek, har flickornas pappa Erik byggt en bänk, där de ibland slår sig ner och minns och kommunicerar med sin mamma. – Det här var hennes favoritplats, säger Lisa. Den 19 maj 2006, mittemellan vår och sommar när det var som vackrast ute, dog Marie Nilsson hemma i vardagsrummet. Klockan var tjugo i elva på kvällen och i samma minut stannade hennes väckarklocka. Marie blev bara 42 år. Familjen och släkten var samlade i torpet den där kvällen. – När mamma hade dött gick vi systrar ut och plockade blommor och grät tillsammans, berättar Lisa. Marie Nilsson insjuknade i bröstcancer i februari 2005. Hon opererade bort vänstra bröstet och genomgick cellgifts- och strålbehandling, och trodde att allt var under kontroll. Men i november började hon halta och så småningom fick hon svårt att hitta ord och hade dessutom väldigt ont i

Hans Ehrencrona är specialistläkare i klinisk genetik i Lund och docent vid Lunds universitet. Hur vanlig är ärftlig bröstcancer?

– När jag fick resultatet av gentestet bestämde jag mig snabbt. Jag vill finnas kvar, säger Lisa.

”Vår fantastiska mamma blev bara 42 år” huvudet. En röntgenundersökning under mellandagarna 2005 avslöjade att cancern hade satt metastaser i hjärnan. Läkaren hade tårar i ögonen när han sa: ”Cancern har tyvärr spridit sig till hjärnan.” – Jag minns att jag föll ihop av insikten att det är kört, säger Sara.

Självklart testa sig Eftersom det fanns flera cancerfall i släkten började Marie misstänka att det kunde röra sig om ärftlig bröstcancer och tog därför ett blodprov i februari 2006. Hon ville rädda sina döttrar från ödet som drabbat henne själv. Ett par månader efter hennes bortgång kom testresultatet. Det var ärftlig bröstcancer. Marie hade en mutation på bröstcancergenen BRCA1. Hon hade ärvt den av sin pappa som i sin tur hade fått den av sin mamma. – Morfar gick bort en månad före mamma. Men inte i cancer, utan i hjärtinfarkt. Det var en tung period.

Glöm inte kolla dina bröst! ✔ Ju tidigare en bröstcancertumör upptäcks, desto större är chansen att behandla sjukdomen. ✔ Det är viktigt att själv undersöka sina bröst med jämna mellanrum, helst en gång i månaden. ✔ Gå på mammografi regelbundet, kvinnor över 40 år brukar kallas med 1 1–2 års mellanrum. Allers 40/13

www.allers.se

ALL1340-016-018-Reportage.indd 17

Kvinnor som har en genmutation löper hög risk att få bröstcancer

Med tanke på omständigheterna kändes det självklart för systrarna Nilsson att också testa sig. Storasyster Emma, som är bosatt i Örebro och mamma till en treårig dotter och nu bär ytterligare ett nytt liv i magen, var först. När det visade sig att hon inte hade ärvt genmutationen var både Sara och Lisa övertygade om att de hade gjort det, eftersom risken att ärva är 50 procent. – Men vi tyckte det var skönt att Emma hade klarat sig. Det innebär att hennes barn inte kan få eller föra vidare den ärftliga bröstcancern. Lisa testade sig i november 2010 och fick svar i februari 2011. Den 30 november samma år genomfördes operationen då hennes bröst togs bort. Ett halvår senare gjordes en andra operation då bröstimplantat sattes in. För Lisa fanns ingen tvekan när hon fick klart för sig att hon bar på risken att få bröstcancer. Sara, däremot, behövde längre tid på sig. – Till att börja med kände jag mig stressad att skaffa barn för att få det överstökat innan jag opererade mig, men så småningom insåg jag hur dumt det var. Att jag inte alls var redo för barn, säger hon. Eftersom den yngsta personen i deras släkt drabbades vid 34 års ålder fick de rekommendationen att operera bort brösten fem år tidigare. Forts på nästa sida

– Ungefär 5 procent av alla kvinnor med bröstcancer har ett släktträd där man kan misstänka starka ärftliga riskfaktorer. När vi testar för ärftliga förändringar (mutationer) i de kända bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2 hittar vi dock förändringar hos färre än var femte testad familj. Det är möjligt att även andra genetiska faktorer kan bidra till ärftlig bröstcancer, detta undersöks för närvarande i forskningsstudier. Vart vänder man sig om man vill bli testad? – Till en cancergenetisk mottagning, som finns vid landstingen i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Tillhör man något annat landsting kan man kontakta sitt lokala sjukhus för att få en remiss. Men för att utredas krävs en stark familjehistoria. Exempel på det är minst tre fall av bröstcancer i släkten, varav minst en av de drabbade är under 50 år, eller två fall i släkten där en av de drabbade är under 40 år, eller en individ under 35 år som har drabbats. Fall av äggstockscancer eller manlig bröstcancer stärker motivet att testa sig. Hur går testet till? – Eftersom man testar en ärftlig förändring så finns den i kroppens alla celler och man kan ta prov från vilken vävnad som helst, men det vanligaste och enklaste är ett blodprov. Vad letar ni efter? – Genetiska förändringar som innebär att det protein som skapas från genen BRCA1 eller BRCA2 inte fungerar normalt. Proteinernas normala funktion är främst att fungera vid reparation av 17

2013-09-03 09:08


Forts från föregående sida

allt fler räddas till livet

Det innebär att ingreppet bör ske före 30 års ålder. – Nu är jag redo och väntar på en operationstid. Det kommer att ske i höst, eller till våren, säger Sara. – Du kommer inte att ångra dig, säger Lisa. Att slippa oron är värt mycket. Dessutom finns det en fördel. Brösten blir fastare och du kommer inte att behöva bh, säger hon och skrattar.

• Varje dag får mellan 15 och 20 svenska kvinnor beskedet att de har bröstcancer. • Drygt 7 000 per år drabbas, det är den vanligaste cancerformen bland kvinnor.

Känns tryggare nu När Lisa opererades sattes ett så kallat expanderkärl in i stället för den borttagna bröstvävnaden. Kärlet fylldes sedan på med koksaltlösning successivt för att stora bröstmuskeln skulle tänjas ut och – Mamma ville inte att förberedas för implantaten. Ett vi skulle drabbas av halvår senare opererades imsamma öde som hon, plantaten in och allt har gått säger Sara och Lisa. Mer att läsa som förväntat utan komplihittar du på www. kationer. allers.se under Allers – Jag hade ont de första länkar. Där kan du ”Att avstå från barn är veckorna, men det gick också se hur du själv över. Jag kunde heller inte inget alternativ för oss” undersöker dina sova på mage så länge jag bröst. hade expanderkärlen, men nu dationer ske före pysslade mycket och hon gillade när jag har riktiga implantat är 40 års ålder. att baka. Och hon var mån om att det inga problem. – Att välja bort barn både hon och pappa skulle ha egen– Det känns bra att Lisas opera- är inget alternativ. Vi hade inte tid med vart och ett av oss syskon, tion har gått bra. Det gör att jag velat bli bortvalda om mamma haft säger Lisa. känner mig tryggare, säger Sara, den möjligheten, säger systrarna I somras skulle Marie Nilsson som dock kommer att operereras samstämmigt. ha fyllt 50 år. Att förlora sin mamma i tidig – På hennes födelsedag den 8 med en annan teknik där implanålder är det värsta som kan drabba juni hade vi ett stort kalas för taten sätts in direkt. Både Lisa och Sara har beslutat ett barn. henne. Det kändes fint och nästan sig för att så småningom, när de – Jag önskar att det inte hade som om hon var med oss. Hon var hunnit skaffa de barn de vill ha, hänt. Men mamma finns fortfa- en fantastisk människa, den bästa också operera bort sina äggstock- rande med oss i allra högsta grad. mamma kan man tänka sig. Det ar. Det bör enligt läkarrekommen- Hon var väldigt närvarande, vi arvet vi vill föra vidare. ■

arvsmassan, DNA i cellen. Den bristande funktionen orsakar DNA-skador som kan leda till cancer. Hur stor är risken att bli sjuk om man bär på en förändrad cancergen?

– Om man har en mutation i BRCA1 är livstidsrisken för kvinnor 50–80 procent att få bröstcancer och 30–60 procent att få äggstockscancer. För BRCA2 gäller samma bröstcancerrisk, men en lägre risk för äggstockscancer, i genomsnitt 10–20 procent. Vad ska man göra om man tillhör en drabbad familj?

– Då ska man vända sig till en cancergenetisk mottagning för att se om man är kvalificerad för att 18

ALL1340-016-018-Reportage.indd 18

utredas. När vi börjar utreda en ny familj vill vi alltid starta med en person som har varit sjuk. Om det bara finns avlidna släktingar som haft cancer kan man ibland utgå från vävnad som eventuellt finns sparad, men enklast är om det finns en levande individ. Det är ett stort projekt att identifiera mutationen i den första individen i en släkt, det kan ta flera månader innan man får svar. När mutationen är identifierad blir processen enklare och väntetiden kortare för övriga som testas. – I en mutationsbärande familj är det 50 procents sannolik-

nästa vecka! Zlatko fick diabetes och började baka hälsopizzor

het för alla barn, både pojkar och flickor, att ärva mutationen, om en av föräldrarna bär på denna. Rekommenderar ni kvinnor att operera bort brösten? – Det är något som diskuteras aktivt, men i slutänden måste varje kvinna själv fatta sitt eget beslut. Och om man inte vill bli opererad? – När mutationen är konstaterad får varje kvinnlig bärare ett skräddarsytt uppföljningsprogram, med grundliga undersökningar varje år och en specialistmottagning inkopplad. Kontroll av brösten startar vid 25 års ålder och det finns bevis för att det räddar liv. Målsättningen är att hitta eventuella tumörer när de fortfa-

• Chansen att överleva är numera stor, tack vare allt bättre behandlingsmetoder. • 90 procent av kvinnorna lever fem år efter diagnosen. • 83 procent lever tio år efter att de fick diagnosen. Källa: Cancerfonden och Socialstyrelsen

Årets viktigaste kampanj • Rosa bandetkampanjen pågår under oktober månad för att sprida kunskap om bröstcancer och samla in pengar till forskning om sjukdomen. • 2013 är elfte året i rad då kampanjen genomförs. • 448 miljoner kronor totalt till forskningen har de tidigare årens insamlingar gett.

rande är små och kvinnan kan bli botad från sin cancer. – När det gäller det förebyggande uppföljningsprogrammet för äggstockarna finns inga bevis på att man hittar förändringar så tidigt att man kan hinna rädda liv. Därför väljer kvinnor oftare att operera bort äggstockarna. Men det är inte vanligt att man får äggstockscancer före 40 års ålder, vilket innebär att man hinner skaffa eventuella barn innan man går igenom operationen. Minskar risken för äggstockscancer om man opererar bort brösten?

– Nej, men om man opererar bort äggstockarna halverar man däremot nästan risken för bröstcancer. www.allers.se

Allers 40/13

2013-09-03 09:08


Ärftlig bröstcancer, Allers nr 40, 2013