Issuu on Google+

VAD HÄNDER I VÄNTAN PÅ STÅLMAN NEN? En Recension av Dokumentären: Waiting For Superman


Av: Hanna Lundström

INTRODUKTION

“Our schools are failing our kids”, citerat Davis Guggenheim i dokumentären waiting for superman, där han enligt Sundance festival har gett statistiken av USAs utbildningssystem, namn.1 I dokumentären tar Guggenheim upp de bristningar som finns i USAs skolsystem gällande de kommunala skolorna, samt vad systemet ger för konsekvenser: så som sociala klyftor tillika ökad brottsstatistik och stökiga områden. Trots bra inblickar och djupa analyser missar Guggenheim konsekvenserna och orsakerna inom de tre områdena politik, media och ekonomi. Den analysen som tas, lägger fokus på de amerikanska barnens framtid2. Men, hur ser en vidare analys av Amerikas framtid ut? Där elever, tillika framtida arbetare, inte besitter de kvalitéer som USA efterfrågar, liksom hur en vidare analys av nuläget kan se ut. Med andra ord: Vad händer egentligen i väntan på Stålmannen? 1 Sundance Festival, 2010 2 Waiting for superman, 2010


Baserat på detta kan slutsatsen dras att den kommunala skolan i USA brister gentemot de krav och resurser som krävs för att försäkra välmående i ett samhälle, liksom hos varje enskild individ.6 BAKGRUND År 2009 visade NAEP statistik på USA som plats 25 i världen inom kunskaperna av matematik. Statistiken visade även på att andelen läskunniga i årskurs fyra var tre av fyra.3 Samtidigt som detta visar mätningar på att endast 50 miljoner av de befintliga amerikanerna har den kompetens som krävs för att tillsättas på de 123 miljoner existerande högkvalitétsjobb i USA4. Av dessa siffor, konstaterar Guggenheim att det mest skrämmande inom dessa är det faktum att USAs huvudstad, Washington DC, ligger längst ner i statistiken över landets läskunniga åttondeklassare. Statistiken visade på 12 %.

För att få en överblick över orsakerna till det befintliga kommunala skolsystemet redovisas tre olika politiska program, som under de senaste cirka 10 åren har jobbat med att främja landets utbilning. Här redovisas följande:

3 Students first (NAEP), 2009

5 Waiting for superman, 2010

4 Waiting for superman, 2010

6 Waiting for Superman, 2010


2005-2006: Elever i årskurserna 3 – 8 ska testas i läsning och matematik. o 2007-2008: Elever ska testas minst en gång i naturvetenskap under ”elementary”,”middle”, och ”High school”. o Varje år ska utvalda fyra till åttondeklassare testas i ett nationellt test för att visa en akademisk förbättring samt kunna ge en möjlighet till jämförelse av staternas olika resultat. 8 Rapporter o 2002-2003: Skoldata ska visas av distrikten till staterna genom rapporter gällande elevernas prestationer. 9 Kvalificerade lärare o 2005 – 2006: Lärare ska vara väl kvalificerade i de ämnen de lär ut10 Läsning prioriteras först o Programmet hjälper staterna och distrikten i USA att sätta upp ett program som ska hjälpa eleverna i dess läkunskaper. Detta sker främst i de ”stökigare områdena”.11 o

NO CHILD LEFT BEHND: År 2002 införde republikanerna, representerad av George W. Bush, en utformning av den tidigare lagen ESEA (Elementary and Secondary Education Act). Programmet kallades ”No Child Left Behind” och hade syftet att rädda den amerikanska utbildningsnivån i grundskolan. Genom detta infördes bland annat kontunerliga tester, som hade i syfte att testa elevernas förmågor för att på så sätt höja utbildningsstandarden. Programmet byggde på punkterna:7 Kontinuerliga tester av elever :

8 Education Government, 2002 9 Education Government, 2002

7 Education Government, 2002

10 Education Government, 2002 11 Education Government, 2002


Omprioritering av finansieringen av skolor o Ger staterna och distrikten möjlighet att disponera sin andel av den federala andelen. Lagen ska också hjälpa skolorna med högre andel av låginkomsttagande barn. 12 Genom dessa förändringar skulle den amerikanska skolan få en höjd standard, medan ontunerliga prov och högre fokus på administration blev utvecklingen för den modernare skolan. Detta exempel kan vi även se idag, bland annat Sverige, då skolan till större del bygger på strukturerad administration för att på så sätt gynna undervisning.

Denna omformning i det amerikanska skolsystemet fick dock kritik. Det kan argumenteras för att chansen till de federala finansieringarna har gett för stor press på skolorna att nå upp till den efterfrågade standarden på de nationella proven. Detta medförde att vissa skolor la för stort fokus på repetering och utlärning av de eventuella frågorna på de nationella proven, jämfört med annan 12 Education Government, 2002

undervisning. Denna handling och möjlig ekonomiskkonkurrens mellan skolorna, missgynnade snarare skolundervisningen, då den inte gav en önskad effekt, då eleverna gick miste om den faktiska undervisningen. Även en ökad press på lärare att prestera och leverera tillkommer. Baserat på detta och enligt det demokratiska partiets statistik från 2011 sänkte sig 15 av landets stater enligt den efterfrågade standarden – istället för att höja sig. 13

13 Education Government, 2002


-

-

-

R ACE TO THE TOP: Race to the top startades år 2009 då Barack Obama (demokraterna) skrev under ARRA-lagen (American Recovery and Reinvestiment Act). Stiftelsen jobbar med, att genom investeringar, förbättra utbildningen i USA för att på så sätt förbättra elevernas resultat. Genom detta blir målen för stiftelsen att:14 - Förbereda elever i högskolestudier för att på så sätt få möjlighet att delta och konkurrera i den globala ekonomin15

Skapa ett bättre IT system med översikt över elevernas prestation – för att på så sätt ge lärare tydligare underlag för förbättring16 Utbilda och uppmuntra bra och engagerade lärare tillika rektorer Lyfta upp de lågpresterande skolorna.

… Förutom grundandet av ARRA, jobbar demokrater även för att utveckla och förbättra programmet ”No Child Left Behind”, med syfte att ge elever en utbildning som garanterar dem högskole-, och universitetsbehörighet. 17 STUDENTS FIRST Båda dessa reformer av republikanerna och demokraterna säger emot de åsikter som Michelle Rhee lägger fram i dokumentären18. Enligt organisation Students First (startad av Rhee som tillsattes år 2007 för att arbeta med DCPS – District of Columbian Schools19) ligger problemet med den låga skolstandarden just i hur det rådande systemet funkar, samt den bakomliggande byråkratin. 20 16 U.S. Department of Education, 2009 17 Democrats, Hämtdatum: 9-3-2013 18 Democrats, Hämtdatum: 9-3-2013

14 U.S. Department of Education, 2009

19 Students First, Hämtdatum: 26-3-2013

15 U.S. Department of Education, 2009

20 Studentsfirst, Hämtdatum: 26-3-2013


I rådande läge bygger skolsystemet på flera steg av hanteringen av skolskattepengen. Pengarna ges ut av statens regering för att sedan skickas vidare till de kommunala skolornas centrala distrikt, för att sedan gå till det centrala kontoret, för att därefter ges ut till skolan och elever. Under denna process är det de kommunala skolornas centrala distrikt som kan sätta upp egna regler för hur skolan ska styras. 21 Två tolkningar av Students First program, samt information från övre stycke, kan dras: 1. Ur ett socialt och kommunikativt perspektiv av processen från statens regering till elev är komplex och lång. I och med detta kan det finnas brister i kunskapen om vad specifika elever/skolor behöver för särskilda behov. Systemet fokuserar mer på skolan som kollektiv än eleven som individ. En annan vinkel av detta är att ekonomin sätts mest i fokus istället för att garantera en bra användning av skolskattepengen för varje enskilt och specifika fall. Det garanterar inte bra lärare eller

2.

bra undervisning, utan står mer för det materiella i skolan. AEIdeas kalkyl och statistik kan även appliceras på Rhees punkter om byråkrati. Kalkylen ger en bild av den procentuella ökningen av elev, lärare och administration under de senaste 60 åren (se modell)

Följande kan ses som en konsekvens av de tidigare skolreformerna som gjorts under de närmaste 12 åren. Programmet No Child Left Behind, satte upp efterfrågan om ökad prestation i skolan, vilket skulle hanteras av en mer utvecklad administrerad data23. Ökat krav på redovisning leder i detta fal ökat krav på administration. 22 Mark J.Perry 2013

21 Waiting for superman, 2010

23 Education Government, 2002


Det som händer är att under pengarnas gång från regering till skolan, uppkommer det flera andra resurser som skolskattepengen ska täcka. Med andra ord, skolskattepengen ska snarare betala och stå för x-antal resurser och arbetskraft, än att garantera eleverna bra undervisning. I teorin, baserat på AEIdeas kalkyl, står administrationen bakom skolan för cirka 50% av skolskattepengen, medan eleven blir den grupp som får minst av den. Dock kan det argumenteras för huruvida fördelningen av skolskattepengen är i obalans eller ej. Som Rhee anmärker går för mycket av skolskattepengen till Byråkratin istället för elev, medan Bush och Obama hävdar att det krävs bra administration för att garantera bra lärare och undervisning vilket ska leda till välmående för eleven. Modellen av tillväxt kan därför även visa kritik och stöd till skolreformerna, beroende på vinkel. Enligt Rhee ger den stöd för att byråkratin är för stor och missgynnar eleven, medan den kan visa stöd för Bush och Obama

då den visar den utvecklade administration som skett bakom skolan för att gynna den inom prestation. Baserat på detta skulle Bush och Obama kunna får stöd av en version av NPM modellen:

Modellen kan appliceras för att få en översikt över hur yttre sektor (statens finansiering och byråkrati) påverkar mellansektorn (skolan) för att sedan påverka den inre sektorn (individen). Modellen är menad att visa ett kretslopp över jämnt fördelade resurser mellan dessa tre olika parter - för att på så sätt få dem att sammanspela. Det Rhee dock 24 Kaplan & Norton, 1996


hävdar, tillsammans med andra, är att fördelningen mellan dessa brister25.

I teorin skulle detta kunna ses som en bortkastning av pengar (baserat på ovanstående modell) då pengarna inte går tillbaka till samhället, eftersom eleven inte får den utbildning som krävs. Politiken bakom skolsystemet blir därför inget kretslopp, utan snarare en tidslinje som kommer att ge framtida konsekvenser för samhället, då givna resurser inte fås tillbaka. Här gäller det att hitta balans mellan fördelningen av resurser och prioriteringar för att på så sätt nå det mest utvinnande konceptet, där administrationen ger lika mycket till eleven som eleven sedan kan använda sig av för att sedan ge tillbaka till samhället. Det önskade systemet bygger därmed på ett lika mycket givande som tagande.

25 Students First, 26-3-2013


Modellen över representerar alla de yttre-, och mellan faktorer (yttre-, och mellan sektorn) som spelar roll för hur individen kommer växa upp i det framtida samhället, med här ett fokus på den kommunala skolan. YTTRESEKTORERNA Media Media är kanske en av de främsta faktorerna till den rådande synen på den amerikanska kommunala skolan. Inkluderat i denna kategori går även dokumentären som recenseras, här, in. Med Waiting for superman som exempel på etermedier i denna kategori, med fortsatt åtanke på många fler liknande exemplar, står de för den negativa syn som ofta ges till de kommunala skolorna. I praktiken ses de privata skolorna som de finare, medan de kommunala kan representeras som den mer stökiga med bristande undervisning, ökad fattigdom och kriminalitet. Det är oftast de kommunala skolorna i fattigare förorter som representeras, liksom rapporter om kriminalitet oftast kommer från dessa områden med bakgrund av skolan. Denna negativa bild som ges ut skapar en ond cirkel, där den kommunala skolan blir mer och mer segregerad – samtidigt som statusen

kring den sänks. Statusstämpeln som media ger de kommunala skolor leder till ett visst förhållandesätt av samhälle till dessa elever, områden och skolor. Även om det finns många bra kommunala skolor, skapas det med hjälp av media en norm om att de skulle vara dåliga, och att eleverna i dem är ”problembarn”. Det kan argumenteras för två olika konsekvenser baserat på det överstående: 1. Konsekvensen skapar en motivation att konkurrera ut och motbevisa normsystemet, vilket leder till större engagemang hos mellansektorn gentemot individen, vice versa. 2. Konsekvensen blir till en negativ socialisation av individen, byggd på de värderingar och normer som samhället sätter på de kommunala skolorna i sämre områden. Då samhället behandlar en individ/skola/område som misslyckad, är chansen mycket stor dessa tre kommer fullfölja de fördomar som sätts av samhället, eftersom det är det som blir normen. Att stämpla en viss skola som stökig leder till en kedjeeffekt som kan dra åt sig mindre kvalificerade lärare, vilket i sin tur leder till elever med


ofullständig utbildning. Stökiga/sämre presterande skolor sänker priserna i området, vilket leder till en ny status baserat på fattigdom i området. De motiverade lärarna och familjerna flyttar ut, alternativt byter skola, vilket leder till större brist av skolmotivation i områden – och så vidare, alltså en ”negativ” socialisation där individen tar åt sig den normen som sätts upp över de kommunala skolorna, och dess kopplingar, som negativa. I detta fall gynnar därmed inte normen om hur en viss grupp ska bete sig – då chansen finns till att de just lever upp till denna norm. En intressant tanke som kan ställas med detta i åtanke är: Hur hade det sett ut idag om Waiting for superman handlade om hur bra de kommunala skolorna var? Politik Som tidigare nämnt innehåller politiken bakom skolsystemet flera steg av behandlingen av skattepengen. Härifrån har uttrycket ”the Blob” skapats, som fokuserar på den komplexa strukturen bakom skolan.26 Med den tidigare informationen om de tre olika skolreformerna/programmen som införts, kan slutsatsen tas att behandlingen av dessa kräver många

resurser. Politiken ser som så ut att den jobbar med att rätta till de gamla skolprogrammen och reformerna, dels för att förbättra dem, dels för att programmen ska anpassa sig till deras politik och ideologi. Då republikanerna tidigare ville höja skolstandarden genom att skapa en ekonomisk konkurrens, fokuserar demokraterna snarare på att jämna ut skolklimatet samt fokusera på akademiska studier och kvalificerade lärare.27 Dessa fortfarande pågående processer kräver humankapital – med andra ord byråkrati och administration. Detta säger då emot Rhees idé, som baseras på att skala av administration och byråkrati för att effektivisera användandet av skattepengen. Dock måste det finnas i åtanke att byråkrati och administration alltid kommer att behövas för att genomföra sådana fenomen som skolreformer – vilket alltid kommer ta på resurser. Ett annat rådande problem inom det politiska systemet, oavsett program och ideologi, är okvalificerade lärare28. Både Bush, Obama och Rhee håller med om den frågan om att bra lärare måste ta tillvaras på, samt att det måste ske en ökning av 27 Se ”Race to top” och ”No child left behind”

26 Waiting for superman, 2010

28 Studentsfirst, 26-3-2013


högkvalificerade lärare, då de ständigt försöker hitta pragmatiska lösningar på problemet. På grund av tidigare händelser kan ett av de större problemen med de kommunala skolorna pekas ut som dåliga lärare.

Statistiken över visar på skillnad i undervisning mellan en bra lärare och en dålig lärare. Kritik har förts mot detta då de kvalificerade lärare – trots tre gånger så snabb undervisning som en dålig lärare, tjänar en likvärdig lön.30 Detta har lett till diskussioner om huruvida det borde vara en löneskillnad för bra, tillika dåliga lärare, för att på så sätt uppmuntra bra undervisning. Dock, om föregående skulle fullföljas i

praktiken, finns det hinder i systemet. Ifall högre fokus och krav på lärare sätts, kommer en följdeffekt av det bli avskedning för samtliga okvalificerade lärare i landet. Däremot kommer The Union Contract stoppa detta från att ske. Lagen kallas även The 10 year contract, och innebär att lärare som under två år varit aktiva i den specifika kommunala skolan, garanteras anställning hos skolan i minst 10 år. Det innebär att lärarna skyddas från att kunna avskedas31. Kontraktet kan ses som ett arbetsskydd som förhindrar orättvis behandling, samt ett undvikande från att lärare ska bli avskedade på grund av fel grunder, utan att få en andra chans. Kritiken mot kontraktet blir däremot att det omöjliggör för en skola att avskeda en okvalificerad lärare. Problematik kan uppstå då fler kvalificerade lärare ska komma in på arbetsmarknaden, då de samtidigt inte har den rättigheten att ta över en annan lärares plats.

Ifall ovanstående scenario, om garanterandet av kvalificerade lärare, skulle införas, skulle det innebära konsekvenser för samhället (med the

29 Waiting for superman, 2010

31 Waiting for superman, 2010

30 Waiting for superman, 2010

32 Waiting for superman, 2010


Union Contract i åtanke). Det innebär att humankapitalet och realkapitalet hamnar i obalans, då det finns mer humankapital än vad det finns realkapital. Denna obalans leder till bland annat arbetslöshet, då realkapitalet inte räcker till för att anställa det överrepresenterade humankapitalet – i detta fall lärare.

med detta måste staten ta hand om en högre arbetslöshetssiffra, samt att chansen finns till att de arbetslösa lärarna inte når upp till de nya kraven som ställs på dem för att bli anställda (se modell nedan). Statens reglering i detta kan jämföras med en ofri-marknad.

Med modellen i åtanke innebär detta att lärarna skulle överrepresentera det antal skolor som samhället har att erbjuda. Eftersom gamla lärare inte kan avskedas måste fler arbetsplatser tillsättas. Exempel på detta kan vara hur nya kommunala skolor skapas för att garantera de kvalificerade lärarna en arbetsplats, vilket även innebär fler högkvalitétsskolor för elever att söka in till. Det negativa ur detta blir den konkurrens som skapas mellan bra och dåliga skolor – vilket i slutändan kan konkurrera ut de sämre skolorna, då möjligheten till fler högkvalitétsskolor finns.

Lösningen på detta blir att vidareutbilda gamla lärare – vilket tar resurser, pengar och tid från samhället, eller tillsätta dem andra jobb. Det här skulle leda till ytterligare belastning för samhället. Dock finns det ytterligare vinklar och aspekter på detta. Om staten lägger sig i och kontrollerar de krav som ställs på lärare, kan en ofri marknad skapas – då det inte längre är skolorna som efterfrågar en viss standard, utan staten som har satt upp regler för vilken standard som ska tillsättas. Följande kan visas genom:

Denna utkonkurrens av de sämre skolorna innebär förlorade arbeten för ett stort antal lärare i landet. I och


Ekonomi En outbildad elev innebär inte bara sociala konsekvenser utan även ekonomiska. I dagens läge finns det tillgång till 123 miljoner högkvalificerade jobb i USA. Andelen amerikanska elever som kan matcha och nå upp till dessa krav ligger på 50 miljoner33.

Modellen visar en brist på humankapital i USA – på grund av den otillräckliga utbilningen som ges. Då USA i nuläget är en stormakt kan ekonomin användas för att åtgärda problemet för att tillsätta de jobb som krävs. Det som används blir en braindrain från exempelvis Indien, där de står för utbildningen, medan USA står för realkapitalet. Det kan argumenteras för att denna 33 Waiting for superman, 2010

lösning sparar in pengar för USA, då de extra resurserna för utbildning inte behöver tas, då andra länder står för de kostnaderna. Större negativa konsekvenser blir det snarare här för de länderna som betalar för individens utbildning, men sedan inte får dessa spenderade pengar tillbaka till det samhällsekonomiskakretsloppet – då tjänsterna aldrig ges tillbaka till landet. Detta kan ses med tidigare använda modell:

Dock kan detta ses som en distraktion för USA inom utbildningen av egna elever och humankapital. Om det blir billigare att anställa folk, vars utbildning skett på annan plats, finns det då någon mening att höja landets egen skolstandard med syfte att få fler högkvalificerade amerikanare till arbetsmarknaden? Trots mer ekonomisk vinst på anställning av arbetare vars utbildning skett i andra länder, står USA fortfarande inför det problem om arbetslöshet. År 2011 visade Landguiden statistik på USAs


procentuella arbetslöshet med 9,6%34. Detta innebär att USAs möjliga vinst på tidigare nämnda anställningar, i praktiken, inte blir lika stor. Det här är på grund av den kostnad som uppstår för ett samhälle präglat av arbetslöshet, då individen exempelvis inte har möjlighet att betala skatt. Problematiken uppstår inom prioriteringen av dessa två. Ett annat resonemang är att dessa två kostnader kombinerat blir ännu mer belastat för samhället – då de både måste stå för både kostnaderna av anställningen av högkvalitativa arbetare från andra länder, och kostnaden för de amerikanare om går arbetslösa på grund av den bristande utbildningen. MELLANSEKTORERNA Vänner/familj Då media som faktor tog upp socialisationen som ett problem för elevers utbildning kopplat till kommunala skolor, kan den faktorn förstärkas under denna kategori. Det kan argumenteras för att fattigdom går hand i hand, vilket kan ses i vissa exempel för familjer med låg inkomst, ingen utbildning och bosatta i stökiga områden. Normen för dessa familjer blir att inte ha en fullständig utbildning (vilket ger medias syn på kommunala skolan dubbel effekt, då det bildas flera 34 Landguiden, Hämtdatum: 14-3-2013

parter som stärker normen om att kommunala skolor är misslyckade – liksom eleverna som går där), vilket senare går över till nästa generation barnen. I dokumentärens fall tas det bland annat upp att eleverna i kommunala skolor känner fler människor som sitter i fängelse – än vad som har en universitets/högskoleutbildning. Liksom de ”negativa” normerna som präglar närstående till individen, kan en viss typ av miljö skapas, som missgynnar eleverna ytterligare att visa engagemang i, exempelvis, skolan. Här kan även individens beteende uppmuntras eller bestraffas i form av operant betingning. Då människor nära individen präglas av den miljö, som dessa områden med dåliga kommunala skolor och fattigdom ger, bildas ett visst förhållningssätt till hur individer ska vara och bete sig. Normerna kan bli destruktiva då det normala blir kriminalitet och liknande. Återigen här kommer individens socialisation i dessa umgängeskretsar in, och ett avvikande beteende från de uppsatta normer som samhälle, media, område och närstående har satt upp, kan bli bestraffat. Detta leder till att individen vill anpassa sig till den miljö och beteende som uppmuntras, vilket i det här fallet kan ge en starkare negativ effekt för


utbildning, samt negativare syn på den kommunala skolans image. Område Denna faktor går ihop med de tidigare nämnda faktorerna; media och vänner/familj. Förutom den socialisation som ett område och samhälle skapar i förhållande till individen, kan även frågan ställas om huruvida det är dåliga områden som skapar dåliga skolor – eller tvärtom? Modellen som visar kretsloppet av faktorer, mellansektorn och yttresektorn, blir tyvärr bristande den möjlighet att svara på denna fråga. Tidigare utgångspunkt av modellen har varit: Media  område/vänner/familj  individ, men denna kronologiska ordning är ingen nödvändighet. För att göra teorin praktiken rättvisa måste faktorerna sättas upp i ett kretslopp för att visa det beroende de har av varandra, samt hur de påverkar varandra. Dock kan det fastställas att dåliga områden kombinerat med dåliga skolor skapar en negativ spiral likt början till en lågkonjunktur. Om exempelvis faktorn: område, rent hypotetiskt skulle spegla den första faktorn i denna kronologiska ordning, skulle den trigga igång de andra faktorerna. Ett dåligt område sänker bostadspriser vilket ger utrymme för fattigare familjer att flytta in. På

grund av de ekonomiska har majoriteten av dessa ”bara” råd med att placera sina barn i kommunala skolor. Skolorna fylls av människor med ungefär likadana bakgrunder som ekonomiska tillstånd. Anta att en viss procent av dessa elever kommer från familjer där kriminalitet är vanligt. Sannolikheten att följande beteende sprids över till barnen och sedan deras kamrater är stor. Stökiga elever drar till sig sämre kvalificerade lärare; sämre lärare ger sämre utbilning; sämre utbildning minskar möjligheten till högre studier; examinerade elever har inte lika stor möjlighet till jobb och högkvalitativa anställningar; Media uppmärksammar detta och målar upp de problem som kommunala skolor står framför; Politiker tar åt sig detta, liksom synen på kommunala skolor blir negativ. Slutligen blir detta en ond spiral, då socialisationen för de kommunala skolorna målar, och sätter upp, eleverna som underpresterande och dåliga – liksom samhället sätter upp normer kring området som ska, eller kommer, följas av individen. Skola Då samtliga faktorer hänger ihop och bildar ett kretslopp har samtliga av skolans effekter gentemot individen redan nämnts främst


under de tidigare mellanfaktorerna, men även de yttre faktorerna. Se dessa för tidigare och sammanlänkande resonemang. SAMMANFATTNING: Situationen med den Amerikanske kommunala skolan är problematisk. Reformer behöver göras, liksom de även kan förvärra situationen. Om vi, utifrån Rhees perspektivför de faktorer som står för misslyckandet i den kommunala skolan, bekämpar administration med administration är det lätt att hamna på fel spår och sättas in i en ond cirkel. Medan vi, utifrån Bush perspektiv, behöver en mer organiserad skola för att säkerställa elevers akademiska framtid – Liksom Obama jobbar för att höja lärarstandarden. En räddning av den kommunala skolan utifrån endast dessa tre perspektiv kommer ta många resurser från samhället, och då är fortfarande inte samhällets syn och kultur till den kommunala skolan inräknad, liksom de existerande problemområdena, kriminalitet och fattigdom. Att förändra skolan utifrån dessa perspektiv, krävs det en successiv start från alla ändar. Dock blir det problematiskt att hitta ett medel som tar hänsyn till de olika politiska ställningarna som finns just nu. Att, som tidigare nämnt, bekämpa administration med administration

kan ses som ett steg bakåt i utveckling av den kommunala skolan, medan en uteslutning/förminskning av administration kräver administration för att kunna utvecklas. Problemet ligger alltså att den kommunala skolan befinner sig i en ond cirkel, där problemet alltid kommer att bekämpas med de faktorer som skapade problemet från första början, liksom det även är dessa faktorer som är nödvändiga för en förändring. Lösningen kan vara att istället försöka hitta en jämnare balans av förhållandet mellan resurser. Dock kommer uppbyggnaden och bestämmelserna kring det påtänkte nya systemet och lösningar - kräva ytterligare administration. Amerikas sociala utmaningar, i detta fall de kommunala skolorna, är komplexa och att garantera en lösning på problemet blir svårt då även toppolitiker har det problematiskt att hitta en lösning på problemet. Med andra ord, vi befinner oss fortfarande i väntan på Stålmannen. Källförteckning: AEIdeas http://www.aeiideas.org/2013/03/chart-of-the-daypublic-schools-bloated-withbureaucracy/


Blogg av American Enterprise Institute. Chart of the day: Administrative bloat in US public schools. Mark J.Perry. Hämtdatum: 14-3-2013 Democrats.org http://www.democrats.org/issues/edu cation Politisk hemsida. Democrats.org. Democrats.org. Issues Education. Hämtdatum: 9-3-2013 Educational Government http://www2.ed.gov/policy/elsec/leg/ esea02/107-110.pdf Offentlig rätt program. Educational Government. Educational Government. Public Law 107 – 110. Hämtdatum: 23-4-2013 IMDb http://www.imdb.com/title/tt156664 8/plotsummary?ref_=tt_ov_pl Filmrecensent. IMDb. Sundance Film Festival. Plot summary: Waiting for Superman. Hämtdatum: 26-3-2013 Landguiden https://www.landguiden.se/Statistik/ Arbetsmarknad? id=513&mode=chart#countries=SW E,USA

Utrikes politiska institutet. Landguiden. Data. Arbetslöshet (procent). Hämtdatum: 14-3-2013

NPM modell http://www.emeraldinsight.com/cont ent_images/fig/0420130102002.png Modell. NPM modell. Kaplan och Norton. Hämtdatum: 14-3-2013 Studentsfirst 1. http://www.studentsfirst.org/p ages/the-stats Organisation. Studentsfirst. Studentsfirst. Statistics About Education in America. Hämtdatum: 26-3-2013 2.

http://www.studentsfirst.org/p ages/about-michelle-rhee Organisation. Studentsfirst. Studentsfirst. About Michelle Rhee. Hämtdatum: 26-3-2013

3.

http://www.studentsfirst.org/p ages/our-mission Organisation. Studentsfirst. Studentsfirst. Our Mission. Hämtdatum: 26-3-2013

U.S. Department of Education http://www2.ed.gov/programs/raceto thetop/executive-summary.pdf


Politiskt program. U.S. Department of Education. U.S. Department of Education. Race to the Top Program Executive Summary. Hämtdatum: 93-2013 Waiting for Superman Dokumentär, Waiting for Superman, 2010, David Guggenheim, Lesley Chilcott.

KÄLLKRITIK Waiting for Superman Dokumentären används som huvudkälla I denna recension, då det är den fakta och statistik som recensionens fördjupning utgår ifrån. Handlingen i dokumentären kan anses som vinklad och därmed ej objektiv, då den främst fokuserar på de brister som finns inom den kommunala skolan, samt politiken bakom dem. Däremot är statistik riktig och stämmer överens med andra källor. Dock kan det argumenteras för huruvida denna statistik gör verkligheten rättvisa. Som tittare av dokumentären kan det inte urskiljas om vilken statistik det är som tas upp; med andra ord kan det endast vara den negativa statistiken som visas i dokumentären, för att på så sätt måla upp en starkare bild av den kommunala skolan som ett problem.

Därför kan det sägas att det finns ett politiskt intresse i dokumentären, då deras syfte blir att utpeka problem inom politiken för att på så sätt vilja förändra den. Trots brister inom överstående funkar dokumentären i detta sammanhang då den främst granskas. De sidor som den inte tar upp tas istället upp i denna recension för att på så sätt få en vidare bild av situationen. Statistik och basfakta har använts från dokumentären i syfte för att spegla de negativa synerna av den kommunala skolan. Syftet med användandet av dokumentären är även att visa kontrast mellan olika åsikter för att på så sätt kunna återspegla en snarlik likhet med verkligheten. Dokumentären är skapad av Davis Guggenheim, som till yrket både är regissör och producent. Han är även känd för att ha regisserat ”den obehagliga sanningen” och ”It Might Get Loud” – vilket är tillsammans med Waiting for Superman topp rankande inom historiens 100 bästa dokumentärer. Hans universitetsstudier togs vid Brown Univeristy. Inom hans dokumentärer har han haft kontakt med politiker så som Barack Obama och Al Gore, som är två politiker ursprungligen från de demokratiska partierna, vilket betyder att hans dokumentärer


kan vara influerade av de ideologier som de står för. Just med dokumentären Waiting for Superman, vann Davis ”The Audience Award”. Detta kan kritiseras i form av en källkritisk syn, liksom det även kan ses som något positivt. Det kritiska blir här att dokumentären kan vara gjord för att underhålla, snarare än informera och återspegla sanning. Det positiva blir att det är en väl känd dokumentär, som har haft möjlighet att granskas och kritiseras av många experter världen runt. Om den hade fått för mycket kritik för en vinklad syn av verkligheten hade den förmodligen inte uppmärksammas på ett positivt sätt i lika stora utsträckningar. Studentsfirst Är en organisation driven av Michelle Rhee. Organisationens syfte är att förändra samt upplysa människor till en förändring som bör, enligt Rhee, ske inom den kommunala skolan. Det som kritiseras som den främsta faktorn till misslyckande i skolan är byråkratin. Dessa åsikter, tillsammans med Michelle Rhee, blir något av det centrala i dokumentären Waiting for Superman; där Rhees arbete och åsikter läggs fram och granskas.

Michelle har bland annat jobbat som Rikskansler för Washington DCs kommunala skolor från år 2007 till år 2010. Andra projekt är just Students First och The New Teacher Project (där hon utbildade och anställde cirka 23 tusen lärare till skolorna i Amerikas förorter). Hennes utbildning kommer från bland annat Cornell University där hon tog filosofie kandidatexmanen i politiskt styre, samt Harvard University John F. Kennedy School of Government där hon tog ”Master’s degree” i socialpolitik. Organisationen, tillika hemsidan, Studentsfirst är icke vinstdrivande och innehåller ingen reklam. Dock finns det möjlighet för läsaren att donera pengar samt vara med och engagera sig i de reformer som Studentsfirst förespråkar. Hemsidan ger fri tillgång till Policy, anställda och kontaktuppgifter. De erbjuder även jobb för dem som vill vara med i Studentsfirst. Det som använts från hemsidan är deras data, fakta om Michelle Rhee och deras program struktur (där de beskriver vad de står för etcetera). Fakta om Michelle Rhee kan vara en aning vinklad då hemsidan vill framställa de positiva arbeten och handlingar som hon gjort – snarare än de negativa. Statistiken som använts tas även upp i dokumentären


waiting for superman, samt finns stämmer överens med andra källor, vilket gör dem trovärdiga. Även organisationens program funkar i detta sammanhang – trots vissa vinklade åsikter, eftersom det är just de speciella åsikterna som ska granskas och jämföras med andra politiska åsikter. Educational Government Källan som har använts är ett program över den insatta reformen No Child Left Behind som gjordes år 2002. Trots att källan är gammal blir den relevant då den används till att återspegla den reformen och syften

akten innebar. Denna information har sedan jämnförts med demokraternas program inom utbildning samt Students first åsikter kring ämnet. Dokumentet är en offentlig handling och objektiv på det sättet att den återspeglar arbetet av skolreformen. Skribent bakom dokumentet nämns ej, så ansvarig för källan blir de Educational Government. Trots utebliven fakta kan källan anses trovärdig då det är en juridisk handling med syfte att återspegla istället för att förmedla en viss åsikt (bortsett från att reformen ger en åsikt i sig själv).


USA och dess sociala utmaningar - kommunala skolan