Page 1

HANDELSHÖGSKOLANS

MAGASIN 2018 FORSKNING PÅ FÄLTET:

Hur mår integrationsinitiativen? Jan Eliasson:

FRÅN OBOTLIG TILL OROLIG OPTIMIST Gästprofessor undersöker:

KAN JURIDIKEN RÄDDA NATUREN


VÄLKOMNA TILL 2018 ÅRS UPPLAGA AV HANDELSHÖGSKOLANS MAGASIN  ! Vi kan se tillbaka på ytterligare ett år av hög aktivitet och utveckling. Genom vår forskning söker vi fördjupa förståelsen för aktuella samhällsutmaningar. I våra forskningsanknutna utbildningsprogram fostras morgondagens ekonomer och jurister och genom vårt kursutbud bidrar vi till ett livslångt lärande.   Samtidigt står Handelshögskolan inför utmaningar för att leva upp till sitt ansvar att svara mot samhällets kunskaps- och kompetensbehov. Frågor rörande social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet står allt mer i centrum. Detta förstärks av att vi befinner oss i början av en omvälvande strukturell förändringsprocess i samhället. Nya tillämpningar av digital teknik och artificiell intelligens kommer oundvikligen att medföra att de professionsroller vi utbildar till, och de organisationsformer vi utbildar för, snabbt förändras. Detta ställer höga krav på att vi har väl kalibrerade känselspröt riktade mot det omgivande samhället för att upprätthålla samhällsrelevans i vår forskning och utbildning. Vi har också en allt viktigare roll att spela för samhällsdebattens utveckling – en utveckling där akademin utmanas av populismens anspråk på att ge enkla svar på komplexa frågor, svar som många gånger inte kan verifieras genom referenser till verkligheten.   Vår ambition stannar emellertid inte vid att Handelshögskolan ska vara en akademisk spegel av samhällsutvecklingen. Vi strävar även efter att göra ett avtryck genom att våra forskningsresultat och alumner främjar innovativt nytänkande och påverkar samhället i riktning mot långsiktig ekonomisk, social ch ekologisk hållbarhet.   Årets upplaga av magasinet illustrerar hur vi tillsammans arbetar för att leva upp till denna högt ställda ambition.

Per Cramér, rektor


6

8 INNEHÅLL Jan Eliasson – den orolige optimisten ����������������������������������������������������������� 4 Från Handelshögskolan till samhällstoppen ��������������������������������������������� 6 Ritar kartan för ett hållbart samhälle ����������������������������������������������������������� 8 Stärkt samarbete med offentlig sektor ������������������������������������������������������ 9

18

30

Kan juridiken rädda naturen? ������������������������������������������������������������������������ 10 Män springer långsammare än de själva tror ������������������������������������ 13 Med otåligheten som dygd

�������������������������������������������������������������������������� 14

Nytt stjärnskott på finanshimlen �������������������������������������������������������������� 18 Integrationsinitiativ studeras på plats ������������������������������������������������� 20 Plats för dialog ��������������������������������������������������������������������������������������������������� 23 Ledande inom entreprenöriella ekosystem ������������������������������������ 24 ”Vi vill bli utmanade –det gör oss ännu vassare” ��������������������� 26 Utbytestermin gav nya perspektiv������������������������������������������������������� 28 Att älska sitt jobb är den nya normen ��������������������������������������������� 29 Möten som öppnar för framtidsdrömmar ����������������������������������� 30 Så leds Handelshögskolan ������������������������������������������������������������������� 32

10

SVERIGES ENDA TRIPLE CROWN-ACKREDITERADE HANDELSHÖGSKOLA EQUIS, AACSB och AMBA är de tre mest prestigefyllda internationella ackrediteringarna för handelshögskolor. Endast drygt 70 handelshögskolor i världen (cirka en halv procent) har alla tre ackrediteringarna och är därmed vad man kallar Triple Crown-ackrediterade. Ackrediteringarna är ett värdefullt bevis på att Handelshögskolans utbildning, forskning och samverkan håller en hög kvalitet i ett internationellt perspektiv och bekräftar att vi är en stark handelshögskola verksam på en internationell arena, som hela tiden fortsätter utvecklas i takt med omvärldens krav och förändringar.

3


JAN ELIASSON – DEN OROLIGE OPTIMISTEN Jan Eliasson är utan tvekan en av Handelshögskolans mest omtalade alumner. Sedan han tog examen 1966 har han varit medlare för FN, svensk ambassadör i USA, ordförande för FNs generalförsamling, svensk utrikesminister och vice generalsekreterare i FN. – Under åren har jag haft mycket stöd och inspiration från skolan och skoltiden. Jag har aldrig släppt ­Göteborg, eftersom man behöver ha kvar sina rötter. Men det är också viktigt att våga pröva sina vingar. Nyfikenhet, äventyrs­lust, en vilja att upptäcka, och ett mått av risktagande är nödvändigt för att uppnå sina mål, säger Jan Eliasson. De senaste åren har Jan Eliasson varit med och utarbet­at de globala målen i Agenda 2030. Framförallt har han tryckt på vikten av de två sista målen; nummer 16, ­fredliga och inkluderande samhällen och nummer 17, genomförande och globalt partnerskap. – Fredliga samhällen är beroende av välfungerande institutioner, hederliga medborgare är samhällets ryggrad. Och partnerskap, i form av globala samarbeten är absolut nödvändigt. Ingen kan göra allting, men alla kan göra något, säger Jan Eliasson.

Jan Eliasson gästade Handelshögskolan i april 2018 och pratade om ”Peace, developments and human rights in a time of insecurity”.

4

Jan Eliasson menar att det krävs hårt arbete för att uppnå målen, men eftersom de är hållbara, universella, och mobiliserar både rika och fattiga länder så är det ­möjligt. Målen hänger också ihop och förstärker varandra. – Vi måste behålla vår vision, och sedan gå i rätt riktning, ett steg i taget. Men det kommer att finnas många hot och hinder på vägen. Jag har alltid varit en obotlig optimist, men nu för tiden så är jag mer av en orolig optimist, säger Jan Eliasson.

Hoppfull trots konfliker och polarisering Krig och proxykrig, där grannstater och stormakter ­spelar ut sina konflikter i nuvarande krigsregioner, ger anledning till oro. – Det är en allvarlig brist på diplomati och kommuni­ kation mellan konfliktländer, och det finns emotionella och irrationella faktorer, som religion och etnicitet, som spelar en allt större roll i konflikterna. Det växer även en rädsla i nationer, där ledare förenklar verkligheten och avvisar bevisade fakta. Detta resulterar i en ­polarisering som i sin tur används av både nationella ledare och ­terrorister. Samtidigt blir hotet om klimatförändringar och miljö­förstörelse allvarligare, säger Jan Eliasson och tillägger: – Men jag vill inte lämna er med en känsla av ­förtvivlan. Det finns många anledningar till att vara hoppfull, inte minst den växande andelen kvinnor med makt, som har fullständig jämlikhet och frigörelse uppnåelig inom en generation. Och så har vi alla unga människor, det är en resurs som vi till stor del ännu inte dragit nytta av. Jag besökte mina barnbarns skolor, och ­barnen är så smarta. De ställde rätt frågor om klimatet och mänskliga rättigheter.


Det växer en rädsla i nationer, där ledare förenklar verkligheten och avvisar bevisade fakta.

5


FRÅN HANDELSHÖGSKOLAN TILL

SAMHÄLLSTOPPEN

6


Hon har 7 000 anställda i en synnerligen komplex verksamhet. Som kommundirektör i Kungsbacka drivs Ann-Charlotte Järnström av att skapa maximal samhällsnytta för våra skattepengar och digitalisering är en viktig ingrediens i det arbetet.

Det var Kungsbacka som lockade Ann-Charlotte Järnström tillbaka till västkusten efter många år i Stockholm. Förutom det rent geografiska väntade ett spännande och utmanande chefsjobb. – Världen förändras i snabb takt. Befolkningen blir äldre vilket innebär att skatteintäkterna minskar. Samtidigt ökar invånarnas förväntningar. Det ska vara lika lätt att söka dagisplats eller få bygglov som att beställa en ny tv på nätet. Därför måste vi jobba smartare och skapa bra verksamhet med mindre resurser. Digitalisering är en del av det arbetet, säger Ann-Charlotte Järnström.

förmåga att hantera det politiska landskapet. Min styrelse är också en konfliktorganisation i grunden, där olika partier vill uppnå olika saker. Så det är superviktigt att ha bra dialog med sina politiker, bygga förtroende och ha goda relationer också med oppositionspolitikerna, säger Ann-Charlotte Järnström.

Handelshögskolan gjorde det möjligt

Ann-Charlotte Järnström gick ut Handelshög­ skolan i Göteborg 1990 och första jobbet var som trainee på SJ Gods. Redan då drevs hon av att göra nytta för det offentliga. Det blev sammanlagt 13 år Digitalisering kräver Det ska vara lika lätt inom SJ. Sedan följde några ledarskap år i konsultvärlden. Det intensiva arbetet med att att söka dagisplats   – Som konsult jobbade digitalisera kommunen har eller få bygglov som jag med allt från banker till burit frukt både på hemma­ att beställa en tv detaljhandel och märkte plan och nationellt. Ifjol på nätet. att med en utbildning från nominerades Kungsbacka till Handels­högskolan så är inget årets digitaliserings­kommun. omöjligt. Jag hade både kunskaperna och själv­ Under en period av snabba förändringar är det förtroendet som krävdes. viktigt att få medarbetarna med sig och därför Så småningom fick Ann-Charlotte ett uppdrag lägger Ann-Charlotte Järnström stor kraft på inom skolvärlden, upptäckte att det var ett område förändringsledning. där hon verkligen kunde göra nytta och idealisten – För att dra nytta av digitaliseringen måste vi i henne vaknade till. Det slutade med att hon blev människor ändra oss. Som ledare är det viktigt att ekonomichef och så småningom kommundirektör kunna förklara varför förändringen är nödvändig i Vallentuna. och samtidigt väcka lust genom att visa hur den – Även i min nuvarande roll måste jag framhålla gynnar invånarna och avlastar dig i ditt arbete. min utbildning. Kommundirektörer kommer ofta Som organisationens högsta tjänsteman rapfrån den kommunala världen och har jobbat inom porterar hon till styrelsen, som i vilket företag som skolan eller vård och omsorg. Jag har mycket gratis helst. Skillnaden mot att vara direktör i näringslieftersom ekonomi är en så viktig del av vårt arbete, vet är framförallt målet med verksamheten, men säger Ann-Charlotte Järnström. också hur den styrs. – Det är lite av en balansakt att vara kommundirektör. Mycket handlar om diplomati och en

ANN-CHARLOTTE JÄRNSTRÖM

Ekonomexamen 1990 med inriktning mot marknadsföring. Förtroendeuppdrag: Ledamot i medlemsstyrelsen för SIQ (Swedish Institute for Quality). Representerar de halländska kommunerna i Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för kommundirektörer. Medlem i beredningsgruppen för Inera AB (gemensamt bolag för kommuner, region och landsting som driver digitalisering). Ansvarig för internationella relationer i kommundirektörsföreningen i Sverige.

7


Aling

Göteborg

H H aa ll ll aa nn dd ss ll ää nn Teckenförklaring X2000 stationer Järnväg Motorväg Övriga riksvägar och primära länsvägar

0

10

20

Kilometer 40

Norge

RITAR KARTAN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE I nya samverkansprojektet Accessibility ­Planning Lab jobbar kulturgeografer från ­Handelshögskolan tillsammans med planerare från Västra Götalandsregionen. Målet är att göra begreppet tillgänglighet mer synligt i samhällsplaneringen. Tillgänglighet är centralt för modern samhällsplanering, men det saknas bra verktyg för att mäta och visa vad regionens invånare faktiskt har tillgång till. Därför startades Accessibility Planning Lab. – Målet är att ta fram grundläggande metoder och verktyg för göra det tydligt hur långt människor i regionen egentligen har till sådant som utbildning, kulturutbud eller barnomsorg, berättar Anders Larsson som leder projektet.

Tillgänglighetskartor visar vägen I gruppen finns, förutom forskarna från Handels­ högskolan, 15 personer som på olika sätt är an­svariga för samhällsplaneringen runt om i regio­nen. Deras inspel är vägledande för processen. – Praktikerna i gruppen berättade att de hade stort behov av kunskap om och översikt över tillgängligheten i sina respektive områden. De ville ha verktyg som var enkla att hantera, och gjorde det möjligt att följa förändringarna över tid. Lösningen är att med hjälp av geodata skapa 8

kartbilder som visar vilka möjligheter befolkningen har att nå olika målpunkter; ett slags konti­nu­erligt uppdaterad tillgänglighetsatlas över regionen, säger Anders Larsson.

Uddevalla

Vänersborg

Vad är ett hållbart samhälle? Svensk samhällsplanering har ofta utgått från transporter och tagit avstamp i frågor som ”var byggs det bostäder, var finns arbetsplatserna och hur reser vi snabbast däremellan?”. Tillgänglighets­forskningen ger möjligheter att vidga perspektivet. – I dag pratar vi mer om tillgänglighet ur ett hållbarhetsperspektiv, även när det gäller den ekonomiska och sociala hållbarheten. Men vi behöver veta mer om varför folk reser som de gör och vilka grupper som reser hur. De resultat vi får fram här går också att lyfta till en nationell nivå. På lite längre sikt hoppas jag att vi kan flytta fokus i planering till frågor som ”vad är ett hållbart samhälle” eller ”vad är det goda livet ur ett tillgänglighetsperspektiv”, säger Anders Larsson.

Aling

Göteborg

H H aa ll ll aa nn dd ss ll ää nn Teckenförklaring X2000 stationer


Vara Falköping Herrljunga

gsås

JJ öö nn kk öö pp ii nn gg ss ll ää nn

Restid i minuter

STÄRKT SAMARBETE MED OFFENTLIG SEKTOR

20 min, eller kortare 20 - 30 31 - 45 46 - 60 61 - 90 91 - 120 Över två timmar

X2000 STATIONER ANDERS LARSSON KOLLEKTIVTRAFIK Universitetslektor och viceprefekt på avdelningen för kulturgeografi vid institutionen för ekonomi och samhälle. Forskar kring frågor om sambandet mellan tillgänglighet och regional rumslig struktur samt hur och i vilken form V ää rr m nn dd ss ll ää nn Vpraktisk m ll aasamhällsplanering kan dra nytta av ett tillgänglighetsbaserat synsätt.

Skövde

Vara Falköping

Med ett långsiktigt perspektiv och strukturerade ­erbjudanden har Handelshögskolans partnerprogram under snart tjugo år samlat skolans relationer med ­omvärlden. Genom den nya partnerformen Public ­Associate Partner breddas samarbetet med o­ ffentlig ­sektor. Att intressera studenterna för en framtida ­karriär inom offentlig sektor är särskilt i fokus.

Spännande arbetsplats Kontakterna med offentlig sektor är väletablerade inom forskningen, men inom utbildningarna är det framför allt näringslivet som varit synligt. Handelshögskolan har ett ansvar att förbereda studenterna inför arbetslivet, och under sin studietid behöver de möta represen­ tanter och arbeta med frågor från olika typer av verksamheter. Genom det strukturerade samarbete som Public Associate Partner erbjuder är förhoppningen att än mer kunna använda case och gäst­ föreläsare från offentlig sektor. – Handelshögskolans studenter har ett stort intresse för samhälls­ utmaningar och hållbar utveckling. Att vi får offentliga organisationer som partners stärker våra utbildningar och bidrar till att studenterna får en tydligare bild av offentlig sektor som en spännande arbetsplats, säger Per Cramér, Handelshögskolans rektor. – Som Göteborgs största juristarbetsplats är det naturligt för oss att samarbeta med Handelshögskolan, säger Anders Hagsgård, ­lagman på Förvaltningsrätten i Göteborg, en av Handelshögskolans nya samarbetspartners.

Anslag från Vinnova

Herrljunga

gsås

JJ öö nn kk öö pp ii nn gg ss ll ää nn

Restid i minuter

Tillgänglighetskartor visar vilka möjligheter regionens invånare har att nå olika samhällsfunktioner. Den här kartan visar hur snabbt man når viktiga järnvägs­ knutpunkter med hjälp av kollektivtrafik.

2014 fick Handelshögskolan anslag från Vinnova för att utveckla en plattform för samverkan med offentliga organisationer. Arbetet visade att dessa har ett särskilt stort intresse av att komma i kontakt med studenter för att förtydliga vilka möjligheter som finns med en karriär inom offentlig sektor, men de vill också gärna samarbeta kring hållbarhetsfrågor. – Det vi gör på Skatteverket har betydelse för företagaren, individen, andra myndigheter, samhällsfunktioner och Sverige. Vi ska skapa förutsättningar i kundens vardag och underlätta med digitala tjänster. Genom samarbetet med Handelshögskolan vill vi skapa en relation där vi tillsammans formar framtiden, säger Anders ­Bertilsson, enhetschef på Skatteverket.

20 min, eller kortare 20 - 30 31 - 45

9


Etnologi och äganderätt, biologi och beteendevetenskap – gästprofessor Kees Bastmeijer använder flera perspektiv för att försöka förstå varför lagstiftningen är så ineffektiv när det handlar om att bevara ekologiska värden.

KAN JURIDIKEN RÄDDA NATUREN ? Till vardags befinner sig Kees Bastmeijer på universitetet i nederländska Tilburg. Som professor i Nature Conservation and Water Law, reser han också ofta till platser som Antarktis, Grönland – och Göteborg!

Mer akademiker här än hemma Tack vare Visiting Professor Programme är Kees Bastmeijer, sedan 2016, en regelbunden gäst på Handelshögskolan. – I Tilburg är jag så insnärjd i vardagens alla små måsten. Här har jag mer tid att läsa, diskutera med doktorander och tänka på nya forskningsuppslag. ­Faktum är att jag känner mig mer som akademiker här än hemma. Jag har stor nytta av utbytet av ­kunskap och idéer med kollegorna här, inte minst de på Juridiska institutionen. Handelshögskolan jobbar också väldigt multi­ disciplinärt och med tydlig koppling till samhällsfrågorna, och det passar mitt sätt att arbeta, säger Kees Bastmeijer.

Undantag knäcker ekologin Som jurist med intresse för hållbarhet är Kees Bastmeijers forskning framför allt inriktad på hur miljölagstiftning fungerar och inte fungerar. – Globalt sett är lagstiftningen ganska svag. Målsättningarna är bra, men fördragen ger väldigt stort utrymme för undantag. Det som gör att arter dör och klimatet hotas är oftast inte de illegala handlingarna, utan den ackumulerade effekten av aktiviteter som myndigheterna faktiskt tillåter. EU:s miljölagstiftning försöker komma åt den här svagheten genom att sätta tydliga mål. Vid ett specifikt datum ska en viss vatten- eller luftkvalitet uppnås. Hur man kommer dit är upp till respektive regering, men det finns resultatkrav. Motsvarande finns för naturskydd. Ett sådant system måste respekteras när man tittar på miljöeffekterna av olika aktivi­ teter och projekt. Då blir det en lagstiftning som faktiskt ­fungerar, säger Kees Bastmeijer. 10

Företag en del av lösningen EUs strikta miljölagar hamnar lätt i konflikt med ekonomiska intressen. Men EU-­ direktiven lämnar trots allt utrymme för tillväxt och svängrummet ökar om miljön restaureras; en princip som kan göra företag till partners i miljöarbetet.   – I Nederländerna finns exempel där företag är villiga att proaktivt investera i att restaurera ekologiska miljöer, som en förutsättning för att kunna expandera exempelvis en hamn på längre sikt. När företag vill vara en del av lösningen blir det färre juridiska diskussioner och möjligheten att nå miljömålen ökar, säger Kees Bastmeijer.

Uppdrag Antarktis När Kees Bastmeijer inte är i Tilburg eller Göteborg befinner han sig ofta på resande fot, inte sällan i polarmiljö. Sedan 1992 har han varit rådgivare åt den nederländska delega­ tionen i The Antarctic Treaty Consultative Meetings, där 29 länder tillsammans styr regionen kring sydpolen. – Det är väldigt intressant att se hur den politiska dimensionen av arbetet ibland gör att miljöskyddet hamnar i ­bak­grunden. Som forskare får du ju bara läsa slutrapporten. Men de mest intressanta påståendena och diskussionerna är ofta för känsliga för att vara med där och diskuteras istället på kaffe­pausen, säger Kees Bastmeijer.

VISITING PROFESSOR PROGRAMME

Startade 2009 för att få en internationell injektion i forskning och undervisning på Handelshögskolan. 2014 kunde en ny femårs­ period initieras tack vare stöd från Elanders AB, Stena AB, Stiftelsen ­Richard C Malmstens minne och Volvo Group. Under perioden har 25 gäst­professorer vitaliserat forskning och bidragit med relevanta special­kunskaper till det lokala näringslivet.


11


LEDAMOT I KLIMATPOLITISKA RÅDET Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi, har utsetts till en av ledamöterna i den nya myndigheten Klimatpolitiska rådet. Rådet har till uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat.

#METOO – VAD HÄNDER NU? Under hösten 2017 översköljdes sociala och traditionella medier av vittnes­mål om sexuella kränkningar. Vittnesmålen kom från kvinnor i olika åldrar, sociala sammanhang och yrken. Uppropen väckte frågor om strukturer, makt och ansvar. Juridiska institutionen på Handelshögskolan bjöd därför in till ett panelsamtal om #metoo, med lärare och forskare från institutionen samt inbjudna gäster från Indile juristbyrå, ­Terrafem, ­U nionen och studentorganisationen Femjur. Göteborgsartisten Stina Velocette framförde bland annat låten ”Ska det va såhär”, som hon skrev efter att ha läst vittnesmål från #MeToo-rörelsen.

PRISAS AV KUNGEN

HANDELSHÖGSKOLANS MEDALJ Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden, fick motta Handels­ högskolans medalj Pro Studio et Scientia – för engagemang och vetenskap – 2017. Med stort engagemang, kunskap och integritet bidrar hon till Handelshögskolans utveckling.

Paulina Olsson, alumn och ­m edgrundare av Peppy Pals, ­tilldelades utmärkelsen Kompass­ rosen för att hon ”med värdebaserat ledarskap lär barn om mjuka mänskliga värden och empati med hjälp av hårda ­tekniska plattformar”.

ALUMNITRÄFF I LONDON PANELDEBATT OM KLIMATET Hur kan politiken, tekniken och individen bidra till en smart klimat­politik? Det var frågorna som diskuterades när klimat­minister Isabella Lövin besökte Handelshögskolan i januari 2018. I panelen deltog ­T homas ­S terner, ­professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan samt David Andersson och Maria Grahn från Chalmers.

12

I maj 2018 arrangerades den andra alumniträffen i samarbete med Stenastipendiaten verksam på Svenska Handels­k ammaren i London. 30 alumner från en rad olika branscher fick en trevlig kväll på restaurang Aquavit med mingel och föredrag av ­ Christian O. Andersson som berättade om sin karriär på Spotify, ­Facebook och Google.


MÄN SPRINGER LÅNGSAMMARE ÄN DE SJÄLVA TROR Manliga långdistanslöpare överskattar sin egen förmåga – de är inte så snabba som de tror. Nationalekonomen Mitesh Kataria, som själv är motionerande löpare, har undersökt tävlingar som Göteborgsvarvet och Stockholm maraton och ser tydliga skillnader mellan kvinnor och män.

Att människor överskattar sin förmåga och att män gör det i större grad än kvinnor har tidigare forskning visat. Det unika med den här studien är tillgången till återkoppling. – En långdistanslöpare tränar regelbundet och har ofta god koll på sin löptid. Därmed bör löparen också ha korrekta förväntningar inför ett tävlingslopp. Men min studie visar att så inte är fallet. Löpare överskattar sig själva och manliga löpare är överlag mer tidsoptimistiska än kvinnliga, säger Mitesh Kataria, som i huvudsak bedriver forskning inom beteendefrågor. I sin studie har Mitesh Kataria samlat information från tio långdistanslopp. Det innebär lopp på minst 21,1 km, bland annat ­Göteborgsvarvet, Lidingöloppet och Stockholm maraton. Löparna har inför loppet fått registrera sin förväntade sluttid, vilken sedan har jämförts med den faktiska tiden. Resultatet är tydligt: i samtliga lopp uppger män en snabbare förväntad sluttid än faktisk sluttid.

Kan gälla även på arbetsmarknaden Enligt Mitesh Kataria ska man vara försiktig med att överföra ­slutsatserna till andra områden. Men då övertro till sin egen ­ förmåga kan anses vara ett karaktärsdrag kan det innebära ett relativt ­konstant beteendemönster. – Fenomenet att män tenderar att överskatta sin förmåga kan gälla även utanför löparbanan, exempelvis på arbetsmarknaden. Där vore det intressant att i förlängningen undersöka om mäns tendens till att överskatta sig själva till viss del kan förklara lönegapet mellan män och kvinnor.

Låt personen bevisa sin förmåga En av studiens slutsatser är att vi människor inte ­presterar på den nivå vi säger oss göra: – Om vi exempelvis i en anställningssituation vill veta hur produktiv en person är, bör vi hellre göra ett test där personen får visa sina förmågor. Låt personen ”walk the walk” istället för ”talk the talk”. För om vi bara lyssnar till vad personen säger om sig själv riskerar vi att favorisera ­­männen, säger Mitesh Kataria. Undersökningen baserades på drygt 5 000 löpare. Löparna uppskattade sin sluttid inom ramen för en kampanj arrangerad av en svensk tågoperatör samt löparsajt ett par dagar före respektive lopp. De löpare som bäst uppskattade sin tid hade chans att vinna gratis resor.

MITESH KATARIA

Mitesh Kataria är universitetslektor och docent vid Institutionen för nationalekonomi med statistik på Handelshögskolan. Hans forskningsområden berör tillämpad miljö- och välfärds­ekonomi, empirisk beteendeekonomi och experimentell ekonomi.

13


ASSAR GABRIELSSON-PROFESSUREN

Professuren instiftades 1999 till Assar Gabrielssons minne och finansieras via en gåva från Stiftelsen Göteborgs Handelshögskolefond. Syftet med professuren är att öka studenternas kunskaper om hur deras studier i ekonomi och ledarskap kan tillämpas i yrkeslivet. Bland tidigare innehavare av professuren finns Göran Carstedt, Inga-Britt Ahlenius, Björn Stigson, Claes Dahlbäck och Marianne Nivert.

14


MED OTÅLIGHETEN SOM DYGD Lena Apler är både nöjd och stolt över att vara utsedd till gästprofessor i tillämpad företagsledning. Hon ser fram emot att lära studenterna mer om arbetslivet. Som en i grunden mycket otålig person hoppas hon också att akademin och Lena Apler ska kunna lära varandra något om tempo. Lena Apler är kvinnan bakom uppstickarbanken Collector och kraftfull affärsängel för ett antal finanstekniska bolag. Hon menar att just snabbheten har varit hennes superkraft som entreprenör. – Vill man driva på tillväxt så är det bra att vara lite otålig. Med den förändringstakt vi har nu finns det inte alltid tid att vänta tills i morgon. Det är ofta bättre att testa och ibland göra fel. Men det finns förstås samtidigt en risk att man inte är tillräckligt analyserande. Det är en av anledningarna till att jag tycker att akademi och näringsliv är en bra förening, säger Lena Apler.

Finansiell framtidsspaning

Utmanar gammelbankerna

När Lena Apler föreläser för studenter berättar hon bland annat om att leda Collector från en liten start-up med fyra personer till dagens börsnoterade företag med 450 anställda. – Jag pratar om de förändringssteg man tar, vilka platåer som finns och att det krävs olika ledarskap i olika faser. Jag berättar också om den ­väldigt speciella energi som finns i ett tillväxtbolag på väg upp. Jag vill nog aldrig att vi kommer till någon ­förvaltningsfas. Vi ska alltid ska vara ett tillväxtbolag, men ett ­välordnat sådant, säger Lena Apler.

Lena Aplers skapelse Collector fick sin banklicens för ett par år sedan, men är mån om att hålla distansen till ”gammel­bankerna” och fortsätta vara en digital uppstickare.   – Vi har byggt upp en struktur som är relevant i dag, och inte för 100 år sedan. Vår privatkundsmarknad är helt digital. Vi utvecklar egna IT-system och produkter som är anpassade till dagens kunder som gör allt på sin telefon. Men det ska också sägas att det här framför allt gäller privat­marknaden, som är lättare att digitalisera. Företags­marknaden är mer komplex och kräver mer mänsklig inblandning. Den kommer ­kanske aldrig att bli helt digital, säger Lena Apler.

Finansbranschen påverkas av nya konsumentbeteenden och snabb teknisk utveckling. Hur ser framtiden ut? – Vi ser redan nu att marknaden är fragmenterad med många uppstickare som närmar sig banksektorn. På privat­ sidan finns appar som Tink och Dreams. Sen har du jättarna: Apple, Google, Facebook och Wechat i Kina. Det börjar ofta med betalningar, som är en ganska enkel tjänst. Därifrån är steget inte så långt till att knyta kunden närmare genom att börja göra transaktioner, säger Lena Apler.

Speciell energi

15


HEJ ANNA GRZELEC ! Du är doktorand i företagsekonomi och tillbringade våren 2018 som gästdoktorand på HEC Montréal i Kanada. Varför var du i Montréal? Det finns en forskargrupp där som arbetar med ett liknande område som jag, och med liknande metod: Strategic Management in Pluralistic Settings. Denna grupp leds av Handels­högskolans gästprofessor Ann Langley och i forskargruppen finns flera ­forskare som jag relaterar till i mitt arbete. Så när tanken på att åka dit slog mig tyckte både jag och mina handledare att det var en ypperlig möjlighet. Vad handlar din forskning om? Jag arbetar med hur olika prioriteringar krockar i organisationer, och specifikt hur det manifesterar sig när en organisation ­försöker öka sin kreativitet. När man vill öka kreativitet och innovation i ­a rbetet så uppstår spänningar i relation till andra värden i organisa­ tionen, såsom effektivitet och måluppfyllelse, eftersom kreativitet är oförutsägbar. Det är denna utmaning jag fokuserar på. I Montreal jobbade jag med de empiriska kapitlen i avhandlingen – jag skrev och teoriserade! Och så tog jag en kurs i Theory Building som var superintressant, och passade på att besöka lite företag för att se hur de arbetar med kreativitet. Skiljer sig livet som doktorand i Kanada från det i Sverige? Avstånden är en stor skillnad. Med kanadensiska mått så bodde jag nära universitetet, det tog en halvtimme att komma fram med buss, medan jag i Göteborg bor sju minuters promenad från Handels. Och HEC är enormt stort! Och vintern, ja, den är ett kapitel för sig. Låt mig bara säga en sak: jag har aldrig upplevt en så hård vinter… Men jag älskar Montreal! Människor är öppna, det är en dynamisk stad. Det finns många billiga, orenoverade lokaler kvar, så små företag och konstnärer har möjligheter till ateljéer och butiker. Det bidrar såklart till känslan av att det sprudlar. Och det är många olika nationaliteter. Man möter så många olika människor vilket var superintressant. Hur är forskarmiljön på HEC? Jag upplevde att alla jag mötte lade manken till för att jag skulle få ut så mycket som möjligt av tiden där, vilket skapade en ­otroligt ­välkomnande miljö. Ann Langley introducerade mig till flera

­ ersoner i början, och jag hade möten med flera av de forskare vars p paper jag tidigare läst. Plus att det hela tiden kom stjärn­forskare på besök som gav seminarier och hade individuella möten med doktorander, så det var jättestimulerande. Två andra doktorander var på besök i denna forskargrupp samtidigt som jag; en från UZH (Zürich) och en från LSE (London). Vi tre skapade tillsammans med två post-doc-studenter och en doktorand från HEC ett litet gäng som hittade på saker. Vilka kunskaper och erfarenheter tog du med dig hem? Utbyte gav mig nya perspektiv på mitt material och jag har pushats på nya sätt i mitt skrivande. Så att åka iväg är något jag rekommenderar varmt! Dessutom gick jag en typ av kurs som var ganska unik: om att bygga teori. Detta, plus alla möten och seminarier jag varit på, gör att jag ­verkligen känner mig fullproppad med nya tankar och riktigt kan känna hur jag utvecklats som forskare. Dessutom har jag vuxit som människa. Att komma till en ny plats och skapa sig en ny vardag gör att man lär sig lite om sig själv också på köpet. Det är något som också hjälper till i avhandlingsarbetet, det är jag övertygad om. HEC Montréal är en internationellt mycket välrenommerad handels­ högskola ackrediterad av EQUIS, AACSB och AMBA. Handels­högskolan har sedan länge avtal om studentutbyte med HEC Montréal.

NUDGING FÅR OSS ATT VÄLJA MER VEGETARISKT Ny forskning visar att det med enkla metoder går att påverka restaurangbesökare att minska köttkonsumtionen till förmån för vegetarisk mat, med sänkta utsläpp av växthusgaser som följd.

16

FÖRNYAD EQUISACKREDITERING

– Vad vi väljer att köpa avgörs inte bara av priset och utbudet, utan även av miljön kring ­b eslutet. Min forskning visar att det är fullt möjligt att designa en beslutsmiljö som leder till att vege­ tariska alternativ väljs oftare, säger Verena Kurz, forskare i beteendeekonomi.

I december 2017 fick Handels­högskolan en femårig re-ackreditering av EQUIS, den prestigefulla internatio­ nell kvalitets­stämpel som Handelshögskolan haft sedan 2004. Utvärderarnas övergripande bedömning är att skolans forskning och utbildning håller hög kvalitet och att verksamheten har en positiv påverkan på näringsliv och samhälle, inte bara i Sverige utan även globalt.

Konkreta tips till restaurangägare som vill sälja mer vegetariskt är att inte marknadsföra maten som specifikt vegetarisk, utan som rätter bland de övriga på den vanliga menyn. Gör även ­rätterna synliga, så att de som inte är bekanta med ­vegetarisk mat ser hur det ser ut.

Ackrediteringsprocessen bidrar till ständig utveckling och ökad kvalitet, och att vara ackrediterad betyder mycket för möjligheten att konkurrera om de bästa studenterna och forskarna internationellt. Det är också en förutsättning för att kunna samarbeta med välrenom­ merade handelshögskolor runt om i världen.


MILJONER TILL FORSKNING OM SJÖFART OCH MILJÖ Sjöfarten är en stor källa till utsläpp av skadliga luft­ föroreningar och koldioxid. I ett nytt projekt har en forskargrupp från VTI (Statens väg- och transport­ forskningsinstitut) och Göteborgs universitet fått 6,4 miljoner kronor för att analysera vilka styrmedel och åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska sjöfartens utsläpp. Nya och befintliga styrmedel behöver utvecklas efter­ som man inte kan förvänta sig att sjöfartsnäringen frivilligt kommer att göra det som krävs för att nå miljö­ kvalitets­målen. Forskarna ska studera både åtgärder som fartygsägare- eller operatörer genomför på grund av att styrmedel införs eller förändras, och åtgärder som de gör på eget initiativ. Från Företagsekonomiska institutionen medverkar ­professor Kevin Cullinane, postdoc Marta ­G onzalezAregall och postdoc Anastasia Christodoulou.

NYTT SÄTT ATT SE PÅ NATURENS VÄRDE Genom att prata om ”naturens bidrag till människor” istället för ”ekosystem­ tjänster” kan naturens värde för människan ses ur ett mer komplett perspektiv, där även samhällsvetenskapliga och humanistiska insikter finns med i bilden. Det föreslår trettio internationella experter kopplade till den av FN initierade vetenskapliga expertpanelen för biologisk mångfald, IPBES. Den banbrytande konceptuella utvecklingen från ekosystemtjänster till natur­­nyttor presenterades i tidskriften Science i januari 2018. En av ­författarna till a ­ rtikeln är Handelshögskolans prorektor Marie ­S tenseke, professor i kulturgeografi.

SVERIGES FÖRSTA PROFESSUR I HRM NY LEDNINGSGRUPP FÖR DE KOMMANDE SEX ÅREN Den 1 juli tillträdde Handelshögskolans nya ledningsgrupp: Ola Olsson, professor i nationalekonomi, vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning; Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, prorektor med ansvar för bland annat arbetet med hållbarhet och arbetsmiljö; Per Cramér, professor i internationell rätt, rektor sedan 2010; Ewa Wikström, professor i organisation och management, vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor.

Inom akademin är Human Resource Management ett tvärvetenskapligt ämne där undervisning och forskning bedrivs inom olika fakulteter och insti­ tutioner. I Sverige har det därför ännu inte funnits någon professur inom HRM. När Centrum för global HRM bildades 2014 var ett av de långsiktiga målen att inrätta en sådan. Med stöd från flera av centrets samarbetspartners pågår nu processen med att utlysa Sveriges första professur i HRM. En profes­ sur inom HRM kommer kunna skapa en stark och tvärvetenskaplig forskningsmiljö med internationella samarbeten, som bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och ett hållbart arbetsliv.

17


NYTT STJÄRNSKOTT PÅ FINANSHIMLEN 18


Hans forskning om investerarnas riskbeteenden har publicerats i några av ekonomivärldens mest prestigefulla tidskrifter. Möt Adam Farago – Handelshögskolans nya stjärnskott inom finansforskningen.

Adam Farago är född och uppvuxen i Ungern, men ville avsluta sina studier utomlands. – Jag tog min doktorsexamen på Handelshögskolan i Stockholm. Efteråt ville både jag och min fru stanna i Sverige. När det öppnade sig en möjlighet i Göteborg så kändes det helt rätt, säger Adam Farago.

Fascinerad av finansmarknaden Från början var det matematiken som lockade. Ekonomistudierna handlade mer om att säkra ett framtida jobb. Men med tiden blev Adam Farago allt mer intresserad av finansfrågor. – Finansmarknaden har ju lite dåligt rykte med sina associationer till Wall Street-mentalitet, men egentligen är det ju ett ämne som rör alla som har någon form av sparande. Och det finns ett stort behov av att förstå och skapa modeller för hur människor fattar finansiella beslut. Det där är hörnstenarna i mitt arbete: gruppsykologi och matematiska metoder, säger Adam Farago.

Ett nytt sätt att modellera riskbeteenden Adam Faragos forskning utmanar branschens gamla modeller för hur vi bedömer riskbeteende. Utgångspunkten är ett glapp mellan teori och verklighet. – Standardmodellen för att analysera riskbeteende härstammar ända från 70-talet. Där är utgångspunkten att risk bara är rörelse, ju mer turbulens på marknaden, desto större risk. Modellen tar inte hänsyn till om marknaden rör sig uppåt eller neråt. Men både logiken och den psykologiska forskningen säger att människor bryr sig mer om de nedåtgående rörelserna. Så hela idén är egentligen att utveckla matematiska modeller som kan hantera en mer asymmetrisk värld, för att på sikt kunna göra bättre förutsägelser, säger Adam Farago.

Artiklar i två av de tre bästa tidskrifterna Samma grundtanke har resulterat i två artiklar i prestigefulla tidskrifter. Den första handlar om hur individuella investerare komponerar sina aktieportföljer utifrån ett riskperspektiv.

– Det finns en berömd artikel från 1997 som visar att standardteorin inte stämmer överens med verkligheten. När vi använder vår asymmetriska riskbedömnings­ modell blir det en bättre matchning, särskilt när vi adderar en ny och mer nyanserad bild av riskbedömningen av aktier. Det är huvuddragen i den första artikeln som publicerades i Review of Financial Studies, berättar Adam Farago. Den andra artikeln, som publicerades i Journal of Financial Economics, handlar om vad den asymmetriska riskmodellen får för marknadseffekter på en mer övergripande nivå. Artikeln går också djupare in på förhållandet mellan risk och avkastning när det gäller aktier och visar på en asymmetri även här.

Om älskade börskrascher och jobbiga frågor Det tar tid att studera finansmarknaden. Därför har finansforskare ofta en lite annan syn på stora nedgångar än oss andra. – I vårt forskningsfält kan vi som regel inte göra experiment när vi behöver fakta. Vi kan inte chocka den svenska aktiemarknaden och se vad vi kan lära oss. ­Därför är stora börskrascher superviktiga. De ger oss massor med viktig data och det kommer alltid många nya artiklar efter en stor svängning. Som finansforskare får man vänja sig vid frågor om hur börsen kommer att röra sig eller om ett visst värdepapper är värt att satsa på. – Vi finansforskare råkar ut för sånt hela tiden och vi gillar det inte. Jag kan ju inte se in i framtiden. Min forskning handlar ju mer om att beskriva vad som faktiskt händer på ett bättre sätt, avslutar Adam Farago med ett leende.

ADAM FARAGO

Adam Farago är universitetslektor på Centrum för finans på Institutionen för nationalekonomi med statistik. Hans forskningsområden är financial economics, asset pricing, portfolio choice, behavioral finance, och financial econometrics.

19


Att först hitta lösningar som funkar och sen inte ha resurser att göra dem permanenta är slöseri.

Forskningsprogrammet Organizing Integration studerar initiativ som ska främja integrationen av utlandsfödda. María José Zapata Campos är en av dem som är ute på fältet för att följa arbetet på nära håll. I kölvattnet av 2015 års flyktingkris startades många initia­ tiv med syfte att underlätta en integrerad arbetsmarknad. Progammet Organizing Integration, med forskare från Gothenburg Research Institute och Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Förvaltningshög­ skolan, Copenhagen Business School och Mistra Urban Futures, studerar hur dessa projekt fungerar i praktiken.

Biskopsgården. Vi är med där aktörer träffas, försöker förstå vad de gör och de utmaningar de möter. Tanken är inte att komma tillbaka med ett recept, men vi ska heller inte bara vara kritiskt granskande utan även komma med förslag på utveckling och sprida kunskap om utmaningar och framgångsfaktorer, säger María José Zapata Campos.

Med Göteborg som urbant laboratorium

Ett av de initiativ som forskarna följer är One Stop Future Shop på Vårväderstorget. One Stop Future Shop är en slags företagsinkubator med inriktning på människor från utsatta grupper. – Personer med utländsk bakgrund är underrepresenterade som entreprenörer i samhället. Det är synd eftersom

Programmets forskare är inriktade på kvalitativa etno­ grafiska studier, där de under lång tid skuggar ett antal aktörer ute på fältet. – Vi vill använda Göteborg som ett urbant laboratorium, vårt fältarbete sker i Hammarkullen, Angered och

20

Entreprenörskap som integrationsmetod


INTEGRATIONSINITIATIV STUDERAS PA PLATS det finns många med både drivkraft och erfarenhet. Här gör One Stop Future Shop ett viktigt arbete. Det finns till exempel en finansiell diskriminering eftersom den här gruppen får sämre villkor när de lånar pengar. Det är ett bra exempel på hur vi som forskare kan interagera genom att få hit representanter från banker, presentera vår forskning och visa för bankerna att de missar en marknad, säger María José Zapata Campos.

Viktigt att vattna bra projekt Det finns närmare 150 olika initiativ i Göteborg som ­försöker närma sig frågan om arbetsmarknadsintegrering. Många är innovativa och framgångsrika, men har ändå svårt att bli permanenta. – Det finns projekt som funkar jättebra, som till och med har vunnit priser, men som ändå har svårt att få plats i en ordinarie verksamhet. Att först hitta lösningar som funkar och sen inte ha resurser att göra dem permanenta är slöseri. Initiativtagarna får lägga mycket av sin tid och kraft på söka finansiering till nästa projekt. Utmaningen

är att skala upp sådana idéer. Att göra ingenting är inte ett alternativ, säger María José Zapata Campos.

Stort intresse för forskningen Redan när Organizing Integration presenterade sitt forskningsprogram i maj 2017 var intresset stort bland politiker, tjänstemän och representanter från näringslivet. – Nu har vi forskat ett tag, och ska skapa regelbundna forum där vi kan berätta vad vi finner i vår forskning, så att vi kan bidra till att göra skillnad, säger María José Zapata Campos.

ORGANIZING INTEGRATION

Är ett multidisciplinärt forskningsprogram som ska undersöka vad det innebär att koordinera och organisera initiativ och satsningar vars mål är att underlätta integration. Organizing Integration finansieras av Forskningsrådet Forte. Gruppen består av 16 personer och leds av docent Andreas Diedrich och docent María José Zapata Campos från Gothenburg Research Institute och Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan.

21


WORLD CONGRESS OF ENVIRONMENTAL AND RESOURCE ECONOMISTS I juni stod Handelshögskolan som värd för the World Congress of Environmental and Resource Economists (WCERE). V­ ärldens ledande ­forskare inom miljö­ekonomi samlades för att presentera och diskutera ny forskning, men konferensen syftade också till att skapa en dialog m ­ ellan forskare, praktiker och beslutsfattare för att bättre kunna hantera komplexa miljöproblem. Drygt 1500 miljö- och resurs­ ekonomer från 62 länder deltog, och under fem intensiva dagar hölls 116 ­sessioner och 680 papers presenterades.

22


Beslutsfattare och forskare i miljöekonomi samlades på Handelshögskolan

PLATS FÖR DIALOG

Daniel Slunge och Maria Noring.

I samband med Världskongressen i miljöekonomi (WCERE 2018) som hölls på Handelshögskolan i juni samlades beslutsfattare och några av världens ­främsta miljöekonomer. Målet var att skapa nya nätverk och dialog mellan forskare, ­myndighetsexperter och beslutsfattare kring viktiga utmaningar. Under en intensiv eftermiddag samlades forskare i miljöekonomi och specialister från svenska myndigheter, OECD, EU och andra internationella organisationer för att diskutera specifika utmaningar som myndigheter möter när de ska tillämpa miljöekonomiska metoder i praktiken. Klimat, fiske, biodiversitet, kemikalier och cirkulär ekonomi var de fem fokusområden som valts ut för olika rundabordssamtal. Initiativet togs av Anna Nordén, Åsa Löfgren och Daniel Slunge – miljöekonomer vid Handelshögskolan, och Ficre Zehaie och Karin Kataria – miljöekonomer på Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. – Vi har varit på liknande konferenser tidigare och upplever att man inte tillräck­ ligt utnyttjar möjligheten av att ha samlat världens ledande forskare för att ­samtala med experter och beslutsfattare vid myndig­ heter om viktiga forskningsfrågor och resultat. Den här förkonferensen skapade vi i hopp om att den ska leda till nya former av samarbeten mellan beslutsfattare och ­forskare, säger Daniel Slunge.

Svårt värdera negativa effekter Ett av samtalen handlade om ekonomisk värdering av farliga kemikalier och arrangerades i samarbete med UGOT FRAM ­centret om kemikalier. Där berättade experter från den europeiska kemikalie­myndig­ heten ECHA om praktiska svårigheter de möter i sitt arbete. Att väga nyttan av att begränsa användningen av farliga kemikalier mot kostnaderna är en viktig del av myndighetens arbete. För att värdera effekter som handlar om dödlighet kan man utgå från ett monetärt värde av ett statistiskt liv. Men hur värderar man exempelvis försämrad IQ, fertilitet och risk för övervikt? Deltagarna var överens om att regleringar bör motiveras med kvantifierbara nyttor – i form av till exempel minskade utgifter för sjukvården eller minskat lidande, men i vissa fall finns det anledning att reglera kemikalier baserat på försiktighetsprincipen. – Tyvärr är det mycket lättare att identifiera och kvantifiera kostnaderna av en reglering än vad det är att uppskatta de framtida nyttorna eller samhällsvinsterna

med en frisk befolkning och hållbar miljö, säger Maria Noring, miljöekonom vid Kemikalieinspektionen. Man har dock sett att kostnaderna för att fasa ut farliga kemikalier ofta blir lägre än vad man först räknat med. Har ett land väl bestämt sig för att fasa ut vissa farliga kemikalier kommer marknaden ofta att ersätta dem på ett billigare sätt än man först trodde var möjligt. Alan J. Krupnick, Senior Fellow vid Resources for the Future i Washington, D.C, lyfte även vikten av att lägga över ansvaret på företagen som använder kemikalierna: – Låt industrierna bevisa att deras kemikalier inte är skadliga, istället för att forskarna ska behöva bevisa att de faktiskt är det.

Nya kontakter och framtida samarbete Maria Noring och flera andra ­deltagare lämnade workshoparna med ökad förstå­else för de övriga deltagarnas förutsätt­ningar och såg möjligheter till nya samarbeten. – Jag fick bland annat bekräftat att andra länder upplever samma problem som vi gör på Kemikalieinspektionen. Workshopen var också otroligt värdefull när det gäller att knyta nya kontakter mellan forskare och praktiker. Nu när vi har träffat varandra är det lättare att höra av sig, ställa frågor och ta initiativ till framtida samarbete, säger Maria Noring. 23


LEDANDE INOM

ENTREPRENÖRIELLA EKOSYSTEM Normalt sett är det teknik eller medicin som får ­Vetenskapsrådets stora rådsforskningsanslag. Men professor Maureen McKelveys renommé och ämnets betydelse för framtiden har resulterat i ett unikt tillskott på 50 miljoner kronor till forskning om kunskapsintensiva entreprenöriella ekosystem. Redan i mitten av 1900-talet konstaterade nationalekonomen Joseph Schumpeter att det är entreprenörernas förmåga att omvandla kunskap till innovationer som skapar tillväxt och välfärd i samhället. För att möta vår tids stora samhälls­ utmaningar krävs en förnyelse av kunskapen om entreprenörskapets förutsättningar.

Entreprenöriella ekosystem under lupp Maureen McKelvey har studerat entreprenörskapets ­utveckling under en tidigare radikal omvälvning – bioteknik­ revolutionen. Nu ser hon nya utmaningar för ett samhälle i snabb förändring. – Historiskt har forskningen haft mycket fokus på teknikens roll som drivkraft för entreprenörskap. Vi ska nu fokusera på det ”entreprenöriella ekosystemet”, hur det är utformat och vilka förutsättningarna för framgång skulle kunna vara. I ett nästa steg ska vi utveckla rekommendationer för politik, organisationer och näringsliv som vill främja innovation, säger Maureen McKelvey.

Möjlighet till fokus och kvalitet Maureen McKelvey leder Institutet för innovation och entreprenörskap vid Institutionen för ekonomi och samhälle på Handelshögskolan. Det nya forskningsanslaget ger hennes forskargrupp möjlighet att fokusera på avancerad forskning inom innovation och entreprenörskap under lång tid fram­ över. Hur kom det sig att anslaget landade just här? – Det är en kombination av flera saker. Utgångspunkten är att anslaget tilldelas professorer som redan är väl etablerade vetenskapligt. Det engelska namnet ”distinguished professors programme” är kanske tydligare än det svenska ”Vetenskapsrådets rådforskningsprofessur”. Dessutom premieras forskning som ska kunna bidra till att utveckla samhället i positiv riktning, säger Maureen McKelvey. 24

Ständig kontakt med ett nätverk av forskare Ett viktigt steg på vägen mot att utveckla ny kunskap som kan påverka samhället är att först påverka forskarsamhället genom sin forskning. Maureen McKelvey är en aktiv kraft som åtnjuter stor respekt internationellt. – Jag medverkar i ett stort antal internationella publikationer och projekt och har ett stort, aktivt kontaktnät med forskare runt om i världen. Som alla forskare presenterar jag förstås min forskning, bland annat på olika konferenser. Och så är jag sakkunnig och medverkar i bedömningen av doktorander och i andra anställningsförfaranden, nationellt och internationellt. Det här är saker som Vetenskapsrådet bedömer positivt eftersom det ökar möjligheterna för forskningen att få genomslag, säger Maureen McKelvey.

Anpassningsförmåga nyckel till framgång Vad är det viktigaste för en organisation som vill skapa och upprätthålla ett innovativt klimat? – Det är viktigt att göra det till en medveten och strukturerad process där man sätter upp mål att arbeta mot. Men också att stanna upp, analysera och vara beredd att byta utgångspunkt. Anpassningsförmåga är en viktig framgångsfaktor. Vi pratar om evolutionär ekonomi, men till skillnad från naturlig evolution så kan organisationer aktivt ändra sina förutsättningar genom att till exempel välja att utveckla ny, annorlunda kunskap, säger Maureen McKelvey.


VETENSKAPSRÅDETS RÅDSPROFESSORSPROGRAM

Programmet ska ge Sveriges mest framstående professorer förutsättningar att bedriva långsiktig forskning med stor potential och risk­tagande. Det ska också möjliggöra etablering och uppbyggnad av en forskningsmiljö av högsta kvalitet. Av sammanlagt 539 ansökningar har endast 29 beviljats.

25


Christina Stenberg (vänster) och Jenny Hjalmar Åkerblad.

”VI VILL BLI UTMANADE

– DET GÖR OSS ÄNNU VASSARE” Ett skräddarsytt ledarprogram vid Handelshögskolans School of Executive Education har lyft IKEA of Swedens HR-chefer till nya höjder inom affärsutveckling. Kollegorna Christina Stenberg och Jenny Hjalmar Åkerblad arbetar för att utveckla HR-chefsrollen inom IKEA of Sweden, det bolag som ansvarar för affärs- och produkt­utveckling inom IKEA-sfären. – IKEA är väldigt affärsorienterat och vi strävar hela tiden efter att bli ännu bättre. Den här utbildningen är ytterligare ett steg för att öka vår professionalism och kompetens när det gäller att utveckla IKEAs affär, säger Christina Stenberg.

100-procentigt engagemang De 16 deltagarna är kvalificerade HR-­chefer från olika globala affärsområden. Alla har späckade agendor och utgångspunkten var därför ett 100-procentigt ­engagemang, en prioritering som alla accepterade och förstod. – Vi är ju ekonomiska på IKEA så ­deltagarna vet att det kostar pengar. Men det grundläggande var att alla tyckte att det här är en viktig investering, säger Christina Stenberg. 26

– I en värld där alla normalt springer ut och in hela tiden skapade vi förutsättningar för gemensamt lärande över tid. Som en bi­­ effekt har den här gruppen formats väldigt fint, fortsätter Jenny Hjalmar Åkerblad.

Utvecklat för just IKEAs verklighet Programmet omfattade tio heldagar, var och en med ett noga valt tema och schema­ lagda över åtta månader, vilket var just den utformning som bäst passade IKEA. ­Föreläsarna är forskare och experter inom sina områden, de flesta från Handelshögskolan, kompletterade av två ­professorer från Nederländerna och USA. Hela ­programmet gavs på engelska. Duon rosar utbildningens pedagogiska upplägg som gett gruppen tillgång till forskarvärldens djup och nya perspektiv på trender i samhället. De uppskattar också alla föreläsarnas ansträngningar att förstå IKEAs verklighet och sätt att driva sin affär. – Efter varje heldag har vi sagt ”­vilken bra föreläsare!”, så vi är verkligen supernöjda.

Och Handelshögskolans programledare Rick Middel, som sett till att ­programmets alla moduler anpassas efter oss och IKEA, har varit helt fantastisk, säger Christina Stenberg. – Hela vår affärsidé bygger på dynamik och utmaningar. Vi vill inte ha ett program med föreläsare som bara stryker oss medhårs. Vi vill ha utmaning. Vi vill bli provo­ cerade. Det gör oss bara ännu vassare, säger Jenny Hjalmar Åkerblad. – Våra inspirerande diskussioner och reflektioner inom ett brett spann av affärsrelaterade ämnen har gett mig helt nya perspektiv och verktyg. Programmet har stärkt mitt affärsfokus och min förmåga att utveckla verksamheten, sammanfattar program­deltagaren Marléne Sinclair Ståhl, HR & Competence Manager – Range & Supply Communication & Global Quality.

GU SCHOOL OF EXECUTIVE EDUCATION

Levererar ett Executive MBA-program med nordiskt-asiatiskt fokus och anpassade program för privat och offentlig sektor. Akademisk tyngd kombineras med praktisk relevans, vilket hjälper våra företagskunder att förverkliga vinnande strategier genom personlig utveckling av sina ledare. www. guexed.com


HANDELSHÖGSKOLANS PARTNERFÖRETAG Senior Partners: AB Volvo AB SKF Andra AP-fonden Carl Bennet AB Elanders AB Handelsbanken PWC AB SEB Sparbankerna Västsverige Stena AB Stena Metall AB Volvo Car Group Västra Götalandsregionen

PREFERRED LEARNING PARTNER Volvo Group har ett långsiktigt och strategiskt samarbete kring kompetens­u tveckling med en exklusiv skara handels­högskolor och tekniska universitet runt om i världen. Gemensamt för dessa Preferred ­Learning Partners är hög kompetens inom områden som är strategiska för Volvo, ­u ndervisning i pedagogisk framkant, partnerskap med inter­n ationella topp­u niversitet och förstås ett framgångsrikt ­s amarbete med Volvo Group. Handelshögskolan utsågs till Preferred Learning ­Partner 2017 och är sedan tidigare en av nio ­Preferred Talent ­Partners i världen, och därmed en viktig aktör i Volvo Groups långsiktiga arbete med talangförsörjning.

Associate Partners: AstraZeneca Deloitte Hogia AB Liseberg Länsförsäkringar Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Sjätte AP-fonden Svenska Mässan Swedbank Public Associate Partners: Förvaltningsrätten i Göteborg Skatteverket

STORA UTMANINGAR FÖR INDUSTRINS KOMPETENS­FÖRSÖRJNING Inom 10 år försvinner 100 000 medarbetare i industrin på grund av pen­ sionsavgångar och redan nu är det arbetskraftsbrist. Det utbildas inte tillräckligt med ingenjörer och yrkesarbetare för att täcka behovet. Detta framkommer i en rapport från Industrins ekonomiska råd. – Det gäller att investera i kvalificerad arbetskraft och göra det möjligt att jobba längre. Men det finns också behov av en strategi på nationell nivå för internationell rekrytering för att vi ska kunna täcka behovet av arbets­ kraft, säger Ola Bergström, professor i management och en av författarna bakom rapporten.

SNABBSPÅR FÖR NYANMÄLDA FORSKARE Genom programmet Inclusive Internationalisation får åtta forskare från olika länder och discipliner kunskap om det svenska universitetssystemet och förutsättningar att snabbare komma in på arbetsmarknaden. Två av forskarna är placerade på Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan och kommer under hösten 2018 få individuell ­vägledning och mentorskap. Förhoppningen är att de efter utbildningen söker en doktorand- eller lärartjänst. Projektet är det första i sitt slag i Sverige och finansieras av de deltagande högskolorna samt STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre ­u tbildning och forskning).

MARIA NORBÄCK I PRESSTÖDS­NÄMNDEN Regeringen har utsett företagsekonomen Maria Norbäck till ledamot av Presstödsnämnden, som fördelar statens stöd till dagspressen. Maria Norbäck forskar om hur man organiserar medieföretag och mediearbetare. Hon intresserar sig för hur medieorganisationer balanserar inneboende spänningar ­m ellan ”journalistik och kommers”, hur digitalisering och sociala medier förändrar medieföre­ tagande, och hur mediebranschen som arbetsmarknad fungerar.

27


UTBYTESTERMIN GAV NYA PERSPEKTIV Ansökan till University of Nairobi var ett spontant beslut. En presentation på Handelshögskolan väckte en dröm till liv hos juriststudenten Jorunn Göransson och ledde till en utbytestermin som gav henne insikter för livet. Tack vare samarbetsavtal med universitetet i Nairobi fanns möjlighet att studera enskilda kurser på masternivå i Kenyas huvudstad. – Jag läste ”Theory and process of environmental law and policy making”. Den kursen gav också ett mer kritiskt perspektiv till västvärldens sätt att införa sina värderingar på den afrikanska kontinenten, en diskussion jag saknat här på hemma­ plan, säger Jorunn Göransson.

Lektioner på kvällstid De flesta kenyanska mastersstudenter ­arbetar heltid för att ha råd att studera. Därför ligger föreläsningarna på kvällstid. Även Jorunns dagar blev långa. – Juridiken är ju inte skild från verkligheten. Jag läste in mycket om Kenya som

Jorunn Göransson och några av barnen i Wayo Wayo Kibera.

28

land och deras konstitution för att förstå kontexten. Så jag pluggade på dagarna och promenerade sedan till skolan för kvälls­ lektionerna, säger Jorunn Göransson.

Volontär i slummen Lektionsfria kvällar och många helger åkte Jorunn Göransson ut till slumområdet Kibera. Där jobbade hon som volontär på den ideella organisationen Wayo Wayo Kibra, som via idrotten vill ge barn och ungdomar något meningsfullt att göra och stärka deras självförtroende. – Jag hörde talas om projektet via mitt eget idrottsintresse och kände att jag ville göra nytta, inte bara turista. Här fick jag möjlighet att visa ungdomar en väg bort från kriminalitet genom att uppmuntra dem att idrotta, säger Jorunn Göransson.

Nyttiga insikter Väl tillbaka på Handelshögskolan var det skönt att återgå till den mer strukturerade undervisningen i Sverige, samtidigt som hon var tacksam över att ha fått med sig andra insikter och perspektiv. – Jag tvingades möta mina egna för­domar, som att jag skulle ha stor fördel av att ha studerat i ett välfärdsland. Det var bara delvis sant, det fanns också fördelar med deras sätt att bedriva universitetsstudier. Det var väldigt nyttigt för mig att uppleva, säger Jorunn Göransson.

JORUNN GÖRANSSON

Tog examen från Juristprogrammet i början av 2018. Jobbar nu som biträdande jurist på Mark- och miljörättsbyrån. Spelar innebandy på elitnivå och är fortfarande engagerad i Wayo Wayo Kibra.


ATT ÄLSKA SITT JOBB ÄR DEN NYA NORMEN Att älska sitt jobb är väl toppen. Eller? Forskaren Magdalena Petersson McIntyre har studerat varför allt fler i dag säger sig älska sitt jobb, hur det har blivit normalt och vad – Det finns en norm som säger att När Magdalena Petersson ­McIntyre det betyder för arbetande älskar du ditt jobb så har du lyckats. under ett fältarbete gjorde intervjuer människor. Arbetet ska ge oss tillfredställelse och med anställda i detaljhandeln slogs hon av att många av dem uttryckte att de älskade sitt jobb. – Att människor med arbeten som ger mycket ­frihet, inflytande och bra lön uttrycker att de älskar sitt jobb kanske inte är så konstigt. Men att även anställda i detaljhandeln, där lönerna är låga och anställningarna otrygga, så ofta uttryckte att de älskade sitt jobb tyckte jag var intressant, säger Magdalena Petersson McIntyre.

Passion och känslor De anställdas kärlek till sina arbeten handlade bland annat om att de verkligen gillade produkterna som såldes i butikerna, att de identifierade sig med företaget och brann för att hjälpa kunder göra bra val. Det var heller inte ovanligt att stora delar av lönen lades på produkter från företaget. Ordet ”älska” – mode, att sälja, att hjälpa människor – användes ofta. Att känna så passionerat för sitt arbete kan spåras till en tidsanda och olika managementideal som vuxit fram sedan 1950-talet, menar Magdalena Petersson McIntyre. – Det hänger ihop med en utveckling på arbetsmarknaden där det är individen som uppfattas ansvarig för sin situation och en misstro mot kollektiva lösningar. Det är ett synsätt där företagens och de anställdas mål är ett och detsamma. Det är typiskt för vår tid att människor ­upplever att de måste investera sina känslor i sina arbeten och att det leder till lycka.

Ett dubbelt misslyckande att inte älska sitt jobb Passion för sitt arbete kan tolkas som en strävan efter att uppfylla vår tids normer:

självförverkligande – detta uppfattas som det normala. Att förmå sig att älska sitt jobb blir därmed en strävan efter normalitet. Har man ett jobb som man säger sig älska så ses man också som framgångsrik. – Om normen är att älska sitt jobb blir det ett misslyckande att inte trivas. Om problemet dessutom sägs ligga hos en själv, inte i arbetsförhållanden eller villkor, blir det ett dubbelt misslyckande. Samtidigt som de anställda i intervjuerna uttryckte att de verkligen älskade sitt jobb, kunde de också uttrycka att de i viss mån kunde styra vad de kände utifrån vad som gynnade dem bäst: – En del sa att jobbar du för ett företag så älskar du det, men skulle du börja jobba för något annat företag så ­älskar du det. Det är en rationell idé om känslor där vi kan uppbringa dem medvetet. Det visar att människor kan välja att gå in i det här när de ser att det finns fördelar för dem själva, säger Magdalena Petersson McIntyre.

MAGDALENA PETERSSON MCINTYRE

Docent i etnologi och forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap. Hon har tidigare forskat om massproducerade förpackningar, normkritisk design och modebloggande. Hennes pågående forskning handlar om digitalisering av konsumtionskultur och marknads­aspekter på frågor om genus och jämställdhet.

29


MÖTEN SOM ÖPPNAR FÖR

FRAMTIDSDRÖMMAR Med fler perspektiv och infallsvinklar i diskussionerna blir utbildningen bättre. Därför arbetar Handelshögskolan för att nå ut till miljöer där det inte är självklart att tänka sig en framtid på universitetet – ett exempel är samarbetet med högstadieskolor i Hammarkullen, Bergsjön och Biskopsgården, ett annat är skolans engagemang i stiftelsen Mitt Livs Val. Mitt Livs Val jobbar med ett gruppmentorprogram där studenter från Handelshögskolan och andra delar av universitetet möter ensamkommande och nyanlända gymnasie­ungdomar. Studenterna får en utbildning i mentor­skap, mångfald och coachning. Ungdomarna får insyn i universitetsmiljön, ett nytt nätverk och förebilder som kan inspirera till fortsatta studier.

Till fots från Iran För Khalil Azami var vägen till Sverige lång. Han flydde från förtrycket i Iran genom att gå hela vägen till Tyskland. I Sverige fick han kontakt med Mitt Livs Val.   – Jag föddes på en plats där det inte var så viktigt med utbildning. Nu vet jag att kunskap är vägen till mina drömmar och mål. Det finns så mycket orättvisa i mitt hemland. ­Därför vill jag läsa om rättvisa och bli jurist. Det ­spelar ingen roll

MITT LIVS VAL

hur många år det tar. Just nu pluggar svenska och engelska för att förhoppningsvis kunna börja studera nästa år, säger Khalil Azami.

Inspirerande utbyte Jackie Kanerot läser på Juristprogrammet och är studentmentor för andra året. För henne var det ett lätt beslut att ställa upp. – Det är väldigt inspirerande. Man känner att man är till nytta och får perspektiv på vad man själv håller på med. Dessutom fick jag en bra utbildning innan så jag kände mig förberedd för uppdraget. Som ­mentor går man ju in med inställningen att ”nu ska jag vägleda”, men ungdomarna har lärt mig jättemycket. Det blir mer av ett utbyte där vi funderar över framtiden tillsammans, säger Jackie Kanerot.

Mitt Livs Val erbjuder ett gruppmentor­program där studenter från universitet och högskolor blir mentorer och förebilder för nyanlända och ensamkommande ungdomar. Tanken är att inspirera och motivera ungdomar till fortsatta studier, och samtidigt rusta dem med kunskap och nätverk, vilket i sin tur leder till minskat socialt utanförskap. På mittlivsval.com finns mer information för dig som vill hjälpa till.

30


”JAG FÅR ALL KUNSKAP JAG BEHÖVER” Hösten 2017 startade Handelshögskolan det ettåriga ­kurspaketet Avancerad externredovisning med juridik, för den som vill bli auktoriserad revisor, ekonomichef, controller eller konsult – en utbildning som efterfrågats av branschen. Studenterna lär sig om reglering och praktisk tillämpning inom externredovisning och juridik och kurserna uppfyller de utbildningsmässiga kraven för att bli auktoriserad revisor. Studenterna i den första kullen är mycket nöjda. En av dem är Caroline Karlsson.

UTBILDNINGS­UTBUD 2018 En termins studier motsvarar 30 hp. Grundnivån omfattar de första tre åren och den avancerade nivån de två följande. Därefter följer forskarutbildningsnivån. PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ Handelshögskolans ekonomprogram, 180 hp Sju inriktningar: analytisk, engelsk, fransk, spansk, tysk, japansk och kinesisk. Ekonomie kandidatexamen Juristprogrammet, 270 hp* Juristexamen Handelshögskolans logistikprogram, 180 hp Ekonomie kandidatexamen Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, 180 hp Filosofie kandidatexamen *S tartar på grundnivå och avslutas på ­avancerad nivå.

Varför valde du att läsa Avancerad ­extern­redovisning med juridik? Jag vill arbeta inom revision och med det här kurspaketet får jag alla kunskaper jag behöver. Det ger mig en väldigt bred grund att stå. Många av mina kursare vill liksom jag jobba med revision, men det finns också de som vill bli controller eller vill jobba med ekonomi på andra sätt. Jag har också ­kursare som är intresserade av finans, men väljer att gå den här vägen eftersom det ger så mycket. Vad är det bästa med kurspaketet? Man får lära sig så otroligt många olika saker. Det jag lär mig här kommer jag att ha använd­ ning för från dag ett när jag börjar arbeta.

Hur är undervisningen upplagd? Vi har förstås föreläsningar, men också en hel del grupparbeten. Vi får också besök av gästföreläsare och det är väldigt roligt att få dessa inblickar i hur det fungerar i praktiken ute på företagen. Hur är stämningen? Vi är den första kullen som läser kurspaketet och jag känner att det finns en stor entusiasm hos föreläsarna. Alla gör sitt yttersta för att det ska bli så bra som de har tänkt, och det smittar av sig på oss studenter. Intervjun gjordes våren 2018. Idag ­a rbetar Caroline Karlsson på ett av de stora revisionsbolagen.

NYA PROGRAM STARTAR 2019

PRESTIGEFYLLT PARTNER­ UNIVERSITET I PERU Handelshögskolan har tecknat utbytesavtal med det prestigefulla ­U niversidad del Pacifico, i Lima, Peru. Detta är en av de främsta handelshög­ skolorna i Sydamerika och rankas konstant högt inom ämnen såsom nationalekonomi, finans, ­redovisning och företagsekonomi.

Hösten 2019 antas den första kullen till ett nytt, reviderat ekonomie kandidat­ program. Innehållet har gjorts om för att bättre möta samhällets behov. De språkliga inriktningarna är borttagna och valmöjligheten för studenterna har ökat, bland annat när det gäller utlandsstudier. Kandidat­programmet ”Samhällsanalys­program i ekonomisk historia och kultur­g eografi” startar också hösten 2019. Frågor om urbanisering, migration och resursfördelning löper som en röd tråd genom programmet, som ger breda samhällsvetenskapliga kunskaper om relationen mellan ekonomi och samhällsutveckling i stort.

ÖVNINGSEXEMPEL SPEGLAR INTE SAMHÄLLETS MÅNGFALD I de övningsexempel som används på juristutbildningen är män, nordiska personer, vuxna personer samt personer i mellan och högre klass överrepresenterade jämfört med befolkningen i Sverige − Den normkritiska granskningen är en viktig del i vårt kontinuerliga arbete med att kvalitetssäkra utbildningen. Slutsatserna blir ett värdefullt bidrag till diskussionerna kring vår planerade reform av grundutbildningen, säger Joachim Åhman, prefekt vid Juridiska institutionen.

FRISTÅENDE KURSER PÅ GRUNDNIVÅ Handelshögskolan har ett brett utbud av fristående kurser på grundnivå. De ges inom följande ämnen: ekonomisk geografi, ekonomisk historia, företagsekonomi, juridik, kulturgeografi, nationalekonomi och statistik.

UTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ Management av tillväxtföretag, 60 hp Avancerad externredovisning med juridik, 60 hp Masterprogram på engelska, 120 hp: Accounting and Financial Management Economics Finance Innovation and Industrial Management International Business and Trade Knowledge-based Entrepreneurship Logistics and Transport Management Management Marketing and Consumption

FORSKARUTBILDNING Omfattar licentiatexamen och doktorsexamen. Ges vid alla institutioner på Handelshögskolan.

ANTAGNINGSPOÄNG Handelshögskolans program står sig väl i konkurrensen och antagningspoängen är höga. BI = gymnasiebetyg, utan komplettering. HP = Högskoleprov. Maxpoäng för BI är 22,5 (20,0 + 2,5 ­meritpoäng). ­Maxpoäng för HP är 2,0. Lägsta poäng i urval 2, ht 2018 Handelshögskolans ekonomprogram  analytisk  engelsk  fransk  japansk  kinesisk  spansk  tysk Handelshögskolans logistikprogram Juristprogrammet Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

BI

HP

20,10 20,10 18,33 18,95 19,43 19,06 17,76 18,33

1,35 1,35 1,15 1,25 1,35 1,25 1,15 1,15

20,31 17,42

1,35 1,00

31


SÅ LEDS HANDELSHÖGSKOLAN

FAKULTETSSTYRELSEN Handelshögskolans fakultetsstyrelse har ansvar för strategisk planering, övergripande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Fakultetsstyrelsen utgör också ett forum för diskussion och samordning av fakultetens verksamhet.

STUDENTER (1-ÅRIGA MANDATPERIODER) August Schelin, HHGS Alexandra Muhl, HHGS Jhonnie Kern, HHDR

LEDAMÖTER

FÖRETRÄDARE FÖR DE ANSTÄLLDA MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT

LEDAMÖTER FÖR MANDATPERIODEN 2018-07-01 TILL 2024-06-30

Monica Meller Eldh, OFR-S SACO, vakant SEKO, vakant

Per Cramér, professor, dekan, ordförande Marie Stenseke, professor, prodekan, stf ordförande LEDAMÖTER FÖR MANDATPERIODEN 2018-07-01 TILL 2021-06-30 Ola Bergström, professor Johan Brink, universitetslektor, doktor Fredrik Carlsson, professor Katarina Nordblom, universitetslektor, docent Pernilla Rendahl, universitetslektor, docent Malin Tengblad, kommunikatör

ADJUNGERAD MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT FÖR MANDATPERIODEN TOM 2021-06-30 Ewa Wikström, professor, vicedekan med ansvar för utbildning på grund och avancerad nivå Ola Olsson, professor, vicedekan med ansvar för forskning och utbildning på forskarnivå Catharina Tillman, kanslichef

LEDNINGSGRUPPEN Arbetet med den dagliga ledningen av Handelshögskolan sker i ledningsgruppen bestående av Per Cramér, rektor, Marie Stenseke, prorektor, Ola Olsson, vicerektor och Ewa Wikström, vicerektor. Kanslichef och kommunikationsansvarig är adjungerade till lednings­ gruppen. Per Cramér är den som primärt har hand om l­ edningens

32

kontakter med samhälle och näringsliv och med Göteborgs universitet. Han ansvarar också för personal, ekonomi, infrastruktur med mera. Marie Stenseke ansvarar bland annat för arbetet med hållbarhet och arbetsmiljö. Ola Olsson ansvarar för forskning och forskarutbildning och Ewa Wikström för utbildningsfrågor.


ORGANISATION GÖTEBORGS UNIVERSITET

Handelshögskolans råd International Academic Advisory Council

LEDNINGSRÅD

Handelshögskolans fakultetsstyrelse Ledningsstöd Rektor Prorektor, vicerektor

International Office Externa relationer

Fakultetskansli

Institutionen för national­ekonomi med statistik

Juridiska institutionen

Centre for Business in Society

Centrum för finans

Centre for Intellectual Property

Centre for International Business Studies

Gothenburg Centre of Globalization and Development

Institutet för innovation och samhällsförändring

Gothenburg Research Institute

Företags­ekonomiska institutionen

Centrum för konsumtionsvetenskap

Institutionen för ekonomi och samhälle

Centre for Retailing

Centrum för regional analys

Centrum för Global Human Resource ­M anagement

Centrum för turism

Centrum för hälsoekonomi

Avdelningen för Graduate School (Masterprogram, Visiting Professor Programme, GMAT Centre, Executive MBA)

HANDELSHÖGSKOLANS RÅD Handelshögskolans råd består av utvalda personer från näringsliv och offentlig verksamhet och bistår Handelshögskolans ledning i strategiska frågor. Handelshögskolans rektor är ständig ledamot, liksom innehavaren av Assar Gabrielssons gästprofessur. Prorektor, vicerektorer och ordförande i Handelshögskolans studentkår är adjungerade ledamöter.

LEDAMÖTER Lena Apler, styrelseordförande, Collector AB, innehavare av Assar Gabrielssons gästprofessur Stefan Brocker, partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden Christian Johansson, Senior Vice President; CFO, AB SKF. Katarina Ljungqvist, regionbankschef, Handelsbanken Michael McGrath, Director Corporate Affairs/HR-direktör, Stena Metall AB Johan Malmsten, ordförande, Stiftelsen Richard C Malmstens minne (ordförande) Kerstin Renard, EVP Group Human Resources, Volvo Group Per Cramér, rektor, Handelshögskolan

INTERNATIONAL ACADEMIC ADVISORY COUNCIL (IAAC) IAAC inrättades 2013, i syfte att ytterligare stärka den internationella dimensionen i ledningen av Handelshögskolan. Rådet har en konsultativ roll och stödjer Handelshögskolans ledning med idéer och konstruktiv feedback i frågor kopplade till kvalitetsförbättringar inom forskning och utbildning.   Ledamöterna är rekryterade utifrån personliga meriter och inkluderar både deltagare från Visiting Professor Programme och internationella akademiker som utsetts till hedersdoktorer av ­Handelshögskolan.

LEDAMÖTER Sharmistha Bagchi-Sen, Professor, University at Buffalo – The State University of New York, USA Shubhashis Gangopadhyay, Professor, Shiv Nadar University, India Mary Jo Hatch, Professor Emerita, University of Virginia, USA, Adjunct Professor, Boston College, Adjunct and Visiting Professor, Copenhagen Business School Michael Kirchler, Professor, University of Innsbruck Petros Mavroidis, Professor, University of Neuchatel, Switzerland & European University Institute, Italy

33


Projektledning Handelshögskolan: Maria Norrström. Grafisk form och produktion: Frank & Earnest. Foto: Carina Gran, Niklas Bernstone, Hillevi Nagel, Jeffrey Johns; WCERE: Daniela Linares, Josef Slunge; från Handelshögskolan: Daniel Karlsson, Marie Andersson, Maria Norrström, Malin Tengblad; från Göteborgs universitet: Johan Wingborg; Shutterstock; MostPhotos. Tryck: Stema Specialtryck 2018. Svanenmärkning 3041 0234. Årsberättelsen är tryckt på m ­ iljövänligt papper. Omslag: 200  g Munken Kristall. Inlaga: 120 g Munken Kristall.

LJÖMÄRKT MI

Handelshögskolan är miljö­certifierad enligt ISO14001. 3041 0234


FÖLJ HANDELSHÖGSKOLAN I SOCIALA MEDIER

facebook.com/ handelshogskolangbg

instagram.com/ handelshogskolangbg

youtube.com/ handelshogskolan

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Handels_gbg

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Vasagatan 1, Box 600, SE-405   30 Göteborg, 031-786   0000, info@handels.gu.se, www.handels.gu.se

Handelshögskolans Magasin 2018  

Läs om Handelshögskolans forskning, utbildning och samverkan med samhället.

Handelshögskolans Magasin 2018  

Läs om Handelshögskolans forskning, utbildning och samverkan med samhället.

Advertisement