Page 1

HANDELSHÖGSKOLANS

MAGASIN 2017 MILJÖEKONOMEN HAILESELASSIE MEDHIN:

Alumnen som gör Etiopien grönare Expert på personliga nätverk:

SÅ PÅVERKAR DE AFFÄRERNA Kompetensbrist och höjd pensionsålder :

DAGS FÖR ETT ÅLDERSMEDVETET LEDARSKAP ?


Handelshögskolans grundläggande uppgift är att utveckla kunskap och bidra till samhällets kompetensförsörjning. Det sker genom en forskningsprocess där befintlig kunskap ständigt omprövas och utvecklas, och sedan förs vidare till nya generationer genom våra utbildningar. De ämnesområden som finns representerade vid Handelshögskolan har hög relevans för samhällsutvecklingen. Vår forskning fördjupar förståelsen för aktuella samhälls­ utmaningar och genom våra utbildningsprogram formar vi morgondagens ekonomer och jurister. Vi har med framgång strävat efter att göra detta med en kvalitet som står sig väl vid en internationell jämförelse. En grundläggande förutsättning för att nå detta högt ställda mål är att det alltid finns ett nära samband mellan utbildning och forskning och att kunskapen vi förmedlar i våra föreläsningssalar och seminarierum bygger på en aktuell vetenskaplig grund. Ytterligare en förutsättning är att all verksamhet vid Handelshögskolan är öppen mot omvärlden – regionalt, nationellt och internationellt. Vår ambition stannar inte vid att Handelshögskolan skall vara en akademisk spegel av samhällsutvecklingen. Vi vill också göra avtryck genom forsknings­ resultat och alumner som främjar innovativt nytänkande och påverkar samhället i riktning mot långsiktig ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Årets upplaga av magasinet illustrerar hur vi tillsammans arbetar för att leva upp till denna högt ställda ambition. Trevlig läsning!

Per Cramér, rektor


24

30

18 INNEHÅLL Kan juridiken hantera hat och hot på nätet? ������������������������������������������������� 4 Sveriges enda Triple Crown-ackrediterade handelshögskola ����������� 6

14

23

Ett år i London med Stenastipendium ������������������������������������������������������������� 7 Alumnen som gör Etiopien grönare ������������������������������������������������������������������� 8 Handelshögskolan lärde mig tro på min förmåga �������������������������������� 10 Mobilitet i den digitala eran �������������������������������������������������������������������������������� 12 Krävande utbildning för chefer som vill mer ������������������������������������������ 13 Johan Malmsten – mecenat i rakt nedstigande led ������������������������ 14 Personliga nätverk påverkar affärerna på flera plan ���������������������� 18 Affärsmodellerna måste driva mot hållbarhet ����������������������������������� 21 Dags för ett åldersmedvetet ledarskap? ��������������������������������������������� 22 HandelsFinance – rivstart för studentdrivet konsultbolag ������� 23 De stora frågorna löser vi bäst tillsammans �������������������������������������� 24 Advokaten som sadlade om till bolagsjurist ������������������������������������� 26 Vårt hälsobeteende under lupp ��������������������������������������������������������������� 27

10

Juridik för stjärnfamiljer ������������������������������������������������������������������������������� 28 Entrepreneurial buddies ����������������������������������������������������������������������������� 29 Vad händer med kroppen vid intellektuellt arbete? ������������������ 30 Nyheter om våra utbildningar ��������������������������������������������������������������� 31 Fakta och siffror 2016 ������������������������������������������������������������������������������ 32

SVERIGES ENDA TRIPLE CROWN-ACKREDITERADE HANDELSHÖGSKOLA EQUIS, AACSB och AMBA är de tre mest prestigefyllda internationella ackrediteringarna för handelshögskolor. Endast drygt 70 handelshögskolor i världen (cirka en halv procent) har alla tre ackrediteringarna och är därmed vad man kallar Triple Crown-ackrediterade.

8


KAN JURIDIKEN HANTERA

HAT OCH HOT PÅ NÄTET   ?

44


Hat och hot på nätet är ett växande problem som får effekter både i den offentliga debatten och våra privata liv. Men hur ser juridiken ut, är vi redo att möta utmaningarna? Forskaren Moa Bladini ser flera orosmoln och behov av en uppdaterad ­lagstiftning. 2015 gjorde Brottsförebyggande rådet en undersökning om hot och kränkningar mot privatpersoner. Den visade att av alla anmälningar som kom in, var det bara fyra procent som gick så långt att man ens fattade beslut om det skulle väckas åtal eller inte. – Det handlar om bristande bevisning, om att gärningspersonen är för ung eller att det är svårt att kunna bestämma en brottsrubricering. Det säger förstås något om behovet av att se över lagstiftningen på området, säger Moa Bladini.

Sverige ligger efter Ett vanligt exempel på nätbaserade kränkningar är att unga kvinnor utsätts för spridning av bilder med sexuellt innehåll, bland annat så kallad hämndporr. Juridiskt sett är det ett relativt nytt fenomen som inte fanns när lagarna stiftades. – Vår lagstiftning är inte tänkt utifrån såna situationer och det gör det komplicerat. Det ska ju vara en viss tröghet i systemet, men ­Sverige ligger lite efter sina nordiska grannländer här. Även om det råder en del osäkerhet kring tillämpningarna så har Norge, Finland och Danmark en mer uppdaterad lagstiftning. Men det finns förslag om en ny bestämmelse så det kan hända att det ändras inom kort, säger Moa Bladini.

Risk att röster tystnar

Bara fyra procent av alla anmälningar gick så långt att man ens fattade beslut om det skulle väckas åtal eller inte.”

Det finns flera problembilder kopplade till hat och hot på nätet. En handlar om vilka som i slutänden får höras i den offentliga debatten. – Straffrätten är begränsad på det här området eftersom vi har ett så grundläggande skydd av yttrandefriheten. Tanken är förstås att alla ska få möjlighet att göra sina röster hörda. Men det kan få motsatt effekt och istället göra att vissa röster tystnar. Den som ger sig in i debatten, särskilt om det handlar om integration, invandring och jämställdhet, drabbas obönhörligen av hat, hot och kränkningar. Och hatet som riktas mot kvinnor är kopplat till person snarare än profession. Det skulle kunna leda till att fler kvinnliga röster kommer att tystna, säger Moa Bladini.

MOA BLADINI Doktor i juridik, inriktad mot straff- och straffprocessrätt. Forskar om sannings­­ begreppet, objektivitetsideal och legitimeringsstrategier i den dömande verksamheten. Föreläser också regelbundet för landets domare om utmaningen att förstå och tolka sin egen objektivitet. Uppdraget att titta på hat och hot på nätet kommer från NIKK (Nordisk Information för Kunskap om Kön) och Nordiska Ministerrådet.

5


”Triple Crown-ackrediteringen” firades med mingel på gården.

TRIPLE CROWN EQUIS: Utvärderar hela skolan och bedömer bland annat nivån på forskning, etik, ansvar, hållbarhet, internationell samverkan och samverkan med närings­livet. Handelshögskolan ackredi­te­ rades 2004. AACSB: Utvärderar program och ackrediterar hela institu­ tioner med fokus på styrning, mission, fakultetens meriter och lärande. Handelshögskolan ackredi­terades 2016. AMBA: Ackrediterar MBA-program och bedömer kvaliteten på utbildningen, läroplanerna och interaktionen med studenterna. Handelshögskolan ackredite­ rades 2013. De drygt 70 skolor i världen som lyckas få alla de tre eftertraktade ackreditering­ arna kallas för Triple Crownackrediterade.

66

I höstas fick Handelshögskolan sin tredje internationella ackreditering – AACSB – och är därmed den enda handelshögskola i Sverige som är vad man kallar Triple Crown-ackrediterad. Endast en halv procent av världens handels­hög­skolor har genomgått och klarat dessa tre tuffa kvalitetsgranskningar. Handelshögskolan är sedan tidigare ackre­ diterad av EQUIS och AMBA. Med den nya ackrediteringen flyttar skolan in i den exklusiva skara av universitet som är ”Triple Crownackrediterade”. Här återfinns bland andra London Business School, Antai vid Shanghai Jiao Tong University och Copenhagen Business School.

Ständiga förbättringar Ackrediteringar är det viktigaste sättet att ­jämföra kvalitet inom forskning, utbildning och samverkan på handelshögskolor runt om i ­världen. De är värdefulla bevis på att Handels­hög­skolans utbildning, forskning och

samverkan håller en hög kvalitet i ett internatio­ nellt perspektiv och bekräftar att vi är en stark handelshögskola verksam på en internationell arena, som hela tiden fortsätter utvecklas i takt med omvärldens krav och förändringar.

Sätter Göteborg på kartan Som Triple Crown-ackrediterad stärks Handels­ hög­skolans varumärke och möjligheterna att locka de vassaste forskarna och studenterna. I många fall är det en förutsättning för att kunna samarbeta med de bästa handels­hög­skolorna i världen. Ackrediteringarna bidrar på sikt även till att attrahera kvalificerad arbetskraft till Göteborgsregionen.


25 ÅR

MED GOTHENBURG RESEARCH INSTITUTE Gothenburg Research Institute – Handelshögskolans tvärvetenskapliga forskningsinstitut – har fyllt 25 år. Genom GRI får Handelshögskolans forskare möjlighet att arbeta i programform med forskningsprojekt med hög näringslivs- och samhällsrelevans. Här bedrivs forskning inom ämnen som företagsekonomi, etnologi, sociologi, juridik, psykologi, pedagogik, svenska språk, teknik och samhällsvetenskaplig miljöforskning.

Jag har fått förmånen att träffa väldigt många beslutsfattare.”

ETT ÅR I LONDON MED STENASTIPENDIUM

I dag finns sju forskningsprogram på GRI: • Bank Management • Centrum för konsumtionsvetenskap • Managing Big Cities • Managing Overflow • Managing Transformations • Organizing Integration • Samhällets riskfrågor Följ gärna GRI:s forskare på ­gri-bloggen.se.

Dagen efter sin kandidatexamen var Stefan Westman på plats i London. Tack vare ett stipendium från Stena, med syfte att stimulera unga affärsbegåvningar, kunde han se fram emot ett år på Svenska Handelskammaren. Det tar ungefär 25 minuter att cykla från bostaden i Shoreditch till Handelskamma­ ren på Montagu Street, ett stenkast från Baker Street i centrala London. Väl framme finns massor av uppgifter att ta tag i. – Mitt jobb är att rekrytera och vårda medlemsbolagen. Det kan handla om att förmedla kontakter eller planera något av de många branschevent vi håller i. Jag har också hand om nätverket Young Professionals med ungefär 300 unga svenskar som jobbar i London, berättar Stefan Westman.

Driven stipendiat Stefan Westman har läst ekonomi med språklig inriktning och gjort sin fördjup­ ning inom International Business. ­Dessutom har han visat sig vara både ­driven och entreprenöriell. – Under studietiden var jag aktiv i den studentdrivna kommunikationsbyrån HandelsMarketing. Dessutom startade jag ett e-handelsföretag tillsammans med två andra studenter från skolan. Det tror

jag vägde tungt när jag fick stipendiet, säger Stefan Westman.

Tränad i internationell affärskultur I sommar är stipendieåret över. Vilka upplevelser och erfarenheter tar du med dig hem? – Jag har fått förmånen att träffa väldigt många beslutsfattare och fått träna mig att pitcha olika koncept för dem. Dessutom så har jag upplevt internationell affärskultur, hur möten genomförs och hur försäljning går till. Det och mycket annat tar jag med mig. Fast vi får väl se om jag åker hem. Det kan hända att jag blir kvar! säger ­Stefan Westman.

STIPENDIUM FÖR PRAKTIK VID SVENSKA HANDELSKAMMAREN Stipendiet delas ut av Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur och kan sökas av studenter på Handelshögskolans ekonomprogram. I stipendiet ingår ett års praktik vid Svenska Handelskammaren i London samt 200 000 kronor.

100 ÅR

MED FÖRETAGSEKONOMI I GÖTEBORG I maj 2016 sattes ett historiskt fokus på det företagsekonomiska ämnet i Göteborg. Seminariet leddes av CG Engström som har lång erfarenhet som universitetslektor, studierektor, utbildningsledare för ekonomutbildningen och som prefekt vid Företagsekonomiska institutionen. Tillsammans med kollegor från institutionen guidade han åhörarna genom ämnets utveckling med särskilt fokus på ekonomutbildningens innehåll och perspektiv, liksom forskningen inom detaljhandel och internationellt ­företagande.

7


Miljövärldens ögon riktas just nu mot Etiopien. Landet har tagit ett v­ ärldsunikt beslut: man ska göra ett ekonomiskt lyft utan att miljöförstöringen ökar. ­Handelshögskolans alumn Haileselassie Medhin leder forskningscentret som ska stödja och observera den nya green growth-strategin på nära håll.

ALUMNEN SOM GÖR ETIOPIEN GRÖNARE Utvecklingsländer följer vanligen den så ­kallade Kuznetkurvan. När ekonomin blir bättre ökar också utsläppen, upp till en viss nivå där det vänder. ­Etiopien ska göra resan på ett hållbart sätt – något som ingen gjort förut. – Historiskt sett har alla länder, inklusive ­Sverige, utvecklats ur fattigdom på ett miljömässigt negativt sätt. Etiopien har antagit kraftfulla strategier och policys för att gå rakt igenom den där kurvan. Det är en unik satsning, som kommer att kräva massor av nya idéer och ny teknik, men där många länder är med och bidrar, berättar Haileselassie Medhin. 

Leder miljöforskningscenter En såpass omfattande satsning kräver förstås också forskning och utvärdering. Haileselassie Medhin är chef för Environment and Climate Research ­Centre på Ethiopian Development Research Institute i Addis Abeba. – Vi har etablerat centrat för att fylla kunskaps­ luckorna. Normalt sker ju akademisk forskning på universiteten medan policyanalyserna ofta görs på andra arenor. Vi kombinerar dessa båda perspektiv samtidigt som vi genererar en massa data. Centrats uppgift är att driva nya idéer. Just nu undersöker vi till exempel potentialen i att införa koldioxidskatt i Etiopen. Det handlar också om att observera hur green growth-strategin påverkar ekonomins olika delar, säkra att de satsningar som görs är långsiktigt relevanta och kommunicera våra resultat till besluts­ fattare, säger Haileselassie Medhin.

8

Handelshögskolans initiativ banade väg Kontakten med Sverige kom via Handelshögskolans globala miljöinitiativ Environment for Development som hjälpte till att etablera miljöforskningen på plats. – Jag läste ekonomi på universitetet i Addis Abeba. Efteråt började jag jobba på The Ethiopian Research Institute, som samarbetade med Handelshögskolan. Det ledde till att jag reste till Göteborg för att för­ djupa mina kunskaper i miljöekonomi. Jag läste en master på Handelshögskolan och så småningom doktorerade jag också här. Men målsättningen var alltid att återvända till Etiopien och jobba med ­frågorna på plats, säger Haileselassie Medhin. Sedan 2015 har han byggt upp forskningscentrat i Addis Abeba och det har vuxit snabbt. – Idag har vi den högsta koncentrationen av ­forskare inom miljöekonomi i hela regionen, mycket tack vare att Environment for Development redan hade skapat plattformen. Det har gjort mitt arbete betydligt enklare. 

Känsla för bra forskningsmiljöer Att snabbt bygga upp en ny forskningsmiljö kräver både hårt arbete och breda kunskaper. Haileselassie Medhin tycker att han är väl rustad för uppgiften. – Framför allt har jag fått med mig en känsla för hur en god forskningsmiljö ser ut. Om du själv har varit en del av en sådan miljö är det lättare att åter­ skapa den. Från Handelshögskolan har jag också fått med mig kunskaper om hur man forskar tillsammans i grupp. Man kan väl säga att jag har försökt skapa en miljö som attraherar människor som jag själv, säger Haileselassie Medhin.


ENVIRONMENT FOR DEVELOPMENT Initiativet Environment for Development (EfD) bygger upp lokala kompetenscentra inom miljöekonomi runt om i världen, med ett särskilt fokus på kopplingen mellan miljö och utveckling. EfD grundades av Enheten för miljöekonomi vid Handelshögskolan 2007. För närvarande finns det tolv EfD center runt om i världen i Etiopien, Kenya, Tanzania, Sydafrika, Centralamerika, Colombia, Chile, Kina, Vietnam, Indien, USA och i Sverige.

9


HANDELSHÖGSKOLAN LÄRDE MIG

TRO PÅ MIN FÖRMÅGA CARINA HALVORD Läste Internationell ekonomi med fransk inriktning på Handels­hög­ skolan 1983–86. Under studie­perio­ den startade hon student­konsult­ verk­sam­heten Internatio­nella Ekonomers Business Assistance tillsammans med Filip Nilsson (sedermera på Forsman & ­Bodenfors). Hon har ett flertal förtroendeuppdrag, bland annat som styrelse­ ledamot i stiftelsen Rewilding ­L appland, som ska bidra till en ­vildare natur, återskapa försvunna värden, bidra till nya affärs­möjlig­ heter och främja europeisk samverkan. Hon har också initierat projektet Universeum Academy, en lärar­utbildning som idag ingår i de flesta av lärarutbildningsprogrammen på ­Göteborgs universitet.

10

Carina Halvord har rört sig mellan vitt skilda branscher. Från möbler till makeup, till film och reklam, i multinationella organisationer såväl som mindre företag. Nu har hon nu hittat hem – i rollen som VD för Universeum. Första steget i karriären tog Carina Halvord som trainee på IKEA i Paris. Fast besluten att bita sig kvar på företaget nätverkade hon flitigt. När en tjänst som produktchef dök upp sökte hon jobbet och fick det. Småstadstjejen från Värmland gick direkt från trainee till produkt­ chef, mycket tack vare Handelshögskolan. – Min utbildning väckte inte bara lusten att lära, utan också en tro på min egen förmåga, säger Carina Halvord.

Headhuntad av L’Oreal Efter fyra år på IKEA lämnade Carina Paris för Stockholm och ett jobb som produktchef på L’Oreal i Sverige – en nyttig ledarskapsskola på ett förvånansvärt entreprenöriellt företag. Men när det blev dags att bilda familj och maken fick jobb i Kungälv, sa hon upp sig och flyttade till Göteborg. Utan att ha något nytt i beredskap. 


UNIVERSEUM Nordens mest besökta science center. Grundades av Chalmers, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Västsvenska Handelskammaren i syfte att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos barn och ungdomar.

– Om man tror på sig själv och sin förmåga kan man vara lite orädd, det bär jag med mig både från min tid på Handelshögskolan och mina erfarenheter sedan dess.

Att göra nytta på riktigt I Göteborg startade Carina Halvord ett film­ produktionsbolag och jobbade på reklambyrå. Men hon längtade efter ett högre syfte än det rent kommersiella. En dag såg hon att Univer­ seum sökte en marknads- och försäljningschef. Tolv år senare är hon fortfarande kvar, nu som VD. – Det är roligt att gå till jobbet, varje dag. Jag känner att jag bidrar till att göra gott, det är värt varenda timma, säger Carina Halvord.  

Livslångt lärande och hållbarhet för alla Universeums uppdrag är att vara en publik arena där barn och vuxna utforskar världen genom naturvetenskap och teknik, stärker kreativiteten och innovationsförmågan, ökar kunskaperna och aktiverar det kritiska tänkandet. Det långsiktiga målet är att engagera och utmana människor att berika sina liv och agera för en hållbar värld. Carina Halvord menar också att hon även blivit bättre på hållbarhet privat, tack vare sitt jobb. – Vi som har förmånen att vara välinformerade har en viktig uppgift: att se till att fler gör små kloka val i vardagen.

11


HANDELSHÖGSKOLANS PARTNERFÖRETAG Senior Partners: AB Volvo AB SKF Andra AP-fonden Carl Bennet AB Elanders AB Handelsbanken PWC AB SEB Stena Metall AB Stena AB Sparbankerna Västsverige Trafikverket Volvo Car Group Västra Götalandsregionen Västsvenska turistrådet

Associate Partners: AstraZeneca Deloitte Göteborg & Co Göteborgs Hamn AB Hogia AB KPMG Liseberg Länsförsäkringar Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB SCA Hygiene Products Sjätte AP-fonden Svenska Mässan Swedbank

SVENSKARNA UNDERSKATTAR MATSVINNET Svenska folket slänger stora mängder mat – och vi underskattar mängderna. Det visar den årliga Konsumtions­ rapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan. Vi slänger nästan en halv miljon ton ätbar mat varje år, eller 46 kilo per person. Undersökningen visar också att konsumtionen av möbler och inredning ökat kraftigt i Sverige under senare år. Ur hållbarhetssynpunkt är det proble­ matiskt att konsumenten underskattar storleken på inredningskonsumtionen och matsvinnet, även om konsumtion av miljömärkt och ekologiskt ökar.

MARITA BLOMKVIST NY I BOKFÖRINGSNÄMNDEN Regeringen har utsett universitetslektor Marita Blomkvist till ledamot i Bokförings­nämnden 2017–2019. Nämnden är statens expertorgan på redovisnings­området och ansvarar för att utveckla god redovisningssed. Marita Blomkvists forskning fokuserar på extern rapportering och revision i privata företag. Hon undervisar i externredovisning och handleder kandidatoch masteruppsatser. Marita Blomkvist har tidigare bland annat varit verksam som auktoriserad revisor.

12

MOBILITET I DEN DIGITALA ERAN Vi har flyttat allt mer av vår tid och våra aktiviteter till den digitala arenan. Nu börjar det också påverka hur vi reser – eller inte reser – till våra arbetsplatser. På Handelshögskolan studerar en grupp kulturgeografer hur vi rör oss i tiden och stadsrummet. Det har länge funnits en förväntning på att distansarbetet ska öka i och med alla digitala möjligheter. Men det är först på senare tid som större förändringar börjar synas i statistiken. – För ett par år sedan kom faktiskt en ökning. I ett av våra projekt tittar vi på vilka effekterna blir när gränserna mellan privatliv och arbetsliv blir mer utsuddade, i takt med att fler börjar jobba hemifrån, säger Bertil Vilhelmson, professor och föreståndare för forskargruppen inom mobilitet.

Förändras stadsrummet? En föreställning om distansarbete är att man kan leva långt bort från stads­kärnor och arbetsplatser, och ändå ta del av arbetsmarknaden. – Vi har också ett forskningsprojekt där vi tittar på hur de rumsliga förutsättning­ arna spelar in. Intressant nog är det mycket som talar för att det är i relativt täta strukturer som distansarbete uppstår. Vi är nyfikna på hur ett ökat distansarbete kan

påverka stadsrummet och i förlängningen även stadsplaneringen som strävar efter ökad täthet. Våra städer har ju glesats ut enormt i takt med bilens transportmöjlig­ heter, säger forskaren Erik Elldér.

Vart tar tiden vägen? Ytterligare ett forskningsprojekt undersöker hur tidsanvändning påverkas när vi lägger mer tid på virtuell kommunikation. – Skärmtiden har ökat våldsamt, inte bara bland unga. Vi lägger två timmar per dygn åt internetbaserade aktiviteter bara i hem­ met. För tio år sen var det en kvart. Vi vill veta vilka aktiviteter som trängs undan, på vilka platser, och om vi får en ökad frag­ mentering eller ändrade sociala kontakt­ mönster, säger forskaren Eva ­Thulin.

MOBILITETSGRUPPEN En forskargrupp inom kulturgeografi på Institu­ tionen för ekonomi och samhälle. Gruppen forskar om människors dagliga resor och om hur vi använder informations- och kommunikationsteknik för att nå andra platser.


KRÄVANDE UTBILDNING FÖR

CHEFER SOM VILL MER Executive MBA är ett ledarprogram för chefer som redan är specialister inom sina områden. Här breddar deltagarna sin kompetens för att kunna engagera sig i varje typ av strategiskt initiativ på ledningsnivå. – Vi ger en djupgående orientering inom alla de områden man behöver för att kunna växa och ta större ansvar. Strategi, organisationsstruktur och kultur, ledarskap, förändringsledning, internationella affärer, redovisning, HRM och digitalisering är bara några exempel, berättar Håkan Ericson, vd för GU School of Executive ­Education vid Handelshögskolan.

Sveriges enda AMBA-ackrediterade program Handelshögskolans Executive MBA-program är det enda i landet med den prestigefyllda ack­ rediteringen från AMBA, Association of MBAs. Det innebär att programmet är kvalitetssäkrat genom att ha utvärderats på djupet och jämförts med alla de allra bästa i världen. – En viktig del i ackrediteringen är att säkra att programmet utvecklar deltagarna och deras företag maximalt. Det sker genom att de kontinu­ erligt uppmanas att tillämpa nya kunskaper i sina företag, säger Håkan Ericson.

Erfarenhet som berikar Utbildningen är helt på engelska och går på deltid över 21 månader. Intresset är stort för de 30 platserna; den omgång som startade hösten 2016 blev fulltecknad. – Eftersom en stor del av lärandet sker mellan deltagarna har vi strikta antagningskrav. Alla måste kunna bidra med egna intryck och erfaren­ heter i diskussioner och projektarbeten. Våra deltagare har i genomsnitt drygt 10 års ledarerfa­ renhet vid programstart, säger Håkan Ericson.

Utmanande men roligt Två av deltagarna i EMBA årgång 2016 är Anna Appelqvist som är Brand Director på Gina Tricot och Mikael Helmer, som är Global Business Development Manager på Emerson. – Det är en rejäl utmaning, men också väldigt inspirerande, och en stor fördel att få lära känna de andra i gruppen, säger Mikael Helmer. – Jag tänker ofta att jag borde ha gjort det här för länge sen, säger Anna Appelqvist.

EXECUTIVE MBA En engelskspråkig managementutbildning på deltid för yrkesverksamma personer i ledande positioner. Det är ­Sveriges enda MBA-utbildning som är ackrediterad av Associa­ tion of MBAs (AMBA). Under 21 månader får deltagarna tillgång till de senaste rönen inom managment och utmanas att använda sina nya insikter i sin dagliga verksamhet. Nästa programstart sker den 5 oktober 2017. www. guexed.com

13


JOHAN MALMSTEN – MECENAT I RAKT NEDSTIGANDE LED

Namnet Malmsten är intimt förknippat med Handelshögskolan – här finns både Malmstensalen, Malmstensvåningen och ”the Malmsten Award” för bästa masteruppsats. Men faktum är att familjen Malmsten, genom en donationsstiftelse, ligger bakom betydligt mer än så.

1983 donerade grosshandlaren Erik Malmsten 100 miljoner kronor till en stiftelse med uppgiften att ”främja vetenskaplig ekonomisk forskning och utbildning vid Göteborgs univer­ sitet”. Sedan dess har stiftelsen varje år delat ut en summa pengar till olika satsningar vid Handelshögskolan. Sonen Johan Malmsten är nu ordförande. – Pappa var inspirerad av göteborgska köpmän som Sahlgren, Dickson och Chalmers och ville göra något liknande för staden. Stiftelsen upp­kallade han efter sin farfar ­Richard C. Malmsten, som var en av dem som lade grunden till ­familjens förmögenhet, den förste som flyttade till ­Göteborg, berättar Johan Malmsten.

Hur har du ­hållit uppe engagemanget för stiftelsens arbete i så många år? – Jag har alltid varit lite skeptisk mot fackidioti. Jag tror på bredd vad gäller erfarenheter och bildning och det här är en erfarenhet som jag inte skulle få någon annanstans. Det är en inställning som jag delar med Handelshögskolan som ju ­strävar mot tvärvetenskap, internationalitet och att förstå på djupet. Det är också extra viktigt i dessa tider med faktaresistens och ”fake news”. Den akademiska världen måste försvara den vetenskapliga metoden. Visa att det är skillnad på fakta och åsikt. Genom mitt arbete här kan jag vara med och bidra på ett hörn, säger Johan Malmsten.

Starten för den moderna Handelshögskolan

Avkastning för ett evighetsperspektiv

I början av 80-talet var Handelshögskolan en splittrad verksamhet utspridd inom universitetet och även geografiskt över staden. Det fanns krafter som ville återskapa en samlad Handels­högskola och stiftelsen blev ett viktigt stöd för dessa. – Fakulteten kunde återfödas bland annat med hjälp av de här pengarna. Till exempel började man projektera de byggnader som vi nu sitter i. Och sedan dess har stiftelsen fortsatt att varje år donera stora summor till olika projekt och satsningar som skolans ledning ser främjar verksam­ heten, säger Johan Malmsten.

Stiftelsens stora utmaning just nu är annars att få kapitalet att växa i ett läge med minusränta och osäker marknad. – En stiftelse av det här slaget ska ha ett evighetsperspektiv så vi kan inte knapra för mycket på kapitalet. Därför måste vi försvara kapitalbasen genom att justera placeringarna, banta de årliga anslagen lite och vänta på en tid när räntorna går upp, säger Johan Malmsten.

Skeptisk mot fackidioti Johan Malmsten är nu inne på sitt 34:e år som styrelseledamot i stiftelsen Richard C Malmstens minne, varav 22 år som ordförande. Nyligen blev han också ordförande i Handels­ högskolans Råd, sammansatt av näringslivsrepresentanter och ett bollplank åt rektor. Hans egen yrkesbakgrund är som psykiater och psykoterapeut, med en doktorsexamen inom neurofysiologi. Sedan många år är bostadsorten ­Stockholm.

14

STIFTELSEN RICHARD C. MALMSTENS MINNE Bildades 1983 genom en donation från Erik Malmsten. Stiftelsen namngavs efter hans farfar, Richard C. Malmsten som 1877 grundade grosshandels- och agenturfirman Malmsten & Bergvall i Göteborg tillsammans med Gustaf Bergvall. Ur bolaget utvecklades bland annat Apotekarnes Droghandelsaktiebolag (ADA) och läkemedelsföretaget Pharmacia. Stiftelsen har stöttat Handelshögskolan med stora anslag till så väl forskning som utbildning, exempelvis inrättandet av gästprofessurer, den internationella masterutbildningen, ett antal enskilda forskningsprojekt, konstnärlig utsmyckning och inte minst byggnaden på Vasagatan 1.


JOHAN MALMSTEN Medicine doktor. Ordförande i Stiftelsen Richard C. Malmstens minne, där även brodern Claes Malmsten är ledamot. Han blev 2009 utnämnd till hedersdoktor för sitt stora engagemang i Handels­hög­skolans utveckling och tilldelades 2016 Handels­hög­skolans utmärkelse Pro ­Studio et Scientia – för engagemang och vetenskap.

15


NYA HEDERSDOKTORER Handelshögskolan har utsett Asha Ramgobin, Human Rights Development Initiative i Sydafrika, och Bernardita Núñez, Terrafem Sverige, till juris hedersdoktorer för deras mångåriga engagemang i och stora kunskap om att stärka människors rättigheter och liv. Deras erfarenheter var ovärderliga i arbetet med att bygga upp den så kallade Rättspraktiken vid Juridiska institutionen.

UNGA ALUMNER UPPMÄRKSAMMADE Ann Sofie Gullbring, Getinge Group, och Zuzan Ismail, Setterwalls Advokatbyrå, utsågs till Årets unga alumner 2016. Med utmärkelsen vill Handelshögskolan uppmärksamma och uppmuntra sina tidigare studenters insatser i näringsliv och samhälle, men också inspirera blivande och nuvarande studenter.

PRESTIGEFULLT REDOVISNINGSPRIS TILL STEN JÖNSSON Som förste europé har Sten Jönsson, forskare vid Handels­högskolans Gothenburg Research Institute, fått The Anthony G. Hopwood Award for Academic Leadership – en av de finaste utmärkelserna inom redovisning.

16

RÄTTSHISTORISK FARTYGSEXKURSION

VINNARE AV VENTURE CUP

23 juridikstudenter under ledning av professor Lars-Göran Malmberg har deltagit i en rättshistorisk fartygsexkursion till Grisbådarna – det tidigare så dramatiska gränsområdet mellan Sverige och Norge. Utifrån internationell rätt lärde sig studenterna att dra gränser i havet mellan nationer.

Handelshögskolans alumn Johan Brunedal och hans kollegor i Buildsafe utsågs till totalvinnare och Sveriges Nästa Tillväxtföretag i affärsplantävlingen Venture Cup 2016. Johan Brunedal har läst Ekonomprogrammet med kinesisk inriktning och därefter masterprogrammet International Business and Trade.


DEN VÄRLDSKÄNDE FRANSKE NATIONALEKONOMEN Philippe Aghion besökte Handelshögskolan i samband med sitt ­Sverigebesök där han tog emot priset Global Award for Entrepreneur­ ship. I sin föreläsning på skolan betonade han betydelsen av en ekonomisk tillväxt som inte bidrar till ojämlikhet och tillgång till god utbildning för att få fram nya innovatörer.

“WHAT CAN BE DONE TO MAKE A DIFFERENCE?” Handelshögskolans tävling för presumtiva studenter från hela Europa med intresse för ekonomi och hållbarhet lockade 581 deltagare. De fick bland annat svara på vad deras första hållbarhetsinsats skulle vara som högt uppsatt person inom en stor organisation. Vinnare blev Nyasha Duri, 19 år från London, som visade stor kunskap inom området och föreslog en process där crowd sourcing av personalens idéer stod i fokus.

ENTREPRENÖRSSTUDENTER VANN PITCH-TÄVLING

ÅRETS UNGA ENTREPRENÖR VÄST 2016

Vinnare av ALMIs pitch-tävling 2016 var fyra studenter från Handelshögskolans mastersprogram i entreprenörskap: Ebba Bergbom Wallin, Victor Göthensten, Maria Lundin och Eike Bausback. Studenternas idé är att erbjuda konsument­ leasing av barnvagnar till föräldrar.

är tidigare masterstudenten Erik Gatenholm, grundare av CELLINK. Affärsidén handlar om att 3D-printa fullt fungerande mänskliga organ och vävnader. Erik Gatenholm har en bakgrund på Virginia Tech och studerade sedan masterprogrammet Innovation and Industrial Management på Handelshögskolan.

17


Min forskning visar att chefer med starka nätverk har högre lön, men också att företagen presterar bättre under deras ledning.”

PERSONLIGA NÄTVERK

PÅVERKAR AFFÄRERNA PÅ FLERA PLAN JOANNE HORTON Professor vid University of Exeter. Tidigare lektor vid London School of Economics. Joanne Horton doktorerade vid University of Wales, Aberystwyth, och har tidigare arbetat för KPMG i London, OECD och EU-kommis­ sionen. Aktuell som gästprofes­ sor på Handelshögskolan ­perioden 2014–2018.

18

Tack vare satsningen Visiting Professor Pro­ gramme har Handelshögskolan ständigt ett antal internationella forskare på besök. En av dem är Joanne Horton från Exeter University i England. Hennes forskning kretsar framför allt kring hur sociala relationer och nätverk påverkar företagens affärer. – Min forskning visar att chefer med starka nätverk har högre lön, men också att företagen presterar bättre under deras ledning. Det finns också forskning som visar att personliga nätverk påverkar hur innovativt ett företag är. Innovation handlar ju ofta om att kombinera befintliga idéer och ge dem en twist, och den

chansen ökar med ett bredare kontaktnät, säger Joanne Horton.

Sök utanför dina vanliga jaktmarker Som expert i ämnet är Joanne Horton ofta ute och föreläser och hon ger alltid samma tips till människor som vill utveckla sina sociala nätverk. – Nätverka med människor du normalt inte skulle ta kontakt med. Det är lite jobbigare efter­ som vi känner oss trygga med såna som liknar oss själva, men det är här du får ny information och lär dig nya saker. Undvik att skapa fler kon­ takter i grupper som du redan är kopplad till. Det tar trots allt tid att underhålla alla relationer.


Det finns en studie av sociologen Granovetter där han följer människor som söker nytt jobb. Det visade sig att de invanda nätverken inte gav så mycket. De har ju samma information som du. Det var mer effektivt att söka sig utanför den vanliga gruppen, eller prata med någon som man inte har hört av sig till på 20 år, säger Joanne Horton. Hon menar också att hon lever som hon lär, i alla fall i yrkeslivet där hon arbetar tvärveten­ skapligt i nära samarbete med till exempel sociologer, beteendevetare och IT-analytiker.  

Svenska golfnätverk under lupp

Under sin sejour på Handelshögskolan ska Joanne Horton också ägna sig åt nya, spännande projekt. Ett handlar om att undersöka om företag och organisationer faktiskt blir mer framgångs­ rika om nyckelpersoner är medlemmar i en golfklubb. – Det sägs ofta att det är på golfbanan det görs affärer, att det är där framtida sammanslag­ ningar diskuteras och nya styrelsemedlemmar värvas. Nu ska vi ta reda på om det stämmer. En stor fördel i sammanhanget är att det finns så bra data här i Sverige. Det är viktigt när man

ska undersöka sociala kopplingar. Vi bedriver ett slags detektivarbete där data matchas för att se om vi kan hitta samband, säger Joanne Horton.

Nytt sätt att förutspå konkurser Våra sociala nätverk är idag till stor del digitala. Även här har Joanne Horton intressanta forsk­ ningsprojekt på gång i Göteborg. Hypotesen som ska utforskas är om det går att förutspå konkurser genom att analysera vad som sägs i sociala medier. – Säg att du är anställd på ett företag, men har en känsla av att det inte går särskilt bra. Det f­ örsta du gör är att uppdatera ditt LinkedInkonto. Du kan också vara en underleverantör som berättar för en branschkollega att du inte har fått betalt på sex månader. Vi vill försöka hitta en algoritm som hjälper oss att förvandla den här typen av inlägg, postningar och samtal till förutsägelse. Det finns en modell som använ­ der ekonomiska data för att förutspå konkurser, men den har ganska kort framförhållning. Vi vill undersöka om vi kan se det tidigare genom att avläsa de sociala nätverken på webben, säger Joanne Horton.

VISITING PROFESSOR PROGRAMME Startade 2009 för att få en internationell injektion i forskning och undervisning på Handels­högskolan. 2014 kunde en ny femårs­period initieras tack vare stöd från Elanders AB, Stena AB, Stiftelsen ­Richard C. Malmstens minne och Volvo Group. Hittills har 25 gästprofessorer vitaliserat forskningen och bidragit med relevanta special­ kunskaper till det lokala näringslivet.

19


MATEMATISK FORMEL FÖR SNÄLLHET STERNER OCH ROCKSTRÖM SAMLAR FORSKARE FÖR ATT LÖSA PLANETENS UTMANINGAR Vilka ekonomiska och politiska åtgärder behöver vi för att klara av de globala miljöutmaningarna? Vad kan naturvetare lära av ekonomer och vice versa? Thomas Sterner, professor i miljö­ ekonomi på Handelshögskolan, och Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Center, samlade 25 internationella miljöforskare till workshopen ”Policies for Planetary Boundaries”. Thomas Sterner har för övrigt rankats på nionde plats av de 101 mest inflytelserika opinionsbildarna i Sverige inom hållbar utveckling, av den ledande hållbarhetstidningen Aktuell Hållbarhet.

SVERIGES ENTREPRENÖRIELLA EKOSYSTEM Hur stödjer vi bäst innovationsprocesser? Hur tränar vi företagare för att växa? Hur kan akademin och näringslivet samverka? Och hur bör framtidens universitet se ut? Det är några av de frågor som diskuteras i den nya antologin ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik”. I boken framträder 32 ledande personer inom akademi, näringsliv och myndigheter. Redaktörer är Maureen McKelvey och Olof Zaring vid Institutet för innovation och entreprenörskap på Handelshögskolan. Boken har getts ut av ESBRI och kan laddas ner gratis från deras hemsida.

20

Gästprofessor Martin Dufwenberg från University of Arizona och hans Göteborgskollega Amrish Patel har arrangerat världens ­första konferens om psykologisk spelteori. Det handlar om hur olika psykologiska aspekter kan påverka vårt beteende. Traditionellt har nationalekonomer utgått från att människors beteende baseras på egen vinning – och bortsett från betydelsen av exempelvis känslor. Det är problematiskt eftersom känslor ofta styr beteende och utfall. Martin Dufwenberg har också tagit fram en matematisk formel för snällhet. Den bygger på reciprocitetsteori, där personer antas vara snälla om andra är snälla, och vice versa. En nyckelaspekt är personens avsikt: – Anta att jag spiller kaffe på dig. Är jag snäll? Om du skall kunna reagera på ett lämpligt sätt måste du först veta svaret på den frågan. Svaret är olika, beroende på om jag gjorde det med flit eller av misstag. Metoder från psykologisk spelteori är användbara för att formulera detta.

FORSKARE VILL INFÖRA ALLMÄNNA TBE-VACCINATIONER Det är dags att överväga subventionerade vaccinationer mot det fästingburna viruset TBE och utreda kostnadseffektiviteten i att införa TBE-vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det anser några forskare vid Sahlgrenska akademin tillsammans med Daniel Slunge, doktorand på Handelshögskolan. I Sverige rekommenderas idag TBE-vaccin till boende i riskområden och till personer som vistas mycket i skog och mark i dessa områden. Var och en måste själv fatta beslut om vaccinering, och stå för kostnaden. Studier visar att individens inkomst har en signifikant påverkan på vaccinationsviljan och Daniel Slunge uppskattar att vaccinationsgraden hos låginkomsttagare i TBE-riskområden bara är 15 procent, jämfört med 50 procent hos höginkomsttagare.


AFFÄRS­MODELLERNA MÅSTE DRIVA MOT HÅLLBARHET FNs 17 globala hållbarhetsmål ställer tuffa krav för framtiden. Volvokoncernens hållbarhetschef Niklas Gustafsson menar att det är möjligt att nå dem, om det privata näringslivet kommer med på tåget. Men det räcker inte med snygga hållbar­hets­rapporter. Affärsmodellerna måste vridas om för att driva i rätt riktning. Som ofta när det gäller riktigt stora utmaningar är det tätare ­samarbete och bredare lösningar som är vägen framåt. – Hållbarhetsmålen klarar man inte bara med samhällsmedel. Det krävs enorma investeringar för att nå de 17 målen. Politik, akademi och näringsliv måste jobba tillsammans. Vi har bra förutsätt­ ningar för det här i Sverige. Det finns ett stort intresse för hållbarhets­ frågor och akademin är utsökt bra på att förstå industrins utmaningar, säger ­Niklas Gustafsson.

Fokus på fyra av målen Volvo Group har valt ut fyra hållbarhetsmål som man nu fokuserar på och anpassar sina affärsmodeller efter. Hållbara städer och trafik­ säkerhet är två exempel. – Den stora utmaningen finns i utvecklingsländerna. Ta urbani­ seringen i Indien till exempel. Man säger att fler människor än hela ­Europas befolkning kommer flytta från landsbygd till städerna. Det kommer att behövas en del transporter eftersom även framtidens ­städer kommer behöva persontransporter, godstransporter och sop­ bilar. Vi bygger världens förmodligen säkraste och renaste bussar och lastbilar idag men de är också ganska dyra. Vi måste hitta lösningar så att de når längre ut i samhället. – Jag säger till studenterna, gå inte till Google, Tesla eller Spotify om ni vill göra något inom hållbarhetsområdet. Kom till oss. Vi kör fortfarande med 98 procent diesel. Här kan ni verkligen göra skillnad. Vi kommer att behöva människor som är duktiga på att se system­ lösningar och skapa affärsmässig samverkan.

Hållbarhet i en motordriven organisation Hur är det då att vara hållbarhetsansvarig i en så tydligt motordriven organisation som AB Volvo? Niklas Gustafsson är glad men inte nöjd: – Visst, vi har fått jobba hårt för att få hela värdekedjan att förstå hur trender och lagstiftning inom hållbarhetsområdet kommer att påverka vår affär på sikt. Men vi har kommit väldigt långt och är på väg att få hela företaget att tänka hållbarhet. Vi har hundratals motor­ingenjörer som jobbar med att skruva ner kväveoxidutsläppen ett par tusendels gram. Jag vill få dem att inse att det inte bara handlar om att möta ­lagkraven, utan att det är hela vår framtid, både för vårt företag och för världen som står på spel.

NIKLAS GUSTAFSSON, VOLVO GROUP Hållbarhetschef för Volvo Group. Ordförande i Volvo Group ­Academic Partner ­Programme, där Handelshögskolan ingår som ­Preferred Talent Partner och Preferred Learning Partner. Volvo Group är Senior Partner till ­Handelshögskolan.

21


DAGS FÖR ETT

ÅLDERSMEDVETET LEDARSKAP  ? Den åldrande befolkningen är en av våra stora samhällsutmaningar. På det nya, tvärvetenskapliga forskningscentret AgeCap belyser man frågorna från flera håll. Professor Ewa Wikström studerar vad som händer på våra arbetsplatser när vi närmar oss pensionsåldern. Frågorna om åldrande och pensionering är ständigt aktuella i debatten. Pensionssystemet är i gungning, samtidigt som dagens 70-åringar är friska och pigga och vissa yrkesgrupper har arbetskraftsbrist. – Sannolikt är det så att förutsättningarna på arbetsplatsen, både de rent fysiska och när det gäller organisatoriska förhållanden, attityder och värderingar, påverkar hur och när vi pensionerar oss. Men det finns väldigt lite forskning kring området, säger Ewa Wikström.

Jobbar tillsammans med företagen I ett projekt bjöd Ewa Wikström och hennes kollegor in organisationer till rundabordssamtal. Kriteriet var att man jobbade med någon form av åldersmedvetet ledarskap. – Vi fick ett enormt gensvar, både från det offentliga och det p ­ rivata. Nu har vi samlat sju organisationer som under ett antal år ska samtala om frågorna. Det är både ett sätt att lära av varandra och en möjlighet att hitta bra projekt som vi kan studera i skarpt läge, säger Ewa Wikström.

Några resultat i sikte? Ett antal fallstudier är nu på gång. Det är för tidigt att presentera analyser och data, men man kan redan nu se intressanta mönster. – Vi kan till exempel se vilka teman som kommer upp i diskussionerna. Det är slående hur lite de faktiskt pratar om ålder. Samtalen handlar mer om brist på arbetskraft, om tyst kunskap och kompetensöverföring. Jag tycker vi har anledning att fundera över vilka signaler vi skickar när det gäller arbete och ålder. Ses äldre medarbetares kompetens som en tillgång i organisationen, eller har förlängt arbetsliv enbart kommit att bli en fråga om arbetskraftsbrist? avslutar Ewa Wikström.

EVA WIKSTRÖM Ewa Wikström är professor i organisation på Företagsekonomiska institutionen. Hon disputerade 2000 med en avhandling om kommunikation och samarbeten i projektorganisering.

22


HANDELS FINANCE – RIVSTART FÖR STUDENTDRIVET KONSULTBOLAG Företag som HandelsConsulting, HandelsMarketing och Handelsjuristerna har funnits i många år. Nu är det dags för HandelsFinance – ett nytt studentdrivet konsultbolag som erbjuder marknaden prisvärda tjänster och studenterna praktisk erfarenhet. Bolaget har bara varit igång en kort tid men organisationen är redan bemannad och ett par uppdrag är bärgade. – Vi har fått in några bokslut och bok­ förings­uppdrag och inte minst hållbar­hets­ redovisningar. Det är en regel­förändring som vi tror kan ge oss mycket jobb framöver, säger Selma Harki, VD för HandelsFinance.

– De vi anställer läser i regel sin master­ utbildning eller åtminstone tredje året på kandidaten, oftast med inriktning på redo­ visning. Och så är de förstås drivna personer som vill lära och utvecklas. Vi räknar med att snart anställa fler eftersom det är så stor efterfrågan, säger Antor Ullah som är vice VD i bolaget.

Drivna studenter i slutet av utbildningen

Gärna uppdrag inom finance

Så här långt har elva studenter rekryterats i en noggrann process. Studentkonstulterna kommer att vika cirka tio timmar i veckan åt HandelsFinance.

Verksamheten har två ben: accounting och finance. Hittills har det huvudsakligen ­kommit in uppdrag inom redovisning. – Jag skulle gärna vilja få in några uppdrag inom corporate finance också. Vi ­kanske

inte kan göra hela projekt här, men vi kan vara med i arbetet med till exempel investe­ ringskalkyler eller kassaflödes­analyser, säger Selma Harki.

Ambitiöst tillväxtmål Företagsledningen sitter på sina poster i ett år, sen är det dags för andra krafter att prova på rollen. – Vi ska ha 20 anställda och få en jämn och hög beläggning innan året är slut. Det är ambitiöst men inte omöjligt. Vi fixar det, avslutar ledarduon Selma Harki och Antor Ullah.

23


DE STORA FRÅGORNA

LÖSER VI BÄST TILLSAMMANS Ju mer komplexa samhällsutmaningar vi står inför, desto viktigare är det att jobba över disciplingränserna för att tackla dem. Handelshögskolan har en av landets starkaste forskningsmiljö inom det ständigt aktuella ämnet godstransport och logistik. Johan Woxenius, professor i logistik, ser tvärvetenskapen som en förutsättning för framgång. Handelshögskolan har ett starkt forskarteam inom området transport och logistik, särskilt när det gäller samspelet mellan godstransporter och det omgivande samhället. Nu är Handelshög­ skolan den naturliga arenan för ett antal stora ­forskningsprojekt.

Samarbete över gränserna berikar Även om kompetensen finns i korridoren så söker teamet ständigt tvärvetenskapliga samarbeten för att bli ännu bättre. – Transportfrågorna är väldigt komplexa, ofta ligger en samhällsutmaning i grunden. Det är just i de här projekten vi behöver gå in med olika discipliner. Ta ett ämne som självkörande bilar till exempel. Det räcker inte med ett gäng fordons­ ingen­jörer för att hantera en sån fråga. Tvärveten­ skapen är helt enkelt en nödvändighet för att lösa utmaningarna. Sen är det ju väldigt roligt att jobba så också, säger Johan Woxenius.

Tre tunga projekt i pipen Förra året initierades tre spännande projekt där bland andra jurister, nationalekonomer, logistiker och systemvetare jobbar tillsammans med Handels­hög­skolan som bas. – Vi har ett projekt om farligt gods där vi studerar regelverk och informationsflöden. Här handlar det mycket om att väga samhälls­ intressen mot kommersiella intressen. Sen har vi projektet Supply Chain Finance som handlar om hur vi kan värdera varor när de befinner 24

sig i transportkedjan och göra det enklare för ­företag att handla med varandra med hjälp av digitaliserade transportdokument. Och så har vi ett projekt där vi undersöker miljöstyrande avgifter och incitament för hamn­verksamheter med särskilt fokus på landtransporterna, ­berättar Johan Woxenius.

Även samhällsaktörerna är ombord I dagens forskning är det viktigt att ha med ­industrin eller någon samhällsföreträdare i ­projekten, inte minst för att få finansiering. Även här har Johan Woxenius och hans kollegor varit ­framgångsrika. – I samtliga projekt har vi både stora samhälls­ organisationer och företag som engagerar sig. Vi är riktigt bra på det om man jämför inter­natio­ nellt. Det handlar delvis om att vi verkligen förstår praktiken, att vi har labbet ute i verkligheten och inte bara jobbar teoretiskt. Det är en bra utgångs­ punkt för att åstadkomma saker ihop, säger Johan Woxenius.

I forskningsfronten Johan Woxenius kom till Handelshögskolan från Chalmers för snart tio år sedan, och han har inga planer på att vända tillbaka eller sadla om. – Ju äldre jag blir, desto mer ökar mitt intresse för samhällsfrågor. Jag trivs verkligen i min ­akademiska roll och känner att vi är med och bidrar i den internationella forskningsfronten, avslutar Johan Woxenius.


JOHAN WOXENIUS Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan. Han blev civilingenjör i Industriell ekonomi på Chalmers 1991, disputerade 1998 och utnämndes till docent 2006. Johan Woxenius leder Göteborgs universitets del av kompetenscentren Lighthouse inom sjöfart och Northern Lead inom logistik, liksom det strategiska forskningsområdet Transport. Dessutom är han ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) samt medlem i ett antal vetenskaps- och redaktionsråd.

25


ADVOKATEN SOM SADLADE OM TILL

BOLAGSJURIST Karriären var tydligt utstakad: toppbetyg, magisteruppsatsen publicerad och jobb direkt efter examen på den välrenommerade advokatbyrån. Men när det var dags att börja fundera på att satsa på ett delägarskap sadlade Bita Pourmotamed om och blev bolagsjurist på AkzoNobel.

BITA POURMOTAMED Utexaminerad från Handels­ högskolan år 2008 och arbetade därefter på Mannheimer Swartling Advokatbyrå fram till 2016. Hennes magisteruppsats om dubbelregistrering av fartyg publicerades av ett tyskt förlag 2011. Har haft uppdrag som styrelse­sekreterare för flera bolag inom näringslivet. ­Nominerades till Handelshögskolans Unga Alumn 2013 och arbetar sedan 2016 som Senior Legal Counsel på AkzoNobel.

Efter nästan åtta år på Nordens största advokatbyrå Mannheimer Swartling ville Bita Pourmotamed testa något annat. Även om hon trivdes med byrå­ livet och arbetet, främst inom gruppen för företags­ överlåtelser, fanns ett sug efter att komma närmare det kommersiella beslutsfattandet i ett företag.  – När du kommer in som konsult är det kom­ mersiella beslutet ofta redan fattat. Din roll är att identifiera risker och klä den kommersiella överens­ kommelsen i juridiska termer. Jag var nyfiken på att komma närmare affärsbesluten, men också på att se resultatet av mitt arbete. Därför sökte jag jobb som bolagsjurist, säger Bita Pourmotamed.

Arbete med många roller Nu har hon varit drygt ett år på sitt nya arbete. AkzoNobel är en global koncern med huvudkontor i Amsterdam. Totalt består juristfunktionen av cirka 80 personer och Bita jobbar i tät kontakt med övriga kollegor i världen.

– Jag har en bred roll med många olika frågor som hamnar på mitt bord. Ofta handlar det om att förhandla kommersiella avtal och då är ett lösnings­ orienterat och pragmatiskt synsätt nyckeln. Det händer också att jag får agera som ombud i tvister eller jobba med ett rättsområde där jag inte är specialist. Jag får arbeta väldigt självständigt och hantera olika utmaningar och det gillar jag, säger Bita Pourmotamed.

Bredare utbildning på Handels Juridikstudierna började på universitetet i Lund, men Bita Pourmotamed upplevde att Handelshög­ skolan erbjöd en bredare utbildning. – Det fanns ett större affärsjuridiskt fokus här och Handelshögskolan hade bättre kontakter med näringslivet. Jag blev ordentligt rustad för mitt kommande yrkesliv.

SEX AV GÖTEBORGS TIO FRÄMSTA TALANGER KOMMER FRÅN HANDELSHÖGSKOLAN

GÖTEBORGSFRAMGÅNGAR I INTERNATIONELL DOMSTOLSTÄVLING

Talangnätverket 4potentials har korat Årets talang i Göteborg 2016 och utsett stadens tio främsta talanger under 45 år. Vinnaren och ytterligare fem har en bakgrund på Handelshögskolan. Salomeh Tafazoli är Årets talang. Hon är Head of Business Unit Commercial på Car-O-Liner Group AB. Redan 2010 utsågs hon till Framtidens kvinnliga ledare. Övriga alumner från Handelshög­skolan på listan är: Susanne Ehnbåge, vd, SIBA AB; Julia Norinder, HR Director, Assistant Director ­General, Sida; Lina Winkler, vd, HjälpmedelCenter Sverige AB; F ­ redrik Lycke, Head of Supply Chain, Victor Hasselblad AB och Märta Jansdotter, vd, Gröna gårdar AB.

European Law Moot Court Competition (ELMC) är en av världens mest omfattande och prestigefulla studenttävling i EU-rätt. 2016 tog Göteborgs­studenterna Johan Lindberg, Matilda Lindén och Julia Norén hem andrapriset i finalen som genomfördes i EU-domstolen i Luxemburg. I början av 2017 välkomnade Handelshögskolan en av regionfinalerna i ELMC. Under två dagar samlades 13 lag från Europa och Nordamerika för att mötas i rättegångar om ett fiktivt rättsfall inför några av Europas mest framstående jurister.

26


KRISTIAN BOLIN Professor i hälsoekonomi och sedan 2014 föreståndare för CHEGU, Centrum för hälsoekonomi vid Göteborgs universitet – Sveriges enda centrum för hälsoekonomisk forskning.

Medieflödet är fullt av hälsoråd. Varje dag får vi tips om hur vi ska förhålla oss till sådant som omättat fett, kolhydrater eller ­gluten. Men uppgifterna är ofta motstridiga. Vem ska man tro på? – Den vetenskapliga evidensen för de påståenden som görs är i bästa fall tunn och i de flesta fall otillräcklig. Det är en stor samhällsutmaning att öka kunskapen om vad som är bra och inte bra, säger Kristian Bolin, föreståndare för Centrum för hälsoekonomi på Handelshögskolan.

Beteendefrågor allt viktigare Hälsoekonomin använder ekonomiska ­teorier och metoder i hälsosammanhang. Traditionellt sett handlar det ofta om att räkna på kostnader och effekter av olika insatser, som till exempel nya behand­ lingsformer eller utökad gymnastik­ undervisning i skolan. Nu är även vårt hälsobeteende under lupp. – Det fattas inte bara kunskap om vad som faktiskt är bra för oss. Vi vet heller inte särskilt mycket om hur vi får människor att långsiktigt ändra sina beteenden. Det är därför det är så viktigt med forskning inom ämnet, säger Kristian Bolin.

Samarbete för kunskap Centrum för hälsoekonomi är ett av få ställen i landet där man har en koordinerad ansträngning när det gäller hälsoekonomi. – Här har vi både disciplin­ överskridande forskning och samarbete med användare utanför akademin i ett levande kluster. De flesta projekt utgår från kliniska studier och har både hälsoekonomer och medicinare ombord. Just nu studerar vi till exempel vad livsvillkoren under de tidiga levnadsåren får för utfall senare i livet, säger ­Kristian Bolin.

VÅRT

HÄLSOBETEENDE UNDER LUPP

Varför röker vi när vi vet att det är farligt? Varför motionerar vi inte fast vi vet att det är nyttigt? Och hur mycket kolhydrater bör vi egentligen äta för att fungera på bästa sätt? Forskningsområdet hälsoekonomi har många kunskapsluckor att fylla.

27


PENSIONSSPARARE VILL HA STÖRRE ANSVARSTAGANDE Ska pensionsförvaltare bara ta hänsyn till maximal avkastning? Inte om du frågar pensionsspararna själva. De flesta tycker att pensionsförvaltare borde ta etiska, sociala och miljö­ mässiga hänsyn i sin förvaltning. Och det är psykologi snarare än ekonomi som avgör inställningen i frågan, visar forskaren Magnus Jansson vid Gothenburg Research Institute på Handels­högskolan. Hälften tycker exempelvis att etiska hänsyn ska tas även om det inte ökar avkastningen.

HANDELSHUSENS GÖTEBORG Tidiga handelshus och deras familjer står i centrum i den nya boken ”Bundna former och fria flöden”. Läsaren möter handelshus engagerade på 1600- och det tidiga 1700-talets Europamarknad – före Svenska Ostindiska Compagniets tid – och får blicka in i en förindustriell handelsverksamhet med flöden av människor, varor, tjänster, krediter, ­fartyg, fartygsnamn och transportörer. På den göteborgska handelsscenen står inte bara manliga handelsmän. Där finns även de kvinnor som handlar med kapitalkrävande produkter som stångjärn och viner. Boken är skriven av Christina Dalhede, docent i eko­nomisk historia.

NATIONALEKONOMER SAMLAS I GÖTEBORG 2016 samlades 120 i ­Sverige verksamma nationalekonomer på Handelshögskolan för att ta del av ny forskning och nätverka med var­andra. Bredden på forskningsämnen som presenterades var stor: från hälsa, utveckling och migration till arbetsmarknad, utbildning och miljö. I september 2017 väntar en annan stor konferens, 12th Nordic Conference on Behavioral and Experimental Economics, och i juni 2018 är det dags för världskongressen inom miljö- och resursekonomi, WCERE, med omkring 1200 deltagare.

28

JURIDIK FÖR STJÄRNFAMILJER Svensk familjelagstiftning utgår från ett konservativt familjeideal där äktenskapet mellan man och kvinna utgör norm. Effekten blir att familjejuridiken ofta är onödigt svår för alla som lever i andra former av familjebildningar. Den nya boken Stjärnfamiljejuridik hjälper till att reda ut begreppen. Begreppet stjärnfamilj lanserades som en inkluderande benämning för alla typer av familjekonstellationer. Boken ”Stjärn­ familjejuridik: svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv” används redan som kurslitteratur för juridik­studenter och även ute i yrkeslivet. Förra året fick Erik Mägi och författarkollegan Lina-Lea ­Zimmerman pris för sin bok. – Det fanns ingen samlad kunskapskälla för vad som egentligen gäller för olika familjer, exempelvis föräldraskap för trans­ personer, säger Erik Mägi.

Vem är egentligen förälder? Idag forskar Erik Mägi vidare på temat. I sitt avhandlingsprojekt undersöker han vem som anses vara förälder enligt lagen, och sam­bandet mellan lagstiftningen och våra samhälls­normer. Erik Mägi förtydligar: – Familjer som följer normen får en enkel lagstiftning och förutsägbara regler. Men ju mer man bryter mot samhälls­normerna, desto mer komplicerad blir ­lagstiftningen.

När majoriteten är ett undantag En huvudregel i föräldrabalken säger: om modern är gift med en man så anses han vara barnets far. Men idag gäller det bara ungefär en tredjedel av de barn som föds i Sverige. Hjälper lagstiftningen till att upprätthålla normer som inte längre är självklara i samhället? Erik Mägi menar att det finns tydliga samband. Och att lagstift­ ningen ibland kan undgå granskning för att den är så komplicerad. Men en förändring kan vara inom räckhåll. – Det är många som tycker lagstiftningen är otidsenlig, så det här ska vi väl fixa. Det är bara en tidsfråga, säger Erik Mägi.

ERIK MÄGI Erik Mägi är doktorand i civilrätt och undervisar i familjerätt, arbetsrätt, diskrimineringsrätt och praktisk humanjuridik. Dessutom håller han på med en granskning av Juristprogrammet utifrån ett normkritiskt perspektiv, rapport planerad under våren 2017.


ENTREPRENEURIAL

BUDDIES Handelshögskolan söker ständigt efter möjligheter att bidra till samhälls­utmaningar, som till exempel integrationsfrågan. ­Satsningen Entrepreneurial Buddies har ambitionen att göra något som bygger på ömsesidighet och win-win.

Idén med pilotprojektet Entrepreneurial Buddies är att matcha nyanlända med affärsidéer och masterstudenter med entre­ prenörskunskaper. Flera parter är engagerade. Organisatio­ nerna Individuell Människohjälp och Drivhuset hjälpte till att hitta nyanlända med sinne för affärsidéer. Handelshögskolan ­designade upplägget, rekryterade lämpliga studenter och stod för matchningen. – För mig handlade det om att komma ut ur universitets­ bubblan. Jag ville se om jag kunde använda mina kunskaper i verkliga livet, säger Eleonor Forsberg, som läser en master­ utbildning i Innovation and Industrial Management.

Hjälp in på den indiska marknaden Leena D. Joshi är från Indien och kom till Sverige för knappt två år sedan. Hon märkte snabbt att hennes långa yrkes­ erfaren­het inom produktutveckling och marknadsföring inte hjälpte henne in på den svenska arbetsmarknaden. Istället ville hon prova att starta ett eget konsultbolag. – Min idé är att starta ett konsultbolag som hjälper svenska företag att ta sig in på nya marknader, till exempel genom att analysera alternativa strategier och erbjuda marknadsinsikter och nätverk, säger Leena D. Joshi.

Testar affärsidén med en lean startup De nya entreprenörskompisarna har kommit en bit på väg. Just nu är de inne på en andra runda av en så kallad lean startup för att utvärdera konceptet. – Det handlar om att testa affärsidén på målgruppen, få med sig nya insikter och sedan skruva på konceptet, säger Leena D. Joshi. – Jag tror att både jag och Leena har lärt oss jättemycket genom det här projektet, avslutar Eleonor Forsberg.

29


VAD HÄNDER MED KROPPEN

VID INTELLEKTUELLT ARBETE? Forskningen kring kroppen på arbetsplatsen har mest handlat om tunga industrijobb. Emilie Reinhold är istället intresserad av hur kontorsarbetarnas instängda och orörliga kroppar påverkar deras hälsa och välbefinnande. Göteborg Research Institute (GRI) på Handelshögskolan har tvär­veten­ skapen i fokus och är en perfekt arena för Emilie Reinhold som rör sig i gränslandet mellan konst, sociologi, filosofi och företagsekonomi. Med ett eftertraktat Wallander­stipendium i ryggen kan hon nu forska för fullt och har mycket på gång. – I min avhandling studerade jag medarbetarna på en investment­ bank. Här fanns starka kontrollsystem med regler inte bara för klädsel och uppförande utan även gester och mimik. Den här kroppsdisciplinen utmanades med hjälp av en konstintervention där medarbetarna skulle improvisera rörelser framför kameran. Det blottlade mycket intressanta saker. Nu bygger jag vidare på upptäckterna därifrån, hur orörlighet och instängdhet både i normer och kläder påverkar oss, säger Emilie Reinhold.

Kroppens ekonomi Emilie Reinhold jobbar just nu på ett antal artiklar i ämnet. Bland annat skriver hon om våra fysiska arbetsplatser och varför vi, trots alla tekniska möjligheter, klamrar oss fast vid kontorsplatsen. Hon tittar också på sambandet mellan performance i konst och i ekonomi. Dessutom jobbar hon med en essä om kroppens ekonomi. – Den handlar om kroppen som slutet och öppet system, om transaktionerna som sker och om det egentligen är balans vi bör eftersträva. Men det är mer av ett skönlitterärt projekt.

En vidöppen forskningsmiljö – GRI är en väldigt intressant, tvärdisciplinär och tvärkulturell miljö. Man får bra bredd i kommentarerna när man presenterar sitt arbete på seminarium här. Det är också tydligt att det är starka kvinnliga forskare som präglar miljön. Som forskare är jag van att vara mer apart, att ha rollen som den som skakar om. Det behöver jag inte göra här och det är också lite annorlunda, säger Emilie Reinhold.

EMELIE REINHOLD Född i Paris av svenska föräldrar. Bakgrund inom ekonomi, filosofi, konst och sociologi. Doktorerade 2014 vid Paris-Dauphine Universitet med avhandlingen Le corps organisé entre contrôle et débordement: Le cas des professions intellectuelles, om kroppens processer i en stängd organisation.

30


NYHETER OM VÅRA UTBILDNINGAR

UTBILDNINGS­UTBUD 2017 En termins studier motsvarar 30 hp. Grundnivån omfattar de första tre åren och den avancerade nivån de två följande. Därefter följer forskarutbildningsnivån. PROGRAM PÅ GRUNDNIVÅ Handelshögskolans ekonomprogram, 180 hp Sju inriktningar: analytisk, engelsk, fransk, spansk, tysk, japansk och kinesisk. Ekonomie kandidatexamen Juristprogrammet, 270 hp* Juristexamen Handelshögskolans logistikprogram, 180 hp Ekonomie kandidatexamen Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram, 180 hp Filosofie kandidatexamen *S tartar på grundnivå och avslutas på ­avancerad nivå.

FRISTÅENDE KURSER PÅ GRUNDNIVÅ Handelshögskolan har ett brett utbud av fristående kurser på grundnivå. De ges inom följande ämnen: ekonomisk geografi, ekonomisk historia, företagsekonomi, juridik, kulturgeografi, nationalekonomi och statistik.

UTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ Management av tillväxtföretag, 60 hp Avancerad externredovisning med juridik, 60 hp

AVANCERAD EXTERNREDOVISNING MED JURIDIK – NYTT ETTÅRIGT KURSPAKET Ett nytt paket på avancerad nivå startar hösten 2017, med de ­kurser inom externredovisning och juridik som krävs för att uppfylla de utbildningsmässiga kraven för att bli auktoriserad revisor. Kurspaketet är skräddarsytt för studenter intresserade av en karriär inom revision, men utbildningen är bred och öppnar dörrar till fler yrken. Studenterna lär sig reglering och praktisk tillämpning inom såväl externredovisning som juridik och undervisningen varvar teoretiska studier med praktisk tillämpning.

NY LÄROBOK REDOVISAR REDOVISNINGENS CENTRALA BEGREPP Läroboken ”Redovisningsteorier” visar på mångfald och komplexitet inom redovisningsämnet. Vilka är de centrala begreppen och de teoretiska perspektiven i redovisning idag? Gunnar Rimmel och Kristina Jonäll är redaktörer för boken och de olika kapitlen är skrivna av författare från företagsekonomiska institutionen vid Handels­högskolan, Internationella Hög­skolan i Jönköping, Lunds universitet och Birmingham Business School.

NYTT, BREDARE MASTERPROGRAM INOM REDOVISNING Hösten 2017 ersätts det tvååriga masterprogrammet Accounting med ett nytt, ­kallat Accounting and Financial Management (AFM). Det nya programmet är bredare, vilket gör det mer konkurrenskraftigt på den internationella marknaden för masterprogram. I AFM-programmet ingår samtliga de områden som normalt ligger under CFO (Chief Financial Officer) i ett icke-finansiellt företag. Jämfört med masterprogrammet i finans har AFM har ett tydligt företagsperspektiv och fokus på icke-finansiella företag. Internationellt är det vanligt att man erbjuder masterprogram inom både Accounting and Financial Management och Finance.

PROGRAMMEN BLIR TREÅRIGA Från och med höstterminen 2017 kommer Ekonomprogrammet, Logistikprogrammet och Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram att vara treåriga och studenterna antas då inte längre till en femårig utbildning. ­Programmen anpassas därmed fullt ut till den internationella standard som sattes i den så kallade Bologna-överenskommelsen och som syftar till att underlätta mobilitet bland studenter. Tidigare har studenter på Handelshög­ skolans kandidatprogram varit garanterade en plats på något av skolans masterprogram. Fortsättningsvis kommer de att söka i konkurrens med andra studenter. Förhoppningen är att förändringen ska leda till en större tydlighet i utbildningsutbudet och en ökad rörlighet bland studenterna.

Masterprogram på engelska, 120 hp: Accounting and Financial Management Economics Finance Innovation and Industrial Management International Business and Trade Knowledge-based Entrepreneurship Logistics and Transport Management Management Marketing and Consumption

FORSKARUTBILDNING Omfattar licentiatexamen och doktorsexamen. Ges vid alla institutioner på Handelshögskolan.

ANTAGNINGSPOÄNG Handelshögskolans program står sig väl i konkurrensen och antagningspoängen är höga. BI = gamla gymnasiebetyg, utan komplettering BIEX = nya gymnasiebetyg, utan komplettering HP = Högskoleprov Maxpoäng för BI och BIEX är 22,5 (20,0 + 2,5 meritpoäng). Maxpoäng för HP är 2,0.

Lägsta poäng i urval 2, ht 2016

BI BIEX HP

Handelshögskolans ekonomprogram,   analytisk

20,40 20,26 1,40

  engelsk

21,20 20,36 1,55

  fransk

19,65 18,70 1,25

  japansk

19,74 19,69 1,35

  kinesisk

19,50 19,57 1,35

  spansk

19,71 19,19 1,30

  tysk

19,50 18,72 1,25

Handelshögskolans logistikprogram

19,10 19,01 1,30

Juristprogrammet

20,61 20,57 1,45

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram

17,40 14,06 1,05

31


HANDELSHÖGSKOLANS LEDNING Handelshögskolans fakultetsstyrelse har ansvar för strategisk planering, övergripande styrning och kvalitetssäkring av utbildning, forskning och samverkan. Fakultetsstyrelsen utgör också ett forum för diskussion och samordning av f­ akul­tetens verksamhet.   Det dagliga arbetet leds av en ­ledningsgrupp bestående av Per Cramér, rektor, Olof ­Johansson-Stenman, prorektor och Jan Marton, vicerektor. Kanslichef och kommunikationsansvarig är adjungerade till ledningsgruppen. Per Cramér är den som primärt har hand om ledningens kontakter med samhälle och näringsliv och med Göteborgs universitet. Han ansvarar också för personal, ekonomi, infrastruktur med mera. Olof ­Johansson-Stenman är rektors ställföreträdare och har särskilt ansvar för frågor som rör forskning och forskarutbildning. Jan Marton har särskilt ansvar för frågor som rör grundutbildning.

Ledamöter i Handelshögskolans ­fakultetsstyrelse 2016 LEDAMÖTER FÖR MANDATPERIODEN 2012-07-01 – 2018-06-30

STUDENTER (1-ÅRIGA MANDATPERIODER)

Per Cramér, professor, dekanus, ­ordförande Olof Johansson-Stenman, professor, ­prodekanus, stf ordförande

Viktor Edgren, HHGS Billy Jörgensen, HHGS Erik Lidman, HHDR (doktorandrepresentant)

LEDAMÖTER FÖR MANDATPERIODEN 2015-07-01 – 2018-06-30

FÖRETRÄDARE FÖR DE ANSTÄLLDA MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT

Oskar Broberg, universitetslektor, docent Kajsa Folmeus Strandberg, kommunikatör Andreas Moberg, universitetslektor Katarina Nordblom, universitetslektor, docent Ewa Wikström, docent Johan Woxenius, professor

Madelen Hansson, OFR-S Maja Pelling, SACO SEKO, vakant

HANDELSHÖGSKOLANS RÅD Handelshögskolans råd består av utvalda personer från näringsliv och offentlig verksamhet och bistår Handelshögskolans ledning i strategiska frågor. Handelshögskolans rektor är ständig ledamot, liksom inne­ havaren av Assar Gabrielssons gästprofessur. Prorektor, vicerektor och ­ord­förande i Handels­högskolans studentkår är adjungerade ledamöter.

Ledamöter i Handelshögskolans råd 2016 Lena Apler, styrelseordförande, Collector AB Joachim Berner, styrelseordförande, ­ Christian Berner Tech Trade, rådets ordförande Stefan Brocker, partner, Mannheimer ­Swartling Advokatbyrå AB Göran Carstedt, innehavare av ­ Assar ­Gabrielssons gästprofessur Eva Halvarsson, vd, Andra AP-fonden Anders Jansson, vd och koncernchef, Stena Metall AB

Henrik Lange, vd, Gunnebo AB Johan Malmsten, ordförande, Stiftelsen Richard C Malmstens minne Anders Osberg, SVP Finance and Business Development, Volvo Group M Johan Widerberg, styrelseordförande, Handel och Industri AB Per Cramér, rektor, Handelshögskolan

ORGANISATION GÖTEBORGS UNIVERSITET

Ledningsråd

Handelshögskolans fakultetsstyrelse

Handelshögskolans råd

Ledningsstöd

International Academic Advisory Council

Rektor Prorektor, vicerektor

Utlandsavdelning Fakultetskansli

Institutionen för national­e konomi med statistik

Juridiska institutionen

Centre for Business in Society

Centrum för finans

Centre for Intellectual Property

Centre for International Business Studies

Gothenburg Centre of Globalization and Development

Institutet för innovation och samhällsförändring

Centre for Retailing

Centrum för hälsoekonomi

Gothenburg Research Institute

Företags­e konomiska institutionen

Centrum för konsumtionsvetenskap

Institutionen för ekonomi och samhälle

Centrum för affärssystem

Centrum för regional analys

Centrum för Global Human Resource ­M anagement

Centrum för turism

Avdelningen för Graduate School (Masterprogram, Visiting Professor Programme, GMAT Centre, Executive MBA)

32

Externa relationer


HANDELSHÖGSKOLANS EKONOMI 2016 INTÄKTER 2016, TOTALT 470 MKR

KOSTNADER 2016, TOTALT 495 MKR

INTÄKTSSTRUKTUR 2016

 Statsanslag 305 Mkr, 65 %

Personal 316 Mkr, 64 %

Mkr

Bidrag och försäljning 148 Mkr, 31 %

Universitetsgemensamt och bibliotek 67 Mkr, 13 %

Uppdrag 17 Mkr, 4 %

Lokaler 42 Mkr, 9 %

Övrigt 0 Mkr, 0 %

Övrig drift 67 Mkr, 13 %

Statsanslag Bidrag/uppdrag/ försäljning Övriga intäkter

Avskrivningar 3 Mkr, 1 %

Summa

2014

2015

2016

311 (67 %) 150 (32 %)

314 (67 %) 153 (33 %)

305 (65 %) 165 (35 %)

2 (1 %)

1 (0 %)

0 (0 %)

463

468

470

Kommentarer till intäkter

Kommentarer till kostnader

Intäkter av anslagen uppgår till 305 Mkr och minskade med 9 Mkr jämfört med 2015. Förklaringen till minskning är att ett par särskilt destinerade anslag upphörde 2016. Av anslagsintäkterna utgör 188 Mkr anslag till grund­ utbildningen och 117 Mkr avser anslag till forskning och forskarutbildning. ”Bidrag och försäljning” rymmer externa forskningsbidrag samt intäkter från försäljning som undervisningstjänster, material med mera. ”Uppdrag” är intäkter från forsknings- och undervisnings­uppdrag.

De totala kostnaderna uppgår till 495 Mkr och ökade med 27 Mkr, eller 6 procent jämfört med föregående år. Kostnader för personal i­ nklusive doktorand­löner och utbildningsbidrag uppgår till 316 Mkr och ökar med 23 Mkr, eller med 8 procent jämfört med föregående år. Av posten ­”Universitetsgemensamma kostnader” utgör Handelshögskolans andel av biblioteket 26 Mkr och 41 Mkr utgör övriga kostnader för universitets­ gemensam verksamhet. I posten ”Övriga driftkostnader” ingår bland annat kostnader för IT och utbildningslokaler.

STÖRRE ANSLAG 2016 Här listas exempel på forskningsmedel som tilldelades Handelshögskolan under 2016 och som omfattar 1 Mkr eller mer. ”Transparent informationshantering och samverkan för ökad säkerhet vid transport av farligt gods (TISS)”, 13,5 Mkr, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Professor Lars-Göran Malmberg, Juridiska institutionen (tvär­ veten­skapligt samarbete mellan juridik, informatik och logistik) Centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC), 9,77 Mkr, UGOT Challenges. Företagsekonomiska institutionen via centrumbildningen. STI-medel 2016, strategiska forsknings­området transport, 7,28 Mkr, Utbildningsdepartementet via Chalmers. Professor Johan Woxenius, Företags­eko­ nomiska institutionen. ”Sida – Environmental Economics Programme”, 5,75 Mkr, Sida. Docent Gunnar Köhlin, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Robotiseringen av professionellt arbete”, 4,96 Mkr, Vetenskapsrådet. Docent Elena Raviola, Företagsekonomiska institutionen. Stöd till fakultetsövergripande centrumbildningar och strategisk utveckling, 4,9 Mkr, Stiftelsen Richard C Malmstens minne. ”Utveckling och test av ett kvotplikt­ system med fokus på effektreduktion”, 4,8 Mkr, Energimyndigheten. Universitetslektor Anders Sandoff, Företagsekonomiska institutionen. ”Mot långsiktigt hållbara industriella energisystem – hållbara innovationer, värdekedjesamarbeten och affärsmodellutveckling”, 3,24 Mkr, Energimyndigheten. Universitetslektor Anders Sandoff, Företagsekonomiska institutionen. ”Supply Chain Finance: New roles for the logistics and transport industry”, 3 Mkr, Vinnova. Professor Johan Woxenius, Företagsekonomiska institutionen.

”Efterfrågans betydelse för regional utveckling – livsmedelsindustrin i ­omvandling”, 2,99 Mkr, Formas. Universitetslektor Roman Martin, Företagsekonomiska institutionen. ”Implementering av byggnadsintegrerad solel: hinder och möjligheter i praktiken”, 2,92 Mkr, Energimyndigheten. Universitetslektor Fredrik Lavén, Företagsekonomiska institutionen. ”Hantering av intellektuella tillgångar i kunskapsekonomin”, 2,62 Mkr, Vinnova. Dr Magnus Eriksson; Juridiska institutionen. ”E-handelns returlogistik: Den växande varureturvolymens effekter på energiförbrukning och miljö”, 2,57 Mkr, Energi­myndigheten. Professor Sharon Cullinane, Företagsekonomiska institutionen. Professur i sjörätt och annan transporträtt, 2,56 Mkr, Stiftelsen Torsten Petterssons donation för professur i sjörätt och annan transporträtt. Juridiska institutionen. ”FOODEV”, 1,68 Mkr, EU Horizon 2020 Ramprogram. Professor Tommy Andersson, Företagsekonomiska institutionen. ”Arv utan gränser: Den rättsliga förvaltningen och ägandet av transnationellt och gränsöverskridande kulturarv”, 1,68 Mkr, Vetenskapsrådet. Biträdande universitetslektor Merima Bruncevic, Juridiska institutionen. ”Hur beställer man ett energieffektivt fartyg? En studie av fartygsupphandling hos innovativa rederier.”, 1,68 Mkr, Energimyndigheten. Hannes Johnson, Gothenburg Research Institute. ”Gräsrotsmotstånd tacklar klimatförändring, miljöproblem och fattigdom i återvinnande nätverk”, 1,6 Mkr, Vetenskapsrådet. Docent Maria Jose Zapata Campos, Gothenburg Research Institute.

”LAS”, 1,52 Mkr, Föreningen Teknik­ företagen. Professor Ola Bergström, Företagsekonomiska institutionen. ”Socioekonomiska skillnader i kost och hälsa under 1900 talet”, 1,5 Mkr, Vetenskapsrådet. Professor Christer Lundh, Institutionen för ekonomi och samhälle. ”Finansbranschens incitamentsstrukturer och effekter på kapitalmarknaderna”, 1,5 Mkr, Vetenskapsrådet. Professor Martin Holmén, Institutionen för nationalekonomi med statistik. Donationsprofessur i Business History, 1,46 Mkr, Torsten & Ragnar Söderbergs stiftelse för Business History. Institutionen för ekonomi och samhälle. ”Stressad av styrning? Orsaker till och hantering av ökad och okoordinerad prestationsmätning i org”, 1,32 Mkr, Forte via Högskolan Väst. Docent Mikael Cäker, Företagsekonomiska institutionen. ”Changes in the governance of garment global production networks”, 1,17 Mkr, Volkswagen Stiftung. Professor Niklas Egels-Zandén, Företagsekonomiska institutionen. ”MoRE”, 1,13 Mkr, Västra Götalands­ regionen. Professor Lena Mossberg, Företagsekonomiska institutionen. ”Miljöstyrande avgifter och incitament för hamnar”, 1,1 Mkr, Vinnova via IVL. Professor Kevin Cullinane, Företags­eko­no­ miska institutionen. ”Stärkt innovationsförmåga genom öppna innovationsarenor inom life Science”, 1 Mkr, Vinnova. Docent Björn Remneland, Företagsekonomiska institutionen. ”Att säkra rättigheter till land i sub-­ Sahara Afrika: en granskning av nya perspektiv på landreformer i praktiken”, 1 Mkr, Formas. Universitetslektor Margareta Espling, Institutionen för ekonomi och samhälle.

”Nudging for Nature - Does it work?”, 1 Mkr, Naturvårdsverket. Professor Fredrik Carlsson, Institutionen för nationalekonomi med statistik. ”Kompakta städer och informella bosättningar – Att undersöka kvaliteter, drivkrafter och strategier för att stödja hållbar utveckling”, 1 Mkr, Formas. Docent Maria Jose Zapata Campos, Gothenburg Research Institute.

33


Adlerbertska forskningsstiftelsen tilldelade Handelshögskolan totalt 1,86 Mkr till forskning inom temat ”Hållbar utveckling i ett helhetsperspektiv”. Mottagare av forskningsmedel var Erik Elldér, Institutionen för Ekonomi och samhälle, Jeanette Carlsson Hauff, Företagsekonomiska institutionen och Ylenia Brilli, Institutionen för nationalekonomi med statistik. Wallanderstipendium tilldelades universitets­lektor Zehra Sayed, Gothenburg Research Institute Hedeliusstipendium tilldelades doktorand Stefania Galli, Institutionen för ekonomi och samhälle och doktorand Maksym ­Khomenko, Institutionen för national­ekonomi med statistik. Institutionen för nationalekonomi med statistik beviljades Browaldhstipendier för internationell rekrytering av yngre forskare. Maria Lombardi, Universitat Pompeu Fabra och Eva Ranehill, Universitetet i Zürich, börjar på institutionen i september 2017.

UTMÄRKELSER OCH FÖRTROENDEUPPDRAG 2016 Handelshögskolans personal och studenter uppmärksammas ofta för sina insatser. Här listas exempel på utmärkelser och förtroendeuppdrag från 2016. PERSONAL Forskaren Ala Pazirandeh Arvidsson var en av fyra finalister i den tyska tävlingen BME Science Award 2016. Universitetslektor Hans Bjurek utsågs för andra gången till ”Årets lärare” av studentkåren. Professor Rolf Dotevall utsågs till medlem i den kommittee som under 2016 skall utvärdera juristprogrammen vid universiteten i Litauen. Docent Thomas Erhag utsågs till ny ledamot i Regeringens insynsråd till Inspektionen för socialförsäkring. Han utsågs också till expert i utredningen om Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – översyn av föräldraförsäkringen. Professor Susanna Fellman utsågs till ordförande för Dissertation Prize Committee inom European Business History Association, som utser den bästa avhandlingen i Europa inom ”business history”. Lokalsamordnare Sven Gabrielsson utsågs till ”Årets administratör” av studentkåren. Universitetslektor Hans Jeppssons artikel “Initial Public Offerings and Insider Participation; The Role of Venture Capitalists and Corporate Partners in the IPO Process” utsågs till ”best-paper” vid Global Finance Conference 2016. Professor Sten Jönsson tilldelas som förste europé den prestigefulla utmärkelsen The Anathony G. Hopwood Award for Academic Leadership. Doktorand Jhonnie Kern tilldelas Nautiska Föreningens stipendium avseende ”förtjänstfullt examensarbete”

34

Dr Erik Lundberg utsågs till Best reviewer, runner up, EURAM. Doktorand Erik Mägi tilldelades tillsammans med Lina-Lea Zimmerman Vänsterpartiets Jörn Svensson-pris 2016 för sitt arbete med att hjälpa stjärnfamiljer med familjejuridik. Dr Malin Nilsson tilldelas Per Nyströms vetenskapspris 2015. Professor Robert Påhlsson utsågs till expert i Riksrevisionens granskning av komplexiteten i skattesystemet. Universitetslektor Pernilla Rendahl utsågs till ersättare i Skatterättsnämnden för indirekt skatt. Universitetsadjunkt Andreas Skriver Hansen, tilldelades Jubileumsstipendiet ur Torsten Hägerstrands Stiftelse.

STUDENTER The Malmsten Award tilldelades de bästa masteruppsatserna i vart och ett av Handelshögskolans masterprogram. Pristagare var: Sebastian Backlund, Steve Berggreen-Clausen, Simon Eliasson, Jacob Ferlin, Sarah Franz, Natalie Hartma, Sebastian Jonsson, Max Norinder, Sofia Persson, Lisa-Minolla Perta, Christopher Sundling, Per Svennerholm, David M. Szabo, Julia Wennerström, Hanna Åkesson, Kristine Åsblom. Eike Bausback, Ebba Bergbom Wallin, Victor Göthensten, Maria Lundin, från mastersprogrammet i entreprenörskap var det vinnande laget i Almis pitch-tävling 2016.

Professor Sara Stendahl utsågs till ny ordförande i stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.

Johan Corell tilldelas Vinges stipendium för bästa affärsjuridiska uppsats “How liability for intellectual property defects in computer software transactions affect an efficient allocation of resources”.

Professor Eva-Maria Svensson utsågs till medlem i Fagkomiteen for humaniora og sammfunnsvitenskap på Norges forskningsråd.

Emeli Molin tilldelas Foyens Miljörätts­ stipendium 2016 för sin uppsats ”Bremer­ domen – ett steg i riktning mot en mer hållbar vattenförvaltning?”

Forskare Asgeir B. Torafson tilldelades Oskar Silléns pris för bästa doktorsavhandling i företagsekonomi.

Niclas Holmgren Persson tilldelas priset till Torgny Segerstedts minne för sin examensuppsats.

Doktorand Sebastian Wejedal tilldelas Juridiska Föreningens pedagogiska pris Paragrafen 2016.

Matilda Lindén, Johan Lindberg och Julia Nordén tog hem andrapriset i den prestigefyllda The European Law Moot Court Competition i EU-domstolen i Luxemburg.

Universitetslektor Joachim Åman utsågs till Legal Research Fellow vid Centre for International Sustainable Development Law vid McGill University Faculty of Law, Kanada.

Johan Olsson, alumn från MATIX, tilldelades pris av European Renal Association & European dialysis and transplant association för bästa uppsats inom området.

Mikaela Mijatovic utsågs till årets Sten-Olof Palm-stipendiat. Anna Sellén Runefjell kom på andra plats i en internationell uppsatstävling med sin masteruppsats om Eco-turism.


DISPUTATIONER 2016 Ulf Aagerup, företagsekonomi: “It’s Not What You Sell – It’s Whom You Sell it To: How the Customer’s Character Shapes Brands and What Companies Do About it” Kristoffer Collin, ekonomisk historia: ”Regional wages and labour market integration in Sweden, 1732-2009” Pierre Donatella, företagsekonomi: ”Artificiell styrning av resultat – Om ekonomi, politik och tjänstemän”

Marina Grahovar, företagsekonomi: ”Hållbarhetsredovisningens innehåll. Vad har inverkan på hur hållbarhetsredovisningens innehåll upprättas?” Emil Nästegård, processrätt: “The Liability of Credit Rating Agencies to Investors – A Swedish Perspective” Eva Maria Jernsand, företagsekonomi: “Inclusive place branding – What it is and how to progress towards it”

PUBLIKATIONER 2016

Emil Persson, nationalekonomi: ”Essays on Behavioral and Experimental Economics – Cooperation, Emotions and Health” Caroline The, företagsekonomi: ”ReSearching Stewardship” Katarina Zambrell, företagsekonomi: ”Identitet i arbete(t) – Chefers reflektioner om arbetets dimensioner” Martin Öberg, företagsekonomi: ”När handelsplatser växer fram – vägen och tiden”

PERSONAL 2016

Typ av publikation

2016

Antal personer

Totalt

Kvinnor

Män

Böcker Böcker editerade Bokbidrag Artiklar, refereegranskade Artiklar, övriga Konferensbidrag

21 18 128 224 68 178

Professorer Gästprofessorer/adjungerade professorer Docenter Universitetslektorer Biträdande universitetslektorer Övriga lärare/forskare Forskarstuderande Administration Totalt

49 18 56 60 23 79 90 116 491

12 9 17 25 8 33 45 98 247

37 9 39 35 15 46 45 18 244

NY PROFESSOR Birgit Karlsson, ekonomisk historia (befordrad)

NY DOCENT Pelle Ahlerup, nationalekonomi

INTERNATIONELLA GÄSTFORSKARE 2016 Genom Handelshögskolans stora kontaktnät får forskare och studenter möjlighet att samarbeta med och undervisas av framstående internationella forskare. Här listas exempel på disputerade forskare som gästade skolan under 2016. EKONOMI OCH SAMHÄLLE Professor Carey Curtis, Curtin University, Perth, Australien Associate professor Rani Dang, Université Nice Sophia Antipolis, Nice, Frankrike Professor Jun Jin, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Associate professor Rögnvaldur Sämundsson, University of Iceland, Reykjavík

FÖRETAGSEKONOMI Professor Tamir Agmon, Tel Aviv University, Israel Associate professor Adam Arvidsson, University of Milano, Italien Professor Tanya Bondarouk, University of Twente, Enschede, Nederländerna Professor Yann Bouchery, EM Normandie, Frankrike Assistant professor Petyo Bonev, Mines ParisTech, Frankrike Professor Elaine Farndale, Penn State University, USA Professor Shubhashis Gangopadhyay, India Development Foundation, Indien Professor Donald Getz, University of Calgary, Kanada Professor Anne Mette Hjalager, Center for Research in Economics, Management and the Arts, Zürich, Schweiz

Professor Andrew Jones, City University, London. Storbritannien Professor Ari Kokko, Copenhagen Business School, Danmark Associate professor Frank Lindberg, Nord University Business School, Bodø, Norge PhD Richard Meade, Auckland University of Technology, Nya Zeeland Associate professor Björn Erik Mörk, University of Oslo, Norge PhD Frank Neffke, Harvard University, Cambridge, USA Professor Davide Nicolini, Warwick ­Business School, United Kingdom Associate professor Ulf Nilsson, Koc University, Turkiet Associate professor Mari Paananen, University of Exeter, England Assistant professor Sabina Du Rietz, NHH Norwegian School of Economics, Norge Professor Grete Rusten, University of Bergen, Norge Professor Kåre Skallerud, Norges arktiske universitet, Tromsø, Norge Professor Erik Strauss, Universität Witten/ Herdecke, Tyskland PhD Kentaro Watanabe, AIST, Tokyo, Japan Professor Gordon Wilmsmeier, Universidad de los Andes, Bogota, Colombia

PhD Bogusz Wisnicki, Maritime University of Szczecin, Polen Associate professor Peter Örberg, Copenhagen Business School, Danmark

GOTHENBURG RESEARCH INSTITUTE Professor emerita Mary Jo Hatch, USA PhD Jerzy Kociatkiewicz, The University of Sheffield, Storbritannien Professor Monika Kostera, Jagiellonian University, Kraków, Polen och University of Durham, Storbritannien Professor Gideon Kunda, Tel Aviv University, Israel Professor Sabina Siebert, University of Glasgow, Storbritannien

JURIDIK Professor Manuel Alba, University Carlos III de Madrid, Spanien Professor Theo Baums, Goethe University, Frankfurt am Main, Tyskland Associate Professor Ronald De Boer, University of Applied Sciences, Amsterdam, Nederländerna Professor Petar Bojanic, University of Belgrade, Serbien och École des Hautes Études en Sciences Social, Paris, Frankrike Professor William van Caenegem, Bond University, Robina, Australien

Professor Nis Jul Clausen, Syddansk universitet, Danmark Professor David Fluharty, University of Washington, USA Professor Hans Petter Graver, Universitetet i Oslo, Norge Professor Andrew Kenyon, University of Melbourne, Australien Professor Sue Kidd, University of Liverpool, Storbritannien Professor Jesper Lau, University of Copenhagen, Danmark Professor Susanna LindroosHovinheimo, Queen Mary University of London, Storbritannien Professor Ronan Long, National University of Ireland, Dublin, Irland Dr Vito De Lucia, UiT Arctic University of Norway, Tromsö, Norge Professor Frank Maes, Ghent University, Belgien Professor Matti Mikkola, Helsingfors universitet, Finland Professor Collins Odote, University of Nairobi, Kenya Professor Andreas PhilippouppoulusMihaloupoulus, University of Westminster, London, Storbritannien Professor Marleen van Rijswick, Utrecht University, Nederländerna

35


Professor Anne-Michelle Slater, University of Aberdeen, Storbritannien Dr Niko Soininen, University of Eastern Finland, Finland Assistant professor Talha Sveds, UC Berkeley, USA Professor Helle Tegner Anker, University of Copenhagen, Danmark Professor Rhidian Thomas, University of Swansea, Storbritannien Professor Gregory F. Udell, Indiana University, USA Professor Marc Philippe Weller, University of Heidelberg, Tyskland Dr Antonia Zeryaki, University of Athens, Grekland

NATIONALEKONOMI Professor Jerome Adda, Bocconi University, Milano, Italien Head of Department Tadele Ferede Agaje, Addis Abeba University, Etiopien Associate Professor Francisco Alpizar, CATIE, Costa Rica Professor Stefan Ambec, Toulouse School of Economics, Frankrike Associate Professor Henrik Andersson, Toulouse University, Frankrike Research fellow Claudia Aravena, Trinity College, Dublin, Irland Professor Frank Asche, University of Stavanger, Norge Professor Sanjay Banerji, University of Nottingham Professor Thushyanthan Baskaran, Georg-August-Universität Göttingen, Tyskland Dr Sean Beckett, University of KwaZulu-Natal, Sydafrika Professor Michele Belot, University of Edinburg, Storbritannien PhD Inge M van den Bijgaart, Tilburg University, Nederländerna Assistant Professor Jorge Bonilla, Universidad de Los Andes, Colombia Professor Jordi Brandts, Instituto de Análisis Económico (CSIC), Barcelona, Spanien Assistant Professor Felipe Valencia Caicedo, University of Bonn, Tyskland Associate Professor Buly Cardak, La Trobe University, Melbourne, Australien Lecturer Thomas Cornelissen, University of York, Storbritannien Professor Gordon Dahl, University of California San Diego, USA Professor Astrid Dannenberg, University of Kassel, Tyskland PhD Jens Dietrichson, SFI Copenhagen, Danmark PhD Johane Dikgang, University of Johannesburg, Sydafrika Associate Professor Quoc-Anh Do, LIEPP Sciences Po, Paris, Frankrike Assistant Professor Sabien Dobbelaere, VU University of Amsterdam, Danmark Professor Martin Dufwenberg, University of Arizona, USA PhD Sergio de Ferra, London School of Economics, Storbritannien Professor Marco Francesconi, University of Essex, Storbritannien Professor Eirik Gaard Kristiansen, Norwegian School of Economics Professor Pieter Gautier, VU University Amsterdam, Nederländerna

36

Dr Gavin George, University of KwaZulu-Natal, Sydafrika Dr Kaymarlin Govender, University of KwaZulu-Natal, Sydafrika Associate Professor Ben Groom, London School of Economics, Storbritannien Post-doc Fellow Elisabeth Gsottbauer, University of Osnabrück, Tyskland PhD Andrea Guariso, Ku Leuven, Belgien Professor Timo Göschl, University of Heidelberg, Tyskland Professor Michel Habib, University of Zurich, Schweiz Professor James Hammitt, Harvard University, Cambridge, USA Professor Roland Hodler, University of St Gallen, Schweiz Researcher Edwin Ip, University of Melbourne, Australien PhD Michael Jakob, Mercator Research Institute on Global Commons and Climate Change, Berlin, Tyskland Associate Professor Morten Jerven, Norwegian University of Life Sciences, Ås, Norge Professor Robert Kaestner, University of Illinois at Chicago, USA Matthew Knowles, University of Rochester, New York, USA Professor Martin Kocher, University of Munich, Tyskland Professor Hajime Kubota, Hokkaido University, Japan Dr Stefan Lamp, Yale University, New Haven, USA Professor Andreas Lange, University of Hamburg, Tyskland Professor Katrine Løken, University of Bergen, Norge Assistant Professor Anirban Mitra, University of Oslo, Norge Professor Oliver Morrissey, University of Nottingham, Storbritannien Researcher Karlijn Morsink, University of Oxford, Storbritannien Professor Karachepone Ninan, Indian Council for Cultural Relations, New Delhi, Indien Professor Remco Oostendorp, VU University of Amsterdam, Nederländerna Dr Giulia Pavan, University of Rome, Italien Senior Lecturer Anders Poulsen, University of East Anglia, Tyskland Associate Professor Elizabeth Robinson, University of Reading, Storbritannien Professor Barbara Rossi, Universitat Pompeu Fabra, Barcelona, Spanien Assistant Professor Heiner Schumacher, Aarhus University, Danmark Florian Sniekers, University of Amsterdam, Nederländerna Professor E. (Som) Somanathan, Indian Statistical Institute, Delhi, Indien Assistant Professor Jan Stuhler, Universidad Carlos III de Madrid, Spanien Associate researcher Alessandro Tavoni, Grantham Institute of Climate Change and the Environment, London, Storbritannien Professor Erik Verhoef, VU University of Amsterdam, Nederländerna Postdoctoral Researchers Alberto Vesperoni, University of Siegen, Tyskland Associate Professor Clara Villegas, Universidad Nacional de Medellín, Colombia Professor Ralph Winkler, University of Bern, Schweiz

Associate Professor Xiaojung Yang, Xian’Jiaotong University, Kina Assistant Professor Bart Yuesheng, INSEAD, Singapore Dr Nedko Yordanov, University of Arizona, Tucson, USA Assistant Professor Xiao-Bing Zhang, Renmin University of China, Beijing, Kina Assistant Professor Mariangela Zoli, University of Rome Tor Vergata, Italien

THE INTERNATIONAL VISITING ­P ROFESSOR PROGRAMME Kees Bastmeijer, Tilburg University, Nederländerna (miljörätt) Luis Bértola, Universidad de la Republica, Montevideo, Uruguay (ekonomisk historia) Guido Buenstorf, University of Kassel, Tyskland (innovation och entreprenörskap) Laetitia Dablanc, Université Paris-Est, IFSTTAR, Frankrike (logistik) Axèle Giroud, Manchester Business School, Storbritannien (international business) Neville Harris, University of Manchester, Storbritannien (juridik) Astrid Heidemann Lassen, Aalborg University, Danmark (innovation och entreprenörskap) Joanne Horton, University of Exeter, Storbritannien (redovisning) Ron Kaniel, University of Rochester, NY, USA (finans) Dannie Kjeldgaard, University of Southern Denmark, Odense, Danmark (marknadsföring) Andreas Lange, University of Hamburg, Tyskland (nationalekonomi) Ann Langley, HEC Montréal, Kanada (företagsekonomi) Fiona Macmillan, University of London, Storbritannien (juridik) Laura Mayoral, Institute for Economic Analysis (CSIC) & Barcelona GSE, Spanien (nationalekonomi) Ryo Okui, NYU Shanghai, Kina (ekonometri) Hanne Petersen, University of Copenhagen, Danmark (juridik) Lidija Polutnik, Babson College, MA, USA (företagsekonomi) Andrew Popp, Liverpool University Management School, Storbritannien (ekonomisk historia) Rosemary Rayfuse, University of New South Wales, Sydney, Australien (internationell juridik) Kerstin Roeder, University of Augsburg, Tyskland (nationalekonomi) Regina Scheyvens, Massey University, Palmerston North, Nya Zeeland (kulturgeografi) Tim Schwanen, University of Oxford, Storbritannien (kulturgeografi) Sabina Siebert, University of Glasgow, Storbritannien (management) Rohini Somanathan, Delhi School of Economics, Indien (nationalekonomi) Marc-Philippe Weller, Heidelberg University, Tyskland (juridik)

EXECUTIVE EDUCATION Dr. Jessica Bagger, Sacramento State, USA Professor Frank Bannister, Trinity University, Dublin, Irland PhD Manoj K Chakravarti, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor A. Damodaran, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien

Professor M V Rajeev Gowda, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Wim van Grembergen, University of Antwerp, Belgien Professor Bin Guo, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Professor Yitchak Haberfeldt, Tel Aviv University, Israel Professor M. Jayadev, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor P D Jose, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Dr. Rajalaxmi Kamath, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Kumar Kumar, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Gideon Kunda, Tel Aviv University, Israel Professor Jinshan Li, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Professor Teemu Malmi, Aalto University, Helsinki, Finland Dr. Pekka Mattila, Aalto University, Helsingfors, Finland Professor Chen Min, Shanghai Jiao Tong University, Kina Dr. P C Narayan, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Ramnath Narayanaswamy, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Dr. Anirvan Pant, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Bent Petersen Copenhagen Business School, Danmark Professor David Purdy, Stern School of Business, New York, USA Professor Shyamal Roy, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Frank Rozemeijer, Maastricht University, Nederländerna Dr. Sandeep Shastri, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Ben Shenglin, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Professor Chetan Subramanian, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Anil Suraj, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Ashok Thampy, Indian Institute of Management, Bangalore, Indien Professor Zhong-Ming Wang, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Professor Longbao Wei, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Professor Xiaobo Wu, Zhejiang University, Hangzhou, Kina Professor Max von Zedtwitz, Glorad, St. Gallen, Schweiz Dr. Gangfeng Zhang, Zhejiang University, Hangzhou, Kina


Executive Faculty Handelshögskolans program Executive Faculty erbjuder erfarna praktiker och specialister en möjlighet att utveckla sin kompetens genom att skapa tid och rum för reflektion i en akademisk miljö. Fredrik Andersson, Partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå Johan Andersson, Direct or Material Management Development, Volvo Group Charlotte Franklin, Corporate Audit, Volvo Group Anders Lindqvist, Director Company Control, Volvo Group Michael Mcgrath, Personaldirektör, Director of Corporate Affairs, Stena Metall AB Hans Persson, VP Technology & Innovation, Volvo Group Thorbjörn Rättargård, Director Finance Process & Solution Portfolio Management, Volvo Group Anna Westerberg, President, Volvo group Venture Capital

GÄSTFÖRELÄSARE FRÅN YRKESLIVET 2016 Handelshögskolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor och god kontakt med många alumner. Tack vare detta har Handelshögskolans studenter många tillfällen att lyssna till och diskutera med yrkesverksamma gästföreläsare. Under 2016 delade bland andra följande personer med sig av sina kunskaper och erfarenheter: John-Niclas Agerberg, Schenker Andrea Ahlberg, Transportstyrelsen Anna-Lena Alvekrans, VGR Pelle Amberntsson, Stadsmissionen Vidar Andersch, Sjätte AP-fonden Magdalena Andersson, Finansminister Mattias Andersson, SKF Gunilla Andersson, Papyrus (Opti Group) Nina Aresund, Volvo AB Josefin Aronsson, KPMG Gustaf Arrhenius, Institutet för framtidsstudier Keith Bergelt, Open Innovation Network, Durham, USA Maria Berndtsson, Swedish Club Anna Bernhardsson, Foyen Ola Bernhardtz, Fortos Malin Berntson, Volvo Group Logistics Malin Bjerkhede, Sveriges Ingenjörer Håkan Bohlin, Sjätte AP-fonden Mattias Boqvist, Wistrand Advokatbyrå Magnus Borelius, Göteborgs Stad Pär Brandholm, Laurin Maritime Christer Brasta, Volvo Group Sofia Brax, Lindex Johan Brobäck, PwC Dan Bullarbo, Setterwalls Advokatbyrå Johan Bäckman, Westcoast transformation Susanna Calsen, Polisen Simon Carlsson, Mannheimer Swartling Göran Carstedt, Assar Gabrielsson-­ professor Hanna Cederqvist, Företagarna Robin Cleverly, Marby Consulting, Bristol Akshay Coppa, Euroland Investors Axel Cruce, Prové Susanne Dahlberg, SKF Silvia Dahlberg, Advokatfirman Vinge Måns Danielson, mat.se Camille Delepierre, Trafikverket Ozan Demir, SEB Bo Edsberger, GöteborgsVarvet Manuel Eising, OSCE, Wien Klas Eklund, SEB Sara Eklöf, Advokatfirman Lindahl Monica Ekström, VGR

Caroline Enebrand, Pöyry Sweden Fredrik Engblom, Volvo Henrik Engdahl, PwC Carl Engström, KPMG Rikard Engström, Trafikverket Philip Ericson, Andra AP-fonden Ulla-Stina Ernsjöö, Lindex Russel Esterline, AstraZeneca Ida Falkeby, Schenker Carl Fhager, MAQS James Flett, Legal Services, European Commission James Flett, Europeiska kommissionen, Bryssel Anita Florén, SKF Emma Fredberg, Setterwalls Advokatbyrå Rebecka Fröjd, PwC Birgitta Granquist, PwC Hanna Granrud, Polisen Ann Sofie Gullbring, Getinge Sandra Göransson, Svenska Kraftnät Petra Göransson, Universitets och högskolerådet Adnan Habibija, Arbetsförmedlingen Lars Hallin, Sca Hygiene Products Jenny Hammarberg, EY Fredrik Hansson, McKinsey & Company Daniel Hellsing, Volvo Cars Maria Helmroth, Lindex Mattias Hemmingsson, Göteborgs Stad Annika Hessler, KPMG Lars Hullin, SCA Johan Human, AB SKF Björn Hurtig, Advokaterna Hurtig and Partners Caroline Högberg, Familjens Advokat Johan Högebrant, Volvo Group Anna Höglund, Anna Höglund Consulting Sebastian Inger, Investcorp Ahmed Ismail, Europeiska kommissionen Zuzan Ismail, Setterwalls Advokatbyrå Ulrika Jacobsson, Volvo Group Christian Johansson, SKF Frida Johansson, Åklagarmyndigheten Martin Johansson, Advokatfirman Vinge, Bryssel

Svante O. Johansson, Högsta Domstolen Amie Jonson, Cochlear Gustav Jönsson, Campusbokhandeln Jan-Åke Jönsson, World Maritime University Hans Kanold, Safe Hotels Anders Karlsson, Göteborgs Stad Eva Karlsson, Houdini Sportswear Carolinne Kaufmann, Volvo Cars Mats Lamne, Hogia Mattias Larrieu, Contaplus Oscar Larsson, Getinge Group Lotta Lehikoinen,
 Stiftelsen Drivhuset Manuela Leijerfelt, Sirius EU-Byrå Susanne Lindahl, Europeiska ­kommissionen Eric Lindblad, Nettbuss Johanna Linder, Läkare utan gränser Marcus Lindfors, Swedish Club Christer Lindqvist, Volvo Group Johan Ljungberg, Mannheimer Swartling Marcus Lundén, Migrationsverket Miachel Mac Grath, Stena metall Svetlana Martynova, Förenta Nationerna, New York Michael McGrath, Stena Metall AB Dzenana Mesinovic Fortos Robert Mjösén, Advokatfirman Credo Jonathan Molin, Fortos Maria Månsson, SEB Sofia Mårtensson, Bygglogistik Pontus Nilsson, HaV Carl Anders Nordell, Deloitte Mimmi Nordling, Front Advokater Julia Norinder, SIDA Maja Ohlsson, Göteborgs stad Mats Olausson, SEB Robin Oldenstam, Mannheimer Swartling Peter Olsson, Kungälvs Advokatbyrå Ulf Olsson, Sjöfartsverket Mattias Oscarsson, DPS Johan Palmgren, PwC Thomas Pedersen, Acando Patrik Pettersson, Volvo Group Joakim Revere, Revere AB Rebecca Rissel Durhoff, SEB

Jarl Romlycke, Veteranpoolen Susanna Roth, SCB Kay Rung, Friare Liv Sandra Runsten, Hallvarsson & Halvarsson Thomas Röstell, Pling Transport Nikolaus Schultz, Förenta Nationerna, New York Lena Sellgren, Business Sweden Johan Selvén, Volvo Lastvagnar Sverige Parul Sharma, Advokatfirman Vinge Shervin Shikhan, Advokatfirman Lindahl Frida Sidnas, PwC Anna Sikström, Volvo Levi Siljemyr, VGR Erik Sjöman, Advokatfirman Vinge Patrik Stenberg, Volvo Group Fredrik Stenhagen, Volvo Jim Stiborg, Fortos Anna Svensson, EY Cinar Sözer, Volvo Group Truck Operations Kamran Taherian, Volvo Group Purchasing Emmelie Tedfelt, Setterwalls Advokatbyrå Andrea Teran Öman, Länsstyrelsen Västra Götaland Claes Thimfors, PwC Lars Tingström, Hogia Frida Tipple, World Bank Group Lina Touböl Schöllin, Avanza bank Bernt Wahlsten, Familjerättsbyrån, Göteborgs Stad Anton Wall, Jollyroom Andreas Wallström, Nordea John Wedel, Logistik och transportstiftelsen Anna Westerberg, Volvo Group Venture Captial Viktoria Viklander, Göteborgs stad Lena Wiström Klingefjäll, Familjens Advokat Karin Ydén, Stockholms fondbörs Linnan Yu, Volvo Group Sabrina Zancotti, Advokatbyrå Zeijersborger & Co + Escape House AB Patrik Zekkar, Danske Bank Carl Öhrman, VGR Yohanna Öhrnegård, Advokatfirman Vinge Oscar Ölund, RSMCo

37


Projektledning Handelshögskolan: Maria Norrström och Daniel Karlsson. Grafisk form och produktion: Frank & Earnest. Foto: Carina Gran; från Handelshögskolan: Marie Andersson, Jeffrey Johns, Daniel Karlsson, Linnéa Kappel, Maria Norrström, Kajsa Folmeus Strandberg, Mikael Wickelgren; från Göteborgs universitet: Johan Wingborg, Martin Larsvik, via Stefan Westman, via Founders Alliance, samt från Handelshögskolans arkiv; Shutterstock. Tryck: Responstryck 2017. Svanenmärkning 3041 0417. Årsberättelsen är tryckt på miljövänligt papper. Omslag: 200  g Munken Kristall. Inlaga: 120 g Munken Kristall. Handelshögskolan är miljö­certifierad enligt ISO14001.


FÖLJ HANDELSHÖGSKOLAN I SOCIALA MEDIER

facebook.com/ handelshogskolangbg

instagram.com/ handelshogskolangbg

youtube.com/ handelshogskolan

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Handels_gbg

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Vasagatan 1, Box 600, SE-405   30 Göteborg, 031-786   0000, info@handels.gu.se, www.handels.gu.se

Handelshögskolans Magasin 2017  

Läs om forskning och utbildning och samverkan på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you