Hammarbackens masugn
Hammarbacken
Namnet Hammarbacken kommer från den stångjärnshammare, Gräns Hammare, som anlades här vid Gränssjöns utlopp omkring 1550.
Hammarbacken ligger ~8 km från Guldsmedshyttan
Hammarbackens masugn togs i drift 1812 och lades ner 1874. Därefter fraktades malmen till Guldsmedshyttan. Anledningen till att masugnen byggdes var att hyttorna i Nyberget, Danshyttan och Gränshyttan var uttjänta. De blåstes ner mellan 1804 och 1815. Hammarbackens masugn ägdes till största delen av Rockhammars bruk.
I nordvästra hörnet av Lindes socken är byarna Danshyttan, Gränshyttan och Nyberget belägna. Hammarbacken utgör en del av Gränshytte by. I alla byarna har det funnits hyttor som var beskattade år 1539. Här fanns gott om malm, skog, kalk och vattendrag som gjorde det gynnsamt att framställa och bearbeta järn.
Masugnen var försedd med för den tiden nya inrättningar som varmapparat, blåsmaskin, gasrostning och malmuppfodring. Blåsningar är antecknade till tackjärnsvikterna: 1851 på 161 dygn 4702 skeppund 1852 på 190 dygn 5009 skeppund
1 skeppund ~170 kg Masugnen är den byggnad där järnmalmen hettades upp och järnet blev flytande. Det smälta järnet rann ut ur ugnen och göts till tackjärn. För att få upp temperaturen blåstes luft in i ugnen med hjälp av blåsbälgar, som drevs med hjälp av vattenkraft. Därför kallades processen blåsning när masugnen var igång.
Hammarbackens hembygdsgård
www.hammarbacken.eu
På föreningens hemsida kan du läsa om årets aktiviteter. För dig som hembygdsforskar är hemsidan en rik källa att ösa ur, här finns böcker, uppsatser, dokument och fler än 2000 fotografier. Välkommen som medlem! Bankgiro: 639-9307 Årsavgift 75 kr för enskild och 125 kr för familj Text och bild: www.hammarbacken.eu/Stefan Helsing Foldern har framställts med bidrag från Länsstyrelsen i Örebro Län.
Hembygdsgården har haft flera funktioner, lanthandel 1910-1965, skogskontor för Domänverket (Sveaskog) och bostad. År 2010 övertog hembygdsföreningen gården som nu är plats för evenemang och kafé. Byggnadens tak har renoverats med bidrag från Läns styrelsen i Örebro. Under takteglet finns ett äldre spåntak. Spånet eller ”pärtorna” är tillverkade vid Hammarbackens gamla såg.
Sjöar och vattendrag
Kvarnen och sågen
Flottning i Hammarskogsån
Stora Myggsjön
Kvarnen och gamla sågen omkring år 1900
Flottning vid Gräntjärnen i maj 1917
Sjöar och tjärnar var viktiga för näringen. Här kördes foror med kol och malm på vintern, i ån flottades det på sommaren, men viktigast var vattnet som kraftkälla. I sjöarna finns det gädda, abborre och i nedre delen av ån, laxöring. Längs ån kan du se strömstare, forsärla och bäver. Varg, lodjur och björn vandrar då och då igenom området.
Åren 1847-1848 byggdes kvarnen av dåvarande ägaren till Hammarbacken, Rockhammars Bruk. Guldsmedshytte AB byggde i slutet av 1880-talet en såg intill kvarnen. Denna såg var i tjänst till 1939. 1912 köpte Frövifors bruk skogarna runt Hammar backen och 1927 byggdes Frövifors en ny såg på Såg holmen i Gränssjön. Verksamheten upphörde 1953.
1907 anlade Guldsmedshytte AB en flottled från Gränssjön ner till sjön Råsvalen. Flottningen fick bara utföras under vårfloden på grund av för liten tillgång på vatten. 1923 övergavs flottningen och virket kördes nu med lastbil ner till Gränshyttan för vidaretransport på järnvägen, Gullblankabanan, som byggdes 1907. Bostäder Förutom Hyttan, Kvarnen och Sågen fanns det få byggnader vid Hammarbacken. På södra sidan ån låg tre bostadshus som uppfördes på 1800-talet, Mjölnarbostaden, Lundquists hus och Kottstugan som står kvar. På kullen uppfördes bostadshus för hyttmästaren, som senare blev skogvaktarens bostad. Vid ladugården finns även en iskällare bevarad. I början av 1900-talet byggdes Lanthandeln med bostad i övervåningen. I området finns även ett stort antal torpruiner med information om första och sista bosättarna.
Acktjärnsbäcken
Familjen Lind i Slöjdartorp omkring år 1900