Issuu on Google+

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-18

PLANERINGSDIREKTIV B A R N & U T B I L D N I N G | N Ä R I N G S L I–V1 –& A R B E T E | H Å L L B A R U T V E C K L I N G MED BUDGET 2014-2016


Sammanfattning Utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle och en förutsättning både för ekonomisk tillväxt och växande välfärd. Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och finansieringen av välfärden. Men att ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt är inte möjligt utan att det ger en negativ påverkan på miljön eller sociala ojämlikheter. Därför hållbar utveckling ur alla dess tre dimensioner viktigt. De tre dimensionerna av hållbar utveckling- ekologisk, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling, är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten – ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden. En viktig aspekt i att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen handlar om att vårda det man har. Det går som en röd tråd genom Planeringsdirektivet med budget 2014-2016. Våra gemensamma resurser är ändliga och därför måste vi arbeta på ett så resurseffektivt sätt som möjligt. Det är med bakgrund till det som vi har infört omprövning av kommunal verksamhet; en metod som syftar till att verka för en hållbar ekonomisk utveckling. Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 fokuserar av dessa anledningar på insatser inom tre områden: barn- och utbildning, näringsliv och arbete samt hållbar utveckling. Vi vill att Halmstads kommun ska erbjuda invånarna en bra service och verksamhet av god kvalitet. Våra ambitioner till trots påverkas vi av omständigheter i vår omvärld. Den här budgeten präglas framförallt av tre faktorer: • skatteintäkterna hålls tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld • den demografiska förändringen och de ökande behov som den ger upphov till • det nya skatteutjämningssystemet som gör att vi i solidaritet med andra kommuner får ett sämre ekonomiskt utfall i år och åren framöver, än vad Halmstad har haft tidigare. Sammantaget gör dessa faktorer att vårt reform- och investeringsutrymme minskar. Likväl är investeringstakten fortfarande mycket hög. Vår bedömning är att det är viktigt att de goda ekonomiska resultat som vi har haft under ett flertal år, ska används för att motverka de effekter som lågkonjunkturen har på tillväxten i Halmstad. Av den anledningen innehåller den här budgeten stora satsningar på framförallt barn och utbildning, men även i infrastruktur.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

Antalet barn i för- och grundskolan ökar och för att verksamheten ska kunna fortsätta bedrivas med minst bibehållen kvalitet, finns pengar i budgeten för de ökade rörliga kostnader som beror på ett större antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Budgeten innehåller också stora satsningar på nya förskoleavdelningar. Totalt finns medel för att bygga minst 33 nya förskoleavdelningar fram till och med 2016. Därutöver tillskjuts särskilda driftsmedel för att det ska vara möjligt att få fram lokaler till åtminstone fyra ytterligare avdelningar i Halmstads centrum där trycket på förskoleplatser är som allra störst. När Halmstad växer ska utvecklingen ske i hela kommunen. Därför ska en kommunal vatten- och avloppsledning till Marbäck byggas som ska vara klar år 2015. Halmstads Stadsnät AB får i uppdrag att ansvara för att hjälpa fiberföreningar att söka stöd. Dessutom ska en bredbandsstrategi tas fram som ska klargöra för hur minst 90 procent av alla hushåll i kommunen ska kunna vara uppkopplade senast 2020. Budgeten innehåller också satsningar på baden i Getinge och Oskarström och på isbana och omklädningsrum i Oskarström. Det ryms också satsningar på Halmstads stadskärna. Hittills har 32 miljoner kronor avsatts för ändamålet. Just nu pågår ombyggnad av Brogatan och när den är klar ska utvecklingen fortsätta med Storgatan. Även stora satsningar på att förverkliga ”handlingsprogram för hållbara transporter” som kommunfullmäktige antog 2012-03-27 ryms i budgeten. Pengarna ska bland annat gå till Södra infarten, till att bygga om hållplatser, trafiksäkra korsningar, färdigställa Kattegattleden och bygga klart etapp 2 av Halmstads resecentrum. Även konsten och kulturen får utrymme i Planeringsdirektiv med budget 2014-2016. Totalt avsätts 30 miljoner kronor som ska gå till att skapa förutsättningar för Hallands konstmuseum att kunna exponera konst på ett utmanande, tilltalande och säkert sätt. Även Kulturskolan får ökade anslag för att klara av att möta den ökande efterfrågan. Köerna till de kurser dit många flickor söker sig är idag långa och det ska åtgärdas genom extra medel om en miljon kronor årligen under planperioden. Halmstad är en kommun med många styrkor och än större möjligheter. Dessa är det allas vårt ansvar att ta vara på och utveckla. I Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 tar vi, trots ett ekonomiskt svårt läge, tillvara på dessa möjligheter satsar både på att vårda allt det som är bra med Halmstad och utveckla det som kan bli ännu bättre. I vårt Halmstad får barn och ungdomar bra förutsättningar och en kvalitativ utbildning, näringslivet stärks och människor kommer i arbete, vilket möjliggör att kommunen som helhet utvecklas i en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning.

–2–


Förslag till beslut KOMMUNSTYRELSEN FÖRESLÅR ATT KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUTAR: ATT

fastställa skattesatsen till 20,43 procent,

ATT

fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget 2014-2016,

ATT

anslaget för partistöd fastställs till 3 730 kkr., varav grundstödet utgör 380,7 kkr.,

ATT

medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med 2 300 kkr.,

ATT

medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för 2014 års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror,

ATT

ATT

ATT

medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2013 och 2014, för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över 30 000 kkr. ska ianspråktagande godkännas av kommunstyrelsen,

för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr. eller högst 3,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte ska försenas,

ATT

planåren 2015 och 2016 ska styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen,

ATT

det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år 2015 eller 2016 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp,

ATT

ATT

ATT

ATT

ATT

ATT

kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, med totalt 600 000 kkr, Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 200 000 kkr., jämte därpå löpande ränta och kostnader, Halmstads Fastighets AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 700 000 kkr., jämte därpå löpande ränta och kostnader

–3–

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


Innehållsförteckning KAPITEL 1

HALMSTAD 2020

Halmstads kommuns vision och värdegrund Under kapitel 1 redogörs för Halmstad 2020 – kommunens vision och den värdegrund som visionen bygger på. 1.1

Halmstads kommuns värdegrund

7

KAPITEL 2

VISIONSSTYRNINGSMODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET

Att arbeta med mål Under kapitel 2 redogörs för hur visionsstyrningsmodellen är uppbyggd. Modellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen om Halmstad 2020 – Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007.

2.1

Visionsstyrningsmodellen

8

2.2

Övergripande inriktningar och konkretiserade mål

8

2.3

Planeringsdirektivets roll i kommunen

9

2.4

Ett tydligare fokus

9

KAPITEL 3

BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE, HÅLLBAR UTVECKLING

Våra fokusområden Under kapitel 3 kan du läsa om ett flertal av de faktorer som Femklövern bedömer att utvecklingen av Halmstads kommun är beroende av. Kapitlet berör både sådana faktorer som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. Faktorerna är uppdelade efter Femklöverns tre fokusområden – barn och utbildning, näringsliv och arbete, hållbar utveckling. 3.1

3.2

3.3

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

Barn och utbildning

10

Nya förutsättningar för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan

10

Barn- och elevantal i kommunens verksamheter

11

Näringsliv och arbete

11

Utmaningar för fler i arbete

11

Hållbar utveckling – ekologiskt, socialt och ekonomiskt

12

En definition

12

Ekologiskt hållbar utveckling

12

Socialt hållbar utveckling

14

Ekonomiskt hållbar utveckling

14

–4–


KAPITEL 4

ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

Vad vi vill uppnå Under kapitel 4 redogörs för de övergripande inriktningar och konkretiserade mål som ska styra kommunens nämnder och bolag när de planerar för sina verksamheter. Målen är uppdelade i nio mer övergripande områden. Under respektive målområde beskrivs även Femklöverns satsningar inom målområdet.

BYGGA & BO SID 22

BARN & UTBILDNING SID 18

DEMOKRATI & DIALOG SID 26 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD SID 34

MILJÖ & ENERGI SID 30 OMSORG & STÖD SID 40

RESOR & TRAFIK SID 44

TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA SID 48

–5–

UPPLEVA & GÖRA SID 52

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 5

ÖVRIGA PRIORITERINGAR

Fem prioriteringar som skapar ett hållbart samhälle Under kapitel 5 beskrivs ett antal uppgifter som är särskilt prioriterade för alla nämnder och bolag att arbeta med under den här planperioden. Dels berörs lagstiftning och riktlinjer kring jämställdhet och tillgänglighet, dels arbete med att skapa giftfria miljöer, dels redogör Femklövern för två viktiga satsningar som syftar till att skapa social sammanhållning i kommunen. 5.1

Giftfri vardag för barn och ungdomar

56

5.2

Urbant utvecklingsarbete

56

5.3

Ökade livschanser för unga

57

5.4

Ett strategiskt jämställdhetsarbete

57

5.5

Ett Halmstad tillgängligt för alla

58

KAPITEL 6

HEL- OCH DELÄGDA BOLAG

Finansiella mål/budget för de kommunala bolagen Under kapitel 6 redogörs för de kommunala bolagens budget/plan alternativt strävan till procentuella avkastning för perioden 2014-2016. 6.1

Helägda bolag

59

6.2

Delägda bolag

60

6.3

Specifikation av helägda bolags investeringar

61

KAPITEL 7

BUDGET

Finansiella mål och budgetsammanställning för kommunens nämnder Under kapitel 7 redovisas dels kommunens finansiella mål, dels budgeten för 2014 och plan för 2015 och 2016.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

7.1

Finansiella mål

62

7.2

Skattesats

63

7.3

Uppräkningsfaktorer

63

7.4

Budgetsammanställning

64

7.5

Noter

67

7.6

Specifikation av anslag

69

7.7

Specifikation av investeringar

75

7.8

Specifikation av vissa driftanslagsförändringar

81

–6–


KAPITEL 1

KAPITEL 1 HALMSTAD 2020

Halmstad 2020 Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Visionen heter Halmstad 2020 och beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare.

HALMSTAD – HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek.

HALMSTAD – KUNSKAPSSTADEN Vi bygger en stad där människor växer – genom utbildning, företagsamhet och nytänkande.

HALMSTAD – UPPLEVELSESTADEN Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet.

1.1 HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Alla Halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna.

Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskap kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.

–7–

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 2

KAPITEL 2 VISIONSSTYRNINGS­M ODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET

Visionsstyrnings­ modellen, målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad 2020 har vi infört en arbetsmodellvisionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen om Halmstad 2020 – Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007.

2.1 VISIONSSTYRNINGSMODELLEN

Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt inkommet material analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel fyra. Utförligare information om mätetalen finns i bilaga 1.

Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande inriktningar. Den årliga processen består av fyra moment och inleds varje höst. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens olika bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

2.2. ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar vision 2020 genom övergripande inriktningar och konkretiserade mål. Övergripande inriktningar antas av kommunfullmäktige och omprövas vart fjärde år. I visionsstyrningsmodellen har styrningen delats upp i nio olika målområden. De övergripande inriktningarna kopplade till varje målområde formuleras på en övergripande nivå med ett tidsperspektiv på 10-20 år och beskriver de önskvärda framtida tillstånd som kommunfullmäktige vill se inom varje område. Konkretiserade mål antas av kommunfullmäktige och ses över årligen. Målen formuleras på en mer detaljerad nivå med ett kortare tidsperspektiv. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen.

–8–


KAPITEL 2 VISIONSSTYRNINGS­M ODELLEN, MÅLSTYRD VERKSAMHET

2.3 PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med inom kommande planperiod. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de har ansvar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål.

2.4 ETT TYDLIGARE FOKUS I samband med att planeringsdirektiv med budget tas fram, omprövas de konkretiserade målen. I år har Femklövern gjort den genomgången med utgångspunkt i ambitionen att se över på vilket sätt och i vilken grad målen styr kommunens olika verksamheter. Det har också varit en ambition att minska målen i antal eftersom vi menar att färre mål ger ett ökat fokus på de mål som återstår.

arbetssättet är implementerat har tagits bort. Målens formuleringar har ändrats så lite som möjligt i syfte att skapa en stabilitet i organisationens arbete med målen. En del mätetal har dock reviderats utifrån synpunkter från förvaltningar och bolag. Kommunens verksamheter styrs på ett antal olika sätt. Planeringsdirektivet är ett viktigt styrdokument, men det finns även lagar, riktlinjer och uppföljning av verksamheter som reglerar vad som ska göras och i viss mån även hur. Mål som styrs via andra styrinstrument har därför tagits bort från planeringsdirektivet, men resultatet kommer att fångas upp andra sätt, exempelvis genom verksamhetscontrolling. I årets utgåva av planeringsdirektivet har Femklövern också arbetat ytterligare med att förklara de konkretiserade målen i text i syfte att skapa en djupare förståelse för det som avses med de olika konkretiserade målen. Tanken med det är att göra det tydligare för respektive verksamhet vilka utmaningar eller problem som Femklövern vill komma åt genom att formulera ett konkretiserat mål. Det är dock inte bara målen som ska ses som styrande. Även texterna och de övergripande inriktningarna ska vara vägledande för verksamheterna. Allting kan inte följas upp eller mätas, men är inte desto mindre viktigt. Årets revidering av målen har i likhet med övriga planeringsdirektivet, skett i olika grupperingar: i partigrupperna, på träffar med de respektive ordförandena i nämnder och styrelser, i Femklöverns verksamhetsberedning, samt på möten dit alla Femklöverns ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser har bjudits in.

De mål som är allra mest prioriterade och angelägna har behållits. Mål som anger en ambitionsökning har också behållits, medan mål som har uppfyllts och

“DET ÄR DOCK INTE BARA MÅLEN SOM SKA SES SOM STYRANDE. ÄVEN TEXTERNA OCH DE ­ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGARNA SKA VARA ­VÄGLEDANDE FÖR VERKSAMHETERNA.”

–9–

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 3

KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS­L IV OCH ARBETE, HÅLLBAR U ­ TVECKLING

Barn och utbildning, näringsliv och arbete, hållbar utveckling Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt utvecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redogör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i Planeringsdirektiv med budget 2014-2016.

3.1 BARN OCH UTBILDNING

för förskolan samt en reviderad läroplan och en ny kursplan för grund- och särskolan i kraft. Det har gett utbildningsväsendet förändrade förutsättningar.

Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett hållbart samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgörande roll för människors chanser att få ett arbete eller kunna försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben och förverkliga sina drömmar.

Även gymnasieskolan fick förändrade förutsättningar i och med GY2011: revidering av gymnasieskolan, som trädde i kraft under hösten 2011. Reformen innebär bland annat att antalet utbildningsprogram blir 18, varav sex är studieförberedande och tolv är yrkesprogram som leder till direkt anställningsbarhet.

Ett bra utbildningssystem är också en förutsättning i ett demokratiskt samhälle, eftersom utbildning skapar möjligheter för individer att delta aktivt i samhället och fatta egna aktiva beslut. Utbildningen ska dock inte bara förmedla kunskap. Den ska se till hela individen, förstå individens behov och anpassa insatserna efter dessa. Ingen elev är den andre lik och de ska mötas som de individer de är. En kommun med höga ambitioner måste ha ett utbildningsväsende som står sig både i nationell och i internationell jämförelse. Av den anledningen är barnen, ungdomarna och den utbildning de får i förskolan, den nioåriga grundskolan och i gymnasiet oerhört viktig. I kommunens totala budget är barn och utbildning den absolut största utgiftsposten och dess verksamhet bland de viktigaste som kommunen ansvar för. Därför är barnen och deras utbildning ett av Femklöverns prioriterade områden under planperioden.

Nya förutsättningar för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan

Den nya skollagen omfattar utbildning från förskolan till och med vuxenutbildning och innehåller förutom mycket annat en skarpare lagstadgad värdegrund för alla skolformer, där kopplingen till Barnkonventionen blir tydligare. Enligt skollagen ska alla barn och elever få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Dessutom innehåller skollagen en rad förändringar och förstärkningar som bland annat innebär att förskolan är en egen skolform, ökade krav på arbetet med elevhälsa, tillgång till skolbibliotek, nya bestämmelser kring systematiskt kvalitetsarbete. Det här ställer krav på omställning, nytänkande och innovationskraft. Förutom att skollagen poängterar alla barns lika rätt till utbildning så pekar den på ett viktigt instrument för att nå de mål som finns för utbildningsväsendet, men kanske framförallt för att anpassa den till den generation som idag går i skolan; nämligen det entreprenöriella lärandet.

I juli 2011 trädde en ny skollag, en reviderad läroplan

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 10 –


KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS­L IV OCH ARBETE, HÅLLBAR U ­ TVECKLING

Dagens elever har helt andra förutsättningar och krav på sin utbildning. När omvärlden förändras måste utbildningen förändras med den. De stora valmöjligheter som dagens samhälle erbjuder, det snabba informationsflödet och tillgången till teknik skapar en generation elever som ställer andra krav. Krav på att utbildningen ska vara föränderlig i samma takt som omvärlden är. Som lärare kan det kanske vara svårt att möta krav som är i ständig förändring. Då är det entreprenöriella lärandet ett verktyg för att lyckas hantera svängningarna och verka i samklang med samhället och näringslivet. Det är för framtiden vi utbildar våra elever.

ta fram en plan för hur detta ska gå till och när dessa nödvändiga förändringar ska träda ikraft.

Detta kan verka som självklarheter, men förutsättningarna för våra barn och ungdomar ser väldigt olika ut och den nya skollagen samt läro- och kursplanerna pekar ut riktningen för hur en undervisning som skapar lika möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar ska gå till.

Eftersom näringslivet är en så viktig aktör för kommunens utveckling är det även fortsättningsvis ett av de områden som vi prioriterar och lyfter fram i årets planeringsdirektiv.

Barn- och elevantal i kommunens verksamheter Ytterligare en utmaning inom utbildningsväsendet är de förändrade barnkullarna. Det föds fler barn totalt sett, men framförallt har det skett en omflyttning inom kommunen som innebär att allt fler barnfamiljer med riktigt små barn är bosatta i centrum. Dessa nya förutsättningar måste vi kunna möta. Efter toppen år 2008, fortsätter elevantalet i gymnasieskolan att minska under 2014. Bedömningarna gör gällande att elevunderlaget kommer fortsätta minska de allra närmaste åren och som minst beräknas elevantalet bli år 2015. Sedan beräknas elevunderlaget åter att öka, men det kommer inte att vara lika stort som 2008 förrän i mitten av 2030-talet1. Den här utvecklingen ställer krav på flexibilitet och anpassning när det gäller såväl lokaler som personella resurser, ett arbete som redan har påbörjats och som är prioriterat. Ytterligare en utmaning för kommunens egna verksamheter är det faktum att allt fler friskolor etablerar sig i kommunen. Detta får konsekvenser som bland annat innebär att barnoch ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver anpassa sina lokaler så att lokalutnyttjandet blir så resurseffektivt som möjligt. Lokalanpassning är nödvändigt i en föränderlig verksamhet. Framförallt barn- och ungdomsnämnden har en viktig uppgift framför sig när det gäller detta. Kommunstyrelsen har att i samverkan med nämnden 1. SCB, Sveriges framtida befolkning 2013-2060

3.2 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden i vår kommun. Halmstad har goda förutsättningar att fortsätta växa och utvecklas. Vi vill förbättra och förenkla för företagare. Syftet är att bidra till att skapa de allra bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt näringsliv, som i sin tur bidrar till en stabilare arbetsmarknad.

Utmaningar för fler i arbete Det är nu femte året i rad som världsekonomin präglas av kris. Det har resulterat i en långdragen lågkonjunktur i Sverige som helhet. Halland och Halmstad drabbades under inledningen av lågkonjunkturen av färre personalneddragningar i näringslivet än många andra regioner, men under 2012 tillhörde Halland de regioner i Sverige som drabbades hårdast av varsel. I november 2012 varslades fler personer i vår region, än under någon enskild månad under finanskrisen 2008-2009 och Halmstad var en av kommunerna i Halland där flest antal varsel inträffade2. Bedömningen är att utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt svag. Sysselsättningsutvecklingen kan leda till förhållandevis stora och snabba förändringar i branschstrukturen. Den rådande lågkonjunkturen med stora neddragningar i industrin kommer sannolikt att snabba på strukturomvandlingarna i näringslivet från industrisamhälle till ett mer kunskapsintensivt samhälle. De slutsatser som kan dras efter tidigare lågkonjunkturer och nedgångar i sysselsättningen är att globalisering, ökande internationell konkurrens och fler nya företag ökar behovet av möjligheter till omställning hos arbetskraften. I sämre tider ökar utflödet från arbetsmarknaden och det finns stor risk för att individer och enskilda kommuner får betala ett högt pris för strukturomvandlingen. Halmstad är som sagt inget undantag och förändringarna i näringslivsstrukturen kommer att fortsätta i ökad takt. 2. Region Halland, Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland 2013, 2013 s.14

– 11 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS­L IV OCH ARBETE, HÅLLBAR U ­ TVECKLING

Neddragningarna på arbetsmarknaden tenderar också att drabba de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden värst. Personer som sägs upp från sina arbeten i en lågkonjunktur tenderar att vara mer sårbara vid framtida lågkonjunkturer. Det är därför viktigt att dessa personer snabbt kommer tillbaka i sysselsättning igen. Kommunen måste tillsammans med andra aktörer arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att dessa människor ska kunna försörja sig själva genom arbete. En av de grupper som är prioriterade för oss är ungdomarna. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Bland ungdomar i Halmstad ligger den på 17,5 procent3, vilket kan jämföras med knappt nio procent4 för befolkningen som helhet. Siffror som är alltför höga och som kräver kraftiga insatser. Men utmaningarna ligger inte bara i att omstruktureringen av näringslivet ställer krav på kompetensutveckling av arbetskraften. Den demografiska utvecklingen som bedöms leda till att andelen av befolkningen som är i förvärvsarbetande ålder kommer att minska i förhållande till framför allt andelen äldre, är också en stor utmaning. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är konsekvensen en risk för brist på arbetskraft inom de närmaste årtiondena. Utmaningarna finns således både i närtid och på längre sikt. Halmstads näringsliv Ett diversifierat näringsliv med nischade företag, som kan erbjuda unika varor och tjänster, kommer att bli nyckeln för att klara sig i den hårdnande konkurrensen. Näringslivsstrukturen i Halmstads kommun är mycket varierad. Små och medelstora företag dominerar företagskartan. Det finns drygt 8 000 företag, allt från enskilda firmor till aktiebolag. Det är en styrka eftersom det gör kommunen mindre konjunkturkänslig. Ungefär 75 procent har max tio anställda. Det kan tolkas som att det finns en intressant tillväxtpotential. Det är vår avsikt att kommunen ska understödja utvecklingen, särskilt inom områden som bedöms som kunskapsintensiva. Understödet kan bland annat få sitt uttryck i att samverkan mellan offentliga och privata aktörer inom området intensifieras. Tillsammans kan vi utveckla vårt gemensamma varumärke. Kommunens roll blir med bakgrund till ovanstående att underlätta för lokal tillväxt genom exempelvis

vuxenutbildningen som tillhandahåller efterfrågade utbildningar, att skapa arenor för samarbete mellan olika aktörer så att den kompetens som finns tas tillvara och får bästa möjliga effekt.

3.3 HÅLLBAR UTVECKLING – EKOLOGISKT, SOCIALT OCH EKONOMISKT Liksom de flesta länder i väst har Sverige haft en nästan oavbruten ekonomisk tillväxt de senaste århundradena. Utvecklingen har varit avgörande för skapandet av det välfärdssamhälle vi har idag, men den har samtidigt gett upphov till problem i form av miljöförstöring och sociala ojämlikheter. Att alltför ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till ekologiska eller sociala aspekter av utvecklingen är inte hållbart på sikt. Såväl EU som Sverige eftersträvar en hållbar tillväxt utifrån begreppets tre dimensioner ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Det är vår övertygelse att Halmstads kommun måste bidra i detta arbete och aktivt driva det framåt. Därför är hållbar utveckling ett av våra tre prioriterade områden även i årets planeringsdirektiv.

En definition De tre faktorerna i begreppet hållbar utveckling är starkt beroende av varandra och samspelar på ett komplext sätt. Det är möjligt att skapa hög ekonomisk tillväxt som inte tar hänsyn till ekologiska eller sociala faktorer. En sådan tillväxt är dock inte hållbar, utan skulle på sikt stanna av på grund av negativ miljöpåverkan och sociala problem. På samma sätt vore det möjligt att skapa social utveckling som inte tar hänsyn till ekonomi eller miljö, men även den skulle på sikt stagnera, på grund av negativa förändringar i miljön eller brist på finansiering. Samma resonemang gäller den ekologiska aspekten – ett ensidigt fokus vore möjligt, men socialt och ekonomiskt ohållbart i längden.

Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar.

3. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för april 2013 4. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för april 2013

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 12 –


– 13 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS­L IV OCH ARBETE, HÅLLBAR U ­ TVECKLING

Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Enligt IPCC5, som har till uppgift att ta fram forskning och bedömningar inom klimatområdet, har den globala uppvärmningen de senaste 100 åren varit runt 0,7 grader. Enligt IPCC:s bedömningar skulle en ökning på mer än två grader under detta århundrade innebära såväl ekologiska som sociala risker varför både EU och Sverige har som mål att den globala medeltemperaturen ska öka med maximalt två grader. Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Vägarna som leder dit kan se olika ut men har en sak gemensamt – en strävan efter att åstadkomma en bestående förändring hos olika aktörer, som i sin tur leder till långsiktiga effekter. För att uppnå dessa effekter krävs att kommunens verksamheter samverkar både internt och med externa aktörer.

Ekonomiskt hållbar utveckling

Parallellt med att allt fler människor söker sig till stadsbebyggelse ser vi i vårt närområde en kontraurbanisering; en utflyttning från städerna främst till tätorterna på landsbygden. Drivkrafterna bakom denna parallella trend kan säkert vara längtan efter att leva nära naturen samtidigt som dessa utflyttare vill kunna behålla en urban livsstil och ha tillgång till det utbud som en större stad kan erbjuda. Den här utvecklingen måste vi kunna möta både vad gäller utbud, bostäder och kommunikationer.

De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktighet, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder god livskvalitet. Centrala delar inom en socialt hållbar utveckling är att erbjuda en kvalitativ utbildning. De aspekter av den socialt hållbara utvecklingen som rör barn och 5. FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

En fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna De senaste årtiondena har inneburit en förändring i medborgarnas politiska beteende. Valdeltagandet har minskat sedan 1970-talet, och tilltron till politiken har minskat. Väljarna är inte lika partibundna som tidigare och färre personer är medlemmar i ett politiskt parti. Endast fyra procent av den svenska befolkningen är medlem i ett politiskt parti och av dem är det endast två procent som är aktiva. Trots denna utveckling är förtroendet för demokratin och de offentliga institutionerna fortsatt högt och engagemanget för samhällsfrågor har inte gått ner. Istället kanaliserar medborgarna sitt engagemang på andra sätt. Engagemanget för enskilda frågor i samhället har ökat och många ser nya möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via facebook, bloggar och aktionsgrupper.

Urbaniseringen Urbanisering är en stark trend såväl globalt som nationellt som regionalt. Idag bor över hälften av jordens invånare i städer och inom några årtionden beräknas 70 procent av jordens befolkning vara stadsbor. Det ställer krav på vår förmåga att bygga hållbara städer, att kunna möta mänskliga behov utan att för den skull ta stora markarealer i anspråk.

Socialt hållbar utveckling

utbildning berörs dock närmare i ett eget avsnitt i årets planeringsdirektiv med budget. Detta eftersom barn och utbildning är ett av våra prioriterade områden.

Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Vi måste bygga ett samhälle och en kommun med god ekonomisk hushållning. Kommunens kostnader har under lång tid ökat mer än vad som motiveras av inflation och volymökningar. En stor utmaning för oss handlar därför om att bryta den kostnadsutveckling som innebär att vi i ett 20 till 30-årigt perspektiv riskerar att få kraftig obalans mellan skatteuttaget och utgifterna. En ekonomiskt hållbar utveckling är därför en nödvändighet för alla kommunens verksamheter. En åldrande befolkning De kommande decenniernas demografiska förändringar innebär en utmaning för oss. Medelåldern har stigit från 37,1 år 1968 till 41,2 år 2012. Andelen äldre, 65 år och däröver, har under samma period ökat från 13,4 procent till 19,1 procent. Statistiska centralbyråns befolkningsprognoser visar att andelen av befolkningen som är över 65 år kommer att öka från dagens 19 procent till 23 procent 2030, samtidigt som andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar6. Även om det är glädjande att människor lever allt längre utgör en åldrande befolkning en allt större

6. SCB, Sveriges framtida befolkning, 2013, hämtad 2013-04-17 från www.scb.se/Pages/Vislet____353633.aspx

– 14 –


KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS­L IV OCH ARBETE, HÅLLBAR U ­ TVECKLING

strukturell utmaning. Halmstads kommun har utöver en åldrande befolkning, en inflyttning av äldre till kommunen. Utvecklingen innebär att det i framtiden kommer att finnas fler unga och gamla i förhållande till antalet yrkesverksamma. Den förändrade befolkningsstrukturen innebär förändrade ekonomiska förutsättningar för kommunen eftersom efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka stadigt. Vi måste därför hitta sätt att bryta kostnadsutvecklingen utan att det påverkar kvaliteten på vår verksamhet. Här är omprövning, som det redogörs för nedan, ett viktigt verktyg att använda. Intäkter och kostnader behöver gå ihop Svensk ekonomi hålls tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld, men tillväxten beräknas ändå öka något under 2013 och 2014. Skatteunderlaget stärker kommunsektorns ekonomi framöver, men räcker ändå inte till för att klara de förväntade kostnadsökningarna i de kommunala verksamheterna de närmaste åren. Så skriver SKL (Sveriges kommuner och Landsting) i sin senaste prognos över den svenska ekonomins utveckling. De demografiska förändringarna i vårt samhälle, med fler barn i skolverksamheterna och fler äldre, gör att vi måste prioritera om och anpassa verksamheterna till de resurser vi har. Vi måste hitta långsiktigt hållbara lösningar som gör att vi inte behöver använda kommunens eget kapital för att klara av driften av våra verksamheter. Kommunens ekonomi kommer annars att urholkas och det utrymme vi har för att göra investeringar i infrastruktur, byggnader och kommunala anläggningar, minskar. Det här är naturligtvis inte hållbart i längden och vi har ett ansvar för kommande generationer att säkerställa att vi inte gör av med det utrymme för investeringar som har byggts upp under en lång tid. Det är en utmaning för oss att säkerställa att våra skatteintäkter täcker de kostnader vi har för våra verksamheter. Omprövningar är ett sätt, men det kommer inte att räcka.

Systematiskt arbete med kostnadsutvecklingen Kostnaderna för våra verksamheter kan inte öka i en större omfattning än vad intäkterna gör. Under 2015 och 2016 är den här budgeten inte fullt finansierad på grund av ett flertal faktorer som kommunen inte kan påverka. Ett vikande skatteunderlag, de förändringar som har skett i skatteutjämningssystemet och ökad efterfrågan på kommunens välfärdstjänster såväl inom förskolan som inom äldreomsorgen och inom socialtjänstens verksamhet, är tre bidragande faktorer. I början av 2014 kommer kommunstyrelsen att föreslå åtgärder kring hur denna obalans för 2015 och 2016 ska hanteras, så att kommunens verksamheter har planeringsförutsättningarna klara för sig. Omvärldsförändringarna ökar trycket på att göra förändringar så att kommunkoncernens samlade resurser kan användas mer effektivt. Kommunen behöver gå igenom kostnadsläget för våra olika verksamheter utifrån de faktorer som går att påverka lokalt. Kostnads- och intäktskontroll måste få ett ökat fokus. Det inbegriper hur olika delar av kommunen samverkar kring olika tjänster, hur vi upphandlar, hur vi planerar långsiktigt, hur taxor används etc. Återkommande skattehöjningar kommer inte att vara ett långsiktig hållbart alternativ för att möta omvärldsförändringarna. I sina prognoser över den svenska kommunala ekonomin har SKL räknat ut att kommunalskatten skulle behöva höjas med cirka 13 kronor de närmaste 20 åren7 om ingenting annat görs för att möta en förväntad stadigt ökande efterfrågan på kommunala välfärdstjänster. Omprövning Mot bakgrund av de ekonomiska prognoserna för de kommande åren och det faktum att både Halmstads och Sveriges befolkning blir allt äldre kommer omprövning av verksamhet att vara en naturlig del av kommunens arbetssätt framöver och det är viktigt att förvaltningarna arbetar systematiskt med detta. Med omprövning avser vi i korthet alla insatser som reducerar nettokostnaderna utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras.

Under hösten 2012 kom ny lagstiftning som ger Halmstads kommun nya förutsättningar. Det nya skatteutjämningssystemet gör att vi i solidaritet med andra kommuner har ett mindre ekonomiskt utrymme i år och åren framöver, än vad vi har haft tidigare.

Både förvaltningschefer och ekonomiansvariga vid förvaltningarna har fått information om vad omprövning innebär. Samtliga förvaltningar har arbetat med att ompröva sin verksamhet och har i

Sammanlagt gör dessa faktorer att vi måste arbeta effektivare för att få ut så mycket som möjligt ur varje skattekrona.

7. SKL, Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering 2010, hämtad 2013-05-06 från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/framtidens_utmaning

– 15 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 3 BARN OCH UTBILDNING, NÄRINGS­L IV OCH ARBETE, HÅLLBAR U ­ TVECKLING

Tidplaner för investeringar Vi vill också betona vikten av att kommunen håller sina tidsplaner vad gäller investeringsbudgeten. Investeringsprojekt ska färdigställas samma år som investeringsanslagen budgetmässigt är utlagda på.

samband med budgetarbetet inkommit med förslag på omprövningar. Utgångsläget för omprövningsbeloppets storlek är liksom tidigare år att förvaltningar vars verksamhet håller hög kvalitet och har låga kostnader, när jämförelser görs med andra kommuner, inte har lika stora krav på omprövning som övriga förvaltningar. Inom ramen för omprövningar ingår också att förvaltningarna ska arbeta med lokaleffektivisering för att på så vis reducera kommunens kostnader.

Projekt eller andra investeringsbehov som av verksamhetsföreträdare beskrivits som verksamhetskritiska eller akuta ska genomföras de år som medlen äskas och beviljas för. Detta är för oss en trovärdighetsfråga. Investeringsmedel som anslagits för denna typ av åtgärder, men som inte används i tid, kan komma att begäras åter.

Vi vill poängtera att omprövningarna ska vara långsiktigt hållbara lösningar som bibehåller eller stärker kvaliteten i kommunens verksamheter. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är en viktig del av kommunens verksamhet. Ytterst handlar kvalitetsarbetet om hur och i vilken omfattning kommunen förmår tillgodose invånarnas behov av service och tjänster. Invånarna i vår kommun ska kunna förvänta sig en kostnadseffektiv service för sina skattepengar. Kommunens systematiska kvalitetsarbete ska syfta till att skapa största möjliga nytta för de medel som står till förfogande. Även möjligheten för våra medborgare att själva välja utförare är en viktig del av kvalitetsarbetet. Medborgare vill ha ut olika saker för sina skattepengar och möjligheten att välja utifrån sina egna preferenser blir en ytterligare dimension av kvaliteten. Dessutom hamnar kvalitetsfrågor, men framförallt kunden i fokus på ett tydligare sätt när medborgaren själv för möjlighet att välja utförare.

Taxor Många av kommunens verksamheter finansieras delvis av att den som utnyttjar en tjänst betalar en taxa för densamma. I dag finns ingen tydlig helhetsbild i kommunen av kommunens olika taxor och hur de är uppbyggda. Varje nämnd ska ha en klar bild över vilka taxor som tas ut inom nämndens verksamhet. I de fall en taxa behöver justeras och kommunfullmäktige är den instans som beslutar om nivån i taxan, så ska ärendet förberedas så att kommunfullmäktige kan ta beslut om det på sitt sammanträde i november. Det skapar en tydlighet både inåt i organisationen och utåt åt de kunder och brukare som betalar avgiften.

Kommunen ska genom sitt kvalitetsarbete garantera kvaliteten på alla verksamheter som den är huvudman för. Det behövs stabila villkor så att verksamheter av god kvalitet kan utvecklas. Det innebär att samma kvalitetskrav ska ställas oavsett om det är kommunen eller någon annan som är utförare av en verksamhet.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 16 –


KAPITEL 4

KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

Övergripande inriktningar och konkretiserade mål De övergripande inriktningarna och konkretiserade målen är indelade i nio målområden. I följande kapitel redogörs för de mål som kommunens verksamheter ska arbeta med under de kommande åren. Dessutom redogörs för Femklöverns satsningar inom respektive målområde. När verksamhetsföreträdare, såväl som övriga medarbetare och förtroendevalda läser de mål som kommunfullmäktige har beslutat om är det viktigt att de noggrant analyserar vilka mål de kan vara med och bidra till att uppnå. Relevanta frågor att ställa sig i det arbetet är. ”Varför strävar vi efter dessa effekter?” och ”Vilka bakomliggande faktorer kan den förvaltning eller det bolag jag arbetar på påverka?” På så sätt kan målgrupperna för en insats som krävs för att ett mål ska uppnås, identifieras och en kartläggning av vem eller vilken verksamhet som ska arbeta med vilket mål fastställas.

BYGGA & BO SID 22

BARN & UTBILDNING SID 18

DEMOKRATI & DIALOG SID 26 NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD SID 34

MILJÖ & ENERGI SID 30

RESOR & TRAFIK SID 44

OMSORG & STÖD SID 40

TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA SID 48

– 17 –

UPPLEVA & GÖRA SID 52

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

BARN& UTBILDNING

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 18 –


BARN & UTBILDNING KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Barn och ungdomar växer upp i en trygg miljö, som både familj och samh��lle tar ansvar för. Den trygga miljön uppmuntrar och bidrar till kreativitet, personligt ansvar, respekt för andra och entreprenörskap. Halmstad är en av landets främsta utbildningskommuner med goda resultat och modern pedagogik. Utbildningen ger förutsättningar för studier och arbete i Sverige och utomlands. Förskolan, grundskolan samt gymnasiet lägger grunden för ett livslångt lärande, en ständig utveckling av den individuella kompetensen. Utbildningen utgår från individens möjligheter och förutsättningar. Den ger kunskaper, färdigheter och förståelse för sammanhang. Vuxenutbildningen underlättar en matchning mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov. Den enskildes önskemål om att främja sin personliga utveckling genom nya kunskaper och ny kompetens bejakas.

En personlig utveckling för alla barn och ungdomar

i förskolan och på att barn i behov av stöd ska få bättre förutsättningar.

Det är vår uppgift som vuxna att hjälpa våra barn och ungdomar att utvecklas och nå sin fulla potential. Vi måste ständigt fråga oss vad vi kan göra för att den enskilde eleven ska nå de resultat som den skulle kunna nå. Det handlar om förutsättningar. Ojämlika villkor mellan olika barn påverkar pojkars och flickors resultat i skolan. Den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har ett starkt samband med elevernas utbildningsresultat. Det finns många elever som är i ett behov av extra stöd, både utifrån sin sociala situation och utifrån situationen i skolan. För att i största möjliga mån jämna ut de skillnader som socioekonomiska faktorer har på barns utveckling och skolresultat vill vi att tidiga stödinsatser görs. Dessa insatser ska ha fokus på att trygga och stärka barnets personliga utveckling och familjens förmåga att kunna stödja sina barn i deras utveckling. Det som sagts ovan gäller för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Vi gör dock en särskild satsning på förskolan. Vi vill öka förskolans möjligheter att tidigt upptäcka barn i behov av sociala stödinsatser. Vi vill också betona vikten av att samverkan sker i ett tidigt skede och att alla berörda aktörer involveras. Samverkan ska vara utgångspunkten när det gäller alla barn, men kan vara speciellt viktig när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Därför satsar vi ytterligare fem miljoner kronor årligen från och med 2014 på att minska grupperna

Alla barn, även barn som kommer från stabila hemförhållanden, kan under perioder ha svårt att klara skolan. På samma vis som det är viktigt att se barn med ett långvarigt behov av stöd på grund av till exempel språksvårigheter eller en funktionsnedsättning, vill vi att orsaker som till exempel tillfälligt jobbiga hemförhållanden eller konflikter i en barn- eller elevgrupp ska uppmärksammas och att lämpliga åtgärder sätts in.

Fortsatt satsning på att minska förskolegrupperna Även gruppstorlekarna i förskolan ska anpassas efter barnens behov. Med det menar vi exempelvis att äldre barn klarar av att vara fler i en grupp än vad yngre barn gör. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Av den anledningen kommer en kvalitativ utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning att genomföras. Vi har dessutom ett mål som mäter genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning eftersom vi menar att mindre barngrupper främjar ett gott lärande. Vi avsätter fem miljoner kronor årligen under planperioden för att skapa lokalmässiga förutsättningar för att verksamheten ska kunna möta de demografiska behoven. Vi vill också uppmana barn- och ungdomsnämnden att hitta kreativa lösningar kring de utmaningar som uppstår som en konsekvens av omflyttningar inom kommunen och det ökande antalet små barn i de centrala delarna av

– 19 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


BARN & UTBILDNING KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

Halmstad. Lösningarna kan röra såväl administrativ samverkan som förändrad lokalanvändning.

resultat, vilket ger oss anledning att fundera över vad vi kan göra för att eleverna i våra skolor ska bli ännu bättre. En viktig grupp som vi inte får glömma i det här arbetet är de som av olika, ofta sociala anledningar, har svårt att nå sin fulla potential. Till denna grupp hör exempelvis barn och ungdomar som bor i familjehem.

Nya förskoleavdelningar De senaste åren har det fötts många barn i kommunen. I syfte att möta den ökande efterfrågan görs stora investeringar i nya förskoleavdelningar. Totalt finns medel för att bygga minst 33 nya förskoleavdelningar fram till och med 2016. Därutöver tillskjuts särskilda driftsmedel för att skyndsamt möjliggöra för inhyrning av åtminstone fyra ytterligare avdelningar i Halmstads centrum.

Vi menar att modern pedagogik bygger på modern teknik i undervisningen. Den nya läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge eleverna ”digital kompetens” under sin utbildning. Därför vill vi att IKT (informations och kommunikationsteknik) i skolan ska vara en självklarhet.

Alla nybyggda förskoleavdelningar innebär dock inte ett antalsmässigt tillskott då ett stort antal avdelningar kommer att fungera som ersättning till gamla eller arbetsmiljömässigt dåliga lokaler. Den beräkning som finns i dagsläget är att tillskottet av nya avdelningar därför blir netto cirka 22 styck.

Tillgången till modern teknik får inte heller bli en fråga som avgörs av vilka hemförhållanden en elev har. Framför allt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte skolan kan tillhandahålla datorer i tillräcklig omfattning.

För att kommunstyrelsen ska få kontroll över behovet av avveckling och nybyggnation av ytterligare förskoleavdelningar, krävs ett godkännande från kommunstyrelsen när barn och ungdomsnämnden vill avveckla förskoleavdelningar. Flera förskolebyggnader är också i behov av renoveringar på grund av byggtekniska lösningar som användes förr. Vi avsätter ett investeringsanslag om totalt 22 miljoner kronor för skapa en bättre inomhusmiljö. Även den utomhusmiljö som barnen har är prioriterad för oss. Därför fortsätter satsningen på bra utemiljöer i anslutning till skolor och förskolor.

Lärarkarriär En satsning på lärarna är en satsning på eleverna. Läraren är en avgörande faktor för elevens resultat. Vi ser därför att en prioritering på förstelärare och lektorer i enlighet med regeringens satsning om totalt 880 miljoner kronor för landet som helhet, är angelägen. Genom satsningen ges skolverksamheten en direkt möjlighet att erbjuda yrkesskickliga lärare att göra karriär inom läraryrket. I Halmstad ska det finnas förstelärare och på sikt även lektorer i både grundskolan och på gymnasiet.

Ett utbildningssystem i samtiden Det är skolans uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Skolan är en utbildning för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Goda studieresultat är en förutsättning för det och därför har vi särskilda mål som fokuserar på våra barn och ungdomars resultat. Eleverna i Halmstads kommun ligger bra till i nationella mätningar och deras studieresultat har förbättrats de senaste åren. I kommuner runt omkring oss har eleverna dock nått ännu bättre

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

För att skapa bättre förutsättningar för användande av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolan fortsätter vi satsningen som inleddes i budgeten för 2013 och satsar 9,6 miljoner kronor år 2014 och 7,8 miljoner kronor år 2015 och 2016. Det ger förutsättningar för att öka datortätheten för pedagoger och barn i såväl för- som grundskolan. Satsningen bygger delvis på att skolorna själva avsätter resurser för att ta del av pengarna.

Volymförändringar grundskola, förskola och gymnasieskola För att barn- och ungdomsnämnden ska kunna bedriva sin verksamhet med minst bibehållen kvalitet kompenseras nämnden fullt ut för de ökade rörliga kostnader som beror på ett ökat antal barn i förskolan och fler elever i grundskolan. Jämfört med 2013 års budget rör det sig totalt om 28,1 miljoner kronor år 2014, 46,7 miljoner år 2015 och 59,8 miljoner år 2016. Anslaget till gymnasieskolan minskar de närmaste åren på grund av att antalet ungdomar i gymnasieskolan minskar. Här nöjer vi oss dock med att minska ramen motsvarande ca 70 procent av de rörliga kostnaderna, för att underlätta omställningen till en gymnasieskola med färre elever. En ny skola med fyra nya förskoleavdelningar i Steninge är också på gång. Det är planerat att byggnaden ska vara klar under 2015 och vi avsätter 50 miljoner för att det ska vara möjligt.

– 20 –


BARN & UTBILDNING KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

MÅLVÄRDE 2015

MÅLVÄRDE 2016

Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser

1. Andel ärenden (anmälningar)­ avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade sociala ­insatser initierats

2. Antal anmälningar från ­barnomsorgen till socialtjänsten

Ökning

Ökning

Ökning

1. Antal barn/avdelning

Färre än 17,5 barn/ avdelning

Färre än 17,5 barn/ avdelning

Färre än 17,5 barn/ avdelning

Ökning

Ökning

Ökning

Resultat bland de fem bästa kommunerna. (vid jämförelse med gruppen större städer)

Ökning

Resultat bland de 15 bästa kommunerna (vid jämförelse med gruppen större städer)

Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet

Mäts som ett genomsnitt av ­antal inskrivna barn vid 4 ­tillfällen per år.

2. Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och ­sammansättning vid förskolor

Mål 3

Mål 4

Mål 5

Andelen elever som är behöriga till ­gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets fem bästa kommuner bland gruppen större städer

Andelen elever som fullföljer gymnasie­ utbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer

Användandet av IKT ska öka i det ­pedagogiska ­ arbetet

1. Andel elever som är behöriga till gymnasiet

2. Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga

Förbättrade skolresultat

3. Kostnad per betygspoäng

Lägre än genomsnitt för gruppen större städer

1. Elever som fullföljer gymnasie­utbildning (med ­slutbetyg) inom fyra år. Redovisas per: - kommunala skolor - fristående skolor

Ökning

Ökning

2. Skolresultat för familjehemsplacerade unga

Förbättrade skolresultat

3. Kostnad för gymnasie­ undervisning

Lägre än genomsnitt för gruppen större städer

1.Andel pedagoger som har: – PIM-utbildning (praktisk ­ IT- och mediekompetens) – ITK-utbildning (via data­studion/Datateket)

Ökning

Ökning

Ökning

Ökning

Ökning

Ökning

2. Datortäthet - antal datorer/elev - antal surfplattor/elev

– 21 –

MÅLVÄRDE 2020

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

BYGGA &BO

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 22 –


BYGGA & BO KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark – för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service - är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet.

Halmstad växer

En kommunal vatten- och avloppsledning till Simlångsdalen och Marbäck är därför en investering i miljön och kan bidra till arbetet med att Halmstads kommun uppnår målen i vattendirektivet. Därför ska etappen till Marbäck byggas och den ska vara klar år 2015. Laholmsbuktens VA får i uppdrag att planera för och genomföra detta. Detta innebär att Gården Ön kan kopplas på det kommunala vatten- och avloppsledningen och får förutsättningar att utveckla sin lägerverksamhet.

Halmstad utvecklas, vi blir fler, både tack vare att det föds fler barn och att vi har en inflyttning till kommunen. Vårt geografiska läge är fördelaktigt och utgör en konkurrensfördel för oss i en tid då livsmiljön blir allt viktigare för den som ska välja bostads- och arbetsort. Vi behöver dock, både skapa de attraktiva livsmiljöer som människor efterfrågar och kunna möta det behov av bostäder och service som den växande befolkningen för med sig.

Ett tydligt kommunalt ansvar för vägar

Utveckling av stråket Marbäck/ Simlångsdalen Marbäck och Simlångsdalen med omnejd är populära bostadsområden och det finns planer på att bebygga området i och kring Marbäck ytterligare. För att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling i området är kommunalt vatten och avlopp en nödvändighet. Idag går kommunens ledningsnät som längst till Skedala. Avloppsvatten från hushåll innehåller stora mängder näringsämnen, organiska föreningar och bakterier som riskerar att läcka ut i naturen om de inte tas om hand på rätt sätt. Fylleån är ett starkt skyddat vattendrag och det finns behov av att hantera enskilda avlopp längs ådalen så att näringstillförseln till Fylleån minskar.

Runt om i kommunen finns ett stort antal vägar med enskilt huvudmannaskap, där huvudmannen i många fall är en vägförening. Eftersom kommunen enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige sköter drift av vägföreningarnas vägar uppfattas det också som om kommunen ska stå för standardhöjningar och ökad service som de boende i områdena önskar. I många fall kan det enskilda huvudmannaskapet också försvåra möjligheterna till förtätning och därmed motverka en hållbar samhällsutveckling. Att klargöra ansvaret för vägar och områden är en viktig process som kommer att pågå under en lång tid framöver. Arbetet kommer därför behöva ske i etapper och ska leda till att förslag om i vilka kommundelar en förändring till ett kommunalt huvudmannaskap är lämplig. Dessutom

– 23 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


BYGGA & BO KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ska utredningarna klargöra vilka åtgärder som är lämpliga för att skapa fungerande vägföreningar i de kommundelar där ett fortsatt enskilt huvudmannaskap bedöms som lämpligt.

vi att det är angeläget att arbetssättet utvärderas så att vi får kunskap om vad som kan förbättras, om målen har uppnåtts och om de som har medverkat i framtagningen av utvecklingsprogrammen från tätorterna, upplever att arbetssättet har tillfört något positivt för orten.

För att möjliggöra att arbetet med huvud­ mannaskapsutredningarna kan börja, avsätter vi 500 000 kronor under 2014, därefter dubbleras satsningen.

Landsbygdsutveckling Sambandet mellan en positiv utveckling av kommunens orter och omgivande landsbygd och den attraktiva stadens utbud är belagd, men utveckling sker inte per automatik. För att orterna och landsbygden ska utvecklas tillsammans med staden, krävs särskilt engagemang och särskilda insatser. Utveckling förutsätter också initiativ från de som bor och verkar på landsbygden. Kommunen stödjer det lokala engagemanget genom att ge ekonomiskt stöd till samhällsföreningar, leda ”Nätverket för samhällsföreningar” samt driva utvecklingsprogram för några orter. Förslaget till ny översiktsplan och bostads­ försörjningsprogrammet visar på ambitionen att utveckla hela kommunen. Strategin är att skapa ett attraktivt boende och möjligheter till olika boendeformer i utvecklingsorterna. I övrigt ser vi möjligheter till enstaka bebyggelse på landsbygden.

Utmaningen när en stad växer, ligger i att den ska göra det på ett långsiktigt hållbart sätt – utan att exploatera viktiga naturresurser och utan att öka segregationen och polariseringen i vårt samhälle. Alla kommunens delar måste ges möjlighet att utvecklas på sina villkor och områden byggas så att det blir enkelt att transportera sig och ta del av kommunens service i form av exempelvis förskolor och skolor. Även Halmstads stadskärna behöver utvecklas. Genom ett samfinansieringsavtal med fastighetsägarna påbörjas under 2013 en ombyggnad av Brogatan. Vår plan är att Storgatan därefter ska byggas om. Det är vidare angeläget att både Lilla torg och området kring Bastionen kan utvecklas. Detaljplanearbete för Lilla torg pågår med en ny byggrätt vid torget och ett bilfritt torg. Ett slutligt ställningstagande i dessa frågor kan ske efter ytterligare studier, bland annat avseende parkeringssituationen.

Valfrihet och mångfald i bostadsutbudet

Förutsättningar för en god näringslivsutveckling skapas genom att kommunen planlägger verksamhetsområden i utvecklingsorterna, att bredband med hög uppkopplingshastighet byggs ut och att kommunen, i sina olika funktioner, medverkar aktivt till företagsetableringar.

Utvecklingsprogram för hållbar utveckling i hela kommunen När Halmstad utvecklas menar vi att det är viktigt att den utvecklingen sker i hela kommunen. För en del personer är boende i innerstaden det mest attraktiva och för andra i mindre tätorter eller på landet.

I dagens Halmstad präglas vissa områden av att andelen hyresrätter är stor. För oss är det viktigt att det finns valmöjligheter. Att äga sitt eget boende kan skapa en känsla av frihet och trygghet att själv kunna prioritera, men under vissa perioder i livet är hyresrätt ett bättre alternativ. I alla delar av vår kommun ska det dock vara möjligt att göra boendekarriär och det måste skapas möjligheter för att personer ska kunna bo kvar i det område där man bor. Olika typer av upplåtelseformer i ett område motverkar även segregation, utanförskap och skapar en mer sammanhållen stad. Därför vill vi att nya detaljplaner och de hus som byggs, skapar förutsättningar för en blandad bebyggelse.

Vi fortsätter satsningarna på centrumutveckling både i Halmstads stadskärna och i tätorterna Getinge och Oskarström. Vi avsätter också pengar i budgeten för tre centrumutvecklingsprojekt under planperioden. På så sätt skapas ytterligare möjligheter för orterna utanför Halmstad tätort att växa av egen kraft. Utvecklingsprogrammen är ett nytt sätt att arbeta på som delvis har möjliggjorts genom EU-bidrag. När nu två projekt snart har gått ur uppstartsfasen ser

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 24 –


BYGGA & BO KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

MÅLVÄRDE 2015

MÅLVÄRDE 2016

Andelen bostads­ rätter och bostäder med äganderätt i de östra stadsdelarna Nyhem, Linehed, Gustavsfält och ­Andersberg ska öka

Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt

Ökning

Ökning

Ökning

Energianvändningen­ i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2009 och 2014

1. Energianvändning avseende uppvärmning, tappvarm­ vatten, fastighetsel, hushållsel,­ verksamhetsel i kWh/m2 ­A-temperatur, år

1. –10 procent

2. kWh/m2 A-temperatur, år i befintlig byggnation

3. kWh/m2 A-temperatur, år i nybyggnation

“NÄR HALMSTAD UTVECKLAS MENAR VI ATT DET ÄR VIKTIGT ATT DEN UTVECKLINGEN SKER I HELA KOMMUNEN.”

– 25 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

DEMOKRATI &DIALOG

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 26 –


DEMOKRATI & DIALOG KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad kännetecknas av tolerans och öppna attityder som förhindrar diskriminering, utanförskap och ojämställdhet. Invånarna har kunskap om den lokala demokratin samt insyn i kommunens beslutsfattande och verksamheter. Alla invånare har möjligheter att påverka det politiska beslutsfattandet. Kommunens verksamheter utgår från invånarnas behov och idéer samt utvecklas i aktiv dialog med invånarna på ett tidigt stadium i beslutsfattandet. Samarbetet med den ideella sektorn är väl utvecklat.

Invånarnas delaktighet

I det här arbetet är samhällsföreningarna viktiga och vi vill därför att fler samhällsföreningar som skapar möjligheter för människor att delta i kommunens utveckling bildas.

Framtidens utmaningar inom demokratiområdet ligger bland annat i att främja ett inkluderande samhälle, att stärka gemenskapen och bygga relationer på tillit, tolerans och sammanhållning mellan människor.

En samordnad service till invånarna

Ett demokratiskt samhälle kännetecknas inte bara av att medborgare och invånare vart fjärde år får rösta på de politiker som ska representera dem. Det kännetecknas av att ha lika möjligheter till utbildning och tillgång till de tjänster och den service som välfärdssamhället erbjuder. Det handlar också om att ha möjligheten att säga sin åsikt, bli lyssnad på och känna att man har inflytande över beslut som berör en. I syfte att främja ett livaktigt demokratiskt samhälle vill vi bland annat att antalet genomförda och systematiska brukar- och invånardialoger ökar. Vår målsättning är att alla verksamheter ska arbeta med invånar- och brukardialog på ett systematiskt sätt. En viktig utmaning i det arbetet är att se till att just de grupper som annars har svårt att göra sina röster hörda kommer till tals. Ungdomarna är som en sådan grupp varför vi vill att deras deltagande vid den här typen av träffar ökar.

En kommun är till för sina invånare och dess verksamhet ska så långt som möjligt vara organinserad utifrån medborgarnas behov av hjälp och stöd. Under 2012 färdigställdes en utredning om näringslivet i Halmstads kommun som bland annat ledde till att en tillståndslots inrättades. Nu vill vi gå vidare med att utveckla ett Contact center som ska kunna arbeta med att förstärka och förbättra servicen till kommunens invånare. Idag bedrivs det här arbetet inom ramen för varje nämnds ansvarsområde vilket kan leda till att invånare som behöver hjälp skickas runt mellan ett flertal olika förvaltningar. En samordnad verksamhet ska därför kunna finansieras genom att varje nämnd bidrar till detta inom befintliga ramar. För att det ska vara möjligt att ta del av service och kunna vara med och påverka behöver invånare också information om vad som händer och varför. Därför är det även viktigt att alla verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med att berätta om planerade kommande planer och redogöra för vilka

– 27 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


DEMOKRATI & DIALOG KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

beslut som har tagits, varför de har tagits och på vilket sätt det kan komma att påverka den enskilde medborgaren.

Ungdomarnas roll i demokratin I den senaste LUPP-undersökningen uttryckte ungdomarna i vår kommun att det finns få möjligheter för dem att påverka och föra dialog i frågor som berör dem. Ungdomarna önskar framförallt mer inflytande än de upplever att de har i skolmiljön. Främst vill eleverna ha inflytande över hur de ska arbeta.

Bland annat ska inrättandet av moderna e-tjänster bidra till att vi klarar av de serviceåtaganden som finns, både volymmässigt och kvalitetsmässigt. Vi vill att arbetet mot en utökad e-förvaltning ska utgå från målsättningen att skapa en enklare vardag för invånare och företag. I förlängningen tror vi också att e-förvaltning kan leda till ett bättre resursutnyttjande och att investeringarna om totalt 20 miljoner, därefter kan räknas hem på bara ett fåtal år.

En effektivare administration Av undersökningen framgår också att en majoritet av ungdomarna inte är intresserade av att delta och påverka i frågor som rör kommunen. Av dem som uppger att de inte vill vara med och påverka anger många anledningar som att de inte är intresserade, inte vet hur de ska göra, eller att de inte tror att det spelar någon roll att de deltar.

Runt 3000 av kommunens medarbetare saknar idag en digital identitet som gör att de kan komma åt kommunens olika system. Inom många områden är en digital identitet en förutsättning för ett effektivit arbete och det förutsätts allt oftare att medarbetare kan identifiera sig online och att chefer och medarbetare kan utföra tjänster själva utan stöd av interna supportorgan. Likaså ökar behov att komma åt kommunens system så som intranät från andra platser än den ordinarie arbetsplatsen, exempelvis hemma eller ute hos kunder och brukare.

Den här utvecklingen är en utmaning att vända, men är inte unik för Halmstads kommun. Mönstret bekräftas i andra studier om invånarnas deltagande och värderingar. Istället ökar engagemanget för enskilda frågor i samhället. Mindre frågor drivs med allt större engagemang, medan stora komplexa frågor som rör samhällets utveckling på en mer omfattande nivå inte får samma uppmärksamhet.

Ett införande av digital identitet för samtliga medarbetare ska underlätta den interna kommunikationen, möjliggöra en effektivare administration och frigöra tid för såväl medarbetare som chefer.

Samtidigt visar studier att unga som hamnar i utanförskap pga. bristande utbildning och arbetslöshet har lägre förtroende för demokratin som system. Det är därför vår skyldighet att arbeta med att öka förståelsen och kunskapen om demokratin och det demokratiska systemets uppbyggnad och de demokratiska värderingarna. Rätten till elevers inflytande beskrivs såväl i skollagen som i läroplanerna. Arbetet med dessa frågor är inget val utan ett lagkrav och en möjlighet att stärka ungdomarnas tilltro till det demokratiska systemet. Vi vill att elever på grundskolor och gymnasieskolor får bättre förutsättningar att påverka i frågor som berör dem. Ett sätt är elevråd, men det viktiga är att det skapas enkla och tydliga former för dialog mellan elever och beslutsfattare.

Transparens och insyn i kommunens verksamheter I ett demokratiskt samhälle är insyn och transparens viktiga beståndsdelar. Ett lätthanterligt och modernt diariesystem är en förutsättning för att medborgare, press, företagare och andra intressenter ska kunna ta del av mycket av informationen om kommunens verksamheter. Kommunen håller just nu på att uppdatera sin IT-miljö. Som en följd av det behöver även det diariesystem som används i dagsläget bytas ut. 2014 ska det nya diariesystemet tas i bruk. För att möjliggöra inköp av detta nya system avsätter vi totalt 4,5 miljoner kronor under planperioden.

En modernare e-förvaltning Det är även viktigt att den medborgare eller företagare som har kontakt med kommunen har information om sitt aktuella ärende. I förra årets planeringsdirektiv med budget avsattes pengar för att utveckla kommunens arbete med e-tjänster Den satsningen fortsätter och är angelägen.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 28 –


DEMOKRATI & DIALOG KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information

1. Nöjd-Inflytande-Index ­avseende information

1. Över 60

2. Webbinformation

Mål 2

Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling

2. Minst 75 procent

1. Nöjd-Inflytande-Index avseende helhetsbetyg

1. Över ­rikssnittet för deltagande kommuner 2014

2. Antal genomförda systematiska brukar- och invånar­ deltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande)

2. Ett genomfört deltagande per nämnd/ bolag

3. Spridning (avseende ålder, kön) på de medborgare som deltagit i samråd kring ­översikts- och detaljplaner

3. Ökad spridning

“DET ÄR VÅR SKYLDIGHET ATT ARBETA MED ATT ÖKA FÖRSTÅELSEN OCH KUNSKAPEN OM DEMOKRATIN.”

– 29 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

MILJÖ &ENERGI

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 30 –


MILJÖ & ENERGI KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad är det lätt att leva miljövänligt. Kommunen och dess invånare använder förnybar energi och är ledande i användningen av energieffektiva produkter. Vid exploatering tas särskild hänsyn till jordbruksmark av högt produktionsvärde. Kommunen utvecklas på ett för människor och miljön långsiktigt hållbart sätt.

Vatten – en livsnödvändighet Det är tillsammans vi kan skapa ett bra samhälle att leva och verka i. Kommunen, såväl som dess invånare, har ett ansvar för vårt gemensamma bästa. Men vi är också del av ett större sammanhang. Region Halland, staten och EU är viktiga arenor för att utveckla miljöarbetet och skapa förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. EU har exempelvis tagit fram ett vattendirektiv som medlemsstaterna ska arbeta med. Vår bedömning är att arbetet med att uppfylla vattendirektivet ska prioriteras. I direktivet slår EU bland annat fast att det behövs samarbete över nationsgränser för att vi ska vara säkra på att det finns vatten av god kvalitet även i framtiden och att vattenarbetet ska utgå från naturens egna vattengränser, så kallade avrinningsområden. Vi menar att det är viktigt att Halmstads kommun bidrar i det här arbetet.

och att den energi vi använder, så långt som möjligt kommer från förnybara energikällor.

Solcellsinvesteringar I arbetet med att möta de ökande klimatförändringarna blir de gröna tekniska lösningarna allt viktigare. HFAB och fastighetsnämnden har framgångsrikt gjort investeringar i solceller i flertalet fastigheter i kommunen. Vi vill att detta arbete fortsätter och därför finns det två miljoner kronor årligen avsatta för detta ändamål. Vi ser gärna att andra kommunala aktörer tar initiativ till solcellsinvesteringar.

Vårt avfall – en utmaning för framtiden

Klimatförändringarna måste tas på allvar En av vår tids största utmaningar är klimatförändringarna. För att klara klimatutmaningarna krävs att vi alla bidrar på det sätt som vi kan och arbetet med att minska koldioxidutsläppen ska prioriteras. I det arbetet krävs många åtgärder. För oss i Femklövern handlar det om tre prioriterade frågor. Vi vill att de totala koldioxidutsläppen i kommunen ska minska. Vi vill minska den totala energianvändningen

Vårt rådande konsumtionsmönster och produktions- och distributionssystem leder till ökande avfallsmängder. Avfallsvolymerna ökar stadigt i takt med BNP. För Halmstads del betyder att mängden hushållsavfall per invånare beräknas öka med 2-3 procent per år. Finanskrisen 2008 bröt trenden tillfälligt under 2009, men därefter har avfallsvolymerna återigen ökat. EU-direktiv och svenska miljömål såväl som den nya renhållningsordning som Halmstads kommun har tagit fram, klargör hur viktigt det är att förebygga uppkomsten av avfall. Kommunens arbete utgår ifrån ”avfalltrappan” eller ”avfallshierarkin” som bygger på ett EU-direktiv med syftet att nå EU:s

– 31 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MILJÖ & ENERGI

miljömål. Avfallstrappan är en metod för att nå målen och klargör att arbetet ska utgå ifrån att minska avfallsvolymerna, både genom effektivare produktionsmetoder och genom förändrade konsumtionsmönster. De fortsatta stegen i trappan är återanvändning, återvinning, energiutvinning och sista steget deponering.

Vi vill att andelen matavfall som sorteras ut ska öka så att tillgången på råvaror till biogas ökar. En ökande andel av den energi som kommunen använder behöver också komma från förnyelsebara energikällor, men vi måste också skapa förutsättningar för invånarna runt om i kommunen att välja klimatsmarta alternativ.

I Halmstad pågår just nu arbetet med att ta fram ett heltäckande system för återvinning. Utsorteringsgraden för det som hushållen i Halmstad källsorterar är knappt 60 procent idag och andelen matavfall som återvinns genom biologisk behandling är mycket låg.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 32 –


MILJÖ & ENERGI KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

MÅLVÄRDE 2015

MÅLVÄRDE 2016

Halmstads ­kommun ska uppfylla ­samtliga kommunala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram

Andel uppfyllda åtaganden­ enligt vattendirektivets ­åtgärdsprogram

Ökning

Ökning

100 procent

Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas

1. Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med förnybara bränslen

Minst 90 ­procent årligen

2. Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med biogas

“I ARBETET MED ATT MÖTA DE ÖKANDE KLIMATFÖRÄNDRINGARNA BLIR DE GRÖNA TEKNISKA LÖSNINGARNA ALLT VIKTIGARE.”

– 33 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 34 –


NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad är en strategisk plats mellan Oslo och Hamburg. Ett naturligt centrum för det regionala näringslivets utveckling och tillväxt. Viktiga beståndsdelar är den välutvecklade järnvägstrafiken, den dynamiska hamnen, den väl fungerande flygplatsen och den moderna IT-infrastrukturen. Attityden till företagande är positiv och uppmuntrande – här skapar kommunen goda förutsättningar för att starta, etablera och driva företag. Kommunen arbetar efter devisen enkelt – snabbt – tydligt - rättssäkert. Halmstads kommun har dessutom utvecklats till en kommun i framkant när det gäller den kommunala servicen. Välutvecklade e-tjänster möjliggör för invånare, besökare och näringsliv att erhålla individuellt anpassad information och goda möjligheter att sköta ärenden dygnet runt. Näringslivet är diversifierat. Därför attraherar arbetsmarknaden människor med alla former av kompetens. Högskolan är, genom samspelet med kommunen, regionen och näringslivet, en av motorerna för Halmstads utveckling. Det är lätt att få jobb. Kommunen erbjuder aktiva insatser och individuellt stöd, framför allt till ungdomar och personer med funktionsnedsättning, som gör det möjligt att delta i arbetslivet.

Ett brett och mångfacetterat näringsliv Halmstad är i dag en kommun med ett brett och mångfacetterat näringsliv. Det är en styrka eftersom det minskar sårbarheten i konjunkturnedgångar. Genom att vara en tillåtande kommun där enskilda initiativ uppmuntras kan kommunen vara en del i en positiv förändringskraft som leder till ökad lokal tillväxt. Halmstad kommuns sammantagna näringslivsarbete syftar till att uppnå ett gott näringslivsklimat där företagare känner sig välkomna att starta, driva och etablera företag. Den kommunala organisationen ska därför i sin ordinarie verksamhet ta med och utveckla nedanstående ambitioner.

Arbete för ett gott företagsklimat Halmstads kommuns näringslivsarbete ska utgå ifrån fem punkter: 1. Det strategiska knyts till det politiska där kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret och anger inriktningen för arbetet. 2. Halmstads Näringslivs AB har det operativa ansvaret för områdena starta, driva och etablera. Till

dem ska såväl existerande som framtida företagare kunna vända sig med alla sina frågor rörande företagande. Bolaget har också ansvaret för att offensivt kommunicera och sälja in Halmstad som etablerings- och expansionsort. 3. Myndighetsarbetet leds av en tillståndslots. En kontakt för alla tillstånd och lov. Tillståndslotsen samordnar frågor som rör t ex alkoholtillstånd, markupplåtelse, miljötillstånd, bygglov och liknande. 4. Näringslivet ska mötas med en gemensam och serviceinriktad attityd. Alla som tar kontakt med kommunen ska uppleva att det är smidigt och rättssäkert samtidigt som bemötandet lämnar en bra känsla. Detta oavsett om beskedet i sak var positivt eller negativt utifrån den sökandes önskemål. Många gånger kan ett missnöje handla om att den sökande inte vet hur det går i ärendet eller vem som hanterar det. Därför ska information om hur ärendet hanteras alltid ges. 5. Vi tror även att fler och bättre kontakter mellan skola och arbetsmarknad är en förutsättning för tillväxt och nya arbeten. Skolan ska vara en naturlig del av samhället och samverka med företag, högskolor och organisationer. Ett nära samarbete skapar förutsättningar för rätt kompetens till

– 35 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

näringslivet och framtida anställningsbarhet hos eleverna. Det finns en koordinator som jobbar med kontakten mellan skola och näringsliv, skapar samarbetsupplägg och informerar.

servicenäringen, logistik- och transportbranschen samt handeln.

Kommunen har ett ansvar för att ge tydliga och samordnade besked till företagen. Vi har alla ett ansvar att ta tillvara på de förutsättningar vi har. Halmstad ska även fortsättningsvis vara en stad man väljer. Vårt arbetssätt ska vara offensivt. Bemötandet ska präglas av nyfikenhet, flexibilitet och god service.

Kommunens roll i näringslivsutvecklingen Det finns ett flertal faktorer som behöver utvecklas för att företag som ska starta, verkar i eller vill etablera sig i Halmstad, ska uppleva att vår kommun är en bra plats att vara företagare i. En viktig faktor är att samarbetet mellan olika aktörer. Bra samverkan mellan offentliga verksamheter och marknadens privata aktörer är viktigt för utvecklingen och därför bör kommunen även fortsättningsvis engagera sig i och skapa förutsättningar för olika samarbetskluster. Ett par exempel på etablerade kluster är Innovativ Logistik och Elektronikcentrum i Halmstad. Här samverkar vi bland annat med Högskolan i Halmstad och det privata näringslivet. Science Park Halmstad är ett icke vinstdrivande bolag som aktivt ska bidra till tillväxt och en innovativ utveckling. Halmstads kommun är tillsammans med Högskolan i Halmstad, och Science Park Halmstads företagarförening delägare i bolaget. Just nu pågår en utredning kring Science Park framtida roll och inriktning. Vi förstärker resurserna till Halmstads Näringslivs AB bland annat för att verksamheten på Science Park ska kunna fortsätta utvecklas.

Viktiga tillväxtområden Inom tjänstesektorn finns transport- och turistnäringen samt den högteknologiska sektorn. Här finns god tillväxtpotential. De gröna näringarna (växtodling, animalieproduktion och skogsbruk) kan bland annat utvecklas genom kompletterande verksamheter som till exempel entreprenad och turism. Tillverkningsindustrin påverkas av konjunktursituationen och globaliseringen. Halmstads optimala geografiska läge och logistiklösningar via vägnät, järnväg, flyg och hamn gör att partihandeln (grossist och lager) ökar. Flera stora etableringar av lager har skett de senaste åren. Detaljhandeln beräknas också vara en framtidsbransch. Sammanfattningsvis finns störst utvecklingsmöjligheter inom turist- och

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

Kommunens ambitioner är att ytterligare vässa etableringsarbetet för att attrahera fler företag, inte minst de kunskapsintensiva. Samtidigt gäller det att ta tillvara på och stödja det befintliga näringslivet för att ge dem bästa möjliga förutsättningar för tillväxt.

Stadsnätet Tillgång till en snabb och stabil uppkoppling till internet är en förutsättning för att många av kommunens företagare ska kunna bedriva sina verksamheter och för att invånarna i vår kommun ska kunna hantera sin vardag på ett enkelt och smidigt sätt. Halmstads Stadsnät AB har sedan tidigare fått i uppdrag att som offentlig aktör ta ansvar för kommunens infrastrukturella utbyggnad och tekniska utveckling av bredband inom Halmstads kommun. Bolaget har också sedan tidigare fått i uppdrag att skapa förutsättningar för 90 procent av hushållen i samtliga tätorter inom Halmstads kommun att ha möjlighet att vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast 2020. För att detta ska vara möjligt har bolaget fått ett förändrat avkastningskrav. Stadsnät ska också ha ansvaret för att stödja fiberföreningar så att de får hjälp att söka kanalisationsstöd via Region Halland eller annat statligt stöd via Länsstyrelsen. Ambitionen är att ta fram en bredbandsstrategi som ska ge ett underlag till för hur minst 90 procent av hushållen i kommunen ska kunna vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast 2020.

Fler jobb I lågkonjunkturer drabbas framför allt de som redan är arbetslösa och de som är på väg att träda in på arbetsmarknaden, exempelvis unga personer extra hårt. Den höga ungdomsarbetslösheten har flera orsaker. Brister i kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad och den finansiella oron ute i Europa är två av dem. För att skapa reella förutsättningar för ungdomar att komma i arbete anser vi att det är viktigt att Halmstads kommun i dialog med näringslivet medverkar till att det finns relevanta utbildningar på gymnasiet och för vuxna som behöver en utbildning för omställning av sin kompetens. Men ungdomar behöver inte bara utbildning. En anställning, ”prova på plats” eller sommarjobb kan ge dem en första viktig kontakt med arbetslivet, den referens eller erfarenhet som krävs för att få nästa anställning. Därför är det viktigt att kommunens

– 36 –


NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD

– 37 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

förvaltningar och bolag har beredskap för att kunna ta emot ungdomar för ”prova på platser” eller sommarjobb.

med rätt kompetens. I förlängningen ska den göra att individen får ett arbete, eller får behålla sitt arbete - antingen efter avslutad vuxenutbildning, eller efter studier på yrkeshögskola, högskola eller universitet.

Under 2014 fortsätter den särskilda satsning på ökade livschanser för unga som påbörjades tidigare under mandatperioden. Syftet med satsningen är att kommunens verksamheter ska hitta nya och innovativa väger att minska arbetslöshet och utanförskap (se vidare under kapitel 5). ”Prova på platser” är också strategiskt viktiga med tanke på de stora pensionsavgångar som är att vänta de närmsta åren. Kommunen gemensamt med företagen i Halmstad måste se det som ett naturligt inslag i rekryteringsarbetet att det alltid finns tillgång till ett antal praktikplatser, främst för yngre människor. En annan strategisk fråga är att erbjuda attraktiva tjänster. Kunskapen om kommunen som arbetsgivare kan förbättras ytterligare och kommunen ska vara en attraktiv och modern arbetsplats och kunna erbjuda bra villkor för sina anställda. Kommunen som organisation är en konsument av varor och en stor kund för många av de företag som verkar i kommunen. Såväl små som stora företag ska kunna komma i fråga som leverantörer när det är möjligt och kommunen ska genom den kommunala upphandlingen göra det möjligt för människor som arbetar i sociala företag att komma ifråga som leverantörer till kommunens verksamheter.

Vuxenutbildningen behöver därmed utformas utifrån förutsättningarna i omvärlden och vi lever i en tid med ständiga förändringar. För att möta dagens och framtidens utmaningar är kravet på föränderlighet och flexibilitet i utbildningarna stort. Målet är att ge en anpassad och inriktad utbildning till individen och därmed öka effektiviteten, kvaliteten och anställningsbarheten. De tidigare satsningar som har gjorts på yrkesvuxenutbildning har varit mycket framgångsrika för att möta matchningsproblemen på arbetsmarknaden genom ett aktivt arbete med bristyrkesutbildningar. Yrkesvux riktar sig till de personer som behöver komplettera sin gymnasieutbildning, i synnerhet de som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Utfallet har varit mycket bra i Halmstad, med 75-90 procent sysselsatta personer sex månader efter avslutad utbildningsinsats. Vi väljer därför att fortsätta den satsning mot arbetslöshet som inleddes tidigare under mandatperioden och avsätter en miljon kronor årligen. Satsningen ska främst gå till personer under 30 år.

Med ett socialt företag menar vi företag som har som ändamål att integrera människor som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, i samhället och i arbetslivet. Ett socialt företag återinvesterar sina vinster i verksamheten det driver och skapar delaktighet för medarbetarna. Sociala företag binder på så sätt samman sin affärsidé med individens behov av arbete utifrån sina förutsättningar, samtidigt som man erbjuder varor och tjänster på den ordinarie marknaden.

Yrkesvux Många arbetsgivare anger brist på arbetskraft med rätt kompetens som det viktigaste hindret för tillväxt i det egna företaget. I den ekonomiska situation som stora delar av västvärlden befinner sig i har vi inte råd att hämma utvecklingen genom att det inte finns tillgång till arbetskraft med rätt utbildning. För oss är det viktigt att vuxenutbildningen leder till en ökad anställningsbarhet och tillgång till arbetskraft

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 38 –


KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

Mål 3

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god

1. Webbinformation

1. Minst 92 procent

2. Nöjd-Service-Index i Insikt

2. Minst 70 procent

Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers­ och kommunala tjänstemäns attityder­till före­ tagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2014 på Svenskt Näringslivs ranking

1. Kommunpolitikers attityder till företagande

1. Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Närings­ livs ranking

2. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande

2. Resultat bland de 25 bästa på Svenskt Närings­ livs ranking

Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka

1. Ungdomsarbetslöshet

1. Lägre andel arbetslösa ungdomar än rikssnittet.

2. Kommunala prova-på-platser (3 mån praktik + 3 mån ­anställning)

2. Minst 100 ”provapå-platser”

3. Kommunala sommarjobb

3. Minst 350 sommarjobb

“BRA SAMVERKAN MELLAN OFFENTLIGA VERKSAMHETER OCH MARKNADENS PRIVATA AKTÖRER ÄR VIKTIGT FÖR UTVECKLINGEN.”

– 39 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

OMSORG &STÖD

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 40 –


OMSORG & STÖD KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad lever vi länge. I alla skeden av livet är det möjligt att delta aktivt i samhällslivet på egna villkor. Omsorgen om andra värderas högt. Därför stödjer och uppmuntrar kommunen anhörig- och frivilliginsatser. Moderna och tillgängliga bostäder, personlig omsorg, kvalificerad vård och behandling samt varierad service – detta kännetecknar Halmstads insatser för barn, unga och äldre. Kommunen garanterar kvaliteten, men mångfalden av utförare gör det möjligt att välja utifrån de personliga önskemålen. Lika självklart som det är att kunna välja utförare, lika givet är ett stort inflytande över insatserna.

En omsorg med hög kvalitet

syftar till att de äldre får god och säker omvårdnad med hög kvalitet.

En mångfald av utförare skapar möjligheter till inflytande över små som stora beslut i vardagen, vilket i sin tur är en del av den goda hälsan. Det är viktigt att man kan göra det val som passar en i alla skeenden i livet och oavsett om man av olika anledningar har svårare att göra sin röst hörd.

Konsekvenserna av socialstyrelsens nya föreskrifter, som bland annat rör bemanningen på boenden med demenssjuka, behöver dock klargöras.

De ideella krafterna ska tas tillvara En mångfald av utförare inom våra verksamheter är också positivt ur aspekten att det sätter fokus på kvalitet samt på kunden eller brukaren. Att det finns många utförare ställer dock krav på att verksamheterna följs upp, så att de lever upp till de kvalitetskrav som finns i avtalen. Samma krav ska ställas på alla utförare, oavsett om det är kommunen eller någon annan. Omsorg och stöd är en kärnverksamhet i kommunen. De senaste åren har socialnämnden fått ökade kostnader för sin verksamhet både för gruppbostäder och för externa placeringar. Nämnden får därför täckning för dessa kostnader om totalt 11 miljoner kronor från och med 2014. Den omsorg som Halmstads kommun har ansvar för ska också utformas efter den äldres behov och det ska vara tydligt för den äldre och de anhöriga vad hon eller han kan få hjälp med. Under 2012 fastställde Socialstyrelsen nya föreskrifter rörande ansvaret för personer med demenssjukdomar och bemanning i särskilda boenden som träder i kraft vid årsskiftet 2013/2014. Halmstads kommun når goda resultat i kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen och kommunen utgår från att socialstyrelsens föreskrifter

Vi anser att frivilligorganisationer har mycket att bidra med och att de vill bidra med att komplettera välfärden. Med bakgrund till den ekonomiska utvecklingen i samhället och de allt ökande kraven på vad det offentliga ska kunna erbjuda i form av tjänster och service, är det viktigt att den eller de som kan bidra med att komplettera den kommunala servicen med erfarenheter och hjälpinsatser för våra äldre och personer med funktionsnedsättning, får möjlighet att göra det. Det kan röra sig om alltifrån att läsa en bok, anordna aktiviteter på ett äldreboende, gå ut en extra gång med någon av våra gamla, följa med till banken eller gå något annat ärende. Kommunen ska givetvis stå för vården och den grundläggande tryggheten, men om ideella krafter kan bidra därutöver är det viktigt att vi skapar förutsättningar för dem att göra det på sina villkor. Vi fortsätter därför satsningen som påbörjades förra året i syfte att främja de ideella organisationernas verksamhet.

Minskat utanförskap Clavis är ett projekt som framgångsrikt arbetar med att minska utanförskapet i kommunen.

– 41 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


OMSORG & STÖD

Målsättningen när projektet initierades var att under tre års projekttid nå 100 personer. Målsättningen överträffades med råge och det är viktigt att intentionerna och framgångsfaktorerna i Clavis tas tillvara, vilket nu sker i samverkan med Samordningsförbundet i Halland.

även hemvårdsnämndens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter i form av ökade behov inom exempelvis hemtjänsten, hemsjukvården och daglig verksamhet. För att nämnderna ska kunna bedriva kvalitativa verksamheter kompenseras de för volymförändringar.

Ett socialt hållbart samhälle ska präglas av sammanhållning mellan människor. I syfte att stoppa segregation och social uppdelning av vår kommun är insatser mot hemlöshet viktigt. Även om socialtjänsten har en viktig uppgift så finns det Halmstadbor med stora behov som inte vill ha socialtjänstens stöd. I syfte att skapa ett brett och flexibelt stöd till personer i hemlöshet måste en fördjupad samverkan ske med ideella krafter. I syfte att utveckla det arbetet fortsätter Femklövern därför satsningen om en miljon kronor årligen, som ska användas i samverkan med Halmstads kristna råd för att utveckla stödet till hemlösa.

Moderna och ändamålsenliga äldreboenden

Demografiska förändringar skapar nya behov

Flera av kommunens äldreboenden håller inte den standard som vi anser är önskvärd. Vi har dessutom ett antal äldreboenden runt om i kommunen som har en extern hyresvärd. Vi i Femklövern vill sträva efter att hitta lösningar som innebär att man utvecklar samarbete med externa aktörer samtidigt som vi vill utveckla våra egna boenden. Vi avsätter därför nya medel för att skapa förutsättningar för moderna äldreboenden. Under 2014 ska ett nytt äldreboende på Sofieberg stå klart. Vi avsätter 20, 5 miljoner kronor 2014 och 27, 5 miljoner kronor årligen från och med 2015 till driften av det nya boendet.

De demografiska förändringarna i samhället påverkar

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 42 –


OMSORG & STÖD KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

Nivån på den ­upplevda kvaliteten avseende ­insatser för äldre och ­personer med funktionsnedsättning ska ­bibehållas

1. Andel nöjda/mycket nöjda med hemtjänsten

1. Minst 85 procent

Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/ föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna

1. Andel idella organisationer/ föreningar, (som utför fri­ villiginsatser inom ramen för kommunens verksamhet) som är nöjda/mycket nöjda med samverkan med kommunens verksamheter

2. Andel nöjda/mycket nöjda med särskilt boende för äldre

3. Helhetsbetyg i handikapp­ omsorgens kvalitetsundersökning avseende boende i bostad med särskild service

2. Antalet samverkans­projekt mellan kommunen och ­frivilligorganisationer

2. Minst 84 procent

3. Minst 4,4

Minst 60 procent

Ökning

“ ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE SKA PRÄGLAS AV SAMMANHÅLLNING MELLAN MÄNNISKOR.”

– 43 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

RESOR &TRAFIK

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 44 –


RESOR & TRAFIK KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING I Halmstad är det lätt för människor att resa och förflytta sig. Alla invånare har goda förutsättningar att röra sig på ett tryggt och miljövänligt sätt. I hela kommunen finns ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Halmstad har bra planerade vägar och en välfungerande kollektivtrafik som möjliggör ett hållbart samhälle. Transportsystemets utformning, funktion och användning medverkar till säkra och hållbara godstransporter samt bidrar till utvecklingskraft i hela kommunen.

Transportplanen leder till hållbart resande 2012-03-27 antog kommunfullmäktige ett handlingsprogram för hållbara transporter. Handlingsprogrammet som sträcker sig fram till 2030, visar den inriktning som Halmstad vill ge sitt arbete med trafikfrågor och hur prioriteringar mellan de olika trafikslagen ska göras. Handlingsprogrammet har tagits fram med grundvärderingen att trafiken ska vara en del i ett hållbart samhälle, ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel samt att väl fungerande transporter för medborgare och näringsliv är en förutsättning för ett fungerande samhälle. I första hand ska åtgärderna som genomförs inom ramen för transportplanen gynna persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik samt godstransporter med järnväg och sjöfart. Åtgärderna ska framförallt inriktas på att påverka transportbehov och val av transportsätt samt ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur.

Cykel- och kollektivtrafik för miljön skull Cykeln och kollektivtrafiken måste kunna konkurrera med bilen om att vara de primära sätten att ta sig fram. Satsningarna på att bygga ut kommunens cykelvägnät fortsätter därför. Vi anslår tio miljoner kronor år 2014, 15 miljoner kronor 2015 och tio miljoner kronor 2016 till genomförande av cykelplanen. Pengarna ska gå dels till att komplettera resterande delar av superstråken så att de är färdiga 2014, dels till att fortsätta kompletteringen av huvudstråken i Halmstad. Tanken är också att allt fler passager med bilvägar längs superstråken och huvudstråken ska trafiksäkras. Vi anslår dessutom fem miljoner kronor till den pågående utbyggnaden av Kattegattleden.

Sedan årsskiftet 2011/2012 är det Region Halland som har ansvar för kollektivtrafiken, men kommunen kan genom samverkan påverka inriktningen på kollektivtrafikens utveckling. Kommunen fortsätter också att planera staden för att stödja kollektivtrafiken.

Resecentrum skapar förutsättningar för Halmstads utveckling Halmstad utgör en viktig knutpunkt. Här finns E6:an och Västkustbanan i nord-sydlig riktning, samt en sammanstrålning av riksvägar och järnvägar som kopplar samman Halmstad med bl.a. Växjö, Kalmar, Jönköping och Hässleholm. Markarydsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg har Halmstad som ändstation. Det innebär att Halmstad inte bara är en stor målpunkt i sig utan också en bytespunkt för fortsatt regionalt och/eller interregionalt resande. Det finns ett ökande resbehov med buss att tillfredsställa, varför resandet med region- och fjärrbuss sannolikt kommer att fortsätta öka och även här blir Halmstad en stor bytespunkt. När tunneln genom Hallandsås öppnar 2015 går det att köra fler och snabbare tåg, vilket ger en unik möjlighet att skapa en gemensam arbetsmarknads- och studieregion mellan Skåne och Halland i allmänhet samt Helsingborg och Halmstad i synnerhet. Det genomgående resandet mellan Göteborg och Halmstad ökar kontinuerligt och därmed behovet av ett större utbud. Av denna anledning fortsätter vi satsningen på att utveckla ett resecentrum i Halmstad. Regionbussterminal och stationsbro finns nu på plats

– 45 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


RESOR & TRAFIK KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

och planering pågår för att i december 2015 inviga nya stadsbusshållplatser utmed Laholmsvägen i anslutning till järnvägen och regionbussarna.

hand god tillgänglighet till sjöfart, järnväg alternativ omlastningspunkt till dessa och i andra hand god tillgänglighet till väginfrastrukturen.

I samband med att nationell och regional infrastrukturplan för 2014 – 2025 tas fram förs diskussioner angående finansiering av den bangårdsombyggnad som behövs för att slutföra resecentrum och möjliggöra en effektiv, attraktiv och tillgänglig bytespunkt.

Samtidigt måste godstransporterna fungera i en allt mer tät och funktionsblandad stad. Både näringsliv, boende och besökare ska erbjudas ett fullgott transportsystem.

Sedan 2009 har Halmstads kommun investerat totalt 44 miljoner kronor i resecentrum. Under 2014 och 2015 finns ytterligare 46 miljoner kronor till att färdigställa etapp 2 av Halmstads resecentrum. För att kunna förverkliga den avslutande etappen och därmed få ett fullt fungerande resecentrum så snabbt som möjligt är Halmstads kommun, om så blir nödvändigt, villig att medfinansiera i nationell plan.

Nya resvanor Transportstrategins viktigaste ambition är att skapa förutsättningar för att använda ”rätt transportslag till rätt resa”. För att göra det möjligt att välja mer hållbara transportslag görs satsningarna på gång, cykel och kollektivtrafik som tidigare nämnts. Dessutom avsätter vi sedan 2012 pengar till rådgivning för hållbart resande. Rådgivningen vänder sig till både arbetsgivare och enskilda och handlar om hur man kan förändra sitt resvanebeteende.

Södra Infarten Arbetet med att förverkliga Södra infarten enlig transportplanen fortskrider under planperioden. Åtgärder på Laholmsvägen, korsningen med Ryttarvägen, förbättring av gång-cykelpassager samt trafikplats E6/Laholmsvägen genomförs som en första etapp. Parallellet sker utredningsarbete kring den strategiska passagen av Västkustbanan i Larsfridsvägens förlängning. I anslutning till arbetet med E6/Laholmsvägen påbörjas också arbetet med trafikplats E6/ Södra infarten. Detta gör det möjligt att påbörja anslutning till väg 117 under planperioden för att avlasta Laholmsvägen och väg 117 på sträckan E6-Eurostop och förbi Fyllinge. Detta möjliggör i sin tur en utveckling av såväl Eurostop som ny mark för verksamheter samtidigt som trafiken som passerar Fyllinge kan minska. 2014 till 2015 kommer ombyggnader av Wrangelsgatan att genomföras, inte minst för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister.

Bättre transportvägar för näringslivet och ökad trafiksäkerhet

Trafiksäkert för barn och ungdomar

Godstransporterna är en viktig del i ett hållbart transportsystem. För godstransporterna bygger vår strategi på en ökad prioritering av transporter med järnväg och sjöfart vilka stöds av väginfrastrukturen. Nya verksamhetsområden bör utvecklas med i första

Många av skolorna i Halmstad är byggda utifrån en annan trafiksituation än den vi har idag. Teknik- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden ska därför prioritera åtgärder som ökar trafiksäkerheten runt skolorna.

TRANSPORTPLANSINVESTERINGAR VERKSAMHETSFÖRÄNDRING

2014

2015

2016

Resecentrum

23 000

23 000

1 000

Södra infarten

11 000

25 000

25 000

Wrangelsgatan

10 000

10 000

Närhet Halmstad, hållplatser

2 000

3 000

2 000

Trafiksäkra korsningar

2 000

4 000

4 000

4T Stråk Cykelplan 2010

500

500

500

10 000

15 000

10 000

80 500

42 500

Kattegattleden

SUMMA

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

5 000 63 500

– 46 –


RESOR & TRAFIK KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

Mål 3

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

MÅLVÄRDE 2015

MÅLVÄRDE 2016

MÅLVÄRDE 2020

Antalet resor med den lokala och regionala kollektiv­ trafiken ska för­ dubblas från år 2006 till år 2020

Antal resor med kollektiv­ trafiken (stadstrafik, regionsbusstrafik och tågtrafik)

Ökning

Ökning

Ökning

Fördubbling

Möjligheterna att ta sig till och från skolan och arbetet på cykel ska öka genom att cykelvägnätet byggs ut

1. Nöjd-medborgar-index avseende tillgången på gång- och cykelvägar

Ökning

Ökning

Ökning

Ökning

Ökning

Ökning

Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska ­minska med 10 procent mellan 2009 och 2014

Energianvändningen i totalt använda MWh energi

2. Antal km gång och cykelvägar 3. Antal cyklister som färdats förbi broarnas 8 mätstationer

Minskning

E6 -10 procent

8. Slottsbron, Österbro, Gamletullsbron, Järnvägsbron, Wrangelsbron

FÖRBÄTTRAD TRAFIKINFRASTRUKTUR I HALMSTAD Högskolan

JÄRNVÄG

LARSFRID

ANDERSBERG

La

ho

lm

sv

äg

en

UTFÖRS 2015-16

VÄSTERVALL

EUROSTOP

VILHELMSFÄLT

FYLLINGE

HAMNEN ÖSTRA STRANDEN

VILLMANSTRAND

FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA VÄGSTRÄCKNINGAR FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA GC-VÄG

UTFÖRS 2016-17

FÖRESLAGEN JÄRNVÄGSSTRÄCKNING KVARTERSMARK

– 47 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

TRYGGHET, SÄKERHET& FOLKHÄLSA

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 48 –


TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad toppar listan över städerna bäst att bo i. Halmstadbon säger: ”Jag bor i en kommun som är trygg och säker.” Vi är på väg mot en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Skillnaderna mellan hälsan i olika grupper eller bostadsområden är på väg att försvinna. Matvanornas betydelse för folkhälsan tas på allvar. Därför är den mat som serveras i den kommunala verksamheten både näringsriktig och välsmakande. Vi bygger vårt samhälle för människor av människor. Alla goda krafter, inte minst de ideella inom föreningslivet, kulturen och idrotten, tas tillvara.

En god hälsa och en trygg miljö

Kommunen ska ha ett aktivt arbete mot mobbning

För oss är invånarnas hälsa en aspekt i den socialt hållbara utvecklingen. Hälsan påverkas av de yttre miljöerna, av att boendet är trivsamt och tryggt, att tillvaron är meningsfull genom arbete, studier eller annan sysselsättning men även av faktorer som hälsosam mat och fysisk aktivitet eller att ha inflytande över sin vardag. För oss är det ett prioriterat mål att våra invånare och besökare ska kunna känna sig trygga. Otryggheten aktualiseras allt oftare i samhällsdebatten och den upplevda otryggheten i Halmstad måste minska. De yttre miljöerna är viktiga i det här arbetet. Vi fortsätter därför satsningen på att rusta upp våra parker. Utöver det satsar vi tre miljoner kronor årligen på lekplatser runt om i kommunen.

Eftersom barn på många sätt är en utsatt grupp i samhället är det extra viktigt att de känner att de har en trygg grundmiljö. Barn och unga ska ha inflytande över sin vardag och de ska känna att de respekteras och de ska inte vara utsatta för mobbning eller utsätta någon för mobbning. Att kommunen på ett systematiskt sätt arbetar för att motverka mobbning och utanförskap i skolan är en förutsättning för att skapa en trygg vardag för våra barn och ungdomar. I lagstiftningen finns tydliga direktiv kring det förebyggande arbetet med mobbning. Ett aktivt arbete mot mobbning inom såväl för- som grundskola och gymnasiet är en självklarhet. Likaså är det viktigt att föräldrarna har kunskap om och inflytande över barnens vardag. Ibland kanske det är just i hemmiljön som barnet inte känner sig tryggt. För att motverka det fortsätter vi vår satsning på föräldrastödutbildningar.

Även satsningen på att plantera träd fortsätter med årliga anslag på två miljoner kronor. Teknik- och fritidsnämnden får dessutom ökade driftsanslag för att kunna sköta nya park- och grönytor. Likaså är tryggheten inomhus viktig. Under 2012 har det gjorts en genomgång för att säkra brandskyddet på sex av vuxenavdelningens särskilda gruppboenden. För att säkerställa tryggheten inomhus på dessa boenden, avsätts 6,6 miljoner kronor till de brandskyddsåtgärder som behöver genomföras.

Matglädje, mathälsa och råvarukvalitet Även maten är viktig för en god hälsa. Därför har vi de senaste åren satsat en miljon kronor årligen på att skapa matglädje runt om i kommunens restaurangkök. Satsningen har varit mycket lyckad med alltifrån goda omdömen från skolelever och

– 49 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA

vårdtagare till priser och utmärkelser i nationella sammanhang. Under det senaste året har nya riktlinjer för måltidsverksamheten tagits fram. Riktlinjerna klargör att vi så långt som möjligt vill att de råvaror som används i kommunens restaurangkök har ekologiskt ursprung och kommer från lokala producenter.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

Här är upphandlingen ett viktigt instrument för att lyckas. En ökad andel av lokalproducerade produkter skulle öka spårbarheten och minska transporterna. I riktlinjerna fastställs också att maten ska lagas så nära matgästen som möjligt samt att menyn ska följa säsongens råvaror.

– 50 –


TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

Mål 3

Mål 4

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

Invånare och ­besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka

1. Nöjd-region-index avseende trygghet

1. Minst 55

2. Antal anmälda våldsbrott

2. Bättre resultat än genomsnitt för riket

Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska

1. Elever med psykisk ohälsa – Elevsocialrapport

Minskning

2. Antal elever som enligt LUPP upplever att de har haft besvär det senaste halvåret

MÅLVÄRDE 2015

MÅLVÄRDE 2016

Minskning

Minskning

Minskning

Andelen lokalt producerade livs­medel som kommunen köper in ska öka9

Andelen lokalt producerade livsmedel i kronor

Ökning

Minst 25 procent av de livsmedel kommunen köper in ska vara ekologiskt producerade år 2014

Andel ekologiskt producerade livsmedel i kronor

Minst 25 procent

Ökning

Ökning

9. Livsmedel som producerats inom en 15 mils radie från Halmstads kommuns kommungräns faller under definitionen lokalproducerade.

“EN ÖKAD ANDEL AV LOKALPRODUCERADE PRODUKTER SKULLE ÖKA SPÅRBARHETEN OCH MINSKA TRANSPORTERNA.”

– 51 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


MÅLOMRÅDE

UPPLEVA &GÖRA

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 52 –


UPPLEVA & GÖRA KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

ÖVERGRIPANDE INRIKTNING Halmstad är en kommun med puls – en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av aktiviteter och rika möjligheter att utöva kultur och idrott. Invånare och besökare kan uppleva framstående och högklassiga kultur- och idrottsevenemang på lokal, nationell och internationell nivå. Halmstads naturtillgångar – kusten, det öppna landskapet, skogarna och vattendragen – används för rekreation och upplevelser. Halmstad är tack vare sitt fördelaktiga läge och ett brett utbud av aktiviteter en av Sveriges främsta boende- och destinationsorter oberoende av säsong.

Halmstad – ett konstcentrum Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En förutsättning är institutioner som kan exponera konst på ett utmanande, tilltalande och säkert sätt. Mjellby Konstmuseum är en sådan plats. Hallands Konstmuseum skulle kunna bli en sådan institution, en institution som kan hysa Baertlingstiftelsens samlingar. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler renoveras och byggas ut. Därför har frågan utretts gemensamt av Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och AB Hallands Konstmuseum. Parterna är överens om att det krävs förhållandevis omfattande insatser från parterna för att ge Hallands Konstmuseum möjligheter att bli en framträdande konstinstitution. För att göra ambitionen om ett tillbyggt Hallands Konstmuseum möjlig avsätts totalt 30 miljoner kronor åren 2015-2016. Region Halland har genom överläggningar med kommunen meddelat sin avsikt att göra motsvarande markering med 20 miljoner kronor. Stiftelsen har ett realiserbart kapital, fastigheten Kirsten Munck, som kan användas för investeringen.

Utredningsarbetet omfattade ursprungligen även en idé om att till Örjansområdet inklusive Museet samla hela Museets verksamhet samt andra verksamheter inriktad på konst och lokalhistoria. Det skulle emellertid medföra så stora kostnader att de flesta av idéerna inte går att realisera. Det innebär också att viktiga synergieffekter när det gäller driften av Museet, t.ex. kostnader för öppethållande, inte kan uppnås. Samtidigt har frågan om utökad samverkan och eventuell samlokalisering mellan Hallands Konstmuseum och Mjellby Konstmuseum väckts. Stadskontoret ska, i samverkan med kulturförvaltningen och de berörda externa intressenterna, inför arbetet med Planeringsdirektiv med budget 2015-2017, ta fram förslag till verksamhetbeskrivning, budget och en genomförandeplan. Arbetet ska även omfatta en bedömning av möjligheterna till utökad samverkan med Mjellby Konstmuseum. En professionell museal verksamhet kräver även säkerhetsanpassade funktionsutrymmen att ta emot, hantera och förvara konsten i. Efter att det statliga Kulturrådet i flera år fokuserat på skalskydd och larmfrågor gällande museibyggnader har de nu

– 53 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


UPPLEVA & GÖRA KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

aktualiserat frågan kring riskfaktorerna vad det gäller transporter och annan hantering av konsten före och efter utställningar. Fokus läggs speciellt på ut- och inlastning av konst i klimat- och säkerhetsanpassade förrum, samt separata packrum för upp- och nerpackning av konst. Dessa lokaler/faciliteter behöver utvecklas på Mjellby Konstmuseum. För att skapa förutsättningar för en säker hantering av konsten och möta de krav som kan komma att bli gällande vid lån av konst från andra institutioner, avsätts medel till en utredning i frågan.

Kultur och idrott för hälsans och livskvalitetens skull

ska ha samma förutsättningar för att utöva sina kultur- och fritidsaktiviteter. Den verksamhet som Kulturskolan bedriver är viktig i utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle. Idag är det längst köer till de ämnen dit många flickor söker sig. Vår ambition är att pojkar och flickor ska ha lika möjligheter att utöva kultur och idrottsaktiviteter och därför är det särskilt angeläget att motverka denna ojämlikhet i ämnesutbudet. Vi ökar därför anslaget till Kulturskolan med den summa som verksamheten bedömer att de behöver för att kraftigt kunna reducera köerna och erbjuda fler, såväl pojkar som flickor, de ämnen de ansöker om.

En fotbollsarena som skapar möjligheter för spel i Allsvenskan

När Halmstads kommuns invånare blir fler, ökar efterfrågan inom alla kommunens verksamheter. Kultur och idrott är viktiga parametrar i ett liv med hög livskvalitet och vi är en kommun som har höga ambitioner inom kultur- och upplevelseområdet.

Örjans vall uppfyller inte de krav Svenska Fotbollförbundets ställer för spel i Allsvenskan från och med 2014.

För att Halmstad även fortsättningsvis ska vara en konststad med nationell och internationell ryktbarhet, är det viktigt att den konst vi har underhålls. Vi har sedan tidigare avsatt pengar till underhåll av den offentliga konsten, men höjer anslaget 2015 med 500 000, så att en av Halmstads mest kända skulpturer, Europa och tjuren, ska kunna restaureras. Vi vill också att så många parker och platser i allmänhet ska vara så tillgängliga som möjligt för alla. Prins Bertils stig och Amfiteatern på Linehed är exempel på platser där vi har valt att satsa extra resurser för att genom lärlingsprojekt göra tillgängligheten god för personer med funktionsnedsättning.

Kommunfullmäktige uttalade redan 2007 att det är viktigt att Halmstad har en modern fotbollsarena. Fullmäktige konstaterade samtidigt att det ”för närvarande inte är möjligt att inom en nära framtid med kommunala medel uppföra en ny fotbollsarena. Kommunfullmäktige är dock beredd att beakta förslag som innebär att en väsentlig del av kostnaderna bärs av utomstående intressenter.” Efter det beslutet har ingen anmält intresse av att delfinansiera projektet i en sådan omfattning att det varit möjligt att gemensamt uppföra en ny arena. Därmed saknas det förutsättningar för en ny arena. Vi väljer därför att bygga om Örjans vall och har därför avsatt totalt 75 miljoner kronor för att arenan ska stå klar till vårsäsongen 2015.

Vi har även avsatt 500 000 kronor för att Teknikoch fritidsnämnden ska kunna öka ambitionen när det gäller att sköta våra grönytor och klippa gräsmattorna oftare.

Fritidsaktiviteter för alla Under 2012 genomförde teknik- och fritidsnämnden en undersökning som tydligt visade att användningen av kommunens sporthallar inte är jämt fördelat mellan könen. Vi vill att alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter att utöva sina respektive fritidsaktiviteter oberoende av kön. Detta gäller såväl sport- som kultur- och övriga fritidsaktiviteter. Därför har vi formulerat ett särskilt mål kring att pojkar och flickor

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 54 –


UPPLEVA & GÖRA KAPITEL 4 ÖVERGRIPANDE INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL

KONKRETISERADE MÅL

Mål 1

Mål 2

Mål 3

MÅL

MÄTETAL

MÅLVÄRDE 2014

MÅLVÄRDE 2015

MÅLVÄRDE 2016

Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ­ryktbarhet

1. Antal besök på: Mjellby konstmuseum Halmstads konsthall Hallands konstmuseum

79 000

80 000

81 000

2. Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad

Ökning

Ökning

Ökning

Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv

Nöjd-region-index avseende fritidsmöjligheter

Minst 71

Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar

1. Insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar

1. Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga

2. Antal barn/unga som deltar i – kulturaktiviteter – idrotts- och fritidsaktiviteter

3. Föreningsbidrag 4. Halltider

“VÅR AMBITION ÄR ATT POJKAR OCH FLICKOR SKA HA LIKA MÖJLIGHETER ATT UTÖVA KULTUROCH IDROTTSAKTIVITETER.”

– 55 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 5 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

KAPITEL 5

Övriga prioriteringar Målen som redogörs för i kapitel 3 ska vara vägledande i alla bolags och nämnders verksamheter, men de särskilda prioriteringar som redogörs för i det här kapitlet är också viktiga. I planeringsdirektiv med budget 2014-2016 har vi särskilt lyft fram fem områden som ska styra planeringen av verksamheternas utformning.

5.1 GIFTFRI VARDAG FÖR BARN OCH UNGDOMAR Vi kommer dagligen i kontakt med olika gifter. Gifterna kommer till stor del från tillverkning och användning av vanliga varor och kemiska produkter. Det handlar om ämnen som finns i exempelvis leksaker, kläder, möbler och rengöringsmedel. Forskningen visar att barn och ungdomar är mer sårbara än vuxna från påverkan av kemikalier. Riskbedömningar har traditionellt gjorts utifrån vuxna män, och barn har felaktigt betraktats som små vuxna. Barns biologiska utveckling i kombination med deras aktiviteter och sociala beteende gör dock att de är mer sårbara för kemikalier än vuxna. Barn andas också in och äter mer per kilo kroppsvikt än vad vuxna gör. Halmstads kommun kan på flera sätt arbeta för att minska andelen hälsofarliga kemikalier i barns och ungdomars vardag. Detta är ett prioriterat område för oss och vår ambition är inleda arbetet med att 2014 kartlägga situationen i kommunens verksamheter. Det handlar om vilka hälsofarliga kemikalier som finns i mat, leksaker, möbler, textilier, elektronik, städ- och hygienprodukter och annat som köps in till verksamheter där barn och ungdomar finns. Det handlar om vilka hälsofarliga kemikalier som finns i de kommunala byggnader där barn och ungdomar vistas. Det handlar om vilka hälsofarliga kemikalier som används vid nybyggnation av förskolor, skolor, lekplatser, idrottsanläggningar och andra kommunala verksamhetslokaler. De nämnder som i första hand behöver medverka i kartläggningen är barn- och ungdomsnämnden, fastighetsnämnden, servicenämnden, teknik- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Även övriga nämnder har självklart ett ansvar att se över sin verksamhet och se på vilket eller vilka

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

områden de kan vara berörda. Ambitionen är att i nästa steg senast från och med 2015 börja vidta åtgärder för att minska andelen hälsofarliga kemikalier i barns och ungdomars vardag.

5.2 URBANT UTVECKLINGSARBETE Under perioden 2007-2011 drev regeringen ett urbant utvecklingsarbete genom att teckna lokala utvecklingsavtal med ett 20-tal kommuner. Fr.o.m. 2012 tecknas inte längre sådana avtal utan regeringen har istället valt att fortsätta arbetet, bland annat med inriktning på skolresultaten, med ett mindre antal kommuner. Halmstad kom inte med bland dessa, då andelen behöriga elever till gymnasiet i Andersberg var för hög. Under den gångna avtalsperioden går det att se en positiv utveckling i flera avseenden. Såväl kommersiell som offentlig service i stadsdelen har utökats och förbättrats. Kommunen har genomfört stora satsningar på utemiljön. En privat entreprenör har byggt ett nytt bostadshus i området. Brottsligheten har minskat. De som bor i HFAB:s lägenheter i Andersberg har sedan 2008 varit mer nöjda med sitt boende än vad alla HFAB:s hyresgäster är och valdeltagandet har ökat. Samtidigt finns det fortfarande stora skillnader mellan boende i Andersberg respektive i kommunen som helhet, framför allt när det gäller arbete, försörjning och hälsa samt elevernas behörighet till gymnasiet. Därför är det angeläget att arbetet fortsätter. Alla nämnder och bolag ska engagera sig i arbetet utifrån sitt uppdrag, sina förutsättningar och kommunens mål applicerade på Andersberg. Dessutom gäller följande konkretiserade mål:

– 56 –


KAPITEL 5 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

1. Andelen elever med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen 2020.

med att öka ungdomars livschanser och minska ungdomsarbetslösheten -oavsett orsak. Särskilt fokus måste läggas på grupper som av olika anledningar har svårt att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden.

2. Andelen kvarboende ska öka. 3. Samhällsbyggnadsprojekt som avser de östra stadsdelarna ska bidra till att Andersbergs knytning till centrala staden och/eller havet förbättras.

5.3 ÖKADE LIVSCHANSER FÖR UNGA

Vår ambition är att uppmuntra till nytänkande, till internkommunal samordning och till samverkan med myndigheter, organisationer och företag. Därför fortsätter vi satsningen på Ökade livschanser för unga under tre år. Satsningen är på 16 miljoner kronor år 2014 och åtta miljoner år 2015 och 2016.

Arbetslösheten bland ungdomar är hög, 17,5 procent10 av ungdomarna i Halmstad mellan 18-24 år var arbetslösa i april 2013, vilket kan jämföras med knappt nio procent11 för befolkningen som helhet.

De nya medlen ska användas tillsammans med tidigare budgeterade anslag framför allt inom följande områden:

I förhållande till andra grupper utmärker sig unga arbetslösa genom en hög grad av korta arbetslöshetsperioder. Till viss del kan kortare perioder av arbetslöshet i övergången från skola till arbete ses som en naturlig del av ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Långa perioder av arbetslöshet riskerar dock att påverka individen negativt eftersom det bl.a. leder till lägre inkomst och risk för ohälsa. Stora skillnader i olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden kan också leda till sociala spänningar i samhället. Svårast att få ett varaktigt arbete har de unga som saknar en fullständig utbildning, är födda utomlands eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Gruppen ungdomar med ofullständiga betyg från gymnasieskolan utgör mer än hälften av gruppen arbetslösa ungdomar. Mot denna bakgrund anser vi att det är angeläget att kommunen på bred front arbetar

10. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för april 2013. 11. Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik för april 2013.

1. främjande insatser i samverkan med föreningar, organisationer med flera. 2. insatser som motverkar arbetslöshet och som bidrar till en etablering på arbetsmarknaden. Samtliga bolag och nämnder, uppmanas att minst två i gemenskap - eller i samverkan med andra aktörer - senast 2013-10-14, inkomma med ansökningar om pengar till åtgärder som syftar till att öka ungas livschanser. Förslagen lämnas till kommunstyrelsen som ansvarar för att avgöra medlens användning och fördelning.

5.4 ETT STRATEGISKT JÄMSTÄLLDHETSARBETE I dagens och morgondagens samhälle är reell jämställdhet en nyckel till ekonomisk och social framgång, inte bara på europeisk eller nationell nivå, utan också i våra kommuner och regioner. Halmstads kommun har skrivit under den europeiska deklarationen för jämställdhet – mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. En deklaration som

– 57 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 5 ÖVRIGA PRIORITERINGAR

uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare.

Den 15 november 2010 antog EU-kommissionen ”EU:s handikappstrategi 2010-2020” som fastställer att personer med funktionshinder har rätt att delta fullt ut och på lika villkor i samhället och ekonomin.

Det betyder att alla kommunens verksamheter ska arbeta för att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen.

Sveriges regering beslutade under våren 2011 om en strategi för genomförandet av nationens funktionshinderspolitik under 2011-2016 och att de nationella målen ska ligga fast vilket innebär: ”en samhällsgemenskap som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning samt att förebygga och bekämpa diskriminering och att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande”.

Förutom ovan nämnda deklaration, styr även regeringens skrivelse 2011/12:3 om jämställdhetspolitikens inriktning till 2014, kommunens verksamheter. Även de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för jämställdhet är vägledande i arbetet. Målet är att jämställdhet ska förverkligas inte bara inom kommunen som arbetsplats utan i all kommunal verksamhet och att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat:

Kommunala Handikapprådets referensgrupp med samtliga lokala funktionshinderorganisationer representerade arbetar utifrån tankar som följer idén om full tillgänglighet och deltagande i samhället, inflytande/dialog och självbestämmande över sin person.

– en jämn fördelning av makt och inflytande – samma möjligheter till ekonomiskt oberoende – lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet – lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner och intressen – delat ansvar för hem och barn – frihet från könsrelaterat våld

Arbetet med att bygga ett samhälle för alla ska ta ny kraft och alla nämnder och bolag ska engagera sig i arbetet utifrån sina uppdrag och förutsättningar och sträva mot ett ännu bättre och mer användbart samhälle för alla.

Varje nämnd och bolagsstyrelse ska därför inom sitt område bevaka och driva jämställdhetsarbetet framåt samt i sin verksamhetsberättelse rapportera en samlad bild av det aktuella jämställdhetsläget till den egna organisationen och till kommunstyrelsen. Arbetet kommer att följas upp av en debatt i kommunfullmäktige under våren 2014.

Varje nämnd och bolagsstyrelse ska därför inom sitt område bevaka och driva tillgänglighetsarbetet framåt samt i sin verksamhetsberättelse rapportera en samlad bild av verksamhetens tillgänglighetsfrågor till den egna organisationen och till kommunstyrelsen.

5.5 ETT HALMSTAD TILLGÄNGLIGT FÖR ALLA Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, konventionen gäller i Sverige från och med 2009-01-14. Det betyder att Sverige är juridiskt bunden av konventionens innehåll. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. Konventionen utgår ifrån grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 58 –


KAPITEL 6 HEL- OCH DELÄGDA BOLAG

KAPITEL 6

Hel- och delägda bolag I föreliggande kapitel redogörs för de kommunala bolagens budget/plan alternativt strävan till procentuella avkastning för perioden 2014-2016.

6.1 HELÄGDA BOLAG Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. I syfte att ge bolagen tydliga förutsättningar för att planera verksamheten tar detta

RESULTATBUDGET

planeringsdirektiv ställning till bolagens budget/plan, alternativt strävan till avkastning, för perioden 20142016.

BOKSLUT 2012

PROGNOS* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Halmstads Rådhus AB

-27,3

-19,8

-20,5

-26,3

-30,3

Halmstads Näringslivs AB

-10,7

-11,3

-12,5

-12,7

-12,9

1.

Halmstads Flygplats AB

-14,6

-13,7

-15,2

-16,7

-17,6

2.

Halmstad & Co AB

-25,0

-31,0

-29,8

-30,4

-32,3

3.

-0,9

-0,5

0,0

0,0

0,0

-78,5

-76,3

-78,0

-86,1

-93,1

BOKSLUT 2012

BUDGET 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

HFAB-koncernen

4,4

4,0

4,0

4,0

4,0

HEM-koncernen

6,1

7,0

7,0

7,0

7,0

17,1

4,0

4,0

4,0

4,0

4.

4,0

0,0

0,0

0,0

0,0

5.

BOKSLUT 2012

PROGNOS* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Halmstads Rådhus AB

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Halmstads Näringslivs AB

0,2

0,0

0,0

0,0

0,0

Halmstads Flygplats AB

1,2

16,0

10,3

6,4

2,5

Halmstad & Co AB

6,5

6,4

0,5

0,5

0,5

AB Industristaden-koncernen

14,4

2,2

1,5

0,5

0,5

Delsumma

22,3

24,6

12,3

7,4

3,5

HFAB-koncernen

109,5

249,5

330,0

300,0

250,0

HEM-koncernen

140,9

225,0

263,0

107,0

105,0

31,8

44,2

41,9

42,3

43,0

8,3

19,6

33,5

3,0

0,0

Delsumma

290,5

538,3

668,4

452,3

398,0

Summa

312,8

562,9

680,7

459,7

401,5

Mkr

AB Industristaden-koncernen Summa resultat efter finansnetto

AVKASTNING % ENL ÄGARDIREKTIV

Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB

INVESTERINGSBUDGET Mkr

Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB

(netto)

Not.

Not.

Not.

*avser helårsprognos per 31 mars 2013

– 59 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 6 HEL- OCH DELÄGDA BOLAG

Förutsättningar

Övrigt

Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsningsregeln. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Kommunstyrelsen kommer inför planeringsperioden 2015 och framåt att utreda vilka ytterligare utdelningsmöjligheter från HFAB som kan ske inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunet har ett särskilt ansvar.

Den 1 januari 2013 trädde ändringar i Kommunallagen i kraft som innebar att Kommunfullmäktige i april 2013 fattade beslut om nya bolagsordningar för samtliga kommunalt helägda aktiebolag. I linje med detta ändras samtliga bolags ägardirektiv.

1. Halmstads Näringslivs AB:s budget har ökats med 1,0 Mkr per år ett ökat tillskott bland annat för ökad omfattning på tjänster från Science Park Halmstad AB. 2. För den fortsatta långsiktiga utvecklingen av Halmstads Flygplats krävs en uppgradering av rullbanan. I planen för 2013 ingår en breddning och omtoppning av rullbanan för 25,3 Mkr. Kommunstyrelsen tar för närvarande fram ett underlag så att Kommunfullmäktige, under hösten 2013, kan ta ställning till den slutliga investeringsplanen för 2014-2016.

Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kommunens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemöte. Avseende bolag med angivna procentuella avkastningskrav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv.

6.2 DELÄGDA BOLAG Budgetmässig hantering av samtliga delägda bolag sker enligt avtal.

Hallwan AB Bolaget är ett samägt bolag med Hylte, Kungsbacka och Laholms kommun. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 25 %.

3. Halmstad & Co AB:s budget har ökats med finansieringsreserv för Bordtennis VM 2016 för 2014 med 0,5 Mkr, för 2015 med 0,5 Mkr samt för 2016 med 1,5 Mkr. Förutsättningen för att använda medlen är att mästerskapet blir av. Bolaget har även fått en ökad budget med 0,86 Mkr per år för hyresförändring på Halmstads Teater.

AB Hallands konstmuseum, Halmstad Bolaget är bildat under 2010 och samägt med Region Halland. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 49 %.

4. Halmstads stadsnät AB ska arbeta med att stödja fiberföreningar så att de får hjälp att söka kanalisationsstöd. 5. Hallands Hamnar Halmstad AB har under perioden 2014-2016 inget avkastningskrav från ägaren på grund av de stora kapitalkostnader som muddring till sjökortsdjup och investeringar i kajer genererar. Dessutom har utvecklingen inom näringslivet med helt eller delvis avvecklad verksamhet på bland annat Pilkington och Stora Enso påverkat bolaget i stor grad med bortfall av verksamhet och intäkter. Bolagets resultat är för perioden budgeterat till noll kronor. Det är svårt att långsiktigt bedöma resultatutvecklingen, men ambitionen är att bolaget fortsatt ska sträva efter att uppnå en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 6,5 procent.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 60 –


KAPITEL 6 HEL- OCH DELÄGDA BOLAG

6.3 SPECIFIKATION AV HELÄGDA BOLAGS INVESTERINGAR BOLAG

BUDGET 2014

PLAN 2015

Inventarier, utrustning, material mm, 10/5 år

0,5

3,8

Räddningsbil, 10 år

5,5

Snöslunga, 10 år

3,0

Friktionsmätningsbil, 10 år

0,8

Mkr

PLAN 2016

Halmstads Flygplats AB

Anläggningar, material mm, 20 år

2,1

Handbagageröntgen, 10 år

2,5

Flyg- och miljösäkerhet, 10 år

0,5

0,5

10,3

6,4

2,5

Halmstad Teater, 10 år

0,3

0,3

0,3

Inventarier mm, 5 år

0,2

0,2

0,2

Summa

0,5

0,5

0,5

Värdehöjande renovering, 50 år

1,5

0,5

0,5

Summa

1,5

0,5

0,5

Summa HFAB-koncernen

330,0

300,0

250,0

Summa HEM-koncernen

263,0

107,0

105,0

Summa Halmstads stadsnät AB

41,9

42,3

43,0

Summa Halmstad Hamn AB

33,5

3,0

0,0

680,7

459,7

401,5

Summa

Halmstad & Co AB

AB Industristaden-koncernen

SUMMA investeringar (netto)

– 61 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7

KAPITEL 7 BUDGET

Budget Under kapitel 7 redovisas dels de finansiella mål som kommunen ska uppnå, dels budgeten för 2014 och plan för 2015 och 2016.

7.1 FINANSIELLA MÅL

genom att disponera medel från kommunens resultatutjämningsreserv.

I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på kvalitet, behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar.

Kommunens viktigaste finansiella mål är följande: Resultatet ska vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet ska vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommunens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmögenheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. Med ett inflationsantagande om ca 1,3 procent för år 2014 borde resultatnivån behöva uppgå till ungefär 40 Mkr för budgetåret för att nå det finansiella målet. De senaste åren har kommunen emellertid erhållit mycket goda resultat, en bra bit över 200 Mkr i snitt den gångna femårsperioden, och det finansiella målet är uttryckt så att det är över tid som målet ska nås. Femklövern har beaktat detta och sätter den resultatmässiga målsättningen för år 2014 till minus 34 Mkr. Sett över tiden är denna resultatnivå i enlighet med kommunens finansiella målsättning. Det negativa resultatet regleras under 2014

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

Kommunen vill därför också kunna leva upp till finansiella målsättningar för såväl investeringsvolymerna som den långsiktiga betalningsstyrkan. Kommunen vill kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen: Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, ska över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar Målformuleringen skapar en sund ekonomisk begränsning av investeringsvolymen vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov för den kommunala driften endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. I praktiken innebär målsättningen att Halmstads kommun under

– 62 –


KAPITEL 7 BUDGET

normalår genomsnittligen kan investera för mellan 300 till 350 Mkr. I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de budgeterade investeringsmedlen relativt höga i genomsnitt, men sett över tiden beräknas målsättningen kunna uppnås för år 2014. Den relativt höga investeringsnivån innebär att kommunen behöver öka sin upplåning. Kommunen vill kunna leva upp till följande finansiella mål för den långsiktiga betalningsstyrkan: Soliditeten, inklusive total pensionsskuld men exklusive koncernintern nyupplåning, ska inte försämras

I föreliggande planeringsdirektiv med budget beräknas den justerade soliditeten försämras år 2014 jämfört med prognosen för 2013, vilket innebär att målsättningen inte bedöms uppnås.

7.2 SKATTESATS I föreliggande förslag på planeringsdirektiv med budget är skattesatsen oförändrad, det vill säga 20,43 procent.

7.3 UPPRÄKNINGSFAKTORER I planeringsdirektivet med budget har samtliga medel för beräknad, avtalsmässig, lönekostnadsutveckling och lönepolitiska satsningar reserverats centralt i likhet med tidigare år.

Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Då Halmstads kommun har en betydande utlåning till de bolag som ingår i koncernbolaget Halmstads Rådhus AB, och då kommunens andel av dessa bolags upptagna lån kan komma att ökas, exkluderas nyupplåningen i måttet på grund av att det i annat fall skulle försämras utan att kommunens långsiktiga betalningsstyrka i egentlig mening försvagas. I Halmstads kommun benämns detta soliditetsmått justerad soliditet.

Den budgetmässiga inflationskompensationen är satt till 1,0 procent för år 2014. Internpriset för el är för år 2014 satt till 76 öre per kWh, inklusive elskatt och övriga avgifter men exklusive moms och elnätsavgift, innebärande en sänkning jämfört med föregående år.

– 63 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

7.4 BUDGETSAMMANSTÄLLNING RESULTATBUDGET Löpande priser i kkr

BOKSLUT 2012

PROGNOS 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Resultat före avskrivningar

-3 580 700

-3 816 923

-3 919 447

-4 018 610

-4 144 695

1.

Avskrivningar

-247 100

-247 000

-267 459

-284 167

-297 915

2.

Pensionskostnader

-260 700

-265 678

-261 980

-275 012

-293 884

Verksamhetens nettokostnad

-4 088 500

-4 329 600

-4 448 886

-4 577 789

-4 736 493

3.

Skatteintäkter och utjämning

4 087 500

4 262 106

4 341 138

4 462 331

4 641 916

4.

0

5 350

5 450

5 500

5 550

5.

-6 900

-4 300

-8 275

-14 363

-20 700

6.

Finansiella intäkter

128 200

81 816

76 491

79 090

81 194

7.

Resultat efter finansnetto

120 300

15 372

-34 082

-45 230

-28 534

Extraordinära intäkter

0

0

0

0

0

Extraordinära kostnader

0

0

0

0

0

Förändring eget kapital

120 300

15 372

-34 082

-45 230

-28 534

Justering enligt balanskrav:

-45 900

0

0

0

0

0

0

0

0

0

därav realisationsresultat fastigheter

-27 200

0

0

0

0

därav realisationsresultat värdepapper

-18 700

0

0

0

0

74 400

15 372

-34 082

-45 230

-28 534

0

0

34 082

-

-

74 400

15 372

0

-45 230

-28 534

100,0

101,5

102,4

102,5

101,9

97,1

99,6

100,8

101,0

100,6

3,0

1,8

1,5

1,4

1,3

Andra skatter och ersättningar

Finansiella kostnader

därav extraordinärt fastighetsunderhåll

Årets res efter balanskravsjusteringar

Medel från Resultatutjämningsreserv

Årets balanskravsresultat

Nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter

Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i % av skatter

Finansnettots andel i % av verksamhetens kostnader

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 64 –

Not.


KAPITEL 7 BUDGET

BALANSBUDGET

BOKSLUT 2012

PROGNOS 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

6 142 000

6 376 571

6 555 514

6 738 397

6 870 833

Not.

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar därav pensionsmedel

786 100

Omsättningstillgångar

2 421 700

2 388 314

2 456 572

2 486 775

2 537 221

därav likvida medel

114 800

35 276

56 474

38 439

39 442

8 563 700

8 764 885

9 012 087

9 225 172

9 408 054

1 045 000

1 225 900

1 507 218

1 765 069

1 974 466

0

150 000

400 000

625 000

800 000

S:a tillgångar

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder därav kortfristig upplåning

Låneskuld kommunen

23 000

22 000

21 000

20 000

20 000

1 068 000

1 247 900

1 528 218

1 785 069

1 994 466

75 200

81 113

82 079

83 544

85 562

7 300 200

7 420 500

7 435 872

7 401 790

7 356 560

120 300

15 372

-34 082

-45 230

-28 534

S:a eget kapital

7 420 500

7 435 872

7 401 790

7 356 560

7 328 026

S:a skulder och eget kapital

8 563 700

8 764 885

9 012 087

9 225 172

9 408 054

Pensionsskuld

1 649 897

1 767 368

1 718 918

1 718 358

1 712 600

9.

Pensionsskuld inkl skatt

2 050 162

2 196 132

2 135 928

2 135 231

2 128 077

9.

Borgensförbindelser

1 131 600

1 131 600

1 131 600

1 131 600

1 131 600

Soliditet

86,7

84,8

82,1

79,7

77,9

Soliditet inkl pensionsskuld o skatt

62,7

59,8

58,4

56,6

55,3

Justerad Soliditet *

62,7

59,8

58,4

56,6

55,3

Skuldsättningsgrad i %

12,5

14,2

17,0

19,3

21,2

0,6

0,3

0,5

0,8

1,0

S:a skulder

Avsatt till pensioner

Eget kapital Årets resultat

8.

Ansvarsförbindelser

Nyckeltal

Genomsnittlig räntekostnad i %

* Se beskrivning under rubriken Finansiella mål

– 65 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

FINANSIERINGSBUDGET

BOKSLUT 2012

PROGNOS 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Årets resultat

120 300

15 372

-34 082

-45 230

-28 534

Avskrivningar

Not.

Driftredovisning

247 100

247 000

267 459

284 167

297 915

Avsättning pension, inkl skatt/ränta

5 300

5 913

966

1 465

2 018

Övr ej likviditetspåverkande poster

37 500

0

0

0

0

410 200

268 285

234 343

240 402

271 399

Förändringar fordringar

-916 200

-46 138

-47 061

-48 237

-49 443

Förändringar skulder

-144 400

30 900

31 318

32 851

34 397

-1 060 600

-15 238

-15 743

-15 386

-15 046

-650 400

253 047

218 600

225 016

256 353

-498 900

-531 571

-471 402

-467 050

-430 350

0

150 000

250 000

225 000

175 000

S:a medel från verksamheten

S:a fordringar och skulder

Förändring likvida medel drift

9.

Investering och finansiering Investeringsnetto, inkl värdepapper Upplåning Amortering lån

-500

-1 000

-1 000

-1 000

0

Utlämnade lån

0

-117 348

-118 138

-114 361

-109 328

1 186 100

167 348

143 138

114 361

109 328

S:a investering och finansiering

686 700

-332 571

-197 402

-243 050

-255 350

Förändring likvida medel inv & fin

686 700

-332 571

-197 402

-243 050

-255 350

36 300

-79 524

21 198

-18 034

1 003

82,2

50,5

49,7

51,5

63,1

Amortering utlämnade lån

Total förändring likvida medel

Nyckeltal Intern finansiering av nettoinvesteringar i %

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 66 –

10.


KAPITEL 7 BUDGET

7.5 NOTER 1. Resultat före avskrivningar, eller nettokostnadernas fördelning på nämnder och verksamhetsområden, framgår under rubriken ”Specifikation av verksamheter - ekonomiska ramar” 2. Avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Vägledning har erhållits av Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. 3. Verksamhetens nettokostnad är framräknad enligt följande: a. Driftredovisningens nettokostnad utgörs av verksamheternas nettokostnader, inklusive oförutsedda poster och reserver för löneavtalsutfall. b. Internräntan beräknas som en annuitet för femåriga lån för de verksamheter som inte tillämpar sluten redovisning. För verksamheter med sluten redovisning ingår internränta för kommuninternt upptagna lån.

c. För att erhålla en rättvisande bild av kommunens kostnader för framtida pensionsåtaganden belastas de olika verksamheterna med ett internt pålägg om 6,83 procent på utgående pensionsberättigad lön. Pålägget avser att fastställa den genomsnittliga kostnaden för alla inom pensionsavtalets ram och ska spegla kostnaden för ett års nyintjänande av pensionsförmåner för de anställda. Dessa interna kostnader uppsamlas här som en kommunintern intäkt. d. Avsättningen till pensionsskuld är beräknad utifrån den så kallade blandmodellen och avser kostnader, inklusive finansiella kostnader och löneskatter, för årets nyintjänande minskat med beräknade utgående pensioner för den del som inte omfattas av individuella delar eller av försäkringslösningar. e. Pensionsutbetalningar och pensioner, individuell del avser dels löpande utbetalningar för redan pensionerade, dels kostnader för den premiebaserade delen i pensionsavtalet.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD

BOKSLUT 2012

PROGNOS 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Driftredovisningens nettokostnad (a)

-4 127 025

-4 363 059

-4 475 462

-4 604 789

-4 756 504

Kalkylerad internränta (b)

151 705

145 496

130 729

139 610

146 214

Internt pålägg pensioner (c)

147 520

153 640

157 826

162 402

167 680

-5 300

-5 913

-966

-1 465

-2 018

-127 400

-125 576

-123 056

-130 999

-143 704

Avsättning pensionsskuld, inkl ränta (d) Pensionsutbetalningar (e) Pensioner, individuell del (e) SUMMA

-128 000

-134 188

-137 958

-142 549

-148 161

-4 088 500

-4 329 600

-4 448 886

-4 577 789

-4 736 493

– 67 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

4. Skatteintäkter och utjämning. Intäkterna består till största del av kommunens eget skatteunderlag, det vill säga kommuninnevånarnas erlagda kommunalskatt, samt bidrag och avgifter inom kostnads-, inkomst- och LSS-utjämningssystemen. I beloppen ingår också prognostiserade intäkter för fastighetsavgiftsmedel. 5. Andra skatter och ersättningar. Intäkterna består i huvudsak av särskild momsåterbäring för framförallt blockförhyrda äldreboenden. Enligt särskilt avtal med Landstinget Halland erhålls även ett årligt bidrag om ca 1,3 Mkr avseende sjukvårdsartiklar.

9. Ansvarsförbindelse – Pensionsskuld. Enligt kommunal redovisningslag ska pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 endast redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en skuld. 10. Upplåning. Under planperioden behöver kommunen nyupplåna för att behålla en rimlig likviditetsnivå. Vid utgången av planperioden beräknas kommunens skuld uppgå till 800 Mkr.

6. Finansiella kostnader består i huvudsak av räntor på prognostiserad upplåning. 7. Finansiella intäkter består i huvudsak av avkastning på räntebärande placeringar, räntebidrag och räntor på utlånade medel till de kommunala bolagen samt borgensavgifter. 8. Avsatt till pensioner. Enligt kommunal redovisningslag ska pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 redovisas som en ansvarsförbindelse. Upptaget belopp, som inkluderar särskild löneskatt, avser intjänande av pensionsrätt efter denna tidpunkt och som ej omfattas av individuella avgifter eller försäkringslösningar, det vill säga särskilda och kompletterande ålderspensioner samt garantipensioner.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 68 –


KAPITEL 7 BUDGET

7.6 SPECIFIKATION AV ANSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Anslag 010 Kommunfullmäktige Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

11 772

12 424

12 458

12 458

12 458

126

0

0

0

0

20

0

0

0

0

211

212

214

214

214

Nettokostnad/Anslag

11 561

12 212

12 244

12 244

12 244

SUMMA KOMMUNFULLMÄKTIGE

11 561

12 212

12 244

12 244

12 244

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

28 959

40 342

38 521

30 521

30 521

0

0

0

0

0

KOMMUNSTYRELSE

Anslag 011 Kommunstyrelse Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 031 Stadskontor Kostnader

0

0

0

0

0

1 049

0

0

0

0

27 910

40 342

38 521

30 521

30 521

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

130 426

122 035

129 971

124 653

120 802

Därav avskrivningar

8 366

6 009

4 045

4 450

2 962

Därav internränta

1 317

1 200

653

780

474

Intäkter

55 310

37 708

38 656

37 418

37 232

Nettokostnad/Anslag

75 116

84 327

91 315

87 235

83 570

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

1 302

1 132

1 128

1 128

1 128

3

3

3

3

3

68

68

65

65

65

3 027

848

848

848

848

-1 725

284

280

280

280

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

134 450

96 356

93 589

97 416

112 100

11 763

13 537

15 244

17 736

27 413

Anslag 291 Skogsförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Kostnader Därav avskrivningar

13 621

14 525

11 955

13 440

19 197

Intäkter

Därav internränta

86 749

85 104

83 656

85 473

98 483

Nettokostnad/Anslag

47 701

11 252

9 933

11 943

13 617

– 69 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

Anslag 370 Kollektivtrafik Kostnader

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

7 341

6 179

6 179

6 179

6 179

Därav avskrivningar

0

0

0

0

0

Därav internränta

0

0

0

0

0

Intäkter

363

0

0

0

0

Nettokostnad/Anslag

6 978

6 179

6 179

6 179

6 179

Anslag 371 Färdtjänst

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

25 538

26 114

26 114

28 114

28 114

Därav avskrivningar

0

0

0

0

0

Därav internränta

0

0

0

0

0

1 142

0

0

0

0

24 396

26 114

26 114

28 114

28 114

180 376

168 498

172 342

164 272

162 281

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

31 646

31 067

30 793

30 741

30 579

300

299

271

235

124

63

58

57

61

30

Kostnader

Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KOMMUNSTYRELSE

BYGGNADSNÄMND

Anslag 071 Byggnadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter

25 032

23 096

23 327

23 327

23 327

Nettokostnad/Anslag

6 614

7 971

7 466

7 414

7 252

SUMMA BYGGNADSNÄMND

6 614

7 971

7 466

7 414

7 252

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

15 839

15 895

18 864

15 864

15 863

17

4

1

1

0

SERVICENÄMND

Anslag 200 Servicekontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 201 Kontorsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

2

1

0

0

0

12 620

12 578

12 704

12 704

12 704

3 219

3 317

6 160

3 160

3 159

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

31 229

32 756

33 210

33 150

32 947

355

394

547

449

219

38

50

61

49

26

31 772

33 356

33 510

33 400

33 147

-543

-600

-300

-250

-200

– 70 –


KAPITEL 7 BUDGET

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

215 100

238 799

246 466

254 323

262 526

1 202

1 256

1 303

1 220

1 223

240

240

240

240

240

214 873

238 799

246 466

254 323

262 526

Nettokostnad/Anslag

227

0

0

0

0

Anslag 203 IT-service

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

94 927

97 446

107 254

109 769

115 089

24 239

24 263

31 719

31 854

34 638

1 155

1 504

1 469

1 383

1 369

94 030

97 446

107 254

109 769

115 089

897

0

0

0

0

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

28 025

35 380

36 731

37 670

39 201

4 906

4 876

5 103

4 959

5 380

369

250

322

315

298

27 795

35 380

36 731

37 670

39 201

230

0

0

0

0

4 031

2 717

5 860

2 910

2 959

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

70 109

71 476

71 687

71 665

71 655

308

251

207

190

182

50

40

29

24

21

Intäkter

54 608

55 989

56 200

56 178

56 168

Nettokostnad/Anslag

15 501

15 487

15 487

15 487

15 487

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

587 230

561 729

562 368

578 255

578 424

107 001

114 252

116 605

127 037

127 487

86 778

83 708

74 994

80 449

80 168

582 765

557 700

551 339

567 226

567 395

4 465

4 029

11 029

11 029

11 029

19 966

19 516

26 516

26 516

26 516

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Anslag 202 Städ- och måltidsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter

Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 204 Kommuntransport Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA SERVICENÄMND

FASTIGHETSNÄMND

Anslag 205 Fastighetskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA FASTIGHETSNÄMND

TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Kostnader

394 348

390 232

378 898

382 893

384 735

Därav avskrivningar

26 077

29 054

30 259

33 180

34 522

Därav internränta

20 784

18 662

17 526

18 657

19 258

Intäkter

132 495

124 375

125 993

126 035

126 077

Nettokostnad/Anslag

261 853

265 857

252 905

256 858

258 658

SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND

261 853

265 857

252 905

256 858

258 658

– 71 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Anslag 540 VA-verksamhet Kostnader

181 883

198 677

201 921

207 413

213 283

Därav avskrivningar

26 450

29 024

30 406

31 784

33 042

Därav internränta

14 159

17 400

16 693

17 796

18 971

173 416

194 100

195 100

200 140

205 382

Nettokostnad/Anslag

8 467

4 577

6 821

7 273

7 901

SUMMA NÄMND. FÖR LAHOLMSB. VA

8 467

4 577

6 821

7 273

7 901

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

127 535

126 818

125 976

125 928

124 560

3 079

2 881

3 108

3 027

2 681

784

693

654

638

565

11 560

10 902

11 011

11 011

11 011

Nettokostnad/Anslag

115 975

115 916

114 965

114 917

113 549

SUMMA KULTURNÄMND

115 975

115 916

114 965

114 917

113 549

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Intäkter

KULTURNÄMND

Anslag 460 Kulturförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter

BARN- & UNGDOMSNÄMND

Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Kostnader

1 559 931

1 579 023

1 608 240

1 617 161

1 626 997

Därav avskrivningar

7 648

7 653

8 476

8 409

8 786

Därav internränta

1 897

1 834

1 646

1 621

1 647

Intäkter

147 149

130 955

131 712

131 712

131 712

1 412 782

1 448 068

1 476 528

1 485 449

1 495 285

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

23 260

23 494

24 475

24 412

24 326

190

202

229

255

256

48

47

46

47

50

3 460

3 407

3 441

3 441

3 441

19 800

20 087

21 034

20 971

20 885

SUMMA BARN- & UNGDOMSNÄMND

1 432 582

1 468 155

1 497 562

1 506 420

1 516 170

UTB- & ARBETSMARKNADS­ NÄMND

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

191 639

233 223

237 096

239 604

241 999

281

379

480

526

562

87

68

87

99

108

71 765

111 840

112 372

112 372

112 372

119 874

121 383

124 724

127 232

129 627

Nettokostnad/Anslag **

Vht 649 Kulturskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 72 –


KAPITEL 7 BUDGET

Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Kostnader

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

69 068

67 209

67 209

67 209

67 209

Därav avskrivningar

0

0

0

0

0

Därav internränta

0

0

0

0

0

2 395

2 100

2 100

2 100

2 100

66 673

65 109

65 109

65 109

65 109

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

476 720

437 045

416 893

414 627

414 090

9 090

7 777

6 939

6 441

5 869

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 651 Gymnasieskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

Intäkter Nettokostnad/Anslag

Anslag 661 Vuxenutbildning Kostnader

2 379

2 013

1 494

1 325

1 160

98 589

68 841

69 529

69 529

69 529

378 131

368 204

347 364

345 098

344 561

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

63 374

75 564

75 698

75 525

75 258

Därav avskrivningar

509

431

422

450

387

Därav internränta

131

100

77

76

72

Intäkter

12 149

28 072

28 353

28 353

28 353

Nettokostnad/Anslag

51 225

47 492

47 345

47 172

46 905

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Anslag 669 Uppdragsutbildning Kostnader

970

0

0

0

0

Därav avskrivningar

0

0

0

0

0

Därav internränta

0

0

0

0

0

925

0

0

0

0

45

0

0

0

0

615 948

602 188

584 542

584 611

586 202

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

697 698

693 741

706 930

705 306

702 610

1 772

1 613

1 611

1 553

1 476

424

365

316

300

280

Intäkter

127 805

111 565

112 681

112 681

112 681

Nettokostnad/Anslag

569 893

582 176

594 249

592 625

589 929

SUMMA SOCIALNÄMND

569 893

582 176

594 249

592 625

589 929

Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA UTB/ARBETSM.NÄMND

SOCIALNÄMND

Anslag 750 Social omsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

– 73 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Kostnader

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

1 065 039

1 069 833

1 085 920

1 089 071

1 086 891

Därav avskrivningar

5 277

5 876

5 518

5 561

5 963

Därav internränta

1 384

1 348

1 086

1 044

1 062

Intäkter

138 390

117 948

118 737

118 737

118 737

Nettokostnad/Anslag

926 649

951 885

967 183

970 334

968 154

SUMMA HEMVÅRDSNÄMND

926 649

951 885

967 183

970 334

968 154

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

21 064

23 431

23 462

23 434

23 400

128

149

128

125

122

42

26

23

28

27

Intäkter

10 685

13 197

13 329

13 329

13 329

Nettokostnad/Anslag

10 379

10 234

10 133

10 105

10 071

SUMMA MILJÖ/HÄLSOSKYDDSNÄMND

10 379

10 234

10 133

10 105

10 071

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

78 696

79 353

78 484

78 123

77 668

4 104

4 798

4 834

4 722

4 616

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDS­ NÄMND Anslag 800 Miljö- & hälsoskyddskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta

RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Kostnader Därav avskrivningar

1 374

1 295

1 238

1 176

1 127

Intäkter

Därav internränta

10 206

10 542

10 648

10 648

10 648

Nettokostnad/Anslag

68 490

68 811

67 836

67 475

67 020

SUMMA RÄDDNINGSNÄMND

68 490

68 811

67 836

67 475

67 020

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

-105 759

87 038

154 838

280 815

427 598

-

6 408

-

-

-

Nettokostnad/Anslag

-105 759

93 446

154 838

280 815

427 598

SUMMA ÖVRIGT

-105 759

93 446

154 838

280 815

427 598

BOKSLUT 2012

BUDGET* 2013

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Prognosticerad budgetavvikelse, nämnder

-

-14 600

-

-

-

Prognosticerad budgetavvikelse, övrigt

-

3 500

-

-

-

Nettokostnad/Anslag

0

-11 100

0

0

0

SUMMA PROGNOS

0

-11 100

0

0

0

SUMMA NÄMNDSREDOVISNING

4 127 025

4 363 059

4 475 462

4 604 789

4 756 504

SUMMA EXKL ÖVRIGT & PROGNOS

4 232 784

4 280 713

4 320 624

4 323 974

4 328 906

ÖVRIGT

Resultatbalanser, löneavtal, oförutsett etc Kostnader/intäkter Resultatbalans

PROGNOS

Prognostiserade budgetavvikelser

* Avser reviderad budget - I ovanstående nämndsramar ingår inte löneavtalsutfall för år 2013 och framåt. Dessa ligger under posten övrigt.

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 74 –


KAPITEL 7 BUDGET

7.7 SPECIFIKATION AV I­NVESTERINGAR Nämnd/Anslagsområde/ Investeringsklartext

KOMMUNSTYRELSE

TOTALT

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

20 000

7 100

5 000

3 000

1 000

500

11 000

1 000

19 100

6 500

3 000

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

1 000

1 000

1 000

-5 000

30 000

55 000

0

5 000

5 000

75 000

45 000

25 000

Förskoleutbyggnad, ersättning dåliga lokaler

45 000

20 000

20 000

Steningeskolan, F-5 (inkl 4 fsk-avd)

50 000

20 000

20 000

188 000

10 000

21 000

1 000

1 000

1 000

5 000

25 000

25 000

25 000

Anslag 031 Stadskontor E-förvaltning, 5 år

Ärende-och diariesystem, 5 år Verksamhetsutveckling HR (HR/IT-projekt), 10 år

12 000

Summa Stadskontor

TOTALT Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Förändringsarbeten, kommersiella fastigheter Äldreboende, 60 pl

120 000

Äldreboende, Soldalen, Hemgården, Almgården Fotbollsarena, upprustning Förskoleutbyggnad, minst 8 avd vid utgång av år 2016

15 000

Kattegattgymnasiet Investeringar för lokaleffektivisering Tillbyggnad Hallands konstmuseum Södra infarten etapp I

11 000

Centrumutvecklingsprogram Stadens Hjärta Resecentrum Närhet Halmstad, hållplatser Wrangelsgatan

20 300

Oskarström, centrumutveckling

30 000

60 000

3 000

5 000

23 000

23 000

1 000

2 000

3 000

2 000

10 000

10 000

1 000

3 000

Nytt Parkeringshus

5 000

Investering Kaj 700

7 000

Förberedelse exploateringskostnad

100

100

100

Fastighetsförvärv

30 000

20 000

20 000

Fastighetsförsäljning

-5 000

-5 000

-5 000

Markberedning, expl.omr bostäder

7 600

6 100

4 700

Gator och belysning, expl.omr bostäder

8 750

10 100

19 100

Parkanläggningar, expl.omr bostäder Försäljningsintäkter, expl.omr bostäder Markberedning, expl.omr industri Gator och belysning, expl.omr indust Parkanläggningar, expl.omr industri

5 800

4 000

9 000

-51 650

-36 900

-46 400

5 950

4 250

4 150

16 250

12 250

8 750

5 950

1 150

950

-26 000

-27 000

-11 000

10 900

6 500

5 700

Gator och belysning, expl.omr övrigt

7 275

2 275

775

Parkanläggningar, expl.omr övrigt

2 950

750

750

-7 750

-6 500

-2 000

Summa Samhällsbyggnadskontor

160 125

204 075

219 575

SUMMA KOMMUNSTYRELSE

179 225

210 575

222 575

Försäljningsintäkter, expl.omr industri Markberedning, expl.omr övrigt

Försäljningsintäkter, expl.omr övrigt

– 75 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

Nämnd/Anslagsområde/ Investeringsklartext

SERVICENÄMND

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Oförutsedda investeringsbehov (vid vht med sluten redovisning)

2 500

2 500

2 500

Summa Servicekontor

2 500

2 500

2 500

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Maskiner och utrustning, 5 år

1 200

1 200

1 200

Summa Städ- och måltidsservice

1 200

1 200

1 200

Anslag 203 IT-service

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Datorutrustning, 3 år

36 970

26 470

20 570

Summa IT-service

36 970

26 470

20 570

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Tunga transportmedel

8 000

5 000

5 000

Summa Kommuntransport

8 000

5 000

5 000

45 670

35 170

29 270

TOTALT

Anslag 200 Servicekontor

TOTALT Anslag 202 Städ- och måltidsservice

TOTALT

TOTALT Anslag 204 Kommuntransport

SUMMA SERVICENÄMND

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 76 –


KAPITEL 7 BUDGET

Nämnd/Anslagsområde/ Investeringsklartext

FASTIGHETSNÄMND

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Arbetsmaskiner, 5 år

100

100

100

Summa Fastighetskontor

100

100

100

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

2 000

2 000

2 000

500

500

500

Förvaltningsfastigheter, Förändringsarbeten, årligt anslag

3 250

3 500

3 500

Solvärmelösningar, kommunala lokaler

2 000

2 000

2 500

PCB-sanering

2 000

2 000

Larm, inbrott/brand

500

500

500

Brandskydd, skolor

500

500

500

TOTALT

Anslag 205 Fastighetskontor

TOTALT Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Ventilationsåtgärder, årligt anslag Energisparåtgärder, mindre åtgärder

Gruppbostad/boendeenhet 7 pl, II B-10

15 000

14 000

Brandskydd, 6 st boende

5 100

1 500

Utomhusmiljö/lekplatser, skolor och förskolor, BUF

3 000

3 000

15 000

7 000

Förskolor, konstruktionsfel Enslövsskolan, inkl provisorium

75 000

Utrustning storkök, SM

3 000

6 618 1 000

1 000

1 000

Avloppsanläggning, krav Miljö och Hälsa

500

500

500

Fettavskiljare, krav TK/VA

500

500

500

Arenahallen, kök

800

Akustikåtgärder/Skötbord

750

750

750

Kök, BUF

500

500

500

Gården Ön, vattenförsörjning

1 200

Summa Förvaltningsfastigheter

58 518

26 950

15 750

SUMMA FASTIGHETSNÄMND

58 618

27 050

15 850

– 77 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

Nämnd/Anslagsområde/ Investeringsklartext

TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Maskiner/Instrument/utrustning, 6 år

1 500

1 600

1 700

Gator och Parker - Ramanslag, genomsnitt 25 år

4 500

4 500

4 500

Bulleråtgärder

1 000

1 000

1 000

500

500

500

Offentlig belysning

1 500

1 500

1 500

Armaturer förnyelse, energikostnadsbesparing

1 000

1 000

1 000

Trädplanteringar

2 000

2 000

2 000

Lekplatsförnyelse

3 000

3 000

3 000

480

480

480

2 000

2 000

2 000

TOTALT

Anslag 320 Gator, parker och idrott

4T Stråk

Motionsspår Förnyelse idrottsanläggningar Cykelplan 2010

10 000

15 000

10 000

Trafiksäkra korsningar med mera

2 000

4 000

4 000

Kattegattleden

5 000

Skydd av vattentäkters tillrinningsområden, kommunala gator

2 000

2 000

2 000

Trafiknätsanalys, trafiksäkerhetsåtg enl KF

1 000

1 000

500

500

500

500

Halmstad Arena Bad, teknisk upprustning

3 000

4 000

2 000

Strömvallens isbana, Oskarström, ny uppbyggnad

9 000

Linehedsparken, amfiteater (lärlingsprojekt)

1 000

1 000

1 000

500

500

500

Parkeringsverksamhetsinvesteringar (intäktsfinansierat)

Trygghet, säkerhet, folkhälsa - genomförande Småbåtshamn, vågbrytare/pontoner

-600

Rhodondenronparken, förnyelse

1 000

Krav på klorrening utomhusbad, Brottet/Furulund

1 500

Getingebadet

1 100

Summa Gator, parker och idrott

54 480

45 580

38 180

SUMMA TEKNISK NÄMND

54 480

45 580

38 180

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

VA-anslag, 33 år

67 000

72 000

57 000

Summa VA-verksamhet

67 000

72 000

57 000

SUMMA NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA

67 000

72 000

57 000

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Inköp av konst, hela kommunen

250

250

250

Inventarier, 10 år

900

500

300

Summa Kulturförvaltning

1 150

750

550

SUMMA KULTURNÄMND

1 150

750

550

NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA

TOTALT

Anslag 540 VA-verksamhet

KULTURNÄMND

TOTALT

Anslag 460 Kulturförvaltning

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 78 –


KAPITEL 7 BUDGET

Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext

BARN- OCH UNGDOMSNÄMND

TOTALT

Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Årligt anslag inventarier, 10 år

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

4 000

4 000

4 000

Inventarier, Steningeskolan, 10 år

3 500

Inventarier, nya fsk, 175 kkr/avd, (12 nya avd)

875

525

Inventarier, fsk, dåliga lokaler (ca 4 avd 2014, 4 avd 2015)

700

700

5 575

8 725

4 700

Anslag 649 Kulturskola

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Inventarieanslag, 10 år

300

300

300

Summa Kulturskola

300

300

300

5 875

9 025

5 000

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Inventarier, 10 år

550

550

550

Inventarier till nya enheter, Daglig verksamhet, 10 år

200

0

0

Summa Arbetsmarknadsåtgärder

750

550

550

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Inventarier, 10 år

3 000

3 000

2 500

Summa Gymnasieskola

3 000

3 000

2 500

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Inventarier, 10 år

400

200

200

Summa Vuxenutbildning

400

200

200

4 150

3 750

3 250

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

Inventarier, 10 år

1 000

1 000

1 000

Summa Social omsorg

1 000

1 000

1 000

SUMMA SOCIALNÄMND

1 000

1 000

1 000

Summa Grundskola och barnomsorg

TOTALT

SUMMA BARN- OCH UNGDOMSNÄMND

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS­ NÄMND

TOTALT

Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder

TOTALT Anslag 651 Gymnasieskola

TOTALT Anslag 661 Vuxenutbildning

SUMMA UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND

SOCIALNÄMND

TOTALT

Anslag 750 Social omsorg

– 79 –

700

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

Nämnd/Anslagsområde/ Investeringsklartext

HEMVÅRDSNÄMND

TOTALT

Anslag 770 Äldreomsorg

Inventarier verksamhet, 10 år

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

1 500

1 500

1 500

Larm-/trygghetstelefoner, 5 år (Larmcentralen)

250

300

300

Larminvesteringar, äldreboenden, 5 år

915

1 550

1 375

Inventarier till ny/ombyggnation, 10 år

3 000

Inventarier till ny/ombyggnation, ökat anslag, 10 år

1 300

Summa Äldreomsorg

2 665

7 650

3 175

SUMMA HEMVÅRDSNÄMND

2 665

7 650

3 175

BUDGET 2014

PLAN 2015

PLAN 2016

2 500

2 500

2 500

RÄDDNINGSNÄMND

TOTALT

Anslag 880 Räddningstjänst

Fordon, enligt fordonsplan, 10 år Investeringsmedel för fordon till en framskjuten enhet friställs

-1 710

Övriga investeringsmedel till en framskjuten enhet friställs

-1 221

Inventarier, utrustning, material mm, 10 år

2 000

2 000

2 000

Summa Räddningstjänst

1 569

4 500

4 500

SUMMA RÄDDNINGSNÄMND

1 569

4 500

4 500

421 402

417 050

380 350

Investeringsinkomster

-90 400

-75 400

-64 400

Investeringsutgifter

511 802

492 450

444 750

Bedömd ombudgetering, eventuell prisjustering och övrigt

50 000

50 000

50 000

Summa Övrigt

50 000

50 000

50 000

471 402

467 050

430 350

SUMMA INVESTERINGAR EXKLUSIVE ÖVRIGT

BRUTTOREDOVISNING exklusive Övrigt

ÖVRIGT Ombudgetering och övrigt

TOTALA INVESTERINGAR

TOTAL BRUTTOREDOVISNING Investeringsinkomster

-90 400

-75 400

-64 400

Investeringsutgifter

561 802

542 450

494 750

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 80 –


KAPITEL 7 BUDGET

7.8 SPECIFIKATION AV VISSA DRIFTANSLAGS­FÖRÄNDRINGAR BUDGET 2014

Nämnd/Anslagsområde/ Driftanslagsförändring

PLAN 2015

PLAN 2016

-8 000

-8 000

5 000

5 000

1 350

KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Återgång till 8 mkr satsning för Ökade livschanser för unga från 2015

KOMMUNSTYRELSE Anslag 031 Stadskontor Contact center (finansieras inom ram) - kostnad för nämnder/ bolag

5 000

AD-konton till alla medarbetare

3 220

AD-konton till alla medarbetare, utfördelat per anslagsområde

1 350

1 350

600

600

Trainee/Morgondagens ledare Verksamhetsutveckling HR (HR/IT-projekt), nettobesparing

-1 000

-2 000

-430

-770

-1 110

Centrumutveckling, drift och 3 st nya projekt

900

800

600

Centrumutveckling Getinge, utredning

300

Översvämningsåtgärder, Suseån, utredning

200

Parkeringshus centrum, utredning

500

Huvudmannaskapsutredning

500

1 000

1 000

Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

-40

-90

-140

2 000

2 000

-30

-50

300

350

400

7 000

7 000

7 000

Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor

500

Anslag 371 Färdtjänst Ökade färdtjänstkostnader

BYGGNADSNÄMND Anslag 071 Byggnadskontor Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

-10

SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Valförättning

3 000

Anslag 201 Kontorsservice Sänkning av resultatkrav

FASTIGHETSNÄMND Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Fastighetsunderhåll, ökat anslag, ingår i hyran fr o m 2015

– 81 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


KAPITEL 7 BUDGET

TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Gatubeläggning, särskild satsning 2012/2013 upphör Grönytevård, ökad kvalitet Volymförändring Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

-10 000

-10 000

-10 000

500

500

500

700

1 400

2 000

-830

-1 530

-2 230

300

300

300

KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Volymförändring Europa och Tjuren, underhåll

500

Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-216

-640

-1 090

-1 540

Förskoleavdelningar, byte från dåliga lokaler till nya, nettokostnadsökning (ca 1 st 13, ca 4 st 14, ca 4 st 15)

1 200

2 400

2 400

Förskoleutbyggnad Centrum minst 12 avd

5 000

5 000

5 000

BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg

Minskade barngrupper i fsk och barn i behov av stöd

5 000

5 000

5 000

Ökad personaltäthet grundskola, särskilt 3-årsprojekt upphör

-2 500

-5 000

-5 000

Kompetensutveckling nya skollagen, tillfällig satsning upphör

-2 000

-2 000

-2 000

Volymförändring, förskoleverksamhet

12 300

18 700

17 000

Volymförändring, Grundskola och skolbarnomsorg

9 300

18 400

31 700

Volymförändring, friskolor

6 500

9 600

11 100

-5 950

-12 050

-18 150

1 000

1 000

1 000

-50

-140

-230

3 700

6 600

9 400

-380

-830

-1 280

-16 900

-16 900

-15 100

-2 850

-4 450

-6 050

-160

-360

-560

Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

Anslag 649 Kulturskola Kulturskolan Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Daglig verksamhet, volymförändring Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

Anslag 651 Gymnasieskola Volymförändring Gymnasieskola Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

Anslag 661 Vuxenutbildning Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

SOCIALNÄMND

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 82 –


KAPITEL 7 BUDGET

Anslag 750 Social omsorg Ökad hyra pga investering i brandskydd till 6 st boende Volymförändring externplaceringar samt omhändertagande av svåra fall Gruppboenden, personalbehov med mera Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

8 000

1 050

1 050

8 000

8 000

3 000

3 000

3 000

-2 050

-4 650

-7 250

HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Volymförändring Hemtjänst/hemsjukvård

-3 900

-3 500

-2 300

Äldreboende, särskilt boende, 60 pl utökning (Sofieberg), inkl hyra

20 500

27 500

27 500

500

500

500

-3 940

-8 190

-12 440

Utöka antal arbetsplatser (8 st)

300

300

300

Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

-20

-50

-80

230

343

343

-100

-400

-700

Ökad hyra, netto, äldreboende Olsgården

450

Ökad hyra vid ombyggnation/tilläggsinvest i externa fastigheter Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND

RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Investeringsmedel framskjuten enhet friställs, täcker upp del av omprövning Omprövning inkl lokaleffektivisering 2014-2016

– 83 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


Mätetal i planeringsdirektiv med budget 2014 - 2016 Uppgifter rapporteras in av ansvariga i samband med delårsrapporteringar/bokslut i uppföljningssystemet Stratsys. Mer information om hur finns i systemet.

BUF - Barn- och ungdomsförvaltningen

Kolada - En databas för

SOC - Socialförvaltningen

BRÅ - Brottsförebyggande rådet

kommun- och landstingsstatistik

ST - Stadskontoret

FK - Fastighetskontoret

KUF - Kulturförvaltningen

Svenska stadskärnor

H&C/O - Halmstad & Co

SBK - Samhällsbyggnadskontoret

- Kvalitetssmätningskriterier

HEM - Halmstad energi och miljö

SCB- Statistiska centralbyrån

TE - Teknik- och fritidsförvaltningen

HEMV - Hemvårdsförvaltningen

SK - Servicekontoret

UAF - Utbildnings- och

HFAB - Halmstads fastighets AB

SKL - Sveriges kommuner och landsting

arbetsmarknadsförvaltningen

BARN & UTBILDNING

MÅL

KÄLLA/ ANSVAR

INTERVALL NOTERING

Mål 1

Andel ärenden avseende förskolebarn där behov av tidiga samordnade sociala insatser finns och där tidiga samordnade sociala insatser initierats

SOC

Årligen

bedömning görs av SOC

Mål 1

Antal anmälningar från barnomsorgen till socialtjänsten

SOC

Tertial

ökning ska ha skett från senast kända helårsresultat

Mål 2

Antal barn per avdelning

BUF

Tertial

årligt genomsnitt av antal inskrivna barn som mäts vid 4 tillfällen per år

Mål 2

Kvalitativ utvärdering av barngruppers storlek och sammansättning vid förskolor

BUF

Årligen

bygger på den utvärdering som görs av BUF i deras projekt

Mål 3

Andel elever som är behöriga till gymnasiet

avser både kommunala och fristående skolor

- behöriga till yrkesprogrammen

Skolverket

Årligen

jämförs med gruppen större städer

- behöriga till estetiskt program

Skolverket

Årligen

jämförs med gruppen större städer

- behöriga till ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapsprog

Skolverket

Årligen

jämförs med gruppen större städer

- behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program

Skolverket

Årligen

jämförs med gruppen större städer

Mål 3

Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga

SOC

Årligen

uppgifter rapporteras från SOC

Mål 3

Kostnad per betygspoäng (grundskola)

Kolada

Årligen

jämförs med gruppen större städer

Mål 4

Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år

avser både kommunala och fristående skolor men dessa redovisas separat.

- kommunala gymnasieskolor

Skolverket

Årligen

jämförs med gruppen större städer

- fristående gymnasieskolor

Skolverket

Årligen

jämförs med gruppen större städer

Mål 4

Skolresultat för familjehemsplacerade unga

SOC

Årligen

uppgifter rapporteras från SOC

Mål 4

Kostnad för undervisning (gymnasieskolan)

Kolada

Årligen

jämförs med gruppen större städer

Mål 5

Andel utbildningstimmar som genomförs med stöd av IKT

BUF/UAF

Årligen

uppgifter rapporteras från BUF/UAF

Mål 5

Andel pedagoger som har PIM-utbildning

BUF/UAF

Årligen

uppgifter rapporteras från BUF/UAF

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 84 –


BYGGA & BO

MÅL

DEMOKRATI & DIALOG

INTERVALL NOTERING

Mål 1

Antal tillkomna bostadsrätter och bostäder med äganderätt

SCB

Årligen

Ökning i jämförelse med helårs­ resultat 2013

Mål 2

Energianvändning avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel, hushållsel, verksamhetsel i totalt använda MWh energi

FK + HFAB

Årligen

uppgifter rapporteras in av FK/HFAB

Mål 2

kWh/kvm a-temperatur, år i befintlig byggnation

FK + HFAB

Årligen

uppgifter rapporteras in av FK/HFAB

Mål 2

kWh/kvm, a-temperatur, år i nybyggnation

FK + HFAB

Årligen

uppgifter rapporteras in av FK/HFAB

KÄLLA/ ANSVAR

INTERVALL NOTERING

MÅL Mål 1

Nöjd-Inflytande-Index information

Kolada U00409

Jämna år

index från SCB:s medborgarundersökning. Denna genomförs 2014

Mål 1

Webbundersökning, sammanvägt resultat

Kolada U00415

Årligen

SKL:s undersökning Information för alla

Mål 2

Nöjd-Inflytande-Index helheten

Kolada U00408

Jämna år

index från SCB:s medborgarundersökningen. Denna genomförs 2014.

Mål 2

Antal genomförda systematiska brukar-/ invånardeltaganden

Halvår

uppgifter rapporteras av ST

Mål 2

Spridning avseende ålder/kön på de medborgare som deltagit i samråd kring översikts- och detaljplaner

SBK

Årligen

uppgifter rapporteras av SBK

KÄLLA/ ANSVAR

INTERVALL NOTERING

ST

MÅL MILJÖ & ENERGI

KÄLLA/ ANSVAR

Mål 1

Andel uppfyllda åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram

SBK

Årligen

uppgifter rapporteras av SBK. Målet mäts slutligt 2016. Ökning ska ha skett från senast kända helårs­resultat

Mål 2

Andel nyinköpta fordon/år under 3,5 ton som drivs med förnybara bränslen

SK

Tertial

uppgifter rapporteras in av SK

Mål 2

Andel nyinköpta fordon/år som under 3,5 ton som drivs med biogas

SK

Tertial

uppgifter rapporteras in av SK

– 85 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


NÄRINGSLIV & ARBETSMARKNAD

MÅL

OMSORG & STÖD

INTERVALL NOTERING

Mål 1

Webbundersöklning företagarinformation

Kolada U07434

Årligen

SKL:s undersökning Information för alla

Mål 1

Nöjd-Service Index (Insikt)

SKL

Ojämna år

SKL:s undersökning av företags­ klimatet, görs 2013, 2015

Mål 2

Kommunpolitikers attityder till företagande

Svenskt Näringsliv

Årligen

Mål 2

Kommunala tjänstemäns attityder till företagande

Svenskt Näringsliv

Årligen

Mål 3

Ungdomsarbetslöshet

Arbetsförmedlingen

Tertial

avser arbetslösa 18 - 24 år i relation till registerbaserad arbetskraft

Mål 3

Kommunala Prova på-platser

UAF/AME

Halvår

3 mån praktik + 3 mån anställning avses

Mål 4

Kommunala sommarjobb

samtliga berörda

Årligen

uppgifter rapporteras in av samtliga berörda aktörer i samband med delårsbokslut + bokslut

KÄLLA/ ANSVAR

INTERVALL NOTERING

MÅL Mål 1

Andel nöjd/mycket nöjda med hemtjänsten

Kolada

Årligen

avser Öppna jämförelser

Mål 1

Andel nöjda/mycket nöjda med särskilt boende för äldre

Kolada

Årligen

avser Öppna jämförelser

Mål 1

Helhetsbetyg kvalitetsundersökning gruppbostad

SOC

Jämna år

avser socialförvaltningens undersökning

Mål 2

Utvärdering av hur kommunen främjat och stärkt ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser

ST

Årligen

utvärdering ska vara genomförd till december 2013. Därefter mäts målet på resultaten i utvärderingen

Mål 2

Samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer

SOC/HEMV

Årligen

uppgifter rapporteras in av SOC/HEMV

KÄLLA/ ANSVAR

INTERVALL NOTERING

MÅL

RESOR & TRAFIK

KÄLLA/ ANSVAR

Mål 1

Antal resor med kollektivtrafiken (avser stadstrafik, regionsbusstrafik, tågtrafik)

SBK

Årligen

uppgifter rapporteras in av SBK. Målet mäts slutligt 2020. Ökning ska ha skett från senast kända helårsresultat

Mål 2

Nöjd-Region-Index avseende tillgången på gång- och cykelvägar

Kolada

Jämna år

index från SCB:s medborgarundersökning. Denna genomförs 2014

Mål 2

Antal km gång- och cykelvägar

TE

Årligen

uppgifter rapporteras in från TE. Ökning ska ha skett från senast kända helårsresultat

Mål 3

Energianvändning i totalt använda MWh energi, tjänsteresor personbil

SK

Årligen

uppgifter rapporteras in från SK. Minskning ska ha skett från senast kända helårsresultat

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 86 –


TRYGGHET, SÄKERHET & FOLKHÄLSA

MÅL

INTERVALL NOTERING

Mål 1

Nöjd-Region-Index Trygghet

Kolada U00405

Jämna år

index från SCB:s medborgarundersökning. Denna genomförs 2014

Mål 1

Antal anmälda våldsbrott

BRÅ

Årligen

jämförs med riket då resultat för gruppen större städer inte finns att tillgå

Mål 2

Elevsocialrapport

BUF/UAF/ST

Årligen

Målsamordnaren ansvar för urval av underlag i elevsocialrapport.Minskning ska ha skett från senast kända helråsresultat

Mål 2

Antal som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP)

ST

2015

LUPP genomförs 2012, 2015. Jämförelse görs mot senast kända resultat från LUPP

Mål 3

Andelen lokalt producerade livsmedel i kronor

SK

Årligen

lokalt producerade = livsmedel som producerats inom 15 mils radie från Halmstads kommungräns

Mål 4

Andel ekologiskt producerade livsmedel

SK

Halvår

uppgifter rapporteras in från SK

KÄLLA/ ANSVAR

INTERVALL NOTERING

MÅL

UPPLEVA & GÖRA

KÄLLA/ ANSVAR

Mål 1

Antal besök på Mjellby Konstmuseum

KF

Halvår

uppgifter rapporteras in från KF

Mål 1

Antal besök på Halmstads Konsthall

KF

Halvår

uppgifter rapporteras in från KF

Mål 1

Antal besök på Hallands Konstmuseum

KF

Halvår

uppgifter rapporteras in från KF

Mål 1

Andel invånare som anser att Halmstad är en konststad

Kulturundersökningen (KF)

Årligen

uppgifter rapporteras in från KF

Mål 2

Nöjd-Region-Index fritidsmöjligheter

Kolada U09402

Jämna år

index från SCB:s medborgar­undersökning. Denna genomförs 2014

Mål 3

Insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för pojkar och flickor

samtliga berörda

Årligen

uppgifter rapporteras in från berörda i samband med delårs­ uppföljningar samt bokslut

Mål 3

Utbud kultur, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga

TE, KF, BUF, H&C/O

Årligen

redovisning av utbud. Uppgifter rapporteras in av berörda

Mål 3

Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter/ idrotts- och fritidsaktiviteter

TE, KF, BUF, H&C/O

Årligen

redovisning av antal barn. Uppgifter rapporteras in av berörda

Mål 3

Föreningsbidrag

TE, KF, SOC

Halvår

uppgifter rapporteras in vid delårsbokslut + bokslut av berörda

Mål 3

Halltider

TE

Årligen

uppgifter rapporteras in vid bokslut

– 87 –

PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016


PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2014-2016

– 88 – FORM: Oh My! FOTO: Helen Karlsson, Mikael Karlsson, Fredrik Pettersson & Patrik Leonardsson


Planeringsdirektiv med budget 2014-2016