Göteborgs Stadshus årsrapport med årsredovisning 2018

Page 1

Göteborgs Stadshus Årsrapport med årsredovisning 2018


”Nu börjar vi skapa de stora mervärdena” i en alltmer dynamisk stad leder Göteborgs Stadshus AB en koncern som står i centrum för utvecklingen. Älvstranden Utveckling har en huvudroll i stadsbyggnaden. Förvaltnings AB Framtiden trappar upp en mycket omfattande nyproduktion av bostäder över hela staden. Såväl Göteborg Energi som Göteborgs Hamn står inför högintressanta framtidsinvesteringar i vital infrastruktur. Och Liseberg gör en tung satsning för att bygga en året runt-verksamhet som drar fler besökare till Göteborg, för att nämna några exempel. I arbetet för att koordinera dessa processer har koncern-

strukturen, med Göteborgs Stadshus i toppen, en avgörande betydelse. Mycket har redan gjorts i termer av att stärka samarbeten och skapa synergier. Men det finns alltjämt en tydlig potential att utnyttja. Ju mer väloljad koncernen kan bli i de interna relationerna, desto starkare blir mervärdena för göteborgarna. ett glasklart fokus på att skapa precis de där mervärdena. En rad förändringar i kultur, arbetssätt och administration har gjorts för att styrningen och samordningen ska bli mer effektiv. När Göteborg nu förnyas i rask takt ska Göteborgs Stadshus hela tiden ligga i täten. göteborgs stadshus har

Ann-Sofie Hermansson, Styrelseordförande Göteborg Stadshus AB

INNEHÅLL

2

3 Struktur för ägarstyrning av

20 Tre frågor till...

32 Energi

Göteborgs Stads bolag

... Gunilla Buskas, hållbarhets-

4 Det här är Göteborgs Stadshus

chef för Stadshus AB

vi fast oss i dagens lösningar"

5 Vad gör Göteborgs Stadshus

21 Turism, kultur och evenemang

35 Tre frågor till...

6 VD-intervju

Göteborg är världens mest

... Catrine Norrgård, Gothenburg

Intervju med Stadshus

hållbara destination – igen

European Office

vd Stefan Söderlund

24 Hamn

32 Regionala bolag

10 2018 – året som gick

Hamnbolagets CSR-krav

Vad händer med avfallet

11 Prioriteringar för 2019

ger ringar på vattnet

när staden växer?

12 Hållbar stad – öppen för världen

26 Tre frågor till...

38 Stadshus styrelse

13 Tillsammans blir vi bättre

... Lovisa Nilsson, "Kompetens-

40 Vi är Stadshus AB

Bolagen berättar

försörjning tillsammans"

42 Utdelning till samhälls-

14 Näringsliv

27 Kollektivtrafik

nyttig verksamhet

River murar för en mer jämlik stad

Ombytta roller

45 Årsredovisning och

17 Stadens interna bolag

30 Lokaler

koncernredovisning 2018

18 Bostäder

Inkluderande jubileums-

Framtiden banar väg för nyanlända

park gör succé

"Om vi inte blir mer proaktiva låser

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Struktur för ägarstyrning av Göteborgs Stads bolag, februari, 2019

Göteborgs Stadshus AB

Regionala Bolag

Interna bolag

Kommunal bostadsförmedling

Renova AB Gryaab AB Grefab

Försäkrings AB Göta Lejon Göteborgs Stads Leasing AB

Boplats Göteborg AB

STADENS ÖVRIGA BOL AG ORGANISE R AD E I S J U U N D E R KO N CE R N E R

Energi

Bostäder

Lokaler

Näringsliv

Kollektivtrafik

Göteborg Energi AB

Förvaltnings AB Framtiden

Higab AB

Göteborg Energi Nät AB

Bostads AB Poseidon

Älvstranden Utveckling AB

Business Region Göteborg AB

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB

Göteborg Energi Gothnet AB

Familjebostäder i Göteborg AB

Förvaltnings AB GöteborgsLokaler

Lindholmen Science Park AB

Göteborgs Spårvägar AB

Ale Fjärrvärme AB

Gårdstensbostäder AB

Göteborgs Stads Parkering AB

Johanneberg Science Park AB

GS Buss AB

Göteborg Energi Gasnät AB

Göteborgs Stads Bostads AB

Sörred Energi AB

Göteborgs Egnahems AB

Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Backa AB

Störningsjouren i Göteborg AB Framtiden Byggutveckling AB

Göteborgs Tekniska College AB

Hamn

Turism, Kultur & Evenemang

Göteborgs Hamn AB

Göteborg & Co AB

Scandinavian Distripoint AB

Got Event AB Liseberg AB Göteborgs Stadsteater AB

GS Trafikantservice AB

Almi Företagspartner Väst AB Sahlgrenska Science Park AB

3


Det här är Göteborgs Stadshus Göteborgs Stadshus är stadens koncernbolag som svarar för ägarstyrningen av samtliga kommunala bolag i Göteborgs Stad. Bolagen är strukturerade i sju underkoncerner, tre regionala bolag, två interna bolag samt Boplats. Verksamheten leds av vd, ett tiotal medarbetare samt en politiskt tillsatt styrelse vars ledamöter även ingår i kommunstyrelsen. Stadshus uppgift är att utveckla koncernens förmåga att leverera nytta för Göteborg och dess invånare och medverka till utvecklingen av ett hållbart göteborgssamhälle. 4

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Vad gör Göteborgs Stadshus? Stadshus uppgift är att stärka och effektivisera den politiska styrningen av bolagen. Genom ägarstyrning stödjer och stärker vi bolagen i deras uppdrag utifrån kommunfullmäktiges mål. Stadshus verktyg för detta är ägardialog, ägarstöd och strategisk samordning.

Ägardialog

Ägarstöd

Stadshus ägarstyr och samordnar stadens bolag. Detta sker bland annat genom dialog mellan Stadshus styrelse och styrelsen för moderbolaget i respektive underkoncern. Dialogen hjälper båda parter att förstå verksamheten samt de trender, utmaningar och risker som det aktuella bolaget står inför. Samtalen kan vara både coachande och vägledande och ska bidra till utveckling och samordning av koncernen utifrån ett hela stadenperspektiv. Stadshus har arbetat fram en ny form för ägardialog med start 2019 med syfte att ge styrelserna ännu bättre förutsättningar till dialog.

Stadshus ska också vara ett praktiskt ägarstöd till bolagen inom olika specialistområden. Ägarstödet utgör bland annat ett kompetensstöd inom koncerngemensamma funktioner som koncernredovisning, skatt, ekonomistyrning, kommunikation, HR och bolagsjuridik. Kompetensstödet sker löpande och långsiktigt genom nätverk och utbildningar. Styrelseutbildningen som Stadshus arrangerat sedan 2015 för nära 500 styrelseledamöter i koncernen är ett exempel på kompetensstöd.

Strategisk samordning Som koncernmoder har Stadshus ett ansvar att överblicka helheten när gäller koncernens samlade bild över utmaningar och möjligheter. Att ha fokus på de långsiktiga strategierna, och de möjligheter som koncernen samlat kan ge till stadens utveckling och måluppfyllelse, är därför i fokus för Stadshus styrelse. I bolagets/koncernens lärandehjul byggs kunskap upp som årligen utmynnar i Stadshus koncernstrategiska plan. Denna styr Stadshus verksamhet, vägleder koncernen i övrigt och utgör ett underlag för stadens budget och planeringsprocess.

5


GÖTEBORGS STADSHUS – STE FAN SÖ D E R LU N D, VD

Bättre balans med god kultur I snart två år har Göteborgs Stadshus jobbat mycket med struktur. Nu är det dags att ta nästa steg i utvecklingen av Göteborgs Stads bolagskoncern och fokusera på kultur och ledarskap. – Det handlar om att ge tillit och förtroende. Vi måste bygga ett ledarskap som på riktigt ger medarbetarna förutsättningar att lyckas, säger vd Stefan Söderlund. TE X T: G US TAF H ÖÖ K  FOTO: AN NA- LENA LU N DQVIS T stefan söderlund vet en hel del om att styra komplexa organisationer. När han i januari 2017 tillträdde som vd för Göteborgs Stadshus hade han nio år som kommundirektör i Sundsvalls kommun bakom sig. Stefan Söderlund kom till en stad som fortfarande led av sviterna efter de så kallade Göteborgsskandalerna och första uppgiften från styrelsen var att fokusera på ordning och reda. Två år senare är det dags att skifta fokus. Med strukturen på plats gäller det att bygga en kultur, och ett ledarskap, bort från detaljstyrning och i stället präglad av ökad tillit.

Hur ser du på förhållandet mellan struktur och kultur? – Att man behöver båda delarna. Komplexa organisationer kräver två styrsystem, ett tekniskt som baseras på regler och ett baserat på värderingar. I kommunal verksamhet är vi generellt bra på struktur och risken är att när organisationen utsetts för press och problem, exempelvis vid oegentligheter, så blir reaktionen ännu hårdare styrning. Då kan det bli obalans i styrsystemet. I stället bör man fokusera på att utveckla värderingsstyrningen; att arbeta med en kultur som

6

stärker goda beteenden. Det skapar värde och spänst i organisationer. Vad har Stadshus g jort det senaste året – och vad är på gång? – Strax efter att jag hade tillträtt beslutade vår styrelse att starta ett utvecklingsarbete. Stadshus skulle utvecklas som ägarbolag och under 2018 blev vi klara med strukturdelen av uppdraget. Vi har till exempel skapat former för hur vår styrelse och politiker ska mötas och även för hur vi tjänstemän på Stadshus ska utveckla våra arbetssätt tillsammans med övriga delar av kommunkoncernen. Med ägarstyrningen på plats är det dags att ta itu med den andra delen av styrelsens uppdrag; att utveckla ledarskapet och kulturen i bolagskoncernen. Det är ett viktigt men också jättesvårt uppdrag. Man ska inte tro att Stadshus kan rulla ut en gemensam bolagskulturmatta över hela koncernen. Det går inte och är inte ens önskvärt. Okej, så hur bör ni gå tillväga i stället? – Många bolag i koncernen har lång historia och stark kultur, som säkert i de allra flesta delar är god. Vi måste fråga oss vad vi kan tillföra och

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Stefan Söderlund Gör: Vd Göteborgs Stadshus AB sedan januari 2017. Ålder: 55 Familj: Fru och vuxna barn. Bor: Växelvis Göteborg och Sundsvall. Arbetat i kommunal verksamhet: Sedan 2005. Som Kommundirektör i Sundsvalls kommun 2008–2016. Har även arbetat inom Sweco.

7


vad som ska vara lika för att allt annat ska kunna vara olika. Vilket kulturellt värde kan vi som bolagskoncern tillföra i respektive organisation? Jag har funderat mycket över detta och kommit fram till två saker vi bör jobba med. Den första utmaningen är att skapa samsyn kring det gemensamma uppdraget. Vilket mervärde kan de kommunala bolagen leverera utöver kärnuppdraget och vilket mervärde finns med koncernen? Den andra utmaningen är att skapa gemensam syn på ledarskapet. Ledare är de starkaste kulturbärarna i varje organisation och om vi uttalar att tillit och förtroende är viktigt måste vi också kunna ge detta. Jag berörde bägge utmaningarna på Bolagsdagen i höstas och konstaterade att den första inte är så komplicerad; det handlar om att med gemensamma krafter jobba för ett mer jämlikt och hållbart Göteborg. Ledarskapsfrågan är mycket mer komplex. För ungefär ett år sedan tog stadsdirektören initiativ till en undersökning där stadens chefer fick svara på hur de såg på kulturen i stadens bolag – och även hur de vill ha den. Det var stor diskrepans mellan de två bilderna, och därmed ett stort behov av en förflyttning. Vad bestod den här diskrepansen i? – Några av orden som användes för att beskriva nuläget var byråkrati, stuprörsmentalitet och kontroll. I stället efterfrågades öppenhet och tillit. Stadshuskoncernen levererar tjänster och varje dag bedömer göteborgarna kvaliteten i massor av situationer. För att medarbetarna ska kunna göra ett riktigt bra jobb måste de äga förutsättningarna till sitt arbete. De ska känna arbets-

glädje och få ta ansvar – och för att fullt ut kunna ta ansvar måste man få förtroende. Det gäller på alla nivåer. Det handlar inte om fritt valt arbete, uppdraget ska vara tydligt, men vägen till målet ska inte vara detaljstyrd. Stadshus uppgift är att bygga ett ledarskap som på riktigt ger medarbetarna förutsättningar att lyckas. Var är det extra viktigt med samsyn kring kulturen? – Kulturbygget ska stödja beteendet. Samtidigt måste man ha stor ödmjukhet inför det faktum att det finns nästan sjutusen medarbetare i koncernen. Vi på Stadshus varken kan eller ska skapa ett gemensamt mönster hos alla dessa människor och därför börjar vi med ledarna. På sikt kan de sedan påverka kulturen i sina organisationer. I slutändan gäller det att alla medarbetare förstår att vi finns till för göteborgarna. Visionen ”Hållbar stad – öppen för världen” ska genomsyra vardagen, så man tänker hållbarhet och tar hänsyn till alla människor, oavsett om de är turister, företagare, infödda göteborgare eller nyanlända göteborgare. Och vår mission, ”Tillsammans skapar vi hållbar nytta för Göteborg”, hjälper oss att fokusera på den nytta vi ska generera. På vilka områden får det ” diffa” i kulturen mellan olika bolag? – En del av en kultur är stoltheten över den egna verksamheten. Man har en bild av ett gemensamt ”vi”. Den stoltheten ska vi absolut inte tafsa på så länge kulturen inte är osund. Då måste ledarskapskulturen kunna bryta den, men på ett konstruktivt sätt. Det är ju lika viktigt att skapa en stolthet och ett gemensamt vi för ”helheten” Göteborgs Stad. Att vi finns där för varandra och tar ansvar i både med- och motgång. Låt mig ta ett exempel. Vad händer om en skandal avslöjas ute i någon verksamhet och alla inom staden – vi på Stadshus, stadsledningen och det aktuella bolaget – tar avstånd? Jo, när en organisation hamnar i akut kris är det mest sannolika att den sluter sig samman mot den yttre fienden och att negativa delar av kulturen riskerar att förstärkas. Därför måste vi i stället vara närvarande. Inte för att släta över eller dölja, utan för att värna organisationen och medarbetarna. Hur gör ni konkret för att bygga en gemensam kultur hos ledarna? – Vi har redan börjat med oss själva. Stadshus medarbetare har fått utbildning så att vi ska kunna leva kulturen. Under 2019 kommer alla vd:ar inom koncernen att genomgå ett utvecklingsprogram,

8

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


”I slutändan gäller det att alla medarbetare förstår att vi finns till för göteborgarna. Visionen ’Hållbar stad – öppen för världen’ ska genomsyra vardagen, så man tänker hållbarhet och tar hänsyn till alla människor, oavsett om de är turister, företagare, infödda göteborgare eller nyanlända göteborgare.” S TEFAN SÖ D ER LU N D, GÖTEBO RG S S TADS H US

som de själva är med och tar fram. Vi pratar om kompetenta personer med stor kunskap, som vi vill ta tillvara. Dessutom är man mer benägen till utveckling om man får vara med och påverka. Utvecklingen kommer sedan att följas upp inom ramen för våra normala verktyg för återkoppling och utveckling. Om och hur vi sedan ska stärka kulturutvecklingen i koncernen kommer vi att diskutera inom vd-nätverket men också med staden. Det pågår kulturresor på olika håll i koncernen och vi måste anpassa det koncernövergripande arbetet till stöd och förstärkning till det som redan görs. Det bästa är att skynda långsamt och tillföra något bra till det som redan görs. För ett år sedan sade du att Stadshus skulle presentera en strategisk plan för hela koncernen i slutet av 2018, men någon sådan har inte lagts fram. Hur ser läget ut där? – Vi valde att skjuta på den strategiska planen eftersom vi inte har hunnit lägga rätt grund. Innan vi ”sätter” den strategiska planen vill vi hinna genomföra något vi kallar för lärandehjulet. Första steget tas i början av året samt i mars, då Stadshus styrelse definierar strategiska frågor som via styrelsens utvecklingsbrev når våra dotterbolag. Frågorna ligger till grund för kommande ägardialoger med dotterbolagen. När ägardialogen är avslutad kommer styrelsen att omsätta sin kunskap från ägardialogerna men även från en rad andra aktiviteter till en strategisk plan, som antas i december 2019. Den ska styra arbetet i Stads-

hus och vara vägledande för de andra bolagen i koncernen. Vi har pratat mycket om god bolagskultur. Vad vill du att göteborgarna ska få ut av den? – De ska få mesta möjliga nytta av bolagen i vår koncern. Bolagen gör mycket bra redan nu, men bra kan alltid bli ännu bättre. Jag vill att göteborgarna ska känna att detta är deras bolag, att de ska vara stolta över dem och att de ska se hur bolagen bidrar till stadens utveckling. Om de upplever att vi inte är öppna och ärliga i både med- och motgång så tappar vi deras förtroende. Min egen målbild är en gemensam årsstämma för bolagen, dit alla göteborgare är välkomna. Lite som när Volvo bjuder in sina aktieägare, för göteborgarna är ju delägare i Stadshuskoncernens bolag. Jag vill att bolagen ska få berätta om sina verksamheter och få svara på frågor från besökarna. Detta vore ett sätt att bygga förtroende och dessutom en chans för våra bolag att marknadsföra sig som arbetsgivare. Även ledande politiker skulle få möjlighet att möta medborgarna och diskutera bolagens verksamhet och medborgarnas frågor kring stadens bolag. Både de och vi tjänstemän är för osynliga när det gäller bolagsfrågorna, tycker jag. En sådan här stämma kan vi inte ha förrän vi kommit en bit längre på vår resa, men 2020 finns kanske en möjlighet. Det skulle vara en stor apparat att arrangera, men jag tror att det vore värt det. ■

Stadshus vision: Hållbar stad – öppen för världen Stadshus mission: Tillsammans skapar vi hållbar nytta för Göteborg Detta når vi genom att: • Utveckla och driva processer för en effektiv politisk styrning utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna – ekologisk, social och ekonomisk. • Skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet i det enskilda bolaget och den samlade koncernen till nytta för Göteborgs och Västsveriges utveckling.

9


2018 – året som gick

ÖKADE INVESTERINGAR Koncernens investeringar ökade under 2018 och uppgick till knappt 6 miljarder kronor. Exempel på stora investeringar var nyproduktion av bostäder och lokaler, utbyggnad av elnät, fjärrvärme, solcellspark samt vision Älvstaden.

TRE NYA ÄGARDIREKTIV Stadshus styrelse har fattat beslut om nya ägardirektiv för Göteborgs Hamn AB, Boplats Göteborg AB och Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB. De nya direktiven ska ge bolagen tydligare förutsättningar att styra sina verksamheter utifrån kommunfullmäktiges mål.

NYA SAMARBETSFORMER Under 2018 har Stadshus stärkt och utvecklat koncernens funktionsråd med olika specialistfunktioner såsom HR, kommunikation, ekonomi, hållbarhet och juridik. Samarbetsformerna syftar till att skapa synergier mellan och inom bolagen, samt en bra koncerngemensam kommunikation.

10

ANTALET BOLAG HAR MINSKAT

FÖRÄNDRINGAR INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN

Genom effektivisering, avveckling och försäljning har antalet bolag i koncernen minskat under 2018 från 93 till 91. Av dessa är 64 verksamhetsdrivande (varav 38 bolag har personal) 8 vilande, 16 fastigheter och 3 medlemskap i branschorganisationer.

Kommunfullmäktige har beslutat om avtal med Västra Götalandsregionen för ny organisation av spårvägstrafiken. Flera bolag fick i uppdrag att återkomma med förslag på genomförande. Stadshus har under 2018 arbetat med att utreda och samordna uppdragen till bolagen.

UTVECKLAD ÄGARSTYRNING I mars 2018 beslutade Stadshus styrelse om implementering av åtgärder som Stadshus utvecklingsarbete identifierat. Åtgärderna som införts under året har främst fokuserat på Stadshus processer och ansvar i olika gränssnitt mellan Stadshus kontaktytor.

KOMMUNAL BOSTADSFÖRMEDLING Kommunfullmäktige har beslutat att Boplats Göteborg ska bli en kommunal bostadsförmedling. Stadshus har under 2018 lett arbetet med denna omvandling. Ett nytt ägardirektiv är beslutat och Boplats startar upp sin nya verksamhet under sommaren 2019.

UTVECKLING AV KONCERNEN Stadshus styrelse har beslutat att se över hur lokalkoncernen samt turist, kultur och evenemangskoncernen kan utvecklas i den riktning som bolagsutredningen och ägardirektiven anvisar. Stadshus har gjort en översyn som kommer att fördjupas under 2019.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Prioriteringar under 2019

SATSNINGAR PÅ JÄMLIK STAD

FOKUS PÅ MILJÖOCH KLIMATMÅL

Stadshus ska i samverkan med processägarna fortsätta verka för ökad jämlikhet utifrån programmet Jämlikt Göteborg. Två målområden är särskilt utpekade; Skapa förutsättningar för arbete samt Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer.

Stadshus ska i samverkan med processägarna fortsätta verka för att bolagen bidrar till stadens miljö- och klimatmål. Stadshus ska säkerställa samordningen för ökad produktion av förnyelsebar energi och energieffektiviseringar.

NYTT ”LÄRANDE” ÅRSHJUL Under 2019 kommer Stadshus att arbeta med en utvecklad process för strategisk planering. I processen analyseras bolagens om- och invärldsanalyser, riskanalyser, strategiska inriktning, uppföljning av handlingsplaner samt kommunfullmäktiges budget.

ENANADE KULTURARBETE Stadshus medarbetare har gemensamt arbetat fram en vision, mission och verksamhetsidé med vägledande principer. Syftet är att ena och vägleda Stadshus medarbetare och koncernens ledning i arbetet med att nå kommunfullmäktiges mål.

SYNERGIER INOM HR-OMRÅDET

NY BUDGET MED NYA UPPDRAG

Med utgångspunkt i stadens kommande program för attraktiv arbetsgivare, arbetar koncernens HRfunktioner med gemensamma utvecklingsfrågor. Fokus under 2019 kommer vara att skapa synergier inom området kompetensförsörjning samt bolagens framtida HR-tjänster.

Stadshus har av fullmäktige fått i uppdrag att se hur antalet bolag i koncernen kan minska antingen genom försäljning eller överföring till förvaltningsform. Uppdraget är utmanande och kräver ett noggrant förberedelsearbete då det har stor påverkan på koncernens nuvarande uppdrag.

N Y FO R M FÖ R ÄGAR DIALOG E R Under 2019 sker alla ägardialoger i september. Syftet är att ge styrelsen möjlighet till analys och dialog utifrån koncernens samlade utmaningar och förutsättningar. Ägardialogerna mynnar sedan ut i handlingsplaner och input till Stadshus strategiska plan.

NYTT MODERBOLAG Kommunfullmäktige har beslutat om ny organisation för spårvägstrafiken. Förändringarna resulterar bl a i ett nytt moderbolag ”Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB”. Detta får tre dotterbolag, varav Göteborgs Spårvägar AB, kommer att ägas till 15 procent av Västtrafik AB.

11


Hållbar stad – öppen för världen Göteborg ska vara en hållbar och jämlik stad. Vi ska bygga en stad där alla kan känna sig hemma. En stad där människor i olika faser av livet och med olika förutsättningar ska leva tillsammans. Vi ska också vara en välkomnande stad som lockar besökare från hela världen. Tillsammans ska vi arbeta för att minska vår miljö- och klimatpåverkan och bidra till en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp. På följande sidor berättar åtta av stadens bolag om hur de på olika sätt bidrar till en hållbar och jämlik stad. 12

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Tillsammans blir vi bättre

14

”River murar för en mer jämlik stad”

Business Region Göteborg Tillsammans river vi murarna

18

”Framtiden banar väg för nyanlända”

Framtidenkoncernen Välkommen till framtiden

21

”Göteborg är världens mest hållbara destination – igen”

24

”Hamnbolagets CSR-krav ger ringar på vattnet”

Göteborgs Hamn CSR-arbete

27

”Ombytta roller”

Göteborgs Spårvägar Människan bakom uniformen

30

”Inkluderande jubileumspark gör succé”

Älvstranden Utveckling Jubileumsparken

32

”Om vi inte blir mer proaktiva låser vi fast oss i dagens lösningar”

Göteborg Energi Framtidens elförsörjning

36

”Vad händer med avfallet när staden växer”

Göteborg & Co Global Destination Sustainability Index

Renova Framtidens avfallshantering

13


Göteborg – en jämlik stad

NÄRINGSLIV – BUSINESS REGION GÖTEBORG – TI LL SAM MAN S R IVE R VI M U R AR NA

River murar för en mer jämlik stad Näringslivet kan spela en viktig roll i arbetet med att skapa ett jämlikt Göteborg. Det finns redan stort engagemang, men också oförlöst potential. TE X T: G US TAF H ÖÖ K  FOTO: B EN GT K J ELLI N & LI N D H O LM EN SCI EN C E PAR K

nå, säger Lena Sultanovic Magnusför två år sedan fick Business Region Göteborg i uppdrag av son. Sedan vi drog igång våren 2017 kommunfullmäktige att starta ett har vi varit i kontakt med nästan 400 företag med fler än tio anställda. samverkansforum tillsammans med Den röda tråden är att många redan näringslivet. Syftet är att göra det jobbar med socialt ansvar – och att enkelt för företag som vill ta socialt de flesta vill jobba mer med frågan. ansvar att bidra till ett mer jämlikt Göteborg. Inom ramarna för initia- Lena Sultanovic Magnusson, projektledare för Hur vill företagen ta socialt tivet Tillsammans river vi murarna "Tillsammans river vi jobbar Business Region Göteborg ansvar? murarna" på Business nu med att guida, samordna och – Det vanligaste svaret är att de Region Göteborg. stötta företagen. vill skapa arbetstillfällen. Ett kon– Det första vi gjorde var att skaffa oss en bild kret mål som har satts av företagen i forumet är av nuläget; hur arbetar näringslivet med socialt exempelvis att 100 familjer som nu har försörjansvar, vad vill företagen göra och vilka hinder ningsstöd ska kunna klara sin egen försörjning. finns för utvecklingen, säger projektledare Lena Lena Sultanovic Magnusson fortsätter: Sultanovic Magnusson. – Även stöttning av ungdomar, trygghet och integration är tunga skäl till att företag vill ta utifrån analysen drogs det upp riktlinjer socialt ansvar. för hur man kan underlätta för företagen. Till exempel har Business Region Göteborg inlett ett de största hindren för näringslivet att bidra samarbete med CSR Västsverige, som är landets är brist på tid och/eller kunskap om de här frågorstörsta sektorsövergripande nätverk på området. na. En viktig del av Business Region Göteborgs – Vi fick en bra första ingång till företag vi vill arbete är därför att paketera ”erbjudandet”.

14

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


15


– Vi vill förklara till exempel hur man kan bidra och att det finns olika alternativ och att det inte behöver ta så mycket tid. Vi visar även upp goda exempel och bjuder på kunskap. Och så har vi tagit fram en film och ska utveckla informationen på vår webbplats. Business Region Göteborg stöttar också näringslivets egna initiativ. I somras initierade till exempel Volvo Cars ett nytt sommarjobbskoncept, Sommartekniker, där 41 ungdomar under två veckors tid fick pröva på jobb och utbildning hos såväl de båda Volvobolagen och SKF som Göteborgs Tekniska College och Chalmers. det kanske viktigaste i arbetet för ett jämlikt Göteborg är att skapa fysiska mötesplatser, där man kan utbyta kunskap och idéer och dra igång nya samarbeten. I samverkan med Göteborgs Stad och CSR Västsverige har Business Region Göteborg startat ett nätverk för arbetsmarknadsintegration och under 2018 hölls fyra träffar. – Det har varit givande och samarbetet fortsätter under 2019, säger Lena Sultanovic Magnus-

”Vi ser också till att finnas där företagen redan träffas, till exempel vid stadens science parks eller i andra nätverk. Det ska vara lätt för företagen att få kunskap av oss.” LENA S U LTAN OVI C MAG N US SO N , B US I N E S S R EG I O N GÖTEBO RG

son. Vi ser också till att finnas där företagen redan träffas, till exempel vid stadens science parks eller i andra nätverk. Det ska vara lätt för företagen att få kunskap av oss. Hon avslutar: – Vårt samverkansforum ska byggas klart under 2019 och vi hoppas att verksamheten blir en permanent del av Göteborgs Stad. ■

Näringsliv Business Region Göteborg arbetar för att skapa förutsättningar för hela regionens näringsliv genom att bistå med kunskap, kontakter och arenor för samverkan mellan akademi, näringsliv och det offentliga.

16

i koncernen ingår :

Business Region Göteborg (BRG) är minoritetsägare i fem bolag; Lindholmen Science Park, Johanneberg Science Park, Göteborgs Tekniska College, Almi Företagspartner Väst och Sahlgrenska Science Park.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 92 Medelantal, kvinnor: 56 Medelantal, män: 36 Omsättning: 87 mnkr

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Stadens interna bolag Staden har två interna bolag som har till uppgift att ge service och stöd inom försäkring och leasing till stadens verksamheter. Försäkrings AB Göta Lejon försäkrar stadens verksamheter och Göteborgs Stads Leasing AB servar staden med leasingavtal. Försäkrings AB Göta Lejon

Göteborgs Stads Leasing AB

Försäkrings AB Göta Lejon är Göteborgs Stads eget försäkringsbolag. Bolaget har ansvar för att stadens samtliga förvaltningar och bolag är försäkrade. Totalt försäkrar Göta Lejon tillgångar för drygt 250 miljarder kronor. Göta Lejon arbetar också för att förebygga skador och ansvarar för skadereglering. Bolaget är en viktig katalysator för att minska stadens risker och ansvarar för en effektiv skadehantering.

Göteborgs Stads Leasing servar staden med operationell och finansiell leasing av lös egendom. Exempelvis IT-utrustning, spårvagnar, motorfordon och personalcyklar för stadens alla verksamheter. Bolaget tillhandahåller även miljövänliga varutransporter, administration av fordonsförsäkringar och trafikutbildningar. Samordningen bidrar till att stärka Göteborgs Stad i arbetet med att uppnå en affärsmässig och kostnadseffektiv samhällsnytta med miljön i fokus.

Vd: Annika Forsgren

Vd: Johan Sävhage

17


Göteborg – en jämlik stad

BOSTÄDER – FR AMTIDENKONCERNEN – VÄLKOMMEN TILL FR AMTIDEN

Framtiden banar väg för nyanlända Framtidenkoncernen har på kort tid lyckats bryta utanförskapet för nära hundra nyanlända. Med satsningen ”Välkommen till Framtiden” får nya svenskar en väg in till sitt första arbete genom intensiva språkstudier, individuell handledning och praktik ute i de kommunala bostadsbolagen. TE X T: SAN NA PERS SO N  FOTO: J O HAN PALM BO RG

18

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Bostäder

det tar i snitt nio år för en nyanländ med låg utbildning att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden. Trots tydligt satta mål för en mer jämlik stad har Sükran Dogan, planede sociala och ekonoringsledare för "Välkommen till Framtiden". miska skillnaderna mellan olika samhällsgrupper ökat påtagligt i Göteborg de senaste decennierna. Med satsningen Välkommen till Framtiden har Framtiden lyckats bryta trenden. Under tre år får ett hundratal nyanlända göra praktik på Bostadsbolaget, Familjebostäder och Poseidon. Tillsammans med språkstudier gör praktiken deltagarna redo för den svenska arbetsmarknaden och ett första jobb. – Många personer med kort eller utebliven skolbakgrund har tack vare den här satsningen fått komma i arbete på relativt kort tid och flera har lyckats komma in på yrkesutbildningar som kräver en viss språknivå. Med stor sannolikhet hade de flesta av dem hamnat i försörjningsstöd utan denna insats, säger Sükran Dogan, planeringsledare för Välkommen till Framtiden.

”Många personer med kort eller utebliven skolbakgrund har tack vare den här satsningen fått komma i arbete på relativt kort tid.”

Förvaltnings AB Framtiden är moderbolag i koncernen som arbetar för att öka takten i nyproduktionen för att skapa nya bostäder, samt för en ökad integration och välfärd i våra bostadsområden.

S Ü K R AN DOGAN , ” VÄLKO M M EN TI LL FR AMTI D EN ”

Sedan starten hösten 2016 har 92 nyanlända påbörjat programmet. Av dem har 60 personer redan gått vidare till olika anställningar inom Framtidenkoncernen, hos underleverantörer och ute i stadsdelarna. Elva deltagare går i dag längre yrkesutbildningar och fjorton har fortsatt sina SFI-studier. Hösten 2018 påbörjade ytterligare 53 personer programmet. – Jobb, språk och mänskliga relationer i form av arbetskamrater är viktiga nycklar i en individs tillvaro. Att möjliggöra detta med vår satsning är att ge individen den bästa introduktionen man kan få till ett nytt land och ett nytt samhälle. Om man inte får möjlighet att komma in i ett sammanhang kan det bli svårt att klara andra delar i livet, säger Sükran.

satsningen är ett samarbete mellan Framtidenkoncernen, Göteborgs Stad och Arbetsförmedlingen. Deltagarna får praktik inom fastig2017 fick framtiden Fastigos (Fastighetshetsskötsel, utomhusmiljöer eller lokalvård, men branschens arbetsgivarorganisation) hedersSükran Dogan menar att modellen är appliceromnämnande för satsningen och hösten 2018 beslutade koncernen att låta den leva vidare. bar på de flesta branscher. – Den här typen av satsning är av stor vikt för – Tack vare våra samverkanspartners på Arbetsindividen, dess närmsta anhöriga och för sammarknad och Vuxenutbildning har modellen expanderat till två nya och flera planerade jobbspår hället i stort eftersom de socioekonomiska kostinom kommunen, där man har anpassat den till naderna minskar när människor kommer i arbesin egna verksamhet. Dessa är inom funktionste. Därför har vi nu beslutat att Välkommen till hinderomsorg, måltid/lokalvård, återvinning och Framtiden ska ingå i vår linjeverksamhet från och med 2019, säger Sükran. ■ servicenäringar.

i koncernen ingår :

Förvaltnings AB Framtiden svarar för ägarstyrning och samordning av koncernens sju dotterbolag; Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder, Egnahemsbolaget, Störningsjouren och Framtiden Byggutveckling.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 1 046 Medelantal, kvinnor: 439 Medelantal, män: 607 Omsättning: 5 693 mnkr

19


3 frågor till...

Gunilla Dörner Buskas, är hållbarhetschef på Göteborgs Stadshus från första januari 2019.

… Gunilla Dörner Buskas, ny hållbarhetschef på Göteborgs Stadshus AB. Göteborgs Stad arbetar aktivt för att skapa ett jämlikt och hållbart Göteborg – en hållbar stad som är öppen för världen. Stadshus har samlat bolagen kring hållbarhetsfrågorna sedan 2015 och Gunilla tar nu över stafettpinnen i detta viktiga arbete.

1.

Vad ser du mest fram emot med ditt nya uppdrag? – Jag ser allra mest fram emot att helt och fullt få fokusera på hållbarhetsarbetet. Att skapa förutsättningar för samordning och gemensamt lärande, så vi kan få ut mer nytta av helheten och leverera bästa möjliga samhällsnytta till göteborgarna. Jag ser hållbarhet som en integre-

2.

Ålder: 51 år Familj: Man och två vuxna barn Bor: Hisingen i Göteborg Kommer närmast ifrån: Ale kommun

20

Vad blir fokus för nästa års hållbarhetsarbete? – För min egen del kommer jag förstås att fokusera på att lära känna verksamheten och de olika förutsättningar och prioriteringar som våra bolag har. Jämlikhets- och trygghetsarbetet vill jag ändå lyfta fram som faktorer för att Göteborgssam-

Gunilla Dörner Buskas

3.

rad del av ledning, styrning och uppföljningsprocessen. Om man utgår från Agenda 2030 och de globala målen så visst finns det både intressekonflikter och sakkonflikter, det är komplext. Men inte minst därför så är det viktigt att prioritera och veta vad man vill åstadkomma.

hället ska kunna fortsätta utvecklas och växa. I dag är skillnaderna i livsvillkor alltför stora för ett framgångsrikt jämlikhetsarbete. Detta skapar negativa samhällseffekter generellt, men påverkar också våra bolags förutsättningar att utvecklas på en mängd sätt.

Vilka erfarenheter tar du med dig från tidigare arbeten? – Jag har lång vana av att arbeta med strategiska och komplexa frågor. I Ale kommun har jag bland annat varit utvecklingschef med uppdrag att anpassa ledningssystem utifrån hållbarhets-

och Agenda 2030-perspektivet. Jag tycker det är roligt att arbeta över gränserna inom en organisation och med människor som har olika erfarenheter och kompetenser.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Göteborg – en hållbar stad

TURISM , KULTUR & EVENEMANG – GÖTEBORG & CO – G LO BAL D E STI NATIO N S U STAI NAB I LIT Y I N D E X

Göteborg är världens mest hållbara destination – igen För tredje året i rad är Göteborg världens mest hållbara mötes- och evenemangsstad, enligt Global Destination Sustainability Index (GDSI). – Det är fantastiskt roligt att vi vann och det skapar en stark drivkraft framåt för oss, säger Katarina Thorstensson som är hållbarhetsstrateg på Göteborg & Co. TE X T: FR ED R I K FER M ÉN  FOTO: PE TER K VAR N S TRÖ M & S TE AM PI PE PRO D U C TI O N S TU DO IS

är de tävlande städerna bedöms att få fler att upptäcka och välja utifrån de tre dimensionerna som utgör helheten i en hållbar stad: Göteborg. Det görs genom att i bred samverkan leda och driva social, ekonomisk och ekologisk håll­utvecklingen av Göteborg som hållbarhet. Alla städer bedöms dessutom bar destination så att alla som lever utifrån ett 30-tal kriterier. Exempeloch verkar i staden gynnas av en vis hur bra staden är på miljödiploväxande besöksnäring. I de evenemering av hotell och restauranger, Katarina Thorstensson, hållbarhetsstrateg på utsläpp av växthusgaser och om det mang som Göteborg & Co drivit Göteborg & Co. finns hållbarhetsstrategier hos både har hållbarhetsfrågan prioriterats offentliga och privata aktörer. På en högt. skala där 100 poäng är max fick Göteborg 94, – Med Volvo Ocean Race lyfte vi problemet och kammade hem vinsten även i år. med plastnedskräpning i havet. – Jag tror vi vann eftersom vi haft frågorna Vi jobbade även med miljöperspektivet under Kulturkalaset. Under årets kalas minskade högre upp på agendan än vad andra städer haft. Både staden, det offentliga och vi som besöksengångsförpackningarna rejält. Vårt mål är att evenemanget ska bli helt fritt från engångsfördestination har tagit hållbarhet på allvar under lång tid, säger Katarina och fortsätter: packningar 2021, säger Katarina Thorstensson. – Exempelvis har stadens hotell grupperat Ett betyg på hur framgångsrik staden är i sitt hållbarhetsarbete är resultatet i GDSI, där sig och kommit överens om att gemensamt Göteborg nu placerat sig i topp för tredje året satsa på hållbarhet eftersom det gynnar destii rad. nationen som helhet. Detta trots vetskapen om göteborg & co : s uppdrag

21


att mödan inte ger ekonomisk återbäring från dag ett. i år var deltagandet större än någonsin då 50 städer och destinationer deltog. Topp sex utgjordes dock enbart av nordiska städer. Göteborg, Köpenhamn, Reykjavik, Oslo, Uppsala och Helsingfors (delad femteplats), samt Malmö utgjorde toppskiktet. – Att de nordiska länderna hamnade i topp tror jag beror på att vi haft en lång kultur och tradition där vi lyft miljöfrågor. Dessutom har vi haft ett försprång och kunnat rigga våra verksamheter eftersom rankningen startades i Skandinavien för fem år sedan. Det är bara de tre senaste åren som GDSI varit global, säger Katarina.

MCI-Group ihop med den internationella organisationen ICCA. Bland årets nykomlingar fanns bland annat Washington, Bangkok, St Petersburg och Monaco. – Att vinna en av de största och mest inflytelserika rankningarna för organisationer i besöksvärlden är en bekräftelse på att vi gör gdsi drivs av

”Att de nordiska länderna hamnade i topp tror jag beror på att vi haft en lång kultur och tradition där vi lyft miljöfrågor. Dessutom har vi haft ett försprång och kunnat rigga våra verksamheter.” K ATAR I NA TH O RS TEN S SO N , HÅLLBAR H E TS S TR ATEG PÅ GÖTEBO RG & CO

rätt. På lång sikt är jag övertygad om att det genererar affärer till staden. Vad tror du om nästa år, kammar ni hem förstaplatsen då med? – Haha, det är helt omöjligt att svara på, men jag tror att vi kommer ligga i topp. ■

Turism, Kultur och Evenemang Göteborg & Co är moderbolag i koncernen som arbetar för att marknadsföra Göteborg och utifrån sina olika verksamheter medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötes- och evenemangsstad.

22

i koncernen ingår :

Göteborg & Co svarar för ägarstyrning och samordning av koncernens tre dotterbolag; Liseberg, Got Event och Göteborgs Stadsteater.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 1 602 Medelantal, kvinnor: 852 Medelantal, män: 750 Omsättning: 1 669 mnkr

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


23


Göteborg – en jämlik stad

HAMN – GÖTEBORGS HAMN – C SR

Hamnbolagets CSR-krav ger ringar på vattnet Att skapa förutsättningar för arbete är ett viktigt mål i satsningen på en jämlik stad. En målsättning som Göteborgs Hamn AB har tagit till sig med hjärta och stor entusiasm. Nu har bolagets CSR-krav vid ramavtalsupphandlingar inspirerat entreprenörer och leverantörer i byggindustrin att ta ett större socialt ansvar. TE X T: FR I DA VALENTI N  FOTO: GÖTEBO RG S HAM N

24

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Hamn

fartyg, byggarbeten och hög säkerhet. Hamnarbetet i Göteborg kan uppfattas som hårt och tufft – på ytan. Men innanför dörrarna på Amerikaskjulet, där Eva Wegsjö Sande, bolaget Göteborgs inköpschef för Hamn AB sitter, handGöteborgs Hamn AB. lar det lika mycket om kommunikation, samarbeten och affärsrelationer. Mjuka värden som Eva Wegsjö Sande lockades av för sex år sedan när hon tillträdde tjänsten som inköpschef. – Det är roligt och utmanande att jobba med affärsdrivande verksamhet inom offentlig sektor. Jag brinner också för hållbarhetsfrågor och vårt arbete med CSR. Det är en fantastisk känsla att kunna bidra till att enskilda personer lättare kan komma in i arbetslivet, säger Eva Wegsjö Sande. det är nu sex år sedan social hänsyn blev ett prioriterat mål i Göteborgs Stad och antalet hållbara upphandlingar skulle öka. I detta arbete tog staden fram en ny modell för tjänsteupphandlingar med målet att öka jämställdheten och främja sysselsättningsmöjligheter för människor som står utanför arbetsmarknaden. Eftersom stadens modell är svår att applicera på ramavtal, ville Göteborgs Hamn AB komplettera med CSR Västsveriges initiativ för ”socialt ansvar”, ”miljöansvar” och ”reko arbetsplats”. 2013 blev CSR-kraven en del i ett nytt kontraktsvillkor med hamnspecifika tekniska konsulter. – Ingen annan aktör inom privat eller offentlig sektor hade tidigare ställt krav på sina leverantörer enligt den här modellen. Nu kan man säga att det har blivit vår arbetsmodell när det gäller social hänsyn vid ramavtalsupphandlingar. I en bransch med låg arbetslöshet och höga krav på teknisk kompetens är det ett bra sätt för våra ramavtalsleverantörer att bidra till ett hållbart arbetsliv, förklarar Eva Wegsjö Sande.

”Nu ser vi fram emot att ta del av nya hållbara initiativ bland våra leverantörer ute i hamnen. Det behöver inte alltid handla om att skapa anställningsmöjligheter, alla företag har olika kapacitet och resurser.”

Göteborgs Hamn AB är moderbolag i koncernen för Hamn. Koncernen arbetar för att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbart skandinaviskt godsnav. Detta innebär ansvar, förvaltning och utveckling av hamnens mark, fastigheter och vatten­områden så att dessa används på ett optimalt sätt utifrån ett tillväxt- och lönsamhetsperspektiv.

E VA WEG S J Ö SAN D E, GÖTEBO RG S HAM N målet med csr - kraven är att hamnbolagets ramavtalspartners ska ta ett aktivt ställningstagande och anta minst tre utmaningar per område. Redan efter ett år skickade man ut en enkätundersökning där de tekniska konsulterna fick kryssa i vilka utmaningar de hade antagit. Resultatet blev 536 genomförda utmaningar, stora som små. – Vi fick läsa om byggföretag som har arrangerat kurser på universitetet, ordnat med studiebesök vid byggen och drivit kampanjer för att locka unga kvinnor till tekniska jobb. Jag kommer aldrig glömma en ganska skeptisk leverantör, där säljaren senare hörde av sig och berättade hur stolt han var över att de hade startat ett samarbete med en gymnasieskola i ett utsatt område. i slutet av 2018 blev hamnbolaget klar med den andra ramavtalsupphandlingen för hamnspecifika konsulter utifrån de nya kontraktsvillkoren. – CSR-kraven har verkligen gett ringar på vattnet. Nu ser vi fram emot att ta del av nya hållbara initiativ bland våra leverantörer ute i hamnen. Det behöver inte alltid handla om att skapa anställningsmöjligheter, alla företag har olika kapacitet och resurser. Men däremot kan alla hitta utmaningar att driva – det handlar bara om engagemang. ■

i koncernen ingår :

Göteborgs Hamn AB och dotterbolaget Scandinavian Distripoint AB.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 116 Medelantal, kvinnor: 39 Medelantal, män: 77 Omsättning: 791 mnkr

25


3 frågor till... ... Lovisa Nilsson. ”Kompetensförsörjning tillsammans” är ett unikt projekt där förvaltningarna och bolagen inom stadsutveckling går ihop för att öka möjligheterna att behålla och attrahera erfarna ingenjörer, projektledare, arkitekter och tekniker. Lovisa Nilsson, projektledare för ”Kompetensförsörjning tillsammans” sedan mars i år. Projektet startades upp år 2017.

1.

– Innan jag kom in i projektet gjordes ett stort arbete med att kartlägga medarbetarenkäter, hålla i fokusgrupper med medarbetare och chefer, analysera avgångssamtal och statistik på de 14 förvaltningar och bolag som ingår i projektet. Utifrån denna kartläggning har vi avgränsat arbetet till tre målområden. Under året har vi prioriterat målområde 1 – framtagande av ett preciserat arbetsgivarbudskap för

2.

Lovisa Nilsson Ålder: 33 Familj: Sambo Bor: Majorna Kommer närmast ifrån: Fastighetskontoret och projektet BoStad2021. Dessförinnan arbetade jag med PR på kommunikationsbyrå.

26

Vad har hänt sedan mars 2018?

Vilka är de största utmaningarna i projektet?

– Utmaningarna är flera. De deltagande förvaltningarna och bolagen arbetar alla inom stadsutvecklingsområdet men har olika verksamhet och arbetssätt. Att arbeta för ökat samarbetskap och gemensam kommunikation utifrån dessa frågor, mellan förvaltningar och bolag är en utmaning, men också en stor möjlighet om vi lyckas. Men den största utmaningen är naturligtvis att lyckas med målet – att behålla och attrahera målgruppen – så vi kan lyckas med alla

3.

’Stadsutveckling Göteborgs Stad’. Vi behöver visa målgruppen vilka stora muskler vi faktiskt har inom Göteborgs Stad. Utifrån det gemensamma arbetsgivarbudskapet har vi genomfört aktiviteter på målområde 2 – samarbetskap. Vi har agerat gemensamt på flera event och arbetsmarknadsdagar och även arrangerat en föreläsningsserie under hösten, med inspiration, yrkesstolthet och nätverkande i fokus.

viktiga uppdrag som förvaltningarna och bolagen har. Det är en extremt konkurrensutsatt yrkesgrupp som vi behöver ’vinna över’ till oss genom att framhålla våra styrkor. För det är vi faktiskt inte så bra på inom staden. Vi erbjuder roller mitt i stadsutvecklingens kärna, en möjlighet att vara med från planering till färdigt projekt och en chans att få vara med och utveckla Göteborg. Hur spännande är inte det?

När tror du att vi kommer att se resultat av detta arbete?

– Göteborg står inför sitt största utvecklingssprång i modern historia och staden ska växa med nära en tredjedel fram till år 2035. Vi ska göra plats för 150 000 nya göteborgare och bygga 80 000 nya bostäder och arbetsplatser. Så de spännande, intressanta och attraktiva jobben har vi redan. Utmaningen för oss är att, trots våra olika uppdrag och verksamheter,

ändra vårt mindset och börja arbeta och kommunicera mer tillsammans, så vi stärker varandra. Här måste vi tänka om och införa nya arbetssätt som stödjer detta. Hur lång tid det kan ta vet jag inte. Men jag hoppas att varje liten förflyttning vi gör genom projektet ska bidra till att vi ser små resultat redan under 2019.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Göteborg – en jämlik stad

KOLLEK TIV TR AFIK – GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR – MÄNNISK AN BAKOM UNIFORMEN

Ombytta roller Under rollspelsövningar får ungdomar från verksamheten ”Människan bakom uniformen”, MBU, prova på de mest stressande situationer en spårvagnsförare kan uppleva. Samarbetet mellan MBU och Göteborgs Spårvägar har bidragit till bättre förståelse mellan grupperna och färre incidenter. TE X T: FR ED R I K FER M ÉN  FOTO: S U PERS TU D I O D & D

Rantorget står en spårvagn still efter att den träffats av ett ägg. Innehållet rinner ner över vindrutan. Miroslav Grgic gör sig redo för bråk. Han stoppar en cigarett i munnen och kliver ombord. Inne i vagnen drabbar han samman med två andra resenärer. Miroslav och den ena resenären står tätt intill varandra, de skriker och gestikulerar vilt. Den upptrissade stämningen har fått föraren att larma efter trafikledare som anländer efter bara någon minut. Trafikledarna och föraren samlar mod till sig och går emellan för att stoppa bråket. Ägget på förarrutan och bråket ombord är ett rollspel som arrangeras av Göteborgs Spårvägar på uppdrag av MBU. Akronymen står för Människan Bakom Uniformen, en verksamhet som vill skapa bättre relationer mellan ungdomar och anställda i uniformsyrken. Sedan starten i Kortedala 2010 har MBU spridits till flera stadsdelar i Göteborg och vidare till andra städer i Sverige. på spåret vid

10–15 ungdomarna träffas på de olika arbetsplatserna en gång i veckan på kvällstid under en period om tio veckor. Ungdomarna får bland annat prova att utreda brott, släcka bränder, lära sig hjärt-lungräddning och köra spårvagn. I rollspelet vid Rantorget spelades äggkastaren och de bråkiga ungdomarna av personal från Göteborgs Spårvägar. Ungdomarna fick spela spårvagnsförare, vakter och trafikledare. – Man kastar ju inte ägg eller sten mot någon man känner. Sedan kan det vara bra för förarna att få tips om hur de ska bemöta en jobbig ungdom på en vagn, säger Janina Sabra, processledare på MBU.

ordningsstörande incidenter som laserattacker, stenkastning och koppelåkning, det vill säga då någon åker på kopplingen mellan eller bakom spårvagnen. Incidenterna 2015 medförde att flera förare kände sig osäkra på jobbet. Maria Andersson, som är säkerhetshandläggare i göteborg består arbetsgruppen bland på Göteborgs Spårvägar, kontaktade då MBU. – Vi ville förebygga problemen och hoppades annat av kommunens ungdomsarbetare, polis, räddningstjänst, Göteborgs Spårvägar, ambulans- att MBU kunde bli en del av lösningen, säger Maria. sjukvården och Securitas vaktbolag. Ungefär 2015 ökade antalet

Miroslav Grgic, gruppchef, Göteborgs Spårvägar.

Janina Sabra, processledare, MBU.

Maria Andersson, säkerhetshandläggare, Göteborgs Spårvägare.

27


28

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


I efterhand kan man se att samarbetet med MBU gett goda resultat. 2015 gjordes 365 anmälningar om koppelåkning, 2018 var de nere i 67. Laserattacker och stenkastning har också minskat på liknande vis. miroslav grgic , den rökande bråkstaken i rollspelet som egentligen arbetar som gruppchef i spårvagnsdriften, menar att rollspelen fungerar terapeutiskt för de förare som medverkar. – Att vara utsatt för en attack när du kör spårvagn kan vara traumatiskt. MBU blir ett sätt för spårvagnsförare att träffa ungdomar och prata med dem på ett bra vis. Mötet gör att de känner sig säkrare när de jobbar. Ungdomarna i sin tur får respekt för yrkeskåren, säger Miroslav och fortsätter: – I slutet av förra året var vi med och avslutade kursen med en iscensatt olycka mellan en personbil och en spårvagn. Även det var en succé som vi kommer fortsätta med.

”MBU blir ett sätt för spårvagnsförare att träffa ungdomar och prata med dem på ett bra vis. Mötet gör att de känner sig säkrare när de jobbar. Ungdomarna i sin tur får respekt för yrkeskåren.” M I ROS L AV G RG I C , GÖTEBO RG S S PÅRVÄGAR

Att ungdomarna uppskattar mötena de fått vara med om framgår tydligt i deras utvärderingar. ”Detta var det roligaste tillfället av alla. Personalen var extremt trevlig och allt var perfekt”, konstaterar en av ungdomarna. En annan skriver: ”Jätteroligt att köra spårvagn, skulle lätt kunna jobba med det själv i framtiden.” ■

Kollektivtrafik Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB är moderbolag i koncernen för Kollektivtrafik. Med 147 miljoner buss- och spårvagnsresor per år, är koncernens huvudfokus att erbjuda göteborgarna en trygg och säker resa till jobb, skola och fritid.

i koncernen ingår :

Göteborgs Stads Kollektivtrafik samt de helägda dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice och det delägda dotterbolaget Göteborgs Spårvägar där Västtrafik äger 15 procent från den 1 januari 2019.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 1 441 Medelantal, kvinnor: 349 Medelantal, män: 1 092 Omsättning: 1 394 mnkr

29


Göteborg – en jämlik stad

LOK ALER – ÄLVSTR ANDEN UT VECKLING AB – JUBILEUMSPARKEN

Inkluderande jubileumspark gör succé Det är färgglatt, tillgängligt, lekfullt, gratis och öppet för alla. Med Jubileumsparken har Älvstranden Utveckling lyckats blåsa liv i den tidigare öde Frihamnen. TE X T: SAN NA PERS SO N  FOTO: J O NATAN FER N S TRÖ M

30

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


för fyra år sen ekade industriområdet i Frihamnen tomt. 2018 slogs rekordet med över 80 000 besökare. Den allmänna bastun, sötvattenbassängen i älven, uteservering och bar, Jessica Segerlund, seglarskola, lekplats, platsutvecklingschef på roller derbybana och Älvstranden Utveckling. odlingslotter har, tillsammans med premissen gratis och öppet för alla, gjort Jubileumsparken till ett populärt besöksmål för både göteborgare och turister. – Närhet till vattnet och fler grönområden har länge stått högt på önskelistan i stadens medborgardialoger och Jubileumsparken möter det önskemålet, säger Jessica Segerlund, platsutvecklingschef på Älvstranden Utveckling AB som tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Parkoch naturförvaltningen ansvarar för området.

har skapats genom platsbyggnad – ett för Göteborg nytt sätt att stadsutveckla där göteborgarna deltar i att planera och använda ett område innan det bebyggs permanent. För att skapa delaktighet har man arrangerat tolv så kallade Open calls där boende, besökare, föreningsaktiva och verksamheter bjudits in för att konkret delta i samtal, planera, bygga och vidareutveckla området. Bastun, badet och allt annat som i dag står i Jubileumsparken är prototyper/ testarenor som byggts upp för tillfälligt bruk. – Vid utformningen av parken har fysisk och kulturell tillgänglighet stått i fokus. Prototyper är anpassade för varierande funktionsförmågor och vår ambitionsnivå har hela tiden varit att säkerställa jämlika möjligheter att delta i alla aktiviteter. Därför har vi bland annat möjliggjort för bad- och bastubesökarna att välja mellan unisex-tider och separatistiska bokningstider. Jubileumsparken rekryterar varje år mellan tjugo till trettio ungdomar med olika bakgrund, funktionsförmågor, kunskaper och intressen från stadens tio stadsdelar. Ungdomarna sköter driften av parkens alla aktiviteter, program och anläggningar. Utöver att utbildas i förflyttningsteknik, hlr och brandsäkerhet får de också utbildning i normkritik, intersektionalitet, hbtqfrågor, trans- och funktionsvarians, rasism, makt och förtryck enligt det ”Blå certifikat” som Älvstranden Utveckling i samverkan med föreningslivet tagit fram. aktiviteterna i parken

”Närhet till vattnet och fler grönområden har länge stått högt på önskelistan i stadens medborgardialoger och Jubileumsparken möter det önskemålet.” J E S S I C A S EG ER LU N D ÄLVS TR AN D EN UT VEC K LI N G

– Årets stoltaste ögonblick är när jag får underteckna och lämna över våra diplom till ungdomarna. Samtidigt som vi bidrar till att fler deltar i stadsutvecklingen genom sommarjobb, och får en bra utbildning och erfarenhet för livet ser vi till att Jubileumsparken växer fram enligt visionen – en allmötesplats av och med unga, säger Jessica. den permanenta jubileumsparken ska börja byggas i slutet av 2019 och tanken är att den ska omfatta cirka 30 000 kvm permanent park år 2021. Tre konsultgrupper gestaltar parken med hänsyn till övrig utveckling i Frihamnen och deltar gör också Jubileumsparkens parkråd bestående av representanter från parkprocessen, organisationer och civilsamhället. Exakt hur Jublieumsparken kommer att se ut 2021 är inte bestämt än, men parkens hjärta ska fortsatt vara vid hamnbassängen och omges av urbana och gröna ytor. Delar av dagens Jubileumspark kommer också att bli permanent. – Den allmänna bastun har redan blivit ett landmärke i Göteborg och det hade därför varit tokigt att ta bort den. Vi undersöker nu möjligheten även att få utöka badutrymmet i älven, vilket många invånare önskar, säger Jessica. Detta skulle kunna bli möjligt eftersom det sex meter under vattenytan löper en saltvattenkil med rent havsvatten som är naturligt separerat från älvvattnet och inte kontamineras av föroreningar. Därmed skulle vattnet eventuellt kunna användas i en kretsloppsliknande stor saltvattenbassäng i parken. – Det som händer framöver är att parken ska få en större kostym. Ambitionen är att den ska fortsätta att vara gratis och därmed tillgänglig för alla. Vår förhoppning är nu att de populära aktiviteterna i parken ska införlivas i stadens förvaltning. ■

Lokaler Älvstranden Utveckling AB ingår i koncernen för Lokaler. Koncernen medverkar aktivt i utvecklingen av Göteborgs Stad där fokus ligger på lokala torg, lokaler och kulturbyggnader, parkering samt stadsutveckling.

i koncernen ingår :

Higab svarar för ägarstyrning och samordning av koncernens tre dotterbolag; GöteborgsLokaler, Göteborgs Stads Parkering samt Älvstranden Utveckling med dotterbolag.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 323 Medelantal, kvinnor: 159 Medelantal, män: 164 Omsättning: 2 048 mnkr

31


Göteborg – en hållbar stad

ENERGI – GÖTEBORG ENERGI – FR AMTIDENS ELFÖRSÖRJNING

”Om vi inte blir mer proaktiva låser vi fast oss i dagens lösningar” Göteborg står inför en stor utmaning när det handlar om att tillgodose en växande efterfrågan på el. Nya insatser kommer att krävas och en utbyggnad av stadens fjärrvärmenät kommer att vara betydelsefull för att avlasta elnätet. TE X T: SAN NA PERS SO N  FOTO: H ELEN JANZO N

energiförsörjningen flera år. Samtidigt kräver digitalikommer att öka markant i Göteborg seringen mängder av el redan nu. Många företag vill etablera sig de närmsta åren och flera faktorer spelar in. Antalet invånare blir avi Norden och särskilt i Göteborg sevärt fler, industrin växer och staeftersom vi, till skillnad från Stockden ska förberedas för fler eldrivna holm och Malmö, fortfarande har viss elkapacitet kvar. fordon. Eric Zinn, – Det här läget gör det nödvändigt – För att kunna försörja staden hållbarhetschef på med ljus, kraft, värme och uppför oss som stad att tänka genom Göteborg Energi. vilka verksamheter vi vill ska etablekoppling krävs en välutvecklad och effektiv infrastruktur, och det börjar redan bli ra sig här. Vilka vill vi attrahera, sådana som systrångt under marken där alla rör och ledningselsätter ett fåtal eller större verksamheter med lika stort energibehov som sysselsätter fler? ar ska samsas. Därför är det otroligt viktigt att vi som stadens lokala energibolag tidigt får vara med i byggprocesserna och bygga ut vår insom en del i stadens klimatarbete satsar frastruktur innan man börjar bygga ovan mark, Göteborg Energi aktivt på att producera förnybar säger Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg energi som bland annat kan användas för att Energi. ladda stadens växande antal elbilar. Göteborg Svenska Kraftnät bygger ut stamnätet i hela Energis egen fordonsflotta består till 90 procent landet med nya elförbindelser och stationer, men av biogas- och eldrivna fordon och förutom att producera drivmedel till dessa och andra fordon det är ett omfattande arbete som kommer att ta

trycket på

32

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


33


Energi Göteborg Energi är moderbolag i koncernen för Energi. Staden vill genom sitt ägande integrera och utveckla energiverksamheten i stadsutvecklingen och samtidigt bidra till ett hållbart Göteborgssamhälle.

i koncernen ingår :

Göteborg Energi svarar för ägarstyrning och samordning av sju dotterbolag; Göteborg Energi Nät, Gothnet, Ale Fjärrvärme, Göteborg Energi Gasnät, Sörred Energi, Göteborg Energi Din El, Göteborg Energi Backa.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 926 Medelantal, kvinnor: 310 Medelantal, män: 616 Omsättning: 6 406 mnkr

34

har bolaget, tillsammans med Göteborgs Stads parkering, satt upp över 500 laddplatser för elbilar sedan år 2016. – Elbilar fascinerar många och de som har ekonomiska möjligheter väljer i högre grad fossilfria bilar i dag. Jag upplever att det är ytterst få människor som inte är intresserade av klimatfrågan i dag. De senaste tio åren har det vuxit fram ett engagemang som inte fanns tidigare. De flesta inser också kopplingen mellan klimatfrågan och energifrågan och i förlängningen energiproduktionens betydelse.

”Jag upplever att det är ytterst få människor som inte är intresserade av klimatfrågan i dag. De senaste tio åren har det vuxit fram ett engagemang som inte fanns tidigare.” ER I C ZI N N , GÖTEBO RG EN ERG I

av fjärrvärme. Det finns dock fortfarande de som bolaget planerar inför byggandet ett nytt använder el för uppvärmning. Eldrivna värmebiobränsleeldat kraftvärmeverk och i december 2018 invigdes Sveriges största solcellspark i Säve pumpar skapar en högre belastning på elnätet. som på årsbasis levererar el till motsvarande Ju fler som väljer fjärrvärme desto mer avlastas 1 100 villor. Det är ett synligt steg framåt, men elnätet och övergången till ett 100 procent förfaktum kvarstår att el och värme från solen pronybart elsystem underlättas. – Vi vill vara tydliga med att omställningen duceras som minst när den behövs som mest. Det är en stor utmaning att balansera efterfrågan av elsystemet inte är ett enkelt arbete. Det räcker på el med tillgången till de förnybara resurserna. inte med att bygga nya vindkraftverk och solcells– Några av sektorns största utmaningar är enparker. Samhället måste erbjuda incitament för att bygga storskaliga lagringsmöjligheter för el ergiöverföring och energilagring. För att kunna minska dyr och smutsigare värmeproduktion och mer biobaserat kraftvärme så att vi kan under de kalla perioderna behöver vi utveckla vår stänga annan reglerkraft som kolkraft och kärnförmåga att lagra energi. Med vår nya ackumula- kraft. Vi kanske även ska överväga hur vi bättre tortank på Hisingen kan vi nu testa dygnslagring, kan anpassa vår energianvändning efter tillgångmen siktet är inställt på säsongslagring längre en och bli mer flexibla och energieffektiva. Flexibort i framtiden, säger Eric. biliteten och förberedelserna kräver både politisk Göteborg har ett av världens bäst utvecklade medvetenhet och en medvetenhet på individnivå. Vi måste gå in i framtiden med öppna ögon. Om fjärrvärmenät. Runt 75 procent av Göteborgs vi inte blir mer proaktiva så kommer vi att låsa värmeleverans består av återvunnen värme och fast oss i dagens lösningar. ■ över 90 procent av alla flerfamiljshus värms upp

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


3 frågor till...

Catrine Norrgård, filialchef för Göteborgs Stads kontor i Bryssel – Gothenburg European Office.

... Catrine Norrgård som leder Gothenburg European Office (GEO), stadens kontor i Bryssel. Kontoret har i uppdrag att omvärldsbevaka, påverka lagstiftningsförslag samt initiera och stödja strategiska utvecklingsprojekt med EU-finansiering gentemot EU:s institutioner och andra aktörer i Bryssel. Catrine leder verksamheten tillsammans med tre medarbetare.

1.

Varför är EU-samarbetet viktigt för Göteborgs utveckling? – Göteborg är inte ensamt i EU om att stå inför stora utmaningar vad gäller klimat, miljö, kompetensförsörjning och integration, för att nämna några områden. EU erbjuder verktyg för att hantera dem tillsammans – allt från lagstift-

2.

ning till finansiering och erfarenhetsutbyten. EU påverkar också förutsättningarna för företagen att växa och anställa fler, vilket är viktigt för stadens utveckling.

Hur har ditt första år varit? – Det har varit berikande att lära mer om stadsperspektivet på EU, men också stimulerande att börja strukturera och utveckla organisationen. Framför allt är det fantastiskt roligt att

lära känna och jobba med kollegor i stadens förvaltningar och bolag, och samtidigt utöka nätverket i Bryssel.

Catrine Norrgård Ålder: 41 Familj: flickvän Bor: I Bryssel Kommer närmast ifrån: EU-kommissionen

3.

Vad vill du helst lyfta fram från ert arbete under 2018? – Gothenburg European Office hjälpte till att skriva stadens bidrag till Europeiska Innovationsstadspriset och Göteborg kom till final. Det kan vi vara stolta över och använda

framöver. På lagstiftningssidan påverkade vi det så kallade dricksvattendirektivet i positiv riktning.

35


Göteborg – en hållbar stad

REGIONAL A BOL AG – RENOVA – FR AMTIDENS SOPHANTERING

Vad händer med avfallet när staden växer? I takt med att staden växer ökar också den totala avfallsmängden. För att ta kontroll över läget satsar Renova på att förebygga avfallet samtidigt som arbetet med att utöka miljötillstånden för flera anläggningar pågår. TE X T: FR ED R I K FER M ÉN  FOTO: J O NATAN FER N S TRÖ M

36

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


många vill bo i Göteborg. Fram till år 2035 kommer staden växa med nära en tredjedel. Staden ska göra plats för 150 000 nya göteborgare och Kurt Lindman, 80 000 nya bostäder hållbarhetsansvarig ska byggas. Att Götepå Renova. borg står inför sitt största utvecklingssprång i modern historia är något som delvis oroar Kurt Lindman, som är hållbarhetsansvarig på Renova. – Vi har ett hållbarhetsdilemma. Det finns behov av både vägar och bostäder. Men kortsiktigt leder byggena till stora mängder avfall, inte minst schaktmassor. En större stad med fler invånare och verksamheter kommer troligen öka den totala avfallsmängden lokalt, vilket vi planerar för, säger Kurt. Som Västsveriges ledande aktör inom avfall och återvinning har Renova en viktig roll att fylla. De ska bidra till kretsloppet genom att återvinna avfall till energi och nya råvaror. För att avfallsmängden ska sorteras och återvinnas på ett hållbart sätt arbetar Renova med flera metoder. En av dem är central sortering. – Ta Svenska Mässan som ett exempel. De har en bra lokal sortering, men fönstret mellan en avslutad mässa och en ny är kort. Då kan vi bidra genom att samla in blandat avfall som vi sorterar centralt med en noggrannhet som är svår att uppnå på plats, säger Kurt.

totalt 1 480 000 ton avfall och slog produktionsrekord i flera av anläggningarna. En stadigt växande matavfallssortering innebär att behandlingsanläggningen för biologiskt avfall i Marieholm närmat sig produktionstaket. – Vi har ansökt om tillstånd för att kunna öka från dagens 50 000 ton i förbehandling och 20 000 ton för behandling utomhus till totalt 180 000 ton om året, säger Kurt. Just nu pågar ett intensivt arbete för att söka nya eller utökade tillstånd för flera av Renovas anläggningar. Avfallskraftvärmeverket har i dag ett miljö2017 behandlade renova

”Genom att arbeta för en smartare konsumtion och ett mer hållbart cirkulärt materialutnyttjande kan vi kompensera för att staden växer.” K U RT LI N D MAN , R EN OVA

tillstånd för 550 000 ton som begränsar resursutnyttjandet. Genom flera mindre förbättringar kan produktionen öka, Renova har därför ansökt om en ändring av tillståndet till 610 000 ton. – I början av december kunde vi även kröna flera år av arbete med ett nytt miljötillstånd för Tagene, inklusive en ny interndeponi. Det innebär att anläggningen fortsätter vara ett viktigt nav 20 år till, säger Kurt. staden var tidig med att samla in batterier, farligt avfall och matavfall från hushållen. I dag ligger dock Göteborg, likt Sveriges övriga städer, på en ohållbart hög nivå av klimatutsläpp med åtta ton per capita. – Vi måste ner till tre ton på kort tid vilket är en stor utmaning. Jag tror att vi ska tolka det som att delar av samhället inte riktigt förstått vidden av utmaningen och det egna ansvaret, säger Kurt. 2009 startade Renova en miljöskola för att gymnasieelever konkret skulle få ta del av sina utsläpp. – Vi bjuder in eleverna till avfallskraftvärmeverket där de får besöka en bunker med 8 000 ton avfall. Den oro och de frågor som kommer upp möter vi genom att prata om hur de kan minska sin miljöpåverkan, säger Kurt. Just nu pågår arbetet med att ta fram Göteborgsregionens nästa avfallsplan a2030. Den kommande planen kommer ha ett tydligare fokus på förebyggande av avfall. – Genom att arbeta för en smartare konsumtion och ett mer hållbart cirkulärt materialutnyttjande kan vi kompensera för att staden växer och bidra till stadens mål med att minska sin miljö- och klimatpåverkan, säger Kurt. ■

regionala bolag :

Göteborgs Stad är via Stadshus majoritetsägare i tre regionala bolag; Renova, Gryaab och Grefab. Göteborg har tillsammans med kommuner inom göteborgsregionen beslutat att samverka kring samhällsnyttiga verksamheter såsom avfall och återvinning, spillvattenhantering och recipientmiljö samt hamnar för fritidsbåtar. ägarkommuner , renova :

Ale kommun, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, Mölndals stad, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Öckerö kommun. ägarkommuner , gryab :

Ale kommun, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, Mölndals stad och Partille kommun. ägarkommuner , grefab :

Ale kommun, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun.

37


Göteborgs Stadshus styrelse enligt kommunfullmäktiges val 2019

38

Axel Josefson

David Lega

Daniel Bernmar

Ledamot (M)

Ledamot (KD)

Ledamot (V)

Jonas Attenius

Ann-Sofie Hermansson

Thomas Hedberg

Ledamot (S)

Ledamot (S)

Ledamot (D)

Helene Odenjung

Karin Pleijel

Henrik Munck

Ledamot (L)

Ledamot (MP)

Ledamot (D)

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


FOTO: PER PIXEL PETTERSSON

Grith Fjeldmose

Emmyly Bรถnfors

Shahbaz Khan

Suppleant (V)

Suppleant (C)

Suppleant (S)

Arbetstagarrepresentanter

Fotnot: LO har tvรฅ vakanser.

Maria Andersson-Iseppi

Lars Dahlstrรถm

Ordinarie SACO

Ordinarie TCO

Viveca Bertelsen

Anita Johansson

Suppleant SACO

Suppleant TCO

39


Vi är Göteborgs Stadshus Göteborgs Stadshus AB Telefon: 031 - 365 00 00 Besöksadress: Östra Hamngatan 21, 411 10 Göteborg E-post: goteborgsstadshus@ gshab.goteborg.se

40

Stefan Söderlund

Pia Andersson

Gunilla Dörner Buskas

Verkställande direktör

Administrativ koordinator

Hållbarhetschef

Telefon: +46 31 368 54 62 Mobil: +46 70 191 63 01 E-post: stefan.soderlund@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 54 Mobil: +46 702 46 80 32 E-post: pia.a.andersson@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 57 Mobil: +46 722 55 70 59 E-post: gunilla.dorner.buskas@ gshab.goteborg.se

Peter Berggren

Andreja Sarcevic

Mats Boogh

Bolagsansvarig – näringsliv, turism, kultur och evenemang, interna bolag

Bolagsansvarig – bostäder, lokaler, hamn och Boplats

Bolagsansvarig – kollektivtrafik, energi, regionala bolag

Telefon: +46 31 368 54 56 Mobil: +46 722 43 00 85 E-mail: peter.berggren@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 61 Mobil: +46 728 55 42 25 E-post: andreja.sarcevic@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 55 Mobil: +46 725 85 28 66 E-post: mats.boogh@ gshab.goteborg.se

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Gothenburg European Office Berndt Sundström

Håkan Spjuth

Ekonomichef

Redovisningschef

Telefon: +46 31 368 54 58 Mobil: +46 725 70 87 94 E-post: berndt.sundstrom@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 60 Mobil: +46 702 53 72 88 E-post: hakan.spjuth@ gshab.goteborg.se

Catrine Norrgård Branch Director Telefon: +32 (0) 2 274 55 41 E-post: catrine.norrgard@ gshab.goteborg.se

Karin Lange

Katharina Strömseng

Administrativ chef

Kommunikationschef

Telefon: +46 31 368 54 59 Mobil: +46 736 66 25 51 E-post: karin.lange@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 51 Mobil: +46 725 26 57 22 E-post: katharina.stromseng@ gshab.goteborg.se

Caroline Eriksson Public Affairs Manager Telefon: +32 (0)2 274 55 40 E-post: caroline.eriksson@ gshab.goteborg.se

Mads-Erik Schiönnemann Office manager Telefon: +32(0) 2 274 55 45 E-post: mads-erik.schionnemann @gshab.goteborg.se

Johanna Hasselgren

Johan Hörnberg

Koncern HR-chef

Bolagsjurist

Telefon: +46 31 368 54 53 Mobil: +46 707 80 10 74 E-post: johanna.hasselgren@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 52 Mobil: +46 761 07 65 04 E-post: johan.hornberg@ gshab.goteborg.se

Susanne Ingmansson Funding and Communications Manager Telefon: +32 (0)2 274 55 42 E-post: susanne.ingmansson@ gshab.goteborg.se

41


Utdelning till samhällsnyttig verksamhet Stadshuskoncernen gör 2018 ett resultat på 1 578 miljoner kronor före skatt. Kommunfullmäktige har beslutat att Got Event, Stadsteatern och Business Region Göteborg ska erhålla ett årligt koncernbidrag från Stadshus. 2018 är koncernbidraget beslutat till 331 miljoner kronor. Syftet med bidraget är att värna stadens kulturliv, en stärkt näringslivsutveckling och utvecklingen

42

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


av Göteborg som en attraktiv destination. Stadshuskoncernen finansierar i huvudsak koncernbidraget med delar av koncernresultatet från Energi, Hamn, och Lokaler. Efter koncernbidraget levererar den samlade bolagskoncernen genom Göteborgs Stadshus en utdelning på 810 miljoner kronor till Göteborgs Stad.

43


ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018

FOTO: SUPERSTUDIO D&D

KJELL HOLMNER  / GÖTEBORG & CO

44


Årsredovisning och koncernredovisning 2018 Göteborgs Stadshus AB

46

Förvaltningsberättelse

61

Koncernen

66

Moderbolaget

70

Noter

98

Revisionsberättelse

102

Granskningsrapport

45


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

Förvaltningsberättelse 2018-01-01—2018-12-31 Ägarförhållanden Göteborgs Stadshus AB är moderbolag i en av Göteborgs Stad helägd koncern för samtliga hel- och delägda bolag. Samtliga aktier ägs direkt av Göteborgs Stad. Göteborgs Stadshus AB benämns även Stadshus AB nedan. Bolags­ koncernen konsolideras in i Göteborgs Stads kommunkoncern. Kommunkoncernen redovisas i Göteborgs Stads årsredovisning.

Styrelsen och verkställande direktören bedömer att Stadshus AB:s verksamhet är i linje med kommunens ändamål med sitt ägande av bolaget och att bolaget följer de kommunalrättsliga principer som framgår i bolagsordningen. Bolaget har vid behov inhämtat kommunfullmäktiges ställningstagande, i enlighet med kommunal­ lagens 10 kap. 3§.

Struktur för ägarstyrning av Göteborgs Stads bolag

Av ägardirektivet framgår att ändamålet med verksamheten i koncernen Göteborg Energi är att staden genom sitt ägande av Göteborg Energi vill kunna integrera och utveckla energiverksamheten i stadsutvecklingen samt medverka i utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Vidare är också syftet att säkerställa leveranssäker och prisvärd energi för stadens medborgare och företag. Göteborg Energi bedriver energiproduktion och distribution främst av fjärrvärme och el i Göteborgsområdet. I koncernens verksamhet ingår även elhandel, naturgashandel, fjärrkyla, energitjänster, data- och telekommunikation, gasnät samt förnybar el och biogas.

Samtliga stadens direkt och indirekt hel- och delägda bolag är organiserade i en koncern med Göteborgs Stadshus AB som moderbolag. Huvuddelen av bolagen är inordnade i sju olika underkoncerner eller kluster; Energi, Bostäder, Lokaler, Näringsliv, Kollektivtrafik, Hamn samt Turism, Kultur & Evenemang. De region­ ala bolagen och bolag som är interna tjänsteleverantörer till stadens bolag samt Boplats Göte­borg AB är direkt underställda Göteborgs Stadshus AB.

Bolagens verksamhet MODERBOLAGET

Stadshus AB har kommunfullmäktiges uppdrag att, inom ramen för Riktlinjer och Direktiv för stadens bolag, utöva ägarstyrning av stadens bolag, målen i kommunfullmäktiges budget, ägar­direktiv och andra styrande inriktnings­ dokument. ¡ Målet för bolagets verksamhet är att säkerställa att verksamheten i stadens bolag, tillsammans med stadens övriga verksamheter, skapar nytta för staden och dess invånare samt medverkar till utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Ett viktigt inslag i Stadshus AB:s roll är att genomföra ägardia­ loger med moderbolagen i underkoncernerna samt övriga bolag som är direkt ägda av Stadshus AB. Ägardialoger har under året genomförts med dessa bolag. Handlingsplanerna från ägardialogerna ligger till grund för det fortsatta arbetet. Andra väsentliga områden för bolaget är ägarstöd och finansiell samordning. Inom Stadshus AB finns även en filial i Bryssel, Gothenburg European Office (GEO), som ansvarar för stadens internationella omvärlds- och intressebevakning med utgångspunkt från EU.

46

ENERGI

BOSTÄDER

Framtidenkoncernen ska vara en strategisk aktör i syfte att stärka Göteborgs roll som region­ centrum och stadens utveckling genom att: ¡ skapa nya bostäder och öka tempot i bostadsbyggandet ¡ erbjuda attraktiva boenden för olika typer av bostadskonsumenter ¡ arbeta för ökad integration och välfärd i bostadsområdena Framtidenkoncernen är en renodlad bostadskoncern med dotterbolagen Bostads AB Poseidon, Göteborgs Stads Bostads AB, Familjebostäder i Göteborg AB, Gårdstensbostäder AB, Fram­ tiden Byggutveckling AB, Göteborgs Egnahems AB och Störningsjouren i Göteborg AB. LOK ALER

Higab AB är moderbolag i Higabkoncernen. Inom bolagsgruppen finns tre helägda verksamhetsdrivande dotterbolag. Dessa är Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, Göteborgs Stads Parkerings AB samt Älvstranden Utveckling AB med dotterbolag. Higab AB:s (Higab) uppdrag är att aktivt medverka i utvecklingen av Göteborgs Stad

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


kunskap, kontakter och arenor för samverkan genom att vara ett av stadens strategiska verktyg inom fastighetsområdet. I uppdraget ligger också mellan akademi, näringsliv och det offentliga. att bolaget ska tillvarata och vara lyhörd för de KOLLEKTIVTRAFIK värden som präglar göteborgssamhället. Higab äger och förvaltar fastigheter med en uthyrnings- Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB är moderbar yta om totalt 643 831 m2 (643 819). Fastigbolag i Kollektivtrafikkoncernen. I koncernen ingår, utöver moderbolaget, Göteborgs Spårvähetsbeståndet består i huvudsak av lokaler. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler äger, förgar AB, GS Buss AB och GS Trafikantservice AB. Västra Götalandsregionen (VGR) är huvudvaltar och utvecklar stadsdelstorg, butiks- och kontorslokaler i Göteborg. En del av organisaman för kollektivtrafiken i Göteborg och däritionen är inriktad på fastighetsförvaltning och genom beställare av den kollektivtrafik som utandra delar med gemensamma frågor för flera förs av Göteborgs Spårvägar AB. På uppdrag av VGR upphandlar Västtrafik AB tjänster inom bolag inom Göteborgs Stad. Bolaget ska vara kollektivtrafikområdet i regionen. Från 2019 en betydande aktör på fastighetsmarknaden geäger Västtrafik AB 15 procent av Göteborgs nom att värna och aktivt arbeta för att utveckla de kommersiella fastigheterna. Bolaget ska bidra Spårvägar AB. I Göteborgs Spårvägar AB utförs all spårgenom att skapa lokala och levande handels- och mötesplatser i bostadsområdenas närhet i syfte vagnstrafik i Göteborg och Mölndal och inbeatt åstadkomma en positiv inverkan på de närgriper även trafikledning, underhåll av spårvagboendes livskvalitet. Handelsplatserna ska kännar och spårvägsbanan. I GS Buss AB utförs linjetrafik med buss som är upphandlad i konnas trygga och ha ett utbud och servicenivå som matchar kundernas behov. kurrens. GS Buss AB bedriver sin verksamhet Göteborgs Stads Parkerings AB erbjuder olika parallellt med flera andra utförare av busslinje­ trafik i Göteborgsområdet. GS Trafikantservice parkeringstjänster. Det gäller avgiftsbelagda besöksplatser, uthyrningsbara parkeringsplatser och AB utvecklar tjänster och bedriver service inom Göteborgsområdets kollektivtrafik i syfte att övervakningstjänster. Bolaget underhåller och bygger parkeringsanläggningar. I takt med stads- underlätta resande, kommunikation och underutveckling och förändringar i infrastrukturen lätta trivsel och trygghet i kollektivtrafiken. säkerställer bolaget tillgänglighet till staden för HAMN göteborgare och besökare. Bolaget ska bidra till Göteborgs attraktivitet och utveckling genom att Göteborgs Hamn AB har till uppgift att skapa skapa hållbara och attraktiva parkeringslösningar. förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållÄlvstranden Utveckling AB med dotterbolag bart skandinaviskt godsnav. Detta innebär att Göteborgs Hamn AB ansvarar för att förvalta ska främja den långsiktiga stadsutvecklingen kring Göta älv genom medverkan i förverkliganoch utveckla hamnens mark, fastigheter och vatdet av Vision Älvstaden. Bolaget ska vara ledande tenområden så att dessa används på ett opti­malt sätt utifrån ett tillväxt- och lönsamhetsperspeki arbetet med byggandet av en blandstad samt stödja det strategiska utvecklingsarbetet för en tiv. Bolaget upplåter, via koncessionsavtal, en del hållbar stadsutveckling genom god samverkan av sin mark och sina anläggningar till externa och effektivt samarbete med stadens planerande terminaloperatörer inom Container, Ro/Ro nämnder och externa intressenter. och Bil. Göteborgs Hamn AB verkar på en internaNÄRINGSLIV tionellt konkurrensutsatt marknad. Den svenska Business Region Göteborg AB (BRG) är moder- industrin efterfrågar fler destinationer och ökad frekvens för att få lönsamhet i sina svenska inbolag i klustret, som i övrigt består av ett antal bolag där BRG har minoritetsägande. Dessa är vesteringar. Hamnens uppgift är att göra de nödLindholmen Science Park AB (LSP), Johannevändiga investeringar som krävs för att bibehålla rollen som ett attraktivt godsnav i den internaberg Science Park AB ( JSP), Göteborgs Tekniska College AB (GTC), Sahlgrenska Science tionella konkurrensen. Park AB (SSP) samt Almi Företagspartner Väst Göteborgs Hamn omfattar hamnterminaler AB (Almi). för ro/ro-, bil, container, färje- samt energiBRG arbetar för att skapa förutsättningar för hamnsverksamhet. Dessutom ansvarar bolaget hela regionens näringsliv genom att bistå med för anlöp av kryssningsfartyg. Ett omfattande

47


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

tågpendelsystem har byggts upp med dagliga avgångar till och från terminaler i hela Sverige och Norge vilket möjliggör miljökloka direktförbindelser. Av svenska hamnar är Göteborgs hamn det enskilda godsnav som hanterar den klart största andelen av svensk utrikeshandel och utpekat som riksintresse och Core-hamn inom EU (Ten-T). TURISM, KULTUR OCH EVENEMANG

Göteborg & Co AB är moderbolag i klustret Turism, Kultur och Evenemang. Övriga bolag inom koncernen är Liseberg AB med dotter­ bolag, Got Event AB samt Göteborgs Stads­ teater AB. Göteborg & Co AB leder och samordnar arbe­tet inom koncernen på övergripande nivå och medverkar till att stärka och utveckla besöks­ näringen inom Göteborgs Stad och Göteborgs­ regionen samt bidra till besöksnäringens utveckling inom Västra Götalandsregionen. Bolaget har en strategisk roll ifråga om nationell och internationell marknadsföring av Göteborg som destination för turism, möten och evenemang. Liseberg AB är moderbolag i Lisebergskoncer­ nen. Bolaget bedriver verksamhet inom Lisebergs parkområde omfattande bland annat attraktioner, restauranger, spel, shopping, underhållning och boende. Got Event är Göteborgs Stads evenemangsoch arenabolag och har till uppgift att verka för Göteborg som ledande evenemangsstad. Bolaget ansvarar för att driva arenor som Ullevi, Scandinavium, Valhallabadet, Valhalla Sporthallar, Wallenstamshallen, Valhalla IP, Frölundaborg, Gamla Ullevi och Bravida Arena. Göteborgs Stadsteater AB ska genom sina uppsättningar engagera, skapa debatt, roa och mana till eftertanke och därigenom utgöra en livskraftig nerv i Göteborgs kulturliv. INTERNA BOLAG

Gruppen Interna bolag består av verksamheter som är 100 procent ägda av Göteborgs Stadshus AB och där alla har en i huvudsak specialist- och stödjande funktion för hela Göteborgs Stad. Dessa bolag är: ¡ Försäkrings AB Göta Lejon (Göta Lejon),

stadens interna försäkringsbolag, med fokus på tillgångar och verksamheter. ¡ Göteborgs Stads Leasing AB (GSL), levererar miljöriktiga fordon och transportlösning-

48

ar för Göteborgs Stad samt hanterar operationella/finansiella lösningar/leasing för stadens förvaltningar och bolag. REGIONALA BOLAG

Renovakoncernens uppdrag är att tillsammans med ägarkommunerna ta ett långsiktigt ansvar för avfall och återvinning i ägarregionen. Ett väl fungerande miljöriktigt system för trans­porter och behandling av avfall bidrar till en hållbar tillväxt i regionen och till reduktion av växthusgaser. Renovakoncernen har ett ansvar för att långsiktigt arbeta för att minska de totala avfallsmängderna i regionen. Renova AB ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda. Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenung­sund, Tjörn och Öckerö. Göteborgs kommun genom Göteborgs Stadshus AB är majoritets­ ägare. Dotterbolaget Renova Miljö AB ägs till 100 procent av Renova AB. Gryaab AB ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Majoritetsägare är Göteborgs kommun genom Göteborgs Stadshus AB. Gryaabs huvud­uppgift är att samla in och rena avloppsvatten från ägarkommunerna för ett renare hav och en bättre miljö. Grefabs (Göteborgsregionens Fritidshamnar AB) uppdrag är att tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och därtill hörande service för boende i ägarkommunerna. Dessutom ska bolaget medverka till att skapa förutsättningar för ett upplevelserikt båtliv, att bidra till att stärka regi­onens attraktionskraft samt bidra till god miljö­utveckling inom hamnverksamheten. Grefab ägs av kommunerna Ale, Mölndals, Partille samt Göteborg genom Göteborgs Stadshus AB som är majoritetsägare. BOPLATS GÖTEBORG AB

Bolaget skall enligt bolagsordningen informera om bostadsmarknaden och fungera som en marknadsplats för bostäder och bedriva därmed förenlig verksamhet. Boplats är helägt av Göteborgs Stadshus AB.

Resultat och ställning REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen är upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Se not 1 för ytterligare information.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


FEMÅRSÖVERSIKT KONCERN

Rörelsens intäkter (mnkr)

2018

2017

2016

2015

2014

18 988

18 533

18 872

17 933

17 538

Rörelseresultat (mnkr)

2 242

2 160

2 617

1 381

1 749

Resultat efter finansiella poster (mnkr)

1 578

1 443

1 653

382

617

Årets resultat (mnkr)

1 426

1 146

1 314

363

499

Balansomslutning (mnkr)

67 815

64 357

64 276

61 854

63 132

Eget kapital (mnkr)

20 521

19 843

18 808

17 467

17 330

30,3

30,8

29,3

28,2

27,5

Avkastning på eget kapital (%)

6,9

5,8

7,0

2,1

2,9

Avkastning på totalt kapital (%)

3,3

3,4

4,1

2,3

2,9

Soliditet (%)

Avkastning på sysselsatt kapital (%)

4,2

3,9

5,0

2,7

3,4

Medelantal anställda

6 553

6 572

6 601

6 495

6 365

Koncernens resultat 2018 efter finansiella poste­r uppgick till 1 578 mnkr (1 443), vilket innebär en förbättring jämfört med föregående år med 135 mnkr. Årets jämförelsestörande poster är 14 mnkr (71) och avser realisationsvinster 328 mnkr, och nedskrivningar –314 mnkr. Vid årsskiftet hade koncernens fastigheter ett sammanlagt marknadsvärde på 118 964 mnkr (110 476). Detta värde överstiger summan av bokfört värde på fastigheter och ombyggnadstillägg med 80 494 mnkr (73 290). Balansomslutningen har jämfört med 2017 ökat med 5,4 procent, 3 458 mnkr, från 64 357 mnkr till 67 815 mnkr. Soliditeten har som följd av den högre balansomslutningen och utdelningen för 2017 samt med det positiva resultatet som motvikt, minskat med 0,5 procent till 30,3 procent (30,8). Vid utgången av året hade koncernen en låne­ volym på 37 654 mnkr (35 637). MODERBOLAGET

Resultat efter finansiella poster uppgår för moderbolaget till –331 mnkr (–355). Bolagets admi-

nistrativa kostnader för verksamheten i Göteborg uppgick 2018 till 26,4 mnkr (25,4). Personalkostnaderna var lägre än föregående år på grund av vakanser under året. Konsultkostnaderna var högre beroende på viss ersättning för vakanta tjänster samt projekt avseende avsiktsförklaringen mellan Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen gällande Göteborgs Spårvägar, anpassning av Boplats och studie avseende Rosenlundsverket samt internt utvecklingsprojekt inom Stadshus AB. Det har även pågått ett projekt tillsammans med bolagen inom Turism, Kultur och Evenemangsklustret gällande upphandlingsrutiner, samverkan inom underkoncernen, Stadshus stödjande roll och evenemangsutvecklingen. Kostnaderna för verksamheten i Bryssel (GEO) uppgick 2018 till 6,0 mnkr (6,0). De externa intäkterna uppgick till 1,1 mnkr (1,1). Räntekostnaderna har minskat till 26 mnkr (28) genom omläggning av lån till en lägre ränta än tidigare. Netto av erhållna samt lämnade koncernbidrag och skattekostnader är 1 157 mnkr (835). Resultat efter skatt uppgår till 826 mnkr (480). Balansomslutningen har jämfört med 2017 ökat med 11,3 procent, 1 966 mnkr, från 17 465 mnkr till 19 431 mnkr. Det egna kapitalet ökade från 13 222 mnkr till 13 285 mnkr och soliditeten har förändrats från 76,9 procent till 70,8 procent. Vid utgången av året hade moderbolaget en lånevolym på 3 953 mnkr (3 287).

49


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

PER KLUSTER – RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Belopp i mnkr

2018

2017

2016

Energi

658

636

607 447

Bostäder

487

568

Lokaler

353

142

517

Näringsliv

–50

–49

–48

Kollektivtrafik

50

48

23

Hamn

245

214

217

Turism, Kultur & Evenemang

–217

–230

–188

17

37

29

60

103

71

Moderbolag

–331

–355

–137

Koncernjusteringar

308

329

115

1 578

1 443

1 653

Interna bolag Regionala bolag inklusive Boplats

Resultat efter finansiella poster Tabellen innehåller koncerneliminerade resultat.

ENERGI

Göteborg Energikoncernen redovisar ett högre sen i resultatet beror främst på nedskrivningar resultat efter finansiella poster än föregående år. i nyproduktionsprojekt vilka uppgår till Jämfört med föregående år har bruttomargina–244 mnkr. Enligt redovisningsregler (kap. 23 i K3) ska en tillgång skrivas ned om återvinningslen stärkts trots avyttrad verksamhet. Om resul­ tat efter finansiella poster rensas för avyttrad värdet är lägre än tillgångens bokförda värde. verksamhet och engångsposter är resultatförbätt­ Byggmarknaden befinner sig i en högkonjunktur ringen i jämförelse med föregående år ännu vilket innebär höga produktionskostnader. En högre. Det högre täckningsbidraget jämfört med marknadsvärdering sker av nyproduktionsproföregående år drivs framförallt av Fjärrvärme­ jekten utifrån de avkastningskrav som marknaaffären och Gashandeln. Även Stadsfiber, Solden sätter på aktuellt läge. Hyresnivåerna (som och vindenergi, Gasnät och Kyla bidrar positivt. i huvudsak påverkar driftnettot), i de lägen som Den största negativa förändringen relaterar till koncernen har ett antal pågående projekt, är inte den avyttrade elnätsaffären i Partille Energi Nät. tillräckligt höga för att åstadkomma ett markEngångsposter tillsammans med utrangeringar nadsvärde som motsvarar produktionskostnaden (bokfört värde). Som motvikt till nedskrivninguppgår till –74 mnkr och avser slutreglering av försäkringsärende, reserveringar kopplade till arna finns en reavinst vid fastighetsförsäljning nedstängning av GoBiGas samt kreditförluster om 63 mnkr. Jämförelsestörande intäkter 2017 kopplade till händelser på elhandelsbörsen var realisationsresultat 129 mnkr vid fastighetsNasdaq Commodities. försäljning och nedskrivningar om –94 mnkr Koncernens avkastning på sysselsatt kapital samt avsättningar –18 mnkr hos Göteborgs uppgår till 8,9 procent (7,7) och soliditeten upp- Egnahems AB avseende putsfasader. Vid årsskiftet hade koncernens fastigheter ett går till 47 procent (46). Vid utgången av året hade sammanlagt marknadsvärde på 95 251 mnkr koncernen en lånevolym på 3 904 mnkr (4 030). (87 913) inklusive pågående nyproduktion och BOSTÄDER ombyggnadstillägg motsvarande ett marknadsFramtidenkoncernen redovisar ett lägre resultat värde på 19 318 kr/kvm (17 876). Totalt markefter finansiella poster än föregående år. Avvikel­ nadsvärde överstiger bokfört värdet på fastigheter

50

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


och ombyggnadstillägg med 68 153 mnkr (59 626). Koncernens avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 2,7 procent (3,3) och den justerade soliditeten uppgår till 64 procent (63). Vid utgången av året hade koncernen en lånevolym på 17 018 mnkr (16 016). LOK ALER

Higabkoncernen redovisar ett högre resultat efter finansiella poster än föregående år. Avvikelsen avser främst skillnaden i realisationsresultat och nedskrivningar mellan åren. Det gäller Älvstran­ dens avyttringar av aktiebolag (fastigheter Pumpgatan till Geely, 204 mnkr) samt en byggrätt avseende Lindholmens Tekniska Gymnasium och markområde i Långedrag som sålts till fastighetskontoret (29 mnkr). Även Higab har sålt mark till fastighetskontoret, på Talattagatan och i Arendal (7 mnkr). Parkeringsbolaget har gjort en nedskrivning av garaget på Skeppsbron om –21 mnkr. Higab har, efter årets fastighetsvärdering, skrivit ner fastighetsvärde på Skeppsbron 4 och Billdals Gård om tillsammans –38 mnkr. Älvstranden har, efter årets fastighetsvärdering, gjort nedskrivningar på –12 mnkr. Föregående år hade Myntholmen AB realisationsvinst vid avyttring av aktier (Qwigoberga Mark AB innehållande fastighet i Kviberg) om 48 mnkr, Higab AB hade sålt fastigheter till Fastighetskontoret med en realisationsvinst om 31 mnkr och Göteborgs Stads Parkerings AB hade gjort nedskrivning om –72 mnkr på projekt Skeppsbrogaraget. Vid årsskiftet hade koncernens fastigheter ett sammanlagt marknadsvärde på 23 713 mnkr (22 563). Detta värde överstiger summan av bokfört värde på fastigheter och ombyggnadstillägg med 13 963 mnkr (13 801). Detta innebär att koncernens justerade soliditet uppgår till 52 procent (52). Koncernens avkastning på sysselsatt kapital är 4,5 procent (3,1). Vid utgången av året hade koncernen en lånevolym på 7 998 mnkr (7 491). NÄRINGSLIV

BRG-koncernens resultat efter finansiella poster är något lägre än föregående och avvikelsen avser främst resultat hos intressebolag. KOLLEKTIVTRAFIK

Göteborgs Spårvägar-koncernen redovisar ett högre resultat efter finansiella poster än föregående år. Verksamheterna Spårvagn och Buss

visar ett bättre resultat medan verksamheten Trafikantservice visar ett lägre resultat än föregående år. Spårvagnstrafiken har haft lägre kostnader för personal och material samt positiv indexutveckling. Bussverksamheten visar ett högre utfall genom högre incitamentsersättning, bonus för kundnöjdhet och lägre personalkostnader. HAMN

Göteborgs Hamn redovisar ett högre resultat efter finansiella poster än föregående år. Omsättningen ökar med 2 procentenheter jämfört med 2017 och förklaras främst av högre intäkter relaterat till marknadsgarantier och penalties, förlikning kring pålskador samt hantering av försäkringsersättning för Torsviken. På kostnadssidan är årets infrastruk­turkostnader lägre än föregående år där åtgärder rörande återställande av skadade pålar i samband med underhållsmuddring 2014 återställdes. Koncernens avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 11,0 procent (10,2) och soliditeten uppgår till 54 procent (50). Vid utgången av året hade koncernen en lånevolym på 790 mnkr (814). TURISM, KULTUR & EVENEMANG

Koncernen visar ett resultat efter finansiella poster som är högre än föregående år. Lisebergs resultat minskade något liksom Stadsteaterns och Göteborg & Cos. Got Event visar ett högre resultat där ordinarie evenemangsverksamhet gått bättre än föregående år och där resultatet för 2017 belastades av underskottet i FEI EM i Ridsport. För Liseberg har antal gäster varit i nivå med föregående år dock var kostnaderna högre. I kostnaderna ingick nedskrivning av anskaffningskostnader för byggnader som rivits i samband med att markparkering anläggs inför Jubileumsprojektet och rivningar inför Västlänksarbetet. För Stadsteatern har beläggningsgraden varit något lägre än föregående år. Även kostnaderna och där personalkostnaderna har varit något högre. Göteborg & Co belastades 2018 med kostnaderna i samband med Volvo Ocean Race. Lisebergskoncernens avkastning på sysselsatt kapital uppgår till 5,6 procent (7,3) och soliditeten uppgår till 59 procent (63). Vid utgången av året hade Lisebergskoncernen en lånevolym på 365 mnkr (279). INTERNA BOLAG

Försäkrings AB Göta Lejon och Göteborgs Stads Leasing AB:s (GSL) resultat efter finan-

51


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

siella poster är lägre än föregående år. För Försäkrings AB Göta Lejon är det främst utfallet för försäkringsersättningar, på grund av många mindre skador, som påverkat resultatet negativt. För GSL är det beräkningen av pensionsskulden och den årliga förändringen som förklarar avvikelsen mellan åren. År 2017 var det en positiv avvikelse på över 10 mnkr. Bolagets verksamheter visar en marginell resultatförbättring under 2018 jämfört med för 2017. REGIONALA BOLAG

Renovakoncernen och Gryaab visar lägre resultat än föregående år och Grefab ett marginellt högre resultat. För Renovakoncernen är det inom Renova AB den största negativa avvikelsen mellan åren finns. Främst gäller det underhållskostnader för anläggningar, ökade kostnader för utsläppsrätter och fastighetskostnader. Negativa avvikelser för Gryaab gäller både lägre intäkter, främst försäljning av spillvärme, samt högre kostnader. . BOPLATS GÖTEBORG AB

Boplats visar ett högre resultat efter finansiella poster än föregående år. Orsaken är främst lägre kostnader då flera aktiviteter och rekryteringar avvaktats inför beslut om bolagets verksamhet i kommunfullmäktige.

Investeringar, likviditet och finansiell ställning INVESTERINGAR

Koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till 5 834 mnkr (5 430). I aktier och andelar har investeringar via moderbolag och dotterbolag skett med 1 mnkr (172). LIKVIDITET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgår till 2 822 mnkr (1 804). Koncernens lån har under året ökat med 2 017 mnkr, från 35 637 mnkr till 37 654 mnkr. Detta främst genom upplåning inom Bostäder, Lokaler och Stadshus AB. PERSONAL

Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 6 553 (6 572), varav 63 procent (65) män och 37 procent (35) kvinnor. Medelantalet

52

anställda i moderbolaget inklusive filial GEO uppgick till 14 (14), varav 43 procent (50) män och 57 procent (50) kvinnor.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut INOM KONCERNEN

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB har den 2 januari 2019 tecknat avtal med Västtrafik AB om försäljning av 15 procent av aktierna i Göteborgs Spårvägar AB. Inga övriga väsentliga händelser, utöver den ordinarie verksamheten, har inträffat efter räkenskapsårets utgång. MODERBOLAGET

Inga väsentliga händelser, utöver den ordinarie verksamheten, har inträffat efter räkenskaps­årets utgång.

Förväntad framtida utveckling inom koncernen Bolagen inom koncernen arbetar inom olika näringsgrenar och på skilda marknader. För bolag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad är naturligtvis den egna konkurrensförmågan helt avgörande för bolagets framtid. Hit räknas Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, samt i viss utsträckning även Göteborg Energi AB, Göteborgs Spårvägar AB och Got Event AB. I koncernen ingår även Älvstranden Utveckling AB samt Förvaltnings AB Framtiden med fyra allmännyttiga bostadsbolag, byggherre­bolag och Egnahemsbolaget som samtliga agerar fullt ut på en konkurrensutsatt marknad. Övriga fas­tighetsbolag är representerade av Higab, Förvaltnings AB GöteborgsLokaler och Göteborgs Stads Parkerings AB som agerar i mer eller mindre stor utsträckning i en konkurrensutsatt marknad. Koncernens intjänandeförmåga ligger på en något högre nivå 2018 jämfört med 2017, undan­taget jämförelsestörande poster. De finansiella förutsättningarna att fullfölja upp­ draget om finansiell samordning inom koncernen är fortsatt goda under förutsättning av bibehållen lönsamhet. Det finns stora övervärden i koncernens tillgångar. Framtidsplaner visar på stora behov av investeringar i koncernen sam­ tidigt som det på sina håll finns signaler om lägre lönsamhet i samband med de stora infra-

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


strukturprojekt som planeras. Ökad upplåning till de nivåer som den långsiktiga planen visar ger ökad riskexponering vid räntehöjningar. Införda ränteavdragsbegränsningar kommer i sin nuvarande form och med högre ränte­nivåer innebära negativ påverkan på koncernens samlade finansiella förmåga. Utvecklingen behöver följas noggrant och uppmärksammas tidigt. Nytto­realiseringskalkyler är en viktig del i beslutsprocessen för investeringar. Olika finansieringslösningar behöver övervägas. Detta gör det viktigt att se koncernen som helhet och att den är i balans. En god ekonomi säkerställer att koncernen hållbart kan fortsätta leverera samhälls­nytta på en hög nivå. MODERBOLAGET

Moderbolaget kommer, genom ett aktivt utvecklingsarbete, att fortsätta utveckla formerna för stadens bolagsstyrning. Aktiviteter och arbetsmoment har implementerats fortlöpande och kommer att fortsätta under det närmaste året. Parallellt med att koncernen implementerar nya arbetssätt kopplade till ägar- och koncernstyrning har arbete rörande gemensam kultur­ utveckling tagit sin början. Utgångspunkten har varit att bidra i stadens utveckling av kulturfrågorna med stadens förhållningssätt som grund. Koncernnytta och helhetssyn ska genomsyra bolagens verksamhet. Ändamålet med koncern­ bolaget är att i dialog med bolagen främja en aktiv ägarstyrning av stadens bolag med utgångs­punkt i kommunfullmäktiges ägar­direk­ tiv, budget och andra styrande inriktningsdoku­ ment. Inom koncernen sker en ökad samordning som syftar till att skapa förutsättningar för måluppfyllelse och utnyttjande av synergier inom koncernen. Bolagets filial, GEO, kommer med utgångspunkt från beslutad handlingsplan genomföra påverkansarbete gentemot EU:s institutioner, profilera Göteborg och skapa kontakt­ytor för nya EU-projekt. ENERGI

Energibranschen är inne i en fas med snabb utveckling på många plan. Den digitala tekniken utvecklas snabbt och kunderna ställer allt högre krav och en del blir också medproducenter. Nya aktörer utmanar branschen och omdefinierar vad ett energibolag är och gör. Fossila bränslekällor ersätts av förnybara samtidigt som kraven på smarta system och energieffektiva lösningar öka från alla håll. De kommande åren kommer för-

ändringen av Göteborg att gå allt fortare. Större infrastrukturprojekt i kombination med tillkomsten av nya stadsdelar kommer att ställa stora krav på energiinvesteringar och utveckling av nya energisystem. BOSTÄDER

Det råder stor bostadsbrist i Göteborg där många, främst unga vuxna får stå i bostadskö flera år innan det kan få sin första bostad. Tillgången till attraktiva bostäder är ett viktigt instrument i Göteborgs framtida utveckling. Näringslivet behöver möjlighet till rörlighet på bostadsmarknaden, inflyttande universitetsstuderande måste ha någonstans att bo så även nyanlända svenskar. Framtidenkoncernen har ett särskilt uppdrag i detta sammanhang. Målet är att successivt nå 1 400 inflyttningsklara bostäder per år. Samarbetet med stadens olika aktörer bedöms vara gott men de nu framtagna detaljplanerna möjliggör en produktionstakt enligt målnivån fram till 2022 för att därefter minska kraftigt. Anledningen till situationen är framförallt resursbrist i de verksamheter som ansvarar för planprocessens olika delar. Utmaningen är känd i stadens organisation och ansträngningar görs för att finna lösningar. LOKALER

De viktigaste frågorna som Higab AB står inför är fortsatt arbete kring samverkan och samordning för att få ytterligare effektivisering i Higabkoncernen. Andra viktiga frågor är risker förknippade med större investeringsprojekt, såsom exempel­ vis ökade byggkostnader, tidsförskjutningar, kompetensförsörjning med mera. Göteborgs Stads Parkerings AB:s utmaning är att skapa en långsiktig ekonomisk uthållighet för att klara finansieringen av framtida nyproduktion. Omtaget kring Skeppsbron ökar osäkerheten vad gäller tillgänglighet till området och centrala staden samt kring kostnaden för parkeringsgaraget. Älvstranden Utveckling AB bedriver verksamhet inom stadsutveckling med stora investeringsvolymer med tillhörande risker och möjligheter. Samverkan med stadens planerande nämnder, samverkan med aktörer inom byggbranschen, omvärldsfaktorer som räntenivå och världskonjunktur kommer att ha stor inverkan på hur bolaget kan fullfölja sitt uppdrag ifråga om uppfyllandet av Vision Älvstaden.

53


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

NÄRINGSLIV

Den globala konkurrensen ställer stora krav på att Västsverige fortsätter utvecklas, med tillgång till relevant kompetens, en attraktiv stad/närregion goda marknadsförutsättningar och en fortsatt hög investeringsnivå – från näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Detta samtidigt som den globala högkonjunktur som varit under en längre period, ses vika. För att lyckas med detta krävs att ett starkt samarbete med alla nyckelaktörer. Business Region Göteborg (BRG), samt de olika minoritetsägda bolagen – med Science Parks i spetsen, är väsentliga i att skapa goda mötesplatser och bidra till förutsättningar för ledande forskning och innovation. Även ett gott företagsklimat är väsentligt för framtiden. För att nå dessa mål har kommunfullmäktige nyligen beslutat om ett näringslivsstrategiskt program mot 2035. KOLLEKTIVTRAFIK

Spårvagnsverksamheten bedöms fortsatt vara en prioriterad och viktig del av stadens och region­ ens utveckling. Efterfrågan bedöms fortsatt vara hög. En förutsättning för ytterligare vagnar och utökad trafik är också att den nya vagnhallen på Ringön byggs. På de marknader som koncernen verkar finns en knivskarp konkurrens i upphandlingarna. Koncernen måste därför fokusera såväl på hög ekonomisk effektivitet som på en högkvalitativ tjänst. Koncernen kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla organisationen i enlighet med detta. Genom Västtrafik AB:s delägande i Göteborgs Spårvägar AB samt förändringar i organisering av spårvagnsverksamhet ser möjliggörs att möta behoven av att förstärka och utveckla kollektivtrafiksystemet i Göteborg, där spårvägstrafiken i dag och på längre sikt är en grundförutsättning för en effektiv kollektivtrafik i staden. HAMN

Göteborgs Hamn AB verkar på en internationellt konkurrensutsatt marknad. Konjunkturutvecklingen har en direkt påverkan på transportflödena och därmed utvecklingen av hanterade volymer i hamnen. Den svenska industrin efter­f rågar fler destinationer och ökad frekvens. Hamnens uppgift är att göra de nödvändiga investeringar som krävs för att bibehålla rollen som ett attraktivt godsnav. I takt med att den globala fartygsflottans storlek ökar i samtliga segment, att lönsamhet

54

för rederier bygger på högt resursutnyttjande samt att det sannolikt kommer att ske en ytter­ligare koncentration till hamnar som kan erbjuda rätt förutsättningar avseende tillräck­liga gods­volymer behövs det göras åtgärder i Göteborgs Hamn för att hantera kapacitets­ begränsningarna i farleden. Under året kom beskedet att svenska staten delfinansierar en fördjupning av farleden med 1 255 mnkr som kan utnyttjas från 2024, vilket är viktigt för godsnavets utveckling. Förberedelse inför ansökan om EU-stöd pågår. TURISM, KULTUR & EVENEMANG

Besöksnäringen, och resande, förväntas ha en fortsatt stark tillväxt på global basis. Under många år har Göteborgs modell för utveckling av besöksnäring varit både nationellt, och internationellt, ledande. Det nära samarbetet mellan staden, akademin, näringslivet och göteborgarna skapade under lång tid en konkurrensfördel för Göteborg. Omvärlden har ur många perspektiv kommit ifatt, och i vissa fall även passerat, och ökat globalt välstånd, globalisering och ändrade legala förutsättningar ställer stora krav på bolagen i klustret att kontinuerligt utvecklas, samlat och enskilt. Det pågår även, i olika faser, stora investerings­projekt gällande stadens anläggningar, som är mycket väsentliga från framtiden. Kommunfullmäktige beslutade nyligen om besöksnäringens långsiktiga målbild, vilket skapar riktning i det strategiska arbetet. INTERNA BOLAG

Göta Lejon AB:s viktigaste framtidsfrågor är att vidareutveckla riskhanteringsarbetet med Stadens övriga nyckelorganisationer. Göteborgs Stads Leasing AB:s verksamhet är fokuserad på att kontinuerligt leverera bättre och mer effektiva och hållbara tjänster till Stadens förvaltningar och bolag.

Regionala bolag RENOVA

Samhället i stort förändras mot ett cirkulärt kretsloppssamhälle där produkter och restresur­s­er cirkulerar i produktions- och handelssystem och deponimängderna minskar. Över tid har avfallsbranschen avreglerats, blivit mer marknadsmässig, mer internationell och allt mer nyanserad med kund- och materialflödesunika lösningar

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


i stället för större samhällsinfrastrukturer. En allt mer aktuell diskussion om materialåtervinning sätter press på producenter att förändra varor så att återvinning kan underlättas. Inom EU ökar kraven på miljöriktig behandling av avfall, något som i många fall är förknippad med stora investeringar som till exempel behandlingsanläggningar. I dag finns det periodvis överkapacitet på modern behandlingskapacitet i vissa länder medan det helt saknas i många andra. För att maximera utnyttjandet av den bästa samhällsinfrastrukturen, så kommer indikationer på att man på EU-nivå kan komma att acceptera ökad internationell transport av avfall till de mest effektiva anläggningarna som har ledig kapacitet. Detta har under de senaste åren inneburit ökad handel med avfall. Konkurrensen är fortsatt hård på både transporter och behandlingstjänster. I regionen etab­ lerar sig nya aktörer från andra regioner, andra länder och andra branscher. Marknadspriserna har dock stabiliserats då efterfrågan ökat och resursutnyttjandet med avseende på behandling i vår region är hög. Verksamheten påverkas av konjunkturen samt av förändrade marknadspriser för energi och råvaror. GRYAAB AB

Den framtida utvecklingen av verksamhet och ekonomin påverkas till största delen av miljökrav som fastställs för verksamheten och de ökade reningskrav som sannolikt kommer i framtiden. I Göteborgsregionen finns höga ambitioner om tillväxt och detta kommer att innebära en belast­ ningsökning för Gryaab. Det har också gjorts förfrågningar från ytterligare kommuner om att eventuellt få ansluta sig. Analyser har gjorts vilka visar att framtida belastningsökningar sannolikt kommer att klaras men det kommer att krävas ytterligare investeringar vilket ger högre driftskostnader. Ryaverket är en åldrande anläggning och för att bibehålla robusthet och därmed driftssäkerhet behövs det fokus på planering och genomförande av förebyggande underhåll. GÖTEBORGSREGIONENS FRITIDSHAMNAR AB (GREFAB)

För Grefab är miljöfrågan redan i dag ett kräv­ ande arbetsområde som framöver kommer att kräva allt mer arbetsinsatser och åtgärder för att säkerställa en önskvärd reduktion avseende

miljö­påverkan från verksamheten. I en utredning har ett antal problemområden avseende miljö­ arbete och miljöåtgärder definierats, till exempel spolplattor, oljeavskiljning, föroreningar i mark och sediment, båtbottenfärger.

Boplats Göteborg AB I enlighet med beslut i kommunfullmäktige ska bolaget bli en kommunal bostadsförmedling. Beslutet innebär en omvandling från nuvarande marknadsplats till en bostadsförmedling i likhet med förmedlingarna i Stockholm och Malmö. Kommande året kommer att präglas av implementering av kommunfullmäktiges beslut.

Regelverk för bolagsstyrning Styrningen utgår från aktuella lagar, regler, principer och styrande dokument såsom: ¡ Aktiebolagslagen. ¡ Kommunallagen. ¡ SKL:s principer för styrning av kommun- och

landstingsägda bolag.

¡ Bolagsspecifikt ägardirektiv för Göteborgs

Stadshus AB.

¡ Riktlinjer och direktiv för Göteborgs Stads

bolag (Generellt ägardirektiv).

¡ Styrande dokument från Göteborgs Stad. ¡ Styrande dokument inom koncernen Göte-

borgs Stadshus AB.

Därutöver styr bolagen utifrån Göteborgs Stads prioriterade mål. BOLAGSSTÄMMAN

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid bolagsstämman fastställs resultatoch balansräkningar samt beslutas om utdelning. Vid Göteborgs Stadshus AB:s stämma representerar ombudet Stadens aktier. STYRELSEN

Styrelsen bär det yttersta ansvaret och ska förvalta bolagets angelägenheter och aktieägarnas intresse. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter (4 kvinnor och 4 män) och en suppleant (en man) utsedda av Göteborgs kommunfullmäktige. Styrelsen har under året haft 10 ordinarie styrelsemöten och 1 extra styrelsemöte. Ordinarie styrelsemöten är koordinerade med ordinarie rapporttillfällen till kommunstyrelsen och kom-

55


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

munfullmäktige. Styrelsen har 2018-05-07 fastställt en arbetsordning för sitt interna arbete, vd-instruktion sam instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen.

elser från bolagens anvisningar skall omgående lämnas till enheten för Finans på Stadsledningskontoret. Samtliga lån, finansiella derivat och placeringar ska genomföras av Finans.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

DE HUVUDSAKLIGA RISKERNA KONCERNEN ÄR UTSATT FÖR BESKRIVS NEDAN:

Styrelsen utser verkställande direktör, i regel i samråd med kommunstyrelsen. Verkställande direktören är ansvarig för den löpande förvaltningen i bolaget och leder verksamheten enligt den av styrelsen fastställda vd-instruktionen. Verkställande direktören är föredragande i styrelsen och ansvarar för att ge styrelsen erforderliga rapporter och beslutsunderlag. Verkställande direktören ansvarar också för att beslut som fattas av styrelsen verkställs. Verkställande direktör är inte ledamot i styrelsen men deltar regelmässigt vid styrelsemöten. UTVÄRDERING AV STYRELSE OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

En utvärdering av styrelse och verkställande direktörs arbete sker årligen i alla koncernens bolag. REVISORER

Två typer av revisioner med avseende på ekonomi och förvaltning utförs varje år för alla bolagen i koncernen. ¡ Revision som utförs av auktoriserad revisor. ¡ Revision som utförs av lekmannarevisorer

som utsetts av kommunfullmäktige.

Båda revisionsrapporterna återfinns i årsredovisningen.

Finansiella risker inom koncernen Koncernen Göteborgs Stadshus AB är genom sin diversifierade verksamhet exponerad för finansiella risker av varierande slag och omfattning. Med finansiell risk menas de förändringar i koncernens kassaflöde som förklaras av förändringar i valutakurser, räntenivåer och råvaru­ priser samt kredit-, likviditets- och finansieringsrisk. Varje bolag i koncernen ska ha en av respek­ tive styrelse beslutad Finansiella anvisningar baserade på kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens riktlinjer. Målsättningen är att anpassa den finansiella risken i respektive bolag till en för verksamheten acceptabel nivå inom det riskmandat som anges i finanspolicyn. Eventuella avvik­

56

FINANSIERINGSRISK OCH RÄNTERISK

Kommunfullmäktige har beslutat om reviderad Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad. Därutöver har Kommunfullmäktige beslutat om principer för Finansiell Samordning i Göteborgs Stad. Dessa principer tillämpas successivt i takt med befintliga lån och finansiella derivat förfaller till betalning. Principerna innebär att staden svarar för bolagens samlade upplåningsbehov och ränte­ exponering i marknaden utifrån ett hela staden perspektiv. Detta innebär att varje enskilt bolag inte längre ska fastställa sin egen ränteexponering (ränterisk) och inte heller sin egen förfallo­ struktur (finansieringsrisk). Bolagen ”tilldelas” en ränterisk och en finansieringsrisk som är ett genomsnitt av stadens exponering i marknaden. Samtliga bolag har tecknat avtal med kommunen avseende de administrativa villkoren vid upplåning och placering samt utnyttjande av eventuella krediter. GÖTEBORGS STADSHUS AB:S EXTERNA UPPLÅNING

Riksdagen har beslutat om särskilda villkor för kommuninterna lån som avser förvärv av så kallade delägarrätter. Detta innebär att räntor på interna lån som tas upp av ett moderbolag avseende förvärv av dotterbolag, inte är avdragsgilla. Denna intressegemenskap kan enbart brytas genom att Stadshus AB upptar externa lån. Stadshus AB behöver således uppta lån som inte omfattas av Stadens nya finansiella samordning. Detta innebär i sin tur att Stadshus AB måste fastställa riskmandat för såväl räntor som förfallostruktur för långa externa lån. I syfte att underlätta upptagande av externa lån har staden blivit medlem i Kommuninvest. Styrelsen för Stadshus AB beslutade 2018-05-07 om följande anvisningar för bolagets externa lån avseende förvärv av dotterbolag. ¡ Lånen ska administreras genom finansfunk-

tionen vid stadsledningskontoret, som vid behov svarar för riskavtäckning via finansiella derivat.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


¡ Lånens genomsnittliga räntebindning ska

ligga i intervallet 2–4 år med jämn förfallo­ struktur. ¡ Lånens genomsnittliga förfall skall ligga i intervallet 2–4 år med jämn förfallostruktur. VALUTARISK

Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultatoch balansräkningar. Vid köp av varor i utländsk valuta exponeras koncernen för valutarisk. Enligt kommunens finanspolicy får bolagen inte vara utsatta för valutaexponering. I samband med köp i utländsk valuta skall således valutarisken elimineras. Betalningsflöden kan valutasäkras med hjälp av valutaterminer och valutaswappar. KREDITRISK

Kreditrisk innebär exponering för förluster om en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden. De regler som gäller vid kreditgivning till kunder behandlas i respektive bolags kreditpolicy och kundfordringar är föremål för kreditkontroll. RÅVARUPRISRISK

Med råvaruprisrisk avses risken att råvaruprishöjningar negativt påverkar koncernens resultatoch balansräkningar. Koncernen är framför allt genom sin energiintensiva verksamhet exponerad för prisrisker på olje-, el- och naturgasmarknaden. I syfte att utjämna prissvängningar på marknaden och därigenom få en jämn utveckling på koncernens energikostnader använder koncernen sig av oljederivat (Brent Crude Oil och Gas Oil), elderivat (Nord Pool) med löp­ tider på mellan 1 och 16 månader och naturgasderivat. FÖRSÄKRINGSRISK

Koncernen är exponerad för försäkringsrisk bland annat genom bolaget Försäkrings AB Göta Lejon. Försäkringsrisk består av: teckningsrisk, reservsättningsrisker, koncentrationsrisker och återförsäkringsrisker. Teckningsrisk finns om det finns risk att den beräknade premien inte täcker det förväntande skadebeloppet. Bolaget begränsar denna risk genom att köpa återförsäkring med stop loss-skydd. Reservsättningsrisk föreligger om det finns risk att den avsatta reserven för inträffade skador inte är tillräcklig. Även här ger stop loss-återförsäkringen ett skydd.

Genom den av kommunfullmäktige beslutade försäkringspolicyn ska Försäkrings AB Göta Lejon svara för försäkringsskyddet för stadens samtliga bolag och nämnder. Risken hanteras genom köp av återförsäkring. För att minimera återförsäkringsrisken accepteras inte återförsäkrare med lägre rating än BBB på Standard & Poor’s skala.

Miljöinformation GÖTEBORG ENERGI AB

Göteborg Energi arbetar systematiskt med att säkerställa efterlevnad av miljölagstiftningen genom bland annat omvärldsbevakning, internrevision och kontroll och utvärdering av miljö­ lagefterlevnaden. Inom Göteborg Energi finns tre bolag med tillstånds- och/eller anmälningspliktig verk­samhet. GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR AB

Göteborgs Spårvägar arbetar systematiskt med fokus på ständiga förbättringar och hart ett verk­ samhetsledningssystem baserat på kraven i miljö­ standarden ISO 14001. Verksamheten följs årligen upp genom tillsynsbesök från Miljö­ förvalt­ningen, lagrevisioner, interna revisioner, miljöronder och egenkontroller. Göteborgs Spårvägars verksamhet är anmälningspliktig enligt Miljöbalken avseende fordonstvätt, verkstadslokaler samt förbrukning av lösningsmedel. GÖTEBORGS HAMN AB

Göteborgs Hamn AB arbetar aktivt och långsiktigt, utifrån Göteborgs Stads miljöprogram, för att minimera verksamhetens miljöpåverkan och för att bidra till hållbara transporter. Hela bolagets verksamhet är certifierad enligt ISO 14001. GÖTEBORG & CO GOT EVENT AB

Got Event är sedan 2004 miljödiplomerat enligt Svensk Miljöbas modell. Diplomeringen utgör ramverket för bolagets miljöledningssystem och genomgår årligen en revision genomförd av Miljöförvaltningen för att säkerställa att det systematiska miljöarbetet uppfyller kraven som modellen ställer. I samband med vissa evenemang kan det uppstå påverkan på omgivningen, bland annat i form av ljud, ljus och vibrationer. Denna form av omgivningspåverkan benämns i Miljöbalken som ”miljöfarlig verksamhet”. Mark- och Miljö­

57


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

överdomstolen fastställde 2013 att Got Event är verksamhetsutövare enligt Miljöbalken och har därför ansvar för det förebyggande arbetet. Got Event driver i centrala Göteborg Valhalla­badet som är en anmälningspliktig verksamhet. Verksamheten är anmäld till Miljöförvaltningen och bolaget följer förordningen som styr egenkontroll och dokumentation. GÖTEBORGS STADS LEASING AB

Bolaget bedriver ingen verksamhet som är tillståndspliktig. Bolagets Svanen-märkta fordons­ tvätt är en anmälningspliktig verksamhet. RENOVA AB

Renova AB äger en av avfallskraftvärmeverkets fyra förbränningslinjer. Ägarkommunerna har valt att tilldela bolaget behandlingen av hushållens restavfall, vilket betyder att Renova AB står för 30 % av utsläppen. Det betyder att hushållsavfallet ger upphov till drygt 80 kg CO2 per kommuninvånare. Bolaget driver också för­ behandlingen av matavfall. Utsorteringen av mat­avfall och livsmedelsavfall ökar. Det pressade, homogeniserade och kvalitetssäkrade matavfallet säljs sedan vidare till externa rötningsanläggningar. Renova AB har också tilldelats vissa transporter av avfall, det gäller till exempel hushållsavfall som tippats på omlastningsstationerna och avfall från återvinningscentralerna. GRYAAB AB

Gryaabs verksamhet är tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Avloppsreningsverket har verksamhetskod 90.10 enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Utöver det har Gryaab tillstånd att ta emot vissa mängder organiskt avfall, vilket har verksamhetskod 90.160. Slamförvaringen i bergrummet i Syrhåla har verksamhetskod 90.300.

Uppskattningar och bedömningar För att kunna upprätta redovisningen i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och god redovisningssed krävs att det görs bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt övrig information. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser, som

58

bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förutsättningar föreligger. FASTIGHETSVÄRDERING

För marknadsvärdering av koncernens fastig­ hets­bestånd inom bostadsföretagen används Datschas värderingsverktyg som bygger på en tioårig kassaflödeskalkyl samt ett beräknat rest­ värde, baserat på driftsnettot för år elva. I kassaflödet ingår kontrakterade intäkter och bedömda kostnader. Kontraktshyran minskas med en schabloniserad drifts- och underhållskostnad samt fastighetsskatt. För utveckling av drifts­ nettot under kalkylperioden görs antaganden om utveckling av inflation, hyror, hyresbortfall, driftsoch underhållskostnader samt fastighetsskatt. För kalkylperiodens sista år beräknas ett restvärde, vilket motsvarar ett bedömt marknadsvärde vid denna tidpunkt. Driftsnettot och restvärdet uttrycks i nominella termer och diskonteras med en kalkylränta som är baserad på marknadens direktavkastningskrav. Direktavkastningkrav och kalkylränta styrs av vilket läge varje fastighet har. Alla bostadsfastigheter delas in i kategori A, B eller C med undergrupper A1–A5, B1– B5 samt C1–C3 beroende på läge och attraktivitet. Både hyresgästers och investerares bedömning beaktas. A1-läget har högst efterfrågan, medan C3 karaktäriseras av lägst efterfrågan. Lägesindelningen styr också drifts- och underhållskostnaderna, tillsammans med vilket värdeår varje fastighet har. Fastig­ heterna delas in i grupper efter värdeår. Värdeåret styrs av fastigheternas nybyggnadsår med årstillägg för större investerings- och underhålls­ åtgärder. Kalkylränta och direktavkastningskrav härleds ur de transaktioner som noteras på marknaden. Härledning sker dels med hjälp av egna analyser baserade på information i ortsprissystem, i ny­ hets­brev och från fastighetsvärderare, dels med hjälp av de bedömningar som de externa värderingsinstituten gör. Varje fastighet är unik och fastigheter som normalt omsätts under ett år går inte direkt att jämföra med de fastigheter som här värderas. Det är dessutom svårt att dra generella slutsatser från genomförda affärer, och de avkastningskrav som baseras på bostadsföretagens interna lägesindelning, är behäftade med viss osäkerhet. Osäkerheten visas till exempel genom att de externa värderingsinstituten

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


tillämpar olika räntekrav på samma typ av fastig­het, vilket resulterat i olika nivåer på värdebedömningarna. För vissa fastigheter görs justeringar som av­ viker från det normala värderingsförfarandet. Enbostadshus värderas med en ortsprismetod. De fastigheter där fastighetsägaren har ett större eller mindre åtagande än vad som är normalt för fastighetstypen, justeras för kassaflödeseffekter utöver det normala. Projektfastigheter värderas enligt ett separat förfarande, där värdet beräknas som om byggnaden vore färdigställd vid värdetidpunkten varefter återstående kostnader dras av. Fastigheter under nyproduktion samt fastigheter där planerade aktiveringar uppgår till minst 10 procent av fastighetens marknadsvärde, värderas enligt principen för projektvärdering. Fastigheterna har värderats var för sig utan hänsyn till portföljeffekter eller andra omständig­heter som skulle avvika från en normal försäljningsprocess. Antaganden som görs i den interna värderingen utgår ifrån bedömningar gjorda av de externa värderingsinstituten. Eftersom en värdering ska spegla förväntade betalningskonse­ kvenser finns alltid en osäkerhet i bedömningen. Varje fastighet har unika egenskaper som inte alltid kan beaktas i en schabloniserad modell och det är svårt att förutsäga hur priset vid en försäljning skulle utfalla. Ett bedömt marknadsvärde är alltid behäftat med ett visst osäkerhetsintervall. I normala fall uppgår det till mellan 5 och 10 procent. Higabs fastighetsbestånd internvärderas årligen och i år har även externvärdering skett. Detta görs enligt en värderingsmetod som utgår från direktavkastningen för varje fastighet. Syftet

med värderingen är att säkerställa att de enskilda fastigheternas bokförda värde ej överstiger verkligt värde. Vid beräkningen används individuellt framtagna direktavkastningskrav per fastighet. Utgångspunkterna i värderingen har varit: ¡ Förväntade hyresintäkter och driftskostnader

för de kommande åren.

¡ I driftskostnaderna ingår eventuella tom-

trättsavgälder samt interna administrationskostnader med 40 kr/m². ¡ Underhållskostnaderna som legat till grund för beräkningen har schabloniserats till: • För fastigheter som vid värderingstillfället har ett högre bokfört värde än det aktuella bedömda verkliga värdet görs en individuell prövning. Nedskrivningar görs efter denna prövning med belopp som fordras. – 110 kr/m² där ansvaret och kostnaden för såväl yttre som inre underhåll åligger Higab. – 70 kr/m² där enbart ansvaret för det yttre underhållet ligger på Higab. ¡ Avkastningskravet som använts vid beräkning av fastighetsvärde har differentierats beroende på fastighetens läge och kategori. Dessa avkastningskrav varierar mellan 4,15  % och 7,75  %. Avkastningskraven är inhämtade från extern värderare. För fastigheter som vid värderingstillfället har ett högre bokfört värde än det bedömda verkliga värdet görs en individuell prövning. Nedskrivningar görs efter denna prövning med erforderligt belopp.

59


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018

Nyckeltal – Definitioner ¡ Avkastning eget kapital, % – Årets resultat ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡ ¡

60

i förhållande till eget kapital. Avkastning totalt kapital, % – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till balansomslutningen. Avkastning sysselsatt kapital, % – Rörelse­ resultat plus finansiella intäkter i förhållande till sysselsatt kapital. EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar. Nettolån – Räntebärande lån minus likvida medel inklusive kortfristiga placeringar. Skuldsättningsgrad – Nettolån i förhållande till eget kapital. Soliditet – Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Sysselsatt kapital – Totala tillgångar minus likvida medel (inklusive kortfristiga place­ ringar) minus ej räntebärande skulder.

Förslag till vinstdisposition MODERBOLAGET

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Kr Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa vinstmedel

11 959 262 956 825 811 084 12 785 074 041

Styrelsen föreslår att moderbolagets vinst­medel disponeras enligt följande:

Kr

Till aktieägaren utdelas: I ny räkning överförs:

809 300 000 11 975 774 041 12 785 074 041

Koncernens och moderbolagets resultat och finansiella ställning i övrigt redovisas i efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med därtill hörande noter.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN

Belopp i mnkr

Not

2018

2017

17 234,9

Rörelsens intäkter 2, 3

18 094,1

Aktiverat arbete för egen räkning

Nettoomsättning

3

104,9

132,8

Övriga rörelseintäkter

3

789,1

1 051,1

3, 8

113,8

37

18 988,1

18 532,6

Resultat från andelar i koncernföretag

Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter

–2 854,8

–2 281,9

Handelsvaror

–5 716,0

–6 140,3

Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat

4

–1 188,2

–1 178,8

1

–4 083,7

–3 938,6

7

–2 891,3

–2 822,7

24

–12,6

–10,4

2, 5

2 241,5

2 159,8

Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter

9

4,0

–0,8

10

15,5

8,8

11

674,8

–725,2

1 578,1

1 442,6

–145,2

–270,5

1 432,9

1 172,1

1 425,7

1 146,3

7,2

25,8

Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat

12

Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse

61


KONCERNEN

BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN

Belopp i mnkr

Not

2018-12-31

2017-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

13

50,3

69,1

Hyresrätter och liknande rättigheter

14

81,0

75,4

Goodwill

15

1,5

7,4

Pågående nyanläggningar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

16

14,0

20,4

146,8

172,2

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar

17

41 465,5

41 039,0

Maskiner och andra tekniska anläggningar

18

9 249,3

9 448,3

Inventarier, verktyg och installationer

19

3 613,6

3 062,4

20

5 842,0

4 302,4

21

60 170,5

57 852,2

1 107,8

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar 6, 23

890,0

Andelar i intresseföretag

Fordringar inom Göteborgs kommun

24

25,5

25,8

Andra långfristiga värdepappersinnehav

25

29,3

26,8

Andra långfristiga fordringar

6, 26

Summa anläggningstillgångar

48,7

69,4

993,4

1 229,9

61 310,7

59 254,3

694,4

513,9

694,4

513,9

Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter

Kortfristiga fordringar Kundfordringar

1 141,8

935,3

3 000,3

2 053,4

656,3

458,3

712,4

767,4

5 510,8

4 214,3

299,3

374,7

299,3

374,7

Summa omsättningstillgångar

6 504,5

5 103,0

SUMMA TILLGÅNGAR

67 815,2

64 357,2

Fordringar inom Göteborgs kommun

37

Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

27

Likvida medel Kassa och bank

62

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN

Belopp i mnkr

Not

2018-12-31

2017-12-31

400,0

400,0

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Annat eget kapital inklusive årets resultat

20 009,6

19 338,0

Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare

20 409,6

19 738,0

111,1

104,8

20 520,7

19 842,8

Minoritetsintresse Summa eget kapital Avsättningar 28, 35

846,9

850,2

Avsättningar för uppskjutna skatter

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

29

3 446,7

3 572,0

Övriga avsättningar

30

547,3

624,7

4 841,0

5 046,9

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder inom Göteborgs kommun Övriga skulder

31

3 575,0

2 992,0

31, 37

27 677,5

25 231,8

32

99,1

100,2

31 351,6

28 324,0

251,0

1 374,9

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder inom Göteborgs kommun

37

0,8

0,1

1 215,3

1 291,6

6 270,4

5 628,3

Skatteskulder

182,8

161,8

Övriga skulder

702,2

633,3

2 479,5

2 053,8

11 101,9

11 143,6

67 815,2

64 357,2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

33

63


KONCERNEN

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET K APITAL – KONCERNEN Summa eget Annat eget kapital hänförligt Aktie- kapital inklusive till moderföre­ kapital årets resultat tagets aktieägare

Minoritetsintresse

Summa eget kapital

18 582,5

225,4

18 807,9 –146,4

Koncernen Ingående balans 2017-01-01

400,0

18 182,5

Förändring koncernstruktur

–146,4

Övrigt

6,2

6,2

6,2

Utdelning

–2,0

–2,0

–2,0

Aktieägartillskott

5,0

5,0

5,0

Årets resultat

1 146,3

1 146,3

25,8

1 172,1

Utgående balans 2017-12-31

400,0

19 338,0

19 738,0

104,8

19 842,8

Ingående balans 2018-01-01

400,0

19 338,0

19 738,0

104,8

19 842,8

Förändring koncernstruktur

–0,9

–0,9

Övrigt

8,7

8,7

8,7 –767,8

Utdelning

–767,8

–767,8

Aktieägartillskott

5,0

5,0

5,0

Årets resultat

1 425,7

1 425,7

7,2

1 432,9

400,0

20 009,6

20 409,6

111,1

20 520,7

Utgående balans 2018-12-31

I eget kapital ingår, förutom aktiekapital, reservfond med 2,5 (101,5), kapitalandelsfond med –23,0 (–23,0) samt övriga bundna reserver med 4 217,0 (4 266,6) till största delen bestående av eget kapitaldel av obeskattade reserver. Fria reserver består av balanserade vinstmedel samt erhållna aktieägartillskott.

64

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


K ASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN

Belopp i mnkr

2018

2017

Den löpande verksamheten Rörelseresultat

2 241,5

2 159,8

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m *

2 474,7

2 459,4

4 716,1

4 619,2

–665,0

–751,6

Erlagd ränta Erhållen ränta Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

14,0

9,1

–238,8

–73,1

3 826,3

3 803,6

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av varulager

–180,7

108,9

Ökning (–)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar

338,0

670,5

621,8

–108,4

4 605,3

4 474,6

Ökning (+)/Minskning (–) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av dotterföretag Förvärv av dotterföretag Förändring koncernstruktur

–16,9

–24,4

–6 004,4

–5 128,0

735,5

522,1

–1,0

–4,2

24,0

9,1

191,2

0,1

–167,3

–12,2

–2,2

–10,0

Minskning (+) av räntebärande långfristiga fordringar

252,5

5,0

Ökning (–) av räntebärande långfristiga fordringar

105,3

–24,2

–4 907,1

–4 642,9

–767,8

–2,0

Ökning (–) av räntebärande kortfristiga fordringar

Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnad utdelning Erhållna/lämnade aktieägartillskott Minskning (–) av räntebärande långfristiga skulder

–1,5

–1,5

–1 524,9

–4 744,5

Ökning (+) av räntebärande långfristiga skulder

3 687,3

6 577,0

Minskning (–) av räntebärande kortfristiga skulder

–480,0

–2 722,2

409,1

221,6

–2,2

–2,0

1 320,0

–673,6

1 018,1

–841,9

Likvida medel vid årets början

1 804,0

2 645,9

Likvida medel vid årets slut (här ingår tillgodohavande i internbank Göteborgs kommun)

2 822,1

1 804,0

Ökning (+) av räntebärande kortfristiga skulder Förändring av avsättningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

Tabellen fortsätter på nästa sida.

65


KONCERNEN / MODERBOL AGET

K ASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN FORTSÄTTNING

Belopp i mnkr

2018

2017

2 897,8

2 842,9

–385,8

–244,0

–113,8

* Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Reavinster/förluster sålda anläggningstillgångar Rearesultat vid avyttring av dotterföretag Förändring andelar i intresseföretag Förändring av avsättningar Övriga poster Summa

13,1

10,6

–54,1

–39,3

3,6

3,0

2 474,7

2 459,4

2018

2017

RESULTATRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

Not

Rörelsens intäkter Övriga rörelseintäkter

3, 38

27,7

25,7

27,7

25,7

1

–19,1

–21,2

4

–13,1

–10,1

–0,2

–0,1

37

–4,7

–5,7

Resultat från andelar i koncernföretag

8

–300,3

–321,3

Räntekostnader och liknande resultatposter

11

–26,2

–28,2

–331,2

–355,2

Rörelsens kostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster

Resultat efter finansiella poster Förändring av periodiseringsfond Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Skatt på årets resultat Årets resultat

66

8

–334,9

–198,3

1 726,9

1 164,3

8

–13,9

12

–221,1

–130,9

825,8

479,9

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


BALANSRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

Not

2018-12-31

2017-12-31

19

0,3

0,4

0,3

0,4

17 260,9

16 275,5

0,4

0,4

17 261,6

16 276,3

2 168,9

1 186,2

0,1

0,8

0,4

0,5

2 169,4

1 187,4

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar

22

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

0,0

1,0

2 169,4

1 188,5

19 431,0

17 464,8

67


MODERBOL AGET

BALANSRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

Not

2018-12-31

2017-12-31

400,0

400,0

100,0

100,0

500,0

500,0

11 959,3

12 242,0

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (400 000 aktier) Reservfond

Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat

825,8

479,9

12 785,1

12 721,9

13 285,1

13 221,9

607,1

272,2

2 134,0

1 526,0

2 134,0

1 526,0

Obeskattade reserver Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

31

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till kreditinstitut Skatteskulder

0,9

0,7

226,0

250,0

171,8

130,6

Skulder hos koncernföretag

1 385,9

530,3

Skulder inom Göteborgs kommun

1 595,8

1 514,3

Övriga skulder

8,1

2,9

16,3

15,9

3 404,8

2 444,6

19 431,0

17 464,8

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET K APITAL – MODERBOLAGET Aktiekapital

Reservfond

Fritt eget kapital

Summa eget kapital

Utgående balans 2017-12-31

400,0

100,0

12 721,9

13 221,9

Ingående balans 2018-01-01

13 221,9

Moderbolaget

400,0

100,0

12 721,9

Aktieägartillskott

5,0

5,0

Utdelning

–767,8

-767,8

Övrigt

0,2

0,2

Årets resultat

825,8

825,8

12 785,1

13 285,1

Utgående balans 2018-12-31

400,0

100,0

Aktiekapitalet utgörs av 400 000 aktier med ett kvotvärde om 1 000 kr.

68

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


K ASSAFLÖDESANALYSER – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

2018

2017

–4,7

–5,7

0,1

0,1

–4,5

–5,6

–25,2

–31,8

Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m *

Erlagd ränta Erhållen ränta

0,0

Betald skatt

–180,5

–49,4

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

–210,2

–86,7

–5,8

–2,9

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/Minskning (–) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten

8,1

–339,6

–207,9

–429,3

–767,8

Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnad utdelning

14,6

105,0

Erhållna koncernbidrag

Erhållen utdelning

1 164,3

998,8

Lämnade koncernbidrag

–344,6

–334,7

Erhållna aktieägartillskott Lämnade aktieägartillskott Minskning (–) av räntebärande kortfristiga skulder Ökning (+) av räntebärande kortfristiga skulder

5,0

5,0

–530,3

–451,0

–444,7

57,8

Upptagna lån

608,0

550,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

206,9

428,3

–1,0

–0,9

1,0

1,9

0,0

1,0

Av- och nedskrivningar av tillgångar

0,1

0,1

Summa

0,1

0,1

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (här ingår tillgodohavande i internbank Göteborgs kommun) * Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m

69


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018 NOTER

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer BELOPP I MNKR OM INGET ANNAT ANGES ALLMÄNNA REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget direkt eller genom dotterföretag inneharmer än 50 procent av röstetalet, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Vid redovisning av koncernens rörelseförvärv används förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att dotterföretagens eget kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens eget kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet tillsammans med moderbolagets eget kapital. Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av företagets nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Under året förvärvat företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden från och med för­ värvet. Under året avyttrat företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende till och med tidpunkt då moderföretaget inte längre har bestämmande inflytande över dotterföretaget. Försäljning och inköp samt uppkomna internvinster inom koncernen eliminieras med beakt­ande av uppskjuten skatt. Koncerninterna mellanhavanden eliminieras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. I koncernens resultaträkning redovisas minoritetens andel i årets resultat. Koncernens resultat och komponenter i eget kapital är hänförligt till moderföretagets ägare och minoritetsintresse. Minoritetsintressen redovisas separat inom eget kapital i koncernbalansräkningen och i direkt anslutning till posten årets resultat i koncernresultaträkningen. Om koncernmässigt eget kapital avseende dotterföretaget är negativt redovisas minoritetsintresset i dotterföretaget som en fordran på minoriteten, en negativ post inom eget kapital, endast om minoriteten har en bindande förplik-

70

telse att täcka kapitalunderskottet och har förmåga att fullgöra förpliktelsen. INTRESSEFÖRETAGSREDOVISNING

Långsiktiga aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas i koncern­ redovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Enligt denna metod redovisas det bokförda värdet i koncernen på andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras värdet med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernens resultaträkning redovisas som resultatandelar koncernens andel i intresseföretagets resultat efter skatt. Resultatandelar redovisas i koncernens rörelse­resultat, eftersom innehaven uteslutande är rör­elsebetingade. Nedskrivningar redovisas vid bestående värdenedgång. I moderbolaget redovisas andelar i intresseföretag enligt anskaffningsvärdemetoden. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Koncernbidrag som lämnas alternativt tas emot redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Lämnade aktie­ ägartillskott redovisas mot anskaffningsvärdet för aktierna i dotterföretaget. Koncernbidrag samt aktieägartillskott som lämnats till dotterföretag i tillskottssyfte för förlusttäckning har redovisats mot posten ”Andelar i koncernföretag”. Efter prövning har nedskrivning av posten gjorts med belopp motsvarande förlusttäckningen. Nedskrivningar redovisas i posten ”Resultat från andelar i koncernföretag”. VÄRDERINGSPRINCIPER OCH BESKRIVNING AV TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


INTÄKTER

Intäktsredovisning sker i takt med att väsent­liga risker och förmåner som är förknippade med koncernens produkter överförs till köparen samt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisa till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försälj­ nings­villkoren. Försäljning av fjärrvärme, elnäts­ transmission och elhandel redovisas dels utifrån faktisk avläsning och dels utifrån beräkning av vad som levererats men ännu ej fakturerats. Övriga intäkter redovisas enligt följande:

¡ Hyresintäkter intäktsförs i den period uthyr-

ningen avser

¡ Realisationsresultat vid försäljning av anlägg-

ningstillgångar intäktsförs när risker och förmåner som förknippas med äganderätten har övergått till köparen, normalt på kontrakts­ dagen ¡ Intäkter från kontant- och kontokortsbetalningar avseende bilplatser redovisas i samma period som platsen utnyttjas. ¡ Intäkter från kontrollavgifter redovisas i samma period som de utfärdas. ¡ Ränteintäkter intäktsredovisas i den period de har intjänats. ¡ Utdelning redovisa när ägarens rätt att erhålla betalningen har säkerställts samt att utdelningen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncern­ intern försäljning. REDOVISNING AV RÖRELSEGRENAR

Bokföringsnämndens rekommendation BFN R9 tillämpas vid redovisning av nettoomsättning och rörelseresultat per rörelsegren. Rörelse­ grenarna utgörs av de verksamhetsområden som definierats av Göteborgs kommun. VARULAGER

Varulagret är värderat och upptaget till det lägsta

av anskaffningsvärdet enligt den så kallade förstin först-ut principen respektive nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Inkuransrisker har därvid beaktats. Förråd och lager utgörs huvudsakligen av material avsett dels för egen verksamhet, dels för uppförande av egna anlägg­ ningar samt för reparationer och underhåll. UTSLÄPPSRÄTTER

Utsläppsrätter upptas såsom tillgång och förutbetald intäkt tills villkoren för stödet uppfyllts. Intjänandet sker i takt med faktiska utsläpp. Utsläppsrätternas anskaffningsvärde värderas till marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Den förutbetalda intäkten resultatförs under året i takt med att utsläpp kostnadsförs. Intäkt och kostnad redovisas till det värde som utsläppsrätten redovisats till vid tilldelningen alternativt förvärvet. Vid utsläpp uppstår en skuld att leverera in utsläppsrätter som redovisas till vad det uppskattas kosta att reglera åtagandet. Utsläppsrätter som inte erfordras för den egna verksamheten kan avyttras. Vid försäljning av tilldelad utsläppsrätt upptas intäkt och kostnad till det redovisade anskaffningsvärdet. Skillnad mot försäljningspris redovisas som realisationsvinst eller -förlust. Kvarvarande utsläppsrätter har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen i enlighet med lägsta värdets princip och redovisas som varulager. Värdejusteringar redovisas i resultat­ räkningen som råvaror och förnödenheter. ELCERTIFIKAT

År 2003 trädde lagen om elcertifikat (2003:13) i kraft som innebär ett kvotsystem för att främja elproduktion av förnyelsebara energikällor. Lagen ålägger elleverantör som sålt el till el­ användare att införskaffa elcertifikat i proportion till levererad energivolym från förnyelse­bara ener­gikällor. Om kvotplikten inte fullgörs ska den kvotpliktige betala en kvotpliktsavgift till Energimyndigheten. Inköpta elcertifikat, som finns registrerade hos Energimyndigheten, har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erhållna och inköpta elcertifikat

71


FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE – 2018 NOTER

redovisas som varulager på balansdagen. Värdejusteringar redovisas i resultaträkningen som råvaror och förnödenheter. För försåld energi­volym som härrör från förnyelsebar elproduktion har elhandelsföretaget en skyldighet att till Energimyndigheten deklarera elcertifikat motsvarande kvotpliktig levererad volym. Åtagandet på balansdagen har baserats på levererad kvotpliktig volym multplicerad med ett av företaget uppskattat genomsnittligt anskaffningspris vid tidpunkten för deklaration till Energimyndigheten.

lig. Dessa tillgångar har därför delats upp i komponenter, vilka skrivs av separat. Avskrivningar enligt plan beräknas med hänsyn till anläggningstillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar.

KRAFTHANDELSPORTFÖLJ

Förbättringsutgift på annans fastighet

10–20 %

Maskiner och andra tekniska anläggningar

5–33 %

Inventarier, verktyg och installationer

4–33 %

Koncernen (Göteborg Energi Din El AB) är aktiv på energiderivatmarkanden och prissäkrar, inom ramen för bolagets handelspolicy, fram­tida inköpsflöden i den takt leveransavtal tecknas med kund. Vidare förekommer viss begränsad handel som inte har någon koppling till fysiska affärer. Dessa säkrade framtida inköpsflöden utgör bolagets krafthandelsportfölj. Resultateffekter från krafthandelsportföljen redovisas i samma period som de underliggande avtalen löper ut. Dessa derivatinstrument redovisas inte i balansräkningen. Det verkliga värdet framgår av not 37. FORDRINGAR

Fordringar har efter individuell värdering upp­ tagits till belopp varmed de beräknas inflyta. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta som valutasäkras värderas till säkrad kurs. Orealiserade vinster och förluster till följd av skillnader mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde nettoredovisas i rörelseresultatet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar samt tillägg för värdehöjande förbättringsarbeten. Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. För byggnader har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsent-

72

Följande avskrivningssatser tillämpas: Byggnader Byggnad på ofri grund Markanläggningar

Koncernen 1–10 % 10 % 2–10 %

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller -förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som övrig rörelse­intäkt eller övrig rörelsekostnad. Varje balansdag görs bedömning om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


den senaste nedskrivningen har förändrats. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle haft, efter avdrag för avskrivningar, om ingen nedskrivning hade gjorts. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan beräknas med hänsyn till anläggningstillgångens beräknade nyttjande­ period. Utgifter för forskning belastar resultatet när de uppkommer. Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen balanseras som immateriell tillgång om det är sannolikt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen. Under året har inget projekt som uppfyller sådana krav genomförts. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av immateriella anläggningstillgångar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar alternativt inkråmet vid förvärvstillfället. Inom Göteborg Energi-koncernen redovisas goodwill hänförlig till Ale Energi AB och Göteborg Energi Din El AB och skrivs av med 10 procent per år. I samtliga fall betraktas investeringarna som strategiska vilket motiverar den längre avskrivningstiden än 5 år i enlighet med Årsredovisningslagen. Följande avskrivningssatser tillämpas: Balanserade utgifter avseende programvaror Balanserade utgifter avseende utvecklingsarbeten

Koncernen 25–33 % 14 %

Ledningsrättigheter

1%

Hyresrättigheter

5%

Goodwill

10–20 %

Ledningsrättigheter redovisade av Göteborg Energi AB är erhållna på obegränsad tid. Göteborgs Hamn AB och Göteborg Energi AB redovisar hyresrättigheter för bergrum. Bergrummen planeras att utnyttjas för lagring av råolja och kommer då att skrivas av under avtalperioden. Bergrummen kommer kunna nyttjas för upp-

läggning av förorenade muddermassor i framtiden och kvarstående bokfört värde kommer skrivas av under den period som bergrummen kan utnyttjas för detta ändamål. Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det före­ligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer fastställs en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsälj­­nings­värdet. I de fall en tillgångs redovisade värde bedöms överstiga beräknat återvinningsvärde, skrivs tillgången ned till sitt återvin­ ningsvärde. AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

En avsättning definieras som en skuld vilken är oviss till belopp eller den tidpunkt då den skall regleras. Avsättningar redovisas i balansräk­ ningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning redo­visas som ansvarsförbindelse. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning redovisas enligt RedR 4. Inom koncernen finns ett flertal pensionsplaner. Till allra största delen är dessa förmånsbestämda. Ett fåtal är avgiftsbestämda. Koncernen redovisar kostnader för såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Alla pensionsutfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part redovisas som avsättningar i balansräkningen. Den årliga förändringen i pensionsåtagan­den belastar årets resultat. Koncernen har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1. LÅNEKOSTNADER

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilka de hänför sig, utom till den del de inräknas i anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar av betydande värde och med en längre projekttid, i regel överstigande ett års projekttid.

73


NOTER

Vid beräkning av lånekostnad som skall aktiveras, ga värden på tillgångar och skulder. De tempo­ rära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit har genomsnittlig finansieringskostnad på lån genom skillnader mellan bokföringsmässiga och upptagna i investeringssyfte använts. skattemässiga avskrivningar på anläggningstillLEASING gångar, avsättningar och skattemässiga underskott. FINANSIELLA LEASINGAVTAL – LEASEGIVARE Uppskjutna skattefordringar avseende under­ skottsavdrag eller andra framtida skattemässiga Det inom Göteborgs Stadshuskoncernen helägda dotterföretaget Göteborgs Stads Leasing AB avdrag redovisas i den utsträckning det är sanno­ likt att avdraget kan avräknas mot framtida bedriver leasingverksamhet inom koncernen överskott. I koncernbalansräkningen delas obeGöteborgs kommun. Motparten är främst Göteborgs kommuns nämnder, bolag samt kom- skattade reserver upp i uppskjuten skatt och eget kapital. munalförbund men även enheter inom Västra Götalandsregionen är kunder. Samtliga engaKASSAFLÖDESANALYS gemang är att betrakta som finansiella leasing­ engagemang, då de ekonomiska riskerna och för- Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank, månerna som är förknippade med ägandet kortfristiga placeringar samt tillgodohavande på i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. I koncernredovisningen redovisas därför leasing­ koncernkonto hos Göteborgs kommun. inventarierna i enlighet med BFNAR 2012:1 FINANSIELLA INSTRUMENT kap 20, vilket främst innebär att leasinginventarierna omklassificeras från materiella anlägg­ Finansiella instrument som redovisas i balansningstillgångar till finansiella anläggningsräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, tillgångar samt att omklassificering sker av fordringar, rörelseskulder och upplåning. I den ränteintäkter och avskrivningar. mån förlustkontrakt innehas avseende finansiella derivatinstrument för vilka det inte finns någon OPERATIONELLA LEASINGAVTAL säkrad tillgång, skuld eller förväntat kassaflöde – LEASETAGARE redovisas dessa som avsättningar. En finansiell tillgång eller skuld redovisas i balansräkningen Inom Göteborgs Stadshuskoncernen förekommer att leasingtagare leasar tillgångar från en när företaget blir part till instrumentets avtals­ enliga villkor. Ska en skuld betalas inom ett år extern leasinggivare. Samtliga dessa leasingavtal från balansdagen klassificeras den som kortklassificeras som operationella leasingavtal och redovisas i enlighet med BFNAR 2012:1 kap 20. fristig skuld medan skuld som ska betalas senare Leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leaklassificeras som långfristig skuld. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den singperioden. Leasingavtalen avser främst foravtalsenliga rätten till kassaflödet upphör, regdon, datorer och kopieringsmaskiner. leras eller när företaget förlorar kontrollen över INKOMSTSKATTER den. En finansiell skuld, eller en del av en finanRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som siell skuld bokas bort från balansräkningen när skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat justeringar avseende tidigare års aktuella skatt sätt upphör. samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering Finansiella instrument redovisas initialt till av samtliga skatteskulder/skattefordringar sker anskaffningsvärde, vilket motsvarar verkligt till nominellt belopp och görs enligt de skatte­ värde med tillägg av transaktionskostnader. regler och skattesatser som är beslutade eller Långfristiga skulder och fordringar värderas vid som är aviserade och med stor säkerhet kommer första redovisningstillfället till upplupet anskaffatt fastställas. För poster redovisade i resultat­ ningsvärde. räkningen, redo­visas även den sammanhängande Låneutgifter periodiseras som en del i lånets skatte­effekten i resultaträkningen. Skatteeffekter räntekostnad enligt effektivräntemetoden. Med av poster som redovisas direkt mot eget kapital, upplupet anskaffningsvärde avses det belopp redovisas mot eget kapital. till vilket tillgången eller skulden initialt redoviUppskjuten skatt beräknas enligt balansräksades med avdrag för amorteringar, tillägg ningsmetoden på alla temporära skillnader som eller avdrag för ackumulerad periodisering enligt uppkommer mellan redovisade och skattemässieffektivräntemetoden av den initiala skillnaden

74

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


mellan erhållet/betalat belopp och belopp att betala/erhålla på förfallodagen samt med avdrag för nedskrivningar. Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller skulden. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Fordringar och andra värdepappersinnehav som är avsedda för långsiktigt innehav klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen. Nedskrivning sker om bestående värdenedgång konstateras. Placering av överskott sker i värdepapper med mycket hög likviditet och lägsta kreditrisk. KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Fordringar och banktillgodohavanden inom Göteborgs kommun som är avsedda att omsättas inom ett år klassificeras som kortfristiga fordringar och redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen. Reservering för osäkra fordringar sker vid konstaterade behov. KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper vilka lätt kan omsättas till likvida medel och vilka anskaffats för att avyttras inom nära framtid klassificeras som kortfrist­iga placeringar och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde på balansdagen. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Finansiella skulder redovisas till nominellt värde på likviddagen. Upplupen ränta periodiseras och redovisas i finansnettot. FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT

Derivatinstrument används primärt i syfte att erhålla en kostnadseffektiv finansiering och för att hantera respektive eliminera koncernens risk­exponering för fluktuationer i räntenivåer, valuta­kurser och råvarupriser. Värdeförändringarna i den säkrade transaktionen ska motverkas av säkringsinstrumentet. Derivatinstrument redovisas inte i balansräkningen. På balansdagen utestående terminskontrakt, vilka ingåtts för att säkra framtida kommersiella flöden, redovisas i resultatet vid samma tidpunkt som det kommersiella flödet realiseras. För

övriga utestående terminskontrakt vilka inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning görs en marknadsvärdering enligt portföljmetoden. Denna påverkar periodens resultat i sin helhet. Vid värdering av finansiella tillgångar och skulder där det ursprungliga valutaslaget ändrats genom valutaswapavtal beräknas lånebeloppet omräknat till svenska kronor med beaktande av tillswappad valutakurs. Räntederivat, ränteterminer, ränteswappar, FRA-kontrakt och räntetak används i huvudsak för att justera räntebindningstiden. Upplupen intäktsränta och kostnadsränta, netto, periodiseras och resultatförs över löptiden. I syfte att utjämna prisvariationer på oljespotmarknaden och elspotmarknaden och därigenom få en jämn utveckling för koncernens energikostnader används oljederivat, elderivat och naturgas­ derivat. Genom olje- och elderivat prissäkras framtida energiinköp. Vid förfall av derivaten resultatavräknas skillnaden mellan de genomsnittliga spotpriserna under derivatens löptid och derivatens bindningspris. Effekten av derivaten redovisas som kostnad eller intäkt och ger tillsammans med koncernens fysiska energiinköp den faktiska energikostnaden för koncernen. STATLIGA STÖD

Statliga stöd relaterade till anläggningstillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens anskaffningsvärde. Bidrag redovisas som förskott i balansräkningen i det fall villkor som är förknippade med bidraget ännu inte har uppfyllts. Statliga stöd relaterade till anläggningstillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens anskaffningsvärde. Bidrag redovisas som förskott i balansräkningen i det fall villkor som är förknippade med bidraget ännu inte har uppfyllts. Stöd relaterade till resultatet redovisas som en intäktspost under rubriken övriga rörelseintäkter. Villkor förknippade med i resultaträkningen redo­visade statliga bidrag har uppfyllts. Bidrag till utvecklingsprojekt redovisas som övrig rörelse­intäkt till det belopp myndigheten utbetalar efter inlämnad rekvisition. Koncernen erhåller statliga stöd i form av elcertifikat och utsläppsrätter, bidrag från Svenska Kraftnät och Naturvårdsverket, näringsbidrag för finansiering av spårvagnar, bidrag från Tillväxtverket för utvecklingsprojekt samt bidrag från Energimyndigheten för utvecklingsprojekt inom förnyelsebar energi.

75


NOTER

NOT 1 ANTAL ANSTÄLLDA , FÖRDELNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH PERSONALKOSTNADER

OFFENTLIGA BIDRAG

I de fall ingen framtida prestation för att erhålla bidraget krävs, intäktredovisas offentliga bidrag då villkoren för att erhålla bidraget är uppfyllda. Offentliga bidrag värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. REDOVISNINGSPRINCIPER – MODERFÖRETAGET

Endast redovsiningsprinciper som avviker från de som tillämpas i koncernredovisningen. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Utdelningar redovisas som intäkt, även om utdelningen avser ackumulerade vinster innan förvärvstidpunkten. Utdelningen redovisas i normalfallet när behörigt organ fattat beslut om den och den kan beräknas på ett tilförlitligt sätt.

Medelantalet anställda 2018

varav män

2017

varav män

Totalt

14

43 %

14

50 %

Moderbolaget totalt

14

43 %

14

50 %

2018

varav män

2017

varav män

Dotterföretag Totalt i dotterföretag

6 539

63 %

6 558

65 %

Koncernen totalt

6 553

63 %

6 572

65 %

Styrelseledamöter, vd, vice vd och andra ledande befattningshavare, antal 2018

2017

Styrelseledamöter

4

3

Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

5

5

9

8

Styrelseledamöter

4

5

Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

6

6

10

11

102

106

98

99

200

205

166

162

Moderbolaget Kvinnor:

Män:

Koncernen (inkl dotterbolag) Kvinnor: Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

Män: Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

76

128

123

294

285

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Koncernen

Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Totalt Varav pensionskostnad

1)

Moderbolaget

2018

2017

2018

2017

2 755,8

2 686,0

12,7

14,3

1 210,7

1 139,0

6,1

6,6

3 966,5

3 825,0

18,9

20,9

239,8

218,0

1,7

2,1

1) Av koncernens pensionskostnader avser 14,6 (10,5) styrelse, VD och vice VD. Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,5 (0,5) styrelse, VD och vice VD.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse, vd och vice vd samt övriga anställda Koncernen

Styrelse, vd och vice vd (varav tantiem o.d.) Övriga anställda (varav tantiem o.d.) Summa

Moderbolaget

2018

2017

2018

2017

47,2

45,6

1,6

1,6

(–)

(–)

(–)

(–)

2 708,6

2 640,4

11,2

12,8

(–)

(–)

(–)

(–)

2 755,8

2 686,0

12,7

14,3

AVTAL OM PENSIONSFÖRMÅNER OCH AVGÅNGSVEDERLAG

För verkställande direktörer inom Göteborgs Stad regleras anställning och villkor i standard­ avtal gemensamma för samtliga förvaltningsoch bolagschefer inom Göteborgs Stad. Standardavtalen har förändrats i och med nya riktlinjer från kommunfullmäktige, beslutade i september 2015, med tillämplighet på avtal ingångna därefter. Bestämmelserna avseende pensionsförmåner är oförändrade. ”Direktören äger rätt till en premiebestämd tjänstepension på 30 % av ordinarie lön och semesterersättning (månadslönen x 12,2 % på årsbasis). Premiebefrielseförsäkringen skall tecknas inom premieramen. Någon annan tjänstepension skall inte utgå.” Avgångsvederlagens utformning i avtal ingångna efter september 2015 ”Om styrelsen säger upp befattningshavaren från anställningen av annan anledning än sådan som utgör grund för omedelbar hävning utgår efter uppsägningstiden och från anställningens upphörande ett avgångsvederlag motsvarande sex (6) gånger den kontanta månadslönen som gällde vid tid-

punkten för uppsägningen om anställningen är 6 år eller kortare. Har befattningshavaren varit anställd längre än 6 år ska avgångsvederlaget motsvara tolv (12) gånger den kontanta månadslönen som gällde vid tidpunkten för uppsägningen. Avgångsveder­laget utbetalas som ett engångsbelopp. Avgångsveder­laget är inte tjänstepensions- eller semesterlönegrundande.” Avgångsvederlagen utformning i avtal ingångna före september 2015 ”Vid beslut om uppsägning från arbetsgivarens sida utgår utöver lön under uppsägningstiden, enligt ovan, ett avgångsvederlag motsvarande arton (18) månadslöner. Storleken på vederlaget baseras på direktörens senaste månadslön. På avgångsvederlaget betalar staden endast sociala avgifter enligt lag. Avgångsvederlaget skall samordnas och avräknas mot annan inkomst direktören uppbär från anställning eller från egen verksamhet under perioden för avgångsvederlagets utbetalande.” Till styrelsernas ordförande och ledamöter utgår arvode enligt kommunfullmäktiges beslut.

77


NOTER

NOT 3 INTÄKTERNAS FÖRDELNING

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT PER RÖRELSEGREN

Koncernen Koncernens totala intäkter på 18 988,1 (18 532,6) fördelas på följande intäktsslag:

2018

2017

812,3

804,0

Varuförsäljning

30%

28%

Fritid och kultur

1 664,0

1 669,4

Tjänsteuppdrag

29%

29%

Teknisk försörjning

40%

41%

Koncernen Nettoomsättning per rörelsegren Näringsliv

2018

7 807,4

7 183,3

Hyresintäkter

Trafik

1 384,5

1 386,8

Entreprenadkontrakt

Fastigheter

7 254,6

7 074,6

Övrig verksamhet Koncernintern eliminering Summa

887,6

894,7

–1 716,3

–1 777,9

18 094,1

17 234,9

Rörelseresultat per rörelsegren 2018

2017

Övriga intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Summa

2017

1%

1%

0%

0%

0%

1%

100%

100%

Moderbolagets intäkter är till 96 % (96) koncerninterna och avser koncerngemensamma funktioner.

Koncernen Rörelseresultat per rörelsegren 237,7

210,1

Fritid och kultur

Näringsliv

–210,0

–221,1

Teknisk försörjning

908,6

824,2

50,0

48,1

1 206,0

1 140,6

Övrig verksamhet

23,8

39,9

Koncernintern eliminering

25,4

118,0

2 241,5

2 159,8

Trafik Fastigheter

Summa

Bolag i respektive rörelsegren:

Näringsliv: Göteborgs Hamn AB och Business Region Göteborg AB Fritid och kultur: Liseberg AB, Göteborgs Stadsteater AB, Got Event AB, Göteborg & Co AB och Grefab AB Teknisk försörjning: Göteborg Energi AB, Gryaab AB och Renova AB Trafik: Göteborgs Spårvägar AB Fastigheter: Higab AB och Förvaltnings AB Framtiden Övrig verksamhet: Försäkrings AB Göta Lejon, Göteborgs Stads Leasing AB, Göteborgs Stads Upphandlings AB, Boplats Göteborg AB och Göteborgs Stadshus AB.

NOT 4 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget

Revisionsuppdrag 2018

2017

2018

2017

Koncernen Ernst & Young AB

4,6

4,4

0,4

0,5

PwC

3,8

3,6

0,3

1,0

Göteborgs Stad Stadsrevisionen

3,9

3,8

0,1

0,1

12,2

11,7

0,8

1,7

0,2

0,2

0,1

0,1

0,3

0,3

Summa Moderbolaget Ernst & Young AB Göteborgs Stad Stadsrevisionen Summa

Skatterådgivning 2018

2017

Övriga tjänster 2018

2017

0,4

0,2

Koncernen Deloitte AB Ernst & Young AB KPMG PwC Göteborgs Stad Stadsrevisionen Summa

78

0,3

0,5

1,1

0,0

0,2

0,1

0,2

2,4

0,1

0,3

0,0

0,0

0,6

0,9

1,7

2,7

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 5 LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING 2018

NOT 6 FINANSIELLA LEASINGAVTAL 2017

Koncernen

Koncernen

Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal

Fordringar avseende finansiell leasing uppgår totalt till

Räkenskapsårets betalda leasingavgifter

331,2

389,5

Avtalade framtida leasingavgifter Förfallotidpunkt, inom ett år

173,6

172,1

Förfallotidpunkt, två till fem år

586,1

574,4

Förfallotidpunkt, senare än fem år

4 066,4

619,4

Tillgångar som leasas är huvudsakligen spårvagnar, bilar, kopieringsmaskiner samt datorer.

2018

2017

831,8

1 046,6

Hela fordran utgörs av fordringar avseende finansiella leasingavtal inom koncernen Göteborgs kommun. Framtida betalningar avseende finansiella leasingavtal uppgår per år till: Förfallotidpunkt, inom ett år

460,3

449,3

Förfallotidpunkt, två till fem år

926,1

908,9

Förfallotidpunkt, senare än fem år

615,0

620,9

Avgår ej intjänade finansiella intäkter

-80,0

-66,0

1 921,4

1 913,1

Bruttoinvestering

2 389,4

2 337,0

Nuvärdet av fordringar avseende framtida minimileaseavgifter

2 001,4

1 979,1

Summa

NOT 7 AVSKRIVNINGAR, NEDSKRIVNINGAR OCH ÅTERFÖRINGAR AV NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2018

2017

–32,4

–56,6

Koncernen Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Hyresrätter och liknande rättigheter Goodwill Byggnader och markanläggningar

–1,7

–1,9

–5,9

–13,9

–1 570,4

–1 480,4

Maskiner och andra tekniska anläggningar

–760,9

–857,5

Inventarier, verktyg och installationer

–270,9

–262,5

Framtida pågående nyanläggning Summa

–249,1

–150,0

–2 891,3

–2 822,7

79


NOTER

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG OCH KONCERNBIDRAG

2018

2017

Rearesultat vid försäljning av koncernföretag

113,8

Summa

113,8

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2018

2017

Nedskrivningar

–1,0

–0,8

Realisationsresultat försäljning koncernföretag

–3,0

Summa

–4,0

–0,8

Koncernen

Koncernen

Rearesultat föregående år avser försäljning inom Göteborg Energi AB. Moderbolaget Erhållen utdelning Nedskrivning av andelar i koncernföretag Summa

229,8

14,6

–530,1

–335,9

–300,3

–321,3

200,2

23,1

14,6

6,5

229,8

14,6

–45,1

–41,9

Specifikation av anteciperad utdelning Göteborgs Spårvägar AB Göteborg & Co AB Göteborgs Hamn AB Summa

2018

Got Event AB Göteborgs Stadsteater AB Göteborgs Spårvägar AB Göteborg & Co AB Summa

–181,7

–187,4

–108,7

–106,6

–181,2

–13,5

–530,1

–335,9

Ränteintäkter, Göteborgs kommun

3,5

3,1

Ränteintäkter, externt

12,0

5,7

Summa

15,5

8,8

797,9

410,0

Göteborgs Spårvägar AB

11,3

Göteborg & Co AB

18,2

Förvaltnings AB Framtiden

568,3

336,0

Göteborgs Hamn AB

104,0

155,2

43,8

166,9

137,7

5,9

46,0

90,0

1 726,9

1 164,3

Göteborg & Co AB

–13,9

Summa

–13,9

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB Higab AB Göteborgs Stadsteater AB Göteborgs Stads Leasing AB Summa

NOT 11 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2018

2017

–356,4

–369,5

–318,1

–352,6

–0,3

–3,0

–674,8

–725,2

Koncernen Räntekostnader, Göteborgs kommun Räntekostnader, externt

Specifikation av erhållna koncernbidrag Göteborg Energi AB

2017

Koncernen

Specifikation av nedskrivning av andelar i koncernföretag: Business Region Göteborg AB

NOT 10 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

Övrigt Summa

Lånekostnader som har aktiverats i Göteborgs Stadshuskoncernen under 2018 uppgår till 43,8 (22,6). Moderbolaget Räntekostnader, Göteborgs kommun Räntekostnader, externt Summa

–8,8

–7,1

–17,4

–21,1

–26,2

–28,2

Specifikation av lämnade koncernbidrag

80

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 12 SK ATTER

2018

2017

Koncernen

Uppskjuten skatt Summa

2018-12-31 2017-12-31 Koncernen

Skatt på årets resultat Aktuell skatt

NOT 13 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN

Ackumulerade anskaffningsvärden –243,5

–150,5

Vid årets början

98,3

–120,0

Årets aktiveringar

–270,5

Avyttringar och utrangeringar

–145,2

Omklassificeringar Skillnad mellan redovisad skattekostnad/-intäkt och skattekostnad/-intäkt baserad på gällande skattesats: Redovisat resultat före skatt

1 578,1

1 442,6

Skatt enligt gällande skattesats 22,0 %

–347,2

–317,4

Justering av skatt avseende tidigare år Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt avskrivning på goodwill Effekt av ändrad skattesats från 22 % till 21,4 % respektive 20,6 %

23,2

–92,0

–51,4

115,0

89,0

–1,3

-3,0

178,4

9,9

–10,8

Summa

–145,2

–270,5

Övrigt

Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

Planenligt restvärde vid årets slut

1)

706,7

13,0

0,7

–36,1

–68,8

3,7

13,3

632,5

651,9

–582,8

–594,6

33,0

68,4

–32,4

–56,6

–582,3

–582,8

50,3

69,1

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

–8,1

651,9

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser främst Göteborg Energi AB:s egenutvecklade programvaror samt tillgångar främst avseende fastighetssystem, intranät och diarieoch ärendehanteringssystem inom Förvaltnings AB Framtiden.

1) Avser till största delen ej tidigare beaktade uppskjutna skatter.

Moderbolaget Skatt på årets resultat Aktuell skatt

–221,1

–130,9

Summa

–221,1

–130,9

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats: Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0 % Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej avdragsgilla nedskrivningar

1 046,9

610,7

–231,3

–134,4

–0,5

–0,2

–39,9

–0,3

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter – utdelningar – underskottsavdrag Summa

50,6

3,2

0,7

–221,1

–130,9

81


NOTER

NOT 14 HYRESRÄTTER OCH LIKNANDE RÄTTIGHETER

NOT 15 GOODWILL 2018-12-31 2017-12-31

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början

122,8

121,1

Avyttringar och utrangeringar

–0,4

7,4

1,7

129,8

122,8

–47,3

–46,5

0,3

Omklassificeringar

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

2018-12-31 2017-12-31 Koncernen Vid årets början Avyttringar och utrangeringar

1,0

–1,7

–1,9

–48,8

–47,3

0,0

–2,3

2,3

0,0

0,0

81,0

75,4

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Avyttringar och utrangeringar

Omklassificeringar

Planenligt restvärde vid årets slut

–4,8

291,6

291,6

–230,1

–221,0

–5,9

–13,9

4,8

–235,9

–230,1

–54,2

–54,2

–54,2

–54,2

1,5

7,4

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

296,4

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

291,6

Planenligt restvärde vid årets slut

Koncernens goodwill är främst hänförlig till Göteborg Energi AB:s förvärv av Göteborg Energi Din El AB och Ale Energi AB.

Avser ledningsrätter och bergrum redovisade av Göteborg Energi AB samt hyresrätt för bergrum redovisad av Göteborgs Hamn AB.

NOT 16 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE IMMATERIELLA ANLÄGG- NINGSTILLGÅNGAR 2018-12-31 2017-12-31 Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

20,4

27,4

Årets aktiveringar

5,1

23,1

Omklassificeringar

–11,5

–30,1

Planenligt restvärde vid årets slut

14,0

20,4

Omklassificering har till största delen skett mellan pågående ny­anläggningar och förskott avseende immateriella anläggnings­ tillgångar till balanserade utgifter för utvecklingsarbeten.

82

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 17 BYGGNADER, MARK OCH MARK ANLÄGGNINGAR

NOT 18 MASKINER OCH ANDRA TEKNISK A ANLÄGGNINGAR

2018-12-31 2017-12-31 Koncernen

Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets aktiveringar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Ackumulerade anskaffningsvärden 60 982,5

59 076,8

34,6

637,5

–199,8

–277,5

Avyttringar och utrangeringar

2 005,6

1 545,7

Omklassificeringar

62 823,0

60 982,5

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på uppskrivet belopp

–22 436,1

–21 183,6

106,7

126,9

35,8

13,4

–1 444,0

–1 392,8

–23 737,5

–22 436,1

3 387,8

3 446,7

–0,1

–4,1

–13,5

–55,4

–54,9

3 318,7

3 387,8

Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

–895,1

–932,5

16,4

22,0

37,2

Periodens återföring av nedskrivningar

1,7

6,2

Årets nedskrivningar

–67,3

–22,4

–938,7

–895,1

41 465,5

41 039,0

Planenligt restvärde vid årets slut

Årets aktiveringar

Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

23 509,5

24 031,0

76,8

88,5

–260,9

–298,7

556,2

–311,2

23 881,6

23 509,5

–12 731,7

–12 419,0

189,7

200,5

–0,2

290,8

–760,9

–804,0

–13 303,0

–12 731,7

–1 329,6

–1 391,1

7,5

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets nedskrivningar

Planenligt restvärde vid årets slut

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

Vid årets början

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ackumulerade uppskrivningar Vid årets början

2018-12-31 2017-12-31

0,2

107,6

–53,4

–1 329,4

–1 329,6

9 249,3

9 448,3

Omklassificeringar avser Göteborg Energikoncernens och Renovakoncernens färdigställande av pågående nyanläggningar. Föregående års nedskrivningar avser till största delen vindkraftsanläggningar inom Göteborg Energikoncernen.

Årets aktiveringar består till stor del av projekt inom Framtidenkoncernen. Årets omklassificeringar avser främst Framtidenkoncernen och Higab­ koncernen som färdigställt pågående projekt. Avyttringar avser främst försäljning inom Älvstrandenkoncernen samt Framtidenkoncernen. Koncernen innehar ett stort antal fastigheter av olika karaktär. Förvaltningsfastigheter som innehas för att generera intäkter eller värdestegring finns i Framtidenkoncernen och Higabkoncernen. Marknadsvärde på dessa fastigheter uppgår till 119 mdr (110). Redovisat värde på dessa fastigheter vid årets utgång uppgått till 38 470 mnkr (37 186). Koncernens fastighetsbestånd internvärderas årligen. Den interna värderingsmodellen är en kassaflödesmetod som bygger på fastigheternas förväntade kassaflöde och restvärde. I kassaflödet ingår intäkter enligt kontrakt samt bedömda kostnader. Antaganden görs om inflation, hyror, drift- och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Driftsnettot uttrycks i nominella termer och diskonteras med en kalkylränta som baseras på marknadens avkastningskrav. Ett antal fastigheter värderas av externa värderingsinstitut.

83


NOTER

NOT 19 INVENTARIER, VERKT YG OCH INSTALLATIONER 2018-12-31 2017-12-31

NOT 20 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2018-12-31 2017-12-31

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets aktiveringar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Koncernen 6 465,0

6 225,2

631,2

452,5

–194,0

–254,9

219,8

42,2

7 122,1

6 465,0

Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

Vid årets början

4 302,4

3 068,9

Årets aktiveringar

4 678,6

3 925,0

Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Periodens nedskrivningar

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

Ackumulerade anskaffningsvärden

Planenligt restvärde vid årets slut –3 321,7

–3 099,5

147,7

44,1

17,3

–4,0

–270,9

–262,3

–3 427,6

–3 321,7

–2,1

–73,5

–2 887,8

–2 468,1

–249,1

–150,0

5 842,0

4 302,4

Årets aktiveringar är främst hänförliga till Göteborg Energi AB, Förvaltnings AB Framtiden samt Higab ABs pågående nyanläggningar. Omklassificeringar avser omklassificering till färdigställda anläggningstillgångar i Göteborg Energi AB, Förvaltnings AB Framtiden och Higab AB.

Ackumulerade nedskrivningar –80,9

–80,7

Årets nedskrivningar

Vid årets början

–0,7

Årets återföring av nedskrivningar

0,5

Planenligt restvärde vid årets slut

–80,9

–80,9

3 613,6

3 062,4

NOT 21 ACKUMULERADE AKTIVERADE LÅNE KOSTNADER IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2018-12-31 2017-12-31 Koncernen

Årets aktiveringar utgörs främst av införskaffning av fordon inom Göteborgs Stads Leasing AB, av inventarier i Göteborgs Hamn AB samt inom Liseberg AB. Omklassificeringarna utgörs främst av leasingobjekt i Göteborgs Stads Leasing AB.

Inventarier, verktyg och installationer Maskiner och andra tekniska anläggningar

Moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

0,7

0,7

0,7

0,7

Vid årets början

–0,2

–0,1

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

–0,2

–0,1

–0,4

–0,2

0,3

0,4

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Planenligt restvärde vid årets slut

84

3,5

3,5

85,8

85,8

Byggnader, mark och markanläggningar

387,5

343,7

Summa

476,8

433,0

Räntesats vid fastställande av belopp för lånekostnader som aktiverats uppgår till 2 % (2 %).

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 22 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

2018-12-31

2017-12-31

20 844,5

19 977,0

6,1

Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Förvärv Avyttring

–212,3

–2,5

1 721,6

870,0

22 359,9

20 844,5

–4 568,9

–4 233,0

–530,1

–335,9

–5 099,0

–4 568,9

17 260,9

16 275,5

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB

0,1

Boplats Göteborg AB

6,0

6,1

Förändring koncernstruktur Lämnade aktieägartillskott/koncernbidrag

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar

Summa Specifikation förvärv av dotterföretag

Specifikation av lämnade aktieägartillskott / koncernbidrag Business Region Göteborg AB Göteborg Energi AB Göteborgs Spårvägar AB

45,7

45,7

469,0

106,0

8,8

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB

360,9

Göteborg & Co AB

303,9

331,4

48,3

Göteborgs Hamn AB Higab AB Förvaltnings AB Framtiden

98,9

67,7

443,3

262,1

1 721,6

870,0

–45,1

–41,9

Specifikation av årets nedskrivningar Business Region Göteborg AB Göteborgs Spårvägar AB Göteborgs & Co AB

–181,2

–303,9

–294,0

–530,1

–335,9

85


NOTER

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Antal andelar

Andel i % 1)

Dotterföretag / Org nr / Säte Göteborg Energi AB, 556362-6794, Göteborg

400

Göteborg Energi Nät AB, 556379-2729, Göteborg

100,0

Göteborg Energi Gasnät AB, 556029-2202, Göteborg

100,0

Göteborg Energi Din El AB, 556572-4696, Göteborg

100,0

Sörred Energi AB, 556618-8651, Göteborg

100,0

Göteborg Energi Backa AB, 556550-2043, Göteborg

100,0

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB, 559161-0190, Göteborg

500

100,0

Göteborgs Spårvägar AB, 556353-3412, Göteborg

2)

100,0

GS Buss AB, 556771-4380, Göteborg

2)

100,0

GS Trafikantservice AB, 556771-2251, Göteborg

2)

100,0 98 000

100,0

Älvstranden Utveckling AB, 556659-7117, Göteborg

100,0

– Norra Älvstranden Utveckling AB, 556001-3574, Göteborg

100,0

– Södra Älvstranden Utveckling AB, 556658-6805, Göteborg

100,0

Fastighets AB Rantorget, 556772-3654, Göteborg

100,0

Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, 556082-4897, Göteborg

100,0

Göteborgs Stads Parkerings AB, 556119-4878, Göteborg

100,0

Försäkrings AB Göta Lejon, 516401-8185, Göteborg Göteborgs Stads Upphandlings AB, 556070-5054, Göteborg Business Region Göteborg AB, 556439-5878, Göteborg Göteborgs Stads Leasing AB, 556442-1716, Göteborg Göteborgs Hamn AB, 556008-2553, Göteborg

1 450

100,0

2 263,7

1 794,7

360,9 393,3

1 655,5

1 556,6

156,0

156,0

50 000

100,0

9,7

9,7

100

100,0

65,7

65,1

30

100,0

165,0

165,0

2 240 000

100,0

1 487,9

1 487,9

Göteborgs Stuveri AB, 556284-3614, Göteborg

100,0

Scandinavian Distripoint AB, 556206-1654, Göteborg

100,0

–Arendal Holding AB, 556711-0365, Göteborg

2017

91,0

Göteborg Energi Gothnet AB, 556406-4748, Göteborg

Higab AB, 556104-8587, Göteborg

2018

100,0

Ale Fjärrvärme AB, 556014-0978, Ale

86

100,0

Bokfört värde

100,0

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag fortsättning Antal andelar

Andel i % 1)

Dotterföretag / Org nr / Säte Förvaltnings AB Framtiden, 556012-6012, Göteborg

100 000

100,0

Bostads AB Poseidon, 556120-3398, Göteborg

100,0

Göteborgs stads bostadsaktiebolag,556046-8562, Göteborg

100,0

Familjebostäder i Göteborg AB, 556114-3941, Göteborg

100,0

Gårdstensbostäder AB, 556536-0277, Göteborg

100,0

Göteborgs Egnahems AB, 556095-3829, Göteborg

100,0

Bygga Hem i Göteborg AB, 556643-7934, Göteborg

100,0

Framtiden Byggutveckling AB, 556731-5170, Göteborg

100,0

Störningsjouren i Göteborg AB, 556657-1443, Göteborg

100,0

Göteborg & Co AB, 556428-0369, Göteborg

3)

30 000

100,0

Got Event AB, 556015-9823, Göteborg

100,0

Liseberg AB, 556023-6811, Göteborg

100,0

Göteborgs Stadsteater AB, 556016-7875, Göteborg Boplats Göteborg AB, 556467-7390, Göteborg Gryaab AB, 556137-2177, Göteborg Renova AB, 556108-3337, Göteborg

2017

9 683,6

9 240,4

1 055,4

1 055,4

700

100,0

7,8

1,7

6 500

71,4

45,1

45,1

85,0

292,2

292,2

12,4

12,4

17 260,9

16 275,5

143 362

100,0

Fastighetsaktiebolaget Rödingen, 556051-2096, Göteborg

100,0

ungälvs Transporttjänst AB i likvidation, 556109-1462, K Kungälv

100,0

Summa

2018

99,9

Renova Miljö AB, 556946-0321, Göteborg

Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, 556185-4109, Göteborg

Bokfört värde

1 200

80,0

1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. 2) Bolagen har under året avyttrats avyttrats till det nya bolaget Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB. 3) Göteborg & Co Träffpunkt AB fusionerades under förra året med Göteborg & Co Kommunintressent AB, därefter namnändrades bolaget till Göteborg & Co AB.

87


NOTER

Koncernbidrag och aktieägartillskott som Göteborgs Stadshus AB erhållit/lämnat år 2018 (2017) (mnkr):

Erhållit aktieägartillskott från

Lämnat aktieägartillskott till

Erhållit koncernbidrag från

Lämnat koncernbidrag till

Göteborg Energi AB

469,0 (106,0)

797,9 (410,0)

Göteborgs Hamn AB

– (48,3)

104,0 (155,2)

Higab AB

98,9 (67,7)

166,9 (137,7)

Bolag

Förvaltnings AB Framtiden

443,3 (262,1)

568,3 (336,0)

Göteborg & Co AB

– (37,4)

– (24,1)

317,8 (294,0)

Göteborgs Spårvägar AB

– (8,8)

– (11,3)

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB

360,9 (-)

43,8 (-)

Business Region Göteborg AB

5,0 (5,0)

40,7 (40,7)

Göteborgs Stads Leasing AB

46,0 (90,0)

Göteborgs Stad

5,0 (5,0)

Summa

5,0 (5,0)

1 377,1 (535,3)

1 726,9 (1 164,3)

358,5 (334,7)

NOT 23 FORDRINGAR INOM GÖTEBORGS KOMMUN

2018-12-31

2017-12-31

1 107,8

1 099,2

11,7

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar

–217,8

–3,1

Summa

890,0

1 107,8

Fordringar inom Göteborgs kommun avser främst fordringar avseende finansiella leasingavtal om 831,8 (1 046,6).

88

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 24 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Specifikation av koncernens innehav av andelar i intresseföretag Kapitalandel % / röstandel % 1)

2018-12-31

46 %

9,5

10,8

Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg

23,9 %/42,9 %

2,0

1,9

Johanneberg Science Park AB, 556790-3108, Göteborg

40,8 %/48,8 %

3,1

2,1

22,9 %

1,1

2,0

49 %

9,8

8,9

25,5

25,8

Intresseföretag / org nr, säte

2017-12-31

Göteborg Energi AB Västanvind Vindkraftskooperativ ek förening, 769621-9141, Göteborg

Business Region Göteborg AB

Sahlgrenska Science Park AB, 556547-7832, Göteborg Göteborgs Tekniska College AB, 556570-6768, Göteborg Summa Specifikation av andelar i intresseföretags resultat: Göteborg Energi AB Västanvind Vindkraftskooperativ ek förening, 769621-9141, Göteborg

–1,2

Business Region Göteborg AB Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg

–5,1

–5,1

Johanneberg Science Park AB, 556790-3108, Göteborg

–4,6

–4,8

Sahlgrenska Science Park AB, 556547-7832, Göteborg

–2,0

–1,7

0,5

1,2

–12,6

–10,4

Göteborgs Tekniska College AB, 556570-6768, Göteborg Summa 1) Ä garandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

89


NOTER

NOT 25 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 2018-12-31

2017-12-31

Koncernen Vid årets början Tillkommande tillgångar Omklassificeringar

Summa

Koncernen 2018

26,8

9,6

2,7

17,2

–0,2

29,3

26,8

29,3

26,8

Koncernen 2017

Marknadsvärde eller motsv

Bokfört värde

Marknadsvärde eller motsv

Bokfört värde

Ej noterade andelar

29,3

26,8

Summa

29,3

26,8

Specifikation av värdepapper

Långfristiga värdepappersinnehav utgörs av värdepapper med hög kreditvärdighet och i enlighet med fastställda limiter. Placeringarna görs i syfte att innehas till förfall. Nedskrivning görs om bestående värdenedgång konstateras.

NOT 26 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

2018-12-31

2017-12-31

Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Omklassificeringar Summa

69,4

60,7

Förutbetalda energiskatter

2017-12-31

4,0

9,5

3,6

6,3

–26,0

–13,1

Förutbetalda kostnader avseende försäkringspremier

3,9

1,1

1,7

15,5

Förutbetalda hyreskostnader

12,9

20,7

48,7

69,4

Övriga förutbetalda kostnader

27,1

130,7

593,3

499,8

Upplupna intäkter avseende servicekontrakt

19,0

Upplupna skadeersättningar

18,3

51,1

Upplupna hyresintäkter

9,3

16,1

Upplupna ränteintäkter

0,8

0,6

Upplupna intäkter avseende energi- och nätavgifter

Upplupna intäkter ej fakturerade projekt Övriga upplupna intäkter Summa

90

2018-12-31 Koncernen

Koncernen Vid årets början

NOT 27 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

4,2

4,7

38,6

13,9

712,4

767,4

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 28 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER 2018-12-31

NOT 29 UPPSKJUTNA SK ATTER

2017-12-31

Koncernen 850,2

Summa

846,9

850,2

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelsers förändring över året

Återförda belopp Förändring nuvärde Summa

0,0

0,1

Skattemässiga överavskrivningar anläggningstillgångar

31,6

46,5

Nedskrivningar av anläggningstillgångar

Koncernen

Ianspråktagna belopp

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Uppskjutna skattefordringar 846,9

Tillkommande avsättningar

2017-12-31

Koncernen

Pensioner och liknande förpliktelser

Vid årets början

2018-12-31

850,2

883,6

45,0

30,3

–49,0

–48,5

2,6

–12,8

–2,0

–2,4

846,9

850,2

2,9

8,4

28,0

30,2

7,3

4,8

69,9

90,0

3 487,8

3 639,3

28,9

22,6

Summa

3 516,6

3 662,0

Uppskjutna skatteskulder, netto vid årets slut

3 446,7

3 572,0

Övriga avsättningar Övriga temporära skillnader Summa Uppskjutna skatteskulder Anläggningstillgångar Övriga temporära skillnader

Uppskjutna skatteskulders förändring över året Koncernen Vid årets början

3 572,0

3 506,6

Tillkommande avsättningar

170,6

57,8

Ianspråktagna belopp

-114,4

Återförda ej utnyttjade belopp

-111,7

Omklassificering

-27,7

34,0

Upplösning Summa

-42,1

-26,5

3 446,7

3 572,0

Uppskjuten skatt som förväntas realiseras under åren 2019–2020 värderas till 21,4 % medan övriga uppskjutna skatter värderas till 20,6 % i enlighet med beslut om kommande sänkningar av bolagsskatten.

91


NOTER

NOT 30 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

2018-12-31

NOT 31 ÖVRIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT, LÅNGFRISTIGA

2017-12-31

1)

57,5

57,4

Avsättning för återställning deponier

2)

45,5

48,4

Avsättning för övriga omstruktureringar

3)

2,5

1,2

Garantiåtaganden

4)

88,5

114,9

Avsättning Västra Eriksberg

5)

32,2

45,3

Moderbolaget

Avsättning Kvillebäcken

6)

25,0

29,2

Avsättning Stora Torp

7)

28,0

33,7

Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen

Avsättning Lindholmshamnen

8)

115,0

135,2

Avsättning andra byggprojekt

9)

36,7

13,2

Avsättning för konkurrensskadeavgift samt ev skadestånd 10)

8,0

8,0

95,4

124,2

13,1

14,0

547,3

624,7

Summa

11)

Ianspråktagna belopp Återförda ej utnyttjade belopp Omklassificering Summa

Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Summa

Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen

2 992,0

3 575,0

2 992,0

2 134,0

1 526,0

2 134,0

1 526,0

10 964,5

10 548,8

16 713,0

14 683,0

27 677,5

25 231,8

Skulder till Göteborgs kommun Koncernen Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Summa

Koncernen Tillkommande avsättningar

Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen

Summa

Övriga avsättningars förändring över året Vid årets början

3 575,0

Koncernen

Avsättning framtida miljöåtgärder

Övrigt

2017-12-31

Skulder till kreditinstitut

Koncernen

Avsättning för försäkringstekniska åtaganden

2018-12-31

624,7

770,9

87,2

108,5

–162,0

–257,1

–2,6

–0,3

2,8

547,3

624,7

Finansiella skulder redovisas till nominella belopp på likviddagen. Räntekostnader periodiseras och resultatförs över löptiden. Den genomsnittliga återstående löptiden på de långa krediterna skall ligga i intervallet 3–15 år. Vid planering av bolagens refinansieringsrisk skall en tidsmässig spridning av låneförfall eftersträvas. Ränterisker hanteras genom att räntan binds under viss tid, samtidigt som viss del av upplåningsbehovet har en kortfristig räntebindningstid. I samband med finansiering i utländsk valuta elimineras all valutarisk med hjälp av valutaterminer och valutaswapar.

1) Avsättning för miljörelaterade avsättningar i Göteborg Energi­ koncernen avser återställande av mark och andra förpliktelser förknippade med koncernens verksamhet. Avsättningen beräknas resultera i utbetalningar under den kommande 5-årsperioden. Liseberg AB har redovisat avsättning avseende förorenad mark i ett dotterbolag. 2) Avser återställande av mudderdeponi Torsviken som beräknas genomföras under 2016–2019 samt avsättning för återställande av deponier inom Renova AB. 3) Beloppet avser till största delen omstrukturering inom Göteborgs Spårvägar AB. 4) Beloppet avser till största delen avsättning till garantiåtagande avseende enstegstätade putsfasader inom Förvaltnings AB Framtiden. Under året har inga ytterligare avsättningar gjorts gällande putsfasader. 5–9) Beloppen avser framtida åtaganden i byggprojekt inom Älvstranden Utveckling AB. 10) Beloppet avser konkurrensskadeavgift och eventuellt skadeståndsanspråk inom Göteborg Energikoncernen. 11) Beloppet avser framför allt kostnader för oreglerade skador inom Försäkrings AB Göta Lejon.

92

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


NOT 32 ÖVRIGA SKULDER, LÅNGFRISTIGA

2018-12-31

NOT 34 STÄLLDA SÄKERHETER

2017-12-31

Koncernen

2018-12-31

2017-12-31

3,5

3,3

Koncernen För egna skulder och avsättningar

Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen

99,1

100,2

Summa

99,1

100,2

Avseende långfristig skuld till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar

2)

SUMMA

13,4

13,4

16,9

16,7

Ställda säkerheter – för övriga engagemang

NOT 33 UPPLUPNA SKULDER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2018-12-31

2017-12-31

Övriga ställda säkerheter, spärrade medel

3)

250,0

262,5

Övriga ställda säkerheter

1)

113,7

300,6

363,7

563,1

380,6

579,8

Koncernen Upplupna kostnader för råvaror och bränsleskatter

503,0

267,8

Upplupna lönekostnader samt sociala avgifter

382,4

355,2

Upplupna räntekostnader

106,9

113,2

Upplupna kostnader oreglerade skador

3,7

3,3

Upplupna transiteringskostnader

20,5

18,5

Upplupna kostnader för material och tjänster

99,2

86,4

Upplupna entreprenadkostnader

16,6

22,8

Upplupna fastighetskostnader

47,2

47,1

Upplupna investeringskostnader

55,6

22,9

Upplupna kostnader för avtalspensioner Upplupna energikostnader

4,5

4,9

27,3

29,9

Övriga upplupna kostnader

340,5

267,1

Förutbetalda hyresintäkter

596,0

596,1

Förutbetalda reklam- och logeintäkter

4,3

3,8

Fakturering i förskott

6,6

6,9

265,1

207,8

2 479,5

2 053,8

Övriga förutbetalda intäkter SUMMA

SUMMA STÄLLDA SÄKERHETER – KONCERNEN

1) Avser bland annat pantsatta bankkonton för handel med elterminer och elcertifikat till förmån för Nasdaq Commodities om 68 mnkr (264) och säkerhet till förmån för Svenska Kraftnäts intressebolag eSett Oy om 40 mnkr (0). Dessutom finns bankgarantier för entreprenader i Renova 0 mnkr (13) samt Göteborgs Spårvägar 1 mnkr (1). 2) Företagsinteckningar i eget förvar uppgår till 53 mnkr (53). 3) Avser spärrade medel i Försäkrings AB Göta Lejon.

93


NOTER

NOT 35 EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH ÖVRIGA SK YLDIGHETER 2018-12-31

2017-12-31

Koncernen Eventualförpliktelser 46,2

49,8

Pensionsförpliktelser utöver vad som upptagits bland skulder eller avsättningar

Bankgarantier

6,6

6,6

Garantiåtaganden, FPG/PRI

5,7

5,5

108,4

107,1

166,9

169,0

Övriga ansvarsförbindelser

1)

2)

Summa

1) Avser till största delen bankgarantier till förmån för Skatteverket och Världsbankens utsläppsrättsfond samt till Nord Pool Spot om MEUR 4 (4) motsvarande 41 mnkr (39). 2) I beloppet ingår uppskov med stämpelskatt om 63 mnkr (62) inom Förvaltnings AB Framtiden och Higab AB. I beloppet ingår också aktieägartillskott med återbetalningsskyldighet på 20 mnkr (20), åtagande för avfallsdeponi på 13 mnkr (13) inom Renovakoncernen samt åtagande mot Fastigo om 10 mnkr (9).

NOT 36 FINANSIELLA INSTRUMENT

Koncernen Göteborgs Stadshus AB:s verksamhet är utsatt för olika slags finansiella risker. Koncernen och respektive dotterföretag har fin­ansiella riktlinjer som definierar valuta-, ränte-, kredit-, pris-, och likviditetsrisker och fastställer ansvar och befogenheter för hanteringen av dessa risker. De finansiella riktlinjerna uttrycker syftet att eliminera eller minimera risker. Under år 2018 har derivatinstrument använts för att hantera ränteriskexponering, prisrisk­expo­nering och för eliminering av valuta­risker vid finansiering i utländsk valuta. De olika typerna av instrument som har använts hos koncernföretagen är valutaterminskontrakt, valuta- och ränte­swappar, räntetak samt olje- och elderivat.

94

Per balansdagen 2018-12-31 har inga utestående derivatinstrument bokförts och redovisats i balansräkningen. Verkligt värde har baserats på erhållna marknadsnoteringar per balansdagen. Verkligt värde har beräknats som de kostnader/intäkter som uppstått om kontrakten stängts på balansdagen. Verkligt värde för ej redovisade kontrakt enligt nedan har baserats på erhållna marknadsnoteringar på balansdagen. En sammanfattning av koncernens utestående finansiella derivatinstrument per 2018-12-31 redovisas nedan. Det sammanlagda verkliga värdet på derivaten uppgick till –268 mnkr (–792).

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Finansiella derivatinstrument 2018-12-31

Koncernen 2018

Koncernen 2017

Nominellt belopp

Verkligt värde 1)

Genomsnittlig löptid, år

Ränteswappar

20 760,0

–668,5

2,3

Summa räntederivat

20 760,0

–668,5

Valutaswappar

888,2

27,4

Summa valutaderivat

888,2

27,4

mnkr

Nominellt belopp

Verkligt värde1)

Genomsnittlig löptid, år

20 860,0

–942,8

2,6

20 860,0

–942,8

1 030,5

27,0

1 030,5

27,0

Räntederivat

Valutaderivat 3,0

2,2

Råvaruprisderivat Elderivat2)

1 046,7

373,5

1 154,2

124,1

Summa råvaruprisderivat

1 046,7

373,5

1 154,2

124,1

22 695,0

–267,6

23 044,7

–791,7

Totalt finansiella derivatinstrument

0,0

0,6

2) Köpt volym uppgår till 8 012 217 (10 409 284) MWh och såld volym uppgår till 1 507 669 (2 080 012) MWh.

Moderbolaget 2018

mnkr

Moderbolaget 2017

Nominellt belopp

Verkligt värde 1)

Genomsnittlig löptid, år

Nominellt belopp

Verkligt värde1)

Genomsnittlig löptid, år

0,0

0,0

0,0

0,0

Räntederivat Ränteswappar Summa räntederivat

1) Verkligt värde definieras som det pris som mest sannolikt kan erhållas vid en försäljning av instrumentet.

NOT 37 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen där Göteborgs Stadshus AB är moderföretag. Göteborgs Stadshus AB ägs till 100 % av Göteborgs kommun. I koncernen Göteborgs kommun ingår kommunen, de kommunala företagen samt kommunalförbunden. INKÖP OCH FÖRSÄLJNING AV VAROR OCH TJÄNSTER

Av koncernen Göteborgs Stadshus ABs totala inköp och försäljning under året avser 9,6 % (9,9) av inköpen och 15,5 % (15,7) av försäljningen Göteborgs kommun.

Av moderföretaget Göteborgs Stadshus ABs totala inköp avser 29,1 % (48,6) Göteborgs kommun, vilket främst avser hyreskostnader från Fastighetskontoret och administrativa tjänster från Intraservice samt revisionstjänster från Stadsrevisionen. 96 % (96) av moderbolagets försäljning avser koncernföretag. Av moderföretagets inköp är 0,0 % (0,1) av inköpen från koncernföretag. Vid inköp och försäljning mellan koncern­ företag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Det inom Göteborgs Stadshuskoncernen hel­ ägda dotterbolaget Göteborgs Stads Leasing AB

95


NOTER

bedriver leasingverksamhet inom koncernen Göteborgs kommun. Motparten är främst Göteborgs kommuns nämnder, bolag samt kommunalförbund men även enheter inom Västra Götalandsregionen är kunder.

siella riktlinjer ska bolagen alltid använda Finansavdelningen. ÖVRIG INFORMATION

Redovisade fordringar och skulder gentemot koncernen Göteborgs kommun avser till stor del mellanhavanden gentemot Finansavdelningen, internbanksfunktionen inom Göteborgs Stad. Enligt Kommunfullmäktiges beslutade finan-

Styrelseledamöterna i de av Göteborgs kommun ägda bolagen utses av kommunfullmäktige på förslag av de politiska partierna företrädda i kommunfullmäktige. Några transaktioner med ledande befattningshavare eller nyckelpersoner utöver lön och andra ersättningar enligt not 1 har inte före­ kommit.

NOT 38 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

FORDRINGAR OCH SKULDER

Göteborgs Stads Kollektivtrafik AB har den 2 januari 2019 tecknat avtal med Västtrafik AB om försäljning av 15 % av aktierna i Göteborgs Spårvägar AB. Inga övriga väsentliga händelser, utöver den ordinarie verksamheten finns att rapportera om. Resultat- och balansräkningarna skall fastställas på årsstämma den 2019-03-25.

NOT 39 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV FÖRETAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande står följande medel (kr): Kr

Balanserat resultat Årets resultat Summa vinstmedel

11 959 262 956 825 811 084 12 785 074 041

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: Till aktieägaren utdelas (400 000 aktier à 2 023,25 per aktie)

809 300 000

Balanseras i ny räkning:

11 975 774 041 12 785 074 041

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna kapitalöverföringen, i form av utdelning, inte hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2–3 st (försiktighetsregeln).

96

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Göteborg 18 februari, 2019

Ann-Sofie Hermansson Ordförande

Jonas Ransgård

Ulf Kamne

Daniel Bernmar

Helene Odenjung

Ingrid Andrae

Mariya Voyvodova

David Lega

Stefan Söderlund Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats 2019-03-01. Ernst & Young AB Hans Gavin Auktoriserad revisor

Vår granskningsrapport har lämnats 2019-02-18. Hans Aronsson

Lars Bergsten

Av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer

97


RE VISIONSBER ÄT TELSE

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Göteborgs Stadshus AB, org.nr 556537-0888 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Göteborgs Stadshus AB för år 2018. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Årsrapport 2018, men innefattar inte årsredovisningen, koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna in-

98

formation och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verk­ ställande direktören avser att likvidera bolaget,

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredo­visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent­ligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som inne­håller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncern redovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt om­döme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: ¡ identifierar och bedömer vi riskerna för

väsent­liga felaktig­heter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, efter­som oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, för­ falskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

¡ skaffar vi oss en förståelse av den del av bo-

lagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings­ åtgärder som är lämpliga med hänsyn till om­ ständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. ¡ utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som an­vänds och rimligheten i styrelsens och verkställande direk­törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplys­ningar. ¡ drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrel­­sen och verk­ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhets­faktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncer­ nens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhets­faktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncern­redovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inne­hål­let i årsredovisningen och koncernredoviningen, däri­bland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

99


RE VISIONSBER ÄT TELSE

¡ inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga

revisionsbevis av­seende den finansiella informa­tionen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar UTTALANDEN

förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fort­löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situa­tion och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bok­föringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska ange­lägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verk­ställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgär­der som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryg­ gande sätt.

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk­törens förREVISORNS ANSVAR valtning av Göteborgs Stadshus AB för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, bolagets vinst eller förlust. och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar att inhämta revisionsbevis för att med en rimvinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen lig grad av säkerhet kunna bedöma om någon och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl­ styrelse­ledamot eller verkställande direktören lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. i något väsentligt avseende: GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes­etiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller

100

¡ företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig

till någon för­summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller ¡ på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föran­leda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisions­ sed i Sverige an­vänder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlig­het. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle

ha särskild betydelse för bola­gets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, besluts­ underlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Göteborg den 1 mars 2019 Ernst & Young AB Hans Gavin Auktoriserad revisor

101


GR ANSKNINGSR APPORT

Granskningsrapport för år 2018 Org. nr. 556537-0888 TILL ÅRSSTÄMMAN I GÖTEBORGS STADSHUS AB TILL GÖTEBORGS KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖR KÄNNEDOM

Vi, lekmannarevisorer utsedda av kommunfullmäktige i Göteborgs kommun, har granskat Göteborgs Stadshus AB:s verksamhet under år 2018. Styrelse och verkställande direktör ansvarar för att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter, bolagsordning samt ägardirektiv. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolags­ lagen, kommunallagen, kommunens revisions­ reglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet och med beaktande av de beslut kommunfullmäktige och årsstämman har fattat. En sammanfattning av utförd granskning har

102

överlämnats till bolagets styrelse och verkstäl­ lande direktör i en granskningsredogörelse. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för vår bedömning. Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.

Göteborg den 18 februari 2019 Hans Aronsson lekmannarevisor utsedd av kommunfullmäktige Lars Bergsten lekmannarevisor utsedd av kommunfullmäktige

ÅRS R APP O RT M ED ÅRS R EDOVIS N I N G – GÖTEBORGS STADSHUS 2018


Produktion: Göteborgs Stadshus AB & Rubrik AB Text: Fredrik Fermén, Gustaf Höök, Sanna Persson, Ingrid Hellgren Sjöberg och Frida Valentin. Art Director: Hanna Finnström Illustration: Rebecca Elfast Tryckeri: Lenanders Grafiska AB



Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.