Stadshus Årsredovisning 2017

Page 1

GÖTEBORGS STADSHUS

Årsredovisning 2017


”Koncernen tar viktiga steg åt rätt håll ” med bara ett par år på nacken är Göteborgs Stadshus AB en koncernmoder i ständig utveckling. I grunden går koncernen bra. Bolagen är välskötta. Många presterar goda eller utmärkta resultat. Det skapas stor nytta för Göteborg och göteborgarna. Koncernen bidrar på ett positivt vis till det numera mycket intensiva byggandet av en modern, jämlik och hållbar stad. Samtidigt återstår en del att göra. Det finns alltjämt en betydande potential i att fortsätta stärka koncerndynamiken. En skarpare och mer aktiv koordinering ska generera större synergier

och mervärden inom så gott som alla delar av koncernbygget. Gemensamma utmaningar ska tacklas mer effektivt. Det är möjligt att tillsammans leverera mer. när ett framgångsrikt 2017 övergår i ett spännande 2018 är det precis där som fokuset ligger: på att i ett helhetsperspektiv fortsätta att driva en offensiv utvecklingsprocess. Vi har kommit en bra bit på vägen i utvecklingen av Stadshus AB. Men vi är inte färdiga.

Ann-Sofie Hermansson, Styrelseordförande Göteborg Stadshus AB och Kommunstyrelsens ordförande

INNEHÅLL

2|

3 STRUKTUR FÖR ÄGARSTYRNING

13 TILLSAMMANS BLIR VI BÄTTRE

AV GÖTEBORGS STADS BOLAG

Bolagen berättar

27 KOLLEKTIVTRAFIK

Lokaltrafikens hjältar

4 DET HÄR ÄR

14 NÄRINGSLIV

30 LOKALER

GÖTEBORGS STADSHUS

Testbäddar lockar spets

Trevligare och tryggare torg

5 VAD GÖR

17 REGIONALA BOLAG

32 ENERGI

GÖTEBORGS STADSHUS?

18 BOSTÄDER

6 VD-INTERVJU

Positiv stadsutveckling

25 EKONOMISK HÅLLBARHET

Intervju med Stadshus

2 0 SOCIAL HÅLLBARHET

36 STADENS INTERNA BOLAG

vd Stefan Söderlund.

21 TURISM, KULTUR & EVENEMANG

38 STADSHUS STYRELSE

10 2017 – ÅRET SOM GICK

40 VI ÄR STADSHUS AB

11 PRIORITERINGAR UNDER 2018

24 HAMN

43 ÅRSREDOVISNING 2017

12 HÅLLBAR STAD –

2 6 EKOLOGISK HÅLLBARHET

ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Pusselbiten som saknades Stora miljövinster i hamnen

Återvunnen energi

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Struktur för ägarstyrning av Göteborgs Stads bolag, februari, 2018 Göteborgs Stadshus AB

REGIONALA BOLAG

INTERNA BOLAG

TILLFÄLLIG PLACERING

Renova AB Gryaab AB Grefab

Försäkrings AB Göta Lejon Göteborgs Stads Leasing AB

Boplats Göteborg AB

STADENS ÖVRIGA BOLAG ORGANISERADE I SJU UNDERKONCERNER

ENERGI

GÖTEBORG ENERGI AB

BOSTÄDER

FÖRVALTNINGS AB FRAMTIDEN

LOKALER

HIGAB AB

NÄRINGS- LIV

KOLLEKTIV- TRAFIK

HAMN

TURISM, KULTUR & EVENEMANG

BUSINESS REGION GÖTEBORG AB

GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR AB

GÖTEBORGS HAMN AB

GÖTEBORG & CO AB

GS Buss AB

Scandinavian Distripoint AB

Got Event AB

Göteborg Energi Nät AB

Bostads AB Poseidon

Älvstranden Utveckling AB

Lindholmen Science Park AB

Göteborg Energi Gothnet AB

Familjebostäder i Göteborg AB

Förvaltnings AB GöteborgsLokaler

Johanneberg Science Park AB

Ale Fjärrvärme AB

Gårdstensbostäder AB

Göteborgs Stads Parkering AB

GöteborgsTekniska College AB

Göteborg Energi Gasnät AB

Göteborgs Stads Bostads AB

Almi Företagspartner Väst AB

Sörred Energi AB

Göteborgs Egnahems AB

Sahlgrenska Science Park AB

Göteborg Energi Din El AB Göteborg Energi Backa AB

GS Trafikantservice AB

Liseberg AB Göteborgs Stadsteater AB

Störningsjouren i Göteborg AB Framtiden Byggutveckling AB

|3


DET HÄR ÄR GÖTEBORGS STADSHUS AB: Göteborgs Stadshus är stadens koncernbolag som svarar för ägarstyrningen av samtliga kommunala bolag i Göteborgs Stad. Bolagen är strukturerade i sju underkoncerner, tre regionala bolag, två interna bolag samt Boplats. Verksamheten leds av vd, ett tiotal medarbetare samt en politiskt tillsatt styrelse vars ledamöter även ingår i kommunstyrelsen. Stadshus uppgift är att utveckla koncernens förmåga att leverera nytta för Göteborg och dess invånare och medverka till utvecklingen av ett hållbart göteborgssamhälle. 4|

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


VAD GÖR GÖTEBORGS STADSHUS? De viktigaste arbetsredskapen för Stadshus är ägardialog, ägarstöd och strategisk samordning. Moderbolagets roll är att effektivisera den politiska styrningen och genom ägarstyrning stödja och stärka bolagen i deras uppdrag utifrån kommunfullmäktiges mål. Ägardialog

Ägarstöd

Strategisk samordning

Stadshus ägarstyr och samordnar stadens bolag. Detta sker bland annat genom dialog mellan Stadshus styrelse och styrelsen för moderbolaget i respektive underkoncern. Dialogen hjälper båda parter att förstå verksamheten samt de trender, utmaningar och risker som det aktuella bolaget står inför. Samtalen kan vara både coachande och vägledande och ska bidra till utveckling och samordning av koncernen utifrån ett hela staden-perspektiv.

Stadshus ska också vara ett praktiskt ägarstöd till bolagen inom olika specialistområden. Ägarstödet utgör bland annat ett kompetensstöd inom koncerngemensamma funktioner som koncernredovisning, skatt, ekonomistyrning, kommunikation, HR och bolagsjuridik. Kompetensstödet sker löpande och långsiktigt genom nätverk och utbildningar. Styrelseutbildningen som Stadshus arrangerat sedan 2015 för nära 500 styrelseledamöter i koncernen är ett exempel på kompetensstöd.

Under året som gått har Stadshus genom utvecklingsarbete breddat begreppet ”Finansiell samordning” till ”Strategisk samordning”. I utvecklingsarbetet har Stadshus identifierat ett behov av en process som stimulerar utvecklingen i bolagen i en vald strategisk riktning utifrån en helhetssyn på koncernen. I den strategiska samordningen ingår finansiell samordning, men Stadshus ska också leverera en samlad dokumentation som ger en helhetssyn på koncernens utmaningar och förutsättningar, vilket också ger ett relevant underlag till KF:s budgetarbete.

|5


GÖTEBORGS STADSHUS | STEFAN SÖDERLUND, VD

FRÅN ORD TILL HANDLING Stefan Söderlund har börjat bli varm i kläderna. Det är ett år sedan han tog över vd-skapet i Göteborgs Stadshus och han är mitt uppe i ett intensivt dialogoch strategiarbete med uppgiften att skapa samordningsvinster i den kommunala verksamheten. – Målet är att få en samsyn inför våra framtida utmaningar och att Göteborg ska fortsätta vara den tillväxtmotor som hela regionen behöver, konstaterar han. TEXT: JAN- OLOF EKELUND | FOTO : ANNA-LENA LUNDQVIST

ett år går fort . Speciellt då det handlar om att utveckla och effektivisera en verksamhet med 6 600 medarbetare och en balansomslutning på 64 miljarder kronor. Stefan Söderlund och hans medarbetare inom Stadshus har kommit en bra bit på vägen när det gäller att identifiera sin roll, men har fortfarande ett arbete kvar att göra innan den slutgiltiga strategin är på plats.

Hur blev ditt första år som vd för Göteborgs Stadshus AB? – Det viktigaste var att greppa mitt och Stadshus uppdrag. Under våren genomförde vi en förstudie för att stämma av statusen efter två verksamhetsår. Den visade att det bland bolag och förvaltningar finns många olika förväntningar på Stadshus uppdrag och vad vi som koncernmoder kan hjälpa till med. – Min tydligaste reflektion är hur viktig del styrning, ledarskap och tydlighet är för att verksamheten ska bli så effektiv som möjligt. Vi är inte framme med alla svaren, men det är onekligen inom detta område som Stadshus

6|

kan göra mest nytta. Det finns idag olika uppfattningar om vad ägarstyrning innebär och därmed också olika förväntningar om hur styrningen går till och vad den ska leda till. Det är viktigt att vi skapar en gemensam syn kring detta både bland politiker, styrelser och tjänstemän. – Om vi håller tidplanen för utvecklingsarbetet så går vi till styrelsen under mars månad för att de ska kunna ta beslut om Stadshus framtida roll och befogenheter. Jag upplever att vi för varje vecka får en större samsyn kring ägarstyrning och den sprider sig inom koncernen. Bolagen stöttar med resurser och utvecklingsarbetet har faktiskt gått smidigare än vad jag först trodde var möjligt. Vilken är förklaringen till det positiva mottagandet av Stadshus utvecklingsarbete? – Att vi har bjudit in till dialog och inte har några färdiga svar. Styrgruppen som består av Stadshus, stadsdirektören och vd:ar för bolagen, spelar en avgörande roll och är en förutsättning för att våra intentioner och krav

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


STEFA N SÖDER LU ND Gör: Vd Göteborgs Stadshus AB sedan januari 2017. Ålder: 54 Familj: Fru och vuxna barn. Bor: Växelvis Göteborg och Sundsvall. Arbetat i kommunal verksamhet: Sedan 2005. Som Kommundirektör i Sundsvalls kommun 2008–2016. Har även arbetat inom Sweco.

|7


ska kunna föras över till samtliga berörda medarbetare. Har Stadshus satt upp en målbild för hur stora samordningsvinsterna kan bli de närmaste åren? – Nej, egentligen inte. Det beror på att koncernens strategiarbete inte är färdigt ännu. Innan det är gjort så går det inte att driva ett verkningsfullt effektiviseringsarbete. Vi planerar att under november 2018 presentera vår första koncerngemensamma strategiska plan. Det innebär att vi från och med 2019 kan börja arbeta efter en strategi där utgångspunkten är en effektiv verksamhet som stärker staden som helhet för att öka samhällsnyttan.

som består av både osäkerheter och förändrade förutsättningar. Göteborgs Stad har en väl utvecklad struktur av riktlinjer och regler för styrning och ansvar i organisationen, utmaningen består främst i att skapa en kultur som ger trygghet i den struktur som valts.

Vad är din kommentar kring konflikten i Göteborgs Hamn samt att det saknas besked om en statlig finansiering av en djupare farled? – Båda frågorna har högsta prioritet. Hamnen har uppdraget att tillsammans med ledande politiker arbeta för att farledsfördjupningen kommer in i den nationella planen. Detta är ju dessutom frågor som inte bara berör Göteborg utan näringslivet i hela landet. För mig Expansionsplanerna för Göteborgsregionen framstår det som underligt att staten inte har är av en dignitet som vi aldrig sett tidigare. med den finansieringen i sina planer redan nu. Är den kraftfulla expansionen bara av godo? – I grunden ja! Sedan innebär det väldigt Utvecklingen kring Skeppsbron är exempel stora utmaningar och där kunde man önska på byggprojekt som blivit försenade och dyratt kommunala och regionala satsningar låg are än beräknat. Vad är det som brister i lite före eller efter konjunkturtoppar. Att inte samverkan och vad kan Stadshus bidra med? alla aktörer på marknaden behövde springa – När det gäller stadsutvecklingen i Göteborg så fort under samma tidsperiod, för det driver så finns det ett arbete att utföra. Från min horisont kan jag uppleva att det saknas en på kostnaderna. prioritering mellan olika projekt. Det saknas Vid sidan av en rekordartad tillväxt finns också effektivare styrning av projekten. Många det stora framtida utmaningar i form av intressenter slåss för just sina hjärtefrågor en åldrande befolkning, ett segregerat sam- och då kan det lätt uppstå intressekonflikter och förseningar. Projektledare måste få fullt hälle och motstånd mot höjda kommunalmandat över sitt eget projekt och tillgång till skatter. Kommer ekvationen gå ihop de de resurser som behövs. Om vi inte har en närmaste 5 – 10 åren? – Detta är verkligen kärnfrågan! Vi kan inte fungerande projektmodell så kommer de här problemen fortsätta att dyka upp. höja kommunalskatten men vi måste våga – Stadshus kan mycket väl bli en aktör adressera att många av våra verksamheter präglas av en ineffektivitet. Min erfarenhet som bidrar till att skapa bättre förutsättningar från tidigare uppdrag är att vi inom välfärdsi viktiga och omfattande stadsbyggnadsprojekt sektorn har betydande potential för effekmen vi är inte riktigt där ännu. Vår gementivare utnyttjande av våra resurser. För att nå samma målsättning för koncernen och dess bolag är att leverera största nytta till våra meddit krävs i min mening ett ledarskap på varje nivå både bland chefer och medarbetare som borgare. Då måste vi arbeta med kulturen så lösgör den inneboende kraften som organisaatt samverkan och erfarenhetsutbyte fungerar tionen har. Att kompensera ineffektivitet med bättre än idag, det behövs ett tydligt ledarskap mer pengar ger inte bättre välfärd. Genom i varje enskilt bolag och förvaltning som tar Stadshus utvecklingsarbete är min förhoppsin utgångspunkt i att leverera vår gemenning att vi ska skapa en struktur och kultur samma prioritering. som samverkar för att tillsammans leverera resultat. Styrningen behöver baseras på staTurerna kring Intraservice och Göteborgs Stads Leasing har på nytt väckt frågan om bila processer som kan hantera en omvärld

8|

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


”Utvecklingsarbetet har faktiskt gått smidigare än vad jag först trodde var möjligt.” STEFAN SÖDERLUND

en mygelkultur inom delar av stadens bolag och förvaltningar. Hur ser du på det här? – I stora organisationer kommer det alltid finnas personer som gör fel eller till och med begår medvetna felaktigheter. Botemedlet mot det är en öppenhet och transparens och där beslut tas i rätt ordning och på rätt plats, vilket jag tycker att Göteborg egentligen är bra på. Det får inte finnas korridorbeslut eller handslag i en offentlig verksamhet. Ett stort ansvar ligger naturligtvis också på styrelsen som måste vara kompetent, närvarande och arbeta med sin vd kring kulturfrågor. Enskilda medarbetare kommer fortsätta göra fel men den typen av misstag vi diskuterar får inte finnas på ledningsnivå! – För att närma oss medborgarna och skapa insikt och förtroende är det viktigt att förstärka och kommunicera helheten med bolagens delar. Det kommer att öka förståelsen för uppdrag som ofta är betydligt mer komplexa än hur de beskrivs i media.

En majoritet av göteborgarna är för satsningar på infrastruktur, kollektivtrafik och fler bostäder men negativa till just Västlänken. Vad är din förklaring till detta? – Jag begriper inte hur man kan vara emot Västlänken. För Göteborg måste det vara oerhört värdefullt att få en ny tågtunnel under Göteborg som ökar kapaciteten och tillgängligheten för miljövänliga kollektiva tågtransporter och som avsevärt ökar stadens konkurrenskraft. Sedan kan jag ha förståelse för att det finns förespråkare för alternativa lösningar, men själva Västlänken är bingo för Göteborg. Vad önskar du dig mest av 2018 ? – Att Stadshus kommer in i sin naturliga roll och börjar producera nytta med vår standardiserade verksamhet. Att vi tar tag i stadsbyggnadsfrågorna på ett bra sätt och prioriterar rätt bland alla investeringar som behövs de närmaste åren. ■

FAKTA: GÖTEBORGS STADSHUS AB Vd för Göteborgs Stadshus leder en organisation med elva medarbetare som tillsammans ska styra, samordna och stödja stadens bolag mot kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Till koncernbolaget räknas också Göteborgs Stads filial i Bryssel, med fyra medarbetare. Koncernbolaget Göteborgs Stadshus är ägare till alla Göteborgs Stads bolag som är ordnade i sju underkoncerner, tre regionala bolag och två interna bolag. Totalt arbetar omkring 6 600 personer i stadens bolag.

|9


2017 – året som gick UTVECKLAD ÄGARSTYRNING Under hösten har Stadshus arbetat med ett dialog- och strategiarbete som syftar till att tydliggöra Stadshus roll som koncernmoder. Styrgruppen, med Stadshus vd, stadsdirektören och moderbolagens vd:ar, har varit involverade tillsammans med medarbetare från bolagen.

NYTT MODERBOLAG

FILIALEN I BRYSSEL INTEGRERAS

I juli fusionerades Göteborg & Co Träffpunkt AB och Göteborg & Co Kommunintressent AB. Göteborg & Co Träffpunkt AB ändrade i samband med detta namn till Göteborg & Co AB som nu är moderbolag i koncernen för Turism, kultur och evenemang.

Under 2017 har Stadshus arbetat med att integrera filialen i Bryssel; Gothenburg European Office (GEO), till Göteborgs Stadshus verksamhet. Catrine Norrgård rekryterades som ny filialchef 2017 och tillträder sin tjänst den 1 mars 2018.

FLER SYNERGIER Under 2017 har Stadshus tillsammans med bolagen och Intraservice tagit fram en införandeplan för bolagens övergång till stadens gemensamma ekonomitjänster och system. Från 2018 och fem år framåt kommer bolagen i koncernen successivt att ansluta sig till stadens gemensamma tjänster för ekonomi och e-handel.

10 |

TRE NYA ÄGARDIREKTIV

MINSKAT ANTAL BOLAG Genom effektivisering, avveckling och försäljning har antalet bolag under 2017 minskat från 101 till 93. Av dessa är 63 verksamhetsdrivande (varav 38 bolag har personal), 9 vilande, 18 fastigheter och 3 medlemskap i branschorganisationer.

INVESTERINGAR UNDER 2017

STADSHUS UTVECKLAS

Koncernens investeringar ökade 2017 och uppgick till drygt 5 miljarder kronor. Exempel på stora investeringar var nyproduktion av bostäder, utbyggnad och upprustning av elnät och fjärrvärme, vision Älvstaden, och en ny kombiterminal i hamnen.

För att stärka sin organisation har Stadshus utvecklat verksamheten med tre nya roller; administrativ koordinator, administrativ chef samt kommunikationschef. Funktionerna ersätter tidigare roller vilket innebär att antalet anställda är oförändrat.

Stadshus styrelse har fattat beslut om nya ägardirektiv för Göteborgs Stads Leasing, Business Region Göteborg samt Göteborg & Co. Direktiven ska ge bolagen tydligare förutsättningar att styra sina verksamheter utifrån kommunfullmäktiges mål.

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Prioriteringar under 2018 HÅLLBAR UTDELNINGSNIVÅ

JÄMLIK STAD Stadshus ska i samverkan med processägarna fortsätta verka för ökad jämlikhet utifrån programmet Jämlikt Göteborg. Två målområden är särskilt utpekade: Skapa förutsättningar för arbete samt Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer.

GEMENSAM HÅLLBARHETSRAPPORT 2018 kommer Stadshus ta fram en koncerngemensam hållbarhetsrapport. Där kommer vi visa hur alla bolag tillsammans bidrar till ett jämlikt och hållbart Göteborg. Hållbarhetsarbetet kommer på detta sätt att tydliggöras.

HÅLLBAR STAD Stadshus ska i samverkan med processägarna fortsätta verka för att bolagen bidrar till stadens miljö- och klimatmål. Stadshus ska säkerställa samordningen för ökad produktion av förnyelsebar energi och energieffektiviseringar.

BOPLATS BLIR HELÄGT Kommunfullmäktige har beslutat att Boplats ska bli helägt av Stadshus. I samband med detta har Stadshus fått i uppdrag att vara processledare för genomförandet av förändringarna i Boplats verksamhet, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.

FÖRÄNDRINGAR INOM KOLLEKTIVTRAFIKEN

GENOMLYSNING AV EM I RIDSPORT

Under året kommer KF att ta ställning till en avsiktsförklaring med VGR om en gemensam plan angående ansvar och finansiering av kollektivtrafiken i Göteborg. Stadshus kommer att samordna arbetet i syfte att skapa goda förutsättningar inför KF:s beslut.

Stadshus har fått i uppdrag att genomföra en oberoende granskning av EM i Ridsport 2017. Stadshus vd har beslutat att handla upp konsultstöd för genomförandet. Slutsatser och rekommendationer till åtgärder kommer att sammanställas i en rapport.

Stadshus har av Kommunfullmäktige fått uppdraget att ta fram ett förslag på hur en långsiktigt hållbar utdelningsnivå för Stadshus kan definieras, beräknas och implementeras. Det kortsiktiga budgetarbetet ska relatera till detta långsiktiga uppdrag.

KOMPETENS- UTVECKLING FÖR ORDFÖRANDE Under 2018 kommer Stadshus att komplettera sin obligatoriska styrelseutbildning för stadens förtroendevalda med ett seminarium om ägarstyrning och bolagsstyrning. Seminariet riktar sig till bolagens ordförande och vice ordförande.

UTVECKLAD ÄGARSTYRNING 2018 I mars får Stadshus styrelse en slutrapport från utvecklingsarbetet och beslut tas om implementering av åtgärder. Utvecklingsarbetet ska leda till att Stadshus utvecklar sin ägarstyrning. Detta kommer främst att synas i hur Stadshus arbetar med processer och ansvar i gränssnitten till sina bolag.

| 11


HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Göteborg ska vara en jämlik stad. Vi ska bygga en stad där alla kan känna sig hemma. En stad där människor i olika faser av livet och med olika förutsättningar ska leva tillsammans. Göteborg ska vara en välkomnande stad som lockar besökare från hela världen. Vi vill skapa spännande innovations- och entreprenörsmiljöer och ett attraktivt företagsklimat. På följande sidor berättar sju av stadens bolag om hur de på olika sätt bidrar till att denna vision ska bli verklighet.

12 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


TILLSAMMANS BLIR VI BÄTTRE

14

”Testbäddar lockar spets”

NÄRINGSLIV Business Region Göteborg

”Positiv stadsutveckling”

BOSTÄDER Gårdstensbostäder

21

”Pusselbiten som saknades”

TURISM, KULTUR & EVENEMANG Liseberg

24

”Stora miljövinster i hamnen”

HAMN Göteborgs Hamn

27

”Lokaltrafikens hjältar”

KOLLEKTIVTRAFIK Göteborgs Spårvägar

30

”Trevligare och tryggare torg”

LOKALER Göteborgslokaler

32

”Återvunnen energi”

ENERGI Göteborg Energi

18

| 13


Öppen för världen

NÄRINGSLIV | BUSINESS REGION GÖTEBORG

Testbäddar driver fram nya lösningar Göteborg vill utveckla ett innovationsklimat som leder till en attraktiv stad och ökad sysselsättning. Satsningen på testbäddar ska bidra till att lösa samhällsutmaningar, skapa fler samarbeten och locka utländska investeringar. Kanske kan till och med det göteborgska vädret vändas till vår fördel framöver? TEXT: GUSTAF HÖÖK | FOTO : PER PIXEL PETERSSON

Strömberg, chef för Kluster och att skaInnovation på Business Region pa spännande innovations- och Göteborg. entreprenörsmiljöer, som i sin tur stärker företagsklimatet och lockar spetskompetens till staden. testbäddar fungerar som Ett av verktygen är testbäddar. verktyg för att i bred samverkan Göteborgsregionen har redan flest få fram och testa nya idéer och Maria Strömberg, chef ny kunskap. Aktörer som annars i Sverige men nu växlas arbetet för Kluster och Innovakanske inte skulle ha haft kontakt upp. Business Region Göteborg tion på Business Region lär känna varandra, vilket ökar har fått i uppdrag att i bred samGöteborg förutsättningarna för att få fram verkan med näringsliv, akademi, innovationer. Dessutom kan man institut och andra delar av stadtesta nya idéer i begränsad omfattning för en bygga upp en struktur för hur Göteborg ska utvecklas som testbädd för nya innoatt sedan skala upp sådant som visar sig fungera. vationer. – En växande stad ställs inför många ut– Vi har det breda näringslivsperspektivet och jobbar sedan länge med att stimulera maningar och testbäddar är ett smart sätt samarbeten mellan näringsliv, akademi och att ta fram lösningar, gärna i samarbete med andra aktörer. Nu ska vi gemensamt utforma utländska aktörer. Göteborg ska vara attraken process för hur det kan skapas testbäddar tivt för såväl investerare som arbetskraft och med koppling till Göteborgs utmaningar. I det med god innovationshöjd ökar chansen att företag kommer hit och att människor vill dagliga arbetet med att utveckla nya innovationer är stadens tre delägda science parks vik- leva och arbeta här. Och så bygger de stolthet hos göteborgarna, säger Maria Strömberg. tiga plattformar för samverkan, säger Maria göteborg arbetar för

14 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


| 15


största testbädden är Älv”Testbäddar handlar alltså staden. En del av visionen är att hela området ska fungera som testbädd, där man kan inte bara om att testa tekniska testa allt från transporter – som linbanan lösningar kring till exempel över älven – till hur man öppnar upp ett omtransporter, utan även sådant råde som Ringön för nya näringar samtidigt som de som redan finns på plats involveras. som att utveckla framtidens Innovationsgraden ska vara hög och målet är välfärd, nya arbetssätt och att göra staden attraktiv att leva, besöka och verka i. sociala innovationer.” En annan testbädd är FED, Fossil-free Energy Districts. MARIA STRÖMBERG , – Där handlar det om att testa och utvärdera BUSINESS REGION GÖTEBORG en lokal energimarknad. Testbädden ligger på Chalmers campus och eftersom området får borgarna till nytta – och som ska få besökare vara ett undantag från koncessionsrätten för att hoppas att det regnar minst en gång när elfördelning kan man prova nya sätt att i real- de är i Göteborg. – Testbäddar handlar alltså inte bara om tid producera och köpa el, värme och kyla, att testa tekniska lösningar kring till exemsäger Maria Strömberg. En tredje och annorlunda testbädd är pel transporter, utan även sådant som att ut”Världens bästa stad när det regnar”. Syftet är veckla framtidens välfärd, nya arbetssätt och sociala innovationer. Kärnan är att olika näatt vända något som kan upplevas negativt, att det regnar mycket i Göteborg, till något ringar skapar innovationer i samverkan med positivt. Med hjälp av konst, teknik och arbets- staden, andra offentliga aktörer, akademin sätt ska det skapas sådant som kommer med- och institut. ■ den till ytan

Näringsliv Koncernen för Näringsliv arbetar för att skapa förutsättningar för hela regionens näringsliv genom att bistå med kunskap, kontakter och arenor för samverkan mellan akademi, näringsliv och det offentliga.

16 |

koncernen :

Business Region Göteborg (BRG) är minoritetsägare i fem bolag; Lindholmen Science Park, Johanneberg Science Park, Göteborgs Tekniska College, Almi Företagspartner Väst och Sahlgrenska Science Park.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 94 Medelantal, kvinnor: 52 Medelantal, män: 42 Omsättning: 87 mnkr

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


REGIONALA BOLAG Göteborgs Stad är via Göteborgs Stadshus AB majoritetsägare i tre regionala bolag. TEXT: JAN- OLOF EKELUND

i de tre regionala bolagen har Göteborg om en samverkan sker mellan berörda komtillsammans med kommuner inom Göteborgs- muner. – Det är viktigt att Göteborg som regionregionen beslutat att hantera de samhällsnyttiga verksamheterna kring avfall och åter- motor är beredd att ta ett regionalt ansvar vinning, spillvattenhantering och recipientför att hela regionen ska fungera så bra som möjligt. En samverkan med andra är avgörmiljö samt hamnar för fritidsbåtar. Att den regionala bolagsorganisationen har ande för Göteborgs och Västsveriges konkurvalts grundar sig dels på att utmaningarna är renskraft. De tre regionala bolagen är ett bra regionalt betingade och dels att förutsättning- exempel på en sådan samverkan, konstaterar Stefan Söderlund. ■ arna för en ekonomiskt effektiv hantering ökas

Renova

Gryaab

Grefab

Renovas uppdrag är att tillsammans med de tio ägarkommunerna ta ett långsiktigt ansvar för avfall och återvinning. Renova består av två bolag. Moderbolaget Renova AB som arbetar med ägarkommunernas direkttilldelade uppdrag och Renova Miljö AB som konkurrerar med andra företag om uppdrag från företag, verksamheter och kommuner.

Gryaabs uppdrag är att tillsammans med de sju ägarkommunerna ta ett långsiktigt ansvar för ett renare hav och en bättre miljö. Detta gör man genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten inom ägarkommunerna. Gryaab arbetar kontinuerligt med att utveckla reningsprocessen och säkerställa att den klarar dagens utsläppskrav. Gryaab får även intäkter från försäljning av biogas och värme som utvunnits ur det utgående vattnet.

Grefabs uppdrag är att tillsammans med fyra övriga ägarkommuner tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och service för boende i ägarkommunerna genom att skapa, äga, driva och utveckla fritidsbåtshamnar/marinor för båtägare i ägarkommunerna. Grefab ska också bidra till en god miljöutveckling inom hamnverksamheten för att minimera miljöpåverkan.

Ägarkommuner: Ale kommun, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, Mölndals stad, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Öckerö kommun. Vd: Anders Åström

Ägarkommuner: Ale kommun, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, Mölndals stad och Partille kommun.

Ägarkommuner: Ale kommun, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun. Vd: Ann-Christine Alkner-Dahl

Tf vd: Karin van der Salm

| 17


Vi arbetar tillsammans

BOSTÄDER | FR AMTIDENKONCERNEN | GÅRDSTENSBOSTÄDER

Gårdsten – en förebild för andra förorter Gårdstensbostäder lyckades vända den negativa utvecklingen i stadsdelen på 20 år. Nu arbetar den kommunala bostadskoncernen Framtiden med att exportera Gårdstensmodellen till Göteborgs andra särskilt utsatta områden. TEXT: FREDRIK FERMÉN | FOTO : ANNA VON BRÖMSSEN

18 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


färre utsatt område 2019. Skolan är en nyckelfaktor för att de ska lyckas. skjutningar i Göteborg håller i sig. Från 40 skjutningar 2016 till 21 Fler elever måste få godkända stycken under 2017. Samtidigt betyg så att de väljer fortsatta ökar människors otrygghet enligt studier istället för den kriminella en rapport som kommunen tagit banan, säger Ulf Merlander, polisfram. chef i nordöstra Göteborg. Tobias Kristiansson, – Skjutningarna har minskat, utvecklingschef för men om öppen narkotikaförsäljgårdstensborna har en stark social hållbarhet på önskan om att bo kvar och nuning fortfarande sker på torget där Framtiden. du bor så påverkar det hur trygg mera attraherar stadsdelen även du känner dig, säger Tobias Krisnäringslivet. För tjugo år sedan tiansson, utvecklingschef för hade åtta företag sin verksamhet där – i dag är det femtio. social hållbarhet på Framtiden. – Innan Gårdstensbostäder bilEftersom var fjärde göteborgare bor i Framtidenkoncernens lägendades fanns det hundratals tomma heter har de beslutat sig för att bli lägenheter i Gårdsten, så är det inte längre. I dag är det inte bara en tongivande trygghetsskapare, Ulf Merlander, polischef allmännyttan som satsar på omspeciellt i stadens utvecklingsi nordöstra Göteborg. områden, samma områden som rådet, privata aktörer bygger både polisen kallar för särskilt utsatta. bostadsrätter och äganderätter – Vuxna människor i offentliga miljöer skai flerfamiljshus, radhus och villor, säger par trygghet. Därför har vi personal på plats Tobias Kristiansson på Framtiden. även under kvällar och helger, säger Tobias I dag råder bostadsbrist i Gårdsten såväl och fortsätter. som i Göteborgs andra stadsdelar. – Vi har jobbat under lång tid för att vissa – Det är inte ovanligt att två föräldrar med grupper inte längre ska kontrollera dessa sex barn bor i en tvåa. Vi har en strategi för att komma tillrätta med detta och jobbar för områden. att öka byggtakten, säger Tobias. De senaste åren har Framtiden byggt någongårdsten är ett av stadens sju särskilt utsatta områden. Stadsdelen byggdes under stans mellan 300 och 400 bostäder om året. miljonprogrammets dagar och klassades redan Nu är ambitionen 1 400 bostäder per år. – Det kommer vi lyckas med under 2019. på 1970 -talet som ett problemområde med utanförskap och kriminalitet. 2018 kommer vi en bit över halvvägs, säger Problemen var så stora att det till och med Tobias som tror på en positiv utveckling för talades om att riva hela området. Men 1997 stadens särskilt utsatta områden. bildades Gårdstensbostäder med uppdraget att skapa förändring. Bolaget tog ett helhetsdet pågår ett arbete med att exportera ansvar, byggde upp service i centrum och ska- Gårdstensmodellen till stadens andra särskilt utsatta områden. pade arbetstillfällen för de boende. Arbetet – Väldigt mycket av det som är gjort i Gårdbyggde på dialog och delaktighet och ända sedan starten har hyresgästerna varit i majosten kan göras i andra stadsdelar och jag är övertygad om att vi kommer få väldigt bra reritet i styrelsen. Och satsningen har gett resultat. sultat, säger Tobias och lyfter de aktörer som På 20 år har brottsstatistiken gått från 180 samarbetar för att vända den negativa spirabrott per 1 000 invånare till 80. Som jämförlen i Gårdsten. – Vi samarbetar bland annat med polis, fackelse hade staden som helhet 179 brott per 1 000 invånare 2016. förvaltningar, stadsförvaltningen, parkerings– Om utvecklingen håller i sig kommer Gård- bolaget och näringslivet. Den här typen av utveckling är beroende av att alla är med. ■ sten inte längre vara klassat som ett särskilt den positiva trenden med

i koncernen ingår :

Framtiden svarar för ägarstyrning och samordning av koncernens sju dotterbolag; Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder, Egnahemsbolaget, Störningsjouren och Framtiden Byggutveckling.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 1 035 Medelantal, kvinnor: 441 Medelantal, män: 594 Omsättning: 5 980 mnkr

Bostäder Förvaltnings AB Framtiden är moderbolag i koncernen för Bostäder. Koncernen arbetar för att öka takten i nyproduktionen för att skapa nya bostäder, samt för en ökad integration och välfärd i våra bostadsområden.

| 19


Social hållbarhet

en viktig upplevelse

Liseberg satsar på sociala stödinsatser, värda 16,5 miljoner, för barn och ungdomar som befinner sig i en ekonomisk, social eller hälsomässigt utsatt situation. Stödet kan till exempel handla om entré- och åkbiljetter. Insatserna är viktiga på många plan, dels för varje enskilt barn som får chans att göra något roligt, dels för familjer som får chans att göra någonting tillsammans.

trygghet i fokus

Störningsjouren skapar trygghet genom att varje år besöka ca 4 500 lägenheter. Ofta handlar det om lite för glada fester, men det kan också handla om psykisk ohälsa, våld, barn som far illa eller äldre personer som inte klarar sig.

göteborgarnas evenemang

Alla som lever i Göteborg ska känna att de möten och evenemang som arrangeras här även är till för dem. Därför använder Göteborg & Co hela staden som arena för att ta fram och informera om evenemang som är tillgängliga för alla. Nobel Week Dialogue, Kulturkalaset och segling i Frihamnen är några exempel på gratis arrangemang som är öppna för alla att ta del av.

bygga broar

Att öka intresset för naturvetenskap och matematik bland unga i Göteborg är viktigt om Göteborg Energi ska kunna rekrytera nya medarbetare från hela staden. Därför har bolaget engagerat sig i initiativ som Angeredsutmaningen och Mathivation.

kulturkompis

aktivitet för integration

Ungdomar i Gårdsten har fått möjlighet att åka på skidresa, skutsegla med svenska kryssarklubben och delta i GKSS seglarskola. Gårdstensbostäder har också ett samarbete med Göteborgsvarvet som ordnar träffar med möjlighet att testa olika träningsformer. Genom dessa sociala mötesplatser, skapas en plattform för integration mellan hyresgäster och ungdomar från andra stadsdelar.

20 |

Projektet Kulturkompis, som arrangeras av Studieförbundet Bilda, ger nyanlända och etablerade svenskar möjligheten att gå på kulturaktiviteter tillsammans. Backa Teater har under hösten 2017 erbjudit Kulturkompis-biljetter till samtliga föreställningar.

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Vi tänker nytt

TURISM , KULTUR & EVENEMANG | LISEBERG | JUBILEUMSPROJEK TET

Vattenland skapar ringar på vattnet Liseberg har hittat pusselbiten som saknats i affärsmodellen. Jubileumsprojektet med upplevelsehotell och vattenland kommer inte bara säkra parkens framtid. Det blir också ett tillhåll för badsugna göteborgare samtidigt om det ger stadens turistnäring en rejäl skjuts. TEXT: FREDRIK FERMÉN | FOTO : STEFAN K ARLBERG | VISUALISERING : QUARRY FOLD STUDIOS

scenario: man helt beroende av att sommarFlera regniga sommarmånader på månadernas intäkter skulle täcka raken gör att Liseberg förlorar upp alla kostnader. En kall somgäster vilket genererar mindre mar gav helt enkelt sämre lönsampengar att investera i nya karuhet. Men så öppnades Jul på Liseseller. Utan nyheter lockas ännu berg år 2000. Och år 2016 addefärre gäster. Över tid skulle det rades en tredje säsong med HalloThomas Sjöstrand, innebära att Liseberg gick ifrån ween under höstlovsveckan. att vara en nöjespark i världsklass vd för Lisebergs – Nu tänker vi bredare. En vatJubileumsprojekt till att bli en regional folkpark tenpark och ett hotell som håller och de turistekonomiska effeköppet varje dag kommer skapa terna skulle trappas av. bättre lönsamhet totalt, säger Thomas SjöI dag räknar man med att de som reser till strand, vd för Lisebergs Jubileumsprojekt som Göteborg för Lisebergs skull också checkar är ett dotterbolag till Liseberg. in på hotell, går på shoppingturer och restauranger för närmare tre miljarder kronor. I den vattenparken är en del av Lisebergs Jubilepotten är de 1,1 miljarder kronor som parken umsprojekt som även innehåller ett tematiseårligen omsätter medräknade. rat upplevelseboende söder om nöjesparken. Liseberg är ett uppskattat resmål, parken Projektet ska markera Göteborgs 400 -årsfirvar Europas sjunde bäst besökta nöjespark ande år 2021 samt Lisebergs 100-årsjubileum 2016. Men att ligga i toppskiktet kostar. För år 2023. Det planerade temat för Jubileumsatt kunna fortsätta växa måste Liseberg projektet är Ostindiska Kompaniet i någon form. investera 12–14 procent av omsättningen – Det finns mängder av historier att hämta i nya attraktioner. Historiskt sett har Liseberg haft en ganska inspiration ifrån, det är snarare svårt att beriskabel affärsmodell. Fram till år 1999 var gränsa sig, säger Thomas, som tillsammans tänk dig följande

| 21


med sitt team, är mitt uppe i arbetet med temat. Investeringssumman för Jubileumsprojektet var 2016 beräknad till 1,9 miljarder kronor och kommer att finansieras av Liseberg. – Det är en realistisk kalkyl som inte kostar skattebetalarna någonting. Vi investerar utifrån eget kassaflöde, säger Thomas. En del av investeringen kommer från försäljningen av Lisebergs nuvarande hotell på Heden. Thomas berättar att den viktigaste pusselbiten i hela satsningen är det nya hotellet. – Det finns ingen möjlighet för Liseberg att uppföra och driva en vattenpark om inte vattenparken kan kopplas ihop med hotellet. I dag är vi den enda av Europas tio mest besökta parker som inte har boendeverksamhet integrerad i parken.

”Vi kommer driva ungefär 600 000 nya besök till Göteborg, besök som i sin tur genererar närmare en miljard kronor. Staden får ytterligare ett besöksmål.” THOMAS S JÖSTR AND, LISEBERGS J UBILEUMSPROJEK T

– Det blir många ringar på vattnet. Vi kommer driva ungefär 600 000 nya besök till Göteborg, besök som i sin tur genererar närmare en miljard kronor. Staden får ytterligare ett besöksmål som gynnar hotell, restauranger, handel och så vidare. Det här kommer skapa vattenlandet kommer inte enbart generera 300 nya helårstjänster för Liseberg men även besök till Liseberg och hotellet. Enligt en möj- för näringen runt omkring, säger Thomas och fortsätter. lighetsstudie som gjorts kommer Jubileums– Det är inte bara ekonomin som är det projektet årligen öka antalet gästnätter med 185 000, varav 130 000 tillfaller övriga hotell positiva. Göteborgarna får en vattenpark där i staden. de kan bada och ha kul året om. ■

Turism, Kultur och Evenemang Göteborg & Co är moderbolag i koncernen för Turism, Kultur och Evenemang. Koncernen arbetar för att marknadsföra Göteborg och utifrån sina olika verksamheter medverka i utvecklingen av Göteborg som turist-, mötesoch evenemangsstad.

22 |

koncernen :

Göteborg & Co svarar för ägarstyrning och samordning av koncernens tre dotterbolag; Liseberg, Got Event och Göteborgs Stadsteater.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 1 614 Medelantal, kvinnor: 855 Medelantal, män: 759 Omsättning: 1 715 mnkr

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


| 23


En hållbar stad

HAMN | GÖTEBORGS HAMN | NYA ARKEN KOMBITERMINAL

En flytt med många vinnare Västlänken tvingade bort kombiterminalen från Gullbergsvass – men flytten har många vinnare. Den nya terminalen i Älvsborgshamnen innebär högre kapacitet, mindre tung trafik i centrala Göteborg och lägre utsläpp av växthusgaser. TEXT: GUSTAF HÖÖK | FOTO : GÖTEBORGS HAMN

24 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


i mitten av december skedde ett historiskt skifte vad gäller godstransporter i Göteborg. Den gamla kombiterminalen vid Gullbergsvass stängdes och Nya Arken Magnus Nordfeldt, projektchef för Nya Kombiterminal togs Arken Kombiterminal. i bruk. Numera sker alltså omlastning av trailers och containrar från lastbil till tåg – och tvärtom – ute i Älvsborgshamnen. Bakgrunden till rockaden är att Trafikverket behöver tillgång till marken vid Gullbergsvass för att kunna bygga Västlänken. Men den nya terminalen är ingen nödlösning. Snarare tvärtom. – Att den ligger i hamnen är ett stort steg på vägen mot ännu mer hållbara transporter. Ungefär hälften av alla containrar kommer till hamnen med tåg. Nu har vi helt nya möjligheter att få över även trailertransporter från väg till järnväg, säger Magnus Nordfeldt på Göteborgs Hamn, projektchef för Nya Arken Kombiterminal. förändringen innebär stora miljövinster, i första hand i form av minskade utsläpp av kvävedioxid. Långt mer än hälften av lastbilarna som trafikerade den gamla kombiterminalen åkte genom centrala Göteborg bara för att terminalen låg där. Redan från start kommer omlokaliseringen att innebära en minskning på mer än hundra lastbilar i centrala stan under ett dygn. – Dessutom kommer trängseln att minska och det behövs inga lastbilstransporter mellan kombiterminalen och hamnen. Att det är just tung trafik som försvinner från innerstan är extra bra, både vad gäller minskade köer och för miljön. Inte minst som bygget av Västlänken står för dörren, säger Magnus Nordfeldt. Nya Arken Kombiterminal har två spårharpor, 630 respektive 420 meter långa, med

”Jag tror att Nya Arken Kombiterminal kommer att innebära både nya arbets- tillfällen och mer effektiva transporter som är skon- sammare mot miljön.”

i koncernen ingår :

Göteborgs Hamn och dotterbolaget Scandinavian Distripoint AB.

MAGNUS NORDFELDT NYA ARKEN KOMBITERMINAL

totalt sju spår. Fullt utbyggd kommer terminalen att trafikeras av tio tåg och 200 lastbilar per dygn. Ett av spåren ligger i samma nivå som asfalten, så att truckarna kan lasta till och från alla spår i den harpan. Dessutom är terminalen elektrifierad hela vägen fram till lastning så att operatörerna slipper köra diesellok, som på den gamla terminalen. – För att utveckla verksamheten ytterligare har vi lagt stora kranbalkar i marken, för att det ska gå att köra stora, rälsburna portalkranar över de fyra spåren. Det kommer troligen att bli två kranar och när de är på plats kommer lastnings- och lossningskapaciteten att öka rejält. Under 2018 kommer ungefär 70 000 lastbilar att hanteras i terminalen, men inom två eller tre år kommer vi att vara uppe i 100 000 lastbilar, säger Magnus Nordfeldt. han upplever att den nya terminalen har tagits emot med öppna armar. Att den är placerad på industritäta Hisingen uppskattas, precis som det faktum att den ligger alldeles intill ro/ro-terminalen. – För dem som sysslar med transporter är det bra att hela klustret i hamnen stärks. Jag tror att Nya Arken Kombiterminal kommer att innebära både nya arbetstillfällen och mer effektiva transporter som är skonsammare mot miljön, säger Magnus Nordfeldt. ■

nyckeltal

Medeltal, anställda: 126 Medelantal, kvinnor: 43 Medelantal, män: 83 Omsättning: 753 mnkr

Hamn Göteborgs Hamn är moderbolag i koncernen för Hamn. Koncernen arbetar för att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbart skandinaviskt godsnav. Detta innebär ansvar, förvaltning och utveckling av hamnens mark, fastigheter och vattenområden så att dessa används på ett optimalt sätt utifrån ett tillväxt- och lönsamhetsperspektiv.

| 25


Ekologisk hållbarhet

rättvis fika

Varje droppe kaffe som serveras till gästerna på Liseberg är Fairtrade-märkt. Genom Fairtrade får odlarna större medvenhet om klimatfrågan och den egna påverkan på miljön. Odlarna får även tillgång till teknisk kunskap.

fler elanslutna fartyg

nu laddas göteborg

Göteborgs Hamn utreder olika lösningar för att ännu fler fartyg ska kunna elanslutas. Elanslutning vid kaj ger kraftigt minskade lokala utsläpp, en tystare hamnmiljö och en bättre arbetsmiljö ombord på fartyget.

I samarbete med stadens fastighetsägare och Parkeringsbolaget bygger Göteborg Energi ut laddinfrastrukturen för elbilar i Göteborg. Ambitionen är 260 nya laddare på publika parkeringsytor där varje laddare har två uttag.

levande kulturmiljöer självkörande sopbil

Renova nominerades i ”Årets Specialpris” i Swedish Recycling Award med sin självkörande sopbil som utvecklats av Volvo i samarbete med Renova. Sopbilen är banbrytande genom ökad trafiksäkerhet, förbättrad arbetsmiljö och minskad miljöpåverkan.

Göteborg har många byggnader och miljöer som ger staden sin karaktär och identitet. Higab utvecklar och tillgängliggör stadens byggnader och miljöer så att de kommer alla göteborgare till godo, nu och i framtiden. Under 2017 har Higab öppnat upp flera kulturhistoriska byggnader och erbjudit visningar för att levandegöra och berätta om stadens historia.

upplev spoleborg

återvunnen fjärrvärme

Under året bestod hela tre fjärdedelar av Göteborg Energis fjärrvärmeleverans av energi som återvunnits från lokala verksamheter. Detta har minskat Göteborgs behov av att importera både fossila och förnybara bränslen motsvarande cirka en miljard kronor per år.

26 |

Gryaab har byggt upp en interaktiv värld där skolelever på ett lekfullt sätt får lära sig om toavett, innan de kommer på studiebesök. Tanken är att väcka elevernas intresse och kunskaper kring hur de kan hjälpa till i arbetet för ett renare hav. Studiebesöket bygger på dialog mellan guide och elever, och förberedelsen på webben skapar goda förutsättningar för ett lyckat besök.

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


En bra vardag för alla göteborgare

KOLLEK TIV TR AFIK | GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR | REKRY TERING

En nyckelroll i staden Spårvagnarna utgör stommen i Göteborgs lokaltrafik, och förarna är nyckelpersoner för att hålla dem rullande. Somliga förare stannar länge i yrket, och trivs med det stora egna ansvaret medan andra slutar redan efter bara några år. Den närmaste tiden kommer ett stort antal nya förare att behöva rekryteras. TEXT: CHRISTIAN TARR AS ERIC SSON | FOTO : TOMMY ALVÉN/SHUT TERSTOCK

spårvagnsföraren sandra karlsson har andan i halsen när vi ses. Hon är mitt uppe i en tre månader lång utbildning till instruktör, och har huvudet sprängfullt av teori. Efter avklarad utbildning kommer hon att arbeta med att utbilda nya spårvagnsförare – en yrkeskategori som de flesta göteborgare är beroende av nästan dagligen, men som det råder brist på. När Göteborg byggs om de kommande åren kommer behovet av väl utbyggd och effektiv kollektivtrafik att öka. Det, i kombination med bland annat stora pensionsavgångar, gör att Göteborgs Spårvägar har ett behov av att rekrytera 90 nya spårvagnsförare bara under 2018. Vid kontakterna med potentiella arbetssökande trycker bolaget allt mer på förarnas nyckelroll i staden – utan kollektivtrafiken stannar Göteborg upp. – Jag har varit med på några jobbmässor och pratat med sökande. Då berättar jag om Göteborgs Spårvägar och vad jobbet som förare innebär, och svarar på frågor. Många blir

intresserade trots att de kanske inte tänkt sig yrket från början, och vi har fått in ganska många den vägen, säger Sandra Karlsson. Sandra Karlsson, För att få bli förare instruktör på behöver man ha körGöteborgs Spårvägar. kort, genomgå flera intervjuer och en hälsoundersökning. Efter ett par månaders betald internutbildning släpps man till sist ut på egen hand i trafiken. – Jag minns att jag tyckte att det var skönt att vara själv första gången, men det var också lite skrämmande – framför allt att passera Brunnsparken där det är all möjlig trafik från olika håll. få förarna att stanna kvar åtminstone fem–sex år i yrket, men det är många som slutar redan efter ett par, tre år.

göteborgs spårvägar försöker

| 27


28 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


– Jag har jobbat sen 2009, och trivts väldigt bra hela tiden. Men jag vet att de obekväma arbetstiderna ofta är det stora problemet för en del. I början jobbade jag tre av fyra helger, och det är klart att det inte var så roligt, konstaterar Sandra Karlsson. Det finns ett antal olika typer av scheman som förarna kan ansöka om och samtidigt försöker bolaget så gott det går ta hänsyn till de anställdas omständigheter. Det finns till exempel en speciell arbetsgrupp för ensamstående föräldrar. – Det finns också stora möjligheter att söka sig vidare och bli till exempel arbetsledare, trafikledare eller, som jag, instruktör, säger Sandra Karlsson. Att göra intern karriär uppmuntras av Göteborgs Spårvägar – man ska inte behöva byta arbetsgivare om man känner att man vill utvecklas. Och Sandra Karlsson är väldigt nöjd, både med sitt kliv i karriären och med sin tid som förare och hon hoppas att fler

”Det finns också stora möjligheter att söka sig vidare och bli till exempel arbetsledare, trafikledare eller, som jag, instruktör.” SANDR A K ARLSSON , GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR

ska upptäcka fördelarna med ett av stadens viktigaste jobb. – Vi förare har mycket eget ansvar och får sköta oss själva. Jag jobbade i fabriken på Volvo förut, och då såg jag aldrig dagsljus. När jag kör vagn jobbar jag i princip utomhus, jag följer dygnets rytm och får se nästan hela stan. Och sammanhållningen med kollegorna är jättebra. ■

Kollektivtrafik Göteborgs Spårvägar är moderbolag i koncernen för Kollektivtrafik. Med 139 miljoner buss- och spårvagnsresor per år, är koncernens huvudfokus att att erbjuda göteborgarna en trygg och säker resa till jobb, skola och fritid.

i koncernen ingår :

nyckeltal

Göteborgs Spårvägar samt dotterbolagen GS Buss och GS Trafikantservice.

Medeltal, anställda: 1 395 Medelantal, kvinnor: 333 Medelantal, män: 1 062 Omsättning: 1 398 mnkr

| 29


Vi bryr oss

LOK ALER | GÖTEBORGSLOK ALER | TORGUPPDR AGET

GöteborgsLokaler lyfter göteborgarnas torg Projektet Torguppdraget, som just nu genomförs av GöteborgsLokaler, sätter extra ljus på stadens lokala torg. Bolaget har tagit sig an den stora uppgiften med entusiasm och stor respekt för göteborgarnas önskemål. TEXT: CHRISTIAN TARR AS ERIC SSON | FOTO : MARKUS ANDERSSON & PIA JOHNSON

30 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


med åren har de ”Vi har fokuserat lokala torgen i Götepå synliga ändringar borgs stadsdelar tappat en del av sin forna som förbättrar glans, och i många människors vardag.” fall fungerar de inte som de trygga mötesPia Johnson, PIA JOHNSON platser de var tänkta marknads- och GÖTEBORGSLOK ALER som. Inför 2017 gav kommunikationschef därför kommunfullpå GöteborgsLokaler mäktige GöteborgsLokaler i uppdrag att skänka extra omsorg hetsupplevelsen. Varje torg kommer att få till torgen. Målet är att alla göteborgare ska få minst en åtgärd genomförd. tryggare och attraktivare torg där man vill bo, Några exempel är ett antal nya lekytor, en handla, mötas och umgås. Dialog med de som inbjudande entré i form av en ny trappa vid bor och verkar kring torgen är då givetvis ett Kortedala Torg, snygg belysning som dessutom av de viktigaste verktygen. ger ökad trygghet på Brunnsbotorget och en Projektet fick namnet Torguppdraget, och klocka på Axel Dahlströms Torg. varje torg fick ett eget team bestående av Medan projekten pågår har medborgarna kunnat följa utvecklingen på sociala medier insatta och kunniga personer med lokal förankring. Teamen började med att gå igenom under taggen #torguppdraget, där också möjligvilka förslag som redan fanns för respektive het till dialog finns. Gröna droppformade skylplats. Många av förslagen handlade om bättre tar på varje plats har också informerat om vad belysning och mer plats för lek och vila. som är på gång. – Vi har tittat på enkäter, medborgarförslag och dialogarbeten från stadsdelarna, hyresen erfarenhet göteborgslokaler tar med gästundersökningar, intervjuer och förslag sig från torguppdraget är hur komplexa även inför Göteborg 2021. Vi har pratat med föremindre fysiska åtgärder är, och hur många partagarföreningar, gått på trygghetsvandringar ter som är inblandade vid förändringar – till med boende och lyssnat på en mängd åsikter. exempel lokalhyresgästerna, StadsbyggnadsSamt naturligtvis tagit med oss vår egen erkontoret, Park & Natur och Trafikkontoret. – Ett gott samarbete är enda sättet att lyckas farenhet och kunskap, säger Pia Johnson, marknads- och kommunikationschef på med utveckling. Att till exempel sätta upp en bänk är inte bara att sätta upp en bänk. KomGöteborgsLokaler. mer Räddningstjänstens fordon att kunna ta sig fram? Vem ska ta hand om underhållet? teamen har sedan fått koka ner alltihop Det har varit komplicerat ibland. Alla som har till konkreta förslag, vilket utmynnade i 68 varit inblandade har fått stor ömsesidig respekt delprojekt. Förslagen har sedan realiserats med hjälp av landskapsarkitekter och experter för varandras kunnande, och alla har arbetat mot samma mål – att göra torgen mer attrakpå till exempel belysning och mark. – Vi har fokuserat på synliga ändringar som tiva och funktionella. förbättrar människors vardag. Det handlar Totalt omfattar projektet ett tjugotal platser inte om gigantiska satsningar, utan om mindre runtom i Göteborg och till hösten 2018 komåtgärder som ändå har stor påverkan på helmer allt vara klart. ■

i koncernen ingår :

Higab svarar för ägarstyrning och samordning av koncernens tre dotterbolag; GöteborgsLokaler, Göteborgs Stads Parkerings AB, samt Älvstranden Utveckling med dotterbolag.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 306 Medelantal, kvinnor: 149 Medelantal, män: 157 Omsättning: 1 826 mnkr

Lokaler Higab är moderbolag i koncernen för Lokaler. Koncernen medverkar aktivt i utvecklingen av Göteborgs Stad där fokus ligger på lokala torg, lokaler och kulturbyggnader, parkering samt stadsutveckling.

| 31


Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för

ENERGI | GÖTEBORG ENERGI | FJÄRRVÄRME

Fjärrvärmen tar tillvara konsumtionens baksida Stadens långsiktiga mål är en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser. Samtidigt hårdnar konkurrensen om energilösningarna. Göteborg Energi går i bräschen för fjärrvärmens potential och betonar vikten av ett kretsloppsanpassat energisystem. TEXT: SANNA PERSSON | FOTO : LO BIRGERSSON & SANNA PERSSON

Sedan 1950 -talet, då eldning förra året var händelserikt för Göteborg Energi. Bolagets stori oljepannor var vanlig och smosatsning på utökade laddmöjliggen låg tät över Göteborg, har Göteborg Energi målmedvetet heter för elbilar blev allt mer synställt om stadens uppvärmningslig i samband med att 259 nya laddstationer började sättas upp. system. Resultatet är renare luft Under 2017 vände sig nästan duboch effektiv energianvändning belt så många privatpersoner som Lars Holmquist, med fokus på just återvinning. omvärldsanalytiker på Men samtidigt som fjärrvärmen tidigare år till Göteborg Energi Göteborg Energi. för att få hjälp att bli solelsproduhar en befäst roll hårdnar koncenter och samtidigt producerar kurrensen. Eldrivna värmepumpar bolaget biogas som årligen räcker marknadsförs ofta som likvärdiga uppvärmningsalternativ sett till till drivmedel för över 7 000 perklimatnytta. sonbilar. Men trots alla nytänk– Många tänker att det räcker ande satsningar kommer den här artikeln att handla om ett energimed att välja grön el. Men vad många glömmer är att även den slag som har över sex decennier gröna elen måste skapas ur något på nacken. Eric Zinn, hållbarhets– Av allt vi förser göteborgarna chef på Göteborg och att den ska räcka till alla. SamEnergi. med är vårt fjärrvärmesystem hället vill använda el till mer än det mest betydelsefulla, sett tidigare, som bilar och den digitill volym, miljönytta och potential, säger tala utvecklingen. Men en bostad kopplad till Lars Holmquist, omvärldsanalytiker på fjärrvärmenätet bör inte värmas upp av el. Göteborg Energi. Istället ska vi använda elen där den gör störst

32 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


| 33


i koncernen ingår :

Göteborg Energi svarar för ägarstyrning och samordning av sju dotterbolag; Göteborg Energi Nät, Gothnet, Ale Fjärrvärme, Göteborg Energi Gasnät, Sörred Energi, Göteborg Energi Din El, Göteborg Energi Backa.

nytta eller där den inte kan ersättas av annat. Så gör vi störst klimatnytta, säger Eric Zinn, hållbarhetschef på Göteborg Energi.

nyckeltal

Medeltal, anställda: 1 002 Medelantal, kvinnor: 346 Medelantal, män: 656 Omsättning: 5 835 mnkr

Energi Göteborg Energi är moderbolag i koncernen för Energi. Staden vill genom sitt ägande integrera och utveckla energiverksamheten i stadsutvecklingen och samtidigt bidra till ett hållbart Göteborgssamhälle.

34 |

fjärrvärmesystemet går i stora drag ut på att ta hand om resterna från konsumtionssamhället. Avfall som samhället inte lyckats undvika och som inte kan eller bör återvinnas, eldas istället och i processen tar man vara på värmen. På liknande sätt återvinns värme från industrier istället för att gå förlorad. Göteborgs fjärrvärme består till 75 procent av just återvunnen värme och över 90 procent av Göteborgs flerfamiljshus värms i dag upp av fjärrvärme. – Det här är ett cirkulärt tankesätt som präglar Göteborg Energi. Samma tankesätt gäller också fjärrkyla och biogasproduktion. Vi tar vara på det som blir över från andra processer och gör energinyttor åt göteborgarna, säger Lars Holmquist. Fjärrvärmesystemet i Göteborg är ett föredöme för en mängd städer både i och utanför Europa. Utmärkelserna är flera och kunskaperna sprider sig just nu i hela Europa, bland annat tack vare det mycket framgångsrika EU-projektet Celsius som nyligen avslutats men där staden kommer att ha en rådgivande roll under medlemsländernas implementering av nya fjärrvärmelösningar. – Hade resten av Europa haft fjärrvärmesystem likt det vi har i Göteborg hade nästan all uppvärmning kunnat komma från återvunnen energi. Tänk vilken potential i klimatarbetet! säger Eric Zinn. fjärrvärmenätet gör göteborg väl rustat inför Parisavtalets utmaningar och regionens

”Hade resten av Europa haft fjärrvärmesystem likt det vi har i Göteborg hade all uppvärmning kunnat komma från återvunnen energi. Tänk vilken potential i klimatarbetet!” ERIC ZINN , GÖTEBORG ENERGI

mål om att vara fossiloberoende år 2030. Inte minst för att fjärrvärmen kommer att spela en strategiskt viktig roll när det kommer till nästa stora utmaning – energilagring. Göteborg Energi samarbetar tätt med byggföretag, forskare och kunder för att testa både korttidslagring och långtidslagring. Ett sådant samarbete är Smart Heat där Göteborg Energi tillsammans med Energiföretagen Väst och bostadsrättsföreningen Backadalen just nu kombinerar fjärrvärme och bergvärme för att säsongslagra energi. – Det här är ett pussel där fjärrvärmen kommer att spela en avgörande roll. I takt med att staden växer behöver vi skapa ett flexibelt uppvärmningssystem och hjälpa privatpersoner och företag att bli medvetna energikonsumenter som nyttjar fjärrvärmens stora fördelar, säger Lars Holmquist. ■

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Ekonomisk hållbarhet

fusion point

Amerikanska Yale University samarbetar med Chalmers och Älvstranden Utveckling i nya forskningsprojektet Fusion Point Gothenburg. Målet är att ta fram kunskap och metoder som låter akademi och praktik samverka i byggandet av den framtida staden.

framtidens fastighetslabb

Framtidenkoncernen har startat ett Fastighetslabb som vänder sig till elever i grundskolan. Alla övningar syftar till att skapa intresse för yrken inom fastighetsbranschen och har tydliga kopplingar till skolans ämnen.

fler i arbete skadeförebyggande arbete

Göta Lejon driver tillsammans med Lokalförvaltningen och SDF Västra Hisingen ett skadeförebyggande projekt på stadsdelens skolor. Syftet är skapa kunskap om hur man kan arbeta skadeförebyggande med brandoch säkerhetsfrågor.

Flera av stadens bolag arbetar aktivt för att hitta arbetskraft utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Göteborgs Hamn deltar till exempel i Jobbsprånget, i syfte att få nyanlända akademiker ut i arbete. Liseberg är ett annat bolag som genom Jobbswinget erbjudit ett 20-tal ungdomar med funktionsnedsättning ett arbete i parken.

innovativa testarenor

Göteborg är en testarena för innovativa och hållbara lösningar. Som neutral aktör kan bolagen i koncernen för Näringsliv driva och samordna projekt där många parter med olika kompetenser tillsammans kan utveckla nya lösningar, som sedan testas i verklig stadsmiljö. HSB Living Lab, The Fossil Free Energy District (FED), Testarena Älvstaden och Drive Me är några exempel.

vägen till företagande

BRG Business Center finns idag i Angered och Biskopsgården. Här erbjuds kostnadsfri vägledning för företagare som behöver svar på frågor eller söker kontakt med rätt organisation eller aktör som kan hjälpa till att utveckla företagandet.

| 35


STADENS INTERNA BOLAG Staden har två interna bolag som har till uppgift att ge service och stöd inom försäkring och leasing till stadens verksamheter. Försäkrings AB Göta Lejon försäkrar stadens verksamheter och Göteborgs Stads Leasing AB servar staden med leasingavtal.

Försäkrings AB Göta Lejon

Göteborgs Stads Leasing AB

Försäkrings AB Göta Lejon är Göteborgs Stads eget försäkringsbolag. Bolaget har ansvar för att stadens samtliga förvaltningar och bolag är försäkrade. Totalt försäkrar Göta Lejon tillgångar för drygt 250 miljarder kronor. Göta Lejon arbetar också för att förebygga skador och ansvarar för skadereglering. Bolaget är en viktig katalysator för att minska stadens risker och ansvarar för en effektiv skadehantering.

Göteborgs Stads Leasing servar staden med operationell och finansiell leasing av lös egendom. Exempelvis IT-utrustning, spårvagnar, motorfordon och personalcyklar för stadens alla verksamheter. Bolaget tillhandahåller även miljövänliga varutransporter, administration av fordonsförsäkringar och trafikutbildningar. Samordningen bidrar till att stärka Göteborgs Stad i arbetet med att uppnå en affärsmässig och kostnadseffektiv samhällsnytta med miljön i fokus.

Vd: Annika Forsgren

Vd: Johan Sävhage

36 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


| 37

PER PIXEL PETERSSON / GÖTEBORG & CO


VI ÄR GÖTEBORGS STADSHUS STYRELSE

Ann-Sofie Hermansson

Daniel Bernmar

Jonas Ransgård

1:e vice ordförande (V)

2:e vice ordförande (M)

Mariya Voyvodova

Tord Karlsson

David Lega

Ledamot (S)

Ledamot (S)

Ledamot (KD)

Helene Odenjung

Ulf Kamne

Jonas Attenius

Ledamot (L)

Ledamot (MP)

Suppleant (S)

Ordförande (S)

38 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Arbetstagarrepresentanter

Maria Andersson-Iseppi

Lars Dahlstrรถm

Timo Strandeberg

Ordinarie SACO

Ordinarie TCO

Ordinarie LO

Viveca Bertelsen

Anita Johansson

Tea Petersson

Suppleant SACO

Suppleant TCO

Suppleant LO

| 39


VI ÄR GÖTEBORGS STADSHUS AB Göteborgs Stadshus AB

Telefon: 031 - 365 00 00

Besöksadress: Kronhusgatan 2 f 411 06 Göteborg E-post: goteborgsstadshus@ gshab.goteborg.se

40 |

Stefan Söderlund

Louise Lindblad

Pia Andersson

Verkställande direktör

Bolagsansvarig

Administrativ koordinator

Telefon: +46 31 368 54 62 Mobil: +46 70 191 63 01 E-post: stefan.soderlund@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 63 Mobil: +46 703 72 30 63 E-post: louise.lindblad@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 54 Mobil: +46 702 46 80 32 E-post: pia.a.andersson@ gshab.goteborg.se

Peter Berggren

Mats Boogh

Andreja Sarcevic

Bolagsansvarig – näringsliv, turism, kultur och evenemang, interna bolag

Bolagsansvarig – kollektivtrafik, energi, regionala bolag

Bolagsansvarig – bostäder, lokaler, hamn och Boplats

Telefon: +46 31 368 54 56 Mobil: +46 722 43 00 85 E-mail: peter.berggren@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 55 Mobil: +46 725 85 28 66 E-post: mats.boogh@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 61 Mobil: +46 728 55 42 25 E-post:andreja.sarcevic@ gshab.goteborg.se

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Gothenburg European Office Berndt Sundström

Håkan Spjuth

Ekonomichef

Redovisningschef

Telefon: +46 31 368 54 58 Mobil: +46 725 70 87 94 E-post: berndt.sundstrom@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 60 Mobil: +46 702 53 72 88 E-post: hakan.spjuth@ gshab.goteborg.se

Catrine Norrgård Branch Director Telefon: +32 (0) 2 274 55 41 E-post: catrine.norrgard@ stadshuset.goteborg.se

Karin Lange

Katharina Jonsson

Administrativ chef

Kommunikationschef

Telefon: +46 31 368 54 59 Mobil: +46 736 66 25 51 E-post: karin.lange@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 51 Mobil: +46 725 26 57 22 E-post: katharina.jonsson@ gshab.goteborg.se

Caroline Eriksson Public Affairs Manager Telefon: +32 (0)2 274 55 40 E-post: caroline.eriksson@ stadshuset.goteborg.se

Mads-Erik Schiönnemann Office manager Telefon: +32(0) 2 274 55 45 E-post: mads-erik.schionnemann @stadshuset.goteborg.se

Johanna Hasselgren

Johan Hörnberg

Koncern HR-chef

Bolagsjurist

Telefon: +46 31 368 54 53 Mobil: +46 707 80 10 74 E-post: johanna.hasselgren@ gshab.goteborg.se

Telefon: +46 31 368 54 52 Mobil: +46 761 07 65 04 E-post: johan.hornberg@ gshab.goteborg.se

Susanne Ingmansson Funding and Communications Manager Telefon: +32 (0)2 274 55 42 E-post: susanne.ingmansson@ stadshuset.goteborg.se

| 41


KJELL HOLMNER  / GÖTEBORG & CO

42 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


ÅRSREDOVISNING 2017 GÖTEBORGS STADSHUS AB

44

Förvaltningsberättelse

59

Koncernen

64

Moderbolaget

68

Noter

96

Revisionsberättelse

100

Granskningsrapport

| 43


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

Förvaltningsberättelse 1 januari – 31 december 2017

Ägarförhållanden Göteborgs Stadshus AB är moderbolag i en av Göteborgs Stad helägd koncern för samtliga hel- och delägda bolag. Samtliga aktier ägs direkt av Göteborgs Stad. Göteborgs Stadshus AB benämns även Stadshus nedan. Bolagskoncernen konsolideras in i Göte­borgs stads kommunkoncern. Kommunkoncernen redovisas i Göteborgs Stads års­ redovisning.

Struktur för ägarstyrning av Göteborgs Stads bolag Samtliga stadens direkt och indirekt hel- och delägda bolag är organiserade i en koncern med Göteborgs Stadshus AB som moder­ bolag. Huvuddelen av bolagen är inordnade i sju olika underkoncerner eller kluster; Energi, Bostäder, Lokaler, Näringsliv, Kollektivtrafik, Hamn samt Turism, Kultur & Evenemang. De regionala bolagen samt bolag som är interna tjänsteleverantörer till stadens bolag är direkt underställda Stadshus. BoPlats Göte­ borg AB är tillfälligt placerat direkt under Stadshus, i av­vaktan på framtida inrikt­ning och organi­sationsform som givits Stadshus att verkställa.

Bolagens verksamhet MODERBOLAGET

Stadshus har kommunfullmäktiges uppdrag att, inom ramen för Riktlinjer och Direktiv för stadens bolag, utöva ägarstyrning av stadens bolag, målen i kommunfullmäktiges budget, ägardirektiv och andra styrande inriktningsdokument. ¡ Målet för bolagets verksamhet är att säkerställa att verksamheten i stadens bolag, tillsammans med stadens övriga verksamheter, skapar nytta för staden och dess invånare samt medverkar till utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Ett viktigt inslag i Stadshus roll är att genomföra ägardialoger med moderbolagen i underkoncernerna samt övriga bolag som är direkt ägda av Stadshus. Ägardialoger har under året genomförts med dessa bolag. Handlingsplanerna från ägardialogerna ligger till grund för det fortsatta ar-

44 |

betet. Andra väsentliga områden för bolaget är ägarstöd och finansiell samordning. Inom Stadshus finns även en fi­lial i Bryssel, Gothenburg European Office (GEO), som ansvarar för stadens internationella omvärlds- och intressebevakning med utgångspunkt från EU. Styrelsen och verkställande direktören bedömer att Stadshus verksamhet är i linje med kommunens ändamål med sitt ägande av bolaget och att bolaget följer de kommunalrättsliga principer som framgår i bolagsordningen. Bolaget har vid behov inhämtat kommunfullmäktiges ställningstagande, i enlighet med kommunallagens §3:17. ENERGI

Av ägardirektivet framgår att ändamålet med verksamheten i koncernen Göteborg Energi är att staden genom sitt ägande av Göteborg Energi vill kunna integrera och utveckla energi­verksamheten i stadsutvecklingen samt medverka i utvecklingen av ett hållbart Göteborgssamhälle. Vidare är också syftet att säkerställa leveranssäker och prisvärd energi för stadens medborgare och företag. Göteborg Energi bedriver energiproduktion och distri­ bution främst av fjärrvärme och el i Göte­borgsområdet. I koncernens verksamhet ingår även elhandel, naturgashandel, fjärrkyla, energitjänster, data- och telekommunikation, gasnät samt förnybar el och biogas. BOSTÄDER

Framtidenkoncernen ska vara en strategisk aktör i syfte att stärka Göteborgs roll som regioncentrum och stadens utveckling genom att: ¡ skapa nya bostäder och öka tempot i bostadsbyggandet ¡ erbjuda attraktiva boenden för olika typer av bostadskonsumenter ¡ arbeta för ökad integration och välfärd i bostadsområdena. Framtidenkoncernen är en renodlad bostads­ koncern med dotterbolagen Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder, Framtiden Byggutveckling AB, Egnahemsbolaget och Störningsjouren.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


LOKALER

Higab AB (Higab) är moderbolag i Higabkoncernen. Inom bolagsgruppen finns tre helägda verksamhetsdrivande dotterbolag. Dessa är Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, Göteborgs Stads Parkerings AB samt Älvstranden Utveckling AB med dotterbolag. Higabs uppdrag är att aktiv­t medverka i utvecklingen av Göteborgs Stad genom att vara ett av stadens strategiska verktyg inom fastighetsområdet. I uppdraget ligger också att bolaget ska tillvarata och vara lyhörd för de värden som präglar Göte­borgssamhället. Higab äger och förvaltar fastig­heter med en uthyrningsbar yta om totalt 643 819 m2 (644 195). Fastighetsbeståndet består i huvudsak av lokaler. Förvaltnings AB Göteborgslokaler äger, förvaltar och utvecklar stadsdelstorg, butiksoch kontorslokaler i Göteborg. En del av organisationen är inriktad på fastighetsförvaltning och andra delar med gemensamma frågor för flera bolag inom Göteborgs Stad. Bolaget ska vara en betydande aktör på fastig­hetsmarknaden genom att värna och aktivt arbeta för att utveckla de kommersiella fastigheterna. Bolaget ska bidra genom att skapa lokala och levande handels- och mötesplatser i bostadsområdenas närhet i syfte att åstadkomma en positiv inverkan på de närboendes livskvalitet. Handelsplatserna ska kännas trygga och ha ett utbud och servicenivå som matchar kundernas behov. Göteborgs Stads Parkerings AB erbjuder olika parkeringstjänster. Det gäller avgiftsbelagda besöksplatser, uthyrningsbara parkeringsplatser och övervaktningstjänster. Bolaget underhåller och bygger parkeringsanläggningar. I takt med stadsutveckling och förändringar i infrastrukturen säkerställer bolagets tillgänglighet till staden för göteborgare och besökare. Bolaget ska bidra till Göteborgs attraktivitet och utveckling genom att skapa hållbara och attraktiva parkeringslösningar. Älvstranden Utveckling AB med dotterbolag ska främja den långsiktiga stadsutvecklingen kring Göta Älv genom medverkan i förverkligandet av Vision Älvstaden. Bolaget ska vara ledande i arbetet med byggandet av en blandstad samt stödja det strategiska utvecklingsarbetet för en hållbar stadsutveckling genom god samverkan och effektivt sam-

arbete med stadens planerande nämnder och externa intressenter. NÄRINGSLIV

Business Region Göteborg AB (BRG) är moderbolag i klustret, som i övrigt består av ett antal bolag där BRG har minoritets­ ägande. Dessa är Lindholmen Science Park AB (LSP), Johanneberg Science Park AB (JSP), Göteborgs Tekniska College AB (GTC), Sahlgrenska Science Park AB (SSP) samt Almi Företagspartner Väst AB (Almi). KOLLEKTIVTRAFIK

Göteborgs Spårvägar AB är moderbolag i Kollektivtrafikklustret. I koncernen ingår, utöver moderbolaget, GS Buss AB och GS Trafikantservice AB. Västra Götalandsregionen (VGR) är huvudman för kollektivtrafiken i Göteborg och därigenom beställare av den kollektivtrafik som utförs av Göteborgs Spårvägar AB. På uppdrag av VGR upphandlar Västtrafik AB tjänster inom kollektivtrafikområdet i regionen. I moderbolaget Göteborgs Spårvägar AB utförs all spårvagnstrafik i Göteborg och Mölndal och inbegriper även trafikledning, underhåll av spårvagnar och spårvägsbanan. I GS Buss AB utförs linjetrafik med buss som är upphandlad i konkurrens. GS Buss AB bedriver sin verksamhet parallellt med flera andra utförare av busslinjetrafik i Göteborgsområdet. GS Trafikantservice AB utvecklar tjänster och bedriver service inom Göteborgs­ områdets kollektivtrafik i syfte att underlätta resande, kommunikation och underlätta trivsel och trygghet i kollektivtrafiken. HAMN

Göteborgs Hamn AB har till uppgift att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbart skandinaviskt godsnav. Detta innebär att Göteborgs Hamn AB ansvarar för att förvalta och utveckla hamnens mark, fastig­ heter och vattenområden så att dessa används på ett optimalt sätt utifrån ett tillväxtoch lönsamhetsperspektiv. Bolaget upplåter, via koncessionsavtal, en del av sin mark och sina anläggningar till externa terminaloperatörer inom Container, Ro/Ro och Bil. Göteborgs Hamn AB verkar på en internationellt konkurrensutsatt marknad. Den svenska industrin efterfrågar fler destinatio-

| 45


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

INTERNA BOLAG

ner och ökad frekvens för att få lönsamhet i sina svenska investeringar. Hamnens uppgift är att göra de nödvändiga investeringar som krävs för att bibehålla rollen som ett attraktivt godsnav i den internationella konkurrensen. Göteborgs hamn omfattar hamnterminaler för ro/ro-, bil-, container-, färje- samt energi­ hamnsverksamhet. Dessutom ansvarar bolaget för anlöp av kryssningsfartyg. Ett omfattande tågpendelsystem har byggts upp med dagliga avgångar till och från terminaler i hela Sverige och Norge vilket möjliggör miljökloka direktförbindelser. Av svenska hamnar är Göteborgs hamn det enskilda godsnav som hanterar den klart största andelen av svensk utrikeshandel och utpekat som riksintresse och Core-hamn inom EU (Ten-T). TURISM, KULTUR OCH EVENEMANG

Göteborg & Co AB är moderbolag i klustret Turism, Kultur och Evenemang. Övriga bolag inom koncernen är Liseberg AB med dotterbolag, Got Event AB samt Göteborgs Stads­ teater AB. Göteborg & Co leder och samordnar arbe­ tet inom koncernen på övergripande nivå och medverkar till att stärka och utveckla besöksnäringen inom Göteborgs Stad och Göteborgsregionen samt bidra till besöks­ näringens utveckling inom Västra Götalandsregionen. Bolaget har en strategisk roll ifråga om nationell och internationell marknads­ föring av Göteborg som destination för turism, möten och evenemang. Liseberg AB är moderbolag i Lisebergskoncernen. Bolaget bedriver verksamhet inom Lisebergs parkområde omfattande bland anna­t attraktioner, restauranger, spel, shopping, underhållning och boende. Got Event är Göteborgs Stads evenemangsoch arenabolag och har till uppgift att verka för Göteborg som ledande evenemangsstad. Bolaget ansvarar för att driva arenor som Ullevi, Scandinavium, Valhallabadet, Valhalla Sporthallar, Wallenstamshallen, Valhalla IP, Frölundaborg, Gamla Ullevi och Bravida Arena. Göteborgs Stadsteater AB ska genom sina uppsättningar engagera, skapa debatt, roa och mana till eftertanke och därigenom ut­ göra en livskraftig nerv i Göteborgs kulturliv.

46 |

Gruppen Interna bolag består av ett antal verksamheter som är 100 procent ägda av Göteborgs Stadshus AB och där alla har en i huvudsak specialist- och stödjande funktion för hela Göteborgs Stad. Dessa bolag är: ¡ Försäkrings AB Göta Lejon (Göta Lejon),

stadens interna försäkringsbolag, med fokus på tillgångar och verksamheter ¡ Göteborgs Stads Leasing AB (GSL), levererar miljöriktiga fordon och transportlösningar för Göteborgs Stad samt hanterar operationella/finansiella lösningar/leasing för stadens förvaltningar och bolag. REGIONALA BOLAG

Renovakoncernens uppdrag är att tillsammans med ägarkommunerna ta ett långsiktigt ansvar för avfall och återvinning i ägarregionen. Ett väl fungerande miljöriktigt system för transporter och behandling av avfall bidrar till en hållbar tillväxt i regionen och till reduktion av växthusgaser. Renovakoncernen har ett ansvar för att långsiktigt arbeta för att minska de totala avfallsmängderna i regionen. Renova AB ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Göteborgs kommun genom Göteborgs Stadshus AB är majoritetsägare. Dotterbolaget Renova Miljö AB ägs till 100 procent av Renova AB. Gryaab AB ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölnda­l och Partille. Majoritetsägare är Göteborgs kommun genom Göteborgs Stadshus AB. Gryaabs huvuduppgift är att samla in och rena avlopps­­vatten från ägarkommunerna för ett renare hav och en bättre miljö. Grefabs (Göteborgsregionens Fritidshamnar AB) uppdrag är att tillgodose behovet av fritidsbåtsplatser och därtill hörande service för boende i ägarkommunerna. Dessutom ska bolaget medverka till att skapa förutsättningar för ett upplevelserikt båtliv, att bidra till att stärka regionens attraktionskraft samt bidra till god miljöutveckling inom hamnverk­samheten. Grefab ägs av kommunerna Ale, Mölndal, Partille samt Göteborg genom Göteborgs Stadshus AB som är majoritets­ ägare.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


BOPLATS GÖTEBORG AB

MODERBOLAGET

Bolaget skall enligt bolagsordningen informera om bostadsmarknaden och fungera som en marknadsplats för bostäder och därmed bedriva förenlig verksamhet. Boplats ägs av Göteborgs Stadshus AB, Göteborgs Stads Bostads AB, Bostads AB Poseidon, Familjebostäder i Göteborg AB och Fastighetsägarna GFR, ek. för.

Resultat och ställning REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen är upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Se not 1 för ytterligare information. Koncernens resultat 2017 efter finansiella poster uppgick till 1 443 mnkr (1 653), vilket innebär en försämring jämfört med föregående år med –210 mnkr. Årets jämförelse­ störande poster är 71 mnkr (285) och avser rea­lisationsvinster +331, realisationsförluster –18 mnkr, nedskrivningar –224 mnkr och avsättningar –18 mnkr. Balansomslutningen har jämfört med 2016 ökat med 0,1 procent, 81 mnkr, från 64 276 mnkr till 64 357 mnkr. Soliditeten har som följd av det positiva resultatet ökat med 1,5 procent till 30,8 procent (29,3).

Resultat efter finansiella poster uppgår för moderbolaget till –355 mnkr (–137). Bolagets rörel­sekostnader 2017 är högre än 2016 genom att verksamheten i GEO tillkommit samt avseende förberedelsearbete för anslutning av bolagen till kommungemensamma ekonomi och e-handelstjänster. Räntekostnaderna har minskat till 28 mnkr (33) genom omläggning av lån till en lägre ränta än tidigare. Under året ingår utdelning från Got Event om 15 mnkr. 2016 ingick resultat vid försäljning av aktier i Göteborgs Gatu AB om 125 mnkr samt en utdelning på 105 mnkr. Netto av erhållna samt lämnade koncernbidrag och skattekostnader är 835 mnkr (536). Resultat efter skatt uppgår till 480 mnkr (399). Balansomslutningen har jämfört med 2016 ökat med 3,6 procent, 609 mnkr, från 16 856 mnkr till 17 465 mnkr. Det egna kapitalet ökade från 12 737 mnkr till 13 222 mnkr och soliditeten har förändrats från 75,6 procent till 76,9 procent.

FEMÅRSÖVERSIKT KONCERN 2017

2016

2015

2014

2013

18 533

18 872

17 933

17 538

11 346

Rörelseresultat (mnkr)

2 160

2 617

1 381

1 749

1 260

Resultat efter finansiella poster (mnkr)

1 443

1 653

382

617

865

Årets resultat (mnkr)

1 146

1 314

363

499

716

Balansomslutning (mnkr)

64 357

64 276

61 854

63 132

59 465

Eget kapital (mnkr)

19 843

18 808

17 467

17 330

16 492

30,8

29,3

28,2

27,5

27,7

Avkastning på eget kapital (%)

5,8

7,0

2,1

2,9

4,3

Avkastning på totalt kapital (%)

3,4

4,1

2,3

2,9

2,2

Rörelsens intäkter (mnkr)

Soliditet (%)

Avkastning på sysselsatt kapital (%)

3,9

5,0

2,7

3,4

2,1

Medelantal anställda

6 572

6 601

6 495

6 365

4 298

| 47


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

PER KLUSTER – RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

Belopp i mnkr

2017

2016

2015

Energi

636

607

–650

Bostäder

568

447

407

Lokaler

142

517

581

Näringsliv

–49

–48

–45

Kollektivtrafik Hamn Turism, Kultur & Evenemang Interna bolag Regionala bolag inklusive Boplats Moderbolag Koncernjusteringar Resultat efter finansiella poster

48

23

25

214

217

206

–230

–188

–146

37

29

22

103

71

20

–355

–137

149

329

115

–187

1 443

1 653

382

Tabellen innehåller koncerneliminerade resultat.

ENERGI

Göteborg Energikoncernen redovisar ett hög­ re resultat efter finansiella poster än föregående år. Detta främst via reavinster vid försäljning av aktier. Ett relativt varmt år har gett ett tapp i effektintäkter samt volymer. Resultatet inom fjärrvärmeaffären ger ett lägre täckningsbidrag genom högre råvarupriser. Jämförelsestörande intäkter är reavinster vid bolagsförsäljningar om 123 mnkr och jämförelsestörande kostnader är reaförlust om –9 mnkr, nedskrivning av tillgångar i vindkraftsproduktion om –58 mnkr. I årets kostnader ingår även en kostnad om –10 mnkr kopplat till brand i silo Rya HVC. BOSTÄDER

Framtidenkoncernen redovisar ett bättre resultat efter finansiella poster än föregående år. Avvikelser för intäkterna beror på utfall i hyresförhandlingarna samt tillkommande hyror för temporära bostäder. På kostnads­ sidan avviker främst driftskostnaderna. Jämförelsestörande intäkter är realisationsresultat 129 mnkr vid fastighetsförsäljning och nedskrivningar om –94 mnkr samt avsättningar –18 mnkr hos Göteborgs Egnahems AB avseende putsfasader. Vid årsskiftet hade koncernens fastigheter ett sammanlagt marknadsvärde på 87 913 mnkr

48 |

(82 010) inklusive pågående nyproduktion och ombyggnadstillägg motsvarande ett marknadsvärde på 17 876 kr/kvm (16 722). Totalt marknadsvärde överstiger bokfört värde på fastigheter och ombyggnadstillägg med 59 489 mnkr (54 442). Koncernens justerade soliditet uppgår till 63 procent (62). Vid utgången av året hade koncernen en lånevolym på 16 016 mnkr (15 843). LOKALER

Higabkoncernen redovisar ett lägre resultat efter finansiella poster än föregående år. Avvikelsen avser främst skillnaden i realisationsresultat och nedskrivningar mellan åren. Myntholmen AB har realisationsvinst vid avyttring av aktier (Qwigoberga Mark AB innehållande fastighet i Kviberg) om 48 mnkr, Higab AB har sålt fastigheter till Fastighetskontoret med en realisationsvinst om 31 mnkr och Göteborgs Stads Parkerings AB har gjort nedskrivning om –72 mnkr på projekt Skeppsbrogaraget. Föregående år hade Älvstranden Utveckling AB respektive Göteborgs Stads Parkerings AB avyttrat aktie­bolag (fastigheten Brotomten, byggrätten till Karlavagnstornet, fastigheten Haga 31:5 samt marken Kålltorp 99:22) med en rea­vinst om 237 mnkr.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


Vid årsskiftet hade koncernens fastigheter ett sammanlagt marknadsvärde på 22 563 mnkr (19 899). Detta värde överstiger summan av bokfört värde på fastigheter och ombyggnadstillägg med 13 801 mnkr (11 505). Detta innebär att koncernens justerade soliditet uppgår till 52 procent (49). Vid utgången av året hade koncernen en lånevolym på 7 491 mnkr (7 287). NÄRINGSLIV

BRG-koncernens resultat efter finansiella pos­ter är något lägre än föregående år och avvikelsen avser främst resultat hos intressebolag.

och för GSL är det den finansiella leasingverksamheten. REGIONALA BOLAG

Samtliga bolag visar bättre resultat än föregående år. För Renovakoncernen är det ök­ade avfallsmängder samt hög energiproduktion med relativt hög prisnivå för både el och fjärrvärme. Positiva avvikelser för Gryaab gäller främst intäkter för biogas samt lägre kostnader. Göteborgsregionens fritidshamnar AB:s (Grefab) intäkter för vinteravtal är högre än föregående år. BOPLATS GÖTEBORG AB

KOLLEKTIVTRAFIK

Göteborgs Spårvägar koncernen redovisar ett något högre resultat efter finansiella poster än föregående år. Samtliga verksamheter visar ett bättre resultat. Spårvagnstrafiken har haft lägre elkostnader, bussverksamheten visar ett högre utfall genom högre incitaments­ ersättning och bonus, för trafikservice är det intäktsökningar för hållplats, resurspoolen samt NET och verksamheten banteknik har högre intäkter inom samtliga avtalsområden. HAMN

Göteborgs Hamn AB har för 2017 högre volymer inom energi- och RoRo-segmentet än under 2016. Tillkommande fartygsanlöp och större bruttovikt påverkar också positivt. Volymnedgången inom containerverksamheten motverkas av att stor del av koncessionsavtalet med kund baseras på fast pris. TURISM, KULTUR & EVENEMANG

Koncernen visar ett resultat efter finansiella poster som är lägre än föregående år. Liseberg har minskat något liksom Got Event där dock ordinarie evenemangsverksamhet gått bättre än föregående år medan FEI EM i Ridsport visade ett kraftigt underskott. Stadsteaterns biljett- och restaurangverksamhet visar ett bättre resultat än föregående år. Verksamheten för Göteborg & Co har följt plan. INTERNA BOLAG

Försäkrings AB Göta Lejon och Göteborgs Stads Leasing AB:s (GSL) resultat efter finansiella poster är högre än föregående år. För Försäkrings AB Göta Lejon är det främst högre premier som påverkar resultatet positivt

Boplats resultat 2017 ligger i nivå med 2016.

Investeringar, likviditet och finansiell ställning INVESTERINGAR

Koncernens investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till 5 430 mnkr (4 970). I aktier och andelar har investeringar via moderbolag och dotterbolag skett med 172 mnkr (330). Förvärv av aktier avser främst Fastighetsbolaget Biskopsgården 51:16 KB. LIKVIDITET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens likvida medel inklusive kortfris­ tiga placeringar uppgår till 1 804 mnkr (2 646). Koncernens lån har under året minskat med –977 mnkr, från 36 022 mnkr till 35 045 mnkr. Detta främst genom amorteringar gjorda av Göteborg Energi.

Personal Medelantalet anställda i koncernen uppgick under året till 6 572 (6 601), varav 63 procent (63) män och 37 procent (37) kvinnor. Medelantalet anställda i moderbolaget inklusive filial GEO uppgick till 14 (11), varav 50 procent (50) män och 50 procent (50) kvinnor.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut INOM KONCERNEN

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

| 49


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

MODERBOLAGET

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

kan fortsätta leverera samhällsnytta på en hög nivå.

Förväntad framtida utveckling inom koncernen

Moderbolaget kommer, genom ett aktivt utvecklingsarbete, att fortsätta utveckla form­ er­na för stadens bolagsstyrning. Koncernnytta och helhetssyn ska genomsyra bolagens verksamhet. Ändamålet med koncernbolaget är att i dialog med bolagen främja en aktiv ägarstyrning av stadens bolag med utgångspunkt i kommunfullmäktiges ägardirektiv, budget och andra styrande inriktningsdokument. Inom koncernen sker successivt en ökad samordning som syftar till att skapa förutsättningar för måluppfyllelse och utnyttjande av synergier inom koncernen.

Bolagen inom koncernen arbetar inom olika näringsgrenar och på skilda marknader. För bolag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad är naturligtvis den egna konkurrensförmågan helt avgörande för bolagets framtid. Hit räknas Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, samt i viss utsträckning även Göteborg Energi AB, Göteborgs Spårvägar AB och Got Event AB. I koncernen ingår även Älvstranden Utveck­ling AB samt Förvaltnings AB Framtiden med fyra allmännyttiga bostadsbolag, byggherrebolag och Egnahemsbolaget som samtliga agerar fullt ut på en konkurrensutsatt marknad. Övriga fastighetsbolag är rep­ resenterade av Higab, Förvaltnings AB GöteborgsLokaler och Göteborgs Stads Parkerings AB som agerar i mer eller mindre stor utsträckning i en konkurrensutsatt marknad. Koncernens intjänandeförmåga ligger på liknande nivå 2017 som för 2016 undantaget jämförelsestörande poster. De finansi­ ella förutsättningarna att fullfölja uppdraget om fin­ansiell samordning inom koncernen är fortsatt goda under förutsättning av bibehållen lönsamhet. Det finns stora övervärden i koncernens tillgångar. Framtidsplaner visar på mycket stora behov av investeringar i koncernen samtidigt som det på sina håll finns signaler om lägre lönsamhet i samband med de stora infrastrukturprojekt som planeras. Ökad upplåning till de nivåer som den långsiktiga planen visar ger ökad riskexponering vid räntehöjningar. Förslag till ränteavdragsbegränsningar som en följd av EU:s skatteflyktsdirektiv per 16 juni 2016 skulle i sin nuvarande form innebära en mycket stor negativ påverkan på koncernens samlade finansiella förmåga. Utvecklingen behöver följas noggrant och uppmärksammas tidigt. Nyttorealiseringskalkyler är en viktig del i beslutsprocessen för investeringar. Olika finansieringslösningar behöver övervägas. Detta gör det viktigt att se koncernen som helhet och att den är i balans. En god ekonomi säkerställer att koncernen hållbart

50 |

MODERBOLAGET

ENERGI

Energibranschen är inne i en fas med snabb utveckling på många plan. Den digitala tekniken utvecklas snabbt och kunderna ställer allt högre krav och en del blir också medproducenter. Nya aktörer utmanar branschen och omdefinierar vad ett energibolag är och gör. Fossila bränslekällor ersätts av förnybara samtidigt som kraven på smarta system och energieffektiva lösningar öka från alla håll. De kommande åren kommer förändringen av Göteborg att gå allt fortare. Större infrastrukturprojekt i kombination med tillkomsten av nya stadsdelar kommer att ställa stora krav på energiinvesteringar och utveckling av nya energisystem. BOSTÄDER

Det råder stor bostadsbrist i Göteborg där många, främst unga vuxna får stå i bostadskö flera år innan det kan få sin första bostad. Tillgången till attraktiva bostäder är ett viktigt instrument i Göteborgs framtida utveckling. Näringslivet behöver möjlighet till rörlighet på bostadsmarknaden, inflyttande universitetsstuderande måste ha någonstans att bo så även nyanlända svenskar. Framtiden-koncernen har ett särskilt uppdrag i detta sammanhang. Målet är att successivt nå 1 400 inflyttningsklara bostäder per år. Samarbetet med stadens olika aktörer bedöms vara gott men tidsutdräkten i plan- och byggprocessen bedöms allmänt medföra förseningar, exempelvis som ett resultat av överklaganden.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


LOKALER

De viktigaste frågorna som Higab AB står inför är fortsatt arbete kring samverkan och samordning för att få ytterligare effektivisering i Higabkoncernen. Kommunfullmäktige beslutade i januari 2017 om ett nytt ägar­ direktiv som tydliggör och stärker Higabs roll som moderbolag i koncernen. Andra viktiga frågor är risker förknippade med större investeringsprojekt, såsom exempelvis ökade byggkostnader, tidsförskjutningar med mera. Göteborgs Stads Parkerings AB:s utmaning är att skapa en långsiktig ekonomisk uthållig­ het för att klara finansieringen av framtida nyproduktion. Bolaget har påbörjat ett arbete med byggandet av ett parkeringsgarage med 700 parkeringsplatser vid Skeppsbron. Älvstranden Utveckling AB bedriver verksamhet inom stadsutveckling med stora investeringsvolymer med tillhörande risker och möjligheter. Samverkan med stadens planerande nämnder, samverkan med aktörer inom byggbranschen, omvärldsfaktorer som räntenivå och världskonjunktur kommer att ha stor inverkan på hur bolaget kan fullfölja sitt uppdrag ifråga om förverkligandet av Vision Älvstaden. NÄRINGSLIV

Den globala konkurrensen ställer stora krav på att Göteborgsregionen fortsätter utvecklas, med tillgång till rätt kompetens och marknadsförutsättningar för att locka företagen att fortsätta investera i regionen. Det krävs att klustret fortsätter att utveckla samverkan med andra aktörer, internt inom Staden, samt med akademi och näringsliv. Detta för att positivt utveckla företagsklimat, stads- och näringslivsutveckling för framtiden. Kommunstyrelsen och BRG har gemensamt fått kommunfullmäktiges uppdrag att utarbeta en långsiktig målbild för näringslivsutveckling. BRG har påbörjat ett arbete med att förbättra sin utvärderingsmetod med tydliga effektmål samt skapa insikter kring framtida kompetensbehov för näringslivet och andra aktörer. KOLLEKTIVTRAFIK

Spårvagnsverksamheten bedöms fortsatt vara en prioriterad och viktig del av stadens och regionens utveckling. Efterfrågan bedöms fortsatt vara hög. En förutsättning för ytter­

ligare vagnar och utökad trafik är också att den nya vagnhallen på Ringön byggs. På de marknader som koncernen verkar finns en knivskarp konkurrens i upphandlingarna. Koncernen måste därför fokusera såväl på hög ekonomisk effektivitet som på en högkvalitativ tjänst. Koncernen kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla organisationen i enlighet med detta. HAMN

Göteborgs Hamn AB verkar på en internationellt konkurrensutsatt marknad. Den svagare marknadstillväxten sprider sig över hela världen. Den lägre marknadstillväxten innebär också färre transporter. Tidigare har globaliseringseffekten och produktionsspecialisering medfört att transporterna ökat trots nedgångar i tillväxten. För Göteborgs Hamn AB innebär detta att aktiviteterna ökar vad gäller att hitta nya godsslag, nya logistiklösningar, effektivisera och ta marknadsandelar. Den svenska industrin efterfrågar fler desti­ nationer och ökad frekvens. Hamnens uppgift är att göra de nödvändiga investeringa­r som krävs för att bibehålla rollen som ett attraktivt godsnav. Göteborgs Hamn AB har tillsammans med Trafikverket gjort en åtgärds­ valsstudie som visar på en stor nationalekonomisk nytta i att fördjupa farlederna. För att förverkliga detta måste en finansieringsmodell mellan hamn och stat förhandlas fram. TURISM, KULTUR & EVENEMANG

Besöksnäringen förväntas ha en fortsatt stark tillväxt på global basis, och Göteborgs roll som motor inom många olika aspekter av näringen är fortsatt väsentlig för framtiden. Under många år har Göteborgs modell för utveckling av besöksnäring varit både nationellt, och internationellt, ledande. Det nära samarbetet mellan staden och näringslivet, samt de tydliga och snabba beslutsvägar som varit inom stadens förvaltningar och bolag, skapade under lång tid en konkurrensfördel för Göteborg. Idag har många andra städer lärt sig av Göteborg, och samtidigt ställer ändrade legala förutsättningar och nya tider krav på att ta nästa steg i utvecklingen. Göteborgs Stad har stora förutsättningar att ta ledningen även denna gång, men det ställer krav på förmågan att utveckla nästa

| 51


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

steg av tät samverkan med näringsliv, omkringliggande region och övriga intressenter. Det finns också ett tydligt behov av att utarbeta en långsiktig investeringsstrategi för stadens anläggningar, samt förstärka samarbetsmodellen mellan stadens förvaltningar och bolag. Liseberg befinner sig mitt i en omfattande omställningsprocess för att möta krav från ägare och marknad. Stadsteaterns framtidsfrågor är teaterns finansiering och eventuell förnyelse av teaterhuset på Götaplatsen. INTERNA BOLAG

Göta Lejons viktigaste framtidsfrågor är att vidareutveckla riskhanteringsarbetet med Stadens övriga nyckelorganisationer. Göteborgs Stads Leasing AB:s verksamhet är fokuserad på att kontinuerligt leverera bättre och mer effektiva och hållbara tjänster till Stadens förvaltningar och bolag.

Regionala bolag RENOVA

Samhället i stort förändras mot ett cirkulärt kretsloppssamhälle där produkter och rest­ resurser cirkulerar i produktions- och handels­system och deponimängderna minskar. Över tid har avfallsbranschen avreglerats, blivit mer marknadsmässig, mer internationell och allt mer nyanserad med kund- och materialflödesunika lösningar istället för större samhällsinfrastrukturer. Inom EU ökar kraven på miljöriktig behandling av avfall, något som i många fall är förknippad med stora investeringar som till exempel behandlingsanläggningar. I dag finns det överkapacitet på modern behandlings­kapacitet i vissa länder medan det helt saknas i många andra. För att maxi­ mera ut­nyttjandet av den bästa samhälls­ infrastrukturen, så kommer indikationer på att man på EU-nivå kan komma att accep­ tera ökad internationell transport av avfall till de mest effektiva anläggningarna som har ledig kapacitet. Detta har under de senaste åren inneburit ökad prispress och ökad handel med avfall. Konkurrensen är fortsatt hård med pris­ press på både transporter och behandlingstjänster. I regionen etablerar sig nya aktörer från andra regioner, andra länder och andra branscher.

52 |

Verksamheten påverkas kraftigt av konjunkturen samt av förändrade marknadspriser för energi och råvaror. GRYAAB AB

Den framtida utvecklingen av verksamheten och ekonomin påverkas till största delen av miljökrav som fastställs för verksamheten och de ökade reningskrav som sannolikt kommer i framtiden. I Göteborgsregionen finns höga ambitioner om tillväxt och detta kommer att innebära en belastningsökning för Gryaab. Det har också gjorts förfrågningar från ytterligare kommuner om att eventuellt få ansluta sig. Analyser har gjorts vilka visar att framtida belastningsökningar sannolikt kommer att klaras men det kommer att krävas ytterligare investeringar vilket ger högre driftskostnader. En förutsättning är att arbetet med att begränsa flödet till Ryaverket fortsätter enligt plan. GÖTEBORGSREGIONENS FRITIDSHAMNAR AB (GREFAB)

För Grefab är miljöfrågan redan i dag ett krävande arbetsområde som framöver kommer att kräva allt mer arbetsinsatser och åtgärder för att säkerställa en önskvärd reduktion avseende miljöpåverkan från verksamheten. I en utredning har ett antal problemområden avseende miljöarbete och miljöåtgärder definierats, till exempel spolplattor, oljeavskiljning, förore­n­ ingar i mark och sediment, båtbottenfärger. BOPLATS GÖTEBORG AB

Bolaget avvaktar utfallet av kommunfullmäktiges beslut om framtida inriktning och orga­ nisationsform som givits Stadshus AB att verkställa.

Regelverk för bolagsstyrning Styrningen utgår från aktuella lagar, regler, principer och styrande dokument såsom: ¡ Aktiebolagslagen ¡ Kommunallagen ¡ SKL:s principer för styrning av kommun-

och landstingsägda bolag. ¡ Bolagsspecifikt ägardirektiv för Göteborgs

Stadshus AB. ¡ Riktlinjer och direktiv för Göteborgs Stads

bolag (Generellt ägardirektiv).

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


¡ Styrande dokument från Göteborgs Stad. ¡ Styrande dokument inom koncernen

ekonomi och förvaltning utförs varje år för alla bolagen i koncernen.

Göteborgs Stadshus AB. ¡ Revision som utförs av auktoriserad

Därutöver styr bolagen utifrån Göteborgs Stads prioriterade mål.

revisor. ¡ Revision som utförs av lekmannarevisorer

som utsetts av kommunfullmäktige. BOLAGSSTÄMMAN

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Vid bolagsstämman fastställs resultatoch balansräkningar samt beslutas om utdelning. Vid Stadshus stämma representerar ombudet Stadens aktier. STYRELSEN

Styrelsen bär det yttersta ansvaret och ska förvalta bolagets angelägenheter och aktieägarnas intresse. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter (tre kvinnor och fem män) och en suppleant (en man) utsedda av Göte­ borgs kommunfullmäktige. Styrelsen har under året haft 10 ordinarie styrelsemöten och 1 extra styrelsemöte. Ordinarie styrelsemöten är koordinerade med ordinarie rapporttillfällen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Styrelsen har 2017-05-08 fastställt en arbetsordning för sitt interna arbete, vd-instruktion sam instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Styrelsen utser verkställande direktör, i regel i samråd med kommunstyrelsen. Verkställande direktören är ansvarig för den löpande förvaltningen i bolaget och leder verksamheten enligt den av styrelsen fastställda vd-instruktionen. Verkställande direktören är föredra­ gande i styrelsen och ansvarar för att ge styrelsen erforderliga rapporter och beslutsunderlag. Verkställande direktören ansvarar också för att beslut som fattas av styrelsen verkställs. Verkställande direktör är inte leda­ mot i styrelsen men deltar regelmässigt vid styrelsemöten. UTVÄRDERING AV STYRELSE OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

En utvärdering av styrelse och verkställande direktörs arbete sker årligen i alla koncernens bolag. REVISORER

Två typer av revisioner med avseende på

Båda revisionsrapporterna återfinns i årsredovisningen.

Finansiella risker inom koncernen Stadshuskoncernen är genom sin diversifierade verksamhet exponerad för finan­siella risker av varierande slag och omfattning. Med finansiell risk menas de förändringar i koncernens kassaflöde som förklaras av förändringar i valutakurser, räntenivåer och råvarupriser samt kredit-, likviditets- och finansieringsrisk. Varje bolag i koncernen ska ha en av respektive styrelse beslutad Finansiella anvisningar baserade på kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens riktlinjer (GKH 2013 nr 19). Målsättningen är att anpassa den finan­ siella risken i respektive bolag till en för verksamheten acceptabel nivå inom det riskmandat som anges i finanspolicyn. Eventuell­a avvikelser från bolagens anvisningar skall omgående lämnas till enheten för Finans på Stadsledningskontoret. Samtliga lån, finansiella derivat och placeringar ska genom­föras av Finans. DE HUVUDSAKLIGA RISKERNA KONCERNEN ÄR UTSATT FÖR BESKRIVS NEDAN: FINANSIERINGSRISK OCH RÄNTERISK

Kommunfullmäktige beslutade 3 december 2015 om reviderad Finanspolicy och finansiella riktlinjer för Göteborgs Stad (handling 2015 nr 198). Därutöver har Kommunfullmäktige den 6 februari 2014 beslutat om principer för Finansiell Samordning i Göteborgs Stad (handling 2013 213). Dessa principer tillämpas successivt i takt med befintliga lån och finansiella derivat förfaller till betalning. Principerna innebär att staden svarar för bolagens samlade upplåningsbehov och ränte­­exponering i marknaden utifrån ett hela staden-perspektiv. Detta innebär att varje enskilt bolag inte längre ska fastställa sin

| 53


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

KREDITRISK

egen ränteexponering (ränterisk) och inte heller sin egen förfallostruktur (finansieringsrisk). Bolagen ”tilldelas” en ränterisk och en finan­sieringsrisk som är ett genomsnitt av stadens exponering i marknaden. Samtliga bolag har tecknat avtal med kommunen avseende de administrativa villkoren vid upplåning och placering samt utnyttjande av eventuella krediter. GÖTEBORGS STADSHUS AB:S EXTERNA UPPLÅNING

Riksdagen har beslutat om särskilda villkor för kommuninterna lån som avser förvärv av så kallade delägarrätter. Detta innebär att räntor på interna lån som tas upp av ett moderbolag avseende förvärv av dotterbolag, inte är avdragsgilla. Denna intressegemenskap kan enbart brytas genom att Stadshus AB upptar externa lån. Stadshus AB behöver således uppta lån som inte omfattas av Stadens nya finansiella samordning. Detta innebär i sin tur att Stadshus AB måste fastställa riskmandat för såväl räntor som förfallostruktur för långa externa lån. I syfte att underlätta upptagande av externa lån har staden blivit medlem i Kommuninvest. Stadshus styrelse beslutade 2017-05-08 om följande anvisningar för bolagets externa lån avseende förvärv av dotterbolag. ¡ Lånen ska administreras genom finans-

funktionen vid stadsledningskontoret, som vid behov svarar för riskavtäckning via finansiella derivat. ¡ Lånens genomsnittliga räntebindning ska ligga i intervallet 2–4 år med jämn förfallo­ struktur. ¡ Lånens genomsnittliga förfall skall ligga i intervallet 2–4 år med jämn förfallostruktur. VALUTARISK

Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultat- och balansräkningar. Vid köp av varor i utländsk valuta exponeras koncernen för valutarisk. Enligt kommunens finanspolicy får bolagen inte vara utsatta för valutaexponering. I samband med köp i utländsk valuta skall således valutarisken elimineras. Betalningsflöden kan valutasäkras med hjälp av valutaterminer och valutaswappar.

54 |

Kreditrisk innebär exponering för förluster om en motpart inte kan fullfölja sina åtaganden. De regler som gäller vid kreditgivning till kunder behandlas i respektive bolags kreditpolicy och kundfordringar är föremål för kreditkontroll. RÅVARUPRISRISK

Med råvaruprisrisk avses risken att råvaruprishöjningar negativt påverkar koncernens resultat- och balansräkningar. Koncernen är framför allt genom sin energiintensiva verksamhet exponerad för prisrisker på olje-, eloch naturgasmarknaden. I syfte att utjämna prissvängningar på marknaden och därigen­om få en jämn utveckling på koncernens energi­ kostnader använder koncernen sig av olje­ derivat (Brent Crude Oil och Gas Oil), el­ derivat (Nord Pool) med löptider på mellan 1 och 16 månader och naturgasderivat. FÖRSÄKRINGSRISK

Koncernen är exponerad för försäkringsrisk bland annat genom bolaget Försäkrings AB Göta Lejon. Försäkringsrisk består av: teckningsrisk, reservsättningsrisker, koncentrationsrisker och återförsäkringsrisker. Teckningsrisk finns om det finns risk att den beräknade premien inte täcker det förväntande skadebeloppet. Bolaget begränsar denna risk genom att köpa återförsäkring med stop loss-skydd. Reservsättningsrisk föreligger om det finns risk att den avsatta reserven för inträffade skador inte är tillräcklig. Även här ger stop loss-återförsäkringen ett skydd. Genom den av kommunfullmäktige beslutade försäkringspolicyn ska Försäkrings AB Göta Lejon svara för försäkringsskyddet för stadens samtliga bolag och nämnder. Risken hanteras genom köp av återförsäkring. För att minimera återförsäkringsrisken accepteras inte återförsäkrare med lägre rating än BBB på Standard & Poor’s skala.

Miljöinformation GÖTEBORG ENERGI AB

Göteborg Energi arbetar systematiskt med att säkerställa efterlevnad av miljölagstiftningen genom bland annat omvärldsbevakning, internrevision och kontroll och utvärdering av miljölagefterlevnaden. Inom Göteborg Energi finns tre bolag med till-

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


stånds- och/eller anmälningspliktig verksamhet. Under 2017 rapporterades totalt 32 inciden­ter som påverkade eller kunde ha påverkat miljön och/eller miljöarbetet. Under året var Göteborg Energi inte föremål för något åtal gällande miljöbrott.

miljö­påverkan och för att bidra till hållbara transporter. Hela bolagets verksamhet är certifierad enligt ISO 14001.

Tillstånd och dispenser: ¡ Tillstånd att bedriva verksamhet i Skandia-,

Ändringar i tillstånd samt anmälningar under 2017: ¡ Information dammexplosion Rya HVC ¡ Anmälan bränslebyte RT-flis GoBiGas ¡ Ansökan förlängd prövotid metanslip

GoBiGas ¡ Beslut försiktighetsmått svaveltillsättning

GoBiGas ¡ Beslut prövotidsutredning process­

kondensat GoBiGas ¡ Beslut åtgärder av brister GoBiGas ¡ Information ändrad invallningsvolym

cistern Rosenlund ¡ Information stoftmätning Rosenlund ¡ Beslut placering mätplatser Rosenlund ¡ Domstolsbeslut flytt kylvattenledning

Rosenlund ¡ Anmälan markarbeten Sävenäsverket ¡ Anmälan flytt ammoniakpåfyllning

Sävenäsverket ¡ Information flislagring och mätutrustning

Sävenäsverket ¡ Anmälan ny panna Gasendal ¡ Anmälan avveckling av verk Risholmen

Arendal vindpark ¡ Anmälan avveckling pannor Tynnered ¡ Anmälan förorenad mark Backa panncentral GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR AB

Göteborgs Spårvägar arbetar systematiskt med fokus på ständiga förbättringar och har ett verksamhetsledningssystem baserat på kraven i miljöstandarden ISO 14001. Verksamheten följs årligen upp genom tillsynsbesök från Miljöförvaltningen, lagrevisioner, interna revisioner, miljöronder och egenkontroller. Göteborgs Spårvägars verksamhet är anmälningspliktig enligt Miljöbalken avseende fordonstvätt, verkstadslokaler samt förbrukning av lösningsmedel. GÖTEBORGS HAMN AB

Göteborgs Hamn AB arbetar aktivt och långsiktigt, utifrån på Göteborgs Stads miljö­ program, för att minimera verksamhetens

Älvsborgs- och Arendalshamnen erhölls 2010. 2013 erhölls de slutliga villkoren för buller. ¡ Tillstånd för att bedriva verksamhet i Energihamnen erhölls 2011. ¡ Tillstånd för kompletterande ändring i befintligt tillstånd för etablering för LNG-hantering i Skarvik erhölls 2014. ¡ Tillstånd för att bedriva verksamhet i Frihamnen erhölls 2009. ¡ Tillstånd att transitlagra åtta miljoner ton råolja per år i bergrum 3 i Syrhåla erhölls 2008. ¡ Tillstånd för råoljelagring i bergrum 1 i Syrhåla erhölls 2013. ¡ Tillstånd för att bedriva verksamhet vid vissa mindre kajer inom innerhamnom­ rådet erhölls 2011. ¡ 2013 erhölls dispens från det generella förbudet mot dumpning att tippa muddermassor i ett allmänt vattenområde SSV Vinga, och 2015 fastslogs slutligen vill­ koren i dispensen. ¡ 2015 gavs slutligt tillstånd att utföra slut­ täckning av deponin i södra bassängen i Torsviken, med syfte att skapa ett vadehav. ¡ Bolaget har tillstånd från 2009 att lägga upp förorenade muddermassor i Lundbyhamnen. ¡ Tillstånd erhölls 2015 för utbyggnad av hamnområdet vid Arendal samt tillstånd för hamnverksamhet. ¡ Dispens enligt artskyddsförordningen för att genomföra detaljplan för industri-och logistikverksamhet på Halvorsäng meddelades 2015. GÖTEBORG & CO KOMMUNINTRESSENT GOT EVENT AB

Got Event är sedan 2004 miljödiplomerat enligt Svensk Miljöbas modell. Diplomeringen utgör ramverket för bolagets miljöledningssystem och vi genomgår årligen en revision genomförd av Miljöförvaltningen för att säker­ställa att det systematiska miljöarbetet uppfyller kraven ställda i modellen.

| 55


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

GRYAAB AB

I samband med vissa evenemang kan det uppstå påverkan på omgivningen, bland annat i form av ljud, ljus och vibrationer. Denn­a form av omgivningspåverkan benämns i Miljö­balken som ”miljöfarlig verksamhet”. Mark- och Miljööverdomstolen fastställde under hösten 2013 att Got Event är verksamhetsutövare enligt Miljöbalken och därför har ansvar för det förebyggande arbetet. Under 2017 har vissa matcher följts med vibrationsmätningar. Inga värden som överskrider miljöförvaltningens satta gränser har under året uppmätts. Got Event driver i centrala Göteborg Valhallabadet, en anmälningspliktig verksamhet. Verksamheten är anmäld till Miljöförvaltningen i Göteborg och Gotevent följer förordningen som styr egenkontroll och dokumentation. GÖTEBORGS STADS LEASING AB

Bolaget bedriver ingen verksamhet som är tillståndspliktig. Bolagets Svanenmärkta fordons­tvätt är en anmälningspliktig verksamhet. RENOVA AB

Renova AB äger en av avfallskraftvärmeverkets fyra förbränningslinjer. Ägarkommunerna har valt att tilldela Renova AB behandlingen av hushållens restavfall, vilket betyder att Renova AB står för 30 procent av utsläppen. Det betyder att hushållavfallet ger upphov till drygt 80 kg CO2 per kommuninvånare. Renova AB driver också förbehandlingen av matavfall. Utsorteringen av matavfall och livsmedelsavfall har fortsatt att öka under året. Det pressade, homogeniserade och kvalitetssäkrade matavfallet säljs sedan vidare till tre externa rötningsanläggningar. Renova AB har också tilldelats vissa transporter av avfall, det gäller till exempel hushållavfall som tippats på omlastningsstationerna och avfall från återvinningscentralerna. Renova AB fordonsflotta utgör en tiondel av bolagets totala flotta, cirka 20 fordon. Fyra nya tillståndsanmälningar har lämnats in under 2017. Detta för att kunna bredda verksamheten och för att få en fortsatt möjlighet att deponera på Tagene deponi.

56 |

Gryaabs verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Avloppsreningsverket har verksamhetskod 90.10 enligt miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Utöver det har Gryaab tillstånd att ta emot vissa mängder externt organiskt avfall, vilket har verksamhetskod 90.160. Slamförvaringen i bergrummet i Syrhåla har verksamhetskod 90.300. Hur Gryaab uppfyller miljövillkoren redo­ visas i miljörapporterna för Ryaverket och Syrhåla, samt en årsrapport för tunnel Lerum. Alla miljövillkor uppfylldes 2017. Gryaab lämnade under 2017 in en ny tillståndsansökan för Ryaverket inom befintlig fastighet. Den har medfört omfattande utredningar av påverkan på recipient, reningsmöjligheter med befintlig och ny reningsteknik, flödesprognoser fram till 2030 med mera. Utredningarna visade att de höga flödena till Ryaverket har en stor påverkan på vilka villkor som kan uppnås inom befintlig fastighet. November 2014 lämnades en anmälan om anpassnings- och avvecklingsplan för bergrummet i Syrhåla in enligt 38§ i förordningen om deponering av avfall. I december 2017 blev Gryaab förelagt att senast den 1 maj 2018 ansöka om undantag från 22§ i samma förordning då bergrum 2 inte är försett med en bottentätning. Alternativt ska ett samråd inför ansökan om förnyat tillstånd för verksamheten vid Syrhåla genomföras senast den 1 december 2018. I maj 2017 genomfördes en periodisk besikt­ning vid Ryaverket och Syrhåla. De förbättringsförslag konsulten lämnade har arbetats med under hösten.

Uppskattningar och bedömningar För att kunna upprätta redovisningen i enlighet med BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och god redovisningssed krävs att det görs bedömningar och antaganden som påverkar i bokslutet redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt övrig information. Dessa bedömningar baseras på historiska erfarenheter samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser, som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Faktiskt utfall kan skilja sig från dessa bedömningar om andra antaganden görs eller andra förut-

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


sättningar föreligger. De uppskattningar och antaganden som innebär en för koncernen betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande år är:

Fastighetsvärdering För marknadsvärdering av koncernens fastighetsbestånd inom bostadsföretagen används Datschas värderingsverktyg som bygger på en tioårig kassaflödeskalkyl samt ett beräknat restvärde, baserat på driftsnettot för år elva. För beräkning av kassaflödet/driftsnettot år 1 används bedömda hyror för 2018, schabloniserade drifts- och underhållskostnader samt utgående fastighetsskatt. För utveckling av driftsnettot under kalkylperioden görs antaganden om utveckling av inflation, hyror, långsiktigt hyresbortfall, drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Dessa antagan­ den varierar beroende på respektive fastighets marknadsläge och ålder. Marknadsläget avspeglas även i direktavkastningskrav och kalkylräntor. Alla antaganden som görs utgår ifrån bedömningar gjorda av externa värderingsinstitut. Eftersom en värdering ska spegla förväntade betalningskonsekvenser finns alltid en osäkerhet i bedömningen. Varje fastighet är dessutom unik och det är svårt att förut­ säga hur priset vid en försäljning skulle utfalla. Ett bedömt marknadsvärde är alltid behäftat med ett visst osäkerhetsintervall. I normala fall uppgår det till mellan fem och tio procent. Koncernens marknadsvärden är baserade på ett antagande om att fastigheterna säljs som styckefastigheter och inte som portföljer med ett flertal fastigheter som skulle påverka jämnvikten mellan utbud och efterfrågan. Värderingen bygger också på ett antagande om att fastigheterna avyttras som förvaltningsobjekt, det vill säga den värdeökning som kan uppstå vid en försäljning till en bostadsrättsförening beaktas inte. De förvärv som gjorts av bostadsrättsföreningar kan därmed inte användas som underlag i värdebedömningen. Moderföretagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Fusioner redovisas enligt koncernvärde­ metoden, vilket innebär att tillgångar och skulder övertas till värden som har sin grund i den förvärvsanalys som upprättades vid det

ursprungliga förvärvet av det överlåtande före­ taget. Fusionsdifferensen förs direkt till eget kapital. En till synes liten förändring av efterfrågan på bostäder eller fastigheter i Göteborg kan ge stora effekter på värdet av koncernens fastighetsbestånd. En effekt på nedanstående parametrar ger följande förändring av marknadsvärde och soliditet:

Hyra år 1 Långsiktig vakansgrad /  hyresbortfall Drifts- och underhållskostnad Avkastningskrav och kalkylränta

För- ändring

Effekt på Marknads- värde

Effekt på Soliditet

+/–1 %

+/–1,8 %

+/–0,3 %enhet

+/–1 %enhet

+/–1,8 %enhet

–0,3 %enhet

+/–1 %

–/+0,7 %enhet

+/–0,1 %enhet

+/–1 %enhet

+/–1 %enhet

–4,4 %enhet +2,7 %enhet

Higabs fastighetsbestånd internvärderas årligen och i år har även externvärdering skett. Detta görs enligt en värderingsmetod som utgår från direktavkastningen för varje fastighet. Syftet med värderingen är att säkerställa att de enskilda fastigheternas bokförda värde ej överstiger verkligt värde. Vid beräkningen används individuellt framtagna direktavkastningskrav per fastighet. Utgångspunkterna i värderingen har varit: ¡ Förväntade hyresintäkter och driftskost-

nader för de kommande åren. ¡ I driftskostnaderna ingår eventuella tomt­

rättsavgälder samt interna administrationskostnader med 40 kr/m². ¡ Underhållskostnaderna som legat till grund för beräkningen har schabloniserats till: • För fastigheter som vid värderingstillfället har ett högre bokfört värde än det aktuella bedömda verkliga värdet görs en individuell prövning Nedskrivningar görs efter denna prövning med belopp som fordras. – 110 kr/m² där ansvaret och kostnaden för såväl yttre som inre underhåll åligger Higab.

| 57


FÖRVALTNINGSBER ÄTTELSE  |   2017

Förslag till vinstdisposition MODERBOLAGET

– 7 0 kr/m² där enbart ansvaret för det yttre underhållet ligger på Higab. ¡ Avkastningskravet som använts vid beräkning av fastighetsvärde har differentierats beroende på fastighetens läge och kategori. Dessa avkastningskrav varierar mellan 4,25 % och 9 %. Avkastningskraven är inhämtade från extern värderare.

Nyckeltal – Definitioner

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Kr Balanserade vinstmedel Årets resultat

479 856 362

Summa vinstmedel

¡

¡

¡ ¡ ¡ ¡ ¡

58 |

12 721 894 310

Styrelsen föreslår att moderbolagets vinst­ medel disponeras enligt följande:

¡ Avkastning eget kapital, % – Årets resul-

tat i förhållande till eget kapital. Avkastning totalt kapital, % – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till balansomslutningen. Avkastning sysselsatt kapital, % – Rörelse­­resultat plus finansiella intäkter i förhållande till sysselsatt kapital. EBITDA – Rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar. Nettolån – Räntebärande lån minus likvida medel inklusive kortfristiga placeringar. Skuldsättningsgrad – Nettolån i förhållande till eget kapital. Soliditet – Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Sysselsatt kapital – Totala tillgångar minus likvida medel (inklusive kortfristiga placeringar) minus ej räntebärande skulder.

12 242 037 948

Kr Till aktieägaren utdelas: I ny räkning överförs:

767 800 000 11 954 094 310 12 721 849 310

Koncernens och moderbolagets resultat och finansiella ställning i övrigt redovisas i efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med därtill hörande noter.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


RESULTATR ÄKNINGAR KONCERNEN

RESULTATRÄKNINGAR KONCERNEN

Belopp i mnkr

Not

2017

2016

2, 3

17 234,9

17 660,3

3

132,8

127,5

Rörelsens intäkter Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Resultat från andelar i koncernföretag

3

1 051,1

799,1

3, 8

113,8

285,5

37

18 532,6

18 872,3

–2 281,9

–2 474,3

–6 140,3

–6 006,1

Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat

4

–1 178,8

–1 194,4

1

–3 938,6

–3 861,9

7

–2 822,7

–2 707,4

24

–10,4

–11,3

2, 5

2 159,8

2 617,0

9

–0,8

–16,0

Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter

10

8,8

11,3

11

–725,2

–959,6

1 442,6

1 652,6

–270,5

–318,5

1 172,1

1 334,1

1 146,3

1 314,0

25,8

20,1

Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat

12

Hänförligt till: Moderföretagets aktieägare Minoritetsintresse

| 59


BAL ANSR ÄKNINGAR KONCERNEN

BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN

Belopp i mnkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten

13

69,1

112,1

Hyresrätter och liknande rättigheter

14

75,4

72,3

Goodwill

15

7,4

21,2

Pågående nyanläggningar och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

16

20,4

27,4

172,2

233,0

Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och markanläggningar

17

41 039,0

40 407,4

Maskiner och andra tekniska anläggningar

18

9 448,3

10 220,9

Inventarier, verktyg och installationer

19

3 062,4

3 045,1

20

4 302,4

3 068,9

21

57 852,2

56 742,3

Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar 6, 23

1 107,8

1 099,2

Andelar i intresseföretag

Fordringar inom Göteborgs kommun

24

25,8

22,5

Andra långfristiga värdepappersinnehav

25

26,8

9,6

Andra långfristiga fordringar

6, 26

Summa anläggningstillgångar

69,4

60,7

1 229,9

1 192,0

59 254,3

58 167,2

513,9

622,4

513,9

622,4

935,3

1 048,4

Omsättningstillgångar Varulager m m Råvaror och förnödenheter

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Fordringar inom Göteborgs kommun

37

Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

27

0,0

2 053,4

2 576,4

458,3

619,0

767,4

773,1

4 214,3

5 016,9

Likvida medel Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

60 |

374,7

469,8

374,7

469,8

5 103,0

6 109,1

64 357,2

64 276,4

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


BALANSRÄKNINGAR KONCERNEN

Belopp i mnkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

400,0

400,0

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Annat eget kapital inklusive årets resultat

19 338,0

18 182,5

Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare

19 738,0

18 582,5

104,8

225,4

19 842,8

18 807,9

Minoritetsintresse Summa eget kapital Avsättningar 28, 35

850,2

883,6

Avsättningar för uppskjutna skatter

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

29

3 572,0

3 506,6

Övriga avsättningar

30

624,7

770,9

5 046,9

5 161,1

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder inom Göteborgs kommun Övriga skulder

31

2 992,0

2 376,7

31, 37

23 806,3

18 403,7

32

100,2

100,8

26 898,5

20 881,3

1 374,9

4 915,1

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder inom Göteborgs kommun

37

0,1

0,1

1 291,6

1 226,3

7 053,8

10 562,5

Skatteskulder

161,8

81,8

Övriga skulder

633,3

607,2

2 053,8

2 033,1

12 569,1

19 426,0

64 357,2

64 276,4

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

33

| 61


BAL ANSR ÄKNINGAR KONCERNEN

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL – KONCERNEN

Aktiekapital

Summa eget Annat eget kapital hänförligt kapital inklusive till moderföre­ årets resultat tagets aktieägare

Minoritetsintresse

Summa eget kapital

224,9

17 467,3

Koncernen Ingående balans 2016-01-01

400,0

16 842,4

17 242,4

Förändring koncernstruktur

9,1

9,1

–9,1

Övrigt

18,0

18,0

–10,5

7,5

Utdelning

–6,0

–6,0

–6,0

Aktieägartillskott

5,0

5,0

5,0

Årets resultat

1 314,0

1 314,0

20,1

1 334,1

Utgående balans 2016-12-31

400,0

18 182,5

18 582,5

225,4

18 807,9

Ingående balans 2017-01-01

400,0

18 182,5

18 582,5

225,4

18 807,9 –146,4

Förändring koncernstruktur

–146,4

Övrigt

6,2

6,2

6,2

Utdelning

–2,0

–2,0

–2,0

Aktieägartillskott

5,0

5,0

5,0

Årets resultat Utgående balans 2017-12-31

1 146,3

1 146,3

25,8

1 172,1

400,0

19 338,0

19 738,0

104,8

19 842,8

I eget kapital ingår, förutom aktiekapital, reservfond med 101,5 (100,0), kapitalandelsfond med –23,0 (–23,0) samt övriga bundna reserver med 4 266,6 (4 330,3) till största delen bestående av eget kapitaldel av obeskattade reserver. Fria reserver består av balanserade vinstmedel samt erhållna aktieägartillskott.

62 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


K ASSAFLÖDESANALYSER KONCERNEN

KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN

Belopp i mnkr

2017

2016

Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m *

Erlagd ränta Erhållen ränta Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

2 159,8

2 617,0

2 459,4

2 698,2

4 619,2

5 315,2

–751,6

–855,6

9,1

11,2

–73,1

–23,0

3 803,6

4 447,9

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av varulager

108,9

37,3

Ökning (–)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar

670,5

–305,5

–108,4

542,4

4 474,6

4 722,1

Ökning (+)/Minskning (–) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av dotterföretag Förvärv av dotterföretag

–24,4

–39,0

–5 128,0

–4 483,5

522,1

571,3

–4,2

–9,9

9,1

9,2

191,2

149,4

–167,3

–319,6

Förändring koncernstruktur

–12,2

–90,7

Ökning (–) av räntebärande kortfristiga fordringar

–10,0

–6,5

5,0

65,2

–24,2

-

–4 642,9

–4 154,1

–2,0

–6,0

Minskning (+) av räntebärande långfristiga fordringar Ökning (–) av räntebärande långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnad utdelning Erhållna/lämnade aktieägartillskott Minskning (–) av räntebärande långfristiga skulder Ökning (+) av räntebärande långfristiga skulder

–1,5

–1,5

–4 744,5

–3 176,1

6 577,0

2 455,3

–2 722,2

–1 875,0

221,6

3 128,6

–2,0

–2,1

–673,6

523,1

–841,9

1 091,0

Likvida medel vid årets början

2 645,9

1 554,9

Likvida medel vid årets slut (här ingår tillgodohavande i internbank Göteborgs kommun)

1 804,0

2 645,9

Minskning (–) av räntebärande kortfristiga skulder Ökning (+) av räntebärande kortfristiga skulder Förändring av avsättningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

Tabellen fortsätter på nästa sida.

| 63


RESULTATR ÄKNINGAR MODERBOL AGET

KASSAFLÖDESANALYSER – KONCERNEN FORTSÄTTNING

Belopp i mnkr

2017

2016

2 842,9

2 713,8

–244,0

–359,9

–113,8

–124,2

* Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Reavinster/förluster sålda anläggningstillgångar Rearesultat vid avyttring av dotterföretag Förändring andelar i intresseföretag Förändring av avsättningar Övriga poster Summa

10,6

12,2

–39,3

205,3

3,0

251,0

2 459,4

2 698,2

2017

2016

RESULTATRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

Not

Rörelsens intäkter Övriga rörelseintäkter

3, 38

25,7

26,1

25,7

26,1

1

–21,2

–13,0

4

–10,1

–8,3

–0,1

–0,1

37

–5,7

4,6

Resultat från andelar i koncernföretag

8

–321,3

–108,0

Räntekostnader och liknande resultatposter

11

–28,2

–33,3

–355,2

–136,7

Rörelsens kostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster

Resultat efter finansiella poster Förändring av periodiseringsfond Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Skatt på årets resultat Årets resultat

64 |

–198,3

–73,9

1 164,3

998,8

8

–340,6

12

–130,9

–48,8

479,9

398,8

8

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


BAL ANSR ÄKNINGAR MODERBOL AGET

BALANSRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

19

0,4

0,6

0,4

0,6

16 275,5

15 744,0

0,4

0,4

16 276,3

15 745,0

1 186,2

1 108,4

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar

22

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar

0,8

1,5

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

0,5

0,7

1 187,4

1 110,6

Kassa och bank Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

1,0

0,4

1 188,5

1 111,0

17 464,8

16 855,9

| 65


BAL ANSR ÄKNINGAR MODERBOL AGET

BALANSRÄKNINGAR – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

Not

2017-12-31

2016-12-31

400,0

400,0

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (400 000 aktier) Reservfond

100,0

100,0

500,0

500,0

12 242,0

11 838,3

479,9

398,8

Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat

Obeskattade reserver

12 721,9

12 237,1

13 221,9

12 737,1

272,2

73,9

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut

32

1 526,0

976,0

1 526,0

976,0

0,7

1,0 550,0

Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till kreditinstitut

250,0

Skatteskulder

130,6

48,7

Skulder hos koncernföretag

530,3

790,9

1 514,3

1 659,1

Skulder inom Göteborgs kommun Övriga skulder

2,9

2,1

15,9

17,1

2 444,6

3 068,9

17 464,8

16 855,9

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL – MODERBOLAGET Summa eget kapital

Aktiekapital

Reservfond

Fritt eget kapital

Utgående balans 2016-12-31

400,0

100,0

12 237,1

12 737,1

Ingående balans 2017-01-01

12 737,1

Moderbolaget

400,0

100,0

12 237,1

Aktieägartillskott

5,0

5,0

Årets resultat

479,9

479,9

12 721,9

13 221,9

Utgående balans 2017-12-31

400,0

100,0

Aktiekapitalet utgörs av 400 000 aktier med ett kvotvärde om 1 000 kr.

66 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


K ASSAFLÖDESANALYSER MODERBOL AGET

KASSAFLÖDESANALYSER – MODERBOLAGET

Belopp i mnkr

2017

2016

–5,7

4,6

0,1

0,1

–5,6

4,8

–31,8

–42,0

Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m *

Erlagd ränta Erhållen ränta

0,0

0,0

Betald skatt

–49,4

–0,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

–86,7

37,3

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital –2,9

–1,7

Ökning (+)/Minskning (–) av kortfristiga skulder

Ökning (–)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar

–339,6

–3,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten

–429,3

–42,7

–0,4

Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

–0,1

Försäljning av dotterföretag

141,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten

140,6

Finansieringsverksamheten Erhållen utdelning

105,0

3,1

Erhållna koncernbidrag

998,8

491,7

–334,7

–472,6

5,0

5,0

Lämnade aktieägartillskott

–451,0

–250,6

Minskning (–) av räntebärande kortfristiga skulder

–444,7

389,0

Upptagna lån

550,0

–300,0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

428,3

–134,4

Lämnade koncernbidrag Erhållna aktieägartillskott

Ökning (+) av räntebärande kortfristiga skulder

Årets kassaflöde

–0,9

–36,5

Likvida medel vid årets början

1,9

38,4

Likvida medel vid årets slut (här ingår tillgodohavande i internbank Göteborgs kommun)

1,0

1,9

Av- och nedskrivningar av tillgångar

0,1

0,1

Summa

0,1

0,1

* Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m

| 67


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer BELOPP I MNKR OM INGET ANNAT ANGES ALLMÄNNA REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen och koncernredovisninge­n har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”).

minoritetsintresset i dotterföretaget som en fordran på minoriteten, en negativ post inom eget kapital, endast om minoriteten har en bindande förpliktelse att täcka kapital­ underskottet och har förmåga att fullgöra förpliktelsen.

KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisningen omfattar de företag i vilka moderbolaget direkt eller genom dotterföretag innehar mer än 50 procent av röste­talet, eller på annat sätt har ett bestäm­ mande inflytande. Vid redovisning av koncernens rörelseförvärv används förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att dotterföretagens eget kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens eget kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet tillsammans med moderbolagets eget kapital. Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av företagets nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Under året förvärvat företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende tiden från och med förvärvet. Under året avyttrat företag inkluderas i koncernredovisningen med belopp avseende till och med tidpunkt då moderföretaget inte längre har bestämmande inflytande över dotterföretaget. Försäljning och inköp samt uppkomna internvinster inom koncernen eliminieras med beaktande av uppskjuten skatt. Koncerninterna mellanhavanden eliminieras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. I koncernens resultaträkning redo­visas minoritetens andel i årets resultat. Koncernens resultat och komponenter i eget kapital är hänförligt till moderföretagets ägare och minoritetsintresse. Minoritetsintressen redovisas separat inom eget kapital i koncern­ balansräkningen och i direkt anslutning till posten årets resultat i koncernresultaträkningen. Om koncernmässigt eget kapital avseende dotterföretaget är negativt redovisas

68 |

INTRESSEFÖRETAGSREDOVISNING

Långsiktiga aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Enligt denna metod redovisas det bokförda värdet i koncernen på andelar i intresseföretag till anskaffnings­värde vid anskaffningstillfället och därefter justeras värdet med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. I koncernens resultaträkning redovisas som resultatandelar koncernens andel i intresseföretagets resultat efter skatt. Resultatandelar redovisas i koncernens rörelseresultat, eftersom innehaven uteslutande är rörelsebetingade. Nedskrivningar redovisas vid bestående värdenedgång. I moderbolaget redovisas andelar i intresseföretag enligt anskaffningsvärdemetoden. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT

Koncernbidrag som lämnas alternativt tas emot redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Lämnade aktieägartillskott redovisas mot anskaffningsvärdet för aktierna i dotterföretaget. Koncernbidrag samt aktieägartillskott som lämnats till dotterföretag i tillskottssyfte för förlusttäckning har redovisats mot posten ”Andelar i koncernföretag”. Efter prövning har nedskrivning av posten gjorts med belopp motsvarande förlusttäckningen. Nedskrivningar redovisas i posten ”Resultat från andelar i koncernföretag”.

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


VÄRDERINGSPRINCIPER OCH BESKRIVNING AV TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. INTÄKTER

Intäktsredovisning sker i takt med att väsentliga risker och förmåner som är förknippade med koncernens produkter överförs till köparen samt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisa till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdesskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning av fjärrvärme, elnätstransmission och elhandel redovisas dels utifrån faktisk avläsning och dels utifrån beräkning av vad som levererats men ännu ej fakturerats. Övriga intäkter redovisas enligt följande: ¡ Hyresintäkter intäktsförs i den period

uthyrningen avser. ¡ Realisationsresultat vid försäljning av an-

läggningstillgångar intäktsförs när risker och förmåner som förknippas med äganderätten har övergått till köparen, normalt på kontraktsdagen. ¡ Intäkter från kontant- och kontokorts­ betalningar avseende bilplatser redovisas i samma period som platsen utnyttjas. ¡ Intäkter från kontrollavgifter redovisas i samma period som de utfärdas. ¡ Ränteintäkter intäktsredovisas i den period de har intjänats. ¡ Utdelning redovisa när ägarens rätt att erhålla betalningen har säkerställts samt att utdelningen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisas netto efter moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

REDOVISNING AV RÖRELSEGRENAR

Bokföringsnämndens rekommendation BFN R9 tillämpas vid redovisning av netto­ omsättning och rörelseresultat per rörelsegren. Rörelsegrenarna utgörs av de verksamhetsområden som definierats av Göteborgs kommun. VARULAGER

Varulagret är värderat och upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt den så kallade först in–först ut-principen respektive nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Inkuransrisker har därvid beaktats. Förråd och lager utgörs huvudsakligen av material avsett dels för egen verksamhet, dels för uppförande av egna anläggningar samt för reparationer och underhåll. UTSLÄPPSRÄTTER

Utsläppsrätter upptas såsom tillgång och förutbetald intäkt tills villkoren för stödet uppfyllts. Intjänandet sker i takt med faktiska utsläpp. Utsläppsrätternas anskaffningsvärde värderas till marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Den förutbetalda intäkten resultatförs under året i takt med att utsläpp kostnadsförs. Intäkt och kostnad redovisas till det värde som utsläppsrätten redovisats till vid tilldelningen alternativt förvärvet. Vid utsläpp uppstår en skuld att leverera in utsläppsrätter som redovisas till vad det uppskattas kosta att reglera åtagandet. Utsläppsrätter som inte erfordras för den egna verksamheten kan avyttras. Vid försäljning av tilldelad utsläppsrätt upptas intäkt och kostnad till det redovisade anskaffningsvärdet. Skillnad mot försäljningspris redovisas som rea­ lisationsvinst eller -förlust. Kvarvarande ut­ släpps­rätter har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och netto­ försäljningsvärde på balansdagen i enlighet med lägsta värdets princip och redovisas som varulager. Värdejusteringar redovisas i resultaträkningen som råvaror och förnödenheter. ELCERTIFIKAT

År 2003 trädde lagen om elcertifikat

| 69


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

(2003:13) i kraft som innebär ett kvotsystem för att främja elproduktion av förnyelsebara energikällor. Lagen ålägger elleverantör som sålt el till elanvändare att införskaffa elcertifikat i proportion till levererad energivolym från förnyelsbara enegikällor. Om kvotplikten inte fullgörs ska den kvotpliktige betala en kvotpliktsavgift till Energimyndigheten. Inköpta elcertifikat, som finns regis­trerade hos Energimyndigheten, har värderats till det lägsta av genomsnittligt anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Erhållna och inköpta elcertifikat redovisas som varulager på balansdagen. Värdejuste­ ringar redovisas i resultaträkningen som råvaror och förnödenheter. För försåld energi­volym som härrör från förnyelsebar elproduktion har elhandelsföretaget en skyldighet att till Energimyndigheten deklarera elcerti­ fikat motsvarande kvotpliktig levererad volym. Åtagandet på balansdagen har baserats på levererad kvotpliktig volym multiplicerad med ett av företaget uppskattat genomsnittligt anskaffningspris vid tidpunkten för deklaration till Energimyndigheten. KRAFTHANDELSPORTFÖLJ

Koncernen (Göteborg Energi Din El AB) är aktiv på energiderivatmarkanden och prissäkrar, inom ramen för bolagets handelspolicy, framtida inköpsflöden i den takt leveransavtal tecknas med kund. Vidare förekommer viss begränsad handel som inte har någon koppling till fysiska affärer. Dessa säkrade framtida inköpsflöden utgör bolagets krafthandelsportfölj. Resultateffekter från krafthandelsportföljen redovisas i samma period som de underliggande avtalen löper ut. Dessa derivatinstrument redovisas inte i balansräk­ ningen. Det verkliga värdet framgår av not 37. FORDRINGAR

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta som valutasäkras värderas till säkrad kurs. Orealiserade vinster och förluster till följd av skillnader mellan anskaffningsvärde och balans­dagens

70 |

värde nettoredovisas i rörelseresultatet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar samt tillägg för värdehöjande förbättrings­ arbeten. Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. För byggnader har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Dessa tillgångar har därför delats upp i komponenter, vilka skrivs av separat. Avskrivningar enligt plan beräknas med hänsyn till anläggningstillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella anläggningstillgångar. Följande avskrivningssatser tillämpas: Byggnader

Koncernen 1–10 %

Byggnad på ofri grund Markanläggningar

10 % 2–10 %

Förbättringsutgift på annans fastighet

10–20 %

Maskiner och andra tekniska anläggningar

5–33 %

Inventarier, verktyg och installationer

4–33 %

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller -förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Varje balansdag görs bedömning om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle haft, efter avdrag för avskrivningar, om ingen nedskrivning hade gjorts. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan beräknas med hänsyn till anläggningstillgångens beräknade nyttjandeperiod. Utgifter för forskning belastar resultatet när de uppkommer. Utgifter hänförliga till utvecklingsfasen balanseras som immateriell tillgång om det är sanno­likt, med hög grad av tillförlitlighet, att de kommer att resultera i framtida ekonomiska fördelar för koncernen. Under året har inget projekt som uppfyller sådana krav genomförts. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av immateriella anläggningstillgångar. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar alternativt inkråmet vid förvärvstillfället. Inom Göteborg Energi-koncernen redovisas goodwill hänförlig till Ale Energi AB, Sörred Energi AB och Göteborg Energi Din El AB och skrivs av med 10 procent per år. I samtliga fall betraktas investeringarna som strategiska vilket motiverar den längre avskrivningstiden än 5 år i enlighet med Årsredovisningslagen.

Följande avskrivningssatser tillämpas:

Koncernen

Balanserade utgifter avseende programvaror Balanserade utgifter avseende utvecklingsarbeten

25–33 % 14 %

Ledningsrättigheter

1%

Hyresrättigheter

5%

Goodwill

10–20 %

Ledningsrättigheter redovisade av Göteborg Energi AB är erhållna på obegränsad tid. Göteborgs Hamn AB och Göteborg Energi AB redovisar hyresrättigheter för bergrum. Bergrummen planeras att utnyttjas för lagring av råolja och kommer då att skrivas av under avtalperioden. Bergrummen kommer kunna nyttjas för uppläggning av förorenade muddermassor i framtiden och kvarstående bokfört värde kommer skrivas av under den period som bergrummen kan utnyttjas för detta ändamål. Vid varje bokslutstillfälle bedöms om det föreligger någon indikation för nedskrivning av de redovisade värdena för koncernens tillgångar. Om det finns indikationer fastställs en tillgångs återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. I de fall en tillgångs redovisade värde bedöms överstiga beräknat återvinningsvärde, skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde. AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

En avsättning definieras som en skuld vilken är oviss till belopp eller den tidpunkt då den skall regleras. Avsättningar redovisas i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning redo­ visas som ansvarsförbindelse. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Ersättningar till anställda efter avslutad anställning redovisas enligt RedR 4. Inom koncernen finns ett flertal pensionsplaner.

| 71


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

Till allra största delen är dessa förmånsbestämda. Ett fåtal är avgiftsbestämda. Koncernen redovisar kostnader för såväl avgifts­ bestämda som förmånsbestämda planer under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser. Alla pensionsutfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part redovisas som avsättningar i balansräkningen. Den årliga förändringen i pensionsåtaganden belastar årets resultat. Koncernen har valt att tillämpa de förenklingsregler som finns i BFNAR 2012:1. LÅNEKOSTNADER

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilka de hänför sig, utom till den del de inräknas i anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar av betydande värde och med en längre projekttid, i regel överstigande ett års projekttid. Vid beräkning av lånekostnad som skall aktiveras, har genomsnittlig finansieringskostnad på lån upptagna i investeringssyfte använts. LEASING FINANSIELLA LEASINGAVTAL – LEASE­G IVARE

Det inom Stadshuskoncernen helägda dotterföretaget Göteborgs Stads Leasing AB bedriver leasingverksamhet inom koncernen Göteborgs kommun. Motparten är främst Göteborgs kommuns nämnder, bolag samt kommunalförbund men även enheter inom Västra Götalandsregionen är kunder. Samtliga engagemang är att betrakta som finansiella leasingengagemang, då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. I koncernredovisningen redo­ visas därför leasinginventarierna i enlighet med BFNAR 2012:1 kap 20, vilket främst innebär att leasinginventarierna omklassificeras från materiella anläggningstillgångar till finansiella anläggningstillgångar samt att omklassificering sker av ränteintäkter och avskrivningar. OPERATIONELLA LEASINGAVTAL – LEASETAGARE

Inom Stadshuskoncernen förekommer att leasingtagare leasar tillgångar från en extern leasinggivare. Samtliga dessa leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal

72 |

och redovisas i enlighet med BFNAR 2012:1 kap 20. Leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Leasingavtalen avser främst fordon, datorer och kopieringsmaskiner. INKOMSTSKATTER

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/ skattefordringar sker till nominellt belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster redovisade i resultaträkningen, redovisas även den sammanhängande skatte­ effekten i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom skillnader mellan bokföringsmässiga och skattemässiga avskrivningar på anläggningstillgångar, avsättningar och skattemässiga underskott. Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag eller andra framtida skatte­ mässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot framtida överskott. I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp i uppskjuten skatt och eget kapital. KASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank, kortfristiga placeringar samt tillgodohavande på koncernkonto hos Göteborgs kommun. FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplån­ing. I den mån förlustkontrakt innehas avseende finansiella derivatinstrument för vilka det inte finns någon säkrad tillgång, skuld eller förväntat kassaflöde redovisas dessa som avsättningar. En finansiell tillgång eller

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


KORTFRISTIGA PLACERINGAR

skuld redovisas i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. Ska en skuld betalas inom ett år från balansdagen klassificeras den som kortfristig skuld medan skuld som ska betalas senare klassificeras som långfristig skuld. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet upphör, regleras eller när företaget förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld, eller en del av en finansiell skuld bokas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, vilket motsvarar verkligt värde med tillägg av transaktionskostnader. Långfristiga skulder och fordringar värderas vid första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde. Låneutgifter periodiseras som en del i lånets räntekostnad enligt effektivräntemetoden. Med upplupet anskaffningsvärde avses det belopp till vilket tillgången eller skulden initialt redovisades med avdrag för amorteringar, tillägg eller avdrag för acku­ mulerad periodisering enligt effektivräntemetoden av den initiala skillnaden mellan erhållet/betalat belopp och belopp att betala/ erhålla på förfallodagen samt med avdrag för nedskrivningar. Effektivräntan är den ränta som vid en diskontering av samtliga framtida förväntade kassaflöden över den förväntade löptiden resulterar i det initialt redovisade värdet för den finansiella tillgången eller skulden. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Fordringar och andra värdepappersinnehav som är avsedda för långsiktigt innehav klassi­ ficeras som finansiella anläggningstillgångar och redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen. Nedskrivning sker om bestående värde­nedgång konstateras. Placering av överskott sker i värdepapper med mycket hög likviditet och lägsta kreditrisk. KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Fordringar och banktillgodohavanden inom Göteborgs kommun som är avsedda att omsättas inom ett år klassificeras som kortfris­ tiga fordringar och redovisas till anskaffningsvärde på likviddagen. Reservering för osäkra fordringarsker vid konstaterade behov.

Värdepapper vilka lätt kan omsättas till lik­ vida medel och vilka anskaffats för att avyttras inom nära framtid klassificeras som kortfristiga placeringar och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde på balansdagen. SKULDER TILL KREDITINSTITUT

Finansiella skulder redovisas till nominellt värde på likviddagen. Upplupen ränta periodiseras och redovisas i finansnettot. FINANSIELLA DERIVATINSTRUMENT

Derivatinstrument används primärt i syfte att erhålla en kostnadseffektiv finansiering och för att hantera respektive eliminera koncernens riskexponering för fluktuationer i räntenivåer, valutakurser och råvarupriser. Värdeförändringarna i den säkrade transaktionen ska motverkas av säkringsinstrumentet. Derivatinstrument redovisas inte i balansräkningen. På balansdagen utestående termins­ kontrakt, vilka ingåtts för att säkra framtida kommersiella flöden, redovisas i resultatet vid samma tidpunkt som det kommersiella flödet realiseras. För övriga utestående terminskontrakt vilka inte uppfyller kriterierna för säkringsredovisning görs en marknadsvärdering enligt portföljmetoden. Denna påverkar periodens resultat i sin helhet. Vid värdering av finansiella tillgångar och skulder där det ursprungliga valutaslaget ändrats genom valutaswapavtal beräknas lånebeloppet omräknat till svenska kronor med beaktande av tillswappad valutakurs. Räntederivat, ränteterminer, ränteswappar, FRA-kontrakt och räntetak används i huvudsak för att justera räntebindningstiden. Upp­ lupen intäktsränta och kostnadsränta, netto, periodiseras och resultatförs över löptiden. I syfte att utjämna prisvariationer på oljespotmarknaden och elspotmarknaden och därigenom få en jämn utveckling för koncernens energikostnader används olje­derivat, elderivat och naturgasderivat. Genom olje- och elderivat prissäkras framtida energi­inköp. Vid förfall av derivaten resultatavräknas skillnaden mellan de genomsnittliga spotpriserna under derivatens löptid och derivatens bindningspris. Effekten av derivaten redovisas som kostnad eller intäkt och ger tillsammans med koncernens fysiska energiinköp den faktiska energikostnaden för koncernen.

| 73


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

STATLIGA STÖD

Statliga stöd relaterade till anläggningstillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens anskaffningsvärde. Bidrag redovisas som förskott i balansräkningen i det fall villkor som är förknippade med bidraget ännu inte har uppfyllts. Stöd relaterade till resultatet redovisas som en intäktspost under rubriken övriga rörelseintäkter. Villkor förknippade med i resultaträkningen redovisade statliga bidrag har uppfyllts. Bidrag till utvecklingsprojekt redovisas som övrig rörelseintäkt till det belopp myndigheten utbetalar efter inlämnad rekvisition. Koncernen erhåller statliga stöd i form av elcertifikat och utsläppsrätter, bidrag från Svenska Kraftnät och Naturvårdsverket, näringsbidrag för finansiering av spårvagnar, bidrag från Tillväxtverket för utvecklings­ projekt samt bidrag från Energimyndigheten för utvecklingsprojekt inom förnyelsebar energi.

NOT 1 ANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE OCH PERSONALKOSTNADER

Medelantal anställda 2017

REDOVISNINGSPRINCIPER – MODERFÖRETAGET

Endast redovsiningsprinciper som avviker från de som tillämpas i koncernredovisningen.

74 |

varav män

14

50 %

11

55 %

Moderbolaget totalt

14

50 %

11

55 %

2017

varav män

2016

varav män

Totalt i dotterföretag

6 558

65 %

6 590

63 %

Koncernen totalt

6 572

65 %

6 601

63 %

Dotterföretag

Styrelseledamöter, vd, vice vd och andra ledande befattningshavare, antal 2017

2016

3

4

Moderbolaget Kvinnor: Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

5

5

8

9

Styrelseledamöter

5

4

Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

6

6

11

10

106

118

99

111

205

229

Styrelseledamöter

162

181

Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

123

131

285

312

Män:

Koncernen (inkl dotterbolag) Kvinnor: Styrelseledamöter Andra personer i företagets ledning inkl vd och vice vd

ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Utdelningar redovisas som intäkt, även om utdelningen avser ackumulerade vinster innan förvärvstidpunkten. Utdelningen redovisas i normalfallet när behörigt organ fattat beslut om den och den kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

2016

Totalt

OFFENTLIGA BIDRAG

I de fall ingen framtida prestation för att erhålla bidraget krävs, intäktredovisas offentliga bidrag då villkoren för att erhålla bidraget är uppfyllda. Offentliga bidrag värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

varav män

Män:

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Koncernen

Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Totalt Varav pensionskostnad

1)

Moderbolaget

2017

2016

2017

2016

2 686,0

2 631,6

14,3

8,5

1 139,0

1 121,6

6,6

4,3

3 825,0

3 753,2

20,9

12,8

218,0

227,7

2,1

1,5

1) 1) Av koncernens pensionskostnader avser 10,5 (10,4) styrelse, vd och vice vd. Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,5 (0,1) styrelse, vd och vice vd.

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse, vd och vice vd samt övriga anställda Koncernen

Styrelse, vd och vice vd (varav tantiem o.d.) Övriga anställda (varav tantiem o.d.) Summa

Moderbolaget

2017

2016

2017

2016

45,6 (–)

43,6

1,6

0,5

(–)

(–)

(–)

2 640,4

2 588,0

12,8

8,0

(–)

(–)

(–)

(–)

2 686,0

2 631,6

14,3

8,5

AVTAL OM PENSIONSFÖRMÅNER OCH AVGÅNGSVEDERLAG

För verkställande direktörer inom Göteborgs Stad regleras anställning och villkor i standard­­avtal gemensamma för samtliga förvaltningsoch bolagschefer inom Göteborgs Stad. Standardavtalen har förändrats i och med nya riktlinjer från kommunfullmäktige, beslutade i september 2015, med tillämplighet på avtal ingångna därefter. Bestämmelserna avseende pensionsförmåner är oförändrade. Avgångsvederlagens utformning i avtal ingångna efter september 2015 ”Om styrelsen säger upp befattningshavaren från anställningen av annan anled­ning än sådan som utgör grund för omedelbar hävning utgår efter uppsägning­ stiden och från anställningens upphörande ett avgångsvederlag motsvarande sex (6) gångern den kontanta månadslönen som gällde vid tidpunkten för uppsägningen om anställningen är 6 år eller kortare. Har befattningshavaren varit anställd längre än 6 år ska avgångsvederlaget motsvara tolv (12) gånger den kontanta månadslönen som

gällde vid tidpunkten för uppsägningen. Avgångsvederlaget utbetalas som ett engångsbelopp. Avgångsvederlaget är inte tjänstepensions- eller semesterlönegrundande.” Avgångsvederlagen utformning i avtal ingångna före september 2015 ”Vid beslut om uppsägning från arbets­ givarens sida utgår utöver lön under uppsägningstiden, enligt ovan, ett avgångs­vederlag motsvarande arton (18) månadslöner. Storleken på vederlaget baseras på direktörens senaste månadslön. På avgångsvederlaget betalar staden endast sociala avgifter enligt lag. Avgångsvederlaget skall samordnas och avräknas mot annan inkomst direktören uppbär från anställning eller från egen verksamhet under perioden för avgångs­ vederlagets utbetalande.” Till styrelsernas ordförande och ledamöter utgår arvode enligt kommunfullmäktiges beslut.

| 75


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 3 INTÄKTERNAS FÖRDELNING

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSERESULTAT PER RÖRELSEGREN 2017

2016

804,0

800,3

Koncernen Koncernens totala intäkter på 18 532,6 (18 872,3) fördelas på följande intäktsslag:

Koncernen Nettoomsättning per rörelsegren Näringsliv

2017

2016 28 %

Fritid och kultur

1 669,4

1 659,4

Varuförsäljning

28 %

Teknisk försörjning

7 183,3

7 487,9

Tjänsteuppdrag

29 %

28 %

Trafik

1 386,8

1 320,5

Hyresintäkter

41 %

38 %

Fastigheter

7 074,6

6 986,1

Entreprenadkontrakt

1%

1%

0%

3%

1%

2%

100 %

100 %

Övrig verksamhet Koncernintern eliminering Summa

894,7

874,1

–1 777,9

–1 468,0

17 234,9

17 660,3

Övriga intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Summa

Rörelseresultat per rörelsegren 2017

2016

210,1

193,3

Moderbolagets intäkter är till 96 % (100 %)koncerninterna och avser koncerngemensamma funktioner.

Koncernen Rörelseresultat per rörelsegren Näringsliv Fritid och kultur

–221,1

–179,1

Teknisk försörjning

824,2

908,7

48,1

22,4

Trafik Fastigheter

1 140,6

1 372,7

Övrig verksamhet

39,9

38,0

Koncernintern eliminering

118,0

261,0

2 159,8

2 617,0

Summa

76 |

NOT 4 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget

Revisionsuppdrag 2017

2016

2017

2016

Ernst & Young AB

4,4

4,5

0,5

0,4

Koncernen PwC

3,6

3,3

1,0

0,5

Bolag i respektive rörelsegren:

Göteborgs Stad Stadsrevisionen

3,8

4,1

0,1

Näringsliv: Göteborgs Hamn AB och Business Region Göteborg AB Fritid och kultur: Liseberg AB, Göteborgs Stadsteater AB, Got Event AB, Göteborg & Co AB och Grefab AB Teknisk försörjning: Göteborg Energi AB, Gryaab AB och Renova AB Trafik: Göteborgs Spårvägar AB Fastigheter: Higab AB och Förvaltnings AB Framtiden Övrig verksamhet: Försäkrings AB Göta Lejon, Göteborgs Stads Leasing AB, Göteborgs Stads Upphandlings AB Boplats Göteborg AB och Göteborgs Stadshus AB.

Summa

11,7

11,9

1,7

0,9

0,2

0,1

0,1

0,1

0,3

0,2

Moderbolaget Ernst & Young AB Göteborgs Stad Stadsrevisionen Summa

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


Skatterådgivning

Övriga tjänster

2017

2016

2017

2016

0,1

0,5

0,2

0,2

3,6

0,0

Koncernen Deloitte AB Ernst & Young AB KPMG PwC

0,1

0,1

2,4

0,4

0,3

0,0

Summa

0,9

0,3

2,7

4,1

NOT 5 LEASINGAVGIFTER AVSEENDE OPERATIONELL LEASING

2017

2016

Koncernen Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets betalda leasingavgifter

2017-12-31

2016-12-31

1 046,6

1 035,0

Koncernen

Göteborgs Stad Stadsrevisionen

NOT 6 FINANSIELLA LEASINGAVTAL

Fordringar avseende finansiell leasing uppgår totalt till

Av dessa utgör externa fordringar 0,0 (0,0) avseende finansiella leasingavtal och resterande 1 046,6 (1 035,0) utgör interna fordringar avseende finansiella leasingavtal inom koncernen Göteborgs kommun. Framtida betalningar avseende finansiella leasingavtal uppgår per år till: Förfallotidpunkt, inom ett år

449,3

425,5

Förfallotidpunkt, två till fem år

908,9

907,1

Förfallotidpunkt, senare än fem år

620,9

564,3

Avgår ej intjänade finansiella intäkter

–66,0

–89,6

1 913,1

1 807,3

2 337,0

2 320,2

1 979,1

1 896,9

Summa 389,5

196,4 Bruttoinvestering

Avtalade framtida leasingavgifter

Nuvärdet av fordringar avseende framtida minimileaseavgifter

Förfallotidpunkt, inom ett år

172,1

177,2

Förfallotidpunkt, två till fem år

574,4

554,5

Förfallotidpunkt, senare än fem år

4 145,9

619,4

NOT 7 AVSKRIVNINGAR, NEDSKRIVNINGAR OCH ÅTERFÖRINGAR AV NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Tillgångar som leasas är huvudsakligen spårvagnar, bilar, kopieringsmaskiner samt datorer.

2017

2016

–56,6

–65,9

–1,9

–8,9

–13,9

–24,4

–1 480,4

–1 419,7

Maskiner och andra tekniska anläggningar

–857,5

–834,9

Inventarier, verktyg och installationer

–262,5

–353,1

Framtida pågående nyanläggning

–150,0

–0,6

–2 822,7

–2 707,4

Koncernen Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Hyresrätter och liknande rättigheter Goodwill Byggnader och markanläggningar

Summa

| 77


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG OCH KONCERNBIDRAG

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2017

2016

Rearesultat vid försäljning av koncernföretag

113,8

285,5

Nedskrivningar

Summa

113,8

285,5

Realisationsresultat försäljning koncernföretag

Rearesultat avser försäljning inom Göteborg Energi AB. Föregående års rearesultat avser till största delen avyttringar inom Älvstranden Utveckling AB samt Parkeringsbolaget.

Summa

Moderbolaget Nedskrivning av andelar i koncernföretag Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag Summa

14,6

105,0

–335,9

–338,0

125,0

–321,3

–108,0

Specifikation av anteciperad utdelning –

105,0

Göteborg & Co AB

14,6

Summa

14,6

105,0

Göteborgs Spårvägar AB

–41,9

–42,0

Got Event AB

–187,4

–190,9

Göteborgs Stadsteater AB

–106,6

–104,5

–0,6

–335,9

–338,0

AB Gothenburg European Office Summa

Göteborgs Spårvägar AB Göteborg & Co AB Förvaltnings AB Framtiden Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stads Upphandlings AB Higab AB Göteborgs Stadsteater AB Göteborgs Stads Leasing AB Summa

–3,8

–12,2

–0,8

–16,0

NOT 10 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2016

Ränteintäkter, Göteborgs kommun

3,1

3,4

Ränteintäkter, externt

5,7

7,9

Summa

8,8

11,3

Koncernen

NOT 11 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

2017

2016

Räntekostnader, Göteborgs kommun

–369,5

–485,8

Räntekostnader, externt

–352,6

–471,8

–3,0

–2,0

–725,2

–959,6

Koncernen

Övrigt

Specifikation av erhållna koncernbidrag Göteborg Energi AB

–0,8

2017

Specifikation av nedskrivning av andelar i koncernföretag: Business Region Göteborg AB

2016

Koncernen

Koncernen

Erhållen utdelning

2017

410,0

203,0

11,3

18,2

71,2

336,0

304,0

155,2

160,9

2,3

137,7

252,7

5,9

4,7

90,0

1 164,3

998,8

Summa

Lånekostnader som har aktiverats i Göteborgs Stadshuskoncernen under 2017 uppgår till 22,6 (14,6). Moderbolaget Räntekostnader, Göteborgs kommun Räntekostnader, externt Summa

–7,1

–10,7

–21,1

–22,6

–28,2

–33,3

Specifikation av lämnade koncernbidrag

78 |

Göteborgs Stads Leasing AB

–235,6

GS Buss AB

–105,0

Summa

–340,6

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


NOT 12 SKATTER

2017

NOT 13 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN

2016

Koncernen

2017-12-31 2016-12-31 Koncernen

Skatt på årets resultat

Ackumulerade anskaffningsvärden

Aktuell skatt

–150,5

–68,9

Uppskjuten skatt

–120,0

–249,6

Årets aktiveringar

–318,5

Avyttringar och utrangeringar

Summa

–270,5

Vid årets början

Omklassificeringar Skillnad mellan redovisad skattekostnad/-intäkt och skattekostnad/-intäkt baserad på gällande skattesats: Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0 %

1 442,6

1 652,6

–317,4

–363,6

23,2

–2,4

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader

–51,4

–73,4

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter

89,0

93,1

Skatteeffekt avskrivning på goodwill

–3,0

–5,2

Övrigt 1)

–10,8

32,9

Summa

–270,5

–318,5

676,2

0,7

11,7

–68,8

–2,3

13,3

21,1

651,9

706,7

–594,6

–528,7

68,4

0,3

–56,6

–65,9

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

Justering av skatt avseende tidigare år

706,7

Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden Omklassificeringar

Planenligt restvärde vid årets slut

–0,3

–582,8

–594,6

69,1

112,1

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser främst Göteborg Energi AB:s egenutvecklade programvaror samt tillgångar främst avseende fastighetssystem, intranät och diarieoch ärendehanteringssystem inom Förvaltnings AB Framtiden.

1) Avser till största delen ej tidigare redovisade underskottsavdrag. Föregående år avsåg posten omräkning av uppskjuten skatt till 22 % inom Älvstranden.

Moderbolaget Skatt på årets resultat Aktuell skatt

–130,9

–48,8

Summa

–130,9

–48,8

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats: Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0 %

610,7

447,6

–134,4

–98,5

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader

–0,2

–0,5

Skatteeffekt av ej avdragsgilla nedskrivningar

–0,3

–0,4

27,5

3,2

23,1

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter – försäljning av dotterföretag – utdelningar – underskottsavdrag Summa

0,7

–130,9

–48,8

| 79


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 14 HYRESRÄTTER OCH LIKNANDE RÄTTIGHETER

NOT 15 GOODWILL

2017-12-31 2016-12-31 Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Ackumulerade anskaffningsvärden 121,1

130,9

Vid årets början

–12,5

Avyttringar och utrangeringar

1,7

2,7

122,8

121,1

–46,5

–46,6

8,6

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

1,0

0,3

Avyttringar och utrangeringar

–1,9

–8,9

–47,4

–46,5

–2,3

–6,1

3,8

2,3

0,0

–2,3

75,4

72,3

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

2017-12-31 2016-12-31 Koncernen

Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Planenligt restvärde vid årets slut

Vid årets början

Avser ledningsrätter och bergrum redovisade av Göteborg Energi AB samt hyresrätt för bergrum redovisad av Göteborgs Hamn AB.

296,4

–4,8

291,6

296,4

–221,0

–196,6

–13,9

–24,4

4,8

–230,0

–221,0

–54,2

–54,2

–54,2

–54,2

7,4

21,2

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

296,4

Planenligt restvärde vid årets slut

Koncernens goodwill är främst hänförlig till Göteborg Energi AB:s förvärv av Göteborg Energi Din El AB, Ale Energi AB och Sörred Energi AB samt Renova AB:s förvärv av Kungälvs Transporttjänst AB.

NOT 16 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE IMMATERIELLA ANLÄGG- NINGSTILLGÅNGAR

2017-12-31 2016-12-31 Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

27,4

18,8

Årets aktiveringar

23,1

42,9

Omklassificeringar

–30,1

–34,3

Planenligt restvärde vid årets slut

20,4

27,4

Omklassificering har till största delen skett mellan pågående ny­anläggningar och förskott avseende immateriella anläggnings­ tillgångar till balanserade utgifter för utvecklingsarbeten.

80 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


NOT 17 BYGGNADER, MARK OCH MARKANLÄGGNINGAR

NOT 18 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

2017-12-31 2016-12-31 Koncernen

Koncernen

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets aktiveringar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Ackumulerade anskaffningsvärden 59 076,8

56 652,5

637,5

1 235,2

–277,5

–274,1

Avyttringar och utrangeringar

1 545,7

1 463,1

Omklassificeringar

60 982,5

59 076,8

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan på uppskrivet belopp

–21 183,6

–19 918,1

126,9

75,3

13,4

2,2

–1 392,8

–1 343,1

–22 436,1

–21 183,6

3 446,7

3 502,4

–4,1

–54,9

–55,7

3 387,7

3 446,7

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början

–932,5

–932,3

Avyttringar och utrangeringar

16,4

2,3

Omklassificeringar

37,2

5,3

6,2

7,8

Periodens återföring av nedskrivningar Årets nedskrivningar

Planenligt restvärde vid årets slut

Vid årets början Årets aktiveringar

24 031,0

23 517,3

88,5

56,1

–298,7

–81,8

–311,2

539,3

23 509,5

24 031,0

–12 419,0

–11 745,2

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ackumulerade uppskrivningar Vid årets början

2017-12-31 2016-12-31

–22,4

–15,7

–895,1

–932,5

41 039,0

40 407,4

Vid årets början Avyttringar och utrangeringar

200,5

71,5

Omklassificeringar

290,8

41,2

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

–804,0

–786,5

–12 731,7

–12 419,0

–1 391,1

–1 389,6

7,5

1,4

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

107,6

45,5

Årets nedskrivningar

–53,4

–48,4

–1 329,5

–1 391,1

9 448,3

10 220,9

Planenligt restvärde vid årets slut

Omklassificeringar avser Göteborg Energikoncernens och Renovakoncernens färdigställande av pågående nyanläggningar. Årets och föregående års nedskrivningar avser till största delen vindkraftsanläggningar inom Göteborg Energikoncernen.

Årets aktiveringar består till stor del av projekt inom Framtidenkoncernen och Gryaab AB. Årets omklassificeringar avser främst Framtidenkoncernen och Higabkoncernen som färdigställt pågående projekt. Avyttringar avser främst försäljning inom Älvstrandenkoncernen samt Framtidenkoncernen. Koncernen innehar ett stort antal fastigheter av olika karaktär. Förvaltningsfastigheter som innehas för att generera intäkter eller värdestegring finns i Framtidenkoncernen och Higabkoncernen. Marknadsvärde på dessa fastigheter uppgår till 110 mdr (102). Redovisat värde på dessa fastigheter vid årets utgång uppgått till 37 186 mnkr (35 962). Koncernens fastighetsbestånd internvärderas årligen. Den interna värderingsmodellen är en kassaflödesmetod som bygger på fastigheternas förväntade kassaflöde och restvärde. I kassaflödet ingår intäker enligt kontrakt samt bedömda kostnader. Antaganden görs om inflation, hyror, drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt. Driftsnettot uttrycks i nominella termer och diskonteras med en kalkyränta som baseras på marknadens avkastningskrav. Ett antal fastigheter värderas av externa värderingsinstitut.

| 81


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 19 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

NOT 20 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31

Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Årets aktiveringar Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Koncernen 6 225,2

6 170,9

452,5

371,7

–254,9

–436,4

42,2

119,0

6 465,1

6 225,2

3 068,9

2 472,8

Årets aktiveringar

3 925,0

3 065,8

Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar

Planenligt restvärde vid årets slut –3 099,5

–3 001,3

Avyttringar och utrangeringar

44,1

290,9

Omklassificeringar

–4,0

–36,6

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

Vid årets början

Periodens nedskrivningar

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början

Ackumulerade anskaffningsvärden

–262,3

–352,5

–3 321,7

–3 099,5

–80,7

–80,3

0,2

–0,7

–0,6

0,5

0,0

–80,9

–80,7

3 062,4

3 045,1

–73,5

–5,9

–2 468,1

–2 463,2

–150,0

–0,6

4 302,4

3 068,9

Årets aktiveringar är främst hänförliga till Göteborg Energi AB, Förvaltnings AB Framtiden samt Higab ABs pågående nyanläggningar. Omklassificeringar avser omklassificering till färdigställda anläggningstillgångar i Göteborg Energi AB, Förvaltnings AB Framtiden och Higab AB.

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Omklassificeringar Årets nedskrivningar Årets återföring av nedskrivningar

Planenligt restvärde vid årets slut

NOT 21 ACKUMULERADE AKTIVERADE LÅNEKOSTNADER IMMATERIELLA OCH MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2017-12-31 2016-12-31 Koncernen Inventarier, verktyg och installationer

Årets aktiveringar utgörs främst av införskaffning av fordon av Göteborgs Stads Leasing AB samt inom Liseberg AB. Omklassificeringarna utgörs främst av leasingobjekt i Göteborgs Stads Leasing AB.

Moderbolaget Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början

0,7

0,6

0,1

0,7

0,7

Vid årets början

–0,1

0,0

Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden

–0,1

–0,1

–0,3

–0,1

0,4

0,6

Årets aktiveringar

Maskiner och andra tekniska anläggningar

3,5

3,5

85,8

85,8

Byggnader, mark och markanläggningar

343,7

323,1

Summa

433,0

412,4

Räntesats vid fastställande av belopp för lånekostnader som aktiverats uppgår till 2 % (2 %).

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Planenligt restvärde vid årets slut

82 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


NOT 22 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

2017-12-31

2016-12-31

19 977,0

19 205,7

–16,0

Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Avyttring Förändring i koncernstruktur Lämnade aktieägartillskott/koncernbidrag

–2,5

0,2

870,0

787,1

20 844,5

19 977,0

–4 233,0

–3 895,0

–335,9

–338,0

–4 569,0

–4 233,0

16 275,5

15 744,0

Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början Årets nedskrivningar

Summa

Specifikation av lämnade aktieägartillskott / koncernbidrag Business Region Göteborg AB Göteborg Energi AB

45,7

45,7

106,0

8,8

Göteborg & Co AB

331,4

350,9

Göteborgs Hamn AB

48,3

91,7

Göteborgs Spårvägar AB

Higab AB Förvaltnings AB Framtiden

67,7

61,7

262,1

237,1

870,0

787,1

–41,9

–42,0

–294,0

–295,4

–0,6

–335,9

–338,0

Specifikation av årets nedskrivningar Business Region Göteborg AB Göteborg & Co AB AB Gothenburg European Office

| 83


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag Antal andelar

Andel i % 1)

Dotterföretag / Org nr / Säte Göteborg Energi AB, 556362-6794, Göteborg

400

Göteborg Energi Nät AB, 556379-2729, Göteborg Partille Energi AB, 556478-1440, Partille

2)

Ale Energi AB, 556588-8111, Göteborg

3) 100,0

Göteborg Energi Gasnät AB, 556029-2202, Göteborg

100,0

Göteborg Energi Din El AB, 556572-4696, Göteborg

100,0

Sörred Energi AB, 556618-8651, Göteborg 2)

Skövde Biogas AB, 556878-1560, Göteborg

2)

Göteborg Energi Backa AB, 556550-2043, Göteborg

100,0 100,0

GS Trafikantservice AB, 556771-2251, Göteborg

100,0 98 000

100,0

Älvstranden Utveckling AB, 556659-7117, Göteborg

100,0

– Norra Älvstranden Utveckling AB, 556001-3574, Göteborg

100,0

– Södra Älvstranden Utveckling AB, 556658-6805, Göteborg

100,0

Fastighets AB Rantorget, 556772-3654, Göteborg

100,0

Förvaltnings AB GöteborgsLokaler, 556082-4897, Göteborg

100,0

Göteborgs Stads Parkerings AB, 556119-4878, Göteborg

Business Region Göteborg AB, 556439-5878, Göteborg Göteborgs Stads Leasing AB, 556442-1716, Göteborg Göteborgs Hamn AB, 556008-2553, Göteborg

393,3

384,5

1 556,6

1 488,9

156,0

156,0

100,0 1 500

GS Buss AB, 556771-4380, Göteborg

Göteborgs Stads Upphandlings AB, 556070-5054, Göteborg

1 688,7

100,0

Sävsjö Biogas AB, 556695-9705, Göteborg

Försäkrings AB Göta Lejon, 516401-8185, Göteborg

1 794,7

91,0

Göteborg Energi Gothnet AB, 556406-4748, Göteborg

Higab AB, 556104-8587, Göteborg

2016

2)

– Partille Energi Nät AB, 556528-5698, Partille

Göteborgs Spårvägar AB, 556353-3412, Göteborg

2017

100,0

Ale Fjärrvärme AB, 556014-0978, Ale

84 |

100,0

Bokfört värde

100,0 1 450

100,0

50 000

100,0

9,7

9,7

100

100,0

65,1

61,3

30

100,0

165,0

165,0

2 240 000

100,0

1 487,9

1 439,6

Göteborgs Stuveri AB, 556284-3614, Göteborg

100,0

Scandinavian Distripoint AB, 556206-1654, Göteborg

100,0

– Arendal Holding AB, 556711-0365, Göteborg

100,0

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag fortsättning Antal andelar

Andel i % 1)

Dotterföretag / Org nr / Säte AB Gothenburg European Office, 556131-3114, Göteborg

2017 3)

Förvaltnings AB Framtiden, 556012-6012, Göteborg

100 000

100,0

2,6

9 240,3

8 978,3

1 055,5

1 018,1

100,0

Göteborgs stads bostadsaktiebolag,556046-8562, Göteborg

100,0

Familjebostäder i Göteborg AB, 556114-3941, Göteborg

100,0

Gårdstensbostäder AB, 556536-0277, Göteborg

100,0

Göteborgs Egnahems AB, 556095-3829, Göteborg

100,0

Bygga Hem i Göteborg AB, 556643-7934, Göteborg

100,0

Framtiden Byggutveckling AB, 556731-5170, Göteborg

100,0

Störningsjouren i Göteborg AB, 556657-1443, Göteborg

100,0 4)

30 000

100,0

Got Event AB, 556015-9823, Göteborg

100,0

Liseberg AB, 556023-6811, Göteborg

100,0

Göteborgs Stadsteater AB, 556016-7875, Göteborg Boplats Göteborg AB, 556467-7390, Göteborg Gryaab AB, 556137-2177, Göteborg Renova AB, 556108-3337, Göteborg

99,9 490

70,0

1,7

1,7

6 500

71,4

45,1

45,1

85,0

292,2

292,2

12,4

12,4

16 275,5

15 744,0

143 362

Renova Miljö AB, 556946-0321, Göteborg

100,0

Fastighetsaktiebolaget Rödingen, 556051-2096, Göteborg

100,0

Kungälvs Transporttjänst AB, 556109-1462, Kungälv

100,0

Göteborgsregionens Fritidshamnar AB, 556185-4109, Göteborg Summa

2016

100,0

Bostads AB Poseidon, 556120-3398, Göteborg

Göteborg & Co AB, 556428-0369, Göteborg

Bokfört värde

1 200

80,0

1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. 2) Bolaget har under året avyttrats. 3) Bolaget har under året fusionerats med moderbolaget. 4) Göteborg & Co Träffpunkt AB har under året fusionerats med Göteborg & Co Kommunintressent AB, därefter har bolaget namnändrats till Göteborg & Co AB.

| 85


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

Koncernbidrag och aktieägartillskott som Göteborgs Stadshus AB erhållit/lämnat år 2017 (2016) (mnkr):

Bolag

Erhållit aktie- ägartillskott från

Lämnat aktie- ägartillskott till

Erhållit koncern- Lämnat koncern- bidrag från bidrag till

Göteborg Energi AB

106,0 (-)

410,0 (203,0)

Göteborgs Hamn AB

48,3 (91,7)

155,2 (160,9)

Higab AB

67,7 (61,7)

137,7 (252,7)

Förvaltnings AB Framtiden

262,1 (237,1)

336,0 (304,0)

Göteborg & Co AB

37,4 (55,5)

24,1 (75,9)

294,0 (295,4)

Göteborgs Stads Upphandlings AB

– (2,3)

Göteborgs Spårvägar AB

8,8 (–)

11,3 (–)

GS Buss AB

– (105,0)

Business Region Göteborg AB

5,0 (5,0)

40,7 (40,7)

Göteborgs Stads Leasing AB

90,0 (-)

– (235,6)

Göteborgs Stad

5,0 (5,0)

Summa

5,0 (5,0)

535,3 (451,0)

1 164,3 (998,8)

334,7 (676,7)

NOT 23 FORDRINGAR INOM GÖTEBORGS KOMMUN

2017-12-31

2016-12-31

1 099,2

1 001,9

11,7

106,0

Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Summa

–3,1

–8,7

1 107,8

1 099,2

Fordringar inom Göteborgs kommun avser främst fordringar avseende finansiella leasingavtal om 1 046,6 (1 035,0).

86 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


NOT 24 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Specifikation av koncernens innehav av andelar i intresseföretag Kapitalandel % / röstandel % 1)

Intresseföretag / org nr, säte

2017-12-31

2016-12-31

Göteborg Energi AB Västanvind Vindkraftskooperativ ek förening, 769621-9141, Göteborg

46 %

10,8

10,8

Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg

23,9 %/42,9 %

1,9

1,7

Johanneberg Science Park AB, 556790-3108, Göteborg

40,8 %/48,8 %

2,1

1,4

22,9 %

2,0

1,0

49 %

8,9

7,6

25,8

22,5

Business Region Göteborg AB

Sahlgrenska Science Park AB, 556547-7832, Göteborg

3)

Göteborgs Tekniska College AB, 556570-6768, Göteborg Summa Specifikation av andelar i intresseföretags resultat: Göteborg Energi AB Lerum Fjärrvärme AB, 556527-7638, Lerum

2)

Västanvind Vindkraftskooperativ ek förening, 769621-9141, Göteborg

3,0

–3,3

Business Region Göteborg AB Lindholmen Science Park AB, 556568-6366, Göteborg

–5,1

–5,1

Johanneberg Science Park AB, 556790-3108, Göteborg

–4,8

–5,5

–1,7

–1,1

Sahlgrenska Science Park AB, 556547-7832, Göteborg

3)

Göteborgs Tekniska College AB, 556570-6768, Göteborg Summa

1,2

0,8

–10,4

–11,3

1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilken även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier, då inget annat anges. 2) Lerum Fjärrvärme AB avyttrades under 2016. 3) Business Region Göteborg ABs ägarandel har under året minskat från 25 % till 22,9 % till följd av att ny delägare tillkommit.

| 87


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 25 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

2017-12-31

2016-12-31

Vid årets början

9,6

6,8

Tillkommande tillgångar

17,2

Avgående tillgångar

–1,9

Omklassificeringar

4,7

26,8

9,6

26,8

9,6

Koncernen

Summa Koncernen 2017 Marknadsvärde eller motsv

Specifikation av värdepapper

Koncernen 2016

Bokfört värde

Marknadsvärde eller motsv

Bokfört värde

Noterade andelar

Ej noterade andelar

26,8

9,6

Summa

26,8

9,6

Långfristiga värdepappersinnehav utgörs av värdepapper med hög kreditvärdighet och i enlighet med fastställda limiter. Placeringarna görs i syfte att innehas till förfall. Nedskrivning görs om bestående värdenedgång konstateras.

NOT 26 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

2017-12-31

2016-12-31

Tillkommande fordringar Reglerade fordringar Omklassificeringar Summa

60,7

51,6

Förutbetalda energiskatter

2016-12-31

9,5

15,0

6,3

8,6

–13,1

–13,9

Förutbetalda kostnader avseende försäkringspremier

1,1

3,0

15,5

14,5

Förutbetalda hyreskostnader

20,7

13,2

69,4

60,7

Övriga förutbetalda kostnader

130,7

89,7

Upplupna intäkter avseende energi- och nätavgifter

499,8

533,6

Upplupna intäkter avseende servicekontrakt

19,0

18,6

Upplupna skadeersättningar

51,1

19,7

Upplupna provisionsintäkter

15,5

Upplupna hyresintäkter

16,1

19,0

Upplupna ränteintäkter

0,6

0,4

Upplupna intäkter ej fakturerade projekt Övriga upplupna intäkter Summa

88 |

2017-12-31 Koncernen

Koncernen Vid årets början

NOT 27 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

4,7

11,1

13,9

34,4

767,4

773,1

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


NOT 28 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER 2017-12-31

2016-12-31

850,2

883,6

Summa

850,2

883,6

Nedskrivningar av anläggningstillgångar

Koncernen

Återförda belopp Förändring nuvärde Summa

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Skattemässiga överavskrivningar anläggningstillgångar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelsers förändring över året

Ianspråktagna belopp

2016-12-31

0,1

0,2

46,5

68,5

Uppskjutna skattefordringar

Pensioner och liknande förpliktelser

Tillkommande avsättningar

2017-12-31 Koncernen

Koncernen

Vid årets början

NOT 29 UPPSKJUTNA SKATTER

883,6

895,6

30,3

44,1

–48,5

–54,5

–12,8

–0,2

–2,4

–1,5

850,2

883,6

8,4

8,4

30,2

16,3

4,8

20,9

90,0

114,2

3 639,3

3 579,3

22,6

41,5

Summa

3 662,0

3 620,8

Uppskjutna skatteskulder, netto vid årets slut

3 572,0

3 506,6

3 506,6

3 262,2

57,8

306,5

–57,5

34,0

–4,7

–26,5

3 572,0

3 506,6

Övriga avsättningar Övriga temporära skillnader

1)

Summa Uppskjutna skatteskulder Anläggningstillgångar Övriga temporära skillnader

2)

Uppskjutna skatteskulders förändring över året Koncernen Vid årets början Tillkommande avsättningar Ianspråktagna belopp Omklassificering Upplösning Summa

1) Övriga temporära skillnader består främst av uppskjuten skatt på elcertifikat inom Göteborg Energi AB. 2) Övriga temporära skillnader består främst av direktavskrivningar, avsättningar samt reaförluster på swapavtal i Göteborg Energi AB.

| 89


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 30 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

2017-12-31

NOT 31 ÖVRIGA SKULDER TILL KREDITINSTITUT, LÅNGFRISTIGA

2016-12-31

1)

57,4

53,5

Avsättning för återställning deponier

2)

48,4

54,6

Avsättning för övriga omstruktureringar

3)

1,2

1,6

Avsättning framtida pågående projekt

4)

129,4

Moderbolaget

Garantiåtaganden

5)

114,9

110,8

Avsättning Västra Eriksberg

6)

45,3

34,5

Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen

Avsättning Kvillebäcken

7)

29,2

39,0

Avsättning Stora Torp

8)

33,7

45,0

9)

135,2

168,0

10)

13,2

10,5

Avsättning för konkurrensskadeavgift samt ev skadestånd

11)

8,0

16,0

Avsättning för försäkringstekniska åtaganden

12)

124,2

96,0

14,0

12,0

624,7

770,9

Övrigt Summa Övriga avsättningars förändring över året Koncernen Vid årets början

770,9

Tillkommande avsättningar

108,5

296,2

Ianspråktagna belopp

–257,1

–140,4

Återförda ej utnyttjade belopp Omklassificering Summa

2 992,0

2 376,7

2 992,0

2 376,7

1 526,0

976,0

1 526,0

976,0

9 123,3

6 970,7

14 683,0

11 433,0

23 806,3

18 403,7

Koncernen

Avsättning framtida miljöåtgärder

Avsättning Skeppsbron

2016-12-31

Skulder till kreditinstitut

Koncernen

Avsättning Lindholmshamnen

2017-12-31

724,4

–0,3

–14,4

2,8

–94,9

624,7

770,9

Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Summa

Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Summa Skulder till Göteborgs kommun Koncernen Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen Summa

Finansiella skulder redovisas till nominella belopp på likviddagen. Räntekostnader periodiseras och resultatförs över löptiden. Den genomsnittliga återstående löptiden på de långa krediterna skall ligga i intervallet 3–15 år. Vid planering av bolagens refinansieringsrisk skall en tidsmässig spridning av låneförfall eftersträvas. Ränterisker hanteras genom att räntan binds under viss tid, samtidigt som viss del av upplåningsbehovet har en kortfristig räntebindningstid. I samband med finansiering i utländsk valuta elimineras all valutarisk med hjälp av valutaterminer och valutaswapar.

1) Avsättning för miljörelaterade avsättningar i Göteborg Energikoncernen avser återställande av mark och andra förpliktelser förknippade med koncernens verksamhet. Avsättningen beräknas resultera i utbetalningar under den kommande 5-årsperioden. Miljöförbättrande åtgärder i Torsviken i Göteborgs Hamn AB beräknas utbetalas under 2018. Liseberg AB har redovisat avsättning avseende förorenad mark i ett dotterföretag. 2) Avser återställande av mudderdeponi Torsviken som beräknas genomföras under 2016–2019 samt avsättning för återställande av deponier inom Renova AB. 3) Beloppet avser till största delen omstrukturering inom Göteborgs Spårvägar AB. 4) Beloppet avsåg framtida nedskrivningsbehov på projekt i Higab AB. 5) Beloppet avser till största delen avsättning till garantiåtagande avseende enstegstätade putsfasader inom Förvaltnings AB Framtiden. Under året har ytterligare avsättning gjorts med hänsyn till Högsta Domstolens dom T916-13 gällande putsfasader. 6–10) Beloppen avser framtida åtaganden i byggprojekt inom Älvstranden Utveckling AB. 11) Beloppet avsåg konkurrensskadeavgift och eventuellt skadeståndsanspråk inom Göteborg Energikoncernen. 12) Beloppet avser framför allt kostnader för oreglerade skador inom Försäkrings AB Göta Lejon.

90 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


NOT 32 ÖVRIGA SKULDER, LÅNGFRISTIGA

2017-12-31

NOT 34 STÄLLDA SÄKERHETER

2016-12-31

Koncernen

För egna skulder och avsättningar 100,2

100,8

Summa

100,2

100,8

Avseende långfristig skuld till kreditinstitut Fastighetsinteckningar

3)

3,3

704,4

Företagsinteckningar

2)

13,4

13,4

0,7

16,7

718,5

Bankmedel SUMMA Ställda säkerheter – för övriga engagemang

NOT 33 UPPLUPNA SKULDER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2017-12-31

2016-12-31

Koncernen Upplupna kostnader för råvaror och bränsleskatter

267,8

226,2

Upplupna lönekostnader samt sociala avgifter

355,2

337,6

Upplupna räntekostnader

113,2

147,1

Upplupna kostnader oreglerade skador

3,3

10,3

Upplupna transiteringskostnader

18,5

19,8

Upplupna kostnader för material och tjänster

86,4

61,5

Upplupna entreprenadkostnader

22,8

5,2

47,1

39,6

22,9

48,3

Upplupna investeringskostnader Upplupna kostnader för avtalspensioner

4,9

5,4

29,9

33,2

Övriga upplupna kostnader

267,1

332,8

Förutbetalda hyresintäkter

596,1

631,8

Förutbetalda reklam- och logeintäkter

3,8

0,8

Fakturering i förskott

6,9

5,2

207,8

128,3

2 053,8

2 033,1

Upplupna energikostnader

Övriga förutbetalda intäkter SUMMA

2016-12-31

Koncernen

Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen

Upplupna fastighetskostnader

2017-12-31

Övriga ställda säkerheter, spärrade medel

4)

262,5

252,5

Övriga ställda säkerheter

1)

300,6

378,3

563,1

630,8

579,8

1 349,3

SUMMA STÄLLDA SÄKERHETER – KONCERNEN

1) Avser bland annat pantsatta bankkonton för handel med elterminer och elcertifikat till förmån för Nasdaq OMX Commoditiesom 264 mnkr (364) samt bankgarantier för entreprenader i Renova 13 mnkr (13) samt Göteborgs Spårvägar 1 mnkr (1). 2) Företagsinteckningar i eget förvar uppgår till 53 mnkr (53). 3) Förändringen avser till största delen fastighetsinteckningar inom Förvaltnings AB Framtiden. 4) Avser spärrade medel i Försäkrings AB Göta Lejon.

| 91


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

NOT 35 EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH ÖVRIGA SKYLDIGHETER

2017-12-31

2016-12-31

49,8

49,0

Pensionsförpliktelser utöver vad som upptagits bland skulder eller avsättningar

6,6

6,9

Garantiåtaganden, FPG/PRI

5,5

5,5

107,1

65,4

169,0

126,8

Koncernen Eventualförpliktelser Bankgarantier

Övriga ansvarsförbindelser

1)

2)

Summa

1) Avser till största delen bankgarantier till förmån för Svenska Kraftnät om 6 mnkr (6) samt Nord Pool Spot om MEUR 4 (4) motsvarande 39 mnkr (38). 2) I beloppet ingår uppskov med stämpelskatt om 62 mnkr (21) inom Förvaltnings AB Framtiden och Higab AB. I beloppet ingår också aktieägartillskott med återbetalningsskyldighet på 20 mnkr (20), åtagande för avfallsdeponi på 13 mnkr (13) inom Renovakoncernen samt åtagande mot Fastigo om 9 mnkr (8).

NOT 36 FINANSIELLA INSTRUMENT

Stadshuskoncernens verksam­het är utsatt för olika slags finansiella risker. Koncernen och respektive dotterföretag har finansiella riktlinjer som definierar valuta-, ränte-, kredit-, pris-, och likviditetsrisker och fastställer ansvar och befogenheter för hanteringen av dessa risker. De finansiella rikt­linjerna uttrycker syftet att eliminera eller minimera risker. Under år 2017 har derivatinstrument använts för att hantera ränteriskexponering, prisriskexponering och för eliminering av valutarisker vid finansiering i utländsk valuta. De olika typerna av instrument som har använts hos koncerföretagen är valutaterminskontrakt, valuta- och ränte-

92 |

swappar, räntetak samt olje- och elderivat. Per balansdagen 2017-12-31 har inga utestående derivatinstrument bokförts och redovisats i balansräkningen. Verkligt värde har baserats på erhållna marknadsnoteringar per balansdagen. Verkligt värde har beräknats som de kostnader/ intäkter som uppstått om kontrakten stängts på balansdagen. Verkligt värde för ej redovisade kontrakt enligt nedan har baserats på erhållna marknadsnoteringar på balansdagen. En sammanfattning av koncernens utestående finansiella derivatinstrument per 2017-12-31 redovisas nedan. Det sammanlagda verkliga värdet på derivaten uppgick till –792 mnkr (–1 249).

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


Finansiella derivatinstrument 2017-12-31 Koncernen 2017

mnkr

Nominellt belopp

Verkligt värde 1)

Koncernen 2016 Genomsnittlig löptid, år

Nominellt belopp

Verkligt värde 1)

2,6

20 900,0

–1 377,8

20 900,0

–1 377,8

1 072,1

29,9

1 072,1

29,9

Genomsnittlig löptid, år

Räntederivat Ränteswappar

20 860,0

–942,8

Summa räntederivat

20 860,0

–942,8

Valutaswappar

1 030,5

27,0

Summa valutaderivat

1 030,5

27,0

2,7

Valutaderivat 2,2

2,0

Råvaruprisderivat Elderivat 2)

1 154,2

124,1

1 134,0

99,0

Summa råvaruprisderivat

1 154,2

124,1

1 134,0

99,0

23 044,7

–791,7

23 106,1

–1 248,8

Totalt finansiella derivatinstrument

0,6

1,0

2) Köpt volym uppgår till 10 409 284 (10 624 247) MWh och såld volym uppgår till 2 080 012 (2 410 054) MWh.

Moderbolaget 2017

mnkr

Moderbolaget 2016

Nominellt belopp

Verkligt värde 1)

Genomsnittlig löptid, år

Nominellt belopp

Verkligt värde 1)

Genomsnittlig löptid, år

0,0

0,0

0,0

0,0

Räntederivat Ränteswappar Summa räntederivat

1) Verkligt värde definieras som det pris som mest sannolikt kan erhållas vid en försäljning av instrumentet.

NOT 37 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen där Göteborgs Stadshus AB är moderföretag. Göteborgs Stadshus AB ägs till 100 % av Göteborgs kommun. I koncernen Göteborgs kommun ingår kommunen, de kommunala företagen samt kommunalförbunden. INKÖP OCH FÖRSÄLJNING AV VAROR OCH TJÄNSTER

Av Stadshuskoncernens totala inköp och försäljning under året avser 9,9 % (7,9) av inköpen och 15,7 % (15,6) av försäljningen Göteborgs kommun.

Av moderföretaget Göteborgs Stadshus ABs totala inköp avser 48,6 % (56,2) Göteborgs kommun, vilket främst avser inköp av administrativa tjänster från Stadsledningskontoret och Intraservice samt revisionstjänster från Stadsrevisionen. 96 % (100) av moderbolagets försäljning avser koncernföretag. Av moderföretagets inköp är 0,1 % (0,1) av inköpen från koncernföretag. Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter.

| 93


NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER OCH BOKSLUTSKOMMENTARER

Det inom Stadshuskoncernens helägda dotterbolaget Göteborgs Stads Leasing AB bedriver leasingverksamhet inom koncernen Göteborgs kommun. Motparten är främst Göteborgs kommuns nämnder, bolag samt kommunalförbund men även enheter inom Västra Götalandsregionen är kunder. FORDRINGAR OCH SKULDER

Redovisade fordringar och skulder gentemot koncernen Göteborgs kommun avser till stor del mellanhavanden gentemot Finansavdelningen, internbanksfunktionen inom Göte-

NOT 38 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga övriga väsentliga händelser, utöver den ordinarie verksamheten finns att rapportera om. Resultat- och balansräkningarna skall fastställas på årsstämma den 2018-03-19.

borgs Stad. Enligt Kommunfullmäktiges beslutade finansiella riktlinjer ska bolagen alltid använda Finansavdelningen. ÖVRIG INFORMATION

Styrelseledamöterna i de av Göteborgs kommun ägda bolagen utses av kommunfullmäktige på förslag av de politiska partierna företrädda i kommunfullmäktige. Några transaktioner med ledande befattningshavare eller nyckelpersoner utöver lön och andra ersättningar enligt not 1 har inte förekommit.

NOT 39 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV FÖRETAGETS VINST ELLER FÖRLUST

Till årsstämmans förfogande står följande medel (kr): Kr Balanserat resultat

12 242 037 948

Årets resultat

479 856 362

Summa vinstmedel

12 721 894 310

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: Till aktieägaren utdelas (400 000 aktier à 1 919,50 per aktie)

767 800 000

Balanseras i ny räkning:

11 954 094 310 12 721 894 310

Styrelsens uppfattning är att den föreslagna kapitalöverföringen, i form av utdelning, inte hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3§ 2–3 st (försiktighetsregeln).

94 |

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


Göteborg 19 februari, 2018

Ann-Sofie Hermansson Ordförande

Jonas Ransgård

Ulf Kamne

Daniel Bernmar

Helene Odenjung

Tord Karlsson

Mariya Voyvodova

David Lega

Stefan Söderlund Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats 2018-02-19. Ernst & Young AB Hans Gavin Auktoriserad revisor

Vår granskningsrapport har lämnats 2018-02-19. Hans Aronsson

Lars Bergsten

Av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer

| 95


REVISIONSBER ÄTTELSE  |   2017

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Göteborgs Stadshus AB, org.nr 556537-0888 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Göteborgs Stadshus AB för år 2017. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av Årsrapport 2017, men innefattar inte årsredovis­ningen, koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna. Vårt uttalande avseende årsredovisningen

96 |

och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredo­ visningslagen. Styrelsen och verkställande direk­tören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är til�lämpligt, om förhållanden som kan påverka

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säker­het om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: ¡ identifierar och bedömer vi riskerna för

väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka

en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. ¡ skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. ¡ utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimlig­ heten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. ¡ drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händel­ ser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet

| 97


REVISIONSBER ÄTTELSE  |   2017

för revisionsberättelsen. Dock kan fram­ tida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. ¡ utvärderar vi den övergripande presentation­en, strukturen och innehållet i årsredo­visningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. ¡ inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar UTTALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Göteborgs Stadshus AB för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättel­ sen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisions-

98 |

sed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder­bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolag­ets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: ¡ företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig

till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller ¡ på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Gransk-

ningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Göteborg den 1 mars 2018 Ernst & Young AB Hans Gavin Auktoriserad revisor

| 99


GR ANSKNINGSR APPORT  |   2017

Granskningsrapport för år 2017 Org. nr. 556537-0888 TILL ÅRSSTÄMMAN I GÖTEBORGS STADSHUS AB TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE FÖR KÄNNEDOM

Vi, lekmannarevisorer utsedda av kommunfullmäktige i Göteborgs kommun, har granskat Göteborgs Stadshus AB:s verksamhet under år 2017. Styrelse och verkställande direktör ansvarar för att bolagets verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter, bolagsordning samt ägardirektiv. Lekmannarevisorernas ansvar är att granska om bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, kommunens revisionsreglemente, god revisionssed i kommunal verksamhet och med beaktande av de beslut kommunfullmäktige och årsstämman har fattat. En sammanfattning av utförd

100 |

granskning har överlämnats till bolagets styr­ else och verkställande direktör i en granskningsredogörelse. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för vår bedömning. Vi bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.

Göteborg den 19 februari 2018

Hans Aronsson lekmannarevisor utsedd av kommunfullmäktige Lars Bergsten lekmannarevisor utsedd av kommunfullmäktige

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNINGFÖR FÖR GÖTEBORGS GÖTEBORGS STADSHUS STADSHUS 2017 2017


| 101


ANDERS WESTER / GÖTEBORG & CO

102 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Produktion: Göteborgs Stadshus AB & Rubrik AB Text: Jan-Olof Ekelund, Christian Tarras Ericsson, Fredrik Fermén, Gustaf Höök, Sanna Persson & Ingrid Hellgren Sjöberg. Art Director: Hanna Finnström Illustration: Rebecca Elfast Tryckeri: Eskils Tryckeri

| 103


104 |

ÅRSREDOVISNING FÖR GÖTEBORGS STADSHUS 2017


Millions discover their favorite reads on issuu every month.

Give your content the digital home it deserves. Get it to any device in seconds.