Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 2 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 2 · 2017

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Alternativa ekonomins stad Lånekostnad kan bli ränta

Dela trädgård via nätet

Med blicken mot framtiden Rolf vill inspirera till lokal samverkan

JAK-stämma · Låneinsatser · Skörda regn · noll sopor


Testa vår kalkylator på jak.se för att se hur mycket du kan spara!

Flexibelt Bolån - ett nytt sätt att låna i JAK

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp

dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadsbetalning efter behov och förmåga!

FL

CH BO AO T L N LÅN ER IBE ÄK O M S EX /R -B LÄ FL .SE LT K BE PÅ JA XI E

TESTA I KALKYLATORN PÅ JAK.SE hur du själv kan påverka din

sammanlagda månadsbetalning med Flexibelt Bolån.

A KN N! RÄ LÅ


Innehåll grus & guld · 2/2017

Lånekostnad kan bli ränta

Foto: Decrecita felice och L a cit tà dell’altr a economia

Konsumentombudsmannen har stämt JAK för vilseledande marknadsföring. JAK håller inte med, men tar inte strid eftersom det kan medföra stora kostnader. ·  8

Ökat intresse för spanska valutor

I Spanien finns ett 90-tal lokala valutor, och flera kommuner har fått upp ögonen för möjligheterna med utvecklingen. ·  10

12

Bank under press

Den alternativa ekonomins stad i Rom lockar många som vill vara personliga förebilder i hur man lever mer hållbart och utan konsumtionshets.

Följ med på stämma i en medlemsbank som balanserar mellan viljan att förändra det finansiella systemet och vara en del av det, i en tid med allt fler bankregler.  ·  26

Foto: olof thiel

dessutom: på gång i jak

Efter ett års dialog har Finansinspektionen avslagit JAKs ansökan om att få betala ut låneinsatser. Medlemsbanken har lagt upp en handlingsplan. · 24

Rebecka Hagman för samman odlare utan trädgård, och trädgårdsägare utan tid eller ork. · 6 Foto: hans månsson

Gott framtidsliv med egen bank Konstnären och författaren Rolf Kjellbergs femte bok om geten Linus utspelar sig år 2039. · 34

Foto : stin a hylé n

Trädgårdsdelning blir lätt via nätet

omvärldSANALYS

22

Minska ditt avfall

Återanvändning och hemmagjort är ledord för Zero Waste.

Vi har gjort oss till fångar i ett ekonomiskt system som vi har svårt att hantera, skriver Birger Schlaug och uppmanar till större fokus på frågan vad ett bättre liv är. ·  11

opinion

Efter årets stämma varnar Petra Modée för en utveckling där ledningen driver igenom sina förslag på ett sätt som hotar traditionen av jämlika samtal inom JAK.  ·  40

kultur

Inför en sommar där vattenbrist hotar i stora delar av Sverige läser G&G boken ”Skörda regnvatten”.  ·  34 grus & guld · 2/2017


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Nr 2 och 3/ 2017 publiceras enbart digitalt (www.grusoguld.se/etidning).

Medarbetare i detta nummer

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation

foto: Linda Forss

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: karin.backstrom@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 2/2017

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är frilansjournalisten med bas i Västergötland som intresserar sig för hur vårt ekonomiska system hänger ihop med hur vi lever våra liv. Hon skriver även gärna om miljö och goda förebilder. När datorn är avstängd är det lilla dottern samt dans och musik som gäller. Läs hennes reportage om den italienska nerväxtrörelsen på sidan 12.

Petra Modée

Birger Schlaug bor i Sörmland och har varit medlem i JAK ”sedan tidernas begynnelse av ideologiska och ekonomiska skäl”. När han inte skriver böcker, ledare, artiklar, föreläser eller debatterar gillar han att odla, paddla kanot och varsamt reparera gamla hus. Läs hans omvärldsanalys på sidan 11.

från norra Hälsingland är kommunikatören, politikern och biodlaren som har varit aktiv i JAK Medlemsbank på såväl lokal som nationell nivå. Efter årets stämma känner hon inte igen sin bank och har skrivit ett opinionsinlägg som publiceras på sidan 42.

Foto: Linus Bergström

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Madeleine Johansson

foto: Pressbild

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

är frilansjournalist bosatt i Torvalla by utanför Östersund. Efter tretton år som layoutare, redaktör, skribent och fotograf för Grus & Guld fram till våren 2014 är han ett välbekant namn. Det är med glädje vi nu åter kan publicera ett av hans reportage. Läs om författaren och konstnären Rolf Kjellberg på sidan 34.

foto: privat

Omslag:Rolf Kjellberg, Kall, har skrivit fem barnböcker om geten Linus. Den sista utspelar sig år 2039. Foto: Hans Månsson

Hans Månsson


välkommen

Vi har en ekologisk skuld både till fattigare länder och människor, men också till framtida generationer vars resurser vi till stor del levt upp.”

redaktören:

Ett bättre liv Dagens ekonomiska system är en ojämlik-

hetsmaskin. Och dess obevekliga vinstjakt håller på att förstöra planeten. Vill vi förändra detta måste vi vara med och skapa alternativ. Alternativ som sätter människor och miljö främst. Alternativ som syftar till att skapa långsiktigt värde, inte kortsiktig utdelning till ett fåtal. I det arbetet har alternativa banker en viktig roll. Både som finansiärer av goda projekt, och som exempel på att det går att bedriva finansverksamhet i annat syfte än vinstmaximering. Det menar sociologiprofessorn från USA som placerar in JAK Medlemsbank i ett viktigt sammanhang på sidan 8.

”Dagens ekonomiska system är en ojämlikhetsmaskin”

Det finns naturligtvis många svar på frå-

gan om varför JAK behövs, och de sträcker sig från det privata till det globala. Men frågan varken ställs eller besvaras så ofta i en tid när JAK pressas av ett allt tuffare regelverk och sämre ekonomi. Att detta bekymrar flera medlemmar visade årets stämma, som ni läser om på sidan 26. Så vi lyfter blicken från utvecklingen i banken en stund och påminner om att syftet med att ha en väl fungerande medlemsbank är att vara med och förändra världen. Eller som det står i ett av JAKs styrande dokument: vara en viktig del av den folkrörelse som vill ändra villkoren i ekonomin, både lokalt och internationellt. Och vad kan då vara viktigare än att ställa frågan vad som är ett bättre liv? Glad sommar!

Källa. Dagens ETC

Procent av väljarna anser att ekonomiskt mer jämlika sam­ hällen är bättre än samhällen med stora ekonomiska klyftor. Källa: Novus/Jämlikhetsfonden, maj 2017.

Nästa nummer

Även författaren och debattören Birger

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

Schlaug påminner om betydelsen av JAK. På sidan 13 skriver han om hur vi har gjort oss till fångar i ett ekonomiskt system som kräver att vi ständigt konsumerar och producerar mer, ett system där räntan är en av motorerna. Hur bryter vi oss loss? Jo, genom att sluta att ensidigt fokusera på ekonomisk tillväxt och ställa frågan vad som ger ett bättre liv. Och när bildkonstnären Rolf Kjellberg, som ni möter på sidan 47, gör en bok om sin framtidsvision ger han JAKs sparlånemodell en viktig roll i ett blomstrande lokalsamhälle med motståndskraft mot sårbarheten i våra storskaliga system.

Humanekologen Rikard Warlenius om slutsatserna i sin nyligen framlagda doktorsavhandling vid Lunds universitet.

Samtidigt som USA lämnat Parisavtalet växer sig divesteringsrörelsen allt starkare i landet. Privatpersoner, uni­versi­tet och städer drar undan pengar från fossila investeringar. Men räcker det? Följ med till USA i nästa G&G där du även får veta varför företag i Silicon Valley blir allt mer intresserade av basinkomst. G&G nr 3/17 är ute 21 september - endast som e-tidning. grus & guld · 2/2017

5


Trädgårdsdelare Rebecka Hagman Vad går din idé Co-Grow ut på? – Det är en mötesplats för odlare utan trädgård, och trädgårdsägare utan tid och ork att ta hand om den. Sedan i april finns tjänsten digitalt vilket gör att de kan kontakta varandra direkt och höra sig för om det skulle gå att inleda ett samarbete. Vilka vinster finns med det här? – Vi har ett fint exempel med 30-åriga Hanna som kom i kontakt med 90-åriga Bo med villa. Det sätter fingret på själva idén – att mötas över generationerna och stärka det sociala kapitalet i grannskapet när det som mest behövs i samhället. Att odla själv är bra på så många sätt. Det minskar transporter, är rekreativt, giftfritt och ekonomiskt smart. Varför har så många en välklippt gräsmatta men inget grönsaksland? – Det var den frågan jag ställde mig också, varför vi har så mycket brukbar mark som inte används? De samtal jag fått har handlat om att vara upptagen med annat. Trädgården blir ännu en börda att ta sig an mitt i livspusslandet. Kan en tjänst som den här ha effekt på vår självförsörjningsgrad i Sverige? – Det är såklart inte lösningen på framtidens matproblematik men det kan bidra till ett tankesätt kring ohållbar konsumtion, matpriser och att dela i stället för att äga. De stora globala processerna känns inte under huden här och nu. Mikrolösningarna på lokal nivå måste också ske.

6

grus & guld · 2/2017

text

stina hylén foto

olof thiel

Namn

Rebecka Hagman

Ålder 36 år

Yrke

Utvecklingsledare på Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning

Gör

Har tillsammans med tre andra lanserat gratistjänsten Co-Grow som parar ihop odlingsintresserade med trädgårdsägare. Hemsidan har växt snabbt och har ett par hundra registrerade användare spridda över Sverige, plus två i Finland. Läs mer: www.co-grow.se


inspiratĂśr

grus & guld ¡ 2/2017

7


omvärld

De allra rikaste är de största skatte­ smitarna. Det visar en studie som bland annat bygger på den uppmärksammade Panamaläckan. – Tidigare har man utgått från att en stor del av skatteflykten handlar om fuskande småföretagare, men det är de rikaste som flyr skatt i störst utsträckning, säger en av forskarna bakom studien, Annette Alstadsaeter, till SVT. Studien visar att befolkningen i Skandinavien som helhet har undanhållit tre procent av den skatt de borde ha betalat medan de 1000 rikaste hushållen undanhållit så mycket som 32 procent. Läs mer: Tax Evasion and Inequality, maj 2017

Ökad skillnad i standard Mellan 1991 och 1914 ökade den reala ekonomiska standarden för svenska hushåll med 53 procent. Men ökningen var ojämnt fördelad. Under samma tidsperiod fördubblades andelen personer med låg ekonomisk standard från 7 till 14 procent. Utrikes födda hade en ekonomisk standard som motsvarade 76 procent av standarden för personer födda i Sverige 2014. 1991 var motsvarande andel 90 procent. Lägst ekonomisk standard har ensamstående kvinnor med barn. Källa: SCB

procent av Sveriges befolkning bor i någon av landets 3 135 små­orter (samlad bebyggelse med 50-199 invånare) Källa: SCB 8

grus & guld · 2/2017

foto: JAK & Rol and Magnusson/Mostphotos

Rika skattar minst

KO har stämt JAK inför Patent- och marknadsdomstolen. Medlemsbanken tar inte fortsatt strid av ekonomiska skäl.

Lånekostnad kan bli ränta Konsumentombudsmannen (KO) anser att JAKs lånekostnad är ränta och stämmer medlemsbanken för vilseledande marknadsföring. JAK håller inte med, men förbereder ändå förändringar för att undvika dyra rättegångskostnader.     räntebegreppet     Patent- och mark-

nadsdomstolen ska avgöra om JAK inte längre kan kalla sig en räntefri bank. Innan domen vunnit laga kraft är inget klart, men JAK har inte bestridit kraven i KOs stämningsansökan och fallet kommer att avgöras utan muntlig förhandling. – Det är alldeles för dyrt att driva en process i den skala som skulle behövas, säger JAKs vd Sammy Almedal. Därmed inte sagt att medlemsbanken håller med KO. – Vi har inte vilselett någon. Våra medlemmar är väl utbildade i hur JAK ser på ränta. Dessutom uppger vi alltid effektiv ränta för att det ska vara enkelt att jämföra med andra banker, säger Ann-Marie Franklin, chef för JAKs medlems- och kommunikationsverksamhet. För processråd Carolina Andersson på KO är inte det tillräckligt. – Konsumentkreditlagen är väldigt tydlig med vad som är en kostnad, och uppfylls inte de kraven är det ränta. En kostnad kan till exempel aldrig vara procentuell. Uppger man att banken

är räntefri, trots lånekostnaden, så vilseleds konsumenten, säger hon. Enligt JAKs egen räntedefinition uppstår ränta först vid betalning utöver vad som motsvarar ”verkliga och skäliga kostnader”. Eftersom banken är emot att tjäna pengar på pengar täcker lånekostnaden inte inlåningsränta eller avkastning till ägarna. – Vi hade gärna drivit frågan vidare för en ökad tydlighet kring att ränta handlar om garanterad avkastning på pengar, säger JAKs ordförande Monjia Manai Sonnius. – Men det är inte ansvarsfullt i det ekonomiska läge vi befinner oss. Patent- och marknadsdomstolen

kan i dagsläget inte uppge hur länge det kan dröja innan ärendet tas upp. Och även om JAK är redo att gå med på KOs krav kan utfallet – även om det är ovanligt - fortfarande bli till JAKs fördel. Medlemsbanken har dock redan börjat förbereda sig för att kunna beskriva sin särart på ett nytt sätt senast två månader efter domens fastställande. Bland annat ska ett underlag tas fram till alla medlemmar, berättar AnnMarie Franklin. – Vi är emot att tjäna pengar på pengar. Att vi nu anpassar oss efter KOs krav påverkar varken vår syn på räntan eller våra grundläggande värderingar i övrigt, säger hon. Karin Backström


Hallå där

Jämlikhetsforskare:

”Alternativa banker viktiga”

Magnus Frank, bankchef i JAK Medlemsbank

Ett alternativt banksystem är en av de viktigaste byggstenarna för ett annat ekonomiskt system. Det menar sociologen Erik Olin Wright från USA, som nyligen besökte Sverige.

Otrygga jobb blir vanligare, särskilt bland yngre, är JAK därmed inte ett alternativ för många unga som behöver låna? – Det vi tittar på i kreditbedömningen, förutom säkerheten, är om det finns en långsiktig betalningsförmåga. Har du precis klivit ut i arbetslivet med ett tillfälligt jobb och vill köpa bostad – ja, då är det tufft. Men har du ett bristyrke eller har försörjt dig länge utan fast anställning kan det vara annorlunda. Det handlar inte bara om att banken ska få tillbaka sina pengar, utan även om att medlemmar inte ska överskuldsätta sig.

    kapitalism      Att vara emot kapitalis-

tivet planekonomi utan en kooperativ marknadsekonomi. Han menar att det är möjligt att skapa ett ekonomiskt system med samma produktivitet och innovationskraft, men utan kapitalismens skadeverkningar. Vägen dit, menar han, handlar både om att på statlig nivå reglera negativa effekter, och att bygga alternativ nedifrån. Han vill se mer av allt från kooperativ till stadsträdgårdar och bibliotek – verksamheter som bygger på samverkan för det gemensamma bästa. – Inom kapitalismen finns många ekonomiska relationer som bygger på annan logik än vinstmaximering. De relationerna måste vi bygga på. Och ett parallellt banksystem är en viktig del i min strategi för att undergräva kapitalismen. Han menar att alternativa banker i högre utsträckning ser till social avkastning än vad affärsbanker gör. – Och kreditmarknaden är avgörande för att finansiera alternativa kooperativa verksamheter.

foto: k arin backström

Men hur ska man förhindra att verksamheter med goda ideal blir som vilka storföretag som helst när de växer sig större? – Den institutionella strukturen på en verksamhet är ingen garanti för att kooperativa värden gynnas. Men i ett samhälle med en hög andel kooperativ stärks dessa värden, säger han. Erik Olin Wright är även förespråkare

Alternativa banker är viktiga för ett mer jämlikt ekonomiskt system, menar Erik Olin Wright.

för basinkomst. Han ser den som en möjlighet för människor att våga satsa på nya ”olönsamma” verksamheter utan att frukta för sin försörjning. – Dessutom löser det direkt en av kapitalismens skadeverkningar – fattig­domen mitt i överflödet. Karin Backström

En bank uppmärksammades nyligen för en 60-årsgräns på bolån. Hur tänker JAK? – En åldersgräns på grund av att inkomsten ofta Magnus Frank sjunker vid pensioneringen ser jag som en övertolkning av det nya bolånedirektivet. JAK har inga kategoriska regler utan bedömer den långsiktiga betalningsförmågan från fall till fall.

foto: jak medlemsbank

men är inte bara ett moraliskt ställningstagande mot ett ekonomiskt system som skapar stora orättvisor – utan handlar om att bygga ett bättre alternativ. Det menar Erik Olin Wright, professor i sociologi vid universitetet i Wisconsin och en av världens mest kända klassforskare. Nyligen besökte han Sverige på inbjudan av Institutet för framtidsstudier och den fackliga tankesmedjan Katalys för att föreläsa på temat ”antikapitalism idag”. – Att vara emot kapitalismen idag kan tyckas löjligt. Kapitalismen har gett oss fantastisk teknisk utveckling och tillgång till konsumtionsvaror. Men den kännetecknas också av att det finns fattigdom mitt i överflödet, säger Erik Olin Wright. – Kapitalismen är en ojämlikhetsmaskin. Och dess obevekliga vinstjakt förstör miljön.

För Erik Olin Wright är inte alterna-

Tar JAK hänsyn till om man varit medlem länge i kreditbedömningen? – Vi kan inte ta hänsyn till om du t ex varit aktiv i medlemsverksam­ heten. Men ser vi att du sparat regelbundet länge så kan det ju visa på en viss betalningsförmåga. Det kan också påverka om du skött ett lån tidigare. KB Fotnot: 2016 var 262 000 personer i Sverige behovs- och timanställda. 1990 var det 42 000, enligt en ny LO-rapport. 53 procent av anställda 16-24 år har ovissa jobb. Frågan togs upp i en insändare i G&G nr 1/17. grus & guld · 2/2017

9


omvärld

spanien:

Lokala pengar allt vanligare foto: Madeleine Johansson

I Spanien finns ett 90-tal lokala valutor. I området kring Jerez de la Frontera i Andalusien hittar man inte mindre än fem olika valutor, och flera kommuner har fått upp ögonen för möjligheterna med utvecklingen.     lokala valutor       – Krisen i det for-

mella systemet tvingar folk att hitta lösningar. Det som har hänt i vårt land är en verklig explosion av sociala valutor, säger Julio Gisbert, expert på lokala valutor och författare till boken Leva utan anställning. Det finns idag ett nittiotal lokala valutor runtom i Spanien och onekligen har krisen hjälpt fram dessa. Men bakom det hela ligger också alternativa värderingar och en systemkritik. Det är valutan el Zoquito i andalusiska staden Jerez de la Frontera ett exempel på. – Vi bildades år 2007, innan krisen bröt ut. Så det handlar inte om att vi inte har euros. Det handlar snarare om ekologi och ideologi. Däremot har krisen hjälpt till att sprida detta och vi har inspirerat flera andra valutor, säger Javier Saborido, en av de medlemmar som varit med längst i föreningen. I år firar zoquiton tioårsjubileum och är därmed den äldsta alternativa valutan av de som fortfarande är aktiva i Spanien. Systemet bygger på medlemskap. Köpare och säljare hittar varandra på hemsidan eller i facebookgruppen och betalningen sker med hjälp av små böcker där de har sina zoquitos uppskrivna. Både köparens och säljarens underskrift krävs för att reglera totalsumman. Andra lokala valutor i Spanien använder appar i mobiltelefonen eller sedlar. – Det är ett nätverk av förtroende. Det finns ingen garanti för en produkt utan man måste lita på säljaren, säger Javier Saborido. 10

grus & guld · 2/2017

Fran Lozano betalar Marianna Zungri med zoquitos när han köper grönsaker från ett ekologiskt kooperativ som är medlemmar i den lokala valutan.

Fördelarna är många. Medlemmar-

na har kunnat erbjuda och gå en rad kurser under åren, mer av de ekonomiska tillgångarna stannar i lokalsamhället och det kanske viktigaste av allt: att kunna erbjuda något som

”Krisen i det formella systemet tvingar folk att hitta nya lösningar” efterfrågas, oavsett om du har jobb eller inte, stärker självförtroendet och den personliga ekonomin. – Jag har vänner som varit i en knapp ekonomisk situation och som jag har rekommenderat att gå med, just för att det kan ge något utöver det du redan har, säger Javier Saborido. I höst ska medlemmarna i zoquiton hålla i det nationella årsmötet där representanter för olika lokala valutor i Spanien samlas och utbyter erfarenhet-

er. Då valutorna bygger på en rad olika system och har medlemsantal som varierar från ett tiotal till flera tusen så finns det mycket kunskap att utbyta. Numera har även kommuner börjat

få upp ögonen för möjligheterna med lokala valutor. I bland annat Barcelona och Puerto Real har man tagit initiativ till valutor som man hoppas ska kunna underlätta för utsatta medborgare. Men att nå ut till de människor som drabbats hårdast av krisen är inte alltid det lättaste. – Ingen av våra medlemmar bor i ett fattigt område, och när vi är ute och pratar om valutan och värvar fler medlemmar så blir det oftast att man rör sig bland vänners vänner, säger Marianna Zungri från Zuquitoföreningen. Hon är glad för att det nu börjar dyka upp kommunala initiativ, eftersom det är just möjligheten att förändra samhället som hon ser som en viktig del med de lokala valutorna. Madeleine Johansson


”Vi har gjort oss till fångar i ett ekonomiskt system” omvärldsanalys

P

artiledardebatt efter parti­ ledardebatt. Det låter likadant. Oavsett ämne. Vi måste arbeta mer, för att konsumera mer så vi kan producera mer. Allt för att hålla igång ett ekonomiskt system som vi gjort oss beroende av. Det är bisarrt. Budskapet kan sammanfattas i följande ideologiska statement: ”Arbete är frihet, konsumtion är kultur, produktion är alltings mått.” Man tjattrar i bladverket medan trädets stam håller på att ruttna. För det gör den faktiskt. Stammen. Den håller på att ruttna. Men det är förstås besvärligt att samtala om. Trots att ett sådant samtal skulle kunna leda till att vi faktiskt kan få bättre liv. Och de planetära processerna - som t ex klimatet - skulle kunna skyddas. Läget är bekymmersamt. Det grundläggande skälet för detta är att vi fastnat i ett ekonomistiskt systemtänkande.

M

ånga forskare vill kalla vårt tidevarv för antropocen - det vill säga människans tidsålder. Vi människor påverkar planeten mer än naturen själv gör. Men begreppet är missvisande. Det ger intryck av att vi har kontroll, att vi styr som vi vill. Men så enkelt är det inte. Vi har gjort oss till fångar i ett ekonomiskt system, ett alltmer kraftfullt självgående system som vi har så svårt att hantera. Vi har reducerat oss själva till kuggar i det där systemet. Det är

birger schlaug därför det sägs att vi måste arbeta mer, konsumera mer och producera mer. För systemet kräver just det. Vi har gjort oss beroende av ekonomisk tillväxt oavsett om denna leder till bättre eller sämre liv, oavsett om den leder till mer eller mindre skydd av planeten.

F

ör att hålla igång systemet krävs i realiteten ständigt ökande konsumtion. Hållbara varor är ett hot mot tillväxten. Långvarigt mode är ett hot. Det är flödet, omsättningen, som håller igång systemet. Inte värdet i sig. Ett väl fungerade hus, som dess invånare trivs i, genererar inte ekonomisk tillväxt i sig. Det är först när vi känner oss otillfredsställda med det hus vi har, och till exempel byter ut det väl fungerande köket mot ett mer moderiktigt, som huset genererar ekonomisk tillväxt mätt i BNP. Och det är den tillväxten vi gjort oss beroende av. I systemet ligger räntan inbakad som en av motorerna. Men är det då inte ekonomisk tillväxt som gett oss allt det goda vi vill ha? Bostäder, skolor, sjukvård, mat på borden... Nej, det är det inte. Det är människors strävan efter bättre liv som gett oss allt det goda.

I

tidigare skeden i vår samhälls­ evolution har strävan efter bättre liv också gett ekonomisk tillväxt. Precis som det är än idag i många länder där materiell fattigdom tar

strypgrepp på människor. Men i varje tidevarv måste varje samhälle ställa sig frågan: Vad är bättre liv? Men det gör man inte. I stället ställer man frågan: Hur får vi ekonomisk tillväxt? Trots att det bisarra svaret blir att vi skall arbeta mer trots att vi robotiserar alltmer, att vi skall konsumera mer trots att vi redan håller på att konsumera sönder planeten. Det ÄR bisarrt!

O

ch förresten skulle socialisten Marx, liberalen Mill och konservatismens gamla tänkare skaka på huvudet över hur vi gjort oss till systemets fångar. De var osams om mycket, men överens om följande: den dag vi nått ett materiellt gott samhälle - fördelningen kan sannerligen vara bättre - är det annat som skall växa. Den fria tiden, den deltagande kulturen, den sociala närvaron. Sånt som inte är så bra på att generera ekonomisk tillväxt. Sånt som bara ger bättre liv.

Birger Schlaug Författare, skribent och debattör

grus & guld · 2/2017

11


Den lyckliga nerväxten I den ekonomiska krisens spår ifrågasätter allt fler italienare dagens ekonomiska modell. Decrescita felice – den lyckliga nerväxten – lockar många som vill vara personliga förebilder i hur man lever mer hållbart och utan konsumtionshets. Följ med till Alternativa ekonomins stad i Rom. TEXT Madeleine Johansson

12

grus & guld · 2/2017

Foto: Decrecita felice och La città dell’altra economia


grus & guld ¡ 2/2017

13


Den alternativa ekonomins stad beskrivs som ett av de första områdena i Europa helt och hållet ägnat åt ekonomisk aktivitet med låg miljöpåverkan och rättvis fördelning av värden utan jakt på vinst till varje pris. 14

grus & guld · 2/2017

itt i Rom, i ett komplex av 1800-talsbyggnader som länge fungerade som slakthus och marknadsplats, ligger numera La città dell’altra economia – den alternativa ekonomins stad. På en yta stor som 15 fotbolls­ planer samsas kulturskolor, ideella föreningar och arkitektstudenter. På just de 3500 kvadratmeter som tillhör den alternativa ekonomins stad hittar man seminarierum, bibliotek för barn, butik med försäljning av ekologiska och rättvist producerade varor, bar och café med solidariska priser samt ett stort öppet torg där det hålls marknader och dit tusentals personer samlas på konserter till förmån för humanitära ändamål. De beskriver själva området som ett av de första i Europa som helt och hållet är ägnat åt ekonomisk aktivitet med låg miljöpå-

verkan, rättvis fördelning av värden och där människan och naturen står i centrum – utan jakt på vinster till varje pris. – På söndagsmarknaderna finns producenter och hantverkare på plats och konsumenterna kan köpa produkterna utan några fördyrande mellanhänder, säger Enrico Erba, ordförande för föreningen som sköter La città dell’altra economia. Han berättar att flera av handlarna också använder sig av Tibex, Roms alternativa valuta som är en förlängning av den mer kända lokala valutan Sardex på Sardinien. Sedan platsen övergavs som slakthus 1975 har den genomgått ett antal renoveringar och använts på en rad olika sätt, bland annat till kommunala kontor. Numera har den blivit en högst levande samlingspunkt som är välkänd i många kretsar. Då den drivs på idéell basis blir det möjligt för flera föreningar att ha


Många ideella föreningar har verksamhet i den alternativa ekonomins stad. Flyktingar kan till exempel få juridisk hjälp och det hålls kurser i hur man ökar sin egen självförsörjning.

verksamhet här: Gratis juridisk rådgivning till flyktingar utan papper och artistisk-motoriska aktiviteter för funktionshindrade barn är bara ett par exempel. Och så finns här den sociala rörelsen Decrescita felice – lycklig nerväxt. – Många tänker när de hör ordet nerväxt att det är synonymt med lågkonjunktur och leder till arbetslöshet. Men så behöver det inte vara. Om det är en vald och styrd nerväxt så kan det till och med skapa fler jobb, säger Maurizio Pallante, författare till boken Decrescita felice som inspirerade till grundandet av rörelsen med samma namn 2007. Idag har den några tusen medlemmar, utspridda på 51 kretsar i hela landet. Maurizio Pallante är på besök i Rom för

att delta i en social sammankomst i den lokala Decrescita felice-kretsen. Ett 40-tal

personer har samlats till knytkalas. Tallrikar och bestick har alla tagit med sig egna exemplar av för att undvika slit och släng. Även utdelningen av egentillverkade gåvor blir en uppvisning i vad man praktiskt kan göra för att bli mindre beroende av att ständigt köpa allt: Deo­ doranter gjorda med bikarbonat, marmelader, surdegsbrödsbas som sägs ha 300-årigt ursprung, tvålar, vin och en och annan stickad halsduk. Alltihop är en del av tankarna kring nerväxt, för ett viktigt fokus för rörelsen är just det praktiska och positiva. Vad kan jag göra, här, idag? Målet är inte

”Att producera själv är en viktig beståndsdel i en mer hållbar ekonomi”

grus & guld · 2/2017

15


att minska BNP i sig, utan att se till att vi konsumerar på ett rättvist och hållbart sätt inom ramarna för vad planeten klarar av. Maurizio Pallante ger två konkreta exempel på hur fel det kan bli om samhället fokuserar enbart på tillväxt. – Om ett hus är dåligt isolerat drar det mer energi. Det blir dyrare för den som bor där och det är ett slöseri med resurser. Men det får BNP att växa! Om en familj däremot odlar grönsaker i sin trädgård så blir det ingen tillväxt i BNP, men familjen kanske blir självförsörjande på grönsaker, och det ökar välmåendet! Han ger ännu ett exempel som visar på det

absurda i att mäta enbart BNP. Om allt fler i befolkningen håller sig friska så konsumeras mindre medicin och då minskar BNP. Att kunna producera själv är en viktig beståndsdel i en mer hållbar ekonomi enligt Decrescita felice. Över hela Italien finns lokala cirklar med aktivister som träffas, diskuterar och går kurser som går ut på att bli mer autonom, till exempel genom att tillverka eget bröd, sy, göra egna hudvårdsprodukter, odla med permakulturmetoder och göra naturmediciner med hjälp av örter. - Under två generationer har vi förlorat nästan all förmåga att göra saker själva. Och den

”Över hela Italien finns lokala cirklar med aktivister som träffas”

Tusentals personer samlas på konserter till förmån för humanitära ändamål i den alternativa ekonomins stad. 16

grus & guld · 2/2017


som inte kan göra något själv måste köpa allt, säger Maurizio Pallante. Nerväxtrörelsen har utvecklats mer i

Italien än i norra Europa. Det tror Pallante delvis beror på avsaknaden av ett starkt grönt parti. – Vi har tagit den plats som det gröna partiet lämnat tomt. I Italien är det en politisk konstellation som aldrig antagit en själv­ ständig form. Det har utmålat sig som en del av vänstern och angripit miljöproblemen som om de kunde lösas med vanlig lagstiftning, utan en grundlig förändring av det ekonomiska systemet, säger han. Han menar att avsaknaden av en stark miljö­ rörelse har gett de olika regeringarna – från vänster till höger – en möjlighet att fortsätta sätta ekonomiska motiv framför ekologiska. Men att bara försöka behandla symptomen

utan att ändra orsakerna kan inte ge betydande resultat, menar han. – Genom försöken att få BNP att växa, med sysselsättningen som ursäkt, har man byggt allt mer på orörd mark, ökat hydrogeologiska risker, låtit företag förorena och olagligt gräva ned giftiga restprodukter i marken. På grund av detta har det blivit tydligt för många att orsaken till förödelsen är ekonomins strävan efter att ständigt öka varuproduktionen. Detta har skapat en trovärdighet för nerväxtteorierna. En av medlemmarna som har förändrat

mycket i sitt liv sedan hon gick med för sex, sju år sedan är arkitekten Cinthya Costa. Hon har lärt sig en mängd nya saker och har själv gett kurser i att installera solpaneler. Nya kläder köper hon nästan aldrig längre och hon tillverkar många fler saker själv. Hon tycker sig också börja se en viss grus & guld · 2/2017

17


attitydförändring i Italien. – Fler har börjat ändra sin livsstil, delvis av nödvändighet på grund av den ekonomiska krisen, men det finns också en spirituell aspekt. Tidigare levde många som om deras saker vore heliga, men med krisen och klimatförändringarna börjar det förändras. Ordförande i rörelsen är Lucia Cuffaro.

På söndagsmarknaderna i den alternativa ekonomins stad möts producenter, hantverkare och konsumenter utan fördyrande mellanhänder. 18

grus & guld · 2/2017

Hennes idéer kring nerväxt når idag ut till en långt större publik än de egna medlemmarna, då hon varje lördagmorgon medverkar i tv-programmet Uno mattina där hon visar publiken hur de själva kan tillverka mat, hudvårdsprodukter, rengöringsprodukter och återvinna saker som annars skulle slängas. Hennes vinjett heter Chi fa da sé... och syftar på ett gammalt ordspråk som menar att den som gör något själv gör det bättre. – Om man lär sig om vilka substanser som finns i de produkter vi dagligen använder kan

var och en av oss själva agera för att förändra vår livsstil och undvika produkter som många gånger kan vara skadliga för miljön och vår hälsa, säger hon. Hon är glad över att medvetenheten om begreppet nerväxt vuxit i Italien. – Vår premiärminister Renzi talade till och med om nerväxt i sitt inledningstal under riksmötets öppnande i september. Det var visserligen i negativ bemärkelse, men det betyder ändå att det finns i medvetandet. Till och med påven har gett ut en encyklika om miljö­ problemen och konsumtionen, säger hon. Och det är just att sakta men säkert ändra våra föreställningar om vad ett framgångsrikt samhälle är som är syftet med Decrescita felice. Att sätta människan i centrum, värdera tiden som vi spenderar med varandra mer i stället för produkterna vi omger oss med. Man vill också skapa ett starkare socialt nätverk där man kan byta produkter och tjänster med


varandra, med miljöfördelar och förbättrade levnadsvillkor som resultat. – Vem är lyckligast? Den som arbetar hela dagen för att få en högre lön för att kunna köpa allt fler produkter som slängs med allt högre hastighet, eller den som arbetar mindre och spenderar mer tid med personerna den älskar? Den som bara köper saker hen behöver kan leva på en mindre lön. Så vem av de två avstår egenligen från något? säger Maurizio Pallante. Han menar att det är nödvändigt att skilja på två liknande men olika begrepp: Merci - vanliga handelsvaror på marknaden och Beni - en form av mer allmännyttiga varor och tjänster som uppfyller ett grundläggande behov eller en önskan hos personer. – Nerväxt bygger på att minska omfattningen av varor som inte uppfyller ett behov hos någon samtidigt som de nödvändiga, nyttiga varorna

kan vara kvar och gärna bytas utan kommersialisering. Nerväxt betyder alltså inte mindre, utan mindre i de fall då det är bättre så. Ekonomisk kris, ekologisk kris och huma-

nitär kris. Allt hänger ihop och det blir allt tydligare i världen. Italien har märkt av det de senaste åren genom en ökande statsskuld, en allt högre arbetslöshet och en rejäl försämring av arbetarnas villkor. Tillfälliga arbeten har blivit allt vanligare och den senaste formen av anställning är endagarskontrakt där du kan bli uppsagd

”Nerväxt bygger på att minska omfattningen av varor som inte uppfyller ett behov”

grus & guld · 2/2017

19


Rörelsen håller bland annat kurser i hur man odlar, bakar, syr gör egna hudvårdsprodukter eller naturmediciner med hjälp av örter. 20

grus & guld · 2/2017

från en dag till en annan. Därför har frågan om nerväxt blivit allt mer angelägen, menar Maurizio Pallante. – Orsaken till kriserna vi ser är tillväxten. Därför kan den inte vara lösningen. Vårt ekonomiska system tvingar alla företag att investera i ny teknologi för att ständigt öka produktiviteten. De som inte gör det hamnar utanför marknaden. Men det betyder att vi ersätter människor med maskiner och ökar arbetslösheten. Och vem ska då ha råd att köpa alla dessa nya produkter? De ökar ut­ budet men minskar efterfrågan! Han talar vidare om hur skuldsättningen är det som har fått hjulen att fortsätta snurra, och hur bankerna idag skapar pengar ur tomma intet genom nya lån. Men med det skapas också bubblor som till slut spricker. – Idag kan riksbankerna skapa så många sedlar de vill. Men naturen har resurser som till sist tar slut. På detta sätt ökar vi både den ekologiska och ekonomiska krisen. Vägen ut är enligt honom ett nytt tankesätt. Om han skulle få politisk makt idag skulle han börja med att energieffektivisera hushållen. Det skulle innebära en minskning i BNP utan

att välbefinnandet minskar, och dessutom minska påverkan på klimatet och ge fler jobb, menar Maurizio Pallante. – Vår rörelse vill visa att ett minskat slöseri med resurser kan uppnås med såväl effektiv teknologi som en förändrad livsstil, samtidigt som man kan övervinna den ekonomiska och ekologiska krisen och öppna en ny fas i mänsklighetens historia, säger Pallante. Han liknar en lågkonjunktur med en per-

son som svälter, medan nerväxt kan ses som en person som är på diet. – Den första är ofrivillig och okontrollerad medan den andra handlar om en medveten och vald reduktion av produkter som inte skapar någon nytta. För att hitta en balans i samhället tror Pallante att vi behöver dra ner på tiden vi lägger på jobb, produktion och konsumtion och istället lägga mer tid på de relationer som är viktiga för oss. – Det är som Robert Kennedy sa i ett av sina tal, att BNP ”mäter allt förutom det som verkligen gör livet värt att leva”. ·


Maurizio Pallante (näst längst fram) är författare till boken Decrescita felice som inspirerat till rörelsen med samma namn, där nätverksbyggande - så människor kan hjälpa varandra - är en viktig del i arbetet. grus & guld · 2/2017

21


tips

Inom filosofin Zero Waste är återvinning ett nödvändigt ont. Huvudmålet är så lite avfall som möjligt. Återanvändning och hemmagjort är ledord.

Minska ditt avfall När fransk-amerikanska Bea Johnson i

text & foto

Stina Hylén

ett youtubeklipp visar hur mycket familjen slängt under ett år ryms det i en glasburk. Biljetter och klistermärken från äpplen utgör det mesta. Som författare till boken Zero Waste Home har hon inspirerat tusentals att delta i rörelsen där minimalism och miljöhänsyn går hand i hand, och där förpackningsfria affärer är några av ringarna på vattnet. Steg ett inom Zero Waste-filosofin är att

Läs mer www.wasteless.se www.zerowastehome.com www.bepakt.com www.mardashop.se www.nopoo.se

22

grus & guld · 2/2017

minska avfallets uppkomst. Det svåra med det är att våra vardagsvaror levereras i engångsförpackningar. Det problemet har Mathias Östlund och hans partner Naomi Glinn tagit fasta på inför uppstarten av Stockholms första förpackningsfria affär, som öppnar i augusti om allt går enligt planen. – Vi siktar på att ha 400 produkter. Framför allt torrvaror. Pasta, ris, linser, kaffe, te, kryddor och allt sådant som kan förvaras enkelt i lösvikt. Miljövänliga hushållsprodukter som tvål kan också säljas utan förpackning, säger Mathias Östlund.

Sverige är i internationell jämförelse bra på återvinning. Gällande förpackningsfria affärer har vi dock halkat efter. I Frankrike, Spanien och Italien finns dessa i flera olika städer medan Sverige hittills bara har en i Malmö. I butiken i Stockholm kommer kunderna ta med sig egna förpackningar, alternativt köpa återanvändbara på plats. En positiv följdeffekt är att kunden då kan köpa exakt den mängd som önskas, och därmed minska sitt matsvinn. Ett första enkelt steg mot minskat avfall

är enligt Mathias Östlund att undvika alla engångssaker. Själv är han nöjd med att hushållspappret hemma har bytts ut mot tyghanddukar. Likaså disktrasan är nu av den återanvändbara sorten. Det finns hållbara alternativ till fler vardagsprodukter. Den som inte vill lägga den kladdiga matsäcksmackan i en burk kan till och med hitta alternativ till platsfolie. – Vi har börjat samarbeta med ett företag som tillverkar alternativ till plastfolie, gjort av tyg och bivax, som vi kommer sälja i affären, berättar Mathias Östlund.


1. 2. 3.

Identifiera Bli medveten om hur mycket och vad du slänger. Vad tar upp mest plats i sopkär­ len? Förmodligen är det förpackningar av olika slag och kan du minska dessa har du alltså kommit en bra bit på väg.

Refusera Rannsaka dig själv inför varje köp: Behöver jag den här prylen som kanske går sönder inom ett halvår? Kommer jag ledsna på den här tröjan redan nästa sommar? Sträva efter att bara ha det som är nödvändigt och ta hand om det du har. Om du måste köpa något, försök hitta det second hand.

Reducera Börja med de lågt hängande frukterna – ha alltid egna påsar i väskan om du behöver handla på vägen hem. Nästa steg är att undvika förpackningar så långt det går. Lägg frukt och grönt löst i väskan eller packa i medhavda tygpåsar. Leta upp affärer som

4. 5.

erbjuder fler varor i lösvikt (Fram Ekolivs är ett exempel i Göteborg). Fiskbilar, delidis­ kar och Bondens marknad är andra ställen där du kan konsumera mat i medhavda för­ packningar. Fler och fler svenska mataffä­ rer har börjat sälja lokal mjölk i automater för medhavda glasflaskor.

Gör det själv Processad mat är ett minne blott om du satsar på Zero Waste. För att undvika juiceförpackningen pressar du apelsinerna själv och så vidare. Ett sätt att komma ifrån alla flaskor i badrummet är att till­ verka egna hygienartiklar. På köpet slipper du en mängd otrevliga ämnen. En bra början är en hård tvål till duschen.

Kompostera Mycket går att återanvända eller åter­ vinna, utom möjligtvis lökskal. Lösningen för matavfall är att börja kompostera, exempelvis genom bokashimetoden (se G&G nr 1/17).

grus & guld · 2/2017

23


på gång i jak

Fortsatt väntan på låneinsatser JAK får inte klartecken för att betala ut låneinsatser till medlemmar som slutbetalt sina lån. De som skulle fått sina insatser förra sommaren får vänta minst ytterligare ett år. Foto: hans cl ausen

Det formella avslagsbeskedet kom i april

Sammy Almedal, vd JAK Medlemsbank

efter ett års dialog mellan JAK och Finansinspektionen (FI). – Det verkar saknas acceptans för en bank som inte arbetar på samma sätt som de traditionella vinstdrivande bankerna, säger vd Sammy Almedal. Medlemsbanken har nu lagt upp en handlingsplan för att framöver göra de ekonomiska plusresultat FI kräver för att godkänna en ny ansökan. Alla berörda medlemmar har fått brev och information har lagts upp på JAKs hemsida. – 2018-2020 beräknar vi vara ikapp och få tillstånd att betala ut igen. Då står de som väntat längst först i tur, säger vd Sammy Almedal.

Att JAK Medlemsbank i maj lånade ut mer pengar per vecka än förra året vid samma tid och att flexilånen möjliggör lån för fler ser han som goda tecken på att planen kan hålla. En osäkerhetsfaktor han pekar på är om medlemmarnas förtroende för banken påverkas negativt av det inträffade. 20 av de hittills drygt 1200 berörda medlemmarna, som inte fått sina låneinsatser, har lämnat in formella klagomål till JAK i år. I juli sätts ytterligare 600 medlemmar upp på väntelistan. Karin Backström

Läs mer: JAK informerar om låneinsatserna på sid 45.

Foto: hans cl ausen

Foto: dan lepp

JAKs nyvalda styrelse (namn och funktion, se sid 47)

Fler kvinnor efterlyses

Förutom Katarina Cordes, som är

arbetstagarsuppleant, har ordförande Monjia Manai Sonnius enbart män vid sin sida i JAKs nyvalda styrelse. – Kvinnor med finansiell kompetens är en bristvara. Vi vädjar till medlemmarna om tips, säger Berit Lindkvist i valberedningen. På årets stämma framfördes även kritik mot den geografiska spridningen i styrelsen. Majoriteten av ledamöterna bor i västra Sverige. Ingen bor norr om Gävle. kb 24

grus & guld · 2/2017

Ni bryr er om er bank och det bådar gott för framtiden.” Damir Matesa, EY, avtackades på stämman efter många år som JAKs revisor.

Inga JAKare i Almedalen Det blir ingen JAK-närvaro i Al-

medalen i sommar. Sedan den nationella ungverksamheten, som brukade arrangera deltagande i politikerveckan, upphörde 2015 har lokalt aktiva medlemmar varit på plats. Men i år blev det nej. – Deltagande i riksevenemang är av budgetskäl på sparlåga för tillfället, säger medlemschef Ann-Marie Franklin.kb

3,2

miljoner kronor betalade JAK i konsult­arvoden, främst för riskoch regelefterlevnad, 2016. Källa: Årsredovisning 2016.


Alla bjuds in till seminarium

”Lätta på regelbördan för småbanker”

Alla medlemmar i JAK Medlems-

”Det borde finnas särskilda regelverk

för små bankverksamheter, regelverk som uppmuntrar de icke vinstdrivande bankerna, i stället för att kväva dem”, skriver vd Sammy Almedal och medlemschef Ann-Marie Franklin i en debattartikel i SvD. De lyfter främst fram två problem: att regelverken inte är anpassade för småbanker ”och därmed hindrar dem från att verka lokalt och gynna landsbygden” - samt att valfriheten urholkas när kunderna inte kan välja ”en

5 frågor

Monjia Manai Sonnius, ordförande JAK Medlemsbank

1. Vad tyckte du om stämman? – Den var bra. Statistiken visar att det var god spridning på inläggen, många medlemmar kom till tals och det blev intressanta diskussioner. 2. Varför webbsändes den inte? – Alla måste ge sitt godkännande, och det är mycket jobb för en sändning som bara ett fåtal personer har följt tidigare. Dessutom är stämman medlemmarnas angelägenhet och vi behöver fundera över hur den kan läggas ut utan att bli offentlig.

bank som verkar för en långsiktigt hållbar ekonomi för individ och samhälle”. En liknande text har även publicerats i Daldemokraten. KB Läs mer: www.svd.se/fis-regelverk-ar-ett-hotmot-smabankerna

Lokal sägs upp

kring samtliga förslag. De flesta var nöjda och jag tycker det föll väl ut. 4. Varför hölls inte stämman i Härnösand? –  Främst av ekonomiska skäl, vi slapp hotell och reskostnader för de som arbetar på stämman. Att ordna stämma i Skövde är ett säkert kort och just i år – när vi måste spara på varenda öre – ville vi inte prova något nytt.

Hälsans hus, Fjällgatan i Stockholm.

3. Hur tänker du kring kritiken mot att medlemsengagemang inte tas tillvara? – Jag har förståelse för den. JAK behöver arbeta med att bli tydligare i vår utåtriktade kommunikation och där har även de lokalt aktiva en viktig roll. Arbetet med detta pågår och diskussionerna som påbörjades förra höstseminariet kommer att fortsätta i höst. Karin Backström Foto: dan lepp

3. Varför hölls inga utskottsarbeten? –  Det har inte enbart fungerat bra tidigare. Många åsikter ska jämkas samman på kort tid, och i ett utskott kan man bara delta i behandlingen av vissa frågor. I stället ville vi prova att avsätta mer tid för gemensamma diskussioner

bank bjuds in till årets höstseminarium. Seminariet, som planeras till i början av oktober, ska bland annat handla om förändringar av JAKs stadgar och reglemente samt införandet av representativ demokrati i JAK. Till de senaste höstseminarierna har JAK enbart bjudit in representanter för lokalavdelningarnas ansvarsgrupper, men i höstas fick inbjudan breddas när gensvaret inte blev det väntade. KB

På 1970-talet var en av JAKs grundare med och byggde Hälsans hus, på det välkända turiststråket Fjällgatan i Stockholm. Sedan dess har JAK haft en lokal i huset. På 1990-talet hade JAK ett informationskontor med flera anställda där. Senaste åren har lokalavdelningen i Stockholm nyttjat lokalen. Men nu har kontraktet sagts upp av ekonomiska skäl. I styrelsens strategi för 2021 ingår att JAK ska ha ett kontor i Stockholm, men det har inte varit aktuellt att hyra ut i väntan på bättre ekonomi. – Det kräver administrativa resurser, som vi inte har, säger medlemschef Ann-Marie Franklin. KB grus & guld · 2/2017

25


jak i fokus

stämma 2017:

Bank i förändring

78 personer deltog när JAK Medlemsbank höll stämma i Skövde kulturhus 22-23 april.

Efter förra årets stämma var flera medlemmar besvikna. I år var stämningen trivsammare, men under ytan bubblar fortfarande olika åsikter om vad JAK är och ska vara. Följ med till det högsta beslutande organet i en medlemsbank som balanserar mellan viljan att förändra det finansiella systemet och vara en del av det. TEXT karin backström Foto dan lepp – Tyvärr gör vi ett negativt resultat för tredje

året i rad, inleder vd Sammy Almedal sin föredragning av årsredovisningen 2016. Han står stadigt i talarstolen och blickar ut över de två promille av medlemskåren som tagit sig till kulturhuset i Skövde för att delta i JAK Medlemsbanks årliga stämma i slutet av april. Det är något färre deltagare än vanligt, och cirka en fjärdedel är anställda eller 26

grus & guld · 2/2017

förtroendevalda på riksnivå.  – Det innebär att det negativt balanserade resultatet ökar till 42,5 miljoner kronor, fortsätter Sammy Almedal. Förvaltningsberättelsen visar visserligen att utlåningen, som är medlemsbankens främsta intäktskälla, slår rekord. Men samtidigt ökar kostnaderna. Det som sticker ut mest är konsultarvodena, som mer än fördubblats under


året. Sammy Almedal förklarar posten på 3,2 miljoner kronor med de allt mer komplicerade regelverken som banken har att följa. – Vi har fått göra tuffa prioriteringar 2016 för att uppfylla Finansinspektionens krav, säger han. – Och än har vi inte sett slutet. Inför 2018 anpassar vi verksamheten för ytterligare tre nya regelverk. Mötesordförande Tomas Frejarö undrar om det bedrivs något påverkansarbete för att lindra regelbördan för små banker. – Många av problemen JAK brottas med handlar ju om att hantera ett regelverk som är anpassat efter stora banker. FI kräver till exempel att vi ska göra vinst, medan en av våra grundtankar är att inte sträva efter vinst, säger han och tror att finansmarknadsministern skulle vara mottaglig för synpunkter. Av Sammy Almedals svar framgår det att det inte sker i någon större utsträckning.*

så snart det kan hantera sparpoäng, ska ersätta det nuvarande sparlånesystemet. Med flexilånet frångås principen att alla medlemmar måste bidra med lika mycket sparande till systemet som de kan få låna ur det. I stället styr graden av sparande lånekostnaden. Den som inte kan eller vill spara lika mycket som den behöver låna betalar i stället en högre kostnad. Och tvärtom.

··· – Vad har vi för nytta av en bank som är som

alla andra? Om vi överger vår värdegrund kan vi ju lika gärna låna i en annan bank!

”Det är något färre deltagare än vanligt” Ingen på stämman kan undgå att JAKs eko-

nomiska läge är ansträngt och att de nya regelverken, som tillkommit för att förhindra nya finanskriser, pressar organisationen. I årsredovisningen kan de också läsa att JAK nu för första gången betalar för att placera sparpengar till minusränta. Och direktanslutningen till bankernas betalningssystem har medfört nya utgifter. Trots detta har det egna kapitalet stärkts under året, bland annat på grund av frivilliga medlemsinsatser och det uteblivna klartecknet från Finansinspektionen att betala ut låneinsatser. JAKs kapitalbuffert uppfyller, enligt årsredovisningen, såväl interna som externa krav. Men Sammy Almedal understryker att medlemsbanken måste arbeta bort den balanserade förlusten, som förutom de tre senaste årens negativa resultat härrör från förändrade redovisningsregler 2007. – Det egna kapitalet måste stärkas genom överskott. Det räcker inte att förlita sig på låneinsatser framöver, säger han. Hoppet sätter han till det nya flexilånet som,

JAK måste göra överskott framöver underströk JAKs vd Sammy Almedal. grus & guld · 2/2017

27


jak i fokus

Katarina Cordes, Tomas Frejarö (ordförande), Linnéa Carlsson och Mattias Furskog var ett uppskattat stämmopresidium. De två förstnämnda bjöd även på paussång.

* JAK har efterlyst

regellättnader för små banker i en de­ battartikel (se sid 25). När G&G följer upp frågan efter stämman säger vd Sammy Almedal att den texten i princip är det underlag för påverkan som har tagits fram, och att det för närvarande inte är aktuellt med något bredare lob­ byarbete som kan involvera medlem­ marna. 28

grus & guld · 2/2017

Petra Modée från Norra Hälsingland är kritisk till flexilånen. Hon ser en orättvisa i att medlemmar som inte har råd att spara får en högre kostnad. Dessutom anser hon att det faktum att villkoren kan ändras efter en femårig avtalsperiod skapar en oro, jämförbar med den som låntagare i andra banker kan känna för räntehöjningar. Hon är också rädd för lånekö eller dyrare lån i framtiden, ifall många skulle välja en högre lånekostnad i stället för att efterspara. Tillsammans med två andra medlemmar motionerar hon om att JAK ska testa ett annat system, som styrelsen tidigare diskuterat under benämningen JAK 2.0. Det innebär att utlåningen regleras genom ett sparkrav som är lika för alla, men varierar i förhållande till hur mycket utlåningsbara pengar som finns. I tider med högt sparande och låg utlåning minskar sparkravet. Och tvärtom. Några sparfria lån blir det dock inte, och villkoren blir desamma för alla. Upphovsman till JAK 2.0 är tidigare vice ord-

förande Jonas Löhnn, som även han är kritisk till flexilånen. – Om vi hamnar i ett läge med större efterfrågan på lån och behöver få in mer långsiktigt sparande måste vi skruva på priset för att få

”Mindre eftersparande ökar risken för banken” nyttja andra medlemmars sparpengar. Ska vi ha en solidarisk avgift eller ha en marknadsstyrd lånekostnad? undrar han. Vd Sammy Almedal håller inte med om att flexilånens kostnad blir marknadsstyrd. – Mindre eftersparande ökar risken för banken. Lånekostnaden sätts i förhållande till risken, säger han. Han menar också att det inte är möjligt för någon bank att ge ut lån med fasta kostna-


der 40-50 år framåt i tiden i en föränderlig omvärld. Ordförande Monjia Manai Sonnius invänder mot argumentet att det skulle vara orättvist att den som inte sparar får betala mer för ett flexilån. – Rättvisa för mig handlar inte om att alla ska göra lika. Alla är inte lika och ibland krävs olika saker för att ge alla samma möjligheter, i det här fallet att kunna låna i sin bank. Diskussionen med anledning av motionen

visar också olika sätt att se på hur beslut ska fattas i JAK. Att fleximodellen presenteras som det nya sparlånesystemet får Petra Modée att reagera. – När flexilånen godkändes i styrelsen förra året var det som en begränsad låneprodukt. Ska modellen ersätta hela sparlånesystemet är det ett stämmobeslut! Styrelsen ser det däremot som ett strategiskt och operativt ärende, bortom de långsiktiga inriktningsbeslut en stämma ska fatta. I sitt svar på motionen avråder de stämman från att binda upp en redan pressad administration med ytterligare arbetsuppgifter. De på-

pekar att det kan försena andra prioriterade områden, som exempelvis att visa lönsamhet för att få tillstånd att betala ut låneinsatser. – Styrelsen har valt inriktning för in- och utlåningen för lång tid framöver för att säkerställa en fungerande och stabil bank för medlemskollektivets gemensamma intressen, slår de fast och får stämmans stöd. Ett förslag om att bord- ”Rättvisa för mig handlar inte lägga frågan i avvaktan på ett bättre om att alla ska göra lika” underlag kring vad ett test skulle kosta avslås dock med bara 7 rösters marginal. – Det är en relevant fråga vad det skulle kosta att testa JAK 2.0 i liten skala, säger Jon Johnson innan klubban faller. Petra Modée påpekar att det redan finns en färdig räknesnurra, men Sammy Almedal invänder att det kostar arbetstid och att förslaget dessutom, i enlighet med de nya regelverken, måste gå igenom bankens process för new product approval. – Och där kommer det ändå avslås, eftersom vi inte ser att det fyller bankens behov. JAK 2.0 är inte ett tillräckligt stort avsteg från det nuvarande systemet och genererar varken den utlåning banken eller enskilda medlemmar behöver. JAK är en förening som ska se JAK i siffror till medlemmarnas ekonomiska intressen, och då måste vi erbjuda lån som medlemmarna har Resultat 2016: råd med, säger han. -2,4 mkr (-2,2)

··· Efter förra stämman var många medlem-

Petra Modée var kritisk till att fleximodellen ska ersätta sparlånesystemet.

mar besvikna. De uttryckte oro för att JAKs identitet som idéburen rörelse urholkas och att medlemsengagemanget inte tas tillvara. Många vände sig till Etikrådet med klagomål eftersom de upplevde att administrationen och delar av styrelsen dominerade förhandlingarna. Till årets stämma föreslår därför Etikrådet att en grupp ska utses för att arbeta med JAKs ideologi och samordna lokal folkoch opinionsbildning. – Det är ett dilemma att medlemmar som kommer till stämman för att delta i en demokratisk process känner sig överkörda samtidigt som bankpersonalen kan känna berättigad oro för att stämmodeltagarna inte har den

Total utlåning: 932,5 mkr (874,6) Nyutlåning 2016: 268 mkr (236) Sparande: 1604,2 mkr (1529,9) Snittlån: 239 000 kr (181 000) 4500 medlemmar har automatisk insättning av lön/ ersättning på JAK-konto 850 medlemmar använder JAKortet. Källa: Årsredovisning 2016. (siffor från 2015 inom parentes.) grus & guld · 2/2017

29


jak i fokus

Rösträknare Håkan Franklin fick jobba hårt när det var dags för omröstningar.

kunskap som krävs för vissa beslut, säger Eva Stenius från Etikrådet. – När det gäller JAKs visioner och ideologi däremot kan medlemsengagemang tas tillvara, och i besparingstider är en förtroendevald ideologigrupp en lösning som inte alls behöver kosta mycket. Styrelsen håller med om att det ideologiska arbetet är avgörande för JAK och hänvisar till sin vision för 2036. Där målar ”Styrelsen har valt de upp en bild av en medlemsbank inriktning för lång tid som både bedriframöver” ver forskning och utbildning kring hållbar och rättvis ekonomi. Modellen att välja en grupp på stämman gillar däremot varken styrelsen eller stämman, eftersom det skulle innebära att JAK de facto fick två styrelser. Medlemsengagemanget vill styrelsen ta tillvara på genom höstseminarium och remissförfaranden, men flera stämmodeltagare vill se mer. 30

grus & guld · 2/2017

– Det är en enorm brist att det saknas ett forum för digital diskussion. Hur ska vi kunna kommunicera med varandra? frågar Jon Johnsson från Uppsala. Vd Sammy Almedal tolkar det som en operativ fråga och tar plats i talarstolen för att berätta att han inte kan avdela ”administrativa resurser han inte har” för att sköta ett sådant forum. – Det talas mycket om medlemsengagemang men när det verkligen gäller hittar vi inte ideella resurser.

··· Från en medlem i Göteborgs lokalavdelning

kommer ett rop på hjälp. Med två-tre personer som kommer på mötena är det inte lätt att upprätthålla lust och engagemang. – Det måste göras något! Många lokalavdelningar för en tynande tillvaro. Styrelsen borde få ett uppdrag från stämman att stödja oss och skapa de gemensamma fora vi behöver för det vi brinner för, att arbeta tillsammans


för JAKs idéer, säger Iréne Burö. Jonas Löhnn undrar när idé- och medlems­ verksamheten på riksnivå åter kan sätta igång och hur planeringen för återstarten ser ut. – Vi ser höstseminarierna som en uppstart på medlemsverksamheten. Sedan ska den utvecklas i takt med att ekonomin tillåter, säger ordförande Monjia Manai Sonnius och understryker hur viktigt det är att JAK kan visa upp en fungerande bank som ett exempel på att det går att bedriva bankverksamhet utan ränta och vinstutdelning. – Det är ju inte så att vi inte vill ha medlemsverksamhet, men det får konsekvenser när JAK ska verka efter samma regler som storbankerna, säger hon. Jonas Löhnn kan inte avläsa ett tydligt svar, men för Sammy Almedal råder inga oklarheter. – För mig som vd, ledningsgruppen och en stor del av medarbetarna är det tydligt. Styrelsen har en vision som brutits ned i femårsplaner. Enligt den har vi fem år på oss att skapa event, utbildningar och öka medlemsantalet, säger han.

my Almedal och påpekar att de nya regelverken ställer väldigt höga krav både på ledamöternas arbetsinsats och personliga ansvar.

··· – Det är ett enormt fokus på bankverksam-

heten, regelverken och finansinspektionen. Det känns som om det stressar organisationen och sopar undan de frågor som födde banken en gång i tiden, viljan att verka för ett rättvisare samhälle där människor har kontroll över sin ekonomi, säger Kerstin Lönngren från Stockholm när alla deltagarna bjuds på middag i Kulturhusets restaurant på kvällen. Hon önskar att den ideologiska atmosfären kring JAK kunde få mer syre. – Jag tror att det är den som engagerar medlemmarna. De kan inte gå omkring och oroa sig för IFRS* och liknande, de måste bara kunna lita på att banken fungerar. Jag hoppas den här perioden snart är över så att frågorna om varför JAK behövs får lite större plats. Karin Backström

···

IFRS:9 är nya redo*visningsregler som träder i kraft 2018.

– Jag känner mig lite förvirrad, säger Maria

Westerholm från lokalavdelningen i Örebro i en paus. Hon känner inte igen sin bank. – I år är det inte lika hätsk stämning som förra året, men man känner fortfarande att det finns ett avstånd från ledningen gentemot medlemmarna. Det är en ny ton. Tidigare har det alltid framhållits som så viktigt att vi har insyn och är med och formar verksamheten. Ska vi inte längre säga vad vi tycker? Andra funderar över hur effektivt JAKs begränsade resurser används. – Medlemmar har åkt hit från hela landet och ändå slutar stämman klockan 13. Varför tar man inte bättre tillvara på tiden för erfarenhetsutbyte och vidare diskussioner? undrar Per Ericksson från Gävle. Och när valberedningen får igenom kraftigt höjda arvoden för förtroendevalda undrar flera om det är ansvarsfullt. – Visst, med JAK-mått kan arvodena tyckas höga, men jag skulle nästan hävda att de behöver höjas ännu mer vad gäller styrelsen som arbetar enormt hårt för JAKs skull, säger Sam-

Stämman i korthet • Spärrtiden (att en ledamot bara kan sitta nio år i följd) för ledamöter i valberedningen och etikrådet avskaf­ fades. • Av administrativa skäl avskaffades fa­ miljemedlemskapet.

Carlota Rivera från Göteborg.

• Styrelsen fick i uppdrag att ta fram förslag på hur valbe­ redningen ska väljas på ett mer förberett sätt än det nuvaran­ de, då en grupp väljs på sittande stäm­ ma för att ta fram förslag. grus & guld · 2/2017

31


kultur

Ta vara på regndropparna blir en allt mer aktuell fråga även i Sverige. Redan i maj hade några kommuner infört bevattningsförbud, och flera myndigheter har larmat om en sommar med besvärlig vattenbrist. Hur länge kan vi fortsätta att vattna trädgårdar med dricksvatten? Hur länge kan vi slösa med kommunalt renat vatten som vi gör i vardagen? Frågor av den typen lade grund för projektet ”Skörda regnvatten” som startades för över tio år sedan av den ideella föreningen ”Trädgården som Livsrum” på Österlen. Förra året samlades deras erfarenheter i boken Skörda regnvatten med tankar, tips och vackra bilder. Utgångspunkten är att klimatför-

ändringarna både kommer att leda till längre perioder med torka och intensivare skyfall. Det handlar alltså om att förbereda trädgården för att kunna ta emot stora mängder regn på kort tid, förutom att planera så att den inte ska behöva bevattnas i onödan. Ett tak på 60 kvadratmeter och en skur på 8 mm regn kan ge ungefär 432 liter vatten, beräknar författarna. Så det finns att ”skörda”. Regnet kan samlas i allt från den klassiska tunnan under stuprännan till de mer avance-

Foto: Cornelia Pithart/Mostphotos

Hushållning med vattenresurserna

I boken Skörda regnvatten finns tips på hur regnet bäst tas tillvara i trädgården..

rade kärl och dammar som tas upp i boken. Och det kan distribueras till växterna genom exempelvis snirklande rännor, akvedukter eller oglaserade terrakottakrukor som grävs ned i trädgårdslandet och fylls med vatten som sedan sakta sipprar ut och fuktar jorden. För den som reagerar på att vatten-

spridare efter vattenspridare håller gräsmattor gröna med en av jordens mest åtråvärda resurser – rent vatten – är detta en inspirerande bok.

Karin Backström

Omformad jord Antropocen är beteckningen för

”Vuxna människor minns inte att de som barn plockade maskrosor för att de är så vackra.” Göran Greider 32

grus & guld · 2/2017

bok Skörda regnvatten Eva Mathiasson, Susanna Widlundh och Sophia Callmer Nimaco, 2016

en ny geologisk epok i vilken människan omformar jorden och sätter outplånliga spår i form av allt från plast och sot till radioaktivitet och kulor. I en intressant essä med samma namn vänder och vrider miljöhistorikern Sverker Sörlin på det omdiskuterade begreppet. En fråga som väcker mersmak är

om ”mänsklighetens tidsålder” är ett bra begrepp när vissa samhällen inte lämnar några spår efter sig alls? KB bok Antropocen – En essä om människans tidsålder Sverker Sörlin Weylers förlag, 2017


d?

Ser du inte skogen för alla trä

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet. Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag. Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar. Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss! Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

grus & guld · 2/2017

33


kultur I höstas kom en femte bok med geten Linus i huvudrollen där Rolf Kjellberg ger sin bild av hur ett framtidsliv kan se ut år 2039.

34

grus & guld · 2/2017


Pessimist och optimist – Vi måste agera nu, innan storsamhället kollapsar! Konstnären och författaren Rolf Kjellberg bläddrar i sin framtidsbok om geten Linus. Den utspelar sig samma år som han själv fyller hundra år. Omvärlden är i sönderfall, men lokalsamhället i Kall blomstrar. Bland annat tack vare sin egen bank. Solen skiner när jag kommer till

Kallbygden i Åre kommun, där jag ska besöka Rolf och Eva Kjellberg för att prata framtid. Jag är tidigt ute, så jag hinner med en sväng bort till Kalls kyrka, som måste ha ett av Sveriges vackraste lägen, på sluttningen ner mot Kallsjön med den helvita Åreskutan som fond på andra sidan. Här blir det fint att ta en bild på Rolf sedan, för att illustrera hans tankar om bygdens framtid tänker jag, och vänder tillbaka några kilometer längs vägen, bort till det sista väglyset, där jag är instruerad att svänga ner mot sjön. Och strax sitter jag med Rolf och Eva vid deras köksbord, i det ombo-

nade ekohuset mitt emellan Kallsjön och storskogen, där den öppna planlösningen ger rum för att fästa blicken långt borta. Här har de bott i 20 år nu, efter att den stora lottovinsten för en gångs skull hamnade hos någon som verkligen inte hade mer än det nödvändigaste av materiell rikedom – och som ville använda pengarna till något bestående. – Vi hade tittat på Kallbygden tidigare, och tänkt att där skulle vi vilja bo. När vi sen vunnit pengarna fick vi av en slump veta att det här stället var till salu, med ett litet fritidshus och ett skogsskifte. Då visste vi att det var här vi skulle slå oss ner och bygga vårt hus, berättar Rolf.

text & foto

Hans Månsson

Jag drar mig till minnes första

gången jag träffade Rolf Kjellberg. Det var någon gång i mitten av 1980-talet, efter midnattsmässan en julafton, runt fikabordet hemma hos mina föräldrar i södra Jämtland. Byns pensionerade sjukhuspräst var också med – han som spelade ”sfärernas musik” på sin fiol för de sjuka, genom att blåsa på strängarna och hålla klanglådan mot personens öra, och som sades vara beredd att ge bort sin sista ytterrock till en hemlös på Stockholms gator. Samtalet vindlade fram längs tankevägar som nog aldrig tidigare beträtts vid det finrumsbordet. Med denne filosofpräst berättar grus & guld · 2/2017

35


kultur

Rolf att han umgicks nästan dagligen i många år, då de bodde grannar innan flytten gick till Kall. Och det är värt att nämna eftersom detta för Rolf blev något av en skola för livet, långt ifrån den maskiningenjörsexamen han läste in vid Stockholms Tekniska Institut i början av 60-talet. I Jämtland utvecklade Rolf så

småningom sitt måleri och blev känd som konstnären och mentorn med stort hjärta och egen målarskola. Han som såg elevens förmåga och ambition, och som menade att vägen framåt går via uppmuntran och positiv analys snarare än via drill av teknisk briljans. Han träffade Eva, som också flyttat från Stockholm till Jämtland och som var lågstadielärare

vid en mindre skola. De fann att de harmonierade, och så kom vinsten på den stående lotto-raden… Och här bor de nu, i den vackraste av bygder, i ett hus som är byggt utifrån egna drömmar och behov. De säger själva att de är ”lite utanför världen”, och allt som händer där. Utan bredband och teve blir det mer tid till att läsa, samtala och lyssna på radio – program ett, förstås. – Vi har en egen utsiktspunkt, som att vi från utsidan står och blickar in i fängelsegården, säger Rolf. – Vi får tid att göra positiva saker och umgås med folk som tänker liknande tankar som vi, tillägger Eva. – Och jag har tid att skriva mina böcker, säger Rolf.

Böckerna, ja. Det är de illustrerade

berättelserna om geten Linus, som till formen ser ut som barnböcker, men som Rolf lika gärna ser att vuxna tar till sig. Inspiration har han fått från geten som tidigare bodde här på gården, men det är inte svårt att se att Linus nog mest är hans eget alter ego. För några år sedan drog verklighetens Linus sin sista get-suck, och somnade in. Då lät Rolf honom göra det även i fjärde Linus-boken, och man trodde att sagan därmed var slut. Men så i höstas kom en femte bok med Linus i huvudrollen, till mångas överraskning. Lite krasst kan man säga att det var Rolf som väckte upp honom, för

En lottovinst gjorde det möjligt för Rolf och Eva Kjellberg att förverkliga sitt ekologiska drömhus i jämtländska Kall. 36

grus & guld · 2/2017


I Kallbygden finns en stark tradition av lokal initiativkraft och bygdeutveckling. Det finns även en områdesstyrelse som bland annat ansvarar för förskola, fritids och hemvård.

att på ett pedagogiskt sätt kunna föra fram det budskap han nu upplever som allra viktigast: att vi människor på jorden måste lägga om vårt sätt att leva, och bygga upp något nytt, som kan ge oss ett gott liv när de stora strukturerna rämnar – något som Rolf menar kommer att ske ganska snart. Därför gäller det nu att inspirera till handling. Det gör Rolf genom att visa hur ett gott framtidsliv kan se ut i Kallbygden, och det är det som han visar för Linus när han kommer tillbaka. Året är 2039 och Rolf har just fyllt

hundra. Världen utanför har drabbats av kris, krig och katastrof, så bygden här på Åreskutans ”baksida” har blivit helt isolerad – vilket ju normalt sett skulle vara förödande. Men nu blev det inte så, för i de här byarna hade man varit förutseende och sett till att bli självförsörjande med både mat och energi, med lokala transporter – hästdrivna, förstås – och med en egen bank, Kallbanken. En bank där man lånar utan ränta, för att sen betala tillbaka dubbelt,

”Vi kanske bara har fem år på oss innan det börjar vackla ordentligt” och så småningom få tillbaka lika mycket som man lånat. ”Man tvingas liksom att spara. En bra idé, som vi snott från JAK-banken en gång i tiden. Fungerar utmärkt”, konstaterar bokens Rolf, då han guidar Linus runt i bygden. – Alla banker blir ju satta ur spel vid en samhällskollaps. Vanliga JAK fungerar inte heller som det brukar, eftersom kommunikationerna är så dåliga. Men JAK kan ha ”döttrar” som etablerat sig ute i byarna, och inspiratörer kan rida runt på hästrygg och hjälpa till att starta på nya ställen, funderar Rolf. Penningsystemet brakar förstås också ihop i denna framtidsbild, konstaterar Rolf. Därför behöver det

skapas nya lokala valutor – ”kallkronor” i Kallbygden – som ska tryckas upp i god tid. För när krisen kommer blir alla fattiga och då ska kallkronorna delas ut, lika mycket till alla, så att den lokala ekonomin kan komma igång. Finast av allt det som Linus får se i denna framtidsresa är ”Klostret”. Det är något av bygdens hjärta, med både bibliotek, teater, hotell och restaurang. Plus sjukhus, äldreboende och vård i livets slutskede. På det lokala planet är det en in-

spirerande framtid som Linus möter. Därför har boken också underrubriken ”En solskenshistoria”. Men för världen i stort är det en trasig grus & guld · 2/2017

37


kultur

FAKTA Linus i Framtiden år 2039: En solskenshistoria är den femte boken Rolf Kjellberg skrivit om geten Linus. De tidigare heter Ett år med Linus: den tänkande getabocken (2011), Linus rymmer (2012), Hjälp oss Linus (med Eva Kjellberg 2013) och Linus på Vikingatiden (2014). Samtliga är utgivna av Jengel förlag i Östersund.

och kaotisk tid. Och Rolf är allvarlig kring detta. Att han för ut sitt budskap i barnbokens form ska inte misstolkas som att det är mindre seriöst menat. För han är både pessimist och optimist i ett och samma andetag. Andas in – och känn vart det bär hän med världen till följd av klimatförändringarna och sårbarheten i våra ekonomiska och tekniska

På landsbygden finns större möjligheter än i städerna att bygga hållbarhet och en lokal ekonomi, menar Rolf Kjellberg. 38

grus & guld · 2/2017

system. Andas ut – och se vad som går att göra i närmiljön, framför allt i byarna på landsbygden. – Det är nu vi måste agera och förbereda oss. Vi kanske bara har fem år på oss innan det börjar vackla ordentligt. I ett samhälle där nästan allt är

beroende av storskaliga och sårbara system, byggda på elektricitet och digital kommunikation, är det bättre att bo på landet. Där finns större möjligheter än i städerna att bygga hållbarhet och en lokal ekonomi, menar Rolf. I det perspektivet kan man också säga att Rolf och Eva hamnat rätt, som inflyttade i Kallbygden. Här finns en stark tradition av lokal initiativkraft och bygdeutveckling. En intresseförening samlar byalag och föreningar, och driver frågor som är viktiga för bygden. Här finns till och med en extra nivå i det kommunala systemet; en områdesstyrelse för Kallbygden ansvarar för förskola, fritids och skola upp till årskurs sex, och dessutom hemvården. Ändå känns det ofta som att den här bygden är styvmoderligt behandlad inom Åre kommun, säger Rolf Kjellberg. Häromåret var till exempel äldreboendet på väg att läggas ner, men det räddades tack vare Kallbygd­ens mobilisering.

– Då var vi riktigt arga. I såna lägen enas bygdens befolkning. Och här finns så mycket duktigt folk. Därför har jag gjort boken om Linus som en hyllning till Kallbygden. Men får han bygden med sig i sin framtidsvision? Den ligger ju ändå väldigt långt från de föreställningar som människor har när de skapar sina liv. – Visst är det så, medger Rolf. De tycker att det mesta i boken är en dystopi. Mina idéer om ”Klostret” uppskattas, men att bilarna försvinner och att vi måste köra med häst är mindre populärt. Och det är klart att den som köpt en skogsmaskin för tre miljoner sitter i en rävsax. Så nog återstår en hel del att uträtta, om bokens visioner ska kunna förverkligas. Men optimisten i Rolf tar fasta på det positiva. – Vi är med i en studiecirkel på biblioteket i Järpen om de här frågorna. Vid nästa möte ska Jämtlands Tidning komma och göra ett reportage. Och jag tror det är mer än femtio som är med på mejl-listan – utom vi då, för vi har ju ingen mejl. I denna anda lämnar jag Linus, Rolf och Eva, och det blir ingen fotografering med Åreskutan som fond, för medan vi samtalade har fjällvädret gjort sig påmint och svept in bygden i snöyra. ·


grus & guld ¡ 2/2017

39


40

grus & guld ¡ 2/2017


opinion

Lyssna på medlemmarna! text

Petra Modée Illustration

Ulla Granqvist

Vilket existensberättigande har en medlemsbank om medlemmarna reduceras till kunder? Tidigare styrelseledamot Petra Modée varnar för en utveckling där ledningen driver igenom sina förslag på ett sätt som hotar traditionen av jämlika samtal inom JAK.

I JAK har vi en lång och stolt historia av

medlemsdemokrati. Vi har alltid värnat samtalet inom föreningen och det är en av de saker som jag verkligen har uppskattat och som gjort att jag förblivit aktiv som medlem. En viktig del i det samtalet har JAK-skolorna och seminarierna spelat. Min första kontakt med JAK på riksnivå var på ett höstseminarium och det som fascinerade mig allra mest var det jämlika samtalet. Allas åsikter var lika mycket värda; oavsett om du blev medlem i år eller varit med och bildat föreningen; oavsett om du satt i styrelsen eller ”bara” var medlem. Den känslan har jag inte längre. Som alla är medvetna om tvingades den dåvarande styrelsen att pausa medlemsverksamheten under två år (2015-2016). Planen var att den skulle

ha kommit igång i år igen. När vi pausa­ de verksamheten var det en nödvändig åtgärd för att ha råd att göra alla de investeringar som krävdes för att JAK skulle få behålla sitt banktillstånd. Vid den tiden hade vi inte någon plan för hur medlemsverksamheten skulle se ut när vi startade den igen. Tanken var att förbereda starten under de två år som verksamheten låg nere. Under första året ägnade styrelsen

en hel del tankemöda på hur verksamheten skulle kunna se ut. Vi ville tänka fritt och vi gick även ut till lokalavdelningarna för att höra vad som var viktigt för dem. Det andra året satt inte jag kvar i styrelsen så jag vet självklart inte vad styrelsen har diskuterat under det året, men de lyckades inte med inten-

tionen att starta upp en ny medlems­ verksamhet till årsskiftet 2017. Då vi inte har någon annan regelbunden kanal för information och dialog inom JAK än vår medlemstidning Grus & Guld, som kommer ut alltför sällan, blir kommunikationen torftig och det finns stor risk att styrelsen inte uppfattar viktiga signaler från medlemmarna. Jag hade därför hoppats att styrelsen skulle se årsstämman som en möjlighet till ett djupare samtal med medlemmarna. Stämman är idag det enda tillfället för alla medlemmar att träffas nationellt.* Ett tillfälle då styrelsen skulle kunna få reda på fler medlemmars förväntningar på JAK. Under hela den tid som jag varit aktiv i JAK så har det diskuterats hur stämman kan öppnas upp för fler än grus & guld · 2/2017

41


opinion

de som deltar på plats för att på så åsikt om motionen, och i tid jämka sina att medlemmarna har stor förståelse sätt stärka medlemsdemokratin. Som yrkanden. Min personliga åsikt är att ut- för att vi, som en bank, måste följa de ett svar på den diskussionen har skottens yrkanden ofta är mer kloka och lagar och regler som finns, men där stämman de senaste åren webbsänts mer genomtänkta än både motionärens måste också finnas rum för medlemsvilket gjort det möjligt även för de och styrelsens. Som en följd av de ute- inflytande och medlemsverksamhet. medlemmar som inte har möjlighet blivna utskotten fattar stämman sämre att resa till Skövde att följa debatten. beslut och det gynnar inte någon. Till sist: Planen var ursprungligen att En annan fördel är att sändningen stämman skulle hållits i Härnösand. legat kvar på internet som en möjligJag är rädd att styrelsen biter sig i Där finns en aktiv lokalavdelning som het för den som i efterhand vill se vad svansen om den inte prioriterar de- hade kunnat hjälpa styrelsen att planesom faktiskt sades. mokratiska samtal inom föreningen. ra och organisera stämman. AdminisUtskottsarbetet, som har funnits i Det är svårt att se anledningen efter- trationen hävdar att det skulle kosta någon form sedan 2004 är också ett som det är tveksamt om det ger någ- mycket mer än att anordna den i Skövsätt att föra över diskussion och dera besparingar ens direkt. Indirekt de. Tillåt mig tvivla. Genom att använbatt till samtalsformen. da resurserna effektivt I ett samtal, till skillnad och använda lokal ideell från i en diskussion kraft till stämmofunkeller i en debatt, räcker tionärer behöver inte ”Medlemmarna riskerar att reduceras till det inte med att deltapersonalen följa med. kunder vilket skrämmer mig” garna pratar, det krävs De kan vara lediga unatt de lyssnar på varander helgen. dra för att det ska bli ett Idag deltar överväganbra samtal. de förtroendevalda på ser jag risken för en sämre ekonomi i riksnivå, kandidater till förtroendeposI år gjorde styrelsen i stället precis framtiden då det faktiskt är viktigt för ter på riksnivå samt personal i JAKs årstvärtom. Genom att inte webbsända styrelsen att den har medlemmarnas stämma. Genom att hålla stämman på stämman beskars medlemmarnas och stämmans förtroende. Framtida annan ort än Skövde kan man bredda möjlighet att få reda på vad som sades stämmor är kanske inte lika tålmodiga deltagandet och undvika den obalans i plenum. Dessutom tog styrelsen det som årets stämma var. Om JAK har en mellan anställda och icke anställda helt obegripliga beslutet att strunta i professionell bankstyrelse som sysslar medlemmar som ofta uppstår. Då kanutskottsarbetet. med bankverksamhet i första hand, ske också fler medlemmar känner sig Resultatet blev en konfrontatorisk de- men inte lyssnar på sina medlemmar, välkomna. · batt i plenum - tvärt emot JAKs tradition varför ska då JAK finnas till? * Innan medlemsverksamheten sattes - där varken styrelsen eller övriga stämJAK är en medlemsbank, men jag på sparlåga 2015 bjöds endast represenmodeltagare kunde föra det välgörande ser hur medlemmarna riskerar att tanter för lokalavdelningarnas ansvarssamtal som brukar ske i utskotten. reduceras till kunder vilket skrämmer grupper in till styrelsens höstseminarium. Utskotten (eller andra alternativa mig. Jag upplever att styrelsen och När den verksamheten återupptogs i samtalsforum) är viktiga ur demokra- bankledningen ser stämman som ett höstas blev dock inte gensvaret det önstisk synvinkel av flera anledningar. Dels organ som ska följa styrelsens förslag kade, och inbjudan breddades till hela ger de ovana talare en möjlighet att till beslut. Annars hotar man med medlemskåren. Även i höst bjuds alla framföra frågor och, ofta kloka, åsik- Finansinspektionen. Visst är det sant medlemmar in till höstseminariet, som ter, utan att behöva tala inför en stör- att Finans­inspektionens krav gör att dock har ett begränsat antal platser. re församling, dels ger det motionär mycket annat får stå tillbaka, men det På sidan 25 svarar JAKs ordförande och styrelse en möjlighet att, genom innebär inte att styrelsen måste negMonjia Manai Sonnius på frågor som samtal, få en förståelse för den andres ligera medlemmarnas vilja. Jag tror berör kritiken ovan. 42

grus & guld · 2/2017


Skaffa nya JAKortet! Med ditt JAKort får du kontoutdrag och PDF-faktura i Internetbanken och slipper därmed avi-avgiften. Ladda ned vår mobilapp till JAKortet där du kan se transaktioner, aktuellt saldo, spärra ditt kort mm. Kortet är utrustat med den senaste tekniken för kontaktlösa betalningar samt ökad säkerhet för handel över Internet. HAR DU INTE SKAFFAT JAKORT ÄNNU? Läs mer och ansök på vår

hemsida eller hör av dig till oss på jak@jak.se eller tel 0500-46 45 00

LÄS MER PÅ JAK.SE/KORT


Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd  har  ordet

Tänk om... Att äga och driva en bank är något att vara stolt över men också varsam med. Som ägare vill man att banken sköts enligt regelverken, säkert och effektivare för varje år. De senaste åren har regelverksförändringar och banktekniska frågor tagit upp mycket av verksamhetens resurser och det kommer även fortsättningsvis att behöva prioriteras.

Det är glädjande att kunna konstatera att vi under denna tid ändå lyckats utveckla vår uppskattade medlemstidning, behålla och prioritera de ekonomiska resurserna för lokalavdelningarnas verksamhet och att även i år kunna bjuda in alla medlemmar till ett höstseminarium för att säkerställa dialogen mellan medlemmar, styrelse och administration. Parallellt arbetar vi hårt med att förbättra vår

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

ekonomi så att den i framtiden genererar de överskott som krävs, skapa förutsättningar för en stabil drift och utveckling av tjänster, allt för att du som medlem ska kunna klara dig utan andra banker i din vardagsekonomi.

Tänk om vi dessutom i vår stolthet över vad vi åstadkommit värvade varsin ny JAK-medlem, hur ljus skulle inte framtiden se ut då! Just nu är det också extra viktigt för oss som kan, att vi tar lite extra ägaransvar och gärna tecknar oss för en Frivillig medlemsinsats (läs mer på s 46). En insats som stärker det

egna kapitalet i JAK och aktivt visar på det förtroende du som medlem har för din bank. Nu stundar för många en efterlängtad sommarledighet med sol och avkoppling. Jag hoppas du får just den sommar du längtar efter som ger energi för fortsatt arbete i höst! /Med vänliga hälsningar Sammy Almedal, VD

Välkommen till

Höstseminarium på Axevalla folkhögskola Styrelsen bjuder in alla medlemmar att delta även i årets Höstseminarium som kommer att hållas helgen vecka 40 på Axevalla folkhögskola utanför Skövde, boka gärna in helgen redan nu! Styrelsen för JAK Medlemsbank håller även i år ett Höstseminarium där alla medlemmar bjuds in till samtal, möten och diskussion. Inbjudan kommer efter sommaren - då kan man anmäla sitt intresse. 44

grus & guld · 2/2017

Ämnen som planeras att tas upp: • • • •

status på låneinsatser och handlingsplan, Konsumentverket och lånekostnaden, representativ demokrati, stadge- och reglementesändringar.

Styrelsen avser att väva in de nämnda ämnena med följande aspekter: •

lokalavdelningarnas roll,

kärnvärden i JAK,

ideologi i JAK.


Officiellt beslut från FI:

Försenad utbetalning av låneinsatser

I april 2017 mottog JAK Medlemsbank ett officiellt beslut från Finansinspektionen att ansökan som lämnades in i april 2016 för utbetalning av låneinsatser nekats. Detta innebär att det kommer bli förseningar för utbetalningen av låneinsatser. JAK har tagit fram en handlingsplan där utbetalningar kommer att återgå till normala väntetider under 2020. På grund av höjda kapitalbuffertkrav har Finansinspektionen valt att neka vår ansökan om att betala ut låneinsatser. Deras argument för beslutet är att banken gjort för liten vinst vilket medfört att kapitalbasen inte uppnår de skärpta buffertkraven om de innestående låneinsatserna betalas ut. Om Finansinspektionen finner att bankens kapitalbuffert är för låg så har de rätt att neka utbetalningar av låneinsatser tills en tillräckligt hög nivå på kapitalet uppnåtts.

till Banklagens krav på tillräckligt kapital, för att klara de risker som utlåningen innebär.

VAD GÖRS FÖR ATT ÖKA KAPITALBUFFERTEN? Styrelsen för JAK Medlemsbank arbetar ihop med adminstrationen på olika plan för att öka bankens kapital. Två viktiga delar är:

Nya låneprodukter: Under 2015 infördes femåriga Sparfria Bolån för att stimulera utlåningen. Banken fortsätter arbetet med att ta fram nya låneprodukter under 2017, först ut var Flexibelt Bolån. Härnäst kommer Flexibla blanco-, borgens-, och företagslån att introduceras under 2017.

VAD ÄR EN LÅNEINSATS?

Frivilliga medlemsinsatser: Som

I samband med att man tar ett lån hos JAK Medlemsbank måste man betala in en låneinsats på en viss procentsats på lånets belopp, i nuläget 6 eller 8 procent beroende på vilken typ av säkerhet som lämnas. Vi använder oss av låneinsatser för att leva upp

medlem och ägare av banken finns det möjlighet att investera i banken och stärka kapitalet genom att frivilligt gå in med en insats. Det minsta beloppet är 5 000 kronor. Läs mer på nästa sida eller på: jak.se/frivillig-medlemsinsats

Om Finansinspektionen (FI)

FI är en statlig myndighet med uppgift att övervaka finansmarknaden. De har tillsyn över 2 000 finansiella företag, 900 utländska finansiella företag med verksamhet i Sverige och informationen från 300 börsbolag. FI:s verksamhet styrs av regeringens regleringsbrev. Läs mer: www.fi.se

Lånemöjligheter under väntetiden Medlemmar som är drabbade

av den förlängda väntetiden och är i behov av pengar kan återanvända insatsen till ett nytt lån. Du kan alltså ta ett nytt lån på samma belopp utan att behöva betala in en ny låneinsats. Kontakta din handläggare för att få mer information.

grus & guld · 2/2017

45


information från jak bakom kulisserna

Frivillig medlemsinsats i JAK Medlemsbank I vår strävan att fortsätta utveckla Sveriges största medlemsbank och samtidigt stärka det egna kapitalet, har styrelsen beslutat att ge dig som medlem en möjlighet att bidra med en frivillig medlemsinsats i banken.

En frivillig medlemsinsats innebär att delar av det egna sparandet omvandlas till en insats i banken, för Kontakta oss att bidra till att JAK Medlemsbanks egna kapital blir starkare. En frivillig Kontakta oss medlemsinsats omfattas inte av den statliga insättningsgarantin utan är ett ägaransvar som medför en viss risk. Minsta möjliga belopp är 5 000 kr, men vi är tacksamma för alla belopp utöver det. Gå in och läs mer på: jak.se/frivillig-medlemsinsats Här kan du skriva ut avtalet samt ta del av den broschyr som tagits fram med aktuell information. Telefon 0500

– 46 45 00 • E-post jak@j ak.se • Fax 0500 – 46 45 61 BANKENS TELEFONT IDER: Torsdag kl 9.30 – 16.00 • Fredag kl Besöksadre 9.30 – 15.00 ss: Vasagatan 14, SKÖVDE Postadress : Box 216, 541 25 SKÖV DE www.jak.se

Måndag –

Telefon 0500 – 46 45 00 • E-post jak@jak.se • Fax 0500 – 46 45 61 BANKENS TELEFONTIDER: Måndag – Torsdag kl 9.30 – 16.00 • Fredag kl 9.30 – 15.00 Besöksadress: Vasagatan 14, SKÖVDE Postadress: Box 216, 541 25 SKÖVDE www.jak.se

JAK Medlemsbank utvecklas och vi befinner oss i en intensiv fas med bland annat utveckling av bankens tjänster till dig som medlem. Samtidigt har kraven ökat från bland annat Finansinspektionen, som kräver att JAK, liksom alla banker, ska ha en högre kapitaltäckning.

Nya flexibla låneprodukter Med frivilligt sparande, kommer under 2017. Först på tur är Flexibelt Blanco­-, Borgens-, samt två nya lån till företag: Flexibelt Företagslån och Flexibelt Fastighetslån. I nuläget kan inte sparpoäng användas för dessa nya typer av lån utan då kan de traditionella JAKlånen vara ett bättre alternativ.

mer information kommer snart

att finnas på jak.se. Du kan även ta kontakt med Medlems­service på 0500-46 45 00 eller jak@jak.se

46

grus & guld · 2/2017

Frivillig me dlemsinsa - Erbj udan ts Med lems de till dig med spar bank och som vill bidrande i JAK Frivillig EN INFORMAT medlemsinsats a till bank IONS ens

FOLD utve cklin i JAK ER FRÅN sparande med - Erbjudande till dig g. JAK MEDL EMSBANKutveckling. Medlemsbank och som vill bidra till bankens

EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Höjning av lånekostnader

Styrelsen tog beslut i höstas om att höja lånekostnaden och i ett fall låneinsatsen på JAKlån. En åtgärd som syftar till att öka bankens kapital­buffert. Höjningen gäller från och med 13 maj 2017 och berör endast nyutlåning och inte flexibla lån.

Låneprodukter påverkade av höjningen

Låneprodukt

Lånekostnad

Låneinsats

JAKlån med säkerhet

3,5% (tidigare 3,0%)

6%

JAKlån utan säkerhet

5,5% (tidigare 4,5%)

8% (tidigare 6%)

Miljölån juridiska

5,0% (tidigare 4,5%)

6%


Årsstämma för JAK Medlemsbank 2017

Banktelefonen avvecklad

Mellan den 22-23 april höll JAK Medlemsbank sin årsstämma i Skövde Kulturhus. Till stämman hade 68 stycken medlemmar anmält sig i förväg. På stämman valdes två nya styrelseledamöter in i styrelsen samt i vanlig ordning förtroendevalda till valberedning, etikråd och lekmannarevisorer för det kommande året. Foto: hans cl ausen

JAKs banktelefon är avvecklad sedan en tid tillbaka och vi hänvisar istället till inloggning på vår internetbank. Du använder samma kod för inloggning på internetbanken, som du tidigare använt till banktelefonen. Anledningen till att banktelefonen avvecklats är att systemet med den automatiska tjänsten var föråldrat. Vi har uppdaterat JAKs internetbank så att den ska vara mer pedagogisk och lättnavigerad. Innehåll och tjänster är dock oförändrade. Här kan du bl.a. göra överföringar till andra konton och betala räkningar. Behöver du stöd med att komma igång ring, Medlemsservice på 0500-46 45 00.

Säkerhetsuppdatering vid internethandel JAKs årsstämma 2017 har valt ny styrelse bestående av (främre raden från vänster): Ali Hamidian, Monjia Manai Sonnius (ordförande), Per Rosengren, Sten-Inge Kedbäck. Bakre raden från vänster: Maxwell Malavan, Sammy Almedal (vd), Björn Andersson (arbetstagarledamot), Mats Brenner och Katarina Cordes (arbetstagarsuppleant). Saknas på bild gör Uffe Madsen och Pernilla Blennmyr (arbetstagarledamot).

Medlemskap av typen ”Familjemedlem” försvinner

Ska

Året stämma tog beslut om att ta bort medlemsformen ”familjemedlem” där medlemmar bosatta på samma adress var kopplade till en ”huvudmedlem” och betalade en lägre medlemsavgift. Från och med 2018 kommer endast en typ av medlemskap att finnas och alla kommer betala samma medlemsavgift. Medlemsavgiften för familjemedlemmar är för närvarande 250 kronor istället för 300 kronor.

Medlemmar som står kodade som familjemedlemmar kommer automa-

Med JAKs betal-och kreditkort har du möjlighet att utföra säkra internetköp med hjälp av din mobil. Tidigare har du kunna lägga till ditt mobilnummer själv, nu måste du ta personlig kontakt med vår kontoavdelning för att bekräfta din identitet. Du kan ringa och identifiera dig med din personliga kod, eller skicka in ett underskrivet brev med önskat mobilnummer till JAK. Har du redan ett mobilnummer kopplat till ditt JAKort behöver du inte anmäla igen.

ffa

JAK

ort

du o ck

tiskt att ändras till huvudmedlemmar vid årskiftet och kommer därmed att betala 300 kronor i medlemsavgift för 2018, en höjning på 50 kronor per år.

Omyndiga barn har fortsättningsvis gratis medlemskap i JAK Medlemsbank och påverkas inte av denna ändring. Gör s och om nä st ansö k om an 600 av v dit

grus & guld · 2/2017

jak.

s

47


medlemsannonser

Medlemsannonser

KURSGÅRD-EKOGÅRD M.M. överlåtes/ uthyres till självkostnadspris. Nära Stockholm. Stora utvecklingsmöjlig­ heter. 3,6 hektar tomt odlingsmöjlig­ heter. 45 miljoner sparpoäng medföljer www.alfalfa.se SNART TILL SALU Större K-märkt byggnad i vacker bruksmiljö i södra Dalarna söker ny ägare med intresse för utveckling av landsbygd, kultur, turism m.m. Privat visning efter överenskommelse. Information tel 072 8579933. VÄLKOMMEN till Brännebackens Gård. I en ”ladugårdslänga” finns tre lägenheter, med härlig utsikt över sjön Möckeln, att hyra. www.brannebacken.se FRITT NEDLADDNINGSBAR E-BOK om gemensamma värderingar för en hållbar utveckling. Ladda ner: www.savecivilization.se

48

TACKSAM om någon kan tänka sig att skänka sparpoäng så att jag kan få ut efterspar snabbare på ett redan återbetalt lån. Detta för att stötta sonen som ska försöka köpa en bostadsrätt. Tack på förhand! GG2-0217 JAG ÄR I STORT BEHOV av 4 000 000 sparpoäng för att kunna ta ut mitt efterspar. Tar tacksamt emot all hjälp från er som ej behöver dem. GG3-0217 HJÄLP, hjälp och hjälp med vår nödsituation. Vår familj behöver er hjälp med 2,3 miljoner sparpoäng för att få ut efterspar, så vi kan bli av med akutläge. Väldigt tacksam för varje sparpoäng som du skänker. Tack. GG4-0217

ENSAMSTÅENDE MAMMA, 27, söker sparpoäng för att kunna minska på sparandet då jag vill utöka hus-på-landet-livet med bikupor. Söker upp till 14 miljoner poäng! GG7-0217 VARJE SPARPOÄNG är Guld värd. Tacksam för alla poäng som vi kan få. För vi har så lång tid kvar innan vi får ut våra sparpengar. Vi blir över 80 år annars. GG8-0217 HJÄLP! På grund av sjukdom med uppsägning av jobb, behöver jag hjälp med 1 700 000 sparpoäng för att lösa mitt lån. Ödmjuk och tacksam. GG9-0217

sparpoäng önskas

BEHÖVER sparpoäng för att få loss mitt efterspar. Måste annars vänta 38 år. GG5-0217

VI SAKNAR ca 10 milj sparpoäng för att lösa eftersparet på lånet! Är det så att ni vill hjälpa oss med poäng (litet som stort) så är det hjärtligt välkommet! Tack på förhand! GG10-0217

HÄRMED ANSÖKER jag om 250 000 sparpoäng för att kunna plocka ut mitt eftersparande på 12 750 kr snarast! Läget är mycket akut! GG1-0217

ENSAMSTÅENDE Sjukpensionär söker sparpoäng till mitt konto för att lösa dyra krediter. Alla sparpoäng tages emot tacksamt. GG6-0217

SPARPOÄNG mottages tacksamt för att efter 20 års sparande kunna lösa det sista av lånet. 3,8 milj behövs, allt är välkommet. GG11-0217

grus & guld · 2/2017


ÄNDRADE ARBETSFÖRHÅLLANDE – Tar tacksamt emot sparpoäng för att kunna starta litet krukmakeri i glesbygd. GG12-0217 HEJ jag behöver hjälp med ca 6 miljoner sparpoäng så att jag kan få ut mitt efterspar i förtid. Tacksam för alla bidrag. GG13-0217 ENSAMSTÅENDE PAPPA behöver 12 miljoner sparpoäng för att slippa efter­ spara. Tack för hjälpen! GG14-0217 SPARPOÄNG önskas till efterspar, det saknas en hel del, tar c:a 10 år att spara ihop alla poäng. GG15-0217 BEHÖVER er hjälp med 2 miljoner sparpoäng så att jag kan renovera min lägenhet. Jag är tacksam för alla poäng. GG16-0217 ÖNSKAR få mera sparpoäng då jag behöver ta ut mina sparpengar. Tacksam för alla bidrag. GG17-0217

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 21 sep 2017. Annonsstopp 15 aug. grus & guld · 2/2017

49


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Läser gärna digitalt Av inläggen på den här sidan har jag förstått att många medlemmar tycker det är trist att inte längre få sin papperstidning. Själv tycker jag det är skönt att slippa bära till återvinningen och läser gärna på min läsplatta. Jag vill tacka för e-tidningen.

räntorna går upp kommer de hamna i en taskig sits. Jag tycker ni borde ha mörkat dem och i stället lyfta fram medlemmar som är lojala mot sin bank. trogen Medlem

Vill tipsa om biblioteket Jag har inte internet, men har läst e-tidningarna på biblioteket. Det har varit trevliga lässtunder och om det finns någon mer än jag som valt att inte koppla upp sig vill jag tipsa om detta alternativ. Medlem utan internet

Jag började med stor behållning att läsa om bostadsrättsföreningen Kopparslagaren i förra numret. Verkligen ett jättebra initiativ och exempel på hur man kan planera för sin ålderdom. Men när jag läste att de använde JAK under byggperioden och sedan bytte till sin lokala sparbank, reagerade jag. Om

Omslag Grus & Guld nr 1/2017 Reportaget om en grupp människor som tillsammans lyckats förverkliga ett både socialt och ekologiskt hållbart boende tror vi intresserar många läsare, oavsett vilken bank som var inblandad. Att JAK var den enda banken som ville låna ut under byggtiden, men att

50

grus & guld · 2/2017

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Anmäl dig till Grus & Gulds nyhetsbrev på www.grusoguld.se så får du en avisering varje gång en ny tidning är ute – med direktlänk till e-tidningen.

Vad tycker du? Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi en biobiljett (om du uppger din adress).

Nästa nummer publiceras enbart digitalt! ute 21 september

grus & guld · nr 2 2017 · Tidning om r ät t vis ekonomi

www.grusoguld.se

Nästa nummer enbart som e-tidning

Anmäl dig till nyhetsbrev

Följ oss på nätet Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida

Karin Backström, red

Som bekant blir det bara två tryckta nummer av Grus & Guld även i år på grund av besparingar. Detta och nästa nummer publiceras enbart digitalt. Först 21 december blir det åter en papperstidning i brevlådan när nr 4 är ute. Grus & Guld som e-tidning hittar du på www.grusoguld.se/e-tidning.

alf

Lyft fram lojala medlemmar.

en annan bank sedan kunde ge bättre villkor visar hur verkligheten ser ut. Därmed är det också motiverat att skriva om det.

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsban k

nr 2 · 2017

pris: 59 kr

Alternativa ekonomins stad Lånekostnad kan bli ränta

Annonsstopp: 14 augusti Manusstopp: 21 augusti

Dela trädgård via nätet

Med blicken mot framtiden Rolf Kjellberg vill inspirera

till handling

JAK-stämm a · Låneinsats er · Skörda regn · Mindre sopor


Krönika

anna persson:

Något skaver i cykeldrömmen Jag går igång på det mesta som har med

cyklandets infrastruktur att göra. Jag älskar cykeln och de möjligheter den ger oss – hälsa, motion, frihet, billigare infrastruktur, bättre privatekonomi, klimat och miljö, och en kontakt med omvärlden som bilister är utestängda från. Jag gillar bredare cykelbanor, separerade cykelbanor, fler cykelbanor. Breda p-platser för lådcyklar, säkra p-platser. Att göra det enkelt att cykelsemestra med barn. Bra möjligheter att cykelpendla till jobbet – snabba cykelvägar, tjänstecyklar, företagsbonus för cykelpendlare Ja, du förstår. Men ibland kan den komma smygande, den där känslan av att det skaver. Å ena sidan ska cykeln konkurrera med bi-

Och jag har inte

”Det är långt kvar till den cykelvärld jag drömmer om, där både fjärilar och cykelmotorvägar får plats.”

fattat varför det skaver. Varför det känns som om fjärilarna och vinglande barncyklar och sommarcyklande måste dö för att cykeln ska kunna konkurrera med bilen. Men så ska jag ta med cykeln på regionbussen och det är hur krångligt som helst. Jag vill cykla i Danmark igen – men de fossilstinna människorna byggde en bro utan cykelväg, cykel på tåget är dyrt och jag vill ju cykla över! I Stockholm ser jag att cykelpendlingen har ökat kraftigt - men även farten, irritationen och riskerna. Plötsligt vet jag varför framstegen skaver. Allt som utvecklats för cykeln är oflexibelt, dyrt och för lite. Det är långt kvar till den cykelvärld jag drömmer om, där både fjärilar och cykelmotorvägar får plats. Fram till dess får vi fortsätta kämpa och leta fram cykelkartorna i sommar! ·

Foto: L ars Johansson

len för jobbpendling och transporter och då behöver det gå fort. Cykeln behöver bli ett trafikslag att räkna med, regleras och stoppas in i vårt hetsiga ekorrhjul. Inte mycket utrymme för frihetskänsla där, inte. Å andra sidan får jag lite knasiga och vilda och alldeles underbara associationer av cykling – svärmar av exotiskt färgade fjärilar, blommor stora som tallrikar som svävar i luften, guldpengar i fickorna, somrig vind i ansiktet så att man får knipa igen ögonen lite och känna att man är ute mitt i allt, här och nu. Och minnen – som barn satt jag på pakethållaren i stället för på sadeln. Gav ett helt annat perspektiv, jag lovar. Och många år senare, hur skönt det var att ibland cykelpendla två mil. Cykla lilla Bornholm runt, semester efter semester. Slippa betala bensin och dyr bilförsäkring. Eller att ta

billig-färjan från Malmö till Köpenhamn med vännen Ingela och bara cykla, cykla och cykla.

anna persson Frilansjournalist

grus & guld · 2/2017

51


B Bildkommentar: Rolf Kjellberg

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Grus & Guld nr 2 2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you