__MAIN_TEXT__

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 4 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 4 · 2016

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Ge och få lycka Olika synsätt på räntan

Inga JAK-stämmor på distans

Röstånga renoverar Bygemenskap som ger resultat

Finansskatt    ·   låneinsatser    ·   E-krona  ·  Julfestfixare


Miljösmarta försäkringar Vi arbetar för att gräset ska bli

Kan jag göra skillnad genom mina försäkringar? Japp, det kan du. Våra miljömärkta försäkringar innebär krav på våra leverantörer, där miljö står i fokus och regler ständigt bevakas. Om till exempel något i ditt hem behöver repareras används miljömärkta material så långt det är möjligt och med metoder som gör hemmet mer energieffektivt än innan skadan. Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar. Arbeta med oss för att gräset ska bli grönare, bli miljösmart du med! Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

010-4900 999 i samarbete med

grönare


Innehåll

Riksbanken utreder e-krona

En räntefri digital valuta kan bli verklighet.   ·  9

grus & guld · 4/2016

Foto: Christian Andersson, Apelöga

Stämma med ombud föreslås

Juridiken omöjliggör distansdemokrati menar styrelsen.  ·  32

14

Oro kring låneinsatser

Beskedet från Finansinspektionen dröjer. Även januariutbetalningen påverkas.  ·  31

Inga JAK-skolor 2017 Idé- och medlemsverksamheten återupptas inte i sin tidigare form.  ·  30

Johan Giersing och Jalil Peymant renoverar nedgångna hus som invånarnas eget utvecklingsbolag köpt in i skånska Röstånga.

Foto: emmalisa pauly

dessutom: opinion

Brexit och Trump är farliga symptom på en politik som berövat lokalsamhällen pengar och makt, skriver Kristen Steele från Local Futures. · 38

Gemenskap för alla

omvärld

Foto: david roxendal

Med fokus på ränta och miljö Ylva Lundkvist Fridh analyserar olika sätt att se på pengar i sin masteruppsats · 24

28

Tips Ge och få lycka

Bästa presenterna är de som för människor närmare varandra.

illustr ation: freepik.se

Rättvisa och glädje driver julfirarfixare Marielle Sterner · 6

JAK hävdar religionsfriheten för att inte behöva kalla lånekostnaden för ränta. ·  11

OMVÄRLDSANALYS

Hållbarheten kan inte reduceras till några mätbara indikatorer, skriver Gunnar Rundgren. ·  13

så gjorde vi

Kosters Trädgårdars kooperativ lånade till hantverksbageri.   ·  34

krönika

Eva-Lotta Hultén om hur tävlandet äter sig in i vårt innersta.  ·  51 grus & guld · 4/2016


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Nr 2 och 3/ 2016 finns enbart att läsa digitalt (www.grusoguld.se/etidning).

Medarbetare i detta nummer

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation

foto: privat

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23

Omslag: Basema Abbas renoverar ett av husen som byns utvecklingsbolag köpt in i Röstånga. Foto: Christian Andersson, Apelöga Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

Gunnar Rundgren

har arbetat med ekologisk odling i över trettio år och är en av Kravs grundare. Han har skrivit flera böcker om vårt förhållningssätt till jorden, maten och ekonomin. När han inte arbetar på sin nya gård utanför Uppsala, anlitas han som konsult i när och fjärran. I detta nummer reflekterar han över begreppet hållbarhet på sidan 13.

foto: Marie Hedberg

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

4

grus & guld · 4/2016

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Eva-Lotta Hultén är författaren och frilansjournalisten från Ljungskile som gärna tar sig an utbildningsfrågor. Hennes böcker har även handlat om bl a ekobyar och skog. I den senaste går hon på djupet med tävlingshetsen i vårt samhälle, ett ämne hon också tar upp i detta nummers krönika.

Sara Elgeholm är tecknaren, illustratören och serieskaparen vars bilder flera gånger synts på Grus & Gulds sista sida. Sara bor i Göteborg, är aktiv i det feministiska serieskaparnätverket Dotterbolaget och har gett ut boken Jag drömde att jag var gravid i natt.

Foto:Gal ago

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är frilansjournalist och fotograf med bas i Skåne. Hon skriver helst om hållbarhet i alla dess former och har tidigare varit redaktör för Grus & Guld. I detta nummer har hon besökt Röstånga i nordväst­ ra Skåne, där nya och gamla bybor samarbetar för att utveckla byn.

foto: Jan-Åke Eriksson

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Anna Persson


välkommen

Med klimat­ kaos och sinande energitillgångar är det uppenbart att vi måste sluta med det absurda utbytet av identiska varor

redaktören:

Plats för alla

tvärs över världen” Alla är välkomna. Budskapet dök upp

på skyltar över hela Röstånga när två asylboend­en etablerades i trakten. Ett par år senare har gemenskapen i byn lett till ett samarbete kring förfallna fastigheter som nu renover­as ideellt av såväl gamla som nyanlända invånare. – På röjardagarna har det kommit 2030 personer, här träffas alla, säger Anna Haraldsson Jensen, aktiv i Röstångas eget utvecklingsbolag. I mörkaste december känns det bra att kunna berätta om byn som började mobilisera för att rädda skolan, men uppnådde så mycket mer. Missa inte reportaget på sidan 14.

”Samarbete i den lokala ekonomin är en motkraft” Om hus förfaller, service försämras

För nya ekonomiska lösningar behöver vi

mer forskning kring alternativen. På sidan

Så är det snart jul och många drömmer

om att paketera lycka åt nära och kära. På sidan 28 redogör vi för forskning som säger att de bästa presenterna är de som för människor närmare varandra, såsom upplevelser att dela. Och vill du dela julen med många kanske du inspireras av Marielle Sterner på sidan 6? Hon firar med sisådär 600 andra – på en fest där alla är välkomna. Fina helger och gott nytt år tillönskas alla!

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

och jobb hotas är det inte konstigt att oro sprid­er sig. Kristen Steele från organisation­en Local Futures ser stödet för Trump och Brexit som destruktiva uttryck för denna oro, och efterlyser en motkraft: ökat samarbete för fungerande lokala eko­ nomier. Både lokalt och internationellt. – Vi måste gå samman mot globala företag som förstör vårt välbefinnande, inte mot immigranter som också är systemets offer, skriver hon på sidan 40.

24 möter ni en av JAKs stipendiater för studier i uthållig ekonomi. Ylva Lundkvist Fridh ville reda ut sambandet mellan den ekologiska krisen och vårt penning­system. Resultatet blev en masteruppsats som visar på olika sätt att se på det här med pengar, ränta och tillväxt. – Penningsystemet är en mänsklig uppfinning under förändring, säger hon.

Helena Norberg-Hodge & Rupert Read om behovet av mer lokaliserad produktion och globaliserad idé­utveckling, the Ecologist 22/11 -2016

Skidor åt barnbarnen 2016 är det varmaste året i mänsklighetens historia. Temperaturen i Arktis är hela tjugo grader varmare än normalt. Det är inte lätt att ta till sig den informationen. Att reducera klimathotet till ett bekymmer om snö är futtigt. Men när jag tar fram skidorna och läser att vi måste hålla temperaturökningen under 1,5 grader för att eventuella barnbarn ska ha samma möjlig­ het att glida fram i spåret blir en liten aspekt av allt som står på spel väldigt konkret. Läs mer: protectour­winters.se

nummer av Grus & Guld har enbart publicerats digitalt i år. Har du missat dem finns de på: www.grus­oguld.se/etidning grus & guld · 4/2016

5


6

grus & guld ¡ 4/2016


inspiratör

Julfirarfixare Marielle Sterner Du firar jul med alla som vill vara med, berätta. – Soppkök Malmö har ordnat julfirande tre år, men lade ned när målet att väcka större politiskt engagemang kring hemlöshet inte nåddes. Men julfirandet är väldigt uppskattat. Varje år har antalet deltagare ökat. Förra året kom 600. Det blir julmat, julklappar, underhållning, barnaktiviteter och en hel del annat beroende på hur stora donationer vi får. Blir allt fler människor beroende av välgörenhet? – Så är det ju, klyftorna och hemlösheten har ökat i många år nu. Kommunen borde ta ett större ansvar, men samtidigt sprider ideella insatser makten i samhället vilket är positivt. Vilka kommer? – Det är blandat, men huvudsakligen är det människor som inte har någonstans att ta vägen, som är ensamma eller inte har råd att fira. En del är hemlösa, andra är fattiga pensionärer eller ensamstående föräldrar. En del har nyligen flytt hit, några är EU-migranter. Varför gör du detta? – Om det finns många som vill fira jul men inte kan, ser jag en orättvisa jag vill vara med och lösa. Alla är värda lika mycket och ingen ska behöva vara ensam på jul om den inte själv önskar. Dessutom är det fantastiskt kul och lärorikt!

text

karin backström foto

Emmalisa Pauly

Namn

Marielle Sterner

Ålder 22 år

Yrke

Psykologistuderande

Gör

Ordförande i föreningen Kort om samhället, en plattform för olika samhällsprojekt som bl a ordnar julfirandet ”Jalla, jalla – jul för alla” i Malmö 24/12.

grus & guld · 4/2016

7


omvärld

”Nobelpriset” i ekonomi leder felaktigt tanken till att ekonomi kan beskrivas som fysik, menar förfat­taren Joris Luyendijk i Dagens Nyheter.

foto: istock

Mainstream­ ekonomer har blivit alltmer matematiska och koncentrerar sig på komplexa statistiska analyser och modeller snarare än på att observera verkligheten.” 2018 kan en bankskatt på 15 procent av lönekostnaderna för finansiella tjänster ge staten upp till 7 miljarder kronor.

Finansskatt får kritik Bankernas vinster sticker i ögonen och många tycker att finansbranschen kan bidra mer till välfärd­ en. Men förslaget om att beskatta lönekostnader för finans­iella tjänst­ er möter kritik. Även från JAK.

jordklot skulle det nu behövas om alla levde som svenskar, enligt Världsnaturfonden. Det är en ökning från 3,7 planeter för två år sedan.

Storbankskritik för ej fler till JAK Förtroendet för de stora bankerna sjunker kraftigt. Bara en gång tidigare har det minskat så drastiskt som det senaste året, enligt Svenskt kvalitetsindex som undersökt kundnöjdheten sedan 1989. 2014 undersökte JAK senast medlemmarnas nöjdhet. Då låg den på 4,37 av max 5,0. Det har dock inte lett till fler medlemmar. 1 oktober var 39 108 personer medlemmar, vilket är något färre än vid samma tid de två föregående åren. Källa/läs mer: - www.kvalitetsindex.se/report/ bank-och-finans-2016/ - www.jak.se/medlemsstatistik

8

grus & guld · 4/2016

    bankskatt     Förra året gjorde de

fyra storbankerna vinster på över 80 miljarder kronor. – Det finns en möjlighet att bidra mer till den gemensamma välfärden, menar finansminister Magdalena Andersson som hoppas att en bankskatt ska kunna införas före nästa val. 2015 tillsatte därför regeringen en utredning. I november presenterade den sitt förslag om en finansiell aktivitetsskatt, som kan ge staten intäkter på mellan 3,7 och 7 miljarder kronor per år. Förslaget får tummen upp av drygt en tredjedel av spararna, enligt en Sifoundersökning som internetbanken Avanza beställt. Även flera borgerliga partier är positiva till att beskatta bankerna eftersom finansiella tjänster är momsbefriade. Utredningen uppskattar att detta ger branschen en skattefördel på drygt 19 miljarder kronor 2018. Av skattetekniska skäl anser dock inte utredaren att det går att införa moms. Han menar även att det är för komplicerat att beskatta vinsterna direkt. Därför föreslår utredningen att en

skatt på 15 procent av lönekostnaderna ska tas ut, enligt dansk modell. Föga förvånande har både Bank-

föreningen och Finansförbundet var­it högröstade kritiker, framför allt med argumentet att det kommer att leda till färre jobb. Även JAKs vd Sammy Almedal instämmer i kritiken. – Det är primärt landsbygden som kommer att drabbas, bankkontor i mindre orter kommer att läggas ned och banktjänster centraliseras, menar han. Sammy Almedal vill inte uttala sig om ifall de stora bankernas vinster är orimliga. – Däremot tycker jag att alla bankers kunder ska reagera om de tycker att det är så och byta bank, säger han. Enligt JAKs beräkningar skulle en

skatt enligt förslaget innebära ungefär 2 miljoner kronor i extra utgifter för medlemsbanken, vilket enligt vd motsvarar fyra tjänster. – Om det går som vi prognostiserat klarar 2018 års budget av en sådan kostnad, men tyvärr blir det då på bekostnad av en stärkt kapitalbuffert, säger Sammy Almedal. Förslaget om bankskatten, som föreslås börja gälla 2018, är nu ute på remiss. Karin Backström

Läs mer: sök på SOU 2016:76 på regeringen.se


E-krona kan bli verklighet terna på den finansiella stabiliteten till det konkreta utformandet utredas, vilket beräknas ta två år.

    e-kronor       Om några år kanske vi bär

– Personligen skulle jag vilja se en design som liknar sedlar och mynt vilket innebär att e-kronor inte ska ge ränta, säger Cecilia Skingsley till Financial Times. Hon menar att banksystemet skulle kunna dräneras på finansiering och bli instabilt om Riksbanken skulle välja att ge ut e-kronor med ränta. Bank of England har skissat på två scenarion vid e-kontanter: I det första måste affärsbankerna konkurrera om spararnas pengar med en högre ränta. I det andra väljer kunderna e-valutan framför bankerna för sina vardagstransaktioner. Den återstående rollen för bankerna blir då att vara en plats för investeringar. Fortsatt utlåning kan alltså bara ske med pengar specifikt avsatta för det ändamålet.

ett kontantkort i fickan knutet till ett konto i Riksbanken, eller har en app med e-kronor i telefonen. Riksbanken ska nämligen utreda ett system med digitala kontanter. Bakgrunden är att de pengar som Riksbanken ger ut, sedlar och mynt, används allt mer sällan. I stället betalar vi med pengar vi har på bankkonto, det vill säga fordringar vi har på banken. Och vi gör det via avgiftsbelagda tjänster, som bankkort. När banker går dåligt köar folk för att ta ut kontanter, eftersom centralbankspengar är tryggare än affärsbanks­ pengar. Det blir dock allt svårare att få tillgång till kontanter. Sverige hör till de länder där använd­ningen av sedlar och mynt minskar snabbast och många bankkontor hanterar dem inte alls. Människor som inte får, kan eller vill använda bankernas betaltjänster hamnar utanför. – Det är snudd på omöjligt att klara sig om man inte kan göra betalningar. I de situationer där marknaden inte kan tillhandahålla grundläggande betaltjänster är det statens uppgift att säkerställa att alla har tillgång till sådana, sa vice riksbankschef Cecilia Skingsley när hon i november introducerade planerna på en e-krona som ett komplement till dagens kontanter. Innan en e-krona eventuellt kan bli verklighet måste dock allt från effek-

foto: Pet ter K arlberg/K arlberg Media

Riksbanken ser över möjligheten att införa e-kronor, en digital valuta som ska fungera utan inblandning av kommersiella banker.

En fråga är om e-kronan ska ge ränta.

Den brittiska tankesmedjan Positi-

va Pengar ser flera goda effekter av en digital centralbanksvaluta. De menar bland annat att finanssystemet blir säkrare när människor och företag kan göra upp direkt i e-kontanter och att risken för finanssystemet minskar vid stora bankers obestånd. Dessutom, påpekar de, kan insättningsgarantin avskaffas om det finns ett riskfritt alternativ till affärsbankspengar. Vad en e-krona skulle kunna innebära för JAK Medlemsbank är det för tidigt att uttala sig om, enligt vd Sammy Almedal.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley ser ett problem med att konsumenterna i allt högre utsträckning är hänvisade till kommersiellt styrda betalningssystem.

Läs mer riksbank.se/sv/Press-och-publi­ cerat/Tal/2016/Skingsley-BordeRiksbanken-ge-ut-e-kronor bankunderground.co.uk/2016/07/25/ central-bank-digital-currency-theend-of-monetary-policy-as-weknow-it positivemoney.org/publications/ digital-cash-why-central-banksshould-start-issuing-electronicmoney-new-report

karin backström

grus & guld · 4/2016

9


omvärld

10

grus & guld · 4/2016

er, men förra året fick även medlemsbankerna vara med. JAK hamnade då på andra plats, efter Ekobanken, med 71 procent. Även i år blir det en andraplats, men nu alltså med betydligt bättre resultat. – JAK Medlemsbank har relativt låga hållbarhetsrisker eftersom vi bara lånar ut till små företag som är verksamma i Sverige, säger Louise Clausen. Inom mänskliga rättigheter, bio­ logisk mångfald och arbetsvillkor får JAK högsta betyg. Att medlemsbanken sammantaget inte når ända upp till 100 procent beror bland annat på att JAK inte bortförhandlar banksekretessen. Ekobanken, som är totalt transparenta, får nästan full pott i undersökningen. Bäst av de stora bankerna är SEB

med 59 procent. Fallstudier som Fair Finance­Guide gjort visar dock att de inte alltid följer sina riktlinjer. På jumbo­plats finns Danske Bank. Generellt har resultaten förbättrats sedan granskningarna startade 2015. – Över 8 000 bankkunder har skickat brev till sin bank via vår webbsida med krav på bättring, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide. Karin Backström

Läs mer om JAKs hållbarhetsarbete: jak.se/hållbar-ekonomi

Högre procent betyder högre krav på mänskliga rättigheter och miljö i bankens riktlinjer

Danske Bank 28 %

Nordea 43 %

Länsförsäkringar 46 %

Skandia 48 %

källa/Läs mer: www.fairfinanceguide.se

Handelsbanken 51 %

En reko-ring är en facebookgrupp där lokala livsmedelsproducenter lägger ut varor och medlemmarna lägger upp beställningar. Sedan träffas de regelbundet för samordnad varuutlämning utan mellanhänder och svinn. Idén kommer från Frankrike, men reko-ringar har också blivit vanliga i Finland där drygt 250 000 personer är anslutna. Nu sprider sig modellen i Sverige. Reko Linköping var först ut och fick på kort tid 2500 medlemmar.

ta anledningen till det förbättrade result­at­et är att vi har förtydligat våra ståndpunkter, säger kommunikatör Louise Clausen. – Förra året fick vi bland annat kritik för att vi inte publicerade någon hållbarhetsrapport, men det gör vi nu. Vi är också tydliga med att vi inte finansier­ar fossil energi. Fair Finance Guide är ett verktyg som mäter hur väl bankerna följer princip­erna i de viktigaste internationella överenskommelserna om hållbarhet och socialt ansvar när de investeLouise Clausen, rar i eller lånar kommunikatör, JAK ut till företag. Guiden utgår från vad bank­erna skriver i sina policy­dokument. Tanken är att genomarbetade riktlinjer är en förutsättning för ett seriöst ansvarsarbete.

Swedbank 55 %

Reko-ringar sprider sig

    Hållbarhetsgranskning    – Den främs­

SEB 59 %

Källa: Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68)

Metoden är utarbetad för stora bank­

foto:hanna blomqvist

procent ska kreditränt­ an och dröjsmålsräntan begränsas till för att komma till rätta med dyra snabblån, föreslår en utredning ute på remiss.

JAK Medlemsbank höjer sitt resultat i Fair Finance Guides årliga granskning av bankernas hållbarhetsarbete till 91 procent av 100 möjliga.

JAK 91 %

Ett nytt betalkort, Östersjökortet är inte bara miljövänligt genom att vara biologiskt nedbrytbart – det gör det också möjligt för kortinnehavaren att se hur mycket koldioxidutsläpp inköpen i genomsnitt ger upphov till. När det är dags att betala räkningen får kunden dessutom möjligheten att skänka pengar till olika projekt som aktivt jobbar för att förbättra miljön. Ålandsbanken har tagit fram kortet, som är gjort av majs, i samarbete med bland annat WWF Finland.

JAK får höjt betyg

Ekobanken 99 %

Bankkortet visar din klimatpåverkan


foto: Germán Mir anda /IPS

Lokal rätt till mark gynnar klimatet De bästa förvaltarna av natur­ resurserna är de som är dem nära. Därför är det en nyckelfråga i klimat­arbetet att urbefolkningar och lokalsamhällen får rätt till sin mark, enligt en ny rapport.     naturresurser      I en forskningsrap-

port från World Resources Institute (WRI) har författarna jämfört områden i tre länder i Amazonas regnskogar och funnit att avskogning och koldioxidutsläpp är betydligt högre där lokalbefolkningen saknar markrättig-

heter. Sedan har de beräknat värdet av ekosystemtjänsterna som därmed går förlorade, och kommit fram till att kostnaden för att säkra rätten till marken är mindre än en procent av de hundratals miljarder dollar som finns att tjäna. – Att ge urbefolkningar och lokalsamhällen rätten till sin mark är en av värld­ ens mest kostnadseffektiva klimatstrate­ gier, säger Andrew Steer på WRI. KB Källa: Climate Benefits, Tenure Costs: The Economic Case for Securing Indigenous Land Rights, WRI, 2016

Solidariska kylskåp är en idé från Tyskland som kommit till Sverige. På kort tid har tre stycken ställts upp på lättillgängliga platser i Göte­ borg dit folk kan komma både för att skänka och hämta mat. Tanken bakom är att minska matsvinnet och samtidigt göra det lättare för dem som inte har råd. Både mat­affärer, kaféer och privatpersoner är inblandade i projektet.

illus tr atio n: free pik.c om

Den stora biologiska mångfalden i Amazonas bevaras bäst av urbefolkningen i området, enligt en ny studie.

Ge och få mat i solidariska kyskåp

Läs mer: Solikyl.se

Fler vill bygga tillsammans Från att ha varit en nisch­företeelse finns idag byggemenskaper, grupper där människor tillsammans planerar och låter uppföra egna boenden, från Gällivare i norr till Ystad i söder. Och de blir fler. Antalet grupper som vill bygga själva har tredubblats på tre år, rapporterar tidningen Arkitekten. Föreningen för byggemenskaper uppskattar att det i dag finns cirka 60 grupper som vill bygga hus tillsammans i Sverige.

”Lånekostnad är inte ränta” – JAK tar inte ränta. Vi tar ut en

kostnad för våra lån som täcker verkliga och skäliga kostnader, säger ordförande Monjia Manai Sonnius. – Det handlar inte bara om ord utan om vårt fundament och vi är beredda att ta strid för vår räntefrihet. Som Grus & Guld berättade i förra numret har Konsumentverket ifråga­

satt att det JAK kallar lånekostnad, och som enligt hemsidan ska täcka utgifter för kreditrisk, administration, information och utveckling, inte benämns ränta. Lagen gör bara skillnad på ränta, som kan täcka ospecificerade kostnader, och avgifter, som måste gå att koppla direkt till en konkret kredit. Sedan dess har JAK, i samarbete

med en advokatbyrå, hävdat rätten att inte använda begreppet ränta av ideologiska/religiösa skäl. Medan Konsumentverket lutar sig mot konsumentkreditlagen åberopar JAK den grundlagsskyddade religionsfriheten. I skrivande stund är ärendet fortfarande under handläggning. Karin Backström

grus & guld · 4/2016

11


omvärld

Forskare varnar för sju grader Jordens känslighet för utsläpp ökar vid högre temperaturer, vilket kan ge ännu kraftigare klimatförändringar än de FNs klimatpanel beräknat. En studie i den vetenskapliga tidskriften Science Advance, varnar för upp till en 7-gradig temperaturökning inom vår livstid om vi inte minskar utsläppen kraftigt. I Parisavtalet har världens länder enats om att den globala uppvärmningen måste stanna under 1,5 grader. Källa: The Independent.

 ull syssel­ F sättning kan ha mindre att göra med jakten på ständigt ökad produktivitet och mer med byggandet av lokala ekonomier kring omsorg, hantverk och kultur” Tim Jackson, Beyond Consumer Capitalism – foundations for a sustainable prosperity, CUSP, oktober 2016

Under fyra år ska femtio forskare vid flera olika institutioner undersöka hur finanssystem kan bidra till hållbar samhällsutveckling. Programvärd är Handelshögskolan i Stockholm och budgeten är 57 miljoner kronor. Forskningsprogrammet ska både titta på vad som kan göras inom ramen för det nuvarande finansiella systemet och hur alternativa system skulle kunna struktureras. Källa: Misum

12

grus & guld · 4/2016

Internationella brottmålsdomstolen i Haag skärper sin policy mot svåra miljöbrott. Ett första steg har därmed tagits mot att ge naturen egna rättigheter, menar förespråkare för en ekocidlag. Brott mot miljön     Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) har meddelat att de kommer att åtala för brott som innebär förstörelse av livsmiljöer. Domstolen har tidigare kritiserats för att inte ha ägnat de miljöbrott som ingår i dess jurisdiktion tillräcklig uppmärksamhet, dvs miljöförstöring under krig och miljöbrott som hotar mänskliga rättigheter. Nu ska detta alltså ändras. – Beslutet betyder att regerings­ representanter, företagsledare och andra kan åtalas inom internationell lag för brott mot mänskligheten genom exempelvis miljöförstöring, exploatering av naturresurser och fördrivning av människor, kommenterar det svenska nätverket End Ecocide. Det påpekar dock att utgångspunk-

ten för brottmålsdomstolen fortfarande är människans välfärd och menar att den skärpta policyn måste kompletteras med att ge naturen alldeles egna rättigheter. – Vi ser detta som ett steg på vägen mot att ekocid, eller brott mot naturen, kan läggas till ICCs jurisdiktion, säger Pella Larsdotter Thiel från nätverket. Grus & Guld har tidigare skrivit om

förslaget att inkludera ekocid i Romstadgan, det vill säga det avtal som ligger till grund för ICC (G&G nr 1/15). Domstolen kan idag utdöma straff för fyra olika brott mot freden – folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression. Miljömord skulle bli det femte. Förespråkarna för en ekocidlag menar bland annat att en sådan skulle förändra investeringsströmmarna i världen i och med att det inte längre skulle vara intressant att tjäna pengar på regnskogsskövling, överfiske eller andra aktiviteter som skulle bli straffbara. Karin Backström

Banker satsar i omstridd olja Svenska banker har via fonder sat-

sat närmare en halv miljard kronor i företag bakom den omstridda oljeledningen Dakota Access Pipeline i USA. Nordea står för cirka 360 miljoner kronor, visar en granskning från Fair Finance Guide. Efter påtryckningar har Nordea meddelat att de ska besöka området. I Norge har starka protester lett till att storbanken DNB sålt alla sina innehav i projektet och ska se över beviljade lån. Människor från hela världen protest­ erar mot oljeledningen, som förstör urbefolkningens heliga platser och hotar såväl miljö som vattenförsörjning. KB

foto: Susan Melkisethian/Flickr

Alternativ finansforskning igång

Internationell domstol tar upp miljöbrott

Oljeledningen Dakota Access Pipeline har väckt omfattande protester.


omvärldsanalys

E

n kollega i en styrelse sade en gång att om alla håller med har de nog inte förstått vad det handlar om. Lite så känns det med Hållbarheten. Finns det något företag eller någon organisation som inte bekänner sig till denna heliga princip? I den så kallade Brundtlandrapporten från 1987 finns den mest vedertagna definitionen av hållbarhet: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Begreppet har behållit sin lyster genom åren och 2015 antog FN de så kallade Globala utvecklingsmålen vilka skall ha uppnåtts 2030. I de sjutton målen förekommer ordet hållbar i tio.

M

an brukar tala om tre dimensioner av hållbarhet: miljö (ekologi), social och ekonomisk hållbarhet. Ofta framställs de som tre cirklar som delvis överlappar varandra och där i mitten finns den, Hållbarheten. Ekologisk hållbarhet har ägnats mycket energi att definiera och diskutera. Här lämnar jag den för att i stället titta på de två andra. Social hållbarhet är den dimension som oftast hamnat i skymundan. Flertalet definitioner av social hållbarhet är individcentrerade, dvs de diskuterar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor

foto: Ylva Andersson

”Menar vi bara lönsamhet är det bättre att säga det”

Gunnar Rundgren och liknande. Det är förvisso viktigt, men utan ett fungerande samhälle finns det inga mänskliga rättigheter alls, eftersom det är samhället som garanterar dem – och inte individen. I mångas ögon har den ekonomiska hållbarheten trumf på hand. Ekonomisk hållbarhet saknar dock helt vedertagna definitioner. I de Globala utvecklingsmålen talas om ”kontinuer­lig hållbar ekonomisk tillväxt”, trots att det definitionsmässigt inte kan vara hållbart. I samband med företag betyder hållbar oftast ”lönsam” eller ”långsiktigt konkurrenskraftig”. Det är endast företag som går med vinst som har råd att bry sig om miljön, brukar det heta. Men hela vårt ekonomiska system är bara en utväxt på samhällskroppen och ekonomin är helt beroende av sociala institutioner som pengar, äganderätt, handelsavtal, arbetsrätt osv. Ekonomisk hållbarhet kan bara finnas inom ett hållbart samhälls­system och att vi lever i en hållbar ekologisk nisch. Menar vi bara lönsamhet och profit är det bättre att säga det än att babbla om hållbarhet.

O

fta reduceras hållbarheten till att mäta några faktorer, i de globala utvecklings­ mål­ en finns 240 sådana mät­bara indikatorer. Jag tror att vi i stället skall titta på hur systemen styrs och vilka samband som finns. Ta till exempel konkurrens. I ekologiska system

förekommer det konkurrens mellan art­er, men om en art, som människan, tar över helt kommer hela systemet att kollapsa. Ett visst mått av konkurrens mellan individer och mellan samhällen är sannolikt både oundvikligt och nyttigt, men om det går ut över för­mågan till samarbete för gemensamma mål är det skadligt. I det ekonomiska systemet har globalisering, utveckling av informationsteknologi och logistik, avreglering och privatisering kraftigt stärkt konkurrensens styrande kraft, på bekostnad av både sociala och ekologiska funktioner. Att låta konkurrensen dominera på det sättet kan inte vara hållbart oavsett hur fina hållbarhets­ dokument företagen producerar.

M

ed ett mer konkret exempel skulle en handels­ kedja bedöma sin hållbarhet inte främst utifrån koldioxid­utsläppen per kg sålda varor, utan efter hur dess verksamhet påverkar leverantörer och konsumenter, energi och materialflöden, landskapet, transportsystem, sårbarhet och avfolkning av glesbygden.

Gunnar Rundgren Författare, jordbrukskonsult och ekologisk odlare

grus & guld · 4/2016

13


14

grus & guld ¡ 4/2016


Gemenskap ger resultat I skånska Röstånga investerar gamla och nya invånare i framtiden genom by-aktier och ideellt arbete. Just nu renoveras förfallna hus som både ska ge fler bostäder och öka intäkterna till byns eget utvecklingsbolag. TEXT och foto Anna persson

grus & guld · 4/2016

15


å en liten allmänning i

När två asylboenden öppnades i Röstånga för ett par år sedan satte Röstånga Tillsammans upp skyltar där det stod ”Alla är välkomna” över hela byn. 16

grus & guld · 4/2016

byn Röstånga i nordvästra Skåne tronar ett ensamt träd med mogna, mörkröda äpplen av sorten Ingrid Marie. Det är dags att skörda innan frosten slår till. I mötet med Sara Al Shwafis svepande pinne faller äpplena tungt ner på gräset, om ett par dagar ska de pressas till must. Kvinnan från Yemen i självlysande gul overall och det djupröda äpplet med det svenskklingande namnet blir en symbol för föreningen Röstånga Tillsammans som äger det kommersiella aktiebolaget Ruab, Röstånga utvecklingsbolag. Deras plattform är glasklar – både gamla och nya bybor är välkomna att vara med och utveckla byn. Med bara ett par mil till mindre samhällen och fem-sex till stora städer har många flyttat från när och fjärran till byn som har omkring 900 invånare. Gränsen mellan infödda och inflyttade har för länge sedan luckrats upp.

Ruab bildades 2011 i kölvattnet av bybornas

tidigare initiativ. Allt började med mobiliser­ ing för att rädda skolan, gick slingrande via EU-projekt som resulterade i byns hemsida, 400 meter cykelväg och en egen byabuss och landade i vetskap om att utvecklingen upphör när projektpengarna är slut. Lösningen blev att bilda ett eget utvecklingsbolag som skulle skapa möjlighet till egenfinansiering. – Vi ville vara proaktiva, det är viktigt. Det fanns nedgångna hus i byn som vi tänkte att vi borde kunna köpa, renovera till lägenheter och hyra ut, säger Nils Phillips, Ruabs ordförande. – Fastigheterna är en del i hur vi kan utveckla byn som helhet. Och så blev det. Av bara farten köpte Ruab också ett äldre parhus mitt i byn på exekutiv auktion. – Det var i mycket bättre skick och skulle gå snabbast att få ekonomi i, säger Nils. På bottenvåningen huserar i dag en


samlingslokal som hyrs av Fridhems folkhögskola och ett mikrobryggeri. På övervåningen finns en liten lägenhet som hyrs ut. En tanke om ett frivilligt samarbete växte

fram. På byns asylboenden fanns människor med snickarkompetens. I byn fanns behov av ideella krafter. Resultatet blev att folkhögskolan startade ett projekt där byns asyl­ sökande kan läsa svenska tre dagar i veckan och öva språket samtidigt som de arbetar med odling, textil och husrenovering två dagar. Vilka hus man renoverar? Just det, Ruabs fyra nedgångna hus. – Det är en win win-situation, vi kan få husen klara snabbare och de asylsökande får bidra till lokalsamhället med sin kompetens. Flera av dem har arbetat i branschen. – Vi räknar med att lägenheterna ska stå på egna ben ekonomiskt och börja ge inkomster inom tre år. Och det går nog även om vår ekonomi begränsar oss och det är dyrt att bli av med allt skräp och byggmaterial, säger Nils Phillips och tillägger att de även tar in betald hantverkshjälp ibland eftersom renovering med enbart ideella krafter tar mycket tid. Anna Haraldson Jensen, som också sitter i Ruabs styrelse, säger att de asylsökande vinner mycket på att delta i projektet. – De får praktik tillsammans med oss, de får referenser och ett bredare nätverk. Det är förstås värt mycket för framtiden. Från början var tanken att de asylsökan-

de som är med och renoverar skulle kunna stanna i Röstånga genom att flytta in i de nya lägenheterna, berättar Anna och Nils. – Men det gäller att allt stämmer – uppehållstillstånd, familj som kommer hit och annat. Och vi är långtifrån färdiga med husen. Vi har bara en liten lägenhet än och mannen som flyttade in där har nyss flyttat till en större lägenhet i Svalöv eftersom hans familj kom hit från Syrien. – Röstånga är pop­ulärt, alla som vill flytta ut på landet vill inte bo på en stor gård, så det blir inte något problem att hyra ut lägenheterna, säger Anna.

Basema Abbas bor i byn, Mohammad Alhaidar har ett jobb på 25 procent och Jalil Peyman vill gärna bosätta sig i Röstånga.

”Både gamla och nya invånare är välkomna att vara med”

Inne i lokalen som folkhögskolan hyr gör

de frivilliga deltagarna sig redo för syateljé, äppelplockning och spackling i ett av husen. Mohammad Alhaidar är en av dem som först kom till Röstånga, men som nu har flyttat till ett större samhälle. Han har fru och två barn som kanske får komma hit snart. – Så jag behöver en stor lägenhet och bor nu i Ljungbyhed, det ligger nära. – Jag körde taxi i Damaskus i Syrien och jobbade som målare. Nu läser jag svenska 75 procent av tiden och har ett jobb med målning grus & guld · 4/2016

17


– Vi behöver skapa ett ägarskap som alla är del av och vi är inte klaraDanmarks än. Det finns aldrig JAK en färdig lösning som föreläsningar fyllde man salar kan kopiera, säger stora på 1930-talet. Nilssyns Phillips ochannat Anna Här bland Haraldson Jensen. Peter Madsen (tv) och I bakgrunden syns Ruabs K. E. Kristiansen (th) vid parhus huset.1935. ett möteVita i Ringsted 18

grus & guld · 4/2016


och trädgårdsskötsel på 25 procent, säger han och ler stort. Mohammad var med och renoverade lägenheten och lokalen vi sitter i. I dag har han fått sitt uppehållstillstånd, vilket innebär att han kan delta i Svenska för invandrare (SFI), så han är inte längre med i projektet. Men han kommer på besök då och då. Han berättar att han uppskattar praktiken han fick i Röstånga, den gjorde att han fick jobb. Han trivdes här, men liksom flera andra tycker han att samhället är lite för litet. – Men ingen vet om framtiden och i Röstånga har många varit mycket trevliga mot oss, så kanske? säger någon med en axelryckning och flera nickar instämmande. – Du måste lova att skriva att vi är tacksamma för att ni har tagit emot oss. Vi hoppas att vi får tjäna detta land, säger en ung tjej, Sara Reda från Syrien, med hjälp av en översättnings-app och stort allvar. Basema Abbas är den enda i rummet som bor i en lägenhet i Röstånga. men inte i Ruabs hus. Hon trivs bra men vill så småningom

flytta till något större samhälle där hon har vänner. – Gärna Eslöv eller Malmö, men där är det stor brist på lägenheter. Här är fint men det finns inga affärer, bara en mataffär, och ingen tågstation. Mohammad Alhai-

dar hakar på när renoveringsgruppen går iväg för att spackla och sätta upp gipsskivor på väggarna i det hus som var i bäst skick när Ruab köpte det och som utvecklingsbolaget hoppas ska bli klart redan i år. Sara Al Shwafi, Basima Al Massarani och Enayat Payenda spacklar som om de aldrig gjort annat. Jalil Peymant och handledaren Johan Giersing bär gipsskivor och konturerna av två beboeliga rum börjar skönjas. Jalil är den enda som säger att han gärna

”Allt började med mobilisering för att rädda skolan” Cirka 900 personer bor i Röstånga i Svalövs kommun i Skåne. När elevantalet minskade i skolan inleddes en mobilisering som har lett till flera gemen­ samma projekt. Idag vill många bo i byn. grus & guld · 4/2016

19


stannar i Röstånga. Han trivs med människorna här, han har kommit ensam till Sverige från Afghanistan. Så mycket mer kan vi inte förstå varandra utan tolk, och lexikon på mobilen går inte att använda när man jobbar.

”Alla som vill flytta ut på landet vill inte bo på en stor gård”

Jag går iväg med Anna Haraldson Jensen

Att delta i renoveringen sänker tröskeln in i samhället. Sara Al Shwafi från Yemen tycker om att ta i och jobba. 20

grus & guld · 4/2016

och Nils Phillips till konsthallens svartmålade och fönsterlösa lilla utställningslokal för att de ska berätta mer om Ruab. De trycker åter på att man måste vara proaktiv, som med skolan. De hade inte fått signaler om att skolan skulle läggas ner, men den förlora­de en årskull barn vart tredje år. – Det blev en bred mobilisering, inflyttningen tog fart och under två år ökade antalet elever i skolan med 80 barn. Så vi bildade utvecklingsföreningen Röstånga Tillsammans för att kunna föra de allmängiltiga projekten vidare, säger Nils. – Projekten skulle vara så stora att de gynnade hela byn och samtidigt visa alla och oss

själva att vi kunde leverera, säger Anna. – Under och efter projekten har vi byggt upp tillit, vilket är det viktigaste av allt. Med Röstånga Tillsammans som majoritets­ ägare bildades alltså Ruab, som började med att köpa byns gamla fryshus för 2 000 kronor. Det hade stått tomt sedan frysboxen flyttade in i hemmen på 1960-talet. Huset renoverades för egna pengar och med ideella krafter innan det hyrdes ut till konstföreningen Freon. – Konsthallen blev en slags övning inför större projekt. Människor kom hit som inte varit med på möten innan. De tog med barn­ en och vi ordnade med korv och fika. Nyckeln låg under mattan, det blev hela byns hus, säger Anna som arbetar med lokal ekonomi och social mobilisering i olika former också professionellt och gärna titulerar sig lokal utvecklingsnörd. Nästa köp blev gamla stationshuset som varit restaurang men fått kök, toa och personal­ utrymmen underkända och stått tomt i två år. Många i byn värnade om byggnaden och hips vips hade Ruab 400 aktieägare och 400 000 kronor i kassan. – Det kommer mycket turister hit tack vare Söderåsens nationalpark så det finns gott underlag. Vi lade ett bud på en miljon och fick lån från Ekobanken, berättar Nils.


fakta

By-aktier i Röstånga Röstånga utvecklings AB, Ruab, är ett kommersiellt bolag med särskild vinstut­ delningsbegränsning (SVBbolag) där all vinst återinvest­ eras i verksamheten.

Aktiekapitalet är 50 000 k­ronor och antalet aktier 50 000 stycken med ett kvotvärde på 1 krona. Byaktier­na säljs dock för 500 kronor styck. Röstånga Till-

sammans behåller kontrollen över bolaget genom att alltid äga 51 procent av aktierna och kan därför sälja ut max 24 999 aktier á 500 kronor. Överskottet på 499 kr per byaktie blir

ett ovillkorat aktieägartillskott som kan användas fritt för investeringar, medan det ursprungliga aktiekapitalet på 50 000 kronor hålls intakt. Läs mer: www.ruab.org

En del skräp från de ruffiga fastigheterna kan brännas, annat måste Ruab betala dyrt för att bli av med. 21

grus & guld · 4/2016

21


Ett av de nedgångna husen har varit en kommersiell fastighet med ett jättelikt uthus. 20-30 personer brukar komma på röjardagarna. 22

grus & guld · 4/2016

Även JAK var med i diskussionerna i början men Ruab valde Eko-banken både på grund av värdegrunden och villkoren. Dessutom hade de redan goda kontakter där. En stödfest och fortsatt försäljning av aktier drog in pengar till reparationerna. I dag arrenderar en krögare restaurangen med omsättningshyra, som är vanligt för butiker och restauranger. Tio procent av krognotan går alltså tillbaka till byborna genom Ruab. 2013 stod de nedgångna husen på tur. Över

tid hade det funnits en infekterad problema-

tik med bland annat droger kring de ruffiga husen och köpet var inte självklart för alla aktieägare. Men i dag står tre av de fyra husen tomma och renoveras för fullt. – På röjardagarna har det kommit 20-30 personer, här träffas alla, det finns en sammansättning i byn av alla slags människor, berättar Anna. Köpeskillingen för husen slutade på 1,8 miljoner kronor. Långivare var återigen Eko­ banken tack vare en borgenskrets på 20 personer som borgade för en miljon kronor. – Vi lyckades lösa borgenskretsen redan


efter ett år, berättar Nils. – Vi har också löpande utgifter för försäkringar, värme och vatten även när husen står tomma som täcks av månadsinvesterare som betalar 200 kronor i månaden. De får sedan motsvarande värde i aktier. För två år sedan omvärderades alla fastigheter. – Då hade vi hittat en lokal bank som vi har arbetat upp en relation med, Sparbanken Boken. Även om många gillar Ekobanken för dess värdegrund beslutade stämman att byta bank eftersom de gav oss bättre ekonomiska

villkor, säger Nils. – Vid val av bank så spelar både värdegrund och geografisk närhet in, säger Anna. Innan vi måste bryta upp berättar Anna att det finns hela 175 företag i den lilla byn. – Många hyr lokal här och bor någon annanstans. Man ser att folk åker hit över dagen, det skapar en spännande cirkulation i byn. Socialt kapital genererar socialt kapital. Som mikro­ bryggeriet i Ruabs hus. Ägarna sökte lokaler och vi kunde tillsammans skapa förutsättningarna hos oss. Och i en sådan här liten kontext är det rätt fantastiskt. ·

Enayat Payenda plockar mogna Ingrid Marie som ska bli äppelmust. Mohammad Alhaidar har varit här längre och fått jobb tack vare projektet för nyanlända i Röstånga. grus & guld · 4/2016

23


Det behövs mycket mer forskning kring hur ett hållbart penningsystem ser ut, menar Ylva Lundkvist Fridh som i en masteruppsats tittat närmare på hur några vetenskapliga kunskapsproducenter ser på frågan.

Är räntan miljöfarlig? Ylva Lundkvist Fridh ville reda ut sambandet mellan den ekologiska krisen och vårt penningsystem. Resultatet blev en masteruppsats som visar på helt olika sätt att se på det här med pengar, ränta och tillväxt. Speciellt fokus får frågan hur nya pengar ska skapas. TEXT Karin Backström Foto David Roxendal

I och med att en bank beviljar ett lån ska-

pas nya pengar. När lånet sedan ska återbetalas med ränta måste mera pengar tillföras. Detta skapar ett inneboende tillväxtkrav i penningsystemet som är ohållbart, eftersom ekonomin inte kan växa oändligt på en begränsad planet. Därför behövs en penningreform. Den uppfattningen har flera debattörer framfört. I sitt arbete med lokalekonomi inom Hela Sverige ska leva har ekonomhistorikern Ylva Lundkvist Fridh stött på den många gånger. Men stämmer den? Hon ville veta om slutsatserna vetenskapligt gick att belägga, men fann snart att den forskning som hittills har gjorts inte ger tillräckliga svar. 24

grus & guld · 4/2016

– Att se samband mellan hur pengar skapas, ränta och ekologisk kris är en ganska udda uppfattning inom den akademiska världen, säger hon. Därmed inte sagt att det inte finns de som ser samband. Ylva Lundkvist Fridh började jämföra olika synsätt och bestämde sig för att analysera hur några olika kunskapsproducenter legitimerar sin syn på penningsystemet. Resultatet blev en masteruppsats som beviljades stipendium från JAK Medlemsbank. När Ylva Lundkvist Fridh läste grund-

kursen i nationalekonomi för åtta år sedan var Harvardprofessorn Gregory Mankiws bestseller Macroeconomics enda kursboken. Så


är det än idag. Efter en närläsning konstaterar hon att den lär ut att det överordnade målet för penningsystemet är tillväxt. Detta definieras enkom som något positivt, som leder till ökat välstånd. Makten över penningmängden ligger ytterst hos regeringarna, enligt Mankiw, och bankernas roll är att förmedla kapital från sparare till låntagare. Räntan beskrivs som en rättvis ersättning till den som skjuter upp sin konsumtion och ett effektivt sätt att styra pengar till lönsamma investeringar. Behovet av en penningreform diskuteras inte överhuvudtaget. – Det är ganska fascinerande att se hur Mankiw legitimerar sina slutsatser enbart med matematiska modeller och hänvisningar till liberala filosofer. Det saknas helt referenser till historisk forskning som belägg för hans påståenden i boken, säger Ylva Lundkvist Fridh.

stånd inom ramen för planetens ekologiska gränser. Oändlig tillväxt är inte möjlig på ett begränsat jordklot. Boken beskriver hur privata banker skapar 90 procent av penning­ mängden genom utlåning, och författarna ser räntan som en grundläggande och djupt problematisk del i dagens penningsystem eftersom den nödvändiggör ekonomisk tillväxt bortom vad naturen klarar. Därför vill de ta ifrån kommersiella banker rätten att skapa pengar vid utlåning. I stället ska de endast få låna ut bundet sparande – och nya räntefria pengar ska föras ut i ekonomin av regeringar genom statliga investeringar och utgifter. Därmed ansluter de sig till förespråk­arna för full reserve banking (FRB), ett reformförslag som Ylva Lundkvist Fridh ägnar särskild uppmärksamhet i sin uppsats.

Analysen av en annan lärobok, Ecological

penning­skapande och att bankerna ska ha reserver motsvarande hundra procent av spararnas insättningar - var en idé som lanserades redan i slutet av 1920-talet, och som före­språkades av flera framstående ekono-

economics, av de ekologiska ekonomerna Herman Daly och Joshua Farley ger en helt annan bild. De lär ut att det är viktigt att hitta en optimal ekonomisk skala för väl-

FRB - att staten ska ha monopol på allt

JAK om penningskapande:

”För att uppfylla god etik, ska ekonomiska mellanhavanden endast nyttja betalningsmedel som skapats på demokratisk grund och tillhandahålls utan krav på ränta, vare sig det gäller sedlar och mynt eller elektroniska pengar” Källa: Kapitel 4 reglementet, www.jak.se/ stadgar-reglemente grus & guld · 4/2016

25


Namn

Ylva Lundkvist Fridh

Ålder 30 år

ort

Stjärnsund, Dalarna

aktuell som

JAK-stipendiat för masteruppsats om penningsystemet, med särskilt fokus på hur nya pengar skapas.

Ylva Lundkvist Fridh är en av dem som fått JAKs stipendium för studier inom området räntefri ekonomi som delas ut två gånger om året för uppsatsprojekt på högskolenivå. Läs mer: www.jak.se/ stipendium 26

grus & guld · 4/2016

mer under depressionens 1930-tal. – Daly är sedan länge den främsta förespråk­ aren för en penningreform ur ett ekologiskt perspektiv. Han motiverar sina ståndpunkter med logiska argument, men det finns inga belägg för att han har rätt, säger hon och tar upp problematiseringar som andra ekologiska forskare gjort. En av dem är Kristofer Dittmer, som bland annat påpekar att (repo)räntan idag används som styrmedel i penningpolitiken. Om staten i stället skulle reglera penningmängden direkt genom att skapa pengar, skulle räntan sättas av marknaden vilket antagligen skulle leda till både högre och snabbare växlande räntenivåer. Dittmer, som forskar i ekologisk makroeko­nomi i Barcelona, ifrågasätter även att regeringar per automatik skulle styras av mer långsiktiga investeringsmotiv än privata banker. – Om regeringar satsar på motorvägar eller järnvägar avgörs inte av huruvida de får pengar genom att skapa dem, eller genom skatter. Utan det beror på deras etiska värderingar, sammanfattar Ylva Lundkvist Fridh. Ett annat påpekande av Dittmer, som hon återger, är att ifall en regering vill sträva efter nerväxt eller en stabil ekonomisk nivå för att undvika ohållbar tillväxt så torde det inte ges ut några nya statliga pengar som skulle kunna riktas till omställningsinvesteringar. Nyligen kom även en studie av professorerna Peter Victor och Tim Jackson (mest kända för sina respektive böcker Managing without Growth och Välfärd utan tillväxt) som i en datamodell visar att varken privat penningskapande eller ränta behöver vara tillväxtdrivande. Tvärtom hävdar de att en kontrollerad krympning av ekonomin är möjlig inom nuvarande system. – Men de tycker ändå att full reserve banking

kan vara en bra reform eftersom räntan medför ojämlik fördelning av pengar, säger Ylva Lundkvist Fridh. – Och något som inte ryms i deras modell är de psykologiska aspekterna. Om en allt rikare överklass sätter idealet skapar det en strävan efter samma konsumtionsnivåer i hela samhället vilket bidrar till den ekologiska krisen. Summa summarum understryker Ylva Lund-

kvist Fridh att det behövs mer forskning. – En kunskapsöversikt är ett viktigt första steg för att få företrädare för olika synsätt att tala samma språk och kunna börja konversera med varandra, säger hon. Och kanske syns en antydan till det efter finanskrisen 2008? 2012 publicerade Internationella valuta­ fonden, IMF, ett paper av arkeologen Jaromir Beneš och ekonomen Michael Kumhof som förespråkar full reserve banking. De menar att det nuvarande penningsystemet skapar instabilitet, men anser – till skillnad från Herman Daly – att en penningreform skulle vara ett bra sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Både den brittiska centralbanken, Bank of Eng­ land, och den svenska Riksbanken har även efter finanskrisen gett ut dokument som bekräftar att penningmängden huvudsakligen ökar genom privata bankers utlåning, något som alltså skiljer sig från beskrivningarna hos t ex Mankiw. Klimatkrisen har också medfört ett ökat intresse för penningsystemet från ett eko­ logiskt perspektiv. Ylva Lundkvist Fridh citerar flera forskare som kritiserar räntan för att den förvandlar pengar från något neutralt till en vara det går att tjäna pengar på och för att den leder till ojämlik fördelning. Fler forskare än Daly ställer även den exponentiella tillväxten i en ränta-på-ränta kurva mot naturens så småningom utplanande tillväxtkurva. Även intresset för lokala valutor, i motsats till statligt utgivna pengar, har ökat. I debatten efter finanskrisen har allt fler

frågor dykt upp kring vad pengar egentligen är. I det omfattande verket Skuld de 5000 för­ sta åren, gör till exempel antropologen David Graeber upp med den gängse uppfattningen att pengar uppstod för att underlätta en redan existerande byteshandel. Graeber menar i stället att pengar skapades i våldsamma


sammanhang som slav- eller brudköp. Annars var gåvoekonomi det vanliga och att betala tillbaka var tabu, eftersom det innebar att man ville avsluta en relation. – Olika sätt att se på pengar har växt fram i olika kontexter, och forskare drar olika slutsatser på grund av att de använder olika metoder, konstaterar Ylva Lundkvist Fridh. När hon inledde arbetet med sin master­

uppsats var ambitionen att kunna reda ut rätt och fel. Men efter att ha grunnat på de här frågorna i flera år nu är hon inte längre säker på att det överhuvudtaget går. – Kanske är det så att de olika författarna beskriver olika aspekter av penningsystemet under olika förutsättningar, säger hon. Och det är en tanke som ger henne hopp. – Att penningsystemet kan beskrivas på så skilda sätt beror på att det är en mänsklig uppfinning under förändring. Medan vi fortfarande hade så mycket naturresurser att vi bara kunde fortsätta tömma dem kanske det inte

var så konstigt att det enbart beskrevs som ett sätt att underlätta en växande ekonomi. Men nu när vi har hamnat i ekologisk kris är det hög tid att börja fundera på hur penning­ systemet ska utformas på ett annat sätt för att vara en del av lösningen. Är då full reserve banking en del av lösningen? – I princip all forskning pekar på positiva effekter och det verkar som att det sociala rättviseargumentet är starkt även om inte de ekologiska effekterna är belagda, säger Ylva Lundkvist Fridh, men sätter samtidigt upp ett varnande finger. – Det är en väldigt omfattande och stor reform och den miljöhistoriska forskningen visar att katastrofer ofta har orsakats av stora oöverblickbara politiska förändringar. För att komma vidare sätter Ylva Lundkvist Fridh hoppet till tvärvetenskapliga sammanhang – både inom och utanför akademin – där olika kunskapsproducenter möts och får sina ”sanningar” ifrågasatta. Precis som hon har gjort i uppsats.·

Ylva Lundkvist Fridh hemma i köket, med maken Fredrik och 18 dagar gamla sonen Bruno.

LÄS UPPSATSEN:

Legitimising and Delegitimising the Monetary System Competing Portrayals of Fractional Reserve Banking in Knowledge Discourse, Master’s thesis in Global Environmental History, Ylva Lundkvist Fridh, Uppsala Universitet, 2016 grus & guld · 4/2016

27


tips

Lycka kan inte köpas för pengar, brukar det heta. Men det är bara delvis sant. Nyckeln, om vi ska köpa, verkar vara att spendera på ett sätt som för oss närmare andra människor.

Ge och få lycka Lycka kan vara att köpa mat för dagen eller text

Karin Backström illustration freepik.com

Källor/läs mer: - Six Ways to Get More Happiness for Your Money, 2016 - How Spending Influences Happiness, 2016 - If Money Doesn’t Make You Happy, Then You Probably Aren’t Spending It Right, 2011 - How to make giving feel good? 2013 - To Do, to Have, or to Share? 2012 - What makes for a merry christmas? 2002 Finn ovan - och annan lyckoforskning – via: http://greatergood. berkeley.edu 28

grus & guld · 4/2016

att kunna betala hyran. Men vilka inköp gör oss mest lyckliga om vi har det grundläggande och lite till? Forskning tyder på att vi blir lyckligast av inköp som för oss närmare andra människor. I juletid, när många drömmer om att såväl paketera lycka åt nära och kära som att själva uppleva helgfrid, kanske här finns några tips att hämta. inte gör dig lycklig så vet du för­ modligen inte hur du ska använda dem på rätt sätt heter en studie av psykologiforskaren Elizabeth Dunn och Daniel Gilbert. Visst kan vi bli lyckliga av saker, menar de, men bara en kort tid. Sedan vänjer vi oss. Upplevelser däremot bär vi med oss länge. Vi kan återuppleva dem i minnet. De tappar inte glans för att det kommer en ny modell, eller för att kollegan har en finare. OM PENGAR

Upplevelser ger alltså mer långsiktig glädje

än saker, och en viktig orsak är att erfarenheter kan delas. Dels genom att vi kan göra dem ihop, dels genom att vi kan samtala om dem. Lyckan av materiella ting ökar dock när de kan generera upplevelser. Får vi en spade blir vi alltså gladare om vi ser den som en möjlighet att umgås på koloni­lotten. Köper vi en tv ger den större lycka om vi fokuserar mer på möjlig-

heten till mysiga filmkvällar än på vilken modell det är. Att köpa till andra ger mer lycka än att köpa till sig själv. Men om givandet upplevs som ett krav försvinner glädjen. Mest lycka verkar det ge att spendera på människor vi bryr oss om på ett sätt som stärker relationen. När forskarna delade ut presentkort från ett kafé upplevde de som tog med en kompis och bjöd störst lycka. Övriga – som fikade ensamma, tog med en vän som fick betala själv eller gav bort presentkortet – var inte lika nöjda. Även att ge till helt främmande människor

kan ge stor tillfredställelse. De som ger mer till välgörenhet upplever större välbefinnande, men bara under förutsättning att de vet att pengarna gör skillnad. Ytterligare en studie tar upp sambanden mellan personlighet och det som köps. Inte så förvånande ger inköp eller gåvor som ligger nära den egna och mottagarens identitet störst lycka. Studier visar också att vuxna som lägger

större vikt vid familj och religion i helgtid känner sig mer tillfreds en de som fokuserar på att ge och få julklappar, och att människor som värderar tid framför pengar generellt anser sig ha högre livskvalitet.


1. 2. 3. 4.

Prioritera upplevelser Upplevelser ger större långsiktig lycka än saker. De blir unika erfarenheter och jämförs inte på samma sätt som prylar.

Upplev tillsammans En upplevelse ger mest lycka när den delas med andra. Att till exempel gå på teater ihop, ger mer lycka än en biljett.

Upplev många gånger Många små upplevelser – som en tid­ ningsprenumeration eller att laga mat ihop – kan bli återkommande lyckopiller.

Se personligheten Gåvor som ligger nära mottagarens per­ sonlighet ger större lycka. I en studie dela­ des deltagarna in i stereotyperna introverta och extroverta. De ”utåtriktade” hade stor glädje av ett presentkort på en bar medan de ”inåtvända” fann lycka i ett presentkort hos boklådan. Men inte tvärtom.

5. 6. 7. 8.

Hjälp andra En filt till ett barn på flykt ger även givaren lycka. En julklapp som ger mottagaren möj­ lighet att ge kan alltså ge tredubbel lycka.

Stärk relationer Satsa på presenter som stärker bandet mellan dig och mottagarna så får du myck­ et lyckovaluta för pengarna. Tycker ni om att dansa? Gå ut och dansa ihop. Tycker ni om att läsa? Bjud in till en bokcirkel.

Möjliggör upplevelser Vi vänjer oss snart vid nya saker, men om de kan ge upplevelser blir lyckan långvarig­are. En cykel kan till exempel ta oss till olika platser och möten.

Strunta i köphetsen Den här texten har berört inköp, men om du generellt inte lägger så stor vikt vid köpande utöver det grundläggande så mår du förmodligen bättre. grus grus & & guld guld ·· 4/2016 3/2015

29


på gång i jak

MEDLEMSVERKSAMHETEN:

Ny modell ska ta form Foto: k arin backström

stoppade. Men i och med höstseminariet, som vi bjöd in till i november, har styrelsen inlett en dialog med lokalt aktiva medlemmar kring hur vi kan forma något nytt. Det samtalet fortsätter vi på ytterligare ett seminarium efter stämman i vår, säger ordförande Monjia Manai Sonnius.

”Vi startar inte där vi stoppade” Hur framtidens medlemsverksamEmelie Muntrakis, Klara Berge, medlemschef Ann-Marie Franklin och Amanda Svensson funderar över vad som främjar en levande folkrörelse under ett pass på JAK-skolan i november 2013.

Det presenterades som en paus på två år när medlemsverksamheten sattes på sparlåga 2014. Ingen nystart är dock i sikte. I stället ska nu en ny verksamhet gradvis ta form. – Verkligheten ser annorlunda ut

idag. Våra kostnader minskar inte, och vi måste öka våra intäkter. IMS som det såg ut tidigare kommer inte att åter­ startas, säger vd Sammy Almedal. Avdelningen för idé- och medlems-

stöd (IMS) där sex anställda tidigare arbetade med bland annat JAK-skolor och grundkursledarutbildningar kommer alltså inte åter. I stället ska något nytt gradvis ta form. – Vi slår inte på startknappen där vi

Södra Halland gör reklamfilm Lokalavdelningen hade budge-

terat för annonsering för att nå ut till fler. När de fick ett erbjudande från den lokala tv-kanalen räckte pengarna till en hel reklamfilm, som nu visas i Halmstad under tre månader. I filmen intervjuas flera medlemmar om varför de valt JAK. En av dem är Per Wikholm, som till sist blev nöjd med resultatet. 30

grus & guld · 2/2015 4/2016

– I den första versionen blev det för stort fokus på konsumtion, säger han.

Bild ur reklamfilmen, som gjorts med zvision, och finns på Youtube.

het exakt ska se ut är alltså inte klart. Styrelsens ambition är dock att bygga upp en ny central organisation kring medlemsutbildning. Den ska omfatta både certifiering av JAK-informatörer, grund- och fortsättningskurs. Även en offentlig utbildning och ett årligt nationellt event om hållbar ekonomi ska ta form, enligt styrelsens nya strategi för de kommande fem åren. – Lokalavdelningarnas roll är viktig och ska stärkas. På sikt kommer det behövas centrala stödfunktioner, men först måste vi göra överskott, följa regelverket och låna ut pengar, säger Sammy Almedal. Karin Backström

Ny it-strategi Styrelsen ser det inte som en fram-

tidsväg att fortsätta med ett egenutvecklat banksystem i ett JAK som vill utvecklas och växa. Därför har vd fått i uppdrag att ta fram kostnadsförslag på ett ”standardsystem” som köps färdigt från en leverantör, vilken också står för utveckling och uppdatering när nya behov uppstår.


Oro kring låneinsatser Missnöjet bland medlemmar som väntar på sina låneinsatser ökar. Beskedet från Finans­ inspektionen dröjer och även de som ser fram emot pengar i januari kan påverkas.

sedan i somras står först i tur, säger Sammy Almedal.

Ann-Marie Franklin, medlemschef i JAK Medlemsbank

Bland de som får vänta har miss-

Den som lånar i JAK betalar en lå-

nöjet ökat under hösten, flera har räknat med pengarna och närmare 10 formella klagomålsanmälningar har gjorts.

”Flera har räknat med pengarna” – Jag slutar rekommendera JAK, eftersom denna hantering sätter min privatekonomi på spel, skriver en medlem på Facebook. Vad gör då JAK för att detta inte ska hända igen? – Styrelsen gör allt den kan för att stärka kapitalbufferten, bland annat genom att erbjuda frivilliga medlemsinsatser. Men det handlar också om att vi måste göra ganska kraftiga överskott framöver, säger Sammy Almedal. Har informationen om att lånein­ satsen är riskkapital varit tillräcklig? – Vi kan alltid bli bättre, men det är väldigt tydligt vid lånetillfället att det här är bankens pengar tills Finansinspektionen ger oss tillstånd att betala ut dem. Karin Backström

Hur kom det sig att de ville ha med JAK på programmet? – Den sociala ekonomin har växt enormt snabbt i Sydkorea de senaste åren, med en mångdubbling av antalet kooperativa och sociala företag. För två år sedan besökte en delegation från huvudstaden Seoul – som är ledande i utvecklingen – JAK för att lära mer om vår kooperativa bank och hur systemet kan användas för att stötta goda idéer som saknar kapital. JAK-modellen tas även upp i en sydkoreansk bok. Så de kunde redan en del? – Ja, de var enormt kunniga och ville ha fördjupad information om verksamheten.

Stolta tältinnehavare Ett bra tält är värt mycket

isti ans on Fot o: Ron ny Chr

land Kontakta JAK Värm

Du var nyligen inbjuden till Sydkorea för att tala om JAK, berätta – Jag var en av talarna på en konferens om social ekonomi och social finansiering med 2000 deltagare. Det handlade bland annat om hur ekonomins fokus kan riktas om från vinstmaximering till nytta för människor. Foto: Håk an Fr anklin

neinsats som blir en del av bankens egna kapital. Efter slutamortering återbetalas pengarna, under förutsättning att Finansinspektionen ger sitt godkännande. Hittills har så alltid skett, men inför utbetalningen i somras hade tillsynsmyndigheten frågetecken. Handläggning pågår, och i november hade JAK fortfarande inte något besked till 635 berörda medlemmar. – I grunden handlar det om att vi har en för liten kapitalbuffert, säger vd Sammy Almedal. – Om insatserna betalas ut minskar den. Men i takt med att nya låneinsatser kommer in fylls den på, och just nu har vi en väldigt stark låneutveckling. JAK anser att det är säkert att betala ut, och kommer att göra det så snart klartecken ges. Men eftersom beskedet dröjer kan det bli en tidsförskjutning även framöver. – Nästa utbetalning är planerad till januari, men de som har väntat

när en lokalavdelning ska ut och informera. Det vet JAK Värmland som efter många givande samtal på olika ev­ enemang fick se sitt tält blåsa sönder – och bestämde sig för att införskaffa ett nytt. I oktober hölls tältresningparty som förevigades med bild till Grus & Guld.

Hallå där

för tält-tips.

Vad var roligast på resan? – Det var mötet med en grupp ung­domar som nyligen startat en kooperativ bank, Jubilee Bank, med inspiration av JAK. Många unga i Sydkorea har stora studieskulder och inte råd med eget boende. Nu vill de hjälpa varandra att bli skuldfria och har snabbt fått nästan 400 medlemmar. Karin Backström

grus grus grus& & &guld guld guld ··· 4/2016 2/2015 1/2015

31


jak i fokus

Foto: K arin Backström

På senaste JAK-stämman var 0,3 procent av medlemmarna representerade. I över 20 år har det diskuterats hur fler ska bli delaktiga.

”Demokratiprojektet” läggs ned:

Fullmäktige föreslås Ett nytt avsnitt inleds nu i JAKs demokratihistoria. Styrelsen har lagt ned arbetet med att införa en internetbaserad demokratimodell. I stället föreslås ett fullmäktigesystem. – Det nuvarande demokratiprojektet har

kommit till vägs ände av juridiska skäl. Oavsett vad man tycker om representativ demokrati så är det den modell som nu återstår, säger ordförande Monjia Manai Sonnius när hon presenterar styrelsens syn på demokratifrågan för 40-talet deltagare på årets höstseminarium. Ett diskussionsunderlag har nått dem en vecka tidigare. I det står att en utredning JAK låtit en advokatbyrå göra visat att föreningsstämmor via internet inte är förenliga med gällande rätt. Dessutom ska inga möjligheter för stämmor on-line införas när lagen om ekonomiska föreningar moderniseras. I underlaget pekar styrelsen även på risker 32

grus & guld · 3/2015

med att den nuvarande direktdemokratiska modellen bara samlar en bråkdel av medlemskåren. – Det finns en allvarlig kritik från våra regelverkskunniga mot det system vi har idag, understryker vd Sammy Almedal. – I värsta fall skulle en grupp kunna genomföra en kupp och hota bankens fortlevnad. Sådant tycker inte Finansinspektionen om. Styrelsen menar att ett representativt be-

slutssystem skulle öka stabiliteten i banken. Dessutom, anser den, skulle det skapa en större kontinuitet med ett fullmäktige där alla inte behöver bytas ut samtidigt.


FAKTA Demokrati i JAK - Idag har alla medlemmar rösträtt på stämman, som är föreningens högsta beslutande organ. - Demokratiprojektet, som nu har lagts ned, syftade till öka deltagandet genom att sträcka ut stämman i tid och rum genom en internetbaserad kombination av direkt- och representativ demokrati. - På stämman 2017 kommer styrelsen föreslå att JAK inför ett fullmäktigesystem där ombud till stämman väljs av valkretsar ute i landet.

– Idag kan stämmobesluten skilja sig åt kraftigt från år till år, beroende på vilka som deltar. Med ombud blir fler representerade och valkretsarna ute i landet kan få en mer aktiv roll, säger Monjia Manai Sonnius. Nu vill styrelsen diskutera hur en representativ JAK-demokrati bäst ska utformas. Deltagarna på höstseminariet får med sig frågor om närvarorätt, valkretsindelning, rimligt antal representanter och ombudsutbildning för diskussion i smågrupper. Några fördjupar sig snabbt i huruvida valkretsarna ska bestå av län eller lokalavdelningar och hur ombudsfördelningen ska se ut för att motverka ett allt för stort inflytande för storstadsregionerna. Andra tycker att frågeställningarna kommer snabbt på. – I en direktdemokratisk modell har varje medlem mycket närmare till besluten, därför har jag lite svårt att diskutera det här, säger Foto: K arin Backström

På JAK Medlemsbanks stämma 2015 testades det nya omröstningssystemet, VoteIT. Att projektet nu lagts ned, motiveras av juridiska skäl.

Lisa Lund från JAK Järna-Södertälje. – Om man har svårt att få människor att engagera sig nu, hur ska man då få dem att axla en ombudsroll? funderar Roine Andersson från Västerås. Själv kan han tänka sig att åka till stämman för att göra sin egen röst hörd. Att vara representant – med ansvar att sätta sig in i alla frågor, delta i diskussioner med dem han företräder och återkoppla – skulle däremot kännas för betungande. – Jag ser en risk att flera valkretsar blir utan ombud, säger han. Den frågan kommer även upp när det är dags

att redovisa. – Vi tänker att den som är ombud får åka på utbildningar och lära sig mer om banklagstiftning och annat, då kommer fler tycka det verkar kul, menar en grupp. Eva Stenius från Järna föreslår en modell där ombuden mellan stämmorna även får ingå i utskott för frågor på riksnivå som styrelsen har svårt att hinna med, till exempel idéarbete och opinionsbildning. Till sådana utskott skulle även andra personer med specialkunskaper kunna knytas för att stärka JAKs idéarbete, menar hon. När styrelsen lägger fram förslaget om re-

presentativ demokrati på stämman i vår är det en upprepning av vad som skedde för 22 år sedan när demokratidiskussionen först tog fart. Redan då uppmärksammades risken för kupper. Men majoriteten oroade sig för att engagemanget skulle minska med ett fullmäktigesystem, och en demokratigrupp arbetade fram en helt ny modell. Genom att sträcka ut stämmotillfället i tid och rum och kombinera möjligheten att delta direkt eller via ombud skulle fler ges möjlighet att delta. Utvecklingen uppskattades inte av alla och motsättningarna växte till den grad att projektet gick i stå. Problemen kvarstod dock och efter nya stämmobeslut 2009 återupptogs arbetet med den nya demokratimodellen, som nu kunde bli lättare att införa med hjälp av ny teknik. Ett system för beslutsstöd över nätet, VoteIT, både testades och utvecklades. Stadgeändringar gjordes och i år var det meningen att det hela skulle ha sjösatts.

Lagen moderniseras  Lagen om ekonomiska föreningar, en av flera lagar som styr JAK, moderniseras bl a för att öka möjligheterna till elektronisk kommunikation. I propositionen skriver dock regeringen att inga möjligheter ska öppnas för att hålla stämma enbart online (om inte samtliga medlemmar går med på det). Däremot tillåter lagen redan sedan tidigare deltagande på distans och elektroniska omröstningar vid en fysisk stämma. Källa: Prop. 2015/16:4

Karin Backström grus & guld · 3/2015

33


så gjorde vi

Foto: kosters tr ädgårdar

Ett kooperativ har bildats kring Kosters trädgårdar. Första investeringen: ett hantverksbageri. (Intervjuade Erik Johansson är andra personen på första raden).

Kosters trädgårdar:

Kooperativ öppnade bageri Kring Kosters Trädgårdar i Bohuslän växer ett kooperativ fram för att stärka och långsiktigt föra verksamheten vidare. Ett företagslån från JAK har gjort den första större investeringen – ett hantverksbageri – möjlig. – Målet är dels att förvalta och stär-

ka det fina som har byggts upp på Kosters trädgårdar, dels att kunskapen om att driva företaget successivt kan föras över till en yngre generation, säger Erik Johansson, i Kosters Trädgårdars Kooperativ. Länge var han aktiv i JAK-medlems& guld · 4/2016 grus & guld · 3/2015 3434 grus

bank. Han höll grundkurser och deltog i riksarrangemang, men tröttnade på att enbart teoretisera kring hållbar ekonomi. Han ville göra något praktiskt. De senaste sex somrarna har han tillbringat på ön Sydkoster utanför Strömstad där Helena och Stefan von Bothmer byggt upp en permakulturträdgård sedan 1990-talet. Odlingarna, gårdsbutiken, råvarorna, rest­ aurangen, kurserna, plantskolan och den vackra skärgårdsmiljön tilltalar, förutom semesterfirare från när och fjärran, många unga som söker alter-

nativ till en ohållbar livsstil. – Det kan vara ganska tungt att driva en säsongsverksamhet och när verksamheten stod inför att krympa

”Målet är att förvalta och stärka det fina som har byggts upp” eller expandera började vi tala om att fler skulle kunna vara med dela på ansvaret genom ett kooperativ, berättar Erik.


Nu verkar kooperativet – där flera av de som arbetar på Kosters Trädgårdar ingår – parallellt med familjeföretaget. Bland annat ansvarar det för driften av restauranten – och i somras kunde ett nytt hantverksbageri invigas. – Mycket av det vi gör, gör vi från grunden och begreppet hantverks­ bageri innebär just det direkta verket av en mänsklig hand. Brödet bakas på lokala ekologiska lantvetesorter som ger mer näring men också kräver mer kunnande, säger Erik. Tanken är att stenugnsbageriet ska kunna bli en verksamhet även för lågsäsong, och kanske ge nya arbetstillfällen så småningom.

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

hur det hela skulle finansieras var

inte helt enkelt. Flera banker sa nej. Men så dök möjligheten för före­tag att låna sparfritt i JAK Medlemsbank upp. – Utan JAKs företagslån och en kredit­garanti från Mikrofonden hade det inte gått, säger Erik. Kan detta vara en modell för genera­ tionskiften i fler verksamheter? – Allt beror på situationen. Nyckeln är att det finns en stor tillit från de som byggt upp företaget, och ett stort engagemang i kooperativet. Vi brinner för detta även om alla kämpar för att få ihop livet under lågsäsong, säger Erik, som just nu söker vinterjobb hemma i Skåne. Karin Backström

FAKTA MIkrofonden är ett nationellt finans­

institut, där bl a JAK ingår, som kan avsät­ ta garantibelopp för projekt som har bra idéer men saknar tillräckliga säkerheter. Läs mer: www.mikrofonden.se

Sparfria företagslån erbjuds till

medlemsorganisationer eller företag för verksamhet ”i linje med JAKs värdering­ ar”. Maxbeloppet är 1 miljon kronor. Läs mer: www.jak.se/sparfrialan

Är JAKs ekonomi dålig eftersom låneinsatserna inte betalas ut?

Nej, de ekonomiska förutsättningarna ser bättre ut än någonsin. Vi har en stark in- och utlåning och en positiv trend i våra intäkter. Tyvärr har vi inte lyckats balansera detta med våra kostnader för investeringar i personal och system för att uppfylla regelverken. Resultatet är en utmaning för oss, och något styrelse och ledning följer noggrant. Ekonomi och låneinsatser kan inte direkt kopplas ihop eftersom låneinsatserna är en del av vårt egna kapital, vilket ökar genom insatser av olika slag och när vi gör överskott. Det egna kapitalet som är grunden för kapitalbasen och därmed möjligheten att betala ut låneinsatser kunde ha varit starkare men ökar stadigt tack vare en god utlåning och frivilliga medlemsinsatser. När resultaten också går vår väg får vi en starkare effekt på kapitalbasen och når med tiden de fastställda buffertkraven.

sammy almedal, vd­

Varför planar JAKs medlemsantal ut?

Sedan besparingar gjordes på idé- och medlemsverksamheten är det färre medlemmar som är ideellt engagerade. JAK arrangerar därför inte lika många lokala marknadsföringsaktiviteter som vi gjorde förut. Det påverkar inflödet av nya medlemmar. Det är också fler än förut som lämnar JAK. De flesta av de som anger skäl till att de vill lämna JAK, uppger att det beror på att de föredrar det tjänsteutbud andra banker kan ge.

ann-marie franklin, medlemschef

Fotnot: Se även notis sid 8. Läs mer: www.jak.se/medlemsstatistik

Vad menar JAK med ekonomisk frigörelse?

Att vara i skuld innebär att vara i underläge. Ekonomisk frigörelse handlar om att komma ur ett underläge.

ann-marie franklin, medlemschef

grus grus & & guld guld ·· 4/2016 3/2015 2/2016

35 35


kultur

Naturen är ingen vara Foto: Helge Rubin, Mostphotos

I en tid när många av oss blivit ”ekologiska analfabeter” kan maten vara utgångspunkt för en ny relation till jordbruket och naturen, menar Gunnar Rundgren.

Vi har låtit ett ekonomiskt sys-

tem, byggt på ständig konkurrens, tillväxt, ökad konsumtion och exploatering av naturen, styra stora delar av vårt liv. Men det hjälper oss inte att lösa de utmaningar vi står inför idag. Nu måste i stället omsorg om det levande, samarbete och ömsesidigt beroende läggas till grund för samhällsutvecklingen. En bra utgångspunkt för detta är hur vi förhåller oss till maten och jordbruket. Det menar Gunnar Rundgren i sin senaste bok Den stora ätstörningen – maten, makten, miljön. Och varför det är så visar han med en gedigen genomgång av hur

”Men med tanke på vår benägenhet att normalisera är det viktigt att behålla sin förmåga att bli chockad.” Författaren Masha Gessen ger råd efter presidentvalet i USA, DN 19 nov. 36

grus & guld · 4/2016

maten och jordbruket har utvecklats och kommersialiserats – och vilka komplexa utmaningar det lett till, med allt från klimathot till minskat näringsinnehåll. Författaren uppmärksammar

systemfel och förfaller inte till några förenklade resonemang kring konsumentmakt. Tvärtom frågar han sig vilka val vi har i ett livsmedelssystem som formats som ett timglas: Mer än en miljard bönder och lantarbetare i ena änden, miljarder konsumenter i den andra - och smal midja som består av ett krympande antal företag som styr utvecklingen. Men,

bok Den stora ätstörningen – maten, makten, miljön Gunnar Rundgren Ordfront, 2016

när han avslutar boken med att lyfta fram goda idéer ger han ändå hopp om att ett nytt samhällskontrakt kring jordbruket kan bli möjligt, där maten och de resurser som används för att skapa den ses som gemensamma nyttigheter. På lång sikt tror Rundgren att

resursbrist tvingar oss att förändra matproduktionen. Men, skriver han, det blir enklare om vi bygger ett återskapande livsmedelssystem redan innan dess. Därför är detta en väldigt angelägen bok.

Karin Backström

”Jag behöver inte äga de här” Seriealbum Uppgång & fall Liv Strömquist Galago, 2016

Hur ska det globala

problemet med extrem rikedom lösas? Kanske skulle utbildning i ekologisk hållbarhet och

praktisk rikedomsreduktion fungera? Eller affirmera ”jag behöver inte äga de här”? Liv Strömholm är rolig, tänkvärd och viktig. Hennes nya album handlar bla om klimathot, klassklyftor, pengar, hedgefonder och varför det finns mer och mindre viktiga saker att engagera sig i. KB


Fot o: k arin Bac kstr öm

Hallå där Hatim Alzaabi

Fritt fall Jag får ont i magen

redan efter första kapitlet i Charlotta von Zweigbergks nya bok, Fattigfällan. Huvudpersonen Beata har hela livet varit en hyggligt framgångsrik egenföretagare, med släkt, vänner och lägenhet. Men så blir hon sjukskriven och fastnar i en oändlig byråkrati. Stressen gör henne sjukare. Trygghetssystemen fungerar helt enkelt inte. Hon får inga inkomster. Räkningarna går till kronofogden och beläggs med straffavgifter. Skulderna ökar för varje månad. Fattigdomens

Bok Fattigfällan Charlotta von Zweigbergk Ordfront, 2016

olika stadier skildras med förfärande konkretion. Beata, som har en verklig förebild, döms hårt av en oförstående omgivning. Hon kunde vara jag. Eller du? En bok som borde vara obligatorisk läsning för de som anser att den som hamnat utanför har sig själv att skylla.

Karin Backström

Goda lösningar film I morgon – världen är full av goda lösningar Njuta Films, 2016

En dokumentär som drar

miljonpublik är inte så vanligt. Men den franska filmen Imorgon har lyckats

med detta, trots sin förhållandevis låga budget. Vi möter människor från 10 länder som jobbar för att rädda vår planet. Allt från jordbruk och energi till kapit­alism, lokala valutor och demokrati tas upp. Inspiration, som sedan i höstas även finns på svenska. KB

Du skriver om svensk-arabiska kulturmöten och nämner även JAK, varför det? – Jag vill bidra till att människor förstår varandra. Livet är för kort för onödiga missförstånd, och jag ville berätta på mitt eget sätt, från mitt eget hjärta. Ränta förstör samhället och är inte förenligt med min tro. Många muslimer avstår från att förverkliga affärsidéer eftersom de inte vill bli förslavade av räntan.

erbjöd sig en JAK-vän att låna ut egna pengar, som han just då hade över, till min affär. Några år senare hände samma sak när tryckeriet ville ha förskott för en bok. På en JAK-kurs erbjöd sig en kvinna, som jag bara träffat en gång förut, att låna ut pengar tills jag hade sålt böckerna. När jag berättade att detta hade hänt mig en gång tidigare fick jag veta att den som då Du skriver om ditt eget möte lånade ut till mig och hon med JAK? hade varit gifta för många – När jag skulle starta år sedan. Det var Per företag på 1990-talet var Almgren och Eva Stenius, JAK enda alternativet. som arbetade tillsammans Tyvärr gick inte affärerna med att bygga upp det bra. Men utan JAK hade tidiga JAK. Det kändes som jag fastnat i räntefällan och att jag hade varit med om inte tagit mig ur skulden. ett mirakel i Sverige som jag ville berätta om i mina Och så berättar du om ovänt­ böcker. ad hjälp? Karin Backström – När jag inte uppfyllde Fotnot: Böckerna har getts ut på eget förlag, Arabvillkoren för JAK-lån swedculture på Facebook.

Irrationell ekonomi Människans irrationel-

la beteenden – som till exempel flockmentaliteten – måste tas med i beräkningen när vi utformar ekonomiska modeller. Annars kommer vi aldrig förstå vad som orsakar till exempel finansiell kollaps.

Det menar beteendeekonomen Richard Thaler, aktuell boken Beslut och beteenden – att förutsäga det oförutsägbara. I den försök­ er han förklara hur det går att förutse även det oförutsägbara i mänskligt beteende.KB

bok Beslut och beteenden – att förutsäga det oförutsägbara Richard Thaler Volante, 2016

grus & guld · 4/2016

37


38

grus & guld ¡ 4/2016


opinion

Samarbeta för lokalisering text

Kristen Steele Översättning/bearbetning

Karin Backström Illustration

Ulla Granqvist

Decennier av nyliberal politik har berövat lokalsamhällen makt, och skapat grogrund för förenklade lösningar. Brexit och Trump är farliga exempel. Vägen till hållbara ekonomier går inte via stängda gränser. I stället måste vi samverka internationellt, skriver Kristen Steele från Local Futures. Jag växte upp i USA, men flyttade

till Storbritannien för närmare tjugo år sedan. Under mitt liv som medborgare i två nationer har jag sett hur skillnad­ erna mellan de två länderna allt mer lösts upp i den globaliserade eko­nomin. Stödet för Brexitkampanj­ en och Donald Trump är frustrerande uttryck för missnöjet med dagens globaliserade ekonomiska modell. Men det är uttryck som inte på något sätt leder bort från den destruktiva väg vi är inne på. Under mina ungdomsår förhandla-

des det nordamerikanska frihandels­ avtalet, Nafta, fram. Följden blev att företag i USA sade upp anställda för att i stället etablera låglöneföretag på andra

sidan den mexikanska gränsen. Samtidigt drevs miljontals mexikanska småbönder bort från sina jordar när billig mat från USA strömmade in. Skulden för problemen lades dock inte på de stora företag som drivit på för avtalet, utan på några av dess största offer: de mexikanska immigranterna. I media fick vi läsa om medborgargarden som sköt mot mexikaner som försökte ta sig över gränsen för att försörja sig. När jag först flyttade till England

tog det ett tag innan jag vande mig vid kulturen, men sedan kom jag att älska den. Kanske var vapenkontrollagarna? Frånvaron av dödsstraff ? Eller var det att folk hellre kokade en kopp te än kokade över av ilska?

Även när allt gick åt skogen var folk artiga mot varandra. Men sedan dess har allt mer kontroll tagits ifrån britterna. Redan på 1980-talet hade Margret

Thatcher börjat omvandlingen av ekonomin, med inspiration av den amerikanska presidenten Ronald Reagan och hans rådgivare ekonomen Milton Friedman. De flesta av landets stora industrier – kol, stål, järnväg, energi – reades ut till privata företag. Men följden blev inte de lägre priser kunderna utlovats, utan möjlighet till dubbel vinst för ägarna som nu både kunde fakturera sina kunder och få statliga stöd och skattesubventioner. När jag kom till London vid millengrus & guld · 4/2016

39


opinion

nieskiftet rasade en intensiv strid kring ingenting. Situationer som den vi de är rika nog att köpa en egen ö om det privatiseringen av tunnelbanan. Resul- idag har även på många andra håll i globala systemet skulle kollapsa. Grantatet blev att ett konglomerat av fem världen är bara ett sätt att skapa splitt- nar som delar ekonomiska problem, multinationella företag tog över. Pris­ ring: splittring mellan rika och fattiga, men som råkar ha olika hudfärg, blir erna gick upp. Kvaliteten sjönk. människor av olika ursprung, de som däremot fiender. Ändå ökade privatiseringstakten är för och emot EU, de som stödjer inom allt fler offentliga områden. Trump och alla andra... Med andra Tack och lov finns det andra vägar Skattefinansierade privata ”akade- ord en försåtlig form av den katastrof­ framåt: att bygga upp lokala och nation­ mier” började ersätta offentliga skol­ kapitalism Naomi Klein beskriver i bok- ella ekonomier i solidaritet och ömsesior. Energibolag gjorde stora vinster en Chockdoktrinen. dighet. Men det kräver sam­arbete – och medan pressen rapporterade om äldre Det är inte första gången vi ser det. det nuvarande tillståndet av kollektiv ilmänniskor som frös ihjäl i sina hem. Länge har konflikter uppstått mellan ska, depression, förvirring är inte gynnInvånare kämpade för att hålla lokala människor som tidigare levt fredligt samt för det. sjukhus öppna samtiEfter Brexit omröstdigt som vänte­ tiderna ningen säger många att blev längre och servicen ”folket har bestämt”, att sämre. resultatet är en ”seger för ”Pengar fortsatte att kanaliseras Samtidigt sköt hus­ demokratin” – men 48 priserna i höjden och procent mot 52 procent bort från människorna” lönerna stagnerade. är ingen demokratisk tri2008 kom så finansumf. Det visar bara på en krisen med åtstramningdjup klyfta i samhället. ar som följd. sida vid sida utan att betydelsen av den Även om EU har misslyckats med att En kort tid landade ilskan rätt, dvs nyliberala globaliserade ekonomins adressera medborgarnas bekymmer så på de stora företag och banker som påverkan synliggjorts. Helena Norberg är det den enda europiska struktur vi kontrollerar ekonomin. Men pengar- Hodge har skrivit om detta (se Grus & har med potential för samarbete melna fortsatte att kanaliseras bort från Guld nr 1/16) och forskare från Gettys- lan självständiga regeringar. människorna till stora vinstdrivande fö- burg College i USA har visat att utveckVi behöver internationellt samarbete retag. Samtidigt sökte sig immigranter, lingsländer som gått igenom struktur­ för verklig lokalisering – det vill säga många drivna av samma ekonomiska anpassningsprogram föreskrivna av stabila blomstrande lokala och natiosönderfall i sina egna länder, till Stor- den internationella valutafonden, IMF nella ekonomier sammanlänkade av britannien. i större utsträckning skakas av våld- ömsesidigt utbyte snarare än beroenMånga som röstade för Brexit säger samma interna konflikter. Forskarna de. Vi måste gå samman mot globala förvisso att immigrationen inte hade ett drar slutsatsen att avregleringarna och företag som förstör vårt välbefinnande, dugg med saken att göra, men det var privat­iseringarna, som förskrivs, skapar inte mot de immigrater som också är ändå ett avgörande argument för många. nya förlorare i en takt som en svag stat systemets offer. Är det inte en strålande taktik att dra inte kan hantera. Alltså, när människor I kristider kan folk vända sig emot undan offentlig service, låta företag känner att de inte har mycket kvar att varandra eller gå samman. göra stora vinster och sedan skylla på förlora vänder de sig mot varandra. Jag hoppas på det senare.· immigranterna? Under sådana omständigheter kan plötsligt en pajasliknande miljardär elLäs den längre orginaltexten, som skrevs efter Brexitomröstningen, på: Immigrationen är inte det verkliga ler en elitutbildad Brexit-förespråkare www.localfutures.org/perspectivesbrexit-dual-citizen/ problemet. Att stänga gränser löser framstå som räddare i nöden, trots att 40

grus & guld · 4/2016


Skaffa nya JAKortet! Med ditt nya JAKort får du kontoutdrag och PDF-faktura i Internetbanken och slipper därmed avi-avgiften. Du kommer att kunna ladda ned en mobilapp där du kan se transaktioner, aktuellt saldo, spärra kortet mm. Kortet är utrustat med den senaste tekniken för kontantlösa betalningar samt ökad säkerhet för handel över Internet. HAR DU INTE SKAFFAT JAKORT ÄNNU? Läs mer och ansök på vår

hemsida eller hör av dig till oss på jak@jak.se eller tel 0500-46 45 00

LÄS MER PÅ JAK.SE/KORT


Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se

vd  har  ordet

Grunden för en framtida räntefri bank Budgeten för 2017 är lagd och därmed grunden för en framtida stark räntefri medlemsbank. Vi kommer fortsatt satsa på att utveckla vår riskmedvetenhet och vår regelefterlevnadsförmåga – en förutsättning för vårt banktillstånd. Men också moderniserade banktjänster och den organisation som krävs för att hantera detta. Kraven är många på en liten bank och valen svåra. Vad kan anses vara verksamhetens kärna, vad måste vi försaka för en tid framöver? Hur skapar vi utrymme för den ideella kraften i en allt mer reglerad omvärld,

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

samtidigt som vi skapar en stark ekonomi i föreningen? Önskemålen och därmed förståelsen för vad som ryms i verksamheten är väldigt olika.

Under november introducerades vårt nya betal- och kreditkort med många nya tjänster och runt årsskiftet introduceras den nya Internetbank­ en. Under januari ansluter vi oss till

bankgirot, vilket gör att vi återställt nivån på de tjänster vi haft tidigare och kan börja se framåt när det gäller ytterligare tjänsteutveckling. 2017 kommer precis som de senaste åren bli tufft för oss, men tillsammans kan vi klara och värna vår räntefria medlemsbank. Med en önskan om ett mycket gott 2017!

Medlemsavgift 2017 Det har blivit dags att betala medlemsavgift för 2017. Medlemsavgiften i JAK är 300 kr. Familjemedlem på samma adress betalar 250 kr, barn under 18 år har gratis medlemskap. Tänk på att medlemsavgiften dras automatiskt från ditt konto i JAK, om du inte har meddelat något annat. Kontakta oss om du har några frågor! Medlemsavgiften ska vara betald senast 31 mars 2017. 42

grus & guld · 4/2016

Aktuell grundinsats och medlemsavgift: Grundinsats år 1

300 kr

Medlemsavgift år 2

300 kr

Familjemedlem

250 kr

Under 18 år

gratis


Foto: adobe stock

JAK introducerar Flexibelt Bolån I december introduceras Flexibelt Bolån, som tillhör en helt ny typ av låne­produkter, Flexilån. Flexibelt Bolån kommer senare att följas av Flexibelt Blanco och Flexibelt Företags­­lån. Flexilån innebär kortfattat att kostnaden på ditt lån bestäms av hur mycket du sparar och därmed bidrar till bankens likviditet. Din belöning blir en lägre lånekostnad. Syftet med Flexilån är att möta behovet av ett mer flexibelt spar- och låne­system, vilket har varit efter­ frågat länge i medlemskåren. Flexilån ersätter successivt alla andra typer och former av lån med början på de 5-åriga sparfria lånen.

Så här ser villkoren ut för Flexibelt Bolån: - Amorteringstid 2 – 50 år

- Avtalstid 5 år.

- Lånekostnad 2,0 – 4,0 procent. Om låntagaren väljer att inte spara alls är kostnaden 4 procent och väljs dubbelt sparande är kostnaden 2 procent.

- När lånet är slutbetalt betalas det bundna sparandet ut samtidigt som det planerade datumet för låneinsatsen.

- Bundet sparande 0 – 200 procent av amorteringen. Låntagaren kan välja ett bundet sparande som motsvarar 0 - 200 procent av amorteringen varje månad.

Låntagaren kan under avtalstiden själv välja att ändra det bundna sparandet och därmed även lånekost­ naden. Efter avtalsperiodens slut kan man ingå en ny avtalsperiod eller lösa lånet. Inga sparpoäng räknas på lånet.

- Låneinsats 8 procent.

Nytt utseende i JAKs Internetbank Internetbanken i JAK får ett nytt utseende omkring årsskiftet. Tank­ en är att den ska bli mer pedagogisk och lättnavigerad, med en helt ny layout där JAKs färger enligt den grafiska profilen har blivit mer framträdande. Själva strukturen med rubriker och under­rubriker har också gjorts om. Det är dock enbart utseendet som har förnyats, tjänsterna är desamma som tidigare.

PS Den nya designen är mobil­ anpassad!

grus & guld · 4/2016

43


kallelse till årsmöte

LOKALAVDELNINGARNAS ÅRSMÖTEN 2017 Tips!

BODEN-LULEÅ

Plats: NordanSmak Adress: Stationsgatan 25, Luleå Datum och tid: 30 januari kl 18.00

Plats: Arkitektkontoret Adress: Mölnbovägen 4, Järna Datum och tid: 6 mars kl 18.30

FALUN BORLÄNGE

NEDANSILJAN

GÄVLE

NORRA HÄLSINGLAND

Plats: ABF Adress: Vasagatan 27, Borlänge Datum och tid: 22 februari kl 18.00

Plats: Studiefrämjandet Adress: Norra Köpmangatan 12 A, Gävle Datum och tid: 8 mars kl 19.00

Adress: Präståkersvägen 1A Mockfjärd. Datum och tid: 8 februari kl 19.00

Plats: Missionskyrkan Adress: Kapellgatan 6, Hudiksvall Datum och tid: 8 februari kl 18.30

SKARABORG

SÖDRA VÄTTERBYGDEN

Plats: Kulturhuset i Jönköping Lokal: Sammanträdesrummet Adress: Svavelsticksgränd 7, Jönköping Datum och tid: 16 februari kl 18.00

UMEÅ

Plats: ABF Adress: Rådhusesplanaden 16, Umeå Datum och tid: 4 mars kl 10.00

UPPSALA

Plats: Miljöpartiets lokal Adress: Rotegatan 3, Skövde Datum och tid: 5 februari kl 16.00

Plats: Studieförbundet Vuxenskolan Adress: Kungsängsgatan 12 (1 tr), Uppsala Datum och tid: 25 januari kl 18.00

STOCKHOLM

VÄRMLAND

SÖDRA HALLAND

VÄSTERÅS

Adress: Storgatan 33 Näsåker Datum och tid: 5 februari kl 12.00

Plats: ABF Adress: Bolmensgatan 11, Halmstad Datum och tid: 8 mars kl 19.00

JÄMTLAND–HÄRJEDALEN

SÖDRA HÄLSINGLAND

ÖREBRO

GÖTEBORG

Plats: Victoriahuset Adress: Linnégatan 21, Göteborg Datum och tid: 5 februari kl 13.00

HÄRNÖSAND

Plats: Ekolivs Adress: Köpmangatan 7, Härnösand Datum och tid: 4 mars kl 13.00

HÖGA KUSTEN & SOLLEFTEÅ

Plats: Fagerskrapan Adress: Fagerbacken 28, Östersund Datum och tid: 26 februari kl 13.00

44

JÄRNA–SÖDERTÄLJE

Skriv redan nu upp datumet för din lokal­ avdelnings årsmöte i din kalender!

grus & guld · 4/2016

Plats: Hälsans Hus, Lokal Stora salen Adress: Fjällgatan 23B, Stockholm Datum och tid: 19 mars kl 18.00

Plats: Studiefrämjandet Adress: Skolhusgatan 11, Söderhamn Datum och tid: 16 februari kl 19.00

Plats: Studieförbundet NBV Adress: Nygatan 13, Karlstad Datum och tid: 4 mars kl 11.00

Plats: Hos Toni Haid Adress: Skultunavägen 48, Västerås Datum och tid: 18 mars kl 14.00

Plats: Föreningarnas hus Adress: Slottsgatan 13 A, Örebro Datum och tid: 12 mars kl 15.00


Fr v: Berit, Caroline, Emine och Carina. Bild t.h: Johanna i samtal med medlem.

Medlemsservice – hjälp för dig som medlem På Medlemsservice arbetar Berit, Johanna, Carina, Emine och Caro­ line. De tar dagligen emot samtal via telefon, mail och chatt, som oftast gäller frågor om lån och varför man ska välja JAK. - På frågan om varför man ska välja JAK, svarar vi att JAK är medlemsägd, att alla har samma förmåner och villkor, att vi inte är vinstdrivande, att vi är räntefria och att vi driver en bank som syftar till en långsiktigt hållbar ekonomi, säger Berit Blom. Medlemsservice fyller en viktig funktion i mötet mellan medlem och banken. Det är uppskattat med den

personliga servicen och tillmötesgåendet. Vid frågor kopplade till det egna kontot, måste medlemmen av sekretes­skäl ange sin personliga kod. - Vi måste försäkra oss om att det är rätt person som frågar, förklarar Berit Blom, som gärna vill poängtera vikten av att ha koden redo när man ringer.

Vanligaste frågorna till Medlemsservice: ”Hur mycket kan jag få låna?” ”Varför ska jag välja JAK istället för någon annan bank?”

Så, tips till dig nästa gång du ringer; ha koden redo! Om du har glömt den krävs att du har e-legitimation för att logga in på Internetbanken och ändra kod. Alternativt postar vi ett brev till dig där du får välja ny kod. Kostnaden för detta är 100 kr.

Chatta med JAKs Medlemsservice Chatten är en ny tjänst hos Medlems­service som infördes i oktober i år och är Medlemsservices skriftliga kanal – förutom mail. Skillnaden är att här får man svar i realtid. Chatten är i princip alltid bemannad under normala arbetstider, dvs när

växeln är öppen. Om den är avstängd kan det bero på frånvaro av personal, men det går ändå bra att skriva in sin fråga i formuläret. Svar får man via mail, så snart som möjligt. På grund av bank­ sekretessen är det allmänna frågor som kan besvaras i chatten.

Hej du chattar med Medlemsservice. Har du några frågor?

grus & guld · 4/2016

45


bakom kulisserna

Medlemsannonser

Damkläder/barn i trikå, helt svenskt! Barnplaggen görs av stuvbitar! Hållbart och ekologiskt. Se min hem­sida för närmare info: www.carecollection.se Fler folk sökes till Ekoby på Österlen. Vi vill bygga en liten by. Sju hus och ett flerbohus ca 18 lgh. All-hus kök/matsal mm. Naturmark. hellefred@gmail.com Behöver du en julklapp, en gå-bortspresent eller vara snäll mot dig själv? Fairtrade varor gör gott, välkommen in på: www.annasaffar.com

sparpoäng önskas På grund av sjukdom, bl a MS, har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sparpoäng. Tar tacksamt emot poäng. GG1-0416 2-barnsmor med sambo och hus, söker 1.500.000 sp för att lösa ett efterspar. Är varmt tacksam för alla poäng! Ju fler bäckar... GG2-0416 46

grus & guld · 4/2016

Ensamstående kvinna och pensionär, i stort behov att få ut efterspar, som annars ligger 19 år i framtiden. 24milj sp behövs. Tacksam för alla bidrag. GG3-0416

Jag är i akut behov att ta ut mitt bundna sparande för att kunna hjälpa min dotter. Behöver drygt 10 milj sp. Tacksam för varje sp jag kan få! GG9-0416

Ber om 14 miljoner sparpoäng, för att kunna behålla butiken, kanske anställa = behövs! Varmt tack på förhand. GG4-0416

Jag vore tacksam om någon kunde skänka mig 3 miljoner sparpoäng. Behöver mitt eftersparande för att kunna bo närmare mina barn. GG10-0416

Vore jättetacksam för sparpoäng så att vi kan köpa vårt drömhus. Alla bidrag är välkomna. GG5-0416 Sparpoäng önskas för att använda eftersparbeloppen till att lösa mina JAK-lån och bli skuldfri. Varma tankar till dig. GG6-0416 Ensam pensionär önskar sparpoäng för tandvård! Tack på förhand!! GG7-0416 Behöver sparpoäng för att bygga miljöhus. Låg inkomst och förspar. GG8-0416

Socionomstudent och ensamstående mor med dålig ekonomi önskar sparpoäng för att få ut efterspar. Tacksam för varje skänkt poäng! GG11-0416 Sommaren är en stor dag för vårt äldsta barn, han tar studenten. Tänker ge eftersparbeloppet i present men saknar ca 750000 poäng. Har du några över? GG12-0416 Jag är pensionär och vill lösa ut mitt lån och efterspar. Behöver 4 milj sp. Mycket tacksam om någon vill överlåta sparpoäng till mig! GG16-0416


Vi har köpt mer jord och blivet en hel by. 43 personer äger all mark tillsammans. Har hållit på i 40 år. Söker 4 milj sparpoäng till projektet. GG13-0416 Jag är i desperat behov av sp, pga Aspbergerssyndrom, ADHD och BipolärII har jag svårt att försörja familjen! Tacksam för även den minsta gåvan! GG14-0416 Jag skulle vilja göra ett eget boende i garaget, vision är en studentlya. Behöver 2.5 milj SP för att lösa efterspar och få ekonomi för detta. GG15-0416 Du som har sparpoäng att skänka. Snälla hör av dig till mig! GG17-0416 Jag skulle behöva 664000 poäng för att kunna nyttja mitt privatlån lite tidigare. Kan någon hjälpa mig? GG18-0416

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 30 mars 2017. Annonsstopp 13 feb. grus & guld · 4/2016

47


Kontakta oss Meddelande (Ny) I övre högra hörnet hittar du med­ delandefältet i nya Internetbanken.

Årsbeskedet i Internetbanken Som du kanske känner till, skickar vi inte längre ut något årsbesked med brev. Istället får man logga in på Internetbanken och hämta det där.På det sättet bidrar vi alla till minskad miljöbelastning. Ditt årsbesked kommer att finnas i Internetbanken senast den 31 januari 2017.

Så här gör du för att komma åt årsbeskedet: 1. Logga in på Internetbanken 2. Välj flik ”Meddelanden” i vänsterspalten 3. Välj ”Årsbesked”

Lämna in din motion till stämman 2017 Alla medlemmar kan när som helst under året lämna in synpunkt­ er, förslag och motioner. Innan du lägger din motion kan det vara värt att först skriva till VD, bankchefen, medlemschefen eller styrelsen. Är det en mer över­gripande fråga som handlar om JAKs inriktning eller demokrati är det dock en fråga för stämman. Före den 1 februari 2017 vill vi ha in din motion till stämman som kommer att äga rum den 22 – 23 april 2017. 48

grus & guld · 4/2016

”Annat förfarande behövs inför stämmans val av valberedning” Valberedningen har visat sig

En av riskerna vi ser med hur valet

vara ett väldigt sårbart organ i JAK Medlems­bank. Som det är nu, bereds och genomförs val till valberedningen på sittande stämma. På stämmans första dag utses en grupp som har i uppgift att ta fram förslag på val­ beredningsledamöter, och redan dagen därpå presenterar den sina nomineringar inför att stämman står redo att välja ny valberedning.

av valberedning genomförs idag, är att nyinvald valberedningsledamot finner att uppdraget innebär för mycket arbete, tar för mycket tid och därför väljer att inte fullfölja sitt uppdrag. Andra risker rör frågan om valberedningens sammansättning och kompetens. En aspekt här är om ny ledamot inte förstår uppdraget, inte visar sig beredd att följa arbetets gång eller t.o.m. visar sig vara direkt olämplig för valberedningsuppdraget.

Detta förfarande resulterar i ett snävt urval av föreslagna valberedningskandidater, som under en allt­för kort tidsrymd ska fatta det viktiga beslutet att acceptera förfrågan om nominering. Ingen skugga ska falla på den grupp som får i uppdrag att nominera valberedningsledamöter!

Valberedningen i JAK har ett stort ansvar att genomföra ett gediget arbete under verksamhetsåret. Den bereder stämmans val av ledamöter till styrelsen, etikrådet, lekmanna­ revisionen och de externa revisorerna. Kandidater till de lediga mandaten ska också beredas med information om vad respektive uppdrag innebär. Intervjuer och inhämtande av olika dokument genomförs, en konsekvens av Finansinspektionens och Euro­ peiska Bankmyndigheten (EBAs) höjda krav på styrelse­ledamöter i banker. För detta krävs tid. Periodvis arbetar valberedningen mer (5060 tim/mån) och periodvis mindre (5-10 tim/mån).

För att få in kompetenta och lämp­liga valberedningsledamöter behöver tillfrågade kandidater bl.a. ges tid att få insikt i vad uppdraget innebär innan de tackar ja - eller nej. Detta personliga ställningstagande, liksom stämmans val av valberedning, kan omöjligen bli välgrundat om det sker inom ramen för sittande stämma. Summerat blir behovet allt tydligare av ett annat förfarande inför JAK-stämmans val av valberedning. Oktober 2016 Valberedningen Lilly Bendevis, sammankallande Berit Lindqvist, vice sammankallande

Valberedningens hemsida

På www.jakdemokrati.se kan ni läsa mer om valberedningens arbete, och även lämna förslag på lämpliga personer till förtroendeuppdrag i JAKs styrelse, etikråd och som lekmannarevisorer.


Gör din röst hörd! Tyck till om JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet. Mejla dina inlägg till grusoguld@karinbackstrom.se. Publicerade synpunkter belönas med en biobiljett.

Se längre än till bankräntan Om det är något man snappar upp som

JAK-medlem är det att ränta skapar ojämlikhet i samhället. Problem­et är att sedan 2008 har bankräntan sjunkit. Och ojämlikheten ökat. Frågan är då om vi inom JAK förstått det hela rätt? Att ta oskäligt betalt – utan att

något arbete utförs eller någon risk tas – heter på engelska rent-seeking. Ordet för bankränta däremot är interest. Jag använder fortsättningsvis de engelska orden eftersom svenskan inte har några riktigt bra översättningar. Rent-seeking, inte interest, är den metod individer med pengar använd­er för att tjäna ännu mer pengar. Och det handlar om mycket mer än att spekulera med pengar. Det omfattar t ex att använda pengarna för att skapa oligopol, PR-satsningar som i alla lägen främjar affärerna, subventioner och lagar. Robert Stiegliz har beskrivit detta väl i Vanity Fair 2012. Eftersom väldigt mycket av det vi i

Sverige handlar går till några få stora företag kan man konstatera att vi idag är beroende av rent-seekers. Är jag ensam om att som medlem i JAK vilja att föreningen skapade möjligheter för oss att ta oss ur detta? Bostad, energi, mat och pension vore väl lämpliga områden för satsningar på icke-spekulativa alternativ? Att bara låna ut pengar är väl överspelat sedan 2008 då styrräntan dök under vad JAK kan låna ut för? Visst finns det väl mycket mer ett medlems­ ägt finansiellt institut kan göra? Stephen Hinton

SVAR: JAK fokuserar på räntans

negativa effekter, men också på all kapitalavkastning, orimliga vinster och att tjäna pengar på pengar. Medlemsbanken är ett exempel där man kan handla enligt sina värderingar. De samtal som förs med anledning av denna praktiska handling, som varje medlem har möjlighet att göra, är otroligt viktig­a. Självklart är det så att de som vill öka sitt kapital söker andra vägar att tjäna pengar, rent-seeking, när ränt­orna på pengar är låga. Detta ger lika stora negativa effekter för både samhälle och individ som räntan. Ann-Marie Franklin, medlemschef

Låt medlemmarna besluta om JAKs vision “Det är viktigt att JAK som helhet

nu har en gemensam vision” deklarerar ordförande Monjia Sonnius i medlemstidningen Grus & Guld nr 3/16. Men visionen har vare sig bearbetats eller beslutats av medlemmarna. Och det märks också på såväl innehåll som form. I den vision som styrelsen klubbat finns flera problematiska delar och viss otydlighet, men framför allt saknas väsentliga delar av det JAK alltid strävat efter. Ambitionen för 2036 har stark slagsida mot bankfokus och innehåller inget om medlemsutveckling, folkbildningens genomslag, idéutveckling eller samhällelig påverkan. Trots ett mångårigt arbete att förbättra demokratin saknas också ambitioner för medlemsinflytandet. När alla strategier ska bli femårs-

planer med syfte att inom 20 år förverkliga visionen är det angeläget att målbilden inte blir ett hafsverk. Jag föreslår därför att medlemmarna involveras i formulerandet och att visionen för JAK blir föremål för stämmobeslut.

Jonas Löhnn

Svar: På höstseminariet 2014

diskuterades JAKs medlems­strategi. Resultatet tog den dåvarande styrelsen med sig i ett arbete som en särskild strategigrupp påbörjade. När frågan åter togs upp i styrelsen förra året, fanns materialet från höstseminariet 2014 fortsatt med. Styrelsen har sedan arbetat med alla förtroendevalda på riksnivå för att ta fram visionen. Såväl vision som medlemsinflytande diskuterades även på årets höstseminarium. Banken är medlemmarnas sätt att i praktiken visa att ett annat eko­ nomiskt tankesätt är möjligt. Därför är det naturligt att visst fokus ligger där. Men även medlemsutveckling, folkbildning och samhällspåverkan finns med i visionen som sammantaget ger en helhetsbild av vad JAK vill åstadkomma framöver. Stämmans ansvar är att besluta om de styrande dokumenten – stadgar och reglemente. Styrelsens ansvar är att besluta om vision och strategi.

Monjia Manai Sonnius,

ordförande JAK Medlemsbank grus & guld · 4/2016

49


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Var tog G&G vägen? Flera läsare har undrat varför det var så länge sedan tidningen kom i brevlådan. Därför upprepar vi att JAK sparar genom att bara ge ut två av fyra medlemstidningar i tryckt form. Att papperstidningarna (nr 4 och 1) inte sprids ut bättre över året beror på att de används för att kalla till lokalavdelningarnas årsmöten och stämman – som båda äger rum under vårvintern. De digitala numren (2 och 3) aviseras via e-post och facebook. Har du missat tidigare tidningar hittar du dem på grusoguld.se/e-tidning.

En del skriver också att det är tröttande att läsa på en skärm och att de därför väljer bort e-tidningen. ”Känns som att sitta på jobbet” tycker till exempel Therese. gru s l ä sa & Gul d ig it d n r 2 a lt o på w c h 3 2 w w.g 0 1 6 f in rus ogu ns end l d .s a e / e - s t at t t id n in g

Externa medel har sökts för 2017, men resultatet är ännu oklart. I JAKs budget finns bara pengar för att trycka nr 1 och 4 även nästa år.

Anmäl dig till Grus & Gulds nyhetsbrev på www.grusoguld.se så får du en avisering varje gång en ny tidning är ute!

Varför e-tidning? ”Om ni nu ska bli digitala varför gör ni inte en modern webbtidning istället för att försöka härma en papperstidning?” frågar Jens. Ledningen har velat ha en e-tidning för att lätt kunna återgå till fyra papperstidningar. Ambitionen är att besparingen ska vara tillfällig, och den nya designen av tidningen,

Kolla in nya webben!

Bakom uppfräschade grusoguld.se står Grus & Gulds layoutare Hanna Blomqvist i samarbete med Wibergs Web. På hemsidan lyfter vi fram några texter som du enkelt kan dela och kommentera. Du kan även läsa e-tidningen och söka i vårt digitala tidningsarkiv.

Följ oss på nätet

Nästa nummer kommer i brevlådan! Ute: 30 mars

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida

Annonsstopp: 6 februari

www.grusoguld.se

50

Hur blir det nu?

Anmäl dig till nyhetsbrev

Saknar papperstidningen ”Tack för en av de bästa miljömedvetna tidskrifterna vi har haft under årens lopp! Mycket tråkigt därför att ni nu tycks ha övergått till nättidskrift vilket utesluter många i min generation som föredrar taktil tillägnelse!” skriver Eva. ”Så urkorkat att göra om denna trevliga tidskrift till elektroniskt blipp. Fel ställe att spara på. Tänk om!” skriver Per. Flera läsare vill kunna bläddra i papperssidorna, läsa lite här och där, krypa upp med tidningen i soffan – eller glömma kvar Grus & Guld på jobbet så att fler kan läsa.

som gjordes bara ett år före nedskärningarna, har varit uppskattad. Resurser att både göra e-tidning/papperstidning och satsa på en mer omfattande webbtidning har inte funnits.

grus & guld · 4/2016

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Manusstopp: 13 februari


Krönika

Eva-Lotta Hultén:

Tävlan tar plats i vårt innersta Kommer barnen bli glada för tröjan och

På ett privat plan kan vi självklart försöka

att förändra våra attityder för att bättre stå ut med det samhälle vi lever i men att jobba

med bara sig själv i den här frågan är lite som att springa bakåt i ett framrusande tåg. Tävlingshetsen är så genomgripande att det krävs ett mycket starkt psyke för att komma undan. De flesta av oss är inte så starka och vi borde inte lämnas med individ­ uellt ansvar för att hantera sjuka samhällsnormer. Vi skulle behöva

”Presenterna blir en bricka i jakten på placeringar i statusligan”

en massiv folkrörelse mot både reklam, idrottslig tävlingshets och såväl social som samhällelig konkurrens. Att se att tävlandet verkar djupt in i våra jag och våra relationer och påverkar vårt samhälle på alla nivåer och i alla sammanhang, är en början. När vi uppmärksammar konkurrismen, i stället för att bara ta den för självklar, kan vi också ifrågasätta den, kämpa emot och börja sträva efter att ersätta den med empati, solidaritet och sam­ arbete i stället.·

Foto: Marie Hedberg

hörlurarna vi köpt åt dem i julklapp? Det beror på kompisarna. Vi mäter våra pryl­ ars värde inte bara i vad de kan ge oss för känslor och upplevelser utan också i vilken ställning de ger bland våra vänner. Present­ erna blir en bricka i jakten på placeringar i statusligan och där spelar kärleken bakom dem ingen roll. Idag uppmuntras vi överallt till jämförelser med andra. Vi översköljs av reklam som talar om för oss att vi måste vara missnöjda om vi inte har mer och bättre än andra. Tävlandet på TV får oss att fundera över våra egna talanger och värden. På sociala medier får vi ständig feedback på vår egen popularitet: varför får andra många fler retweets och likes än jag? Konkurrensen det föder äter sig in i oss och tar plats i vårt innersta. Den påverkar hur vi förhåller oss till oss själva, till varandra och till samhället. Föreställningen att konkurrens och tävlan alltid är bra och utvecklande är så stark att den utvecklats till en ideologi: konkurrism. Konkurrismen alienerar oss från oss själva och varandra och skadar våra relationer. Medmänniskor reduceras till redskap eller hinder för vår framgång eller bara till jämförelse­ material när vi försöker boosta vår självkänsla. Ett samhälle som hävdar att alla kan lyckas, skuldbelägger dessutom dem som inte gör det. Det leder till känslor av skam och värdelöshet.

Eva-Lotta Hultén Frilansjournalist och författare

grus & guld · 4/2016

51


B Bildkommentar: Sara Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Profile for Grus & Guld

Grus & Guld nr 4 2016  

Grus & Guld nr 4 2016  

Profile for grusoguld