__MAIN_TEXT__

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2015 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2015

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Sms-räntorna som ruinerar

JAK ställer in folkbildning Små gårdar mättar flera

EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA

Rik på lite pengar Fixa din egen el  ·  Divestera  ·  Möt Naomi Klein  ·  Nollränta grus & guld · 1/2015

1


Skaffa JAKort du också!

jak.se/kort Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!


Innehåll

JAK omorganiserar

Personal varslas och kurser ställs in när JAK satsar på att bli helbank.  ·  34

grus & guld · 1/2015

Inspirerar till divestering

Olivia Linander vill ta bort pengarna från fossilindustrin.  ·  6

40

”Bredda nationalekonomin”

Studenter kräver fler perspektiv i utbildningen.  ·  8

Små gårdar mättar fler

skänkta sparpoäng gjorde Emelie Thelanders flytt möjlig.

dessutom:

26

omvärld

Polly Higgins vill kriminalisera miljömord.  · 11

Sms-lån till skuldfällan

jak i fokus

Lokalavdelningarnas roll temat för JAKs höstseminarium.  ·  36

Kriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. Kraven på hårdare regleringar har hittills inte gett några större resultat.

kultur

32

TIPS: Fixa egen el Oberoende av räntor Eva Sandgren har lite pengar men vägrar att definiera sig som fattig. Sättet hon organiserat sin ekonomi och sitt liv på gör att hon känner sig rik. · 16

Ny avhandling om hur matförsörjningen kan klaras utan fossilbränsle.  ·  9

Så gör du om du vill bli oberoende av stora elbolag och främja miljön.

Möt Naomi Klein, aktuell med ny bok om ekonomin och klimathotet.  ·  42

omvärldsanalys

David Jonstad om inflation, deflation och nollräntepolitik. ·  13

opinion

Det går inte att tjäna pengar på pengar, skriver Jakob Mikkelsen, ordförande JAK Danmark.  ·  48

Krönika

Pär Holmgren om finansmarknadens roll för att rädda klimatet. ·  59 grus & guld · 1/2015


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld Box 110 59 100 61 Stockholm

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48 Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: kommunikation@etc.se Telefon: 08-410 357 00

foto: Isabelle Ål ander

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Medarbetare i detta nummer

Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23

Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 500 ex Omslag: Eva Sandgren har gjort sig fri från ränta. Foto: Niklas Björling Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt material. Allt material i G&G publiceras både i tryckt och elektronisk form, om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

Emelie Rosén är ena halvan av Glocal Reporters, som publicerat reportage i allt från tidningen Vi till Grus & Guld. Under våren arbetar hon med ett projekt om rasism, samtidigt som hon jobbar på Sveriges Radios ekoredaktion. Kunskapen om JAK har hon både hemifrån och från en ungkurs. I det här numret intervjuar hon vår inspiratör och skriver om skänkta sparpoäng.

foto: K arin Backström

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

4

grus & guld · 1/2015

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Stina Hylén har bland annat jobbat som kulturredaktör på Östersundsposten. Nu frilansar hon för alternativpress samtidigt som hon ägnar sig åt eget skrivande. Även hon har växt upp med Grus & Guld på köksbordet och gått en av JAKs ung­ kurser. I detta nummer frågar Stina regissören Ellen Lamm varför hon gör teater om pengar – och skriver om studenter som vill förnya ekonom­utbildningen.

Tobias Berving är formgivaren som gett Grus & Guld en ny form. De senaste tio åren har han formgett flera tidningar som kreativ chef och AD på ETC Kommunikation. Förutom grafisk design är foto­grafering hans passion. JAK lärde han känna när ETC Kommunikation fick uppdraget att göra två specialnummer av Grus & Guld i våras.

foto: sar a norrgård

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är frilansskribenten som kanske är mest känd som kåsör och sommarpratare. Hon har varit journalist sedan 1980-talet, bland annat på SVT och DN. På senare år har intresset för förnybar energi fört henne till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Medlem i JAK har hon varit sedan ”tidernas begynnelse” ja, åtminstone sedan 1980-talet. I det här numret skriver hon om hur man fixar sin egen el. foto: K arin Backström

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Årsprenumeration: 230 kronor Lösnummer: 59 kronor

Kajsa Olsson


välkommen

redaktören:

Nerväxt i ordlistan

”En fråga värd rubriker” i en tid när den rikaste procenten av

jordens befolkning äger närmare hälften av tillgångarna är det inte konstigt att den franska ekonomen Thomas Piketty fick stora rubriker förra året. Utifrån ett omfattande underlag konstaterar han att avkastning på kapital – som räntor, aktieutdelningar och företagsvinster – ökar snabbare än inkomsterna i stort. Slutsatsen, att detta leder till extrema nivåer av ojämlikhet, berör själva kärnan i JAK Medlemsbanks kritik mot räntans omfördelande effekter.

”Allt fler oroar sig för de ökande klyftorna.” allt fler oroar sig för de ökande klyf-

en dyster bild av detta är att kriser i

privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. I detta nummer ställer vi frågan vad samhället bör göra åt detta. Vi möter också Eva Sandgren som har ställt sig vid sidan av omfördelningscirkeln och bestämt sig för att bli skuldfri utan

er ordinarie medlemstidning är nu tillbaka. I ett mindre format och med fler fasta avdelningar fortsätter vi att bevaka ekonomi på vårt alldeles egna sätt. Ambitionen är att bidra med både kunskap, fördjupning, debatt och inspiration i arbetet för hållbar och rättvis ekonomi. När dessa rader skrivs har det hunnit hända mycket sedan manusstopp i slutet av november. Med sina långa produktionstider skaver tidskrifter alltid mot det dagsaktuella. Men just därför kan de också bidra med andra perspektiv. Tyck till om er nygamla tidning på www.grusoguld.se – eller mejla mig!

1,9

miljoner. Så många svenskar läser dagligen en tidskrift. Källa: Orvesto Konsument, 2014:2

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

torna. Inte bara av moraliska, sociala och ekologiska skäl. Uppmärksamheten tilltar även kring vad de innebär för stabiliteten i finanssystemet. För, som Internationella Valutafondens ekonom Michael Kumhof påpekar, pengarna som koncentreras hos de rikaste går inte till produktiva investeringar, utan till en svällande finanssektor som lever väl på lån till dem som halkar efter. Skuldsättningen ökar. Omfördelningen fortgår.

räntor. Trots att hon lever på lite pengar känner hon sig rik, och hennes ekologiska fotavtryck ryms inom ramen för vad planeten klarar.

För sju år sedan skrev Grus & Guld för första gången om begreppet nerväxt. Då var det inte många i Sverige som kände till det. Men nu har strävan efter att planerat sakta ner och anpassa den ekonomiska aktiviteten till en ekologiskt och socialt hållbar nivå nått ända fram till Svenska språkrådets lista över nyord 2014. Även om ordet i sig kan tyckas lite märkligt, så noterar Grus & Guld detta tecken i tiden med tillförsikt.

Tidningen har sju liv Fem till sju gånger kan en tidskrift återanvändas, och bli nytt papper. Låt alltså Grus & Guld återuppstå på nytt genom att återvinna den, men se gärna till att fler än du får möjlighet läsa den först. Källa: Sveriges Tidskrifter

grus & guld · 1/2015

5


Divesterare Olivia Linander Du vill få oss att divestera, men vad är det egentligen? –  Divestera är motsatsen till att investera och handlar om att vi ska flytta våra pengar från fossilindustrin. Vi måste se den branschen som lika omoralisk som vapenindustrin. Vi talar om världens rikaste bransch så vi kommer inte få den bankrutt, det vi kan göra är att ändra normerna. I dag ser många det som okej att ha aktier i oljebolag trots att de tjänar pengar på att skada vår planet. Vi måste ta ifrån fossilindustrin allmänhetens respekt. Så vad gör du? –  I våra kampanjer riktar vi oss endast mot institutioner, som universitet och kommuner, men även privatpersoner kan se över sin ekonomi. Till exempel kan man ringa sin pensionsförvaltare och be om fossilfria alternativ. Den 13 och 14 februari är det Global Divestment Day, då kommer vi att ha färgglada divesteringsaktioner över hela världen. Till exempel kan 20 personer avsluta sina bankkonton på en bank som finansierar fossilindustrin, samtidigt som de firar med ballonger. Det finns många olika klimatkampanjer, varför just divestera? –  När det gäller klimatfrågan så känner många en oro. Något måste göras nu, och så får vi dåligt samvete för att vi inte gör tillräckligt mycket. Men vi måste belysa vilka som verkligen utgör hotet. Även om det är viktigt att själv förändra sin livsstil så räcker det inte att byta glödlampor. Det finns större bovar där ute.  ·

6

grus & guld · 1/2015

text

Emelie Rosén foto

anna von brömssen

namn

Olivia Linander

ålder 22 år

yrke

Kampanjsamordnare för Fossil Free Sverige

gör

Uppmanar och inspirerar till total divestering ur fossilindustrin. I Sverige har Örebro stad, Svenska kyrkan och Diakonia divesterat.


inspirat枚r

grus & guld 路 1/2015

7


omvärld

Krav på förnyad ekonomutbildning

 åga låne­ L räntor har lett till spekulation snarare än inve­steringar i den reala ekonomin.”

Ekonomistudenter över hela värld­ en vill ha fler perspektiv i undervisningen. Förra året förenades de i ett internationellt upprop, som nu samlar 65 studentorganisationer i 30 olika länder. Även i Sverige.

The Guardian rapporterar om höstens finansiella stabilitetsrapport från Internationella Valutafonden, IMF.

foto: iStock

Bankerna satsar på kolindustrin Trots fina ord om klimat och miljö i sina hållbarhetsrapporter ökar de kommersiella bankernas finansiering av kolindustrin. Rekordstora 66 miljarder euro, fyra gånger mer än för tio år sedan, lånades ut eller placerades i kolkraftverk och kolgruvor 2013. Det visar en ny rapport från organisationen BankTrack, som undersökt 92 ledande bankers kolfinansiering. De största ”kolbankerna” finns i USA, Kina och Storbritannien. Läs mer: www.banktrack.org

    NATIONALEKONOMI       – Ekonomi

är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen. De modeller som finns i dag är inte tillräckliga för att beskriva den komplexa verklighet vi lever i, och hjälper inte studenterna att tackla framtidens problem, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli, student på Handelshögskolan i Göteborg. Han är en av grundarna av Handels students for sustainability, Hass, som tillsammans med Lunds kritiska ekonomer är de två svenska organisationer som i dagsläget skrivit under det internationella uppropet för pluralism i ekonomiundervisningen. Det var i maj 2014 som Internationella studentinitiativet för pluralism i ekonomiundervisningen, ISIPE, publicerade ett öppet brev som kritiserar det monopol som neoklassisk teori har inom klassrummens väggar. Initiativet menar att detta begränsar förmågan att hantera mångdimensionella utmaningar. I flera internationella medier har både studenter och lärare

uppmärksammat hur oförmågan att förutse finanskrisen 2008 synliggjorde bristerna i den ”enda sanning” som ekonomistudenter lär sig. ISIPE efterfrågar att undervisningen ska kompletteras med andra ekonomiska skolor – ekologisk, feministisk och marxistisk för att nämna några. De efterlyser även samarbeten med samhällsvetenskap och humaniora. –  Vi hade inte formulerat en konkret tanke om pluralistisk undervisning

”Ekonomi är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen.” innan uppropet, men med inspiration från det har vi drivit frågan och försökt spetsa till den, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli. Han menar att vinsten med uppropet mycket ligger i att få upp ögonen för vilka andra organisationer det går att skapa samarbeten med. Själv tycker han att klimatet på Handelshögskolan har varit tillåtande i fråga om att lyfta kritik mot inrutade perspektiv. Stina Hylén Läs mer: www.isipe.net

Gröna obligationer på frammarsch Under första halvåret 2014 såldes gröna obligationer för motsvarande cirka 140 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som under hela 2013, och flerdubbelt mer än året innan dess. Tidigare låg huvudsakligen utvecklingsbanker och offentliga institutioner bakom utgivningen av räntebärande skuldsedlar öronmärkta för olika miljö­ 8

grus & guld · 1/2015

projekt. Nu har även privata företag hakat på, och stod för hälften av utgivningen 2014. I och med att marknaden växer blir frågan om verifiering mer aktuell. Idag är en grön obligation grön för att den som ger ut den säger så. Källa: Bonds and Climate Change – State of the market, 2014.


foto: Bé atrice Fal sen, Ubsol a Tr ädgård

Med ett småskaligt lantbruk kan vi mättas på vår beskärda del av jordens odlingsmark, enligt en ny avhandling.

Små lantbruk kan mätta många     matförsörjning     När några forskare

i höstas hävdade att en satsning på ekologiskt lantbruk leder till svält fick de genast mothugg. Men i debatten som följde berördes knappt att både konventionell och ekologisk matproduktion idag är beroende av fossila bränslen i en omfattning som förr eller senare blir ohållbar. Visserligen använder inte eko-odlare fossilberoende konstgödsel, men även deras traktorer behöver diesel. –  Man argumenterar ofta som om vi skulle ha olja för evigt, konstaterar Kristina Belfrage, som har undersökt hur matförsörjningen klaras med lantbruk som är självförsörjande på såväl drivmedel som växtnäring. Hennes avhandling, som lades fram vid Sveriges Lantbruksuniversitet i höstas, visar att storleken på gårdarna är av betydelse. När man mäter den totala matproduktionen – alltså inte skörden av enstaka grödor – kan småbruk vara

upp till tio gånger effektivare, eftersom de ofta använder marken på flera sätt. Små gårdar samspelar också bättre med den omgivande naturen vilket gör att de både gynnar biologisk mångfald och drar nytta av densamma. Löser de dessutom frågan om drivmedel Kristina genom att använda Belfrage. en kombination av arbetshäst och rapsoljedriven traktor så kan de mätta flest. Etanol av vete eller potatis är klart sämre alternativ. kristina belfrage utgår från FNs

beräkning att varje människas rättvisa andel av den globala odlingsmarken är mindre än en halv fotbollsplan (0,2 hektar). Det lantbruk hon beskriver –  som kanske kan liknas vid en utökad köksträdgård med grödor som samodlas i olika växtföljder och djur som betar, bökar och drar – uppfyller detta med viss råge. Ett problem eller en möjlighet, beroende på hur man ser det, är att denna typ av lantbruk kräver ungefär fyra gånger fler lantarbetare än idag.

Som Grus & Guld tidigare berättat ska ett stort forskningsprojekt, under ledning av KTH, undersöka hur samhällsutvecklingen kan se ut om tillväxten uteblir. Scenarion tas fram för negativ tillväxt, nolltillväxt och låg tillväxt inom fyra fallstudieområden: byggsektor, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv. JAK ingår i en referensgrupp, vilket innebär att medlemsbanken kommer att delta i seminarier två gånger per år och vara allmänt bollplank. Läs mer: www.bortombnptillvaxt.se

Förbered för nerväxt

foto: Mats Ol sson

Hur ska världens befolkning få mat i en mindre fossilberoende framtid? En ny avhandling visar att små lantbruk är överlägsna stora, både när det gäller biologisk mångfald och matproduktion.

JAK bollplank för forskare

Insikten om att ekonomin inte kan växa för evigt på en ändlig planet har nått riksdagens motionsflod. Tre motioner kräver strategier för att säkerställa välfärd och försörjningsförmåga vid en krympande ekonomi. En ger konkreta förslag på områden att undersöka närmare, och nämner bland annat decentralisering av kreditgivning till lokala och kooperativa banker. Totalt lämnades 2 901 motioner in under allmänna motionstiden i höstas. Vanligen bifalls färre än två procent.

212

procent av BNP uppgår världens samlade skul­ der till. Innan finanskri­ sen 2008 var motsva­ rande siffra 174 procent.

Källa: The 16th Geneva Report on the World Economy, september 2014

Karin Backström grus & guld · 1/2015

9


omvärld foto: Frugan, Mostphotos

Slopade ränte­ avdrag önskas     Ränteavdrag       Flera aktörer,

bland dem EU-kommissionen och Finansinspektionen, har uttalat sig för minskade ränteavdrag som ett sätt att komma tillrätta med de svenska hushållens höga skuldsättning. Inom JAK har det länge riktats kritik mot ränteavdragen, som bland annat ses som ett sätt att indirekt stödja bankerna och driva upp bostadspriserna. Samtidigt visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, att 72 procent av hushållen i så fall skulle påverkas. Sårbarast är barnfamiljer i storstäder. – JAK anser att räntebidraget ska bort, men det behöver göras i sansad takt, säger vd Sammy Almedal. Även JAKs lånekostnad är avdragsgill. Sammy Almedal tror dock inte att ett slopat avdrag skulle få några större konsekvenser för medlemsbanken. Mellan 2010 och 2012 ökade de sammanlagda ränteavdragen med 50 procent till 32 miljarder kronor, enligt SCB.

JAK välkomnar ny amorteringskultur Finansinspektionens krav på att alla nya bolånetagare måste amortera välkomnas av JAK Medlemsbank.     amortering      För JAK har det alltid varit självklart att lånen ska amorteras, hela JAK-modellen syftar ju till skuldfrihet. När nu Finansinspektionen, FI, har deklarerat att alla bolånekunder ska betala av på sina lån är det utifrån samma grundtanke som JAK har: Det är farligt både för hushållen och för ekonomin i stort med en allt för hög skuldsättning. Insikten sprider sig hos även låntagarna. Enligt FI har en betydande förbättring av amorteringskulturen skett sedan 2011. – Uppåt 80 procent av nya bolånetagare amorterar idag, sa FIs chef­

 n kollaps kan undvikas … om natur­resurs­ E användningen minskar till en hållbar nivå och resurserna fördelas jämlikt.” Eller omvänt: om vi inte använder jordens resurser mer hållbart och jämlikt riskerar vi en kollaps. Det visar studien Human and nature dynamics (HANDY): Modeling inequality and use of resources in the collapse or sustainability of societies, Ecological Economics 101, 2014

10

grus & guld · 1/2015

ekonom Henrik Braconier, när de nya reglerna presenterades i höstas. Och enligt en studie från statligt ägda banken SBAB är sex av tio bolånetagare positiva till skärpta amorteringskrav. – En mer utbredd amorteringskultur är bra och kan även öka förståelsen för JAK Medlemsbanks konstruktion, säger JAKs vd Sammy Almedal. de nya reglerna är ännu inte klara

och hur de kommer påverka JAK är oklart. I stort går de ut på att låntagarna ska amortera två procent per år tills lånet är nere i 70 procent av inköpspriset, och sedan en procent om året ned till 50 procents belåning. De kommer även innehålla undantag om till exempel någon i hushållet blir arbetslös, sjuk eller avlider.

3 0

Karin Backström

miljoner kronor i veckan spenderar fossilindustrin på lobbying gentemot be­ slutsfattare i USA och EU. Källa: Food, fossilfuels and filthy ­finance, Oxfam, 2014


Lag mot miljömord kan rikta om pengarna foto: Fr an Monks, CC BY-NC 3 .0

Lagstiftning är det enda som kan förändra ett ekonomiskt system som håller på att förstöra planeten. Det anser Polly Higgins, advokaten som har fört upp kriminalisering av allvarlig miljöförstöring på den internationella agendan.

Higgins. Påtryckningar från människor över hela världen skulle kunna göra det straffbart att tjäna pengar på att skövla det ekosystem vi alla är beroende av. –  Vi måste skapa en bindande skyldighet att ta hand om jorden, säger hon på besök i Stockholm en mulen höstdag. –  Idag är företagen skyldiga sina aktieägare att maximera vinsten. Vi måste ändra på det och i stället sätta omsorgen om livsmiljön främst. Med en internationell lagstiftning mot miljömord – eller ekocid – skulle det inte längre vara intressant att investera i tjärsand, regnskogsskövling, överfiske eller andra aktiviteter som kan bli straffbara, menar hon.

”Hela planeten skadas och behöver en bra advokat.” för tio år sedan var Polly Higgins

en välbetald bolagsjurist i London. I väntan på domslut i en uppmärksammad rättegång blickade hon ut genom fönstret. –  Det är inte bara min klient som far illa. Hela planeten skadas och skulle behöva en bra advokat, minns hon hur hon tänkte. Hon vann målet och kunde välja och vraka mellan jobben. Men i stället valde hon att fokusera på hur naturen kan ges juridiska rättigheter.

fotogr afens namn fotogr afens namn

    Ekocid       I år gäller det, menar Polly

Den brittiska advokaten Polly Higgins uppmanar Sverige att driva på för att Internationella brottmålsdomstolen i Haag ska få utdöma straff för miljömord.

Några år senare presenterade hon ett förslag i FN om att inkludera ekocid i Romstadgan, det vill säga det avtal som ligger till grund för den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Där kan idag straff utdömas för fyra olika brott mot freden – folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression. Polly Higgins vill att miljömord ska bli nummer fem. för att det ska bli verklighet krävs att en av de 122 stater som idag har undertecknat Romstadgan lägger fram ett förslag, och får gehör av minst två tredjedelar. Polly Higgins uppmanar Sverige att visa ledarskap, precis som man gjorde i samband med FNs miljökonferens i Stockholm 1972. Då talade Olof Palme om ekocid mot bakgrund av USAs krigföring i Vietnamn och 7000 personer demonstrerade mot miljömord. För Polly Higgins är lagstiftning mot allvarlig miljöförstöring i grunden ett

sätt att skifta fokus från människan som oberoende, till människan som ömsesidigt beroende av ekosystemet. –  Det är inte en väg framåt att prissätta ekosystemtjänster, inga pengar i världen kan ersätta vare sig ett bi eller en förstörd livsmiljö, säger hon. –  I stället måste vi ställa om vår moraliska kompass. Karin Backström

fakta

Ekocid Benämningen ekocid kommer från grekiskans oikos, som betyder hus eller hem, och latinets caedere, som betyder förstöra eller döda. Ekocid betyder alltså att ödelägga det egna hemmet. I Polly Higgins lagförslag definieras det som ”omfattande förstörelse av ekosystem inom ett avgränsat område, vilken avsevärt minskar möjligheten för fredlig användning av området”. Läs mer: eradicatingecocide.com grus & guld · 1/2015

11


omvärld

”Nerväxt” växer i Europa foto: Klimagerechtigkeit Leipzig

Samtidigt som den allmänna diskussionen mest handlar om hur vi ska få fart på den ekonomiska tillväxten igen, samlar nerväxtrörelsen 3000 personer för att diskutera en avsiktlig krympning av ekonomin.     nerväxt     – Nerväxt handlar om en

planerad nedtrappning av produktion och konsumtion för att öka rättvisa, välmående och ekologisk hållbarhet, säger François Schneider, en av forskarna bakom första internationella nerväxtkonferensen i Paris 2008. Då samlades 150 forskare och aktivister. Därefter har intresset stadigt ökat, och till fjärde nerväxtkonferensen i Leipzig i höstas kom 3 000 personer. – Debatten om hur vi ska skapa en ekonomi inom de ekologiska ramarna är mer levande i övriga Europa, säger författaren och forskaren Christer Sanne, en av fåtalet svenskar som var där. som grus & guld tidigare berättat

handlar nerväxt varken om att förespråka recession eller grön tillväxt. Det handlar om att säga att vi i den rika världen har tillräckligt – och se detta som en möjlighet att sakta ned och fördjupa demokratin. Nerväxtforskarna visar att ökad produktivitet måste mötas med kortare arbetstid, och att vi måste hitta sätt att hantera rekyleffekten – till exempel att bränslesnålare bilar leder till ökad körning – så att energieffektiviseringar verkligen leder till minskad konsumtion. I bakgrunden finns studier som visar att kopplingen mellan materiellt

12

3 ,7

grus & guld · 1/2015

Vid senaste nerväxtkonferensen i Leipzig diskuterade 3000 forskare och aktivister hur ekonomin kan bli mindre resurskrävande.

välstånd och lycka upphör över en viss inkomstnivå, och att det inte går att frikoppla stigande BNP-kurvor från ökade naturresursuttag. – på senaste konferensen var alla

införstådda med att vi kan vara i en oplanerad ekonomisk utplaning eller tillbakagång innan vi vet ordet av. Därför låg fokus på hur vi då klarar våra samhällsystem, säger Christer Sanne. Den stora utmaningen är nämligen att allt från fördelningspolitik till pensioner bygger på fortsatt tillväxt. Inte minst finanssektorn är beroende av en växande ekonomi för att lån och räntor ska kunna betalas tillbaka.

I Leipzig diskuterades förutom kortare arbetstid bland annat ett nytt finansiellt system, decentralisering av investeringsbeslut, basinkomst och alternativ till BNP-måttet. Karin Backström

fakta

Décroissance / Nerväxt I södra Europa har décroissance och decrescita varit begrepp i över ett decennium. På engelska säger man degrowth, i Tyskland wachtumswende, i Sverige används nerväxt i brist på ett bättre ord.

jordklot krävs om alla människor ska leva som genomsnittliga svenskar. 2012 var motsvarande siffra 3,4. Källa: WWF - Living Planet Report, 2014


linda gren

foto: linda gren

”Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig?” omvärl dsa n a lys

F

ör fyra år sedan satt jag och pratade med några vänner om det ekonomiska läget. Precis som nu var världsekonomin i gungning. Frågan var inte om, utan när världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris. En av vännerna gav samtalet ett intressant perspektiv genom att erkänna att han hade väntat på den stora ekonomiska kraschen sedan början av 1970-talet. Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig? Längre än man kan tro har det visat sig. Japans skuldbubbla sprack i slutet av 1980-talet och deras ekonomi har trampat vatten sedan dess. Landets ledning har tryckt massor av nya pengar för att stimulera ekonomin. I slutet av 1990-talet införde Japan nollränta. Man har till och med delat ut köpkuponger till folk för att få dem att börja konsumera. Utan märkbart resultat. Ekonomin har fortsatt att stå stilla, men kraschen har åtminstone uteblivit.

P

riset för detta är att Japan nu har världens största statsskuld, bisarra 245 procent av BNP. Närmare hälften av skatteintäkterna går till skuldkostnader. Vilket inte hindrar regeringen från att fortsätta på samma spår. Desperat trollar man fram än mer ofantliga summor pengar för att försöka få ekonomin att växa. Och höjer därmed insatsen ytterligare.

Samma kamp förs i resten av världen. Man skulle kunna kalla det för en kamp mellan deflation och inflation. Världens regeringar vill väldigt gärna ha inflation eftersom pengarna blir mindre värda då vilket även minskar värdet på skulderna. Man inser nog att det är det enda sättet att komma levande ur världshistoriens största skuldbubbla. I den här kampen är Japan förebilden – om än en dålig sådan. Precis som i   Japan har deflationskrafterna visat sig svåra att rå på.

D

et räcker nämligen inte att skapa massor av skuldpengar, de måste investeras i produktion också för att de ska driva på ekonomin. Sverige införde i höstas nollränta med förhoppningen att folk ska låna mer och konsumera mer så att inflationen går upp. Lyckas inte det är Riksbanken öppna för att införa negativ ränta. Det vill säga, betala folk för att låna och ta pengar av den som sparar. Så desperat är läget. Och det är här man hittar svaret på frågan om hur länge kraschen kan skjutas på framtiden. Mycket handlar om hur länge befolkningen och marknaden har förtroende för att pengarna är eller kommer att vara något värda. När förtroendet kollapsar är inflationssidan besegrad och ingen vill längre skuldsätta sig. Följden är att deflationskrafterna kan verka fritt, att ekonomin krymper och att min väns långa väntan är över.

david jonstad

O

ch hur länge går det att upp­rätthålla förtroendet för pengarna? Ett intressant perspektiv på den frågan får man om man går tillbaka till Romarriket. Romarnas ekonomiska problem började på allvar i slutet av 100-talet e kr. Imperiets expansionsfas var då över och statsfinanserna blev allt mer ansträngda. Lösningen känner vi igen från i dag: man sköt problemen på framtiden – genom inflation. I detta fall genom att successivt minska halten guld och silver i mynten. Vid 200-talets slut, under kejsare Diocletianus styre, var silvermynten inte mer än ett bronsmynt som doppats i silver.

K

riserna avlöste varandra, men imperiet höll ändå kollapsen borta. Till dess att förtroendet för pengarna var så kört i botten att inte ens soldaterna – som alla kejsare gullade med – tyckte att deras löner var något värda. Utan lojala soldater var det snipp snapp snut för imperiet. Och hur lång tid hade det då gått sedan Diocle­tianus doppade bronsmynt i silver? Två hundra år.

David Jonstad Journalist och författare grus & guld · 1/2015

13


omvärld

Parlamentariker debatterar pengar

Källa: Positive Money

JAK är emot ränta och kritisk till ohållbar skuldsättning. Hur ser då medlemsbanken på Riksbankens beslut att nolla styrräntan, för att få oss att låna, investera och spendera mer? Grus & Guld frågade vd Sammy Almedal.

foto: Lisa Bring/Skaraborgs Läns Tidning

Brittiska parlamentet har haft en särskild debatt om hur pengar skapas av privata banker och vilken påverkan det har på samhället. Det är första gången på 170 år som penningfrågan diskuteras i parlamentet. Under debatten föreslog några parlamentsledamöter att en särskild kommission ska inrättas för att se över frågan.

”Nollränta är inte avskaffad ränta”

    nollränta     – I en tillväxtberoende

 änken mellan L välstånd och ekonomisk tillväxt är mindre robust än vad man allmänt tror.” Det visar rapporten A post-growth society for the 21st century – Does prosperity have to wait for the return of economic growth? IDDRI, 2013. Rapporten konstaterar dock att välstånd utan tillväxt kräver mer politisk styrning.

Centralbank varnar för väderkatastrofer Vet ni när klimatförändringar och mer frekventa väderkatastrofer kan börja påverka hållbarheten i er affärsmodell? För första gången har trettio stora försäkringsbolag fått den frågan från en centralbank. Bank of England motiverar detta något ovanliga grepp med oro för klimatförändringarnas potentiella finanspåverkan. Försäkringsbranschen är dubbelt exponerad – både genom sina placeringar och genom ökade utbetalningar till drabbade kunder. Källa: Financial Times

14

grus & guld · 1/2015

ekonomi visar nollränta att ekonomin inte fungerar som den borde. I det läget är det än viktigare att diskutera hur vi kan organisera ekonomin på annat sätt. I princip tycker JAK att nollränta är bra, men riksbankens beslut förändrar inte tankesättet vi kritiserar, dvs att man ska få bonus för att man har pengar. En reporänta på noll innebär inte att vi avskaffat räntan, säger vd Sammy Almedal.

”Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig.” Det finns oro för en nedåtgående ekono­ misk spiral  –  hur ser JAKs analys ut?

– JAK analyserar sin verksamhet och medlemmarna omvärlden, vilket gör att det inte finns en JAK-analys utom i frågan om räntan och dess skadliga effekter. I banken tar vi fram ett antal olika riskscenarion som vi stresstestar. Dessa tester visar att vi står oss väl. Vilken är din egen analys?

– Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig, något som får konsekvenser för hela samhället. Det låga ränteläget biter sig fast fram till 2020 och räntehöjningarna fram till dess blir små med start i slutet av 2016, om ens då.

Den låga räntan har lett till att färre vill låna i JAK, men i längden tror vd Sammy Almedal att det ekonomiska läget kan leda till ett ökat intresse för medlemsbanken.

Hur påverkar nollräntan JAK?

– Intäkterna på vår överlikviditet, det vill säga den del av sparandet som inte är utlånat till andra medlemmar, minskar. Den är idag placerad i räntebärande papper, såsom statskuldväxlar. Vi ser också att förtidsinlösen av lån ökar. Men läget kan också göra att mycket av det som JAK står för uppmärksammas i högre grad. Kan medlemmarnas förmåga att låna eller amortera påverkas?

– I dagsläget tror jag inte det, och de flesta av våra lån är mot säkerhet i fastigheter som vi inte har belånat till mer än 75 – 80 procent, så det finns marginal ifall priserna skulle falla. Är du orolig?

– För JAKs del är jag inte orolig. Vi får se över verksamheten och fortsätta att försöka arbeta bort beroendet av andra banker. För samhället i stort är jag däremot bekymrad. Vilka är vägarna framåt?

– Ett sätt är att engagera sig för en resilient lokal ekonomi. Där jobbar vi på för att JAK kan vara en finansiell plattform. Karin Backström


Foto: Amanda Svensson

Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi över hela världen! Sista ansökningsdag 1 maj 2015.

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM

Boka in helgen redan nu!

JAK ÅRSTÄMMA 2015 SKÖVDE 18-19 APRIL Kallelse kommer i Grus & Guld nr 2/15, utgivning 2 april. Motioner och övriga handlingar publiceras på jak.se och kommer även att finnas tillgängliga på stämman. Observera att ingen stämmobilaga utkommer med tidningen.


Fri och oberoende Hon har allt hon behöver, även om hon lever på lite pengar. Hon känner sig rik, och vägrar att definiera sig som fattigpensionär. Eva Sandgren har gjort sig oberoende av räntor och hög inkomst. Huset, veden och byn är hennes trygghet. Men så har det inte alltid varit. TEXT Karin Backström

16

grus & guld · 1/2015

Foto Niklas Björling


grus & guld 路 1/2015

17


18

grus & guld 路 1/2015


va sandgren stannar upp och blickar ut över huset, vedtravarna, snickeriet, bagarstugan och den lilla skogen. – Tänk att jag har allt detta med min lilla inkomst…vad är en fattigpensionär egentligen? frågar hon. – Jag har allt jag behöver. Och när börserna faller vet jag att hundra procent finns kvar. Det frostbitna fjolårsgräset knastrar under fötterna när vi korsar den lilla ängen, där Eva bit för bit gräver ut ett litet grönsaksland. Inne i femtiotalsvillan sprider sig värmen från vedpannan i källaren och snart puttrar köttsoppa, kokad på överblivna älgben från byns slakteri, på spisen. Eva slår sig ned i kökssoffan och bjuder på hemgjord vinbärssaft. Hon kom hit för första gången för åtta år sedan. Då hade hon ganska nyligen skilt sig efter 25 års äkten-

skap, jobbade som arbetsterapeut och bodde i en hyreslägenhet i Umeå. Efter att ha studerat det orangea kuvertet hade hon insett att hon, efter många år hemma med barnen, inte skulle ha mycket mer än garantipension att leva på efter 65 års ålder. – Jag hade femton år på mig att skapa ett boende där jag skulle ha råd att leva på cirka 6 000 kronor i månaden, säger Eva. Hon ville skaffa så stor kontroll som möjligt över de viktiga bitarna i ekonomin för att slippa oroa sig för hyreshöjningar och stigande energipriser. Planen blev att hitta ett hus med egen uppvärmning, som hon skulle ha råd att amortera av lånen på,

Lagom till ålders­ pensionen kommer Eva Sandgren ha amorterat färdigt sina lån i JAK Medlems­bank och ha ett eftersparande att lösa ut.

”Viktigast är att tänka själv och inte automatiskt köpa det gängse sättet.”

grus & guld · 1/2015

19


I sitt snickeri har Eva Sandgren alla verktyg hon behöver. Och hon lånar gärna ut till grannar, som i sin tur kan hjälpa henne med annat.

tills hon gick i pension. För att boendekostnaden skulle bli hanterlig behövde hon leta minst fem mil utanför staden. hon hittade det röda huset vid den forsande Säveån i Botsmark på Blocket. – Det har allt jag behöver: vedpanna, cirkulationspump – som faktiskt kan fungera även utan el – eget vatten och avlopp, gästrum, sovrum, vardagsrum, kök, källare, vind. Eva Sandgren slog till. – Då la sonen i huset, som sålde, till: och så är det ett snickeri också… Det riktigt lyser om Eva när hon senare visar hyvelbänk, cirkelsåg, vikt- och planhyvel, fräs, pelarborrmaskin, träsvarv… – Här har byslakteriets långa skärbrädor hyvlats till, och här lånar grannarna verktyg. Vad hon inte visste när hon flyttade till byn var nämligen att hon också hamnade i något

”Man måste fundera över vad som är ett gott liv för just en själv.”

20

grus & guld · 1/2015

av en penningslös ekonomi. – I dag kallar man det bytesringar, men här är det urgammal sed att man hjälper varandra med det man kan. Man är mindre sårbar när man lever så, säger hon. för att kunna köpa huset, och senare även

den lilla skogen och bagarstugan, tog Eva tre olika lån i JAK Medlemsbank. Det hela lades upp så att det första lånet skulle vara återbetalt i god tid före pensionsdagen. På så vis skulle hon kunna lösa ut eftersparande och låneinsats lagom till dess att lönen förbyttes i pension. Vad Eva inte visste då var att hennes inkomst skulle sjunka långt tidigare än så. Strax efter flytten blev hon sjuk. – Kvinnor i min ålder har så låg status, på vårdcentralen tog de mig inte riktigt på allvar när jag sa att kroppen signalerade att något var allvarligt fel, berättar hon. Så upptäckte hon tumören. Idag är Eva friskförklarad från cancern, men sviterna efter cellgifterna har gjort henne till sjukpensionär och hon måste vila mer än halva dygnet för att orka. Sedan amorte-


Att jobba med veden – kapa, klyva, stapla, torka – är bland det roligaste Eva Sandgren vet. På köpet stannar hennes uppvärmningskostnad på cirka 3 000 kronor per år.

ringarna och eftersparandet på JAK-lånen har betalats varje månad är det inte mycket kvar av sjukersättningen. Men fattig känner hon sig inte. – Jag har varit svårt sjuk, men min själ är varken sjuk eller fattig, slår hon fast. Hon tycker att de som varken har hälsan eller pengarna ofta bemöts av samhället som om de vore mindre smarta, lata eller bidragsfuskare. – Det finns en oförmåga att sätta sig in i andra människors situation, det är som att den som blir sjuk eller gammal ska be­ straffas. – Det första man måste göra när man ska bli fattigpensionär är att inte låta ordet definiera en. I stället måste man fundera över vad som är ett gott liv för just en själv och hitta sin egen väg. Jag säger inget om hur andra ska göra, men för just mig är det här ett superduperliv. Jag försakar inget alls. hon kallar sig en eremit (även om telefonen hinner ringa flera gånger medan vi är där), tycker om att vara själv, pyssla med veden, laga mat från grunden och handarbeta. Hon jämför med vänner som har långt mycket mer pengar att röra sig med, men som ändå upplever sig som fattiga på grund av sina utgifter. – Det är som om man lockar in varandra i en skala som är helt orimlig, men är man där så ser man det inte. När alla i ens omgivning köper hus för flera miljoner, så visst, då blir det ett fynd om huset bara kostar två miljoner. – Jag önskar att fler sätt att leva synliggjordes än de som de flesta ser i sin närmaste omgivning. Vi har tappat så mycket gammal kunskap, och våra referensramar har blivit mindre när vi ska tänka ut nya lösningar. När Eva glömde en mjölk i kylen och insåg grus & guld · 1/2015

21


När dottern inte trivdes på dagis började Eva Sandgren ifrågasätta att en så stor del av lönen gick till att betala ränta på det dåvarande bolånet.

22

grus & guld · 1/2015

att den fortfarande inte var gammal efter en månad kom hon på att hon inte behövde åka till affären oftare än så. Då slutade hon att göra det. – Nu blir det fest varje gång jag vet att jag ska handla snart, och jag börjar längta efter saker – som avokado till exempel. På så vis blir välfärden synlig och överflödet blir en lycka i stället för en vana, säger hon. Hon gör det till små projekt att se hur mycket hon egentligen behöver av olika varor. Gladpack, till exempel, har visat sig

vara helt onödigt eftersom hon använder tallrikar över matskålarna i kylen. En flaska diskmedel räcker i över tretton månader och sopmängden har hon fått ned till motsvarande två påsar per år. ena dottern har räknat ut att om alla

levde som Eva, så skulle vi klara oss med det enda jordklot vi har. Om alla i världen däremot ska leva som en genomsnittlig svensk behövs 3,7 planeter. När Eva Sandgren var som sjukast hjälpte


”När börserna faller vet jag att hundra procent finns kvar.” de in på den lilla vägen framför huset och började lasta av. – Huset syntes nästan inte bakom alla björkstockar. Eva fick hjälp att rulla ned stockarna från vägen och att såga dem till klampar. Sedan tog hon fram en liten vedklyv hon köpt – och det visade sig att hon älskade att jobba med veden. Två timmar tidigt på morgonen orkade hon, och efter fyra månader var allt klyvet och prydligt staplat i källare och vedhäckar på tomten. Sedan dess har hon gjort om det två gånger.

väninnor och en granne henne med ved, så att hon fick varmt i huset. Men så fort hon blev friskare började hon fundera över hur hon kunde vara bättre förberedd, ifall hon skulle bli sämre igen. Hon frågade en man i byn som avverkade om hon fick köpa en större mängd ved, och de enades om två buntar. – Jag visste inte exakt vad jag gav mig in på, och han tittade lite på mig…men visst, det skulle gå bra. Så kom lasset. En stor timmerbil dundra-

två buntar räcker i fyra vintrar och kostar mindre än en tiondel av vad det, uppskattningsvis, skulle kosta att värma huset med el. –  Jag har en uppvärmningskostnad på ungefär 3  000 kronor per år. Så det här med veden är både en ekonomisk fråga och en del i självständighetsprojektet. Dessutom blir jag både starkare och smidigare i kroppen. Och så är det så vackert med ved, säger Eva. Det visade sig också att arbetet gjorde henne synlig i byn på ett annat sätt än tidigare. Flera traktorer passerade under arbetets gång, och efteråt har hon fått veta att fler än en undrade om hon verkligen skulle klara detta. När hon var färdig kom människor hon inte kände fram i affären och berömde. – Veden blev som en entrébiljett till hela byn, konstaterar Eva. – Nu har jag allt jag behöver här. Eva har även erfarenhet från en annan by, tre mil bort. För egentligen börjar berättelsen om hur hon gjorde sig fri från ränta och höga inkomster långt innan hon kom till Botsmark. grus & guld · 1/2015

23


Eva Sandgren saknar inget, även om hon lever på lite pengar. Just henne passar det att vara själv, pyssla med veden, handarbeta och laga mat från grunden.

24

grus & guld · 1/2015

i början av 1980-talet hade hon och ex-ma-

ken köpt ett fint parhus i Skellefteå. Kostnaderna krävde att båda arbetade heltid och att barnen var på dagis. Men när yngsta dottern skulle skolas in fungerade det inte. – Hur gör man när man får ett barn som inte passar på dagis? Det mest ekonomiska hade väl varit att låta henne gå under... Eva låter lite vass. Samtidigt steg det redan höga ränteläget dramatiskt i början av 90-talet, och Eva hörde talas om räntefria JAK. På tio år hade då Eva och hennes man amorterat 30  000 kronor på sitt bolån. Samtidigt hade de betalat 600  000 kronor i ränta. – Vi hade betalat ungefär motsvarande ett och ett halvt hus utan att komma någon vart, och priset betalade vår dotter som måste gå på dagis. Vi förstod att tack vare henne var vi

tvungna att tänka ett steg längre. De bestämde sig för att försöka bli skuldfria och lade om lånen till JAK, även om det krävde hård budgetdisciplin av familjen att både ha råd att spara och amortera. – Det blev så tydligt för oss där i början av 90-talet hur allting bygger på att vi ska konsumera. Varenda grej kostade, och så fort vi gick utanför dörren i staden var det något


som skulle köpas. Vi tänkte att vi måste sluta leva så, säger Eva. I samma veva hittade familjen ett sommartorp i Bygdeträsk utanför Umeå. Varje gång de kom dit stod hela familjen och bara drack av det goda vattnet. Och varje gång de skulle hem ville ingen fara. de beslöt att sälja parhuset och flytta till

torpet för gott. – Från att ha behövt två heltidsjobb kunde vi nu dela på en 35-timmars arbetsvecka. Vi fick en vardag och en livsmiljö som fungerade. Och allt fanns i byn utan att det kostade något: advent, Lucia, midsommarfirande… – Vi var inga gröna vågare, vi gjorde snarare det som var mest praktiskt, säger Eva. Hon har lärt sig att hon kan leva väl på lite pengar. Även om hon behöver ett fungerande

samhälle med sjukvård och garantipension så har hon kunnat göra sig mindre beroende. Banker och energibolag styr inte hennes liv. Hon har hittat ett sätt att tänka kring sin privatekonomi som gör att den inte står och faller med räntenivåer och börskurser. Dessutom lever hon bland människor som hjälps åt. Det ger en trygghet. – Man behöver inte vara rädd när man inte kan konsumera hur mycket som helst, man kan ha det bra ändå. Det allra viktigaste är att tänka själv och inte automatiskt köpa de gängse definitionerna av hur man ska leva, säger Eva Sandgren.  ·

Om alla levde som Eva Sandgren så skulle vi klara oss med det enda jordklot vi har, enligt Världsnaturfondens sätt att beräkna eko­ logiska fotavtryck.

”Överflödet blir en lycka i stället för en vana.”

grus & guld · 1/2015

25


Sms-lån som Drygt 160 ärenden om dagen hamnar hos Kronofogden på grund av obetalda sms-lån med skyhöga räntor. Det är fler än någonsin. Forskare, debattörer och politiker har länge ropat på förbud och hårdare tag, men hittills har det inte gett några större resultat. Hur ska samhället hantera sms-lånen? text

Dan Håfström illustration

magnus frederiksen

26

grus & guld · 1/2015

mediebilden av sms-lån, eller snabblån

som det också kallas, är starkt polariserad. Ut­satta människor som i desperation måste låna å ena sidan. Branschens unga välklädda män å ena sidan. Richard Gabler, vd för Mobil­lån AB, är väl medveten om att han tillhör the bad guys. –  Den som går efter vad tidningarna skriver tror säkert att de flesta av våra kunder är runt 20 år och messar in sin låneansökan en sen kväll på krogen. I verkligheten är vår genomsnittskund runt 40 år och har en årsinkomst på cirka 250 000 kronor. Och vi beviljar inga lån sent på kvällen, säger Richard Gabler.


krossar Redan ett halvår efter att sms-lånen introducerades i Sverige 2006 larmade Kronofogden. Myndigheten var särskilt oroad över att nästan hälften av ärendena som hamnade på deras bord gällde unga vuxna. Idag har den gruppen minskat till en femtedel. I stället står människor mitt i livet för 70 procent av fallen. Och pensionärernas andel har ökat från två till tre procent. I flera studier och uppsatser konstateras att det är kriser i privatekonomin som får människor att ta snabblån, trots effektiva räntor på 400 – 1400 procent. De som tar lånen är i de flesta fall personer med svag ekonomi som använder pengarna för vardag-

liga utgifter, som att betala räkningar och handla mat, snarare än lyxkonsumtion. Kronofogden har liknat snabblånen vid en motorväg in i skuldfällan. Våren 2014 tog ökningen av antalet ärenden ytterligare fart och för närvarande hanteras drygt elvahundra ärenden i veckan. –  Vi vet inte vad ökningen beror på. Den är lite förvånansvärd eftersom vi har fått flera skärpningar av lagen, säger Robert Olsson på Kronofogden. Konsumentkreditlagen ålägger numera företagen att göra ordentliga kreditprövningar – alltså hämta in alla relevanta uppgifter om låntagaren samt göra en ordentlig be-

grus & guld · 1/2015

27


dömning av låntagarens möjlighet att betala tillbaka lånet. Sedan lagändringen trädde i kraft har Konsumentverket granskat 24 företag. Av dem klarade sig bara tre undan varning eller sanktion. trots detta växer branschen kraftigt.

2014 fanns det mellan 30 och 40 företag som erbjöd snabblån. Enligt SVT hade enbart de nio företag som är medlemmar i branschorganisationen, SKEF, en omsättning på 161 miljoner kronor 2013. Det är nästan en fördubbling jämfört med 2009. Hur ska då samhället agera när det gäller sms-lånen? Torbjörn Ingvarsson, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, tycker att samhället visat stor undfallenhet. –  Trots grava missförhållanden i branschen och att väldigt många människor farit illa är det som att ingen riktigt velat ta tag i frågan. Konsumentverket och Finans­ inspektionen har haft en svag samordning och de möjligheter till sanktioner som lagen ger utrymme för används inte i tillräckligt stor utsträckning, säger han. Torbjörn Ingvarsson förespråkar att inte

”Från början obetydliga skulder växer i rasande takt.”

bara myndigheter, utan även låntagare, ska kunna agera mot företagen. –  Om ett företags kreditprövning är undermålig borde konsumenten ha rätt att säga upp avtalet och slippa betala ränta och andra avgifter. Den möjligheten skulle stärka låntagarnas ställning avsevärt. I Finland införde staten 2013 ett räntetak för att komma åt snabblåneföretagens höga räntor. Den omedelbara följden blev att antalet företag minskade drastiskt, från 81 till 16. Även antalet lån och summan som lånades sjönk kraftigt. Men Torbjörn Ingvarsson vill trots sin kritik av svenska statens engagemang varken ha räntetak eller förbud i Sverige. –  Utifrån en ideologisk ståndpunkt är jag emot stela regler och förbud. Folk måste ha rätt att göra dåliga val. Vill man ta ett lån med en effektiv ränta på 1400 procent ska man ha friheten att göra det. jan bertoft, generalsekreterare i organisationen Sveriges Konsumenter avfärdar det resonemanget. –  Visst har individen ett stort ansvar, men samhället ställer upp för dåligt för dem som fastnar i skuldfällan på grund av snabblån, säger han. I stället menar han att samhället måste agera, inte bara för att skydda de drabbade, utan också för att snabblånen hotar att

Sms-lånens historia • Redan några veckor efter sms-lånets födelse i mars 2006 anmäler Kon­ sumentombudsmannen ett företag för ocker, men åklagaren lägger ned ärendet. Under sina första år lever snabblåneföretagen i ett juridiskt vilda västernlandskap. • 2011 kommer tillägg i konsumentkre­ ditlagen och marknadsföringslagen som tvingar snabblåneföretagen att

28

grus & guld · 1/2015

göra kreditprövning och redovisa effektiv ränta i sin marknadsföring. Konsumentverket får tillsynsansvar och möjlighet att både varna och förelägga företag att upphöra med sin verksamhet. • 2014 får Konsumentverket möjlighet att utdöma vite. I början av november förbjuds företaget Grandvik att fortsät­ ta med sin verksamhet och får betala

750  000 kronor. Orsaken är för dålig kontroll av låntagarnas ekonomi. • 2014 blir också alla verksamma snabb­ låneföretag skyldiga att ha tillstånd från Finansinspektionen. Tillståndsplikten innebär bland annat att FI har möjlighet att omedelbart stänga företag som inte bedöms ha tillräckligt goda rutiner och relevant kompetens bland ägare och ledning.


bryta ner vår moral när det gäller pengar. –  Snabblån innebär en frestelse för unga och utsatta. Marknadsföringen låter påskina att det finns genvägar – har man inte pengar är det bara att låna – och det urholkar spartänkandet, säger han. Jan Bertoft medverkade i den statliga utredning om överskuldsättning som kom 2013. Utredningen diskuterade räntetak som en möjlig åtgärd, men kom fram till att Sverige skulle avvakta. Bertoft höll inte med utan skrev ett särskilt yttrande. –  Samhället har genom ockerbestämmelserna markerat att oskäligt höga räntor inte är acceptabla. Det är ovärdigt ett civiliserat samhälle att år efter år acceptera effektiva räntor på över tusen procent. Det behövs ett batteri av åtgärder, men räntetak är det enskilt viktigaste, säger Jan Bertoft. richard ahlström, docent i psykologi vid

Malmö högskola, forskar om hur överskuldsättning påverkar människors hälsa. Hans forskning visar att sjuklighet, depression och självmordsförsök är markant förhöjda bland överskuldsatta. Han menar att svenska staten ända sedan avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet lämnat sina medborgare i sticket när det gäller skuldsättning. –  Dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt talade om att avregleringen krävde ett omfattande samhälleligt skyddsnät, men det blev aldrig så mycket av den saken. Vår lagstiftning är oerhört tillåtande vad gäller finansiell verksamhet. Men den enskilde med skulder är mer eller mindre rättslös. Som skuldsatt mals du ner av en grym hantering där från början obetydliga skulder växer i rasande takt och där även oseriösa långivare har en statlig och stelbent indrivning i form av Kronofogden på sin sida, säger Richard Ahlström. Han tvekar inte om vilken åtgärd han vill se mot snabblåneföretagen. –  Jag är egentligen ingen förbudsivrare,

men när det gäller snabblånen vill jag ha bort dem med en gång, säger han. Branschföreträdaren Richard Gabler menar däremot att det är fel att rikta sökarljuset mot snabblånen i fall det är överskuldsättningen man vill åt. Han pekar på att snabblånen bara står för någon procent av blancolånen (lån utan säkerhet) i Sverige. Dessutom anser han att det finns det gott om aktörer, till exempel betalningsföretag och butikskedjor, som lämnar krediter utan lika noggranna kreditprövningar som snabblåneföretagen gör.

Effektiv ränta Enligt Konsumentverket ligger den effektiva rän­ tan för ett lån på 3 000 kronor i 30 dagar hos 19 olika snabblåneföretag mellan 431 och 1 410 procent. Med effektiv ränta avses kostnaden (ränta och avgifter) för en kredit uttryckt som en årlig räntesats på kreditbeloppet.

samhällets senaste åtgärd som gäller

snabblån är att det från 1 juli 2014 krävs tillståndsplikt från Finansinspektionen, FI. Tidigare har företagen bara behövt vara registrerade där. Tillståndsplikten medför krav på korrekt kompetens och bakgrund hos företagens ägare och ledning. Företagen blir också ålagda att kontinuerligt redovisa uppgifter till FI. –  Jag tror att tillståndsplikten kommer att innebära en utgallring av de mer oseriösa aktörerna, säger Jonatan Holst, presschef på FI. Även från politiskt håll finns fortfarande förhoppningar om att situationen ska ordna upp sig utan att mer radikala åtgärder behövs. Innan regerings­ krisen brakade loss i december 2014 hann finansmarknadsministern Per Bolund (MP) debattera snabblån i riksdagen. Han sade sig vilja följa utvecklingen och utvärdera konsekvenserna av tillståndsplikten noggrant.

”Räntetak är den viktigaste åtgärden.”

vill samhället stoppa sms-lånen?

Det mest korrekta svaret just nu är nog… kanske. · grus & guld · 1/2015

29


Hur ska samhället agera i frågan om snabblånen? foto: Sveriges riksdag

lotta johnsson fornarve, riksdagsledamot (v):

foto: Louise Cl ausen

sammy almedal, vd JAK medlemsbank:

–  Kreditprocessen kan regleras ytterligare. Ett annat sätt att angripa problemet skulle vara att fördröja tiden mellan förfrågan och utbetalning av krediten. Ett räntetak tycker jag också att man ska diskutera. När det gäller förbud tycker jag rent generellt det är

30

grus & guld · 1/2015

foto: insolvens

–  Snabblånen bör avskaffas helt. Möjligheten att låna pengar snabbt har lett till att ett stort antal människor hamnat i en skuldfälla som är svår att komma ur. De som drabbas är oftast socialt och ekonomiskt utsatta personer som redan har det tufft. Det minsta man kan göra är att införa ett räntetak för att komma bort från de oerhört höga räntorna som finns idag. Vissa åtgärder har vidtagits för att skydda låntagarna och det är bra, men jag tror inte att det är tillräckligt.

problematiskt. Så länge lånen ges till myndiga människor med betalningsförmåga tycker jag man bör anta att de är fria, tänkande individer som själva bäst är lämpade att fatta de ekonomiska beslut de behöver för att få sin vardag att fungera. Övergripande tycker jag det behövs en större debatt i samhället kring konsumtion. Vad måste jag ha nu och vad kan eller måste jag faktiskt spara till? lena nordqvist, ordförande insolvens, föreningen för överskuldsatta:

–  Ett stort problem har varit att det inte gått att fälla de här företagen för ocker, bland annat på grund av att de tillåtits komma undan genom att kalla sina skyhöga räntor för avgifter. Samhället måste också sätta in tydligare åtgärder för att få företagen att leva upp till bestämmelserna om ordentliga kreditprövningar. Jag träffar människor som har åtta till tio snabblån. Företagen verkar fortfarande kalkylera med att det i längden blir en bra affär att låna ut till den som inte kan betala.


Hur kan JAK hjälpa överskuldsatta? 4 frågor till Magnus Frank, ­ bankchef i JAK medlemsbank

foto: JAK

Hur ser JAKs engagemang för överskuldsatta människor ut?

–  Vi försöker hitta lösningar där vi kan hjälpa dem som försöker komma ur en svår skuldsituation. Skulder hänger ofta ihop med livskriser som arbetslöshet, skilsmässa eller långvarig sjukdom. Alltså sådant som vi alla kan råka ut för. Hur kan JAK hjälpa överskuldsatta?

–  Först och främst kan vi ge dem JAKlån så att de kan bli kvitt andra lån med hög ränta. Förutsättningen är att de har en tillräckligt god ekonomisk situation för att klara av att betala tillbaka lånet. Vår grundregel är att problemen som orsakade över­ skuldsättningen måste vara borta ur bilden. En eller några betalningsanmärkningar behöver inte betyda att vi nekar till lån. Vi gör en individuell bedömning och jag tror att vi har en mer tillåtande attityd än de stora bankerna. Ibland vill vi att den skuldsatta först går till en kommunal budgetrådgivare för att se över hela ekonomin innan vi tar ett beslut om lån.

Hur ofta blir du kontaktad av överskuldsatta?

–  Det händer kanske en gång i veckan, vilket känns ganska lagom. Hur man än vrider och vänder på saken innebär det en större risk att låna ut pengar till överskuldsatta. Och för oss som är en liten bank är det extra viktigt att hålla rätt balans mellan säkerhet och risk. Hur kan JAK utveckla stödet till överskuldsatta?

–  I dag har vi en stödsparfond för miljö och hållbar ekonomi dit medlemmar kan skänka sparpoäng. En möjlighet kunde vara att starta en ny stödsparfond där poängen i stället går till överskuldsatta.  ·

grus & guld · 1/2015

31


tips

foto: cc

Vill du bli oberoende av de stora elbolagen och samtidigt göra en insats för miljön? En satsning på småskalig och närproducerad el kräver kapital – inköp och installation av solceller eller ett litet vindkraftverk – men solen och vinden är gratis.

Fixa din egen text K ajsa olson bild Magnus Frederiksen

Vill du få tips om energieffekti­ visering? Vänd dig till energioch klimatrådgivaren i din kommun!

32

grus & guld · 1/2015

solceller har blivit mycket populärt.

Den installerade effekten har fördubblats två år i rad. Solcellsstödet – högst 35 procent i investeringsstöd – blev en sådan succé att pengarna som avsattes är i det närmaste slut. Det är länsstyrelserna som fördelar stödet. Nuvarande regeringen ville stärka stödet med 100 miljoner kronor mellan 2015 – 2018, men någon förstärkning fanns inte med i den budget som klubbades igenom i riksdagen. För småskalig vindkraft går det lite trögare. Det krävs bra vindlägen för att ett litet vindkraftverk ska löna sig och vindkraften har ingen motsvarighet till solcellsstödet. om du under perioder producerar mer el än vad du gör av med, kan du sälja överskottet till ett elbolag. Under perioder då du har liten egen produktion behöver du köpa el. För små producenter vore kanske det bästa att kunna kvitta producerad el mot använd el under exempelvis ett år. Men det strider mot EUs momsregler, menade den förra regeringen. Elcertifikatsystemet som funnits sedan

2003 fungerar inte så bra för den som bara producerar till husbehov. Från den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el få en skattereduktion på 60  öre per kWh, för upp till 30  000 kWh. Som mest går det alltså att få skatten sänkt med 18  000 kronor per år. Begäran ska göras i deklarationen som lämnas ”efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser”. Beslutet fanns med i Alliansens budget som togs den 3  december.

Läs mer:

Småskalig vindkraft En marknadsöversikt, och korta informa­ tionsfilmer om småskalig vindkraft finns på: svensk-vindkraft.org/vart-­arbete/smaska­ lig-vindkraft

Solceller På Bengt Stridhs blogg finns bra information om solceller. Kostnader, leverantörer, en lista över elbolag som köper mikroproducerad el och hur deras villkor ser ut. bengtsvillablogg.info


el

1. 2.

Bor du i lägenhet? 

Bli andelsägare i ett vindkraftkooperativ. En andel brukar motsvara 1 000 kWh/år och du köper förslagsvis så det täcker runt 80 procent av förbrukningen. Komplette­ ringselen köper du via den elhandlare som kooperativet har avtal med. Läs mer: www.vindkooperativ.se

Bor du i hus? 

Solceller på taket är vanligen en mycket bättre idé än vindkraftverk på tomten, såvida du inte bor på landet i ett mycket bra vindläge. Fråga kommunen om det behövs bygglov. En behörig elektriker måste godkänna installationen. Får du inte solcellsstöd kan det i vissa fall finnas möjlighet till ROT-avdrag vid installation av solceller på huset.

3 . 4.

Vindkraftverk på taket?

Avstå från det, råder Sven Ruin, expert på småskalig vindkraft.

Lönar det sig?

Ju större anläggning, desto billigare blir el­ produktionen. Det gäller både vindkraft och solceller. Lönsamheten i kronor och ören är svår att sia om – hur elpriset utvecklas de närmaste 30 åren kan man bara gissa. Men du vet vad din egen el kostar framöver när du producerar den själv! Den som gör sin egen el brukar också bli mer medveten både om sin egen energianvändning och sin roll i systemet. I Tyskland, som länge haft ett stödsystem för egen el, kallas mikroproducenterna för ”solcellsgerillan” – en energipolitisk motkraft mot de stora fossilberoende kraftbolagen som har fått en allt mer knackig ekonomi.  · grus & guld · 1/2015

33


på gång i jak

personal sägs upp:

Aktiviteter ställs in All central idé- och medlemsverksamhet ställs in under två år i JAK Medlemsbank. Personal varslas och pengar riktas om för att JAK ska bli medlemmarnas första bank.

miljoner kronor sparas på JAKs av­ delning för idé- och medlemsstöd 2015.

”Det är aldrig fatta sådana

34

grus & guld · 1/2015

nomföra en omorganisation som innebär en paus för alla centrala medlemsaktiviteter i två år, säger vd Sammy Almedal. Beslutet – som fattades efter manusstopp för detta nummer – innebär att lokalavdelningarna behåller sina budgetar, men folkbildning och stöd från JAK centralt upphör. Bland annat ställs alla JAK-skolor, praktik­veckor på banken, ungkurser, och grundkursledarutbildningar in. Även den internationella verksamheten fryses. –  Det är jättetråkigt. Vi har märkt ett ökat intresse och det betyder mycket att medlemmarna får insyn i banken, säger medlemschef Ann-Marie Svensson. Av de sex personer som idag arbetar hel- ­eller deltid på JAKs avdelning för idé- och medlemsstöd, IMS, blir bara hon kvar. En person omplaceras. Övriga varslas. bakgrunden till styrelsens beslut är oro för budgetläget, med bland annat utlåningskurvor som inte går upp, förtidsinlösen av lån och minskade intäkter från överlikviditeten. –  Vi har inte möjlighet att göra allt vi vill, och banken måste kunna fungera som medlemmarnas första  bank, säger ordförande Lotta Friberg. roligt att Det är framför allt IT-arbetet som nu prioriteras. här beslut.” Uppdaterade datasystem är grunden både för att JAK ska bli en ”helbank” och för att effektivt kunna uppfylla nya regler och rapporteringskrav, enligt vd Sammy Almedal.

Foto: Gunno R a sk

3,8

–  jag har fått styrelsens mandat att ge-

Det blir inga ungkurser, som denna på Hållandsfolkhögskola 2013 med Amanda Mannervik och Viktor Harms, när JAK Medlemsbank pausar folkbildningsverksamheten.

Innebär detta att JAK nu slår in på en ny väg? –  Det vet vi inte än. För en medlemsbank är det viktigt med transparens och medlemsinflytande. Men man kan helt klart konstatera att bankverksamhet kräver resurser. Har andra möjligheter diskuterats? –  Att bara ha sparlåne-verksamhet som tidigare har inte setts som ett alternativ, och de stora IT-satsningarna behöver ändå göras, säger Sammy Almedal. Ordförande Lotta Friberg ser inte beslutet som en långsiktig strategiändring. –  Det är aldrig roligt att fatta sådana här beslut, men folkrörelsetanken är så stark i JAK att jag tror den klarar en paus. Och medlemsverksamheten fortsätter som tidigare i lokalavdelningarna, säger hon. Karin Backström


JAK Norra Hälsingland firar 20 år foton: Lena Sohlin Adestedt

När JAK Norra Hälsingland höll 20-års­ jubileum i höstas var det första gången en lokalavdelning i JAK kunde fira så lång tid tillsammans. efter två decennier samlades 55  nuvarande och gamla medlemmar i Missionskyrkan Hudiksvall den 25 oktober för att blicka såväl framåt som bakåt. – Det var en trivsam fest, säger Lennart Andersson, eldsjäl i lokal­avdelningen. – Jag vet inte vad vi har betytt för en annan ekonomi i det stora hela. Men vi som har varit med har i alla fall upplevt stor kamratskap. Han tror att den största framgångsfaktorn är att man har tillåtit sig att skryta med sin verksamhet. – Det har funnits en stolthet. Andra saker som bidragit är säkert alla de grundkurser om JAK som Lennart Andersson hållit. Över 60  stycken har det blivit genom åren. Samtli”Det har funnits en ga som ringer och ber om instolthet.” formation får en inbjudan. – Det svåraste har kanske varit att få folk att komma på möten sedan. De flesta har så mycket annat.

Yvonne Gustafsson och Lennart Andersson var två av medlemmarna som firade 20 år med JAK Norra Hälsingland.

Men under åren har det också funnits tillfällen då människor har hört av sig och bett att få komma på möte för att de verkar ”ha så trevligt i JAK”. Familjefester, informationsträffar, möten med företag och syskonorganisationer, stöd­ sparprojekt och internationella kontakter är bara något av allt som stått på programmet.

Stopp för sjunkande utlåning minskningen av lånestocken i JAK har stannat upp under hösten. – Vid årsskiftet var vår totala utlåning 846 miljoner kronor. Det är lika mycket som i augusti, vilket betyder att medlemmarna under hösten har lånat i samma takt som de har amorterat, säger bankchef Magnus Frank. Det senaste året har JAK på flera olika sätt försökt öka utlåningen av medlemmarnas spa-

rade pengar. Bland annat har villkoren för lån utan säkerhet blivit förmånligare och det finns numer sparfria lån att ansöka om för både privatpersoner och företag. Det är även på gång att sänka månadsbetalningarna genom att låta eftersparande stå kvar längre på kontot. Privatpersoner som önskar kan också få tillfällig amorteringsfrihet i upp till ett år genom en ansökan i internetbanken.

Karin Backström

Orsakontoret läggs ned JAK Medlemsbanks lokalkontor i Orsa avvecklas under 2015 – En medarbetare går i pen­ sion och en annan har aviserat önskan om tjänstledighet. För att inte låta JAK stå med onödi­ ga utgifter och ett tomt kontor drar vi ned på utgift­erna genom att lägga ned, säger vd Sammy Almedal.

grus & guld · 1/2015

35


jak i fokus

Foto: K arin Backström

Cirka 30 aktiva medlemmar, styrelseledamöter och andra förtroendevalda på riksnivå samlades i höstas på Axevalla folkhögskola för att diskutera lokalavdelningarnas roll i JAK.

Ny ekonomi byggs underifrån En folkrörelse som driver en bank? Eller en bank med en marknads­föringsorganisation ute i landet? JAKs höstsemi­ narium handlade om lokalavdelningarnas roll i organisationen. – fika är vår framgångsfaktor! Vi ses på ett

kafé varje måndag. Har man fikat ihop ett tag vågar man komma med nya idéer. Ylva Lundin från omställningsrörelsen har fått uppgiften att inspirera inför samtalen på JAK Med”Miljontals kronor skulle lemsbanks höstseminarium i oktober. inte kunna ersätta den Hon börjar med en tydlig ideella kraften.” omvärldsanalys: Klimatet förändras och oljan har nått sin utvinningstopp. När fossila bränslen inte längre kan driva dagens globala ekonomi blir 36

grus & guld · 1/2015

energisnålare lokala alternativ ett måste. Av detta följer målet: att skapa levande närsamhällen med motståndskraft mot såväl ­energikris som ekonomisk och ekologisk kris. Sedan kommer en berättelse om hur människor över hela världen gör detta. Tillsammans. I ett globalt nätverk. Fast på det sätt de tycker passar bäst där de verkar. Utan formalia och budget. På åtta år har över tusen omställningsgrupper i 43 länder växt fram. I Sverige finns närmare 100 tematiska och geografiska grupper. Ledordet är att ta nuläget, och de svåra


fakta Lokalavdelningarnas syfte • Stödja JAKs idé och verksamhet. • Bedriva informations- och utbildningsverksamhet. • Vara en mötesplats där man kan träffas och diskutera viktiga interna frågor i JAK och hjälpa varandra. • Vara en mötesplats mellan medlemmar och allmänhet i både samhällsekonomiska och privatekonomiska frågor. källa: Arbetsordning för lokal­avdelning inom JAK Medlemsbank

nästa dag står JAK i fokus. Nu är inte omvärldsanalysen och målen lika entydiga. Och berättelsen handlar om både framgångar och motgångar. Efter femtio år har JAK 20 lokalavdelningar och fyra lokala arbetsgrupper. Nio av dem är representerade på höstseminariet, dit styrelsen kallat för att diskutera lokalavdelningarnas roll. – Arbete för miljontals kronor skulle inte kunna ersätta den ideella kraften. Oftare än

i inbjudan till höstseminariet uttrycks det på ett annat sätt. Lokal­avdelningarna kallas en ”kraftfull marknadsföringsorganisation” och frågan ställs hur de kan stödja satsningen på att JAK ska vara medlemmarnas första bank. ” Vi måste formulera När vd Sammy Almedal komnya drömmar.” mer till semi­nariet berättar han att många medlemmar går ur JAK efter att de betalat tillbaka ett lån, för att sedan återvända ”när nästa bil ska köpas, eller nästa badrum renoveras”. – Vi måste hitta tjänster att erbjuda så att de stannar kvar mellan sina lånebehov, säger han. – Är det inte för ideologin man vill vara med i JAK? frågar Dan Eklund från Skövde. Svaret kommer från styrelsens vice ordförande Jonas Löhnn, som menar att många har gått med i JAK av privatekonomiska skäl, och sedan tagit till sig värdegrunden genom folkbildning och medlemstidning. Men är det så idag? Lennart Andersson från Norra Hälsingland har hållit flest grundkurser i hela JAK. När han började tyckte många att Foto: K arin Backström

känslor som detta kan väcka, på allvar. Men att samtidigt ha roligt! – Så fort man gör något som man inte tycker är kul minskar viljan att engagera sig. Vi protesterar inte utan peppar och uppmuntrar varandra att göra positiva saker, säger Ylva Lundin, som verkar i Alingsås där cirka 300 invånare är involverade i loppis, cykelreparationsverkstad, gemensam odling och annat. Hon ser paralleller mellan det lokala JAK-­ arbetet och omställningsarbetet. Att fortsätta leva som idag är omöjligt om vi vill ha en ekonomi som ryms inom jordens ekologiska ramar, påpekar hon. – Vad både omställningsrörelsen och JAK säger är att vi måste formulera nya drömmar. Det är ingen självklarhet att efter lågkonjunktur kommer högkonjunktur, men hur mottaglig är du för det när du har lånat fem miljoner till din villa? Då gäller det att hitta positiva mötesplatser där människor tycker om att träffas, fika, lära känna varandra och inleda samtal som kan leda till samarbete kring nya konstruktiva idéer och projekt, menar Ylva Lundin.

varannan dag talas det om JAK på mötesplatser runt om i landet, säger medlemschef Ann-­ Marie Svensson. – JAK har visserligen inte hundratusentals medlemmar men vi arbetar som en folkrörelse. Lokalavdelningarna sitter inte och väntar på kampanjer från JAK utan planerar och utvärderar själva sitt arbete inom ramen för den budget som JAKs styrelse beviljat.

Vi vill växa underifrån, därför är lokalavdelningarnas frihet viktig. Eva Stenius och Núria Albet diskuterar hur JAK bäst verkar för förändrade spelregler i ekonomin. grus & guld · 1/2015

37


jak i fokus

Foto: K arin Backström

Rune Forsén, Uffe Madsen, Mary Obanda, Tomas Eklund och Stephen Hinton i ett av helgens många grupparbeten.

1

timmarna han ägnade åt värdegrunden var mindre intressanta. I stället ville de veta mer om hur de kunde använda sparlånesystemet. Idag är det tvärtom. – Rörelsen drivs av långsiktiga visioner och engagemang för en rättvis och hållbar ekonomi. Men arbetar man på banken kan behovet av ökad utlåning, bättre IT-lösningar eller kort lätt hamna i centrum, säger Eva Stenius från Järna-Södertälje lokalavdelning som var med redan när JAK grundades.

– I början talade vi om både mänsklig och ekonomisk frigörelse. Tankefriheten var viktig. Vi ville frigöra oss från de rådande ekonomiska dogmerna. Vi behöver en diskussion om vad vi vill prioritera när pengarna tryter. Jorge Gonzalez från Stockholm menar att målet med JAK måste förtydligas. – Vår vision om ett räntefritt samhälle är abstrakt. Tänk om vi kunde bli så tydliga att vi kunde certifiera verksamheter med ”rättvisemärkt ekonomi”. helgen består av många olika grupparbeten. Tanken är inte att sammanfatta eller besluta, utan att var och en ska ha möjlighet att utbyta tankar och få inspiration i just sitt fortsatta arbete. I en övning berättar olika personer om sina lokalavdelningar. Det handlar om gemenskap som lett till att man kan fira 20 roliga år tillsammans (se sid 35). Men det handlar också om hur skönt det kan vara att lägga ned. – När man kommer hem full av energi från en JAK-skola är det lätt att känna press att starta en lokal­avdelning. Man får skriva på papper om banksekre-

7 tips på bra lokala aktiviteter

2 3 38

grus & guld · 1/2015

Öppna ”bankhörna” i en lokal butik med information om JAK

Bjud in er för att berätta om JAK hos andra föreningar

Sök upp folk som är intresserade av att låna till vindkraftandelar eller solceller

4 5 6

Filmvisningar och föredrag

J AK-konsert eller JAK festival

Återkommande JAK-fika på kafé

7

Arbeta tillsammans med andra organisa­tioner så slipper ni konkurrera om samma människor på orten


fakta

Lokalavdelningar • är öppna för alla medlemmar i upptagningsområdet. • måste kalla alla till årligt möte. • gör en budget och ansöker om verksamhetsbidrag från riksstyrelsen.

Lokala ­arbetsgrupper • väljer själva vilka som deltar. • söker pengar för varje aktivitet.

Hamed Ali, Göteborg

– Lokalavdelningarna har en viktig roll för att väcka intresse för JAK i de sammanhang som medlemmarna själva väljer. De är också en viktig plats för de som vill träffas och tala om viktiga frågor i JAK och vara med och påverka. Ann-Marie Svensson, medlemschef

Vilka är dina tips för ett bra lokalt arbete? Foto: K arin Backström

– Gör andra saker än bara formella möten. Det gör hela skillnaden att det skapas relationer mellan människor som vill förändra tillsammans och inte ser varandra som instrument för att utföra uppdrag.

Johan Thelander, Stockholm

– Få de lokalt aktiva att känna sig som en riktig och viktig del i JAK-familjen. Det ska inte vara skillnad i kunskap mellan de som arbetar på banken i Skövde och de lokalt aktiva. Hamed Ali, Göteborg Foto: K arin Backström

diskussion. – Många funderar över hur de vill leva sina liv och har tankar som de inte riktigt vet hur de ska förverkliga. Lokalavdelningarna skulle kunna vara möjlighetsplatser för att starta sociala ”Fika är vår företag, kooperativ och andra framgångsfaktor.” verksamheter för att kunna leva och utvecklas lokalt. Vi skulle behöva komplettera vårt kunnande när det gäller företagande, men vi vet ju redan hur JAK-finansiering fungerar, säger Erik Johansson. –  Vi skulle kunna ge lånerådgivning till de som vill, och koppla det till att hjälpa varandra med sparpoäng, säger Johan Thelander från Stockholm.

Karin Backström

– Lokalavdelningarnas viktigaste roll är att föra ut JAK som ett alternativ. Det finns en besvikelse på de stora bankerna och vi kan visa att det finns möjlighet att spara och låna utan ränta i en bank som är människovänlig och miljövänlig.

• arbetar ideellt.

den tanken återkommer i en annan grupp-

Vad tar då styrelsen med sig från helgen? – Vi har gett varandra mycket kunskap och inspiration. Nu tar vi med oss detta till styrelsens kommitté som ser över JAKs strategier, säger ordförande Lotta Friberg.

Vad har lokalavdelningarna för roll i JAK?

Foto: K arin Backström

tess. Man ska lägga budget. Ska man fånga upp ett ideellt engagemang behövs det mer projektinriktade former, säger Erik Johansson från Lund. Tomas Eklund från Höga kusten och Sollefteå lokalavdelning berättar om hur svårt det kan vara att få till de där mötesplatserna, där människor träffas och samtalen leder framåt. – Många är inne på att det ekonomiska systemet inte är hållbart, men ändå går det trögt. Folk är intresserade, men det klickar inte riktigt, säger han. Någon frågar vad det är som ändå får honom att kämpa vidare. – JAK handlar om så mycket mer än ekonomi, det handlar om hur vi vill ha hela samhället. Styrelseadministratör KarinMalin Ekström tror att JAK skulle kunna hämta inspiration från omställningsrörelsen för att hitta konkreta projekt att arbeta med lokalt. – Det här med att ha kul kan uttryckas på olika sätt, konstaterar Roland Lundqvist från Njutånger och jämför med en församling där de existentiella frågorna står i fokus. – När man berörs på djupet får man också kraft att arbeta tillsammans.

– Att ha roligt! Själv tycker jag det är väldigt roligt att vara ute och berätta om JAK på mässor och utställningar. Man har trevligt tillsammans och träffar andra människor som bryr sig om fördelningsfrågor, miljön och framtiden. Ann-Marie Svensson, medlemschef

grus & guld · 1/2015

39

39


Så gjorde vi

Foto: Marta Bordin

Att både amortera och efterspara hade blivit för kostsamt. Men med skänkta sparpoäng blev ett JAK-lån möjligt när Emelie Thelander och Vilhelm Svan behövde köpa ny bostad.

Skänkta poäng gav Emelie ny bostad Efter tre år som sambor behövde Emelie Thelander och hennes pojkvän en ny lägenhet. Deras etta var helt enkelt för liten. Men hur gör man när det är dags att flytta i dagens bostadssverige? –  först visste vi inte alls.

Det är söndagsförmiddag och Emelie Thelander sitter i sin nya lägenhet i Västerås. Hon och sambon Vilhelm 40

grus & guld · 1/2015

Svahn håller fortfarande på att pyssla och renovera – men lägenheten känns redan som deras nya hem. –  Vi behövde bara flytta 500 meter så området kunde vi sedan tidigare, säger hon. Men det var allt annat än självklart hur de skulle gå till väga när det var dags för en ny lägenhet. Långa kö­ tider och höga inkomstkrav gör att det ibland kan vara enklare att ta ett

lån än att bli godkänd som hyresgäst. Det blev också svaret för Emelie. –  När vi bestämde oss för att köpa en lägenhet visste jag på en gång att jag ville ta lånet hos JAK. Det känns som ett mer hållbart och rättvist alternativ. Men Emelie hade bara varit medlem i ett år och hade inte så mycket sparpoäng. För att ta ett lån hade hon därför behövt efterspara. När hon varje månad amorterade på lånet skulle


hon också sätta in sparpengar på sitt JAK-konto. Hon ringde till sin bror Johan och tillsammans räknade de på hur hög månadskostnaden skulle bli. Det blev dyrt. Så de la på luren och Emelies bror ringde i stället en vän. –  Det var ett enkelt val, säger Anders Jacobson. emelies bror föreslog att han och Anders samt deras gemensamma företag, som också är medlem i JAK, skulle skänka sina sparpoäng till Emelie Thelander. –  Jag funderade kort på om det fanns något annat jag också ville skänka sparpoäng till, men kom fram till att jag så klart ville hjälpa Emelie, säger Anders. Han funderade också på om han trodde att han själv skulle behöva sparpoäng den närmsta tiden.

”Grundidén med JAK är ju ett samarbete mellan medlemmarna.” efter att anders hade bestämt sig

för att skänka sparpoäng gick det snabbt. JAK godkände lägenheten som säkerhet, och Anders och Johan skrev över sina sparpoäng till Emelie. Några månader senare flyttade hon in i den nya lägenheten. –  För mig har den här lösningen bara varit positiv. Jag är övertygad om att jag hade gjort likadant om det var jag som hade sparpoäng att ge bort så jag känner ingen tacksamhetsskuld, även om jag är glad och tacksam för att de ville hjälpa mig, säger Emelie Thelander. Anders Jacobson håller helt med. –  Grundidén med JAK är ju en rättvisare ekonomi och ett samarbete mellan medlemmarna.

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

Omöjligt både spara­ och amortera Hur kan jag använda JAK-lån för ett större bostadsköp, när jag inte har råd att spara lika mycket?

En del låntagare tycker ett JAKlån tar för mycket pengar från den löpande ekonomin om de samtidigt måste göra ett fullt sparande. Ett mellanting är att både ta ett vanligt räntelån och ett JAK-lån. På det vanliga räntelånet lägger du en lång amorteringstid. Som komplettering tar du sedan ett JAK-lån med relativt kort amorteringstid. När JAK-lånet är betalt har du sparat ihop lika mycket pengar som lånet ursprungligen var och kan använda dessa pengar för att amortera på räntelånet. Du kan efter det ta ytterligare ett JAK-lån och göra samma sak tills dina lån är slutbetalda. På detta sätt blir dina lån snabbare slutbetalda än om du enbart hade valt ett räntelån. Din månadsbetalning blir även något lägre än om du enbart hade tagit ett JAK-lån. Du kan använda detta upplägg när du finansierar din fastighet. När det gäller bostadsrätter så är det bara möjligt om vi ligger först med vår säkerhet. Magnus Frank, bankchef

Vad menar JAK när man säger sig sträva efter ett räntefritt samhälle?

I ett räntefritt samhälle har man beslutat sig för att inte bidra till överföring av resurser från de som har lite till de som har mycket genom att säga nej till kapitalinkomster. Det leder till att de ekonomiska klyftorna slutar öka. Samtidigt blir nödvändiga långsiktiga investeringar befriade från diskonteringsränta i kalkylen vid beslutstillfället. De slipper därmed orimliga avkastningskrav i framtiden, vilket leder till att investeringar i en hållbar utveckling prioriteras framför kortsiktig rovdrift. Läs mer i JAKs värdegrund på www.jak.se Ann-Marie Svensson, medlemschef

Vad menar JAK med ekonomisk frigörelse?

Att vara i skuld innebär att vara i underläge. Ekonomisk frigörelse handlar om att komma ur ett underläge. Ann-Marie Svensson, medlemschef

Emelie Rosén

grus & guld · 1/2015

41


kultur

Vi har i princip ingen tid kvar alls, säger Naomi Klein, som efterlyser radikala förändringar av det ekonomiska systemet i sin nya bok om klimathotet.

42

grus & guld · 1/2015


Kapitalismen vs planeten Det rådande ekonomiska systemets inbyggda logik och begränsningar har inneburit en katastrof för klimatet, skriver Naomi Klein i sin nya bok This Changes Everything, Capitalism vs. the Climate. Grus & Guld har träffat författaren som menar att vi måste inse att vi lever på lånade resurser.

efter debutboken, No Logo, där hon blottlade sanningen om hur våra märkesskor kommer till, och till vilket pris, blev hon frontfigur för den globala rättviserörelsen som var stark kring millennieskiftet. I sin andra bok Chockdoktrinen förutsåg hon finanskrisen 2008 och hamnade på tidskriften Forbes lista över världens hundra mest inflytelserika tänkare. –  Jag har skrivit en bok om klimatförändringar för människor som vanligtvis inte läser böcker om klimatet, säger den kanadensiska författaren Naomi Klein om sin tredje bok. Nu har Klein återigen lagt ett gediget pussel, som den här gången

länkar samman vårt ekonomiska system med klimatfrågan. Hon beskriver hur det rådande ekonomiska systemet har medfört en katastrof för klimatet. Genom att driva tillväxtmantrat till nya höjder håller vi på att göra slut på jordens resurser. Framför allt menar hon att det beror på att makten har förflyttats från staterna till storföretagen. Eller som Klein uttrycker det: Kapitalismen är i krig med planeten. –  Klimatförändringarna ändrar allting. Det krävs radikala politiska och ekonomiska förändringar snabbt, säger Naomi Klein. De ständigt ökande utsläppen leder till smältande glaciärer, höjda havsni-

text & foto

Christin Sandberg

våer, extrema temperaturer, torka och översvämningar. Det är varningssignaler, som vi måste ta på allvar och inget vi kan vifta bort som enskilda naturkatastrofer, menar Klein. –  Trots det agerar vi som om vi har god tid på oss att göra något åt saken, men det har vi inte. Vi har i princip ingen tid kvar alls, säger hon. Att det har kunnat gå så långt menar Naomi Klein beror på att allt vi hittills har prövat, från världsomspännande klimatavtal till miljörörelsens samarbete med företag och fokus på förändringar på individnivå, inte har funkat. Klimatfrågan landade i våra knän i juni 1988 när James Hansen från grus & guld · 1/2015

43


kultur

NASA vittnade inför den amerikanska kongressen. Det blev då en vedertagen sanning att klimatförändringarna äger rum och att den enskilt viktigaste bidragande orsaken till dem är människan. Kort därefter blev klimatkrisen allmänt accepterad. Men samtidigt hände annat, vilket innebar en ”episkt dålig tajming” för klimatet. Sedan dess har utsläppen ökat med 61 procent. –  Klimatkrisen sammanföll med frihandelsavtal, Berlinmurens fall och att marknadsliberalismen firade triumfer.

Många ville ha böcker signerade av Naomi Klein på Brooklyn Book Festival, där Grus & Guld träffade henne strax innan den stora klimatmarschen i New York i höstas.

–  När privatiseringen spreds över världen förlorade vi verktyg som vi behöver för att ta oss an klimatkrisen, säger Klein som menar att vi skulle ha mycket lättare att angripa 44

grus & guld · 1/2015

problemen om vi hade större delar av ekonomin i offentliga händer. Om vi till exempel hade kontroll över våra energi-, vatten- och transportsystem. Hon påpekar att idag gör frihandelsavtal världen över många politiska åtgärder olagliga, och antalet anmälningar från företag, mot stater som subventionerar eller investerar i lokala miljöprojekt, ökar dramatiskt. även om det har presenterats flera

rapporter från internationella organ, som Världsbanken, med förslag på klimatsmarta investeringar så har det inte fått genomslag i den reella politiken. –  I Sydeuropa har flera regeringar tvingats dra tillbaka sina egna gröna energiprogram och i Grekland öppnar de nu upp sina hav för oljeoch gasborrning i den ekonomiska tillväxtens namn, som ett direkt svar på det åtstramningstryck som ålagts dem, säger hon. Naomi Klein kritiserar också de stora miljöorganisationerna för att arbeta tillsammans med, i stället för mot, de stora företagen. Enligt Klein har det inte lett till något positivt för klimatet utan snarare hjälpt företagen att bättra på sina varumärken. Dessutom menar hon att miljörörelsen har individualiserat miljöproblemen och lagt ansvaret på den enskilda människan för att byta glödlampor, sopsortera och handla med utsläppsrätter. Det enda rätta hade i stället varit att från början bekämpa tillväxtmantrat, jobba för att få människor att konsumera i en drastiskt mindre takt – och samtidig kräva politiskt ansvar. en annan faktor hon lyfter fram som ett skäl till att vi inte kommit längre i kampen mot klimatförändringarna är vår tids övertro på att

tekniken är lösningen på alla problem. Klein beskriver det som om vi alla bara väntar på att någon annan ska lösa problemen åt oss, i stället för att se vår egen roll. Naomi Klein menar att vi nu har förlorat många värdefulla år i kampen mot klimatet. –  Det har gått så långt att det behövs en ideologisk kontrarevolution, som omfattar idéer om offentligt och begrepp för kollektiva åtgärder, säger Klein. Hon beskriver även ett annat historiskt moment, då vi kunde ha vänt utvecklingen, som gick förlorat. Efter finanskrisen 2008, menar Klein att president Barak Obama hade mer ekonomisk makt än någon amerikansk president haft sedan Franklin Roosevelts tid. Men i stället för att använda de gigantiska stimulanspaketen för att styra mot en miljövänlig och hållbar kurs valde han att inte sätta press på verksamheter som destabiliserar allt liv på planeten, enligt Klein. –  Det politiska systemet är oförmöget att säga ifrån till bolagen. Om det hade funnits en kraftfull allmän opinion tror hon att utgången hade blivit annorlunda. Men i stället för att vända utvecklingen följdes finanskrisen av en tid då klimatåtgärder började ses som förödande för ekonomin. klein beskriver i boken hur fossil-

bränslebolagen idag tränger in på områden som tidigare ansetts vara förbjuden mark. När den lättåtkomliga oljan minskar blir okonventionell olja lönsam. Men den upptrappade jakten på extrem energi såsom tjärsand, fracking för både olja och gas, djupvattenborrning och kolbrytning på bergstoppar leder till både nya och ökade risker för klimatpåverkan.


Naomi Klein kritiserar miljörörelsen för att individualisera klimatproblemen genom att fokusera på sopsortering och lågenergilampor, i stället för att bekämpa ett ekonomiskt system som bygger på tillväxt och konsumtion.

Följderna – i form av skövlade skogar, jordskred, översvämningar, utslagning av arter, risker för dricksvattnet och förgiftning av miljön – begränsar också möjligheten till annan ekonomiskt hållbar aktivitet i området. Naomi Klein lämnar oss dock inte uppgivna utan inger också hopp.

”... idag gör frihandelsavtal världen över många politiska åtgärder olagliga ...”

i och med att fossilindustrin har

brutit in på ny mark har de, enligt Klein, också satt fart på protesterna och nya allianser har bildats mellan den nyväckta medelklassen och urfolken som länge försökt göra sina röster hörda kring klimatförändringarnas negativa inverkan på djur- och människoliv. Klein beskriver till exempel hur en massiv proteströrelse kallad Blockadia har vuxit fram kring två rörledningsprojekt, för att transportera enorma mängder tjärsand över längre sträckor i Keystone, USA och Northern Gateway, Kanada. Och det är just till en massiv social rörelse som framtvingar nödvändiga förändringar, som Klein sätter framtidshoppet. Om tillräckligt många kräver förändring blir priset för politikerna att

sticka huvudet i sanden högre än att faktiskt börja göra något åt klimatet. Att göra något åt klimatet är enligt Naomi Klein oförenligt med en fortsatt strävan efter ständig tillväxt. Det måste innebära att politikerna en styr upp marknaden och skärper reglerna för transnationella bolag. Hon menar också att nedmonteringen av den offentliga välfärden måste vändas med både förebyggande och skyddande investeringar. För när naturkatastroferna drabbar oss kommer inga storföretag komma och hjälpa oss, säger Naomi Klein som också vill se icke vinstdrivande försäkringsbolag. Arbetet med This Changes

E­ verything blev en personlig resa på ett djupare plan än tidigare för Naomi Klein. Hon och hennes man försökte få barn för första gången, vilket visade sig bli en plågsam historia med flera missfall och långa manglingar i vad Klein kallar ”fertilitetsfabriken”. Klein beskriver hur hennes egen kropps begränsningar fick henne att känna en starkare relation till jordens och naturens begränsningar. –  Vi kan inte fortsätta konsumera mer och i samma omfattning som nu. Vi måste sluta identifiera oss utifrån det vi köper. Det är helt enkelt dags att inse att vi redan lever på lånade resurser, säger hon.  · grus & guld · 1/2015

45


kultur

Dramatiskt om pengar Foto: Sören Vilks

Teater Vad är pengar? Text: Andreas Cervenka och Magnus Florin Regi: Ellen Lamm Dramaten (premiär 14 mars)

i vår sätter regissören Ellen Lamm upp pjäsen Vad är pengar? på Dramaten. Grus & Guld ställde tre frågor inför premiären.

Pjäsen är delvis byggd på ekonomi­ journalisten Andreas ­Cervenkas bok med samma titel. Hur kommer det sig? –  Boken är oslagbar när det gäller att förklara världsekonomin förståeligt och roligt. Andreas Cervenka använder ett förklarande som fungerar på en scen. När jag läste hans bok gick det upp för mig att det finns paralleller mellan mitt jobb och finansvärlden, i det här med att hitta på. Ta en sådan sak som att det är nästan omöjligt att få reda på hur pengar skapas, till exempel. Som grund för pjäsen har jag använt Magnus Florins roman

"Vi jagar siffror utan mål fångna i ett svart hål Länge springer den som jagar Men längtan skär så djupt...” några rader från titelspåret

på musikern (och JAK-medlemmen) Magnus Bergmans senaste skiva Är du avprogrammerad? TST recordings, 2014.

Regissören Ellen Lamm sätter upp Vad är pengar? på Dramaten i vår. Pjäsen baseras delvis på Andreas Cervenkas bok med samma titel.

Cirkulation. Den handlar om en person som kommer till en bank och storögt upptäcker att systemet inte är vad han först trodde. Andreas bok kommer in som faktadelen, kan man säga. Pjäsen beskrivs som ”absurd och rolig”. På vilket sätt blir den det? –  Pjäsen är en sorts avklädning av finanssystemet och när man förstår hur bräckligt det är får man lust att fnissa åt det. Jag tror att många känner en sorts vördnad över banken som institution, men när man börjar förstå mer om hur själva systemet fungerar förloras en del respekt. Jag

Utgå från platsen Bok När verkligheten inte stämmer med kartan – lokala förutsättningar för hållbar utveckling Mikael Vallström (red) Nordic Academic Press, 2014

om ”kartan” beskriver landsbygden

som perifer och befolkad av ”förlorare” så visar verkligheten tvärtom på 46

grus & guld · 1/2015

känner att det finns något teatraliskt i hur ekonomin är uppbyggd, mycket handlar om att få folk att tro att systemet är stabilt. Varför känns pjäsen angelägen att sätta upp i vår? –  Jag tror att många med mig, efter finanskrisen, har känt att det inte längre går att tänka att bankerna är en del av samhället som andra får sköta. Min förhoppning är att pjäsen ska vara en slags konsumentupplysning, att människor som ser den börjar tänka på de här sakerna helt enkelt. Stina Hylén

en stor potential. Långsiktig hållbarhet kan nås när man utgår från de resurser som finns på platsen. Ett flerårigt forskningsprojekt om hållbar landsbygdsutveckling i Gävleborg har resulterat i en intressant bok som bland annat handlar om frivillig enkelhet, kollektiv mobilisering och radikalt tänkande kring demokrati och ekonomi. Karin Backström


Kollision med marknaden Foto: Roger Stenberg

Teater ≈ [Ungefär lika med] Text: Jonas Hassen Khemiri Regi: Farnaz Arbabi Dramaten

–  hej, ursäkta att jag stör, jag heter Peter och är hemlös… Behöver Peter verkligen pengar, eller är han bara en smart snubbe med fin mobiltelefon? Vem räknas – och varför – och varför räknar vi på allt? Pjäsen ≈ [Ungefär lika med] kom till när författaren Jonas Hassen Khemiri fick en förfrågan om att skriva något om Frankenstein. Han började tänka på saker som människan skapat, och tappat kontrollen över. Tankarna gick till pengar, finanssystem och kapital – och den tidigare studenten vid Handelshögskolan skrev en pjäs om människor som på olika sätt stångas mot ett sys-

Bok Degrowth: A Vocabulary for a New Era Giacomo D’Alisa, Federico Demaria, Giorgos Kallis (red) Routledge, 2014

–  Hej, jag heter Peter och behöver pengar… Christopher Wagelin och Therese Brunnander i ≈ [ungefär lika med]

tem där pengarna styr. Vi möter Martina, som drömmer om att odla sig fri, Andrej, som kämpar för att komma in i systemet, Mani, som vill utmana marknaden inifrån, Freja, som har blivit utsparkad ur den ekonomiska gemenskapen. Alla karaktärerna bara är. Med sina olika bakgrunder. I sina olika liv. Pjäsen värderar inte. Den

ställer fler frågor än den ger svar. Ibland fungerar den som en skrattspegel för vår tid, med termer som user experience (UX) – ett sätt att räkna på användarupplevelser. Stundtals är det roligt, stundtals obehagligt mörkt. Betraktaren får en hel del att fundera på. Biljettinvesteringen ger, med andra ord, ett bra UX-värde. Karin Backström

Ingen homo economicus johan frostegård

människan har utvecklats till en rationell och nyttomaximerande varelse, vilket mycket av dagens nationalekonomi bygger på. I stället lyfter Frostegård fram känslor, flockbeteende, sexuell selektion, ogillande av orättvisor, altruism och solidaritet i vårt evolutionära arv. Karin Backström

nu lanseras första

boken på engelska med samlade texter om nerväxt, skrivna av såväl ledande forskare som aktivister. I höstas låg den etta på nätbokhandeln Amazons lista över ”ny het affärslitteratur”. Läs mer på: vocabulary. degrowth.org. Karin Backström Foto: Hans Månsson

Bok Den ekonomiska människans fall Johan Frostegård Karolinska Institutet University Press, 2014

utbildade sig till ekonom, men övergick till medicin eftersom han ansåg att det var för mycket tyckanden i ekonomin. Nu har han skrivit en bok om vad evolutionsläran har att säga om människans ekonomiska handlande. Slutsatsen är bland annat att inget kan vara mer fel än att

”När språket är otillräckligt för vad som behöver artikuleras krävs en ny vokabulär som avekonomiserar våra uttryck och för in nya begrepp som allmänningar, samverkan, enkelhet…”

Giorgos Kallis – en av ­redaktörerna för Degrowth: A Vocabulary for a New Era grus & guld · 1/2015

47


”Det är själva det ekonomiska systemet vi måste förändra”


opinion

Går finanskriser att tämja? text

Jakob Mikkelsen  /  Ordförande JAK Danmark Illustration

magnus frederiksen

Det räcker inte med justeringar. För att komma tillrätta med de återkommande finanskriserna måste vi våga ifrågasätta grundläggande föreställningar, såsom att det är möjligt att tjäna pengar på pengar. Det skriver danska JAKs ordförande Jakob Mikkelsen och föreslår bland annat att en räntefri samhällsbank inrättas för säkert sparande och reala investeringar.

tendensen i samhället verkar vara att vi måste acceptera ekonomiska kriser då och då. Tanken att det är något grundläggande fel på systemet har ännu inte fått bredare gehör, även om det finns förslag på förbättringar. Vilka är då grundproblemen? För det första måste vi komma tillrätta med missuppfattningen att man kan tjäna pengar på pengar. Med sin egen begränsade överblick kan man tro det. Men man kan på sin höjd skapa en obalans till egen fördel. När företag tjänar på skatteplanering förlorar staterna skatteintäkter. Likadant är det med arbetsfria inkomster. Själva uttrycket döljer det faktum att det är någon som utför ett

arbete, även det är någon annan som får lönen. Det är en märklig inställning när man betraktar den som kan spekulera sig till rikedom som smart. pengar är och förblir ett bytesme-

del för att underlätta vardagen. Pengar har inget värde i sig självt. Pengar representerar en köpkraft som de har fått genom att ett värde har skapats, eller så borde det vara i alla fall. Men när pengar flödar ut i samhället genom uppskrivning av värden, såsom vi ser på bostadsmarknaden, så har inga nya tillgångar skapats. Bostäderna blir ju inte mer värda bara för att man kan belåna dem mer.

Eftersom pengarna representerar köpkraft bör det vara balans mellan varuutbud och köpkraft. När det inte gör det går det illa. det talas om kreditkris. Men stämmer det? Bankerna har massor med pengar, men de vågar inte ta risken att låna ut dem till företag. Följden blir att det blir för lite pengar i den reala ekonomin och att vi får en nedåtgående spiral. Tillförs inte systemet nya pengar blir det också problem med räntan. Ett räntebaserat ekonomiskt system måste växa för att räntorna ska kunna betalas. Ökar inte penningmängden kommer en allt större del av den att användas till räntebetalningar grus & guld · 1/2015

49


opinion

– och även ett stillastående kommer att upplevas som en tillbakagång. Politikerna försöker göra något, men de kan bara strama upp eftersom det ständigt blir mindre pengar, och politikerna har mycket begränsat inflytande över penningskapandet.

men var ska då de som inte vill riske-

ra sina besparingar placera sina pengar? Här finns en möjlighet att skapa en samhällsbank för säkert sparande. En sådan skulle ta emot insättningar från människor och verksamheter som inte är ute efter att tjäna pengar på pengar men som långsiktigt vill säkra dem – och dessutom bidra till sunda projekt. Bankens huvuduppgift skulle vara att finansiera fast egendom och statliga

nom samhällsbanken. Då skulle det uppstå en grå marknad eftersom det alltid kommer att finnas de som vill ha utdelning på sina pengar – och de som är beredda att ge den. Med både en samhällsbank och investeringsbanker förhåller vi oss till helheten.

idag görs en mycket olycklig samskapandet av nya pengar skulmanblandning mellan medborgarle­ ske i Riksbanken, som på så sätt nas dagliga bankaffärer och spekufår makt över penningmängden. I lation. Utan statliga dag har den det gällangarantier hade långt de sedlar och mynt, men många fler banker med detta förslag skulle gått omkull under fidet även gälla de digitala ”Vi måste komma tillrätta med nanskrisen. Staterna pengarna. Pengarna skulmissuppfattningen att man kan tjäna ska inte behöva rädda le göras tillgängliga ränbanker som tar risker tefritt både för såväl inpengar på pengar.” i handel med värdevesteringsbankerna som papper och komplexa samhällsbanken efter befinansiella innovatiohov. Det är en poäng med ner, långt ifrån underatt pengarna ska ställas liggande reella värden. Därför bör och kommunala projekt där pengarna till förfogande utan ränta för att få den dagliga bankverksamheten för är säkra. En minimal försäkringsavgift stopp på skuldspiralen som blir följprivatpersoner och företag, skiljas när lån beviljas skulle räcka för att den när räntekravet inte motsvaras av täcka löpande förluster. från riskvilliga investeringar. reella produktionsökningar. Detta skulle kunna ske genom att förvandla de existerande bankerna till samhällsbanken skulle alltså inte jag vet att detta kan vara svårt att investeringsbanker med förfogande- vara en bank som andra. Den skulle förstå om man är van vid att tänka rätt över insatt riskkapital, men utan inte heller bara vara en bank som ska på utdelning och investeringar med möjlighet att handla med tillgångarna fylla upp när de kommersiella bankerna snabb avkastning. Emellertid vore det inte vill låna ut. Samhällsbanken skulle bäst om vi kunde släppa dessa idéer, på kundernas transaktionskonton. Bankerna skulle fortfarande kunna ledas av en representantskapsvald sty- som bara stimulerar girigheten. I ett program på dansk tv för ett tag erbjuda sina kunder denna service och relse och utse hälften av ledamöterna i ta betalt för det. Men de där insatta riksbanksfullmäktige. Den skulle ock- sedan diskuterades lärdomarna av fipengarna skulle säkras med depositio- så ha ett nät av avdelningar över hela nanskrisen. Ett mycket talande svar ner på motsvarande belopp i Riksban- landet med folkvalda styrelser. På så löd att vi inte får glömma att banken. På så sätt skulle vi kunna avskaffa vis skulle vi försöka säkra lokal för- kernas rådgivare är säljare av bankinsättningsgarantin. Pengarna på våra ankring och gagna lokala investeringar produkter – och inte alltid tillvaratar transaktionskonton skulle ändå vara och lokal utveckling. Samhällsbankens kundernas intressen. Den viktigaste säkra. De riskvilliga investeringarna avdelningar står inte i motsättning till lärdomen togs däremot inte upp, däremot är ett partnerskap där såväl investeringsbankerna. Tvärtom kan de nämligen att vi måste öppna för nya tankar och låta oss inspireras av det vinst som förlust ska delas. Slår inves- vara konstruktiva samarbetspartners. Det skulle vara utopiskt att tro att som händer i periferin. Där finns nyteringen fel förlorar du dina pengar. all finansiering skulle kunna ske ge- tänkande att hämta!  · Går den bra vinner du. 50

grus & guld · 1/2015


ÅSIKT

Gör din röst hord! Vad tycker du om styrelsens beslut att ”frysa” folkbildning och kurser (sid 34)? Delar du vds syn på nollräntan (sid 14)? Vilken roll tycker du att lokalavdelningarna har för JAK (sid 36)? På den här sidan finns det plats att tycka till om allt som har med JAK

Skriv till Grus & Guld Box 110 59 · 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet att göra! Dina åsikter når alla medlemmar och prenumeranter. Diskussionen kan sedan fortsätta på www.grusoguld.se

Var är JAK i rörelsen för en ny ekonomi? i en text i yes magazine, som ges

ut i USA, skriver Fran Korten om hur New Economy Movement, rörelsen för en ny ekonomi, breddas och växer. Flera olika grupper inser att de nuvarande ekonomiska strukturerna är orsaken till flera av vår tids kriser, och allt fler vill verka för ett annat sätt att organisera ekonomin för ekologisk balans, delat välstånd och fördjupad demokrati. Korten definierar sju saker, som hon menar att det blir allt tydligare att rörelsen står för: 1 Företag ska ägas av verkliga människor som ser konsekvenserna av sina beslut, inte av ansiktslösa investerare. 2 Kontrollen över mark, mat, energi, bostäder och detaljhandel måste vara lokal. 3 Det behövs fler kooperativ, där man delar på såväl vinst som beslutanderätt. 4 Fossil energi och odling som utarmar jordarna måste ställas om till förnyelsebart och ekologiskt. 5 Fler sparkassor, medlemsbanker och offentliga banker behövs för

att pengarna ska gå till lokala investeringar i stället för till spekulation. 6 Globala handelsregler måste reformeras så att lokala ekonomier kan blomstra. 7 Vi måste se människor som en del av ekosystemet och ekonomin måste arbeta med, i stället för emot, naturen. Som hon skriver är inte idéerna nya. De är urgamla. I JAK har de diskuterats i snart femtio år. Men var är JAK Medlemsbank nu när allt fler intresserar sig för dem? Hur kan vi ta en mer ledande roll i en rörelse för en ny ekonomi i Sverige? M Svensson

Sälj inte ut JAKs idé

när jag ser utvecklingen i vår värld

så ser jag den genom tårar. Jag ser den goda kampens förtryck och de gemensamma värdena falla på allt för många håll omkring mig! Nu är det vår tur, rättvisans sista utpost skall inte bara bli en fullvärdig bank utan även inkludera bankernas kultur! Nu ställer vi in den gemensamma vinsten av kunskap och inflytande, sparkar personal,

med ansvar för idé och medlemsstöd, för att passa in i den standardisering som krävs. Det är nödvändigt skriver ledningen, nödvändigt för att bli som dem, alla de banker som faktiskt gjort att vi medlemmar i stället valt JAK.

”Vi har valt JAK just för att vårt inflytande är viktigt” Jag förstår värdet av att JAK ska vara en fullvärdig bank och jag önskar att alla de finesser som andra banker har även blir ett verktyg för ”vår” bank, men vi har ju valt den just för att vårt inflytande i den är viktigt! Vi ska inte glömma att sparbankerna (Swedbank) också var där en gång. Ska vår bank bli ytterligare ett exempel på respektlös hantering av vårt gemensamma värde och en institution för vinstintressen där systemet till slut även tvingar in räntan som en del i verksamheten? Snälla JAK, bli inte som de andra bankerna, utan låt demokratin stanna kvar som ett verktyg för att utveckla vårt gemensamma värde. T Belenos

grus & guld · 1/2015

51


Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se

2015 – ett nytt år vd har ordet

med nya utmaningar jag vill börja med att tacka tidningens redaktör Karin Backström för det arbete hon lagt ned under hösten på att ta fram den nya medlemstidningen, och bankens kommunikatör Louise Clausen för arbetet med bankens informationssidor i tidningen. Under 2015 och 2016 står vi inför ett antal utmaningar i banken. Vi måste anpassa vår verksamhet efter de krav som omvärlden ställer på oss i form av rapportering och regelefterlevnad, de önskemål ni medlemmar har om fler och bättre tjänster i bl.a. vår Internetbank och de förbättringar av bank- och ekonomisystem som gör att medarbetarna kan

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Maila mig: vd@jak.se

arbeta effektivare och öka kvaliteten i våra olika interna processer.

vi kommer därför att fullt ut fokusera om våra resurser från medlemsverksamheten i IMS, till att färdigställa de förändringar vi måste och behöver göra i våra IT-system. Genom att göra detta räknar vi med att från 2017 fullt ut ha genomfört den av sty-

relsen beslutade ”helbanksstrategin”, en utmaning för både oss medlemmar och medarbetare. I den här processen ber jag alla om ert stöd. Ett stöd som kommer att leda till en ännu bättre medlemsägd bank, med räntefri verksamhet och lika villkor för alla.

Stämmobilagan i tidningen utgår Till JAKs årsstämma 2015 utgår stämmodeltagarna att erbjudas allt stämmobilagan som brukar skickas material i utskrivet format. med i tidningen. Istället blir det en stämma i skövde kallelse i nr 2 av Grus & Guld. deltagare på stämman kommer

dock att få allt material i utskrivet format. Ändringen görs av kostnadsoch administrativa skäl. I och med att vår hemsida numera uppdateras löpande, kommer vi istället att lägga ut allt material där. Det vill säga, motioner, presentationer, m.m. Men naturligtvis kommer 52

grus & guld · 1/2015

JAKs årsstämma 2015 äger rum den 18–19 april i Skövde. I samband med den kommer även en populärversion av aktuell årsredovisning att presenteras. En version som ska vara lättläst för en icke-ekonom, och som kan användas i samband med övrigt informationsmaterial som kommunikationsavdelningen har tagit fram. En komplett årsredovisning med samtliga redovisningsuppgif-

ter kommer att läggas ut på webben, efter att styrelsen har godkänt och undertecknat i början av mars. Titta in på hemsidan jak.se och håll koll på all löpande information som presenteras, särskilt när det närmar sig stämmodatum! Information publiceras också i Kraftbrevet och JAKtuellt. Om du inte redan anmält dig som mottagare av nyhetsbrevet JAKtuellt, fyll bara i din e-postadress längst ner på hemsidan så kommer det snart i din mailkorg. Louise Clausen, kommunikatör


nyheter

Nya stipendiater JAKs stipendium för hösten 2014 kommer att delas ut till Myron Koster, Nederländerna och Primoz Medveds, Slovenien. Stipendiet kan sökas av studenter på högskolenivå som inom ramen för en självständig uppsats behandlar ämnen inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. myron koster studerar ”Strategic

Product Design” på Masternivå. Hans D-uppsats har titeln”Positive Impact with Community Currencies for the agency Qoin in Amsterdam”. Den handlar om att skapa en genomgång av befintliga lokala valutor samt förslag på en ny uthållig lokal valuta inom Qoin. Primoz Medveds studerar på doktorandnivå vid University of Ljublana och vid Lunds Universitet. Hans uppsats kommer att handla om ”Sustainable neighborhoods” (Hållbara stadsdelar). Primoz menar att dagens planering av hållbara stadsdelar inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till sociala faktorer, där lokal ekonomi är en del. Hans arbete tar även upp hållbara bostäder.

styrelsens motivering

Styrelsens motivering till Myron Koster är bland annat att arbetet med

lokala valutor ligger nära de områden som stipendiet ska stödja. Den organisation (Qoin) han jobbar för är drivande i det internationella nätverket ”Community Currencies in action” och har också visat intresse för JAK, vilket ytterligare borgar för att detta kan bli en kontakt att bygga vidare på. I motiveringen till Primoz Medved säger styrelsen bland annat att hans arbete har en koppling till såväl hållbara stadsdelar som bostäder, och knyter därmed an till en stämmomotion om bostäder.

stipendie-summa

I budget för 2014 har 50  000  kr avsatts för stipendier. Det finns två ansökningsomgångar under året vilka är 1 maj och 1 november. Mer om stipendiet finns att läsa på jak.se Ann-Marie Svensson, medlemschef

Nu öppnar vi ­webb­forumet ­schystekonomi.se nu nylanserar vi vårt webbforum Schyst ekonomi, för medlemmar och allmänhet. Forumet kan användas till att diskutera stora och små etiska frågor inom rättvis och hållbar ekonomi samtidigt som det möjliggör att idéer och samarbeten kan utvecklas oberoende av var du bor. Alla som vill kan dela med sig av erfarenheter i lokalavdelningar, nyheter och lästips. På bara någon minut kan du bli medlem och sedan aktiveras ditt konto så snart administratören ser att du följt anvisningarna S k och använder ditt riktiga namn. a f f a

J

A Kmedlemschef Ann-Marie Svensson, ort

du

Info till dig med konto i JAK! under 2015 kommer vi att byta

kontonummer på alla våra Baskonton, Transaktionskonton och Stöd­ sparkonton. Orsaken till detta är att Nordea – som idag är vår samarbetspartner för clearingen - har sagt upp vårt avtal. Vi har därför beslutat att koppla oss till Svenska Bankföreningens clearingsystem och Riksbankens RIX-system, vilket innebär att våra transaktioner kommer att ske via Riksbanken.

Vi kommer i god tid innan ändringen att gå ut med information till dig som medlem. Framförallt här i Grus & Guld, men även i andra utskick. Det som är viktigast att tänka på framöver är för dig som får in din lön eller andra ersättningar direkt till ditt konto i JAK. Du kommer att behöva ange det nya numret för din arbetsgivare eller den som betalar ut din ersättning.

ock

så!

Gö r och som ans näs ta ök om n 60 dit 0 av t eg na våra bet me al- dle och mm kre ar r dit eda kor n h th os ar gjo JA K i rt dag !

Ändringen av medlemmarnas kontonummer kommer attj uppta ak. sunder en stor del av bankens arbete e/k o 2015. I det ingår klar och tydlig rt information till dig som medlem. Du kommer med andra ord att få närmare information om när och hur det nya kontonummersystemet träder i kraft.

Magnus Frank, bankchef

grus & guld · 1/2015

53


bakom kulisserna

JAK + WaterCircles = Sant Från och med den 1 april kommer alla medlemmar i JAK att kunna teckna förmånliga och miljö­ smarta försäkringar för sig och sina ägodelar hos WaterCircles. Detta är ett resultat av samarbetet mellan JAK och WaterCircles och ett led i arbetet med att bli en helbank för JAKs medlemmar. Försäkringarna är miljösmarta genom att WaterCircles är miljöcertifierade genom ISO 14401 och försäkringarna för bil, villa och fritidshus är miljömärkta med Bra Miljöval. Läs mer om WaterCircles och deras försäkringar på www.watercircles.se

Amorteringsfrihet Om du behöver ett tillfälligt uppehåll med amorteringen av ditt lån, kan du enkelt ansöka om det på Internetbanken. Logga in som vanligt och gå in under fliken Lån / Amorteringsfrihet. Där fyller du i vilket lån det gäller och hur många månader du önskar amorteringsfrihet för.

Hör av dig till lekmannarevisorerna JAKs lekmannarevisorer, Mary Obanda och Johan Thelander, välkomnar alla medlemmar med åsikter eller frågor att höra av sig, gällande hur verksamheten i JAK Medlemsbank efterlever stadgar, reglemente och värdegrund. På JAKs hemsida under Demokrati / Övriga förtroendevalda. Lekmannarevisor finns information om lekmannarevisorns uppdrag samt den arbetsordning som tagits fram för 2014. 54

grus & guld · 1/2015

Ny lokalavdelning i Skaraborg! Medlemmar i Skaraborgs 15 kommuner bildar lokalavdelning med start januari 2015. Gullspång i norra delen är den JAK-tätaste kommunen i Skaraborg, tätt följd av Götene och Skara. Med JAK-tätaste avses andel medlemmar av befolkningen. gullspång placerar sig på topp-

listan som till och med en av de 20 JAK-tätaste kommunerna i hela landet. Det har tidigare funnits en lokalavdelning i Skaraborg som upplöstes år 2006. Men på JAK-skolan i våras blev några medlemmar intresserade av att åter bilda en lokalavdelning, och den 23 november kallades till ett möte om detta. Under mötet beslutades att JAK Skaraborg ska verka i alla 15 kommunerna (Gullspång, Mariestad, Töreboda, Karlsborg, Hjo, Tidaholm, Tibro, Skövde, Götene, Skara, Vara,

Falköping, Essunga, Lidköping och Grästorp), att de ska arrangera grundkurs, anordna ”Hemma hos träffar”, ordna en Studiecirkel i alternativ ekonomi, vara ett forum för JAK medlemmar i Skaraborg och anordna föreläsningar och fördjupningar i ämnet ekonomi. I samband med JAK-skolan i november samlades interrimstyrelsen och for sedan till Skara och startade lokalavdelningen. Det var en väldigt god stämning och deltagarna är fulla med optimism. Ann-Marie Svensson, medlemschef

Dags att betala medlemsavgiften Nu är det snart dags att betala medlemsavgiften för 2015. Senast den 31 mars ska den vara betald. hur du ska betala bestämmer du själv. Du kan antingen betala genom att vi drar pengarna från ditt konto i banken den 31 mars eller välja att få ett inbetalningskort skickat hem till dig. Om du tidigare gjort ett aktivt val så ligger det kvar även i år. Du kan se ditt val på Internetbanken samt på det årsbesked du får i slutet av januari. har du valt att pengarna ska dras från ditt konto och du inte har några pengar på kontot den 31 mars får du ett

inbetal­ningskort några veckor senare. Medlemsavgiften är 250  kr för fullt betalande medlem. Övriga medlemmar på samma adress betalar 200  kr. Vill du göra några ändringar meddelar du oss detta senast den 28 februari 2015. Antingen via telefon 0500 - 46 45 00 eller via mail: jak@jak.se. Du kan också ändra under rubriken Inställningar på Internetbanken.

låntagare med autogiroöverföring som enbart täcker lånebetalningen, bör tänka på att göra en extra inbetalning till Baskontot. Risken finns annars att beloppet på kontot inte räcker till både lånet och medlemsavgiften. Ann-Marie Svensson, medlemschef


Medlemsannonser familj med ett barn söker permanentbostad att hyra. I Uppland. Gärna så när Uppsala som möjligt. Minst 3 rum och kök. Kan vara både lägenhet och hus. GG1-0115

min ensamstående dotter är i nöd­ situation och jag vill få ut mitt efterspar för att kunna hjälpa henne. Saknar några miljoner. Tacksam för varje poäng. GG8-0115

önskar sparpoäng för att få en möjlighet att hjälpa min bror ekonomiskt p.g.a neurologisk sjukdom. Tacksam för varje sparpoäng. GG2-0115

till salu: Stuga i Fjällhalsen/Bydalsfjällen ca 25m2, på plint, byggd 1962, arrendetomt 1 600 m2. Utan el o vatten (fotogenkamin + gasol, vatten i bäck), möblerad m platsbyggda möbler. Ca 800 möh, sydsluttning, skyddat läge, ski-in/ski-out, nära restaurang. Prisidé: 100 000 kr. GG9-0115

nybliven pensionär behöver 6 000 000 sparpoäng, för att lyckas lösa ut ett efterspar som jag är i stort behov av. Jag är tacksam för alla poäng, små som stora. GG3-0115 finns det någon därute som har sparpoäng att skänka bort. Jag planerar att flytta tillbaka till “hemtrakterna” för att hjälpa min gamla mor. Det fattas 1 100 000 sparpoäng för att kunna ta ut mitt efterspar, som behövs för att kunna genomföra flytten. Tacksam för alla bidrag. GG4-0115 familj söker sparpoäng spar­ poäng. Vi önskar bygga vår lilla familj ett eko-timmerhus. Mottager ödmjukt alla (små som stora) bidrag som kan hjälpa oss på vägen. GG5-0115 pensionär i stort behov av 7 023 558 p. Väldigt tacksam för varje poäng jag kan få. Tack på förhand. GG6-0115 fridhems kursgård i Stjärnsund är i behov av 6.700.000 sparpoäng för att kunna få ut ett gammalt efterspar. Vi vill kunna använda pengarna till ett helt nytt hållbart och energieffektivt uppvärmningssystem för kursgården. Stort tack för alla bidrag. GG7-0115

sundbyberg, Solna eller Bromma önskar vi bo i from sommaren 2015 pga våra arbeten. Allt är av intresse för oss som 4-personersfamilj med bra hus i Norrtälje för ev. byte. GG12-0115 par ska köpa hus på landet. Vi vill slutbetala huset och vara självförsörjande på sol- & vind- el på 13 år. Tacksamma för alla sparpoäng vi kan få. Tack! GG13-0115

vi är ett par som behöver 15 miljoner poäng för att köpa vårt drömhus. Alla poäng välkomnas, stort som smått. GG11-0115 tacksam för alla bidrag, stora som små, för att kunna få ihop de 2 400 000 sparpoäng som jag fattas för att få ut mitt efterspar. Dessa behöver jag så att jag kan utveckla mitt företag som arbetar med naturlig medicin till att även innehålla frekvensmedicin. Tack på förhand. GG10-0115 nybliven ung tvillingfamilj med snäv ekonomi vill föra över huslånet till JAK Medlemsbank och är ytterst tacksamma för alla sparpoäng som hjälpsamma människor vill föra över till oss. Vi vill bli ”Jakare” på heltid! GG14-0115

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 nedslag (inkl blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Maila eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlemsnummer och annonstexten och maila eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­ adannons, Box 216, 541 25 Skövde R mejl: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 2 april 2015. Annonstopp 9 februari. grus & guld · 1/2015

55


Jak Lokalt

LOKALAVDELNINGARNAS ÅRSMÖTEN 2015 BODEN-LULEÅ

Plats: Sunderby folkhögskola Adress: Kråkbergsvägen 7, Sunderbyn (mellan Boden och Luleå) Datum och tid: söndag 1 februari kl 9.30 Anmälan och närmare info: Cicci Andersson 070 – 510 10 36 senast 26  januari Övrigt: Vi kör en grundkurs med start 9.30. Gör ett avbrott för lunch. Framåt eftermiddagen håller vi vårt årsmöte.

FALUN BORLÄNGE

Plats: ABF Adress: Vasagatan 27, Borlänge Datum och tid: onsdag den 11 mars kl 18.00 Anmälan och närmare info: Staffan Trossholmen 023 - 343 97

GÄVLE

Plats: Studiefrämjandet Adress: Norra Köpmangatan 12 A, Gävle Datum och tid: onsdag 4 mars kl 19.00 Anmälan och närmare info: Elisabeth Österberg hemtel 023 - 32421 eller arbetet(mobil) 023 - 86570

GÖTEBORG

Plats: Victoriahuset Adress: Linnégatan 21, Göteborg Datum och tid: lördag 7 mars kl 15.00 – 18.00 Anmälan och närmare info: Dan-Eric Archer 0734 - 01 55 64 eller goteborg@la.jak.se

56

grus & guld · 1/2015

HÖGA KUSTEN & SOLLEFTEÅ

Plats: Hos Helen Blästa och David Cook på Nordic Center Adress: Storgatan 33, Näsåker Datum och tid: söndag 22 februari kl 14.00 Anmälan och närmare info: Tomas Eklund 076 - 126 00 89 Övrigt: På dagordningen: årsmötes­ förhandlingar, fika, ekonomi – ­hållbarhetsdiskussion, trubadur, m.m. Alla är välkomna!

HÄRNÖSAND

Plats: Tigers Bageri Adress: Skeppsbron 35, Härnösand Datum och tid: onsdag 11 mars kl 17.30 Anmälan och närmare info: Kristina Solberg 070 - 653 39 43

JÄMTLAND – HÄRJEDALEN

Plats: Törners Konditori Adress: Storgatan 24, Östersund Datum och tid: söndag 22 februari kl 12.00 Anmälan och närmare info: Marianne Hallsten 070 - 601 61 99

JÄRNA – SÖDERTÄLJE

Plats: Gula Villan Adress: Bergsgatan 2 (2:a våningen), Järna Datum och tid: måndag 9 mars kl 19.00 Anmälan och närmare info: Elle-Kari Ernholm 08 – 551 73 830

NEDANSILJAN

Plats: Sveasalen Adress: Sveagatan 14, Leksand Datum och tid: onsdag 18 februari kl 19.00 Anmälan och närmare info: Tobias Persson 0703 - 53 95 07

NORRA HÄLSINGLAND

Plats: Missionskyrkan Adress: Kapellgatan 6, Hudiksvall Datum och tid: tisdag 17 februari kl 18.30 Anmälan och närmare info: Lennart Andersson 0652 - 161 80 Övrigt: Utöver årsmötesförhandlingar kommer Tom Strömberg från Uppsala att hålla föredrag med rubrik Penningreform för en jämlik och ekologisk ekonomi. Naturligtvis bjuder vi på fika (kanske semlor). Alla är välkomna, både medlemmar och andra intresserade.

STOCKHOLM

Plats: Hälsans Hus, Stora salen Adress: Fjällgatan 23B, Stockholm Datum och tid: torsdag 26 mars kl 18.00 – 20.00 Anmälan och närmare info: Johan Thelander 070 - 297 79 70 Övrigt: Dagordning och övriga handlingar kommer att kunna laddas ned från lokalavdelningens hemsida fr.o.m. den 16 februari. Om du vill ha handlingarna postade till dig så kan du kontakta oss via telefon eller mejl.


SÖDRA HALLAND

Plats: ABF Adress: Bolmensgatan 11, Halmstad Datum och tid: onsdag 11 mars kl 19.00 Anmälan och närmare info: Per Wikholm 0706 - 16 17 11 Övrigt: Mark Wester med lång ­erfarenhet inom kravmärkning håller föredrag för oss. Vi bjuder på ekologisk smörgåstårta.

SÖDRA HÄLSINGLAND

Plats: Studiefrämjandet Adress: Skolhusgatan 11, Söderhamn Datum och tid: onsdag 18 februari kl 19.00 Anmälan och närmare info: Kent Eriksson 072 - 2312275 Övrigt: Utöver årsmötesförhandlingar kommer Tom Strömberg från Uppsala att hålla föredrag med rubrik Penningreform för en jämlik och ekologisk ekonomi. Naturligtvis bjuder vi på fika (kanske semlor). Alla är välkomna, både medlemmar och andra intresserade.

SÖDRA VÄTTERBYGDEN

Plats: Kulturhuset, Sammanträdesrummet Adress: Svavelsticksgränd 7, Jönköping Datum och tid: onsdag 4 mars kl 18.00 Anmälan och närmare info: Kjell Aronsson 036 - 51362

UMEÅ

Plats: Hållbarhetscentrum Vargen Adress: Kungsgatan 101, Umeå Datum och tid: lördag 7 februari kl 10.30 – 15.30 Anmälan och närmare info: Hillevi Fransson 073 – 097 56 80 Övrigt: vi inleder med årsmöte, ­därefter blir det lunch och eventuell föreläsning.

UPPSALA

Plats: Studieförbundet Vuxenskolan, K-salen Adress: Kungsängsgatan 12, Uppsala Datum och tid: onsdag 25 februari kl 18.00 Anmälan och närmare info: Örn Omarsson 0706 - 606 353

VÄSTERÅS

Plats: Stadsbiblioteket, grupprummet på plan 2 Adress: Biskopsgatan 2, Västerås Datum och tid: onsdag 4 mars kl 18.00 Anmälan och närmare info: Toni Haid 021 - 12 48 02 / 076 - 761 61 21, Roine Andersson 021 - 28066 Övrigt: Efter årsmötet följer ett föredrag av Stellan Tengroth i hörsalen med start 19.00.

ÖREBRO

Plats: Föreningarnas hus Adress: Slottsgatan 13 A, Örebro Datum och tid: söndag 22 mars kl 16.00 Anmälan och närmare info: Maria Westerholm 0733 - 480 589

VARBERG

Plats: Hotell Gästis Adress: Borgmästaregatan 1, Varberg Datum och tid: onsdag 25 mars kl 18.00 Anmälan och närmare info: Rune Forssén 070 - 300 73 10 Övrigt: vi bjuder på ekologisk smörgåstårta

VÄRMLAND

Plats: Klaraborgs Herrgård Adress: Kårhusgränd 4, Karlstad Datum och tid: lördag 7 mars kl 11.00 Anmälan och närmare info: Krister Lönn, krister.lonn@hotmail.com, 0533 - 63123 Övrigt: efter årsmötet blir det före­ läsning kl 13.00. Fika / mellanmål erbjuds mellan mötena.

grus & guld · 1/2015

57


Respons

Vad tycker du om tidningen? Skriv till Grus & Guld Box 110 59 · 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Läser från pärm till pärm Grus & Guld är den enda tidning jag verkligen läser från pärm till pärm – och jag gör det med överstrykningspenna i handen. Det är så många intressanta artiklar. Alla nummer jag sparat genom åren är en guldgruva, som jag kan återkomma till i arbetet för omställning till ett resilient samhälle. Vi måste byta spår för att fortleva när det sker förändringar i såväl ekonomi, klimat och energi. Det hör ihop – och allt handlar om hur vi tänker kring ekonomi.

redaktören) ordentligt med plats för intressanta reportage – och nu detta konventionella, trista, plottriga blad, så likt femtioelva andra organisations- och myndighetsblad! Tidigare har jag tipsat bekanta om artiklar i Grus & Guld. Nu lägger jag bara ifrån mig den här trycksaken som helt tappat egen stil och karaktär. Synd. Gör om!

Wille Östberg

Det var roligt att höra! Framöver kommer vi också att samla ett urval av tidningens texter på www.grusoguld.se så att du både kan dela och söka efter vad vi skrivit tidigare, utan att behöva bläddra i gamla tidningar. Tyvärr kan vi inte digitalisera innehållet i alla gamla nummer, så det är det bra att du har dem kvar :).

Viktigt att intressera fler

RUNE VARBERG

Karin Backström, red

Grus & Guld har haft en så egen karaktär (form, format, vilja och direkt tilltal från

Karin Backström, red

Jag tycker Grus & Guld är så bra att jag brukar beställa några extra exemplar och glömma på bussen, på tåget eller i vänt­ salen. Jag tycker att det är viktigt att andra än JAK-medlemmar kan finna intresse i tidningen och få ta del av den. Det som står i tidningen visar att en annan verklighet är möjlig!

Rune Forsén

Vart tog identiteten v ­ ägen?

vi gjort om, och jag hoppas att du ånyo kommer uppleva att du får en tidning med egen identitet och vilja – om än i ny kostym – som du vill dela med vänner och bekanta! Återkom gärna och berätta hur du tycker att det lyckas!

Vi som jobbat med Grus & Guld genom åren tackar! Specialnumren som gavs ut 2014 gjordes utan vår inblandning. Nu har

Vilken bra idé! I mån av tillgång kan du som är medlem beställa extra nummer av Grus & Guld via www.jak.se/aktiva. Om du redan innan utgivning vet att du behöver fler exemplar – kontakta redaktionen före manusstopp (se datum nedan).

Utgivning 2015

Karin Backström, red

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsban k

nr 1 · 2015

pris: 59 kr

Sms-räntorna som ruinerar

Följ oss på nätet Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

58

grus & guld · 1/2015

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Nr 2 – med fokus på lokal ­ekonomi: ute 2 april. Manusstopp för insändare 9 februari. Nr 3 – med fokus på 50 år med JAK: ute 27 augusti. Manusstopp för insändare 1 juni. Nr 4 – med fokus på pengar: ute 5 november. Manusstopp för insändare 21 september.

JAK ställer in folkbildning Små gårdar mättar flera

EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA

Rik på lite pengar Fixa din egen el  ·  Divest era  ·  Möt

Annonsstopp en vecka innan manusstopp!

Naomi Klein  ·  Nol lränta grus & guld · 1/2015

1


Krönika

pär holmgren:

”Rikta om fossilkapitalet” hur och var våra pengar placeras är oer-

en av de mest intressanta och kanske även viktigaste händelserna i klimatfrågan i år är att stiftelsen Rockefeller Brothers Fund har beslutat att göra sig av med sina investeringar i fossila bränslen. Jag utgår från att familjen Rockefeller flyttar sina tillgångar för att få så stor avkastning som möjligt på sitt kapital, och inte att de helt plötsligt har blivit miljöaktivister. Även här hemma i Sverige börjar vi nu äntligen på lite större allvar diskutera hur våra pensionspengar placeras. Jag har själv

i åtminstone tio år försökt placera mitt eget pensionssparande helt fossilfritt, men har fortfarande inte fått något förslag på ett garanterat fossilfritt sparande.

”Det är viktigt med alternativ till storbankerna, som både sitter fast i ett fossilberoende och ett tillväxtberoende.” omställningen till ett fossilfritt samhälle sätter förhoppningsvis fart nu, av både ekologiska och ekonomiska skäl. Frågan är hur finansmarknaden klarar omställningen, framför allt om den går så snabbt som den måste om vi ska klara av de klimatmål vi satt upp. Jag är övertygad om att det i den förändringsprocessen är viktigt med alternativ till storbankerna, som både sitter fast i ett fossilberoende och ett tillväxtberoende. Och just det är kanske den största anledningen till att omställningen till ett hållbart samhälle har gått alltför långsamt, åtminstone än så länge.

Foto: Michael a Holmgren

hört viktigt i hela omställningsprocessen, inte minst gäller det våra pensionspengar. När väl världens politiker någon gång i framtiden kommer överens om att vi inte ska gräva upp mer fossila resurser ur marken, vad händer då med värdet på de energibolag som bygger sin framtida vinst på att vi ska fortsätta använda fossil energi? Det handlar inte bara om långsiktigt hållbar miljöutveckling. Det handlar minst lika mycket om långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Jag både tror och hoppas att alltfler förstår den kopplingen, och rimligen måste de av storbankerna som först blir helt fossilfria även bli de som tjänar på omställningen. Under 2020-talet kanske de aktörer på finansmarknaden som stannade kvar längst i det fossila sparandet får samma bryska uppvaknande som Vattenfall fick flera år efter uppköpen av fossila energibolag på den europeiska marknaden. När de stora elefanterna på finansmarknaden bestämmer sig för att ställa om och ta bort investeringarna från fossil energi kan omställningen gå snabbt.

Pär Holmgren författare och meteorolog

grus & guld · 1/2015

59


B Bildkommentar: Sara Granér

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING

Profile for Grus & Guld

Grus & Guld nr 1 2015  

Grus & Guld nr 1 2015  

Profile for grusoguld