Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 3 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 3 · 2016

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Låneinsatser hålls inne Fristad i förändring Konsumentverket granskar JAK

Investerar i gemenskap SAMBRUKARE ÄGER MARK IHOP

cykelkök   ·   konkurrism    ·   lokalekonomi  ·   fermentering


Miljösmarta försäkringar Vi arbetar för att gräset ska bli

Kan jag göra skillnad genom mina försäkringar? Japp, det kan du. Våra miljömärkta försäkringar innebär krav på våra leverantörer, där miljö står i fokus och regler ständigt bevakas. Om till exempel något i ditt hem behöver repareras används miljömärkta material så långt det är möjligt och med metoder som gör hemmet mer energieffektivt än innan skadan. Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar. Arbeta med oss för att gräset ska bli grönare, bli miljösmart du med! Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

010-4900 999 i samarbete med

grönare


Innehåll

Låneinsatser hålls inne

Frågetecken från Finansinspektionen försenar sommarens utbetalningar.   ·  32

grus & guld · 3/2016

Foto: anna persson

Stadsbruk på arrende

Göteborgare behöver inte köpa gård för att odla kommersiellt. ·  9

22

Lånekostnad under tillsyn

Är JAK-lånen räntefria? Konsumentverket granskar just nu medlemsbanken.  · 8

Folkaktier bidrar till friköp av Christiania.

Följ med till ett socialt och ekonomiskt experimentområde i förändring.

Ny ekonomi byggs i det lilla

Inspiration till cirkulär-, delnings- och bioekonomi på årets lokalekonomidagar.  ·  10

k Fot o: dav id bac

Foto: olof thiel

dessutom: opinion

Kan skulder som systematiskt prackas på den stora majoriteten vara legitima? Charles Eisenstein lyfter fram begreppet ”illegitima skulder”. · 39

PÅ GÅNG I JAK

I cykelkök kan alla mecka Otto Rimfors vill se fler kollektiva gördet-själv-verkstäder. · 6 Foto: anna persson

30

Tips: Syra grönsaker Investerar i sambruk I Sösdala förbereds det för en fossilsnålare framtid. · 13

Klimatsmart, hälsosamt, gott. Läs om en urgammal förädlingsmetod.

Ny vision – och nya strategier – ska visa vägen mot ett större och mer inflytelserikt JAK.  · 33

OMVÄRLDSANALYS

Platsen är viktig för hållbar ekonomi och det finns mycket att lära av exempel på landsbygden, skriver Ylva Lundqvist Fridh.  ·  11

kultur

Konkurrens och tävlande är i huvudsak skadligt både för individer och samhället, enligt en ny bok. ·  37

så gjorde vi

JAKs lokalavdelning i Falun-Borlänge fick ny energi av studiecirkel ·  34 grus & guld · 3/2016


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. 2016 utges nummer två och tre enbart digitalt. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form: ETC Kommunikation

foto: privat

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23

Omslag: Åsa Viktorsson, Sambruket i Sösdalabygden. Foto: Anna Persson Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

Anna Persson

är mångårig JAK-medlem, journalist och fotograf. Hon skriver helst om hållbarhet i alla dess former och har tidigare varit redaktör för Grus & Guld. I sommar har hon besökt Christiania i Köpenhamn och Sambruket i Sösdalabygden. Läs bland annat om deras alternativa finansiering­ metoder i detta nummer.

ISSN 1650-470404 foto: privat

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

4

grus & guld · 3/2016

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Ylva Lundkvist Fridh

från Stjärnsund är ekonomi- och miljöhistorikern som nyligen fick JAK-stipendium för att skriva om olika sätt att se på hur penningsystemet påverkar ekosystemet. När hon inte arbetar med de årliga Lokalekonomidagarna är hon engagerad debattör och omställare. Läs hennes analys om lokalekonomibegreppets utveckling på sidan 11.

Charles Eisenstein är författaren och föreläsaren från USA som menar att vi måste bygga ekonomin på samhörighet i stället för konkurrens – och ser JAK som en del i detta. I detta nummer publicerar vi hans reflektioner kring begreppet ”illegitima skulder” och skuldvägran.

Foto: privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är frilansskribent och JAK-medlem bosatt på västkusten. Efter att ha flyttat in i ett 1700-tals torp med jordkällare har intresset för burkar med hemkokt innehåll ökat. I det här numret ger hon nybörjartips i fermentering och skriver om uthyrning av jordbruksmark i Göteborg.

foto: privat

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Stina Hylén


välkommen

redaktören:

Tillräckligt före tillväxt

Krafter mot konkurrismen I arbetet med det här numret har jag stött

på ett nytt ord: Konkurrism. Det är författaren Eva Lotta Hultén som introducerar begreppet i boken Klara, färdiga, gå! (sid 37). Hon beskriver det som en föreställning om konkurrensens undergörande effekter, som blivit så utbredd att vi inte ifrågasätter konsekvenserna av att tävlandet sprider sig från område till område. När jag läst boken ser jag exempel över-

allt: I tv tävlas det i allt från bakning till trädgårdsskötsel. I skolans värld refereras det ständigt till resultat, till mätningar, till jämförelser. Partierna tävlar om vem som fått igenom sina förslag i höstbudgeten – och media beskriver politiken på samma sätt. I debatter ställs olika sidor mot varandra och allvarliga överlevnadsfrågor reduceras till spel som kan vinnas eller förloras. – Tävlande skadar både samhällsutveckling och mänskliga relationer, skriver Eva-Lotta

Hultén, och lyfter fram forskning som visar hur konkurrensen stjäl fokus från hur vi bäst löser angelägna uppgifter tillsammans. Men det finns även en alternativ ut­

veckling. I detta nummer har vi flera exempel på det.

Karin Backström, Redaktör grusoguld@karinbackstrom.se foto: Olof Thiel

”Vi ifrågasätter inte konsekvenserna av att tävlandet sprider sig från område till område”

På sambruket i Sösdalabygden (sid 12-21) möts en grupp engagerade människor som investerar tid och pengar i gemenskap kring mark, hus och kunskap. De gör det för att det är kul och givande, men också som förberedelse för ett liv utan en fossildriven global tillväxt­ ekonomi. Och de gör det helt utan räntor eller amorteringar. Samarbetar gör även invånarna i Christiania (sid 22-29). Bortom hashbodarna – som revs ned efter ett skottdrama i slutet av sommaren – driver de ett socialt och ekonomiskt experiment där demokratin är stark, boendet ägs gemensamt och konst, teater samt musik får stort utrymme. Även cykelkök (sid 6-7), kommunalt stödda stadsbruk (sid 9) och lokalekonomiska initiativ på landsbygden (sid 10-11) är exempel på hur konkurrismen bjuds motstånd.

Hållbarhet handlar om att ha tillräckligt. Men de viktiga frågorna om hur mycket vi behöver, till vad och varför hamnar ofta i skuggan av intresset för nya effektivare produktionsmetoder och miljövänlig teknik. I takt med att allt fler blir medvetna om den så kallade rekyleffekten (effektivare produktion ger ökad produktion) ökar dock intresset för tillräckligheten. Detta märktes inte minst när den femte internationella nerväxtkonferensen nyligen hölls i Budapest. Läs mer på budapest. degrowth.org.

Elefanten i rummet vi inte har lyckats komma åt är de strukturella mekanismerna som finns i det ekonomiska systemet. Det handlar om att någon måste ta smällen. Men ingen vill göra det.” Sasja Beslik, Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar, Almedalen 2016 grus & guld · 3/2016

5


Återcyklare Otto Rimfors Vad är ett cykelkök? – Det är en kollektiv gör-det-själv-verkstad där man kan laga sin cykel, låna verktyg och lära av varandra. Vi samlar också in skrotcyklar som vi tar delar ifrån eller reparerar för att använda, skänka eller sälja. Oerhört många cyklar bara slängs idag. Vilka kommer? – Alla möjliga. De flesta bor i närheten och lagar sin egen cykel. Många nyanlända kommer också. Att renovera upp en skrotcykel är ett billigt sätt att ta sig runt när kollektivtrafiken är dyr. Medlemmarna är allt från vana meckare till nybörjare. Varför är cykelkök viktiga? – Jag vill se dem som ett bidrag till att göra världen lite mindre förorenad, mer hälsosam och roligare - en del i en framtida infrastruktur där varenda litet centrum har en plats där man kan mötas och lära sig ta hand om cyklar. Som bibliotek. Vad betyder cykelkök för hållbarhet och rättvisa? – De bidrar till effektivare resursanvändning, eftersom vi tar hand om skrotcyklar. Och många vill sköta sin cykel så den håller länge, men har inte verktyg, pengar eller plats. Det handlar också om social hållbarhet. Alla har inte råd med kollektivtrafiken, och man kan mecka tvärs över språkbarriärer.

6

grus & guld · 3/2015 3/2016

text

karin backström foto

olof thiel

Namn

Otto Rimfors

Ålder 28 år

Yrke

Miljöingenjör

Gör

Initiativtagare till Bagarmossens cykelkök i södra Stockholm, en ideell förening som är gör-det-själv-verkstad, mötesplats, fikarum och återvinningscentral i ett.

Läs mer:

bagarmossenscykelkok.se


inspiratĂśr

grus & guld ¡ 3/2015

7


omvärld

Källa: State of the Climate in 2015, amerikanska klimat- och miljöorganet NOAA.

foto: Rol and Magnusson/Mostphotos

 örra året var F inte bara det varmaste året någonsin i modern historia, utan även växt­hus­gaserna, havsnivån och havs­ temperaturen steg till rekordhöga nivåer.” Konsumentverket - som just nu granskar JAK – har bland annat tillsynsansvar över Konsumentkreditlagen.

JAK-kostnad granskas Är det riktigt att kalla JAKs lån ränte­fria? Konsumentverket granskar just nu JAK Medlemsbank.    lånekostnad     Konsumentverket har

miljoner kronor per minut får fossilbränsleindustrin i subventioner av världens regeringar. Källa: How large are global energy subsidies? IMF, 2015

Klyftorna ökar i Sverige Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. Det visar ny forskning från Institutet för näringslivsforskning, IFN. I den högsta decilen, med de tio procent av hushållen som har de största förmögenheterna, har det skett en markant förmögenhetsökning. För hushåll i de lägre decilerna har ökningen däremot varit betydligt svagare, och för de cirka 30 procent av hushållen som befinner sig längst ned överstiger skulderna i växande grad tillgångarna. Källa: DN 8

grus & guld · 3/2016

inlett en granskning sedan en konsument anmält JAK för vilseledande marknadsföring, och ifrågasatt att låne­kostnaden inte kallas ränta. – Man får ta ut en avgift utöver eller i stället för ränta – men då ska den avse hanteringskostnader direkt kopplade till krediten. Den får till exempel inte användas till vinst eller marknadsföring, säger Sara Wahlberg på Konsumentverkets rättsenhet. I en skrivelse till JAK uppmärksammar Konsumentverket bland annat att varken kreditförluster, kontorslokal eller allmänna personalkostnader kan betraktas som kostnader för en konkret kredit, enligt domar i marknadsdomstolen. Det kan inte heller antas förekomma en proportionerlig ökning av utgifterna i takt med att lånebeloppet ökar. Lånekostnaden, som är 3 procent

för lån med säkerhet och 4,5 procent för blancolån, är något alla som beviljas en kredit i JAK måste betala. Enligt JAKs hemsida ska kostnaden täcka utgifter för kreditrisk, administration, information och utveckling. Intäkterna från utlåningen utgör en

stor del av JAKs ekonomi och även om banken inte drivs i vinstsyfte så eftersträvas ett visst överskott för att stärka det egna kapitalet. JAK beskriver lånekostnaden som ersättning för ”verkliga och skäliga kostnader” – och definierar ränta som kostnader därutöver. – Lagstiftningen tar inte hänsyn till JAKs särart. Den skiljer enbart på ränta, som kan täcka ospecificerade kostnader, och avgifter, som måste vara konkreta. Vår lånekostnad utgör en tredje kategori, säger bankchef Magnus Frank. Sara Wahlberg vill inte uttala sig

närmare förrän JAKs yttrande kommit in i september. Men om JAK och Konsumentverket inte skulle komma överens kan frågan gå vidare till patent- och marknadsdomstolen. JAKs vd Sammy Almedal är inte främmande för en lång process av överklaganden om det skulle behövas. – Det är viktigt för JAK att vara en räntefri bank och att vi får kalla den kostnad vi tar ut för lånekostnad, säger han. Konsumentverket har även påpekat att delar av informationen på hemsidan inte uppfyller konsumentkreditlagens krav. Detta har dock åtgärdats nu, enligt JAK. Karin Backström


Stadsbruk på arrende     stadsbruk       Det är kommunens fastig­

hets­ kontor som initierat projektet Stadsbruk Göteborg. Bakgrunden är ett politiskt uppdrag att skapa förutsättningar för ekologiska kommersiella odlingar i och omkring Göteborg, där kommunen sitter på 3000 hektar jordbruksmark som markreserv. Personer som vill arrendera kan förutom anvisad plats få hjälp med sådant som markberedning, vattenförsörjning eller växthus, vilket sedan avspeglas i arrendeavgiften. – I Göteborg har vi, fastighetskontoret, tagit på oss en facilitatorsroll, och tittar på hur vi som offentlig aktör kan vara med och stötta inom befintliga ramar och regler. Vi har exempelvis sett av erfarenhet att det är viktigt för nya arrendatorer som vill odla grönsaker att vissa förutsättningar, såsom vatten, är på plats, säger Martin Berg. Hans jobb är bland annat att vara matchmaker mellan mark och person, och att söka samverkan med universitet, andra städer, ideella och privata aktörer.

– Det finns liknande privata initiativ i andra städer men Göteborg är långt framme i och med att vi har ett tydligt politiskt uppdrag för det här. Vi vill hitta tillvägagångssätt för att få fler kommuner att följa efter, säger Martin Berg. Redan nu har Stadsbruk gett resultat –

i Bergum, en halvtimmes bussfärd från Göteborg. I ett vitt bostadshus omgivet av röda verktygsbodar, tunnelväxthus och drygt fem hektar mark har tre nya gröna företag skapats. Ett av dem kallar sig Lilla jordbruket och består av en grönsaksbonde, en trädgårdsmästare och två socionomer. Här ska vännerna odla kvalitetsgrönsaker, hålla kurser i permakultur och arbeta socialt med grön rehabilitering. Bland annat. – Alla av oss hade i olika omgångar pratat om att starta en gård med verksamhet. Sedan insåg vi att det faktiskt var görbart, säger Elsa Stenström. Hon menar att steget mellan att drömma och göra blev kortare i och med möjligheten att arrendera. Gården delar de med två andra företag som arbetar med andelsjordbruk. De har styckat upp marken mellan sig men delar på sådant som traktor och verktyg.

foto: stina hylén

Hanna Olovson tycker att det är

häftigt att kommunen satsar på det här sättet. Hennes förhoppning är att gården i Bergum ska vara hennes försörjning nästa år. – Hittills har vi finansierat verksamheten med egna besparingar men vi har ju inte behövt skuldsätta oss. – Det är en grym förutsättning och en protest mot allt privat ägande att vi hyr. Och säg att det fungerar, att vi får vår försörjning från gården, då har vi skapat fyra nya arbetstillfällen utan att behöva vara ett storskaligt lantbruk, säger Elsa Stenström. Första året handlar mycket om att testa saker och komma i ordning för Lilla jordbruket.

foto: stina Hylén

Drömmar om eget jordbruk behöver inte landa i skyhöga lån. I Göteborg erbjuds personer som vill odla kommersiellt att arrendera mark för ändamålet.

Stina Hylén

– Om vi ska växa är det genom fler människor, inte ny traktor, säger Olle Olsson. Han och Hanna Olovson är en del av Lilla jordbruket utanför Göteborg.

fakta

Stadsbruket Göteborg På 1960-talet hade Göteborgs politiker visioner om en stad större än Stockholm och köpte mycket mark som reserv för kommande byggen. Staden förvaltar i dag 65 gårdar och 120 sidoarrenden (dvs jordbruksarrenden som inte omfattar en bostad). Med ambitionen att öka lokal ekologisk livsmedelsproduktion, skapa nya gröna jobb och förbättra integrationen av nyanlända söker Stadsbruk Göteborg personer som vill hyra jordbruksmark för kommer­ siell verksamhet.

grus & guld · 3/2016

9


omvärld

Ny ekonomi i det lilla Bortom storskaliga exempel på delningsekonomi, cirkulär ekonomi och bioekonomi finns mycket att lära av lokala initiativ. Det uppmärksammade årets lokalekonomidagar.

– Det brukar sägas att delningsekonomi bygger på att vi litar på varandra, men när vi börjar dela bygger vi gemenskap och skapar lokal utveckling, sa han.

   lokal ekonomi      – Vi är i en slags guld-

I Växjö finns det sociala kooperativet

rush för delningsekonomi. Det finns en potential, men vi vet inte var det slutar, inledde Kristina Herngren, vd för Coompanion. Många plattformar – för att dela allt från bilar till bostäder – har utvecklats till stora världsomspännande bolag. Men det finns även många lokala och kooperativa exempel, varav några lyftes fram på lokalekonomidagarna i Alvesta i augusti. Maja Söderberg berättade till exempel om Mobilsamåkning.se, som startade i Tolg och nu framgångsrikt används på 13 orter. – Det fanns ett missnöje med busstrafiken i vår by. Samtidigt hade vi väldigt mycket bilar. Därför skapade vi ett system som alla som bor och jobbar i vår socken kan använda. Att vi i princip känner varandra blir en extra trygghet. Företagsekonomen Erik Rosell från Linnéuniversitetet påpekade att delande skapar tillit.

Macken. Det började i ilska över att så mycket som kan repareras slängs på återvinningscentralen, och att så många duktiga människor inte har jobb. Nu har det utvecklats med såväl företagscenter som svenskundervis-

fakta

Olika ekonomier Cirkulär ekonomi – gör avfall till resurs, design och material för håll­ barhet, reparation, återanvändning, återvinning. Delningsekonomi – bilar, hem, kläder, verktyg mm används mer ef­ fektivt genom att fler delar på dem. Bioekonomi - bygger på hållbar användning av förnyelsebara – inte fossila – resurser och omfattar t ex mat, jord- och skogsbruk, papper, fisk, biokemi, bioenergi.

ning - och finns på sex platser i landet. – Kommunerna måste bli bättre på att ta tillvara möjligheterna som sociala kooperativ erbjuder, menade Fredrik Bergman från Macken och såg framför sig ett nät av kooperativ runt varenda återvinningscentral. Joacim Rosenlund från Linnéuniversitetet talade om att cirkulär ekonomi även omfattar nytänkande redan på material och designstadiet. – I en linjär ekonomi tjänar man på att produkter åldras – i en cirkulär ekonomi är det tvärtom. Åsa Ström Hildestrand från Nordiska mi-

nisterrådets forskningsinstitut för regio­ nala frågor (Nordregio) lyfte fram arbetet för att skapa en bioekonomi (se ruta). – Med tillgång till innovationskapital kan enormt mycket göras av biobaserade material och nya jobb kan skapas utanför storstäderna där de flesta råvarorna finns, sa hon. Wanja Wallemyr från Qvinnovindar berättade hur en grupp kvinnor gått samman för att tillsammans investera i vindkraft. Karin Backström

Lokalekonomidagarna arrangeras av Hela Sverige Ska Leva i samarbete med bland annat Coompanion, Ekobanken och JAK Medlemsbank.

foto: k arin backström

”Nyanlända resurs i lokalekonomin” – Många nyanlända har kunska-

per som landsbygden skulle kunna ha stor nytta av. Det sa Asha Ismail Mohmoud från Sios (Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige), när hon inledde lokalekonomidagarnas andra dag. Ett exempel gav Tawfik Ghosheh, som berättade hur han köpt flera nedläggningshotade lanthandlar och snabbt lyckats vända deras lönsamhet. Susanne Stenbacka, från Uppsala 10

grus & guld · 3/2016

universitet, menade att en storstadsnorm skymmer sikten både för möjligheterna med - och för - nya svenskar på landsbygden. – Ett ökat befolkningsunderlag kan ge bättre service och i det småskaliga sammanhanget finns större utrymme att bli sedd som individ, sa hon. – Alla kan inte hitta jobb och det är ett problem om mötesplatser läggs ned, men det är enklare att navigera i det lilla samhället.

Hennes intervjuer med såväl svensksom utrikesfödda visar på stora likheter; Asha Ismail Mohamud. det tar lite tid att känna sig hemma på lands­bygden oavsett varifrån man kommer. Men när man väl gör det uppskattar man samma saker och investerar i sin plats. Karin Backström


foto: Elin Lundk vist

”Öppna ögonen för landsbygdens lokala lösningar” omvärldsanalys

I

nom det lokalekonomiska tänkandet – i motsats till nationalekonomin eller globaliseringsförespråkandet – är platsen central. Det konventionella ekonomiska tänkandet ser individer, företag och nationer, men lokalsamhällen finns inte med i bilden. Om ett nyetablerat IKEA slår ut tio gamla möbelaffärer som skapat sysselsättning på småorter med få arbetstillfällen så spelar det ingen roll, så länge bruttonationalprodukten visar att det skapat tillväxt. I den lokalekonomiska världsbilden försöker vi i stället ha ett mer holistiskt tänkande; hur kan vi som bor på en plats genom tillgängliga resurser, sociala relationer och samverkan skapa en kretsloppsekonomi som gör vårt lokalsamhälle mer långsiktigt hållbart? Så att vi som har vår identitet, våra rötter och/eller våra sociala nätverk på platsen kan försörja oss och själva välja var vi vill bo – utan att marknaden ska tvinga oss att följa strömmen till urbana produktionscentrum.

O

rdet lokalekonomi är fortfarande okänt för de flesta. Däremot har delar av tänkandet numer snappats upp inom forskningsvärlden, fast med andra ord. Det talas mycket om cirkulär ekonomi, bioekonomi och delningsekonomi. Alla dessa begrepp rymmer idéer som sedan länge varit centrala inom landsbygdsutveckling. Nu pre-

Ylva Lundkvist Fridh senteras de som nya, bäst lämpade för storskalighet och urbana miljöer. Det påstås ofta att stadens täthet, med en ”kritisk massa” av konsumenter som vill testa nytt, är viktig. Men faktum är att långa distanser och nedmonterad samhällsservice i kombination med hög utbildningsnivå (och tillgång till IT-lösningar) sedan länge varit grogrund för sociala innovationer av samma slag på landsbygden. I den småskaliga lokala ekonomin är det inte rationellt att i tanke och organisation dela in verkligheten i olika sektorer så som i staden. Med större överblick blir det helt enkelt enklare att ta in helheten och integrera hållbarhetens alla dimensioner – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.

T

a till exempel den globala svarttaxitjänsten Uber – som urholkar arbetsrätten för taxi­ chaufförer i storstäder och beskrivs som ett typexempel på delningsekonomi. Jämför med det sociala företaget Mobilsamåkning.s­e där småländska bybor delar driv­medelskostnaden och tillsammans minskar sina klimatavtryck i bygder som saknar kollektivtrafik. Det blir tydligt att när en produktions­ modell hålls på en nivå som är överblickbar och påverkbar, med andra ord lokal, så bidrar den sociala kontrollen till ökad etiskt hänsyn.

M

issförstå mig rätt – de flesta försök till mer hållbar ekonomi är glädjande oavsett om de sker i staden eller på landet. Omställning till hållbar ekonomi behövs akut överallt – i liten och stor skala. Men i stället för att tänka på dessa trender som urbana fenomen vore det bra om strateger inom politik och industri fick upp ögonen för lösningar som finns bland lokalekonomins praktiker på den svenska landsbygden. Där finns exempel på hur uttag av naturresurser kan ge ekonomisk återbäring till lokalsamhället, hur cirkulär ekonomi kan organiseras kooperativt demokratiskt, hur social integration på arbetsmarknaden kan bli en naturlig del av nya satsningar. Om vi fortsätter att vara blinda för lokalekonomiska aspekter av den hållbara ekonomin så är risken att de gemensamma resurserna (skattemedel, infrastruktursatsningar osv) som vanligt dirigeras till drömmen om den ”hållbara staden”, i stället för att säkra en utveckling mot stad och land i balans.

Ylva Lundkvist Fridh Landsbygdsutvecklare, ekonomi- och miljöhistoriker

grus & guld · 3/2016

11


12

grus & guld ¡ 3/2016


Spara och bruka ihop De vill förbereda sig för en fossilsnål framtid – och göra det tillsammans. En före detta församlingsgård är ansiktet utåt och ett gammalt jordbruk bjuder på odlingsmark och renoveringsövningar. Tack vare medlemmarnas insatser och sparande har 2,4 miljoner kronor investerats i fasta värden i Sambruket i Sösdalabygden, Skåne.

TEXT och foto anna persson

grus & guld · 3/2016

13


å Sambruket Sösdalabygden

Sambruket Sösdalabygden är en testmiljö för hur man finansierar ett sambruk, hur man samarbetar och får kunskap inför en framtid som kommer att präglas av oljebrist, menar initiativtagaren Susanne Velander Vretare och ordföranden Oscar Kjellberg. 14

grus & guld · 3/2016

möts en grupp engagerade människor som investerar tid och pengar i mark, hus, kunskap och gemenskap för att klara en osäker framtid. Det finns en stolthet här, det känns direkt. Den spirar lika kraftigt som Jacks bönstjälk, om än mer ödmjukt, och inom en kvart känner jag till Sambrukets alla nyheter: Att Sambruket har beslutat att införa ett halvårs provmedlemskap. Att odlingscirkeln i vintras beslutade att alla som arbetar aktivt, även om det inte är med odlingarna, ska få ta del av skörden. Och sociokrati, inte att förglömma, en metod för transparent, likvärdigt och effektivt självstyre som Sambruket ska testa fram till årsskiftet 2017/2018. Kaféet på Klockaregården surrar av röster,

sociokrati är nytt och intressant. Det innebär bland annat att det inte finns arbetsgrupper

längre, utan cirklar; t ex Odlingscirkeln, Byggcirkeln och Informationscirkeln, får jag veta. Och alla beslut tas med samtycke. Någon berättar att Sambruket inte är en ekoby, inte heller ett kollektiv, utan en ekonomisk förening som bland annat driver ett andelsjordbruk i Ankhult. Medlemmarna bor i egna hus eller lägenheter. Denna varma sommardag är det Ulla Carlssons och Ingrid Strands tur att stå för driften av kaféet i den före detta församlingsgården. Ulla är en av flera som har flyttat hit tack vare Sambruket. – Från Växjö. Det var faktiskt en liten notis i Grus & Guld som var upprinnelsen till att jag och min man flyttade hit, berättar hon. – Det kändes mycket tilltalande här, det är en fin trakt och här fanns många människor vi gillar. – Det kom också i rätt tid, vår dotter hade flyttat hemifrån och själv fick jag veta att jag hade fått MS. Ingen vet hur den kommer att utvecklas. Jag kände att jag ville leva ett bra liv, så både


jag och min man sade upp oss från våra jobb. Ulla har alltid velat ha en annan värld och varit aktiv i Alternativ stad, kärnkraftsfrågan och arbetat med solidaritetsarbete i Centralamerika. – Jag har bott i kollektiv, men nu ville vi ha vårt privata liv, bo själva samtidigt som vi ville ha gemenskap och samarbete och lära av andra. Rune Forssén har också flyttat till Sambruket, från Halland. Än så länge är han provmedlem men känner att han har hittat rätt. - Urbansk flykting och biodlare! presenterar han sig som, och berättar att det var när en bonde sprutade mot rapsbaggar och alla Runes bin dog som han bestämde sig för en förändring. – Och jag har kört Volvo 245 i många år, men nu har jag lånat en skoter i stället och funderar på en ellastcykel, säger han och ser omåttligt nöjd ut. Som gammal skeppsbyggare, sjökapten och miljöhantverkare har han kunnat börja så smått med renoveringen av Sambrukets vackra men nedgångna gård i Ankhult.

”Det här är vårt sätt att förbereda oss på de stora förändringar som kommer” Sambruket i Sösdalabygden har ca 50 med-

lemmar varav ett tjugotal bor i när­heten. Resten bor i andra delar av landet och betalar medlemsinsatsen, 10 000 kronor, utan krav på att arbeta med verksamheten. En fristående förening, Sambrukets vänner, har ett trettiotal medlemmar som stödjer Sambruket på olika sätt och får delta i gemenskapen och aktiviteterna.

grus & guld · 3/2016

15


Sambruket i Sösdalabygden - en ekonomisk förening som bl a ska främja medlemmarnas ekonomiska, ekologiska och so­ ciala intressen bl a genom odling, hållbar förvaltning av jord och skog, lokal samverkan, lärande

JAK Danmarks föreläsningar fyllde stora salar på 1930-talet. Här syns bland annat Peter Madsen (tv) och K. E. Kristiansen (th) vid ett möte i Ringsted 1935. 16

grus & guld · 3/2016

och sparande i reella resurser. – Medlemmar deltar i verksam­ heten med egen arbetsinsats, varor och tjänster, finansiellt kapital samt genom begagnande av föreningens tjänster.

- Medlemsinsatsen på 10 000 kronor kan betalas över fem år. En årlig driftsavgift på 300 kronor tillkommer. - Alla beslut tas med samtycke. – Jobbar med permakultur, en

metod som baseras på plats­ ens förutsättningar, ekologi, energieffektivitet och ett etiskt förhållningssätt. – Är även engagerade i den nystartade Holma folkhögskola


Robin Gullstrand, Åsa Viktorsson och Kerstin Lindberg arbetar i de nyanlagda odlingarna i Ankhult, som hittills är på 3 000 kvadratmeter. Många medlemmar får nästan hela sitt årsbehov av grönsaker från Sambruket.

– Många tycker om idén men vill eller kan inte lägga 10 000 kronor, eller de kanske vill kolla in verksamheten först, förklarar Lars Åström som är ordförande i Sambrukets vänner. – Vi kan ta del av kurser, aktiviteter och av gemenskapen, och arrangerar själva utflykter eller bjuder på fika under en kurs. Lars berömmer den tillåtande atmosfären. – Det är som ett smörgåsbord, och att ha Klockaregården som samlingspunkt är perfekt. Sambruket utgår från tanken att en kär-

vare framtid väntar med mindre lättillgänglig energi efter att världen har passerat oljetoppen*. Man menar att tillgången och efterfrågan på olja påverkar världsekonomin otroligt starkt och var en bidragande orsak till finanskraschen. Medlemmarna menar att vi alla behöver lära oss producera vår egen mat och ta vara på kunskap om lågteknologi i vardagen, till exempel hur man underhåller och renoverar sina hus. De här frågorna har initiativtagaren Susanne Velander Vretare och Sambruket Sösdalabygdens ordförande, och tidigare vd:n för JAK Medlems­

bank, Oscar Kjellberg, arbetat med länge. Båda har rötter i omställningsrörelsen, Susanne med praktiskt arbete och mångåriga planer på ett sambruk medan Oscar ville komplettera sin teoretiska kunskap om den globala ekonomins

”Det är viktigt att vara skuldfri och ha resurser att falla tillbaka på.” fossilberoende med praktisk förändring. – Jag startade en omställningsgrupp, men det var inte tillräckligt praktiskt. Jag ville att det skulle hända något nu. Så jag började prata med Susanne och insåg att hon hade ett intressant nätverk. Efter en del upp- och nedgångar startade de Sambruket Sösdalabygden, och Oscar flyttade till mellersta Skåne från Stockholm. Sambrukets medlemsinsatser uppgår

* Oljetoppen

inträffar när hälften av världens oljetill­ gångar har utvunnits och oljan därefter blir dyrare och dyrare. grus & guld · 3/2016

17


Sambruket ger mig möjlighet att fortsätta leva enligt mina värderingar, säger Ulla Carlsson (t h) som ofta driver Sambrukets kafé tillsammans med Ingrid Strand. Båda har flyttat till Sösdalabygden tack vare Sambruket. 18

grus & guld · 3/2016

sammanlagt till cirka en halv miljon kronor. Medlemmarna har också möjlighet att spara i fasta värden i Sambruket, vilket tillsammans med medlemsinsatserna har möjliggjort köpet av mark och fastigheter till ett värde av 2,4 miljoner kronor. – Vi är oerhört stolta över att vi har finansier­ at det här själva, utan bidrag eller banklån. Vi hade inte kunnat göra det utan medlemmarnas sparande, säger Susanne och Oscar tillägger att det är viktigt för Sambruket att stå fritt från den globala kapitalmarknaden dit de svenska storbankerna hör. – Om vi trots våra varierande inkomster skulle ta lån skulle vi vara piskade att få fram pengar varje månad till amortering och ränta, säger Oscar. Medlemmarna kan välja att placera sparinsatser i Sambruket med en bindningstid på fem år. Den som vill ta ut insatsen måste säga upp den ett år i förväg, vilket ger Sambruket tid att agera för att få fram pengar. Uttag av sparinsatser kan ta längre tid om många vill ha ut sina pengar samtidigt. Allt regleras i lagen om ekonomiska föreningar. – Under den här tiden har två personer tagit ut sina pengar eftersom de behövde dem. Det gäller att planera för ett in- och utflöde över tid­

en, säger Oscar Kjellberg. Kaféet, uthyrning av lokalerna och grönsaksförsäljning ger en del inkomster, än mer kommer i form av gåvor från medlemmarna. Förra året var sambrukets intäkter 76 000 kronor och verksamhetens överskott 25 000 kronor. De säger att de lagt medlemsinsatsen lågt

för att inte stänga ute människor. – Detta är enormt mycket billigare än att flytta till en ekoby och billigare än en kolonistuga. Man kan köpa ett mindre hus, med mindre tomt, eller man kan bo i en lägenhet här i närheten och ändå odla sin egen mat i Sambruket. De som i stället köper en egen gård tvingas ofta ta lån, medan vi tycker det är viktigt att vara skuldfri och ha resurser att falla tillbaka på. – Plus att man i Sambruket kan samverka om mycket annat som bidrar till ekonomisk fri­ görelse, fortsätter Susanne Velander Vretare. – Det ena ger det andra. Vi har till exempel ett par lånebilar som en medlem ställt i ordning och fler bilar är på gång. En sjukgymnast tejpade min hälsporre häromsistens och i källaren finns en bytarhörna. Ju fler vi blir, ju fler idéer poppar upp och ju lättare blir de att genomföra. – Den som tittar efter ser globalt att krisen har


startat, att vi har nerväxt, inte tillväxt, och att en skulddeflation börjar ta fart på grund av hushållens höga belåning, säger Oscar. – Man sköter sina lån och hyror men tvingas dra ner på konsumtionen, varpå företagen sänker sina priser. De som har pengar kan köpa mer för dem men de flesta kan inte det. Detta brukar utvecklas i en mycket negativ spiral som leder till depression. Det här är vårt sätt att förbereda oss på de stora förändringar som kommer i framtiden, ett omställningsinitiativ som vi hoppas ska sprida sig. Det finns olika omställningsinitiativ runt

om i landet, men bara två eller möjligtvis tre sambruk som bygger på gemensamt ägande och delaktighet, berättar Oscar Kjellberg och Susanne Velander Vretare, som växlar repliker närapå som två skådespelare. – Vi ville göra det här tillsammans med andra, vi vill att alla ska få kunskapen, inte bara några få, fortsätter Susanne. – Det tar tid att ställa om till ett lågenergi­ samhälle, att lära sig, och därför är det viktigt att några redan har börjat när oljebristen blir mer kännbar, säger Oscar. – Vi hoppas att vi kan inspirera andra. Man

kan väl säga att vår mission är att bygga upp ett sambruk här, och vår vision är att det ska starta tusentals sambruk runt om i landet. På så vis får vi en omställning som startas underifrån. – Tusen sambruk betyder tusen levande små samhällen, tillägger Susanne, och berättar att Klockaregården tar emot sällskap till begravnings­kaffe och fester.

”Tusen sambruk betyder tusen levande små samhällen runt om i landet” Gården köptes när inköpet av jordbruket i Ankhult drog ut på tiden och medlemmarnas pengar inte gjorde någon nytta på banken. – Klockaregården ligger mitt i byn och när den blev till salu köpte vi den, här kan vi ha kurs­ grus & guld · 3/2016

19


er, möten, kafé och en samlingsplats för hela samhället. Folk kan komma på kaféet och titta på de där sambruksmänniskorna. Har de långt hår och mysbyxor kanske? säger Susanne och ler. – Vi måste ha bygden med oss och vi måste väcka liv i bygd­en igen i stället för att vara beroende av globala enheter någonstans därute, fyller Oscar i. De tycker inte att Sambruket är en dröm som har besannats, utan något helt annat. – Det här är en testmiljö för hur man finansierar ett sambruk, hur man samarbetar och får kunskap, säger Susanne. – Man jobbar på en plats med de förutsättningar som finns där; Läs mer: med marken, husen och de människor som komwww.sambruket.se mer dit. Själv bor jag i närheten, många har flyttat www.sociokrati.se hit och så finns det de som inte har flyttat hit än. www.omstallning.net Men de som bor långt bort kanske måste flytta hit www.holmafolkhogskola.se om det blir en krissituation. Den fristående föreningen Sambrukets vänner hjälpte till att anlägga Barnens trädgård vid Klockaregården. Det berättar dess ordförande Lars Åström.

– Man tar de resurser man har och stoppar in i Sambruket. Jag har en traktor och lite betesdjur, någon annan har verktyg, stora odlingskunskap­ er eller pengar. Problematiseringen kring hur en framtid

utan lättillgängliga fossila bränslen kommer att utveckla sig är det inte alla som är så intresserade av, säger båda två. Visst pratas det om oljetoppen på kurser och vid intervjuerna när man blir prov­ medlem, men det är främst odlingen av mat som förenar sambrukarna. – Jag tror att det praktiska tar över för att det är så roligt, själva samverkandet och glädjen i att producera egen, superb mat, säger Susanne. – Vi är i en uppbyggnadsfas och just nu prioriterar vi att ta hand om husen och att odla. Det kommer nog en tid när fler blir intresserade av teorierna bakom. ·

”Det praktiska är så roligt, samverkandet och glädjen i att producera egen mat”

20

grus & guld · 3/2016


Vid Klockaregården mitt i byn finns 8000 kvadratmeter mark. Här finns Barnens trädgård, ett enkelt växthus och odlingar av många grönsaker som används i kaféet. grus & guld · 3/2016

21


22

grus & guld ¡ 3/2016


Tanja Fox har bott i Christiania sedan fristaden bildades 1971, då var hon fyra år. I dag är hon anställd, med Christianias likalöns­ princip, för att sälja Folkeaktien – som gett 12,5 miljoner danska kronor.

Friköpt fristad

Invånarna i Christiania är inte längre ockupanter. Statsgaranterade mångmiljonlån och ”folkaktier” har gjort ett köp av fristaden möjligt. På bara några år har området gått från akut vräkningshot till att vara Köpenhamns näst största turistmål, men intern kritik saknas inte. TEXT och foto anna persson

en sista augusti på

Pusher Street, Christiania; en haschförsäljare skjuter två personer innan han skjuts ihjäl av polisen. Efter ett stormöte går christianiterna för första gången ut och river haschbodarna. I Christianias ”lagar” är våld strängt förbjudet, och skjutningen utlöser det interna motstånd mot haschhandeln som länge har funnits, en handel som omsätter cirka en miljard danska kronor per år. Men det här ska handla om det egentliga Christiania, det som christianiternas akuta

stormöte symboliserar – fristaden är ett socialt och ekonomiskt experiment där demokratin är stark, boendet ägs gemensamt och konst, teater och musik får stort utrymme. Det övergivna militärområdet på 34 hektar med många nedgångna byggnader mitt i centrala Köpenhamn ockuperades 1971 av hippies och andra som tog avstånd från samhällets normer, från våld och girighet. De ville skapa en fredlig och bilfri fristad. Cannabis, hasch och alkohol tilläts medan andra droger fortfarande är förbjudna. Alla beslut fattades gemensamt. I dag finns en administration med 40 anställda, och fonden Fristaden Christiania som äger grus & guld · 3/2016

23


Folkeaktien köps av lika många danskar som utlänningar. Aktien, som egentligen är en gåva, finansierar tillsammans med den nyinförda hyran renovering och friköp av Christiania. 24

grus & guld · 3/2016

och hyr ut bostäderna. De 14 områdena har områdeskassörer och områdesmöten, arbetsdagar och ekonomimöten som alla förväntas delta i. På stormöten fattas konsensusbeslut. Genom åren har staten, polisen och kommunen gjort många försök att stänga Christiania eller ta betalt för mark, hus, vatten och el. Den öppna haschförsäljningen har eldat på ett motstånd som grundas i politiska motsättningar kring ockupationen och invånarnas självstyre. Kravet på normalisering har gått i vågor beroen-

de på folketingets politiska färg, och motstånd i form av förhandlingar och festivaler har präglat Christianias historia. 1991 fick invånarna göra flera eftergifter i ett avtal med staten. När regeringen ett drygt decennium senare blev mer konservativ, sade den upp avtalet och skulle stänga fristaden och göra bostadsrätter av alltihop. Det blev början på segdragna förhandlingar. För fyra år sedan slungades Christiania ovilligt in i samhällsekonomin när alla partier i storting-


”Folkeaktien drar in en halv till en miljon kronor per år.”

socialbidrag eller är arbetslösa. Svaret är att finansieringen till största del sker genom höjda avgifter för invånarna. Interna avgifter fanns långt före avtalet om friköp. Tidigare betalade alla lika mycket (eller lite), nu betalar alla vuxna en fast summa plus ett kvadratmeterpris för bostaden. Utanför den lilla kollektiva affären Ind-

et var eniga. I ett nytt avtal tvingades de gå med på att friköpa Christiania för 85 miljoner danska kronor och att rusta upp de gamla husen. Var får människor som överlag har väldigt

små inkomster så mycket pengar ifrån? Det finns christianiter som är professorer och läkare, men många har lågavlönade deltidsjobb och försörjer sig med nöd och näppe på egen verksamhet som loppisar eller smycketillverkning. Här finns även de som super upp sitt

köpscentralen är folkmyllret intensivt. Här träffar jag Olga Francois Christensen och Michael som pratar om att byta de lite skamfilade sidorna på lådan på Olgas cykel. - Vi byter tjänster, det har vi alltid gjort, säger Olga som har bott här sedan 1977. Det har blivit riktigt dyrt att bo på Christiania nu, säger de båda, och berättar om hyran som läggs ovanpå den avgift som de tidigare har betalat. Olga berättar att hon och äldsta dottern delar på huset för att kunna bo kvar. – Mitt hus är på 87 kvadratmeter, så vi har delat av det med en skiljevägg och byggt en egen ingång. Och eftersom jag bara har en halvtidstjänst som massör måste jag extraknäcka med att sälja lotter, säger hon och visar vinsterna, minnesmynt med kungafamiljen och en lådcykel. Kreativiteten flödar också hos en man som bor i ett av de kulturminnesskyddade husen en bra bit från de centrala delarna. Han är gärna med på bild, men utan namn. På grinden står en liten skylt ”Ta’ en kigger”, kika in. Bland ogräset på tomten står hans många skulpturer i sten och cement. Han skräder inte orden när det gäller Christianias utveckling.

Christiania

- Ca 680 vuxna och drygt 150 barn bor på området. - Varje vuxen över 18 år betalar 1 200 dkk per månad samt 27,50 per kvadratmeter. För en familj med tre vuxna som bor på 85 m2 handlar det om drygt 5 900 dkk. El, vatten och ev gas tillkommer, samt husrenoveringar. Barn som studerar och sjukdom kan ge hyresrabatt - Christiania har en internbudget på 40 miljoner ddk 2016, exklusive lån, cirka 40 anställda, varav fyra på ekonomikontoret. Alla har samma lön: 148 ddk kronor per timme plus semesterersättning - En dansk krona (dkk) motsvarar 1,28 svenska kronor.

Läs mer

www.christiania.org www.christianiafolkeaktie.dk grus & guld · 3/2016

25


friköpet

- Fonden Fristaden Christiania, som äger och hyr ut fastigheterna, ska totalt betala 125 miljoner danska kronor (dkk) för området. Av den summan har 40 miljoner dkk redan tidigare budgeterats för internt. Från återstående 85 miljoner dkk kan cirka 33 miljoner räknas bort om invånarna i 16 k-märkta hus, som staten fortfarande äger, börjar renovera – med bidrag – senast 2018. Görs inte det blir köpesumman till staten dyrare och läggs på de boendes hyra. - Avtalet har en deadline för flera hus som måste rivas, men christianiterna har enhälligt röstat för att inte riva fler än fem hus byggda på kulturminnesskyddade befästningsvallar. - Fonden Fristaden Christiania har lånelöfte på 275 miljoner dkk med 80 procents statsgaranti, ränta mellan 2,5 och 3,5 procent och tio amorteringsfria år. Hittills har man lånat 80 miljoner ddk till friköpet och renoveringar.

– Jag var en av de första här. Nu är det helt annorlunda, Christiania krackelerar. Förr var kultur och konst för alla, nu ska det gå igenom en kulturförening. Förut hjälptes alla åt, nu finns en liten byråkrati som kollar allt och alla. Det är styrt och kontrollerat. Så fort vi blandade in banken gick det fel, nu ska vi betala deras ränta. Numera är det pengarna som styr, säger han. – Här är mer liberalt än i USA. I början betalade alla när de hade råd, nu blir du utkastad om du inte betalar hyran. Och det har blivit grupperingar, en pyramid, och de i toppen gör vad de vill. Han kommer in på haschförsäljningen på Pusher Street och blir lite svart i ögonen. – Och hur kan folk tillåta en verksamhet som omsätter en miljard inne på området! Här inne ska det vara fritt från sådant. (Red:s anmärkning: intervjun gjordes innan reaktionerna på skjutningen i augusti) Större delen av Christiania har friköpts

med hjälp av lån med statsgaranti. Och de betalas inte bara med höjda avgifter. Ett stort bidrag kommer även från Folkeaktien, Christianias svar på omvärldens krav på att de ska normaliseras – en aktie som egentligen är en gåva. Den började säljas för fyra år sedan och har hittills dragit in 12,5 miljoner danska kronor. Tanja Fox har bott här sedan fristaden bildad-

es, då var hon fyra år. I dag är hon anställd för att sälja Folkeaktien. Den har en egen hemsida, men säljs också i en lokal alldeles innanför den oansenliga ingången till området. – En dag var här tolv nationaliteter på en timme, annars är det väl hälften danskar och hälften turister som köper Folkeaktien, säger Tan-

”Så fort vi blandade in banken gick det fel.” ja Fox samtidigt som en ström av turister i alla åldrar och från hela världen närmast väller in på området i det varma junivädret. – En dag kom en person in och skänkte 502 250 kronor. Det är många som ser oss som en symbol för frihet. På nätet kan man följa stapeln av gåvor i form av Folkeaktier. Det första året åkte stapeln snabbt i höjden till tio miljoner. I dag drar Folkeaktien in omkring en halv till en miljon danska kronor per år, enligt Tanja Fox. – Det är fantastiskt att världen vill stödja oss. Vi behöver kanske inte få in 85 miljoner, men pengarna kommer verkligen till användning för att klara av att betala lånen. Det sitter en världskarta på väggen full av

Det finns ingen risk för en yuppiefiering av Christiania, menar vice ordföranden i fonden Fristaden Christiania, Hulda Mader, som svar på kritiken att pengarna styr mer idag. 26

grus & guld · 3/2016

knappnålar som visar givare från många av jordens länder. Jim Holster köper en aktie för 100 kronor och sätter en knappnål högt upp i Tornedalen i Sverige. Kira Sörensen och Katrine Maria Hansen från Roskilde stannar en bra stund efter att de har fått sina Folkeaktier och frågar, berättar, skrattar och tittar på bilder av alla kändisar som har hjälpt till. – Christiania är unikt och annorlunda, men kanske mer tydligt och integrerat i samhället i dag, säger Tanja när besökarna har gått. – Vi har blivit ett kulturarv. Det står om Christiania i skolböckerna och varenda dansk grund-


Det sitter en världskarta på väggen full av knappnålar som visar givare från många av jordens länder.

grus & guld · 3/2016

27


skoleklass kommer hit på studiebesök. Att ett experiment som Christiania har fått överleva är fantastiskt. Tanja tycker inte om allt som pågår i Christiania, som langarna och haschet eller att det är så många privata småföretag på området. Men på stormötena fattas alla stora beslut med konsensus. – Om jag vore kung skulle det vara fler kollektiv! Men på något sätt fungerar mixen privat och kooperativ ändå skitbra, säger hon med ett stort leende. Vi kommer in på boendet, som alltid har varit mycket viktigt för christianiterna. En del bor i lägenheter i stora militärhus mitt i ”centrum”, andra i gamla småhus och många har byggt egna, fantasieggande hus. I dag kräver avtalet bygglov får ny- och tillbyggnader. – Vi äger allt kollektivt, det är viktigt, det lyckades inte folketinget stoppa, säger Tanja. – När någon flyttar eller dör intervjuar vi alla sökanden och väljer den som passar in bäst. Man köper inte huset och får inte sälja det om

”Vi äger allt kollektivt, det är viktigt.”

Christiania är bilfritt sedan starten 1971. Tidigt började lådcykeln Christianiacykeln byggas, nu har tiden kommit ifatt och hela Köpenhamn präglas av en uppsjö av praktiska cykelmodeller. 28

grus & guld · 3/2016

man flyttar. Man betalar hyra och ska renovera och underhålla huset. Det får man stå för själv. Christianiterna kan få bidrag med två tredjedelar från Christianias interna budget för yttre renoveringar, som nya tak. De kan också få renoveringen betald mot att hyran höjs. Många av invånarna får även bostadsbidrag från staten. På Christianias gemensamma kontor arbe-

tar Hulda Mader, vice ordförande i styrelsen för fonden Fristaden Christiania, som bildades när avtalet skrevs under och som äger och hyr ut fastigheterna. – Tja, säger hon när jag frågar om kritiska röster, vi styr inte mer än förr. Det har blivit dyrare men det fanns inget alternativ om vi ville bo kvar. Och det här är enda stället i staden där boendet inte kostar skjortan du kan faktiskt bo här och vara fattig. Och visst har vi som jobbar aktivt tillgång till mycket information, det är en slags makt som man ska vara ödmjuk inför. Men samtidigt är det på Christiania som man har alla chanser att påverka och vara med och bestämma. Hon har själv bott här sedan 1984 och säger


att avtalet innebar en lång och tung process för invånarna. – Vi hade inget att sätta emot den här gången eftersom folketinget var enigt. Hulda Mader menar att de höjda avgifterna inte innebär någon risk för att man bara väljer att låta människor med god ekonomi flytta in. – Nej, inte alls, och boendet har alltid kostat här, människor har byggt och renoverat förr också. Christianias pengar sätts in på två banker;

Mercur bank, som liksom svenska Ekobanken ägs av antroposoferna, och Faellesbanken, en sparbank som har gemenskap och solidaritet som vision. Invånarna kan dra fördel av flera fonder som Christiania har, i form av bidrag och lån. Pengarna kommer från de avgifter som de boende har betalat i många år och fristadens interna budget uppgår i år till 40 miljoner danska kronor. Fondpengar kan sökas för renovering, men också för energieffektiviseringar, solceller, kultur och aktivteter för barn och ungdomar. En annan ekonomisk fördel i Christiania är barnomsorgen som är billigare än i övriga Danmark.

Det egna dagiset kostar en tusenlapp per barn och månad, med rabatt för syskon. Folkeaktien är ett fantastiskt bra initiativ, särskilt med tanke på slitaget från alla turister, tycker Hulda Mader. – Vi är inte helt beroende av Folkeaktien men det är dyrt att underhålla det här gamla området.

”Du kan faktiskt bo här och vara fattig.”

Liksom Tanja Fox rycker Hulda Mader på

axlarna när det gäller framtiden, det de säkert kan säga är att de inte är säkra på något. – Vi hoppas att vi kan friköpa det område som vi ännu inte har betalat om ett par år. Vi fokuserar på att uppfylla avtalet och till exempel se till att folk söker bygglov, säger Hulda. – Men jag kan vara nervös över att det kanske blir för dyrt för oss. Våra ekonomiska rådgivare säger att ekonomin är god, men vi vet att vi inte kan få folk att betala mer. Det kvadratmeterpris som vi infört fungerar, men med stora renoveringar på det... då kan det bli svårt. ·

Konst, teater och musik står högt på agendan hos christianiterna. Många smyckar sina hus, andra spelar gatuteater, målar eller arrangerar konserter i Christianias berömda konsertlokal Musikloppen. grus & guld · 3/2016

29


tips

Klimatsmart, hälsosamt och gott. Med egensyrade grönsaker kan du minska på både el och kosttillskott. Lite tålamod och handstyrka är det som krävs för en vacker burk syrat, alltid fräsch att ställa fram på salladsbordet.

Syra grönsaker text

Stina Hylén foto

David Back

Läs mer: Jenny Neikell – Fermentera (Norstedts, 2016) Karin Bojs – Syra själv (Max Ström, 2012)

Det finns tecken på att det syrades mat redan

innan människan lärde sig tämja elden. Oavsett om just det stämmer eller ej är syrning en så urgammal förädlingsmetod att den klarar sig utan både spis och kyl vid tillverkning. Än bättre är att det är den enda konserverings­ metod som ökar näringsvärdet i grönsakerna. Jenny Neikell driver företaget Surtantens syrade. För henne är det smaken och hälsoaspekten som gör fermentering så fantastiskt. – Under själva fermenteringen bearbetar mikroorganismerna grönsakerna. De bryter ner sockerarterna och omsätter dem till syra och andra ämnen, till exempel vitaminer. Det gör att syrade grönsakerna innehåller mindre socker och blir mer nyttiga än vad de var råa. Det är väldigt häftigt tycker jag. Att äta syrat gör att vi får i oss levande

bakterier, vilka hjälper kroppen att ta upp näringsämnen, samtidigt som de bekämpar dåliga bakterier. – Forskarna är överens om att vi behöver äta mer mjölksyrad mat, säger Jenny Neikell. Syrning är ett ypperligt sätt att ta vara på grönsaker i trädgården för den som inte hinner äta upp allt färskt. Det går att syra i princip vilka grönsaker som helst, den största skillnaden är hur mycket vatten som behöver 30

grus & guld · 3/2016

tillsättas vid tillverkningen. Riven vitkål, som vi tipsar om på nästa sida, innehåller mycket vatten som kan ”bankas” ut till sin egen saltlag, medan rödbetor i stället skärs i bitar och läggs i saltat vatten. Gurkor kan man gärna sticka hål i innan saltlagen hälls över. Rent livsmedelssäkerhetsmässigt behövs

ingen kyl för syrade grönsaker eftersom ph-värdet blir så lågt att inget utom goda bakterier kan trivas i miljön. Men ju varmare den står desto snabbare försämras smaken, färgen och strukturen. Så om du vill ha en krispig och välsmakande syrning under riktigt lång tid bör den förvaras i kyl eller matkällare. Där kan den med fördel stå i ett och ett halvt år innan den avnjuts.

Tips!

Använd ekologiska grönsaker eftersom det finns mer mjölksyrebakterier i dem. Använd jodfritt salt eftersom jod är bakterie­dödande. Ett vitt lager toppjäst kan bildas överst i burken, det är inte farligt men bör tas bort. Så länge grönsakerna är syrliga och inte bruna eller mögliga har du en hälsosam bakteriekultur.


1. 2. 3.

Strimla Strimla vitkål i matberedare eller för hand med kniv. Spara några hela kålblad (se punkt 4). Väg det strimlade och beräkna 1,5 % salt att tillsätta. Blanda i kryddor om du vill, till exempel 1 tsk kummin per kg vitkål. Om du i stället lägger in hela grönsaker ska salthalten beräknas på totalvikten (grön­ saker+vatten så det täcker). Koka upp vattnet med salt, låt svalna och häll över.

Stampa Knåda kålen rejält med händerna så att vätska bildas. Det går också att använda en kålstamp eller botten på en vinflaska.

Packa En tvåliters glasburk med patentlock passar bra för ett stort kålhuvud. Fyll på med det strimlade och pressa ned det med knytnäven. Det ska vara hårt packat i burken utan hålrum. När du fått ned allt ska kålen vara täckt av sin egen vätska. Om inte, koka upp en saltlag med 1,5 % salt, låt svalna och häll över. Lämna minst två centimeter med luft upp till kanten som pysmån.

4. 5.

Försluta Fermentering kräver en syrefri miljö för att inte en föruttnelseprocess ska ta vid i stället. Använd de sparade kålbladen som ett lock över kålrivet så att det håller sig på plats. Fyll vatten i en fryspåse, knyt igen den och stoppa ned i burken som tyngd så att kålen alltid hålls under vätskan och syret. Stäng locket. (Om du helst undviker plast går det bra med en liten kopp som tyngd i stället för en påse.)

Fermentera Låt burken stå mörkt i rumstemperatur i en vecka. Gärna på en bricka eftersom det nu kommer börja bubbla och pysa ut vätska genom locket. Efter en vecka: Ställ burken på ett svalt ställe (15 grader) om du har möjlighet. Välj annars det svalaste stället hemma – till exempel nära fönst­ ret. Kom ihåg att den måste stå mörkt för C-vitaminets skull. En papperspåse över räcker. Efter tre veckor: Ställ den i kyl eller i matkällare, där fermenteringsprocessen avstannar. Den är nu klar att smaka. grus & guld · 3/2016 3/2015

31


på gång i jak

Foto: Sten-Åke Stenberg/Mostphotos

Medlemmar som skulle fått sina låneinsatser åter i juli får vänta eftersom Finansinspektionens godkännande dröjer.

Låneinsatser hålls inne I juli förväntade sig cirka 635 medlemmar återbetalning av sina låneinsatser. Men pengarna dröjer. Finansinspektionen har ännu inte gett klartecken till utbetalningen. Foto:k arin backström

Sammy Almedal, VD JAK Medlemsbank

Den som lånar i JAK betalar förutom låne-

kostnad en låneinsats på sex till åtta procent. Dessa pengar blir en del av bankens egna kapital, som enligt lag måste ha en viss storlek. När lånet har slutamorterats – och nya insatser fyllt på – återbetalas pengarna. Det sker dock bara under förutsättning att Finansinspektionen ger sitt godkännande, vilket hittills alltid skett. Men vid utbetalningen i juli hade tillsynsmyndigheten frågetecken. – Finansinspektionen har ställt ett antal frågor om vår kapitalbuffert och lönsamhet på sikt, säger vd Sammy Almedal.

”Naturligtvis skapar det en osäkerhet”

Finansinspektionen

vill inte kommentera ärendet. – Handläggning pågår. Vi för en dialog med JAK Medlemsbank som måste få ta den tid som behövs, säger Markus Ribbing, enhetschef på avdelningen för bankrätt. JAKs vd Sammy Almedal tror att besked kan komma i början av hösten. Han utesluter inte att det kan bli ett nej.

32

grus & guld · 2/2015 3/2016

Betyder det i så fall att medlemmarna inte får tillbaka sina pengar? – Det betyder att de får dem längre fram – och att de som inte fått nu står först i kön när vi kan betala ut, säger han. Vilka konsekvenser får detta för JAK? – Det skapar naturligtvis osäkerhet, men samtidigt är det tydligt i våra avtal att insats­ erna betalas tillbaka under förutsättning att det egna kapitalet så tillåter. Vad kan JAK göra för att insatserna ska kunna betalas ut? – Öka lönsamheten så att vi genom överskott kan stärka det egna kapitalet. Går JAK dåligt? – Banken går inte dåligt, tvärtom, men det är stora kostnader förenade med att bli en vardagsbank och hantera det nya regelverket. Samtidigt har buffertkraven ökat. Ungefär 60 av medlemmarna som inte fick

sina insatser i juli har hört av sig till JAK med frågor. Ett tiotal av dem har varit upprörda, berättar bankchef Magnus Frank. Styrelsen har hållit ett extra möte med anledning av situationen, men inga nya beslut har fattats. – Vi tar naturligtvis detta på största allvar och det är det viktigt att fortsätta arbetet för att öka utlåningen och stärka det egna kapitalet, säger ordförande Monjia Manai Sonnius. Karin Backström


– Tidigare har vi haft väldigt generella

visioner som mer har handlat om vilket samhälle vi vill se, än om i vilken riktning JAK ska gå, säger Monjia Manai Sonnius, ordförande i JAK Medlemsbank. – Det är viktigt att JAK som helhet nu har en gemensam vision. Det handlar om att vi ska bli större som bank för att också kunna få större genomslag för våra idéer.

som bank-, förenings-, kommunikations- och medlemsstrategi. Dessa ska nu ersättas av enhetliga femårsstrategier som pekar mot visionen för 2036. Den första utarbetas i höst. I visionen sägs det att JAK verkar för en jämbördig ekonomisk utveckling – inte rättvis eller jämlik som det står i andra JAK-dokument? – Jämbördig är ett underbart ord. Alla är lika viktiga och ska ha samma möjligheter, men alla är inte lika. Ekonomin måste utgå från att vi har olika förutsättningar och behov, säger Monjia Manai Sonnius.

Bac

Sedan tidigare finns olika strategier,

Fot o: K ari n

Om tjugo år är JAK den ledande ränte- och spekulationsfria banken, med lokala kontor och fem procent av bankmarknaden. I alla fall om JAK Medlemsbanks nya vision förverkligas.

kst rö m

Ny vision ska leda JAK

Karin Backström

Läs visionen i sin helhet på www.jak.se/medlemsbanken-jaks-vision

Seminarium planeras Medlemmar får reklam

2017 ska JAKs idé- och medlemsverksamhet startas upp,

efter att ha varit på sparlåga i två år. Än finns inget färdigt förslag på hur verksamheten ska se ut i framtiden, men ett seminarium med grundkursledare och sammankallande i lokalavdelningarna är under planering. – På ett sådant kommer vi bland annat att ta upp JAKs vision och strategi för de kommande fem åren, säger ordförande Monjia Manai Sonnius. Ett förslag finns på att hålla seminariet redan i höst. Styrelsen avvaktar dock ytterligare ekonomiskt underlag innan beslut fattas.

Efter ett styrelsebeslut förra året kan utvalda samarbetspartners få använda JAKs medlemsregister för utskick. Detta är vad som sker när en tidning nu erbjuder en gratisprenumeration. I gengäld får JAK annonsutrymme i bolagets kanaler. Några medlemmar har reagera­t starkt på att deras kontakt­ uppgifter har lämnats ut. Vd Sammy Almedal tycker dock att det är en tolkningsfråga om så har skett. – Det är ett erbjudande som medlemmarna får från JAK tillsammans med en partner. Vi är restriktiva med sådana här samarbeten, men när vi gör bedömningen att det är positivt och intressant för medlemmarna tycker jag att det kan vara befogat då och då. Det har även skett tidigare. KB

Karin Backström grus grus&&guld guld · · 3/2016 2/2015 1/2015

33


så gjorde vi

Foto: privat

Rikard Rudolfsson är sammankallande i JAK Falun-Borlänge som nyligen höll en lyckad studiecirkel om nya JAK-boken.

Studiecirkel gav ny energi i JAK-arbetet En studiecirkel kring nya JAKboken samlade såväl nya som gamla JAK-medlemmar, och gav lokalavdelningen i Falun-Borlänge energi. – De som har varit med länge sä-

ger att det är en positiv utveckling nu, säger Rikard Rudolfsson, ny sammankallande i lokalavdelningen. Startpunkten blev en studiecirkel i våras, som samlade både gamla medlemmar och sådana som nyligen hört 34

grus & guld · 3/2015

talas om JAK Medlemsbank. – Det finns en stor grupp människor i Borlänge, som ganska nyligen kommit hit från Somalia och Syrien. Många av dem har ett stort intresse för JAK och räntfri finansiering, berättar Rikard. Han tror även att det ökade intresset är ett resultat av att allt fler ifrågasätter det rådande banksystemet. Lokalavdelningen har länge haft en

inbjudan till cirkel i samarbete med

ett studieförbund. Men när den nya JAK-boken kom beslöt de sig för att göra en särskild drive. – Vi skickade e-post till medlemmar i vårt område med klickbar länk till anmälan. Vi var tydliga med att det bara var fyra tillfällen och när. Det fungerade jättebra, säger Rikard Rudolfsson. Elva personer nappade. Några av

dem var nya både i Sverige och i JAK. Andra hade varit medlemmar länge. JAKs medlemschef Ann-Marie Frank-


”JAK-boken är väldigt pedagogisk och man lär av varandra.” lin (fd Svensson) blev cirkelledare och förutom den nya JAK-boken användes material från JAKs hemsida. – Dessutom kunde de som varit med länge berätta, till exempel om glädjen när man har återbetalat sitt lån och kan lösa ut sitt efterspar, säger Rikard och tycker att erfarenhetsutbytet är det bästa med studiecirkelformen. – JAK-boken är väldigt pedagogisk. Man får diskutera från tillfälle till tillfälle vad man har läst. För många känns det otroligt att räntefri ekonomi kan fungera, men flera av de som var med hade exempel på att det faktiskt går. Det gav hopp. Rikard Rudolfsson är övertygad om

att deltagarna kommer fortsätta att vara aktiva i JAK. – Allt fler ser också sambandet mellan hållbarhet och ekonomi. Samtidigt blir JAK mer tillgängligt med nya banktjänster. Jag har en känsla av att vi går mot ett uppsving inom en snar framtid. När studiecirkeln var slut ordna-

de lokalavdelningen ett öppet möte som samlade ännu fler. Nya personer kunde väljas in i ansvarsgruppen, ett pressmeddelande skickades ut – och sedan dess har flera intresserade hört av sig. Nu smids nya planer efter sommaren. – Bland annat ska vi delta på en hållbarhetsfestival i Falun i september och presentera oss för andra föreningar, säger Rikard Rudolfsson.

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

Skiljer JAK på medlemmar och kunder - på vilket sätt i så fall?

Medlemmar i JAK Medlemsbank har i huvudsak två roller; en kundroll och en ägarroll. Som ägare tar man ansvar för hela verksamheten, inte bara för sin egen relation med JAK. Som kund har man en egen relation som beror på vilka tjänster man nyttjar. Medlem är alltså ett större begrepp än kund, eftersom det innefattar ägarskapet också. De icke-medlemmar som har ett sparkonto i JAK, t ex stödsparare, är endast kunder. De är inte ägare av banken.

Kan jag hindra att JAK lämnar ut min adress till andra?

Såväl Medlemsbankslagen som Lagen om ekonomiska föreningar, kräver öppenhet om medlemsförteckningen (MEBL 3 kap 6 §). Förteckningen måste bland annat innehålla uppgift om varje medlems namn och postadress. Banksekretessen förbjuder oss att tala om vilka medlemmar som har bankkonto eller lån. Som medlem i JAK och därmed också i en ekonomisk förening, gäller den här öppenheten alla. I och med den nya personuppAnn-Marie Franklin, Medlemschef­ giftsförordningen (gällande från mitten av 2018) kommer vi att ta fram och se över våra medlemsavVarför hänvisar ni till kundtjänst i tal, men så långt som möjligt hålla internetbanken, när ni annars talar fast vid rätten för alla att se vem de om medlemsservice? gått i förening med. Att vi använder ordet ”kund” i sammy almedal, vd internetbanken är ett uttrycksfel, som vi jobbar på att rätta till. JAK har inte både medlemsservice och När kan JAK erbjuda betalkort? kundservice, det är samma avdelVi erbjuder redan i dag ett betalning. För att ändra texten behöver vi kort men om det är ett debetkort dock göra en hel release av systemet, (där pengarna dras direkt från vilket innebär att alla funktioner ska kontot) som avses, så ligger det testas först. Det är inget svårt men längre fram. Förmodligen bortåt tar lite tid. år 2020. johan oppmark, it-chef

sammy almedal, vd

Karin Backström 3/2015 grus & guld · 2/2016

35


kultur

En filosofi för harmoni Foto: Norsk Folkehjelp/CC-By-2.0

Den bolivianska urbefolkningens filosofi pekar på behovet av att vårda relationen både till sig själv och andra för att åstadkomma verklig förändring.

Begreppet Sumak Kawsay (på qu-

echua) kan uttryckas på flera sätt. De spanska uttrycken är buen vivir eller vivir bien. På svenska talar man ofta om ”det goda livet”, men en mer korrekt översättning skulle kunna vara ”att leva i harmoni/balans”. De latinamerikanska urfolkens filosofi lyfts allt oftare fram som ett alternativ till den konventionella tillväxt­ ekonomin och finns numer inskriven både i Ecuadors och Bolivias grundlag. Tanketraditionen, som bygger på social jämvikt och ekologisk balans, lyfter fram vikten av relationer, måttfullhet, ömsesidighet, helhetstänkande och andlighet. I Pengarna eller livet beskriver och

”när vi talar exporterar vi våra kriser till varandra / när vi drömmer löper ekonomierna under vår hud.” Ur Dikter 2014 av Theis

Ørntoft, Modernista 2016 36

grus & guld · 3/2016

diskuterar tre författare med lång erfarenhet från Latinamerika innebörden och tillämpningen av Sumak Kawsay. De tar oss med till byar där det inte finns ord för fattigdom utan där de närmaste orden handlar om att vara i avsaknad av mänskliga relationer, inte få nyttja sin kapacitet eller förlora tillgången till jord. I dessa byar är kapital­ ackumulation och ränta obegripliga fenomen. Men de problematiserar även be-

greppet, redogör för olika tolkningar och pekar på moraliska dilemman, till exempel när människan och naturens rättigheter kortsiktigt krockar. Även svenska exempel på Sumak

bok Pengarna eller livet Om Sumak Kawsay – ett annat sätt att se på livet Anika Agebjörn, Carmen Blanco, Anna Nylander Atremi, 2016

Kawsay finns med i boken. I en tid när det blir allt tydligare

att det konventionella utvecklingsbegreppet inte fungerar är detta en bok som både ger inspiration och tar upp viktiga frågeställningar för ett djupare samtal om hur vi bör organisera samhället för ett långsiktigt harmoniskt liv.

Karin Backström

Mjölksyrningsskola bok Fermentera Mat med jäst, mögel och bakterier Jenny Neikell Norstedts, 2016

Jenny Neikell är en passionerad

fermentista. Det började med surkål och har fortsatt med allt från cas-

hewyoughurt till blåmögelost och fläderchampagne. I en bok med fina bilder presenterar hon konkreta tips, recept och mikrobiologisk kunskap. Karin Backström


Bok Klara färdiga gå! En bok om konkurrism Eva-Lotta Hultén Karneval Förlag, 2016

Vårt tävlingsstörda samhälle Idag ordnas tävlingar i

allt från trädbeskärning till bakning. Media korar ”vinnare” i politiska debatter och utbildning beskrivs ofta som vore det en tävling i Pisaresultat. Föreställningen om konkurrensens undergörande effekter har utvecklats till en ideologi som frilans-

journalisten och författaren Eva Lotta Hultén kallar konkurrism. Klara, färdiga, gå! handlar om vad detta gör med oss, både som individer och som samhällen. Det är en viktig bok som kan stärka alla de som faktiskt inte tycker att det är kul när ett

”vi” måste ställas mot ett ”dom”, när någon måste vinna och en annan förlora. Igenkänningsfaktorn är stundtals hög när vi får följa med till idrottsarenor, vårdcentraler och klassrum. Författaren under­bygger sina resonemang med aktuell forskning och visar att

idéerna om människans konkurrensinriktning inte bara är falska, de stör även vår avancerade förmåga att samarbeta och dela med oss. Tävlingar gynnar vissa egenskaper och motverkar andra, som vi i stället skulle behöva stärka för att klara dagens utmaningar. Karin Backström

Cykling från A till Ö En snygg framsida lockar

till läsning av författaren och tidigare Vagabond-redaktören Johan Tells senaste bok. Från A till Ö tar han läsaren igenom stort som smått, allmängods och nörd-kunskap. Jag slungas in i en kultur som jag knappt visste fanns, från cykelkaféer där man kan hänga cykeln på väggen och slangord som asfaltstatuering (ärr efter krasch) och bomba (att cykla, ofta i brant utförslöpa, utan hänsyn till den

egna säkerheten), till en genomgående fundering om vilket material som är bäst i cykelramar; kolfiber, bambu, aluminium? Johan Tell har onekligen

mycket stor erfarenhet av cykling och äger själv sju cyklar för olika ändamål. Han skriver om cyklingens många sidor – cykelpolitik, feminism, böcker och film där cykeln spelar stor roll, hälsoeffekten och mycket annat. Men hjärtat och passionen kommer fram

i berättelserna, långa och djupdykande. Här handlar det om att cykla uppför höga berg utan att stanna, om stora cykeltävlingar och om besök hos otaliga tillverkare av ramar, sadlar och hela cyklar i Italien, USA och Sverige. Boken lär bli en favorit bland cykelpendlare, teknik- och tävlingsintresserade. För vardagscyklisten är En cyclo pedi en bok att bläddra i, förvånas av och kanske inspireras av.

Bok cyclo pedi – allt jag vet om cykling Johan Tell Norstedts förlag, 2016

Anna Persson grus & guld · 3/2016

37


38

grus & guld ¡ 3/2016


opinion

Vägra ojusta skulder text

Charles eisenstein översättning/bearbeatning

karin backström Illustration

Ulla Granqvist

En spridning av begreppet ”illegitima skulder” kan få revolutionära följder och bör användas i motståndet mot ett ekonomiskt system som bygger på skuld, omfördelning och tillväxt. Det skriver Charles Eisenstein, författare och debattör från USA. En given social ordning förutsätter

att dess skulder upplevs som legitima. Redan i traditionella samhällen fungerade skulder i bred mening som ett sammanhållande kit. Gåvor att minnas, tjänster att gengälda, löften att uppfylla - sociala åtaganden med anklang i principer som rättvisa och tacksamhet gjorde återbetalning till en fråga om moral. Detta lever kvar. Ett bra land eller en god människa förväntas göra allt för att betala sina skulder och såväl lagstiftning som åtstramningsprogram tar skuldernas legitimitet för given. När intäkterna inte räcker till räntor och amorteringar ses det som en skyldighet att sälja ut gemensamma tillgångar, sänka offentliga utgifter och utarma

naturtillgångar. Stora ansträngningar görs för att rädda banker som beviljat dåliga krediter, inte mycket för att hjälpa de skuldsatta. Men kan skulder som systematiskt prackas på den stora majoriteten människor och stater verkligen anses vara legitima? Idag finns ett gryende motstånd mot

att betala skulder, vars rättmätighet kan ifrågasättas. Främst gäller det skulder som tillkommit på bedrägliga, eller rent av kriminella sätt, som inför finanskraschen 2008. Krediter till människor utan återbetalningsförmåga, obegripliga finansiella produkter och mörkande av risker har kostat såväl skattebetalare som offentliga institu-

tioner gigantiska summor. I Frankrike har flera städer delvis vägrat att betala, i Spanien har protester genomförts mot vräkningar pga inställda bolåneamorteringar. International Citizen debt Audit Network har granskat flera offentliga skulder. Har de uppstått på ojusta sätt uppmanar medborgarrevisorerna till omförhandlingar eller inställda betalningar. Vad skulle flera sådana revisioner kunna hitta? Många länder dignar även under skulder som aldrig kommer att kunna betalas. Jamaica, som enligt den brittiska skuldavskrivningskampanjen Jubilee Debt, har lånat ca 18,5 miljarder dollar sedan 1970-talet är bara ett exempel. Trots att landet betalat tillbaka 19,8 miljarder dollar återstår ännu en skuld grus & guld · 3/2016

39


opinion

på ca 7,5 miljarder dollar. Räntan gör att mer tas ut än vad som kommer in.

en fråga som idag berör de allra flesta på ett mycket konkret sätt. Den skulle också ha en enorm påtryckningskraft, Den som vill ifrågasätta skulder kan eftersom en massiv betalningsvägran inte alltid luta sig mot lagstiftningen, skulle vara katastrofal. Men vad skulle eftersom den favoriserar kreditgivarna. kampanjen syfta till? Ett jubileumsår? Det finns dock en juridisk princip som Avskrivning av alla studielån? skulle kunna användas mer: Principen Problemet med skuldavskrivningar om illegitima skulder. är att tillgångar som hela systemet är Hittills har den mest använts i fattiga beroende av försvinner, tillgångar som länder, men konceptet skulle kunna utäven är basen för din pensionsfond, vecklas och bli till ett kraftfullt verktyg bankens solvens, farmors sparkonto... för systemförändring. För att förhindra kaos måste vi i stälAtt vissa skulder är let tänka nytt. illegitima är uppenbart Två av de mest spän– såsom lån till forna nande förslagen är posidiktatorer som inte gyntiva pengar och en valuta ”Kan skulder som systematiskt prackas på nat nationen. Men hur som minskar i värde över ska vi betrakta de gitid. Båda skulle innebära den stora majoriteten vara legitima?” gantiska lån som tagits att pengar kommer i för storskaliga utveckomlopp på ett helt nytt lingsprojekt? Enligt den sätt – och inte skapas nyliberala ideologin ska dessa leda till bruk, komplementära valutor och ko- som skuld. utveckling, men huvudsakliga vinnare operativ samverkan pekar mot möjliga Positiva pengar handlar om att staten är ofta företag från samma länder som alternativ. skapar räntefria pengar. Dessa skulle stått för lånen. Utvecklingsstrategin att sedan kunna delas ut direkt till skuldöppna upp för exploatering av naturtill- Eftersom skuldkrisen är en system- satta för att lösa in skulder – eller för att gångar, omvandla familjejordbruk till kris räcker det inte att kämpa för en köpa upp skulder och avskriva dem. exportjordbruk och göra billig arbets- konventionell fördelningspolitik eller Valuta med negativ ränta kan liknas kraft tillgänglig för globala företag ger mildra de värsta missförhållandena. vid att tillgångarna beskattas vid källan. förvisso utländsk valuta för att betala Framför allt går detta inte till botten Pengarna kan sedan lånas ut räntefritt. tillbaka lånen. Men befolkningen gyn- med krisens djupare anledning: den avRadikala tankar som dessa bygger på nas inte nödvändigtvis. stannande ekonomiska tillväxten. Idag insikten att pengar, precis som egenÄven legitimiteten i många privata menar allt fler ekonomer att vi närmar dom och skuld, är sociala överenskomskulder kan ifrågasättas på liknande oss tillväxtens gränser, framför allt av melser som kan förändras. Men för att sätt. ekologiska skäl. När skuldnivåerna göra det krävs en stark rörelse med en Skattelagar, finansiell avreglering ökar snabbare än pengarna som krävs samlande agenda, vilket en kampanj och den ekonomiska globaliseringen för att betala tillbaka, ser vi hur såväl mot illegitima skulder skulle kunna har gynnat stora företag och väldigt skuldsättningen som koncentrationen vara. rika, men lett till att många tvingas av tillgångar ökar. låna för grundläggande behov. Service Läs orginaltexten i Yes Magazine. som kunde bekostas via skatten innan En kampanj mot illegitima skulder www.yesmagaxine.org (sök på Don´t owe arbetstillfällen utlokaliserades dit reg- skulle kunna samla människor kring won´t pay) 40

grus & guld · 3/2016

lerna var slappast och lönerna lägst i ett race mot botten måste lånefinansieras. Sjunkande reallöner, utförsäljningar och krympande offentlig service påverkar skuldsättningen hos hushåll och studenter. Skulden är en del av det nuvarande systemet som inte går att komma undan. Det är inte rättvist. Det vet människor och förutom ett direkt motstånd ställer sig allt fler utanför det konventionella finanssystemet. Tidsbanker, delningsekonomi, andelsjord-


BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren. Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria. Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRITTBOLAN


Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se

vd  har  ordet

En utmanande framtid Det är en utmaning idag att äga en medlemsbank. Frågorna är många; vart vill vi, hur tar vi oss dit, vad är viktigt och vad är inte viktigt, vad kan vi kompromissa om och vad kan vi inte kompromissa om. I synnerhet som vi också har en ekonomisk verklighet att ta hänsyn till. De faktiska kraven på verksamheten är många och oftast inte förhandlingsbara, samtidigt som önskemålen om innehåll och inriktning är minst lika viktiga. Främst står vi inför två de närmsta åren: att stärka det egna kapitalet så att det tillåter låneinsatsutbetalningar med god marginal till de lagstad-

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

gade buffertkraven. Det vill säga, generera överskott, visa lönsamhet och tillväxt. Men också att skapa en vision för vad Medlemsbanken JAK ska vara och göra de kommande 20 åren för att uppfylla sitt uppdrag som medlemmens vardagsbank. Styrelsen kommer under hösten i samband med ett seminarium, att presentera sin vision för medlemsbanken och de mål i 5-års­etapper de önskar uppnå för

delar av medlemskåren. Seminariet kommer även att ta upp lokalavdelningarnas förändrade roll och återuppstarten av ett nytt idé- och medlemstöd med en ny inriktning. Mycket kommer att hända som kanske inte gillas av alla men som behövs för det stora flertalet. Utmaningar jag och styrelsen med mig önskar att ni alla är med oss i att förverkliga!

Högre kapitalkrav på JAK JAK behöver höja sitt kapital och som ett led i det arbetet har ett erbjudande gått ut till medlemmar som har slutbetalat sitt lån och väntar på att få ut sitt efterspar. Anledningen till att JAK behöver stärka sitt kapital är främst ett förändrat regelverk för banker, som innebär att kapitalkraven har höjts. De här regelkraven gäller alla banker men drabbar mindre banker som JAK extra hårt. En annan orsak är att med ett starkt 42

grus & guld · 3/2016

eget kapital kan vi fortsätta utveckla bankens tjänster till större nytta för medlemmarna. Stora satsningar görs nu i JAK, bland annat helbankssatsningen, som har medfört extra kostnader i uppbyggnadsskedet. Vi har ett högt sparande i JAK, men det räknas inte som JAKs egna kapital.

ett bundet efterspar på minst 5 000 kr och 16 års väntan. När man löser sitt lån i förtid är det vanligt att man får vänta länge innan man får ut sitt efterspar. I erbjudandet förkortas väntetiden om man omvandlar det till en frivillig insats.

I första omgången beslutade

till att JAKs kapital kan höjas med drygt 2,6 mkr om alla ansökningar går igenom bankens kontroll.

styrelsen att frivilliga medlemsinsatser skulle erbjudas medlemmar med

Brevet gick ut i somras och har lett


Ludwig Trollare, valberedningen:

Valberedningens hemsida

På www.jakdemokrati.se kan ni läsa mer om valberedningens arbete, och även lämna förslag på lämpliga personer till förtroendeuppdrag i JAKs styrelse, etikråd och lekmannarevisorer.

”Allt handlar om kunskap och förtroende” Som JAK-medlem och oinvigd i förtroendearbetet kände jag olust under händelserna vid de senaste två stämmorna. I luften fanns en känsla av oro och brådska samtidigt som vägen framåt inte verkade ordentligt lagd. Utskottet med ansvar för överseende av de föreslagna stadge­ändringarna vid årsstämman hade t.ex. inga dokument där förändringarna stod utmärkta. Istället för diskussioner kring sakfrågan lades tiden på att lokalisera dessa ändringar. Under samma stämma entledigades en styrelseledamot på otydliga grunder och flertalet av de styrelsenominerade hade blivit JAK-medlemmar i rappet. Finansinspektionen omnämndes likt ett mytologiskt väsen att frukta. Jag började undra om inte FI blivit till ett skrämselredskap i någon form av större, outtalad agenda. Då jag accepterade förfrågan om nominering till valberedningen var jag fast besluten att gå till botten med allt detta samt verka för balans och sans. I samband med den första utbildningen insåg jag dock vilken djupt inneboende komplexitet vår verksamhet har och att de brandväggar som förhindrar insyn är resta på goda grunder. Jag är själv vän av transparens (hemlighetsmakeri gör mig ofta misstänksam) men här blev

det tydligt varför så mycket av JAKs verksamhet inte bara kan läggas fram för allmän beskådan. Syftet är bland annat att motverka ekonomisk brottslighet, skydda integritetskänslig information samt främja stabiliteten i verksamheten. I kölvattnet av västvärldens bankkris kom dessutom ett smatterband av nya regleringar. Hur denna enorma maskin av påbud, kontroller och paragrafer påverkar oss är inte helt lätt att förutse. De reglerande dokumenten är tunglästa och kräver en gedigen erfarenhet för att till fullo kunna tolkas korrekt. En ekonomisk förening som har en styrelsesfär dit medlemmar endast har begränsad insyn och påverkan kan verka bräcklig. Men en effektiv direktdemokrati kräver både professionalitet plus en aktiv strävan hos alla medverkande att komma i samförstånd. Om enskilda individer gräver ned hälarna i marken riskerar JAK handlingsförlamning och detta är otänkbart i en värld av snabba förändringar. Att inte ta beslut förrän alla är i konsensus fungerar inte i för stora grupper. Tiden är helt enkelt inte på vår sida.

Att arbeta för en ekonomisk förening likt JAK Medlemsbank är heller ingenting du kan göra lätt­

vindigt. Med alla åtaganden följer tungt ansvar och mycket jobb till en liten ekonomisk ersättning. Den stora belöningen ligger dock bortom kronor och ören: som förtroendevald har du möjlighet att aktivt bidra till någonting du innerligen tror på. Men det finns smärtgränser. Valberedningen och styrelsen har fått utstå stark kritik den senaste tiden och jag ser väldigt gärna att denna blir mer nyanserad. Vi förtroendevalda gör så gott vi kan utifrån förutsättningarna vi har. Vore det annorlunda skulle vi avstå från dessa krävande åtaganden och istället lägga vår tid och energi på annat. JAK är viktigt för oss men även vi har våra egna liv och i vissa fall även förvärvsarbeten med åtaganden och plikter. Medlemmarna, ni läsare, måste helt enkelt försöka lita på att vi försöker göra det som är bäst för JAK och för er – eller låta bli. Allt handlar om förtroende, detta bräckliga men livsnödvändiga kapital i alla mänskliga samhällen. Jag tror att en större förståelse är nåbar genom kunskaps­ inhämtning men kunskap kan inte serveras på ett fat. Vi måste alla själva med strävan, hälsosam skepticism och nyfikenhet aktivt söka den. Ludwig Trollare, Nyinvald i valberedningen stämman 2016 grus & guld · 3/2016

43


bakom kulisserna

Medlemsannonser Gillar du rättvis handel? Välkommen till Annas Affär, fairtrade på nätet. www.annasaffar.com

sparpoäng önskas Ensamstående man med tre barn i mellanstadiet behöver 55 miljoner sparpoäng för att lösa lån och få ut efterspar. Alla bidrag är välkomna. GG1-0316 Jag går i pension till sommaren och vill lösa ut mitt lån och efterspar. Behöver 9 milj sp. Mycket tacksam om någon vill överlåta sparpoäng till mig! GG2-0316 Ge en gåva som gör skillnad i ett liv! För att kunna hjälpa min dotter som är i nödsituation är jag evigt tacksam för varje poäng jag kan få. GG3-0316 Mjölkbonde skulle bli överlycklig för lite sparpoäng. Tackar på förhand och en trevlig höst önskar vi! GG4-0316 44

grus & guld · 3/2016

2-barnsmor med sambo och hus, söker 1.500.000 sp för att lösa ett efter­s par. Är varmt tacksam för alla poäng! Ju fler bäckar... GG5-0316

Ensamstående sjukpensionär söker sparpoäng till mitt konto för att lösa dyra krediter. Alla sparpoäng tages emot tacksamt. GG8-0316

Hoppfull singelförälder önskar mindre tid på jobbet och mer tid med mitt barn. Sparpoäng till efterspar samt amorter­i ngsfri höst mottages tacksamt. GG6-0316

Pensionär i stort behov av 1.200.000 sparpoäng för att lösa ett efterspar. Varmt tacksam för alla poäng. GG9-0316

Vår familj har ekonomiska svårig­heter pga sjukdom. Vi önskar spar­p oäng för att förkorta vårt efter­s parande och därmed få lite eko­nomisk lättnad. GG15-0316 Efter min ene sons död 2014 har jag varit sjukskriven med sämre ekonomi. Har en vuxen son med NPF som jag vill hjälpa. Behöver sp för att lösa efter­s par. GG7-0316

Jag behöver 1,2 miljoner sp för att få ut mitt efterspar. Jag lever under små omständigheter med dålig ekonomi, och är ensamstående med fyra barn. GG10-0316 Mycket tacksam för sparpoäng. Pensionen sjönk kraftigt vid fyllda 70. GG11-0316 Jag ber om sparpoäng så jag kan få ut mina pengar, annars är jag tvungen att vänta i tio år. Är jätte­tacksam för den hjälp jag kan få. GG12-0316


Jag har bara ett lån med efterspar kvar. Letar efter 7.5 miljoner spar­poäng. Någon som kan tänka sig att ge? GG13-0316 Finns det någon som kan skänka mig sparpoäng, så att jag kan få ut mitt efterspar så fort som möjligt. Tacksam för alla poäng. GG14-0316 På grund av sjukdom, bl a MS, har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sparpoäng. Tar tacksamt emot poäng. GG16-0316

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 15 dec 2016. Annonsstopp 24 okt. grus & guld · 3/2016

45


Nya JAK-Boken är här! ...om ekonomi, pengar, bank, ränta och sånt

Du kan beställa ditt exemplar på vår hemsida till en kostnad på 150 kr.

jak.se/jakboken

46

grus & guld · 3/2016

jak.se/shop

På hemsidan kan du även läsa och ladda ned boken digitalt utan kostnad!


LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM

Foto: Amanda Svensson

Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen! Sista ansökningsdag 1 november 2016.

Läs mer på jak.se/stipendium

grus & guld · 3/2016

47


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Misstag spara på tryck Jag anser att det är ett stort misstag ni gör när ni slutar ge ut Grus & Guld i pappersform. Det är en mycket intressant och genomarbetad tidning. Den är värd att läsas och spridas, inte att försvinna som en länk i ett mejl. En papperstidning går att ”glömma” i något väntrum eller på jobbet, den ligger framme på köksbordet så att tonåringarna i familjen kanske läser lite i den osv. En länk i ett mejl däremot glöms från en dag till nästa. När dagens e-post gås igenom finns inte tid att läsa en hel tidning. Det är tröttande att läsa på en datorskärm. Enstaka sidor kan vara ok men inte över 50 sidor!

Vän av ordning rekommenderar en läsplatta. I vår familj har vi inget som helst behov av en läsplatta, en dator räcker utmärkt för våra behov. Böcker lånar vi på biblioteket och tidningar läser vi i pappersform. Vill ni, av alla människor, rekommendera oss att köpa ännu fler tekniska prylar med kort livslängd? En solig dag som denna hade det varit mysigt att ta med sig tidningen ut i trädgården eller varför inte till stranden. Det går inte längre. För min del kommer jag att sluta läsa tidningen. Med hopp om att ni ändrar er. Helene

illustr ation: nyhetsb rev för nr 2 2016

Flera läsare har hört av sig efter att senaste numret enbart kom som e-tidning. Många delar din syn, och vill hellre få Grus & Guld i brevlådan. I nr 1/16 sa JAKs vd att avsikten är att så snart som möjligt åter ge ut alla nummer av tidningen på papper. Inför styrelsens budgetbeslut i oktober finns dock inga signaler om att det kan bli redan nästa år – om inte de försök vi gör att hitta extern finansiering ger resultat. Utrymmet för satsningar är överhuvudtaget mycket begränsat, säger ordförande Monjia Manai Sonnius.

Ny webbplats grusoguld.se! Kolla in nya grusoguld.se! Bakom uppfräschningen står Grus & Gulds layoutare Hanna Blomqvist i samarbete med Wibergs Web. På webben lyfter vi fram några texter som du enkelt kan dela och kommentera. Du kan även läsa e-tidningen, söka i vårt digitala tidningsarkiv och anmäla dig till Grus & Gulds nyhetsbrev. Har du tips, idéer eller åsikter om tidningen? Som tack för publicerade synpunkter skickar vi presentkort på en bok (om du uppger din adress/e-post.)

Var med i Grus & Gulds redaktionsråd! Rådet möts inför varje nummer, utvärderar och bollar idéer. Du bör ha erfarenhet av journalistik och/eller special­kunskap i de ämnen vi skriver om. Vill du vara med? Skriv i så fall några rader om dig själv till: grusoguld@karinbackstrom.se

Karin, red

grus & guld · nr 3 2016 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Nästa nummer kommer i brevlådan!

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 3 · 2016

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

Låneinsatser hålls inne

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

48

grus & guld · 3/2016

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Ute: 15 december Annonsstopp 24 oktober Manusstopp: 31 oktober

Fristad i förändring

Konsumentverket granskar JAK

Investerar i gemenskap SAMBRUK ARE ÄGER MARK

IHOP

cykelkök   ·   konkurrism    ·   lokalekon omi  ·   fermenteri ng


Krönika

Katarina Bjärvall:

Tummen upp för en motkraft Jag liftar Nej, det är inte 1968, det är 2016

har gjort bilen till ett privat vardagsrum och säkerhetstänkandet vinner mark. Många tror att det är farligt att lifta. Men kanske är en vändpunkt i sikte, delningsekonomin har skapat sajter som Skjutsgruppen där samåkning arrangeras. I Strängnäs

”Jag blir glad av att resa miljövänligt och gratis och av att möta människor.”

stannar en norskskyltad bil. Föraren och hans kamrat blåser cigarrettrök ut genom fönstren medan de munhuggs om var livet var värst, i Kosovo eller i Albanien. Vid avfarten mot Örebro tackar jag för skjutsen, de fortsätter på E18 mot Oslo och jag promenerar in mot staden. Visst är bilismen en förutsättning för liftandet – om inte folk kör så har vi ingen att åka med – men så länge bilismen består som grundläggande infrastruktur så är liftandet en liten arg motkraft. Och så blir man ju så glad. ·

Foto: andre a s lübeck

och jag liftar som vanligt då och då mellan Stockholm där jag bor och Örebro där min man bor. Och nej, det är inte svårt. Och nej, det händer inget. Inget annat än att jag blir glad av att resa miljövänligt och gratis och av att möta människor. Jag står i solen vid Västbergarondellen. En lastbil stannar med en chaffis som ska hem till Mariefred. Det är tillräckligt långt för ett helt liv: Han lämnade Finland när han var 15 och har inte återvänt för ett enda besök. När han hade fått tre barn och en svårt alkoholiserad fru försökte han hänga sig, men den dagen var frun tillräckligt nykter för att skära ner honom. De fick tre barn till innan de skiljde sig, han fick en stroke och var nära döden igen. Men för inte så länge sedan vann han 6,2 miljoner på Postkodmiljonären och nu är han tacksam för livet, säger han. Han tänker jobba några år till och sedan köra husbil runt i Europa. Människor stannar för att de har något att berätta, men det är inte alltid det handlar om existentiella vändpunkter. Från Mariefred får jag åka med ett par som har shoppat i en glammig inredningsbutik, fyra exklusiva pås­ klämmor för 25 kronor styck. Det har funnits tider, som under andra

världskriget i USA, då det närmast var en plikt att ta upp liftare. På 1960- och 70-talet var liftandet ett praktiskt ressätt för många unga, men på 80-talet, när jag och mina vänner tog oss med tummen till Istanbul, Italien och Irland, hade det redan börjat bli ett udda transportmedel. Och idag är liftare sällsynta. Individualismen

Katarina Bjärvall Journalist och författare

grus & guld · 3/2016

49


B Bildkommentar: Sara Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Grus & Guld nr 3 2016  

Grus & Guld nr 3 2016

Grus & Guld nr 3 2016  

Grus & Guld nr 3 2016