Grus & Guld nr 1 2018

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2018 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2018

Ta tåget i sommar

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 49 kr

Utdelning i Matbanken

Vd-tjänsten tillsatt

Bildspråk för ny ekonomi

INNEHÅLLER

KALLELSE TILL JAKs STÄMMA

Klimatriksdag · Rob Hopkins · Prisat kafé · Naturnytta

...det är vi medlemmar som äger banken tillsammans, det är en jättefin känsla.”

Läs mer på jak.se varför Maha väljer att ha familjens bolån hos Sveriges största Medlemsbank.

#jagärjak

Innehåll grus & guld · 1/2018

Ny vd i JAK

Johan Thelander stryker tillförordnad i titeln och arbetar vidare med översynen som ska vända medlemsbankens underskott till överskott. · 28

Foto: EmmaLis a Pauly

Fantasins ekonomi

Omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins ser bubblande möjligheter i nödvändigheten att skapa en energisnålare ekonomi · 22

14

Tid för klarspråk

Ny teknik och dagens dominerande ekonomiska modell löser inte klimathotet, menar klimatforskaren Kevin Anderson. · 11

På Matbanken i Malmö räknas vinsten i resurshushållning, omfördelning

och solidaritet.

KALLELSE TILL JAKs STÄ MMA

Foto: olof thiel

dessutom:

Med fokus på lösningar. Linnea Steen är med och arrangerar klimatriksdag. · 6 Foto: Jeff Morgan/Alamy Stock Photo

Ekonomi för vår tid Kate Raworth har skapat den uppmärksammade munkmodellen. · 34

SÅ GJORDE VI

Med sitt kafé vill Frida Eugeniadotter utmana såväl köttnorm, alkoholnorm som slit-och-slängnorm. · 32

kultur

Illustr ation: IStock /Marina Mariya

Viktigaste valfrågan

sid 44

Ett utmärkt underlag för nytänkande.

Eva-Lotta Hultén recenserar George Monbiots senaste bok · 38

Tips:

26

TA TÅGET Färdsätt med många fördelar.

opinion

Uffe Madsen, ledamot i JAK Medlemsbanks styrelse, skriver om vikten av att motverka spekulation · 40

Omvärld

Inget land är ens i närheten av ett gott liv inom ramen för ett hållbart resursutnyttjande, visar ny studie. · 8

OMVÄRLDSANALYS Vi är alla mer eller mindre medvetet klimatförnekare, skriver forskaren Martin Hultman. · 13 grus & guld · 1/2018

Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank.

Tidningen ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: karin.backstrom@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: privat

Grafisk form: ETC Kommunikation

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera och arkivera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 1/2018

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är frilansfotograf från Malmö som helst arbetar med projekt kring social utsatthet och tidigare har gjort reportage om bland annat missbruk, ätstörningar och hemlöshet. När hon inte jobbar så tycker hon om att vara i sitt kollektivhus på landet utanför Svedala. Se hennes bilder i reportaget om Matbanken på sidan 14-21.

Uffe Madsen

har levt med räntefria idéer hela livet. Hans far var med i danska JAKs barndom, och själv var han vd för JAK Danmarks penninginstitut Folkesparekassen i nästan 30 år. Idag är han styrelseledamot i svenska JAK Medlemsbank och ordförande i danska JAK-fonden. Läs hans text om spekulationsfria pengar på sidan 40-42.

Katarina Bjärvall är frilansjournalist och författare. Just nu skriver hon klart en bok om varför adhd-­ diagnoserna ökar. Annars liftar hon gärna till bra vandringsplatser, bland annat Kilsbergen i Närke. Hennes spaning på sidan 51 handlar om hur marknadsföringen allt mer riktas mot våra mest grundläggande behov.

Foto: Andre a s Lübeck

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Emmalisa Pauly

foto: JAK Danmark

JAK Medlemsbank är en demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

är forskaren som bland annat intresserar sig för ekoprenörskap, maskuliniteter och klimatförnekelse. När han inte är på Chalmers i Göteborg tycker han om att vandra och yoga. Han har varit JAK-medlem i femton år, och ser nödvändigheten av att organisera ekonomin utifrån resursknapphet. Läs hans analys på sidan 13.

foto: privat

Omslag: Volontärerna Anton Castenberg, Hussein Hazare och Yassir Asadi delar ut mat på Matbanken i Malmö. Foto: Emmalisa Pauly

Martin Hultman

välkommen

redaktören:

Dubbelfel subventioner

Klyftor med konsekvenser Bankernas stämmosäsong är i full gång.

Från de fyra storbankerna föreslås aktieutdelningar på närmare 70 miljarder kronor.

Det är ungefär lika mycket som staten spenderade på hälsovård, sjukvård och social omsorg förra året.

Grus & Guld har besökt en bank som också gör stora utdelningar.

Av helt annat slag.

Utanför Matbanken i Malmö ringlar kön lång redan en timme innan portarna slås upp och livsmedel, som affärerna annars skulle ha slängt, delas ut gratis.

Här blir avigsidorna med dagens ekonomiska system, både i form av slöseri och ojämlikhet, tydliga.

Lika tydlig är viljan att förändra.

” Här blir avigsidorna med dagens ekonomi tydliga”

Även JAK är ett exempel på människor

som skapar alternativ tillsammans. På medlemsbankens årsstämma finns inte aktieutdelning på agendan. ”I JAK tar vi avstånd från alla former av spekulation med pengar” skriver Uffe Madsen på sidan

Hur ska vi då skapa ekonomiska modeller

som kan tillgodose alla människors behov inom ramen för planetens bärkraft? I det här numret efterlyser både Kate Raworth, som lanserat den uppmärksammade munkekonomin, och omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins en ny berättelse om vad ekonomi går ut på.

I den kan vi alla bli medförfattare.

Läs mer: www.naturskyddsforeningen.se/klimatskadliga-subventioner

Kampanj för nattåg Nästa vecka pågår en kampanj för nattåg i Europa. I Sverige ligger fokus på behovet av att åter kunna sova ner till kontinenten. Tänk att gå och lägga sig i Stockholm och vakna i Berlin!

Läs mer: back-on-track.eu/ action-week-april-2018

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

– Vill vi ha ett annat samhälle måste vi bygga nya strukturer även om det bara är i liten skala. Förhoppningsvis kan det bli modeller att inspireras av och utveckla vidare, säger Johanna Nilsson på Matbanken där vinsten räknas i resurshushållning och solidaritet i stället för i kronor och ören.

40. Och förtydligar: ”Vi brukar uttrycka det som att vi är emot att tjäna pengar på pengar”.

I en värld med avgrundsdjupa klyftor blir avkastning på finansiellt kapital en blåslampa. De redan rika blir rikare – inte av arbete utan av ägande – och än fler borde uppmärksamma farorna med ojämlikheten, som påverkar allt från hälsa och trygghet till konflikter och miljö.

Minst 30 miljarder av våra skattekronor sponsrar årligen klimatskadlig verksamhet.

Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen. Summan är tre gånger så stor som miljöbudgeten och går främst till skatteundantag för fossila bränslen.

Vi går alltså både miste om pengar till välfärd och subventionerar utsläpp av växthusgaser.

Flygskam nytt ord Flygskam presenteras som ett aktuellt nyord av Språkrådet. Nu hoppas vi bara att skammen kan lyfta från individuella semesterresor till att även omfatta ekonomiska strukturer som bygger på att vi fraktar en ständigt växande mängd varor kors och tvärs över klotet. grus & guld · 1/2018

5

Klimatledamot

Linnea Steen

Du är med och arrangerar en klimatriksdag, vad är det?

– Vi vill sätta klimatet på agendan inför valet i höst. Alla har kunnat skicka in motioner, som bearbetas i utskott innan klimatriksdagen röstar fram de bästa. På så vis hoppas vi få fram bra, tydliga klimatåtgärder. Sedan planerar vi en marsch till riksdagen för att överlämna förslagen. Det blir även föreläsningar, en gala, tal, utställningar… ett stort, kul event med fokus på lösningar.

Tas inte klimatfrågan på tillräckligt stort allvar?

– Nej, trots att klimatet är den viktigaste frågan för unga hamnar den långt ned på den politiska dagordningen. Som mest diskuteras flygskatt, men det behövs mer. Har vi inte en beboelig planet spelar inte löften om vård, integration, skola någon roll. Klimatfrågan måste in i partiernas valmanifest.

Blir ekonomi ett ämne för klimatriksdagen?

– Vi har ett ekonomiutskott och har fått in motioner om bland annat aktie­ bolagens roll, en fossilfri finanssektor, tillväxt och penningskapande. Alla klimat­ aspekter är lika viktiga, men ekonomi går inte att utelämna.

Kan vem som helst bli klimatparlamentariker?

– Alla är välkomna! Har man inte råd med avgiften kan man delta som volontär, skriva under vår värdegrund, titta på utställningarna och vara med och visa att vi är många som tycker detta är viktigt.

6

grus & guld · 1/2018

text

karin backström foto

Olof Thiel

Namn

Linnea Steen

Ålder 23 år

Yrke

Studerar global utveckling på Stockholms universitet

Gör

Engagerad i Klimat­ riksdagen, som hålls i Aula Magna, Stockholm 4-6 maj.

Läs mer: Klimatriksdagen.se

inspiratĂśr

grus & guld ¡ 1/2018

7

omvärld foto: Pix abay/CC0

Gruppen miljardärer i Sverige har nästan sexdubblat sin andel av den totala privata förmögenheten mellan 1981 och 2016” Ur Kapitalbeskattningens förutsättningar, Konjunkturrådets rapport, 2018

De rikaste blir ännu rikare

Dollarmiljardärerna har aldrig ökat snabbare än förra året. 82 procent av förmögenhetstillväxten gick till den rikaste procenten av världens befolkning medan den fattigaste hälften, 3,7 miljarder människor, inte fick någon ökning alls.

Det visar biståndsorganisationen Oxfams senaste jämlikhetsrapport, som pekar på att om dagens klyftor bibehålls behöver världsekonomin bli 175 gånger större för att alla ska tjäna minst 5 dollar per dag. Till det räcker inte jordens resurser.

Läs mer: www.oxfam.org/en/research/ reward-work-not-wealth

Staten kan ge ut grön obligation

En statlig utredning, som just nu är ute på remiss, föreslår att staten ska emittera gröna obligationer.

– Annars blir marknaden aldrig tillräckligt stor, menar utredaren Mats Andersson.

Intresset för de räntebärande skuldebreven, där pengarna som lånas upp går till miljöprojekt, har ökat exponentiellt sedan den första gröna obligationen gavs ut av Världsbanken för tio år sedan. Ändå motsvarar värdet fortfarande mindre än en procent av alla utgivna obligationer.

Läs mer: Att främja gröna obligationer, SOU 2017:115 8

grus & guld · 1/2018

En studie visar att vietnameserna är närmast ett gott liv inom ramen för jordens bärkraft, men även de har långt kvar.

Långt till hållbar ekonomi Inget land klarar idag att möta sina medborgares grundbehov inom ramen för ett hållbart resursutnyttjande, visar en forskarstudie.

Närmast kommer Vietnam. hållbar ekonomi Forskare vid Leeds

universitet har studerat hur världens länder möter sociala och ekologiska behov med utgångspunkt i den munkmodell som ekonomen Kate Raworth utarbetat (se sid 34-37).

Den generella slutsatsen är föga förvånande: Ju rikare land desto bättre tillgång på mat, inkomst, utbildning, hälsovård mm – men desto ohåll­ barare ekologiskt avtryck.

Det som däremot överraskade forsk­ arna var att inget land ens är i närheten av ett gott liv inom ramen för ett hållbart resursutnyttjande. Närmast kommer Vietnam. Landet överskrider bara gränsvärdet för en av sju processer som påverkar jordsystemets stabilitet, nämligen koldioxidutsläpp.

Samtidigt lever de upp till sex av elva indikatorer på social hållbarhet, vilka forskarna definierat med utgångspunkt i FNs globala utvecklingsmål.

– Tröskelvärdena vi använt mäter inte på något sätt överflöd utan handlar bland annat om att kunna leva i god hälsa 65 år, ha över 15 kronor om

dagen och uppskatta sin livskvalitet till 6,5 på en 10-gradig skala, förklarar rapport­ens huvudförfattare ekoeko­ nomen Dan O´Neill, i forskartidningen the Conversation.

– Trots detta skulle vi hamna långt bortom vad planeten tål om alla nådde den levnadsstandarden.

” Inget land är ens i närheten av ett gott liv inom ramen för ett hållbart resursutnyttjande.”

Forskarnas slutsatser är att den

globala resursanvändningen måste minska två till sex gånger om alla ska kunna få sina grundläggande behov tillfredsställda utan att planeten äventyras. De lyfter fram begrep­ pet tillräcklighet, och menar att rika länd­er kan minska sin resurs­ användning med bibehållen (eller till och med ökad) livskvalitet och på så vis ge ett mer rättvist miljöutrymme åt andra.

Karin Backström Fotnot: Studiens data presenteras på en webbplats där olika länder kan jämföras och besökaren själv kan ändra värdena för vad som är ett ”gott liv” och se vad det innebär för helheten. Läs mer: goodlife.leeds.ac.uk

Ny syn på naturen Begreppet ekosystemtjänster är för begränsat. Det menar forskare i FNs panel för biologisk mångfald som presenterar ett bredare sätt att värdera naturens bidrag till mänskligheten. biologisk mångfald När det gäl-

ler artutrotning har vi för länge sedan passerat den säkra gränsen för vad jorden tål – och begreppet eko­systemtjänster har det senaste decenniet fått stort genomslag för att synliggöra hotade naturvärden.

Det kan till exempel handla om fotosyntes, pollinering, bördig jord eller naturlig vattenrening.

Men konceptet har även fått kritik, bland annat för att reducera naturen till varor och tjänster.

Nu föreslår trettio forskare knutna

till FNs panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) en utveckling av tankeramen för att i högre utsträckning även lyfta fram naturens sociala, kulturella och andliga betydelse. Den nya modellen, som de kallar naturens bidrag till mänskligheten eller kort och gott naturnytta, presenterades ny­ligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

Professor Sandra Díaz, en av ledarna för arbetet, säger i ett pressmed­ delande:

miljarder kronor var de fyra storbankernas vinst efter skatt 2017.

70 miljarder kronor förslås gå till aktie­ ägarna.

– I över tio år har naturvetenskap och ekonomi dominerat vårt synsätt på naturen. Forskningen kring eko­ systemtjänster har fört hållbarhets­ arbetet framåt, men i hög utsträckning utelämnat insikter och verktyg från samhällsvetenskap, humaniora och andra världsbilder i lokalsamhällen och bland urbefolkningar.

Källa: Dagens ETC och SvD

Fattiga länder i ny skuldfälla

Begreppet ekosystemtjänster fick brett

En ny skuldkris i fattiga länder har inletts, varnar den brittiska jubelkampanjen. Efter finanskrisen 2008 ökade långivarnas intresse för låg- och medelinkomstländer av vilka de kunde ta högre ränta.

Sedan dess har råvarupriserna fallit och beräknade intäkter uteblivit.

Världsbanken och Internationella valutafonden bedömer nu att 21 av 67 låg- och medelinkomstländer löper hög risk att inte klara sina betalningar. Sju, däribland Moçambique, Tchad, Kongo och Gambia, har redan ställt in betalningar.

genomslag 2005 i en global studie av tillståndet i världens ekosystem, som bland annat visade att cirka två tredjedelar av jordens ekosystemtjänster var hotade eller på nedgång. Nästa år väntas en uppföljning. Då ska den nya modellen vara med. Konkret kan det, enligt forskar­gruppen, innebära att rättvise­aspekter och ickemateriella värden blir bättre representerade, liksom det faktum att människor på olika håll i världen värderar det natur­ en ger på olika sätt.

– Inkluderingen av fler perspektiv kommer göra framtida analyser mer legitima och leda till bättre beslut, menar Sandra Díaz.

IPBES är en expertpanel under FN, i likhet med den mer kända klimatpanelen IPCC, fast med fokus på biologisk mångfald och ekosystem.

Läs mer: jubileedebt.org.uk (sök på The new developing world debt crisis)

Snabblån kan få räntetak

karin backström

Läs mer: www.ipbes.net (sök på Nature’s Contributions to People) foto: Pix abay/CC0

En ny analysmodell betonar att naturens värde har fler dimensioner än ekonomiska och naturvetenskapliga.

Ett ränte- och kostnadstak för snabblån kan bli verklighet i höst.

De omdiskuterade smålånen har i flertalet fall räntor på över 50 procent – ibland på flera hundra procent – och har försatt många låntagare i skuldfällor.

Nu föreslår regeringen ett räntetak på max 40 procentenheter över referensräntan, vilket i dagens ränteläge skulle innebära 39,5 procent. Samtidigt ska de totala kostnaderna (ränta, avgifter, inkasso) inte kunna bli högre än själva lånebeloppet. Den som lånar 1000 kronor ska alltså som mest betala 2000 kronor.

Läs mer: Regeringen.se (sök på räntetak) grus & guld · 1/2018

9

Testa vår kalkylator på jak.se för att se hur mycket du kan spara!

Anonns

Flexibelt Bolån - ett nytt sätt att låna i JAK

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp

dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadsbetalning efter behov och förmåga!

A KN N! RÄ LÅ

CH BO AO LT N LÅN ER IBE ÄK O M S EX /R -B LÄ FL SE LT K . BE PÅ JA XI E FL 10

grus & guld · 1/2018

TESTA I KALKYLATORN PÅ JAK.SE hur du själv kan påverka din

sammanlagda månadsbetalning med Flexibelt Bolån.

Ledande forskare:

”Tala klarspråk om klimatutsläppen” foto: Joel Nil sson

Klimatutmaningen kräver systemförändringar. Dagens ekonomiska modell och tilltro till ny teknik kan inte lösa problemen. Det är dags att tala klarspråk, menar klimatforskaren Kevin Anderson. klimatförändring – Fysiken har

funnits med oss i 13 miljarder år, vår ekonomiska modell bara i några decennier. Varför är vi ändå så benägna att underordna oss den senare?

Kevin Anderson, världsledande klimatforskare, ställer frågan på ett seminarium om klimat och ekonomisk tillväxt. Själv har han inte flugit på 13 år och tågpendlar mellan Manchester, där han är professor i energi och klimatförändringar, och Uppsala där han innehar en gästprofessur. Färdsättet minskar utsläppen, men han ser det även som en viktig symbol för att vi radikalt måste förändra hur vi gör saker och ting. Nu. – 26 år efter den första rapporten från FNs klimatpanel hade utsläppen ökat med 60 procent och förra året ökade de med ytterligare två procent, säger han.

Ett kvarts sekel – med åtgärder som handel med utsläppsrättigheter, kompensering och skogsplantering – har alltså inte ens stabiliserat koldioxidutsläppen. Ska den globala uppvärmningen begränsas till 2 eller helst 1,5 grader, vilket undertecknarna av Parisavtalet lovat, måste utsläppskurvorna gå brant nedåt inom två år.

Men exakt hur brant råder det olika uppfattning om.

Enligt den vetenskapliga arbetsgrup-

pen i FNs klimatpanel är världens återstående koldioxidbudget 800 gigaton, vilket med dagens utsläppsnivå innebär att den är helt slut om 20 år.

Gruppen som arbetar med åtgärder räknar däremot med att vi kan släppa ut dubbelt så mycket. Anledningen?

När vi inte omgående minskar våra koldioxidutsläpp kraftigt är det framtida generationer och människor på andra håll i världen som får betala priset, säger Kevin Anderson.

Deras modeller inkluderar massiva möjligheter att lagra koldioxid. Kevin Anderson kallar det för ”en utopisk allians mellan teknik och ekonomi”, men konstaterar att tänkandet vunnit brett gehör, och även ligger till grund för den svenska klimatlagen.

– Vi lämnar alltså till våra barn att uppfinna något som ska suga upp enorma mängder kol ur atmosfären för att vi ska kunna fortsätta använ-

” Om sju-åtta år måste Sverige vara nere i en 75-procentig utsläppsminskning” da Arlanda, köra bil och elda fossila bränslen, säger han.

Kevin Andersons analys är att scenariona har påverkats av vad som är politiskt och ekonomiskt gångbart.

– Alla vill bli tagna på allvar och ingen vågar ifrågasätta dagens ekonomiska modell, konstaterar han. Även om tvågradersmålet nås kommer många människor drabbas hårt.

– Och det kommer huvudsakligen vara människor på södra halvklotet som stått för väldigt små utsläpp.

Utifrån de rent vetenskapliga kalkylerna – och de åtaganden som gjorts i Parisavtalet om bland annat rättvisa –

skulle Sverige behöva minska nuvarande utsläpp med minst tio procent redan i år, enligt Anderson. År 2025 – om sju-åtta år alltså – måste vi vara nere i en 75-procentig minskning.

För att nå dit vill han se en

omedelbar förändring hos de största förorenarna.

– Tio procent av jordens befolkning står för hälften av utsläppen, och flera av oss ingår nog i den gruppen. Skulle vi bara hålla samma nivå som den genomsnittliga EU-medborgaren skulle vi få en global minskning med en tredjedel. Det skulle dessutom leda till förändringar som kan ge legitimitet åt kraftfulla politiska åtgärder.

Kevin Anderson efterlyser en ”Marshallplan för klimatet” för att möjliggöra bland annat ökad energieffektivitet, fossilfri energi och elektrifiering av energisystemet.

Och så ser han behovet av nya ekonomiska synsätt.

– Dagens dominerande modell klarar helt enkelt inte uppgiften. Den fokuserar på marginalerna, men här behövs systemförändring, säger han.

Karin Backström

Fotnot: Fakta och uttalanden i texten kommer från en föreläsning av Kevin Anderson på seminariet Climate change and economic growth, som anordnades av Klimatriksdagen m fl i februari. Finns på Youtube. grus & guld · 1/2018

11

omvärld

När bankers vinster består i att man med avgifter och räntenetto tar pengar från allmänheten och omvandlar till stora aktieutdelningar är bankerna en motor som flyttar pengar från de många till de få” Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren i Dagens ETC

Gröna konton ska utredas Regeringen vill införa en ny skatte­ gynnad sparform där pengarna garanterat placeras i miljöcertifierade projekt. En utredning ska tillsättas för att bland annat se över hur en utomstående granskning av miljö­ nyttan kan ske.

Liknande sparformer har länge funnits i Nederländerna. Där ger det gröna sparandet högre ränta genom att staten går in och står för mellanskillnaden. Hur ett svenskt system kommer att utformas är ännu oklart.

Källa: Dagens Nyheter

I slutet av december öppnade föreningen Voon (Vård och omsorg i Norrland), en kooperativ vårdcentral i Sollefteå. Intresset har varit stort både bland patienter och vård­ personal.

Insatsen för att bli medlem är minst 10 000 kronor, och alla medlemmar har en röst på stämman.

Den ideella föreningen Ådalen reser sig, som startat Voon, ser även över möjligheterna att erbjuda sjukhusvård i Sollefteå.

Källa: Läkartidningen 12

grus & guld · 1/2018

En ny valuta baserad på blockkedjeteknik lanseras i april på Fuerteventura. Syftet är att få mer av turisternas pengar att stanna på ön. lokal ekonomi Kanarieön Fuerte­

venturas främsta inkomstkälla är turismen, men en stor del av intäkt­ erna sipprar ut till företagsägare som bor någon annanstans och många av öns produkter importeras.

Detta bekymrade en grupp vänner som började diskutera vad de skulle kunna göra för att stärka och bredda öns lokala ekonomi. De bestämde sig för att skapa en digital lokal valuta baserad på samma blockkedjeteknik som Bitcoin och så startades Fuertecoin.

– Vi vill använda den fördelaktiga digitala tekniken men samtidigt komma bort ifrån Bitcoins nackdelar, som att det inte finns kontroll över vad valutan används till. Därför startade vi ett företag, så vi själva kan bestämma och hålla fast vid våra värderingar, säger Michael Pomykala, som enligt hans vänner är hjärnan bakom projektet.

– Vi är ett socialt engagerat företag som jobbar för såväl social, miljömässig som ekonomisk hållbarhet, lägger Leda Delalio till.

– Fuertecoin ska inte konkurrera med euron. Vi vill hålla det på en nivå av omkring två procent av ekonomin, tillräckligt för att stötta lokala företag och få igång mer lokal produktion.

För att få fler intresserade höjer man värdet på Fuertecoin med en euro var

” En stor del av intäkterna sipprar ut till företagsägare som bor någon annanstans” tredje månad, vilket man även gör för att parera inflation och eventuella svängningar i eurons värde.

Diego Gonzáles berättar att Fuertecoin juridiskt inte definieras som valuta utan som en produkt och därför har det inte varit några problem att starta.

– Med tiden när vi visat vad vi kan göra får vi säkert med oss lokala myndigheter mer och mer. Vårt mål med Fuertecoins hemsida är att skapa en marknadsplats för olika verksamheter utifrån projektets filosofi, som bilpooler, andrahandsaffärer och miljövänliga lokala produkter.

Ann-Britt Sternfeldt

Michael har

gjort en matematisk kalkyl baserad på antalet besökande turister och kommit fram till att de behöver en miljon coin.

Leda Delalio, Michael Pomykala och Diego Gonzáles har tagit initiativ till en digital valuta på kanarieön Fuerteventura.

foto: Ann-Brit t Sternfeldt

Sollefteå får kooperativ vård

Digital valuta ska få turistintäkter att stanna

foto: privat

”Vi är alla mer eller mindre medvetet klimatförnekare” omvärldsanalys

Ä

r vi alla klimatförnekare? Ja, vi är alla mer eller mindre medvetet, och mer eller mindre organiserade, klimatförnekare. Detta kan låta provocerande, men läs till slutet av artikeln så får du en mer nyanserad bild av svaret.

Redan 1967 varnade svenska forskare och industriföreträdare i boken Sverige år 2000 för utsläppen från fossil energi. Knappt 20 år senare skapades FNs klimat­panel, IPCC. Klimatförändringarna sågs generellt som en utmaning mot planeten, inte något kineserna hittat på (som USAs president twittrade 2012). I Sverige skrev Gunnar Hökmark (M) på DN Debatt redan 1989: ”Det finns förmodligen inget enskilt miljöproblem av samma globala dignitet som växthuseffekten”.

H

ur har vi ändå lyckats leva så länge som om vi ingenting visste? Klimatför­ nekelse kan delas upp i organiserad-, partipolitisk-, responsoch vardagsklimatförnekelse. I Sverige utförs den organiserade klimatförnekelsen endast av ett fåtal grupper, om än med inflytelserika medlemmar. Den parti­politiska klimatförnekelsen finns framför allt i Sverigedemokraterna.

De två formerna som ibland går under radarn i debatten är respons- och vardagsförnekelse. Bland politiker och industriledare finns en responsförnekelse som tar sig uttryck i klimatförstöran-

Martin Hultman de investeringar. Ta till exempel riksdagens 250 miljoner kronor till en ny flygplats i Sälen, trots kunskapen om flygets klimatpåverkande utsläpp. För en lönsam flygplats i Sälen behövs runt 300 000 passagerare varje år vilka ger upphov till cirka 165 000 ton koldioxid­ utsläpp, ungefär lika mycket som samma klimatutsläpp beräknas minska av flygskatten. Mikael Damberg (S) ger responsförnekelsen ett ansikte när han i en intervju bemöter det till synes motsägelsefulla beteendet med att vi måste ”kunna gå och tugga tuggummi på samma gång”.

D

en form av klimatförnekelse som kanske är svårast att få syn på är vardagsförnekelse. Här handlar det om upphöjda vanor och värderingar som är invävda i vår kultur, något som antropologen och miljöpsykologen Kari Marie Norgaard visat i sin studie av en norsk stad. I boken Living in Denial under­söker hon hur invånarna lyckas leva som om de ingenting visste, trots påtagliga klimat­förändringar i närmiljön. På lokal nivå försäkrar ledare att det inte är någon fara, frågan ses inte som något som kan avhandlas på den kommu­ nala agendan. I den offentliga debatten finns alltid en teknisk lösning, såsom snökanoner mot frånvaron av snö. Och lärarna som är tvungna att prata om frågan gör det genom att linda in utmaningen i en positiv framtidsberättelse.

Sammantaget finner Norgaard en apati i sin ursprungliga grekiska form, som betyder oförmåga att erkänna smärta.

Lösningen hon föreslår är att fler och fler måste vidkännas det existentiella i klimatutmaningen.

H

ur ska vi då göra för att sluta leva som om vi inte visste? Vilka hävstänger kan vi använda? I min tvärvetenskapliga forskning har jag funnit att den dominerande manliga normen, som exempelvis inkluderar industrikött och stora maskiner, är giftig för människor och planet och måste upp till diskussion. Lagstiftningen behöver revideras; varför är det lagligt att prospektera efter fossila bränslen i Sverige? En personlig hävstång är att ha fötterna på marken och vägra flyga, vilket visat sig vara ett existentiellt modigt sätt att diskutera klimatfrågan.

Slutligen skulle vi fundera på hur mycket naturen finns i oss själva, och utifrån ett sådant relationellt förhållningssätt visa solidarisk omsorg med planeten.

We are nature defending itself, som ett känt uttryck påminner om.

Martin hultman Forskare och författare grus & guld · 1/2018

13

– Genom att vi kan tillhandahålla den här platsen blir det möjligt både för konsumenter och producenter att bidra till ett mer hållbart resursutnyttjande, säger Johanna Anemalm på Matbanken.

14

grus & guld · 1/2018

Dubbel vinst i Matbanken Insättningarna består av livsmedel som annars skulle ha slängts. Uttagen görs i form av gratis mat. Jobbet sköter volontärer, och vinsten räknas både i resurshushållning och solidaritet. Följ med till Matbanken på aktivitetshuset Kontrapunkt i Malmö.

TEXT Karin backström

foto EmmaLisa Pauly

et är över en timme tills

Matbanken slår upp portarna i en gammal tryck­eri­lokal i Malmö, men Maggan sitter redan på en av de eftertraktade stolarna i början av kön. Efter ett långt arbetsliv är benen trötta, men pensionen liten. Hon brukar komma hit två-tre gånger i veckan med sina väl ihopvikta kassar.

– Jag har aldrig någonsin slängt mat, och uppskattar möjligheten att vara med och ta tillvara på svinnet. Men jag måste också dryga ut när pengarna inte räcker, förklarar hon.

Bredvid står Thomas, med jackans huva neddragen långt i pannan. Han har en sårig berättelse om flickvännen som bollas runt mellan socialtjänsten,

arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

– Min lön räcker inte åt båda, jag är här varje dag, säger han.

Trots kylan växer kön snabbt i skymningen.

Tooni är asylsökande med en dagsersättning från Migrationsverket på 61 kronor. Arietta har precis börjat jobba och får inte lön förrän nästkommande månad. Victoria och Martin bekämpar matsvinnet. Maja hjälper en sjuk släkting med hyra och läkarräkningar.

– Jag hoppas det är för en övergångsperiod, och är så oerhört tacksam att detta finns.

Annars hade jag inte klarat det, säger hon.

Klockan 18 slussas ett femtiotal personer in i värmen av aktivitetshuset Kontrapunkts volontärer. Alla får varsin kölapp där det står ”mat”, ”kläder” eller ”mat och kläder”. De flesta ska hämta mat, men några ska även till grus & guld · 1/2018

15

freeshopen som erbjuder gratis kläder och hygienartiklar.

– Mina fötter måste ha omsorg om jag inte ska bli sjuk, säger Pavlo som behöver ett par strumpor.

I matbanken har arbetet pågått hela dagen.

Volontärerna Samuel Fast, Yassir Asadi, Hussein Hazare och Anton Castenberg fyller besökarnas med­ havda kassar med mat som annars skulle ha kastats bort.

16

grus & guld · 1/2018

Volontärer hämtar utsorterade varor från en stormarknad och ett bageri. Ett företag, vars affärsidé går ut på att ta hand om svinn från anslutna butiker, levererar både på föroch eftermiddagen. Vissa dagar lämnar en närliggande skola färdiglagade rätter, och stötvis donerar även andra. Allt noteras, packas upp, kontrolleras och sorteras i genomskinliga plastbackar. Grönsaker för sig.

Bröd för sig. Mejerivaror i kylen…

– Ibland kanske en påse har gått sönder lite eller en burk blivit bucklig, säger Johanna Anemalm, en av samordnarna.

– Om det behövs känner och luktar vi,

men så länge vi är bekväma med att lämna ut maten gör vi det oavsett vad det står på datumstämpeln.

Vissa särskilt känsliga livsmedel tackar dock Matbanken nej till, och checklistor är uppsatta intill luckorna där maten lämnas ut.

– Det är absurda mängder mat som slängs eftersom affärerna inte får sälja den, eller vill göra plats för annat som säljer bättre. Bara genom att vi kan tillhandahålla den här lilla platsen blir det möjligt både för konsumenter och producenter att bidra till ett mer hållbart resursutnyttjande, säger Johanna Anemalm.

– Och att överflödet omfördelas till människor som annars inte får äta sig mätta är minst lika viktigt.

Yassir Asadi och Hussein Hazare kommer hit varje måndag och hjälper till. På ett språk som är ganska nytt för dem berättar de att det är något som de ser fram emot. Samuel Fast brukar boka in sig för ett pass så fort han

Gratisaffären erbjuder kläder och hygienartiklar. Bland det som efterfrågas mest finns underkläder, strumpor, jackor, skor och blöjor.

Ibland kanske en påse har gått sönder lite eller en burk fått en buckla, men den mesta maten ser likadan ut som i affären.

kan. Han är ny i staden och vill träffa folk.

Dessutom är han arbetslös just nu, och tar gärna med lite mat hem.

– Men framför allt är det väldigt givande att stå här och skänka ut något som är helt livsnödvändigt för folk, säger han.

– Enda gången det är jobbigt är när maten inte räcker.

Allt började redan för över tio år sedan.

Under devisen ”av folket för folket” arrangerades en grannskapsfestival i stadsdelen Möllevången. Efter några år ville gänget bakom ta engagemanget vidare. 2009 invigdes Kontrapunkt för att ”med kulturen som redskap bidra till en mer solidarisk stad”. I början låg fokus främst på kulturarrangemang, men 2013 startades även ett folkkök där det bjöds på hemlagad dumpstrad och köpt mat.

– Först kom mest människor i våra egna

nätverk som ville sänka sina kostnader för att kunna lägga mer tid på kreativitet och samhällsengagemang, berättar Johanna Nilsson,

”Över tio ton mat har lämnats ut sedan december.” som var med från början.

– Sedan började många rumänska romer etablera sig i Malmö. Vi bjöd in dem, och steg för steg blev Kontrapunkt mer av det sociala center vi hade tänkt.

Så kom hösten 2015. På bara tre månader anlände över hundratusen människor till Sverige för att söka skydd undan krig och nöd.

Kontrapunkt ställde snabbt om verksamheten till ett akut flyktingboende som sammanlagt

Fattigdom

- 1,8 miljoner svenskar lever i risk för fattigdom (har under 60 procent av medianinkomsten) - En knapp procent av svenskarna lever i allvarlig fattigdom Källa: Eurostat, 2016 grus & guld · 1/2018

17

fakta

Kontrapunkt - Drivs av den ideella föreningen Kontrakultur - Har sedan 2009 bl a drivit kulturarrangemang, kreativa verkstäder, mötesplatser för grupper, akutboende för flyk-

JAK – Alla kan Danmarks påverka genom att inte baraföreläsningar se till sista stora för­bfyllde ruk­­­ningsdag, salar på Järvelä säger Victoria 1930-talet.

Här Uchebe som besöker syns bland Matbanken förannat att Peter (tv) mot­ verkaMadsen det omfattanoch K. E. Kristiansen de matsvinnet.

18

grus & guld · 1/2018

tingar, folkkök och nattöppen mötesplats för hemlösa.

- Verksamheterna är öppna för alla.

- Har för närvarande inte tillgång till alla sina ordina-

rie lokaler pga en tvist med hyresvärden vilket hotar och begränsar verksamheten.

- Är medlemmar i JAK Medlemsbank och har två lån som använts för renoveringar och

inköp av en buss.

- Matbanken, gratisaffären och värmestugan stöds av Svenska kyrkan och Röda korset inom ramen för vinterprojektet Solidaritet värmer.

Sofie Eriksson, som har hittat sitt ”pensionärsprojekt”, sorterar skänkta kläder till gratisaffären. Johanna Nilsson är en av 20 heltidsaktiva som lägger ned så stort engagemang som möjligt i verksamheten.

gav 17 000 personer mat och tak över huvudet.

– Det skedde i princip över en natt, men utan den organisation vi byggt upp hade vi inte klarat det, säger Johanna Nilsson.

Kontrapunkt drivs inte av anställda. Alla arbetar ideellt, men ändå avsätter tjugo personer heltid. Att det är möjligt beror på något de kallar fördelningssystemet.

– Världen vi vill förändra arbetar både heltid och övertid. Tror vi att vi ska kunna göra om den på vår fritid är det nog kört från början.

Därför har vi organiserat oss för att kunna lägga ned mer tid, säger Johanna Nilsson.

De heltidsaktiva på Kontrapunkt lovar att engagera sig så mycket som möjligt och hjälpas åt att lösa varandras behov. Kostnaderna minskas genom mat och kläder från matbanken och freeshopen. De letar även billiga boendelösningar och har en gemensam sparkassa för oväntade utgifter, berättar Johanna Nilsson. Intäkter genererar bland annat ett affischeringskooperativ, cateringuppdrag och eventuella inkomster vid sidan av.

– I många föreningar uppstår konflikter mellan ideellt aktiva och avlönad personal.

Därför har vi försökt göra något annorlunda där pengar inte är kopplade till uppgift eller position utan till behov, säger hon.

– Det är så mycket värderingar och status kopplat till pengar. Vi försöker göra dem till vad de faktiskt är – ett transaktionsmedel och något som kanske ibland inte ens behövs.

Utöver de heltidsaktiva finns 200 volontärer som arbetar när de kan och vill.

I gratisaffären hänger kläder i långa

rader. Här finns också blöjor, tamponger,

rakhyvlar, tandborstar och andra hygien­ artiklar. En kosmetikkedja har just gjort en donation, och Clément Pont från Frankrike är i full gång med att packa upp badbomber och kroppsbalsam. Han kom hit under en

”Världen vi vill förändra arbetar både heltid och övertid” resa – och blev kvar i åtta månader.

– Kontrapunkt är en jättebra plats för den som vill arbeta ideellt och leva väl på lite pengar. Här får jag både trevligt sällskap, mat och kläder, säger han.

Nu ska han snart återvända. Men Sofie Eriksson, som står bredvid, stannar. Hon hittade sitt ”pensionärsprojekt” här när hon kom för att donera några saker i samband med flyktingkrisen 2015.

– Det visade sig vara den perfekta sysselsättningen för mig som hela livet velat arbeta med människor som behöver hjälp med det mest grundläggande, säger hon.

– Och så får jag umgås med unga kreativa, driftiga människor som ger allt här. Det mår jag bra av.

Sedan i somras har hon tillbringat varje eftermiddag i förrådet bakom gratisaffären där hylla efter hylla fylls med kartonger. I samband med flyktingmottagandet donerades så mycket att Kontrapunkt blev tvungna att säga stopp. Men nu är allt från långkalsonger

Matsvinn

- Ca 1,3 miljoner ton mat per år blir avfall i Sverige.

Hushållen står för den största delen, och häller även ut 224 000 ton mat och dryck i avloppet.

- Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, cirka tre procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket grus & guld · 1/2018

19

till filtar sorterade och snyggt uppmärkta.

– Våra kunder lever på gatan, har inte råd eller är aktivister. Syftet är att kunna erbjuda hela, rena, praktiska och bekväma kläder.

Finkläder skänker vi vidare, säger Sofie Eriksson.

På hemsidan finns en lista över vad som efterfrågas och en affisch på väggen visar hur mycket varje besökare kan hämta per dag.

Endast en av varje gäller det mest eftertraktade: underkläder, strumpor, varma jackor, väskor, skor och vissa hygienartiklar.

Utanför freeshopen står Ramy El Hamed.

Det är över en timme kvar tills Matbanken öppnar, men kön utanför den gamla verkstadslokalen i Malmö är redan lång.

Varje kväll hämtar 50­-100 personer gratis mat här.

20

grus & guld · 1/2018

Han har arbetat i byggbranschen i 16 år. Nu ligger han bakom en stor del av snickerierna i den gamla verkstadslokalen där väggar byggts av lastpallar, cykelhjul blivit fönsterkarmar och återvunna textilier fina tapeter.

– Ibland har vi inte pengar att köpa virke, men vi har folk som avsätter tid, kraft och energi, säger han.

– Kapitalismen bygger på att vi bara ska tänka på oss själva och ständigt sträva efter

mer pengar. Men när vi delar resurser och kunskap med varandra behöver vi inte den.

Maggan har fått sina två kassar fyllda i

matbanken, och gräver lite i dem för att svara på vad det blev.

– Pumpa, sallad, kål, vindruvor, apelsiner, vetemjöl – och, vad är det här? Åh jag har fått kassler! utropar hon.

Pavlo har hittat ett par strumpor och räcker nu fram sin kasse för att få mat. Bilderna med olika livsmedel som ligger på disken för att underlätta vid språkförbistring, behöver han inte peka på.

– Jag vill ha allt, säger han, men hejdar ändå Hussein Hazare, som sträcker sig mot grönsakslådorna, och ber om mer bröd i stället.

Samuel Fast väger den fulla kassen och Yassir Asadi lägger till 3,4 kilo på listan över den totala mängden utlämnad mat på över 10 ton sedan december.

Klockan är snart 20. Kön är slut, och

matlådorna nästan tomma. Några av volon-

tärerna fikar med donerade bakelser i en av de återvunna sofforna. Semlorna däremot har lastats på hembyggda fraktcyklar tillsammans med linsgrytan, som tillagats tidigare under dagen. Allt körs till värmestugan som Kontrapunkt driver under vintern tillsammans med Röda korset och Svenska kyrkan.

Där kan den som behöver få ett mål lagad mat, fika, gå på toaletten, ladda mobilen och slumra i en fåtölj.

– När jag såg ett gäng som försöker skapa de lösningar de vill se i stället för att bara kräva dem av andra eller prata så ville jag också vara en del. Kommunens härbärge har 40 platser. Stadsmissionens 25. Men det finns 3000 hemlösa i Malmö, säger Samuel Eriksson, en av nattens volontärer.

Den här kvällen fylls stolarna av ett femtiotal personer. Under köldknäppen som snart ska slå mot hela landet kommer antalet dubblas.

På Malmö Central kostar ett toalettbesök tio

kronor. När jag vill vända åter för att fylla vattenflaskan får jag betala lika mycket.

– Jag är ledsen men vi har ett system där varje entré räknas, säger mannen i kassan.

På det enda öppna matstället erbjuds bara

” Ibland har vi inte pengar … men vi har folk ” bubbelvatten på flaska.

Om knappt två timmar stänger portarna, och de spridda grupperna som har samlats i vänthallen måste ut.

På nattåget hem bläddrar jag i mina anteckningar och markerar Johanna Nilssons svar på frågan om varför Kontrapunkt behövs.

– Om vi vill ha ett annat samhälle måste vi bygga alternativa strukturer här och nu, även om det bara är i liten skala. Förhoppningsvis kan det bli modeller att lära av, inspireras av och bygga vidare på. ·

Fotnot: Personerna i reportaget som enbart omnämns med förnamn och inte syns på bild har själva önskat ha det så.

Maggans kassar har fyllts med varor som lämnats ut genom Matbankens luckor.

Senare öppnar värmestugan, där volontärerna Love Nystam och Oscar Wilhelmsson serverar varm mat. grus & guld · 1/2018

21

22

grus & guld ¡ 1/2018

Fantasins ekonomi

Framtidens ekonomi kan både bli smakrikare, fantasifullare, roligare och mer varierad. Det menar omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins, som ser bub­blande möjligheter i nödvändigheten att skapa en energisnålare ekonomi.

TEXT och foto Karin backström

grus & guld · 1/2018

23

an har varit med och

startat ett bryggeri i hemstaden Totnes i södra England. Ingredienserna hämtas inom en radie av fem mil. Ändå blir ölen långt mycket godare än de globala bryggeriimperiernas, enligt Rob Hopkins.

– Har du en gång smakat en hantverksöl vill du aldrig mer dricka en Heineken eller Budweiser, säger han.

– Inom geografiska begränsningar kan kreativiteten blomma.

Mikrobryggerirörelsen får tjäna som illustration av hans vision om en framtida mer energisnål men mer inkluderande och fantasifull lokal ekonomi.

– För femton år sedan sålde en handfull stora företag nästan all öl i USA. Idag tillverkas en femtedel av små bryggerier som experimenterar med olika smaker, och fylligheter. På kort tid har en ganska trist marknad fått nytt liv. Unga människor kommer in och folks preferenser förändras, säger han.

”Ekonomi handlar i grunden om samhörighet och relationer” Staffan Lindberg var en av de omställare som tog emot Rob Hopkins i Uppsala, där flygproblematiken uppmärksammades genom nedgrävning av biokol efter ett besök vid Svante Arrhenius grav (fysikern som redan på 1800-talet förstod klimatförändring.)

24

grus & guld · 1/2018

Det är nu över tio år sedan som Rob

Hopkins gav sina dåvarande elever på Irland i uppgift att göra en plan för hur deras stad skulle klara omställningen till ett mindre fossilberoende samhälle. Resultatet, som kom att involvera många olika grupper i kommunen, lade grunden för omställ-

ningsrörelsen som sedan dess har spritts över hela världen. Fokus ligger på att skapa levande lokalsamhällen som klarar energi-, klimat-, miljö-, finanskris eller andra chocktillstånd i omvärlden.

– Ska vi göra förändringar i den skala som krävs för att inte förstöra livet på den här planeten måste vi skala ned rejält. Och för att få med oss människor på den resan behöver vi berätta att ett energisnålare liv faktiskt kan bli alldeles underbart, säger Rob Hopkins och ler.

Med dagens ekonomi ser han många

problem, ett är att pengarna extraheras från lokalsamhällena och koncentreras till allt färre händer.

– Stora affärskedjor har sällan en roll i närområdet. Jag vill ha en ekonomi där pengarna i högre utsträckning stannar lokalt, och för varje varv de cirkulerar skapar ett nytt arbete, en ny anledning för unga människor att bo kvar, nya möjligheter till kreativitet och uppfinningsrikedom...

– Min bild av ekonomi är att det i grunden handlar om samhörighet och relationer. En mer lokal ekonomi kan både öka delaktigheten och minska sårbarheten mot störningar i omvärlden.

Rob Hopkins ser ingen fara för isolationism eller inskränkthet med den lokalisering han förespråkar. Tvärtom menar han att de lokalekonomiska omställningsprojekten som pågår runt om i världen präglas av stor öppenhet och inkludering.

– Det handlar inte om självhushållning eller om en totalt lokal ekonomi, utan om

en ekonomi som är mer lokalt förankrad. Idag har pendeln svängt väldigt långt åt det globala hållet, säger han.

Lokalisering är inte heller ett självändamål, understryker Rob Hopkins. Inom omställningsrörelsen har ett antal kriterier utarbetats för vilken typ av nya företag som behövs. De ska bland annat vara koldioxidsnåla, förhålla sig till att jordens resurser är begränsade, ha mål bortom den egna vinsten och vara medskapande i omställningen.

– Om vi bygger en ny ekonomi med grund i de värderingarna är det ingen risk att vi hamnar fel, menar Rob Hopkins.

I Totnes hålls varje år ett entreprenörsfo-

rum för att stötta omställningsföretag. Alla som kan bidra med något kallas investerare, även om det som erbjuds är en kontorsplats eller bokföringshjälp. Men många satsar även pengar. Under sex år har närmare en miljon kronor investerats i 27 olika företag, varav 24 fortfarande är igång.

– En del flyttar sina pensionsbesparingar, eftersom de vet att en portfölj med de här företagen kan ge bättre avkastning, säger Rob Hopkins.

Exakt hur avkastningen ser ut beror på företagen. Vissa vill ha rena gåvor, andra utlovar ränta i allt från grönsaker till pengar. Det handlar dock om riskkapital, fungerar inte idén förlorar investeraren. Gemenskapen som skapas kring projekten finns dock kvar.

– Bäst fungerar ett entreprenörsforum med massa folk. När människor möts öppnas möjligheter upp som ingen tänkt på tidigare, säger Rob Hopkins.

Ibland krävs det större pengar för att få

igång en verksamhet än den folkfinansiering ett entreprenörsforum kan erbjuda. I Totnes har till exempel ett lokalt icke vinstdrivande utvecklingsbolag startats. Dess första projekt är att omvandla ett nedlagt mejeri till en levande plats designad, ägd och använd av invånarna. Enbart för planeringsarbetet behövdes nästan sju miljoner kronor.

– Ingen av bankerna, inte heller de etiska, ville låna ut innan vi fått bygglov. Utan privata välgörare hade projektet havererat, säger Rob Hopkins och önskar att den traditionella finanssektorn skulle spela en större roll för att

förverkliga av nya affärsidéer.

– Det skulle underlätta med fler banker som inser att om vi inte lyckas skifta till en mer resilient lokal ekonomi så kommer det inte längre finnas någon anledning att driva bank…

Han känner till JAK-modellen sedan länge.

– Det är fantastiskt att JAK finns kvar. Jag älskar att se olika idéer blomstra. Om det är något ny ekonomi handlar om så är det diversitet.

Det finns inte en modell som kommer lösa alla problem utan vi behöver olika verktyg för olika saker, säger Rob Hopkins.

Nu är planerna för mejeriområdet i Totnes

klara. Invånarna har röstat fram ett hotell, en möteslokal, bostäder och verkstadslokaler i ett av de första engelska utvecklingsprojekten som klubbats genom en folkomröstning.

– Den stora styrkan med projektet är att inom 10-15 års tid när allt är klart kommer det generera intäkter som vi kan använda till annat. Det ger oss större makt över vårt öde, säger Rob Hopkins. Än så länge är ett ganska litet antal personer med och äger utvecklingsbolaget, men tanken är att alla Totnesbor ska erbjudas en andel för tio kronor.

– Vi kommer även erbjuda större investeringar mot avkastning. Men alla medlemmar ska ha samma rösträtt.

I omställningsrörelsens barndom låg fo-

kus på att föra samman människor och skapa nya visioner att arbeta för. Idag menar Rob Hopkins att arbetet måste gå vidare.

– Att arbeta ideellt är bra, men inte tillräckligt. Vi måste skapa nya försörjningsmöjligheter, nya företag, säger han.

Samtidigt finner han hopp i att politiskt valda församlingar i stora städer som Barcelona och Paris anammat rörelsens idéer.

– Borgmästaren i Paris har just publicerat deras koldioxidsnåla budget, som innehåller massa omställningsprojekt.

– Ibland kan det kännas som att vi inte gör tillräckligt snabba framsteg. Men du vet aldrig var brytpunkterna finns. Du kan inleda ett projekt utan att veta vem som hör om det och inspireras. Därför det är så viktigt att sätta igång, att våga prova sina idéer.

Det värsta som kan hända är ju att det inte fungerar. ·

Namn

Rob Hopkins

Ålder 50 år

Ort

Totnes, England

Aktuell som

Medgrundare och ledande namn inom omställningsrörelsen. Har skrivit flera böcker om omställning. Besökte Sverige 2017 på inbjudan av det svenska omställningsnätverket.

Läs mer:

www.transitionnetwork.org www.omställning.net www.robhopkins.net grus & guld · 1/2018

25

tips

Illustr ation: IStock /Marina Mariya

Om du ska ut och resa finns det starka miljöskäl att välja tåget. Dessutom ger det möjlighet att i lagom takt inta vyer och dofter, landskap och människor, känslor, språk och ljudbilder. Grus & Guld bad en erfaren tågresenär dela med sig av några tågtips.

Res med tåget text

Hans Månson

Läs mer: interrail.se interrail.eu jordenrunt.nu (sök på tågluff) oluff.se/tagluffa-i-europa deutschebahn.com (bra tidtabeller för stor del av Europa) resebutik.se (resebyrå specialiserad på tåg) Tågsemester (Facebook) Tågsemesterpodden (Facebook) 26

grus & guld · 1/2018

När det talas om tågresandets fördelar är

det nästan alltid klimataspekten som lyfts fram i första hand. Och det med all rätt.

Fossilbaserat flyg ger ju mångfalt större utsläpp av koldioxid per personkilometer än tåget, plus att flyget även driver på klimatförändringen via andra kemiska mekanismer i de övre luftlagren*.

Egentligen borde detta räcka som argument för att fler skulle skära ner på flygresandet till ett minimum av absolut nödvändighet. Men det finns ju många fler skäl att ta tåget!

Se till exempel på själva begreppet ”att

resa”. Gör man egentligen det när man flyger? Är inte flyget bara en upplevelsemager kroppsförflyttning, från en punkt till en annan?

På tåget, däremot, ges tid och utrymme att i lagom takt inta vyer och dofter, landskap och människor, känslor, språk och ljudbilder.

Det blir en mycket rikare resa, i alla dimensioner, där själen hinner med att smälta intrycken allt eftersom. Och ifall man har ett geografiskt mål för sin resa är man där med både kropp och själ när fötterna möter perrongen.

Så känner jag när det gäller de många tågresor jag gjort i andra länder, från den första resan till Tyskland 1971, via åtta tågluffningar i Europa och två i USA. Resan är ett mål i sig; ett tillstånd av fullkomlighet, där det är som det är, för att det är just så det ska vara.

Men även vid mer nyttoinriktade förflytt-

ningar inom landet spelar tåget i en division för sig – på många plan högt över flyget, trots sin markbundenhet. Man slipper trånga säten och orospirr vid säkerhetskontroller. Man får möjlighet att sträcka på benen vid behov; man kan läsa, sova och arbeta i lugn och ro.

Men priset då! – invänder skeptikern. Och punktligheten. Förseningarna!

Ja, det finns problem. Tåg och banor måste underhållas bättre, nattågen är för få och för dåligt anpassade till resenärernas behov.

Men mycket skulle bli lättare att lösa om bara flyget bar sina egna kostnader – inklusive de miljömässiga – och resurserna kunde satsas där de gav den bästa totalnyttan. För oss resenärer och för miljön. * Förbränning av en viss mängd fossilbränsle på hög höjd (ca 10 000 m eller mer) ger dubbel klimatpåverkan, jämfört med om förbränningen skulle ske på marknivå.

imag es foto : ISto ck /ecl ipse

foto : ISto ck /Jon atha n Fil skov

1.

2.

3.

Tågluffa Det europeiska tågluffarkortet, som introducerades 1972, finns idag i många varianter utan åldersgräns och gäller i 30 länder. Tågluffade du som ung i det förra årtusendet? Res ut igen ensam, med vänner, eller varför inte med dina barn. Fler tåg än förr kräver numera tilläggskostnad av något slag, men när du väl sitter där infinner sig ofelbart den njutningsfulla känslan av att vara på väg mot nya okända upplevelser.

Inlandsbanan

Inlandsbanan erbjuder ett tvåveckors luffarkort (med möjlighet till veckovis förlängning). Du kan göra stopp och småutflykter längs banan, eller varför inte kombinera med en flerdagars fjällvandring.

Inlandsbanans rälsbussar mellan Mora och Gällivare är dieseldrivna, men målet är att 2020 ha gått över till helt fossilfri diesel.

Inlandsbanekortet gäller även på Tågabs persontåg Kristinehamn-Mora.

Jobba eller vila Vare sig du reser i arbetet eller privat så ger tåget tid och mentalt utrymme för det där som du inte riktigt får rum med i vardagen. Ta chansen till ostört arbete, läsning, djupa funderingar eller kanske bara en skön vila.

4.

Res med barn

5.

Färdas i sömnen

6.

Upp till 15 års ålder reser barn närapå gratis i vuxens sällskap på SJs tåg. Eller med en kraftig rabatt, som på snabbtåg och nattåg. Och barn upp till och med 11 år kan få kostnadsfria Interrailkort, förutsatt att minst en vuxen köper kortet samtidigt.

Färdas i sömnen. Att låta sig förflyttas i sovande tillstånd är ju både genialiskt och praktiskt. Tyvärr har nattågsförbindelserna hamnat i strykklass. Ta därför varje chans att nyttja dem där de finns kvar, och tryck på för återstart där de lagts ner. Österrikes järnvägsbolag har gjort en föredömlig insats på Europanivå genom att ta hand om nattågslinjer som andra bolag frånhänt sig.

Dela tips i sociala medier

Naturligtvis finns tågresandet även på Facebook. Till exempel i form av den hållbarhetsinriktade gruppen ”Tågsemester”, där medlemmar delar med sig av berättelser och allehanda goda råd. grus & guld · 1/2018

27

– Det viktigaste är inte ekonomisk vinning för var och en, utan att gå samman och göra det så bra som möjligt för så många som möjligt, menar Johan Thelander som ser JAK som ett exempel på detta.

28

grus & guld · 1/2018

Resultatet ska vändas JAK har fått en ny vd. Johan Thelander kan ta bort ordet tillförordnad i titeln sedan en enhällig styrelse gett honom förtroendet att fortsätta arbetet med att skapa en långsiktigt bärkraftig medlemsbank.

TEXT Karin backström foto niklas björling är tidigare vd Sammy Almedal fick lämna sin post i somras trädde styrelsens dåvarande sekreterare in som tillförordnad.

Planen var att tjänsten skulle utlysas externt efter vårens stämma, men i mars kom beskedet att Johan Thelander ombetts att stanna kvar.

– Han har gjort ett väldigt bra jobb hittills och vunnit såväl personalens som styrelsens förtroende. Johan Thelander är den vd JAK behöver nu och jag är mycket nöjd med beslutet, säger ordförande Monjia Manai Sonnius.

Johan Thelander blir vd i en verksamhet som går back för fjärde året i rad. I november lade styrelsen tidigare strategiska mål – som t ex att bli helbank – åt sidan. I stället ska allt fokus riktas på god framförhållning vad gäller regelefterlevnad, överskott för att arbeta bort den balanserade förlusten1, återbetalning av låneinsatser2, stimulerande arbetsmiljö för personalen och välfungerande kanaler

för medlemsengagemang (se G&G nr 4/17).

Ledningsgruppen har redan inlett ett arbete med att ta fram åtgärder.

– Vi har kallat det vi gör för åtgärdsarbete eftersom vi är i en bekymmersam situation, men egentligen handlar det om vanlig verksamhetsledning för att nå styrelsens mål, säger Johan Thelander.

I dagsläget har han svårt att svara på vilka konkreta förändringar arbetet kan resultera i framöver.

– Det kan dröja innan medlemmarna ser effekterna av det vi gör. Men i längden hoppas jag på snabbare handläggning och ökad tydlighet kring hur medlemskapet kan nyttjas, säger Johan Thelander.

Han vill införa en metodik i JAK som han kallar agil3. Med det arbetssättet ska nu allt från kostnader till framtida produktutveckling genomlysas.

– Vi arbetar avdelningsöverskridande med ett område i taget, utvärderar och börjar sedan om igen vid behov, förklarar han.

Namn

Johan Thelander

Ålder 36 år

Bakgrund Dansare och entreprenör

familj

Fru och bonusdotter

Ort

Hässelby och Skövde grus & guld · 1/2018

29

Vd Johan Thelander och redovisningsansvarig Marie Gillberg på väg till Finansinspektionen för att berätta mer om JAK-modellen.

Först ut för granskning har lånevillkor och

fotnoter 1

2007 uppstod en ansamlad förlust på över 40 miljoner kronor pga ändrat bokföringssätt.

Den skulle ha arbetats bort i takt med att lån amorterades, om inte lån lösts in i förtid och pengar använts till ökade kostnader.

2

Normalt återbetalas den låneinsats som alla låntagare gör, när lånet är slutbetalt.

Senaste ansökan om utbetalningstillstånd från Finansinspektionen fick dock nej. Läs mer: www.jak.se (aktuellt om låneinsatserna) 3

2001 lanserades principer för agila arbetsmetoder i ett manifest för it-utveckling som fick bred spridning.

Flexibilitet, dialog, utvärdering är några nyckelord.

4

Stödspar innebär att överlåta sparpoäng och lånemöjlighet till ett projekt man vill stödja. Även kommuner kan stödspara.

30

grus & guld · 1/2018

låneutbud varit. Johan Thelander berättar att detta bland annat har lett till beslutet att utreda vad ett avskaffande av det traditionella JAK-lånet för företag kan innebära.

Det skulle medföra att dagens stödspar4 försvinner, hur tänker du kring det?

– Det är något vi ska analysera, men vi måste våga se över hur mycket produkterna och tjänsterna vi erbjuder används i relation till vad det kostar oss att underhålla dem.

Just stödspar är det väldigt få som använder.

Kan det bero på bristande marknadsföring?

– Det vi väljer att göra ska vi kunna avsätta tillräckliga resurser för, så att vi kan känna oss tillfreds med resultatet. Vi har haft väldigt många bra och spännande idéer i JAK genom tiderna, men för en stabil grund behöver vi se vad många medlemmar efter­ frågar och vad vi kan göra bra.

JAKs nya vd understryker vikten av att prioritera.

– Det handlar inte bara om att rangordna, utan också om att våga lyfta bort saker.

Konsulthjälp behöver medlemsbanken främst för att tolka och efterleva den stora mängden nya komplicerade bankregelverk som tillkommit efter finanskrisen 2008.

Finns det en risk att fakturerande konsulter får för stort inflytande över verksamheten?

– Vi behöver viss spetskompetens som är svår att hitta på annat sätt, men vi är väldigt måna när vi väljer våra konsulter. De är som medarbetare med vilka vi även kan ha en dialog kring kostnadsfrågor, säger JAKs vd.

”Jag har ett brinnande intresse för kooperation”

I det agila arbetssätt han förespråkar ingår

en mer lättrörlig bankorganisation, där fler anställda innehar den mest avgörande kompetensen.

– Idag är det samma personer som får arbeta övertid. Utbildning är en kostnad i början, men något vi kan få igen i längden.

Det kan även bidra till att minska behovet av konsulter, säger Johan Thelander.

I årsredovisningen 2017 lyfts åter de höga konsultkostnaderna fram som ett av skälen till att plus och minus inte går ihop.

I målen för arbe-

tet framöver ingår fungerande kanaler för medlemsengagemang. Men det handlar inte om att bygga upp en helt ny avdelning i likhet med den som fanns innan 2015, säger Johan Thelander.

– Idé och medlemsstöd måste vara en integrerad del i bankverksamheten, säger han, men vill i dagsläget inte utveckla närmare.

– I sommar hoppas vi kunna presentera en plan för en ny organisation i JAK Medlemsbank.

Det är nu sju år sedan Johan Thelander

nyfiket stack in huvudet på ett möte med lokal­avdelningen i Stockholm.

– Jag har länge funderat kring vad som är juste och rimligt när det gäller finansiering och ekonomi – och byggt upp två företag i kultursektorn kring de frågorna. Dessutom har jag ett brinnande intresse för kooperation, så jag blev jättetaggad, berättar han.

Snart var han sammankallande i ansvarsgruppen. Sedan blev han vald till lekmannarevisor. Därefter erbjöds han tjänsten som styrelsesekreterare. Och nu är han JAK Medlemsbanks nya vd. ·

på gång i jak

Ett byte av banksystem i JAK

Medlemsbank kommer närmare.

– Att satsa på ett egenbyggt system var rimligt när vi valde den vägen. Men idag, med alla regelverk som ska uppfyllas och alla körningar som ska klaras av, försätter det oss i en tuff situation. Även om vår IT-avdelning inte utgör en oansenlig del av vår verksamhet så är den väldigt liten i sammanhanget, säger vd Johan Thelander.

Systemet JAK nu överväger att byta till ägs gemensamt av 123 banker i Norden, som vill uppnå stordriftsfördelar tillsam-

mans. Bland de svenska användarna finns Ekobanken och Sparbank­en Syd. – Genom samarbete med andra kan vi få större möjligheter att utveckla nya produkter och tjänster framöver, säger Johan Thelander.

Redan 2016 beslöt styrelsen att möjligheterna att byta bank­ system skulle undersökas.

För att finansiera köpet planerar styrelsen ett förslag om höjd medlemsavgift till årets stämma. Exakt hur stor ökning som ska föreslås är i skrivande stund inte fastställt. KB

Foto: JAK

Den som arbetar på JAK måste numer även bo i närheten av Skövde.

Alla anställda i samma hus Malmö, Orsa, Härnö­­sand, Stock-

holm och Undersåker är några av de orter där det funnits JAK-anställda genom åren.

Framöver ska all verksamhet bedrivas i Skövde.

– Det blir både billigare, effektivare och enklare att samarbeta med alla på samma plats, säger vd Johan Thelander.

De distansanställda som berörs har i skrivande stund inte tagit ställning till valet att flytta eller sluta. En av dem är medlemschef Ann-Marie Franklin som arbetat i JAK sedan 1990-talet.

Undantag från den nya regeln görs endast om arbetsuppgifterna bedöms kunna skötas bättre på annan ort.KB

Foto: k arin BAckström

Nytt IT-system i sikte

Året som gått har varit synnerligen händelserikt.”

Ordförande Monjia Manai Sonnius i JAKs årsredovisning.

Några händelser under året var att JAK förbjöds kalla sig räntefri bank, nya regelverk krävde stora resurser, vardagsbanken fick stå tillbaka, tidigare vd sades upp och ett fullmäktigesystem började ta form.

Källa/läs mer: Årsredovisning 2017, jak.se

Svårt driva lokalavdelning Flera lokalavdelningar har svårt

att hitta folk. Nyligen upplöstes JAK Södra Hälsingland vilket innebär att JAK nu har 17 lokalavdelningar.

– Alla har inte haft årsmöten än, men vi har fått signaler om att ytterligare fyra är på väg att upplösas, säger medlemschef Ann-Marie Franklin, som sett hur besparingarna på den centrala kursverksamheten 2015 gjort det allt svårare att upprätthålla engagemanget i lokalavdelningarna.

Tidigare har JAK haft över 20 lokalavdelningar.

Inga enbart digitala G&G Sedan 2016 publiceras två av Grus

& Gulds fyra nummer enbart digitalt av besparingsskäl. I år ställs dessa nummer in. I stället blir det ett fylligt pappersnummer i höst.

– Intresset för att läsa tidningen på skärm har varierat och under året kommer jag och redaktören se över hur vi bäst ska utveckla medlemstidningen framöver, säger vd Johan Thelander.

– 2019 hoppas vi åter kunna trycka fyra nummer. grus & & guld guld ·· 1/2018 1/2018 grus

31 31

så gjorde vi

Foto: Tina Andersson

Med sitt kafé vill Frida utmana både köttnorm, alkoholnorm och slit-och-slängnorm.

Frida driver prisat kafé Bakom varenda detalj i hennes kafé finns en tanke om social och ekologisk hållbarhet. Frida Eugeniadotter Larsson vill både få besökarna att må bra och tänka efter.

Om någon vänder i dörren för att

Eugeniadotters kafé och bistro saknar alkoholrättigheter kan innehavaren skämtsamt locka med mänskliga rättigheter.

– Det heter att kunden alltid har rätt, men varför då? När det gäller rättigheter är det viktigt att lyfta fram producenterna. Utan deras arbetsinsatser skulle vi inte kunna njuta av till exempel en kopp kaffe, säger Frida Eugeniadotter Larsson, som serverar drycken ekologisk och 32

grus & guld · 1/2018

rättvise­märkt. Blir det kaka till består den, liksom alla andra rätter på menyn, enbart av växtbaserade ingredienser. Skulle det vara en hemgjord chokladtryffel skyddas den av en

”Den som är pensionär, saknar anställning, eller studerar får rabatt” liten glaskupa som tidigare rymt ett värmeljus och äts med gurkgaffel.

– Bejaka prinsessan i dig, säger Frida till alla oavsett kön.

Hon vill att gästerna ska bli lite omhändertagna. Och det är viktigt att maten ska kunna ätas av så många som möjligt, oavsett allergi

eller etisk/religiös hållning.

– En gång hade jag en familj här där alla hade olika allergier men kunde äta samma tårta. Det hade aldrig hänt dem förut. Sådant gör mig glad.

Med sitt kafé vill Frida utmana

såväl köttnorm och alkoholnorm som slit-och-slängnorm. Lokalen är inredd med hjälp av vänner, återbruk och naturfärg. På gården samlar hon grannarna runt odling. Hon försöker påverka grossister att leverera med cykel, och samlar in pengar för att ha råd att fortsätta anlita cykelbud från ett socialt kooperativ.

– Det ligger mycket kunskap bakom alla val här, säger hon.

Den som vill ta med sig mat får rabatt om den har egen termos. Det får även den som saknar anställning, studerar eller är pensionär. Den solidariska prissättningen omfattar även fattiga föreningar och kaféet har blivit en samlingsplats för såväl miljö­organisationer som integrations­ projekt. Även JAK Medlemsbank bjuder in till träffar på Eugeniadotters.

Det var också till JAK Frida vände sig när hon behövde ett lån för att kunna ta in extra personal. Det blev ett sparfritt lån på 55 000 kronor. De timanställda fick dock sluta efter ett tag – det blev för dyrt.

– Om jag varit modig eller galen hade jag lånat mer, men min enda backup om det inte går ihop är att sälja, säger hon.

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor.

Mejla dina frågor till: grusoguld@jak.se

Foto: Frida Eugeniadot ter L arsson

JAK har infört en ny lånetyp, flexilån, som fungerar utan sparpoäng. Kommer mina sparpoäng bli värdelösa i framtiden?

Hemgjord chokladtryffel skyddas av en liten glaskupa som tidigare rymt ett värmeljus.

– Kaféet är ett statement, men visst är det är tufft ibland. Jag har dyra råvaror och lever med väldigt små marginaler.

På väggarna hänger tavlor av konst-

nären som gett kaféet dess namn: Fridas mamma vars andranamn var Eugenia.

– Kaféet är lite en hyllning till henne, säger Frida, som själv nyligen hyllades med två lokala utmärkelser: Årets gröna frö och Östergötlands bästa kafé.

Det finns inga planer på att avveckla sparpoängen utan vi har påbörjat ett utvecklingsarbete som syftar till att göra det möjligt att kunna använda sparpoäng i samband med flexilån. När detta kan realiseras är dock svårbedömt. Just nu prioriterar vi satsningar på regelefterlevnad och att få en ekonomi i balans, för att så snart som möjligt kunna börja återbetala låneinsatser till medlemmar som slutamorterat sina lån.

Sparpoäng går i dag fortsatt att använda på samma sätt som tidigare i de traditionella JAKlånen.

Johan Thelander, vd­

Hur hanteras mina sparpengar när de inte är utlånade till andra medlemmar?

Den del av inlåningen som inte lånas ut till medlemmar placeras med hög säkerhet i certifikat och obligationer hos framför allt kommuner.

Ett certifikat eller en obligation utgiven av en kommun är ett sätt

för kommunen att låna kapital för att finansiera sin verksamhet. Så när våra inlånade medel inte lånas ut till andra medlemmar placeras de så att de bidrar till att utveckla vår gemensamma välfärd.

Styrelsen reglerar genom bankens placeringspolicy vilka placeringar som tillåts. Målet är att minimera risker av olika slag, ha en god betalningsberedskap samt att hitta placeringsformer som passar bankens inriktning. Alla placeringar värderas efter både etiska och finansiella aspekter.

Johan Thelander, vd

Köper JAK gröna obligationer?

Det ges ut förhållandevis få gröna obligationer och när det sker brukar ofta stora investerare köpa dessa snabbt. Vi håller dock alltid utkik efter gröna obligationer som skulle kunna passa oss eftersom det givetvis vore önskvärt att kunna placera outlånade sparpengar i sådana.

Johan Thelander, vd

Karin Backström grus & guld · 1/2018

33

kultur

Kate Raworth bor, undervisar och forskar i den engelska universitetsstaden Oxford. Förra året kom boken där hon beskriver sin uppmärksammade ”munkmodell” för ekonomin.

34

grus & guld · 1/2018

Ekonomi för vår tid ­ Vår generations stora utmaning är hur vi kan tillgodose – alla människors behov inom ramen för planetens bärkraft, säger ekonomen Kate Raworth som i en aktuell bok både gör upp med förlegade ekonomiska modeller och skissar alternativ. Möt skaparen av den uppmärksammade munkekonomin.

Kate Raworth besöker Stockholm

Resilience Center på kanelbullens dag och ursäktar sig skrattande när hon börjar tala om ett helt annat bakverk i den fullsatta foajén. Hon är tacksam mot forskarna här som lanserade konceptet planetära gränser 2009. Det är från det hon fått inspiration till sin munkliknande bild av ekonomin, där den yttre ringen markerar miljömässiga begränsningar för mänsklig aktivitet och den inre utgör gränsen för acceptabla levnadsvillkor. Området mellan de två ringarna, själva munken alltså, är det ekologiskt säkra och socialt rättvisa utrymmet där vi bör befinna oss.

Och dit är det ekonomins uppgift

att hjälpa oss, menar Kate Raworth.

Målet är långt ifrån nått. Verkligheten spiller över munkens båda kanter. Utåt pekar farligt höga nivåer av klimatförändring, artutrotning, förändrad markanvändning samt rubbade kväve- och fosforflöden. Inåt fylls munkens hål av andelen människor – både i rika och fattiga länder – som saknar tillgång till rent vatten, energi, hälsovård, bostad, sanitet, utbildning, demokrati.

– Vi vill att alla ska kunna leva ett värdigt liv. Men samtidigt har vi inte råd att överskrida munkens yttre gräns, för då sätter vi det här extraordinära planetära systemet ur funktion, säger Kate Raworth.

– För att hitta svar på den centrala

text

karin backström foto

Jeff Morgan/ Alamy Stock Photo

frågan hur vi möter allas grundläggande behov inom ramen för vad jorden tål behöver vi nya bilder och en ny berättelse om vad ekonomi är.

I boken Doughnut Economics – 7 Ways

to Think Like a 21st Century Economist gör Kate Raworth upp med vad hon anser är en förlegad och felaktig syn på ekonomi. Många har formulerat liknande tankar, men skillnaden med Kate Raworth är att hon ger sig på ekonomins centrala bildspråk och erbjuder alternativ.

– Bilder har väldigt stor genomslags­ kraft. Därför måste vi tänka efter noga kring de inbitna ekonomernas diagram som ordlöst tagit plats i vårt medvetande och blivit utgångspunkt för väldigt grus & guld · 1/2018

35

kultur

när vi betraktar honom. Det vi lär oss om vilka vi är, formar också vilka vi blir. Därför vilar det ett ofantligt ansvar på alla akademiska ämnen som gör anspråk på att tala om hur människan är, säger hon.

– Visst kan vi människor konkurrera och agera i egenintresse, men vi är även socialt samverkande och en del i livets väv.

"Med utgångspunkt i nya bilder kan vi ställa nya frågor om ekonomi" kraftfulla berättelser, säger hon.

Ett exempel är modellen av ekonomin som ett slutet kretslopp, där de monetära resurserna friktionsfritt cirkulerar liksom i ett värmesystem, mellan den offentliga sektorn, företagen, hushållen och bankerna.

– Den har inte förändrats nämnvärt sedan 1940-talet, och är fortfarande det första som möter dagens ekonomi­studenter. Problemet är att den inte säger något om verkligheten.

När Kate Raworth ritar om ekonomin är den tvärtom inkapslad i jordsystemet och samhället, beroende av material- och energiflöden från sol och natur. Och såväl marknad, stat, hushåll och allmänningar möter behov och önskemål – med finansiella flöden till hjälp. Ekonomin alstrar också avfall och värme.

– Med utgångspunkt i en sådan bild kan vi ställa nya frågor, som till exempel hur vi återanvänder vårt avfall eller hur en finanssektor ser ut som faktiskt tjänar våra behov, säger hon.

En annan ifrågasatt men ändå

vida spridd bild hon vill förändra är den av människan som en rationell nyttomaximerande varelse, en homo economicus. Kate Raworth ritar en ensam man, med egot i hjärtat, pengar i handen, en miniräknare i huvudet och naturen under sina fötter.

– Det stora problemet med den här karaktären är inte hur begränsad han är, utan vad som händer med oss 36

grus & guld · 1/2018

Hon blickar tillbaka till 1870-talet

när en liten grupp ekonomer bestämde sig för att göra ekonomi till en lika tung vetenskap som fysik.

Det genererade kurvor, inspirerade av Newtons rörelselagar, som fått stort inflytande även om de har visat sig bygga på kraftiga förenklingar eller snäva urval. Två av dem är de så kallade Kuznetskurvorna. Den första visar att när en ekonomi blir rikare ökar först ojämlikheten upp till en topp, för att sedan minska. Den andra gör gällande att detsamma gäller föroreningar.

– Naturligtvis har det visat sig att inget av detta stämmer. Men bilderna har format det politiska landskapet i årtionden. Omfördelning behövs ju inte om alla blir rikare, bara tillväxten ökar tillräckligt mycket... Och föroreningar måste inte begränsas, det löser sig automatiskt när tillväxten ökat tillräckligt mycket, säger Kate Raworth med ironi i rösten. Även vårt sätt att mäta ekonomisk framgång leder tankarna fel, understryker hon. Redan när bruttonationalprodukten, BNP, skapades varnade dess upphovsman för att den inte fick förväxlas med ett väldfärdsmått eftersom den enbart förhåller sig till

betalda varor och tjänster.

– Men det var väl allt för frestande att kunna mäta år efter år - och jämföra olika länder med varandra, konstaterar hon.

Idag menar hon att vi befinner oss i ett BNP-tillväxtrace, som vi blivit beroende av såväl finansiellt och politiskt som socialt.

– Finansiellt, eftersom investeringar ska generera maximal avkastning och för att pengar skapas som skuld mot ränta. Politiskt eftersom stark tillväxt ger ett land makt i världspolitiken.

Och efter ett sekel av konsumtionspropaganda tror vi att den bästa lösningen på våra sociala problem är att köpa mer…

Det är hög tid att vi gör oss

oberoende av BNP-tillväxten som måttstock på utveckling och glömmer lagarna som gör gällande att ekonomin fungerar som en maskin, menar Kate Raworth. I stället vill hon se ekonomin som ett komplext framväxande organiskt system, en trädgård som vi inte kan kontrollera men väl forma och vårda för att den ska blomstra. Som vi tar hand om både när det växer snabbt och när tillväxten avtar.

I boken lanserar hon två ”design­ principer” för att föra in ekonomin ”i munken”: ekonomin ska vara återskapande och jämlikt fördelande i grunden.

– På 1900-talet handlade fördelningspolitik om att ta från de rika och ge till de fattiga. Jag tror vi måste gå djupare än så, titta på ägandet och i förhand fördela källorna till välstånd, säger hon.

– Och vi måste skapa en cirkulär ekonomi. Mycket sker redan, och ekonomerna har här en enormt spännande uppgift att skapa företagslösningarna och finansieringen som möjliggör ett brett genomslag.

Det hållbara ekonomiska utrymmet finns inom munken. Staplarna inåt visar andelen människor som lider brist på det grundläggande, staplarna utåt visar att vi överskrider gränsvärdena för minst fyra processer med avgörande betydelse för jordsystemets stabilitet. (Vg kemiska föroreningar och luftföroreningar är gränsvärdena inte fastlagda.) Källa: Doughnut Economics

När hon var nyutexaminerad

ekonom en gång i tiden skämdes Kate Raworth för sin titel. Men forskningen som visar att vi överskrider de planetära gränserna gav henne inte bara idén till munken, den fick henne också att inse att hon måste återvända till den ekonomiska vetenskapen.

– Det är den som formar världen vi lever i, säger hon.

Precis så tänkte hon även innan hon som ung student upptäckte att de sociala och ekologiska frågorna hon brann för som bäst togs upp som externa effekter i utbildningens marginaler.

Besviken reste hon ut i världen och arbetade under många år med mikroentreprenörer på Zanzibar, för FNs utvecklingsprogram och på den

globala hjälporganisationen Oxfam – innan hon återvände till universitetet i Oxford där hon numer undervisar och forskar.

Hinner vi då förändra synsättet på ekonomin innan vi hamnar allt för långt utanför munken?

– Det är bråttom och vi måste använda nya och gamla verktyg samtidigt. Men de som börjar universitetet nu kommer dra upp riktlinjerna för politiken ända fram till 2050-talet.

De kan inte lära sig modeller från 1950-talet med rötter i 1850-talet.

Förra seklets ekonomer såg inte våra utmaningar – med allt från klimatförändringar till extrem ojämlikhet och finansiell kris.

Varför ska vi då tro att deras idéer passar för vår tid? ·

Bok Doughnut Economics – 7 Ways to Think Like a 21st Century Economist Kate Raworth Chelsea Green Publishing, 2017 grus & guld · 1/2018

37

kultur

Så blir vi mindre ensamma alltmer eniga om att vi människor generellt inte är konkurrensfixerade egoister utan tvärtom samarbetande altruister. Så hur skulle ett samhälle som bygger på uppdaterade kunskaper om människans natur kunna se ut? Om det har den brittiska författaren och samhällsdebattören George Monbiot skrivit boken Out of the wreckage.

Monbiot menar att de övertygelser vi hyser, och som formar hur vi ser på världen och på framtiden, bygger på berättelser. Den historia Monbiot vill se talar om för oss att en epidemi av alienation nu sveper över världen, med förödande följder. Orsaken är en galopperande materialism och uppmuntran till egoism som lagt sig som en dimma runt vår förmåga att knyta an till andra och göra varandra väl. Det ekonomiska system vi byggt sätter tillväxt framför allt, och har låtit makt outsourcas till globala institutioner som inte nås av demokratin.

Konkurrens och individualism har blivit vår religion. Genom att återanknyta till oss själva och varandra kan vi bli mindre ensamma, må bättre och återfå en känsla av att våra liv har mening och sammanhang.

”Genom att återuppliva gemenskapen kring platsen där vi bor och förankra oss själva, vår politik och delar av vår ekonomi i lokalsamhället kan vi återupptäcka de bästa aspekterna av vår mänsklighet.”

GEORGE MONBIOT i Out of the

wreckage.

38

grus & guld · 1/2018

Foto: Dave Stelfox/Verso

Forskare inom olika discipliner blir

Folket ska ha större makt över ekonomiska beslut, menar författaren George Monbiot.

Det gemensamma måste uppvär-

deras och lokalsamhället bli fundamentet där människor möts, skapar gemenskaper och bygger politik underifrån, menar Monbiot. Genom olika sorters stiftelser och fonder som byggts upp av exempelvis avgifter för användande av gemensamma samhällsresurser – som statsfinansierad forskning eller statliga vägar – kan mark och andra tillgångar förvandlas till allmänningar.

Folket ska också få större makt över ekonomiska beslut på alla nivåer och George Monbiot föreslår deltagarbudgetar, en arbetsmetod som uppkom i den brasilianska staden Porto Alegre. Där får invånarna bestämma över den del av stadens budget som är avsatt för infrastruktur. Brasilianska städer med deltagarbudget har sett kraftiga minskningar i barnadödlighet, bättre sjukvård, fler skolor och förskolor, bättre tillgång till vatten och snabbare minskning av fattigdom än på andra håll. Monbiot lobbar också för ökade möjligheter till folkomröstningar och att stater vart tjugonde år bjuder in med-

borgare till översyn av sitt lands konstitution. En sådan översyn har genomförts i exempelvis Irland.

Många av förslagen klubbades sedan igenom i parlamentet.

Den som vågar komma med

konkreta förslag på hur samhället bör förändras skylls lätt för att vara banal - som om luddighet i sig vore en dygd. Surmagade kritiker menar gärna att det föreslagna är otillräckligt, naivt eller fel; ofta helt utan egna konkreta alternativ. I ett sådant klimat behövs författare som George Monbiot. Han är både visionär och tydlig, och dessutom alltid påläst och lättläst. Som underlag för att tänka nytt om styrningen av vårt samhälle är Out of the Wreckage en alldeles utmärkt bok!

Eva-Lotta Hultén bok Out of the wreckage.

A new politics för an age of crisis George Monbiot Verso books, 2017

Till vetenskapens försvar

bok Emma Frans Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams Volante, 2017

Emma Frans har fått Stora journalistpriset i kategorin Årets röst.

Ibland läser jag i denna bok

in en något idealiserande syn på vetenskapens inneboende sanningslidelse och förmåga att skilja agnar från vete, men i det stora hela ger Emma Frans en bred och saklig beskrivning av var riskerna finns, och en praktisk handledning i hur man kan undvika att trampa fel. Bra läsning även för den som redan tycker sig ha en fungerande kompass.

Hans Månsson

Det är bråttom!

Behovet av att om­pröva

Bok ekonomin ett ledande Come on! Capitalism, Shorttema i en ny rapport till termism, Population and the Romklubben, skriven av Destruction of the Planet Ernst von Weizsäcker och Anders Wijkman och Ernst von Weizsäcker Anders Wijkman. De menar Springer, 2018 att vi inte kan lösa vår tids allvarliga utmaningar med samma tänkande som skapat dem, och efterlyser en ny ”upp­ lysningstid”. Samtidigt pekar de på att det tar lång tid att förändra attityder och att vi måste agera här och nu med exempelvis nya metoder för att bruka jorden, sol- och vindenergi, cirkulära materialflöden, skatteväxling (där skatt på arbete sänks och skatt på att utnyttja naturen höjs) och reglerade finansmarknader. KB

3 frågor

till Stina Oscarsson, som tillsammans med tecknare Sara Granér nyligen gav ut boken Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig, från Leopard förlag.

Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?

Foto: Fredri k Åkerbe rg

första april året om. Falska nyheter, feltolkade påståenden och intressestyrda rapporter dyker upp dagligen. Därför måste vi ständigt vara på vår vakt. Det är utgångspunkten för forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans’ bok Larmrapporten.

Kunnigt och engagerat pekar hon ut en mängd gropar vi riskerar att snubbla ner i när vi ska orientera oss i kunskapens geografi. Det kan vara den anekdotiska berättelsen som bara säger något om det enskilda fallet, forskningsrapporten som finansierats av ett storföretag, drevet på sociala medier som kanske i själva verket bara representerar ett par procent av befolkningen, eller riskerna med att en upprepad lögn gnager sig in och förvirrar.

Foto: Nikl a s Nyman/Vol ante

Numera är det som om vi hade

– Ja! Världen förändras hela tiden. Men om vi vill vara med och påverka hur den ska förändras då måste vi nog anstränga oss lite.

Vad är det för bok du skrivit?

– Man skulle kunna kalla det en handbok för att upprätthålla demokratin. Fast handbok leder lite fel för den är samtidigt så full av tvivel.

Egentligen är det nog allt av värde jag tänkt om konst och motstånd, samtal och demokrati som jag försökt samla.

Och jag har gjort det kring Gene Sharps 198 sätt att förändra världen utan våld.

Hur har du Sara Granér samarbetat?

– Jag skrev ett manus som Sara fick fria händer att tolka. Och hon svarade med en massa bilder i olika genrer.

Sedan har vi suttit tillsammans och klippt och klistrat.

Bok TRor du att du kan för­ ändra värdlden utan att anstränga dig? stina oscarsson Leopard förlag, 2017

Läs mer: clubofrome.org grus & guld · 1/2018

39

40

grus & guld ¡ 1/2018

opinion

Kapital kräver verkligt värde text

Uffe Madsen Illustration

Kati Mets

När det finansiella systemet bygger på förväntningar som saknar täckning i reella värden uppstår obalanser som drabbar såväl samhället som den enskilde. Uffe Madsen skriver om vikten av att motverka spekulation och privata bankers penningskapande.

Orden bakom förkortningen JAK är

välkända inom nationalekonomin och betecknar de tre produktionsfaktorerna: Jord, Arbete och Kapital.

Jord omfattar i vidare bemärkelse alla tillgängliga råvaror och resurser.

När de bearbetas genom arbete uppstår kapital. Det kan till exempel vara trä som bearbetas till ett hus. Slut­ produkten, huset, blir då kapital.

Jord kan även vara mark, som odlas av lantbrukaren och ger kapital i form av spannmål. Spannmål blir i sin tur råvara för mjölnaren som maler det till mjöl. Mjölet säljs sedan till bagaren som bearbetar det och genererar bageri­ets kapital, brödet.

På detta sätt kan råmaterial bearbetas och bli till kapital i olika former. Ibland

direkt i en slutprodukt, som det färdiga huset. Ibland i en löpande kedja, som när spannmålet blir till bröd.

Denna form av kapital kallas även real­ kapital och skiljer sig väsentligt från de större summor pengar eller värdepapper (exempelvis aktier eller obligationer) som vi till vardags kallar kapital. Den formen av kapital kallas mer precist finanskapital.

Medan realkapitalet utgör samhällets egentliga värde, är finanskapitalet uteslutande ett medel för att produktionen ska fungera. Pengar är nödvändiga för att finansiera ägande av mark, byggnader, produktion med mera – och för att köpa och sälja de varor som produceras.

Det bör alltså finnas ett storleks­

mässigt samband mellan de två kapital­formerna. En viss mängd real­ kapital kräver en liknande mängd finans­ kapital. Är finanskapitalet för litet hämmas produktionen. Är finans­ kapitalet för stort överhettas ekonomin.

Realkapitalet utgör även säkerhet för finanskapitalet. Pengar, aktier eller obligationer saknar egenvärde, de har bara värde i form av produktionen som skapas i samhället.

Genom tiderna har finanskapitalet

kommit att få en allt större betydelse i samhället, och idag överskuggar det de värden det en gång skapades för att understödja. Med finanskapitalet i huvudrollen uppstår obalanser mellan finansiellt och reellt värde med prisgrus & guld · 1/2018

41

opinion

bubblor som resultat. Vi har till ex­ av finanskapitalets storlek är alltså tala för. Därför måste styrningen av empel sett det både på aktiemarknaden ett problem såväl för samhället som penningsystemet flyttas från privata och bostadsmarknaden. Handeln styrs för den enskilde och det uppstår ute­- intressen till ett samhällsstyrt organ. av utbud och efterfrågan och priserna slut­ande på grund av att finanskapihar frikopplats från det underliggande talet inte backas upp av ett tillräckligt Dessutom är den finansiella spekula­ produktionsvärdet. Köparen investe- stort reellt värde. tionen en angelägen fråga. Den kan rar med en förväntan om att aktien – och ska inte regleras med förbud. Men eller fastigheten – med tiden ska stiga De stora prisbubblorna uppkom- beskattning av finansiella transaktion­ i värde, och när tillräckligt många har mer i perioder med stort överflöd på er, i likhet med vad till anhängarna av samma förväntan blir det också så. pengar. I början av millenniet pumpa- en så kallad Tobinskatt föreslagit, bör Mindre prisjusteringar sker löpande des det ut stora summor i samhället övervägas. Även vinstbeskattningen och skapar inga större problem. Men – långt mycket mer än vad som kräv- måste ingå i diskussionen om hur vi då och då spricker bubblor med stora des för att hålla produktionen igång. skapar bättre balans mellan finans­ effekter. Vi såg det på kapitalet och samhällets 1930-tal­et när aktiemarkegentliga värden. naden kollaps­ ade och En förändring av den stora depression­ en penn­ingsystemet kan ”I JAK tar vi avstånd från alla former av följde. Vi såg det 2007 bara ske genom demomed stora börsfall och kratiska politiska be­slut, spekulation med pengar.” sjunkande bostadspriser efter krav från medpå många håll i världen. borgarna. Tills detta Vid båda till­ f ällena sker måste vi använda blev det tydligt att orealistis- Pengarna, som skapades av privata det nuvarande penning­ systemet på ka värdeförväntningar knutits till banker i form av lån och kontokredi- bästa möjliga sätt. I JAK tar vi avstånd det finans­ iella systemet, och stora ter, omsattes i finansiella aktiviteter från alla former av spekulation med förmögen­heter gick förlorade. Sam- till stadigt stigande priser. När sedan pengar. Vi brukar uttrycka det som att hället fick träda in med olika typer av bubblan sprack fanns det inte tillräck- vi är emot att ”tjäna pengar på pengar”. stöd och rädda banker från kollaps. De lig täckning för pengarna i omlopp och I JAKs ekonomiska gemenskap lånar som där­emot inte räddades var alla de därmed inte heller säkerhet för ban- vi ut pengar till varandra utan att kräprivat­personer som utan något som kernas stora utlåning. Med det privata va ränta, och praktiserar på det viset helst spekulationssyfte köpt hus för penningskapandet har vi byggt upp ett ekonomi utan spekulation. I takt med att bo i. De fick uppleva prisfall, ofta ekonomiskt system där samhället blivit att fler medlemmar sluter upp kring till nivåer långt under vad fastigheten beroende av de privata bankerna. Där- JAK och använder medlemsbanken för belånats för. för måste det också skapa skyddsnät för spar­ande och lånande ökar också andeDe som medvetet spekulerar, till att förhindra att de kollapsar. len av den samlade ekonomin som dras exempel genom att köpa aktier, valuta undan från spekulation. eller egendom med försäljning och Om vi vill ha ett samhälle med balans Målet är naturligtvis ett förändrat utdelning för ögonen, vet att de tar en mellan realkapital och finanskapital är penningsystem, men tills detta sker risk och bör vara redo att ta en förlust. det nödvändigt att styra upp penning- måste vi själva upprätta – och använda Det gäller dock inte bostadsköparen systemet. Så länge pengar skapas av – system som överensstämmer med som behöver ett hem, men likväl privata banker med vinstmaximering vårt sätt att se på pengar. · drab­bas när en bubbla spricker. som mål kommer det uppstå obalans­ Författaren presenteras på sidan 4.

De återkommande anpassningarna er som medborgarna sedan får be­ Översättning från danska: Karin Backström 42

grus & guld · 1/2018

d?

Ser du inte skogen för alla trä

Det är snårigt i försäkringsskogen, vi vet.

Villkor hit och självrisker dit. Det är mycket att tänka på när man ska välja försäkring. En sak som särskiljer oss från nästan alla andra försäkringsbolag är att vi har miljösmarta försäkringar märkta med Bra Miljöval och att vi ständigt arbetar mot en grönare vardag.

Som JAK-medlem erbjuds du upp till 20% rabatt på våra försäkringar.

Hitta rätt direkt i försäkringsskogen, bli miljösmart med oss!

Läs mer om våra försäkringar:

Eller ring oss direkt:

www.watercircles.se/jak

010-4900 999 i samarbete med

Information från JAK redaktör: Hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

Kallelse till JAK Medlemsbanks årsstämma 2018 Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till ordinarie föreningsstämma den 21–22 april 2018 i Skövde Kulturhus, Trädgårdsgatan 9 i Skövde.

Stämman inleds på lördagen den 21 april kl. 11:00 med registrering och fika, stämmoförhandlingarna börjar kl. 13:00 och stämman ajourneras för dagen ca kl. 18:00. På kvällen kommer det finnas möjlighet för de stämmodeltagare som vill att få en visning av bankkontoret. Stämman återupptas på söndagen den 22 april kl. 09:00 och avslutas ca kl. 12:00.

Vid stämman kommer flera stadgeändringar att behandlas.

Stadgeändring av § 7 Insatser handlar i huvudsak om att ändra så att alla medlemmar ska betala lika stor grund­insats, att det framgår storlek

på grundinsats och när denna ska vara betald till föreningen samt att förtydliga processen vid återbetalning av medlemsinsatser. Stadgeändring av § 5 Medlemskap handlar i huvudsak om att precisera skäl för uteslutning ur föreningen samt de villkor som ska uppfyllas för medlemskap. Därtill kommer en stadgeändring att behandlas som syftar till att ändra stadgarna utifrån den dom i Patent- och marknadsdomstolen som vid vite förbjuder föreningen att kalla sig en räntefri bank eller använda ordet lånekostnad i stället för ränta.

Ytterligare en föreslagen stadgeändring avser en ändring i § 15 Ärenden på ordinarie föreningsstämma, detta med anledning av det stämmouppdrag som föregående årsstämma lämnade till styrelsen avseende hur val till valberedningen kan företas.

STÄMMOHANDLINGAR Stämmohandlingarna skickas ut per post eller tillhandahålls digitalt per e-post till alla som anmäler deltagande samt till övriga medlemmar som så önskar och meddelar detta till e-post: jak@jak.se eller ringer tel.

0500-46 45 00. Glöm inte att uppge din postadress eller e-postadress.

ANMÄLAN Anmäl deltagande i stämman snarast på www.jak.se/anmalanstamma alternativt till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00, uppge om du vill ha stämmohandlingarna skickade till dig per post eller via e-post. Meddela även om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt om du har någon allergi.

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 2018 1. Val av mötesordförande, två justerare och två eller fler rösträknare 2. Anmälan av protokollförare och övrigt presidium 3. Föreningsstämmans behöriga utlysande 4. Upprättande av röstlängd 5. Fastställande av dagordning och arbetsordning för stämman 6. Val av valberedningsgrupp 7. Valberedningens nomineringar till styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 8. Rapportering med anledning av föregående års stämmouppdrag 8.1. Styrelsens rapport 8.2. Valberedningens rapport 8.3. Etikrådets rapport 9. Styrelsens årsredovisning 10. Revisorernas berättelser 11. Fastställande av resultat- och balansräkning 12. Beslut med anledning av föreningens överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen 44

grus & guld · 1/2018

13. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören 14. Behandling av styrelsens propositioner 14.1. Beslut om stadgeändring av § 7 Insatser 14.2. Beslut om stadgeändring av § 5 Medlemskap 14.3. Beslut om stadge- och reglementes­ändring utifrån dom i Patent- och marknadsdomstolen 14.4. Beslut om stadge- och reglementes­ ändringar avseende nomineringsstopp samt nomineringskommitté 14.5. Beslut om reglementesändring av kap. 1.2 Intern struktur 15. Behandling av förslag från valberedningen 15.1. Fastställande av valberedningens uppdragsbeskrivning i reglementet 15.2. Fastställande av arvodesregler för förtroendevalda (i reglementet) samt ersättning till dessa fram till slutet av

nästa ordinarie föreningsstämma 16. Behandling av inkomna motioner 16.1. Förvaltningskostnader 17. Styrelsens redogörelse för budget för det kommande verksamhetsåret 18. Fastställande av medlemsavgift för det kommande verksamhetsåret 19. Beslut 0m antalet styrelseledamöter och övriga förtroendevalda 20. Val av ordförande för styrelsen 21. Val av styrelseledamöter 22. Val av revisorer och suppleanter för dessa 23. Val av ledamöter i etikrådet, varav en sammankallande 24. Val av ledamöter i valberedningen, varav en sammankallande 25.Övriga frågor

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks stämma 2018!

Monjia Manai Sonnius

Styrelsens ordförande

JAKs årsstämma 2018

Praktisk information årsstämma 2018

JAK Medlemsbanks årsstämma kommer att hållas i Skövde Kulturhus, Biograf Odeon. Kulturhuset ligger mittemot resecentrum.

Resa och logi

Föreningen ersätter kostnader för resa och logi i efterhand enligt följ­ande: Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att man rest med tåg 2 klass eller buss. Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande.

Kvitton i original för logi och resor ska vara föreningen tillhanda senast två veckor efter stämman. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Närvaro under hela stämman är obligatorisk för att ta del av ersättningen.

Fullmakter

Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ett ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud enligt stadgarna har rätt att företräda 1 fysisk person som är medlem och 1 juridisk person (t.ex. en förening eller ett företag) som är medlem.

Varje medlem som fyllt 16 år och betalat grundinsats har rösträtt på

stämman. I det fall förmyndare för omyndig medlem bedömer att den omyndige kan företräda sig själv, kan en fullmakt lämnas till denne och ska medföras i original. Observera att personbevis på den omyndige ska uppvisas där det framgår vem eller vilka som är förmyndare.

Ställföreträdare för en juridisk person som är medlem har rätt att rösta för denna utan fullmakt på stämman. Observera att rollen som ställföreträdare måste styrkas med t.ex. vidimerad kopia av protokoll som utvisar teckningsrätten eller vidimerad kopia på registerutdrag från Bolagsverket. Dokumenten får inte vara äldre än 1 år. Om flera personer är ställföreträdare gemensamt behöver samtliga närvara eller ett protokoll visas upp som visar att den närvarande har givits rätt att ensam företräda den juridiska personen vid den här stämman.

Begränsningen av antalet fullmakter gäller inte ställföreträdarskap och enligt föreningslagen behöver en sådan företrädare inte vara personlig medlem i JAK Medlemsbank.

Blanketter för fullmakter till års-

Logitips Hotel Majoren i centrala Skövde, tel. 0500-41 06 10, välj att få tala med receptionen i Skövde för att få tillgång till rabatterat pris. Beställ gärna så tidigt som möjligt och glöm inte att uppge bokningskod – JAKs årsstämma. Ni kan också be om att bli sammanförda i flerbäddsrum o.s.v.

Övriga logitips är: Hotell Skövde – tel. 0500-41 06 45 Scandic – tel. 0500-74 50 00 Skövde Vandrarhem – tel. 050048 17 18.

Anmäl deltagande i stämman snarast på vår hemsida:

www.jak.se/anmalanstamma eller till e-post: jak@jak.se eller ring tel. 0500-46 45 00. Meddela då om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

stämman finns att ladda ner på: www.jak.se/stamma grus & guld · 1/2018

45

Information från JAK

Senarelagd utgivning Medlemstidningen Grus & Guld som var planerad att komma ut 29 mars, fick en senarelagd utgivning.

Anledningen till ändringen var att arbetet med att sammanställa stämmohandlingarna i år tog längre tid än planerat och enligt förening­ ens stadgar ska dessa tillhanda­ hållas i samband med att kallelsen till årsstämman går ut.

Mobilt BankID till JAKortet Från och med mars, ersätts säkerheten på JAKortet vid distans­ handel med mobilt BankID. Mobilt BankID behöver vara installerad på kortinnehavarens mobila enhet vid vissa köp.

Det är internetbutiken man köper av som avgör vilken typ av säkerhet som krävs vid ett köp.

Läs mer på jak.se/kort

Klimatkompensation för JAK Medlemsbank Sen några år tillbaka klimatkompenserar JAK för koldioxidutsläpp från trycksaksproduktion, pappersförbrukning, transporter, mat och el.

2017 års klimatpåverkan blev 22,44 ton CO2.

Kompensationen sker genom att JAK bidrar till trädplantering i Afrika via Vi-skogen och därmed stöttar ekologisk balans samt bättre och tryggare försörjning. Småbrukande bönder får ekonomiskt stöd och hjälp med plantering av träd med metoden agroforestry.

Metoden medför att de brukande familjerna kan förbättra sin matproduktion, klara vedbehovet och öka familje­inkomsterna. Vidare tar träden upp koldioxid från atmosfären, vilket bidrar till att minska den globala uppvärmningen.

46

grus & guld · 1/2018

jagärjak #

Det finns över 36 500 anledningar till att vara medlem i JAK – låt medlemmarna bli budskapet! Så lyder underrubriken till den kampanj som tagits fram av JAKs kommunikationsavdelning.

Kampanjen utgår från de stora

DIGITALA KANALER

förändringar som ägt rum under 2017 där främst räntedomen från Patent- och marknadsdomstolen inneburit nya utmaningar i JAKs kommunik­ation. Syftet med kampanjen är att belysa den mångfald och de erfarenhet­er som finns i medlems­kåren samt personifiera och lyfta fram medlemmarnas egna historier om varför de har valt just JAK Medlemsbank.

– I syfte att nå ut med JAK som Sveriges räntekritiska medlemsbank med fokus på hållbar ekonomi och folkbildning, har vi startat en kampanj som vi kallar #jagärjak.

Kampanj­en fokuserar på olika medlemmars berättelser om varför de har valt JAK, förklarar Ann-Marie Franklin, chef för medlems- och kommunikationsverksamheten.

Under vintern har fokus legat på att föra ut kampanjens budskap i de digitala kanalerna och då främst sociala medier som Facebook och Instagram. Kanske har du sett annonsen på Facebook, där Maha som stolt medlem berättar om sin relation till JAK? Annonsen återfinns även i detta nummer av Grus & Guld på sidan 2.

Kampanjen #jagärjak kommer att synas under resten av året och på varierande tema, beroende av vem det är berättar om sin relation till JAK Medlemsbank.

KOMMUNIKATIONS AVDELNINGEN

VILL DU VARA MED OCH DELTA? Vi söker nu fler medlemmar som vill ställa upp och berätta varför de valt JAK Medlemsbank och vad JAK betyder för dem. Är du en av dem?

Kontakta oss gärna på

Louise Clausen, kommunikatör

Hanna Blomqvist, webbansvarig & grafisk formgivare

e-post (louise.clausen@ jak.se) eller sök upp oss på stämman i Skövde där vi på JAKs Kom­ munika­tions­avdelning finns tillgängliga under stämmodagarna.

vd har ordet

”Under femtio år har vi hjälpt varandra” Året som gått lämnar mig än mer

Jag heter Johan Thelander och är vd på

övertygad om vikten av JAK som JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du idé­bur­en och kooperativ bank. I ett har frågor eller åsikter. Mejla mig: vd@jak.se samhälle där klyftan mellan rika och fattiga växer för varje år som går och där hushållens skulder fortsätter att öka banktjänstemarknaden genom att snabbare än inkomsterna är vi ett viktigt möjliggöra för konsumenter att själva alternativ. Under femtio år har vi hjälpt låta tredjepartsaktörer utföra finanvarandra att förverkliga drömmar och siella tjänster åt dem. För oss i JAK att bli skuldfria, allt utan vinstkrav eller öppnar direktivet upp möjlighet till bonusutdelningar som drivkraft. ökad medlemsnytta genom att vi kan Året 2017 innebar ett omvälvande få tillgång till fler banktjänster, samår då vi förbjöds att prata om oss som tidigt som våra pengar ligger tryggt i räntefria. Vi bibehåller givetvis vår vår medlemsbank. Direktivet väntas kritiska inställning till ränta och väljer samtidigt ge oss ökade IT-kostnader samtidigt att se denna förändring som eftersom det ställer nya krav på säkeren möjlighet till förnyelse. Det innebär het och öppna applikationsprogramatt vi påbörjat ett arbete med att bygga meringsgränssnitt (API:er). ett nytt budskap, genom vilket vi kan agera för att växa och förbättra både Den tuffa regleringen av bankvår omvärld och vår medlemsnytta. branschen tilltar även i år med fler Nu ligger ett nytt år med oskrivna åtstramningar som träder i kraft. Även blad att fylla för våra fötter. Under om denna reglering är något som de 2018 träder till exempel delar av allra flesta av oss jakare troligtvis EU:s betaltjänstdirektiv PSD2 välkomnar, då den bland annat syftar (Payment Service Directive) i kraft. till att stävja bankernas risktagande, Direktivet spås att revolutionera innebär den en stor utmaning för oss

LÄS MER PÅ JAK.SE/KORT

som liten bank då den fortsatt kräver stora resurser för att vi ska möta de krav som ställs på oss.

Svårigheter till trots, ligger det även en mängd möjligheter framför oss. Vi är unika med vår syn på hållbar ekonomi, präglad av jämnare resursfördelning och hushållning. Vi verkar för ett samhälle med ekonomiska spelregler som inte skapar klyftor mellan människor. Rättvisa och hänsyn till människor och miljö är en del av vår ideologi. Detta är jag övertygad om att fler och fler i vårt samhälle inser vikten av och vill vara en del av.

Avslutningsvis hoppas jag få tillfälle att träffa många av er på årsstämman!

Med vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Skaffa JAKort

Med ditt JAKort får du kontoutdrag och PDF-faktura i internetbanken och slipper därmed avi-avgiften.

Med vår mobilapp kan du se transaktioner, aktuellt saldo mm.

Kortet har den senaste tekniken för kontaktlösa betalningar samt ökad säkerhet för handel över internet med Mobilt BankID. HAR DU INTE SKAFFAT JAKORT ÄNNU?

Läs mer och ansök på vår hemsida jak.se eller hör av dig till oss på jak@jak.se eller tel 0500-46 45 00 grus & guld · 1/2018

47

medlemsannonser

Medlemsannonser Är någon intresserad av att starta ett forum för byggare & yrkesfolk inom hem och andra byggprojekt? Hör av er! vonhageknut@gmail.com Eko företag + barnfamilj välkommen Bygg&bo i gemenskap på Österlen Kvar 2 bo&verksamhetstomt samt lgh 3,5 rok barnfamilj i Koop hyresrätt hellefred@ gmail.com Säljes: ekologiska kroppsvårdsprodukter tillverkade för hand. Snälla mot människa och miljö. Broschyr finns. annika@grobladet.eu eller 070-267 5145

sparpoäng önskas Jag har löst ut mitt lån och saknar poäng för att få ut mitt efterspanande.

Tacksam för alla poäng jag kan få.

GG1-0118 Vi behöver installera en bättre värmekälla. Vi behöver få loss våra sparpengar för att kunna göra detta under vår levnadstid. Tacksam om någon kan skänka oss poäng. Vi behöver 25 milj. sp.

GG2-0118 Skulle vara tacksam för hjälp med sparpoäng i en svår tid när sjukdom plötsligt förändrade förutsättningarna.

GG3-0118 Ensamstående trebarnspappa i akut behov av 6 500 000 sp. Vi kommer att vara tacksam om DU eller NI kunde bidra med poäng.

GG4-0118 48

grus & guld · 1/2018

Vi har löst våra JAKlån, men saknar drygt 20 miljoner sparpoäng för att få ut vårt efterspar. Tar tacksamt emot sparpoäng. Stora som små gåvor betyder mycket för vår stora familj.

GG5-0118 Pensionär med sliten kropp, vill sätta guldkant på tillvaron. Saknar 2,4 miljoner sp. Är tacksam för bidrag, stora som små!

GG6-0118 Fattigpensionär Pension i mars och började med att spara i JAK för 10 år sedan. Behöver 1,600 000 sp för att kunna lösa mitt lån och efterspar.

GG7-0118 Jag är en familjefar som behöver sparpoäng. Vi kommer att få ut vårt sparande om 10 år. Vi kommer att vara tacksamma om DU kunde bidra med poäng.

GG8-0118 SJUKPENSIONERAD barnmorska tacksam för sparpoäng till att lösa avbetalat lån 2,2 milj sp. Pengarna ska gå till skors­ ten på vår 1800-tals bagarstuga.

GG9-0118 Tar tacksamt emot sparpoäng. Har 19 milj sparpoäng att spara ihop, för att få ut låst efterspar. Behov av dem till nytt JAKlån. Tack på förhand.

GG10-0118 Med vårat efterspar vill vi stötta stora dottern som börjar på universitetet

och flyttar hemifrån. Varje sparpoäng hjälper. Tack på förhand.

GG11-0118

Heltidsarbetande låglöneslavande separerad 3-barnsförälder med master­ examen i konst ber om hjälp med max 150 milj sp till drägligt liv & halmbalshus!

GG12-0118 Behöver 5,6 miljoner sparpoäng för att lösa efterspar så att jag kan köpa vårat drömtorp. Tacksam för alla poäng!

GG13-0118 Hjälp oss bygga miljöhus. Alla poäng är välkomna!

GG14-0118 Skulle bli tacksam om någon av Er vill skänka sparpoäng till mig, så att jag kan lösa ut mitt efterspar. Tack på förhand!

GG15-0118 4 barns familj ordnar ekonomin.

TACK för alla sparpoäng vi fått! 2 lån lösta och nytt mål är att 1 JAKlån, 1 lån och 2 krediter ska bli ett JAKlån.

GG16-0118 Pensionerad kvinna Stort tack till dig som skänkt mig sparpoäng. Poängen har hjälpt och hjälper mig att få ett billigare boende.

GG17-0118 Olycka som drabbat mig samt ekonomin. Önskar sparpoäng av vänliga medlemmar så jag kan lösa efterspar.

GG18-0118

Jag vädjar om sparpoäng, 3,5 milj för att lösa ut mitt eftersparande. De pengarna ska gå till ett torp-projekt, där taket nu måste läggas om, vilket jag idag inte har ekonomi till.

GG19-0118 Dottern vill åka på utbytesår och behöver 2 124 784 sparpoäng för att kunna få ut besparingar. Bet ska göras 2/4 så gärna asap.

GG20-0118 Jag skulle behöva pengar på grund av privata skäl. Kan någon hjälpa mig med sparpoäng?

GG21-0118 Vår bergvärmepump har gått sönder.

Kostar 100 000 kr (det har jag på efterspar). Behöver 6 miljoner sparpoäng.

Alla poäng tas tacksamt emot.

GG22-0118 Livet innehåller överraskningar. För att lösa lån och kunna bo kvar när jag går i pension söker jag sparpoäng. Litet som stort tas tacksamt emot.

GG23-0118 Försöker ordna upp min ekonomiska situation och lösa in mitt lån, men saknar 900 000 sp.

GG24-0118 Behöver sparpoäng för att ta ut mina sparpengar för att hjälpa min dotter. Så jag ber ödmjukt om hjälp. Har du/ni poäng att skänka tar jag tacksamt emot.

GG25-0118

Vill du också annonsera?

Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg).

Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod.

Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev.

Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 15 november 2018. Annonsstopp 1 oktober. grus & guld · 1/2018

49

Respons

vad tycker du om tidningen?

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Lärorikt om framtidens by

Svar: I civilkurageträningen tränar vi aldrig

Det välgjorda reportaget i Grus & Guld nr 4/17 "På spaning efter framtidens by" var så inspirerande, tack! Det tas många bra initiativ också här i vår glesbygd men integrationen som "Framtidens by" strävar mot är verkligen en nivå till. Lärorikt. Och kul att läsa. Tack!

på att "blockera" åsikter. Många av träningarna startas med dialogövningar, eftersom vi tror att dialogen är effektiv för att bryta, eller förebygga, orättvisor och förtryck. Vi tränar t ex på "aktivt lyssnande" som vi tror också kan vara civilkurage. Vi inspireras av ickevåld i våra idéer av makt och förändring där vi behöver komma i kontakt med förtryck för att kunna förändra det.

Du är jätte­ välkommen till någon av våra träningar för att testa.

Wille Östberg, Vamlingbo

Saknade lyssnandet

inspiratör

Läste intervjun med Frida Ekerlund, sk Civilkuragetränare civilkuragetränare, Frida Ekerlind i senaste Grus & Guld. Blev förvånad.

Har hela mitt liv trott att civilkurage består i att gripa in i situaFrida Sidan 6-7 i Grus & Guld nr 4 2017 Ekerlund, tioner där människor Vardagens civilkurage och djur behöver hjälp. Men Fridas kurage består i att blockera misshagliga åsikter. Enda Att äga är att ägas! sättet att lära sig saker om sig själv och andra är ju att först och främst lyssna på vad den Under min livshistoria har jag mer och mer andra har att säga, sedan att försöka förstå. börjat fundera över det materiella ägandet I de här "civilkurageövningarna" verkar båda i och av en jord som vi i grunden, liksom saker saknas.

Stina Oscarson skriver i sin krönika i G&G Elise Rydahl, Malmö nr 4/17, bara har till låns. Frågan är om det civilkurage?

Varför behövs en organisation för och på öka medvetenheten om orättvisor Det finns väldigt många som är bra verki att faktiskt agera. Vi behöver konkreta diskriminering, men vi saknar övning reflexer att reagera och ingripa. tyg. Och vi måste ständigt träna våra

Hur går träningen till? med situationer som kan uppstå i varVi har öppna träningar där vi arbetar blir rollspel. Startsträckan för att ingripa dagen och lär ut olika tekniker genom det att ju tidigare vi agerar desto lättare blir kortare när vi har testat olika sätt, och blir fel. väntar vi tills vi är så upprörda att det styra hur situationen utvecklas. Ofta grupper som ber oss.

I mån av tid kommer vi också ut till och repressalier?

Hur tänker du kring rädsla för våld som vi ibland tänker oss. Det Civilkurage behöver inte vara så konfrontativt Vi jobbar också mycket med att vi kan även handla om att lyfta den utsatta. individstöttar varandra – och komma ifrån behöver vara flera som ingriper och tänket när det gäller civilkurage.

Har du några medskick inför julen?? av diskriminering och rasism vid Vi brukar köra träning mot olika former inte att prata om egna erfarenheter som julmiddagen. En teknik där kan vara eller ta upp samtalsämnen vi vill ha stämmer överens med problemskaparens, träna på att våga konfrontera. kring matbordet. Men vi måste också

text

Karin Backström foto

Emmalisa Pauly

Namn

Frida Ekerlind

Ålder 32 år

Yrke

Projektledare Vardagens civilkurage, en ungdomsorganisation som vill främja ingripanden mot förtryck, ojämlikhet, exkludering, maktmissbruk, diskriminering, orättvisor och våld. Finns i Malmö, Växjö, Uppsala, Dalarna, Göteborg.

Gör

Utbildar i civilkurage.

läs mer:

www.vardagenscivilkurage.se

grus & guld · 4/2017

6

grus & guld · 4/2017

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

50

grus & guld · 1/2018

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Dick Wedin, Höga kusten

Anmäl dig till nyhetsbrev Anmäl dig till Grus & Gulds nyhetsbrev på www.grusoguld.se så får du en avisering när en ny tidning är ute.

Nästa nummer

kommer i brevlådan 15 november!

Annonsstopp & manusstopp: 1 oktober

grus & guld · nr 1 2018 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

7

inte är det personliga ägandet och inmutandet av jorden som är den verkliga och grundläggande stölden, och desto mer vi lägger oss till med desto fattigare blir vi. För vad behöver vi egentligen mer än en hyfsad bostad, för kroppen bra mat på bordet och en bärande gemenskap?

Att odla rätt, sägs det i reportaget om framtidens by, är lätt men att nå denna bärande gemenskap är svårare. Just det.

För det som hindrar är vårt sedan generationer inavlade ägandebehov. Ett behov som också har överförts till våra relationer.

Men att begränsa någon annan leder till en tomhet, som lägger grund för det materiella habegäret.

Precis som jorden, så har vi varandra till låns i mötet här och nu.

Att äga är att ägas!

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 1 · 2018

Ta tåget i sommar

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 59 kr

Utdelning i Matbanken

Vd-tjänsten tillsatt

Bildspråk för ny ekonomi

INNEHÅLLER

KALLELSE TILL JAKs STÄMMA

Klimatriks dag · Rob Hopkins · Prisat kafé · Naturnytta

Krönika

Katarina bjärvall:

Freda våra basala behov Den som råkar befinna sig i en inte helt

Och så skriver han att vi även drivs av

andra krafter. Det är ett understatement. I rika länder styrs vi nu av begär och preferenser, frammanade av konsumismens trupper, producenterna och deras marknadsförare.

Men den Maslowska trappan är användbar också för dem. Genom att identifiera nivån av välstånd på en marknad kan de vässa sina strategier.

Hos oss har nya varor och tjänster på senare år mest siktat på de översta stegen i trappan.

Genom sociala medier, resor, meditations-

kurser och självhjälpsböcker köper vi, med uppmärksamhet eller pengar, självkänsla och självförverkligande.

Men konsumismens krigare vill ha mer.

Det är då de marscherar över kanten på trappan och på nytt landar nederst.

Därav matkassarna som rullas hem till dörren, därav gratistidningarna med recept och alla teveprogram där kockar tävlar om det mest raffinerade sättet att krydda en kokt groda. Därav flaskvatten, Viagra och sömnappar i mobilen.

” Konsumismens krigare vill ha mer ... Därav flaskvatten, Viagra och sömn­appar i mobilen.”

Det är inte värdigt att vi låter oss manipu-

leras när det gäller det mest grundläggande.

Vi måste freda oss: Vad behöver vi egentligen äta och hur ska vi på skonsammast möjliga sätt få tag på det? Hur sover vi godast? Hur kan vi älska så som vi verkligen vill? Ett svar finns i att värna tiden och upprätta stora oöverskådliga pauser. Märkligt nog följer då så småningom ofta självkänsla och självförverkligande. På köpet, som det heter. ·

Foto: Robert Blombäck

liten svensk stad en vardagskväll ser dem överallt: skåpbilarna som kör ut mat till den hungriga medelklassen. De är bara ett av många tecken i tiden på att vår överkonsumtion har tippat över kanten på det översta steget i Maslows berömda trappa och nu ger sig ut för att tillfredsställa våra allra mest grundläggande behov.

Enligt psykologen Abraham Maslows teori från 1943 styrs människan av fem uppsättningar behov: fysiologiska behov av till exempel mat, vatten, sömn och sex; behov av trygghet; behov av kärlek och gemenskap; behov av självkänsla och uppskattning samt behov av självförverkligande.

Behoven är hierarkiska, så att vi först vill tillfredsställa de mest grundläggande, men begreppet trappa är ändå lite förenklat. Maslow betonar att behoven överlappar och att vi inte måste vara mätta på ett innan vi känner av nästa sug. Man kan vara sömnig och ändå vilja ha kärlek. Han poängterar också något som är psykologiskt allmängods idag: att behoven till stor del är omedvetna.

Katarina Bjärvall journalist och Författare

grus & guld · 1/2018

51

B Bildkommentar: Lotta Sjรถberg

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING