Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 4 2015 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 4 · 2015

Bankregler ses över Flykten från tillväxtens gräns JAK näst bäst i test

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Liten husfrid maren byggde ett «tiny house»

alternativ valuta   ·   färre lokala aktiviteter   ·   robotdrömmar


< annons >

Nyhet! Försäkringar för JAK-medlemmar

Annons Nu kan du som medlem i JAK teckna miljösmarta försäkringar hos WaterCircles Som medlem i JAK kan du nu teckna miljösmarta försäkringar* för bland annat ditt boende och din bil. Som tack för att du gör en insats för miljön genom ditt val av försäkring, erbjuder vi upp till 20 procent rabatt på våra miljösmarta försäkringar. Våra miljökrav på leverantörer är både tuffa och under ständig bevakning. Vid bilskadereglering arbetar vi exempelvis enbart med verkstäder som har ett dokumenterat miljöarbete på plats och som kan hantera skadliga kemikalier på rätt sätt. Som ersättning när din bil är på verkstaden erbjuder vi enbart miljöhyrbilar, cyklar eller pendlarkort. Vid husskadereglering används miljömärkta material i största möjliga utsträckning och vi samarbetar enbart med godkända byggverkstäder och med metoder som gör huset energieffektivare än innan skadan. Välkommen att kontakta oss!

www.watercircles.se/jak >

i samarbete med *WaterCircles hus- och bilförsäkringar är miljömärkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval, vilket innebär att de fungerar precis som andra försäkringar, men att de är bättre för miljön.


26

grus & guld · 4/2015

Foto: hans månsson

Finansmarknadsministern lovar översyn.  ·  9

JAK bättre än storbanker

Fair Finance Guide har med medlemsbankerna i årets granskning  ·  10

Färre lokala JAK-aktiviteter

Minskat antal arrangemang efter besparingar.  ·  25

Flykten från tillväxten JAK gav Bodil Andersson hopp om ekonomin.

omvärld

Hur väl rustat är JAK för en bobubbla?  · 10

analys

David Jonstad om baksidan av vår tids science fiction-drömmar.  ·  11

Makt över ekonomin

på gång i jak

Hajar Alsaidan vill ge utsatta kvinnor nytt hopp. · 6 Foto: nikl a s björling

22

Lokal valuta Eget hem utan skulder Följ med till familjen som bor på en lastbil. · 12

Björn Forsberg efterlyser omställningsperspektiv i migrationsdebatten.  ·  30

dessutom:

Foto: anna von brömssen

miljön.

Innehåll

Tuff regelbörda för små banker

Besparingar på Grus & Guld och Demokratiprojektet 2016.  ·  24

kultur

Varför köper vi prylar vi inte behöver? Ny bok av Katarina Bjärvall. ·  28

kultur

Räntefrihet tas upp i ny klimatantologi.  ·  29

Pengarna som stannar i omgivningen

grus & guld · 4/2015


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlems­ avgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter.

Medarbetare i detta nummer

Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld

Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: kommunikation@etc.se Telefon: 08-410 357 00

foto: k alle wikström

Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@karinbackstrom.se Telefon: 08-641 01 48

Annonser: Louise Clausen Mejl: louise.clausen@jak.se Telefon: 0500-46 45 23

Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex Omslag: Maren har byggt sitt och familjens hus på en lastbil. Foto: Niklas Björling Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

Björn Forsberg är forskaren, föreläsaren och författaren som är mest känd för sina böcker om tillväxtepokens sista dagar och omställningens tid. JAK har han varit medlem i länge, framför allt för att han sympatiserar med medlemsbankens värdegrund. I detta nummer skriver han att nya lösningar måste till för att möta en migrationskris som varken är tillfällig eller övergående.

foto: privat

ISSN 1650-470404

JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinions­ bildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö.

4

grus & guld · 4/2015

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Kalle Karlsson är kulturprojektledaren och musikern som sedan länge intresserat sig för alternativa finansieringsmodeller. Redan för 15 år sedan uppmärksammade Grus & Guld hans crowdfunding av en känd artists första skiva – långt innan ordet var på allas läppar. Just nu fördjupar han sig i alternativa valutor och skriver om sådana på sidan 22.

Micke Hanås har bland annat varit redaktör för en djurskyddstidning. Nu frilansar han som journalist samtidigt som han lär sig mer om odling, miljövänligt byggande och permakultur i Stjärnsund, Dalarna. JAK känner han väl till efter flera JAK-skolor. I detta nummer skriver han om trenden att bygga hus på hjul.

foto: Stefanie Stam

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är ekologen som ägnar mycket tid åt att fundera på – och praktiskt verka för – en vackrare framtid i skuggan av klimatkris och oljetopp. Är hon inte hemma på gården i Stockholms skärgård är hon ofta ute och föreläser, bland annat på JAK-skolan. Hennes krönika i detta nummer handlar om hur vår värderingskompass påverkas när lönsamhet blir främsta motivet för handling. foto: Mia Svensson

Prenumerationer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Årsprenumeration: 230 kronor Lösnummer: 59 kronor

Pella Larsdotter Thiel


välkommen

redaktören:

Pengar på fel ställe

Litet kan vara fint Ett flyktingläger i Mellanöstern. Famil-

jen som bjuder in delar inte bara sin berättelse, utan även sin måltid. På många håll i världen har jag mött den: generositeten och viljan att dela med sig även när man har lite. Här hemma också. – Inte så stort, men ändå något, säger vännen som erbjuder ett rum i sin lägenhet till en person ny i Sverige. Hon är en del i den självorganiserade gåvo­ekonomin som växer fram kring flyktingmottagandet i början av hösten. Oräkneliga små kassar med nallar, mat, kläder blir till hjälp åt många. Enstaka ideella timmar blir till samlade hjälte­insatser. I Skellefteå föreslår en medborgare att kommunen ska erbjuda attefallshus till nyanlän-

vår resurskrävande livsstil, klimatförändringar, krig, terror och flyktingströmmar. – Den moderna normen i västvärlden är egentligen ett vulgärt överflöd, säger Peter, vars pyttehem vi besöker på sidan 12–21. Inte heller den bakomliggande frågan hur vårt ekonomiska system påverkar har stått i fokus under hösten. Mer av samma kan inte lösa problemen, skriver Björn Forsberg på sidan 30, och efterlyser ett större djup i flyktingdebatten. David Jonstads text på sidan 11 om vår tids science fiction-drömmar ger ytterligare perspektiv. Och på sidan 43 skriver Pella Larsdotter Thiel om värderingar som behöver tränas upp för att möta utmaningar som rör ”den större helhet som vi är en del av”. Ett sätt att börja kan vara att dela med

”Mer av samma kan inte lösa problemen.”

Sedan dess har en dramatisk höst – med

fruktansvärda terrordåd – passerat. I stället för att skala upp medmänskligheten motas människor i grind som söker skydd eller ett drägligare liv. Och trots klimatmötet i Paris diskuteras sällan kopplingar mellan

foto: Olof Thiel

da via JAK, och på tåget träffar jag en man som vill fabrikstillverka tiny houses för att snabbt få fram bostäder till människor som lämnat allt bakom sig. – Kanske kan de finansieras med JAKlån? funderar han, och får svar på sidan 19.

sig i, och av, det lilla. God helg önskar Grus & Guld med texter om små banker, små hus – och lite till.

Flykt är i fokus, men inte skatteflykt. 6000 miljarder euro är idag undanstoppade i skatteparadis, enligt den franska ekonomen Gabriel Zucman (sid 29). Stämmer hans beräkningar hamnar notan på cirka 20 miljarder kronor för Sverige. Det är lika mycket som har budgeterats för migrationspolitiken 2016, påpekar Sydsvenska Dagbladet.

procent av biståndet kan gå till flyktingmottagande 2016. En finansieringsmodell för långsiktig lösning av problemen som får människor att fly?

Tyck till om Grus & Guld! Grus & Guld har gått igenom förändringar de senaste åren och står nu inför nya besparingar. Det gör det extra viktigt för oss att få ta del av dina synpunkter. Missa inte enkäten på sidan 43. grus & guld · 4/2015

5


Hoppingivare Hajar Alsaidan Du var bara 13 år när du satte upp Hoppet. Vad fick dig att ta det initiativet? – Jag såg kvinnor omkring mig som egentligen hade alla förutsättningar, men som blev utbrända och isolerade hemma. En del var arbetslösa, levde gömda eller i förtryckande relationer. Jag ville att kvinnorna skulle få mer makt över livet och ekonomin – och växa som människor. De var värda mer än att koka potatis och tvätta makens strumpor. Eftersom många tillbringade mycket tid i köket blev det bland annat catering.

text

Anna Sternfeldt foto

anna von brömssen

Namn

De som lagar maten måste redovisa hur intäkterna används, varför det? – Det är för att vi som organisation ska veta att de tillgodoser kvinnornas behov. Vi lägger upp ett matlagningsschema utifrån vem som i nuläget bäst behöver pengar. Tanken är att du ska arbeta för det du behöver, och att du som kvinna ska kunna lösa det själv. En liten del av intäkterna går också till sjuka barn i Irak. Hittills har ni enbart sålt i ert närområde men nyligen fick ni större spridning. Vad hände? – Jag skrev ett slarvigt inlägg på Facebook, som delades, och rätt som det var så ringde människor från hela Sverige och ville ha vår mat. Vi blev väldigt förvånade och självklart är jag mycket glad över detta, även om jag inte hunnit tänka igenom det ordentligt än. Vi sprider gärna vårt koncept till fler städer. Visionen är att kunna stärka alla utsatta kvinnor.

6

grus & guld · 4/2015

Hajar Alsaidan

Ålder 20 år

sysselsättning Studerar juridik

Gör

Stödjer utsatta kvinnor i Göteborgsförorten Angered genom den ideella organisationen Hoppet som bland annat jobbar med catering av irakisk, persisk, arabisk och kurdisk mat som kvinnorna lagar, främst av lokala råvaror.


inspiratĂśr

grus & guld ¡ 4/2015

7


omvärld

Hallå där

Högre procent betyder högre krav på mänskliga rättigheter och miljö i bankens riktlinjer .

Magnus Frank, bankchef JAK Medlemsbank

Karin Backström 8

grus & guld · 4/2015

Danske Bank 25 %

Handelsbanken 27 %

Skandia 27 %

Swedbank 30 %

Länsförsäkringar 36 %

Nordea 38 %

SEB 49 %

JAK 71 %

Ekobanken 92 %

foto: jak

Allt fler varnar för en bobubbla. Hur ser JAK på situationen? – Oavsett om det är en bubbla eller inte så kommer bostadspriserna att sjunka när räntan går upp, eftersom köparna då inte längre har råd att låna lika mycket. De som inte har tagit höjd för stigande räntor eller måste sälja av andra skäl får problem. Det varnas för spekulation och en kommande krasch. – Jag tror det bristande utbudet är största problemet. Alla måste bo. Priserna kan inte fortsätta uppåt, men hur mycket de kommer att sjunka vet man inte.   Om värdet på bostäderna faller blir folk mindre benägna att konsumera, lågkonjunkturen fördjupas. – Visst är det så, och då är vi inne på tillväxtproblematiken. Måste vi ha tillväxt? Kanske är det snarare en samhällskris än en bokris vi ska tala om.   Vad betyder ett prisfall på bostäder för JAK? – JAKs medlemmar amorterar i högre takt. Sedan har de flesta även ett sparande, vilket minskar bankens risk. Om enskilda medlemmar inte klarar sitt bolån får vi diskutera hur vi kan hjälpa till. Rent juridiskt kan vi säga: din säkerhet täcker inte lånet så nu får du amortera ned det eller så säger vi upp det. Men det vore att bita sig i svansen eftersom det antagligen skulle innebära kreditförluster.

källa/Läs mer: www.fairfinanceguide.se

JAK näst bäst i granskning Vilka krav ställer bankerna på hållbarhet och socialt ansvar när de investerar spararnas pengar? JAK får bättre betyg än storbankerna, men hamnar efter Ekobanken när Fair Finance Guide har med medlemsbankerna i årets granskning.   hållbarhetsgranskning     – Det här är

en jätteviktig undersökning som tittar på vilka hållbarhetskrav bankerna ställer, och sedan följer upp hur de agerar i praktiken genom stickprov i form av fallstudier, säger Ann-Marie Svensson, medlemschef på JAK Medlemsbank. Hon saknar dock räntans effekter i mätningen. – Även om en bank investerar i bra saker så motverkas en långsiktigt hållbar utveckling om syftet är att få största möjliga finansiella avkastning. Räntan både omfördelar och räknas in i investeringskalkylerna, vilket gör att kortsiktiga satsningar premieras. JAK är den enda banken som säger att vi måste avskaffa räntan. Fair Finance Guide mäter hur väl

bankerna följer de drygt 200 viktigaste internationella överenskommelser-

na om hållbarhet och socialt ansvar i sina riktlinjer. Metoden är anpassad för storbanker, men i år har även JAK och Ekobanken fått möjlighet att förtydliga sina styrdokument och delta i bedömningen. – Alternativbankerna har lägre exponering mot hållbarhetsrisker eftersom deras utlåning framför allt riktar sig till små företag i Sverige, säger Jakob König, projektledare på Fair Finance Guide. Ekobanken, som huvudsakligen lånar ut till verksamheter som bedöms ge socialt, miljömässigt eller kulturellt mervärde, får en tydlig första placering. – De ställer klarare och mer långtgående krav på sina låntagare, säger Jakob König. – Men JAK skulle nog kunna förbättra sitt resultat genom en större tydlighet kring vad man inte kan tänka sig att låna ut till. Eftersom Fair Finance Guide bara granskar utlåningen till företag är underlaget för JAKs betyg litet. Hittills i år har närmare 90 procent av JAK-lånen gått till privatpersoner, som oftast använder pengarna för att lösa lån i andra banker, renovera, köpa bil eller bostad. karin backström


Små banker tyngs av nya regelverk     bankreglering       – Vi efterfrågar inte

”Vill Sverige att det ska finnas små banker så får man lugna sig med nya pålagor nu.”

På Ekobanken har man fram till i

år tagit sig an de nya kraven som ett sätt att utveckla den egna verksamheten. Men nu upplever vd Annika Laurén att reglerna tar mer resurser än de tillför nytta. – Vill Sverige att det ska finnas små banker så får man lugna sig med nya

pålagor nu, säger hon. JAK har valt att anlita konsulthjälp för att försäkra sig om att de senaste regelkraven uppfylls. För 2016 har 1,5 miljoner budgeterats enkom för detta. Vd Sammy Almedal aviserar dock att JAK även kommer att behöva Annika avsätta större resur- Laurén. ser internt framöver, vilket kan få konsekvenser för annan verksamhet. – Man behöver ha de stora bankernas omfattning för att fullt ut klara nuvarande regelverk, säger han. Ekobanken och JAK har diskuterat

samarbete, men har hittills valt att lösa uppgiften var och en för sig. Sparbankernas Riksförbund har i flera år arbetat för en proportionell tillämpning av reglerna. Ekobanken är medlemmar i internationella organisationer som påverkar på EU-nivå. JAK bedriver inget påverkansarbete i frågan. Karin Backström

”Vi tittar på lättnader” – Jag vet att många små banker har en betungande regelbörda och vi tittar nu på hur den kan lättas, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) i samband med årets presentation av Fair Finance Guide. Arbetet har precis initierats. – Jag vågar inte lova vad resultatet blir eller när det kommer, men vi ska göra en rejäl kartläggning, säger ministern till Grus & Guld. Även om regelverket beslutas på EU-nivå vill han undersöka möjligheterna för ökad flexibilitet i tillämpningen.

– Det är viktigt med konkurrens på finansmarknaden. Konsumenterna ska kunna placera pengarna där de tycker att de hanteras bäst, och det är en brist om vi har ett regelverk som gör att vi inte får in nya aktörer på marknaden, säger han. Initiativet välkomnas av Emil Källström (C), ledamot i riksdagens finansutskott. – Risken är att vi rustar oss för den förra krisen och bygger ett regelverk som små banker och nya aktörer har svårt att klara av. Därmed kan vi få en

legal marknad som har svårt att förnya sig Per Bolund, – och en ny finansmarknadsminister. som hamnar utanför regelverket, säger han. Även från USA kommer signaler om regellättnader. I ett tal i oktober sa Federal Reserve-ledamoten Lael Brainard, enligt nyhetsbyrån Reuter, att den amerikanska centralbanken vill se ett förenklat regelverk för mindre komplexa banker. Karin Backström

foto: Kristian Pohl/Regeringsk ansliet

bankerna är mot förluster. Tidigare räckte 25 sidor på svenska för att beskriva såväl risker som lösningar för en normalstor sparbank. Idag måste motsvarande information fajlas i 640 sidor på engelska. – För ett mindre institut, som enbar verkar i Sverige, skulle det kanske

foto: Therése Tarr a s Wahlberg/CCv

ett annat regelverk. Det är viktigt att alla fullgör kraven, men det ska vara proportionalitet i tillämpningen, säger Öivind Neiman, vd för Sparbankernas Riksförbund. Han exemplifierar med kapitaltäckningsrapporteringen. Var tredje månad ska den visa hur väl rustade

räcka som tidigare. Sedan får Finans­ inspektionen översätta och skicka aggregerad information till den europeiska bankmyndigheten, EBA, säger Öivind Neiman. – Även om det ställer krav på tillsynsmyndigheten så ser jag ser ingen annan utväg än att de endast begär in det som är relevant för varje instituts storlek och komplexitet. Principen att kraven på bankerna ska anpassas efter verksamheternas art och omfattning finns redan i lagstiftningen. Men Magnus Löfgren, senior rådgivare på Finansinspektionen, menar att de senaste årens regelverk är så detaljerade att det är svårt att mo- Öivind Neiman. tivera avsteg.

foto: ekobanken

I spåren av finanskrisen 2008 har regleringen och tillsynen av bankerna ökat kraftigt. Flera mindre banker menar nu att regelbördan blivit orimligt tung.


omvärld

J u större andel av ekonomin som är skulder desto mer av det värde som en arbetande människa producerar kommer i form av räntekostnader för företag och hushåll att gå till kapitalägare.” Carl Schlyter (MP) i en motion om ett mer hållbart finanssystem. Läs mer: Motion 2015/16:2125 (riksdagen.se)

procent av svenskarna får svårt att klara en ökning av boräntan med tre procentenheter. Det visar Nordeas senaste boendebarometer. Källa: nordea.com

Nytt finansmål I årets budgetproposition föreslås ett nytt mål för finanssystemet: att det ska bidra till en hållbar utveckling. Kreditgivning utifrån hållbarhetsperspektiv och miljömärkning av fonder ges som förslag på hur det kan uppfyllas. Eftersom målet är nytt kommer insatserna vara under utveckling, skriver regeringen. Läs mer: Budgetpropositionen, 2016, utgiftsområde 2. 10

grus & guld · 4/2015

Receptet att låga räntenivåer ska sätta fart på ekonomin och inflationen ifrågasätts nu av etablerade ekonomer.     ränteteori     Riksbanken har varken

nollat eller satt reporäntan på minus i strävan efter ett räntefritt samhälle. I stället är syftet att vi ska låna mer, konsumera mer och bidra till att priserna stiger. På så vis ska inflationsmålet på två procent uppnås. Men trots de senaste årens låga räntenivåer, pendlar ekonomin fortfarande på gränsen mellan inflation och deflation. Inte heller Japan, som haft låga räntenivåer sedan krisen på 1990-talet, har fått fart på inflationen. Detta har nu fått flera ekonomer att ifrågasätta nationalekonomins väl­ etablerade teori att låga räntenivåer är ett recept för ökad inflation. I senaste numret av Riksbankens webbtidskrift

Penning- och valutapolitik visar till exempel Magnus Jonsson och André Reslow att en låg styrränta under lång tid tvärtom skulle kunna leda till låg inflation. De baserar sin forskning på en teori av ekonomen Irving Fisher och empiriska data. Liknande teorier har bl a framförts av forskare vid Columbia University. Från en annan utgångspunkt – att

prisökningar inte är eftersträvans­ värda – har JAK-pionjären Per Almgren argumenterat för att en postitiv ränta har inflationsdrivande effekter. Även den tyska professorn Margrit Kennedy ser ett samband mellan ränta och inflation i sin bok Ekonomi utan ränta och inflation. Karin Backström

Läs mer: Magnus Jonsson och André Reslow, Ränta och inflation i ljuset av Irving Fisher, Penning- och valutapolitik 2015:2

foto: UN Photo/Cia Pak

2 0

Ränteteori ifrågasätts

FNs nya utvecklingsmål lanserades med projektioner på FN-skrapan.

”Tillväxt inget utvecklingsmål”     fn     FNs medlemsländer har enats

om 17 nya utvecklingsmål för de kommande femton åren. De handlar om viktiga saker som att utrota fattig­ domen, tackla klimatförändringarna och ge alla rätt till utbildning. De har välkomnats brett. Men att ett av målen är ekonomisk tillväxt har väckt kritik. – Att göra medel till mål och kräva ökad tillväxt per capita i alla länder är kontraproduktivt, skriver företrädare för nätverket Steg 3.

I ett öppet brev påpekar en rad internationellt kända kulturpersonligheter att världsekonomin måste tolvdubblas för att fattigdomen ska försvinna, vilket skulle göra planeten obeboelig. – I stället måste vi vara redo att utmana den ojämlika fördelningen och tanken om oupphörlig materiell tillväxt, skriver de. Karin Backström Läs mer: sustainabledevelopment.un.org therules.org/petition/sdg-open-letter


Foto: linda gren

”Det är det ojämlika utbytet som gör tekniken möjlig.” omvärldsa n a lys

A

llt går i vågor, så även tron att framtiden blir som en science fiction-film. Sist det begav sig, under 1950och 60-talen när oljan på allvar började pumpa i världsekonomins ådror, gjordes många fantasifulla förutsägelser om framtiden. Det var flygande bilar, intelligenta maskiner som skulle minimera hushållsarbetet och givetvis koloniseringen av andra planeter. Utvecklingsoptimismen var på topp och med de första resorna ut i rymden på 1960-talet verkade prognoserna bekräftas. Att mänskligheten vid år 2015 skulle ha byggt bostäder på Mars ansågs i många kretsar mer eller mindre givet.

E

nergikriserna och miljöhotens 1970-tal lade band på optimismen, men nu tycks det vara dags igen. Under det senaste året har det upprepats om och om igen att robotsamhället snart är verklighet. Inom tjugo år har hälften av dagens jobb tagits över av maskiner. Utgångspunkterna tas för självklara. Framtiden innebär att allt fortsätter som förut, med hög tillväxt, billig energi (fast förnybar i stället för fossil), en stabil världsordning och en lydig armé av låglönearbetare som står för produktionen av den nya tekniken. Självförtroendet hos de som förutser den skinande nya framtiden är det inget fel på. De kan med närmast

hundraprocentig säkerhet säga att de flesta arbetare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske kommer att ersättas av maskiner inom tjugo år. I stället blir framtiden än mer virtuell och den som exempelvis tänker försörja sig på att spela dataspel har betydligt bättre utsikter.

B

akom dessa tvärsäkra prognoser finns en föreställning om att mänsklig vilja i kombination med tekniska innovationer kan kliva över fysiska gränser. I robotberättelsen finns också en förment godhet i och med att det utlovas plats för alla i det stundande maskinparadiset. Så kan exempelvis en utvecklingsoptimist som Hans Rosling hävda att om hela världens befolkning vill ha tvättmaskiner så kommer de också att få det. Det är såklart ett tacksamt och säljande budskap att leverera eftersom det på många sätt friskriver den privilegierade delen av mänskligheten från sitt ansvar i en brutalt ojämlik värld.

M

en ett ansvar har vi och hur spektakulär teknik vi än åkallar kommer inte detta faktum att ändras, snarare tvärtom. För som Alf Hornborg, professor i humanekologi, så skarpt beskriver det i sin senaste bok, Nollsummespelet, äger maskinerna inte någon magisk förmåga att skapa välstånd för alla. Maskinerna existe-

david jonstad rar tack vare de brutala ojämlikheterna i världen. Vad den industriella tekniken i första hand handlar om är att få något gjort på andras bekostnad. En tvättmaskin må vara fantastisk för den som äger den, men alla kan inte äga en. De människor som gräver fram metal�lerna till denna maskin (och all infrastruktur som den kräver), som sätter ihop maskinen i en fabrik och som lever med de värsta konsekvenserna av dess produktion kan inte själva ha löner som ger dem råd att köpa maskinerna. I så fall skulle maskinernas pris bli så högt att ingen, eller väldigt få, hade råd med dem. Det är det ojämna utbytet av pengar, råvaror, arbetskraft och energi i världssystemet som gör tekniken möjlig.

H

ornborgs budskap är svårsmält och svårsålt. Men det har en stor fördel framför Roslings – det ger mer realistiska förväntningar på framtiden. Om vi mot förmodan får leva i vår tids science fiction-drömmar kommer vi också få hantera än större globala motsättningar som en följd av en än mer brutalt ojämlik värld.

David Jonstad Journalist och författare grus & guld · 4/2015

11


Ett friare liv på hjul Mindre plats för saker – mer plats för livet? Småhusrörelsen, the tiny house movement, sprider sig över världen. De små husen, som ofta byggs på hjul, beskrivs som ett sätt att slippa binda upp sig med stora banklån, leva enklare och kanske minska sitt ekologiska fotavtryck. Grus & Guld har besökt Maren, Peter, Joshua och Maj-Linn – familjen som bor på en lastbil. TEXT Micke Hanås Foto Niklas Björling 12

grus & guld · 4/2015


grus & guld ¡ 4/2015

13


14

grus & guld ¡ 4/2015


Maren och Peter har valt ett liv som ger mer tid till barnen. På fredagar är Maj-Linn och hennes bror Joshua hemma från dagis.

ådär kan ni aldrig bo när ni får barn! Det var omgivningens första reaktion när Joshua var på gång. Ännu starkare blev reaktionerna när lillasyster Maj-Linn föddes – i lastbilen. Men allt gick bra, både hemförlossningen och, skulle det visa sig, livet med barn på 17 kvadrat. Familjens hem sedan flera år står parkerat högst upp på en kulle bredvid ett stort gult hus, huvudbyggnaden på en gård. Lastbilens flak ser ut som en sagolik blandning mellan en cirkusvagn och en båt. Här bor förutom Joshua, 5, och Maj-Linn, 3, deras föräldrar Maren och Peter, båda 40 år gamla. Det är framför allt livet som moderna nomader som lockar, att när som helst kunna dra upp bopålarna och ge sig ut på äventyr, även om familjens liv kanske är lite mer bofast numera när barnen är med i bilden – de går på dagis i närheten – och båda föräldrarna har jobb i området. – Jag gillar det här med att bygga läger, att vara i rörelse. Man får titta uppåt om man vill känna sig hemma, säger Peter. Visst fäster man sig vid platser menar han, och vissa ställen kommer alltid att vara

kopplade till minnen som ”här lärde sig barnen att gå”. – Samtidigt gör man sig ju väldigt begränsad om man bara är på en plats. Joshua och Maj-Linn kutar över gårdspla-

nen som lastbilen står parkerad vid, svingar sig i gungorna under en piratflagga och

”Livet som moderna nomader lockar.” verkar inte ta någon notis om att den milda hösten sakta kryper över i vinterkyla. Grannens kattunge Silvervide tar sats och genar under barnen i full fart. – Gunga mig! ropar Joshua och får fart av sin mamma. Fredag betyder ledig dag för barnen. När andra föräldrar är tvungna att jobba övertid för att betala av bostadslån är Maren ledig varje fredag. Hon jobbar fyra dagar i veckan på en snickeriverkstad för autister. Peter

Småhustrend? Den hårda bostadsmarknaden är en av de faktorer som fått människor att leta alternativ, till exempel mobila vagnar eller små hus. 2012 presenterade ett bostadsbolag i Lund Sveriges minsta studentetta på 8,8 kvadratmeter, och ansökte om dispens från tillgänglighets- och handikapp­anpassningskrav. Andra tar saken i egna händer och bygger eget. På senare tid har mängder av bloggar ploppat upp där människor skriver om sina byggen. I USA har The tiny house movement till och med fått ett eget TVprogram, Tiny House Nation.

grus & guld · 4/2015

15


Att bo i vagn eller lastbil är så mycket enklare än att bo i kollektiv, menar Maren. Man kan till exempel laga mat tillsammans när man själv vill.

16

grus & guld · 4/2015

jobbar med båtar och har stor kontroll över sin arbetstid. En granne går förbi och hejar. Trots att de har ett eget boende är familjen en del av gemenskapen på gården. Varje vecka äter folk soppa tillsammans. I det stora husets högra sida finns ett kollektiv där det bor barnfamiljer. Barnen har alltid lekkamrater nära, och behöver inte stora ytor inomhus, tror Maren. – De saknar ingenting, tror jag, det är mer för egen del – man kommer hem och så är

det full rulle. Eller om den ena ska lägga barnen och den andra vill göra andra saker så finns det ingen riktig plats, säger hon. Maren är uppvuxen i Tyskland i en van-

lig villa på landet, men hamnade via olika kollektiv bland annat i en cirkusvagn som stod oanvänd under vintern. Idén om att bygga något eget växte. Lastbilen är Marens skapelse, som hon byggde helt utan tidigare snickarerfarenhet.


– I början visste jag inte ens hur man fäste ett fönster. Det var mycket learning by doing. Men det var verkligen en jättefin känsla att flytta in i något man byggt själv, säger hon. Lastbilen blev det bästa av flera världar – maximal frihet att flytta och ett billigt eget boende. För tretton år sedan stod den färdig efter ungefär ett halvårs bygge. Förutom själva stommen som är en stålkonstruktion har hon gjort det mesta själv, från ritning och design till det färdiga resultatet. Ibland fick

hon hjälp av vänner under några veckor. – Vi jobbade sju dagar i veckan, så länge det var ljust. Jag hade bra hjälp, men jag var ganska slut, det var ganska ansträngande, säger hon med ett leende.

Att bo i lastbil innebär en del praktiska sysslor. – Det är mest jobb när man flyttar, att riva och bygga läger, säger Peter.

2008 körde hon upp lastbilen till Sverige

efter att ha träffat Peter under en semester på Kanarieöarna. Inuti konstruktionen på lastbilens flak finns det mesta man är van vid att se i ett hem – köksbord, gasspis, grus & guld · 4/2015

17


18

grus & guld ¡ 4/2015


Barnen saknar inget, tror Maren. – Men jag tror att det kommer förändras när de blir större, då kanske de vill ha något eget, säger hon.

kamin, sovloft och ”hänghörna”, om än i mindre varianter än vanligt. Det går åt ungefär tre kubikmeter ved per vinter för uppvärmningen, även om de numera har ett el-element som komplement om barnen skulle sparka av sig täckena på natten. Duschar gör familjen i det stora huset på gården där lastbilen står, och för toalettbestyr finns ett torrdass. Dricksvattnet hämtar de in och avloppsvattnet bär de ut. Visst är det ett enklare liv än många andra småbarnsfamiljers – men det är värt det, menar de båda. – Om jag är i en lägenhet och hälsar på tycker jag det är toppen att lägga mig i soffan eller ta en varm dusch. Men efter ett tag längtar jag tillbaka. Man märker inte om det är sol ute eller inte. Här märker man det, säger Maren. Peter håller med. – Det är smådetaljer, som att man får se månen när man går ut och pinkar, säger han. En liten yta gör att det ibland känns som

att man hela tiden flyttar grejer från ena änden till den andra. – Det kan vara ganska stökigt med barnen, men andra småbarnsföräldrar säger samma sak, fast de har tre rum i stället, säger Maren. Å andra sidan är de tvungna att hålla nere antalet prylar, vilket har varit ett aktivt val. Familjen betalar 2 000 kronor plus el varje månad för platsen, och då ingår det tillgång

till en liten friggebod där det kan vara skönt att gå undan ibland om man vill ha tid för sig själv. Ändå händer det sällan, menar Peter. – Det är en mental fråga det där med plats. Man får väl försvinna inåt. Och ha mycket tålamod. Plus att man lär känna varandra väldigt bra, säger han. De låga omkostnaderna för boendet ger dem minst lika mycket frihet som hjulen på huset. Där de bor nu, nära en småstad i utkanten av Stockholms län, gör huspriserna det omöjligt för de flesta att köpa en bostad med egna pengar. – Om man betalar hyra till en hyresvärd eller om man gör det till en bank gör det samma, man äger ju inte bostaden ändå, säger Peter. Maren jobbade som socialpedagog

i Schweiz medan hon byggde lastbilen och lade vartenda öre hon tjänade på bygget. Själva fordonet, en Mercedes från 1965, fick hon till kompispris. Mycket av byggmaterialet köpte hon nytt, men bland annat fönstren var begagnade. Det stora fönstret som vetter mot lastbilens bakända kommer från ett gammalt rådhus, och köptes på ebay. De välvda dörrarna i entrén kommer från en vagn där getter bodde tidigare. Allt som allt gick bygget på ungefär 20 000 euro, motsvarande ungefär 200 000 kronor. Att ta lån till det fanns inte på kartan. Lån betyder mindre frihet, menar Maren.

Finansiera med JAK-lån? Ett hus på hjul går inte att använda som säkerhet vid ett JAK-lån om det står på ofri grund, det vill säga att husägaren inte äger marken. Om man däremot skulle äga marken kan man låna med den som säkerhet, säger JAKs bankchef Magnus Frank. Det går fortfarande att låna upp till 200 000 kronor utan säkerhet med ett så kallat blancolån, som blir lite dyrare. Ett sparfritt bolån eller miljölån då? – Idag går det inte, men vi är alltid öppna för nya varianter. Magnus Frank välkomnar förslag till styrelsen. Många ser hus på hjul som ett sätt att slippa ta bolån – vad tänker du om det? – Det är jättebra, även om jag kanske inte tror att alla har råd att bygga utan lån. Trots att JAK Medlems­bank lånar ut pengar är vi för amorteringar och skuldfrihet. Även med lån blir detta ett billigare sätt att köpa hus.

grus & guld · 4/2015

19


Lastbilen besiktigas som en vanlig lastbil – husdelen räknas som last, och besiktningsteknikerna tittade inte ens in, berättar Maren.

– Man har inte råd att resa, till exempel. Det är så mycket värt för mig. Miljömässigt är hus på hjul en kompro-

miss. Att flytta på huset – som väger sju ton – går knappast att göra utan en stark dieselmotor och stora mängder bränsle. Men det är begränsningarna i boendet som gör att man automatiskt blir miljö­medveten, menar de. Den moderna normen i västvärlden är egentligen ett vulgärt överflöd, säger Peter – en lägre standard vore mer hållbar. – Även en normal välfärdsfamilj som lever ekologiskt värmer upp mycket mer utrymme än de behöver. Trots att familjen har lägre standard än vad som är vanligt har de ändå mer än vad de behöver, menar han – och de har bekvämlig-

”Då känns det bra att ha mindre prylar och mer tid att leva.”

20

grus & guld · 4/2015

heter som kylskåp och gas, vilket är mer än vad många i världen har. – Vi lever på en standard som bara är två generationer tillbaka vad gäller utrymme. Det som var normalt för bara två generationer sedan har blivit snudd på abnormt nu. Till synes normala moderna saker som vattentoalett – som spolar ut mängder av rent vatten och blandar det med avlopp – är egentligen ohållbart, menar Maren. – När man går ut och hämtar vatten tänker man på att det är en ändlig resurs. Det är en bra påminnelse om att allt är förgängligt. Då känns det bra att ha mindre prylar och mer tid att leva, säger Peter. Just nu håller nomadfamiljen på att göra

i ordning en segelbåt för att flytta in där under en tid och göra en riktig långfärd. Vart färden går är inte bestämt ännu. – Vi vill upptäcka nya platser och uppleva äventyr med barnen, och komma ner till värme och sol, säger Maren. ·


fakta

Vad säger lagen? Ett hus på hjul räknas som en byggnad, om det uppfyller Boverkets krav för detta - bland annat att det är en varaktig konstruktion som står varaktigt placerad på mark. Då krävs det normalt bygglov, menar Stefan Hallin, byggnadsingenjör på Boverket. Byggnaden ska också uppfylla vissa krav, på till exempel tillgänglighet.

Även husvagnar behöver bygglov om de står på samma plats längre än ”en normal semesterperiod”, det vill säga cirka fem veckor. Men hus på hjul räknas inte automatiskt som husvagnar, utan det är något som måste avgöras från fall till fall, enligt Hallin. Om minihuset står parkerat på en tomt där det finns ett

en- eller tvåbostadshus kan huset på hjul räknas som ett attefallshus, och därmed slippa bygglov – om det är mindre än 25 kvadratmeter stort, mindre än fyra meter högt och följer Boverkets bygg- och konstruktionsregler. En bygganmälan ska fortfarande göras, och startbesked krävs innan huset på hjul får

ställas på plats. Ett attefallshus får användas som permanentbostad, till skillnad från den mindre friggeboden. För att få framföras på väg krävs att huset är trafiksäkert. Många bygger sina hus så att de räknas som så kallade Efterfordon som får framföras i högst 30 kilometer i timmen efter en bil eller traktor. grus & guld · 4/2015

21


tips

De senaste åren har intresset för komplementära valutor ökat i Europa. Vad ska man tänka på om man vill starta en? Kalle Karlsson har träffat företrädare för framgångsrika valutor, designade för att stärka lokalsamhället. Ta del av deras tips!

Skapa valuta efter behov text: Kalle Karlsson

Vad säger lagen? Riksbanken har mono­ pol på att ge ut sedlar och mynt. Utgivning av elektroniska valutor är normalt en fråga för Finansinspektionen. Inkomster i nätverk som byter tjänster med hjälp av egen ”valuta”, beskattas på samma sätt som andra intäkter. Lokala valutor har utformats på olika sätt. Euronäsen är ett presentkort, Dalern en intern värdering av tjänster som byts inom området. läs mer: RF 9:14, lag om elektroniska pengar (2011:755), lag om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet (1996:1006) Skatteverkets ställningstaganden

22

grus & guld · 4/2015

Ambitionen bakom de flesta alternativa

valutor är att skapa större social eller ekologisk hållbarhet. Alternativa valutor kan till exempel användas som ett medel för att stärka den lokala arbetsmarknaden, för att stimulera en viss typ av konsumtion eller för att koppla ihop landsbygd med stad. Ett exempel är The Bristol Pound, ett komplement till den nationella brittiska valutan, som såg dagens ljus i staden Bristol för tre år sedan. Omsättningen motsvarar nu närmare 10 miljoner kronor, borgmästaren tar ut lön i valutan och det går att betala kommunalskatt med den. I det alternativa Bristolpundets värld är lokal förankring, ett jämlikt samhälle och en demokratisk insyn en viktig del av värdegrunden. Graham Woodruff, en av initiativtagarna, påpekar att valutan – för att den ska fungera alls – måste erkännas av omgivningen och uppfattas som befolkningens verkligt egna. En fördel med alternativa valutor som ofta

nämns är att de skapar lokala ekonomiska kretslopp. Det innebär att de långväga transporterna minskar och reala verksamheter på plats gynnas. Ytterligare ett sätt att stärka den lokala ekonomin kan vara att koppla en

negativ ränta till valutan såsom Christian Gelleri och hans studenter i den tyska staden Rosenheim gjorde när de grundade Chiemgauern. Där måste användaren betala en liten straffavgift om pengarna inte används inom en given tidsperiod. Detta belopp går sedan till det lokala föreningslivet. En lokal valuta kan också utformas så att

den fungerar som ett specifikt verktyg för att till exempel öka konsumtionen av ekologiska varor, eller för att stödja kooperativ. Enligt såväl Christian Gelleri som Graham Woodruff kan införandet av en lokal valuta även ha en positiv effekt i form av stärkt lokal självkänsla och gemenskap. I tider av ekonomisk instabilitet har lokala valutor ofta använts för att möjliggöra utbyten av varor och tjänster, eller för att motarbeta hög arbetslöshet. Några mer kända exempel är den lokala valutan i Wörgl (Österrike, under depressionen på 1930-talet), Salta-provinsen (Argentina) och Volos (Grekland). I Sverige har några olika försök med komplementära valutor gjorts, till exempel Dalern (södra Dalarna) och Euronäs (Höganäs i Skåne).


1.

Analysera och planera Gör en lokalekonomisk analys (se G&G nr 2/15) och upprätta en or­ dentlig marknadsplan. Vilka styrkor och brister har ert system? Vad är valutans kärnvärden? Att kontinu­ erligt stämma av gentemot dessa skapar förtroende för valutan.

2.

Hitta samarbetspartners En bank, sparkassa eller liknande underlättar för hjälp med eventuella bankkonton, transaktioner och en elektronisk version av valutan. Foku­ sera på de som är nyfikna, det kommer alltid att finnas skeptiker. Dessa är det ingen idé att försöka frälsa.

3.

5.

Skapa gemenskap

Hitta finansiering

Hur ska lokalbefolkningen känna att det är deras valuta? Använd pappers­pengarna på ett sätt som gör att de blir roliga att använda. Valutan handlar både om att skapa en sam­ hällelig och en ekonomisk vinst.

Fundera ordentligt över hur systemet eller valutan ska finansieras. Det är en sak att lansera den, men ju fler som ansluter sig desto större blir behovet av administrativ service. I slutändan måste systemet vara självfinansierande för att överleva.

4.

Få med många Om allt från privatpersoner till de­ taljister och grossister kan använda sin lokala valuta blir den stark och intressant. Det är en fördel om systemet är geografiskt koncentrerat. Gör en karta över områden som har potential att fungera bra.

Läs mer: • lietaer.com/birdseyeview • complementary-currency.info •n  eweconomics.org/publications/ entry/people-powered-money • guildofindependentcurrencies.org • bristolpound.org • chiemgauer.info • dalern.nu

grus & guld · 4/2015

23


på gång i jak

budget 2016

Utlåningen väntas öka Nästa år förväntas flexiblare efter­sparkrav leda till ökad utlåning i JAK.

nyutlåningen i JAK Medlemsbank ska öka från årets budgeterade 200 miljoner kronor till 260 miljoner kronor. – Idag tvingas vi neka många medlemmar hela summan de vill låna, eftersom deras ekonomi inte klarar såväl amortering som eftersparande. Genom flexiblare eftersparkrav tror vi att såväl antalet lån som storleken på dem kan öka, säger vd Sammy Almedal. Tanken är att medlemmar som kan tillföra systemet likviditet i form av efterspar ska få en lägre lånekostnad, medan medlemmar som inte kan det i stället får betala lite mer.

Satsningen på att förena direkt och representativ demokrati i JAKs högsta beslutande organ, stämman, sätts på vänt av budgetskäl. Det enda som ryms i kommande års budget är en viss teknisk utveckling av internetplattformen VoteIT, som bland annat ska möjliggöra distansdeltagande i årsstämman. kb

24

grus & guld · 4/2015

Är det tryggt för JAK att erbjuda lån med mindre eftersparkrav? – Bankverksamhet är ju alltid förenad med en viss risk, och naturligtvis är eftersparandet en trygghet. Men vi har haft en stor andel eftersparande i förhållande till vad vi behöver ha. Budgeten, som styrelsen klubbade

i oktober, innebär en fortsatt prioritering av nya banktjänster, regelefterlevnad och it-system. Inriktningen ligger fast sedan förra årets budgetbeslut då idé- och medlemsverksamheten pausades i två år. – Många lånar och sparar hos oss, och vi hoppas att den trenden fortsät-

Nästa år blir det

Grus Guld ekonomi Tidning om r ättvis

nr 2 · 2015

JAKs vd Sammy Almedal.

ter, säger ordförande Lotta Friberg. – Vi har budgeterat för nollresultat även om vi gärna hade sett överskott. Men det går inte med dagens ränteläge och projekt att slutföra. Karin Backström

Spara miljömärkt

Grus & Guld på nätet r ät t vis ekonomi 2 2015 · Tidning om grus & guld · nr

Demokrati på vänt

Foto: jak

Budgeten för 2016 bygger på att

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

bara två tryckta nummer av Grus & Guld. JAKs medOdlar för lemstidning kommer grannarna även fortsättningsvis att ges ut med fyra nummer per år, men två nummer ska enbart publiceras digitalt. Det blir en av konsekvenserna när tidnings­budgeten minskas med cirka fyrtio procent från årsskiftet. Mer info i nr 1/2016, som ska komma i brevlådan som vanligt i slutet av mars. kb Strejk mot ojusta skulder

sparbeslut

kritiseras

han utmanar pengarna

än mat Nyttogården ger mer

 ·   fritidsbankiren vivir   ·   jak i el salvador minusränta   ·   buen

Naturskyddsföreningen har inlett

ett arbete för att ta fram en Bra Miljö­ val-märkning av finan­siella pro­ dukter. JAK Medlemsbank har bju­dits in till en referensgrupp där medlemschef Ann-Marie Svensson kommer att delta. Även Svanen arbetar med en märkning till vägledning för den som vill spara hållbart. Den ska gälla aktiefonder och beräknas vara klar i slutet av 2016. kb


Foto: Besök en bank

De lokala arrangemangen där JAKs idéer sprids har minskat under 2015. På bilden uppmanar Nätverket Besök en bank – där flera lokalt aktiva JAK-medlemmar var med – Malmöborna att byta bank i april 2012 .

Färre lokala aktiviteter Under året har det genomförts färre lokala JAK-evenemang än det brukar göra.

Sedan avdelningen för idé och

”Nya regionala initiativ har tagits.” Samtidigt har nya regionala samarbeten inletts. Under hösten har en

På extrastämman i oktober fick sty-

relsen frågan om verksamheten verkligen kommer att startas upp igen 2017, med tanke på det rådande budget­läget. Svaret var: Ja, IMS ska starta upp 2017 i en uppdaterad version.

39 469

Karin Backström

medlemmar hade JAK 1 november. Det är 116 färre än vid samma tidpunkt förra året.

– Om vi liknar JAK vid ett skepp, så ligger vi i hamn för översyn just nu. Ska vi vara en färja som går fram och tillbaka och sköter våra betalningar eller något mer? Eva Stenius inledde regionmötet, som hölls på initiativ av JAK Järna-Södertälje i oktober, med en exposé över JAKs historia. Därefter tog grupparbete på temat Vad vill vi med JAK vid. En återkommande uppfattning var att JAK ska vara en rörelse för samhällsförändring som i detta syfte driver bankverksamhet. Deltagarna ville ha såväl en starkare JAK-röst i samhällsdebatten som en väl fungerande vardagsbank, hållbar utlåning och internationell samverkan. Birger Schlaug var inbjuden för att ge sin syn på medlemsbankens utmaningar och uppgifter. Han pekade på att JAKs frågor är mer aktuella idag än tidigare. – Det bubblar på olika håll i samhället. Människor funderar foto: k arin backström

medlemsstöd (IMS) pausades av besparingsskäl har medlemsbanken synts mindre ute i landet än tidigare. Antalet lokala möten och andra aktiviteter där JAKs idéer diskuteras och sprids är nästan hälften så många jämfört med snittet de senaste tretton åren, enligt JAKs statistik. Även deltagandet i mässor och utställningar har minskat. Och medan det förra året genomfördes 36 grundkurser hålls det i år färre än tio.

framtidskonferens i Järna och en ekonomifestival i Härnösand planerats av lokalavdelningar som gått samman och bjudit in medlemmar från hela landet. Ekonomifestivalen sköts dock i sista stund fram till i vår. – Det ordnas många lokala aktiviteter men det behövs insatser för att hålla den ideella aktiviteten vid liv, säger medlemschef Ann-Marie Svensson. Tillsammans med styrelsens föreningsutskott ska hon nu ta fram ett förslag på hur de insatserna bäst utformas inför budgetsbeslutet för 2017, vilket fattas hösten 2016. I processen kommer även lokalavdelningarnas synpunkter att inhämtas.

”Rörelse för förändring”

Lisa Lund funderar över JAKs framtid på regionmötet i Järna.

inte bara över miljö, utan även över penningreform och ränta. Då är det så viktigt att JAK finns där som filosofisk rörelse som kan stötta de som börjar ifrågasätta. Glöm ej det filosofiska! Glöm ej debatten! uppmanade han de ca femtio deltagarna från Järna-Söder­tälje, Stockholm, Borlänge-Falun, Gävle, Uppsala och Örebro. KB grus & guld · 4/2015

25


Så gjorde vi

Foto: Hans Månsson

Bodil Andersson har fått nytt hopp om privatekonomin. Tickande skulder har lagts om till JAK och skänkta sparpoäng har sänkt månadskostnaden så att hon kan satsa på sitt nystartade företag.

JAK gav Bodil nytt hopp Under en svår situation i livet fick ekonomin lappas och lagas med lån till hög ränta. Men efter kontakt med JAK har Bodil Anders­son fått nytt hopp om privatekonomin. Hon hade hamnat i ett moment 22.

För att klara ekonomin under en tid 26

grus & guld · 2/2015

med skilsmässa, sjukdom och flytt tog hon flera små lån till hög ränta. Därefter blev hon arbetslös, men skulderna tickade på. – Då bestämde jag mig. Det fick bära eller brista, men jag bara måste starta upp det företag jag alltid har drömt om. Jag har gått flera kurser i personlig utveckling och länge velat arbeta med

detta i egen regi, säger hon. Bodil tog ut tidig garantipension och vände sig till JAK Medlemsbank. – Jag vurmade redan för JAK, men jag förstod inte riktigt systemet. Jag trodde att man måste ha sparat massa pengar innan för att få låna. När lånehandläggaren förklarade att det inte är så blev Bodil överlycklig.


Efter sedvanlig kreditprövning kunde hon lägga om de gamla räntelånen. Men några ytterligare krediter för att starta företaget blev det inte. – Jag behövde pengar till inventarier, marknadsföring och allt mellan himmel och jord. Ett tag var jag rätt förtvivlad för månadskostnaden när man både amorterar och eftersparar i JAK är ju ganska tung om man har låga inkomster, säger Bodil.

”Det finns andra fördelar – vi hjälper varandra.” Då kom JAKs lokalavdelning i Jämt-

land-Härjedalen in i bilden. – Jag kände mig trygg i gruppen och när jag berättade om min situation var de otroligt hjälpsamma. Bodil tog mod till sig och frågade efter sparpoäng för att kunna minska på sitt eget eftersparande, men flera hade situationer som gjorde att de behövde sina poäng själva. Efter ett tag ringde dock lokalavdelningens studieansvariga, Marianne Hallsten upp för att fråga hur det gick. – Jag vet själv hur en liten grej kan stjälpa en, säger Marianne. – För mig var det ett topplån på huset med hög ränta. Sedan dess har jag kunnat plocka bort lån, efter lån, med hjälp av JAK. Idag är jag skuldfri och kan hjälpa andra. Med hjälp av Mariannes sparpoäng har Bodil Andersson nu fått ned sin månadskostnad med 1 000 kronor under ett år. Samtidig sätter hon in den egna pensionen i JAK i hopp om att i sin tur så småningom kunna hjälpa någon annan. – När räntorna är låga kan det vara lättare att låna någon annanstans om man har låg inkomst. Men det finns så många andra fördelar med JAK som jag uppskattar. Vi hjälper varandra, säger Bodil Andersson.

Fråga JAK Vad undrar du om JAK Medlemsbank? På den här sidan publicerar Grus & Guld svar från JAKs ledning på läsarnas frågor. Mejla dina frågor till: grusoguld@ karinbackstrom.se

Har JAK råd med både föreningsoch bankverksamhet i framtiden, med tanke på de allt högre krav som ställs på bankverksamheten?

JAK Medlemsbank är en förening, en kooperativ bank som ägs av sina medlemmar. Att ombilda föreningen till ett aktiebolag skulle vara detsamma som att förkasta idén om att man kan äga och driva en bank tillsammans för gemensam nytta. Det är den idén som är själva grunden för JAK Medlemsbank. Därför måste JAK ha en föreningsverksamhet. Just nu pågår en process för att se över formerna för den. Det grundläggande är att medlemmarna har möjlighet att sätta sig in i den verksamhet som de äger. Och det ska de kunna göra i så hög grad att de kan ta kloka beslut om styrningen av verksamheten. Ann-Marie Svensson, medlemschef

På vilket sätt är det bättre för miljön att jag använder JAK än en annan bank?

Enligt Fair Finance Guide* ligger JAK Medlemsbank bra till i en jämförelse med de andra bankerna. Vi investerar inte i miljöförstörande verksamhet och vi har medlemmar som lånar till,

bland annat, miljöförbättrande åtgärder. Fair Finance Guide mäter huvudsakligen hur bankerna använder pengarna. Däremot mäts inte det faktum att JAK Medlemsbank arbetar för en räntefri ekonomi genom att erbjuda räntefritt sparande. Räntefritt sparande ger utrymme för lån till låg kostnad som gör att man kan investera i mer långsiktiga projekt. Att räkna med ränta på pengar i investeringskalkyler gör att kortsiktiga investeringar ser bättre ut än långsiktiga, och det blir fördelaktigt att skjuta upp kostnader. Vilken nytta eller vinst investeringen gör i sig själv blir av mindre vikt. Vi skulle ha varit i ett bättre samhällsekonomiskt läge om långsiktighet hade styrt investeringarna de senaste 50 åren, inte kortsiktiga förräntningar. Ränteförväntningen på pengar har drivit en utveckling som inte varit bra för miljön. Ann-Marie Svensson, medlemschef *Läs mer om Fair Finance Guide på sid 8

Karin Backström

grus & guld · 2/2015

27


kultur

Foto: Eva Tedesjö/DN/T T

Med exempel från såväl det egna livet, intervjuer och litteratur beskriver Katarina Bjärvall lättillgängligt mekanismerna bakom konsumtionismen i sin nya bok Yes!

Ta makten över konsumtionen! Varför köper vi sådant vi inte be-

höver eller ens vill ha? Varför fortsätter vi med en livsstil som både gör oss stressade och förstör det enda jordklot vi har? Om detta handlar Katarina Bjärvalls nya bok Yes! Därför köper vi det vi inte behöver. Med utgångspunkt i hur våra hjärnor fungerar berättar Katarina Bjärvall hur den allt mer sofistikerade marknadsföringen tar sig förbi våra intellektuella spärrar och eldar under ett ekonomiskt system beroende av ständigt ökad konsumtion. Det handlar om hjärnans belöningssystem som ger oss kickar av nya prylar och upplevelser. Det handlar om så kallad neuromarketing. Det handlar om en nyliberal ekonomisk modell som sedan 1980 lett till en kommersialisering av samhället 28

grus & guld · 4/2015

in i minsta vrå – och där pengar att handla för trollas fram genom ständigt tillgänglig kredit. Författaren visar även konsekvensen i form av ökad omfördelning, och hur de rikaste blir ledstjärnan för våra konsumtionsdrömmar. Yes! är en både lättillgänglig och

viktig bok för den som vill stärka sin motståndskraft i ett samhälle där hushållen köper fyra gånger mer idag än för 30 år sedan, och där konsumtionen är den enskilt viktigaste faktorn bakom de mest destruktiva miljöhoten. För det finns alternativ: hjärnan är föränderlig och påverkbar. Och allt fler letar alternativ i en tid när det är uppenbart att vi inte blir lyckligare av fler prylar, att inte heller jordens överklass gynnas av

nuvarande system och att skuldsättningen hotar själva kapitalismen. I slutet av boken tar Katarina Bjärvall upp motkrafter på frammarsch såsom delandets ekonomi, återbruk, omställning och alternativa banker. Det får mig att längta efter en uppföljare med titeln Yes! Därför gör vi det vi behöver. Kb

bok Yes! Därför köper vi det vi inte behöver Katarina Bjärvall Ordfront, 2015


Visioner bortom ekonomisk tillväxt Foto: hanna Blomqvist

bok Att slakta en guldkalv - visioner för ett hållbart samhälle Red: Eva Avner, Gunilla Granath m fl Carlsson, 2015

Vi måste organisera om våra sam-

hällen, hitta andra sätt att leva som bygger på respekt och kärlek till alla varelser på denna jord, kan man läsa på baksidan av Att slakta en guldkalv. I antologin, som kommit till på initiativ av föreningen Klimataktion, förhåller en bred uppställning skribenter sig till hur vi ska ta oss ur den nuvarande fossil- och tillväxtberoende samhällsmodellen som håller på att förgöra oss. Det blir 26 kapitel, om allt från ekonomi och energi till skola och skogsbruk. Många kloka tankar framförs,

som både ger helhetssyn och inblick i olika specialområden. Vill man inte läsa allt, kan varje inlägg läsas fristående. Perspektivet lyfter sig från våra in-

JAKs ställföreträdande vd Karin Frejarö och medlemschef Ann-Marie Svensson skriver om vikten av nya ekonomiska spelregler i boken Att slakta en guldkalv.

dividuella val och fokuserar på hur vi måste ändra våra samhällsstrukturer. Redaktörernas ambition har bland annat varit att ge politiker konstruktiva och genomförbara förslag, vilket finns i en del kapitel. Ann-Marie Svensson och Karin

Frejarö, i JAKs ledningsgrupp, är författare till ett kapitel om framtidens ekonomi, som bland annat tar upp räntans roll. KB

Möten som förändrar Ur möten, lärande och lust uppstår

folkbildning – en mer politisk och gemenskapsbaserad kunskap som idag behövs mer än någonsin. För att överbygga klyftor. För att skapa sammanhang. För att varken erfarenheter eller människor ska lämnas utanför. För att fler röster ska höras, för att inte ge grogrund åt populism. Bok En röd stuga med en halvmåne på gaveln sonja schwarzenberger premiss, 2015

Jag hör ett intressant inslag på radion med anledning av en ny bok, där Sonja Schwarzenberger samtalar med sex olika personer om folkbildningens roll i dagens Sverige. Jag beställer boken med tanken att resonemangen kan vara relevanta för ett JAK där den folkbildande medlemsverksamheten är satt på paus – och står inför förändringar. Innehållet i boken spretar, men

där finns även formuleringar som kan överföras till samtalet om folkbildning kring rättvis och hållbar ekonomi. Kb

”Vi tror att ekonomin kan byggas utifrån andra värderingar än idag – vi behöver träna på hållbara ekonomiska lösningar.” Karin Frejarö och Ann-Marie Svensson, i Att slakta en guldkalv.

Skatt på flykt Skatteparadisen är idag en av

de främsta drivkrafterna bakom den växande ekonomiska ojämlikheten. De är viktiga kuggar i finanskapitalismen och nyttjas av många av världens rika. Gabriel Zucman, biträdande professor vid London School of Economics, visar i sin bok hur allvarligt problemet blivit – och ger förslag på hur det kan motverkas. KB Bok Gömda rikedomar - en undersökning av skatteparadisen Gabriel Zucman daidalos, 2015

grus & guld · 4/2015

29


30

grus & guld ¡ 4/2015


opinion

Flykten från tillväxten text

Björn Forsberg Illustration

ragni svensson

Om vi tänker bortom tillväxtsamhällets lösningar finns möjlighet att försörja fler på ett hållbart sätt. Men med mer av samma kan vi inte lösa en migrationskris som varken är tillfällig eller övergående. Författaren Björn Forsberg efterlyser ett omställningsperspektiv i flyktingdebatten.

Malmö hösten 2015. Kommersiali-

seringen av det offentliga rummet har inte skonat stadens klassiska järnvägsstation som på senare tid bytt skepnad till shoppinggalleria. Till SJs enda kvarvarande biljettlucka ringlar en lång kö av nyanlända flyktingar. Hela stationsområdet bildar väntrum för hundratals migranter, de flesta med sitt samlade bohag i en bag eller ryggsäck. Volontärer och poliser patrullerar runt, här finns även tält och baracker där frivilliga krafter erbjuder assistans och fika. På mitt tåg norrut mot Stockholm följs de vanliga utropen även av meddelanden på arabiska, och vid biljettkontrollen växlar konduktören ledigt och till synes självklart mellan svenska och arabiska. Ett nytt land avtecknar sig.

Europas politiker tycks tagna på sängen av den eskalerande flyktingkrisen. Nej, ingen hade väl kunnat förutse den väldiga ökningen av flyktingströmmarna under 2015. Ändå saknar debatten om krisens orsaker djup och skärpa. Det viktiga att förstå är att migrationskrisen inte är tillfällig och övergående. Tvärtom, det mesta talar för att vi bara har sett början. Vi behöver skilja mellan flyktingkris­ ens direkta politiska och dess mer långsiktigt verkande orsaker. På politikens konto kan vi notera hur en rad länder i Mellanöstern och Nordafrika är i sönderfall. Skälen är givetvis fler än ett. Ändå går det inte att bortse från hur kollapsande statsbildningar och kaos har följt i spåren

av militär inblandning från väst. Detta inskärper så mycket mer vårt ansvar när krisens offer knackar på EUs portar. Likafullt. Bakom EU-ledarnas tidigare så högstämda retorik om EU som bastion för humanism och människovärde visar sig nu verklighetens agenda. EU samlat är inte villigt att ta emot mer än en bråkdel av det antal flyktingar som länder som Jordanien, Libanon och Turkiet öppnat sina gränser för. Men flyktingkrisens mörkaste sida

är ändå vad vi talar minst om: Fallerande stater kan återfå stabilitet. Om villkoren är de rätta och rimliga framtidsutsikter finns. Här är det svårt att känna optimism. Världen har nått tillväxtens gränser. grus & guld · 4/2015

31


opinion

Senare års finans- och skuldkriser Ja. Men det kräver helt nya tankeär symptom på en global resurskris, banor. den verkliga orsaken till att världsGräsrotsgrupper världen över har ekonomin gått i baklås sedan 2008*. som alternativ till industrijordbruket Tillväxt­epoken är över och med den utvecklat hållbara och högavkastande hoppet om en materiellt ljus framtid jordbruksmodeller, grundat på perför stora delar av världens befolkning. makultur, ekologisk intensivodling Faktum är att den uppflammande och andra metoder. politiska oron i Mellanöstern och Så har jag själv i Indien kunnat fölNordafrika i mångt och mycket kan ja hur man med agroforestry återskapat kopplas till resursbegränsningar. Vi förutsättningar för jordbruk på kraftalar om en med hänsyn till ekosys- tigt eroderade jordar. temens bärkapacitet extremt överbefolkad del av världen. Färsk”När tillväxtepoken har gått vattentillgångarna håli väggen behövs mer än någonsin ler på att ta slut och framtidsberättelser.” oljeintäkterna i flera av regionens länder (bland annat Syrien, Egypten och Jemen) har krympt till en nivå där Utan uppbackning och fanfarer från myndigheterna inte längre klarar att etablissemanget sker även en lovande subventionera nyckelvaror som vete­ utveckling för resurssnåla low tech-lösmjöl, matolja eller bensin. ningar inom allt från uppvärmning till Ett klassiskt recept för social oro. vattenförsörjning. Sådant inger hopp. Under årtusenden låg Egyptens Vad mer är: att ställa om till hållbara befolkning stabilt på några få milförsörjningssystem är en formidabel joner invånare, i stort sett alla levde ”sysselsättningsmotor” som kan ge längs den bördiga Nildalen. I dag miljoner människor försörjning som har Egypten 90 miljoner invånare, nu flyr arbetslöshet och fattigdom i en fördubbling bara sedan 1982, och sina hemländer. landets naturresurser är på upphällningen. Mönstret är snarlikt i andra Det råder alltså ingen brist på delar av regionen. Så har exempelvis lösningar om målet är att försörja ökenlandet Saudiarabien femdubblat fler människor på resursmässigt sin befolkning sedan 1970, från 6 till hållbara vägar. Bristvaran är snara31 miljoner invånare. re viljan att se de möjligheter som Världen har nått oljetoppen. När olje- öppnar sig utanför tillväxtsamhällets produktionen övergår i skymning och tankebox där alla frågor möts med med en tillspetsad försörjningskris i samma inövade mer av samma: Nordafrika och Mellanöstern är grun- Marknad! Urbanisering! Teknikfixar! den lagd för en eskalerande flyktingkris. Ökad konsumtion och handel! Finns det något hopp i mörkret? Ändå kommer vi inte undan den 32

grus & guld · 4/2015

tabutyngda befolkningsfrågan. En fortsatt befolkningstillväxt i regioner som inte kan bära höga befolkningstal är ett recept för katastrof. Utbildning av kvinnor och stöd till familjeplanering är nödvändiga för att vända trenden, detta visar all erfarenhet, men människan måste även känna hopp om framtiden. Den bistra sanningen är att också Europa stöter emot planetens gränser! En typisk svensk lever på en resursnivå som egentligen skulle kräva tre jordklot och sett till resursförbrukning är stora delar av Europa faknya tiskt rejält överbefolkade. Därför behövs omställningsperspektivet i migrationsdebatten. För när tillväxtepoken har gått i väggen behövs mer än någonsin nya framtidsberättelser. Där inte bara storstäderna utan även landsbygden tillåts leva. Där vi mer än nu delar på våra tillgångar. Där vi inte längre lever för att konsumera och där småskalig hantverksmässig produktion och återbruk ersätter stormarknader samt slit och släng. Där vi återtar odlings- och betesmarker som ligger för fäfot och där samhällen på landsorten som tömts i urbaniseringens namn åter befolkas. I detta samhälle behövs alla.

Här finns självfallet rum för de nya svenskarna, vars alla kunskaper även ger oss nycklar till en hållbar framtid. Men då krävs även politiker med ögonen öppna för framtiden. * Ämnet utvecklas närmare i boken Omställningens tid - tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid, Björn Forsberg, Karneval Förlag 2012.


BOLÅN UTAN SPARANDE DE FÖRSTA FEM ÅREN Du som vill låna till ditt boende erbjuds från och med nu ett JAKlån där du kan avstå det bundna sparandet de första fem åren. Du betalar alltså bara amorteringen och lånekostnaden. De första fem åren är sparfria. Efter fem år dyker det automatiskt upp ett sparande på avin.

INTRESSERAD? RING OSS PÅ 0500 - 46 45 00 OCH LÄS MER PÅ JAK.SE/SPARFRIABOLAN


Information från JAK Foto: JAK Medlemsbank

redaktör: louise clausen louise.clausen@jak.se

vd  har  ordet

Gott nytt år 2016! Förtroendet för JAK är fortsatt

stort, vilket vi märker av inte minst på inlåningen som under hösten för första gången översteg 1,5 miljarder kr. Även vår utlåning är trots det låga ränteläget god, och vi tror att vi kan öka den ytterligare genom ett antal nya låneprodukter. Medlemstillströmningen har under året varit fortsatt positiv. En ny funktion kallad Medlemsservice har startats upp, vars arbetsuppgifter är att försöka lösa den största delen av de frågor ni medlemmar har med banken direkt, så snabbt och effektivt som möjligt.

Jag heter Sammy Almedal och är VD på JAK Medlemsbank. Hör gärna av dig om du har frågor eller åsikter. Jag är nyfiken på vad du tycker! Mejla mig: vd@jak.se

Under det kommande året fokuserar vi på att färdigställa helbanken, vilket kommer att ge er medlemmar bättre möjlighet att hantera er vardagsekonomi och fullt ut använda JAK som er vardagsbank. Förhoppningsvis kommer vi även att under senare delen av året förnya och förbättra JAKortet, t.ex. genom att möjlighet till förbetalning införs.

Nytt clearingnummer och nya kontonummer

Under 2016 kommer vi fortsatt att se över organisationen och göra de besparingar som är nödvändiga för att uppnå positiva resultat, och därmed säkerställa att JAK Medlemsbank är en konkurrenskraftig alternativ bank framöver. Med en önskan om att du får ett bra 2016 där JAK är fortsatt viktig för dig!

Hittills har JAK använt Nordea

för överföring till och från andra banker, men som helbank ska JAK hantera överföringarna själva. JAKs nya clear­ing­nummer kommer att vara 9670. Det gäller från mars 2016. I och med detta måste JAK även göra om sina kontonummer för att följa svensk bankstandard. JAK kommer under januari 2016 att skicka ett personligt brev med information om de nya kontonumren.

34

grus & guld · 4/2015


I samband med JAKs Extrastämma som ägde rum den 10 oktober, valdes två nya ledamöter in i styrelsen. En av dessa är bekant för många sen tidigare, Sten-Inge Kedbäck, tidigare bankchef och VD i JAK. Den andra nya styrelseledamoten heter Andreas Bergqvist. Andreas Bergqvist är miljöekonom och jobbar på Tillväxtverket i Stockholm. Han är också fackligt förtroendevald och har tidigare haft olika revisors- och styrelseuppdrag samt arbetat med bistånd i Mocambique. Sten-Inge Kedbäck anställdes som bankchef på JAK 1996 och under åren

Foto: JAK

JAKs nya styrelse 2003–2005 var han VD för banken. JAKs nya styrelse består nu av Lotta Friberg (ordf), Monjia Sonnius (vice ordf), Uffe Madsen, Johannes Kretschmer, Jonas Löhnn, Petra Modée, Ali Hamidian, Sten-Inge Kedbäck och Andreas Bergqvist. VD Sammy Almedal ingår också i styrelsen liksom arbetstagarrepresentanterna Annika Norström Wiklund, Björn Andersson och Roland Norberg (Björn och Roland saknas på bild). Stephen Hinton och Bo Ander lämnade styrelsen. Hela styrelsen presenteras närmare på webben: jak.se/demokrati/styrelse

grus & guld · 4/2015

35


bakom kulisserna

LOKALAVDELNINGARNAS ÅRSMÖTEN 2016 Fortsatt högt låneintresse i JAK Det stora intresset för att låna i JAK fortsätter. I snitt kommer det in 50 låneansökningar per vecka, motsvarande antal förra året var 36 ansökningar per vecka. Sparfria bolånet som lanserades i våras har blivit mycket efterfrågat, och är det lån som nu dominerar i ansökningarna. Detta trots omvärldens låga ränteläge och att lånekostnaden hos JAK ligger fast på 3 procent. – Folk som är på väg köpa hus ansöker om lånet som ett lånelöfte. Det är roligt när man kan betala ut det och huset är köpt, säger Kristian Schönborg på låneavdelningen. Som tror att många är trötta på omvärldens skakiga räntebesked, och uppskattar tryggheten i att veta att lånekostnad är stabil under hela låneperioden. I år konstareras också att ansökningarna för blancolån har minskat. Miljölånet som lanserades tidigare har inte uppnått samma höga efterfrågan, trots att det är sparfritt i upp till 10 år. Om det beror på att lånekostnaden där är högre (4,5 procent) eller om orsaken är en smalare inriktning, är svårt att säga enligt låneavdelningen.

36

grus & guld · 4/2015

BODEN-LULEÅ

Plats: Hemma hos Ingegerd Wallmark Adress: Kyrkogatan 51, Boden Datum och tid: 31 januari kl 15.00

FALUN BORLÄNGE

Plats: ABF Adress: Vasagatan 27, Borlänge Datum och tid: 9 mars kl 18.00

GÄVLE

Plats: Studiefrämjandet Adress: Norra Köpmangatan 12 A, Gävle Datum och tid: 4 mars kl 19.00

GÖTEBORG

Plats: Victoriahuset Adress: Linnégatan 21, Göteborg Datum och tid: 14 februari kl 13.00

NEDANSILJAN

Plats: Sveasalen Adress: Sveagatan 16, Leksand Datum och tid: 17 februari kl 19.00 Övrigt: Fika finns.

NORRA HÄLSINGLAND

Plats: Missionskyrkan Adress: Kapellgatan 6, Hudiksvall Datum och tid: 16 februari kl 18.30 Övrigt: Som vanligt bjuder avdelningen på semlor. Alla hälsas välkomna!

SKARABORG

Plats: Miljöpartiets lokaler Adress: Rotegatan 3, Skövde Datum och tid: 7 februari kl 16.00

STOCKHOLM

Plats: The Nordic Center Adress: Storgatan 33, Näsåker Datum och tid: 8 mars kl 14.00

Plats: Hälsans Hus, Lokal Terrassen Adress: Fjällgatan 23B, Stockholm Datum och tid: 14 mars kl 18.00 – 21.30 Övrigt: Vi bjuder på fika. Anmälan önskas så vi kan beräkna fikat. Mejla till Guidaí de Mello på: guidaidemello@gmail.com

HÄRNÖSAND

SÖDRA HALLAND

JÄMTLAND – HÄRJEDALEN

SÖDRA HÄLSINGLAND

JÄRNA – SÖDERTÄLJE

SÖDRA VÄTTERBYGDEN

HÖGA KUSTEN & SOLLEFTEÅ

Plats: Ekolivs Adress: Köpmangatan 7, Härnösand Datum och tid: 7 mars kl 18.00

Plats: Törners Konditori Adress: Storgatan 24, Östersund Datum och tid: 28 februari kl 13.00

Plats: Gula Villan Adress: Bergsgatan 2, Järna Datum och tid: 7 mars kl 18.30

Plats: ABF Adress: Bolmensgatan 11, Halmstad Datum och tid: 9 mars kl 19.00

Plats: Studiefrämjandet Adress: Skolhusgatan 11, Söderhamn Datum och tid: 11 februari kl 19.00

Plats: Studieförbundet NBV Adress: Barnarpsgatan 39G, Jönköping Datum och tid: 23 februari kl 18.00


UMEÅ

Plats: Hållbarhetscentrum Vargen Adress: Kungsgatan 101, Umeå Datum och tid: 5 mars kl 10.30

UPPSALA

Plats: Studieförbundet Vuxenskolan Adress: Kungsängsgatan 12 (1 tr), Uppsala Datum och tid: 17 februari kl 18.00

VARBERG

Plats: Folkets Hus Adress: Magasinsgatan 17, Varberg Datum och tid: 30 mars kl 18.00-20.00 Övrigt: Vi bjuder på kaffe och smörgås vilket ska anmälas till tel. 0703-007 310 eller via e-post: rune.forssen@gmail.com

VÄRMLAND

Plats: Studieförbundet NBV Adress: Nygatan 13, Karlstad Datum och tid: 12 mars kl 11.00

VÄSTERÅS

Plats: Stadsbiblioteket Adress: Biskopsgatan 2, Västerås Datum och tid: 10 mars kl 18.00-20.00

Höjning av grun­dinsats och medlemsavgift Andra ärenden som avhandlades på JAKs Extrastämma i oktober, var en ändring av grundinsats och medlemsavgift som från och med 1 januari 2016 kommer att höjas till 300 kr vardera. Grundinsatsen har inte höjts sen början av 1990-talet, och det är rimligt att den ligger på samma nivå som medlemsavgiften. En annan orsak är att reglerna för kapitaltäckning har skärpts och JAK behöver ha ett större eget kapital för att täcka våra risker. Grundinsatsen är den insats som alla medlemmar betalar direkt till det egna kapitalet. Medlemsavgiften går åt till att täcka kostnader (löner, medlemstidning, administration etc).

ÖREBRO

Plats: Föreningarnas hus Adress: Slottsgatan 13 A, Örebro Datum och tid: söndag 13 mars kl 15.00

grus & guld · 4/2015

37


bakom kulisserna

Medlemsannonser Behandlingsrum i Stockholm uthyres en eller flera veckodagar till massageterapeut. Inarbetad mottagning på Söder, låg hyra. www.lugnochgo.se/Rum/ Hyggesfritt skogsbruk. Avverknings­planering i Götaland. Nils Fagerberg, 0383-770020 nils@kontinuitetsskogsbruk.se www.kontinuitetsskogsbruk.se Naturlig hälsa & friskvård. Ayurveda, yoga, örter & aromaterapi. Inspiration och webbshop för ekologiska egenvårdsprodukter. Välkommen till: www.ekoliv.nu

sparpoäng önskas Jag är i behov av 5,8 miljoner sparpoäng till efterspar, som skulle hjälpa min ekonomi otroligt mycket just nu. Det vore tacksamt. GG1-0415 Vi är en vanlig familj som precis blivit större. Skulle vilja få sparpoäng så vi kan skaffa ett större boende åt vårt tillskott i familjen, lille Edvin. Det är väldigt svårt att byta boende i staden vi bor i, önskar ödmjukt sparpoäng av alla som har att skänka! GG2-0415 För att komma vidare med upprustningen av ett boende för elöverkänsliga, skulle eftersparet på JAK lånet vara en stor hjälp. Behövs 1 miljon sparpoäng som tacksamt tas emot. GG3-0415 Pensionär i stort behov av 7 023 558 sparpoäng. Väldigt tacksam för varje poäng jag kan få. Tack på förhand! GG4-0415 Ensamstående sjukpensionär med dålig ekonomi söker ca 8 miljoner 38

grus & guld · 4/2015

sparpoäng för att lösa mitt eftersparande. Alla bidrag tas emot tacksamt. GG5-0415

Din hjälp gör skillnad i ett liv! För att kunna hjälpa min ensamstående dotter som är i nödsituation måste jag få ut mitt efterspar. Jag behöver 7 500 000 sparpoäng och är evigt tacksam för varje poäng jag kan få. GG6-0415 Ensamstående mamma söker sparpoäng för att kunna bli skuldfri. Kämpar varje dag för att få ett bättre vardagsliv med min son. Alla bidrag tas emot, stora som små, med varmt & tacksamt hjärta! GG7-0415 Andra lägger ner, vi satsar. Hjälp en ung familj med fem barn med vår ladugård och mjölkproduktion i mindre skala. Tacksam för varje poäng. GG8-0415 Hej, jag söker 6.000.000 sparpoäng  för att lösa ett efterspar. Är varmt tacksam för alla poäng. GG12-0415

Ekohus-byggande familj i Baskemölla ekoby, söker sparpoäng för att få ut vårt eftersparande. Alla poängbidrag, stora som små, tas hjärtligt emot. GG10-0415 SPARPOÄNG ÖNSKAS! Ensamstående mamma önskar fira jul med sina barn. Kan inte vänta de fem år som krävs - ekonomi i kras. Det fattas 1 274 575 sparpoäng. Tacksam för varje poäng! GG11-0415 Jag blir pensionär och vill starta firma för att få hjälp med ekonomin. Behöver 6miljoner sparpoäng för att slippa efterspar. Tacksam för hjälp! GG9-0415 Med stor tacksamhet önskar jag sparpoäng för att få ut mitt eftersparande, nu när jag behöver det som mest, som ensamstående med två tonåringar som ska ta körkort och flytta hemifrån för studier. Hjärtligt tack på förhand fina människor! GG13-0415

Vill du också annonsera? Här kan JAK-medlemmar ­annonsera gratis! Max 150 ­nedslag (inkl blanksteg). Vill du söka sparpoäng så skriv namn, medlemsnummer samt annonstext i ett mail eller brev. Annons som söker sparpoäng får en kod. Vill du ge poäng till en kodad annons så skriv ditt namn, medlems­ nummer, antal sparpoäng du vill skänka samt koden på annonsen.

Mejla eller posta i ett brev. Vill du annonsera av annan ­anledning; skriv namn, medlems­ nummer och annonstexten och mejla eller posta i ett brev.

adressen: JAK Medlemsbank, ­Radannons, Box 216, 541 25 Skövde e-post: jak@jak.se Nästa nummer av tidningen kommer ut 24 mars 2016. Annonsstopp 1 feb.


Vi måste förspara för att kunna bygga vårt dröm-Ekohus. Alla poäng är välkomna! GG15-0415 På grund av sjukdom, bland annat MS, har jag behövt ta ett par mindre lån. Numera är jag sjukpensionär och i stort behov av sparpoäng. Tar tacksamt emot poäng. GG14-0415 Sparpoäng mottages tacksamt. Ensamstående mamma med tre barn önskar sparpoäng för att låna till bostad. Tacksam för alla bidrag. GG16-0415 Har varit långtidssjukskriven, och kommer gå i förtidspension. Med betydligt lägre inkomst kan jag inte amortera längre och måste förtidslösa lånet. Därför söker jag 4,9 miljoner sparpoäng. Tacksam för varje poäng. GG17-0415 Hoppas på Er hjälp med drömprojekt Svenska AllergiStäd Företaget. Min vision är att skapa allergisäkra inomhusmiljöer där ALLA kan må bra, på ett sätt där naturen inte tar skada då min metod binder smuts, damm och kvalster till vatten. Önskar 14 milj p. Visar gärna, mer info hemsida, tacksam för allt. GG18-0415 Barnfamilj där en av oss är förtidspensionerad, söker sparpoäng för att få ner månadsutgifterna. Är mycket tacksam för alla poäng, små som stora. GG19-0415 Högskolestudent som är i ekonomiskt krisläge önskar sparpoäng för att ta ut efterspar till försörjning och betala gammal skuld. Evigt tacksam för alla bidrag, stora som små. GG20-0415

Valberedningen vill ha fler nomineringar Sedan stämman i april har val-

beredningen haft tre fysiska möten och åtskilliga telefonmöten. Den sista juni informerades vi om att Finansinspektionen i sin ledningsprövning av JAK Medlemsbanks styrelse, kommit fram till att den finansiella kompetensen i styrelsen som helhet behövde höjas. Valberedningen fick därför i uppdrag att hitta nya kandidater med ovan­ stående kompetens.

Under sommaren begärde vi att få

in CVn från alla stämmovalda i styrelsen. Därefter gick vi igenom både ”gamla” och nyinkomna nomineringar från er medlemmar. Drygt 15 personer kontaktades som bedömdes ha relevant bakgrund. Många var intresserade men kunde inte åta sig ett styrelseuppdrag redan i höst. De som var kvar intervjuades och ombads skicka in CV. I september genomförde vi individuella intervjuer av stämmovalda ledamöter i styrelsen, VD, stf VD, personalrepresentanter samt bankchef.

Mot bakgrund av vad som fram-

kom i intervjuerna, ledamöternas CVn samt dialog med VD, ordförande och Finansinspektionen, lade valberedningen fram en nominering

till extrastämman i oktober. Två nya ledamöter med finansiell kompetens nominerades.

För att få en större andel bank-

kompetens och hålla nere storleken i styrelsen, var två andra ledamöter tvungna att kliva av. Ingen i dåvarande styrelsen hade någon önskan att sluta. Valberedningen fick ta ett tufft beslut. Vi kontaktade de två berörda ledamöterna och informerade dem om vårt beslut innan vi gick ut med vår nominering. Här beslutade extrastämman annorlunda än vårt förslag och vi vill ge ett stort tack till Bo Ander och Steven Hinton för deras arbete i styrelsen. Efter extrastämman inkom klagomål på hur stämman genomförde fyllnadsvalet till styrelsen. Det demokratiska tillvägagångssättet ifrågasattes. Valberedningen har lämnat ärendet till Etikrådet för bedömning.

Till stämman 2016 behöver vi få

in ytterligare bankkompetens och vill ha er medlemmars hjälp med att hitta fler kandidater. Glöm inte att även lämna förslag på lekmannarevisorer och etikråd via vår hemsida: www.jakdemokrati.se. valberedningen grus & guld · 4/2015

39


JAKortet Betal- och kreditkort för medlemmar i JAK Medlemsbank. Handla på nätet, i butik och när du behöver ta ut kontanter. Läs mer på:

JAK.SE/KORT

Gör som nästan 900 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen! Sista ansökningsdag 1 maj 2016.

Läs mer på jak.se/stipendium

LÄS MER OCH ANSÖK

JAK.SE/STIPENDIUM Foto: Amanda Svensson


ÅSIKT

Gör din röst hörd! Tyck till om JAK Medlemsbanks värdegrund, utveckling och verksamhet! Inläggen publiceras även i sin helhet på www.grusoguld.se – där det finns möjlighet att kommentera och fortsätta diskussionen. Som tack för publicerade synpunkter skickar vi ett exemplar av Pär Holmgrens bok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.

Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@karinbackstrom.se

Samarbeta om räntefri utveckling

besitter kompetensen som krävs för rapportering och uppföljning.

Ha en bank – inte vara en

2001 grundade några JAK-medlem-

En del i projekten är att erbjuda

Jag vill att medlemsorganisatio-

mar Pakkamgruppen Sverige (PGS) för att med ett JAK-inspirerat projekt hjälpa fattiga bönder att ta sig ur skuldfällan. Höga räntor hade lett till stora mängder självmord i den indiska delstaten Kerala, och PGS fick ett finansiellt bidrag på 250 000 kronor från JAK för att starta ett räntefritt mikrokreditprojekt i byn Pakkam. Genom projektet lyckades 300 kvinnor ta sig ur skuldfällan och öka sina intäkter genom ekologisk odling och rättvisemärkt handel. Även om projektet avslutades i förtid, eftersom det rådde olika uppfattningar i byn kring hur det skulle ledas, så blev lärdomen att det går att skapa hållbar utveckling med hjälp av väldigt små resurser.

unga människor praktikplatser i Indien, vilket också skulle kunna bidra till att skapa en ny generation JAK-medlemmar med fördjupad kunskap om hur JAKs ideologi kan bidra till hållbar utveckling baserad på rättvis ekonomi.

nen JAK, med ändamål att verka för ett ekonomiskt hållbart och rättvist samhälle, ska ha en helbank som ett kraftfullt verktyg för att göra medlemmarna oberoende av dagens bankväsen. Vi ska alltså ha en helbank, inte vara en. Vi ska vara en självständig medlemsorganisation som driver seminarier, håller kortare och längre ekonomiska och visionära utbildningar. Vi ska ha ungdomsmöten på olika platser i landet, även utomlands. Och i land efter land kan vi, speciellt ungdomarna, sprida JAK.

Idag mobiliserar såväl regeringar,

företag och sociala rörelser för uppfyllandet av FNs nya utvecklingsmål till 2030. Detta är ett gyllene tillfälle att tillföra även våra visioner och mål. PGS planerar nu två nya projekt tillsammans med etablerade indiska gräsrotsorganisationer. Projekten kan till 90 procent finansieras med statligt stöd, och Pakkamgruppen

”Det är ett gyllene tillfälle att tillföra även våra mål.” En annan del är att sprida information om projekten till allmänheten, bland annat på skolor och universitet. Här skulle även JAKs idéer om en rättvis ekonomi kunna förmedlas, vilket kan öka stödet för såväl PGS som JAK. Om JAK Medlemsbank, eller lokalav-

delningar inom JAK, så önskar finns det flera möjligheter till samarbete. Kanske skulle det vara en vara en bra femtioårspresent från JAK Medlemsbank till världen, mänskligheten och medlemmarna? Shaji Joseph Almuth Holmqvist Maria Westerholm

”I land efter land kan vi sprida JAK.” Detta kräver medel. Men i ett vitaliserat JAK blir vi många engagerade medlemmar som kan vara villiga att bidra med en högre medlemsavgift. Vi ska synas i media, vi ska sälja Grus & Guld. Och vi ska ta fram en jak, djuret ni vet, som ska vara en sparbössa i olika storlekar, både för de vuxnas stora pengar och för de mindres små pengar. Jon Ernholm

grus & guld · 4/2015

41


Respons

vad tycker du om tidningen? skicka din ifyllda enkät till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Du har nu fått fyra nummer av Grus & Guld i tidningens nuvarande form. Vi är nyfikna på vad du tycker – och hoppas du vill hjälpa oss att utvärdera genom att svara på några frågor. Om du ska ge Grus & Guld ett helhets­ betyg, tycker du då att tidningen är… ❑ Mycket bra ❑ Ganska bra ❑ Ganska dålig ❑ Mycket dålig Hur mycket brukar du läsa i Grus & Guld? ❑ Alla artiklar ❑ De flesta artiklar ❑ Enstaka artiklar ❑ Skummar vissa artiklar

Hur bra tycker du att Grus & Gulds layout är? ❑ Mycket bra ❑ 
Ganska bra ❑ Ganska dålig ❑ 
Mycket dålig Antal år som läsare av Grus & Guld:

42

grus & guld · 4/2015

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

❑ ❑ ❑ ❑ ❑ ❑

Hur vill du helst läsa Grus & Guld? ❑ Som papperstidning ❑ Som blädderbar digital tidning ❑ Som webbtidning med kontinuerliga uppdateringar

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 4 · 2015

Bankregler ses över Flykten från tillväxtens gräns JAK näst bäst i test

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Liten husfrid maren byggde ett «tiny house»

alternativ valuta   ·   färre lokala aktiviteter   ·   robotdrömmar

Finns det förändringar som skulle öka tidningens värde för dig? Vilka i så fall?

Har du fler åsikter om Grus & Guld? Skriv gärna mer på separat papper! Tack för din medverkan!

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Nästa nummer! I nästa nummer frågar vi hur JAK ska prioritera om resurserna inte räcker till allt. Vad är viktigast för dig? Skriv till Grus & Guld! Ute: torsdag 24 mars Annonsstopp: 1 februari Manusstopp: 8 februari Övrig utgivning 2016 Nr 2 – på nätet 16 juni Nr 3 – på nätet 15 sep Nr 4 – i brevlådan 15 dec

grus & guld · nr 4 2015 · Tidning om r ät t vis ekonomi

www.grusoguld.se

Instämmer inte alls

Delar du med dig av innehållet i Grus & Guld? ❑ På min arbetsplats ❑ Nej På nätet ❑ ❑ I föreningslivet ❑ I andra sammanhang

Följ oss på nätet Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida

Instämmer delvis

grus & guld · nr 4 2015 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Hur ofta innehåller Grus & Guld artiklar som är intressanta för dig? ❑ I varje nummer ❑ 
I de flesta nummer ❑ I enstaka nummer ❑ 
Aldrig

Hur väl instämmer du i följande påståenden? Instämmer helt Grus & Guld… … är läsvärd: ❑ … är lättläst: ❑ … är intressant: ❑ … är inspirerande: ❑ … har bra layout: ❑ … passar som JAKs tidning: ❑

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 4 · 2015

Bankregler ses över Flykten från tillväxtens gräns JAK näst bäst i test

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 59 kr

Liten husfrid

maren byggde ett «tiny

house»

alternativ valuta   ·   färre lokala aktiviteter    ·   robotdröm mar


Krönika

Pella Thiel:

Rikta om värdekompassen Idag finns en stark idé om att alla våra

fyllande profetia: när vi berättar för varandra att saker och ting ska göras för att vi tjänar på det, då blir det mer och mer sant. Problemet är att när det händer, då blir de inre värderingarna mindre viktiga för oss. De yttre tränger liksom ut de inre. Och det är tråkigt, eftersom de inre värderingarna hjälper oss att ta hänsyn till något mer än oss själva. Det är de som verkligen behövs i en tid när utmaningarna rör helheten.

”Värderingar är som muskler – ju mer de används desto starkare blir de.”

Det spännande är att de

Foto: k alle wikström

handlingar måste motiveras med pengar, att de ska löna sig. Vi ska till exempel ta emot flyktingar eftersom det gynnar Sveriges ekonomi. Att skydda naturen är bra, för då får vi ekosystemtjänster som är värda mycket pengar. Till och med klimatkrisen ger affärsmöjligheter! Men motiven för att göra eller inte göra något är sällan en logisk bedömning av föroch nackdelar. I stället finns orsakerna till handlingsmönster i våra värderingar; vad vi tycker är önskvärt eller viktigt. Värderingarna är som en slags omedveten kompass vi använder för att orientera oss i en komplex omvärld. Och mängder av socialpsykologiska studier visar att vi går mycket mer efter denna kompass än efter de rationella avvägningar som den nyttomaximerande ekonomiske mannen föreskriver. Värderingskompassen kan peka åt olika håll. Två av riktningarna kallas för inre respektive yttre värderingar. De inre handlar om sådant som social rättvisa, samhörighet med naturen och jämlikhet, samt kreativitet och självständighet. De kallas inre eftersom tillfredsställelsen när vi agerar i enlighet med dessa värderingar kommer inifrån. Det känns bra, helt enkelt. De yttre värderingarna handlar om bekräftelse utifrån; från andra människor eller i form av materiella ting. Status, materiell rikedom, makt och prestation är exempel på yttre värderingar.

inre värderingarna också kan tränga ut de yttre! När vi berättar för varandra att det går att göra saker för den större helhet vi är en del av, då utmanar vi grundläggande mekanismer i det samhälle som kräver att vi är mycket intresserade av sådant som status och konsumtion. ·

Värderingar är som muskler – ju mer de

Pella Larsdotter Thiel

används desto starkare blir de. Därför är idén om att allt måste löna sig en självupp-

Läs mer: www.valuesandframes.org

grus & guld · 4/2015

43


B Bildkommentar: Henri Gylander

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Grus & Guld nr 4 2015  
Grus & Guld nr 4 2015