Grus & Guld nr 4/21

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 4 2021 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 4 · 2021

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Lång väg till klimaträttvisa

Från siffror till samtal

forskare vill inte värdera naturen i pengar Framtidsutopier · Klimatflyktingar · Medborgarbudgetar


Medlemsavgift 2022 Den 1 januari 2022 dras medlemsavgiften! Då behöver det finnas 365 kronor på ditt medlemskonto. Tack för att du är medlem!


Innehåll grus & guld · 4/2021

Foto: AnnaCarin Isaksson

Forskare bjuder in skolklasser och allmänhet för att undersöka vilka förändringar vi är beredda att göra för en hållbar framtid. ·  10

Forskning för rättvis omställning

Klimaträttvisa stod högt på agendan under FNs klimatmöte nyligen.

Grus & Guld rapporterar från Glasgow.

Foto: Catha rina Ericso n Ulf ves

Foto: anna von brömssen

dessutom:

n

Si d 34 -3 7

omvärld

Länder överskrider de planetära gränser­ na snabbare än de uppnår basala välfärds­ mål, visar ny forskning · 11

Foto

kultur

:E S A , O .0 IG -SA 3 CC BY

Foto: dan lepp

10

”MÄNNISKOR HAR INGET VAL”

Lina Isacs lyfter fram alternativa sätt att värdera naturen. · 24

Tillsammans med folkrörelser, fackföreningar och näringsliv ska ett nytt forskningsprojekt ta fram färdplaner för en rättvis klimatomställning. · 8

Inform atio fr å n JA K

Berörda budgeterar

Siffror skymmer sikten

Skånska Tomelilla blir först i Sverige att prova den brittiska ekonomen Kate Raworths verktyg för en socialt och ekologiskt hållbar ekonomi.  ·  11

Utopier ska klimatberäknas

12

Sanna Ghotbi utvecklar metoder för ökad demokratisk delaktighet. · 6

Tomelilla testar ”munkmodellen”

Havsnivåhöjningen hotar Kiribati. Ole ter Way lyfter klimatflyktingarnas situation.

I boken Cykelbudet skildrar Anders Teg­ lund livet som cykelbud – och kultur­ arbetare – under pandemin. ·  33

krönika JAK kan bli ännu tydligare med hur vi kan bidra till hållbar finansiering, skri­ ver medlemsbankens nya styrelseord­ förande. ·  39

kultur I Övervakningskapitalismen varnar Shoshana Zuboff för konsekvenserna av en ny ekonomi, där vi själva är råvaran. ·  33 grus & guld · 4/2021

3


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde

Medarbetare i detta nummer

Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Ansvarig utgivare: Lena Eriksson Åshuvud

Grafisk form: ETC Kommunikation Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31 Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11

Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 18 000 ex Omslag: Lina Isacs, forskare i ekologisk ekonomi. Foto: Dan Lepp Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. Artiklar representerar inte nödvändigtvis JAK Med­ lemsbanks åsikter.

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

grus & guld · 4/2021

är från Skara, men bor numer i Göteborg. Även hon är frilansfotograf och arbetar helst med fördjupande reportage, gärna om människor som vågar gå sin egen väg. På fritiden är det naturen, yoga, läsning och samvaro med dem hon tycker om som gäller. I november var hon i Glasgow i samband med FNs klimatmöte och tog bilderna till reportaget på sidan 12.

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Catharina Ericson Ulfves är frilansjournalisten från Stockholm bakom texten från Glasgow. Vid sidan av sociala frågor är skog och klimat hennes främsta arbetsområden. Speciellt intresserad är hon av skärningspunkten mellan dessa ämnen – hur vi ska leva tillsammans i en tid med miljö- och klimatkris. Läs reportaget om klimaträttvisa på sidan 12.

Dan Lepp är fotografen från Stockholm som har gjort flera uppskattade bildreportage för Grus & Guld. Oftast porträtterar han människor i deras yrkesroller och drivs av att hitta naturliga uttryck i en konstruerad situation. I det här numret ser ni hans bilder av fors­ karen Lina Isacs på sidan 24. När han inte står bakom kameran är långdistanslöpning ett stort intresse.

Foto: dan lepp

4

AnnaCarin Isaksson

foto: Privat

ISSN 1650-470404

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

är frilansfotografen från Göteborg som tagit många fina porträttbilder på Grus & Gulds inspiratörer genom åren – så även på sidan 6 i detta nummer. Hon drivs av en vilja att berätta om människor, helst i reportage där hon får återkomma under en längre tid. När hon inte arbetar är hon gärna i sin lilla trädgård som är fylld med växthus, odlingslådor och perenner.

foto: Johannes Tegnér

Adressfrågor/e-tidning: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

Anna von Brömssen

foto: Martin von Brömssen

Redaktör: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32


välkommen

redaktören:

Kärnvapen i pensionskuvertet

Kampen är hoppet De mörka kostymbyxorna är blöta ända upp

över knäna. Vågorna sköljer mot talarstolen. Platsen Tuvalus utrikesminister står på när han talar till delegaterna på FNs klimatmöte, COP26, har tidigare varit torr mark. Nu är den havsbotten. När barnen i den låglänta önationen är gamla kan deras hemland ligga under vatten. Inte finnas kvar. Om inte den globala uppvärmningen hejdas i tid. Men hur det blir med den saken har de inte mycket makt över. Tuvalus eget bidrag till de globala koldioxidutsläppen är så litet att det avrundas till noll i statistiken. Ministerns tal är förinspelat. Pandemin

”Ropen skallar efter klimaträttvisa: Climate justice now!”

I det här numret finns alla dessa aspekter

med på olika sätt. Du får till exempel veta hur illa ungas välmående far av att värld­ens

Dessutom tar vi dig med ut på gatorna i

Glasgow, där besvikelse och frustration över ett klimatmöte som inte når ända fram blan­ das med hopp och beslutsamhet. – Att man börjat prata mer om klimaträtt­ visa är för att organisationer och gräsrots­ rörelser legat på, säger en av de intervjuade. – När jag ser alla som tagit sig hit för att demonstrera för klimatet så känner jag ändå en viss tröst, säger en annan. Och är det inte just där – i den gemensam­ ma kampen för varenda liten grad som gör skillnad – som hopp finns?

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

har gjort det svårt för många från jordens mest drabbade områden att resa till mötet i Glasgow i november. På gatorna utanför salarna där världens länder ska komma överens om lösningar på klimatkrisen skallar ropen efter klimat­ rättvisa: Climate justice now! Meningen, som hörs i demonstrationstågen, rymmer flera betydelser: Det handlar om rättvisa mellan generationer. Det handlar om rättvisa mellan de som släpper ut mest och de som drabbas värst. Det handlar om att alla röster ska hö­ ras. Och det handlar om att ingen ska lämnas efter i omställningen till en fossilfri ekonomi.

ledare inte agerar kraftfullare mot klimat­ krisen. Du kan läsa om förtroende­klyftan i förhandlingarna på COP26 om ekonomisk ersättning från rika till fattiga länder. Du kan höra om organisationer som kände sig utestängda på årets klimatmöte. Du får även veta hur ett nytt forskningsprojekt tar sig an frågan om hur omställningen här hemma ska bli rättvis.

Tredje AP-fonden har investerat en miljard kronor av våra pensions­ pengar i kärnvapenbolag. Ännu en märklig tolkning av uppdraget att förvalta våra pengar ansvarsfullt, hög tid att divestera! Källor: Ekonomiekot och Läkare mot kärnvapen

De gängse ekonomiska teorierna förutsätter faktiskt att allt är utbytbart och går att mäta i pengar, vad som än sägs om att detta naturligtvis inte är möjligt.” Läs mer i intervjun med Lina Isacs på sid 26

procent av svenskarna prio­riterar ett mer ­hållbart julfirande i år. Källa: Kantar Publik/WWF

Tipsa G&G

Har du tips, idéer, synpunkter eller tankar om tidningen i största allmänhet? Mejla grusoguld@jak.se. Nästa nummer är ute i april 2022 grus & guld · 4/2021

5


Demokratiutvecklare Sanna Ghotbi Du är del i ett kooperativ som bland annat arbetar med deltagandebudgetar, vad är det? – Det innebär att de som bor och verkar i ett område är med och bestämmer om en del av en budget, oftast en kommunal budget. De lägger fram förslag på hur pengarna ska användas, och sedan genomförs de förslag som får flest röster. Det kan handla om allt från renoveringar till parker och kulturhus. Modellen uppstod i Brasilien, där den visade sig vara ett bra sätt att praktisera demokrati på riktigt. – Det kallas även medborgarbudget eller boendebudget, beroende på sam­ manhanget.

Hur vanligt är det? – Idag finns det cirka 11 000 exempel i världen. De har genomförts av stora institutioner som Världsbanken och FN, men även i mindre sammanhang som bostadsområden och skolor. I Sverige har det främst avsatts mindre summor. Ute i Europa är det större. I Paris har medborgarna fått budgetera 100 miljoner euro, till exempel. Både civilsamhället och kommunen är involverade. Hur går det till? – I de flesta bra processer är det mycket fokus på uppsökande och möten, men allt synliggörs även digitalt. Det är viktigt med en kombination av fysiska och digitala verktyg, transparens och en tydlighet från början med vilket mandat medborgarna har. Varför behövs det? – Bara några få procent av befolkningen är partipolitiskt aktiv – och unga, kvinnor och utrikesfödda är underrepresenterade. Dessutom är det många som inte förstår hur de ska kunna påverka. Deltagandebudgetar är både ett konkret sätt att lära sig om beslutsprocesser och budgetarbete – och ett effektivt sätt att fånga upp lokala åsikter och behov. På så vis blir samhället bättre för alla.

6

grus & guld · 4/2021

text

karin backström foto

Anna von Brömssen

Namn

Sanna Ghotbi

Ålder 28 år

Yrke

Konsult i medborgardeltagande

Gör

Arbetar med Digidem Lab för att utveckla och genomföra olika metoder för ökat deltagande i beslutsprocesser, med särskilt fokus på att göra underrepresenterade röster hörda. LÄS MER: Digidemlab.org


inspiratör

grus & guld · 4/2021

7


omvärld

Katherine Trebeck, Wellbeing Eco­ nomy Alliance, nyligen inbjuden av EU-kommissionens högsta tjänstemän. Källa: weall.org/report-and-video-from-­ breakdown-or-breakthrough-catalysing-­­ the-wellbeing-economy

Stora vinster för vaccinjättarna Världens vaccinjättar tjänar över ­ 1 000 dollar i sekunden på sina vaccin mot covid-19, enligt People’s Vaccine Alliance som granskat företagens intäktsrapporter. Alliansen kritiserar Pfizer, Biontech och Moderna för att prioritera lönsamma kontakter med rika länder framför regeringar som inte kan betala lika mycket och ser detta som en av anledningarna till att bara två procent av befolkningen i världens låginkomstländer hittills har fått två vaccindoser. läs mer: www.oxfam.org

Klimatpolitiken påverkar ung hälsa 60 procent av världens unga är myck­ et eller extremt oroade över klimat­ förändringarna. 45 procent uppger att oron påverkar deras vardag. Den största vetenskapliga undersökning­ en i sitt slag visar hur djupt ungdomar påverkas av klimatkrisen och att det finns en otvetydig koppling till poli­ tikers oförmåga att agera. Forskarna bakom studien, varnar för effekterna på ungas psykiska hälsa. Läs mer: Young People’s Voices on Climate Anxiety, SSRN.com

8

grus & guld · 4/2021

foto: oliur , unspl a sh.com

olk nöjer sig inte F längre med lapp­ ande och lagande av det ekonomiska systemet, utan är redo för systemförändringar – och diskussionen förs nu även till viss del i den breda mittfåran”

Alla ska med i omställningen, men hur? Forskningsprojektet Fairtrans arbetar med strategier för övergången till ett fossilfritt samhälle.

Färdplaner tas fram för rättvis omställning

Hur blir klimatomställningen rättvis? Det ska ett nytt forskningsprojekt undersöka tillsammans med folkrörelser, fackföreningar och näringsliv.    Rättvis omställning   Nu i höstas

start­ade ett nytt forskningsprojekt, som ska ta fram vetenskapligt un­ derbyggda färdplaner för att skynda på en rättvis övergång till ett fossil­ fritt samhälle. – Först ska vi titta på vad som är en rättvis fördelning av utsläppsutrym­ met globalt, nationellt, inom länder och mellan människor. Sedan handlar det om hur vi ska ställa om för att hamna inom ramen för den kolbud­ geten, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet och en av forskarna i projektet. En viktig del är hur omställningen ska säkerställa både social trygghet och klimatmål. – Hållbarhet är inte bara en natur­ vetenskaplig fråga utan lika mycket en social och ekonomisk. Även om nyttan med en omställning överväger för alla invånare så är kostnaderna inledningsvis ojämnt fördelade, säger Eva Alfredsson, forskare vid KTH som också ingår i projektet. – En elbil, till exempel, kostar en hel del och är ingenting som man

bara går i väg och köper. Ju större re­ surser man har desto lättare är det att vara positiv till att förändra sin livsstil. För att hitta modeller som upp­

fattas både som rättvisa, motiverade och effektiva ska forskarna arbeta tillsammans med en rad stora orga­ nisationer. Allt från fackföreningar till folkrörelser och näringsliv ingår i projektet, som består av flera olika delprogram. – I projektet jag arbetsleder, ska vi vaska fram vilka investeringar vi måste göra för att få med alla svens­ kars behov. Om man, exempelvis, blir arbetslös på grund av omställningen ska det finnas stöd för att utbilda sig vidare, säger Eva Alfredsson. Ett exempel på klimatåtgärder som möter motstånd är vindkraftsutbygg­ naden. Eva Alfredsson menar att det visar på vikten av de lokalboendes delaktighet. – På Samsö i Danmark har de bo­ ende fått möjlighet att vara delägare – eller få del av vinsten även om de inte haft pengar att köpa in sig. Det har gjort att tidigare kritiker blivit positivt inställda till vindkraften.

Catharina Ericson Ulfves Karin Backström

Fotnot: Mikael Karlsson presenterade projektet på webbinariet Klimaträttvisa inför COP-26 – vad säger forskningen? (finns på Youtube) Läs mer: www.fairtrans.se


”Människor har inget annat val” foto: Catharina Ericson Ulf ves

Det är hög tid att situationen för människor som tvingas fly på grund av klimatförändringarna uppmärksammas mer i klimatförhandlingarna. Det menar Ole ter Wey från den juridiska tankesmedjan Earth Refuge.     Klimatflyktingar     Det är frustre­

rande med tystnaden om klimat­ flyktingar, menar Ole ter Wey som nyligen var på plats vid klimatmötet i Glasgow som representant för Earth Refuge och observatör i förhandling­ arna för International-Lawyers.org. – Vi kan nog alla skriva under på att de som drabbas mest av klimat­ krisen är de som hittills orsakat minst utsläpp. Det finns krafter som motsätter sig att klimatflyktingar ska ses som en del av frågan om klimat­ rättvisa, för att slippa ansvaret med kostnaderna. Framför allt är det i diskussionerna om ersättning från rika till fattiga län­ der för förluster och skador på grund av klimatförändringarna som Ole ter Wey hade önskat att flyktingarnas situation skulle ha tagits upp. De senaste åren har ett flertal

rapporter visat på de stora flykting­ strömmar som väntas i klimatkrisens

”Klimatkatastrofer ger idag inte flyktingstatus” spår. Prognoserna varierar från att ett par hundra miljoner till en miljard människor kommer vara på flykt i världen år 2050. Men redan idag tvingas många lämna sina hem hals över huvud på grund av extrema vä­ derhändelser – eller på grund av mer långsamma förändringar som påver­ kar deras möjligheter att försörja sig i ett varmare klimat. Bara förra året tvångsflyttade 30

Ole ter Wey deltog nyligen på FNs klimatmöte. Vanligtvis studerar han juridik och mänskliga rättigheter vid FNs internationella fredsuniversitet i Costa Rica.

miljoner människor till direkt följd av bränder, översvämningar, orkaner, jordskred mm enligt Internal Displa­ cement Monitoring Center. Det är fyra gånger så många som flydde på grund av krig och konflikt. De fles­ ta, inte överraskande, på den södra halvan av jordklotet. Det var efter att ha bott i den lilla

önationen Kiribati – mellan Hawaii och Australien - som Ole ter Wey blev klimatmedveten. De små önationerna påverkas allra mest av klimatförändringarna. Det var också främst deras delegater som protesterade mot omskrivningarna i sista minuten av förhandlingarna på Cop26. För dem handlar förhand­ lingsspelets ordvändningar om att ”fasa ned” i stället för att ”fasa ut” kol om ren överlevnad. Och om rättvisa. Kiribati, som exempel, har bidragit med 0.0002 procent till utsläppen. Kiribati är fattigt och beroende av finansiellt stöd för att möta de stigan­ de havsnivåerna. Det är en långsträckt atoll uppbyggd av koraller, dess öar ligger utspridda på ett område lika stort som Indien. Landets medelhöjd

är endast två meter över havet. – Saltvattnet kommer in i grund­ vattnet, gör det odrickbart och folk blir sjuka. Växtligheten dör och inget kan odlas, berättar Ole ter Wey. – Vid ett tillfälle stod jag på stran­ den med en äldre kvinna. Hon pekade ut över havsspegeln och sa att ”där borta låg en gång mitt hem”. Det som ytterligare är upprörande,

menar Ole ter Wey, är att människor som tvingas fly på grund av klimatka­ tastrofer inte omfattas av det interna­ tionella rättskydd som gäller flykting­ ar. När FNs flyktingkonvention skrevs efter andra världskriget definierades en människa som flykting om hon var förföljd på grund av till exempel sin religion, politiska uppfattning, sitt kön eller sin hudfärg. Klimatför­ ändringar, även om de innebär att ett helt land lägg under vatten, ger idag inte flyktingstatus. – Vi kan inte tiga bort problemet och måste ändra detta snarast för människor flyr i vilket fall som helst, de har liksom inget annat val, säger Ole ter Wey. Catharina Ericson Ulfves grus & guld · 4/2021

9


omvärld

AP-fonderna ska investera våra pensionspengar på ett ansvarsfullt sätt. Samtidigt ska pengarna ge avkastning. En ny studie av första till fjärde AP-fonderna visar att av­ kastningskravet primärt styr, och att etiskt svåra frågor tenderar att döljas genom att hanteras som neutrala beräkningar av experter. En slutsats är att vi i högre utsträckning mås­ te lyfta frågan vilken roll vi vill att pensionspengarna ska spela för grön omställning, och vad som hindrar dem från att spela den rollen. Läs mer: Value Judgments at the Heart of Green Transformation: The Leverage of Pension Fund Investors, Monika Berg, Global Environmental Politics, 2021

procent måste världens rikaste en procent minska sina utsläpp med till 2030 för att nå den nivå som krävs för att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader. källa: Carbon inequality in 2030, Oxfam, 2021

AP-fonderna anmäls till FN Det måste bli stopp för att våra pensionspengar investeras i företag som kränker mänskliga rättighe­ ter och förstör miljön. Det menar ett 20-tal organisationer som har anmält AP-fonderna till FNs råd för mänskliga rättigheter. Med anmälan vill de sätta press på politiker och myndigheter, som de menar hittills har visat otillräckligt intresse för frå­ gor som rör hur våra pensionspeng­ ar investeras bortom vår kontroll. Läs mer: www.vianmalerapfonderna.se

10

grus & guld · 4/2021

foto: Drew Be amer , Unspl a sh

Målkonflikt om pensionspengar

Utopian stories använder berättandet om en positiv framtid för att hitta vägar framåt.

Utopier ska klimatberäknas En del livsstilsförändringar under pandemin upplevdes som positiva, samtidigt som de minskade koldioxidutsläppen. Ett nytt forskningsprojekt undersöker nu om även våra framtidsdrömmar kan vara bra för klimatet.   Utopier    Under coronarestriktionerna

2020 minskade de globala koldioxid­ utsläppen med sju procent. Det var ett tillfälligt hack i en stigande ut­ släppskurva som snabbt måste vända brant nedåt för att klara klimatmålen. I projektet Utopian stories samverkar nu klimat- och litteraturforskare för att koppla samman erfarenheter från pandemin med berättelser om fram­ tiden. – Förra året varken flög eller hand­ lade vi lika mycket. Projektet handlar både om den förändring vi har gjort och om den vi måste göra, säger Camilla Brudin Borg, litteraturforskare vid Göteborgs universitet. Forskningen genomförs i sam­ arbete med lärare och elever på ­högstadie- och gymnasieskolor. Men även allmänheten kan delta genom att besvara en enkät på nätet och skriva en framtidsberättelse. Enkätfrågorna handlar om hur vi hanterade Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Resultaten hittills visar att det som påverkade klimatet

mest – att undvika utlandsresor och onödiga besök i affärer – inte enbart uppfattades som negativt. – Om alla i Sverige fortsatte med de livsstilsförändringar som upplevdes som positiva, lite positiva eller varken positiva eller negativa skulle koldioxid­ utsläppen minska med 4 miljoner ton per år. Det motsvarar fem procent av Sveriges utsläpp, säger professor Alastair Skelton, föreståndare för Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Berättelsen som ska skrivas handlar

om hur ett gott liv ser ut i framtiden. – Många av de populära framtids­ skildringarna i böcker och filmer är väldigt mörka. I stället för utopier är de dystopier. Men för att kunna göra bra val för oss själva och planeten behöver vi berättelser och tankar om den framtid vi vill se, säger Camilla Brudin Borg. När insamlingen av material är klar ska forskarna analysera och klimat­ beräkna de vanligaste framtidsvärld­ arna. Resultaten ska sedan ligga till grund för utställningar, där besökaren ska kunna se hur klimatet påverkas av hur vi väljer att leva. Karin Backström Fotnot: Camilla Brudin Borg och Alasdair Skelton berättade om projektet på ett semina­ rium anordnat av Hanaholmen kulturcentrum, 12 oktober. Läs mer: nobelprizemuseum.se/utopian-stories/


m st fo s

fo Kväv r ko e n ce & n t ra tion

I nko

d

&G av G

En e

ad

e Fr

dr

Nätver k

DE AN RID SK ER V Ö

än

Ut tu

rg

Luftföroreni ngar

e fä

likhet Infl

de yta n

öv

t/

Amsterdam och Köpenhamn arbetar på olika sätt med den så kallade munkmodellen. Nu ska den även testas i Tomelilla.

Jäm

at

Läs mer om munkekonomi på doughnuteco­ nomics.org samt i G&G 1/18 och 2/20

et

4.0

rs

karin backström

äll dh

-SA

isk förorening Kem

håll i världen kartläggas. Därefter ska modellen anpassas efter just Tome­ lilla. Slutligen ska den testas i en praktisk dialog- och uppföljningspro­ cess av det livskvalitetsprogram som kommunen nyligen antog. – Visar sig projektet vara lyckat har vi möjlighet att använda munk­ modellen för att vidareutveckla vårt uppföljningsarbete, säger Britt-Marie Börjesson, kommundirektör i Tomelil­ la kommun i ett pressmeddelande. – Då kan vi visa inte bara hur myck­ et kommunens verksamhet kostar i form av pengar, utan också hur väl vi hanterar sociala och ekologiska resurser.

BY

ng ildni Utb

IST BR

st

Först ska erfarenheter från andra

ald

CC

ng ni ur

Mat

FU CIALT NDAME SO NT

Jäm

Nu ska munkmodellen för första

en Vatt

i rg

cs,

Ha vs fö rs

d

nomen Kate Raworth och hennes munkliknande bild av ekonomin har rönt stor uppmärksamhet. Munkens yttre ring representerar de planetära gränserna, som vi inte kan överskrida utan att äventyra jordsystemet. Den inre utgör gränsen för acceptabla levnadsvillkor, utifrån FNs globala hållbarhetsmål. För att både människor och miljö ska må bra behöver ekonomin alltså befinna sig i området mellan de två ringarna, det vill säga i själva munken. I april förra året var staden Amster­ dam först med att anamma modellen. Därefter dröjde det inte länge förrän Köpenhamn, Bryssel och kanaden­ siska Nanaimo följde efter. Munk­ ekonomins egen ”verkstad”, Deal (Doughnut Economics Action Lab) har pågående samarbeten över hela världen, och får nya förfrågningar från små och stora orter varje vecka.

GISKT TAK EKOLO

omi

Bosta

munkekonomi  Den brittiska eko­

gången testas även i Sverige. Det är forsk­ ningsinstitutet Rise (Research Institute of Sweden) som i ett pi­ lotprojekt tillsammans med Tomelilla kommun ska undersöka förutsätt­ ningarna att använda den i svenska kommuner.

Klimatförändring

ger nla zo to a nn

t f lus ng För må gisk biolo

Skånska Tomelilla blir först i Sverige med att prova den brittiska ekonomen Kate Raworths ”munkmodell” för en socialt och ekologiskt hållbar ekonomi.

Econ

lsa Hä

”Munkmodellen” testas i Tomelilla

Ill : Doughnut

Ma rko mva ndling

ist nbr Vatte

Världsekonomins nuvarande tillstånd, enligt munkmodellen. Vad gäller luftföroreningar och kemiska föroreningar saknas gränsvärden.

Inget land har hållbar ekonomi Inget land möter sina invånares grundläggande behov på ett sätt som skulle vara möjligt ifall alla på jorden förbrukade lika mycket resurser. Det vill säga: inget land befinner sig inom ramen för ”munken” (se artikel här intill). En studie som nyligen public­ erades i den vetenskapliga tidskriften Nature Sustainability visar att det varit så minst trettio år tillbaka i tiden, och att länder överskrider de planetä­ ra gränserna snabbare än de uppnår basal välfärd. Trenden går åt fel håll och utan stora förändringar i det ekonomiska systemet kommer den ekologiska krisen fördjupas samtidigt som de sociala problemen kvarstår, varnar forskarna.

I studien utmärker sig endast Costa Rica för att effektivare än något annat land omvandla resurser till sociala framsteg, men även där syns den generella riktningen mot ökande ekologiska fotavtryck. Studien presenteras på en pedago­ gisk hemsida, där 140 länders utveck­ ling från 1992 till 2015 kan följas.

Karin Backström

Läs mer: goodlife.leeds.ac.uk grus & guld · 4/2021

11


Över 100 000 människor deltog i den största demonstrationen som hölls under FNs klimatmöte i Glasgow i november. 12

grus & guld · 4/2021


Lång väg till klimaträttvisa

Klimaträttvisan stod högt på agendan under COP26 – det klimatmöte som många hade utnämnt till det viktigaste i klimatmötenas snart 30-åriga historia – men resultaten nådde som väntat långt ifrån ända fram. Grus & Guld var på plats i Glasgow. TEXT Catharina Ericson Ulfves Foto AnnaCarin Isaksson

grus & guld · 4/2021

13


Människor från hela världen hade tagit sig till Glasgow i november för att göra sina röster hörda. 14

grus & guld · 4/2021

limate Justice Now – klimaträtt­ visa nu, skanderat i talkörer eller skrivet på skyltar, är kanske det vanligaste budska­ pet på Glasgows gator under FNs klimatmöte de två första veckorna i november. Tiotusentals människor försöker nå fram med budskapet till världens rege­ ringar som ska förhandla fram nya åtagan­ den för att hantera den pågående och akuta klimatkrisen. – Att man börjat prata mer om klimaträtt­ visa är för att vi organisationer och gräsrots­ rörelser har pushat fram detta. Med våra kampanjer som vi hållit på med år efter år går frågan inte längre att ignorera, säger Quan Nguyen på COP26 Coalition, en plattform för

flera olika frivilligorganisationer som är på plats för att göra sina röster hörda. Frågan om klimaträttvisa har flera dimen­ sioner. En handlar om rättvisa mellan länder. De rika länderna har blivit välbärgade genom att använda fossila bränslen och står för de största utsläppen. De fattiga länderna orsa­ kar minst klimatutsläpp, men drabbas värst. De saknar också den teknik och finansiering som behövs för att göra sin del av jobbet med att få ned de globala utsläppen – och för att kunna anpassa sig efter ett varmare klimat och hantera de katastrofala följderna av orkaner, havsni­våhöjningar, torka, bränd­er och över­ svämningar. Ända sedan klimatförhandlingarna startade för 30 år sedan har det funnits en djup för­


Diakonen Annika Spalde har pilgrimsvandrat för klimatet från Vadstena till Glasgow.

troendeklyfta mellan fattiga och rika stater i förhandlingarna. Medan den ena sidan påtalar de rika ländernas moraliska skyldighet att gå före och att betala, bromsar den andra. I förhandlingsrummen i det stora kon­

ferenscentret i Glasgow är därför det som kallas klimatfinansiering en knäckfråga. Redan på klimatmötet i Köpenhamn 2009 beslöts att rika länder årligen skulle betala ut 100 miljarder dollar till utvecklingsländerna mellan 2020 och 2025 för åtgärder som krävs för att bromsa klimatförändringarna. Men den utlovade summan har inte uppnåtts, enligt OECDs beräkningar saknas 20 miljar­ der dollar. Därtill ska nu en utökad summa diskuteras. Utvecklingsländerna meddelar att

de behöver 1,3 biljoner dollar från och med 2030 för att klara omställningen från fossila bränslen och anpassningen till klimatföränd­

”Att man börjat prata mer om klimaträttvisa är för att vi pushat fram detta” ringarna. Enigheten stannar emellertid kring hur själva processen för att ta fram ett nytt finansieringsmål ska se ut. I COP26-förhandlingarnas sista stund lovar sedan givarländerna att dubblera biståndet för grus & guld · 4/2021

15


Många demonstranter riktar skarp kritik mot världsledarna i lokalerna ett stenkast bort. Löftena som getts räcker inte för att hejda uppvärmningen vid 1,5 grader.

de fattiga ländernas anpassning till klimat­ förändringarna de kommande fyra åren, men tidigast 2023 kommer de tidigare utlovade 100 miljarder dollarna per år börja betalas ut. En annan punkt som det har pratats om

länge som nu är uppe på scenen handlar om loss and damage, det vill säga ersättning för de skador och förluster som inte går att anpas­ sa sig till, de som följer i spåren av stor­ mar, orkaner, skyfall, översvämningar etc.

”Pengar är viktigt, men även hur vi använder pengar måste förändras” De minst utvecklade länderna och de små önationerna driver på för en fond, men de rika länderna skyggar för uppgiften – och fi­ nansieringsfrågan skjuts åter framåt i tiden. Förhandlarna enas i alla fall om att sjösätta en organisation för hantering av klimatska­ dor, det så kallade Santiagonätverket. 16

grus & guld · 4/2021

Astronomiska summor ska alltså mobilise­

ras både för att ersätta fossila bränslen och för att hantera effekterna av upphettningen. Pengar spelar en viktig roll i förhandlingarna – är det där lösningen ligger? – Pengar är viktigt. Men än viktigare är rela­ tioner, att folk får möjligheter till deltagande och att de kan påverka beslut som rör dem. Tror vi att allt blir bra bara pengarna rullar in kommer vi fortsätta på det sätt vi lever nu. Även hur vi använder pengar måste föränd­ ras, säger Bas Louman på den holländska organisationen Tropenbos International, som arbetar med hållbara skogslandskap. Vi träffar honom på det magiskt vackra universitetet i Glasgow, under ett av alla de möten som arrangeras vid sidan av det offi­ ciella COP26 av olika frivilligorganisationer. Han är koordinatör för ett program med fokus på hur utvecklingsländer kan nå sina natio­ nella klimatmål. Genom bättre skötsel av skog kan län­derna bli mer hållbara, anpassningsba­ ra och motståndskraftiga, menar organisatio­ nen, som har särskilt fokus på den roll som kvinnor, ungdomar, ursprungs­befolkning och lokalsamhällen kan spela för utvecklingen.


fakta COP26

Några resultat

Räcker det?

• Årligt möte mellan parterna i FNs ramkonvention om klimatförändringar • COP står för Conference Of the Parties. • 26:e mötet i ordningen, därav COP26. • Samlade världsledare, forskare, organisationer i Glasgow i november • Varken Brasiliens, Rysslands eller Kinas presidenter närvarade.

• Alla länder ska uppdatera sina klimatmål redan till nästa år för att försöka hålla uppvärmningen under 1,5 grader • En regelbok antogs för hur Parisavtalet från 2015 ska tolkas • För första gången uttalas målet att minska användandet av kol, som står för 40 procent av de årliga koldioxidutsläppen • För första gången nämns behovet av att minska metanutsläppen

• Hittills är klimatlöftena vid COP26 inte i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål, utan leder till 2,4 graders uppvärmning • Det är långt över vad som bedöms som säkra nivåer. • Om vi ska ha 67 procents chans att hejda upphettningen vid 1,5 grader återstår en koldioxidbudget som bara motsvarar 7-8 år med dagens utsläppsnivåer, enligt FNs klimatpanel. Källa: Climate Action Tracker

Klimaträttvisa handlar inte bara om överföring av pengar mellan rika och fattiga länder, det handlar även om hur pengarna används och vilka som bestämmer över dem, understryker Bas Louman. grus & guld · 4/2021

17


Utifrån sitt arbete har Bas Louman fått ett kritiskt perspektiv på diskussionen om klimat­ finansiering.

”För första gången nämns elefanten i rummet, fossila bränslen, vid namn”

Climate Justice Now – klimaträttvisa nu är ett av de vanligaste budskapet i demonstrationstågen. 18

grus & guld · 4/2021

– Det pratas om alla dessa fonder, men innan en massa pengar skickas måste det finnas bra projekt att kanalisera dem till. Och sedan måste de lokala samhällena själva få bestämma, det är inte alldeles säkert att de tycker likadant som vi i väst om vad som är de bästa lösningarna. – Jag brukar skämta – men med ett visst

allvar – om att alla dessa klimatfonder är en ny form av kolonialism, säger den långe lågmälde mannen. Bas Louman anser att industrinationerna måste börja med sig själva. Och det allra för­ sta de måste göra är att stoppa utsläppen, det är helt avgörande. En annan fråga om pengar, som får stor

uppmärksamhet på COP26, är de gigantiska summor som fortfarande går till att subven­ tionera fossila bränslen. För första gången nämns elefanten i rummet, fossila bränslen, vid namn i slutdokumentet där det slås fast att länderna ska ”öka ansträngningarna för att fasa ned kolkraft som saknar koldioxidin­ fångning och fasa ut ineffektiva subventio­ ner av fossila bränslen.” Under ett räkneverk med siffror från In­


När Sian McKinnon och Paul Comacchio fick höra att många människor som ville komma till Glasgow inte hade råd eller tillgång till boende erbjöd de plats i sitt hem, och lärde känna nya människor från hela världen.

Det pågår mycket i Glasgow i november. Förutom flera demonstrationer hålls över 200 arrangemang vid sidan av de officiella förhandlingarna

ternationella valutafonden som visar de fossila subventionerna i realtid står Catari­ na Rolfsdotter-Jansson, programledare för socialamedie-nätverket We don´t have times digitala direktsändningar från den nordiska paviljongen inne på konferensområdet. – Det står och tickar på och visar att under den tid som COP26 pågår, samtidigt som beslutsfattare står och pratar om klimat och utsläpp, så betalar världens regeringar ut sub­ ventioner till fossilindustrin på 200 miljarder dollar! Catarina Rolfsdotter-Jansson är också ordförande för den oberoende tankesmedjan Global Utmaning som precis har gett ut en ny rapport om hur klimatomställningen kan finansieras. – Att fasa ut de fossila subventionerna är avgörande, fortsätter hon.

– När subventionerna väl tas bort och det sätts ett rättvisande pris på koldioxiden, kom­ mer det att underlätta för gröna investeringar. Att kol och fossila subventioner nu omnämns i slutdokumentet är ett stort framsteg.

”Att fasa ut de fossila subventionerna är avgörande” Utanför banken JP Morgan Chases kon­

tor i Glasgows finansdistrikt har urfolk från hela världen samlats. Här står andra pengar i fokus än i förhandlingsrummen, nämligen de som banker och andra finansaktörer investe­ rar i kol, olja och gas. grus & guld · 4/2021

19


Representanter för urfolk i Amazonas är inte imponerade av finansbranschens löften. Oljeutvinningen som stora banker finansierar förstör deras lokalsamhällen här och nu.

– Divestering skulle ha skett för länge sedan, säger Eriel Deranger, på Indigenous Climate Action. – Utvinningsekonomin förstör både våra lokalsamhällen och planeten. Vi har inte råd med fler falska lösningar som tillåter fortsatt utvinning av olja och kol, utan måste säga nej till allt tal om nettonollutsläpp och kräva att de fossila bränslena stannar i marken.

”På det här klimatmötet blir vi totalt marginaliserade” I samband med COP26 görs flera utspel från finanssektorn, bland annat från nätver­ ket Glasgow Financial Alliance for Net Zero, där JP Morgan Chase ingår tillsammans med andra finansinstitut som gemensamt förvaltar 130 biljoner dollar. Löftet är att utsläppen från deras verksamheter ska ligga i linje med målet om nettonollutsläpp senast år 2050. 20

grus & guld · 4/2021

Men urfolken utanför bankkontoret är inte imponerade. De berättar hur oljeutvinningen i Amazonas förstör deras livsmiljöer här och nu – och att JP Morgan, den största investeraren i oljebolagen som verkar där, inte velat lova att upphöra med finansiering av olje- och gasut­ vinningen i världens största regnskog. Klimaträttvisa handlar också om att alla

röster ska höras och få inflytande över be­ sluten. Redan innan COP26 fanns farhågor om att inte alla som ville skulle kunna kom­ ma till Glasgow. Framför allt representanter för civilsamhälle och urbefolkningar i fattiga delar av världen mötte svårigheter, och flera organisationer önskade skjuta fram mötet på grund av problem med allt från visum och coronaregler till en svår ekonomisk situation efter pandemin. Den brittiska regeringen gjorde dock utfästelser om att alla skulle kunna komma. Länder som stod på den ”röda listan”, det vill säga de som mötte de hårdaste coronarestriktionerna, oftast utvecklingsländer, skulle få sina tio dagars karantän på hotell betald. Och alla som kom


Det är bråttom. Om vi ska ha 67 procents chans att hejda upphettningen vid 1,5 grader återstår bara en koldioxidbudget som motsvarar 7-8 år med dagens utsläppsnivåer, enligt FNs klimatpanel. grus & guld · 4/2021

21


Rob McGuire och Rachel Atkinson känner hopplöshet, men finner viss tröst i att så många engagerar sig.

Sara Shaw på Friends of the Earth International upplever en brist på organisation och logistik runt COP26 som hon menar får allvarliga konsekvenser för både insyn och deltagande.

lovades vaccin. Ändå känns läget stundtals kaotiskt på plats, folk är ständigt på språng, det är hårt pressade scheman, köer för att visa covidtester, avstäng­ da gator… Och frånvaron av representanter från fattiga länder är påtaglig. Sara Shaw, som vi möter på en fotoutställ­ ning med bilder från lokala klimatinitiativ

”Alla är eniga om att mötet borde leverera mer och snabbare” runt hela världen, arbetar för den internatio­ nella miljöorganisationen Jordens vänner. I år har de bara en hälften så stor delegation med aktivister och experter från olika håll i världen i jämförelse med vid tidigare konferenser. – Civilsamhällets organisationer brukar ha större tillgång till de officiella förhandlingarna. 22

grus & guld · 4/2021

Den här gången har det begränsats så hårt att möjligheterna att följa dem har försvårats, säger hon. – Någon sa att den brittiska regeringen tycks tro att COP är en mysig mässa där man kan strosa runt och kolla på utställningar i olika paviljonger. Men civilsamhället närvarar på toppmöten för att prata med regeringar och för att kunna påverka! Dessutom försvinner insyn och transparens i och med att det är vi som vanligtvis sedan rapporterar till medierna vad som har sagts i förhandlingsrummen. Sara Shaw är upprörd över det hon kallar total brist på organisation och logistik. – Vi förstår att försiktighet måste tas med tanke på smitta och säkerhet men det åstad­ koms inte genom att stänga ute människor från de fattiga och mest sårbara länderna. Civilsamhället har redan sedan tidigare haft svårt att bli hörda och sedda, men på det här klimatmötet blir vi totalt marginaliserade, säger hon.


På väg till den stora klimatmarschen i för­

handlingarnas halvlek menar Sian McKinnon och Paul Comacchio att själva mötet, ironiskt nog, nästan blivit en symbol för klimatorättvi­ sa och ojämlik behandling. – När vi fick höra att så många människor inte hade någonstans att bo eller inte hade råd, gick vi självklart med i boendenätverket som organisationer ordnade för att solidariskt se till att alla kunde komma hit, berättar de. Hemma hos dem i södra Glasgow bor nu flera personer från Minga Indígena, ett nätverk med urbefolkningar i Sydamerika som rest till Skottland för att påminna om vikten av att beakta mångfalden av olika kunskaper och er­ farenheter bland världens folk i klimat­arbetet. I demonstrationståget blandas besvikelse

och frustration med hopp och beslutsamhet, men de flesta är eniga om att mötet borde leverera mer och snabbare. En av dem är den brittiska studenten Rachel Atkinson, som ofta

känner hopplöshet och sorg. – Det är som om det finns en tanke med att det är totalgrått och spöregnar. Men när jag ser alla som tagit sig hit från hela världen för att demonstrera för klimatet så känner jag ändå en viss tröst, säger hon. Bredvid henne står Rob McGuire som säger att även om själva COP-mötet känns falskt så är det viktigt att fortsätta gå i marscher och

Det mänskliga tåget sträcker sig flera kilometer genom stadens gator. Många av demonstranterna är frustrerade över vad de uppfattar som brist på handling från världens ledare.

”När jag ser alla som tagit sig hit känner jag ändå viss tröst” protestera för att makthavarna inte ska kunna tro att de kan göra vad de vill. – De ska veta att vi är här. Om jag inte fort­ sätter kämpa oavsett vad, så skulle jag dö på insidan. Jag står här med ett … ja, faktiskt ett moraliskt manifest! · grus & guld · 4/2021

23


Siffror kan inte rädda naturen Kan klimatkris och miljöförstöring hejdas genom att ge naturen ett värde i pengar? I sin doktorsavhandling visar Lina Isacs på problem med gängse ekonomiska teorier – och lyfter fram alternativa sätt att värdera det som är viktigt för oss. TEXT karin backström foTo Dan Lepp

Under många år arbetade Lina Isacs som miljöekonom, men kom i ökande grad att ifrågasätta den etablerade ekonomins grundpremisser. Numer kallar hon sig ekologisk ekonom. 24

grus & guld · 4/2021


grus & guld · 3/2021

25


Vad som än sägs om motsatsen så förutsätter de gängse ekonomiska teorierna att allt är utbytbart och går att mäta i pengar, menar Lina Isacs. 26

grus & guld · 4/2021

ärmed meddelas att rörsångare samt kärrsångare har utgått ur sortimentet på grund av svag efterfrågan. Välkommen åter. Texten finns på en bild av serietecknaren Sara Granér, som ekonomen – och fågelälskaren – Lina Isacs såg på baksidan av Grus & Guld för några år sedan. Nu pryder den omslaget av hennes doktorsavhandling, som är en kritik av den etablerade nationalekonomins förhållnings­ sätt till värdering av naturen. – Finns det ingen efterfrågan på fåglar så blir faktiskt följden av den neoklassiska värde­ teorin att det är som sig bör om de upphör att existera, säger hon och ritar citationstecken i luften runt ordet efterfrågan. I nationalekonomers ambition att synlig­ göra naturen blir nämligen rörsångaren och

kärrsångaren räkenskapsposter vars värde – och tyngd i ekonomiska beslut – styrs av våra preferenser översatta till kronor och ören. Om detta och mycket mer skriver Lina Isacs i avhandlingen, som nyligen lades fram vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Ett centralt budskap i den är att de gängse ekonomiska teorierna faktiskt förutsätter att allt är utbytbart och går att mäta i pengar, vad som än sägs om att detta naturligtvis inte är möjligt. Men avhandlingen skildrar även en forskningsresa från etablerade, så kallade neoklassiska, ekonomiska utgångspunkter till alternativa synsätt med grund i vetenskapsgre­ nen ekologisk ekonomi (se faktaruta). Vi tar det från början. För drygt 20 år sedan gick Lina Isacs på

komvux, och skrev en uppsats om räntefri­ het med material från JAK Medlemsbank,


där hennes pappa sparat åt henne sedan hon var liten. Arbetet gav mersmak och hon fortsatte med universitetsstudier i ekonomi. – Trots att jag redan från början hade en kritisk blick dröjde det ända tills jag var dok­ torand innan jag fick redskap för att kunna analysera grundproblemen. Den neoklassiska ekonomin kommer med en viss ontologi, det vill säga ett synsätt på världen som oreflekte­ rat tas för givet och påverkar hur vi uppfattar att saker och ting är. Det krävs både övning, samtal, reflektion och olika perspektiv för att förstå att det gör någonting med ens tänk­ ande att få världen förklarad på ett visst sätt – och att det finns andra sätt att se, säger hon. Ända från studiernas start var det ett be­ grepp som skavde lite extra: värde. – Det kostar för mycket, det är inte tillräck­ ligt värt det, säger vi. Även sådant vi tycker är värdefullt, som personal i äldreomsorgen eller

miljövård, sparar vi på. Vi ser uppenbarligen något som värdefullt…men ändå inte, säger hon. Tidigt fastnade hon för underdisciplinen miljöekonomi, som vill komma till rätta med att naturen behandlas som om den inte vore särskilt betydelsefull genom att ge den ett vär­ de i pengar. På så vis ska allt från bin som pol­

”Vi ser uppenbarligen något som värdefullt… men ändå inte” linerar till ren luft synliggöras när kostnader vägs mot nyttor i samhällsekonomiska beslut. Att i stället förbjuda miljöförstörande aktivite­ ter ses som ett sämre alternativ, eftersom den optimala balansen mellan nyttor (till exempel mindre utsläpp) och kostnader (till exempel grus & guld · 4/2021

27


Lina Isacs, med forskarkollegorna Hampus Mårtensson och Erika Kriukelyte, på avdelningen för Hållbarhet, utvärdering och styrning vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

förlorade arbetstillfällen) bäst uppnås på fria marknader, enligt neoklassisk teori. – I miljöekonomin fann jag något som rimmade med min känsla av att vi inte alltid väljer så bra. Det är en attraktiv förklaring att vi fattar de beslut vi gör eftersom vi inte har ekonomiska incitament att göra annorlunda, men att saker och ting kan förändras om vi får det, säger hon.

”Det gör någonting med ens tänkande att få världen förklarad på ett visst sätt” Lina Isacs kom att ägna många år åt både arbete, undervisning och forskning inom miljöekonomi innan hon inledde sina dokto­ randstudier för några år sedan. Avhandlingen består av fem vetenskapliga

artiklar, skrivna mellan 2009 och 2021, samt en sammanfattande analys. I den första 28

grus & guld · 4/2021

artikeln beräknar Lina Isacs värdet av det miljöekonomer kallar naturkapital. När så kallade ekosystemtjänster i form av rekrea­ tion och upptag av föroreningar i Sveriges våtmarker, skogar och jordbrukslandskap togs i beaktande ökade värdet av landets samlade produkter och tjänster (BNP) med några procent. – Jag var hyfsat nöjd med beräkningarna när jag arbetade med artikeln, men resultatet! Efteråt funderade jag över att bidragen från våra allra största naturområden inte påverkade BNP mer… Var det här verkligen den modell som skulle rädda oss? Under arbetet med nästa vetenskapliga artikel, som undersöker kostnaden för invasi­ va arter, ökade frustrationen. Ännu inte över teorierna bakom, utan främst över svårighe­ terna att få fram den data som krävdes för att kunna göra korrekta beräkningar. – Den neoklassiska ansatsen bygger på att naturen kan delas upp i avgränsade delar. Det krävs ju för att den ska kunna kvantifieras – det är en del av dess kunskapssyn, epistemolo-


gi, att det är så vi får bäst kunskap om verklig­ heten, säger hon. Senare skulle hon konstatera att teoriernas ideal om att fånga naturens värde i sin helhet inte bara är praktiskt omöjligt att uppnå, utan direkt vilseledande. Vi återkommer till det, men först: hur gör miljöekonomer för att värdera naturen i pengar? Det finns flera olika metoder, förklarar

Lina Isacs. Jämför man till exempel en åker vid ett blommande dike med surrande bin med en utan, så kan skillnaderna i skör­ deintäkter bli ett sätt att värdera polline­ ringen. En av de vanligaste metoderna att sätta siffror på sådant som inte har ett pris på marknaden är dock att undersöka hur mycket människor är beredda att betala för det. I så kallade betalningsviljestudier får människor uppge hur stor del av sin budget de är beredda att avsätta för att till exempel bevara en skog eller hålla en badsjö ren. Så det som är viktigt för människor med mer pengar får högre värde? – Ja, man antar att det går att dra en rak linje mellan betalningsvilja och betalningsförmåga. Det går att vikta efter inkomst, och det görs alltmer, men hittills har det inte varit regel. Fördelning är inte centralt i neoklassisk analys, säger Lina Isacs. I avhandlingen visar hon hur människors individuella val, deras avslöjade preferenser, ses som nyckeln till kunskap om vad som är värdefullt. Detta bygger i sin tur på tanken att vi fattar välinformerade, rimligt rationella och stabila beslut om vad som är bäst för oss. Vi kan ranka vad vi föredrar, byta det ena mot det andra (göra trade-offs) och ställa kostnader mot nyttor för att uppnå optimala resultat. Därmed ger också våra sammanlagda val en bild av vad som ger största möjliga nytta för största möjliga antal. Att nytta ersatts av preferenstillfredställelse förklaras av att tidigare tolkningar, välbefin­ nande eller välfärd, är svåra att mäta och inte har ansetts vara tillräckligt neutrala. – Att individuella val betraktas som speg­ lingar av vad som är värdefullt är helt centralt i neoklassisk ekonomi och har inte uppmärk­ sammats tillräckligt. Det blir gott i sig att tillfredsställa människors preferenser, för vad

de består av är inget ekonomer ska lägga sig i. Drar man det till sin spets blir fria val det som är det eftersträvansvärda och all konsumtion önskvärd – oavsett vad den består av, säger Lina Isacs. När den neoklassiska ekonomin kritiseras

för förenklade modeller brukar det invän­ das att bra modeller, liksom kartor, måste vara förenklade för att det ska vara möjligt att orientera efter dem i en krånglig värld. Men i takt med att Lina Isacs forskning framskred upplevde hon att miljöekonomins

”Ekonomer kan inte räkna ut optimala lösningar” redskap snarare dolde än tydliggjorde viktiga moraliska och etiska överväganden som be­ höver göras i omställningen till ett hållbart samhälle. I avhandlingen understryker hon att våra preferenser inte alls är stabila utan påverkas av sammanhanget och kan förändras i samtal med andra, att det finns saker ingen vill avvara oavsett kompensation och att uppfattningar om hur vi ska värdera naturen kollektivt som samhälle kan vara något annat än summan av våra individuella preferenser. Dessutom finns sådant som har ett värde i sig (oavsett om människor har nytta av det eller inte). – Det kan neoklassisk analys inte hantera. Lina Isacs menar att eftersom den etablera­ de ekonomiska skolan blivit så inflytelserik har sökljuset ofta riktats mot områden den påstås kunna förklara. – En teori om att man kan tolka verkligheten som en marknad med egennyttiga människor finner lösningar inom ramen för den bilden. Den blir inte lika bra på annat som till ex­ empel maktanalys, strukturella problem eller lobbying, säger hon. Ett av de viktigaste budskapen i avhand­

lingen, enligt Lina Isacs, är att ekonomer inte kan räkna ut optimala lösningar när sådant som jobb, konsumtion och flygresor ställs mot miljö och klimat. ”Miljövärdering är helt enkelt politisk och något som måste

Namn

Lina Isacs

Gör

Forskar i ekologisk ekonomi

aktuell

Nybliven filosofie doktor i planering och beslutsanalys, med specialisering inom strategisk miljöanalys

Ålder 46 år

Ort

Stockholm och Sandviken grus & guld · 4/2021

29


göras tillsammans med andra genom medvetna överväganden” skriver hon i sammanfattningen och förespråkar deliberativa processer – gemen­ samma reflektioner där konflikter mellan olika värderingar och prioriteringar, både inom och mellan oss, får brytas mot varandra. I avhandlingens sista vetenskapliga artiklar undersöker hon hur en grupp människor på västkusten värderar den marina miljön i sitt område genom just en sådan process. – Där blev det så tydligt att vi inte gör trade­-offs när vi ställs inför svåra val. Tvärtom vet vi ofta inte hur vi ska göra i sådana situationer. Vi upplever smärta eller ångest över att behöva välja när det inte finns något givet bättre eller sämre, och när uppenbara förluster måste hanteras, säger hon. – Studien visade också hur mycket människor uppskattar att få tala om de här frågorna och deras komplexitet. Och hur kapabla de är att göra det utan att motsättningar vare sig slätas över eller leder till schismer och låsningar. Lina Isacs förstår att det kan uppfattas som naivt att föreslå att beslutsunderlag ska tas fram i medborgarprocesser snarare än av ekonomiska experter. Men när hon tittar ut över världen ser hon flera lovande exempel. Medborgarjuryn i Frankrike, som under 2019-2020 tog fram förslag på hur landets utsläpp skulle minskas med minst 40 procent till 2030, är bara ett exempel. – Vi vet att livet inte är så enkelt, att det inte alltid finns ett rätt svar. Så varför ska vi låtsas att det är så? Förr eller senare kommer det ändå ikapp oss. Om vi i stället förhåller oss till pro­ blemen i all sin komplexitet kan de bli lättare att bära tillsammans, säger hon. ·

Avhandlingen Titel: Reflektioner om värde - om värdering av naturen i teori och praktik från neoklassisk till ekologisk ekonomi (reds översättning från engelska). Författare: Lina Isacs Några slutsatser: • Att värden inte kan mätas, jämföras och bytas mot varandra är regel, inte undantag.

Serietecknaren Sara Granér har gjort bilden som pryder omslaget på Lina Isacs avhandling. Hon hittade den i G&G nr 1/17 – där den var baksidesbild. 30

grus & guld · 4/2021

• Idén om ”optimalitet”, att det finns optimala beslut, är vilseledande. • Monetarisering kan dölja snarare än synliggöra värden. Läs mer: http://kth.diva-portal.org/smash/get/ diva2:1590770/FULLTEXT01.pdf


fakta neoklassisk ekonomi

Miljöekonomi

Ekologisk ekonomi

tog gradvis över det ekonomiska tänkandet från slutet av 1800-talet. Även om det inte är en helt enhetlig tankeskola, utgör den grundstenarna i dagens gängse synsätt på samhällsekonomi.

förklarar miljöförstöring som ett marknadsmisslyckande med grund i att naturen är en gemensam resurs som det inte kostar att förstöra. Monetär värdering syftar till att synliggöra naturen i så kallade kostnadsnyttoanalyser som brukar föregå beslut.

menar att det finns strikta ekologiska gränser för ekonomin. Värdet av alla resurser kan inte mätas i samma enhet och bytas mot varandra. Människor agerar inte enbart egennyttigt och fokus ligger även på fördelning och rättvisa.

Idén att det finns optimala beslut (mesta möjliga nytta för minsta möjliga kostnad) är vilseledande eftersom de underliggande antagandena inte stämmer, menar Lina Isacs. grus & guld · 4/2021

31


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dags för nytt boende? Hos JAK kan du låna till din bostad i en värdedriven verksamhet som har sina medlemmars ekonomiska intresse som drivkraft. Nu erbjuder vi bolån med 1.95% i ränta och 3 månaders bindingstid Läs mer på jak.se

32

grus & guld · 3/2021


kultur

Under den rosa hjälmen tören, pianisten och förläggaren Anders Teglund ser uppdragen – och inkomsterna – försvinna. Han gillar att cykla och tar jobb som Foodo­ ra-bud. Med den rosa lådan på ryg­ gen blir han en bland många ano­ nyma som stressar omkring för att leverera hämtmat. Allt som behövs för att utföra arbetet – cykel, mobil, kläder – måste han betala själv. Det enda företaget står för är den rosa jackan, hjälmen och rygglådan. När cykelkedjan måste lagas går han back på första månadens lågt betal­ da arbete, trots backe upp och backe ned ständigt påskyndad och kontrol­ lerad av en tjutande, krävande app. Prestationerna mäts in på sekunden och om hans sammanlagda performance inte är tillräckligt bra riskerar han jobbet. Det är jobbigt för Anders Teglund, men långt värre för andra. Flera bud

Foto: Tiia Monto, CC BY-SA 3 .0

Pandemin slår till och komposi­

Boken Cykelbudet skildrar ett års arbete från cykelsadeln.

är nya i Sverige och saknar både nät­ verk och andra möjligheter att tjäna pengar. Anders Teglund blir alltmer engagerad i fackligt arbete för – som ett bud säger – en svensk måste riskera mer eftersom de andra saknar möjligheter att göra det. Samtidigt försöker han sprida sitt skapande i en tid där kul­

Digital mardröm Övervakningskapitalismen av Harvardprofessorn Shoshana

Zuboff är en av de senaste årens mest uppmärksammade böcker. Nu finns den även på svenska. Efter många års forskning skildrar Zuboff hur en helt ny typ av ogenomskinlig och oreglerad kapitalism tagit form där inte sko­ gen eller mineralerna – utan vi själva – är råmaterialet. Digitala tjänster som vi tror har skapats för att underlätta våra liv mani­ pulerar oss att agera så att företagen kan slå mesta möjliga mynt av vår beteendedata. Och utan att ens ha hunnit fundera och ta ställning har vi blivit beroende av dessa tjänster. Den tegelstenstjocka boken visar hur våra personliga data ut­

vinns och omsätts för både övervakning och manipulation – och hur detta i förlängningen hotar att undergräva såväl demokratin som människans självbestämmande och frihet. Det är hög tid att återtar kontrollen Bok över vår gemensam­ Övervakningskapitalismen ma digitala framtid, Shoshana Zuboff Ordfront, 2021 menar Zuboff. KB

turevenemang ställs in och musiker försöker överleva på swish-bidrag från en digital publik, samtidigt som platt­ formen där deras musik strömmas drar in gigantiska summor. I boken Cykelbudet skildrar Anders

Teglund rakt och fint denna speciel­ la tid. Efter sista sidan dröjer sig en sorgsenhet kvar över hur gränserna för utsatthet åter kan tänjas mot bristningsgränsen – och hur peng­ arna inte går till dem som arbetar utan dem som äger. Glimten av hopp är den fackliga organiseringen – som i alla fall delvis ger resultat. Karin Backström

bok Cykelbudet Anders Teglund Teg Publishing, 2021

Siffervaccin Hur många steg har du gått idag?

Hur många vänner har du? Vilket betyg ger du kundtjänstpersonalen? Siffrorna tar sig in på allt fler om­ råden i våra liv, via olika appar. Och vi tror att de ger oss koll. Men så enkelt är det inte. Tvärtom kan försiffringen ställa till det rejält. Det blir tydligt i ekonomiprofessorerna Mica­ el Dahlen och Helge Thorbjørnsens bok Sifferdjur som visar hur siffrorna påverkar oss långt mer än vi tror – och vad vi kan göra åt det. KB Bok Sifferdjur – hur siffror styr våra liv Micael Dahlen Helge Thorbjørnsen Volante, 2021 grus & guld · 4/2021 3/2021

33


Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd  har  ordet

”… ett produktivt år med fokus på ökad medlemsnytta!” Året 2021 har innehållit en hel del verkstad och sammantaget har det varit ett produktivt år med fokus på ökad medlemsnytta. Vi har lanserat nya låneprodukter, tagit fram en ny digital process för att bli medlem, haft hela tre föreningsstämmor och flera medlemsträffar. Vi planerar att fortsätta på inslagen väg nästa år med lansering av fler nya låneprodukter. Inom kort öppnar vi till exempel upp för juridiska personer att ansöka om byggnadskreditiv. Ytterliga­ re en efterfrågad produkt som vi ligger i startgroparna med är JAK Hållbart bolån (sid 35). Att vara med och stötta utveckling av och erbjuda finansiering

för hållbara boenden är något vi satsar särskilt på nu.

De medlemsträffar och aktiviteter som arrangerats av styrelsens medlems­ utskott tillsammans med andra förtroen­ devalda och ideellt aktiva medlemmar har varit ett uppskattat inslag under året. Den senaste träffen hölls i form av ett hybridmöte (sid 37) där det återigen var möjligt att ses fysiskt. Jag ser fram emot fler intressanta samtal och träffar under det kommande året. Och att få vara med och utveckla samarbeten med närlig­ gande initiativ och organisationer. Vi fortsätter vårt viktiga utvecklings­ arbete framåt tillsammans!

Avslutningsvis vill jag tacka alla som under året på olika vis engagerat sig i JAK! Med önskan om en riktigt trevlig helg! Vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Lång handläggningstid hos FI Två veckor efter extrastämman den 2 juli lämnades underlaget för stadgeändringar som bland annat syftar till att möjliggöra en snabbare återbetalning av de försenade låneinsatserna över till Finans­ inspektionen. Vid manusstopp för detta nummer av Grus & Guld har ännu inget svar inkommit från tillsynsmyndigheten. — Vi delar den frustration berörda känner över situationen. Tyvärr kan vi inte gå vidare tills vi fått stadge­ 34

grus & guld · 4/2021

ändringarna godkända, säger Johan Thelander, vd på JAK Medlemsbank. — Det är anmärkningsvärt att det tar så här lång tid. Vi är i kontakt med de ansvariga på Finansinspektion regelbundet för att understryka hur viktig denna stadgeändring är för vårt förtroende gentemot nya och gamla låntagare, fortsätter han.

Handläggningstiden för denna typ av ärende är 60 dagar, vilket nu vida över­ skridits. Information kommer att public­ eras på jak.se när svaret inkommit.

?


illustr ation: ETC TORp

Föreningsstämma i en digital tid Den 23 oktober genomfördes JAKs andra digitala föreningsstämma för 2021. Vilka fördelar och nackdelar finns det med att mötas digitalt och hur kommer framtiden att se ut för JAKs föreningsstämmor? — Utan de digitala stämmorna som

Samtliga husmodeller hos ETC Torp är så kallade plushus och producerar mer el än vad de förbrukar.

ETC Torp med JAK Hållbart Bolån – Vi vill stödja klimatsmarta nybyggnationer så att ETC Torp blir först ut

med vårt Hållbara Bolån känns jätteroligt, kommenterar utvecklingschef David Rosén på JAK Medlemsbank. ETC Torp har tagit fram en uppsätt­

Att Jim Berg, ansvarig för försälj­ ningen av ETC Torp, tog kontakt med JAK Medlemsbank i ett tidigt skede var ingen tillfällighet: – Vi ville gärna erbjuda en finansieringslösning till personer

som lämnat intresse för husen och storbankerna är inte ett alternativ för oss. Att våra hus är först ut med JAKs nya låneprodukt Hållbart Bolån är ett kvitto på att vårt hårda arbete att ta fram klimatsmarta hus för nybyggnation lyckats, säger han. – Är man intresserad av nybygg­ nation av klimatsmarta hus med slutfinansiering hos oss är ETC Torp ett möjligt alternativ. Vi kommer fortsätta att utveckla vårt Hållbara Bolån för att även inkludera andra typer av klimatsmart boende i fram­ tiden, avslutar David Rosén.

Vill du veta mer? etctorp.se jak.se/etctorp

Freddy, hur har synen på digitala föreningsstämmor ändrats under pandemin? — Pandemin tvingade oss till digitala fören­ ingsstämmor. Det har gjort att vi provat det. Vi vet nu vad det finns för fördelar men också vad det finns för nackdelar. Freddy Grip, Det digitala, använt Suffra rätt, är ett fantastiskt komplement till det fysiska. Framtiden är garanterat en blandning. Om mötet ska vara digitalt, fysiskt eller hybrid ska bestämmas utefter lokala förutsättning­ ar, målsättningar för - och innehåll i mötet. Jag är övertygad om att tekniken och kompetensen är inom räckhåll för Sveriges alla organisationer. grus & guld · 4/2021

35

foto: Anna Gerdén, Teknisk a museet

ning av så kallade kloka hus där material och metoder har utvärde­ rats och valts utifrån FN:s globala klimatmål, bästa tänkbara boen­ demiljö och samtidigt ger en vettig boendekostnad. Samtliga modeller av husen byggs med noggrant utvalda delar och tek­ niker där minimerat klimatavtryck och boendemiljö prioriteras. Stort fokus ligger på energiför­ sörjningen där solceller står för hela behovet – och lite till. Alla hus är så kallade plushus och producerar mer el än det gör av med under ett år.

kombinerades med poströstning skulle vi inte ha kunnat genomföra stadgeändringen (se s 34) så pass snabbt och därtill under pandemin. Som förening med medlemmar utspridda över hela landet känner vi att det är viktigt att kunna erbjuda stämmodelta­ gande på distans, säger Johan Thelander, vd på JAK Medlemsbank. Innan stämman den 2 juli anordnades en föreläsning och efterföljande sam­ tal på temat ”Föreningsdemokrati i en digital tid”. Freddy Grip, medgrundare av verktyget Suffra som JAK Medlemsbank har använt sig av för de digitala stäm­ morna, ledde samtalen.


fyllnadsval förtroendevalda

Foto: carina danling

Nya förtroendevalda På extrastämman den 23 oktober valdes Lena Eriksson Åshuvud, tidigare vice ordförande, till styrelseordförande i JAK Medlemsbank fram till nästa årsstämma. Tidigare ordförande började ett nytt jobb som inte kunde kombineras med engagemanget i JAK. Hej Lena, vem är du? – Jag har två vuxna barn och bor i Stockholm. Jag är uppvuxen i Etiopien och har levt nästan halva mitt liv i an­ dra länder än Sverige och känner mig därför mer som en världsmedborgare. — Sedan sju år arbetar jag med entreprenörskap som verktyg för att adressera de stora samhällsutmaning­ arna, med speciellt fokus på sociala frågor. Min tidigare bakgrund är att jag är utbildad civilekonom och har arbetat inom både svensk och internationell bank i flera olika länder. Vad brinner du för? – Rättvisa, jämlikhet och att skapa en hållbar framtid för våra barn. Jag har egna barn som nu är i 20-årsåldern och jag vill ge dem tillbaka framtidstro

genom att visa på att det går att göra skillnad och själv vara en positiv drivkraft som verkar för nödvändiga förändringar i vårt samhälle. Hur ser du på JAKs framtid? – JAK är, med sin värdegrund och breda medlemsbas, unik. Vi måste arbeta mer för att synas i ett sammanhang där de stora aktörerna gör allt för att framstå som hållbara. Vi ska visa att det går att bedriva bank med en annan värdegrund på ett proffsigt och säkert sätt. Lyckas vi med det tror jag att JAK har en stor roll att fylla i det nya finansiella landskapet. — Som vi alla vet så är banken i en tuff finansiell situation och för att vända på detta behöver vi alla vara med – anställ­ da, förtroendevalda och medlemmarna. Alla krafter behövs!

NAMN

Lena Eriksson Åshuvud YRKE

Entreprenör FRITID

Sjunger i kör och sportar, bland annat salsa, skridskor och fitness kickboxning ORT

Stockholm Läs mer om Lenas tankar om hållbara finansiering kopplat till sociala utmaningar i hennes krönika på s 39

På stämman valdes även: Lisa Birgittasdotter ORT

Göteborg

Foto: Anna Håll ams

NAMN

NAMN

Aaron Tuckey ORT

Stockholm

Vad tror du om JAKs framtid? Nyvald styrelseledamot 2021-2023

– Det handlar mycket om att synas. Jag tror att många unga idag gärna väljer en alternativ bank framför storbankerna.

Vad vill du tillföra JAK som förtroendevald? – Jag har arbetat som skuldrådgivare och kommer tillföra mina kunskaper från det. JAK vill ge människor chansen att komma bort från skuldfällan. Mina erfaren­ heter kan hjälpa JAK dels att nå fram till dessa, dels att hjälpa dem. 36

grus & guld · 4/2021

Nyvald etikrådsledamot 2021-2023

Vad vill du tillföra JAK som förtroendevald?

– Jag försöker alltid förankra mitt samhälleliga engagemang med ett större perspektiv för global rättvisa. Mer specifikt anser jag att just mina erfarenheter inom hållbarhetsteorier, inte minst system-, resiliens- och framtidstänk samt dess praktiska tillämpning i rela­ tion till hållbar ekonomi och klimatfrågor kan bidra till konstruktiva dialoger inom etikrådet samt andra JAK-sammanhang.


medlemsträff 20 november

Medlemsträff om socialt byggande Foto: ingrid westerfors

I november kunde JAKs medlemmar åter igen träffas fysiskt. Utifrån initiativ från styrelsens medlemsutskott och samarbete med engagerade medlemmar arrangerades en träff om socialt byggande och hur JAK kan stödja utvecklingen och vara verktyg för finansiering. Medlemsträffen arrangerades i samband med konferensens Socialt byggande som hölls både på plats i Göteborg, samt online runt om i landet. Runt tio medlemmar deltog på plats och ytterligare ett tiotal deltog på distans. Konferensen Socialt byggande hölls för andra gången med aktörer såsom Föreningen för byggemen­ skaper, Boverket, SKR och Coom­ panion som värdar. JAKs nyvalda styrelseord­förande Lena Eriksson Åshuvud medverkade i seminarium och panelsamtal om finansiering av socialt och idéburet byggande. Lena presenterade JAK och berättade att JAK nu även erbjud­ er byggnadskreditiv för juridiska personer. Det betyder att medlemmar som vill skapa bostäder tillsammans, till exempel en byggemenskap som vill bygga kooperativa hyresrätter, kan söka ett större lån hos JAK. Det gör också att JAK hjälper till att öka tillgängligheten till finansiering för de

Rand Nezamaldin deltog i konferensen Socialt byggande för JAK Medlemsbanks räkning och samlade in intryck och underlag till medlemsträffen den 20 november. olika idéburna eller mindre byggaktö­ rer i Sverige som kämpar för att få lån till hållbart eller socialt byggande.

På konferensen deltog även två medlemmar som lyssnade och sam­ lade underlag inför medlemsträffen. Temat för medlemsträffen engagerade och JAKs initiativ att bli en mer ton­ givande aktör i dessa sammanhang mottags väl av de som deltog. – Konferenser som den om socialt byggande är sammanhang där JAK Medlemsbank och det vi nu kan erbjuda är väldigt relevant. Det var därför roligt att vi var flera medlem­ mar som deltog och att jag även fick

möjlighet att presentera JAK i semi­ nariet om finansiering, kommenterar styrelseordförande Lena Eriksson Åshuvud. Under medlemsträffen uppskatta­ de deltagarna att både kunna träffas fysiskt igen och möjligheten med del­ tagande via elektronisk uppkoppling. – Det är jättebra att man kan närvara oavsett var i landet man är, vi ska diskutera vidare i medlems­ utskottet hur kommande medlems­ träffar ska arrangeras. Vi fick också med oss förslag på andra teman från denna träff, säger Ingrid Westerfors, styrelseledamot och aktiv i medlems­ utskottet.

Medlemsannonser på jak.se Läs mer på: jak.se/medlemsannonser

illustr ation: freepik.com

Medlemmar som önskar spar­poäng kan annonsera om detta på vår hemsida. Medlemmar som vill skänka sparpoäng tar kontakt med oss via internetbanken. Uppge antal sparpo­ äng som ska skänkas och mottagarens annonskod.

Det går även bra att skänka spar­poäng till en vän eller familje­medlem, glöm i så fall inte att uppge personnumret på mottagaren. grus & guld · 4/2021

37


BYGGNADSKREDITIV juridiska personer Nu kan föreningar och företag som bygger bostäder välja en hållbar finansiering. Kontakta JAK Medlemsbank om Byggnadskreditiv!

38

grus & guld · 4/2021


Krönika

lena eriksson åshuvud:

Hållbarhet mer än ett modeord Ordet hållbart är på mångas (om inte

Det mest uppenbara är att än mer lyfta

miljömässig och social hållbarhet när vi lånar ut pengar till bostäder. Merparten av bankens lån går till medlemmars boende, och vi erbjuder sedan en tid rabatt för hus med tydlig grön profil. Med tanke på att byggsektorn är en av de branscher som ger störst koldioxidutsläpp är detta ett bra bidrag till det klimatarbete vi alla behöver medverka i, men vi kan göra mer. JAK kan nu också erbjuda krediter under

byggtiden (byggkreditiv) till företag och orga­ nisationer som bygger hus. Det gör det möj­ ligt för oss att exempelvis finansiera projekt i den alltmer aktiva rörelsen för byggoch bogemenskaper, där människor går samman för att bygga bostäder tillsammans. En annan typ av aktivitet där jag tror att JAKs värdegrund kan göra skillnad är utbildning i privatekono­ mi, framför allt riktat till våra unga. Att tidigt lära ungdomar hantera sin privatekonomi, i kombination med ett skuldsaneringslån från JAK Medlemsbank där det behövs, är något som skulle vara en tydlig positiv motkraft till alla de budskap som inbjuder till ökad skuld­ sättning.

” JAK kan bli ännu tydligare med vad vi menar med hållbar finansiering”

Det finns med andra ord mycket JAK kan

göra för att både tydliggöra vad vi menar med hållbarhet och byg­ ga en bank som ännu tydligare bidrar till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet – en bank där fler vill bli medlemmar vilket även bidrar till JAKs egen framtida ekonomiska hållbarhet. ·

Foto: privat

allas) läppar i dessa dagar. Men vad menar vi med det? Både var och en av oss och vi som JAK. Det är en av många frågor som vi i styrelsen har diskuterat under hösten 2021. JAK rankas som 97 procent hållbart av Fair Finance Guide, ett internationellt initiativ som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar till företag. Vi ska vara stolta över denna särställning, men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. JAK kan bli ännu tydligare med vad vi menar med hållbar finans­iering, hur vi jobbar med det idag och hur vi förhåller oss till de globala utvecklings­ målen som världens länder har enats om att uppnå till 2030. I början av oktober ägnade styrelsen en strategiworkshop åt att diskutera vilka av dessa mål vi tror att JAK kan bidra bäst till. Styrelsen fick fram två tydliga kluster som visade att vi trodde att JAKs bidrag mest är kopplade till mål 3-5 och mål 7-13* – där bland annat finans­iell inkludering, hållbara samhällen, hållbar energi och klimat ingår. Vi kommer att jobba vidare med att tydliggöra vad detta innebär under 2022, men jag skulle vilja lyfta några tematiska områden som jag själv tror kan vara särskilt relevanta för JAK.

lena eriksson åshuvud Styrelseordförande JAK Medlemsbank * Läs mer om globala målen på www.globalamalen.se grus & guld · 4/2021

39


ti

on

a :h

n

blo na

mq

vis t

B

ill

us

tr

a

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde www.jak.se

POSTTIDNING