__MAIN_TEXT__

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus grus & & guld guld ·· nr nr 42 2020 2020 ·· Tidning Tidning om om rr ät ät tt vis vis ekonomi ekonomi

nr 4 · 2020

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Pengar för förändring Gotlänningar satsar lokalt Ny bruksort bit för bit

Förödande laxsuccé Förändrade ekosystem oroar fiskare

Byteshandel · Banketik · Medborgarförslag Fantasi   ·   Thomas Piketty   ·   Kolfinansiering · ·  Bygdebolag Budgetmat


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Drömmer du om en ny bostad? MEN KANSKE inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se


Innehåll

Idéer och kapital möts på Gotland

Ny plattform utan vinstintresse ska vara förmedlande och förtroendeskapande länk mellan lokala entreprenörer och investerare.  · 8

grus & guld · 4/2020

Foto: Christian Andersson

Byteshandel ska främja företag

22

I Söderköping pågår ett pilotprojekt där företagare samverkar i en kooperativ barterring med egen valuta. ·  9

”Sluta blunda för det vi vet”

Vi måste i högre utsträckning lyfta fram den undanträngda insikten att vi inte kan fortsätta leva som nu, skriver Emin Tengström. ·  37

PENGAR FÖR FÖRÄNDRING. Ester Barinaga har studerat hur penningsystem

kan användas för att möta sociala och ekologiska utmaningar.

dessutom: Foto: martin gustavsson

analys Foto: grönt initiativ

Nutida brukssamhälle Kollektivt ägande är visionen när pappersbruket i Fengersfors är till salu. · 6 Foto: Mareike Timm

Tips

28

PÅVERKA DIN KOMMUN

Laxodlingens pris Norska exportsuccén hyllas, men kustfiskarna oroar sig för ekosystemen. · 12

Gör som Mariam Jallow Tholozan och Grönt ­initiativ. Lämna in ett med­borgarförslag.

Utvecklingen av småskalig sol- och vindenergiteknik ger nya möjligheter att konkurrera ut den fossila energin, skriver Tomas Kåberger. ·  11

kultur

I sin nya bok uppmanar Birger Schlaug oss att ta några steg tillbaka och på allvar fundera över vad vi vill ha samhället till. · 33

på gång i jak

God banketik var temat för ett webbinarium i oktober, där många av deltagarna var JAK-medlemmar. ·  30

KRÖNIKA

Kan permakulturens principer inspirera till en ny design av samhällsekonomin? Ylva Lundkvist Fridh ser möjligheter. ·  43

omvärld

Intresset för bygdebolag är stort, enligt ett projekt som har kartlagt det lokala engagemanget i företagsform. ·  10 grus & guld · 4/2020

3


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: Chalmers

Grafisk form: ETC Kommunikation

Medarbetare i detta nummer

Lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Adressfrågor: Medlemsservice (nås bäst via meddelande i Internetbanken) Telefon: 0500-46 45 00

Omslag: I snart 40 år har Paul Jensen fiskat i vattnen runt Sommarøy. (En vägmarkering har tagits bort ur bilden) Foto: Mareike Timm Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej.

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

4

grus & guld · 4/2020

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är frilansjournalist. För några år sedan läste hon odlingskurser, men något trädgårdsmästeri blev det inte. I stället har hon myllat ner kunskapen i journalistiken och skriver ofta om gröna frågor. Hon älskar havet – och i reportaget på sidan 12 skriver hon om oron för förändrade ekosystem i spåren av den norska laxodlingen.

Mareike Timm är fotojournalist. Med en förkärlek för miljö, hav och levnadssätt i harmoni med naturen arbetar hon ofta på nordligare breddgrader. Hennes röda tråd är att skildra det som hotas av försvinnande: allt från arktisk is till snart bortglömda hantverk. I det här numret ser ni hennes bilder från Tromsö på omslaget och i reportaget på sidan 12.

Emin Tengström utnämndes till Sveriges första professor i det tvärvetenskapliga ämnet humanekologi för 40 år sedan. Listan på böcker han publicerat är lång, och omfattar titlar om såväl antikens Rom som massbilismen. På sidan 42 skriver han om vikten av att lyfta fram den bortträngda insikten – som många har – om att vår civilisation måste byggas om från grunden.

Foto: Pär Johansson, CC BY-SA 4 .0

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Catharina Ericson Ulfves

foto: Jessica Segerberg

ISSN 1650-470404

leder ett institut för förnybar energi i Japan, ingår i Klimatpolitiska rådet, är professor vid Chalmers och en hel del annat. Listan på uppdrag är lång. Dessutom har han varit JAK-medlem i 40 år. På sidan 11 skriver han om hur förnybar energiteknik ger nya möjligheter till kontroll över den egna energiförsörjningen.

foto: Privat

Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 22 000 ex

Tomas Kåberger


välkommen

redaktören:

Frid och kraft att förändra

Investeringar är ett engagemang som länkar samman nuet och framtiden, inte ett spel i syfte att tjäna så mycket pengar som möjligt”

Det är en stressig tid. Men strax innan

Tim Jackson, professor i hållbar utveckling, Lokal­ ekonomidagarna, 2020.

På det området finns som bekant en del

att göra. Även detta nummer av Grus & Guld innehåller berättelser som visar på problem med hur dagens ekonomi fun­ gerar. Följ med till Norge där småfiskare oroar sig för sitt levebröd och förändrade ekosystem i spåren av den snabbt växande laxodlingen. Samtidigt som regleringar släpat efter har verksamheten genererat

Jag blåser ut ljuset och önskar er såväl åter­ hämtning som kraft i vinter. Nästa tidning är ute när knopparna snart slår ut igen. Tills dess: tag väl hand om er!

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

”Vila är inte alla lika förunnat, det har inte minst pandemin visat”

Kaffet är uppdrucket. Texten är skriven.

illustr ation: istock /ElenaMedvedeva

den här texten måste vara klar blir det utrymme för lite andhämtning. Jag tänder ett ljus, värmer händerna på kaffekoppen och tittar ut över nakna trädgrenar som sträcker sig mot en stålgrå himmel. Blicken fastar på häggen utanför fönstret. Den har redan knoppar. Under skyddande knopp­ fjäll vilar små gröna blad redo att slå ut när det blir ljusare tider. För många blir det en annorlunda jul i år. Men oavsett hur den tillbringas hoppas jag att den kommer med ögonblick av frid: ett levande ljus, en doftande hyacint, vack­ er musik… Återhämtning är inte alla lika förunnat, det har inte minst pandemin visat, men precis som häggbladen under knopp­ fjällen måste vi få ny näring för att åter kunna blomstra; för att ha kraft att ta nya tag. Lika viktig är såklart vilan för att vi ska orka fortsätta kämpa för att världen ska bli en mer hållbar och rättvis plats.

stora vinster, och åtskilliga laxmiljardärer återfinns nu bland landets allra rikaste. Som vanligt skriver vi också om människor som funderar över, skapar eller arbetar för ekonomiska alternativ. Möt professorn i socialt entreprenörskap som ser nytänkande kring penningsystem som en nyckel till ett mer hållbart och jämlikt samhälle. Läs om gotlänningarna som har skapat en ny lokal finansieringsmodell. Inspireras av gruppen som formulerade ett medborgarförslag när de såg hur resurser förslösades i deras stadsdel.

Grus & Guld önskar alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Gott liv med mindre energi Tio miljarder människor kan leva väl på jorden år 2050 samtidigt som den globala energianvänd­ ningen minskas med sextio procent. Det visar en ny studie av hur mycket energi en tillräckligt god levnadsstandard kräver. Lyx och slöseri måste förvisso minska, men forskarnas positiva slutsats är att det är möjligt med ett fullgott liv för alla samtidigt som klimat och ekosystem skyddas. Läs mer: Providing decent living with minimum energy, Global Environmental Change, nov 2020 grus & guld · 4/2020

5


Bruksspekulant Ylva Frid Du är med och arbetar för att Fengersfors bruk ska få nya ägare, varför det? – Konstnärskollektivet Not Quite har hyrt lokaler på det gamla pappersbruket sedan 2002 och bidragit till att skapa ett levande kulturcentrum i Dalsland. När ägaren ville sälja kände vi att det var angeläget att hitta en modell som gör att vi kan fortsätta att utveckla området. Det är en unik industrihistorisk miljö med verkstäder, smedja, utställningar, evenemang, småföretag, återbruk, fin lokalproducerad mat och 30 000 besökare per år.

Ska Not Quite köpa bruket själva? – Bruksorterna var ju väldigt sårbara eftersom de var beroende av en enda stor aktör. Nu vill vi skapa en nytt slags brukssamhälle med många olika små verksamheter. Vi för samtal med både privata, offentliga och enskilda aktörer, och tänker oss ett kooperativt andelsägande. Hur ska ni ha råd? – För att få ihop till Not Quites andel i köpet har ett stort interaktivt pussel skapats där varje bit är en del av ett konstverk. I takt med att bitarna säljs framträder en målning av bruket. Hittills har vi sålt 800 bitar och fått in nästan en kvarts miljon kronor. Vi tror på det småskaliga, om många hjälps åt kan vi nå långt. Kan ni även låna pengar? – Vi undersöker just nu olika möjligheter, men ett problem vi stött på är att fastigheten värderas utifrån sitt kommersiella värde utan hänsyn till alla andra nyttor som skapas på platsen. Gamla lokaler med låg hyra på landsbygden möjliggör konst- och kultur, men ger inte den säkerhet banken vill ha för att låna ut hela beloppet.

6

grus & guld · 4/2020

text

karin backström foto

Martin Gustavsson

Namn

Ylva Frid

Ålder 35 år

Yrke

Arkitekt

Gör

Projektledare för Den nya bruksorten som konstnärskollektivet Not Quite driver med stöd av Västra Götalandsregionen. LÄS MER: www.notquite.se


inspiratĂśr

grus & guld ¡ 4/2020

7


omvärld

Sir David Attenborough, BBC, 8 oktober, 2020

Klimatstöd som oförmånliga lån En stor del av det stöd som världens låginkomstländer fått löfte om för att klara klimatkrisen ges som lån – ofta med oförmånliga villkor. Det framgår av en rapport från Oxfam. Organisationen uppskattar att mindre än hälften av de närmare 60 miljarder dollar som rapporterades som klimatfinansiering 2017 och 2018 faktiskt var det. Sverige hör till de länder som ger störst del i verkligt bistånd. 2020 ska det utlovade klimatstödet uppgå till 100 miljarder dollar per år, enligt FNs klimatkonvention. Läs mer: Climate Finance Shadow Report, Oxfam, 2020

Nytänkande kring markanvändning

Läs mer: cles.org.uk/blog/englands-first-land-commission-focused-on-community-wealth-building 8

grus & guld · 4/2020

Bra idéer som inte kan förverkligas när banken nekar lån får ytterligare en chans på Gotland. En ny platt­ form för samman lokala entrepre­ nörer och investerare.    Lokal finansiering     – Många värde­

fulla idéer kan aldrig förverkligas eftersom de saknar finansiering. Samtidigt finns det åtskilliga perso­ ner som vill leva i ett blomstrande samhälle och kan tänka sig att kopp­ la ihop plånboken med bygden, säger Sven Sandström. Han och företagarföreningen Produkt Gotland har tagit initiativ till svb-bolaget* Lokalfinansiering Got­ land, som drivs tillsammans med fyra utvecklingsbolag från olika delar av ön. Tanken är att vara en förmedlande och förtroendeskapande länk mellan lokala företagare som behöver finan­ siering och stora som små investerare. Nyligen lanserades en webbplatt­

form där godkända projekt presente­ ras. Den som vill satsa registrerar sig sedan som investor och erbjuder ett så kallat kapital­andelslån. Det är ett slags mellanting mellan lån och aktier som räknas till företagets egna kapi­ tal. Därmed ökar även möjligheterna för företaget att få ett banklån, om ytterligare pengar skulle behövas. foto: Lok alfinansiering Gotl and

Liverpool har tillsatt en markkommission. Syftet är att vända utvecklingen att mark främst ses som en finansiell tillgång – och i stället hitta sätt att nyttja den för största möjliga sociala och miljömässiga nytta. Ett positivt exempel som lyfts fram är ett område som överlåtits till ett konstnärskooperativ, vilket motverkat utvecklingen att privata vinstintressen driver upp priserna när ett tidigare slitet område med låga hyror får kulturell status.

Idéer och kapital möts på Gotland foto: privat

 i måste V leva mer ekonomiskt. Och jag tror att vi kan göra det med större lycka, inte mindre. På något sätt måste excesserna kapitalismen gett oss begränsas.”

Stafva mejeri söker lokal finansiering för att öka försäljningen i Stockholmsområdet.

Många kan tänka sig att koppla ihop plån­ boken med bygden, säger Sven Sandström.

Vilken avkastning finansiärerna

får beror både på vad entreprenören kan och vill erbjuda – och hur bra det går. I värsta fall kan pengarna förloras, precis som i fondsparande. – Arbetet handlar mycket om att bygga tillit, säger Sven Sandström. Ett exempel är entreprenören som vill starta en biltvätt. Han behöver en halv miljon, men har inte den säker­ het som banken kräver för att bevilja ett lån. – Då träffas vi några kvällar. 20-30 personer dricker kaffe och tar del av hans planer. Många vill ha en biltvätt på orten och tror att han skulle kunna driva den bra. Förutom att han får finansiärer, får han en lojal kundkrets, säger Sven Sandström. Han understryker att drivkraften för att investera i ett företag i närområdet långt ifrån enbart är ekonomisk. Det handlar lika mycket om att skapa service, arbetstillfällen, sommarjobb – och en hållbar utveckling för barn och barnbarn.

Karin Backström

*Aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning. Läs mer: gotland.lokalfinansiering.se


Byteshandel med egen valuta foto: Emil Atak

Är byteshandel ett sätt att stärka den lokala ekonomin och skapa motståndskraft för kriser? I Söderköping pågår ett pilot­ projekt där företag samverkar i en kooperativ barterring.    Byteshandel      Organiserad bytes­

handel, eller barter på näringslivs­ språk, finns på olika håll i världen. Mest känt är kanske WIR-systemet i Schweiz, som växte fram under de­ pressionen på 1930-talet för att varor och tjänster skulle kunna cirkulera trots bristen på vanliga pengar. Idag används det av tiotusentals företag, och är en av inspirationskällorna till kooperativet Svensk Barter. – Hittills är vi 17 medlemmar och en handfull byten med hjälp av vår egen valuta har ägt rum, säger Jonas Lagander på Coompanion, organisa­ tionen bakom projektet.

Alla medlemmar startar med 5000 räntefria barterkrediter att handla med varandra för. Ett erbjudande – som läggs upp på hemsidan – kan alltså nyttjas utan en direkt gentjänst. Just nu erbjuds till exempel kontors­ städning, gardinsömnad, företags­ coachning och dataprogram. En så kallad bartermäklare ska stötta han­ deln och se till att sammansättningen i gruppen är sådan att balansen mel­ lan utbud och efterfrågan upprätthålls i längden. Just den funktionen är dock inte finansierad än och utveck­ lingen drivs av de resurser Coompani­ on kan mobilisera tillsammans med de övriga medlemmarna. Tanken är att verksamheten framöver

ska bli självfinansierande och göra

ett överskott, som kommer lokalsam­ hället till del. Medlemmarna betalar medlemsavgift och medlemsinsats samt sex procent av värdet på varje transaktion i vanliga pengar. Trots kost­ naden menar Jonas Lagander att barter­ ringen är en god affär. – Eftersom företagen främst byter över­ Jonas Lagander kapacitet mot varor och tjänster de vanligtvis spenderar kontanter på ökar intäkterna samtidigt som det blir ett effektivare resursut­ nyttjande. De kan både bygga soliditet och öka omsättningen, säger han. – Dessutom skapas nya kundrela­ tioner och det blir en del i företagens CSR-arbete* att kooperativets över­ skott används lokalt och hållbart. En stor fördel med barterringar,

menar Jonas Lagander, är att de kan minska riskerna i ekonomiskt svåra tider eftersom byteshandel har visat sig öka i lågkonjunkturer. Och hur är det med skatten då? En barterkredit motsvarar en krona i bok­

foto: Coompanion

”…det kan minska riskerna i ekonomiskt svåra tider”

Projektet som grundade Svensk Barter höll bland annat ett informationsseminarium i Riksdagshuset med WIR Bank på länk.

föringen, och beskattas som vanligt. – Skatteverket har gjort ett ställ­ ningstagande där det klart och tydligt framgår vad som gäller, säger Jonas Lagander. Svensk Barter har utvecklats i sam­ verkan mellan Coompanion i Öster­ götland, Örebro och Västmanland. Modellen kan användas av företag och affärsdrivande föreningar i hela landet som vill starta upp lokala barternätverk.

Karin Backström

* Corporate Social Responsibility: företags ansvar för hur de påverkar samhället såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt.

fakta

wir bank • skapades i Schweiz 1934 med 16 företag. • har idag cirka 45 000 medlems­ företag. • har cirka 60 000 användare. • omsätter årligen motsvarande cirka 15 miljarder svenska kronor. Källa: Jonas Lagander grus & guld · 4/2020

9


omvärld foto: Audun Ot terbech

Ekosystemkollaps hotar var femte land En femtedel av världens länder riskerar ekosystemkollaps på grund av den drastiska minskningen av biologisk mångfald och förstörelsen av livsmiljöer. Det framgår av en studie från Swiss Re. Försäkrings­ bolaget har även analyserat världens ekosystem i relation till ländernas ekonomiska beroende av dem och kommit fram till att mer än hälften av den globala bruttonationalprodukten hänger på att ekosystemen hålls högfungerande. Källa: The Guardian

procent av världens befolkning står för mer än hälften av flygets koldioxidutsläpp.

Världsbanken gör fossila prioriteringar Världsbanken prioriterar stöd till fossila bränslen framför förnybar energi och bidrar därmed till att låsa in fattiga länder i fossilberoende. Det menar Naturskyddsföreningen som har undersökt bankens energistöd till tre låginkomstländer. Trots att alla har betydande, outvecklade sol- och vindresurser görs störst satsningar på fossil energiutveckling. Moçambique får till exempel 16 gånger mer finansiering till fossila bränslen än till förnybar energi. Läs mer: Assessing the World Bank’s contributions to Climate Goals and Energy Access, Naturskyddsföreningen och Recourse, 2020 10

grus & guld · 4/2020

Fler bildar bygdebolag Intresset för så kallade bygdebolag ökar. Det visar ett nyligen avslutat projekt som har kartlagt det lokala engagemanget i företagsform.    Bygdebolag      – Exakt hur många

bygdebolag det finns i Sverige är svårt att säga eftersom det är knivigt att avgränsa och undersöka feno­ menet – men de är minst 300 och helt säkert är att de ökar i antal. Det är en rörelse som växer fram, säger Anna Grönvall, som under året arbe­ tat med projektet Bilda bygdebolag på Coompanion.* Att människor går samman för att förbättra sin hemort är inget nytt. Inte heller att det görs i företagsform. Men Anna Grönvall har sett hur de senaste decenniernas utveckling med mins­ kad offentlig service på landsbygden, växande miljöproblem och utarmade lokala ekonomier har ökat intresset. – Startpunkten för ett bygdebolag är ofta en kritisk händelse som att skolan eller affären hotas av nedlägg­ ning, säger hon. – Vanligtvis börjar det med en enda verksamhet i bygdens regi, men över tid utvecklas det till fler. Det handlar om uppgifter som det offentliga inte vill åta sig, som inte är tillräckligt lönsamma för privata företag och som ingen i bygden kan axla på egen hand. Bygdebolag begränsas inte till en

viss företagsform. I Anna Grönvalls kartläggning finns både vanliga aktiebolag, aktiebolag med särskild vinstudelningsbegräsning (svb), ekonomiska föreningar och ideella föreningar som driver näringsverk­ samhet. Gemensamt är dock att de ägs av många som bor på samma plats, och använder sitt överskott till gagn för hela lokalsamhället. Ekonomin byggs

foto: privat

källa: The global scale, distribution and growth of aviation: Implications for climate change, Global Environmental Change, nov 2020

I höstas träffades representanter för flera bygdebolag i Vuollerim. Där bevaras bland annat den utrotningshotade fjällkon genom ett bygdebolag som producerar mjölk, ost och kött.

upp på olika sätt. Det kan vara ge­ nom ägarkapital, banklån, offentliga bidrag, hyresin­ täkter och gräsrots­ Anna Grönvall finansiering. Men det krävs även mycket ideellt arbete, konstaterar Anna Grönvall. – Det är hårt jobb, men det upp­ levs också som väldigt meningsfullt. Bygdebolagen blir en plattform för gemenskap och utveckling, säger hon. Finns det nackdelar? – Ett dilemma är att bygdebolagen axlar många uppgifter som man kan tycka att vi bör ta ett gemensamt an­ svar för med våra skattemedel, säger Anna Grönvall.

Karin Backström

* Projektet har drivits av Coompanion i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och Hela Sverige ska leva. Tillväxtverket har finansierat.


omvärldsanalys ärldens stora elföretag för­ lorar tusentals miljarder kronor när nu gamla koloch kärnkraftverk blir vär­ delösa därför att sol- och vind-el blivit så billig. I USA har de fem största före­ tagen med kolgruvor gått i konkurs se­ dan 2015, liksom reaktorleverantören Westinghouse – efter ett misslyckat försök att bygga kärnkraftverk. Anläggningar som producerar el från sol- och vindenergi behöver inte vara lika stora som kol- och kärnkraftverk för att producera billig el. Många lo­ kalt ägda vindkraftverk har byggts. De står där de närboende vill att de skall stå, och de som ser och hör verken får också del av elen och vinsten. Det gör det mer njutbart att se verken snurra. Solceller på det egna taket gör att man slipper betala något stort elbolag för elen, man slipper betala energiskatt och man belastar inte elnäten vilket ofta gör sol-elen härligt lönsam för husens invånare. Det är bra för människor som kan in­ vestera i de lokala lösningarna. Det är bra för världen att fossileldade anläggningar konkurreras ut så att ris­ ken för ohanterligt snabba klimatför­ ändringar minskar. Men det är inte kul för ägarna av stora gamla kraftverk. n allt större del av utbygg­ naden av ny, förnybar elpro­ duktion görs nu av stora bo­ lag. Finansieringen kommer

foto: vat tenfall

”Hushåll behöver inte bli beroende av stora energiföretag”

Tomas Kåberger då, på samma sätt som när 1900-talets stora kraftverk byggdes, från pensions­ fonder, försäkringsbolag och andra som vill ha investeringar med liten risk även om avkastningen är låg. När stora en­ ergibolag bygger blir det stora anlägg­ ningar med tiotals vindkraftverk på ett ställe eller hundratals megawatt solcel­ ler som täcker stora ytor. Det är bra att energibolagen engagerar sig och bygger stort. Stora elkonsumerande industrier behöver stora elleverantörer som byg­ ger ut produktionskapacitet som mot­ svarar deras behov. Men vi som hushåll och småkonsu­ menter behöver inte göra oss beroen­ de av de stora energiföretagen. Den ekonomiska vinsten med att bygga storskaligt kompenseras mer än väl av fördelarna med att bygga lokalt. Ju mer beroende vi blir av el, inte bara för belysning utan också för uppvärm­ ning och transporter, desto viktigare blir det också att ha kontroll över le­ veranserna och att bygga system som är robusta och kan leverera även om storskalig infrastruktur fallerar. ör att kunna köpa, bygga och driva vindkraftverk ell­ er solelanläggningar krävs inte mycket kunskap. Men en del kunskap måste man faktiskt ha, annars går det inte bra. Att skaffa och använda kunskap är lättare om man samarbetar. Om man är många som går ihop om att köpa vindkraftverk eller solceller brukar

det finnas olika kunskap hos olika människor. Tillsammans kan man lösa problem lättare än om en enda person skall samla allt kunnande. Sedan behöver man pengar att in­ vestera direkt – för att slippa betala senare. Då är det bra om man slipper onödiga räntor på de pengar man lå­ nar för att investera. Just nu är alla räntor låga i världen. Det bidrar till den snabba utbyggna­ den av förnybar elproduktion. tvecklingen av sol- och vind­energiteknik har skap­ at nya möjligheter för hus­ håll och mindre företag att få kontroll över sin egen energi­för­ sörjning eftersom små anläg­gningar kan konkurrera med ­stora. Det vore synd om denna möjlighet inte tas till vara nu när det är angeläget att snabbt konkurrera­ ut den fossila energin. Den kunskap och de pengar som krävs kan många av oss få ihop med lite samarbete.

Tomas Kåberger Professor Chalmers Ledamot Klimatpolitiska rådet grus & guld · 4/2020

11


Rosa guld till ohållbart pris Med vind i seglen skeppas den norska sjömaten över hela jorden. Den odlade laxen är en betydande del av succén. Laxmiljardärerna har blivit fler. Samtidigt betalar både miljö och människor ett pris för det simmande guldet. TEXT Catharina Ericson Ulfves foto Mareike Timm

12

grus & guld · 4/2020


grus & guld ¡ 4/2020

13


foto: Hinrich Bä semann, T T

De första stora nätkassarna för odlad lax slängdes i havet av små familjeföretag för 50 år sedan. Idag finns runt 1 000 anläggningar i fjordarna. De flesta drivs av börsnoterade storföretag. 14

grus & guld · 4/2020

N har deklarerat att om vi ska klara av att föda jor­ dens befolkning inom en nära framtid måste havets ­potential tas tillvara i hög­ re utsträckning. Odling av vattenlevande djur och växter är ett av världens mest snabbväxande produktionsområden inom mat, och i vårt västra grannland siktar branschorganisation­en Sjømat Norge på en dubblering av hela sjömatsnäringen inom tio år. I Norge, vars territorium består av en havs­ yta som är sex gånger större än landbacken, har havet alltid varit navet. Sedan urminnes tider har båtarna gått i fjordarna och på de nordliga haven för att fånga skreien, torsken som vandrar ner från arktiska Barents hav för att leka vid kusten, djuphavsräkan som vispar sig fram med tunna ben på botten, den vilda laxen som simmar i djupet långt bort i Atlanten. Sen är där koljan, makrillen, krabbetaskan…

Laxodling är i sammanhanget en ung näring. När de första laxkassarna slängdes i sjön för runt 50 år sen var det av små familje­ företag, småskaliga fiskbönder. Ingen anade då vilken megaindustri det skulle bli med tiden. Men idag är Norge världens ledande producent av odlad lax och det finns runt ­­ 1 000 anläggningar i fjordarna. De flesta drivs av multinationella börsnoterade storföretag. Laxen är en stor exportframgång. Stats­ minister Erna Solberg har kallat laxen ”Norges svar på Ikea”. Av den odlade lax som svenskar­ na smaskar i sig är 99 procent från vårt grannland. Skär, fräsch och fylld av fiskens goda näringsämnen är den ett tilltalande matkoncept paketerat i en marknadsföring med isiga bilder, stormblått hav, silvriga vågor och människor som leende ser ner i det kalla djupet på de glittrande fiskarna i laxkassarna. Den norska tidningen Kapital har sedan

2011 rankat Norges 400 rikaste personer. Det första året var endast tolv av de listade


Paul Jensen oroar sig för att kemikalierna som används för att bekämpa laxlusen även dödar de små hoppkräftorna, som är en viktig föda för småfisk och yngel utmed kusten.

laxodlare. I den senaste mätningen från i år har de blivit 49 på toppen i rikemansklub­ ben. Samtidigt har debatten emellanåt gått lika hög som Atlantens vågor om allt från miljöförstöring till djurhållning. Och inte minst om de kemikalier som används för att få bort den förhatliga parasiten laxlus, som angriper fisken. Eftersom näringen växt fort har regleringar­ na släpat efter. Men allt eftersom kommer fler regler och krav, berättar journalisten Anders Furuset på branschtidningen IntraFish. Han har bevakat laxindustrin i snart åtta år. – Norrmän är kritiska till odlingarna, men de äter väldigt gärna odlad lax. Frågan präglas väl lite av inställningen ”inte på min bakgård…” Men det har även varit en gigant­ isk diskussion om att sjönäringen tar av de gemensamma naturresurserna utan att betala tillbaka till samhället, säger han när vi pratas vid per telefon. Nyligen togs ett beslut om en ny skatt; från och med nästa år ska alla odlare betala 40 öre per kilo slaktad lax. – Med huvud och utan inälvor, betonar Anders Furuset skämtsamt. – Med tanke på att det slaktas 1,2 miljoner ton lax per år så lär det ju inbringa några miljon­er extra. Ärligt talat så tror jag att ­näringen hade förväntat sig en högre skatt så de är nog, trots allt, rätt nöjda. Laxlusen är odlingarnas stora gissel. Och

framför allt, en plåga för laxen. Laxlusen är ett litet kräftdjur som sätter sig på fisken och suger blod. Tas de inte bort uppstår otäcka sår som skadar laxen svårt. Trots att industrin länge använt kemikalier mot laxlusen, både i fodret och som bad­ medel, har det varit ganska okänt hur de olika medlen påverkar ekosystemet. I takt med att odlingsindustrin växt, och miljö- och klimatför­ändringar orsakat ett varmare och surare hav, har emellertid intresset ökat. Flera studier ligger nu i pipeline. Men redan för grus & guld · 4/2020

15


Det ska inte gå att tjäna pengar på att ödelägga naturen, säger fiskaren Paul Jensen och berättar att fiskfångsten minskat när allt fler laxodlingar etablerats längst kusten.

drygt ­20 år sedan började Norges kustfiskare larma om förändringar i fjordarnas ekosys­ tem. – Så fort vi säger något kritiskt om lax­

uppfödningen får vi höra att vi kustfiskare är gammeldags och bakåtsträvande. Att vår kunskap bara är erfarenhetsbaserad, alltså att det vi upplever inte är något att lägga någon vikt vid… I snart 40 år har Paul Jensen fiskat i vattnen runt Sommarøy som ligger en timmes bilväg

”Redan för 20 år sedan började kustfiskare larma om förändringar” utanför Tromsö. Han tar med oss till båten Fidel på hala vägar i en arktisk snålblåst som med sin kyla och sälta svider på kinderna. Väl ombord visar han sin loggbok över fiskfångst. Paul Jensen fiskar med både nät och lina. – På knappt en vecka fick jag nio ton skrei i nät ute till havs. På ett sådant fiske kan jag leva gott och väl nu på vintern och även under våren. Men linfisket i fjordarna på hösten går 16

grus & guld · 4/2020

inte att räkna med längre. I höstas satte vi en lina i en fjord där vi för 20-30 år sen fick gott med fisk. Den här gången fick vi inte en enda. För att finna fisk måste han iväg tre till åtta kilometer från laxodlingarna, berättar han. Men det är inte lätt att komma bort så långt eftersom odlingarna ligger som på ett pärl­ band runt Sommarøy. Endast två små fjordar är utan. Ännu. – Vildfisken tar inte betet eftersom den redan är proppmätt på laxfoder och avföring som läcker ut från kassarna. Slänger vi ut ett nät kan vi få lite fisk. Men den är oätlig. När fisk har betat pellets så dör den snabbt i garnet och blir oerhört dålig: den stinker hemskt. Vi fiskare är säkra på att det beror på fiskfodret för när du öppnar fisken så är hela magsäcken full av pellets. Förr fiskades det också mycket räka runt

Sommarøy berättar Paul Jensen. Men sen laxodlingarna kom har nästan alla räkfiskare han känner slutat. – Räkfälten är tomma. 2018 krävde Norges fiskarlag, som ­organiserar yrkesfiskarna, ett totalstopp för laxlusmedel eftersom organisationen ser ett


På vintern kan Paul Jensen leva på sitt fiske ute till havs, men höstfisket i fjordarna kan han inte längre räkna med. – Fiskarna är mätta på läckande laxfoder, säger han.

Fisken som kustfiskarna får i sina nät stinker och har magarna fulla med pellets, berättar Paul Jensen.

samband mellan kemikalierna som används och massdöd av räkor. Något sådant blev det inte men de specialbyggda brunnbåtarna, som används för att frakta levande fisk, förbjöds att dumpa badmedel efter en avlusning inom 500 meter från ett räk- eller lekområde. I debatten hördes många röster för ett längre avstånd. Paul Jensen skakar lite på huvudet, som för att stånga bort vinden som blåser in från Norra ishavet. Hans största oro är att lus­ medlen tar död på de små hoppkräftorna, som utgör den viktigaste startfödan för småfisk och yngel utmed kusten. Och just när det gäller hoppkräftan, Calanus finmarchicus, så lade norska Havforskningsinstituttet fram en studie i början av året som visade att ett av de medel som används för att bekämpa laxlusen, väteperoxid, dödade hoppkräftan redan vid extremt låga halter. I testet dog hälften av hoppkräftorna och de som över­ levde förlorade förmågan att skydda sig genom att hoppa iväg. Fiskaren Paul Jensen minns en tid då det var kustfiskarna som var i blåsvädret, och i slut­ ändan höll på att förstöra för sig själva. – Går vi tillbaka cirka 40 år så såg man på oss fiskare som miljöbovar. Vi fiskade ut

­ av­et: sillstammen gick ned, torskstammen h gick ned... Vi ödelade väldigt mycket av resurserna i havet. Men utarmningen ledde

”Det ska inte gå att tjäna pengar på att ödelägga naturen” till stränga åtgärder och krav som gjort att vi idag kunnat bygga upp de flesta fiskebestånd igen. Det är helt nödvändigt att laxnäringen går igenom samma kur som vi en gång gjor­ de, de måste få uppförandekoder och regler, säger han. – Det handlar rätt och slätt om att det inte ska kunna gå att tjäna pengar på att ödelägga naturen, vilket tillåts i Norge idag! Det är inte heller pengar som kommer tillbaka till lokal­ samhället utan som går rakt till börsen i Oslo. Henrik Wiedswang Horjen är kommunik­

tionschef på branschorganisationen Sjømat Norge. I ett mejl svarar han på hur de ser på fiskarnas oro. Han menar att det självklart ligger i näringens intresse att matproduk­ tionen ska ske med så låg miljöpåverkan grus & guld · 4/2020

17


49 av Norges 400 rik­aste personer är fisk­ odlare, enligt tidningen Kapital. Kustfiskare är kritiska till att pengarna inte i högre grad gynnar lokalsamhället.

som möjligt. ”Det pågår en extremt aktiv utveckling inom norsk sjömat. Det vi står inför idag är att vi måste få bättre kontroll på laxlusen. Tio miljarder norska kronor läggs årligen på lusbehandling, och då är inte kostnader för utvecklingsprojekt med­ räknade”, skriver han. I slutet av decenniet började bruket av

kemikalier för att bekämpa laxlusen kraf­ tigt att gå ned, bland annat på grund av att lössen utvecklat resistens. Likväl har stora mängder avlusningsmedel brukats: samman­ lagt en miljard kubikmeter ”badvatten” har laxarna tvättats i mellan 2010 – 2019 enligt en vetenskap­lig artikel i tidsskriften Aquatic Toxicology. Numer används i allt högre utsträckning andra metoder, som till en början verkade skonsamma men som sedan visade sig ha andra problem. Ett är att tvätta laxen i varm­ vatten. Det kan låta som en mjuk metod, men i höstas kom Havforskningsinstituttet med en rapport som visar att fiskarna känner smärta och får svåra chockskador. Ett annat sätt är 18

grus & guld · 4/2020

att släppa in läppfisk i kassarna där de putsar laxen ren genom att äta lusen. Men livet för en läppfisk är brutalt, miljoner dör varje år, antingen redan i transporten eller senare i kassarna. Användandet av läppfisk har lett till en intensiv debatt. Det finns även de som uttrycker oro för att avlusningsmedlen kan få comeback om vissa metoder begränsas på grund av djurhälsan eller när lössens resistens avtagit. – Laxodlingarna ger landsbygden liv ge­

nom att skapa jobb, säger Jonny ­Pettersen, som arbetar på en odling utanför Hammer­ fest i Finnmark. Varje dag sköter han rutiner som att kontrollera laxen, mata och sköta den. – Man kan säga att det är som sköta ett lantbruk på sjön, förklarar han. Den anläggning Jonny Pettersen arbetar på var i fjol Norges största med sina 2.6 miljoner laxar. Just idag har antalet fiskar halverats eftersom det är slakt. Runt 30 – 40 ton lax slaktas per dag. – Jag började här för tre år sedan och trivs


foto: Ak vapl an-niva

I en labbstudie fann forskaren Gro Harlaug Refseth att ett av de lusmedel som används dödade nästan hundra procent av räkorna inom några dagar.

”Trots att industrin länge använt kemikalier har det varit ganska okänt hur ekosystemet påverkas.” – Jag lider med dem. De med en liten verk­ samhet, de har inget kapital och räknas inte. Det går ut över människor som bedriver fiske, men också över hela fisk- och kustsamhället. Forskaren Gro Harlaug Refseth på forsk­

ningsinstitutet Akvaplan-niva publicerade förra året en labbstudie om hur djuphavs­ räkan, Pandalus borealis, påverkas av olika luslaxmedel. Ämnet deltametrin hade den allvarligaste påverkan. Preparatet späddes ut till mycket låga doser. Förtunningen på 330 gånger, samma mängd som kan finnas i havet efter en avlusning, dödade inom ett par dagar upp emot 100 procent av räkorna. För tillfället jobbar hon med ett sam­ arbetsprojekt där också fältmätningar av sediment och vatten runt en laxodling precis efter en avlusning ingår. Studierna som snart ska publiceras, visar att halten deltametrin där är högre än de doser som tidigare dödat räkor i laboratorium. En undersökning från i höstas där forskar­ na på Havforskningsinstituttet utsatte hummerlarver för deltametrin, visade att

foto: privat

bra. Innan dess var jag fiskare i 16 år och drog upp sej, kolja och räkor. Men det sliter på familjelivet att ligga ute på sjön under långa pass. Som gammal fiskare måste han ha en del vänner i fiskelägret. Jag undrar hur han ser på sina tidigare kollegors oro för lusmedlens påverkan på fisk och skaldjur. – Laxlusen är en utmaning för industrin, det är så det är. Kustfiskarna har delvis rätt tycker jag. Men just utifrån att räkor påverkas så har kemikalieanvändandet minskat. Där jag jobbar använder vi just nu inga medel alls. I stället tvättar vi fisken i varmt vatten inne i båtar för att sedan släppa ut dem i kassarna igen. Jonny Pettersen tycker inte att det är det bästa systemet heller eftersom fiskarna, som sagt, stressas och många dör. Men han menar att det är en konsekvens av att undvika kemikalier. Under åren som fiskare representerade han under två år regionen Troms och Finnmark i Norges fiskelag, och förstår att många kan känna sig överkörda. Han menar att småföre­ tagare inte är en prioriterad grupp.

– Laxodlingarna ger landsbygden liv ge­nom att skapa jobb, säger Jonny Pettersen, som arbetar på en odling utanför Hammerfest. grus & guld · 4/2020

19


foto: Brit elin Nordbø foto: NORCE (Norwegian Rese arch Centre)

Först när fiskaren Sigmund Moe började tråla efter räkor längre bort från laxodlingarna fick han fångst. I en studie där räkor matades med ett laxlusmedel tappade de förmågan att ömsa skal.

även här var det vid redan låga doser mycket giftigt för larverna. Men vad undersökning­ en genom avancerad datateknik, också visade var att giftet hann ut så långt som fem till femton kilometer innan det blev så utspätt att det var ofarligt. Det mest använda lusmedlet är emellertid väteperoxid. Det har allmänt ansetts vara det miljövänligaste eftersom det bryts ner till

Alla kräftdjur byter skal allt eftersom de växer och medlet är tänkt att slå ut laxlusen genom att hämma skalproduktionen. När så forskarna matade räkor med pellets inne­ hållande diflubenzuron dog de just när de skulle bilda nytt skal. Effekten på de vuxna räkorna som dog var målande: under det gamla skalet var de helnakna.

”I slutet av decenniet började bruket av kemikalier kraftigt att gå ned”

omfattande lusangreppen är i de 13 produk­ tionsområden som den norska kusten är uppdelad i. Mätningarna avgör sedan om laxodlingarna får öka sin produktion, måste minska eller kan ligga kvar på samma nivå. Men det är just bara denna parameter som ingår i det så kallade ”trafikljussystemet” som inrättades 2017. Forskaren Gro Harlaug Refseth menar att det är otillräckligt. – Veterinärerna som bedömer kan fisk­ hälsa och ser utifrån angrepp på laxen om en avlusning är försvarlig. För att kunna se om lusmedel finns kvar i sedimenten behöver det kontinuerligt kontrolleras av till ex­empel marinbiologer. Detta är något forskar­världen

vatten och luft. Men en tvåårig studie som avslutades förra året, gjord av forskningsinsti­ tutet Norce (tidigare IRIS), visade att väte­ peroxid hade förödande effekter på testade räkor. Väte­peroxid är frätande och kan skada gälarna. Renée Katrin Bechmann som ledde studien fann det överraskande att vuxna räkor dog efter kort tid i badet och vid så låga doser. Tidigare har hon studerat lusmediciner som laxen äter genom att det tillsätts i själva fiskfodret. Ett av dessa är diflubenzuron. 20

grus & guld · 4/2020

Vartannat år görs mätningar av hur


påpekat och försökt få med som ytterligare en avgörande parameter inom trafikljussystemet, berättar hon. Utanför sydvästra delen av Norge, är fiskar­

en Sigmund Moe ute med träbåten ­Vivan och trålar räkor. Han skaffade sin ­första räktrålare på tidigt 90-tal och berättar att på den tiden fick räkflottan i Stavanger upp emot 300 ton räkor om året. Men med det nya millenniet började de kustnära räkfiskar­na få allt mindre fångster. Han beskriver hur de gav upp en efter en. Själv gick han över till torskfiske ute till havs. Samtid­igt expanderade laxodlingar­ na i området. Trots läget köpte sig Sigmund Moe en ny räktrålare hösten 2014. – Möjligen var det lite dumdristigt av mig att tro att jag skulle kunna fiska räkor utan bekymmer. Det första jag fick erfara var att faunan på botten helt hade förändrats på de 15 år som jag hade varit borta från kustfisket. Sigmund Moe berättar att han förstod att om han inte skulle gå i konkurs var han tvungen att så fort som möjligt flytta en bra bit från närmaste laxodling. Lyckligtvis fann

han ett område i vattnet mellan Stavanger och Haugesund. Där är mer öppet än inne i de lugna fjordarna, och blåser det så måste han stanna i land. Kustfiskarna som ofta är enmansföretag, är sårbarare och mer ­beroende av det kustnära fisket. – Vi har inte de här stora båtarna med manskap som kan gå långt ut och fiska till havs, förklarar han.

I Norge har havet alltid varit navet. Sedan urminnes tider har båtarna gått i fjordarna och på de nordliga haven.

”Det går ut över människor som bedriver fiske, men också över hela kustsamhället” Sigmund Moe upplever det som att varken myndigheter eller politiker bryr sig. – Det är som de inte vill se vad som sker med vår kust. Bara för att ett medel är tillåtet betyder det inte att det är ofarligt, säger han. – Jag vill inte laxodlarna något ont, men min uppfattning är att det gäller att behandla naturen med respekt och alltid minnas att en dag efter din tid, kommer fler generationer. ·

Fotnot: Länkar till forskningsstudier som tas upp i reportaget finns på www. grusoguld.se grus & guld · 4/2020

21


22

grus & guld ¡ 4/2020


Pengar har länge setts som experternas område. Men efter finanskrisen har fler börjat fundera kring hur de fungerar. Ester Barinaga, har studerat allt från kryptovalutor till egentillverkade sedlar.

Pengar för förändring Pengar är aldrig neutrala. Vi behöver en ny berättelse som handlar om vad vi tillsammans vill att pengarna ska uppnå. Det menar Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap, som vill se ett nytt penningsystem med en mångfald av valutor designade för ökad inkludering, jämlikhet och hållbarhet. TEXT Karin Backström foto Christian Andersson

jämlikheten ökar. Kli­ matförändringen och miljöförstöringen fortgår. Många verksamheter präg­ las av ekonomisk kris. Har vi för lite pengar för att lösa problemen? Eller har vi fel pengar för att lösa problemen? Sedan finanskrisen 2008 har flera gräsrots­initiativ växt fram som ifrågasät­ ter det nu­varan­de monetära systemet och experiment­erar med nya former av pengar. Ester Barinaga, professor i socialt entrepre­ nörskap, har studerat allt från kryptovalutor med g ­ lobala ambitioner till egentillverkade papperssedlar för en stadsdel – utifrån frågeställningen hur penningsystem kan användas för att möta sociala och ekologis­

ka utmaningar. Hon menar att nytänkande kring pengar är en nyckel till ett mer håll­ bart och jämlikt samhälle. – Pengar har länge setts som något neutralt, men efter finanskrisen blev det så tydligt att det monetära systemet inte tjänar majoritet­ ens intressen. Plötsligt fanns massa pengar för att rädda bankerna. Och parallellt med att allt större tillgångar koncentrerades hos den rikaste procenten gjordes stora nedskärningar i välfärden. Det fick fler att fundera över hur pengar egentligen fungerar, säger hon via videolänk från hemstaden Malmö – mitt emel­ lan sina två arbetsplatser på Lunds universitet och Handelshögskolan i Köpenhamn. Ester Barinaga tycker det är viktigt att be­ trakta pengar som en gemensam nyttighet eftersom alla är beroende av dem oavsett grus & guld · 4/2020

23


– Pengar har inget egenvärde utan blir värdefulla genom vad de kan åstadkomma för samhället, säger professor Ester Barinaga, som menar att det är svårt att uppfylla alla krav på pengar med en enda valuta

hur mycket vi har. – Pengar är en infrastruktur – ett sätt att organisera hur vi producerar, utbyter och fördelar varor och tjänster i samhället. Vi har länge betraktat dem som experternas, centralbankernas och de privata bankernas område, men om vi definierar pengar som en gemensam resurs vill vi också ta del i hur systemet fungerar. Engagerar vi oss i hur det är designat kan vi se till att det inte bara gynnar de rikaste, säger hon. Hur kan ett annat penningsystem gynna ett mer rättvist och hållbart samhälle? – Det första handlar om vad man skapar pengar för. Skapas de för att finansiera allt dyrare bostäder eller konsumtion är det ju inte så bra för miljön, men skapas de för grön omställning är det annorlunda. Sedan hand­ lar det om kriterierna. Idag skapar vi pengar som ska betalas tillbaka med ränta, vilket gör att en verksamhet måste växa för att öka sin återbetalningsförmåga. Ett ständigt behov av att växa tänjer på de ekologiska gränserna. Ester Barinaga började sin bana som

företagsekonom innan hon doktorerade vid 24

grus & guld · 4/2020

Handelshögskolan i Stockholm för snart 20 år sedan. Därefter har hon främst kommit att förknippas med sitt engagemang för hur mer inkluderande samhällen kan byg­ gas under­ifrån. Hon har bland annat både grundat och bedrivit forskning i projektet Förorten i centrum, som samlat tusentals människor med olika bakgrund kring stora muralmålningar på olika håll i landet. Intresset för alternativa penningsystem

föddes för fem år sedan när familjen till­ bringade ett halvår i Málaga. Finanskrisen hade satt d ­ jupa spår på den spanska solkus­ ten och närmare en tredjedel av befolkning­ en var arbetslös. En dag träffade Ester en ung kvinna som trots dubbla utbildningar varit arbetslös i flera år. Ändå klarade hon sig, tack vare att hon in­ gick i en gemenskap som skapat egna pengar. – Jag blev helt förbluffad. Här hade jag forskat om ekonomi i tjugo år och om socialt entreprenörskap i tio, men aldrig hört talas om lokala valutor! utbrister Ester Barinaga. Hon gjorde som hon så ofta gör i sin forskning; hon engagerade sig i gruppen för att förstå hur det hela fungerade. Hon såg att


”Problemet med kriser är inte att det saknas jobb. Det som saknas är pengar”

medlemmarna odlade, skördade, lagade mat, tog hand om barn, reparerade cyklar, klippte hår, byggde solfångare... Och oavsett om de bidrog till det gemensamma eller bytte varor och tjänster med varandra så betalades allt i den egna valutan comunes. – Problemet med kriser är inte att det sak­ nas jobb. Det som saknas är pengar. De här medborgarna försökte organisera en ekonomi bortom den kapitalistiska och det var väldigt tydligt att många i gruppen överlevde tack vare detta, säger hon. Besluten kring penningsystemet i Málaga

fattades på stormöten som hölls en gång i månaden. Frågorna rörde allt från hur mycket pengar som skulle skapas till vilka gemensam­ ma projekt gruppen skulle satsa på. – Det är svåra avgöranden. De lärde sig ge­ nom att göra, vilket både gjorde valutan mer demokratisk och lyfte kunskapen om pengar generellt, säger Ester Barinaga. Hon såg även hur systemet genomsyrades av de 250 medlemmarnas värderingar. De hade till exempel bestämt att alla tjänster skulle ersättas med en lika stor summa per timme, oavsett om det handlade om städ­

ning, cykelreparation eller specialiserad sjukgymnastik. Och när det uppmärksam­ mades att det bara var kvinnor som diskade efter mötena synliggjordes arbetet genom att ersätta det med comunes. Snart började även männen hjälpa till. – Alla penningsystem bygger på värderingar och nya monetära system kan vara verktyg för att visualisera andra värden än de som styr i vår konventionella ekonomi – mer sociala och kollektiva värden, säger Ester Barinaga. Vilka värderingar speglar då vårt vanliga penningsystem? – Det är i hög utsträckning designat kring intressen som kommersiella banker och stora företag har. Nästan alla våra pengar skapas vid utlåning. Och huruvida ett lån beviljas har inget att göra med om pengarna ska användas till något som är bra för samhället, eller om det behövs mer eller mindre pengar i ekono­ min. Beslutet fattas utifrån de vinstkalkyler som privata banker gör, säger hon. I sin forskning har Ester Barinaga sett

många exempel på hur pengar kan ska­ pas på andra grunder. Bäst tycker hon

Namn

Ester Barinaga

Gör

Professor i socialt entreprenörskap vid Lunds universitet. Professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn Undervisar bl a i hur vi kan omdesigna ekonomin och skapa nya pengar för en hållbar framtid.

Ålder 47 år

Ort

Malmö

grus & guld · 4/2020

25


Ester Barinaga intresserar sig för hur mer inklu­derande samhällen kan byggas underifrån. Bland annat har hon grundat Förorten i centrum, som samlat människor kring stora muralmålningar.

26

grus & guld · 4/2020

det fun­gerar när även en offentlig aktör är inblandad, som i Lissabon där en stadsdel lanserade lixos för att premiera sopsortering. Pengarna kunde sedan användas i lokala affärer, som i sin tur även fick nyttja dem för att betala avgifter till kommunen. – Cirkulationen ledde både till ett uppsving för den lokala ekonomin, att stadsdelen blev renare och att återvinningen ökade, säger Ester Barinaga. Hon har även sett positiva exempel på egna valutor som ökat gemenskapen bland grannar. I ett så kallat utsatt område i Ghent, Belgien, saknade många möjligheten att odla. Kommunen ordnade kolonilotter, och valutan torekes inrättades för att betala de som arbetar i den gemensamma delen av trädgården (eller gör andra miljövänliga insatser för området). Torekes kan sedan användas för att hyra en egen lott, lokala inköp mm. Ester Barinaga är dock kritisk till upplägg där användarna måste växla till sig en alter­ nativ valuta, som bara kan användas inom ett avgränsat område, med vanliga pengar. Så är fallet med flera brittiska lokala valutor, såsom Bristol Pounds.

– Visserligen gynnas den lokala ekonomin. Men vem är redo att köpa en lokal valuta för pengar som annars skulle kunna användas överallt? Det blir hipstervalutor för välbeställ­ da miljömedvetna människor, medan utsatta personer som behöver inkluderas hamnar utanför, säger hon. Hur skattemyndigheterna förhåller sig till de nya valutorna skiljer sig åt mellan olika länder. Ester Barinaga beskriver det generellt som en avvaktande hållning, men understryker att detta inte handlar om att skapa några ”svart­ valutor”. – Skatt är bra och i vissa experiment har man lyckats koppla den lokala valutan till skattesystemet, säger hon. Just nu leder Ester Barinaga ett forsk­

ningsprojekt om lokala valutor i Kenya. Där studerar hon bland annat vad som sker när ny teknik möter traditionella sparlåne­cirklar. Sådana finns på många håll i världen och går ut på att människor lägger samman sina sparpengar i en gemensam bank – ofta en plåtlåda – ur vilken de sedan får låna i enlig­ het med gruppens regler.


foto: privat

I Kenya kallas de chamas. Ester Barinaga beskriver chamas som ett sätt att göra nationella privata pengar till just en gemensam nyttighet, en samfälld resurs som – i enlighet med ekonomipristagaren Ellinor Ostroms forskning – bäst förvaltas långsiktigt hållbart av de människor som har ömsesidig nytta av den. Även här styr andra principer än de som råder i ekonomin i stort. När pengarna inte räcker för allas behov är det en blandning av sociala och finansiella hänsyn som avgör vem som får låna. Och räntan, som tas ut i grupperna Barinaga studerat, betraktas inte som en ersättning till den som avvarar sina pengar utan ett bidrag för att fler ska kunna låna. Vid årets slut fördelas överskottet mel­ lan alla som betalat ränta. Om någon inte lånat blir den utan. Med introduktionen av en ny kryptovaluta – utvecklad av en entreprenör med ambitionen att skapa ett penningsystem för lokala grupper över hela världen – har Ester Barinaga dock sett hur nya värderingar smygs in. Kodningen av blockkedjan präglas av teorier som lärs ut på ekonomihögskolorna, menar hon. I det nya systemet blir till exempel de gemensamma be­ sparingarna i plåtlådan en kapitalreserv som avgör hur mycket pengar som kan skapas. Algoritmerna bygger även på att användarna vill maximera sin finansiella nytta, med växel­ kurser som kan möjliggöra billigare inköp i grannbyn. – Den lokala gemenskapen har inte längre samma insyn och chans att anpassa reglerna efter de rådande förhållandena i byn. Det visar att utformningen är en jätteviktig del i ett monetärt system. Vad som kan uppnås avgörs av vilka som är med, och hur valutan sköts och styrs, säger hon. Den nya blockkedjetekniken tycker hon annars är lovande, även om hon inte gil­ lar designen på de valutor som hittills har ­skapats med den. Grus & Guld har tidigare skrivit om ”po­

sitiva pengar”, ett förslag som går ut på att staten ska skapa alla våra pengar och föra ut dem i ekonomin. Ester Barinaga ser både

för- och nackdelar med en sådan modell. – Det är ett viktigt argument att vi behöver ta större kontroll över hur pengar skapas och visst kan det ses som mer demokratiskt om staten gör det. Samtidigt finns det historis­ ka exempel på stater som missbrukat den möjligheten. Det skulle kunna vara en del av lösningen, men adresserar inte alla problem. Hon tror att en enda valuta – oavsett vem som ger ut den – har svårt att uppfylla alla krav på pengar. Två av dem är dessutom motsägelsefulla, menar hon. Pengar ska gå att handla med, vilket kräver att folk vill spendera dem, sätta dem i cirkulation. Samtidigt be­

I Kenya har Ester Barinaga sett hur nya värderingar introduceras när en ny krypto­valuta börjar användas av traditionella sparlånecirklar.

”Vad som kan uppnås avgörs av vilka som är med, och hur valutan sköts och styrs” höver vi pengar för att kunna spara för fram­ tiden, vilket tvärtom kräver att vi drar undan dem från cirkulation. – I kristid syns den här motsättningen tydligt. I osäkra tider sparar man det man kan. I Spanien gick till exempel 50 000 kaféer och barer i konkurs 2008-2012 när människor sparade in på fikarasten på grund av den eko­ nomiska krisen, säger Ester Barinaga. Hur vill hon då att penningsystemet ska se ut om 10-20 år? – Jag vet inte vad som går att uppnå, men jag hoppas att vi har ett penningsystem som använder sig av flera olika valutor och att de valutorna är designade för att uppnå sociala mål och miljömål, säger Ester Barinaga. · grus & guld · 4/2020

27


tips

Outnyttjade resurser i form av mark, människor och lokaler ledde till en plan för grön omställning i Tensta. Har du förslag på förändringar som kan göra din hemort mer hållbar och rättvis? Att lämna in ett medborgarförslag kan vara ett sätt att påverka kommunen.

Påverka kommunen text

Karin Backström foto

grönt initiativ

Läs mer • kommunen eller regio­ nens hemsida (sök på medborgarförslag) • europa.eu/citizens-initiative/home_sv • klimatsverige.se/ klimatvalet • www.facebook.com/ groups/medborgarforslag Även många av landets regioner tar emot medborgarförslag. Och i EU kan ett medborgarinitiativ uppmana kommissionen att lägga fram förslag på ny lagstiftning. För ett sådant krävs stöd från en miljon medborgare i minst sju EU-länder. 28

grus & guld · 4/2020

– Våga drömma stort och samarbeta med

många! Det är Mariam Jallow Tholozans tips till den som vill samla stöd för ett medbor­ garförslag. I höstas lämnade hon, och några till i gruppen Grönt initiativ, ett förslag till sin stadsdelsnämnd om en ny hållbar profil för Tensta i nordvästra Stockholm. Det som började med en liten ekologisk gerillaodling hade då växt till en vision om hur outnyttjade resurser skulle kunna samverka för en grön och rättvis omställning. Och – som det står i förslaget – göra ”ett beryktat område till ett samhälle i framkant”. I centrum för förslaget står Hästa gård på

Järvafältet. För några år sedan var det världens största stadsjordbruk, men nu står gården och förfaller i väntan på beslut om kommunens framtida planer. Grönt initiativ vill att invånar­ na – många med tidigare jordbrukserfaren­ het – ska få tillgång till de 240 hektaren för ekologisk odling, andelsjordbruk, mathant­ verk, tiny-house-by mm. I närheten finns även en nedlagd gymnasieskola som i förslaget bland annat utvecklas till entreprenörshubb och ekocentrum. – Vi hade inte all kompetens själva från början, men det gäller att våga ändå. När vi började tala om våra visioner drog vi till oss människor med flera olika värdefulla kunska­

per, säger Mariam Jallow Tholozan. Idag har 250 personer anslutit sig till gruppen på Facebook, och i samband med att medborgar­ förslaget lämnades in ordnades en hållbarhetsdag där Tenstaborna kunde ”handla” i en gratisaffär, byta plantor och äta vegansk mat – samtidigt som visionen diskuterades. Stadsdelsnämnden har skickat ärendet vidare till trafiknämnden, som ansvarar för den över­ gripande planeringen av grönområdet. Någon respons därifrån har ännu inte Grönt initiativ fått, men arbetet fortsätter och i vår planeras en visualisering av visionen i samarbete med Tensta konsthall. Rätten att väcka ett ärende i kommunfullmäk­

tige (eller stadsdelsnämnd) finns i cirka sju av tio kommuner och Grönt initiativ är inte ensam­ ma om att använda den. Under förra mandat­ perioden lämnades närmare 4500 medborgarför­ slag in. Det framgår dock inte av siffrorna från statistik­myndigheten SCB hur många som bifölls. 2018 tog föreningen Klimatriksdagen fram mallar på medborgarförslag, som kan användas för den som driva på i det lokala klimatarbetet. Sedan dess har den fått rapporter om att förslag lämnats in i minst 60 kommuner. I en Face­ book-grupp utbyts tips, och förslag om allt från kommunala solcells-tak till fossilfria drivmedels­ stationer diskuteras.


på Mariam Jallow Tholozan vill se odling Järvafältet.

t lämnades in I samband med att medborgarförslage ta. Tens i g tsda arhe hållb en ordnades

1.

2.

Kolla upp Gå in på kommunens hemsida och se vad som gäller, upplägget kan skilja sig åt från plats till plats. Vissa kommuner tar inte emot medborgarförslag alls, andra erbjuder färdiga formulär att fylla i. Förslaget ska röra sådant kommunen kan fatta beslut om – och på flera håll får du bara ta upp en fråga i taget. För att lämna ett medborgarförslag måste du vara folkbokförd i kommunen. Även barn och unga, eller utländska medborgare som ännu inte fått rösträtt kan lämna förslag.

För några år sedan bedrevs stadjordbruk på

3.

Formulera Ju mer konkret, kortfattat och välmotiverat ditt förslag är desto större chans att det får gehör. Avsluta gärna med en att-sats som sammanfattar vad du vill att de folkvalda ska ta ställning till. Alla förslag blir offentliga handlingar, vilket betyder att vem som helst kan ta del av dem. Glöm inte kontaktuppgifter. Du får inte vara anonym.

Andra vägar

Läs på

Sätt dig in i vad som redan är på gång i frågan du vill ta upp. Kanske finns det fler som tycker som du och vill samarbeta? Ett medborgarförslag kan dock inte lämnas in i en förenings namn. Blanda inte ihop medborgarförslag med personfrågor, synpunkter eller klagomål på ordinarie verksamhet.

Hästa gård.

5.

Saknas möjligheten att lägga ett medborgarförslag kan du i stället skriva ett brev till kommunfullmäktige och partierna. På kommunens hemsida hittar du adresserna.

Samla stöd

Vill du ha uppmärksamhet och stöd för ditt förslag? Tipsa lokala medier, sprid i sociala medier, ordna aktiviteter kring din idé. grus & guld · 4/2020

29


på gång i Jak

”Etiska banker viktiga för samhällsomställning” Vad är god banketik i en tid när samhället snabbt måste ställas om för att klara sociala och ekologiska utmaningar? Den frågan stod i fokus när ett trettiotal personer, de flesta JAKmedlemmar, samlades till online-kursen Framtidens bank i framtidens by som arrangerades av Karlskoga folkhögskola i oktober.* På programmet stod såväl input från inbjudna gäster som gemensamma reflektioner. Grus & Guld samlade några citat. foto: Chris Montgomery, Unspl a sh

När man lånar pengar av varandra blir det på riktigt, man tar ansvar för var­ andras pengar och varandras gemensam­ ma välfärd. Det är oroväckande att små banker slås ut, och att inte fler reagerar utan tar dagens storskaliga banksystem som naturgivet. Rikard Rudolfsson, JAK Falun-Borlänge, om Sparkassan i Gustafs som tvingades lägga ned 2017 på grund av nya regelverk, trots att den inte gjort en enda kreditförlust.

30

grus & guld · 4/2020

Idén om räntefrihet var, och är, viktig för JAK. Vi ville dra undan våra spar­ pengar från spekulationsekonomin och sprida kunskap genom folkbildning. Eva Stenius, Etikrådet, om varför JAK startades.

Pengar är väldigt abstrakt. Genom transparens kring utlåningen visar vi vilken effekt pengarna har. Maria Flock Åhlander, vd Ekobanken

Finansiell inkludering är viktigt – hur kan vi möjliggöra för fler att kunna låna? Ingrid Westerfors, styrelseledamot JAK Medlemsbank.


Idag läggs all risk på låntagaren, samti­ digt som banken kräver att låntagaren ska betala tillbaka med ränta. Framtidens banker bygger i stället på partnerskap där man delar på risk och förlust – för det kommer inte alltid att bli vinst i omställningstid. När fossil­ samhället kraschar kommer även banksystemet att krascha, för företagen kommer inte kunna betala tillbaka sina lån med ränta. Oskar Kjellberg, Positiva pengar

Vi ska inte jämföra oss med storbank­ erna utan vara en del i en rörelse för en ny ekonomi där det myllrar av olika initiativ som kan stödja varandra. Rebecca Jensen, folkhögskolekursen Framtidens by

Det är så mycket pengar som har ackumulerats under den fossila eran och hamnat i fel händer. De måste nu återföras till människor, ekosystem och de samhällen som har dränerats. Anna Rosenhall, JAK-medlem

Kreditbedömning utgår idag i allmän­ het från generella mallar. Ingen är in­ tresserad av vad just mitt liv kostar. Jag blir ett objekt, en kund, en konsument – en sak man gör affärer med – inte en människa. Det är min känsla. Ingrid Berg, ekopedagogiska föreningen

Det behövs mer transparens och lokal förankring. Det är viktigt att JAK kommer tillbaka till dialogen med medlemmarna. Irene Burö, JAK Göteborg

Det vore intressant att undersöka om det skulle vara möjligt med lokala JAK- eller Ekobanksenheter, som ett sätt att börja bygga ett nytt nätverk av lokala sparkassor. Ur redovisning av ett av helgens grupparbeten

Vårt nuvarande bank- och penning­ system är en monokultur vilket gör det extremt bräckligt. Jonas Lagander, Coompanion

Sju kriterier för etiska banker

12

3 4

Syftar till samhällsnytta, inte vinstmaximering Främjar omställning till en hållbar samhällskultur Verkar i den reala och lokala ekonomin Betjänar sina kunder utan krav på vinstränta till aktieägare

5 6 7

För samverkanskultur – mångfald, jämlikhet, respekt Respekterar rättigheter för både människor och natur Är ständigt lärande och utforskande

Förslag formulerat av Etikrådet, JAK Medlembank

* Kursen anordnades i samarbete med JAKs lokalavdelning i Falun-Borlänge, Ekopedagogiska föreningen och Positiva pengar. Förutom inspel från de arrangerande organisationerna var bl a föreläsare från Ekobanken, Lokalfinansiering Gotland och Svensk Barter inbjudna.

Förnyad dialog om medlemsverksamhet JAK som värdeburen med­ lemsorganisation har under hösten varit föremål för dis­ kussioner bland förtroende­ valda på riksnivå. Fem år efter att idé- och medlems­ verksamheten på central nivå sattes på sparlåga har inga nya former för medlemsdialog och folkbildning kommit på plats i JAK Medlemsbank. Såväl valberedning som etikråd har rapporterat om en ökande vilsenhet bland aktiva medlemmar, och farhågor har uttryckts för att engagemang och ideologi utarmas. På stämman 2019 ville valberedningen mota en sådan utveckling i grind genom att ge det stämmovalda etikrådet en proaktiv roll. Men eftersom det skulle kunna krocka med styrelsens övergripande ansvar avslogs förslaget. I stället fick etikrådet i uppdrag att ta fram nya idéer. På årets stämma efterfrågade så rådet möjligheten att arbeta med etiska/ ideologiska frågor såväl internt som externt, till exempel genom att ordna seminarier. Även då fanns frågetecken och det beslutades att en konsekvens­analys skulle tas fram till stämman 2021. För att ge energi åt det arbetet – och för att träffas och ge varandra stöd i att utföra respektive uppdrag på bästa sätt – tog förtroendevalda i etik­råd, valberedning, nomineringskommitté och lekmannarevision initiativ till en träff i början av hösten. Sedan dess har diskussionerna fortsatt tillsammans med styrelsen, som nyligen inrättade ett särskilt medlems­utskott för frågor som rör medlemsinflytande, lärande, arran­ gemang och samarbeten med andra organisationer. Tre styrelseledamöter och en anställd ingår i gruppen, som leds av tidigare vd Sten-Inge Kedbäck. karin backström grus grus & & guld guld ·· 4/2020 4/2020

31


Medlemsavgift för 2021 För att betala din medlemsavgift, gör en överföring på 365 kronor till ditt medlemskonto (läs mer på s 40), pengarna behöver finnas på ditt konto den 1 januari 2021.

Tack för att du är medlem!


kultur

Bortom det kortsiktiga Att bygga en värld för

ekonomiska varelser är en sak, att bygga en värld för människor är något helt annat. Ändå låter vi så mycket av framtiden avgöras av dem vars enda uppgift det är att förränta pengar, konstaterar Birger Schlaug i boken Vad ska vi ha samhället till? I denna sammanställning av det han stått och står för tydliggör den mångåriga debattören, författaren och tidigare politikern hur det nuvarande ekonomiska systemet kommit till vägs ände. Han vill få oss att vända och vrida på påståen­ den som presenteras som självklarheter – och ersätta gamla ideal som tillväxt,

arbetslinje och krigskultur med balans, livslinje och fredskultur. Genom boken går citat av Elin Wägner som en röd tråd. Trots att de är for­ mulerade för snart åttio år sedan är de mer angelägna än någonsin och ger boken en fördjupad klangbotten. Birger Schlaug uppmanar oss att ta några steg tillbaka och på allvar fundera över vad vi ska ha samhället till – och därmed också vad vi ska ha våra liv till. KB

Ulf Dahlsten var statssekre­

terare i Olof Palmes regering i mitten av 1980-talet då de finansiella marknaderna av­ reglerades, och har på senare år doktorerat om den globala marknadsekonomin. I boken Efter coronan – svensk modell i kris tar han sig an följderna av det han betecknar som ett paradigmskifte som gick snett; en övertro på politik byttes mot en övertro på marknaden. Det första och största miss­ taget, menar Dahlsten, var avregleringen av finansmark­ naderna 1985 med följder som ohållbar skuldexplosion, sårbart finanssystem, bortglömd real­ ekonomi, ohållbar global ojäm­ likhet och större kortsiktighet. Kb

Birger Schlaug

Bok Vad ska vi ha samhället till? Birger Schlaug Verbal, 2020

Historiskt feltänkande Vi lyckades skicka en

Paradigmskiftet som gick snett

lighetens egenskaper och människa till månen innan kapacitet förvrängs när vi kom på idén att sätta halva befolkningen utesluts hjul på en resväska. Hur är ur teknikhistorien. Kb det möjligt? undrar Katrine Marçal i boken Att uppfinna världen. Svaret handlar om kön: det var otänkbart för en man att inte bära sin egen väska. Boken visar hur synen på manligt och kvinnligt påverkat vilka uppfinningar som nått marknaden och det blir tydligt Bok hur vår Att uppfinna världen – hur historiens uppfatt­ största feltänk satte käppar i hjulet Katrine Marçal ning om Mondial, 2020 mänsk­

Bok Efter coronan – svensk modell i kris Ulf Dahlsten Ekerlids förlag, 2020

Ekonomi som skapar ohälsa Gör ekonomin oss sjuka? Det är det

angelägna temat för senaste numret av The New Economics Zine – ett webb­ magasin som ges ut av den brittiska tankesmedjan New Economics Foun­ dation. Mental hälsa kopplas här sam­ man med ökade klyftor, ekonomisk osäkerhet, skenande klimatförändring­ ar med mera i välskrivna texter som på ett insiktsfullt sätt webbtidning lyfter blicken från det The New Economics Zine New Economics Foundation, 2020 personliga till det strukturella. Kb Läs mer: neweconomics.org/2020/10/the-new-economics-zine-2 grus & guld · 4/2020

33


34

grus & guld ¡ 4/2020


opinion

Sluta blunda för det vi vet text

Emin Tengström Illustration

Kati Mets

Det naturgivna underlaget för vår civilisation är på väg att förändras och förödas. För att kunna ställa om måste den undanträngda insikten att vi faktiskt inte kan fortsätta leva som nu lyftas fram i högre utsträckning. Det skriver Sveriges första professor i humanekologi, Emin Tengström.

Vi bär alla – någonstans inom oss – på

en undanträngd insikt. Den säger oss att det inte kommer att bli möjligt att anpassa vår nuvarande dominerande civilisation till de gränser som klima­ tet, miljön och den globala resurstill­ gången sätter. Tiden vi har på oss för att hejda kli­ matförändringen vid två grader krym­ per. Havsmiljön undergår en rad för­ ändringar: fiskebestånden minskar, mängden plastavfall ökar, havsnivån stiger. Jordens landmassa utsätts för en rad förändringar: glaciärer smälter, växt- och djurarter försvinner i snabb takt. Nyckelresurser – som vatten, ener­ gi och vissa metaller och mineral­er – ser ut att bli knappa Klimatförändringens tröskeleffekter

kan ge snabba, oåterkalleliga föränd­ ringar av våra levnadsförutsättningar. Samtidigt transporteras varor dag­ ligen runt jorden, huvudsakligen med hjälp av fossila bränslen. Transport­ medlen, alltifrån stora lastbilar till mäktiga containerfartyg och fraktflyg, måste bli fossilfria. Kommer det finnas tillräckligt med fossilfri el eller bio­ bränsle för att hålla igång detta omfat­ tande transportsystem? Inte heller den globala massbilis­ men, med dess bränslebehov och re­ sursbehov vid tillverkningen, är lång­ siktigt hållbar. Trots det framstår den enskilda bilen i mångas ögon fortfaran­ de som ett nödvändigt transportmedel och många människor som inte ännu har bil drömmer om att skaffa en.

Likaså vill miljarder människor som ännu inte fått tillfälle ”att se världen” göra det, fastän den flygburna globala massturismen redan kräver stora resur­ ser med grava effekter på klimat och miljö, samtidigt som populära turist­ mål som Venedig slits ned. Över hälften av världens befolkning bor i städer, många av dem megastäder med stora slumområden. Det är inte konstigt att många dras till städer. Ar­ betsmarknaden är mer omfattande och varierad. Men städer är ytterst resurs­ krävande. Befolkningens matförsörj­ ning förutsätter dessutom transporter från när och fjärran, vilket leder till sår­ barhet vid kriser. Krigiska konflikter tycks ha funnits i alla tider, men dagens vapen kräver grus & guld · 4/2020

35


opinion

även i fredstid allt större resurser i form av energi och material. Och om vapnen skulle komma till användning, leder det inte bara till att många människor dödas eller lemlästas utan också till stor resursförbrukning och omfattan­ de förstörelse.

som en grund för en ny civilisation. Det måste även leda till förändring­ ar i hur vi organiserar ekonomin och samhället. Två starka krafter kan komma att förändra det ekonomiska systemet i grunden: När den långväga handeln minskar till följd av svårigheterna att Ser vi klart på allt detta är det tydligt ersätta oljan som drivmedlet i trans­ att vår nuvarande dominerande civilisa­ portsystemet, leder det till en omstruk­ tion är självdestruktiv. Vad är det som turering av den globala varuproduktio­ förhindrar denna insikt att tränga in i nen. Dessutom kommer efterfrågan vårt medvetande? från den globala medelklassen kraftigt Ett enkelt svar är att det är svårt att minska om tänkesätt och levnadsvanor befria sig från de föreställningar om förändras. Den expansion (idag mätt världen som man har vuxit upp med. i BNP-tillväxt) som varit ett ledmotiv i Men förutom denna vår civilisations historia allmänna svårighet är alltsedan det industriella den utspridda tron på genombrottet försvagas ”Skiftet till en annan civilisation att det mesta kan lösas därmed. Och det är ett måste starta med förändringar i med teknik – särskilt måste, om människan med ny teknik – ett stort inte skall allvarligt skada vårt sätt att tänka” hinder. Stora förhopp­ det naturgivna underla­ ningar sätts till allt från get för sin existens. konstgjorda moln för att dämpa tem­ nadsvanor. I vår nuvarande civilisation Det betyder att det ekonomiska sys­ peraturhöjningen till avsaltat havsvat­ tillskrivs materiell standardförbättring temet måste hitta en balans mellan vad ten, konstgjorda bin, artificiell intelli­ högt värde. Men när en redan hög ma­ som krävs för människors rimliga be­ gens och till och med till bosättningar teriell standard fortsätter att öka mister hov och jordens långsiktiga bärförmå­ i rymden. den sin lyckobringande förmåga och ga. Kapitalismen, såväl den privatkapi­ Liksom mediciner har dock teknik leder till problem. Den som vill passa talistiska som den statskapitalistiska, ofta oavsiktliga och oönskade bief­ in i en ny civilisation får försöka göra har spelat ut sin historiska roll. fekter. Skillnaden är att medan nya sig en föreställning om vad som är En ny civilisation kommer även att mediciner genomgår ambitiösa test­ en rimlig levnadsnivå, det vill säga en behöva utveckla en förnyad demo­ program innan de får användas kan standard som är möjlig att realisera för krati och en ny uppsättning av inter­ bara teknikens funktionalitet testas alla människor i världen utan att under­ nationella institutioner med uppgift i förväg – inte dess samhällseffekter. laget för vår gemensamma överlevnad att skapa universella regler för bruket Det finns välgrundade skäl för miss­ undermineras. av naturresurser och för hänsynen till tanken – utan att därmed förneka vär­ Det är världens medel- och över­ klimatet och miljön – samt för över­ det av god teknik – att det inte räcker klass som behöver genomföra denna vakningen av reglernas tillämpning med ny teknik för att rädda vår nuva­ självprövning. En nyckelfaktor för en och samtidigt för att säkerställa att rande civilisation. ny civilisation är nämligen ekonomisk världens fattiga ges möjligheter att ta jämlikhet. En större sådan skulle både sig ur sin fattigdom. Släpper vi fram den misstanken, öpp­ minska spänningarna i världen och öka nar det för ytterligare en undanträngd förståelsen för att det, i klimatföränd­ Men är det verkligen troligt att en för­ insikt: att en annan civilisation trots allt ringens och miljöförstörelsens tid, är ändring i människors sätt att tänka och är möjlig och att det ligger i vår mänsk­ mänskligheten som helhet som är vår leva, som beskrivits här, skulle kunna liga makt att skapa den. ske och sedan leda till framväxten av överlevnadsgrupp. Skiftet till en annan civilisation – en ny civilisation? Om många låter sina som skulle kunna utgöra grunden för Förändringar i tänkesätt och beteen­ undanträngda insikter tränga fram, så en fredlig, hållbar, jämlik, jämställd deförändringar räcker emellertid inte får vi se vad som händer… · 36

grus & guld · 4/2020

och demokratisk tillvaro – måste starta med förändringar i vårt sätt att tänka. Och då måste vi börja från grunden och fråga oss vad det är för slags upplevel­ ser som innebär ett gott liv? Tänkbara svar skulle kunna vara: glädjen över ett väl genomfört arbete, en natts god sömn, en smaklig måltid med vänner, strövande i skogen, uppfriskande sim­ turer, en god bok, musik, en oförglöm­ lig naturstämning... Det liv som nu börjar skymta är ett liv utan stress och ständig tidsbrist; ett liv som levs i ett lugnare tempo. Om eller när tänkesätt börjar för­ ändras, är det dags att fundera på lev­


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dax att renovera? HOS JAK kan du låna till så väl mindre som större renoveringar. Med Flexibelt Blancolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se


Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

vd  har  ordet

”JAK ska bli en central aktör i den nödvändiga omställning vi står inför” Ett annorlunda år går mot sitt slut. För de allra flesta har vardagen förändrats i grunden och för mig har i alla fall frånvaron av det fysiska mötet lämnat mig med en stark längtan till när vi åter kan hälsa på nära och kära. Till dess passar jag på att ge mig ut och njuta av vår vackra natur så ofta som möjligt. Pandemin har onekligen orsakat otaliga tragedier men den har också visat att vi människor kan ställa om vårt samhälle när så krävs. Och vi behöver ställa om, för ingen av oss vill väl att våra barn ska ärva våra skulder? Vi kan göra det som krävs, vi måste. Omställning är även något som

sysselsatt oss på JAK de senaste åren. Vi började vår förändringsresa, som sig bör, med att ställa om på hemmaplan och nu är vi nästan i hamn. Som vi skrev i förra numret så har vi arbetat vidare med att sammanställa en ansökan om återbetalning av en del av de försenade låneinsatserna och är snart redo att skicka in den för hantering hos Finansinspektionen.

Tack vare investeringar i kompetensförsörjning och arbetsverktyg faller nya pusselbitar på plats varje vecka och jag är så glad och stolt att få vara med och leda detta arbete. Jag ser redan nu fram emot nästa fas, då jag hoppas att JAK ska inta en avgörande

Tack för hjälpen! Många medlemmar hörde av sig för att stänga överflödiga sparkonton efter uppmaningen i förra numret av Grus & Guld. Ledningen vill passa på att tacka alla medlemmar som hört av sig efter vår utlysning i förra numret angående stängning av konton. Tillsammans har vi nu minskat 38

grus & guld · 4/2020

bankens driftkostnader framöver. – Det är uppmuntrade att se ett konkret resultat av så många medlemmars engagemang, säger Johan Thelander, vd på JAK Medlemsbank.

Det går fortfarande att stänga konton genom att ta kontakt med oss via internetbanken.

roll i hållbarhetsutvecklingen; bli en central aktör i den nödvändiga omställning vi står inför. En viktig del i den pågående förändringsresan har varit att ta fram mer konkurrenskraftiga låneprodukter. Jag tror på de nya lånen och att de kommer medföra en kraftigt ökad medlemsnytta. Så häng med till nästa år, det kommer att bli spännande! Vänliga hälsningar, Johan Thelander, vd


medarbetare i fokus

”...vi arbetar gemensamt mot samma mål” Vid årsskiftet är det ofta bråda dagar för JAKs medlemsservice som har hand om kontakten mellan bank och medlemmar. Vi har pratat med Anna Johansson, teamleader på medlemsservice om hennes arbetsdag. Hej Anna! Kan du berätta lite om dig själv och om din roll på JAK? – Jag är uppvuxen utanför Skövde, och har flyttat runt i omkring 15 år både i Sverige och utomlands för att komma åter och bosätta mig utanför Skövde för några år sedan. I min bakgrund så har jag en kandidatexamen i ekonomi och flera års erfarenhet av bland annat hantering av kund- och leverantörs­reskontra. Jag började på medlemsservice här på JAK i januari 2019, och har a ­ rbetat som teamleader för avdelningen sedan i våras. – Som teamleader sköter jag den operativa verksamheten för avdelningen. Jag har även en aktiv del i att utveckla avdelningen genom nya rutiner och bevaka avdelningens intressen i pågående projekt. I dagsläget är vi nio medarbetare på avdelningen och utgör därmed den största avdelningen på banken. Vad är mest givande med ditt jobb? – Jag uppskattar att det är ett varierande jobb där den ena dagen inte är den andra lik. Då banken ut­vecklas hela tiden så finns det alltid nya utmaningar att ta tag i som gör mitt jobb väldigt roligt. Vilka stora förändringar har du upplevt under din tid hos JAK? – Då jag började några månader innan banksystembytet fick jag läsa in mig på det kommande systemet. Det

är roligt att ha varit delaktig i projektet sedan starten och få se banksystemet ta form. Det har varit många nya rutiner och arbetssätt som har behövt tas fram från grunden. – Jag tycker också att det är särskilt inspirerande att få arbeta med den pågående utbildningen i telecoachning. Det är en satsning på att ge strukturerad support, feedback

och motivation till medarbetare och på så vis ge ökad service till våra medlemmar. Vad är det bästa med att arbeta på JAK? – Helt klart alla mina kollegor! Jag gillar att det inte är några slutna avdelningar utan att vi hjälps åt och arbetar gemensamt mot samma mål: att ge våra medlemmar en så bra bank som möjligt.­

vanliga frågor & svar just nu När får jag ut låneinsatsen?

Vi kommer att kontakta dig via brev när det blir aktuellt med återbetalning av din låneinsats. En ny ansökan har förberetts under hösten och kommer snart att skickas in för bedömning av Finansinspektionen. Senaste gången vi gjorde en utbetalning var sommaren 2019. Håll dig uppdaterad om aktuell status på vårt forum.

Forum.jak.se

Var ser jag sparpoäng?

Du kan se sparpoängen på ditt kontoutdrag för sparpoängskontot. För att få kontoutdrag varje månad skickar du ett meddelande till oss via internetbanken.

Har ni swish?

Nej. Med det nya banksystemet så finns det dock stöd för att koppla på Swish och andra efterfrågade tjänster framöver. grus & guld · 4/2020

39


Välkommen till ett spännande 2021 med JAK Medlemsbank! Ett nytt spännande år ligger framför Sveriges största medlemsbank som fyller 55 år! Glöm inte att betala din medlemsavgift i god tid för att inte missa något.

Nya låneprodukter och en pigg 55-åring

Så skriver du ditt kontonummer

Vad ligger närmast i tiden för JAK? Vi

Vid överföring från annan bank ska du alltid ange vårt clearing nummer som är 9670. Hos JAK har ditt kontonummer 5, 6 eller 7 siffror. Har du ett kontonummer som är 5 eller 6 siffror långt lägger du till 1 respektive 2 noll0r i början av ditt kontonummer så att det totalt blir 7 siffror.

kommer att lansera nya låneprodukter för våra medlemmar nästa år (se nästa sida) där intjänade sparpoäng kommer att kunna användas på flera sätt än idag, något som medlemmar efterfrågat.

I 55 år har JAK verkat för sina medlemmars ekonomiska intressen, men det finns inga planer på att gå i förtidspension, tvärt om. Vi hoppas att du vill vara medlem hos oss även i fortsättningen.

Medlemskap ger dig:

Exempel på kontonummer i vår internetbank: 1.234-5 skrivs: 9670 0012345

Så här betalar du medlemsavgift för 2021

Kommer du inte in på internetbanken?

Medlemsavgiften dras automatiskt

Om du inte kan logga in så kan det bero på att du inte besvarat våra kundkännedomsfrågor – alla behöver svara på dessa innan de får åtkomst till sina konton.

från ditt medlemskonto den 1 januari varje år. Du behöver göra en överföring på 365 SEK till ditt medlemskonto innan dess. I din transaktionshistorik på medlemskontot står detta som en ”Avgift”.

Barn under 18 år betalar ingen medlemsavgift.

4 nummer av Grus & Guld per år Rösträtt på föreningsstämman Medlemskonto Internet- och mobilbank Frågor om ditt medlemskap? Gå in på forum.jak.se eller ta kontakt med medlemsservice via internet-, mobil­banken eller på jak@jak.se

Du gör det enklast via vår samarbetspartner IDkollen med BankID:

www.idkollen.se/gdpr/kundjak

Här hittar du ditt kontonummer i vår mobilbank.

Medlemsannonser på jak.se

40

grus & guld · 4/2020

Läs mer på: jak.se/medlemsannonser

illustration:freepik

Medlemmar som önskar spar­poäng kan annonsera om detta på vår hemsida. Medlemmar som vill skänka sparpoäng tar kontakt med oss via internetbanken. Uppge antal sparpoäng som ska skänkas och mottagarens annonskod.

Det går även bra att skänka spar­poäng till en vän eller familje­medlem, glöm i så fall inte att uppge personnumret på mottagaren.


Nya låneprodukter 2021 – Spännande låneprodukter är på

ro

ve

ct

or

ingång hos JAK Medlemsbank under nästa år. – Vi arbetar med att ta fram lån som är konkurrenskraftiga och samtidigt öka värdet för sparpoäng, förklarar Johan Thelander, vd JAK Medlemsbank. Arbetet med de nya låneprodukterna har kommit en

bra bit på väg mot att kunna lanseras, men när detta kan ske är än så länge inte helt bestämt. Ledningen är hoppfulla om att lanseringen ska kunna ske under första halvan av 2021. – Vi tror verkligen på de här lånen och hoppas att fler kommer att vilja bli medlemmar och ta lån hos oss framöver, avslutar Johan Thelander.

i l l u s t r at i

on

:M a

c

Nyanställning & ny avdelning för att bekämpa penningtvätt Under hösten så har en ny avdelning inrättats på JAK: Financial Crime Prevention (tidigare Anti Money Laundering). Sabina Ausfelt har rekryterats till chef för avdelningen och har stor spetskompetens inom området förebyggande av penning­tvätt och finansiering av terrorism. Hon har tidigare bl.a. arbetat på Handelsbanken, Polisen och medverk­ar regelbundet i olika paneler som expert på organiserad brottslighet. – Jag ser fram emot att jobba i JAK, då visionen tilltalar mig mycket. Jag kommer arbeta för hur vi Sabina Ausfelt är chef för som bank kan ta vårt samhällsansvar inom områFinancal Crime Prevention det och inta en hållbar strategi som passar in i JAKs på JAK Medlemsbank. profil, säger Sabina.

Missa oss inte på instagram Vi finns på instagram! JAKs instagram heter @jakmedlemsbank och där vill vi dela historier om oss och våra medlemmar. Har du kanske fått hjälp med någon spännande satsning inom socialt företagande genom JAK och vill berätta din historia? Hör av dig via direkt meddelande eller på e-post hanna.blomqvist@jak.se

Skriver ni om JAK eller Grus & Guld på ert instagramkonto får ni gärna använda våra hashtags:

#viärjak #grusoguld

Uppdaterad strategi för att nå visionen Styrelsen har nyligen uppdaterat strategin för att nå visionen i JAK Medlemsbank, bland annat har det förtydligats att vår verksamhet ska bedrivas i samklang med de globala målen för en hållbar utveckling för kommande generationer. Vår vision är alltjämt att vara den självklara banken för alla som vill verka för en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi. Läs mer på jak.se/vision

Påverka din bank Som medlem har du möjlighet att påverka banken genom att skriva motioner för behandling på den årliga föreningsstämman. Tänk på att din motion ska beröra en föreningsövergripande fråga. Motioner ska vara banken tillhanda senast 1 ­februari för behandling på förenings­stämman 2021. Läs mer på jak.se/motioner

Medlemsutskott har bildats i styrelsen Ett nytt utskott har bildats i bank­ ens styrelse med följande bakgrund och syfte: ”Som medlemsbank, eko­nomisk förening, med principen en medlem, en röst är vi en demokrat­isk och kooperativ organisation. Utskottet ska ge särskilt fokus till de fyra ko­operativa principerna: medlemskap, demokrati, utbildning och samarbete. Utskottets syfte är att skapa en stabil grund för långsiktighet i medlemmarnas demokratiska inflytande i banken.” Referat från styrelsens möten kommer snart att finnas tillgängliga på jak.se. grus & guld · 4/2020

41


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 110 59 100 61 Stockholm Eller mejla: grusoguld@jak.se

Människa eller datasystem? Jag har med intresse läst artikeln ”JAK får sanktionsavgift” i G&G nr 3/20. I inledningen påpekar JAKs vd att Finans­ ins­pektionens tillsyn gjordes innan banken införde nya digitala lösningar. Läsaren kan få uppfattningen att det gamla it-systemet delvis går att skuldbelägga för orsakerna till sanktionsavgiften. Hur ger det nya it-systemet bättre stöd för bankens hantering av kundkännedom? Eller är den egentliga felkällan de mänskliga manuella rutinerna i banken?

mats hägglund

Svar: När Grus & Guld ber JAKs vd Johan Thelander utveckla beskriver han hur det gamla datasystemet sköttes av en handfull utvecklare internt, medan hundratals perso­ ner arbetar med det nyinköpta. Möjligheterna har ökat både var gäller dokumentation, uppföljning och rapportering. – Det går dock inte att tillskriva vårt tidigare system alla brister, så för att komma tillrätta med samtliga delar har vi även investerat i kompetensförsörjning samt utvecklat den in­ terna styrningen och kontrollen, meddelar han. Bland annat har bankledningen utökats med en ny chef, som ansvarar för det förebyg­ gande arbetet mot finansiell brottslighet.

Lägg grunden för ny ekonomi text

Arbetsgrupp inom nerväxtrörelsen* Illustration

Kati Mets

bearbetning

karin backström

blir en lågkonjunktur system är beroende av tillväxt Så länge vårt ekonomiska måste fokusera på en efter coronakrisen förödande. Återuppbyggnad så att fler kan leva väl nedskalning av ekonomin, en hållbar och jämlik och aktivister. över 1100 forskare, akademiker på mindre. Det menar mot I årtionden har strategierna betraktas ut på att huvud­ gaste yrkesgrupperna… Ändå sys­ dessa problem gått fördelning krisbenägna ekonomiska är ovisst hur det här sakligen lämna ekonomisk oräkneliga liv och det bygger på överutnyttjande förhindra framöver. temet, som marknadskrafterna, och som natur, som det åt den kommer att utvecklas att göra käm­ av såväl människor ekologisk förstörelse genom Medan människor i frontlinjen om normala. och frikoppla den från tar hand producerar tillväxten ”grön” par mot smittspridning, Trots att världsekonomin sam­ utsläpp. Det har inte fungerat. sjuka och håller igång oumbärlig del mer än någonsin misslyckas den med att fortsatta till stor Rikedo­ planet. och hällsservice har ekonomin lärdom dra människa att har vi en möjlighet förlamande sörja för till ett fåtal samtidigt Nu stannat av. Situationen är allt från nya skapar räds­ men koncentreras av Coronakrisen, med att smärtsam för många. Den förstörs. Miljontals barn former av samarbete vi älskar och som jorden som hade kunnat blomstrande till den allmänna upp­ la och oro för människor i. Men dör årligen av orsaker li­ och solidaritet sammanhang vi är delaktiga 820 miljoner människor av basala samhällsnyttor tillsammans förebyggas. mångfald skattningen den är även ett tillfälle att der av undernäring. Biologisk som vård och omsorg, matförsörjning har föra fram nya idéer. utarmas. Växthusgaser av svag­ och ekosystem och avfallshantering. Dessutom Coronakrisen sätter många strömma ut i atmosfären åtgärder i ekonomi fortsätter att pandemin lett till statliga heterna i vår tillväxtfixerade klimatförändringar – som inte tidigare har många vilket leder till förödande stor­ en omfattning fredstid, vilket visar i blixtbelysning: osäkerheten modern i går på med höjda havsnivåer, som skådats hela sjukvården som förtär lever under, att agera under­ mar, torka och bränder vad som är möjligt när viljan knäna efter år av åtstramningar, till följd. allra livsvikti­ regioner skattandet av några av de

redan kostat Coronapandemin har

grus & guld · 2/2020

34

Sid 34-35 i G&G nr 2/20

Viktigt med delägarekonomi Läste artikeln ”Lägg grunden för en ny ekonomi” i G&G nr 2/20. Jag blev lite besviken för det talas mest om nedskalning av ekonomin plus en del vackra ord om bättre livskvalitet och rättvisa. Men inget om hur det skall ske, förutom att ekonomisk aktivitet som baseras på samarbete såsom kooperativ skall gynnas. Där finns en ingång till en ny ekonomi. Vi behöver gå från kapitalismen med dess inneboende tillväxtkrav till en delägar­ ekonomi, där de som arbetar i företagen också äger de andelar som ger rösträtt vid bolagsstämman.

42

grus & guld · 4/2020

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

germund sjövall

Läser i senaste numret bl a att ”Basinkomst kan hejda covid-19” och ”Corona kan öka klyftorna”. Kan meddela av egen erfarenhet att det senare redan har skett. Min erfarenhet är att arbetsförmedlingen under försommaren var väldigt snabba att skyffla över långtidsarbetslösa, speciellt äldre, till Försäkringskassan – som i sin tur nekade sjukpenning på löpande band. Kvar blev utförsäkrade människor, som ofta jobbat i över 40 år. Dessa 60-plussare kanske man skulle ge en basinkomst? Ingen nämner någonstans vad de utförsäkrade ska leva av. När statsministern i tv för ett tag sedan sa: ”vi ska inte ha några revor i välfärden och alla ska känna sig trygga” hade jag precis fått beslut om nekad sjukpenning och kände mig inte alls trygg! Tack för ordet och en bra tidning! lewisia

tipsa grus & guld Har du tips, idéer, synpunkter eller tankar om tidningen i största allmänhet? Mejla till G&G på: grusoguld@jak.se.

Nästa nummer är ute i början av april 2021! Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

grus grus & & guld guld ·· nr nr 42 2020 2020 ·· Tidning Tidning om om rr ät ät tt vis vis ekonomi ekonomi

www.grusoguld.se

35

grus & guld · 2/2020

Följ oss på nätet Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida

Klyftorna har redan ökat

opinion

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

fr ån JAK Medlemsban k

nr 4 · 2020

pris: 39 kr

Pengar för förändring Gotlänningar satsar lokalt Ny bruksort bit för bit

Förödande laxsuccé Förändr ade ekosyste

m oroar fiskare

Byteshand Fantasi   ·   Thomas el · Banketik Piketty  · Medborgar  ·   Kolfinans förslag iering · ·  Bygdebola Budgetmat g


Krönika

Ylva Lundkvist Fridh:

Ekonomi som lär av permakulturen För fem år sedan flyttade jag till Stjärn­

sund i Dalarna, efter att mina kompisar från studietiden hade flyttat hit och utvecklat ett permakulturcenter. Här har de anlagt en biologisk mångfaldsträdgård, en skogsträd­ gårdsodling, en plantskola för perenna grönsak­er och håller kurser i tiny-house-byg­ ge och permakulturdesign. De senaste åren har vi även startat ett bygdebolag där invå­ narna investerar tid och pengar för en mer hållbar lokal ekonomi. Jag är själv ingen expert på permakultur,

”Tanken att samhälls­ ekonomin är ett resultat av mänsklig design öppnar för kreativitet, i stället för maktlöshet”

Foto: Carlo Iacovino

men vet att ordet står för permanent (agri)culture och handlar om att designa system för samarbete med naturen på ett bestående sätt, system som gör att vi mår bra både nu och i framtiden, system som utgår från platsens specifika förutsättningar. Permakulturens grundprinciper är omsorg om jorden och människorna, samt rättvis fördelning. Oftast tillämpas permakultur inom trädgård och jordbruk, men även i andra sammanhang. Till exempel föddes omställningsrörelsen ur en permakulturkurs i England. Deltagarna frågade om det inte gick att använda permakulturens tankesätt på hur vi utvecklar våra lokalsamhällen – så var en global folkrörelse född.

löshet som många förknippar med ekonomi och finans. Idag har vi sällan insikt i det mänskliga och ekologiska priset för varorna vi köper. Som Helena Norberg Hodge har uttryckt det: “Den globala ekonomin har gjort våra armar så långa att vi inte längre ser vad våra händer gör”. Tar vi tillbaka en större del av ekonomin till platserna där vi lever kan våra händer och handlingar bli synliga för oss själva igen. Glädjande nog finns det många som har börjat tänka i dessa banor. Flera metoder har utvecklats för att invånare, beslutsfat­ tare och tjänstemän ska förstå hur resurser flödar och hur vi kan ändra det flödet (till ex­ empel LM3, Plugging the Leaks, Community Wealth Building och lokal­ekonomisk analys).* Det är metoder som hjälper oss att designa en mer lokal, social, cirkulär och biobaserad ekonomi. Det kallar jag finansiell perma­

kultur och det ger mig hopp.

·

För egen del är jag ekonom och har spen­

derat mycket tid åt att fundera på hur vi kan skapa ekonomiska flöden som inte koncen­ trerar rikedom, utan bygger på omsorg om människa och natur. Kan permakulturen inspirera även här? Bara tanken att sam­ hällsekonomin är ett resultat av människors design – inte styrd av en osynlig hand, som nationalekonomins grundare Adam Smith ska ha påstått – tycker jag är befriande. Det öppnar för kreativitet, i stället för den makt­

Ylva Lundkvist Fridh Ekonomhistoriker, skribent, vd *läs mer: helasverige.se/vem-aer-du/ lokal-utvecklingsgrupp/vaar-digitala-bokhylla (scrolla till lokalekonomisk analys och Strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge) grus & guld · 4/2020

43


B Bildkommentar: Miro Elgeholm

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Profile for Grus & Guld

Grus & Guld nr 4/2020  

Grus & Guld - en tidning om hållbar och rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

Grus & Guld nr 4/2020  

Grus & Guld - en tidning om hållbar och rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

Profile for grusoguld