__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 1 2020 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 1 · 2020

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Klimatkrisen ökar skulden ”Inte dyrt ställa om”

Bra affärer i lokal valuta

Nöjd med tillräckligt FORSKARE EFTERLYSER NY SAMHÄLLSLOGIK

Fantasi   ·   Thomas Piketty   ·   Kolfinansiering  ·   Budgetmat


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Drömmer du om en ny bostad? MEN KANSKE inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se


Innehåll grus & guld · 1/2020

Skuldbördan ökar i förändrat klimat

Foto: Fabian Volti

Såväl enskilda människor som nationer tvingas skuldsätta sig mer när naturen inte följer invanda mönster.   ·  14

Med människors välmående i fokus

Möt nationalekonomen Jeffrey Sachs i en intervju om klimatomställning, tillväxt och syftet med ekonomin.  ·  20

24

Kolfinansiering mer än lån till gruvor

Marciella Limoncino har anslutit sin frukt-och grönsakshandel till

Sardex, som blivit en lokal valuta att räkna med på italienska Sardinien.

fot o: Isto ck /Ok san aKi

Foto: olof thiel

dessutom:

ian

opinion

Kjell Vowles varnar för ett tankegods som handlar om att säkra den egna nationen på bekostnad av andra.·  42

Tillräckligt räcker

omvärld

Åsa Callmer forskar om minskad konsumtion · 6 Foto: Eric Piermont, AFP/T T

Tips:

32

BRA MAT MED LITE PENGAR

Ojämlikhet kan minskas Ekonomen Thomas Piketty aktuell med ny bok om inkomstklyftor · 36

Banker finansierar mer kol än de tror, enligt tysk miljöorganisation som listat företag i branschens alla led. ·  42

Middagar för både plånboken, kroppen och jorden.

Trots nya regler fortsätter AP-fonderna att investera våra pensionspengar i fossila bränslen som driver på klimatkrisen  ·  10

analys

Fördelen med en lokalekonomisk strategi är att omställningen kan påbörjas redan idag, skriver Ylva Lundqvist Fridh. · 13

jak i fokus

JAK redovisar förlust. Vd Johan Thelander hoppas att en stärkt organisation och nya banktjänster ska vända utvecklingen.·  34 grus & guld · 1/2020


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 32

Annonser, layout och produktion: Hanna Blomqvist Mejl: hanna.blomqvist@jak.se Telefon: 0500-46 45 31

foto: privat

Grafisk form: ETC Kommunikation

Medarbetare i detta nummer

Lösnummer Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby. Upplaga: ca 21 000 ex

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

4

grus & guld · 1/2020

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

är ekologen med bas på Värmdö som bl a är känd för sitt engagemang för omställning och naturens rättigheter. Förra året utsåg Världs­ naturfonden henne till en av årets miljöhjältar. På sidan 51 skriver hon om fantasins betydelse för en framtid att längta till.

Ellen Ekman från Stockholm har tecknat den uppmärksammade serien Lilla Berlin sedan 2013. Hon är även barnboksförfattare och illustratör. Hennes seriestripp på baksidan av detta nummer handlar bland annat om kontanter och ny teknik…

Uffe Madsen har levt med JAK hela livet. Hans far var med i danska JAKs barndom, och själv var han vd för JAK Danmarks penninginstitut Folkespare­­ kassen i nästan 30 år. Under flera år var han även styrelseledamot i svenska JAK Medlemsbank. På sidan 34 skriver han om nationalekonomen Thomas Pikettys senaste bok.

Foto: JAK Danmark

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

Pella Thiel

foto: Johanna Arnström

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

är frilansjournalisten från Göteborg som mer och mer kommit att intressera sig för miljö, hållbarhet och ekonomi. Just nu provbor hon i Italien, och på sidan 24 berättar hon varför den lokala valutan på Sardinien blivit framgångrik.

foto: marie Sparreus

Omslag: Åsa Callmer, forskare vid KTH, disputerade nyligen med en avhandling om begreppet tillräcklighet. Foto: Olof Thiel

Madeleine Johansson


välkommen

redaktören:

Bakläxa för flygplats

Vi sitter i samma båt När innehållet i den här tidningen bör­

jade lämnas för layout hade coronaviruset just dykt upp i nyhetsrapporteringen från Kina. I skrivande stund, precis innan tid­ ningen går till tryck i början av mars, har över 114 000 personer smittats. Hela Italien har satts i karantän, evenemang har ställts in, skolor stängt. I Sverige har Folkhälso­ myndigheten precis höjt risknivån. Överallt har vi att förhålla oss till hur vi skyddar varandra mot smitta. Hur läget är när du läser detta är omöjligt att veta. Det är svårt att skriva något relevant om en situation som påverkar alla, men som är både svår och osäker. Och kan förändras snabbt. Samtidigt blir det konstigt att inte beröra den alls. En sak är dock säker, coronaviruset gör det tydligt att vi sitter i samma båt på den här planeten. Alla kan drabbas av smittan, den stannar inte vid gränser – och den måste bekämpas gemensamt. Precis på samma sätt som växthusgaser inte stannar vid gränser

och ingen är immun mot global uppvärm­ ning. De mest utsatta drabbas värst, men alla påverkas. I spåren av smittan har vi ändrat vårt

beteende. Flygbranschen går på knäna när vi reser mindre. Shoppingen stannar av när vi inte längre trängs i gallerior. Också regeringar och internationella organisatio­ ner agerar. Obekväma beslut fattas, pengar

avsätts för att rädda liv och mildra konse­ kvenser för drabbade. Det sker på grund av en situation som orsakar stort lidande och som naturligtvis ingen önskar, men kanske kan det ändå ge hopp om att vanor kan förändras när det krävs och att ett krisläge kan mötas med gemensam kraftsamling på kort tid. Kan vi göra det med en pandemi, så varför inte även med andra kriser? I spåren av virusbekämpningen är även

oron för ekonomin stor. Ett samhälle med hög belåning är sårbart, och varningar har utfärdats för en ny finanskris. Stimulans­ paket och räntesänkningar ska hålla hjulen snurrande. Men har vi råd att fortsätta som nu? Här finns också en chans att tänka nytt om hur ekonomin bör se ut för att bli hållbar på riktigt – för oss alla som sitter i samma båt här på vår enda gemensamma planet.

Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

”Kan vi göra det med en pandemi, så varför inte även med andra kriser?”

Det blir bakläxa för planerna på en tredje landningsbana på Heathrow. Utbyggnaden av flygplatsen strider mot Parisavtalet, har en brittisk domstol slagit fast. För första gången har klimatlöften vägt tyngre än ny fossil infrastruktur i en rättslig prövning. Det ser vi gärna mer av.

Fantasin och kreativiteten är utrotningshotade, samtidigt som de nu är av avgörande betydelse.” Pella Thiel, sid 51

Nu gäller det! Enligt klimatforskarna måste utsläppskurvan vända nedåt i år, om vi ska ha en rimlig chans att hålla den globala uppvärmningen under två grader.

Ovanligt lång pressläggning Av skäl bortom redaktionens kontroll har detta nummer av G&G längre pressläggningstid än vanligt. Vi ber om ursäkt om innehållet skaver lite extra mot det dagsaktuella. grus & guld · 1/2020

5


6

grus & guld ¡ 1/2020


inspiratör

Tillräcklighetsforskare

Åsa Callmer

I din doktorsavhandling undersöker du hur samhället kan styra mot tillräcklighet. Vad är det? – Det är ett ansvar som åligger rika individer, grupper och samhällen i världen att minska sitt miljöutrymme för att inte ta upp mer än sin beskärda del. Det handlar om att inte leva som om det fanns mer än en planet, utan nöja sig med tillräckligt.

text

karin backström foto

olof thiel

Varför ska vi nöja oss med tillräckligt? – De planetära gränserna sätter ramar för vår livsstil. Om vi anpassar oss efter vad som faktiskt finns att tillgå, om vi ska dela miljöutrymmet rättvist, hjälper det oss att bli långsiktigt hållbara och uppskatta andra typer av värden än materiella och ekonomiska. Hur uppnås tillräcklighet? – Vi behöver tala öppet om behovet av minskad konsumtion och av en annan logik. Det räcker inte att saker produceras på ett hållbarare sätt, vi måste våga tänka ”långsammare och mindre”. Här finns till exempel möjligheter inom offentlig upphandling, eller med andra samhällsmål än ekonomisk tillväxt. På ett individuellt plan kan det handla om medvetna beslut att avstå och reflektioner kring vad vi värdesätter mest – det är ju sällan sakerna. Varför nöjer vi oss inte? – Den kanske viktigaste orsaken är att det finns väldigt starka intressen som påminner oss om att vi inte bör vara nöjda. Många företag skulle inte klara sig om vi blev det. Det ligger också djupt mänskliga strävanden bakom, men de kan mötas på andra sätt än genom konsumtion. Tror du begreppet tillräcklighet kan få genomslag? – Idag finns en stor öppenhet för att diskutera baksidorna med konsumtionen, både utifrån miljön och vårt mående. Men vägen mot tillräcklighet som styrande logik i samhället är lång.

Namn

Åsa Callmer

Ålder 38 år

Yrke

Forskare vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH (Kungliga tekniska högskolan)

Gör

Disputerade nyligen med avhandlingen Making sense of sufficiency: Entries, practices and politics

grus & guld · 1/2020

7


omvärld

Minskade utsläpp i virusets spår foto: Andrew Ca shin/MTA New York Cit y Tr ansit (CC BY 2.0)

Oron för den globala ekonomin är stor i coronavirusutbrottets spår. Samtidigt har den ekonomiska avstanningen lett till mindre koldioxidutsläpp.    coronavirus     Coronaviruset utgör den

största faran för den globala ekonomin sedan finanskrisen, skriver OECD i sin senaste konjunkturrapport, och skriver ned sin tillväxtprognos. Blir virusepide­ min utdragen bedöms konsekvenserna bli större. Samtidigt visar en analys från Centre for Research on Energy and Clean Air att Kinas koldioxidutsläpp i februari i år var 25 procent lägre än samma tid förra året. Det motsvarar ungefär 6 procent av hela världens utsläpp under samma period – och är mer än dub­ belt så mycket som Sveriges territori­ ella utsläpp under två års tid. Att det finns ett samband mellan ekonomisk tillväxt och koldioxid­ utsläpp är inget nytt. Även under finanskrisen 2008 sjönk utsläppen i världen. De ökade dock kraftigt igen efter krisen. Centralbanker och regeringar har i

skrivande stund börjat diskutera och vidta stimulansåtgärder för att mota

När ett nytt virus hotar vår hälsa blir även sårbarheten i vårt ekonomiska system tydligt.

en ekonomisk nedgång i grind. Sam­ tidigt höjs varningar för att försöka möta en ny global lågkonjunktur med åtgärder som siktar på återgång till status quo. – Är det rimligt att när utsläppen börjar minska så prioriterar vi tillväx­ ten? Är det inte dags att börja diskute­ ra hur ekonomin kan fungera obero­ ende av tillväxt? frågar sig nätverket Steg 3 i en kommentar på Facebook. – I den förra krisen misslyckades politikerna att omprogrammera eko­

nomin. Responsen på en ny recession måste nu handla om gröna satsningar och investeringar för att lösa klimat­ krisen, säger Alfie Stirling på brittiska tankesmedjan New Economics foun­ dation i tidningen the Guardian. Virusutbrottets effekter har även

fått flera att uppmärksamma avig­ sidorna med ”just-in-time”- eko­ nomin, som förutsätter punktliga leveranser tvärs över kontinenterna.

Karin Backström

”Grön tillväxt är inte realistiskt”

    grön tillväxt     Grön tillväxt, är det

dominerande svaret på hur klimatkris och miljöhot ska lösas. Det innebär att den globala BNP-tillväxten tillräck­ ligt snabbt ska kunna frikopplas från resursutnyttjande och koldioxidutsläpp med hjälp av ny teknik och ersättnings­ 8

grus & guld · 1/2020

produkter. Såväl regeringar som FN, OECD och Världsbanken anammar idén. En studie som de två forskarna Giorgios Kallis. Georgios Kallis och Jason Hickel gjort visar dock att det inte finns några empiriska bevis för att grön tillväxt fungerar. De finner det också osannolikt att den frikoppling mellan tillväxt och

foto: UAB

Om den globala uppvärmningen ska kunna hållas under 1,5 eller 2 grader måste BNP-tillväxten bromsa. Det menar forskarna bakom studien Är grön tillväxt möjlig?

koldioxidutsläpp som krävs, kan ske tillräckligt snabbt och generellt för att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 eller 2 grader. Därför uppmanar de politiker att titta på andra alternativ. – Energi- och resursanvändningen måste minska dramatiskt, kommen­ terade professor Giorgios Kallis vid Barcelonas autonoma universitet när studien publicerades.

Karin Backström

Läs mer: Is Green Growth Possible? Jason Hickel och Giorgios Kallis, New Political Economy, 2019


foto: NYC dep of tr ansp (CC BY-NC-ND 2.0)

Trafikåtgärder för att minska klimatutsläppen kan ge sidonyttor som är 10-25 gånger större än kostnaderna, enligt ny rapport.

Klimatvinst här och nu Klimatåtgärder behöver varken vara dyra eller leda till sänkt standard. Tvärtom medför de ofta besparingar även på kortare sikt, enligt en ny studie.    klimatnytta    I klimatdebatten ställs

ofta frågan vem som ska betala för omställningen, vem som ska bära bördan. Enligt tre forskare vid KTH är detta ett felaktigt synsätt. Klimat­ åtgärder medför ofta betydande sidonyttor, och när dessa värderas ekonomiskt överskrider värdet i flera fall åtgärdskostnaderna. Det framgår av projektet Policy synergies and climate change. Det tydligaste exemplet gäller förbättrad luftkvalitet. Ohälsa och

dödsfall på grund av luftföroreningar medför kostnader på flera tiotals miljarder kronor per år i Sverige. Att påstå att det blir dyrt att minska utsläppen från vägtrafiken utan att ta med detta i beräkningen blir då missvisande, menar forskarna. Det finns även många andra åt­ gärder som medför stora sidonyttor. Trots detta tillämpas kunskapen sällan i det politiska beslutsfattandet, enligt studien. Forskarna efterlyser därför både en bättre kartläggning och beräkning av sidonyttorna, samt att de tas med i beslutsunderlagen i såväl stat som kommuner.

Karin Backström

Läs mer: Climate policy co-benefits: a review, Mikael Karlsson, Eva Alfredsson, Nils Westling, Climate Policy, 2020

Extraordinära åtgärder krävs För fem år sedan antog FNs medlemsstater 17 globala mål för att uppnå en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling världen över till 2030. Forskare har nu undersökt om målen kan uppnås utan risk för oöverskådliga miljöeffekter, givet att samhället fortsätter att utvecklas på ett liknande sätt som under de senaste fyrtio åren. Svaret är nej. Med business-as-usual kommer visserligen fler människor leva i länder med högre BNP per capita om tio år, men både ojämlikheten och miljöförstöringen ökar. Bara 10,5 mål nås. – Det krävs extraordinära ansträngningar om samtliga globala mål ska uppnås inom ramen för de planetära gränserna, säger rapportens huvudförfattare Jörgen Randers. KB Läs mer: Achieving the 17 Sustainable DevelopmentGoals within 9 planetary boundaries, Jorgen Randers m fl, Global Sustainability, 2019

Banker stöttar vapenexport dagar tar det för genomsnittssvensken att orsaka mer koldioxid­utsläpp än vad en etiopier gör på ett helt år. Källa: Dagens Arena (baserat på Oxfam och siffror från Carbon Project 2017)

Svenska storbanker fortsätter att investera i företag som är inblandade i kontroversiell vapenexport. Det visar en granskning som Fair Finance Guide och Diakonia gjort. Undersökningen rör kopplingarna mellan Sveriges sju största banker och femton företag som exporterar vapen­relaterade produkter till länder som klassas som auktoritära, kränker

mänskliga rättigheter eller är inblandade i väpnade konflikter. Slutsatsen är att bankerna totalt har investerat eller lånat ut 25 miljarder kronor till sex av företagen. Merparten har exporterat olika typer av krigsmateriel till stridande parter i Jemenkonflikten, som FN kallat världens största humanitära kris. KB

Läs mer: Bomber och granater – svenska bankers stöd till kontroversiell vapenexport, 2020 (www. fairfinanceguide.se) grus & guld · 1/2020

9


omvärld foto: gl a sse yes view/flickr (CC BY-SA 2.0)

 limatförK ändringar i alla dess former är konsekvenser av det icke fungerande globala ekonomiska systemet” Sasja Beslik, tidigare chef för hållbara finanser på Nordea numer på J Safra Sarasin, tidningen Finansliv, 28/1 2020

Kapitalförvaltare satsar på hållbart

Världens största kapitalförvaltare Blackrock har meddelat att hållbarhet ska stå i fokus för alla placeringar framöver. Anledningen är att klimatkrisen bedöms få en så stor påverkan att det är nödvändigt att styra om investeringar från exempelvis fossila bränslen för att kunna fortsätta tjäna pengar. – Mitt jobb som kapitalist är att ge kunderna en så bra avkastning som möjligt, sa bolagets vd Larry Fink när den nya strategin presenterades i början av året. Blackrock är näst största aktie­ ägare på Stockholmsbörsen.

Ojämlikheten ökar globalt

Över 70 procent av världens befolkning lever i områden där inkomstojämlikheten ökar. Det visar en rapport från FNs avdelning för ekonomiska och sociala frågor. Författarna identifierar fyra globala trender som driver på ojämlikheten: klimatförändringarna, urbaniseringen, migrationen och teknikutvecklingen. Hur dessa utmaningar möts kommer avgöra hur vår gemensamma framtid blir, enligt rapporten. Läs mer: UNDESA World Social Report, 2020

10

grus & guld · 1/2020

Fossila bränslen står för cirka 70 procent av världens utsläpp. För att klara klimatkrisen måste dessa minska kraftigt.

Pensionspengar till fossilbränsle Trots nya regler som säger att våra pensionspengar ska bidra till hållbar utveckling fortsätter AP-fonderna att investera dem i fossila bränslen som driver på klimatkrisen. Nu skärps kritiken.     fossilfria pensioner     Varje månad

avsätter arbetsgivaren en del av din lön till våra gemensamma pensions­ fonder. Dessa ska placera pengarna så att de ger en så långsiktigt god avkastning som möjligt. Och, sedan i januari förra året, ska de även för­ valtas på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling. Ett år efter att de nya reglerna trätt i kraft kan dock flera organisationer konstatera att AP-fonderna fortsätter att ha stora investeringar i kol, olja och fossilgas. Greenpeace har jämfört första – fjär­ de AP-fondernas investeringar i de 200 största fossilbolagen – precis innan de nya reglerna trädde i kraft och ett halv­ år senare. Resultatet? Ägandet hade ökat med 2,3 miljarder kronor. I rapporten Fossilfria pensioner kon­ staterar Naturskyddsföreningen att första – fjärde AP-fonderna totalt har 16,4 miljarder kronor placerade i 89 av

de 200 största fossilföretagen, och att ingen av fonderna har antagit mål för att minska eller fasa ut investeringar­ na. AP-fondernas strategi är i stället att försöka påverka bolagen. Men eftersom ägarandelarna är små och det är själva kärnverksamheten som är problemet vore det bättre att sälja, menar Naturskyddsföreningen. Organisationen har även granskat tre specifika projekt som drivs av bolag AP-fonderna investerat i och visar på ett skrämmande sätt hur närmiljön och lokalbefolkningens hälsa påverkas. Att våra pensionspengar investeras

i fossila bränslen har alltså negativa konsekvenser både lokalt och glo­ balt. Det medför även stora risker i kronor och ören. Stranded assets har länge varit ett begrepp och även stora kapitalförvaltare varnar nu för att fossila investeringar kan gå förlorade i en värld där kol, olja och fossilgas inte längre kan utvinnas och brännas. Flera organisationer bedriver på­ verkansarbete för fossilfria pensioner och Riksrevisionen förbereder just nu en granskning av AP-fondernas hållbarhetsarbete. Karin Backström


”Banker finansierar mer kol än de tror”

   kolfinansiering      Kol är den enskilt

största källan till utsläpp av koldioxid, och att fasa ut alla investeringar i den­ na bransch är därför en akut nödvän­ dighet. Det konstaterade Urgewald när de vid klimatmötet i Madrid pre­ senterade den senaste uppdateringen av sin Global Coal Exit List, framtagen i samarbete med miljöorganisationer i flera andra länder. – Egentligen borde ju någon annan göra det här jobbet. Banker, börser, finansministerier – eller kanske EU, som är mer progressivt än många

”det är en vidare krets företag som sätter vår framtid på spel” stater. Men när ingen har gjort det fann vi att vi måste gå in och fylla den här kunskapsluckan, säger Katrin Ganswindt. Det kan låta betryggande när en

fond uppger att den inte investerar i kol eller olja, men tittar man närmare så brukar det visa sig att de då använt sig av en snäv definition, enligt Ur­ gewald, som med sin lista vill ge alla investerare ett instrument för att göra en bättre bedömning. – Det finns en klassificering för kolgruveföretag, men alla andra som

foto:hans månsson

– Banker och fonder har inte förstått hur omfattande kolkraftsektorn är. Att bara stoppa satsningar i gruvföretagen duger inte. Det säger Katrin Ganswindt vid den tyska miljöorganisationen Urgewald, som listat företag inom alla led av den klimatförstörande kolbranschen.

lever av att kol utvinns och används till energiproduktion, de räknas inte. Fö­ retag som bygger och levererar utrust­ ning till kolkraftverk, all kringverk­ samhet som håller industrin rullande. – Investerare har inte förstått det här. Men när vi tar upp saken med bankerna brukar de inse att det är en mycket vidare krets av företag som sätter vår framtid på spel. På Urgewalds lista finns nu om­

kring 2300 företag, verksamma inom hela kolets värdekedja. Listan visar hur stor del av vinsten som kommer från kol, huruvida man planerar utökade kolsatsningar med mera. Uppgifterna har samlats in från företagsrapporter, årsredovisningar, webbsidor och an­ dra öppna källor. Listan finns tillgänglig på nätet, men cirka 200 finansiella institutioner har registrerat sig som användare, och får därutöver en del specialanpassad information, berättar Katrin Gan­ swindt. Urgewald fortsätter med årliga upp­ dateringar, och kommer under 2020 att rikta sig särskilt mot brittiska banker i sin påverkan och opinions­

– Att fasa ut investeringarna i kolbranschen är akut, säger Katrin Ganswindt vid den tyska miljöorganisationen Urgewald som listat företag verksamma inom kolets hela värdekedja.

bildning. Dels för att dessa har om­ fattande investeringar i kolbranschen, dels för att klimatfrågan kommer att leva starkt i Storbritannien under året, fram till nästa stora klimatmöte i Glasgow i november. Hans Månsson

fakta

Kolfinansiering • Nya kolkraftverk planeras i 60 länder. Om de byggs ökar den samlade effekten av världens kolkraft med 28 procent. • 505 banker bidrog från 2017 till september 2019 med sammanlagt 745 miljarder dollar till utbyggnad av kolkraft, som lån eller underwriting services, där banken hjälper

företag att finansiera med obligationer eller aktier. • Japanska banker svarade för 32 procent av långivningen till kolkraftföretag, medan europeiska banker stod för 26 procent. • 2019 uppgick investerande institutioners samlade innehav i kolkraftsektorn till 276 miljarder dollar. Källa: Urgewald Läs mer: coalexit.org grus & guld · 1/2020

11


TESTA VÅR KALKYLATOR PÅ JAK.SE!

Dax att renovera? HOS JAK kan du låna till såväl mindre som större renoveringar. Med Flexibelt Blancolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök på jak.se


foto: David Roxendal

”Kommuner kan redan idag påbörja omställningen” omvärldsanalys

K

limatförändringarna, för­ lusten av biologisk mång­ fald och de växande eko­ nomiska klyftorna visar att det behövs nya ekonomiska utveck­ lingsmodeller. Den lokalekonomiska strategin för att nå en verkligt hållbar, inkluderande, jämlik, resilient (robust) och regenerativ (återskapande) hushåll­ ning med jordens resurser har arbetats fram under många år, och har fördelen att föreningar, företag och kommuner kan påbörja omställningen redan idag. Brittiska Centre for Local Economic Strategies har utvecklat fem principer för arbetet, och det finns flera svenska exempel att inspireras av.

D

en första principen handlar om att skapa en mångfald av lokalt företagande. Att utveckla småföretag, samhällsföreningar, kooperativ och kommunalt ägarskap är viktigt för att knyta välstånd och kapital till platsen. I stället för att sälja ut kommunalt ägd produktion kan kommuner producera själva för att nå sina mål och få ökade intäkter. Södertälje, Sala och Heby dri­ ver till exempel egna energibolag som både producerar förnyelsebar energi och stöttar utveckling av kooperativ vind- och solelsproduktion. Den andra principen understryker vikten av att ta tillvara på de loka­ la finansiella tillgångarna. Flödet av investeringar kan ökas genom att ut­ nyttja och återcirkulera pengar som redan finns, i stället för att attrahera

Ylva Lundkvist Fridh externa investerare som ofta för ut vinsterna från lokalområdet. Västra Götalandsregionen har till exempel investerat i den ekonomiska fören­ ingen Mikrofonden Väst som skapar finansieringsmöjligheter för sociala företag genom att ställa ut mikro­ kreditgarantier. På bara några år har samarbetet möjliggjort utvecklandet av 70 sociala företag.

T

redje principen handlar om att skapa en juste lokal ar­ betsmarknad. Platsbundna institutioner har avgörande betydelse. Rekrytera från låginkomst­ områden, betala avtalsenliga löner, skapa lokala utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. Under cirka tio år har till exempel Borås stad systematiskt ar­ betat med att förflytta människor från ekonomiskt utanförskap till egen för­ sörjning genom en slags lokal jobb­ garanti. Kommunen har under samma period halverat kostnaden för det kom­ munala försörjningsstödet. Fjärde punkten som är viktig i stär­ kandet av den lokala ekonomin är en medveten upphandling av varor och tjänster. Utveckla lokala leverantörs­ kedjor med företag som sannolikt stöttar lokala arbetstillfällen och be­ håller välståndet i bygden – såsom småföretag, arbetarägda företag, so­ ciala företag, kooperativ, bygdebolag och svb-bolag (aktiebolag som åter­ investerar sin vinst i verksamheten i stället för att dela ut den). Borlänge, Söderhamn, Göteborg, Botkyrka och

Umeå är några exempel på kommuner som utfört upphandlingar med soci­ al hänsyn, vilket innebär att de ställer krav på sina leverantörer att till exem­ pel erbjuda praktikplatser och anställ­ ningar till personer som står långt från arbetsmarknaden. Femte och sista rådet är att använ­ da lokal mark och lokala fastigheter rättvist, och se till att tillgångar som förvaltas av platsbundna institutioner används på ett sätt som kommer alla till del. Exempel på detta finns till ex­ empel i Växjö kommun, som i nära samarbete med kooperativet Macken driver en stor odling i anslutning till centrum.

D

et går att vända en negativ utvecklingstrend, inte bara genom att öka inflödet av re­ surser utifrån, utan genom att engagera sig för en mer lokal kon­ sumtion och produktion. Helt enkelt ge­ nom att hushålla bättre med befintliga resurser. Ett nytt och stärkt partnerskap mellan kommun, föreningar och företag kan byggas utifrån den gemensamma omsorgen vi känner för varandra och den lilla del av jorden som förvaltas av just oss.

Ylva Lundkvist Fridh Verksamhetsutvecklare, vd och lärare Texten är ett bearbetat utdrag ur rapporten Strategi för ett lokalt gemensamt välståndsbygge, Hela Sverige ska leva och Färnebo folkhögskola, 2019 grus & guld · 1/2020

13


I KLIMATFÖRÄNDRINGENS SPÅR:

Skuldbördan blir tyngre Bönder tvingas skuldsätta sig, när skördar uteblir på grund av att naturen inte följer invanda mönster. Fattiga länder sjunker allt djupare ner i skuldträsket, när de blir tvungna att finansiera återuppbyggnad efter naturkatastrofer med ännu fler lån. Så slår klimatförändringarna idag mot de redan utsatta, även ekonomiskt. TEXT hans månsson

14

grus & guld · 1/2020


foto: Metro Media /IWMI (CC BY-NC-ND 2.0)

Att bära foder till djuren, odla och kunna skörda flera gånger per år har länge varit vardag för jordbrukarna i indiska Bihar. Men klimatförändringarna har förändrat livsvillkoren. grus & guld · 1/2020

15


Bybor diskuterar den ökade skuldsättningen vid Kosi-floden med den lokala ”bankiren” och medarbetare på Climate Action Network. Men ingen lösning nås, penningutlånaren vill inte sänka räntan. 16

grus & guld · 1/2020

et är de tre-fyra senaste åren som konsekvenserna blivit tydliga, berättar Sanjay Vashist, director vid Climate Action Network (CAN) i Sydostasien. Vädret och naturen uppför sig inte på det sätt som bönderna lärt känna och anpassat sig till. Han talar om ett område med bördiga jordar i Saharsadistriktet i den indiska delsta­ ten Bihar. Jordar som omfamnar floden Kosi, med källflöden i Himalaya och mynningen i Ganges en bit nedströms. – Här har människor bott sedan evig tid. De har lärt sig leva med floden och dess regelbundna översvämningar. De har tagit sina båtar och flyttat iväg en eller två månader varje år, när floden stigit. I övrigt har de odlat, med gott resultat. Tre eller fyra skördar per år har de kunnat bärga. Men sedan några år tillbaka är erfaren­ hetsgrundade rutiner inget värda. Att odla

som förr har blivit ett vågspel, när oväntade regn kan få floden att stiga vid helt oväntade tidpunkter. Eftersom jordbruket är källan till både föda och inkomster har detta inneburit att livsvillkoren för invånarna helt ställts på ända. För att få en tydligare bild av läget res­

te Sanjay Vashist till området och besökte sju-åtta byar. Vittnesmålen därifrån kommer att ingå i en större rapport om vad klimat­ förändringarna leder till i denna del av världen. Konsekvenserna är mycket genomgripande, berättar Sanjay Vashist. – Vi fann att av 150 hushåll är ungefär 100 direkt drabbade, så att de måste söka alterna­ tiv till odlingen. Ett sätt är att flytta – oftast till någon mindre stad där man har en personlig kontakt – för att förhoppningsvis finna ett arbete. – Eftersom den ekonomiska utsattheten


foto: hans månsson

foto: Sanjay Va shist

ökar hamnar människor också lättare i skuldfällor. Ofta sker det i samband med att man har en tillfällig större utgift, som att en studieavgift ska betalas eller att en dotter ska gifta sig. De här människorna har ju inga besparingar.

”Räntan är så hög: fem procent av lånebeloppet” Därigenom är vägen anträdd till nya pro­ blem. För i stora delar av Indien tillämpas sedan gammalt ett speciellt lånesystem på bynivå. Det finns som regel någon familj i byn med en bättre ekonomisk ställning, som har möjlighet att ge lån till den som har ett tillfäl­ ligt behov. I den familjen finns ”byns bankir”,

som ofta brukar kallas för sahukar. – Banken är inget alternativ. Den har inte lokalkännedomen, och dessa fattiga bönder skulle inte heller ses som betrodda låntagare. Dessutom brukar det bara handla om mindre lån på upp till 80-90 dollar. När transaktionen sker inom byn finns både kännedom och social kontroll. Och det är inte så att de lokala långivarna per definition är illa sedda ”lånehajar”, menar Sanjay Vashist. De kan också stå för ett slags trygghet, som möj­ lig sista instans att be om hjälp i en knepig situation. Det är bara det att räntan är så hög: fem procent av lånebeloppet – varje månad. Den som lånar 1000 rupier måste betala tillbaka 1600 under ett år. För den som inte kan betala blir det här

lånesystemet väldigt drabbande. I stället för att var en ”god människa” som hjälper den

– Allt fler fattiga och utsatta hamnar i skuldfällan till följd av att naturen inte beter sig som den brukar, berättar Sanjay Vashist, director vid Climate Action Network i Sydostasien. grus & guld · 1/2020

17


foto: Nicl a s Hammarström/EXP/T T

Åttaåriga Paulinas hus var, som så många andra i Moçambique, byggt med tegel som fogats samman med lera. Cyklonen i mars förra året raserade väggarna som ett korthus.

fakta

Ersättning

Framgångar i frågan om ersättning till klimatdrabbade länder uteblev vid höstens klimatmöte i Madrid. Framför allt USA obstruerade, menade kritikerna. Frågan om ersättning till klimatdrabbade länder blir därmed huvudärende på nästa COP, som ska hållas i Glasgow i november om inte planerna ändras pga coronautbrottet.

18

grus & guld · 1/2020

som kommit i trångmål, kan fordringsäg­ aren bli en som exploaterar och utnyttjar, som tvingar till sig en bondes mark och hus till underpris. Och om det inte räcker kan låntagaren tvingas in i slavliknande tvångs­ kontrakt – en företeelse som redan är ett stort problem i Indien, med den engelska beteckningen bonded labor – och som nu fått ytterligare aktualitet i klimatförändringarnas spår. – Många aktörer har länge kämpat för att få bort det här urgamla lånesystemet, förklarar Sanjay Vashist. Till exempel med självhjälps­ grupper och olika former av mikrokrediter. Men traditionen är stark, och nu har efterfrå­ gan på lån från de svagaste och mest utsatta ökat kraftigt på kort tid. Vid sitt besök i byarna hade Sanjay Vashist möten med invånare och långivare. Tillsam­ mans satt de ner och diskuterade situationen. Men någon väg ut ur problematiken kunde man inte diskutera sig fram till. Skulle till exempel räntan kunna sänkas? Nej, den ligger där den ligger, förklarade utlånarna. Förutom detta område i Indien kommer CAN i sin rapport att visa på klimatkonsekven­ ser även i Afghanistan, Nepal, Bangladesh,

Pakistan och Sri Lanka. Syftet är att lyfta fram behovet av klimaträttvisa med ett underifrån­ perspektiv. – Vi menar att klimatförhandlingarna måste fokusera mer på de fattigas och sårbaras behov. De direkt drabbade måste få hjälp och skydd. Om de tvingas bli migranter i klimatförändringens spår måste det finnas ett system så att de kan flytta och skapa sig en ny tillvaro under säkra och värdiga former, säger Sanjay Vashist. Säkerhet och värdighet är två ord som har

stark aktualitet även när man lyfter blicken från individer till nationer. Det betonar Har­ jeet Singh från Action Aid i New Delhi som länge engagerat sig i problematiken kring fattiga länders skuldsättning. Om det varit svårt tidigare att skapa rättvisa ekonomiska relationer mellan rika och fattiga länder så har det nu blivit ännu svårare i spåren av de extrema väderhändelser som uppträder allt oftare, menar han. – Se till exempel vad som hände i Moçambi­ que förra året. Två svåra cykloner inom loppet av några månader. Något liknande har aldrig förr inträffat.


Att det är så det ska gå till, i princip, har

ju världens länder kommit överens om inom ramen för klimatförhandlingarna. Men just den mekanism som ska hantera saken – loss and damage (förlust och skada) –har inte förhandlats klart, utan hör till det som även COP25 i Madrid misslyckades med. Därför har länder som drabbats av extremväderkata­ strofer orsakade av ändrat klimat inte heller på långa vägar fått något stöd i närheten av skadornas värde. – Det enda stöd Moçambique fått utifrån efter cyklonerna är ett lån från Internationella Valutafonden på 118 miljoner dollar. Men det är ju pengar som ska betalas tillbaka med ränta, plus att fonden kan ställa krav på hur de ska användas, säger Harjeet Singh. Det som vi kan bevittna är djupt orättvist, menar Harjeet Singh. – Först drabbas nationen av en katastrof som den själv inte bidragit till att skapa. För att återuppbygga hänvisas man sedan till de länder och det ekonomiska system som orsakat skadorna, och hamnar i ännu större ekonomisk skuld. Decennier av utveckling kan på det här sättet utraderas av en enda

foto: hans månsson

Först kom den tropiska cyklonen Idai under ett par marsveckor, med vindstyrkor på ända upp till 280 km/h. Den orsakade tusentalet dödsfall i Moçambique och ytterligare 300 i Zimbabwe och Malawi, plus många försvun­ na. Tre miljoner människor påverkades direkt och en koleraepidemi följde i cyklonens spår. Idai bedömdes som den värsta cyklon som drabbat Moçambique – men bara en dryg månad efter att den bedarrat kom uppföljaren Kenneth, med ännu kraftigare vindar. Den orsakade inte lika många dödsfall, men en omfattande materiell förstörelse. När de ekonomiska konsekvenserna av dessa båda tropiska cykloner summerades landade man på en kostnad av 3,2 miljarder dollar för återuppbyggnaden, enbart i Moçambique. Ett hårt slag för ett land som redan hör till de fattigaste och mest skuldtyngda, och ett givet fall för internationell solidaritet, menar Harjeet Singh. – Det är uppenbart att det här är en konse­ kvens av att klimatet ändrats. Moçambique borde få stöd till återuppbyggnaden från de rika länder som orsakat klimatförändringen.

– Det är dags för de som

orsakat klimatförändringen att ta sitt ansvar gentemot de som bär minst ansvar, men som drabbas hårdast, säger Harjeet Singh, Action Aid.

klimatkatastrof. Pengar som borde användas till utbildning, hälsovård, infrastruktur och andra framtidssatsningar. Och det vi ser nu är resultatet av en enda grads temperatur­ höjning. Hur blir det om vi skulle få tre graders höj­ ning?

”Det vi ser nu är resultatet av en enda grads temperaturhöjning”

Moçambique är långt ifrån det enda fallet,

påpekar Harjeet Singh. Orkanen Maria som drabbade Dominica och Puerto Rico 2017 var den kraftigaste någonsin på dessa öar, cyklonen Winston som 2016 drog över Fiji var fram till dess den mest intensiva som någonsin noterats på södra halvklotet. Långvariga torrperioder noteras allt oftare på flera håll, som nu i södra Afrika med 45 miljoner direkt drabbade människor, etc. Detta samtidigt som det fortfarande inte finns enighet kring hur ekonomiska konsekvenser av klimatförändringen ska hanteras, något som blev uppenbart vid klimatmötet i Madrid. Därmed är det också bäddat för att fler länder utan egen förskyl­ lan kan hamna i fördjupade skuldfällor, precis som Moçambique.·

fakta

Kraftig vind Orkan, cyklon och tyfon avser liknande väderfenomen, med kraftiga vindstyrkor. Vilket av begreppen som används varierar främst beroende på var i världen fenomenet inträffar. Källa: SMHI grus & guld · 1/2020

19


Den fossildrivna ekonomin har lett till ett ekologiskt katastrofläge. Men den har också förvrängt vår syn på själva begreppet ekonomi, menar nationalekonomen Jeffrey Sachs.

20

grus & guld · 1/2020


”Inte dyrt ställa om”

Att ställa om till en fossilfri värld till år 2050 är inte dyrt. Det skulle inte behöva ta mer än ungefär en procent av världsekonomin i anspråk. Det säger nationalekonomen Jeffrey Sachs i en intervju där han också kritiserar tillväxtbegreppet. I stället för att mäta ekonomins storlek borde vi lägga vikten vid hur människor mår, menar han. TEXT och foto hans månsson effrey Sachs har vid 65 års ålder

en gedigen erfarenhet av ekono­ miskt utvecklingsarbete i en rad länder på flera kontinenter. Han blev professor vid Harvard redan som 28-åring, och finns nu vid Columbia University i New York, där han förestår Center for Sustai­ nable Development. Sachs skiljer ut sig från den starka nyliberala strömningen bland nationalekonomer, där marknaden ses som bästa vägen till välstånd och välmående. Han är en stark förespråkare för den nordiska välfärdsmodellen och har i USAs presidentvalskampanj tagit ställning för Bernie Sanders. Sachs är starkt engagerad i diskussio­

nerna om klimatnödläget och människors välfärd, mänsklighetens livsvillkor. Kring dessa teman talade han vid klimatmötet i

Madrid i december, där Grus & Guld lycka­ des fånga honom för en intervju, strax efter ett seminarium i Indonesiens paviljong. Ett land som med sina mer än tretton tusen öar ser havsnivåhöjningen som ett existentiellt hot – vilket Jeffrey Sachs sa att han kunde identifiera sig med, som invånare på en annan hotad ö: Manhattan. – Förra gången jorden var så här varm, eller något varmare, så var havsytan åtta meter högre än idag. Om det blev så igen skulle jag rent hypotetiskt kunna ta båten från mitt fönster på tredje våningen. Fantasi eller verklig hotbild? Mycket är fort­ farande är oklart vad gäller kommande utsläpp och tröskeleffekter i klimatsystemet. Men det är fortfarande möjligt att, med en ganska modest ekonomisk insats, vrida utvecklingen i en annan riktning, betonar Jeffrey Sachs. – En kollega till mig vid Columbia University har beräknat att USA skulle kunna minska

Namn

Jeffrey Sachs

Ålder 65 år

Ort

New York

yrke

Nationalekonom grus & guld · 1/2020

21


I stället för att tala om tillväxt eller nedväxt i ekonomin tycker Jeffrey Sachs att vi ska fokusera på mänskligt välmående.

sina utsläpp med 80 procent till 2050 till en årlig kostnad av mindre än en procent av vår BNP. Forskare vid ett finskt universitet har räknat ut att ett helt förnybart energi­system 2050 skulle ge ungefär 25 procent lägre energi­kostnad än vi har idag. Det finns många fler exempel. Investmentbanken Morgan Stanley har också gjort en beräk­ ning och enligt deras siffror skulle det handla om satsningar motsvarande en till två procent av världseko­ nomin per år.

”Fossilindustrin är väldigt aktiv med att påverka debatten och politiken”

Varför händer då så lite? Ett grundläg­

gande problem, som praktiskt taget alla regeringar lider av, menar Sachs, är att am­ bitionerna ställs så lågt – i tron att det alltid finns ett utrymme att spela med, i form av tid och naturens anpassningsförmåga. – Men den lyxen finns inte längre. Alla kraf­ 22

grus & guld · 1/2020

ter måste mobiliseras nu. FN och forskningen står beredd att hjälpa till. Men fossilbranschen kämpar emot. Stora företag har i det längsta förnekat klimatför­ ändringen och försenat motåtgärder. – Det finns en omsvängning mot förnybar energiproduktion hos en del av dem, men samtidigt är fossilindustrin väldigt aktiv med att påverka debatten och politiken i länder som sedan blir bromsklossar i klimatarbetet – USA, Ryssland, Australien, Kanada, Saudi­ arabien. Jeffrey Sachs riktar särskilt stark kritik mot

sitt eget land, som han kallar för ”världens farligaste land”, med ”det mest oansvariga ledarskapet i världen”. – Korruptionen är värre i USA än någon an­ nanstans. Det finns så ofantligt mycket pengar i USA, därför är det så illa ställt. Politiker säger dumma saker eftersom de är betalda av oljeindustrin för att göra det. – Vi måste ta vårt ansvar och städa upp i vårt politiska system. Presidentvalskampanjen


kommer att kosta åtta miljarder dollar, poli­ tiker röstar för Big Money, landet har blivit en corporatocracy snarare än en democracy. Dvs USA styrs av storföretagen, menar Sachs. – Det är skamligt hur fossilindustrin i USA agerar. De drar fötterna efter sig och säger att vi behöver deras olja decennier framöver. De kommer att få betala ett högt pris om de fort­ sätter med denna samhällsskadliga lobbying. Men samtidigt finns det en stark rörelse i USA, med städer och delstater som organi­ serar sig under slagordet We’re still in (Vi är fortfarande med). Till exempel har Kalifornien beslutat om nollutsläpp från energiproduktion till 2045, delstaten New York har satt en ännu snävare tidsram. Men Europa leder utveckling­ en, menar Sachs, och pekar på den green deal som EU-kommissionen lade fram i början av december.

att ekonomi handlar om människans välmå­ ende, inte om omättliga behov och en girighet som slutar med att vi förgör planeten. Vad ska vi då luta oss emot, om inte ekonomisk tillväxt? – Tillväxt är ett märkligt koncept. USA jagar ekonomisk tillväxt, men välmåendet minskar, samtidigt som våldet, droganvändningen och självmorden ökar – miljöförstöringen förvär­ ras och livslängden minskar. Vad spelar då den ekonomiska tillväxten för roll? – En ekonomi för framtiden måste tvärtom

”Det nuvarande systemet tar inte itu med vad som krävs för vår överlevnad”

Progressiva politiker, global samverkan,

ett vidmakt­­hållet Parisavtal och nya teknolo­ gier – till sådana faktorer sätter Jeffrey Sachs sitt hopp. Samt inte minst till ungdomars engagemang. – Greta Thunberg har påverkat på ett fantastiskt sätt, tillsammans med den rörelse hon inspirerat. Hon är extremt viktig, hennes budskap är tydligt och klart. Hon visar att ungdomar vet hur farlig utvecklingen är, och deras aktivism har säkert påverkat EUs klimat­ politik redan. – Vi måste lyssna till vad ungdomarna säger, för ur deras led kommer nya världsledare snart nog. Och de blir ju tvungna att ta över den röra som tidigare generationer skapat. Den fossildrivna ekonomin har inte bara

lett oss fram mot ett ekologiskt och klimat­ mässigt katastrofläge. Den har också för­ vrängt vår syn på själva begreppet ekonomi, menar Jeffrey Sachs. I stället för den fossildrivna ekonomin med tillväxten som mål och måttstock behöver vi växla över till ett synsätt med andra värdering­ ar, menar Jeffrey Sachs. – Det nuvarande systemet bygger inte på en bas av etik och mänskliga värderingar, det tar inte ens itu med de viktiga problemen, vad som krävs för vår överlevnad – det som ekonomi egentligen borde handla om. – Om vi går tillbaka till Aristoteles så sa han

vara en som bidrar till att skapa social rättvisa och välmående för alla, med social inklude­ ring och hållbarhet på alla plan och en filoso­ fisk bas långt ifrån den omättliga girigheten. Framtidens ekonomer behöver bidra till att skapa verklig välfärd för alla. Är det nerväxt, degrowth, som är lösningen? – Jag tror inte att vare sig tillväxt eller nerväxt är det rätta konceptet. Jag tror att välmående, wellbeing, är vad vi ska sträva efter. Hälsa, ren luft, säker omgivning. Sådant som vi mår bra av. Jag tycker att även nerväxt-de­ batten fokuserar för mycket på BNP och för lite på mänskligt välmående. Men vilket instrument kan avläsa hur människor mår, om detta ska vara den avgörande faktorn för att bedöma om en ekonomi tjänar människan på ett positivt sätt? – Man kan helt enkelt fråga folk. Jag är med och tar fram den årliga world happiness report, där människor i mer än 150 länder svarar på frågor om sin livssituation. Man lär sig mycket av människors subjektiva upplevelser. När luften är förorenad och farlig att andas in, temperaturen för hög för att vara hälso­ sam och stormarna alltför extrema, då spelar BNP-siffror ingen roll. En regerings främsta ansvar måste vara att se till så att medborgar­ na kan må bra. Det är ekonomi på riktigt. · grus & guld · 1/2020

23


Enrico Picciau, som säljer kött och charkuterier, är en av 4000 företagare på Sardinen som använder den lokala valutan Sardex.

24

grus & guld · 1/2020


Lokala pengar att räkna med Först sågs det som ett galet projekt. Men den komplementära valutan Sardex har på drygt tio år blivit en kraft att räkna med på den italienska ön Sardinien. Med 4000 anslutna företagare och berättelser om ökad omsättning och nya kunder har den lett till ett ökat förtroende och bättre ekonomi bland medlemmarna. Och pengarna stannar på ön. TEXT Madeleine Johansson

foto Fabian Volti

grus & guld · 1/2020

25


Det bästa är att kontakten med kunderna stärks med Sardexsystemet. Det blir mer socialt, menar grönsakshandlaren Marciella Limoncino. 26

grus & guld · 1/2020

n halvtimmes bilfärd norr om Cagliari på den italien­ ska medelhavsön Sardinien hittar man den lilla kommu­ nen Serramanna. Med 9000 invånare i en region som främst är känd för sitt bördiga jordbruk ger den ett sömnigt första intryck. Men skenet bedrar. Här ligger huvudkvarteret för en alternativ valuta som etablerats ordentligt på hela Sardinien och som redan efter tio år fått efterföljare i 12 av Italiens 20 regi­ oner. Möjligen låter det osannolikt till en början. Men många liknande områden på Sardinien drabbades hårt av den ekonomiska krisen 2008. Och som ordspråket säger så är nöden uppfinningarnas moder. Faktum är att många affärer blommat upp sedan 2009, då Sardex grundare sjösatte sitt projekt. Då hade de ingen aning om vart det skulle leda.

Osannolik är också grundarnas bakgrund. Inga ekonomistudenter eller IT-experter. I stället fem vänner som alla vuxit upp i Ser­ ramanna, rest iväg för studier och sedan kommit tillbaka för att skapa sig en framtid i hemstaden. Giuseppe Littera är en av de fem. Han tar emot i sitt kontor som består av ett stort skrivbord, en mängd ekonomiböcker och två fullklottrade whiteboards med svårtydda streck och ord. – Det är här vi planerar för framtiden för Sardex, säger han och suddar ut några detaljer innan han ger oss ok att fota. Liksom många andra lämnade han sina

hemtrakter för studier och år 2006 läste han moderna språk i Leeds när det första fröet till den lokala valutan såddes. – Jag hörde min rumskompis (Piero Sanna, en av medgrundarna) skrika och ropa på mig


Kundens kortnummer knappas in i en app på mobiltelefonen och vips är varan betald med sardex.

Charkuterihandlaren Enrico Picciaus omsättning har ökat med nästan en tredjedel sedan han anslöt sig till den lokala valutan Sardex.

på nedervåningen och trodde att nu brinner det i köket! Jag kastade mig utför trappan och riskerade nästan livet för att springa ner och rädda honom! Och så såg jag att han satt i lugn och ro framför datorn och tittade på en video… Videon var en något konspiratorisk berättel­ se om hur det ekonomiska systemet i världen fungerar. Men det satte fart på tankarna och viljan att göra något. Giuseppe Littera började läsa på om ekonomisk historia, och hittade en speciell valuta som inspirerade honom: den Schweiziska WIRen, som grundades re­ dan på 1930-talet under den stora depressio­ nen, och som idag är en framgångssaga med över 70 000 medlemmar. Än idag används WIRen mer i tider av ekonomisk lågkon­ junktur och jämnar därmed ut dalgångarna i ekonomin. Sardexen verkar ha samma effekt. Man kan beskriva den som en komple­

mentär valuta och som ett helt elektroniskt, ömsesidigt kreditsystem.

”Hjulen snurrar här lokalt, oavsett vad som händer ute i resten av världen.” – När en företagare ansluter sig så gör vi en ekonomisk utvärdering, ger dem en maxgräns för hur mycket de kan sälja och köpa, och sedan är det upp till dem att göra affärerna. Vi ger dem inga krediter, det är de själva som ger varandra krediter, säger Giuseppe. Företagen startar helt enkelt på noll. När de köper något i sardex får de minus på kontot. Men även om det är en form av skuld grus & guld · 1/2020

27


Guiseppe Littaras engagemang för Sardex grundas både i viljan att förändra det ekonomiska systemet, stötta lokala företagare och kunna bo kvar och försörja sig på ön där han växte upp.

så betalar de ingen ränta. På så vis kan de investera och handla även om ekonomin är ansträngd och vanliga banker inte skulle ha gett dem lån. När de i stället säljer blir det plus på kontot, även där utan ränta. Hela

”Man såg på oss som galningar de första tre åren” tanken är därför att vid årets slut ligga på noll, inte att ackumulera så mycket pengar som möjligt. För även om värdet är kopplat till euron – en sardex motsvarar en euro – så kan du inte förvandla dina sardex till euro. På så sätt stannar värdet kvar i systemet och du skapar ett behov av att handla med andra medlemmar: hjulen i den lokala ekonomin snurrar runt, oavsett vad som händer i resten av världen. 28

grus & guld · 1/2020

När Giuseppe återvände till Sardinien var det

till ett område som var hårt drabbat av den ekonomiska krisen, hårdare än på många andra håll i Italien. Arbetslösheten var hög sedan länge. Den petrokemiska industrin som staten satsade på att bygga upp här på 1960-talet hade sedan 70-talets oljekris dragits med lönsamhetsproblem. Inom den så viktiga jordbrukssektorn kämpade de mindre jord­ brukarna och fåraherdarna med sin lönsam­ het. Och till sist så drabbade den globala ekonomin den redan utsatta ön. – Jag jobbade som turistguide, DJ, rap-artist, lärare… Man kan säga att jag hade tio jobb och en halv lön! Jag hade mycket frihet och noll ansvar, men låt oss vara ärliga: prekariatet är inte trevligt, säger Giuseppe. Han berättar uppriktigt om sitt eget och sina medgrundares behov av att skapa sig ett jobb för att kunna stanna kvar på ön. Men de såg också att det fanns behov bland öns företagare: av ett ömsesidigt förtroende och av krediter.


foto: Pavelo72/Wikimedia Commons (CC-BY-SA-3 .0)

– De senaste tio åren har bankerna lånat ut 300 miljarder euro mindre till företagen i Italien, säger Giuseppe. När han börjar prata om det ekonomiska

systemet med dess inneboende orättvisor och instabilitet blir hans tal om möjligt än mer snabbt och han ursäktar sig för att öppna fönstret och ta en rökpaus. Att det finns en stark idealism och vilja att förändra i botten av hans resonemang är tydligt. – Under tre år innan vi startade satt jag varje dag fram till lunch och läste på om alla regler och lagar som reglerar finansmarknaderna i Europa, säger han. Det var ett intensivt studerande som till sist lönade sig. Många har frågat om systemet är lagligt. Och det är det. När den italienska centralbanken kom på besök kunde de konsta­ tera att Sardex hade lika bra koll på reglerna som de själva. Alla transaktioner som görs registreras och på dessa betalas skatt precis som vanligt, i euro. Därför uppmanas med­ lemmarna att inte ha mer än en tredjedel av sin omsättning i valutan. Skatten måste trots allt betalas. Kanske är det på grund av noggrannheten och det reella behovet som de fem vännerna lyckats bygga upp något rätt så unikt för lokala valutor. – Vi har haft en utveckling som 99 procent av alla alternativa valutor inte har: att kunna göra ett jobb av det. Många existerar tack vare volontärkrafter, men när det inte längre finns volontärer som orkar fortsätta att jobba gratis så försvinner också valutan till sist, säger Giuseppe. Numera jobbar 58 personer på Sardex och

ytterligare 29 är konsulter och samarbets­ partner. Tillsammans ser de till att systemet fungerar. Företaget får in pengar genom årli­ ga medlemsavgifter och olika tilläggstjänster som de erbjuder på den digitala plattformen. De får även en liten procentuell del av med­ lemmarnas vinst. Men i början var det svårt att få företagare att tro på idén. Vad de sa sig behöva mitt i kristiderna var ju mer euros… – Man såg på oss som galningar de första tre åren, säger Giuseppe. Sakta men säkert växte dock antalet med­

Den lilla kommunen Serramanna med 9000 invånare är centrum för en lokal valuta som fått efterföljare i hälften av Italiens regioner.

lemmar, och med det spreds de positiva erfarenheterna. 2018 gjordes drygt 280 000 transaktioner i Sardex, till ett värde av 87,7 miljoner euro (köp och sälj). Det kan jämfö­ ras med Sardiniens BNP, som ligger på 33,5 miljarder euro. En kanske inte helt rättvisande siffra, tycker Giuseppe, då oljeraffinaderier står för omkring hälften av detta. – Vi vet att vi är pyttesmå i jämförelse. Men det vi försöker göra är att sätta den riktiga

”Redan det första året nästan tredubblades mina inkomster” ekonomin först, genom att nå ut till de riktiga aktörerna och hjälpa dem med att utbyta varor och tjänster. Numera finns det över 4000 anslutna före­ tagare över hela Sardinien (av totalt cirka 170 000), så det finns en rad ställen där du kan använda dina sardex. Byggföretag, bilmekaniker, klädbutiker, matbutiker, restauranger, apotek, advokater, konsulter, fotografer, jordbruksföretag… Listan kan göras lång. grus & guld · 1/2020

29


Inte oväntat är Sardexanvändarna många

här i Serramanna. Tvärs över gatan driver en av dem, Enrico Picciau, en köttbutik. – Jag gick med för ett och ett halvt år sedan, men den första gången jag fick förfrågan var för nio år sedan. Då gick jag inte med, men efter att ha pratat med kollegor så blev jag övertygad om att det funkar. Dessutom är det en fin idé, säger han. Hans omsättning har gått upp med ungefär 30 procent och han har fått många nya kun­ der, i Serramanna och utifrån. På Sardexplatt­ formen kan medlemmarna se alla företagare som är med, så att de lätt kan hitta vem de skulle vilja göra affärer med. Numera finns också Sardex-anställda som hjälper till med att hitta potentiella kunder. Enrico skulle kunna köpa in köttet han säljer i sardex, men det har han valt att inte göra. – Jag köper allt kött i euro, för jag har haft mina leverantörer länge. De har bra kvalitet och jag vill inte att kunderna ska bli besvikna om jag byter. Men allt annat köper jag in i sardex: marmelader, vin, honung, ägg… Men företagarna är inte begränsade till att köpa in saker bara till butiken/kontoret/företa­ get. Enrico har också bytt däck på bilen, köpt kläder till barnen, satt in nya fönster i huset

”Pengar är när allt kommer omkring inte är något annat än en överenskommelse” och förra året åkte familjen på semester till Spanien genom en Sardex-ansluten resebyrå. Han förklarar vikten av att veta hur du ska spendera dina sardex. – Det var några här i Serramanna som hade samlat på sig så mycket sardex, omkring 70 000, att de till sist inte visste vad de skulle göra med dem, säger han. En av hans kunder som precis kommit in. Antonello Pittalis, upprepar samma sak. – Om du inte vet hur du ska spendera dem så är det ingen mening med dem! Min son jobbar för Sardex. Det är hans kort jag betalar med nu, berättar han glatt. 30

grus & guld · 1/2020

Längre ner på gatan har Marcella Limon­

cino sin frukt- och grönsaksbutik. Hon har varit med i Sardex sedan 2017. – Redan det första året så nästan tredubbla­ des mina inkomster, säger hon. Det är ett system som bygger på förtroende. Förtroende för Sardexadministrationen, till varandra och till att du hittar det du söker bland medlemmarna. Marcella gick med för att hennes före detta grannar pratade väl om Sardex. – Jag tänkte att jag litar på dem. Vi provar! säger hon. Att ett system bara blir så bra som de deltagande medlemmarna gör det till är dock tydligt. Hon berättar att hon tidigare köpte frukt från grossister som sålde i sardex, men eftersom hon blev lurad på kvaliteten vid ett par tillfällen och inte kunde sälja frukten åter­ gick hon till att handla hos andra i euro. – Men med själva systemet är jag mycket nöjd. Det bästa är att kontakten med kunder­ na stärks. Det blir mer socialt. Många kom­ mer också utifrån. Igår kom det till exempel in en kvinna från Cagliari här som har en resebyrå, så nu har jag bestämt att nästa gång jag reser ska jag boka via henne. Marcella är också en av de första som pro­

vade Sardex senaste initiativ: att öppna upp valutan också för privatpersoner. Med Sardex bisoo-kortet kan du handla med vanliga euro i de butiker som accepterar det och få tillbaka en viss procent av beloppet i sardex, som du sedan kan spendera på de ställen som tar emot valutan. Redan tidigare har privatpersoner kunnat ta del av valutan, men då i egenskap av anställda, då företag också kan betala en del av lönen i sardex. Idag har 2000 av de anslutna företagen någon form av sardex-produkt för de anställda och totalt 15 000 privatpersoner handlar med valutan. Marcellas kunder kommer i en jämn ström. Några betalar med euro, andra med sardex. Kundens kortnummer knappas in i en app och så är det registrerat som en transaktion. Det faktum att Sardex finns där som en

reglerande och stabiliserande plattform mitt i alltihop är det som har beskrivits som unikt med denna valuta, till skillnad från exempelvis tidsbanker eller bytesringar.


Forskaren Paolo Dini vid London School of Economics skriver i en artikel att ”Sardex spelar en roll som liknar statens, som leveran­ tör av en robust social struktur som stöder en stabil, socialt inbäddad värld (bytesnätverket) där ekonomiska aktörer kan interagera med varandra, lita på varandra och handla.” Tillbaka på Sardex huvudkontor ger Giu­

seppe Littera sina egna förklaringar till varför Sardex blivit så pass framgångsrik. – Det är både ett ekonomiskt och socialt verktyg. Hälften, hälften. Och det har alltid varit viktigare att se till det avtryck det gör i människors vardag än att ”göra business”, säger han. För många företagare har det inneburit en stor skillnad. Däremot kan Sardex inte lösa alla de problem som finns på Sardinien idag.

Arbetslösheten är fortfarande hög, framför allt bland ungdomar. Men det valutan har gjort och fortsätter göra är att utmana invan­ da föreställningar. – Det många har svårt att acceptera och ta in är att pengar när allt kommer omkring inte är något annat än en överenskommelse. Vi har kunnat visa att ett samhälle kan ge ut pengar oavsett vad som händer på Wall Street, i Cagliari eller var som helst. Det är vår största bedrift. I framtiden lär vi se fler Sardexinspirerade

valutor, troligtvis även i andra länder. Grun­ darna fortsätter också att pröva sig fram för att förbättra det som går. – Vi vill fortsätta växa, utan att för den skull bli något inhumant.·

Marciella Limoncino anslöt sin frukt-och grönsakshandel till Sardex eftersom grannarna talade så väl om valutan. grus & guld · 1/2020

31


tips

Det behöver inte vara dyrt att äta bra. Hälsosamma, näringsrika middagar kan vara bra både för plånboken, kroppen och jorden. Och dessutom goda.

Bra mat för lite pengar text

karin backström

Läs mer: • Beräknade matkostnader för en vuxen som äter alla mål hemma: ca 2000-2600 kr/månad. konsumentverket.se • Dietist föreslår middagar för fyra med ingredienser för 300 kr/vecka. undertian.com • Snitthushållet kan spara 3000-6000 kr/år på minskat matsvinn. livsmedelsverket.se • Vi måste äta mindre kött och socker och mycket mer nötter, frukt, grönsaker och baljväxter för att klara klimat, hälsa och global matförsörjning, enligt forskarrapport. eatforum.org/eat-lancet-commission

32

grus & guld · 1/2020

Hungrig, stressad och trött hastar jag till

affären. Vad ska vi äta? Nästan lika tomt på idéer som det snart är på matkontot. En röd extraprisskylt fångar min uppmärksam­ het. Varan är visserligen marginellt nedsatt i pris och säkert dyrare än om jag lagat den själv från grunden. Men just nu har jag varken tid eller ork... Stress kan vara både hälsans, planetens och matbudgetens fiende. Många tips för att äta billigt och bra bygger just på att vi har tid, eller möjlighet att frigöra tid: Tid att ta till­ vara på det naturen har att bjuda, tid att odla själva, sylta, safta, torka, lägga in etc. Eller så tar tipsen sin utgångspunkt i en ganska hög matbudget som lätt kan minskas genom att ersätta uteluncher med matlådor, eller skippa färdigmat. Många goda råd förutsätter också bil eller annan möjlighet att ta sig till en billi­ gare stormarknad – eller lokal bondemarknad – för att storhandla. Men även den som varken har så mycket

tid, ork eller pengar kan äta gott på ett sätt som gynnar både hälsan, planeten och plånboken. Nyckeln är planering. När den väl är gjord, inköpslistan skriven, ingredi­ enserna fixade och matlådor infrysta så är

det lättare att undvika de där tillfällena när besöken i mataffären inte riktigt slutar som man hade önskat. Dietisten Hanna Olvenmark – som publi­ cerar recept på bloggen Portionen under tian – använder begreppet stay cheap. Med det menar hon inte att vi ska snåla i bemärkelsen inte dela med oss, men hushålla väl både med våra egna och planetens resurser. Även om onyttig mat har en lockande prislapp är den knappast kostnadseffektiv om vi egentligen inte behöver den. Billigt på riktigt är däremot näringsrik, hälsosam mat till lågt pris. Som till exempel linser, bönor, ärter, havregryn, och grönsaker i säsong. Dessutom är det bra för planeten om vi

äter mer sådan mat. Idag är tre miljarder människor felnärda, samtidigt produceras maten på ett sätt som driver på såväl mil­ jöproblem som klimatkris. När forskarna bakom den så kallade Eat-Lancetrapporten undersökte vad som är en globalt hållbar kost blev svaret: Betydligt mindre av rött kött och socker, och mycket mer av nötter, frukt, grönsaker och baljväxter. Kosten måste såklart även anpassas efter vad som är mest hållbart i just din närhet.


5.

Ge rester nytt liv

6.

Ta tillvara

iian Foto : Isto ck /Oks anaK

1. 2. 3. 4.

Satsa på baljväxter Baljväxter, alltså linser, bönor och ärtor, är både billiga, nyttiga och klimatsmarta. Enklast färdigkokta, men billigast torra som du blötlägger själv. Kan frysas. Styckfrysta på plåt och packade i låda kan de tas fram i exakt mängd.

Planera

Planera vad du ska äta. Gör inköpslistor. Ha koll på vad du redan har hemma. Låt inte extrapriser lura dig. Handla inte när du är hungrig. Med planering minskar även svinnet. Planera även för matlådor eller kommande middagar i frysen.

Köp säsongsvaror Välj frukt och grönt efter säsong. Billigare, godare, mindre miljöpåverkan.

Välj prisvärt Billiga, mättande livsmedel är bl a vitkål, morötter, rödkål, bönor, linser, potatis och havregryn.

7.

Saknar du idéer finns många recept på nätet. Kanske en mixad soppa på slokande grönsaker, ”glass” av bruna bananer, fattiga riddare med brödet som blivit liggande– eller en restbuffé? Saknas inspiration kanske Restakuten är något? Lägger du upp en bild av det du har hemma på instagram svarar en stor matkedja med ett recept.

Laga mat med ingredienser som riskerar att bli för gamla så förlänger du hållbarheten. Frys in. Hitta sätt att ta tillvara det som annars skulle slängas: Gör t ex pesto av persilje- eller grönkålsstjälkar, frys in överblivet kaffe i kuber som du kan hälla varm mjölk/kakao över etc.

Var flexibel Använd recept på ditt eget sätt. Dryga ut köttfärssåsen med linser, byt ut exotiska frukter mot inhemska i säsong etc.

grus & guld · 1/2020 Foto: Oksana Mizina /Shut terstock

33


jak i fokus

Foto: hanna blomqvist

– Vi måste utveckla nya tjänster som är attraktivare både för enskilda medlemmar och JAK som kollektiv, säger JAKs vd Johan Thelander.

”Framtidsbygge kostar” Efter att ha redovisat vinst vid förra årsstämman, går JAK Medlemsbank åter med förlust. Vd Johan Thelander hoppas att en stärkt organisation och nya banktjänster ska vända utvecklingen. Efter fyra år med röda siffror på sista ra­

den i bokslutet kunde JAK Medlemsbank vid förra årsstämman redovisa ett överskott på 1,7 miljoner. Åtgärderna som vidtagits har gett resultat, förklarade bankledningen och såg förutsättningar för ”försiktiga” överskott även kommande tre år. Stora förhoppningar sattes till de effektiviseringar och nya produk­ ter som sommarens byte av banksystem skulle möjliggöra. Men nu går JAK åter back. Vid årets stämma i april redovisas ett mi­ nusresultat på 4,8 miljoner kronor. Och prognosen för de kommande åren har ändrats till fortsatta underskott. – Inkörningsproblemen med det nya bank­ systemet blev fler än beräknat vilket både har medfört förseningar i utvecklingsarbetet och kostnader vi inte kunnat förutse, säger Johan 34

grus & guld · 1/2020

Thelander, vd i JAK Medlemsbank. I kölvattnet av systembytet har även andra behov uppstått, som nya molntjänster och en uppdaterad telefonväxel. – Det vi gör nu är att investera i den platt­ form vi måste ha för att kunna skapa verklig medlemsnytta framöver, och samtidigt vara en hållbar arbetsplats. Förutom att modernisera våra system har vi behövt höja kunskapen i personalen och ta in kompetens vi saknat. På intäktssidan har samtidigt lånestocken,

som är JAKs främsta inkomstkälla, minskat. Enligt de preliminära siffrorna ur årsredovis­ ningen som Grus & Guld fått ta del av har den krympt med närmare 14 procent från 2018 till 2019. Nyutlåningen har nästan halverats under året. Vd Johan Thelander ser flera anledningar till detta. – Det dippar precis när vi byter banksystem och får en helt ny hantering av ansökningar. Sedan tvekar nog många att låna eftersom ut­ betalningen av låneinsatserna dröjer. Den som lånar i JAK måste bidra till ban­ kens egna kapital med en insats. Tidigare


Foto: hanna blomqvist

har denna alltid återbetalats en tid efter sista amorteringen med godkännande från Finans­ inspektionen. 2016 hölls dock klartecknet inne, vilket ledde till nya rutiner och att många medlemmar väntar på pengar. Ytterligare ett skäl till den minskande ut­ låningen kan vara att andra banker idag kan erbjuda lägre ränta. – JAK behöver inte vara billigast för att ge medlemsnytta. På samma sätt som ekologisk mat kan vara lite dyrare för att den odlas hållbart ska vi kunna ta betalt för en bättre hantering. Men just nu kan vi inte visa på det heller, säger Johan Thelander. För att det ska bli annorlunda framöver måste

grunden till den ansträngda ekonomiska situ­ ationen adresseras. JAKs affärsmodell har inte kunnat leverera de intäkter som krävs för att leva upp till nutida förväntningar och skärpta regelverk sedan flera år, menar JAKs vd. – Vår verksamhet har byggt på att medlem­ mar ska ta bolån och amortera i femtio år utan att skilja sig eller flytta. Det kanske fungera­ de förr, men idag ställs andra krav. De gamla JAK-lånen med fast ränta som löper oavsett vad som sker i omvärlden täcker inte kostnaderna. – Vi måste utveckla nya tjänster som är för­ månligare och attraktivare både för den indivi­ duella medlemmen och för JAK som kollektiv.

”Jag är helt övertygad om att det går att driva en bank med medlemsnytta” Och nu när det nya banksystemet är i gång

ska det alltså bli möjligt. En viktig pusselbit är att gå vidare på den väg som inleddes när de så kallade flexi-lånen introducerades för några år sedan. Det handlar alltså om att skapa en ökad rörlighet i prissättningen så att den kan justeras såväl uppåt som nedåt efter behov. –Ingen ska varken betala mer eller mindre än för de kostnader vi har. Och ju fler vi blir desto billigare kan det bli för var och en, säger Johan Thelander. Behöver inte JAK synas mer för att nå ut till fler? – Det första vi måste satsa på är att de som

Johan Thelander i samtal med medarbetare Anna Johansson.

redan känner till oss använder banken och är nöjda, så att de kan sprida sina positiva er­ farenheter. 2019 minskade JAKs medlemsantal med drygt

12 procent. JAKs vd Johan Thelander tror inte att den begränsade medlemsverksamheten är en anledning till detta. Sedan besparingen på avdelningen för idé- och medlemsstöd 2015 har endast ett fåtal seminarier genomförts på nationell nivå, och aktiviteten i lokalavdel­ ningarna har minskat. – Det är inte rimligt att man skulle lämna sin bank för den sakens skull. Däremot finns det ingen anledning att vara med om man inte tycker att produkterna som erbjuds är tillräck­ ligt bra, säger Johan Thelander. – Vi har valt att vara bank och måste priori­ tera de krav som ställs på en sådan. Hur ser framtidsutsikterna ut för JAK? – Det är jätteknepigt att vara en liten bank. Regelverken är utformade för de stora ak­ törerna och vi har en historik av underskott samtidigt som vi ställs inför ökade krav och förväntningar. Men jag är helt övertygad om att det går att vända utvecklingen och bevi­ sa att det går att driva kooperativ bank med produkter som ger medlemsnytta, säger JAK Medlemsbanks vd. Karin Backström

Läs mer: • JAKs årsredovisning: jak.se/om-jak/finansiell-information/ • Aktuellt om återbetalning av låneinsatser: forum.jak.se (sök på aktuellt om låneinsatser) grus & guld · 1/2020

35


kultur

Ojämlikhet är ideologi ­ Ekonomisk ojämlikhet är ingen naturlag, utan ett – resultat av ideologi och politik. Det understryker den franska ekonomen Thomas Piketty, som i sin nya bok både varnar för farorna med den ökade ojämlikheten och lanserar konkreta förslag för att motverka den.

36

grus & guld · 1/2020

text

Uffe Madsen Översättning/bearbetning

KARIN BACKSTRÖM


Foto: Eric Piermont/AFP/T T

Den franska ekonomiprofessorn Thomas Piketty är aktuell med en ny bok där han understryker farorna med den ökande ojämlikheten, och ger förslag på hur klyftorna kan minskas.

grus & guld · 1/2020

37


kultur

”Ekonomi är alldeles för viktigt för att överlåtas till enbart ekonomer” Den franska ekonomomiprofessorn

Thomas Piketty blev världskänd när den tegelstenstjocka Kapitalet i det 21:a århundradet gavs ut för sju år sedan. Boken, som har sålts i över två miljoner exemplar och översatts till ett fyrtiotal språk, visar utifrån ett gediget dataunderlag hur ojäm­ likheten ökat de senaste årtiondena. Detta tvärt emot alla förutsägelser om att ekonomisk tillväxt ska ge mer välstånd för alla. En viktig anledning till att vi idag kan se klyftor liknande dem på 1930-talet eller 1800-talet i många länder är, enligt Piketty, att avkastningen på kapital ökar mer än den allmänna tillväxten i ekonomin. Förmögenhet ger alltså mer pengar än arbete. Och ett rikt äktenskap eller ett arv har åter blivit en bättre livförsäkring än en god utbildning. I höstas kom så uppföljaren Kapital och ideologi, som sedan ett par veckor även finns i engelsk översättning. Piketty går här vidare och föreslår flera radikala lösningar för att bryta trenden med ökade ekonomiska orättvisor. En viktig slutsats i den nya boken

är att ekonomin inte lever sitt eget liv. Den styrs inte av naturlagar utan utspelas inom ramen för rådande ideologi, politik, lagar och regler. Därmed kan den även förändras med samma medel. För att leda detta i bevis undersöker Piketty hur förhållandet till egendom sett ut under olika epoker, system och 38

grus & guld · 1/2020

delar av världen i en bred historisk analys. Han visar till exempel hur samhällen ofta betraktat privat ägan­ derätt som ett sätt att bevara stabilitet och skydda de välbärgades ställning. Ett exempel är att slavägarna fick kompensation när slaveriet avskaffa­ des medan slavarna inte fick ett öre. Men Piketty visar även att USA och Storbritanniens kraftigaste och mest dynamiska tillväxperioder har sam­ manfallit med minskad ojämlikhet på grund av hög beskattning. Slutsatsen är att drivkraften bakom mänsklig­ hetens framsteg har varit kampen för jämlikhet och utbildning, inte – som det ofta påstås – värnandet av ägande­ rätten och strävan efter stabilitet. Ekonomi är alldeles för viktigt för att överlåtas till enbart ekonomer, understryker Thomas Piketty, och efterlyser en bred debatt om hur det ekonomiskt bästa samhället ser ut. De ökade ekonomiska klyftor som

Thomas Piketty kritiserar åskådlig­ görs tydligt i utvecklingen från 1980 till 2018. Under dessa år har världens rikaste enda befolkningsprocent fått 27 procent av den totala inkomstök­ ningen, medan den fattigaste halvan bara har fått 12 procent. När det gäller ägandet, syns den ojämlika utvecklingen ännu tydligare. Förmö­ genheterna har växt tre-fyra gånger snabbare än ekonomin i stort. Utvecklingen är inte hållbar, på­ pekar Piketty. Den leder till att stora grupper hamnar utanför, med protes­

ter, populism och främlingsfientighet till följd. Kampen mot ojämlikheten är en förutsättning för att vi ska kunna lösa planetens stora utmaningar, under­ stryker Piketty. En extrem ojämlikhet bidrar både till ökad migration och främlingsfientlighet. Och när det gäl­ ler ödesfrågan klimatet kommer det att uppstå ett stort missnöje med varje ny åtgärd, t ex avgift eller skatt, som kräver att människor förändrar sina levandssätt samtidigt som de rikaste har råd att fortsätta som förut. Ett vanligt förekommande argu­

ment mot alla försök att minska den ökade ekonomiska ojämlikheten är att de nationella politiska systemen är maktlösa mot gigantiska transna­ tionella företag och globala pen­ ningströmmar. Piketty vill därför se starkare internationella överenskom­ melser om beskattning av företag och finanstransaktioner. Han menar att vi måste vi göra upp med den obegränsade, gränsöverskridande, ekonomiska liberalismen som utgör grunden för en ökad spänning såväl mellan länder som människor. Globaliseringen måste omdefi­ nieras. Vi behöver nya idéer och nya lösningar, menar Thomas Piketty. Fotnot: Texten bygger på en genomgång av Capital et idéologie (Kapital och ideologi) i det danska nätmagasinet Zetland. Det statistiska material Piketty använder finns bland annat i World Inequality Database (https:// wid.world) - ett projekt där ett hundratal forskare från över 80 länder deltar.


Foto: Daniel Vegel , CEU (CC BY-NC-ND 2.0)

Förslag för ökad jämlikhet För att minska de ekonomiska klyftorna skissar Piketty på flera konkreta förslag i sin nya bok, Kapital och ideologi. Han föreslår bland annat:

· Ökat medbestämmande i företagen. Medarbetarna ska ha hälften av rösterna i alla privata företagsstyrelser. Samtidigt bör ett tak införas så att de största aktieägarna inte kan ha mer än tio procent av rösterna. · Höjd skatt på alla typer av förmögenhet, och en mer progressiv inkomstskatt. · Alla 25-åringar ska få ett stipendium för att motverka ojämlikheten. Summan, som ska finansieras genom skatt på arv och egendom, bör uppgå till 60 procent av de genomsnittliga tillgångarna per person i landet. I Västeuropa, Japan och USA skulle det innebära en gåva på cirka 1,3 miljoner kronor per person. Mottagarna ska själva avgöra hur beloppet

ska användas, men Piketty föreslår att det ska gå till bostad, företagande eller andra projekt som behöver finansieras.

· Alla varuinköp ska beläggas med en kostnad för att täcka varans klimatpåverkan. Pengarna ska användas till gröna investeringar och den med hög inkomst ska betala mer än den med låg. · Välutbildade och välavlönades barn klarar sig bättre än genom­ snittet. För att motverka denna ojämlikhet förestår Piketty större satsningar på unga som lämnar utbildningssystemet tidigt. Det ska avsättas långt mer resurser än idag för de lägsta klasserna, och problemtyngda skolor ska få mer pengar.

· Piketty menar även att ekonomiskt stöd från företag och rika privatpersoner till politiker och politiska partier skapar ökad ojämlikhet. Därför föreslår han ett förbud mot detta. I stället vill han införa ett gåvokort, på till exempel 40 kronor, som alla kan ge till det parti – eller den politiker – de vill stötta. Bok Capital and ideology Thomas Piketty The Belknapp Press, 2020

grus & guld · 1/2020

39


kultur

Ett gyllene hem i förfall ekporten till Handelshögskolan i Stockholm, håller ett gyllene mässingshus på att sjunka ihop. På undersidan visas en kortfilm. Den utspelar sig på en undanskymd plats i staden, ett slags asfalterat ingenmansland där råttorna kilar runt bland presenningar, madrasser, påsar, konservburkar, kokkärl. Un­ der lastbryggorna bor arbetssökande migranter. Nu ska de avhysas. En av dem, Thomas Kwame Awa­ rija, går fram till konstnärerna som varit på närvarande med sin kamera under en längre tid, och håller ett förtvivlat försvarstal för sina mänskli­ ga rättigheter. –Jag har bott här i tre år, det är mitt hem. Han visar sitt id-kort och ber att få hamna inför rätta för att kunna bevisa sin oskuld. – Jag är här för att försörja mig. Jag stjäl inte, jag delar ut reklam. Jag har inte råd att betala hyra. Jag är männ­ iska, men jag sover med råttor för jag har ingen plats, inget jobb, ingen mat. Jag vill bara leva mitt liv, helt enkelt. Vart ska jag ta vägen? En kranbil kör in. Madrasser lyfts bort. Skor sopas ihop av arbetare med skyddskläder. En skrämd hare spring­ er iväg. – Vart ska jag ta vägen? undrar Thomas. Filmsekvensen är en del i konstver­

ket A place in Europe av konstnären Cecilia Parsberg och filmaren Erik Pauser. – En persons liv stjälps över ända medan vi tittar på. Men vad handlar det egentligen om? Thomas använder som många andra sin legala rätt att arbeta i Sverige, men ändå har han ingen plats i den ekonomiska och 40

grus & guld · 1/2020

Foto: Je an-Baptiste Bérenger

På trappan framför den höga

Konstverket A place in Europe visades nyligen utanför Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare har det även visats i bl a i Karlstad och Örebro.

samhälleliga strukturen, säger Cecilia Parsberg när Handelshögskolan i Stockholm håller seminarium om verket på temat ”Ojämlikhet och konstens roll i samhället”. – Vad är det som inte fungerar? Vem kan ställas till ansvar? Första stavelsen i ordet ekonomi

härrör från det grekiska ordet oikos (hus). När Stefan Jonsson, profes­ sor vid Linköpings universitet, ska kommentera konstverket tar han sin utgångspunkt i detta. – Filmen handlar om Thomas hus­ håll, men det är inte en ekonomi som ekonomer bryr sig om. Människor, som de på filmen, är exkluderade samtidigt som de är inkluderade i ekonomin och kan exploateras. Konst, berättelser och bilder är viktiga för att lyfta fram exempel på sådana motsägelser, menar han och får medhåll från Jesper Roine, professor på Handelshögskolan och expert på inkomst- och förmögen­ hetsfördelning. – Människor som Thomas finns inte med i statistiken som är

utgångspunkt för vår forskning. Vi vet inte om fler eller färre människor lever som de i filmen. Vad tycker då ekonomistudenterna

om konstverket de passerar dagli­ gen? – Det har varit många reaktioner, det finns inte en student som inte har skänkt det en tanke, säger docent Emma Stenström, som förestår hög­ skolans forskningscenter för konst, företagande och kultur. – Att ta in konst för att väcka em­ pati och diskussion är bra, men det viktigaste är att högskolan utbildar oss att ifrågasätta ett system med allvarliga brister, säger en av studen­ terna på seminariet.

karin backström

Konstverk A Place in Europe Cecilia Parsberg, Eric Pauser, med arkitekterna Haval Murad och David Martinez Escobar Läs mer: aplaceineurope.com


Angelägna ämnen Tillväxtparadigmet

presenteras som ”en podcast om vårt ekonomiska system, tillväxtens drivkrafter, våra globala kriser och hållbar omställning”. Den drivs av Hannes Anagrius, i samarbete med Steg 3, ett nätverk som vill lyfta problemen med evig ekonomisk tillväxt i en ändlig värld.

Frisk utan lönearbete

Flera av personerna som medverkar har du tidigare mött i Grus & Guld. Samtalen handlar till exempel om vad som skapar ekonomiskt värde, hur välfärd kan mätas, vad som är ett gott liv, klimaträttvisa och klimatomställning. Minst sagt angelägna ämnen alltså! kb

När läraren och fyrabarnsmam­

man Åsa går in i väggen måste hon tänka om. Hon går igenom familjens ekonomi och lyckas spara in en hel årslön genom allt från att odla själv till att duscha mindre. Projektet som inleds av nödvändighet leder snart till en friskare och gladare livsstil bortom ”ekorrhjulet”. Boken förmedlar den viktiga insik­ ten att stress inte bara förstör vårt mående utan även skapar onödiga utgifter. Ändå är inte Åsas modell för alla. För varifrån ska pengarna till de nödvändiga utgifterna komma om det inte finns en partner med god inkomst? Kb

Podcast Tillväxtparadigmet Hannes Anagrius

Hälsohets in i döden Med en doktorsexamen i

cellbiologi, humor, rätt­ framhet och en och an­ nan ganska halsbrytande slutsats ger sig den ameri­ kanska journalisten Barbara Ehrenreich i kast med den moderna – och mycket lukrativa – hälsoindustrin. Hon vänder blicken från individen till samhället och ekonomin, och undrar om

det inte är bättre att bre smör på smörgåsen än att springa på löpbandet ända in i döden. Själv är hon 78 år gammal och tränar varje dag. Men inte för att förlänga livet, utan för att det får Bok henne Att lura åldrandet – hälsohetsen som jagar att må oss ända in i döden bra. Kb

Bok Jag lämnar ekorrhjulet – ett liv utan lönearbete Åsa Axelsson Norstedts, 2019

Barbara Ehrenreich Leopard förlag, 2019

Fantasins kraft Det är viktigt att kunna

föreställa sig livet som vi vill att det ska vara, skri­ ver omställningsrörelsens ledargestalt Rob Hopkins i en av höstens mest inspi­ rerande böcker. Men för att kunna göra det behöver vi utrymme för kreativi­ tet, fria tankar, skapande, natur­upplevelser, koncen­

tration mm. Samtidigt har möjligheterna till detta minskat. Vi är ständigt uppkopplade, barns tid för fri lek krymper liksom tiden i naturen. Dessutom ökar stressen – kreativite­ tens fiende. Utan att blunda varken

inspirerar Rob Hopkins oss att skapa gemensamma utrymmen för fantasin, i syfte att skapa framtiden vi vill ha. Kb Bok From What Is to What If Rob Hopkins Chelsea Green, 2019

för problem eller allvar

grus & guld · 1/2020

41


42

grus & guld ¡ 1/2020


opinion

Se upp med livbåtsetiken text

Kjell Vowles Illustration

Kati Mets

Om normer förskjuts så att alla människor inte ses som lika mycket värda kan det bli legitimt att argumentera för att det inte är vårt problem om vår livsstil orsakar lidande i andra länder. Doktoranden Kjell Vowles varnar för ett tankegods som handlar om att säkra den egna nationen på bekostnad av andra.

När Sverigedemokraten Mattias

Karlsson nyligen presenterade sin nya konservativa tankesmedja ”Oikos” gav han skjuts åt ett forn­ grekiskt ord som har blivit på modet igen. Oikos betyder ungefär ”hus” eller ”hem” och har kommit upp på den auktoritära, nationalistiska dagordningen genom den nyligen bortgångna filosofen Roger Scruton. Han myntade begreppet ”Oikofobi” och definierade det som känslan av att vara rädd eller främmande för sitt eget hem, ett hem som av nationalisterna anses vara hotat av massinvandring och mångkul­ tur. Scruton ville att högern skulle ta miljöfrågan från vänstern, och har skrivit att det inte finns någon

”politisk fråga mer passande för den konservativa visionen än miljön.” Detta eftersom den enligt Scruton ”berör de tre grundläggande idéerna för vår rörelse; lojaliteten till ett ge­ nerationsöverskridande, en priorite­ ring av det lokala och sökandet efter ett hem.” Tankarna har inspirerat Mattias Karlsson, som i en intervju med DN lyfte fram just miljön som en fråga där konservatismen måste engagera sig mer. Om så sker skulle det innebära ett skifte, då den auktoritära nationalis­ men oftast har förbisett miljöfrågor­ na. Detta gäller särskilt klimatet där nationalistiska partier har förnekat att det ens är ett problem, vilket jag, Daniel Lindvall och Martin Hult­

man skriver om i boken Upphettning – Demokratin i klimatkrisens tid (Fri tanke). Där redogör vi också för de historiska kopplingar som ändå finns mellan miljötänk och konservatism. Nationalparkerna skapades för att lyfta fram en svensk orörd natur, de stora friluftsorganisationerna for­ mades utifrån en nationalistisk och konservativ världsbild kring förra se­ kelskiftet, och allra längst ut på den högerextrema grenen lyfte nazisterna fram kopplingen mellan jorden och folket. På 1960-talet skrev ekologen

Garrett Hardin att människor som ges frihet över en naturresurs inte är motiverade att agera för det gemen­ grus & guld · 1/2020

43


opinion

sammas bästa. I stället överutnyttjar bygga ut kärnkraft och förnybar en­ bokstavliga klimatförnekelsen över­ vi resurserna, vilket i slutändan ergi inom landet. Detta kommer en­ flödig. Om normerna förskjuts så kommer att drabba var och en av ligt partiet att skydda ”familj, natur att alla människor inte ses som lika oss. Enligt Hardin måste brukarna och ras”. Alla fransmän i livbåten, mycket värda, blir det också legitimt gemensamt komma överens om men se till att ingen utomstående att argumentera för att det inte är regler för hur en allmänning ska för­ klamrar sig fast. vårt problem om vår livsstil orsakar valtas, men ju fler brukare som till­ Den traditionella nationalismen lidande i andra länder. I stället för kommer desto svårare blir det. Med vurmade för naturen eftersom det att förneka klimatkrisen går det att en växande befolkning blir det som passade in i en tankelogik om folk­ hävda att alla nationer måste klara Hardin kallade för ”allmänningars gemenskap och genuinitet. Det är sig själva. tragedi” en oövervinnerlig utmaning. inte omöjligt att dagens auktoritära I en senare artikel argumenterade nationaliströrelse hittar tillbaka till I tider av kris kan det alltså bli Hardin därför för det han kallar för dessa rötter. Sociologen Göran Dahl lättare för auktoritära krafter att få livbåtsetik. Om vi eftersträvar ”total avslutar sin bok Radikalare än Hitler stöd och argumentera för en politik rättvisa” leder det till total katastrof. med att svara på frågan om vem som som går ut på att skydda och säkra Varje land måste i stället se efter sig vill bli en intellektuell fascist. Det den egna nationen på bekostnad själv. Hela världen får inte plats i är den som ”vantrivs i samtiden och av andra. Klimatkrisen kommer att livbåten, menade Hardin. längtar efter renhet, en bergstopp, leda till geopolitiska spänningar och Forskare som Elinor Ostrom har ljus och ordning”, och som ställer in konflikter om vatten och mat. När empiriskt visat att migrationsströmmar­ Hardin hade fel och att na ökar på grund av allmänningarna faktiskt extremväder kommer kan vara en tillgång. nationalistiska och ”Den som har sänkt skeppet, ska inte Under rätt omständig­ auktoritära regimer heter tenderar indivi­ göra allt för att skydda ensam få ockupera livbåten.” der att samarbeta och den nation som de ser skapa regler om hur en som Oikos. Därmed allmänning ska för­ riskerar migranterna valtas. Om de som lokalt brukar en den etiska kompassen efter hand­ att möta taggtråd och våld snarare naturresurs är delaktiga i att etablera lingens avsikt snarare än dess kon­ än en hjälpande hand. de regler som ska gälla blir förvalt­ sekvens. Livbåtsetiken är den yttersta lös­ ningen oftast mer ekologiskt och I de mest högerextrema miljöerna ningen på en klimatkris som till stor ekonomiskt hållbar medan strategier har en slags ekofascism trätt fram. del grundar sig i orättvisor. Det är de som verkställs uppifrån riskerar att Miljöförstöringen blir där ett hot mot rika som har de största utsläppen, bli missriktade. den vita rasen vid sidan av mul­ både nu och historiskt, medan det tikultur och feminism. Terroristen är de redan utsatta som kommer att Men om den auktoritära nationalis­ som attackerade två moskéer och drabbas hårdas av upphettningens men börjar intressera sig för miljön mördade 51 personer i Christchurch, konsekvenser. Därför är det så viktigt kan livbåtsetiken komma tillbaka. Nya Zeeland, våren 2019 motiverade att betona klimaträttvisa, både glo­ Det finns också tendenser på att attacken med att överbefolkningen balt och nationellt. För att omställ­ detta redan sker. Så är till exempel hotade både miljön och den ariska ningen ska få legitimitet krävs det att fallet med franska Nationell samling rasen. Detta terrordåd inspirerade i resurserna fördelas så att det inte är där en grön nationalism tycks vara sin tur skjutningarna i El Paso, Texas, redan marginaliserade grupper som på väg att utvecklas. Att argumente­ och attacken mot en moské i Norge får ta den största bördan, utan det är ra för energiomställning, närodlad under sensommaren samma år. de med störst utsläpp som måste gå mat och kollektiva lösningar går att Eko-nationalism och eko-fascism före. För den som har sänkt skeppet, förena med en nationalistisk retorik. kan också vara tecken på hur normer ska inte ensam få ockupera livbåten.· Nationell samling har gått från att förskjuts i samhället och hur rasis­ framföra klimatförnekande budskap men har etablerat sig. Sociologen Kjell Vowles är doktorand på Chalmers, där han ska skriva sin avhandling om klimatförtill att argumentera för att Frankrike Daniel Kahn-Harris har i boken nekelse och vad det är som gör att vi inte agerar på den kunskap vi har. Han har tidigare måste bli oberoende av importerad Denial – The Unspeakable Truth argu­ varit chefredaktör för Klimatmagasinet Effekt, olja från Mellanöstern genom att menterat för att detta kan göra den och är medlem i JAK-medlemsbank 44

grus & guld · 1/2020


NY BANKTJÄNST FÖR FÖRETAG!

Bankgiro till företag ÄNTLIGEN kan vi erbjuda bankgironummer till företag, organisationer och föreningar. Bankgirot kopplas till ett transaktionskonto och kostar 699 kronor per år. För mer information och beställningar skriv till oss via internetbanken så hjälper vi er.


Information från JAK redaktör: hanna blomqvist hanna.blomqvist@jak.se

Kallelse till JAK Medlemsbanks årsstämma Alla medlemmar i JAK Medlemsbank kallas härmed till ordinarie föreningsstämma den 18–19 april 2020 i Skövde Kulturhus biograf Odeon, Trädgårdsgatan 9 i Skövde. Stämman inleds på lördagen den 18 april kl. 11:00 med seminarium, registrering öppnar kl. 12:00, stämmo­ förhandlingarna börjar kl. 14:00 och stämman ajourneras för dagen cirka kl. 18:00. Stämman återupptas sedan på söndagen den 19 april kl. 09:00 och avslutas cirka kl. 12:00. Vid stämman kommer stadge­ ändringar att behandlas. Stadgeänd-

ring av § 2 Ändamål och verksamhet avser ett andra stämmobeslut som syftar till att förtydliga ändamåls­ paragrafen i enlighet med stämmouppdrag från 2018.

ANMÄLAN OCH STÄMMOHANDLINGAR

alternativt ring 0500-46 45 00. Stämmohandlingarna skickas ut via e-post, internetbanken eller per post till medlemmar som begär det. Begäran lämnas i formuläret för anmälan om deltagande i stämman alternativt via internetbanken.

Anmäl deltagande i stämman snarast via följande länk: jak.se/anmalan2020

Dagordning för JAK Medlemsbanks årsstämma 2020 1. Val av mötesordförande, två justerare

11. Beslut med anledning av föreningens

19. Beslut om ersättning till förtroende-

och två rösträknare

överskott eller underskott enligt den

valda

2. Anmälan av protokollförare och övrigt

fastställda balansräkningen

20. Val av ordförande samt ledamöter i

presidium

12. Beslut angående ansvarsfrihet för

styrelsen

3. Föreningsstämmans behöriga utlysande

styrelseledamöterna och den verkställan-

21. Val av revisorer och suppleanter

4. Upprättande av röstlängd

de direktören

22. Val av ledamöter i etikrådet, varav en

5. Fastställande av dagordning och

13. Behandling av styrelsens propositioner

sammankallande

arbetsordning

23. Val av ledamöter i valberedningen,

6. Valberedningens nomineringar till

verksamhet

varav en sammankallande

förtroendevalda

14 Behandling av förslag från etikrådet

24. Val av ledamöter i nomineringskom-

7. Rapportering med anledning av föregående års stämmouppdrag 7.1 Styrelsens rapport 7.2 Valberedningens rapport 7.3 Etikrådets rapport 7.4 Nomineringskommitténs rapport

46

13.1 Stadgeändring av § 2 Ändamål och

14.1 Etikrådets uppdragsbeskrivning i reglementet

25. Övriga frågor

15. Behandling av motioner 15.1 Jämna slantar 15.2 Erbjud alternativ till Bank-ID 16. Styrelsens redogörelse för budget för

8. Styrelsens årsredovisning

det kommande verksamhetsåret

9. Revisorernas berättelser

17. Fastställande av medlemsavgift för

10. Fastställande av resultat- och balans-

det kommande verksamhetsåret

räkning

18. Beslut 0m antal styrelseledamöter

grus & guld · 1/2020

mittén

Varmt välkommen till JAK Medlemsbanks årsstämma 2020!

Sten-Inge Kedbäck

Styrelsens vice ordförande


JAKs årsstämma 2020

Praktisk information årsstämma 2020

JAK Medlemsbanks årsstämma kommer att hållas i Skövde Kulturhus, i Odeon. Kulturhuset ligger mittemot Skövde resecentrum.

Resa och logi

Föreningen ersätter kostnader för resa och logi i efterhand enligt följande. Närvaro båda stämmodagarna krävs för att berättigas till ersättning. Logi ersätts upp till ett maxbelopp per natt för alla som haft en logikostnad. Hur stor ersättningen blir avgörs av hur många som deltar och ansöker om ersättning. Resa ersätts utöver ett visst belopp för alla, under förutsättning att resa skett med tåg 2 klass eller buss. Resa med bil ersätts endast om de allmänna kommunikationerna inte varit tillfredsställande. Kvitton i original för logi och resor ska vara föreningen tillhanda senast två veckor efter stämman. Styrelsen beslutar om kostnadsutjämning och utbetalning av ersättning i efterskott.

Fullmakter

Om du inte har möjlighet att närvara, kan du låta dig företrädas av ett ombud, som ska medföra en fullmakt i original. Observera att ett ombud enligt stadgarna har rätt att företräda en (1) fysisk person som är medlem och en (1) juridisk person (t.ex. en förening eller ett företag) som är medlem. Varje medlem som fyllt 16 år och betalat grundinsats har rösträtt på

stämman. I det fall förmyndare för omyndig medlem bedömer att den omyndige kan företräda sig själv, kan en fullmakt lämnas till denne och ska medföras i original. Observera att personbevis på den omyndige ska uppvisas där det framgår vem eller vilka som är förmyndare. Ställföreträdare för en juridisk person som är medlem har rätt att rösta för denne utan fullmakt på stämman. Observera att rollen som ställföreträdare måste styrkas med t.ex. vidimerad kopia av protokoll som utvisar teckningsrätten eller vidimerad kopia på registerutdrag från Bolagsverket. Dokumenten får inte vara äldre än 1 år. Om flera personer är ställföreträdare gemensamt behöver samtliga närvara eller ett protokoll visas upp som visar att den närvarande har givits rätt att ensam företräda den juridiska personen vid den här stämman. Begränsningen av antalet fullmakter gäller inte ställföreträdarskap och enligt föreningslagen behöver en sådan företrädare inte vara personlig medlem i JAK Medlemsbank.

Blanketter för fullmakter till års-

Logitips Quality Hotel Prisma Skövde, tel. 0500-48 80 00 och Quality Hotel Majoren Skövde, tel. 0500-41 06 10. Beställ gärna så tidigt som möjligt och glöm inte att uppge bokningskod – JAKSTÄMMA – för att få avtalad rabatt. Ni kan också be om att bli sammanförda i flerbäddsrum.

Övriga logitips är: Hotell Skövde – tel. 0500-41 06 45, Scandic – tel. 0500-74 50 00, Skövde Vandrarhem – tel. 050048 17 18.

Anmäl deltagande i stämman snarast via jak.se/anmalan2020. Meddela då om du behöver någon form av teknisk hjälp på stämman samt eventuella allergier.

stämman finns att ladda ner på: jak.se/medlem/stamma grus & guld · 1/2020

47


Information från JAK

vd  har  ordet

”Ingen har sagt att det är lätt att bedriva bank.” Året 2019 blev ett händelserikt år för JAK Medlemsbank! Vi genomförde en rad avgörande investeringar för bankens framtid, både i system och medarbetare. Investeringarna var nödvändiga men medförde också ökade kostnader samtidigt som intäkterna minskat, till stor del med anledning av en försvagad medlemsnytta. Resultatet av detta är att banken visar röda siffror på sista raden i resultat­ räkningen. Detta är givetvis ytterst beklagligt, men utan investeringarna så skulle vi saknat möjligheten att nu öka vår medlemsnytta. För mig handlar en ökad medlems­ nytta om att bygga en verksamhet som hela tiden kan verka för att möta medlemmarnas efterfrågan. Jag upplever att det är många som vill välja

jak i korthet

Bankgiro till företag Äntligen kan vi erbjuda bankgironummer till företag, organisationer och föreningar. Bankgirot kopplas till ett transaktionskonto och kostar 699 kronor per år. För mer information och beställningar skriv till oss via internetbanken så hjälper vi er. 48

grus & guld · 1/2020

oss som bank i dag, men som inte känner att de kan det. Det kan vara på grund av vår prissättning, sparkrav eller andra villkor som ställs. Så, hur kan vi bli aktuella i dag och fortsätta vara det i en ständigt föränderlig omvärld? Det är frågor som denna som driver mitt engagemang för vår bank.

Ingen har sagt att det är lätt att bedriva bank. Ibland känns det nästintill omöjligt. Men så påminner jag mig själv om att vi gått samman i JAK Medlemsbank för att bevisa att det går att bedriva bank på andra premisser än med vinstsyfte som drivkraft. Det inspirerar mig. Och även om vår ekonomi inte är i balans i dag så är jag övertygad om att det går, att vi behövs som alternativ och jag kommer att

enträget arbeta vidare för att vi ska bli den självklara banken för alla som vill verka för en hållbar utveckling för människa, miljö och ekonomi.

Med hopp om att få träffa flera av er på årsstämman! Med vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Senarelagt utskick av Grus & Guld

Styrelseordförandes avgång

Detta nummer av Grus & Guld skickades ut en vecka efter tidigare annonserat datum. Anledning var att ett styrelsemöte blev framflyttat. Tidningen, med kallelsen till årsstämman, lämnades till posten för distribution 3 veckor innan stämman enligt gällande stadgar.

Tidigare ordförande Monjia Manai Sonnius valde att avgå från sitt uppdrag som ordförande i JAK Medlemsbanks styrelse den 31 december 2019. Ordförandeposten kommer att vara vakant fram till årsstämman, men vice ordförande Sten-Inge Kedbäck övertar ordförandes uppdrag fram till stämman.


medarbetare i fokus

”JAKs grundvärderingar ligger i tiden” Pernilla har jobbat på JAK i snart 5 år. Vi pratar lite närmare med henne om vad hon gör om dagarna och hur hon ser på JAKs utveckling under de senaste åren. Hej Pernilla, kan du berätta lite om vad du gör på banken idag? – Jag arbetar med obestånd vilket innebär att jag har kontakt med de medlemmar som har lån och som släpar efter med återbetalningen. Det innebär att jag på dagarna lägger ner en del tid på att försöka hitta olika lösningar för att låntagarna ska komma ikapp med sina lånebetalningar. Många som har problem att betala hör av sig till banken och jag lägger mycket av min tid på kommunikation med dessa medlemmar. På individnivå är det viktigt att vi på JAK kan hjälpa människor som hamnat i en ekonomisk knipa att komma på rätt köl igen, åtminstone i de fall där vi har möjlighet att hjälpa. I ett större perspektiv är det också viktigt att JAK bevakar återbetalningen av utlånade pengar för de medlemmar som valt att låna ut sina pengar till andra. På så sätt värnar vi om både låntagarna och medlemmarna med inlåning i banken. I de tråkigaste scenarierna tvingas vi till slut att skicka krediter vidare till inkasso och Kronofogden. I dessa fallen är det ju trots allt vår skyldighet att först och främst skydda de medlemmars pengar som lånats ut.

Hur kommer det sig att du började på JAK? – Innan jag kom till JAK hade jag arbetat med obestånd både inom statlig verksamhet och privata sektorn, men aldrig inom bankbranschen.

”...en spännande utmaning att prova på en helt ny bransch.” Med min 15-åriga erfarenhet från andra typer av obeståndsarbete tyckte jag det var en spännande utmaning att prova på en helt ny bransch. Hur har din roll utvecklats under åren? – Förutom obeståndsarbete har jag under en period även arbetat med bankens arbete mot penningtvätt och mot finansiering av terrorism. Det var ett intressant inslag i min yrkesroll och jag lärde mig mycket under den perioden. Hur ser du på JAKs förändring under din tid här? – Vi bytte banksystem i maj 2019 och det innebar en stor förändring och mycket arbete, både för personal och våra medlemmar. Nu börjar vi landa i allt det nya och jag hoppas att vi fram-

över kommer kunna se många stora fördelar med ett nytt banksystem. Du har ju varit med i styrelsen som arbetstagarrepresentant under det stora förändringsarbetet att ta JAK framåt, vad ser du mest fram emot själv? – Ja det har verkligen varit ett omfattande förändringsarbete vi genomfört den senaste tiden. Det har varit väldigt mycket arbete, i synnerhet med systembytet men nu börjar vi komma i fas och jag ser fram emot att vi tack vare systembytet framöver kommer kunna erbjuda våra medlemmar fler tjänster och produkter än vi haft tidigare. Vad tycker du är det bästa med JAK? – Jag tycker att JAKs grundvärderingar ligger i tiden och att konceptet med att medlemmarna lånar pengar av varandra är sunt. Vi är relativt unika då vi är en av endast två medlemsbanker i Sverige. JAK har heller inga krav på vinstutdelning eller bonusar och vi är ett kooperativ där alla medlemmar är delägare i banken och alla har en röst vid stämman. Sedan tycker jag också att det bästa med JAK är mina fina kollegor, vi har bra sammanhållning och stöttar varandra när det är motigt. grus & guld · 1/2020

49


Respons

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

Grus & Guld

I september 2000 bytte tidningen Räntefri namn och blev Grus & Guld. En ny tidning, som nu har bevakat frågor kring ekonomisk, social och ekologisk rättvisa och hållbarhet i snart 20 år, såg dagens ljus. Under jubileumsåret fortsätter vi våra tillbakablickar – fem, tio och femton år tillbaka i tiden.

2005

I nr 1/ 2005 fick läsarna bland annat följa med till den brasilianska förorten Conjunto Palmeiras där invånarna fått fart på den lokala ekonomin med sin egen bank och valuta. – När ska våra politiker få upp ögonen för de lokala kooperativa bankernas potential som fattigdomsbekämpare? frågade sig en av grundarna.

I nr 1 mötte vi ungdomar från Hallsberg som åkt till Totnes i England för att studera omställningsrörelsens arbete med att skapa ett energi­ snålare lokalsamhälle. – Det är de vuxna som har makten och pengarna. Vi kan bara berätta, sa de när G&G fick vara med på en av föreläsningarna de höll efter hemkomsten.

I det första numret med nuvarande form berättade Eva Sandgren hur hon planerar sin privatekonomi så hon känner sig rik trots lite pengar. Oberoende av räntenivåer, elpriser och hög konsumtion finner hon trygghet i det egna huset, veden och byn. – Det viktigaste är att tänka själv, och inte automatiskt köpa de gängse definitionerna av hur man ska leva, sa hon bland annat.

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

50

grus & guld · 1/2020

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

Annonsstopp: 27 april Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

grus & guld · nr 1 2020 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Nästa nummer är ute 11 juni!

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 1 · 2020

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 39 kr

Klimatkrisen ökar skulden ”Inte dyrt ställa om”

Bra affärer i lokal valuta

Nöjd med tillräckligt

FORSKARE EFTERLYSE R NY SAMHÄLLSLOGIK Kolfinansi ering   ·   Thomas Piketty   ·   Livbåtseti k  ·   Budgetmat


Krönika

Pella Thiel:

Våga fantisera om framtiden Tänk om vi faktiskt kan ställa om samhället?

Tänk om det är möjligt att skapa en livsbeja­ kande, regenerativ kultur, där vi investerar i att leva med fred hellre än att rusta för krig? Där vi forskar mer på att samarbeta med naturen än att kontrollera den? Hur skulle det se ut? Det är en avlägsen tanke för de flesta, i en tid när vi kollektivt agerar som om det inte ens fanns någon morgondag. You will die of old age – I will die of climate change står det på ett av klimatstrejkernas plakat. Unga människor världen över har tappat tron på en framtid. Det är hjärtskärande.

Rob Hopkins, en av omställningsrörelsens grundare, beskriver i den nya boken From What is to What if? hur fantasin och kreati­ viteten idag är utrotningshotade, samtidigt som de nu är av avgörande betydelse. Dessa unikt mänskliga förmågor är vad omställningsrö­ relsen bygger på. Det möjliga blir möjligt för att vi gör det möjligt. Fantasin formar världen.

Vad händer med vår föreställningsförmåga

Så hur skapar vi framtider att längta till,

hellre än att fly ifrån? Till exempel genom utrymmen där vi gemensamt vågar fantisera. På en omställningskurs nyligen sa en av del­ tagarna ”Det är som att jag plötsligt fick til�­ låtelse att drömma om en framtid. Som att jag klev över en gräns, jag hörde mig själv säga hur det såg ut där… Om jag kan säga det måste det ju vara möjligt?” Tänk om… vad längtar du efter? ·

Foto: annik a af klercker

när vi förlorar hoppet om framtiden? Psyki­ atrikern Robert J Lifton beskriver i The Broken Connection hur användningen av kärnvapen innebar att vi kollektivt var tvungna att föreställa oss möjligheten att mänsklig­ heten utplånas. Detta innebar ett helt nytt kulturellt förhållningssätt till tid; förmågan att leva med en relation till framtiden blev skadad. Lifton kallar det en radikal biologisk splittring. Vi blev i stället fångade i nuet. Med klimatförändringarna är en kollaps av livet som vi känner det inte längre enbart en möjlighet; det börjar närma sig en san­ nolikhet. När vi mer än någonsin behöver kunna drömma om ett samhälle som ser helt annorlunda ut än dagens, håller vi alltså på att förlora förmågan att föreställa oss en framtid överhuvudtaget. Men hur ska vi kunna skapa något vi inte ens vågar föreställa oss? Är vi inlåsta i ett destruktivt system för att vi begränsar oss själva?

”Fantasin och kreativiteten är utrotningshotade, samtidigt som de nu är av avgörande betydelse”

Pella Thiel Ekolog, aktivist och omställare

grus & guld · 1/2020

51


B Bildkommentar: Ellen Ekman

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Profile for Grus & Guld

Grus & Guld nr 1/2020  

En tidning om hållbar och rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

Grus & Guld nr 1/2020  

En tidning om hållbar och rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

Profile for grusoguld