{' '} {' '}
Limited time offer
SAVE % on your upgrade.

Page 1

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

grus & guld · nr 4 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

nr 4 · 2019

fr ån JAK Medlemsbank

pris: 39 kr

Kampen om åkermarken Dricksvatten som bristvara Aktier för lokal mat

Framtida hyresvärd inspirerar till nya boendeformer

Klimatkraft tillsammans • Festmåltid i jul • Motsägelsefull ekonomi


Sköt dina bankärenden var du än befinner dig. Med mobilbanken får du en tydlig överblick över din ekonomi. Du kan göra överföringar, göra betalningar till bank- och plusgiromottagare och skicka meddelanden till banken. På www.jak.se kan du hämta appen och läsa mer.


Innehåll grus & guld · 4/2019

foto: Kristin k arl sson

Vi behöver komma bort från idén att vi ska förändra världen en människa i taget, skriver klimatpsykolog Kali Andersson.  ·  11

Ekonomiska motsägelser

åkrar eller bostäder? Hur vi använder marken har betydelse för flera av världens utmaningar. Planer på att bebygga åkermark väcker protester, bland annat i Uppsala.

Foto: Istock.com/Luz a studios

Foto: sar a johari

kultur

[Puffbild i spalt]

Flera böcker lyfter blicken från individuella klimatsmarta handlingar till kollektivt agerande.  ·  32-33

omvärld

På tre år har det växt fram så kallade reko-ringar över hela Sverige.  ·  18

krönika

Sakta ned – för vår och planetens skull, manar Emilia Arvidsson.  ·  43

Foto: anna von brömssen

30 Tips

Elinor Askmar Cederholm vill underlätta tillsammansboende. · 6

Samtidigt som vi vill minska produktionen av klimatskäl vill vi öka den för att ha jobb att gå till. Nina Björk om bristande helhetssyn.  ·  34

dessutom:

Leslie Llamacurry i Lima betalar dyra pengar för förorenat vatten. · 22

Bostadsentreprenör

Tysk idé med aktiebolag som ägs av medborgarna och investerar i regional matproduktion sprider sig.  ·  9

Klimatkraft tillsammans

12

Vatten som lyxvara

Avkastning i form av lokal mat

Festmåltid i jul

Gör maten mer hållbar tillsammans

omvärld

I över 26 år har urbefolkningen försökt få rätt mot oljebolaget som de menar har förgiftat deras mark.  ·  13

information från JAK

Missa inte det senaste från din medlemsbank, bland annat med viktig information om medlemsavgiften. Sid 38

grus & guld · 4/2019


Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank och ingår i medlems­avgiften för JAK-medlemmar. Tidningen utkommer med fyra nummer per år. Postadress: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Digitalt: www.grusoguld.se facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: grusoguld@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 (vxl)

Layout och produktion: Hans Månsson, Bild & Mening hans@bildmening.se

Kristin Karlsson

foto: privat

Grafisk form: ETC Kommunikation

Medarbetare i detta nummer är frilansjournalisten som gärna skriver om det vi har gemensamt och tar för givet, till exempel jorden, skogen, vattnet, luften och djuren. Hon är en del av frilansnätverket Omställningsbyrån, och på olika sätt engagerad för ekologiskt jordbruk. På sidan 12 tittar hon närmare på hur vi använder vår åkermark.

Annonser och lösnummer: Carina Danling Mejl: carina.danling@jak.se Telefon: 0500-46 45 11 Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca 30 000 ex

Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt och beställt material samt att publicera det i både tryckt och elektronisk form om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN 1650-470404

S

ENMÄRK

E T

N VA

Miljömärkt trycksak 3041 0083

4

grus & guld · 4/2019

E-post: jak@jak.se Telefon: 0500-46 45 00 Digitalt: www.jak.se facebook.com/jakmedlemsbank

Maja Söderberg brinner för hållbar matförsörjning, både ur konsumtions- och produktionsperspektiv. Hon är odlare, författare till två kokböcker och sprider tillsammans med kollegorna i Klimatmat kunskap om hur man kan ställa om menyer och matvanor. På sidan 30 ger hon sina bästa tips för julbordet.

Emilia Arvidsson inledde ett köpstopp för snart fyra år sedan. Det gav inte bara pengar över utan ledde även till minskad stress och ett ökat intresse för miljön. Som konsult lyfter hon nu fram fördelarna med att leva mer hållbart, bland annat i den aktuella boken Klimatglädje. Läs hennes krönika på sidan 43.

Foto: privat

Postadress: JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Besöksadress: Vasagatan 14

jobbar med miljöfrågor i arbetskollektivet klimatpsykologerna och stöttar ickevåldsaktivister till mental hållbarhet. Förutom legitimerad psykolog är hon även permakulturdesigner, och aktuell som en av författarna till boken Klimatpsykologi. På sidan 11 skriver hon om vikten av rätt fokus i klimatarbetet.

FOTO: Cecilia Davidsson

JAK Medlemsbank ska bidra till ett hållbart samhälle för människa, miljö och ekonomi genom att arbeta för en lägre skuldsättning i samhället och ett minskat resursuttag från miljön.

Karin Kali Andersson

foto: joakim andrén

Omslag: Elinor Askmar Cederholm är med och startar ett nytt bostadsföretag. Foto: Anna von Brömssen


välkommen

redaktören:

En gräns för rikedom

Tillsammans för framtiden föreställ dig att allt går bra, eller åtminstone någorlunda. Vi lyckas vända de globala utsläppskurvorna i tid och hittar nya sätt att leva tillsammans på den här planeten. Hur skulle det kunna bli? Den första tanken som kommer för mig när jag tittar ut över en av stadens infarter, är att det skulle det kunna bli mer fågelsång och mindre buller, friskare luft och inga dieselångor… Det känns som en bra utgångspunkt för fortsatta framtidsvisioner som inte omedelbart kraschar mot de katastrofscenarion som allt oftare fladdrar förbi. Visst finns det stor anledning till oro. Redan idag ser vi effekterna av klimatkrisen, och ska vi lyckas hejda uppvärmningen i tid krävs enorma förändringar på kort tid. Självklart väcker det sorg, ilska, frustration att åtgärderna ännu inte står i proportion till problemen. Men precis som det finns tröskeleffekter som kan leda till självförstärkande klimatförändringar bortom

kontroll, så finns det tipping points för samhällsförändring. Studier visar att flera stora omställningar har kommit till stånd efter att endast några procent av medborgarna – utan våld – tydligt sagt ifrån. – Det bästa vi kan göra nu är att fokusera mindre på att vara perfekta konsumenter,

För att hejda uppvärmningen behöver

vi stoppa, minska och avstå från mycket av det som pågår idag. Men precis som folkrörelserna gjorde i början av 1900-talet behöver vi även samlas kring visioner för framtiden, bejaka vår kreativitet och skapa nya strukturer. I det här numret kan ni till exempel läsa om ett alldeles nystartat litet bostadsbolag som vågar föreställa sig – och aktivt arbeta för – mer hållbara sätt att bygga och bo. Det tycker vi är så inspirerande att det förtjänar en plats på omslaget, även om intervjun på sidan sex är kort. Våra drömmar om framtiden får inte gå upp i rök med utsläppen.

Grus & Guld önskar alla läsare God Jul och Gott Nytt År!

Stopp för fossil-lån Karin Backström, Redaktör grusoguld@jak.se foto: Olof Thiel

”…i stället gå samman för att förändra politiken och lagarna.”

och i stället gå samman för att förändra politiken och lagarna, menar Karin Kali Andersson i en analys på sidan elva – där det också framgår varför det vackra ordet tillsammans är speciellt viktigt.

De som har för mycket pengar lägger generellt beslag på långt mer än sin beskärda del av planetens resurser, står för en högre del av koldioxidutsläppen och kan utöva oproportionerligt stor makt. Kanske är det dags att sätta en gräns för hur mycket välstånd en människa får samla på sig? Den belgiska filosofen Ingrid Robeyns kallar det limitarism – ett begrepp väl värt att lägga på minnet.

Världens största offentliga långivare, Europeiska investeringsbanken (EIB), ska sluta finansiera fossila energiprojekt efter 2021. Nu är det bara för alla andra banker att följa efter! Positivt är även att EIB ska avsätta en biljon euro för klimat- och miljöinvesteringar fram till 2030, men ett smolk i bägaren är att undantag görs för vissa fortsatta satsningar på gas. grus & guld · 4/2019

5


Bostadsentreprenör Elinor Askmar Cederholm Du är med och startar det nya företaget Byar & kvarter. Vad ska ni göra? – Vi vill underlätta för människor att kunna bo hållbart och tillsammans. Vi vill primärt vara en hyresvärd. I uppstarten vill vi köpa större villor och bygga tiny houses eller attefallshus. Vi har tänkt arbeta med folkfinansiering för att göra det möjligt, som en spar- eller placeringsform där man antingen får en liten avkastning eller bopoäng ungefär som JAK Medlemsbanks sparpoäng. Vi vill också jobba med tillsammansbyggeri av småhus med människor som vill hålla nere sina byggkostnader. Varför behövs ni? – Jag ser att många vill starta ekobyar, kollektiv, tillsammansbyggen och bogemenskaper, men att det är jättesvårt att lyckas socialt, ekonomiskt, juridiskt eller kompetensmässigt. Väldigt många projekt blir aldrig av, havererar, det blir mycket konflikter eller det tar jättelång tid. Många personer blir också marginaliserade på bostadsmarknaden – dels de som inte hittar boende och är ekonomiskt svaga och dels de som inte passar in i en traditionell boendenorm med villa, vovve, Volvo och kärnfamilj. Vilka är era drivkrafter? – Jag tror att omställningsrörelsen måste växla upp. Det finns otroligt mycket pengar i världen men gröna aktörer kontrollerar väldigt lite av dem. Vi måste äga fastigheter och mark och ta mer kontroll över de tunga resurserna.

6

grus & guld · 4/2019

text

abigail sykes foto

anna von brömssen

Namn

Elinor Askmar Cederholm

Ålder 38 år

yrke

Folkbildningssamordnare på Studiefrämjandet

gör

Medgrundare till det nystartade sociala gröna bostadsbolaget Byar & kvarter i Göteborg. Läs mer: byarkvarter.se


inspiratĂśr

grus & guld ¡ 4/2019

7


omvärld

Foto: Caroline Bennet, R ainforest Action Net work

Fler dollarmiljonärer Det senaste året har världen fått 1,1 miljoner fler dollarmiljonärer, enligt en rapport från den schweiziska banken Credit Suisse. Sammanlagt äger nu 46,8 miljoner människor minst en miljon dollar (ca 9,6 miljoner kronor). Trots att de utgör mindre än en procent av jordens invånare äger de 44 procent av tillgångarna. Den fattigaste halvan av befolkningen äger mindre än en procent.

 i bör inte längV re bara ställa frågan: Har vi råd? utan också: Har vi tillräckligt kvar i koldioxidbudgeten för att genomföra detta? Det bör, och måste, bli kärnan i vår nya valuta.” Greta Thunberg, brittiska parlamentet, april 2019 (reds översättning).

Tjugo företag klimatvärstingar Tjugo stora företag står för en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser sedan 1965. Och de har expanderat sin verksamhet trots att konsekvenserna varit kända, enligt den brittiska tidningen the Guardian. Bland de värsta utsläpparna finns både privata företag, som Chevron, Exxon, BP och Shell – och statliga företag som Saudiarabiens Aramaco och ryska Gazprom. – Sju och en halv miljarder människor betalar priset för ett dussin företags rekordvinster, säger Michael Mann, en av världens ledande klimatforskare till tidningen. 8

grus & guld · 4/2019

Närmare 1000 dammar med oljeslam blev kvar när oljeutvinningen kring Lago Agrio i Ecuador upphörde på 1990-talet.

”Ingen rättvisa för urfolk” Den uppmärksammade rättsprocessen mellan ursprungsbefolkning i Ecuador och oljebolaget Chevron visar på allvarliga brister i det internationella rättssystemet, menar juristen Pablo Fajardo.     företagsansvar    I 26 år har urbefolk-

ning i ecuadorianska Amazonas kämpat mot oljebolaget Texaco, numera Chevron. Efter tre decenniers oljeutvinning fanns giftigt avfall kvar som förorenade mark och vattendrag, samt orskade sjukdomar och dödsfall. Fallet, som brukar kallas en av världens största miljökatastrofer, ledde till en krånglig rättsprocess som sträcker sig över flera länder och juridiska instanser. Ecuadors högsta domstol har slagit

fast att Chevron ska betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd till invånarna. Men företaget har numer inga tillgångar i Ecuador och det har varit omöjligt att få domen verkställd utomlands eftersom bolag inom koncernen setts som självständiga. Chevron, som menar att företaget gjort rätt för sig, har fått frågan prövad enligt en tvistelösningsmekanism som ingår i många handelsavtal. Resultatet: Domen i Ecuadors högsta

domstol ska inte erkännas. I stället ska Ecuador betala skadestånd, samt hindra att urbefolkningen driver frågan vidare. Enligt Pablo Fajardo, jurist som

länge arbetat med fallet och nyligen besökte Sverige, kommer Ecuador att hörsamma detta för att inte riskera framtida investeringar och krediter. En del av lånet landet nyligen beviljades av Internationella valutafonden ska avsättas för ändamålet. – En internationell skiljedomstol kräver alltså att en regering ska upphäva ett beslut gällande en tredje part, som har fattats av landets högsta domstol, säger han uppbragt. – Företag kan dra nytta av tvingande skydd för investeringar medan värnande av mänskliga rättigheter och natur tenderar vara frivilligt. Ett bindande fördrag om transnationella företags skyldighet att respektera mänskliga rättigheter är absolut nödvändigt. I FNs regi pågår förhandlingar om ett sådant, där Sverige hittills inte valt att delta. Flera frivilligorganisationer har kritiserat detta, liksom att AP-fonderna har investeringar till ett värde av 4,2 miljarder kronor i Chevron. karin backström


Tyskar investerar i lokal mat foto: Regionalwert Biomark t Breisach

I Tyskland finns aktiebolag som ägs av medborgarna och stödjer regional matproduktion. Nyligen besökte initiativtagaren Sverige för att ta idén hit.     medborgaraktiebolag   

”I stället får de socio-ekologisk ränta.”

Förra året blev Regionalwert Frei-

burg kontaktat av fler företag än man hade möjlighet att hjälpa. Andra utmaningar är att få den offentliga sektorn att se värdet av det Regionalwert gör – och att bidra till finansieringen, enligt Christian Hiss, initiativtagare och vd. Han har också fått lägga mycket energi på att få företagen att engagera sig

i nätverket, och han har blivit förvånad över att en del tagit emot hjälp när de har haft det tufft men inte gett så mycket tillbaka till nätverket när de blivit framgångsrika, berättar Eric Waibel. Det som både konsumenter och pro-

ducenter är mest nöjda med är hur Regionalwert för dem närmare varandra. Livsmedelskedjan blir mer transparent när konsumenter kan besöka gårdarna och se hur deras mat produceras. – Något vi ofta hör från producenterna är att Regionalwert har ökat medvetenheten och respekten för det de gör, säger Eric Waibel. Regionalwert bedriver även forskning om Erik Waibel en ny slags bokföring för matproducenter i projektet Richtig rechnen (Räkna rätt). Det ska synliggöra fler kostnader och värden, som priset för att utarma jorden och värdet av att främja biologisk mångfald. foto: Regionalwert

inom några år, berättar forskaren och talespersonen Eric Waibel på Regionalwert Freiburg. – På årsmötena är responsen alltid väldigt bra, trots att ingen har fått tillbaka några pengar än. I stället får de socio-ekologisk ränta, det är därför vi investerar i just dessa företag. Men vi behöver alltid fler investerare.

Andrea Hiss driver ett av företagen i Regionalwert AG Freiburgs nätverk, en ekologisk matbutik i Breisach.

I september besökte Christian Hiss

företagare och allmänhet i Vreta kloster och Järna. Initiativtagare var den

före detta riksdagsledamoten för Miljöpartiet Annika Lillemets. Hon säger att hon blev glatt överraskad över det stora gensvaret. Nu är tanken att sätta ihop en arbetsgrupp som kan starta en svensk motsvarighet till Annika Regionalwert. Lillemets – Med tanke på intresset för rekoringar och andelsjordbruk är jag optimistisk att det ska finnas intresse för att investera på det här sättet. Köper du aktier är det ett mer långsiktigt åtagande för att dela risken med de lokala matproducenterna, säger Annika Lillemets.

foto: Riksdagen

25 grönsaksodlare, vinproducenter, restauranger och andra ekologiska matföretag från regionen kring den sydtyska staden Freiburg är med i Regionalwert Freiburg AG. Aktiebolaget köper en andel av företagen i proportion till hur mycket pengar de behöver, och företagen blir partners i Regionalwerts nätverk. Aktiebolaget erbjuder rådgivning och företagen i nätverket stödjer varandra. Varje partner redovisar årligen sina insatser för social, ekologisk och så kallad regional-ekonomisk hållbarhet för aktieägarna. För investerarna är aktien ett sätt att stödja regional, ekologisk matproduktion och självförsörjning. Målet är att kunna betala utdelning

Abigail Sykes

fakta

Regionalwert • Startades 2006 i tyska Freiburg. • Finns även i Hamburg, Köln, södra Bayern och Berlin-Brandenburg. • Intresse finns för liknande verksamhet ifrån Sverige, Katalonien, Storbritannien, Portugal och Bulgarien. Läs mer: www.regionalwert-ag.de

grus & guld · 4/2019

9


omvärld

Skillnaden på priset i butiken mellan ekologiskt och konventionellt producerad mat fortsätter att minska. Det visar en årlig undersökning som Sveriges konsumenter och Pensionärernas riksorganisation, PRO, nyligen presenterade. Visserligen är de ekologiska varorna fortfarande dyrare, men de senaste fyra åren har prisskillnaden sjunkit från 34 till 21 procent. På många varor - till exempel mjöl, ris, grönkål, kaffe, jordgubbssylt och torkade aprikoser - är prisskillnaderna marginella och ibland kan de ekologiska varorna till och med vara billigare. Källa: Sveriges konsumenter

Årets kooperativ driver hela byn 150 medlemmar och sju deltidsanställda i samhällskooperativet Skålans byaråd har tagit över en rad viktiga samhällsfunktioner. Fiber, vatten, vägbelysning, förskola, gym, badplats, personfärja, och fritidsgård är bara några. För detta har de fått utmärkelsen Årets kooperativ av Arbetsgivareföreningen KFO, We effect och Coompanion Sverige. Motiveringen är att det jämtländska kooperativet visar hur kooperativ organisering och samverkan kan få hela bygder att blomstra.

2,7

miljarder kronor har fem stora fossilbränslebolag lagt på lobbying i EU de senaste tio åren. Källa: Big Oil And Gas Buying Influence In Brussels, 24 okt 2019

10

grus & guld · 4/2019

foto: kristin k arl sson

Mindre dyrt välja ekomat

Intresset för att handla direkt från producenten ökar. Rebecka Lindström, Enköping, säljer grönsaker i en av landets 150 Reko-ringar.

Antalet reko-ringar ökar Antalet reko-ringar fortsätter att öka och i början av oktober förnyade Jordbruksverket Hushållningssällskapets uppdrag att stötta och främja utvecklingen.     reko-ringar    Sensommaren 2016 star-

tades Sveriges första reko-ring i Västra Götaland. Idag finns det 150 stycken, från Trelleborg i söder till Luleå/Boden i norr. – Vi som följt utvecklingen ett tag har hela tiden trott att nu kommer inga fler att starta, men nu finns det reko-ringar i princip överallt, säger Håkan Eriksson som på deltid arbetar med Jordbruksverkets satsning på rekoringarna. De 150 Reko-ringarna har samman-

lagt 390 000 medlemmar kopplade till sig på Facebook. Medlemmarna är både producenter och konsumenter och en del är medlemmar i flera reko-ringar. – En utmaning vi har framför oss är att få alla Håkan medlemmar att faktiskt Eriksson handla på reko-ringarna, det finns en hel del ”hang-arounds”. Dessutom måste vi hålla intresset

uppe. Vi vill att det ska bli en vana att handla mat från reko-ringarna, säger Håkan Eriksson. Det förnyade uppdraget från Jordbruksverket löper ytterligare ett år men innebär inte mer pengar till Hushållningssällskapet som sammanlagt fått 2,5 miljoner kronor för att stötta och främja utvecklingen. För pengarna har de bland annat administrerat ambassadörer som hjälpt nya reko-ringar att komma igång, samlat ihop tips och frågor och svar på sin hemsida. Dessutom finns nu ett profilmaterial med en logotype. Han gläds åt att loggan används kre-.

ativt av nästan hälften av alla rekoringar. – En del lägger till ortsnamn, eller byter färg. Vi har inga krav eller regler kring att loggan måste användas på ett visst sätt. Det är upp till var och en. Vårt uppdrag är att stötta, säger Håkan Eriksson. I Hushållningssällskapets uppdrag ingår även att lämna in en handlingsplan till Jordbruksverket, vilket kommer att ske innan uppdraget är slutfört hösten 2020. kristin karlsson

Läs mer: hushallningssallskapet.se/ forskning-utveckling/reko/


foto: joakim andrén

”Vi kan bygga en värld där alla slipper klimatskam” omvärldsanalys

N

är morgnarna börjar mörkna blir jag irriterad på min sambo för att han tänder lamporna i hela lägenheten, i stället för att dra upp persiennerna när han går upp på morgonen. Han svarar lugnt att det inte är de släckta lamporna som kommer att förändra världen, följt av lite kilowattstatistik. Trots att jag vet att han har rätt kan jag inte låta bli att anmärka på detta mikroslöseri, onödiga lampor känns ju fel. Som klimatpsykolog borde jag verkligen veta bättre. Det första problemet med att lägga ansvaret för de ekologiska kriserna på oss som individer, är att det får oss att gräla. Lika mycket som vi själva skäms när vi har gjort något dumt, kastar vi också små nypor av skuld och skam omkring oss när vi ser andra som inte anstränger sig. När klockan tickar och hoppet sinar blir det inte lättare att hålla god min. Frustrationen måste ta vägen någonstans, och det blir naturligt att vi riktar den dit vi tänker oss att lösningen finns: på våra egna och vännernas axlar.

D

et andra problemet är att det här med individansvar inte fungerar särskilt bra. Folk som säger att de gör mycket för miljön, har till exempel visat sig ha lika stor energianvändning som andra och lika stora ekologiska fot-

karin kali andersson avtryck. I en studie i USA såg man till och med att klimatskeptiker i USA var mer miljövänliga på vissa områden, än de som oroar sig allra mest för klimatet. Vi människor lider omedvetet av det som kallas moraliskt rättfärdigande. När vi har varit duktiga slappnar vi av och unnar oss något miljöbelastande någon annanstans. Vill det sig illa blir det lilla unnet mycket större än det vi just sparat in. Ambitiösa sopsorterare tycker exempelvis att det är mer rättfärdigat att köra mycket bil, jämfört med de som inte sorterar så duktigt. En hel del livsstilsförändringar får ingen effekt alls på ekosystemet. I värsta fall kan de till och med vara negativa. Så klimatavtrycket per person har inte minskat nämnvärt de senaste åren, trots att klimatdebatten nu är på högvarv och grönt är det nya svarta.

I

grund och botten handlar det inte om att miljövänner är lata eller lurar sig själva. Det är bara så oerhört komplicerat att leva i denna värld på ett miljövänligt sätt. Det är svårt att ha koll på alla tusentals variabler, och det är krävande att konsekvent säga nej till alla de frestelser som finns överallt. Många jag träffar kämpar dagligen med att göra allting rätt, men känner ändå skuld och skam över sin otillräcklighet och litenhet. Vem tjänar egentligen på att vi vänder

ut och in på oss själva för att leva så bra som möjligt, och samtidigt tjafsar om varandras levnadsvanor på familjemiddagar och i sociala medier? Inte planeten. Men kanske de politiker och företagsledare som slipper stå till svars för de verkligt stora utsläppen, allt medan vi kämpar med vardagens små ting. Sett till forskningen har konsumentmakt och individansvar historiskt sett inte kunnat skapa systemförändring utan bara förskjutningar i enstaka frågor. Den tiden har vi inte nu.

V

i behöver ett nytt sätt att tänka, bort från idén att vi ska förändra världen en människa i taget. När vi går samman i större grupper blir vi starkare, har roligare och slipper känna oss ensamma. Då minskar frustrationen. Det bästa vi kan göra nu är att låta oss själva och varandra vara operfekta konsumenter, som tillsammans reser oss för att förändra politiken och lagarna. Vi kan bygga en värld där alla slipper klimatskam.

Karin Kali Andersson Psykolog och författare grus & guld · 4/2019

11


Kampen om åkermarken Klimatkris, förlust av biologisk mångfald och en växande befolkning att mätta. Stora delar av åkermarken i Europa byggs bort samtidigt som sättet vi använder marken på är avgörande för flera av världens utmaningar. På många håll höjs nu röster mot att åkermark asfalteras och i Uppsala väntar slutstriden. TEXT och foto kristin karlsson

12

grus & guld · 4/2019


Att bygga på åkermark är ett oåterkalleligt beslut, säger Ingmar Messing, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. grus & guld · 4/2019

13


S Ragnar Brugård är kritisk mot planerna på att bygga en ny tågstation med anslutande vägar på marken som tillhör gården där han växte upp. 14

grus & guld · 4/2019

öder om Uppsala ligger slätten inbäddad i tjock dimma. Varken de mäktiga kraftledningsstolparna eller höstlövens färger syns. På nära håll däremot sticker det skira, gröna höstvetet upp ovanför den mörka lerjorden. Åkermarken tillhör gårdarna i Danmarks-Söderby som omgärdas av både motorväg och järnväg. – Där borta planerar kommunen att bygga en trafikplats, säger Ragnar Brugård och pekar över det öppna fältet mot en röd lada som ligger precis intill E4an. – Det får bara inte hända. Om de asfalterar förstörs jordbruksmarken för all framtid. Ragnar Brugård vänder sig om och med motorvägen i ryggen går han tillbaka mot gården där han växte upp. – Jag blev aldrig en riktig bonde, men känslan för jorden och landsbygden har jag i mig, säger han. Tillsammans med sina två syskon arren-

derar han ut åkermarken till en granne, som även brukar sin egen och merparten av de andra markägarnas åkrar på Danmarksslätten. Framför allt odlas det kvarngrödor, om kvaliteten håller vill säga, annars blir det djurfoder. – Men kvaliteten är oftast bra. De här lerjordarna är enormt bördiga. Det är dags för förmiddagsfika och idag får kaffekoppen samsas med en bunt utredningar och kartor på köksbordet. – Det här Uppsalapaketet är verkligen ett jättemaskineri, säger Ragnar Brugård. Uppsalapaketet är uppgörelsen mellan Uppsala kommun och staten, där den sistnämnda lovat att bekosta ytterligare två järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm om kommunen i gengäld bygger 33 000 bostäder i anslutning till spåren. På Danmarksslätten, runt Bergsbrunna, planeras för en ny tågstation med anslutande vägar och trafikplats till E4an. Ragnar Brugård för kaffekoppen till munnen, men hejdar sig.


– Jag kommer aldrig acceptera att de bygger på åkermarken och jag har juridiken på min sida, säger han och hänvisar till miljöbalken. I miljöbalken står det att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse och inte får bebyggas om inte ett väsentligt samhällsintresse ska tillgodoses och det inte finns annan mark att använda. Men juridiken kan vara en tolkningsfråga. En granskning från 2013 visar att det var väldigt få kommuner som följde miljöbalken. Det är till exempel inte alla som verkligen utreder vad som är ett väsentligt samhällsintresse eller om det finns andra områden att bygga på. – Antingen är miljöbalken vagt formulerad eller så behöver kommunerna vägledning för hur de ska resonera, säger Olof Enghag, som utförde granskningen åt Jordbruksverket. En som menar att miljöbalken inte skyddar

åkermarken tillräckligt är Anders Larsson, universitetslektor i landskapsplanering vid

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Alnarp. – Formuleringarna i miljöbalken är ospecifika och luddiga. Sverige har världens svagaste lagstiftning för att skydda åkermarken. Det måste vi ändra på så fort det bara går. De senaste åren har Anders Larsson engagerat sig i den ideella föreningen Den goda jorden som bland annat överklagar byggärenden på åkermark för drabbade medlemmar. Arbetet har fått fart efter en prejudicerande dom 2016, då Markoch miljööverdomstolen stoppade Ystad kommun från att bygga en 400 kvadratmeter stor villa på åkermark. – Jag tycker det är märkligt att det tog två år att reda ut om en lyxvilla är ett väsentligt samhällsintresse. Kommunen borde sagt nej på en gång, men oftast tänker de väldigt

De senaste tjugo åren har åkermarken minskat med ca 30 fotbollsplaner per dygn. Anledningen är både bebyggelse och att marken växt igen.

”Asfalterar de förstörs jordbruksmarken för all framtid”

grus & guld · 4/2019

15


kortsiktigt, säger Anders Larsson. Efter att rättsläget klarnade har Mark- och miljödomstolen, MÖD, avgjort till åkermarkens fördel i så gott som alla ärenden, fyra detaljplaner och drygt 30 bygglov. I princip klassar MÖD all jordbruksmark, det vill säga åkeroch betesmark, som brukningsvärd och ofta saknas utredningar av alternativa områden att bygga på.

”Kommunerna ger nästan bort åkermarken gratis”

Svårigheten att driva rättsliga processer är

foto: slu

Anders Larsson menar att miljöbalken inte skyddar åkermarken tillräckligt.

inte bara att Den goda jorden arbetar med ideella krafter, ofta kommer den även in i ett för sent skede eftersom överklagande bara kan ske om aktören yttrat sig under granskningsskedet av byggplanerna. Föreningen noterar också att kunskapen om det tydligare rättsläget inte tycks ha nått till kommunal nivå. – Det är ett hejdlöst byggande idag. Kommunerna ger nästan bort åkermarken gratis till företag som vill investera eftersom de måste täcka sina behov av skatteintäkter, säger Anders Larsson och berättar att åkermarken i Europa försvinner i rasande takt. Ungefär 250 hektar åkermark går förlorad varje dag, och i Sverige skriver Jordbruks-

fakta

Miljöbalken Kapitel 3, paragraf 4 stadgar att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

16

grus & guld · 4/2019

verket 2017 att åkermarken de senaste 20 åren minskat med en hektar i timmen, ungefär 30 fotbollsplaner per dygn. All åkermark bebyggs inte, en del växer helt enkelt igen. – Åkermarken här i Europa är dessutom tio gånger mer produktiv än världsgenomsnittet. I princip försvinner alltså 2500 hektar varje dag, säger Anders Larsson som oroar sig för utvecklingen. – Åkermarken minskar här, men globalt ökar den just nu eftersom fattiga länder bränner sin regnskog för att kunna tjäna pengar på att exportera mat till oss i den rika delen. Men när regnskogen huggs ner förvärras klimatet och det blir ännu svårare att odla, till exempel i södra Europa och då blir åkermarken i Sverige ännu viktigare. – Om tio, tjugo år, när vi förstår vad vi har gjort, kommer vi att ångra oss, säger Anders Larsson. Långt från regnskog, mitt i ett stilla okto-

berregn, skyndar sig Uppsalas kommunalråd Erik Pelling (S) in i porten på ett nybyggt bostadshus. – Det är full gas från kommunens sida när det gäller Uppsalapaketet och vi förväntar oss lika högt tempo från staten. Det har vi blivit lovade, säger Erik Pelling och berättar att den nya tågstationen i Bergsbrunna, med alla spår som leder dit, ska stå klar 2029. – Tio år är en kort period, säger han och slår sig ner i trappan. Genom fönstren i trapphuset kan Erik Pelling blicka ut över Sveriges Lantbruksuniversitet, SLUs försöksodlingar i Ultuna, åkermark som även den ingår i Uppsalapaketet och eventuellt kommer att bebyggas. Förhandlingar mellan kommunen och SLU pågår just nu och lokaltidningen skriver att slutstriden kommer att ske under hösten. – Jag tänker att vi kanske kan förtäta ännu mer inom SLUs campus, men att inte röra


någon jordbruksmark kommer att bli svårt, säger Erik Pelling och menar att han som gammal agronom och SLU-student får ont i själ och hjärta av att bygga på åkermark. – Jordbruksmark är en sinande naturresurs och hela tiden är vi fler som ska ha mat, säger Erik Pelling och förklarar att det var just därför han valde att utbilda sig till agronom. Och ändå, med din kunskap, är du ansvarig för att bygga på den? – Vår strategi är att vi överlag ska vara mycket försiktiga med att bygga på åkermark och vi är bättre nu än vad vi varit historiskt. Men om marken är stadsnära, som här i Ultuna och på Danmarksslätten, ja då står bostadsbyggande högre i rang. Däremot tänker vi inte bygga på Uppsalaslätten, säger Erik Pelling som medger att de ständiga intressekonflikterna inte alltid gynnar ett långsiktigt och globalt perspektiv, att det ofta blir de nära och kortsiktiga intressena som vinner. – Vi måste hela tiden väga många intressen mot varandra. Till exempel har Uppsala varit

bra på att skydda skog och parker, även om det ibland kanske hade varit klokare att bygga i skogen, men då riskerar vi att få opinionen emot oss. Fokus från till exempel Naturskyddsföreningen är ju att värna rekreativa områden som skog och naturreservat, säger Erik Pelling. Att politiker är känsliga för opinion är ingen nyhet och Erik Pelling är inget undantag. – Det är slagsida i debatten och jag saknar någon som kommer till åkermarkens försvar på samma sätt som det finns de som alltid står upp för skogen, säger Erik Pelling och trotsar regnet för att skynda vidare till ett möte med Trafikverket om genomförandet av Uppsalapaketet.

– Vår strategi är att överlag vara väldigt försiktiga med att bygga på åkermark, säger Erik Pelling, kommunalråd i Uppsala.

”Vi måste väga väldigt många intressen mot varandra”

På andra sidan åkern, på institutionen för

mark och miljö på SLU, befinner sig professor grus & guld · 4/2019

17


fakta

Mark och klimat Markens funktioner är livsviktiga för mänskligheten och de hotas av klimatkrisen, vilket FNs klimatpanel IPCC lyfte fram i en rapport i augusti. I den framgår det att marken, som är en begränsad tillgång globalt, måste förvaltas och brukas försiktigt och att nuvarande jord- och skogsbruk driver på klimatförändringarna. För att vända den negativa utvecklingen och ta tillvara på vegetationen och markens möjlighet att binda in kol, måste ekosystem skyddas och återställas. I korthet menar IPCC att jorderosion och ökenspridning måste minska snabbt liksom skogsskövling. Rapporten visar också att storskalig produktion av kött och bioenergi behöver stora markarealer globalt vilket gör att de riskerar att motverka hållbar utveckling. IPCC-rapporten belyser komplexiteten i matproduktion och markanvändning och hur systemen hänger ihop. I Sverige kan viktiga åtgärder till exempel vara att restaurera jord- och skogsbrukets våtmarker och torvjordar samt minska användningen av konstgödsel och matsvinn. Källor: Climate Change & Land (IPPC), Trädgården Jorden (Gunnar Rundgren), Naturskyddsföreningen

Ingmar Messing visar runt på lantbruksuniversitetets marker i Uppsala med en spade i hand. – En mask! Den bästa jordbearbetaren som finns, ropar han förtjust.

Ingmar Messing. Han har engagerat sig mot kommunens planer att bebygga åkermarken. – I Sverige finns bara drygt sju procent jordbruksmark, men det finns nästan 70 procent skog. Går det inte att förtäta och bygga på höjden är det bättre att bygga på skogsmark. Den är dessutom inte lika bördig. Att bygga på åkermark är ett oåterkalleligt beslut, säger Ingmar Messing och menar att kommunens översiktsplan behöver ändras. – Staten har tagit fram en livsmedelsstrategi som sätter fokus på åkermarkens livsviktiga funktion och jag vill att den vägs in i en ny version av kommunens översiktsplan och av samma anledning bör Uppsalapaketet också göras om, säger Ingmar Messing, väl medveten om att hans önskningar kan bli svåra att få igenom. 18

grus & guld · 4/2019

Med en spade i hand visar han runt på SLUs ägor. – Den här åkermarken är mycket viktig för vår forskning och undervisning. Dessutom är den väldigt representativ för Sveriges jordar, som ett Sverige i miniatyr, säger Ingmar Messing samtidigt som han gräver en liten grop i åkermarken. – En mask! Den bästa jordbearbetaren som finns, ropar han förtjust. Bakom honom syns den nya byggnaden där Erik Pelling intervjuades och tanken på fler nybyggen på området lockar inte. – Det är urbaniseringen och de starka marknadskrafterna som gör att det ser ut som det gör. Vi skulle till exempel behöva se till så att det blir lönsamt att bo kvar på mindre orter, säger Ingmar Messing.


När vi hörs per telefon vid ett senare

tillfälle berättar Erik Pelling om urbaniseringens utmaningar, hur kommunen försöker få balans mellan stad och land. – Vi försöker gasa på i områden där marknaden inte tycker att det är tillräckligt attraktivt att bygga, och där marknaden är på väg att käka upp marken vill vi i stället bromsa. Det är inte en enkel ekvation att få till, men vi försöker, säger Erik Pelling. Anders Larsson menar däremot att ekvationen går att lösa, utan att vare sig bebygga skogs- eller åkermark. – Vi kan bygga tillräckligt med bostäder till en dubbelt så stor befolkning på de områden som redan är hårdgjorda idag. Dessutom kan städernas grönområden både bevaras och utökas, säger Anders Larsson och förklarar att

Tyskland lyckas med detta. – Här i Sverige tror vi att det är omöjligt och inställningen bottnar nog i att vi är ett land med stora ytor, vana att bre ut oss. Ett första steg är att lära oss av andra och förstå att vårt system inte alltid är bäst, säger Anders Larsson, som också menar att åkermarken måste skyddas genom att ställa om jordbruket till ekologisk, hållbar produktion där till exempel fler våtmarker anläggs. – Vi kan inte hela tiden eftersträva effektivitet och större volymer. Kanske har miljörörelsen i Sverige haft svårt att samla sig kring

”Vi behöver se till så att det blir lönsamt att bo kvar på mindre orter”

grus & guld · 4/2019

19


Ragnar Brugård är inte ensam i sin kamp. På flera håll i landet har röster höjts för att bevara åkermark.

det ofta miljöfarliga jordbruket som bedrivs idag, säger Anders Larsson som en tänkbar förklaring på varför fler tycks stå upp för skogen än för åkermarken. I köket hemma hos Ragnar Brugård är kaffet

urdrucket. Han berättar om när E4an byggdes 1972 och hur hans pappa och grannar skapade en folkstorm och lyckades flytta motorvägen 400 meter längre bort från gården.

fakta

Mark i Sverige • 69 procent av landarealen består av skog, sju procent är jordbruksmark. Tre procent av marken är bebyggd. • Arealen åkermark är 2 544 500 hektar, en minskning med 9 900 hektar jämfört med 2018.

20

grus & guld · 4/2019

• Arealen jordbruksmark (åker- och betesmark) har minskat med 32 100 hektar sedan 2014. Åkerarealen minskade med 52 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökade med 20 000 hektar.

• 1913 fanns 0,65 hektar åkermark per person i Sverige. 2018 var siffran 0,25 hektar, lägre än i Europa men ganska nära genomsnittet i världen. Källor: SCB och Jordbruksverket (preliminära siffor 2019)

– Vi kommer inte att väcka en hel folkopinion nu, vi är för få här på slätten idag, säger Ragnar Brugård som tänker samla alla markägare i ett gemensamt brev till kommunen. – De kan få bygga i skogen, men inte på åkermarken. Den ger vi inte upp. Ragnar Brugård är inte ensam i sin kamp.

Runt om i Sverige finns flera exempel där röster höjs för att skydda åkermarken mot asfaltering. Under hösten stoppades till exempel Örebro kommuns planer på att exploatera åkermark i Ormesta efter att grannarna till bondgården överklagat. Och i Staffanstorps kommun i Skåne startades nyligen en namninsamling till åkermarkens försvar då kommunen vill bygga bostäder på halva ytan av en stadsnära ekogård. Att intresset för åkermarkens betydelse ökar märker även Anders Larsson. – Nu får jag ofta nya förfrågningar om att föreläsa eller skriva om behovet av att skydda vår åkermark. Så var det inte tidigare.


NYTT OM MEDLEMSAVGIFTEN

Viktig information till medlemmar Den 1 januari 2020 dras medlemsavgiften på 365 kr automatiskt från ditt medlemskonto. På årsstämman 2019 beslutades att banken har rätt att öppna ett medlemskonto för alla medlemmar. Observera att det är viktigt att du har överfört summan på 365 kr till ditt medlemskonto innan 1 januari 2020.

Läs mer om medlemskontot och allmänna villkor på jak.se

grus & guld · 4/2019

21


Dricksvatten som lyxvara TEXT izabella rosengren foto sara johari

Idag bor en tredjedel av Perus befolkning, cirka 11 miljoner, i huvudstaden. 1,5 miljoner – 2 miljoner av dem saknar indraget vatten. 22

grus & guld ¡ 4/2019 3/2019


Allt fler peruaner flyttar till huvudstaden Lima, bort från bergens förändrade klimat. I de växande kåkstäderna kring en av världens torraste huvudstäder är dricksvatten en lyxvara och lokala ”langare” tjänar pengar på att sälja smutsigt vatten. Lägg till föroreningar och korruption och du har en katastrof i vardande.

V

ägen är dammig av den eviga sanden som drar fram längs gatorna i utkanten av Lima, världens näst torraste huvudstad efter Kairo. De mer eller mindre fallfärdiga husen har färgats beiga efter åratal av eroderande sandiga vindar och i den lilla kiosken gapar hyllorna tomma. Det enda det finns ett överflöd av är lokalt

odlad frukt och billiga importerade kakor. Här, i området som kallas Lurin, bor de som tillhör de allra fattigaste i mångmiljonstaden Lima. Många migrerade från landsbygden under krigsåren på 1980- och 1990-talet och hade inte tillräckligt med pengar för att skapa sig ett nytt liv i de mer bemedlade delarna av staden. Men de senaste åren har det även börjat komma andra typer av migranter: De som flyttar från bergen på grund av klimatförändringen som gör att de inte längre kan bedriva jordbruk; de som flyr från bergen för att glaciärerna smälter och skapar flodvågor som hotar att ödelägga hela byar; de som flyr från torkan i låglandet. Idag bor en tredjedel av Perus befolkning,

cirka elva miljoner, i huvudstaden. Det är lättförståeligt att detta har satt en oerhörd press på existerande infrastruktur, bland annat när det gäller tillgången till dricksvatten. För även om det statliga vattenbolaget Sedapal på senare tid har börjat att bygga ut vattenledningarna saknar 1,5 miljoner – 2 miljoner Limabor fort-

2/2019 grus & guld · 4/2019

23


farande indraget vatten. I stället får de förlita sig på aguateros, ”vattenlangare” med privatägda tankbilar, vars vatten är långt mycket dyrare än det från kranen. – Vi betalar tolv soles för att de ska fylla vår tank på 1 100 liter. Vi vet inte var de hämtar vattnet ifrån, och ibland har det varit så smutsigt att det flutit kartongbitar i det. Vi kokar det alltid så att beläggningarna sjunker och så tar vi bara från ytan. Det som är kvar i botten kastar vi, säger Leslie

”Vi vet inte var de hämtar vattnet, ibland har det flutit kartongbitar i det.”

24

grus & guld · 4/2019

Llamacurry, 21 år, som bor i ett av de slitna husen i Lurin tillsammans med sin familj på sju personer. Tolv soles, vilket motsvarar drygt 35 kronor, kanske inte låter mycket, men tar man i beaktande att minimilönen i Peru är cirka 2 800 kronor per månad är det en betydande utgift. Leslie Llamacurry böjer sig ner och klappar den lilla lurviga hunden som vilar vid hennes fötter. Hon berättar att i Limas mest välmående områden kostar 200 liter vatten runt sex céntimos, vilket motsvarar 1,7 kronor. Det är mindre än en tredjedel av vad Leslies familj betalar för samma mängd. Vanligtvis får hennes familj fylla på tanken var femte dag, men om de tvättar kläder eller


fakta

Vattenbrist • Sjukdomar orsakade av smutsigt vatten dödar varje år fler människor än alla former av våld, inklusive krig. • 43 procent av dessa sjukdomsorsakade dödsfall är barn under fem år. • Varje dag dör 800 barn på grund av smutsigt vatten. • 71 procent (5,2 miljarder människor) av världens befolkning har tillgång till rent vatten, medan 29 procent (2,1 miljarder människor) saknar det. • Av de som saknar tillgång till rent vatten tvingas drygt 160 miljoner människor hämta orent dricksvatten ur öppna källor som sjöar, floder och dammar. • 8 av 10 som saknar rent vatten lever på landsbygden. Källa: Unicef och WaterAid.

Leslie Llamacurry bor tillsammans med sin familj på sju personer. Vanligtvis måste de fylla vattentanken var femte dag, men om de tvättar eller duschar räcker vattnet bara i tre dagar.

duschar räcker vattnet bara i tre dagar. Vattenfiltret byter de varannan vecka för att vara på den säkra sidan. – Skulle vi få vatten indraget skulle livet bli mycket lättare. Först och främst skulle vi köpa en tvättmaskin och kunna duscha oftare. Allt skulle bli mycket renare. På en mindre tvärgata, om möjligt ännu

mer dammig än den första, står flera blå tankbilar med texten Agua potable parkerade i kö. Längst fram finns ett hus med texten ”Utdelningsbrunn”. Från taket går ett rör som slutar precis ovanför den första bilens tank. Först kommer bara en tunn stril, men sen hörs ett splash och vattnet börjar skvalpa.

Föraren i den första bilen heter Juan Carlos. Sitt efternamn vill han inte uppge av rädsla att bli nedslagen för att ha pratat med oss. Ändå ägnar han sig inte åt någon kriminell verksamhet, att vara aguatero är fullständigt lagligt. Han menar dock att det handlar om ”privata saker”, men går trots sin motvillighet ändå med på att berätta hur en aguatero arbetar. – Att fylla tankbilen kostar 15 till 40 soles beroende på hur stor tanken är. Antingen ringer folk eller så stoppar de en på vägen för att köpa vatten och det kostar från 2,5 sol för en liten tank på några hundra liter och uppåt. Trots att det statliga vattenbolaget Sedapal grus & guld · 4/2019

25


har gjort ett hästjobb med att på senare tid dra in vatten till människors hus menar han att aguateros aldrig har haft så mycket att göra som nu. Och då har han ändå arbetat med detta i 39 år. – Förr var det bättre för det fanns färre bilar. Du kunde vila och folket kunde vänta till nästa dag med sitt vatten. Idag jobbar jag hela tiden, till exempel började jag klockan 03 idag och jobbar till 15. Det krävs 12 timmar för att kunna sälja vattnet. Anledningen till att antalet aguateros har ökat menar han är att folk har dålig fantasi och hellre kopierar en lyckad affärsidé än att komma på en egen.

”Floderna har börjat torka ut och det är mycket varmare än förut”

26

grus & guld · 4/2019

– Folk har ingen utbildning och inga idéer och säger ”åh, vilken bra affär, den branschen ska jag ge mig in i”. Efter att ha släppt ut sin frustration och

sedan funderat en stund tillägger han att den ökade efterfrågan även kan bero på det förändrade klimatet. Han berättar att floderna har börjat torka ut och att det är mycket varmare och torrare än förut. Lima har inget vatten kvar. – Förr var det inte så här. Då fanns det vatten i mängder. Allt det här var jordbruksmark där folk odlade och bevattnade sina marker. Tanken är full och Juan Carlos kör iväg så det skvalpar från taket. Ur de rostiga fogarna som håller ihop den blåmålade plåten sipprar vatten. För några år sedan mutade vattenlangarna


– Det är chaufförernas sak om de säljer vattnet vidare för konsumtion. Jag har min skylt och mitt ansvar slutar där, säger vattenstationsföreståndare Héctor Llerena Guzmán.

tjänstemännen på Sedapal för att få tillgång till vattenkällor. I takt med att Sedapal har fått upp ögonen för verksamheten har detta dock stoppats och idag slangar langarna antingen vatten från vattenledningarna eller köper vatten billigt från speciella stationer. Dessa stationer finns i två varianter:

de som har licens för att sälja vatten för konsumtion och de som inte har det. De sistnämnda måste ha en skylt uppsatt som informerar om att vattnet inte ska drickas, men i slutändan saknas kontroll. Vattnet som rinner ner i tankbilarna kommer antingen från floden Rimac som flyter genom Lima eller från underjordiska källor. Ingen kontrollerar om det är rent, vilket det enligt vattenforskaren Hernán Zapata Gamarra med all sannolikhet inte är.

Näst på tur att fylla sin bil är Mario som inte vill uppge sitt efternamn. Han har märkt av en ökad konkurrens om vattnet.

Han undervisar på civilingenjörsprogrammet vid universitetet Universidad Peruana Cayetano Heredia samt driver ett företag som analyserar spill- och avloppsvatten och vet allt som är värt att veta om Limas vattenproblem. – Av alla aguateros kanske en procent har en aning om var vattnet kommer ifrån, resten bryr sig inte. Universitetet har bland annat hittat arsenik i grundvattnet, vilket är allvarligt eftersom det är en tungmetall med stor miljö- och hälsopåverkan, säger han. Det som främst påverkar vattenkvaliteten är illegala industrier och avfall. I Lurin har man till exempel grävt avfallsgropar där invånarna

”Det som främst påverkar kvaliteten är illegala industrier och avfall.”

grus & guld · 4/2019

27


slänger sina sopor och på andra håll slängs de direkt i floden. När farliga ämnen från avfallet läcker förorenas både grundvatten och vattendrag. – Floden kan rena sig själv på ett år, men för grundvattnet tar det minst ett sekel. Det är en jävlighet som kommer att vara för evigt. Enligt Hernán Zapata Gamarra görs det inga försök att komma tillrätta med föroreningarna. Folk är för upptagna med att se om sitt eget för att tänka på andra. – Var du än befinner dig i Peru genomsyras allt av korruption. Jag ska ge ett exempel: i ditt land har du bara ett alternativ om du går mot rött och det är att betala böterna. Men i Peru har du tre val: det första är att ingen såg dig, det andra är att du nekar till brottet och

”Det finns inget utrymme för klimatfrågor när människor upplever otrygghet dagligen”

28

grus & guld · 4/2019

det tredje är att du struntar i att betala böterna eftersom de ändå preskriberas om fem år. Om vi som befolkning hade tagit mer ansvar för vårt handlande hade föroreningarna inte varit så stora, säger han. Vad gäller Limas brist på vatten, vare

sig det är förorenat eller inte, tror Hernán Zapata Gamarra inte att den främst beror på klimatförändringen. Visst har det blivit varmare och torrare, men vattenresurserna är fortfarande mer än tillräckliga för att möta efterfrågan. Problemet beror snarare på hur vattnet tillvaratas och fördelas under året, menar han. – Det är sant att vattenmängden har minskat, men den är fortfarande fullt tillräcklig. Problemet är att vi inte sparar vatten när vi har det, till exempel på somrarna när det regnar mycket i bergen och det blir översvämningar nedströms. Han berättar att i de fattiga områdena är vattenledningarna dessutom i så dåligt skick att det vatten som finns ofta läcker ut. Så mycket


Invånarna i området som kallas Lurin tillhör de fattigaste i mångmiljonstaden Lima, en av världens torraste huvudstäder.

som 40 procent uppskattas läcka ut på vägen till invånarnas kranar. Trots att han inte ser klimatförändringen som en orsak till vattenbristen menar han att migrationen från landsbygden till viss del beror på förändrade livsmiljöer, vilket indirekt har bidragit till Limas vattenbrist. Det är dock inget man talar om. – Ingen pratar om klimatkrisen här. Folk har större problem med fattigdom och kriminalitet och det finns inget utrymme för miljö- och klimatfrågor. Människor upplever otrygghet dagligen och ser frågan om säkerhet som viktigare än hur mycket koldioxid industrierna släpper ut. Leslie Llamacurrys lilla hund har sprungit

utom synhåll och hon ställer sig upp för att gå in. Trots att hennes släkt har bott i Lurin i över 80 år tror hon inte att de kommer att få något vatten indraget den närmaste framtiden. – Politikerna lovar och lovar, men det händer ingenting. Och även om de skulle dra hit

vatten finns det folk som inte vill ha det. Jag har släktingar som bor vid floden som vattnet skulle tas ifrån. De säger att den är väldigt förorenad och att de hellre köper vatten från en aguatero. Orättvisan i att de som betalar minst får renast vatten är inget hon har funderat över. Hon har accepterat faktum. – Jag har inte tänkt på det eftersom jag aldrig ser de som har vatten indraget, men nu när du påpekar det så tycker jag att det är väldigt dåligt.

Hernán Zapata Gamarra undervisar vid universitetet, samt driver ett företag som analyserar spill- och avloppsvatten.

Fakta

Vatten och klimat • Klimatförändringen gör tillgången på vatten mindre förutsägbar. • Fler översvämningar innebär fler förorenade dricksvattentäkter. • Torka förvärrar vattenbristen. • Förändringar i vattentillgången påverkar hälsa, livsmedelsförsörjning och flyktingströmmar. Källa: UN Water

grus & guld · 4/2019

29


tips

Att skapa ett lite mer hållbart julbord behöver inte vara särskilt svårt. Tvärtom. Maja Söderberg, grundare av Klimatmat, ger sina bästa tips för en njutbar festmåltid i jul. foto: Nadianb/Shut terstock.com

Festmåltid för alla Gör julmaten mer hållbar tillsammans

text

maja söderberg

hemma hos oss ska vegetarianer samsas

med köttätare, någon är allergisk mot nötter och en tredje äter inte kolhydrater. Några äter inte griskött och andra kan inte tänka sig en jul utan julskinka. Och att julbordet är klimat- och miljömässigt så bra som möjligt är viktigt för flera av oss, medan andra aldrig har reflekterat över den aspekten. Det låter kanske som en svår utmaning, men faktum är att det är just de skilda kraven och önskemålen som gör arbetet med att skapa ett julbord som passar just oss så spännande. För att slippa att någon (troligtvis en

Läs mer: Maja Söderbergs böcker kanske finns på ditt bibliotek? Majas klimatmat, 2008 Sju årstider i Majas kök, 2011 30

grus & guld · 4/2019

kvinna) ska behöva ägna dagar i köket inför julen har vi gjort så att var och en får bidra med något till buffén. Om det är något man absolut vill ska finnas på julbordet får man själv ta med det, inga garantier för att ens det mest traditionella kommer finnas. Resultatet blir inte detsamma som det hade blivit om jag själv hade bestämt och lagat all julmaten – men det är liksom hela poängen. Att alla samarbetar för att skapa en riktig festmåltid ger

ett perfekt tillfälle att prata mat och värderingar med både sina barn, föräldrar, vänner och släktingar. Vår familj firar jul av tradition – helt utan religiösa skäl. Därför har vi känt att vi har behövt vi hitta en annan – vår egen – mening med julfirandet. Vad är det vi vill fira, vilka värderingar ska genomsyra vårt julfirande? Att göra julfirandet mer hållbart både

genom julmaten och genom julklapparna har blivit ett resultat av de samtalen. Ett annat är att vi numera bjuder in vänner till vårt julfirande. Inte minst har våra nysvenska vänner från världens alla hörn uppskattat att få vara med om en svensk julafton. Och grannens barn funderar nog fortfarande på om tomten kanske ändå finns, och vilket språk var det egentligen han pratade? Att göra julbordet mer hållbart och

klimatsmart är inte särskilt svårt. Det brukar dessutom samtidigt leda till lite mindre ”tung” mat, vilket passar oss stillasittande nutidsmänniskor bättre.


foto: Sar a Ot tosson/Mostphotos.com

1.

2. 3.

Mindre men bättre kött Minska på mängden kötträtter och mängden kött. Välj ekologiskt och närproducerat. Tänk mindre men bättre! Eller varför inte testa ett helvegetariskt julbord?

Släng inte julmaten

Laga mindre mat än du tror går åt. Julbordet har så många rätter så det bara behövs en ganska liten mängd av varje. Våga utesluta någon eller några rätter. Ha en plan för resterna.

4. 5.

Hållbar fisk

Sill är hållbar mat, så välj den framför laxen vars odling har många negativa miljöeffekter. Välj KRAV eller MSC/ASC-märkt fisk. foto: Istock.com/supermimicry

Välj ekologiska och närproducerade råvaror

foto: Urbanbuzz/Mostphotos.com

Mer grönt i säsong Lägg till några riktigt goda vegetariska rätter – då går det åt mindre kött. Grönkålspiroger eller grönkålspaj brukar bli uppskattat och samtidigt passa in fint. Fräscha också upp julbordet med olika kålsallader. Mina favoriter är: • Blandad kålsallad med rödkål, vitkål och grönkål. Lyxa till den med lite granatäppelkärnor och hackad rostad mandel. • Lättkokt brysselkål med apelsin och dadlar. grus & guld · 4/2019

31


Klimatkraft tillsammans maste åren måste vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och skapa fossilfria sätt att leva tillsammans. Då är det viktigt att vi hittar vår klimatkraft, och använder den på ett sätt som bidrar till förändringar i den skala som krävs. I boken Klimatpsykologi – hur vi skapar hållbar förändring zoomar psykologerna Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén ut från de individuella klimatsmarta handlingar som länge stått i fokus, för att i stället betona vikten av kollektivt engagemang. De konstaterar att även om många gör allt de kan för att minska sina ekologiska fotavtryck så fortsätter utsläppen att öka. Det finns starka politiska och ekonomiska intressen bakom detta, men det finns även psykologiska förklaringar. Många små miljöhandlingar bidrar exempelvis till en känsla av att göra väldigt mycket. Och då är det lättare att falla för en enstaka grej, som förtar effekten av allt det andra. Människan har svårt att se helheten i den komplexa klimatproblematiken, och fastnar vi i detaljer eller frågor med begränsad effekt hamnar det bredare perspektivet i skymundan. Andra exempel klimatpsykologerna tar upp är vår tendens att fortsätta med något vi redan lagt tid, pengar

”Är det upp till den enskilda individen att förändra samhället med sina val, samtidigt som vi ständigt översköljs av ohållbara frestelser finns det risk att vi hamnar i uppgivenhet och förnekelse. ” Klimatpsykologi, sid 73 32

grus & guld · 4/2019

foto: Liv Oeian/Shut terstock.com

vi lever i en avgörande tid. De när-

Största skillnaden för klimatet gör du ihop med andra, enligt boken Klimatpsykologi.

och kraft i även när det är uppenbart att det inte fungerar. Kanske är det därför så många klimatåtgärder fokuserar på åtgärder som inte medför tillräckligt stora förändringar? funderar de. Inte heller räcker det med enbart kunskap för att förändra ett ohållbart beteende. Som de sociala varelser vi är styrs vi i hög grad av hur andra gör runtomkring oss. Ingen människa har oändligt med

tid och ork, påminner författarna. När det dessutom är bråttom gäller det att prioritera handlingar som ger stor effekt. Vi behöver fler beteenden inriktade på storskalig förändring som påverkar ekonomiska, sociala och juridiska strukturer, skriver de. De lyfter också fram att alla inte ska göra samma saker. Det handlar om att tänka efter på vilket sätt just vi, i just vår

situation, kan göra störst skillnad. Dessutom påtalar de hur viktigt det är att hitta den återhämtning som behövs för att mäkta med. Klimatpsykologi är en bok fylld

av forskningsstudier och verktyg för alla som vill bli effektivare i klimatarbetet. Framför allt slår den hål på tanken att vi kan lösa klimatkrisen var för sig. Människan är inte gjord för att vara ensam i svåra situationer, understryker författarna. Gemenskap är viktigt både för att kunna lära av varandra, ta hand om varandra, ha kul och tänka nytt. Och inte minst för att skapa ett större tryck för nödvändiga samhällsförändringar, vilka inte alls behöver medföra att livet blir sämre än idag. karin backström

Bok Klimatpsykologi - hur vi skapar hållbar förändring Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén Natur och Kultur, 2019


kultur

Att till fullo ta in kli-

matkrisen, och alla andra problem på jorden, kan kännas fullkomligt överväldigande. Men att erkänna att vi lever i en tid där verkligheten både kan vara smärtsam, förvirrande och svår att förstå är en nödvändig startpunkt för förändring. ”När vi blir medvetna om

en fara händer något kraftfullt inom oss. Plötsligt vet vi exakt vad som behöver göras och hittar styrkor som vi inte ens visste att vi hade. Känslan av att göra positiv skillnad ger oss livskraft…”, skriver Joanna Macy och Chris Johnstone i förordet till Aktivt hopp – att möta vår tids utmaningar utan att bli galen. Numer 90-åriga Joanna

Macy har länge framhållit vikten av att inte tränga undan sin förtvivlan över Bok Aktivt hopp – att möta vår tids utmaningar utan att bli galen. Joanna Macy och Chris Johnstone Vide förlag, 2019

Global omställning I en liten skrift utgiven av

Folkuniversitetet vill tidigare professorn i humanekologi Emin Tengström inspirera till en mer konkret debatt om vad som krävs för en storskalig klimatomställning. Han funderar kring vad som behöver göras av våra folkvalda, både i Sveriges riksdag, i EU och globalt. Global hushållning, fördelning, lokal förankring, jämlikhet och en delvis ny ekonomisk

struktur är några aspekter som lyfts fram. Emin Tengström tar även upp aktuell forskning, behovet av en ny berättelse om livets villkor och mening samt vilka konsekvenser omställningen kan få för våra individuella liv. Och så innehåller boken diskussionsfrågor för den som vill fundera kring dessa viktiga frågor tillsammans med andra. karin backström

illustr ation: ull a gr anqvist

Från sorg till omsorg

tillståndet i världen. Hon ser den som en svart sorgkant på kärleken till livet, en signal om att något kräver vår uppmärksamhet. Och när vi kan tala om oron med varandra, vågar möta våra känslor och formulerar hur vi önskar att världen ska utvecklas kan vi även finna vår alldeles egna unika roll i omställningen. Joanna Macy kallar det att hitta sitt aktiva hopp när vi själva blir medvetna

medskapare av den verklighet vi vill leva i, utan att säkert veta om det kommer att lyckas. Redan i slutet av 1970talet började hon hålla workshops kring detta. Sedan dess har hennes metod – som beskrivs i boken – utvecklats tillsammans med kollegor runt om i världen. Boken gavs ut redan 2012 i USA, men kom nyligen i svensk översättning.

Handfasta klimattips

matet är Gör skillnad – från klimatångest till handlingskraft. Förra året skapade Johanna Nilsson, Maria Soxbo och Emma Sundh den så kallade Klimatklubben i sociala medier, som över 30 000 personer snabbt anslöt sig till. Tonen från sociala medier har följt med till boken, som ger en rapp, personlig och lättillgänglig överblick av klimatkrisen med handfasta tips, fakta och reflektioner. Dessutom är den väldigt fint formgiven.

En bok sprungen ur ett

initiativ att samla människor som oroar sig för kli-

karin backström

karin backström grus & guld · 4/2019

33


34

grus & guld ¡ 4/2019


opinion

Ekonomi eller ekonomi text

nina björk Illustration

kati mets

Vi vill ha minskad konsumtion och produktion för att kunna fortsätta leva på en jord med anständig temperatur. Samtidigt krävs ökad produktion och konsumtion för att vi ska ha jobb att gå till. Nina Björk ser ett motsägelsefullt förhållningssätt och menar att omställningen måste röra det mest grundläggande: ekonomin.

Ekonomi är läran om hur samhället hanterar sina knappa resurser, skriver Gregory Mankiw och Mark Taylor i inledningen till sin lärobok Economics. Det är en klassisk definition, som på Wikipedia uttrycks som att ”ekonomi är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet”. Okej, men om detta är ekonomi – vad ska vi då kalla det vi har? Sveriges Radio sände i höstas en granskande programserie i sju delar med namnet Prylarnas pris. I det första programmet säger reportern: ”De elektriska apparater som vi använder hemma får allt kortare livslängd. Många fö-

retag tillverkar med flit apparater så att de går sönder snabbare”. En intervju med en brittisk tv-reparatör vid namn Alvin Hardy följer. Han hade reagerat på hur många tv-apparater som folk lämnade in till honom för reparation, trots att apparaterna var ganska nya. När han undersökte saken närmare visade det sig att det fanns led-lampor i dem som belastades med en mycket högre spänning än de var gjorda för. Knappast en slump. Enligt en professor på Linköpings Universitet, som intervjuas i programmet, är det många företag som använder sig av så kallat ”planerat åldrande”,

det vill säga att man medvetet tillverkar prylar så att de går sönder snabbare än nödvändigt. Man bygger in sådana funktioner som att batterier inte går att byta och att reservdelar inte uppdateras, ”ofta med avsikten att få konsumenter att komma tillbaka snabbare”. Jag får intrycket av att programmakarna inte tycker att det här med planerat åldrande är särskilt bra. De säger att deras serie handlar om ”prylarnas klimat- och miljöpåverkan och vad vi kan göra för att minska den”. De säger att 40 procent av de växthusgaser vi människor släpper ut kommer från grus & guld · 4/2019

35


de prylar vi omger oss med. ”Och för att tillverka alla de prylar vi egentligen inte behöver plundras jorden i snabb takt på råvaror”. Det verkar dåligt. Riktigt jävla dåligt faktiskt med tanke på att jorden befinner sig i ett ytterst prekärt läge. Så vad kan vi göra? De företag som ägnar sig åt planerat åldrande skulle ju till exempel kunna sluta att ägna sig åt detta. De skulle till exempel kunna börja ägna sig åt att tillverka saker som håller. Och vi konsumenter kan ju till exempel börja ägna oss åt att konsumera lite färre nya prylar, för jag håller med radioreportern om att vi köper många grejer vi inte behöver.

duktion och konsumtion. Den andra delen kräver ökad produktion och konsumtion. Den ena delen kräver alltså det som den andra delen omöjliggör. En människa delad i motsägande bitar, ett samhälle delat i motsägande bitar – det är just detta den berömda ”omställningen” måste vara en reaktion på. Och den måste röra det mest grundläggande i vår nuvarande schiOm det som skaparna av radiopro- zofreni: eko-nomin. Det är den som är grammet Prylarnas pris verkar vilja ska roten; det är den som är det radikala. hända verkligen skulle hända, då skulle andra radioprogram som handlar om Den rationella ekonomiska frågan ekonomi och nyheter få bråda dagar är ”vilket arbete behöver utföras i samatt rapportera om följderna av den hället så att människor kan få det vi beekonomiska kris som drabbat landet. höver utifrån de knappa resurser som existerar på jorden?” Och Men vänta lite nu! Vad inte, som vi gör nu, fråga ”Vilket arbete behöver utföras skulle då hända med tv-reoss ”vilka arbeten ska vi paratör Alvin Hardy? Han hitta på så att människor i samhället så att vi människor skulle ju få mindre apparakan få lön?” kan få det vi behöver…?” ter att reparera, kanske bli För vi kan ju inte vara så arbetslös. dumma att vi tror att det är Och vad skulle hända med de som Och det här skriver jag inte för att jag lönen som ger oss mat, bostad, kläder. arbetar med att framställa tv-appara- ömmar om arbetssituationen på SveriLönen, pengarna, är ju bara ett inter? De skulle behöva bli färre. En del ges Radio. Det här skriver jag för att vi strument – en metod – för att uppnå övertaliga tv-montörer blir det. ska kunna se att det inte är hat som är någonting annat än själva lönen. Om Och vad händer med de företags- den största åkomman i vårt samhälle – metoden blir viktigare än målet med ägare som för att kunna vara just före- utan sinnessjukdom. För vi har ju inte metoden, då är vi irrationella. Och om tagsägare är beroende av sina vinster? en ekonomi, vi har en ”ekonomi”. metoden dessutom innebär att vi måste Om sakerna de tillverkade inte gick Och den ”ekonomin” gör att det som öka produktionen av varor och tjänster sönder och inte blev omoderna och är bra för klimat och miljö är dåligt som utarmar jordens resurser, ja då är inte behövde förnyas med jämna mel- för ”ekonomin”. Det vill säga: det är det en vansinnig metod som inte ens lanrum, eller om vi konsumenter slu- omöjligt att tänka i termer av helhet. om den fungerar kan leda till några tade konsumera alla deras prylar? De som helst ekologiskt hållbara mål. skulle gå i konkurs. Det är som om vi människor är splittNina Björk är litteraturvetare, frilansOch hur skulle allt det här påverka rade i två delar. En del som behöver en journalist och författare. Texten har även publicerats i Dagens ETC. vår ”ekonomi” som ju faktiskt inte viss medeltemperatur på jorden för att handlar om att hushålla med begränsa- kunna leva anständigt på den och en de resurser, utan om att slösa med de annan del som behöver ett jobb att gå begränsade resurser som vi behandlar till. Den ena delen kräver minskad pro36

grus & guld · 4/2019

som om de vore obegränsade? Den skulle krisa. Och den krisen skulle drabba oss alla, vi som är beroende av att skatter betalas och välfärden finansieras; vi som lönearbetar och är beroende av att ”ekonomin” går ”bra” så att vi har några jobb att gå till; vi som har bostadslån som måste betalas.


Testa kalky vår lator jak.se på

Flexibelt DU Bolån DRÖMMER OM EN NY BOSTAD?

DRÖMMER DU OM EN NY BOSTAD? Men kanske inte vill binda upp dig på en fast lånekostnad? Med JAKs Flexibelt Bolån kan du själv anpassa din månadskostnad efter behov och förmåga! Men kanske inte vill binda upp dig på en fast månadskostnad? Med JAKs Flexibelt kan du själv anpassa din månadskostnad Läs mer hur du själv Bolån kan påverka din sammanlagda månadsbetalning efter behov och förmåga. Räkna ut din månadskostnad och ansök med Flexibelt Bolån på jak.se. på www.jak.se

grus & guld · 4/2019

37


Information från JAK Redaktör: Emma Lustig emma.lustig@jak.se

VD HAR ORDET

”... ju fler medlemmar, desto bättre utbud och villkor.” hösten är kommen och naturens

transformation med kaskader av färger sveper genom våra landskap. Denna del av året förknippar jag själv med tid för reflektion, för såväl det som passerat som det som komma skall. Det har så långt varit ett ovanligt händelserikt år för både medlemmar och medarbetare. För oss som arbetar på banken börjar vardagen så smått återgå till det normala efter en intensiv sommar och vi känner oss taggade att lyfta blicken för att staka ut kommande förändringar. Vi utvärderar till exempel att byta telefonväxel för att tillhandahålla en bättre och snabbare service. Vi slår även ihop två avdelningar, medlemsservice och konto, för att skapa en större avdelning som kan hjälpa medlemmar med fler frågor direkt vid första kontakt. Vidare planeras

38

utökade telefontider så att det ska bli enklare att nå oss. Som tidigare nämnts så arbetar vi med att utveckla bankens produktoch tjänsteutbud och efter bytet av banksystem har vi nu en solid plattform för att göra just det. Många har efterfrågat ett vanligt betalkort och tillgång till Swish för att nämna några saker, vi ser nu över möjligheterna att kunna erbjuda detta. Men, för att vi ska kunna erbjuda de produkter och tjänster som efterfrågas och bedriva en bankverksamhet med fokus på hållbarhet för människa, miljö och ekonomi så behöver vi bli fler. Jag hoppas därför att du vill hjälpa oss att sprida information om JAK Medlemsbank. Tipsa gärna familj, vänner och kollegor att gå in på jak.se och läsa om oss. Gillar de idén, uppmuntra dem att bli medlemmar även om vi i dag inte har alla

produkter och tjänster som de önskar. Ju fler medlemmar desto bättre utbud och villkor kan vi erbjuda. Jag tror på JAK Medlemsbank, jag hoppas att du gör det också! Med önskan om en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Vänliga hälsningar Johan Thelander, vd

Dialog om penningtvätt med Finansinspektionen

Framflyttat höstseminarium slås samman med årsstämman

Liksom alla banker bedriver JAK Medlemsbank ett löpande arbete för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Under våren har ett antal affärer i andra banker varit i media och Finansinspektionen (FI) följer alla bankers regelefterlevnad nära i sin tillsyn. JAK Medlemsbank är inget undantag och vi har en dialog med FI kring vårt arbete att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Som skrevs i förra Grus & Guld, nr 3 2019, så valde styrelsen att senarelägga höstseminariet. På senaste styrelsemötet diskuterades detta återigen och det beslutades att ha som ambition att kombinera seminariet med nästa årsstämma.

grus & guld · 4/2019


Viktigt om medlemsavgiften Den 1 januari 2020 dras medlemsavgiften på 365 kr automatiskt från ditt medlemskonto. Vi vill därför påminna alla medlemmar om att föra över pengar till sitt medlemskonto inför dragningen av 2020 års medlemsavgift. Den 1 januari 2020 kommer 365 kr att dras från medlemskontot. Gör din överföring redan idag! Skulle det saknas pengar på kontot blir kontot övertrasserat och då tillkommer övertrasseringsränta och påminnelseavgift. Det är alltså en vanlig överföring till ditt medlemskonto som du behöver göra innan den 1 januari 2020, om du inte redan har pengar på kontot sedan tidigare. Har du funderingar kring överföringen så finns många svar att hitta på vårt frågor- och svarforum: forum.jak.se.

Kontakta oss

Save the date!

• Hitta ditt svar via vårt forum, frågor & svar eller

Årsstämman kommer att hållas i Skövde 18-19 april 2020. Mer information om stämman kommer i nästa nummer av Grus & Guld.

• Skicka meddelande via internetbanken. Här kan vi ge personliga svar om till exempel dina konton och lån.

ställ din fråga till oss (endast generella frågor).

• Ring oss på 0500-46 45 00. Om du legitimerar dig med BankID så kan vi ge personliga svar, utan legitimation kan vi endast ge generella svar. • Mejla oss. Tyvärr kan vi inte lämna personliga uppgifter via e-post.

grus & guld · 4/2019

39


Information från JAK MEDARBETARE I FOKUS

”Det blev ingen mjukstart, direkt ...”

Hej Mikael, nu har du jobbat här i drygt ett halvår. Kan du berätta lite om hur din första tid har varit och vad du gör på banken idag? – Första tiden har varit jättebra och intressant. Jag kastades in i slutfasen av SDC-projektet och fick direkt bita i många av de utmaningar som vi stod inför. Jag fick också i projektet börja tänka i lite andra banor då det i arbetet på en bank finns så många andra dimensioner att tänka på, t.ex. banksekretess, tillsynsmyndigheter, samt andra lagkrav och regelverk. – Trots det så har jag trivts från första dagen även om det givetvis var stressigt i somras runt och efter övergången. Men det känns som vi lyckats normalisera situationen nu. – I dag arbetar jag på vår utvecklingsavdelning som bedriver projekt inom affärs-, verksamhets-, medlemsutveckling och regelefterlevnad. Specifikt så driver jag idag projekt för att förnya teknik och våra arbetsredskap som strävar efter att både förbättra vår arbetsmiljö samt effektivisera oss så att vi kan ge medlemmarna bättre service. – Dessutom går jag idag en intressant utbildning i transformation/förändringsledning som ger oss bra verktyg för allt arbete med att modernisera banken och genomföra de förändringar som krävs för att vi ska kunna bli den bank som medlemmarna förtjänar. Det känns stimulerande att JAK verkligen satsar på sina anställda och ger oss de verktyg vi behöver för att 40

grus & guld · 4/2019

Foto: rebecca valkeinen

Mikael Valkeinen började i våras på JAK som projektledare. Vi pratar lite närmare med honom om hans första tid här, vad han gör om dagarna och hans syn på framtiden.

– Jag är en person som vill att det händer mycket och går framåt, säger Mikael Valkeinen kunna bli så bra det går på våra jobb. Hur kommer det sig att du började på JAK? – Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av bankverksamhet och dess påverkan på ekonomi och samhälle. Efter ett möte med Johan Thelander, som egentligen handlade om

något helt annat, så blev jag väldigt intresserad av JAK. JAK gör något annat än traditionella banker och istället för att driva på skuldsättning aktivt arbetar för en minskad skuldsättning i samhället, med ett ständigt hållbarhetsfokus. Blev det som du trodde? – Det kanske inte riktigt blev som


jag trodde, mycket på grund av att jag fick börja mitt i ett mastodontprojekt. Det blev ingen mjukstart direkt, men det är nog bra eftersom jag som person vill att det händer mycket och går framåt. Efter detta har jag fått mer fria tyglar att driva projekt så nu uppfyller rollen min förväntan. Du arbetar ju direkt med att ta banken framåt, vad ser du mest fram emot själv? – Att utveckla bankens produkter och tjänster till en nivå som anstår en modern vardagsbank med fokus på hållbarhet. I det begreppet tycker jag personligen att Swish, debetkort, gröna bolån, och kanske på sikt chans att investera i gröna fonder och etiska investeringar är det viktigaste. – Men måste jag välja ett av de projekt vi beslutat om förstudie på och inte bara personliga drömmar, så är det faktiskt ett av de projekten som jag och medlemmarna frekvent efterfrågat – Swish. Vad tycker du är det bästa med JAK? – Det är lätt att trivas på JAK. Utmanande arbete och vi har trevligt tillsammans. JAK är en familjär arbetsplats som värnar om sina anställdas välmående. Work-life balance (balans mellan arbetsliv och privatliv, reds anmärkning) fungerar jättebra för mig som småbarnsförälder. 7 timmars arbetsdag underlättar mycket när man vill vara en närvarande pappa och ändå arbeta heltid. – I början på det nya året kommer jag att gå på deltidsföräldraledighet och det är guld värt för mig att min arbetsgivare kan anpassa sig efter mina behov. Det ger mig möjligheten att spendera kvalitetstid med mitt barn samtidigt som jag kan fortsätta att bidra till att driva JAK framåt med mina härliga kollegor!

Vanliga frågor just nu Vad är mitt kontonummer? Kontonummer i JAK Medlemsbank är uppbyggt med clearingnummer 9670 följt av sju (7) siffror. Det vill säga 9670XXXXXXX. Inga bindestreck, mellanslag eller punkter. Ser du inte sju (7) siffror i din internetbank så fyller du ut med nollor framför dina siffror så att det totalt blir sju (7) siffror. Exempel: I internetbanken återfinns kontonumret 1.222.3. Vid en överföring uppges 96700012223. Avgift transaktionskonto Avgiften för ett transaktionskonto i JAK Medlemsbank är för närvarande 19 kronor i månaden. Månadsavgiften täcker både kostnader för att erbjuda nuvarande betaltjänster och för att arbeta med att lägga till fler vardagstjänster. Överföring till Swedbank Vid överföring från ett konto i JAK Medlemsbank till ett konto i Swedbank ska endast de fyra (4) första siffrorna i clearingnumret från Swedbank användas. Överföringar till personkonto i Nordea Vid överföring från ett konto i JAK Medlemsbank till ett personkonto i Nordea ska clearingnumret 3300 följt av personnumret användas som kontonummer. Låneinsatser Under sommaren har banken mottagit frågor om när nästa ansökan om återbetalning av låneinsatser kommer skickas till Finansinspektionen. Processen är att kvartalsvis bedöma bankens finansiella ställning och så snart ledning och styrelse bedömer att det finns utrymme att återbetala ytterligare insatser kommer en ansökan att göras. Medlemsannonser Information om hur du gör för att både skänka sparpoäng och önska sparpoäng via medlemsannonser hittar du på jak.se/medlemsannonser.

För att se fler vanliga frågor och utförligare svar, se forum.jak.se grus & guld · 4/2019

41


respons

Guldkorn från förr I snart tjugo år har Grus & Guld bevakat frågor kring ekonomisk, ekologisk och social rättvisa, jordens framtid och verklig hållbarhet. Det senaste året har vi blickat bakåt på denna sida, och så även i detta nummer. Se här intill några nedslag i det förflutna.

2004

vad tycker du om tidningen? Skriv till: Grus & Guld JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skövde Eller mejla: grusoguld@jak.se

I nr 5 skrev vi om En köpfri dag, ett då ganska nytt initiativ i Sverige för att uppmärksamma ohållbar konsumtion. – Hela tiden uppmanas vi att köpa nytt. Men inte blir vi lyckligare. Den lilla individen förlorar, sopbergen växer och de stora företagen vinner, sa en av arrangörerna.

2009

Inför FNs klimatkonferens i Köpenhamn konstaterade vi att klimatinvesteringarna var långt ifrån tillräckliga i en genomgång av vilka pengar som satsas på förnybar energi, hur mycket mer pengar som behövs och varifrån de kan tänkas komma. Finanssektorn fick sig en känga. – Investerare och finansmarknader måste sätta stopp för sin kortsiktighet, underströk en företrädare för FNs miljöprogram.

2014

Nummer 4/2014 var ett temanummer om folkfinansiering, det vill säga att en större grupp människor bidrar med pengar för att förverkliga ett projekt. Folkfinansiering presenterades bland annat som en möjlighet att demokratisera ekonomin genom att ge folket större makt på bekostnad stora finansinstitutioner.

Webbsida Läs mer och diskutera på tidningens hemsida www.grusoguld.se

42

grus & guld · 4/2019

Facebook Gilla Grus & Guld på Facebook – följ uppdateringar och var med och diskutera.

grus & guld · nr 4 2019 · Tidning om r ät t vis ekonomi

Följ oss på nätet

Nästa nummer är ute 26 mars !

Grus Guld Tidning om r ättvis ekonomi

nr 4 · 2019

fr ån JAK Medlemsban k

pris: 39 kr

Kampen om åkermarken Dricksvatten som bristvara Aktier för lokal mat

Annonsstopp 17 februari Grus & Guld utkommer med fyra nummer per år. Alla publiceras både på papper och som e-tidning (grusoguld.se/e-tidning)

Framtida hyresvärd Klimatkraf t tillsamman

inspirerar till nya boendefor

mer

s • Festmåltid i jul • Motsägelse full ekonomi


Krönika

Emilia Arvidsson

Sakta ned för ökad hållbarhet Jag har precis haft en tre dagar lång

vab-period med min fyraåring, där vi har pysslat, snorat och vilat. Det har varit mysiga dagar, men jag har varit tvungen att reflektera över hur jag ska fördela min energi, för att orka. En gång i tiden var jag sjukt bra på att stressa, och en vabbdag hade setts som en perfekt anledning att tvätta, städa och kanske köra ett storkok, för jag var ju ändå hemma… Idag tänker jag precis tvärtom, eftersom tidigare stress gjorde mig så pass sjuk att jag fick spendera tid på sjukhus. Resultatet lämnade kvar en hjärna som behöver återhämtas. Varje dag. Så mina vabbdagar blir nu vad de egentligen är tänkta att vara: vård av sjukt barn. Det finns här en koppling till livet i stort,

Jag började med köpstopp 2016, som en

utmaning. Men det skulle visa sig vara mycket mer än så. Jag upptäckte att jag älskar att ta beslut som kräver lite mer tankemöda, hittar mening i att laga saker som går sönder, gläds åt kontakt med mina grannar när något behöver lånas... Jag driver eget företag, men prioriterar återhämtning minst lika mycket, vilket möjliggörs av att jag inte lägger pengar på shopping och får pengar över. Jag har definierat vad ”behöver” är för mig och satt mina egna regler för vad jag får konsumera. Köpstoppet har gett mig friheten att stöpa mitt liv så som jag vill ha det. Därför fortsätter jag.

”Köpstoppet har gett mig friheten att stöpa mitt liv som jag vill ha det.”

Foto: privat

ja även klimatfrågan får plats i det som kallas för personlig hållbarhet. Överallt ser jag optimerade livsstilar. Saker ska gå fort, jag hörde inte för länge sedan en pappa som räknat på antalet minuter han sparat på att ta ett annat jobb, eftersom resvägen kortades. Det i sig behöver inte vara fel, att ha koll på sin tid och sina resurser, för att kunna planera. Men när vi optimerar för mycket, alltid ska maximera vad vi kan få ut vår tid, då går vi också miste om möjligheten att fördjupa våra relationer, stanna i nuet och göra saker som är bra både för vår egen och planetens hälsa.

om den mat vi köpt, tid att fundera över vad som är viktigt och hur vi ska använda våra resurser så det fungerar i längden. Det handlar också om att återta viss tid, för varför ska vår hållbarhet grusas av för hög arbetsbelastning?

Jag tror att vi får klimatångest, för att

klimatfrågan inte går att lösa genom att optimera. Här handlar det i stället om att stanna upp och strössla med tid; tid att ställa bilen och i stället åka kommunalt; tid att ta hand

Emilia Arvidsson civilekonom, bloggare, författare

grus & guld · 4/2019

43


B Bildkommentar: Ellen Ekman

JAK Medlemsbank Box 216 541 25 Skรถvde www.jak.se

POSTTIDNING

Profile for Grus & Guld

Grus & Guld nr 4 2019  

En tidning om hållbar och rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

Grus & Guld nr 4 2019  

En tidning om hållbar och rättvis ekonomi från JAK Medlemsbank

Profile for grusoguld