Issuu on Google+

Guantánamo: Amerikas eget Gulag? En utvärdering av den sociala utmaningen Guantánamo Alicia Grethes 2013-04-26

Figur 1

Ämne: Samhällskunskap 2b Handledare: Annette Ferronato Skola: Viktor Rydbergs Gymnasium Odenplan


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

Innehåll Inledning .............................................................................................................................................. 2 Metod .................................................................................................................................................. 2 Bakgrund ............................................................................................................................................. 4 Historia ............................................................................................................................................ 4 Kriget mot terrorismen.................................................................................................................... 5 Republikaner vs. Demokrater .......................................................................................................... 5 Ideologi ............................................................................................................................................ 7 Världens dyraste fängelse ............................................................................................................... 7 Livet på Guantánamo ...................................................................................................................... 8 Analys .................................................................................................................................................. 9 Individ .............................................................................................................................................. 9 Grupp ............................................................................................................................................. 10 Samhälle ........................................................................................................................................ 11 Slutsats .............................................................................................................................................. 12 Källförteckning................................................................................................................................... 13 Bildförteckning .................................................................................................................................. 15

1


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

Inledning 1903 upprättades Guantánamobasen av USA på kubansk mark för att användas som marinbas och fångläger. Guantánamo döptes efter en närliggande stad med samma namn. Ett sekel senare fördes de första misstänkta terroristfångarna till fängelset belägrat på Guantánamobasen – en del i det nystartade ”kriget mot terrorismen” som var en reaktion på terrordåden den 11 september 2001 ledd av president George W Bush. När president Barack Obama sju år senare tillträdde som president i USA var ett av hans första löften att stänga ner Guantánamobasen inom ett år – ett löfte som han än idag, fyra år senare, ännu inte lyckats infria. Fångarna på Guantánamo har fortfarande svagt rättsligt skydd; endast en handfull har blivit åtalade och tillgången till advokater har länge varit ifrågasättbar. Figur 2 Tidingen Independent publicerade den 14 april 2013 på deras hemsida en artikel med namnet ”Guantánamo Bay – President Obama’s shame: The forgotten prisoners of America’s own Gulag”. I artikeln liknar skribenten Katie Grant fängelset på Guantánamo vid de sovjetska koncentrationslägrena gulag.1 "But no Soviet gulag ever had 52 per cent of its prisoners cleared for release" sa Clive Stafford Smith, chef för Reprieve, en juridisk volontärorgansiation.2 Kritiken mot Guantánamo har – under det decennium som fängelset har varit öppet – sannerligen varit svidande. Amnesty rapporter från 2006 och 2009 har åskådliggjort tortyrlikande förhörsmetoder och inhumana sociala förhållanden; fängelset är ständigt upplyst och ljud förekommer dygnet runt vilket gör det svårt eller omöjligt för fångarna att sova vilket har lett till en utbredd sömnbrist på fängelset. USA:s regering har beskyllts för att inskränka på den amerikanska rättsäkerheten samt har anklagats för att ha brutit mot Genèvekonventionen såväl som Förenta Nationernas Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna. I denna uppsats ska, med hjälp av den kausala analysmodellen, den sociala utmaningen fängelset på Guantánamo utredas och utvärderas. Syftet med detta är att länka samman samhällskunskapens grundstenar politik, demokrati, ekonomi och sociologi. Syftet är även att förstå vilka konsekvenser Guantánamobasen har gett upphov till baserat på historiska, politiska, ekonomiska och ideologiska faktorer. Detta ska göras med utgångspunkt i följande frågeställning: Vad har Guantánamobasens existens fått för konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå i USA?

Metod Metoden för att besvara frågeställningen grundar sig i den samhällsvetenskapliga analysmodellen orsak – situation – konsekvens. Emellertid gör frågeställningen att orsak och situation presenteras i

1 2

Grant. 2013-04-14 Ibid

2


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 bakgrunden då det är faktabaserade orsaker som har skapat den situation som idag är på Guantánamobasen. Konsekvenser presenteras däremot i analysdelen då det krävs att man drar slutsatser för att komma fram till vilka konsekvenser Guantánamobasen har fått på individ-, gruppoch samhällsnivå. Genom denna metod presenteras först renodlad fakta följt av en analytisk del med slutsatser; detta för att skilja på fakta och åsikt för att läsaren på ett korrekt sätt ska kunna avgöra om de konsekvenser som presenteras verkar rimliga i förhållande till de fakta som presenteras. Detta också för att ge läsaren en stor förståelse och en stadig faktagrund att stå på innan den analytiska delen påbörjas. Fokus är på USA men då Guantánamobasen inte ligger i USA samt påverkar globalt, har även internationella konsekvenser tagit med. Det material som har används för att besvara frågeställningen kommer från diverse nyhetstidningar som BBC, Sveriges Television och Washington Post för att få tillgång till aktuella händelser kring ämnet men också se vad som har rapporterats under den tid som Guantánamo har existerat. Även relevanta organisationer som Amnesty, American Civil Liberties Union (ACLU) samt Council of Foreign Relations (CFR) då de ger en nyanserad och kritisk bild av den sociala situationen. Slutligen har också uppslagsverk som Nationalencyklopedin använts för att täcka grundläggande fakta som exempelvis den historiska bakgrunden. De problem som har uppstått under arbetets gång har varit att hitta informationen rörande de ideologiska och delvis ekonomiska faktorerna rörande Guantánamo som slutsatserna ska baseras på. Främst har det varit svårt att hitta undersökningar och information om hur de olika ideologierna förhåller sig till Guantánamobasens existens. Dock löstes detta problem med hjälp av en undersökning i Washington Post som visade på hur väljare – grupperade utifrån vilken ideologi de ansåg sig själva tillhöra – tyckte om beslutet att tillsvidare hålla fängelset på Guantánamo öppet. Detta är också faktorer som har lagts mindre tyngd vid i den analytiska delen då dessa ansågs mindre relevanta än historiska och politiska.

3


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

Bakgrund Historia Guantánamobasen upprättades 1903 efter det spansk-amerikanska kriget där USA frigjorde Kuba från Spanien. Basen upprättades i Kuba som en amerikans marinbas och fångläger och fick namnet efter den närliggande staden Guantánamo. Efterhand ökade den strategiska betydelsen av Guantánamobasen och man förlängde det avtal mellan Kuba och USA som endast kan sägas upp om båda parter är överrens. Även efter den kubanska revolutionen 1959 har USA kvar militärbasen genom en symbolisk hyra till de kubanska myndigheterna; en hyra de endast har löst in en gång – av misstag.3

Figur 3

I slutet av 1900-talet användes Guantánamobasen delvis som ett läger för haitiska flyktingar som blivit avvisade från USA, men det var först efter terrorattackerna mot USA 11 september 2001 samt kriget i Afghanistan som militärbasen började användas som fångläger för fiendens kombattanter4 – något USA använde för att kunna gripa människor som var kopplade till organisationer som al-Qaida och talibanrörelsen5. Enligt UD:s rapport om mänskliga rättigheter hade, och har fångarna fortfarande, svagt rättsligt skydd.6 Detta menar USA beror på att Guantánamobasen inte ligger innanför domstolarnas geografiska täckningsområde vilket ger fångarna dåligt rättsskydd.7 Dessutom beslutade USA:s förre president George Bush under sin regeringstid att talibanfångarna omfattas av Genèvekonventionen, något som al-Qaidafångarna inte gör då de är en terrorgrupp och därmed inte strider för en nation. Dock menade Bush att då USA aldrig erkände Afghanistans talibanregim kan talibanfångarna inte anses som regelrätta krigsfångar.8 Därmed behöver man inte följa Genèvekonventionerna som deklarerar att krigsfångar bland annat inte får torteras eller förnedras och måste vara i säkerhet.9 USA har fått mycket kritik från bland andra FN:s människorättskommission för Guantánamobasen. 2006 var kritiken var tydlig: endast en mindre andel av fångarna visade sig ha en faktisk koppling till antingen al-

Figur 4

3

Kumm. 2013-04-12. Ibid 5 Värk. 2011-02-01. 6 Utrikesdepartementet. 2010 7 Kumm. 2013-04-12 8 Eriksson; Sommarström. 2007-04-26 9 Ingelgren. 2013-01-21. 4

4


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 Qaida eller talibanrörelsen men trots detta blev många sittande kvar på basen i flera år. Dessutom hade åtal endast väckts mot 10 personer av de knappt 800 fångarna. Metoderna som användes på lägret likställdes med tortyr då och FN krävde att man skulle stänga fångbasen.10 Man rapporterade bland annat om skendränkningar och förfångenskap i hemliga CIA-fängelser.11 Men trots all kritik la George Bush våren 2008 in sitt veto för att förhindra kongressens förslag om ett förbud mot de tortyrklassade förhörsmetoderna – ett förslag som efterträdaren Barack Obama sedan undertecknade.12 Kriget mot terrorismen Efter terrorattacken den 11 september 2001 omprövade president George Bush med administration den amerikanska säkerhetspolisen. Man samlade världens stater för att föra krig mot den internationella terrorismen – en handling FN:s säkerhetsråd erkände som ”USA:s rätt till självförsvar”. Då Usama bin Ladin sas befinna sig i Afghanistan började man med att attackera talibanregimen i landet.13 På kort tid ökade USA sina resurser för militär och civil terrorismbekämpning. Man påbörjade ett intensivt arbete för att lossa på det regelverket som folkrätten satt upp för hur misstänkta terrorister ska behandlas i fångenskap. Genom detta töjde man på ramarna för hur amerikansk polis och militär underrättelsetjänst skulle bete sig i jakten på terrorister. Allting för att förhindra att det som hände den 11 september skulle återupprepas.14 Figur 5

Republikaner vs. Demokrater Enda sedan uppförandet av Guantánamobasen har fängelset varit ett föremål för politisk debatt. Målet att stänga Guantánamobasen presenterades redan av president Bush kort tid innan han avgick och har enda sedan fängelset upprättades varit en viktig politisk fråga. Emellertid tycks det ju längre tiden går bli allt mer komplicerat att stänga Guantánamo, enligt Magnus Norell, säkerhetspolitisk expert och forskare på Utrikespolitiska Institutet. Han menar att en stor del av problematiken grundas i att fängelset var ett enkelt sätt att lösa problemet med var man skulle placera de fångar man ansåg hade koppling till al-Qaida eller talibanrörelsen. President George Bush (republikan) hade tänkt ställa de s.k. ”enemy combatants” inför militärdomstol – en plan som stoppades av Högsta Domstolen då det visade sig att fångarna varken var terrorister enligt lagen eller soldater tillhörande en armé. Samtidigt fick termen ”enemy combatants” (fiendens soldater) kritik då den ansågs felaktig, trots att det – efter ett visst nystande – visade sig att de inte var mer än civila som förde krig.15

10

Kumm. 2013-04-12 BBC. 9/11 Guantanamo hearings resume after five months. 2012-10-16. 12 Eriksson; Sommarström. 2013-01-21 13 Redaktionen. 2009-05-14. 14 Ibid. 15 Norell. 2012-01-22 11

5


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 Inför valet 2012 var Guantánamo en viktig fråga. Medan president Obama återigen gav löften om att Guantánamobasen skulle stängas inom en snar framtid16 uttalade sig republikanernas presidentkandidat Mitt Romney positivt om att behålla Guantánamobasen öppen. I ett uttalande under ett kampanjstopp i Helena, Montana, 22 juni 2007 sa Mitt Romney till en reporter:17 “…You said they’re gonna be at Guantanamo? I’m glad they’re at Guantanamo. I don’t want them on our soil. I want them at Guantanamo where they don’t get the access to lawyers that they’d get when they’re on our soil. I don’t want them in our prisons, I want them there. Some people say that we should close Guantanamo, my view is we outta double Guantanamo.”18

I och med detta uttalande visade Mitt Romney hans – och det republikanska Figur 6 partiets – ståndpunkter i Guantánamofrågan. Uttalandet visar att han är emot en stängning då han menar att fångarna skulle få tillgång till advokater de inte har nu – något han flertalet gånger har understrykt: att dessa så kallade ”fiendens soldater” inte borde ha rätt till juridisk representation. Istället för att stänga basen tycker han snarare att den ska dubblas i storlek. Vidare har han uttalat sig om att Guantánamobasen är en viktig del i USA:s skydd gentemot ”våldsamma, avskyvärda terrorister”.19 I och med att Obama – som nytillträdd president år 2009 – bestämde att fängelset skulle stängas, infördes också en exekutiv order som förbjöd CIA:s hemliga förhörsprogram med bl.a. skendränkningar och andra metoder som klassas som tortyr samt ett program för hur man ska se över hur fångarna skulle förhöras och hållas i framtiden.20 . I kongressen möttes dock Obama-administrationen av problem: att sätta fångar i en offentlig rättegång riskerar att läcka information som anses hemlig eller känslig vilket i sin tur kan leda till att amerikanska agenter eller annan personal dödas. Dessutom drog delstater och städer tillbaka sina löften om att ställa misstänkta terrorister inför civil domstol. Man menade på att de risker och kostnader i form av t ex säkerhetsåtgärder var anledning att dra sig ur. Dessutom har det visat sig att utredningar som skulle användas som bevismaterial i rättegångarna innehåller stora brister; exempelvis lögner och motstridiga uppgifter som har möjliggjort kvarhållanden av fångar.21

Figur 7

Något annat som har förhindrat Obama från att stänga Guantánamobasen är det republikanska motståndet i kongressen. Även om det numera är möjligt att ställa fångar inför federal domstol har kongressen stoppat alla försök att föra fångar från Kuba till USA för åtal. Orsaken sägs vara att 16

Greenwald. 2008-11-26 2012 Republican Candidates. 2012. 18 Ibid 19 Ibid 20 Ibid 21 Norell. 2012-01-22 17

6


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 fångarna utgör en fara för landet – utmaningar som, enligt Magnus Norell, inte skulle vara ett problem för det amerikanska rättsväsendet, varken juridiskt eller säkerhetsmässigt.22 2011 införde Obama en exekutiv order som skulle tillåta rättegångar i militärdomstolar samt upprättandet av formella procedurer som årligen ser över fall där fångar hålls fängslade på obestämd tid utan varken åtal eller rättegång.23 I och med detta kan advokater få tillgång till hemligstämplat material och framförallt kan man avgöra huruvida fångarna fortfarande utgör ett hot, om man kan ställa dem inför militär domstol eller om det inte längre finns grund för att hålla dem fängslade.24 Ideologi Enligt en undersökning gjord av Washington Post 2012 visade att 70 % stödjer Obamas beslut att fortsätta hålla fängelset på Guantánamo öppet. Undersökningen visade att 53 % av de självidentifierade liberala och 67 % av måttliga eller konservativa väljarna stödjer beslutet att hålla Guantánamo Bay öppet – detta trots att Guantánamobasen har blivit en symbol för de nationella säkerhetsregler som George Bush införde efter terroristattackerna den 11 september 2001 vilket många liberaler tog stort avstånd ifrån.25 Idag finns inte samma folkopinion mot Guantánamo som det fanns under Bush styre.26 Världens dyraste fängelse Varje år kostar fånglägret på Guantánamo det amerikanska försvarsdepartementet ungefär $150 miljoner – en summa av $800 000 per intern. Det är en kostnad att jämföra med den på USA:s federala fängelsen där man spenderar cirka $25 000 per intern. Bland annat är maten som serveras värd $38.45 per intern – sjutton gånger mer än på federala fängelsen och fem gånger mer än den genomsnittliga amerikanen spenderar på mat per dag – summor som upprör. Fånglägret på Guantánamo har förklarats som det dyraste fängelset i världen.27 Bara att hålla de 86 män som blivit klara för frigivning fängslade kostar varje år $69 miljoner – en summa som i federala fängelsen på amerikansk mark hade varit $3 miljoner28 – alltså 30 gånger mindre29.

Figur 8

22

Ibid Waxman; Masters. 24 Ibid. 25 Wilson; Cohen. 2012-02-08 26 Bring. 2011-04-26 27 Daily Mail Reporter. 2011-11-14 23

28

ACLU. 2012-12-27

29

Daily Mail Reporter. 2011-11-14

7


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 Livet på Guantánamo 2002 – året då de första fångarna transporterades till Guantánamo Bay – kom alarmerande rapporter om förhållandena i fängelset. BBC rapporterade att varje fånge hade fått en cell som var 2,4 * 1,8 meter stor, utrustade med en 2 cm tjock madrass att sova på, en filt samt två hinkar. Human Rights Watch (HRW) beskrev cellerna – med gallerväggar – som ”en skandal”. Rapporter vittnade även om att internerna hade setts med handfängslen, maskerade och med ögonbindel. Senare kom också bilder på fångar fastsatta på vagnar med hand- och fotbojor som rullades till förhörsrum – bilder som USA förklarade bilderna med att metoden endast användes för transport. Istället menade USA att fångarna hade det bättre på Guantánamo än vad de hade innan de tillfångatogs – de har tillgång till tre mål om dagen, sjukvård och material till att skriva brev hem.30 Amnestys rapport från 2009 riktade skarp kritik mot fängelset. Där rapporterades det om att fångar inte kunde få se solljus på Figur 9 flera veckor, att vardagen bestod av manipulering, sömnbrist samt psykiska såväl som fysiska smärtor. Amnesty menade också på att föremål som tandborste, tvål, deodorant samt filtar anses vara privilegier och därför kan tas bort som en form av bestraffning. ”Fritid” för de samarbetsvilliga fångarna – rapporterade Amnesty – var två till fyra timmar utanför cellen, ibland nattetid, så att internerna inte ser solljus eller märker av någon form av utomstående liv. De redogjorde också för att ljuset var tänt dygnet runt och att det ständigt förs oljud vilket gör det svårt eller omöjligt för fångarna att sova. Som bestraffning används ofta fysiskt våld – något som uppges ha lett till en rädsla för att lämna sin cell. Utöver detta rapporterade Amnesty om religiösa och psykiska övergrepp.31 I april 2011 släppte Wikileaks dokument om USA:s hantering av Guantánamo. Dokumenten visar bland annat hur det gick till när militären avgjorde vilka som kunde tänkas vara terrorister – en process som gjorde att nästan var femte fånge var oskyldig. Försvarshögskolans terrorexpert Magnus Ranstorp menade på att detta berodde på dåligt utbildad personal, dåliga förhörsmetoder och att folk tjänade pengar på att ange misstänkta terrorister.32 Faktum är att 95 % av fångarna greps – inte på grund av den

Figur 10

30 31 32

BBC. Life in a Guantánamo cell. 2002-02-07 Amnesty. 2009-03-21. Ranstorp. 2011-04-26

8


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 amerikanska upprättelsetjänsten – utan för att de såldes av pakistansk polis eller prisjägare som påstod att personerna i fråga var terrorister. Priset på detta kunde vara upp till $25 000.33 Två år senare – i februari 2013 – utbröt en av de längsta och mest utbredda hungerstrejken någonsin på Guantánamolägret. Av de 166 fångar som sitter i fängelset uppges i april 2013 mer än hälften av fångarna ha anslutit till hungerstrejken – 16 av dem tvångsmatas.34 Hungerstrejken – som dementerades bero på felbehandling av koranen under en genomsökning av fångceller – beskrivs av människorättsorganisationer och flertalet advokater som en reaktion på den amerikanska militärens oförmåga att avgöra fångarnas framtid35 samt som ett sätt att få världens ögon att återigen se mot Guantánamo36.

Analys Vad har Guantánamobasens existens fått för konsekvenser på individ-, grupp- och samhällsnivå?

Figur 11

Individ På individnivå har Guantánamobasen fått stora konsekvenser – främst för de drabbade. Fångarna som sitter i fängelset har fått hela sina liv uppryckta i och med att de har tvångsflyttas från sina hemländer och tvingats lämna familjer och vänner. Detta påverkar självklart också internens närmaste familj och vänner vars liv förändras drastiskt och en far försvinner ur familjen eller en nära vän tas ifrån en. Internerna har även drabbats av psykisk ohälsa. De lever i trånga celler där ljuset aldrig släcks vilket har lett till en utbredd sömnbrist på fängelset och får sällan se solljus då deras enda ”fritid” ibland sker nattetid. Enligt Amnestys rapport från 2009 kan man också tydligt se att fångarna mår mycket psykiskt dåligt då det är tydliga roller mellan vakter och interner. Bestraffning av olika former är vanligt – till exempel i form av fysiskt våld eller fråntagning av tillhörigheter; exempelvis 33

Lenas. 2009-02-18 TT-AFP. 2013-04-21 35 BBC. More prisoners join Guantánamo Bay hunger strike. 2012-04-17 36 al Hasan Moqbel. 2013-04-14 34

9


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 hygienartiklar. Detta har skapat en rädsla bland internerna som tar sig uttryck i form av en fruktan för att lämna sin cell – en konsekvens som troligtvis kommer att påverka internerna även efter sin fängelsetid. Fängelsetiden på Guantánamo har också skapat klyftor mellan USA och fångarna. Efter rön som visar på att 95 % av fångarna sålts till den amerikanska underrättelsetjänsten som terrorister för $25 000 uppstår en stor misstro gentemot hur ”kriget mot terrorismen” och underrättelsetjänsten har verkat. USA har inskränkt på individers frihet och rättigheter – utan att omvärlden har reagerat märkvärt. Att världens mest demokratiska land får godkännande och av FN och omvärlden för att föra ”krig mot terrorismen” och därmed bryter mot Genèvekonventionen och USA:s folkrätt skapar en bredare klyfta mellan väst och omvärlden. De fängslade på Guantánamobasen har även utvecklat en sorts desperation som bland annat har tagit sig uttryck nu senast i en hungerstrejk. Då människorättsorganisationer och fångars advokater menar på att detta är ett uttryck för den ilska som råder över att deras framtid aldrig klargörs – men också som ett sätt att få omvärldens ögon riktade mot fängelset – visar denna handling på att individerna i fängelset är så desperata över att skapa en förändring att de tar till en så pass destruktiv metod som hungerstrejk. Grupp Hungerstrejken är inte bara en konsekvens på individnivå, utan ger även konsekvenser på gruppnivå. Genom en hungerstrejk har internerna på Guantánamobasen skapat ett ”vi-mot-dom” och i och med detta växer enigheten bland dem som står på internernas sida, samtidigt som hungerstrejken också enar de som står på USA:s sida. ”Kriget mot terrorismen” har gjort att människor börjar ifrågasätta USA.

Figur 12

Upprättandet och utformandet av Guantánamo har också påverkat åsikterna berörande ämnet både hos befolkningen i stort men också människor med olika ideologier. Som tidigare nämnt visade en undersökning i Washington Post att 70 % av befolkningen vill fortsätta hålla Guantánamobasen öppen. Vidare i undersökningen ser man att stödet är störst hos de konservativa väljarna, även om också majoriteten av liberalerna stödjer beslutet att ha kvar Guantánamo. Denna undersökning tyder på att bilden av Guantánamo har förändrats sedan uppförandet och att stödet är större bland befolkningen i stort idag än vad det var för tio år sedan. En ytterligare grupp som kan tvingas ta konsekvenserna av fängelset på Guantánamo är amerikanska soldater. Då USA behandlar sina krigsfångar på ett visst sätt – där de bland annat bryter mot Genèvekonventionen och de mänskliga rättigheterna – riskerar amerikanska soldater att bli behandlade på ett liknande sätt i händelse av att de skulle gripas som krigsfångar. Eftersom USA tydligt har visat att de inte respekterar fiendens soldaters mänskliga rättigheter finns det risk för att 10


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 konsekvensen blir att andra länder som Afghanistan och Irak svarar med samma mynt mot soldater representerande USA. Samhälle På en samhällsnivå har Guantánamobasen gett stora konsekvenser. Först och främst har Guantánamobasen kostat otroliga summor pengar för skattebetalarna – pengar som istället hade kunnat finansiera ett förbättrat sjukvårdssystem eller utbildning i USA. Som tidigare nämnt kostar fängelset cirka $150 miljoner varje år – en totalsumma på $16,5 miljarder. Viktigt att komma ihåg är att detta endast täcker kostnaderna för Guantánamo – men andra kostnader som de för transport, förhör är inte inräknade. Alltså har Guantánamo kostat USA enorma summor pengar och till följd av fängelset har USA dragit på sig svidande kritik och en ny uppfattning av omvärlden.

Figur 13

Undersökningen i Washington Post visar också på en splittring i USA bland väljarna och även de politiska representanterna. Denna typ av splittring; främst mellan Obama med administration och representanterna i kongressen skapar ett politiskt dilemma då den splittrade åsikten hämmar arbetet för ett rättssäkert samhälle som följer de mänskliga rättigheterna. Å andra sidan motsvarar representanterna i kongressen folkets åsikter, vilka i ett demokratiskt samhälle ska vara det yttersta beslutande organet. Det gör att man hamnar i en moralisk fråga om huruvida man ska prioritera demokratins verkan i landet eller fångarnas mänskliga rättigheter och rättigheter till rättssäkerhet. En annan konsekvens som uppförandet av Guantánamobasen som fängelse kan få för USA är att de riskerar åtal för brott mot folkrätten. Då de bland annat har brutit mot Genèvekonventionen rörande hur man ska behandla krigsfångar riskerar USA att åtalas i internationella domstolen i Haag till exempel. Detta skulle vara ett stort nederlag för USA om de skulle bli fällda då detta skulle påverka landet och dess folkrättsliga och demokratiska rykte. Dessvärre är det inte särskilt troligt att något land skulle sätta sig upp mot jätten USA och ta brotten till en internationell domstol då man riskerar att få USA med allierade emot sig – något som i dagens världssituation förmodligen inte skulle vara diplomatiskt strategiskt. Förhoppningsvis har emellertid upprättandet av Guantánamobasen delvis förebyggt terrorism i USA och i övriga världen. Trots det faktum att var femte fånge i fängelset visade sig vara oskyldig, har också misstänkta terrorister som har planerat eller utfört terrorhandlingar gripits och fängslat. Även om detta många gånger har brutit mot rättssäkerheten i USA – vilket på alla sätt är oacceptabelt – så har 11

Figur 14


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 Guantánamo delvis tjänat sitt syfte i att förebygga och förhindra terrorism. Å andra sidan växer hatet mot USA när de behandlar internationella fångar på ett mycket politiskt inkorrekt sätt – en konsekvens som i sin tur höjer hotbilden mot USA. Dessutom kan behandlingen av fångarna på Guantánamo påverka omvärlden i deras beslut av hur de ska behandla fångar. Då ingen har reagerat på USA:s brott mot Genévekonventionen – trots att den har brutits i mer än ett decennium – kan det uppmuntra andra länder till att följa i USA:s fotspår. Det faktum att USA har brutit mot artiklar i de mänskliga rättigheterna (se berörda artiklar i bilaga 1) då de inte har respekterat fångars rätt till samma rättigheter och personlig säkerhet som alla andra, har brukat tortyr, att de inte är lika inför lagen som amerikanska medborgare, att de godtyckligt har anhållits och hålls fängslade, att de inte har fått rätt till en offentlig och rättvis rättegång. De har inte heller betraktats som oskyldiga till dess att motsatsen är bevisats utan har istället antagits skyldiga utan vare sig bevis eller rättegång. Till sist har de mänskliga rättigheterna inte fungerat i vare sig det nationella eller internationella system som har upprättats. Denna uppenbara nonchalans av USA mot de mänskliga rättigheterna gällande fångarna på Guantánamo är en fara för omvärlden då detta beslut kan influera andra länder till att välja att inte följa de mänskliga rättigheterna – en influens som kan få förödande konsekvenser internationellt. ”Storebrorslandet” USA kan på grund av denna nonchalans påverka och förändra omvärldens bild av individers rättigheter.

Slutsats Att USA har skapat ett fängelse för ”enemy combatants” – alltså fiendens soldater – har fått och kommer att få många konsekvenser för USA och resten av världen; både på individ-, grupp- och samhällsnivå. Huvudproblemet är sättet som fångarna behandlas på; de ges inte rätt till rättsligt skydd i form av advokater, åtal eller rättegång och har i många fall både placerats men också släppts utan vidare förklaring eller ursäkt. Konsekvenserna drabbar emellertid fler än bara fångarna på Guantánamo – faktum är att fängelset riskerar att påverka bilden av ”det demokratiska landet USA” samt influera andra länder till att behandla krigsfångar liknande. Därmed äventyrar Guantánamobasens existens inte bara rättsäkerheten i USA utan också globalt.

Figur 15

12


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

Källförteckning 2012 Republican candidates 2012 Republican Candidates. 2012. Romney position on Guantánamo. Hämtdatum: 2013-04-21 http://2012.republican-candidates.org/Romney/Guantanamo.php

ACLU ACLU. 2012-12-27. Guantánamo by the numbers [Infographic]. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.aclu.org/national-security/guantanamo-numbers al Hasan Moqbel, Samir Naji al Hasan Moqbel, Samir Naji. New York Times. 2013-04-14. Gitmo is Killing Me. Hämtdatum: 2013-03-21 http://www.nytimes.com/2013/04/15/opinion/hunger-striking-at-guantanamo-bay.html Amnesty Amnesty. 2009-03-21. Current Conditions at Guantánamo Bay. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.amnesty.org.au/hrs/comments/20595 BBC Guantanamo hearings resume after five month BBC. 2012-10-16. 9/11 Guantanamo hearings resume after five months. Hämtdatum: 2013-04-14 http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-19956639

BBC Life in a Guantanamo cell BBC. 2002-02-07. Life in a Guantánamo cell. Hämtdatum: 2013-04-14 http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/1766037.stm BBC More prisoners join Guantanamo Bay hunger strike BBC. 2013-04-17. More prisoners join Guantánamo Bay hunger strike. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.bbc.co.uk/news/world-us-canada-22189489 Bring, Ove Bring, Ove. Svenska Dagbladet. 2011-04-26. Folkrättsexpert: ”Dokument förändrar inte Guantánamo”. Hämtdatum: 2013-04-20 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/folkrattsexpert-dokument-forandrar-inte-guantanamo_6117349.svd Daily Mail Reporter Daily Mail Reporter. Daily Mail. 2011-11-14. Guantanamo Bay: The most expensive prison on earth – cost $800,000 per prisoner PER YEAR. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.dailymail.co.uk/news/article-2059686/Guant-namo-expensive-prison-earth--800-000-prisoneryear.html Eriksson, Sofia och Sommarström, Johan-Mathias Eriksson, Sofia och Sommarström, Johan-Mathias. Sveriges Radio. 2007-04-26. Bakgrund Kuba/USA: Guantánamo – omstritt läger med lång historia. Hämtdatum: 2013-04-12 http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6638&artikel=1334337&sida=2

Generalförsamlingen. Generalförsamlingen. Förenta Nationerna. 1948. The Universal Declaration of Human Rights. Hämtdatum: 2012-04-24 http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml#atop Grant, Katie Grant, Katie. Independent. 2013-04-14. Guantánamo Bay – President Obama’s shame: The forgotten prisoners of America’s own Gulag. Hämtdatum: 2013-04-25

13


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 http://www.independent.co.uk/news/world/americas/guantanamo-bay--president-obamas-shame-theforgotten-prisoners-of-americas-own-gulag-8572215.html

Greenwald, Glenn Greenwald, Glenn. ACLU. 2008-11-26. The Obama administration, Guantánamo, and Restoring America’s Standing. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.aclu.org/blog/national-security/obama-administration-guantanamo-and-restoring-americasstanding

Ingelgren, Jacob Ingelgren, Jacob. Röda Korset. 2013-01-21. Krigsfångar. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.redcross.se/skolsajt/manniskors-rattigheter-i-krig/krigsfangar/ Kumm, Björn Kumm, Björn. Nationalencyklopedin. 2013-04-12. Guantánamobasen. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.ne.se/guantanamobasen Lenas, Sverker Lenas, Sverker. Dagens Nyheter. 2009-02-18. Mahvish Rukhsana Khan: ”Min dagbok från ”Guantánamo”. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/mahvish-rukhsana-khan-min-dagbok-fran-guantanamo

Norell, Magnus Norell, Magnus. Sveriges Television. 2012-01-22. Stängningen av Guantánamo bekymmer för Obama – och framtida presidenter. Hämtdatum: 2013-04-19 http://debatt.svt.se/2012/01/22/stangningen-av-guantanamo-bekymmer-for-obama-och-framtidapresidenter/ Ranstorp, Magnus Ranstorp, Magnus. Svenska Dagbladet. 2011-04-26. ”Folk tjänade pengar på att ange”. Hämtdatum: 2013-0421 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/folk-tjanade-pengar-pa-att-ange_6116189.svd Redaktionen Redaktionen. Säkerhetspolitik. 2009-05-14. Kriget mot terrorismen. Hämtdatum: 2013-04-19 http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/Terrorism/Kriget-mot-terrorism/ TT-AFP TT-AFP. Dagens Nyheter. 2013-04-21. Hungerstrejk på Guantánamo växer. Hämtdatum: 2013-04-21 http://www.dn.se/nyheter/varlden/hungerstrejk-pa-guantanamo-vaxer Utrikesdepartementet Utrikesdepartementet. Regeringskansliet. 2010. UD:s rapporter om mänskliga rättigheter – USA. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskligarattigheter/nordamerika-latinamerika-och-karibien?c=USA Värk, René Värk, René. Juridica International. 2011-02-01. The Status and Protection of Unlawful Combatants. Hämtdatum: 2013-04-12 http://www.juridicainternational.eu/?id=12632 Waxman, Matthew C. och Masters, Jonathan Waxman, Matthew C. och Masters, Jonathan. CFR. Obama’s Guantánamo Shift. Hämtdatum: 2013-04-20 http://www.cfr.org/cuba/obamas-guantanamo-shift/p24341

14


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 Wilson, Scott och Cohen, Jon Wilson, Scott och Cohen, Jon. Washington Post. 2012-02-08. Poll finds broad support for Obama’s counterterrorism policies. Hämtdatum: 2013-04-20 http://www.washingtonpost.com/politics/poll-finds-broad-support-for-obamas-counterterrorismpolicies/2012/02/07/gIQAFrSEyQ_story.html?hpid=z3

Bildförteckning Figur 1 http://warnewsupdates.blogspot.se/2013/03/mass-hunger-strike-at-guantanamo-prison.html Figur 2 http://unbiasedwriter.com/everything-else/politics/president-obama-guantanamo-bay-militarytrials/ Figur 3 https://sv.wikipedia.org/wiki/Guant%C3%A1namobasen Figur 4 http://www.history.navy.mil/photos/sh-usn/usnsh-a/aw4-k.htm Figur 5 http://thejohnfox.com/2012/09/the-space-of-911/ Figur 6 http://www.biography.com/people/mitt-romney-241055 Figur 7 http://dhacdocusub.com/barack-obama-oo-ka-digay-in-la-carqaladeeyo-dowladda-uhuru-kenyatta/ Figur 8 http://palestinechronicle.com/hungering-for-freedom-at-guantanamo-obamas-legacy-of-brokenpromises/#.UXpzCbVA3X8 Figur 9 http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/1766037.stm Figur 10 http://ceasefiremagazine.co.uk/hunger-strike-guantanamo-enters-critical-stage/ Figur 11 http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Guantanamo_detention_camp_Guard_Tower_Septembe_1 2_2007.jpg Figur 12 http://www.foreignprisoners.com/news-cuba/news-cuba-guantanamo07.html

15


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantånamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013 Figur 13 http://www.foxnews.com/world/2013/04/23/us-military-says-84-prisoners-on-hunger-strike-atguantanamo-bay/ Figur 14 http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/al-qaeda/9507804/Guantanamo-Bay-terror-suspectcharged-with-plotting-to-attack-oil-tankers-in-Strait-of-Hormuz.html Figur 15 http://dxing.at-communication.com/en/kg4em_guantanamo-bay/

16


Alicia Grethes Samhällskunskap 2b Guantánamo: Amerikas eget Gulag? 26 april 2013

Bilaga Bilaga 1

Källa: Generalförsamlingen. The Universal Declaration of Human Rights. 1948

17


Guantánamo: Amerikas eget Gulag?