Page 1

ÅRSBERÄTTELSE

KORSHOLM

VÖRÅ

VASA

STORKYRO

MALAX

LAIHELA KORSNÄS


VASEKs 15:e verksamhetsår är igång – återblickar och framtidsutsikter

Stefan Råback tf. verkställande direktör Vasaregionens Utveckling Ab VASEK 2

Bild: Sami Pulkkinen Photography

Under året som gått har det i Vasaregionen och hela Finland varit uppenbart att ekonomin är på uppgång och budskapet från företagen har varit att man har goda tillväxtförväntningar. Den starkare tillväxten har synts i VASEKs verksamhet i form av att nya företag har grundats, företagen har investerat och utvecklat, framsteg har nåtts i generations- och ägarskiften och genom att företagens behov av arbetskraft har ökat. Den nu avslutade räkenskapsperioden var ett rekordår för bolaget med en sammanlagd omsättning på över 2,6 miljoner euro. Speciellt starkt växte den externa finansieringen i huvudsak via utvecklingsprojekt, sammanlagt 703 000 euro. Samtidigt ökade även kundvolymerna och för antalet nya företag som grundades uppnådde Startia för egen del det näst högsta resultatet i historien, 197 grundade företag under året. För den regionala utvecklingen var genomförandet av Tillväxtavtalet 2016–2018 en av de mest centrala åtgärderna. Förutom att VASEK deltog i det förberedande skedet av programmet är man starkt engagerat som förverkligare av två helheter samt som finansiär av de helheter som regionens övriga aktörer ansvarar för. VASEKs starka projektstock, 13 projekt med fokus på olika branscher och tyngdpunktsområden (du kan läsa mer om dessa i denna årsberättelse), bottnar naturligtvis i Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020 och bolagets egen strategi. Utvecklingsprojekten har förstärkt resurserna direkt för företagstjänsterna och möjliggjort bland annat betydande åtgärder för att främja exporten, verksamheten i energibranschens företagsaccelerator, utvecklingen av företagen i byggbranschen och turistbranschen samt för att främja processen med ägarskiften i företag. Under året som gick gjordes ett viktigt arbete med strategin för regionmarknadsföringen och kommunikationen för EnergyVaasa, bland annat genom att uppdatera strategin och prioritetsområden för regionkommunikationen samt genom att starta en process för att förnya den webbaserade kommunikationen och den grafiska profilen för hela regionen. Centralt för att dessa mål ska uppnås är att man kan samla och förena resurserna hos olika intressegrupper till effektiva åtgärder. Det här är speciellt viktigt nu när befolkningsmängden i regionen har sviktat något samtidigt som behovet av att rekrytera kunnig arbetskraft snabbt ökar. Trots en ökad omsättning blev VASEKs ekonomiska situation mycket utmanande under fjolåret. Det som ligger bakom detta är den betydande förlusten för år 2016 samt de medel som binds upp av utvecklingsprojekten innan de respektive stödandelarna betalas ut via olika myndigheter. Med anledning av detta inleddes betydande sparåtgärder i bolaget i slutet av året och detta innebär nu utmaningar när regionen i övrigt upplever en ekonomisk uppgång. Dessutom står vi inför ett stort brytningsskede i och med landskaps- och tillväxttjänstreformen. VASEK deltar intensivt i det regionala reformberedningsarbetet med målet att säkerställa ett effektivt samarbete framöver mellan aktörerna på axeln stat-landskap-kommun och detta uttryckligen ur kundens dvs. företagets och regioninvånarens synvinkel.


Den ekonomiska tillväxten ger ny kraft och positiva utmaningar

Bild: Katja Lösönen

Vasaregionen och VASEK tillsammans med övriga organisationer fanns med bland föregångarna när år 2017 under stort ståhej sparkades igång. När arbetet med att locka en ackumulatorfabrik till Vasaregionen inleddes visade Vasaregionen exempel åt övriga Finland hur man för fram den egna regionens styrkor. Gigavaasateamet gjorde ett betydande arbete för att utveckla området när man tog kontakt med olika aktörer för att berätta för dem om vilka möjligheter och synergifördelar regionen erbjuder. År 2017 skedde en förändring i Finland i och med att konjunkturen vände och blev positiv. Det var nästan som om det pågick en tävling om vem som vågar föra fram de största tillväxtförväntningarna. Detta syntes även hos speciellt företagsrådgivningen då det pågående tillväxtskedet förde med sig positiva problem såsom behov av att utvidga verksamheten, brist på arbetskraft samt krav på att utveckla affärsverksamheten för att hänga med i tillväxten. Det blev inget rekord i antal nygrundade företag, men ökningen av antalet företag som grundades med hjälp av Nyföretagscentrum Startia var betydande. Det var även många nya företagare som inledde sin karriär via ett ägarskifte.

Regionkommunikationen gick in i ett nytt skede i och med att strategin för regionkommunikationen uppdaterades. Kärnbudskapen i strategin, energi, hav och passion beskriver det som kännetecknar oss och hur vi ser på sådant som vi tar oss an. Dessa budskap syns i regionkommunikationen som stöder regionutvecklingsarbetet genom att föra fram positioneringen av Vasaregionen som en betydande del av hela Finlands tillväxtstig. I slutet av året meddelade bolagets långvariga vd att han ska bli företagare. Vi tackar Pekka Haapanen för hans insats i vårt regionala utvecklingsbolag. Vi tar oss an år 2018 med ett nytt team och tar tag i nya utmaningar som vi ställs inför med samma passion som vi beskriver i strategin för vår regionkommunikation.

Tomas Häyry VASEKs styrelseordförande Vasa stadsdirektör

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK är ett närings- och utvecklingsbolag som ägs av kommunerna i Vasaregionen. Bolagets huvuduppgifter är näringslivsrådgivning, regional utvecklingsverksamhet och marknadsföring av regionen. Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia är en del av VASEK. Nedre torget 1 A, 3 vån, 65100 Vasa | Tfn +358 6 317 7600 | www.vasek.fi | info@vasek.fi


Bild: Sami Pulkkinen Photography

Styrelsen

FRÄMRE RADEN BAKRE RADEN

Tomas Häyry och Pasi Tuominen Pekka Haapanen, Susanna Ristiluoma, Christina Båssar, Janne Laine, Rurik Ahlberg, Mikko Ollikainen, Reijo Lidman, Mats Brandt

STYRELSEN 7.4.2016–6.4.2017

STYRELSEN 6.4.2017–

KOMMUN / SEKTOR

STYRELSEMEDLEM

SUPPLEANT

KOMMUN / SEKTOR

STYRELSEMEDLEM

SUPPLEANT

Vasa Korsholm Laihela Malax Storkyro Korsnäs Vörå industrin sm-företagen sm-företagen högskolorna

Tomas Häyry, pj. Rurik Ahlberg Janne Laine Mats Brandt Miko Heinilä Måns Holming Harry Backlund Pasi Tuominen Susanna Ristiluoma Antti Romu Suvi Ronkainen

Susanna-Slotte Kock Mikael Alaviitala Tapio Nyysti Håkan Knip Pirkko Viljanmaa Roger Bergström Katarina Heikius Juha Häkkinen Maria Norrlin-Asplund Jussi-Pekka Karjala Örjan Andersson

Vasa Korsholm Laihela Malax Storkyro Korsnäs Vörå industrin sm-företagen sm-företagen högskolorna

Tomas Häyry, pj. Rurik Ahlberg Janne Laine Mats Brandt Miko Heinilä Christina Båssar Mikko Ollikainen Pasi Tuominen Susanna Ristiluoma Reijo Lidman Jari Kuusisto

Susanna-Slotte Kock Mikael Alaviitala Tapio Nyysti Håkan Knip Pirkko Viljanmaa Göran Östberg Göran Westerlund Juha Häkkinen Maria Norrlin-Asplund Antti Romu Örjan Andersson

Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Pasi Tuominen, Rurik Ahlberg, Miko Heinilä och Pekka Haapanen.

4

Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Reijo Lidman, Rurik Ahlberg, Miko Heinilä, Pekka Haapanen (fram till 7.11.2017) och Stefan Råback (fr.o.m. 7.11.2017).


Bild: Sami Pulkkinen Photography

Personalen

FRÄMRE RADEN

Essi Saarenpää, Hanna Alavillamo, Johanna Hietikko-Koljonen, Tommi Virkama, Eivor Koskela, Mari Kattelus

I MITTEN

Olav Nylund, Göran Östberg, Pekka Haapanen, Marko Kuokkanen, Sari Saarikoski, Antti Alasaari, Peter Källberg

BAKRE RADEN

Riitta Björkenheim, Stefan Råback, Lasse Pohjala, Kjell Nydahl, Pekka Mäkinen, Marko Koski I bilden saknas Mauritz Knuts, Päivi Elina Alasjärvi (föräldraledig) och Anna Måtts-Fransén (föräldraledig). 5


6

Bild: Sami Pulkkinen Photography


Kunderna är allt bättre förberedda när de kommer till företagsrådgivningen Antalet kunder hos Nyföretagscentrum Startia och mängden företagsidéer som behandlades ökade med cirka 2,5 % år 2017. Det ökade antalet kunder ledde dock inte till ett rekordantal grundade företag, även om det såg så ut i ett skede av året. Med Startias hjälp grundades 197 nya företag i regionen under året, vilket dock är en ökning med 24,6 % jämfört med år 2016. Tack vare företagen som grundades via Startia skapades 306 nya arbetsplatser i regionen. Ungefär 32 % av alla företag som grundats i regionen har fått en knuff i rätt riktning från Startia när de startade sin verksamhet. Det var glädjande att se att affärsidéerna som behandlades på startrådgivningen var allt bättre genomtänkta. Allt fler kunder har låtit sina idéer mogna och är grundligt förberedda när de kommer till rådgivningsmötet dvs. de har redan kartlagt marknaden och konkurrenterna för den tänkta produkten eller tjänsten. Det innebär att även rådgivningen kan fokusera direkt på sak, vilket gör att man redan vid första besöket kan avancera långt i processen. Infokvällarna Starta med Startia ordnades på finska och svenska både på våren och hösten och tillställningarna lockade många som var intresserade av företagande. För uppstartande företagare ordnades frukostträffar och infokvällar i samarbete med olika sakkunnigpartner. Dessutom bjöds kunderna på kostnadsfria rådgivningstjänster såsom immaterialrättigheter och patent, marknadsföring, bank- och försäkringsärenden samt finansierings- och revisionsbyråtjänster. I början av året besökte Startia och VASEK tillsammans med våra samarbetspartner alla Vasaregionens kommuner med turnén En hink full med information för företagaren. På hösten firades Företagardagen 5.9 och Startias 25-årsjubileum med öppet hus. Under den tid som Startia funnits har det i Vasaregionen grundats nästan 4 000 nya företag med stöd från Nyföretagscentrum.  DEN GODA SITUATIONEN MEDFÖR ÄVEN UTMANINGAR Rådgivningen för verksamma företag besöktes under året av 569 olika företag. Fastän det går bra för de stora företagen i Vasaregionen och den positiva stämningen i storföretagen lätt sprider sig neråt också till underleverantörsföretagen, orsakar den ökade orderstocken många gånger även huvudbry för företagarna. Avigsidan med ett företags goda situation är bristen på arbetskraft, och problem med till exempel fakturering och avtal är vanliga. Företagaren söker sig ofta till företagsrådgivningen när hen själv inte hinner sköta faktureringen i tid eller ligger efter med avtalsärenden.

Företagsrådgivarna har också märkt att utöver problem i anslutning till huvudmannen, underleverantörer och personalen har företagarna i allt större utsträckning fått bekymmer med obefogade fakturor som skickas för olika slags webbtjänster. Med andra ord är problemen och utmaningarna både stora och små, precis som företagsrådgivningens kunder. Rådgivningen hjälper dock företag i alla storlekar med såväl små som även något större utmaningar under företagens hela livscykel.  TJÄNSTEUTBUDET UTÖKADES MED AVGIFTSFRI JURISTKONSULTERING På våren 2017 fick VASEKs tjänsteutbud en nyhet, tjänsten Sparra med juristen, som genomförs i samarbete med jurister vid EY, KPMG, DKCO, Fondia, Roschier och Näsman & Båsk. Syftet med tjänsten är att sänka tröskeln för att kontakta en jurist i frågor som gäller företagande och grundande av företag. En juristkonsultation på högst en timme är kostnadsfri liksom alla råd och eventuella lösningsförslag som ges under mötet. Saker som kan behandlas är till exempel olika avtal, som delägaravtal, hyresavtal och arbetsavtal.

I april utsåg Startia Isabella Asplund, som driver affären Köttdisken i Malax, till Vasaregionens nyföretagare. Företaget fick även ett hedersomnämnande i den landsomfattande tävlingen.


Bild: Esa Siltaloppi

Ett försäljningsdugligt företag hittar alltid en köpare Under 2017 hjälpte VASEK 283 kunder att genomföra ägar- eller generationsväxling. Det är i allmänhet fråga om långa processer, så tillsammans med kunden kunde 79 ägarskiften eller företagsköp slutföras och i slutet av året fanns ännu 134 pågående ägar- eller generationsväxlingar. Majoriteten av de ägarskiften som VASEKs sakkunniga har behandlat var företagsköp. Många gånger vill säljaren övergå från företagande till andra uppgifter eller gå i pension och ibland sålde företagaren bara en del av företagsverksamheten och behöll en del för sig själv. Största delen av de företag som bytte ägare var tjänsteföretag. Det är inte alltid man genast lyckas sälja företaget till den första köpkandidaten. Många gånger stämmer inte köparens och säljarens förväntningar överens och då blir man tvungen att leta upp nya intresserade köpare och starta processen och förhandlingarna från början. Priset är en avgörande faktor vid företagsaffärer, men i allmänhet hittas det nog köpare till försäljningsdugliga och attraktiva företag. Även företagets bransch inverkar: det är svårare att hitta någon som tar över ett långt specialiserat företag än ett företag som inte kräver något särskilt specialkunnande för att driva. Ett ägarbyte väcker känslor och ofta finns hindren för att en 8

affär ska bli av inuti säljarens huvud. Det är många gånger svårt att avstå från sitt livsverk och beslutet att sälja kan föregås av ett långt mognadsskede. Båda parter måste vara redo för förändringar. Köparen måste vara beredd att föra sitt köpta företag i en ny riktning. Säljaren i sin tur måste kunna släppa taget. När företaget är i nya händer, ligger också ansvaret för dess framtid enbart hos den nya ägaren. Även i dessa situationer stöder företagsrådgivarna kunden dvs. såväl säljaren som köparen. I våras startade projektet Ett planerat ägarskifte och på hösten, lämpligt till Ägarskifteskvällen som ordnades i slutet av oktober, publicerades en förnyad version av ägarskiftesguiden ’Börja i tid’. Kvällen samlade nästan 100 deltagare som ville höra bl.a. om skatteplanering i samband med ägarskiften samt hur man bestämmer värdet på ett företag. Tjänsterna för ägarskiften utvecklas inom ramen för projektet Ett planerat ägarskifte 1.4.2017–31.12.2019. Projektets budget är 500 000 euro och det genomförs tillsammans med Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia och Kristinestads näringslivscentral. Finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.


Det är viktigt att informera researrangörerna om utbudet Under verksamhetsåret 2017 stod speciellt researrangörerna i fokus när turistnäringen utvecklades. I samarbete med VisitVaasa, VisitUmeå och Visit Höga Kusten besökte man Tyskland för att presentera utbudet i regionerna för mellaneuropeiska researrangörer. Arbetet gav resultat, för åtminstone några turistgrupper kommer att besöka Kvarkenområdet under säsongen 2018. Kvarkens och Höga kustens vackraste turistmål och högklassiga tjänster marknadsfördes även i Stockholm på skärgårdsmässan och seniormässan. En betydelsefull bedrift är att man i samarbete med olika aktörer lyckats locka kryssningsfartyg till Vasa. Ett omfattande utbud av olika utflykter, från naturaktiviteter till historia, kultur och shopping, har satts ihop för passagerarna. I somras inleddes ett projekt, administrerat av VASEK, där man i samarbete med fyra turistföretag satte ihop en manual för agenter där man presenterade tjänsterna som står till buds för researrangörer. Med hjälp av exempelpaketen i manualen kan researrangörerna plocka ihop sina egna säljbara turistpaket. Inom detta projekt har kinesiska och andra asiatiska researrangörer samt researrangörer från Tyskland och Ryssland utgjort en viktig målgrupp. Att informera företagarna om ändringar som sker inom branschen har en nyckelroll i utvecklingen av turistnäringen. Den nya lagen om paketresor som träder i kraft sommaren 2018 innebär en betydande förändring. Lagens innehåll påverkar i stor utsträckning

både företagare och företag som marknadsför resor. Även under våren 2018 kommer vi att fortsätta ordna kurser i vilka effekter den nya lagen får. Dessutom har det hållits kurser i digitalisering och om särdragen i mervärdesbeskattningen av turistföretag. Antalet charterflyg som avgår från Vasa flygplats ökar. Vasa flygplats marknadsfördes tillsammans med Finavia på resemässan i januari. Researrangörernas intresse för flygplatsen var stort, så antalet charterflyg kommer att utvecklas positivt framöver. Gällande reguljärflygen förs en ständig dialog med flygbolagen, som är speciellt intresserade av behoven och önskemålen från regionens storbolag.

Turistnäringen i regionen har utvecklats inom bl.a. följande projekt: ▶▶ Tillväxt genom information - besöksnäringen i fokus 1.1.2016– 31.12.2018, budget 239 600 euro, finansieringskälla Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ▶▶ Spotlight High-Low Coast 1.10.2015–31.5.2018, budget 750 000 euro, finansieringskälla Botnia Atlantica. VASEK är huvudsamarbetspartner i Kvarkenrådets projekt. ▶▶ Archipelago Attractions 1.6.2017–31.5.2020, budget 160 000 euro. VASEK administrerar projektet med en företagsgrupp och det finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

9


Byggboomen i grannlandet lockade företag och yrkesfolk Det går bra nu för byggföretagen i Sverige, vilket gjorde att exporten var något som speciellt lyftes fram under verksamhetsåret 2017. I Umeå pågår en riktig byggboom. Likaså behövs byggföretag och yrkesfolk inom branschen för flyttningen av gruvstaden Kiruna och för att möjliggöra tillväxten i Gällivare-området. Flera företag inom byggbranschen från Vasaregionen har undersökt möjligheten att komma in på marknaden i Sverige, några har också beslutat sig och undertecknat samarbetsavtal i vårt grannland. Aktörerna i det gränsöverskridande projektet Cleantech Kvarken deltog i Smart cities-verksamheten, där man försöker hitta en god praxis för att åstadkomma ett mera hållbart samhälle. Till exempel har man deltagit i arbetet med att hitta lösningar som kan utnyttjas vid byggandet av Travdalen i Vasa. I november ordnades en studie­resa till Sverige för att bekanta sig med industriellt byggande i trä. I Skellefteå spelar träbyggande en stor roll, och under besöket bekantade sig deltagarna med Skellefteå stads strategi för en hållbar utveckling samt med regionens starka träkluster. Träbyggandet har även i Finland upplevt ett oerhört lyft och också Österbotten har fått två tillverkare av CLT- dvs. korslimmat massivträ. Dessa lokala fabriker har naturligtvis ökat intresset för byggande med just det här materialet. Ett internationellt samarbete är också viktigt, för att man ska kunna hitta de mest intressanta innovationerna så att man kan 10

bygga upp samarbetet och å ena sidan exportera egna lösningar till de internationella marknaderna och å andra sidan överföra den bästa praxisen till den egna regionen. Under hösten byggdes en digital plattform för Renoveringscentret där yrkesfolk, experter, innovationer, goda exempel, case, verktyg samt kurser och evenemang på ett såväl lokalt, nationellt som internationellt plan kan mötas och bli hittade. Det digitala renoveringscentret blir en permanent tjänst för vilken man söker en ny ägare tills finansieringen upphör.

Utveckling och internationalisering inom byggbranschen har finansierats genom följande projekt: ▶▶ Nordic Built 1.9.2014–31.12.2017, budget 1 125 070 euro, finansieringskälla Nordic Innovation ▶▶ Renoveringscentrum 1.4.2015–31.3.2018, budget 1 568 925 euro, finansieringskälla Botnia-Atlantica -programmet ▶▶ Cleantech Kvarken 1.7.2015–30.6.2018, budget 1 335 000 euro, finansieringskälla Botnia-Atlantica -programmet ▶▶ Nordic Gateway 17-17-17, 1.9.2015–30.8.2019, budget 195 680 euro, finansieringskälla ERUF


Johan Skoglund YA!, Björgolfur Havardsson NCE Seafood, Tone Hartvedt Invest in Bergen, Rainer Rönnback Jukolux, Lasse Pohjala VASEK och Pär Almén Malux.

Gränsöverskridande internationaliseringsrådgivning blir permanent verksamhet Nordic Gateway-projektets PopUp-kontor i Norge väckte stort intresse förutom i Vasaregionen även i övriga Finland. I de försäljningskontor som öppnades i början av 2017 i Stavanger och på hösten i Bergen deltog sammanlagt ett tjugotal finländska företag. Dessutom skapades kontakter och nätverk för företag som var intresserade av andra marknader i Norge. Det konstaterades vara ett fungerande koncept och det kommer att vidareutvecklas det kommande året när programmet igen innehåller PopUp-kontor i nya städer. En bit av Norge togs även till Finland i juni när man i samarbete med Bergenregionen arrangerade seminariet Navigate Norway. Traditionsenligt ordnades evenemanget Green Maritime match making i Köpenhamn tillsammans med Finpro i oktober. Inom projektet Cleantech Kvarken inleddes i september en Advisory Board-verksamhet, där svenska företagsutvecklare regelbundet kommer till Vasa för att erbjuda internationaliseringsrådgivning och berätta speciellt om hur man riktar in sig på den svenska marknaden och hur man skapar nödvändiga kontakter i Sverige. På motsvarande sätt erbjöd företagsrådgivarna från Vasaregionen liknande gränsöverskridande företagsrådgivning på andra sidan Kvarken. Under hösten fick närmare ett tjugotal företag råd via Advisory Board om hur de ska nå ut internationellt. Målet är att Advisory Board ska bli en permanent verksamhet även efter att projektfinansieringen upphört.

Redan år 2016 inleddes ett samarbete med kinesiska företag som en del av projektet Cleantech Kvarken och det fortsatte 2017 när man erbjöd fem möjligheter att resa till Kina och starta upp affärsverksamhet där. Fyra olika företag och organisationer från Vasaregionen har deltagit i dessa resor. Det byggdes upp ett samarbete speciellt med staden Zhenjiang där man i september ordnade evenemanget Low-Carbon med två deltagande företag från Vasa. Staden Zhenjiangs ledning besökte i sin tur Vasa i juli. Den här verksamheten har arrangerats i samarbete med Vasa stad. Kina är intresserat av innovativ teknologi för en renare miljö och av att föra teknologierna till Kina. Verksamhetsformen kan vara antingen att licensiera teknologin eller grunda samföretag i Kina. Kineserna är även intresserade av att hitta företag att investera i bland Vasaregionens teknologiföretag. Dessutom är kineserna intresserade av turistinvesteringar och de letar fortfarande efter lämpliga objekt. Internationaliseringstjänster för företag har erbjudits i regionen genom att finansiera följande projekt: ▶▶ Nordic Gateway 17-17-17, 1.9.2015–30.8.2019, budget (VASEKs del) 171 378 euro, finansieringskälla ERUF ▶▶ Cleantech Kvarken 1.7.2015–30.6.2018, totalbudget 1 335 000 euro (VASEKs del 313 790 euro), finansieringskälla programmet Botnia-Atlantica

11


Bild: Kvarkenrådet

Logistikutvecklingen siktar på välmående invånare och företag Sammanställningen av en 170-sidig kartläggning av den nuvarande situationen utgjorde en omfattande kraftansträngning för projektet E12 Atlantica Transport under 2017. Kartläggningen klargjorde trafikflöden och trafikförbindelser mellan knutpunkter i områden inom hela E 12-vägens influensområde samt hur folk och varor rör sig i området och vilka kommunikationer som utnyttjas. Med hjälp av denna kartläggning skapas en gemensam trafikstrategi för den här ur nordiskt perspektiv viktiga Europavägens influensområde som sträcker sig genom tre länder ända till Mo i Rana. Framtida samarbetsformer för området dryftades även under seminariet Nordligt Forum i Vasa i oktober. Bland deltagarna fanns representanter för kommunerna inom influensområdet, politiska påverkare samt representanter för företag och andra organisationer. Målet med samarbetet är att människor och företag ska må bra samt att folk och varor ska kunna röra sig smidigare och att områdena ska vara attraktiva såväl för boende som företagande. Intressebevakningen har utförts på bred front under året och det arbetet har strävat efter att bland annat säkra finansiering för den öst-västliga trafikleden i Kvarken-området. Ytterligare har man bekantat sig med EU:s trafikpolitik och samlat in synpunkter på den från regionens företag. Speciellt arbetet med att sätta sig in i digitaliseringen har tagit tid, men har i gengäld gett upphov till många inlägg från sakkunniga vid flera olika evenemang. I VASEKs arbete med att utveckla logistiken har förutom logistik­ relaterad företagsrådgivning ingått att sammanställa olika slags utredningar och analyser samt samla in bakgrundsdata. Tillsammans 12

med NTM-centralen i Österbotten, Österbottens förbund och Vasa stad har man utvecklat den regionala kollektivtrafiken. Målet är att få smidigt kopplat ihop regional trafik med lokaltrafik. I samarbete med Kvarken Ports har man bidragit till att få en reguljär fartygsrutt från Vasa till någon hamn i Mellan-Europa. För detta ändamål har man tagit in uppgifter från företagen såväl om nuvarande som även framtida transportbehov. Tillsammans med logistikenheten på Vasa stad har man främjat spårtrafiken speciellt ut till Vasklot. VASEKs roll har varit att kartlägga företagens behov och industrirälsens nuvarande användning, för att kunna motivera behovet av en finansiering av en renovering för Trafikverket. Information om spårtrafikbehoven mellan Seinäjoki och Vasa har också förmedlats till statsförvaltningen. I enlighet med målen för Vasaregionens livskraftsstrategi har man också utrett om det finns förutsättningar att få Finlands tillväxtkorridor att gå ända fram till Vasa.

Logistiken har utvecklats inom bl.a. följande projekt: ▶▶ E12 Atlantica Transport 1.1.2016–31.5.2018, budget 2 197 500 euro, finansieringskälla Botnia-Atlantica-programmet. VASEK är huvudsamarbetspartner i Kvarkenrådets projekt. ▶▶ Midway Alignment - Botnia Atlantica II (MABA II) 15.9.2016– 31.12.2018, budget 827 500 euro, finansieringskälla Botnia-Atlantica-programmet. VASEK är huvudsamarbetspartner i Kvarkenrådets projekt.


Göran Östberg och Mikael Sparf undersöker betongkross som är klar att användas. ”När krosset blir fuktigt och komprimeras får det en mycket bra bärförmåga. Det gör inget om det finns tegelbitar i krosset, men en dåligt genomförd rivning kan leda till att det innehåller trä eller isoleringsmaterial, så kallade flytande material, vilka gör att krosset inte blir lika starkt. Därför är det viktigt att sortera olika material på rätt sätt för återvinning redan i rivningsskedet”, berättar Sparf.

Kartläggning av materialflöden leder till materialåtervinning Cirkulär ekonomi gäller inte enbart återvinning av avfall utan är en ny ekonomisk modell, där produkterna redan i planerings- och tillverkningsskedet framställs på sådant sätt att de inte skapar avfall efter att ha blivit förbrukade. Material och komponenter ska inte kastas bort, utan de kommer att återanvändas i fler och nya produkter. Projektet Cirkulär ekonomi Korsholm, som inleddes i augusti 2017, har som målsättning att skapa en grund till ett kluster inom cirkulär ekonomi i Vasaregionen, att i regionen söka ny och växande affärsverksamhet inom branschen samt att kartlägga nuvarande materialflöden. Under hösten har man samlat in information om materialflöden, återvinning och nyttoanvändning i Vasaregionen och tagit reda på aktuell information inom landet och utomlands för att stöda den kontinuerliga utvecklingen av företagens verksamhet. Till exempel har man utrett materialflöden och nyttoanvändning av rivningsavfall

från byggnader. I samarbete med företag och andra aktörer har man planerat en manual för hur byggare och entreprenörer ska gå till väga om de vill utnyttja betongkross vid jordbyggnadsarbeten. Ett av de centrala målen är att skapa en grund för nya företagsetableringar inom branschen för cirkulär ekonomi. I omedelbar närhet till Stormossen och Westenergy ligger den nya delen av Fågelbergets industriområde, som man försöker profilera som ett område för teknologi, tjänster och andra funktioner i anslutning till cirkulär ekonomi och därigenom locka nya företag till området. Projektets långsiktiga mål är även att skapa ett kluster för cirkulär ekonomi i Vasaregionen. Projektet Cirkulär ekonomi Korsholms verksamhetstid är 1.8.2017– 31.8.2019, budget 200 000 euro. Finansieringskällor den Europeiska regionala utvecklingsfonden och Korsholms kommun.

13


Bild: Sami Pulkkinen Photography

Acceleratorn ger konkret hjälp med affärsverksamheten Det första programmet inom företagsacceleratorn EnergySpin förlöpte utmärkt och det gav de deltagande tillväxtföretagen konkret hjälp med affärsverksamheten. EnergySpin-acceleratorn är avsedd för startup-företag inom energibranschen och för branscher med kopplingar till den såsom digitalisering, artificiell intelligens inom IoT, cybersäkerhet, big data och spelifiering. Gemensamt för dessa företag är att de strävar efter kraftig internationell tillväxt. Det första acceleratorprogrammet blev väldigt populärt redan i ansökningsskedet, för det kom 56 ansökningar från 24 olika länder. I september ordnades några urvalsdagar när åtta företag valdes ut som deltagare i acceleratorn. Företagen kom från Finland, Polen, Ukraina, Moldavien och Ryssland. Det tio veckor långa acceleratorprogrammet, som pågick från slutet av oktober till början av december, innehöll företagsspecifik handledning i planering av tillväxt för affärsverksamheten, produkt­ utveckling, kommersialisering, marknadsföring och kommunikation samt speciellt i finansieringsfrågor tillsammans med ledande aktörer inom respektive bransch. Representanter för olika branscher fungerade som mentorer för företagen som deltog i acceleratorn. Dessa mentorer har en

14

gedigen erfarenhet av att lyfta energi- och tillväxtföretag till globala framgångsrika företag. Företagen som fungerar som acceleratorns samarbetspartner är globala spetsföretag inom energibranschen och proffs på digitalisering. Till vårens program väntas det komma in ännu fler ansökningar. Ett nytt acceleratorprogram ordnas under våren 2018. Startandet av företagsacceleratorn är ett av utvecklingsprojekten inom Vasas tillväxtavtal och det genomförs i samarbete mellan VASEK och Teknologicentret Merinova. Under 2017 började man vid sidan om acceleratorprogrammen ta fram en verksamhets- och finansieringsmodell för hur acceleratorn kunde fungera efter början på år 2019 när projektet som fokuserat på att sätta igång verksamheten avslutas.

Företagsacceleratorn för tillväxtföretag utvecklades med projektfinansiering: EnergySpin/Uppbyggnad av företagsaccelerator inom energibranschen, 1.8.2016–31.12.2018, finansieringskälla Tillväxtavtal/Regionala innovationer och försök (AIKO).


Ett år av förnyelse och samarbete Inom regionkommunikationen genomfördes årets största marknadsföringskampanj #Snöörit i samarbete med Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola och Vasa stad just innan den gemensamma elevantagningen. Kampanjen nådde ut till sin målgrupp och lyfte fram Vasa som en högskolestad. De högskolestuderande har en viktig roll när man försöker locka fler invånare till regionen. Ungdomar som kommer hit för att studera stannar även lättare kvar i regionen efter utexaminering. Mars månads EnergyWeek lockade rekordmånga besökare. Över 4 100 besökare deltog i 10 officiella EnergyWeek-evenemang samt i otaliga sidoevenemang. Ett av de mest intressanta samtalsämnena under veckan var elbilar och energilagring. Regionens kommunikationsstrategi reviderades på våren och dess kärnbudskap fastslogs vara energi, havet samt en passionerad attityd som genomsyrar allt vi gör. Hela hösten jobbade man tillsammans med en konsult för att förbereda en ny webbtjänst för regionen. Detta gjordes i samarbete med Vasa stad, VisitVaasa och Kvarkens världsnaturarv. Det omfattande arbetet med webbtjänsten fortsätter under 2018. Det är tänkt att den nya webbtjänsten ska vara klar våren 2019. EnergyVaasa gavs ett fräschare uttryck under hösten och samtidigt fick även EnergyWeek en ansiktslyftning. EnergyWeek fick även förnyade webbsidor när man började förbereda EnergyWeek för våren 2018.

Redan tidigare hade man börjat omorganisera och förnya konceptet för hela kommunikationen kring EnergyVaasa samt förnya verksamhetsplanen, strategin och finansieringsmodellen. Tillsammans med våra samarbetspartner fördes otaliga förhandlingar om detta. Den nya modellen är meningen att tas i bruk i början av år 2019. Under året som gick omfattade kommunikationen kring regionen och EnergyVaasa även flertalet mässevenemang i samarbete med regionens företag. Även tillställningen Pohjalaiset aamukahvit i Helsingfors i november ordnades tillsammans med tidningen Pohjalainen och Österbottens handelskammare. Sammantaget var det ett år av förnyelse och samarbete. Frukterna av förnyelserna och samarbetet kommer att mogna de kommande verksamhetsåren.

Kommunikationen kring EnergyVaasa utvecklades med finansiering från projektet Energieffektiva regionen 1.10.2016–31.12.2018, finansieringskälla Tillväxtavtal/Regionala innovationer och försök (AIKO).

15


Strategier och utvecklingsprogram förverkligas Man har kommit bra igång med förverkligandet av Vasaregionens livskraftsstrategi 2016–2020, som färdigställdes 2016. Olika delområden har systematiskt gåtts igenom och saker som listats i åtgärdsprogrammet har organiserats enligt verksamhet och finansiering. Strategin bygger på fyra insatsområden: ▶▶ ▶▶ ▶▶ ▶▶

internationellt konkurrenskraftiga företag globalt kunnande livskraftig verksamhetsmiljö fungerande, attraktiv service i regionen

Livskraftsstrategin förstärker den gemensamma viljan att utveckla livskraften i hela regionen.

Vasa var en av sex städer som utsågs att ingå i Tillväxtavtalet/ AIKO-programmet för åren 2016–2018, som är en del av regeringsprogrammet i Finland. VASEK var en av nyckelaktörerna när tillväxtavtalet för Vasaregionen gjordes upp och är en av dem som förverkligar programmet och är en central finansiär i regionen tillsammans med Vasa stad. För regionens projekt inom tillväxtavtalet erhölls 646 000 euro i finansiering för år 2017 från programmet Regionala innovationer och försök (AIKO). Därtill deltar de regionala aktörerna i finansieringen med motsvarande summa. År 2017 var det första hela året som användes för att förverkliga AIKO. Alla utvecklingshelheter som ursprungligen föreslogs för programmet med syfte att förstärka verksamheten i regionens energikluster har gjorts till projekt och de genomförs aktivt under hela 2018.

Portalen FöretagsFinland blev i början av år 2018 en del av tjänsten Suomi.fi. Suomi.fi–portalen bygger på ett servicedatalager som administreras av Befolkningsregistercentralen. Sommaren 2017 matades även VASEKs och Nyföretagscentrum Startias alla tjänstehelheter inklusive tjänstekanaler in i lagret. I samband med detta gick man igenom tjänstebeskrivningarna och funderade på servicestigen för kunder som kommer via Suomi.fi–portalen och möjligheterna att utföra sina ärenden elektroniskt.

16

RÅD OM FÖRETAGANDE FRÅN TJÄNSTEN

SUOMI.FI!


 UTVECKLINGSVERKSAMHET OCH DESS FINANSIERING VASEKs egen projektverksamhet omfattar årligen cirka tio olika projekt. Undantagsvis hade man 2017 hela 13 aktiva projekt. Projektfinansiering söks för de insatsområden som nämns i den strategi som bolagets styrelse årligen reviderar samt i Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020. År 2017 erhölls projektfinansiering bl.a. via Landsbygdsprogrammet och programmen EAKR och Botnia-Atlantica. Under 2017 erhölls hela 703 305 euro i extern finansiering för projekt som VASEK själv genomförde (2016: 457 386 euro). För projekt VASEK själv genomförde användes egen finansiering om 153 975 euro (2016: 62 444 euro). VASEK har en viktig roll i samordningen av regionens övriga projektverksamhet. VASEK beviljade inom ramen för sin budget

även kommunal motfinansiering av projekt och årsavgifter administrerade av andra organisationer (17 st.), sammanlagt 259 940 euro (2016: 244 030 euro). För finansiering av VASEKs egna och övriga organisationers program och projekt användes sammanlagt 413 915 euro, vilket motsvarar 25,9 % av kommunernas finansiering till VASEK år 2017 (2016: 19,2 %). VASEK deltog under 2017 i cirka 30 mera omfattande utvecklingsprojekt i regionen, antingen i egenskap av finansiär, samarbetspartner eller som ordförande eller medlem i en styrgrupp.

ÄGARKOMMUNERNAS FINANSIERING TILL VASEK

PROJEKTFINANSIERINGENS ANDEL AV OMSÄTTNINGEN

1 599 122 € (14 € / invånare, moms 0 %)

2 624 501 € (moms 0 %)

Medfinansiering och övriga årsavgifter för andra organisationers projekt eller samprojekt 259 940 €

Erhållen extern projektfinansiering 703 305 €

16,3 %

Egen finansiering för projekt som VASEK själv genomförde 153 975 €

26,8 %

9,6 %

12,0 %

74,1 %

60,9 %

VASEKs grundverksamhet 1 185 207 €

VASEKs grundfinansiering 1 599 122 €

Övriga försäljningsintäkter 315 213 €

17


Kommunikation 215 664 besökare på VASEKs webbplats (+3,2 % från år 2016)

MEST POPULÄRA INNEHÅLL TOP 5 1) Frågat av företagsrådgivaren: Firmabil eller privatbil – vilket lönar sig?

2) Vasaregionens företagsregister

3) Kontaktuppgifter & tidsbokning 5) Frågat av företagsrådgivaren: Hur lägger jag ned verksamheten?

4) Frågat av företagsrådgivaren: När är det dags att byta bolagsform?

NYHETSBREVET eVASEK  22 nummer  1 727 prenumeranter (i december 2017)  35 744 meddelanden skickades  29,9 procent av breven öppnades

STARTIAS NYHETSBREV  6 nummer  1 427 mottagare (i december 2017)  7 738 meddelanden skickades  34,3 procent av breven öppnades 

FÖLJARE På Facebook

1 246

På Twitter

709

På LinkedIn

557


Bokslut RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter

2017

2016

1 908 036,71

1 710 718,52

714 828,94

514 488,46

MATERIAL OCH TJÄNSTER

BALANSRÄKNING 31.12.2017

2017

2016

4 398,23

AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA MATERIELLA TILLGÅNGAR

Material, tillbehör och varor

Maskiner och inventarier

3 298,66

-3 995,66

837,13

Övriga materialla tillgångar

4 433,33

4 433,33

Externa tjänster

-717 820,88

-580 046,97

Materiella tillgångar totalt

7 731,99

8 831,56

Material och tjänster totalt

-721 816,54

-579 209,84

PLACERINGAR

-1 096 209,38

-974 490,13

-156 741,40

-153 835,73

-31 510,85

-44 862,65

-1 284 461,63

-1 173 188,51

Inköp under räkenskapsperioden

PERSONALKOSTNADER Lönen och arvoden Personalbikostnader Pensionskostnader Övriga personalbikostnader Personalkostnader totalt

Avskrivningar och nedskrivningar totalt ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER RÖRELSEVINST / -FÖRLUST

Nedskrivningar av anläggningstillgångar Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader totalt VINST / FÖRLUST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER Inkomstskatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST / FÖRLUST

28 940,31

0,00

28 940,31

7 731,99

37 771,87

RÖRLIGA AKTIVA KORTFRISTIGA Försäljningsfordringar

27 373,15

41 736,39

Övriga fordringar

32 413,23

21 007,69

-1 466,08

Resultatfordringar

704 423,89

384 811,86

-1 099,57

-1 466,08

Kortfristiga totalt

764 210,27

447 555,94

-576 742,30

-486 892,38

38 745,61

-15 549,83

29,53

17,19

EGET KAPITAL

-28 940,31

0,00

-1 099,57

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övriga ränte- och finansiella intäkter

0,00

Placeringar totalt BESTÅENDE AKTIVA TOTALT

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Avskrivningar enligt plan

Övriga aktier och andelar

Kassa och banktillgodohavanden

53 074,58

35 761,30

RÖRLIGA AKTIVA TOTALT

817 284,85

483 317,24

AKTIVA TOTALT

825 016,84

521 089,11

Aktiekapital

424 800,00

424 800,00

Ackumulerafe vinstmedel från tidigare räkenskapsperioder

-232 441,95

85 080,05

PASSIVA

-1 458,12

-301 997,05

-30 368,90

-301 979,86

8 376,71

-317 529,69

Räkenskapsperiodens vinst / förlust EGET KAPITAL TOTALT

7 914,87

-317 522,00

200 272,92

192 358,05

FRÄMMANDE KAPITAL -461,84

7,69

7 914,87

-317 522,00

KORTFRISTIGT Erhållna förskott Leverantörsskulder Skulder till företag inom samma koncern Övriga skulder Resultatregleringar

21 869,94

63 677,74

118 789,80

72 954,24

250 000,00

0,00

33 332,83

29 496,76

200 751,35

162 602,32

624 743,92

328 731,06

FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT

624 743,92

328 731,06

PASSIVA TOTALT

825 016,84

521 089,11

Kortfristigt främmande kapital totalt

19


VASEK ja Vaasan seutu lukuina / VASEK och Vasaregionen i siffror VAASAN SEUDUN VÄKILUKU VASAREGIONENS INVÅNARANTAL

UUDET YRITYKSET VAASAN SEUDULLA NYA FÖRETAG I VASAREGIONEN

114 223

114 211

693

113 763

113 710

591

583

568

143

160

538 112 817

184

2013

2014

2015

2016

2013

2017

Lähde: Tilastokeskus, ennakkoväkiluku 15.2.2018 Källa: Statistikcentralen, preliminära uppgifter 15.2.2018

198

2014

197

2015

2016

2017

Kaikki yritykset (Sisältää myös asunto- ja kiinteistöosakeyhtiöt) Alla företag (Inklusive bostads- och fastighetsaktiebolag) Startian avulla perustetut uudet yritykset Grundade med hjälp av Startia Lähde: PRH / kaupparekisterin kuulutustietopalvelu Källa: Patent- och registerstyrelsens / Handelsregistrets kungörelseinfotjänst

VASEK + STARTIA

VASEK + STARTIA

KAIKKI YRITYS- JA ASIAKASKONTAKTIT ALLA FÖRETAGS- OCH KUNDKONTAKTER

YRITYKSIÄ JA ASIAKKAITA FÖRETAG OCH KUNDER 1 858

4 040 3 634

1 736

3 751 1 579 1 453

3 173 2 789 1 098

2013 20

2014

2015

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017


HAETUT RAHOITUKSET ANSÖKT FINANSIERING

LAADITUT LAUSUNNOT UTLÅTANDEN

11,2

121

116

109

103

miljoonaa euroa / miljoner euro

80 5,7

5,2

5,9

5,6

64

63

44

62

38

30

2,4 1,2

2013

2014

1,5

1,2

0,6

2015

16 8

2016

2017

2013

2014

2015

Investointien arvo Investeringarnas värde

Starttiraha / Startpeng

Haettu rahoitus Ansökt finansiering

Jatkostartti / Fortsatt startpeng

2016

2017

Finnvera-laina / Finnvera-lån

ASIAKASKONTAKTIT KUNDKONTAKTER Sidosryhmien edustajat / Representanter av intressentgrupper 816

34 22

Sijoittautumispalveluita saaneet / De som fått etablingstjänster

OMISTAJAN- JA SUKUPOLVEN VAIHDOSNEUVONTAA SAANEET FÖRETAG SOM FÅTT RÅDGIVNING VID ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN

12 283 1 381 Aloittavat yritykset Nyföretag

538

515

250

465

432

200 159 218

538 65 Omistajanvaihdosasiakkaat / Ägarskifteskunder 2013

1 004 Toimiven yritysten neuvonta / Rådgivning till verksamma företag

2014

2015

Asiakkaat ja yritykset Kunder och företag

2016

2017

2013

2014

2015

2016

2017

Kontaktien määrä Antalet kontakter

21

VASEK årsberättelse 2017  
VASEK årsberättelse 2017  

Vasaregionens Utveckling Ab - Årsberättelse 2017