Issuu on Google+

k u n d t i d n i n g

1 14

KOSMETOLOGEN RIIKKA TAINIO-HENDRELL GÖR MÄNNISKOR LYCKLIGA ÄVEN FÖRETAGARE HAR RÄTT TILL REHABILITERING HYVÄKSI-TJÄNSTEN GER VERKTYG FÖR BÄTTRE VÄLBEFINNANDE


INTRO

FO TO

Paula Kukkonen

Det är upp till en själv Man hör ofta företagare säga, att en välskött företagsverksamhet är den bästa garantin för framtiden. Fastän få företagare förväntar sig att bli rika på sin verksamhet, tror ändå de flesta att de genom att sälja sitt företag i sinom tid får en bra trygghet på sina äldre dagar. Det är upp till företagaren själv att klara sig. Det här är en sida av företagarbilden. Ansökningarna om sjukpension till Varma förmedlar en annan bild av företagandet och företagarna i Finland. I detta nummer redogör vi för den utredning som vi låtit göra bland sjukpensionerade företagare. Också den vittnar om ett stort engagemang i företagets verksamhet. Även mitt i svårigheterna stretar företagaren på för att hålla företagsverksamheten i gång trots allt större problem med hälsan. På basis av utredningen är företagarna beklagansvärt dåligt förberedda på de risker i företagsverksamheten som hänför sig till personliga problem med hälsan. Företagarens sociala trygghet är beroende av FöPL-försäkringen och en eventuell underförsäkring återspeglar sig förutom i pensionen också i många andra förmåner. Olycksfallsförsäkringsskyddet har ofta tagits enligt miniminivån och försäkringen ersätter exempelvis inte yrkesinriktad rehabilitering. I allmänhet har arbetsredskapen försäkrats mycket bättre än den allra viktigaste faktorn med tanke på företagets framgång – företagaren själv. Ett stort problem är också avsaknaden av företagshälsovård. Företagshälsovårdens uppgift är att försöka förebygga eventuella problem som hänför sig till arbetsförmågan och att i problemsituationer stödja företagaren, så att företagsverksamheten ska kunna fortsätta utan störningar. Företagaren borde också kräva att företagshälsovården har kännedom om just hans eller hennes bransch och erbjuder aktiv service som syftar till att förebygga problem med arbetsförmågan. Det är upp till en själv att gardera sig i tid. Jukka Kivekäs Överläkare

Utgivare Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, PB 1, 00098 Varma Varmas besöksadress Sundholmsstranden 11, 00180 Helsingfors tfn 010 2440 förnamn.efternamn@varma.fi Chefredaktor Satu Perälampi Redaktionschef Marianne Vahterkoski Redaktion: Suvi Dufva, Paula Remula, Seija Honkavuori, Tarja Jurmu, Jyri Juusti, Riitta Karppinen, Hanna Leskelä och Riku Lundén Redaktion och grafisk form Otavamedia Customer Communications, Magistratporten 1, 00150 Otavamedia, www.otavamedia.fi Pärmbild Mirva Kakko Bakparmens bild Jussi Vierimaa Repro Aste Helsinki Oy Tryck PunaMusta Oy Papper Galerie Art Silk 150g/m2 ISSN 1456-209X Tidningens innehåll får inte ens delvis reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd.

2

Gott arbete. 1 ~ 2014

Painotuote


GOTT ARBETE.

6

10 12

GOTT ARBETE ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR FÖRETAGARKUND HOS VARMA

I DETTA NUMMER 1/2014

FLER ARTIKLAR OCH HISTORIER PÅ WEBBEN BRA GLID — OCH GOTT FÄSTE

2

I NTRO

Det är upp till en själv

Skidvallatillverkaren Vauhti Oy:s goda fart vilar på hållbar grund. Företaget har målmedvetet satsat på produktutveckling.

Inspiration

varma.fi Aktuellt

4 A KTUELLT Motion i vardagen 5 I NNOVATION Nycklarna till framgång

FAMILJEFÖRETAGET FÖR DAGLIGA UPPLEVELSER

A&S Ravintolat som driver sex temarestauranger

Arbete & liv

6 T EMA Vem hjälper företagaren, när krafterna tryter?

9 F OKUS För ditt välbefinnande 10 F ÖRETAGARENS HISTORIA Slätare hud och bättre självkänsla

sparade tiotusentals euro genom minskad sjukfrånvaro. varma.fi Aktuellt HOTELL ALBA TROR PÅ MÅNGSIDIGHET

Alba i Jyväskylä har klarat sig i konkurrensen med de stora kedjorna.

Info & tips

12 K OLUMN Arbetsglädje är dans för själena 13 FÖRETAGARENS EKONOMI Stanna upp en stund, företagare!!

14 P UNKT

Upp och rör på dig!

varma.fi Aktuellt UPPGÅNGEN I BÖRSKURSERNA BIDROG TILL EN BRA AVKASTNING PÅ VARMAS PLACERINGAR ÅR 2013

www.hyvaatyota.fi

Vår solvens var rekordstark i slutet av året. varma.fi Om Varma

3


AKTUELLT Inspiration

GALLUP

HUR SKÖTER DU DIN ARBETSHÄLSA? Jaana Jääskeläinen Sömmarmästare, Jaanan Ompelimo ja Asuste

T E XT MA R I A N N A SA L IN

Motion i vardagen Finländarna har redan tillräckligt anklagats för att vara i dålig form, försoffade och feta. Nu behövs en annan infallsvinkel till välbefinnandet. Det anser Matti Heikkilä, som för några år sedan gick i pension från Finlands Idrottsinstitut i Vierumäki. Han har under årens lopp testat cirka 200 000 finländares kondition och lagt märke till hur konditionen blivit allt sämre och vikten ökat. Samtidigt har han insett att klander inte uppmuntrar någon att röra på sig. – Motionen borde bli en naturlig del av vardagen, men det är svårt, om det saknas struktur i det vardagliga livet, konstaterar Heikkilä. Enligt honom är den onda cirkeln ett faktum, om arbetet och hushållssysslorna inte ger rum för en joggingtur på kvällen och de sista e-postmeddelandena stör nattsömnen. Heikkilä önskar att arbetsgivarna skulle gå in för att främja en arbetskultur, där man värdesätter fritid och motion. Dessutom

föreslår han att arbetsgivarna kunde ordna individuellt anpassad hjälp för arbetstagare i dålig form. – Var och en ansvarar naturligtvis själv för sin kondition, men många skulle behöva en tränare för det, säger Heikkilä. Enligt honom kunde tränaren hjälpa till med att klarlägga hur den enskilda individen belastas och vad som kunde underlätta situationen. – Som bäst fungerar motionen som en motor för ökat välbefinnande som helhet, konstaterar Heikkilä. Han anser det viktigt att idrottsgrenen och motionsmängden väljs så att tröskeln att börja är låg. Ibland erbjuder ett gäng som regelbundet går ut och gå tillsammans en god start. – Motionen behöver inte innebära att man alltid måste prestera och ta ut sig, om man inte njuter av det. Å andra sidan räcker enbart vardagsmotionen inte till, om man vill höja sin kondition.

Nu har jag inte hunnit sköta om arbetshälsan överhuvudtaget och det syntes i samband med det senaste kontrollbesöket – blodtrycket var 230… I fjol höstas höll jag ändå en månad semester – den första så långa ledigheten under hela min 28-åriga karriär som företagare. Jag hade hela våren och sommaren jobbat sju dagar i veckan, så jag hade definitivt inte dåligt samvete! Niina Stolt Fotograf, Studio Onni

Arbetshälsa och välbefinnande i arbetet består enligt min åsikt av två olika delområden – det psykiska och fysiska. Den fysiska sidan sköter jag tyvärr inte tillräckligt, men jag försöker träna kickboxning ett par gånger i veckan. Mitt psykiska välbefinnande sköter jag genom att nätverka med andra fotografer och företagare, och mina två små barn ser effektivt till att jag emellanåt lyckas glömma arbetsärendena helt och hållet. Paula Palmroth Verkställande direktör, Turun Kansallinen Kirjakauppa

”Motionssedlarna uppmuntrar endast dem som redan motionerar.” BOKTIP

4

Mot bättre hälsa

Matti Heikkiläs teser:

Matti Heikkilä och Sirpa Arvonen har skrivit boken Elämäni kunnossa – Hanki kaksi tuntia energiaa lisää päivään. Den vägleder alla över 40 år att komma i bättre form och får mer energi i vardagen genom motion.

1) Sunda levnadsvanor med motion ökar välbefinnandet för en själv och de närmaste 2) Motion förebygger och botar tiotals sjukdomar 3) En arbetsgivare som främjar motion får sin investering mångdubbelt tillbaka

Gott arbete. 1 ~ 2014

Vardagsmotion ute på gården och på stugan är riktigt trevligt i synnerhet på våren. Då får man samtidigt frisk luft och kan följa med fåglarna. På vårvintern gör jag och min man gärna små skidturer, och om det är en bra isvinter tar vi en tur på isen. Normalt är det svårt att hitta tid för att motionera på vardagarna, men på veckosluten och under semestern hinner vi röra på oss mer. Och förstås är läsning ett av de bästa sätten att koppla av!


INNOVATION Inspiration

iLOQ Oy är ett företag inom låsbranschen från Uleåborg. Företaget har utvecklat ett elektroniskt lås utan strömkälla. iLOQ:s omsättning uppgick år 2013 till 13 miljoner euro och företaget sysselsatte över 40 anställda.

T E XT

Matti Välimäki

F O TO

Aki Roukala

Nycklarna till framgång Jag var länge verksam som företagare inom låsbranschen och samarbetade då en hel del med stora organisationer, såsom sjukhus och universitet. Jag såg på nära håll de problem som uppstod, då nycklar försvann eller organisationen lades om. Då ett företag kan ha upp till tusen lås, är administrationen arbetsdryg och det blir dyrt att serielägga låsen på nytt. Efter att jag sålt mitt företag började jag fundera på om det kunde vara möjligt att skapa ett helt nytt elektroniskt lås. Min centrala idé var att låset inte skulle ha några batterier eller kablar utan att det skulle få sin kraft från den rörelseenergi som uppstår då nyckeln sätts in i låset. Jag samlade kring mig en grupp experter och vi tog itu med planeringen. Jag förstod mig också själv i någon mån på elektricitet, eftersom jag före min företagarkarriär arbetat inom elbranschen. Min tro på idén stärktes då jag vid Uleåborgs universitet lät göra en teknologisk analys, enligt vilken ett sådant lås kunde vara möjligt åtminstone enligt fysikens lagar. År 2008, efter cirka fem år av intensivt planeringsarbete, kunde vi äntligen förverkliga de första pilotprojekten och kommersialisera produkten. Mottagandet har varit lysande. Enligt det internationella revisions- och konsultföretaget Deloitte är vi Finlands snabbast växande teknologiföretag. Vår tillväxt har under fem års tid varit 7 500 procent. Efterfrågan på produkten är stor. I det elektroniska systemet är låsen lätta att administrera och man kan snabbt göra ändringar i tillträdesrätterna utan några som helst kostnader. Systemet är också mycket förmånligare än ett mer traditionellt elektroniskt system för passagekontroll med kablar. Förutom plånboken är iLOQ-låset också skonsamt för miljön. Låsbranschen är volymbusiness. Om man i miljoner lås inte behöver batterier och kablar, har det redan betydelse med tanke på miljön. Mika Pukari verkställande direktör iLOQ Oy

varma.fi HISTORIEN FORTSÄTTER

5


TEMA — FÖRETAGARENS ARBETSFÖRMÅGA Arbete & liv

Vem hjälper företagaren, när krafterna tryter?

TEXT

Katri Isotalo

F O TO

Shutterstock

Även företagare har rätt till rehabilitering, arbetsprövning och studier för nytt yrke. Ändå hankar sig många företagare fram på bristningsgränsen.

6

D

et verkar som om i synnerhet ensamföretagarna inte känner till några andra möjligheter än sjukpension då krafterna sviker. Det är emellertid det allra sista och i allmänhet också det sämsta alternativet, konstaterar Varmas utvecklingschef för rehabilitering Merja Valle och sakkunnigläkare Tanja Rokkanen. Enligt Varmas färska utredning känner inte heller läkarna till de möjligheter som står till buds för att styra företagaren tillbaka till arbetslivet. Problemet gäller både den specialiserade sjukvården och läkarna vid hälsovårscentralerna. Inom företagshälsovården har man koll på rehabiliteringsalternativen och processerna, men ytterst få ensamföretagare omfattas av företagshälsovården.

Varma innan man ens överväger att slå igen, betonar Merja Valle. Förvirring vid bedömningen av arbetsförmågan kan också uppstå av att hälsan bedöms utifrån personens nuvarande arbete vid beviljandet av FPA:s sjukdagpenning. Om man efter 300 dagar med stöd från FPA fortfarande inte förmår utföra sitt eget arbete, går fallet till arbetspensionsbolaget, där personens arbetsförmåga bedöms mer ingående. Personens arbetsförmåga kan trots allt räcka till för många andra slags arbeten. En frisörska som blivit allergisk mot permanentvätskor kan exempelvis arbeta som näthandlare och en byggmästare med axelproblem som ungdomsledare.

Ta kontakt i tid

Nytt yrke eller anställning

Då Varma kartlade ensamföretagarnas rehabiliteringsansökningar och bakgrunden till dem kom det fram att företagarna ansökte om rehabilitering i ett senare skede än löntagarna. Fler rehabiliteringsansökningar hade också fått avslag. Orsaken var ofta att företagsverksamheten avvecklats eller körts ned så att inkomstgränsen för rehabilitering inte längre uppfylldes. För att få rätt till rehabilitering ska den arbetsinkomst som FöPL-avgiften baserar sig på utgöra sammanlagt minst 32 447 euro för de senaste fem åren. - Om det är svårt att fortsätta företagsverksamheten på grund av sjukdom, lönar det sig absolut att kontakta oss på

Det finns många alternativ till sjukpension. Vid arbetsprövningen kan företagaren återgå till sitt eget företag i lättare arbetsuppgifter t.ex. efter en lång sjukledighet. Om några månaders prövning visar att företagaren inte längre reder sig i sitt arbete, kan man fundera på omställningar i företagsverksamheten eller överväga att grunda ett helt nytt företag med Varmas stöd. Om företagaren inte har egna idéer, kan man få hjälp av en utomstående arbetscoach. - Överraskande många företagare har velat ta anställning hos en annan arbetsgivare, och också det passar oss, berättar Valle.

Gott arbete. 1 ~ 2014


Taxiföretagaren drabbades av ryggsjukdom utbildade sig genom läroavtal till försäljare

Tvätteriföretagaren skadade vristen och axeln i ett olycksfall förädlade med hjälp av arbetsprövning sin företagsidé till fysiskt mindre ansträngande

Herr- och damfrisörskan fick eksem på händerna beviljades stöd för att grunda ett nytt företag och sadlade om till näthandlare

”Det lönar sig absolut att kontakta oss på Varma innan man ens överväger att slå igen.”

Massören drabbades av ryggsjukdom

Byggföretagaren skadade axeln

gick på arbetsprövning och utbildade sig till försäljare

utbildade sig till ungdoms- och fritidsledare

7


R

TEMA — FÖRETAGARENS ARBETSFÖRMÅGA Arbete & liv

”Rehabiliteringsutredningen visade att överraskande få företagare höjer sin arbetsinkomst med åren, även om det skulle gå bra för företaget.” Utbildningen i samband med rehabiliteringen kan bestå av studier i en läroinrättning eller t.ex. läroavtalsutbildning. Under arbetspensionsrehabiliteringen, som kan bestå av arbetsprövning eller utbildning, betalar Varma rehabiliteringspenning, som är en tredjedel bättre än vad sjukpensionen då skulle vara. Och i det nya yrket intjänas åter mer pension!

Det lönar sig att vara aktiv

Bland de ansökningar som fått avslag fanns många med enbart ett utlåtande av specialistläkare utan någon förklaring om hur sjukdomen syns i företagarens arbete. - Vi får ofta enbart ett läkarutlåtande om den sjukdom som senast behandlats. Då hälsotillståndet utreds mer ingående, kan man utöver en psykisk sjukdom också hitta fysiska problem eller gamla skador, berättar sakkunnigläkare Tanja Rokkanen. I rehabiliteringsbeslutet är det helheten som avgör. Det bästa vore om företagaren hade en förtroendeläkare, som skulle ha uppgifter om alla sjukdomar hos sin patient. Om det inte finns möjlighet till det, lönar det sig att själv omsorgsfullt arkivera alla läkarutlåtanden och recept, för att sedan kunna ge dem till den behandlande läkaren om det blir aktuellt att fundera på sjukpension eller rehabilitering. - Det lönar sig att i både sjukpensions- och rehabiliteringsansökan berätta om sitt dagliga arbete och helt konkret beskriva att man t.ex. inte kan lasta av eller lyfta ner föremål från de översta hyllorna, vägleder Rokkanen. - Vi läser mycket noggrant varje ansökan, varför det lönar sig att omsorgsfullt fylla i alla punkter.

Rehabiliteringsstödet baserar sig på arbetsinkomsten Det stöd som arbetspensionsbolaget betalar baserar sig i alla alternativ med arbetspensionsrehabilitering på den arbetsinkomst som företagaren uppgett. - Vi visste att många företagare underförsäkrar sig själva, men rehabiliteringsutredningen visade att situationen är ännu sämre än vi trott. Överraskande få företagare höjer sin arbets-

8

Gott arbete. 1 ~ 2014

Om arbetsprövningen visar att företagaren inte längre reder sig i sitt tidigare arbete, kan man fundera på omställningar i företagsverksamheten eller överväga att grunda ett helt nytt företag med Varmas stöd.

inkomst med åren, även om det skulle gå bra för företaget, förundrar sig Rokkanen. Av de företagare som är försäkrade hos Varma har hälften uppskattat sin arbetsinsats till mindre än 14 500 euro om året. Av företagarna med sjukpension får 57 procent en pension på endast 300–1 000 euro i månaden. Arbetsinkomsten kan justeras när som helst, också mitt under året, om det sker betydande förändringar i t.ex. omsättningen eller arbetsinsatsen. Det lönar sig också att inkludera en försäkring mot yrkessjukdomar i olycksfallsförsäkringen, åtminstone inom de branscher där risken för yrkessjukdomar är stor. På skadeförsäkringssidan är ersättningen vid yrkessjukdom nämligen bättre än den ersättning som arbetspensionsbolaget betalar ut. Pensionen känns kanske avlägsen för en ung företagare, men sakkunnigläkaren påminner att t.ex. inom byggbranschen börjar problemen med hälsan ofta ge sig till känna redan i fyrtioårsåldern. Den arbetsinkomst som FöPL-avgiften baserar sig på inverkar på FPA:s sjukdagpenning, familjepension, sjukpension, ersättningarna vid föräldraledighet och många andra ersättningar än enbart den egentliga arbetspensionen.


FOKUS Arbete & liv

Marianna Salin

fakta ct kunskap

T EX T

Välbefinnandet är en helhet

1

Ensamföretagaren ansvarar också ensam för sitt välbefinnande. Hyväksi-tjänsten erbjuder emellertid hjälp med att analysera och öka välbefinnandet. En kartläggning av välbefinnandet är ett bra sätt att komma i gång.

För ditt välbefinnande Hyväksi-tjänsten kommer till hjälp, då den egna hälsan kräver uppmärksamhet. Tjänsten leder via etapper fram till målet och ger information på vägen. Ibland kan även en liten förändring i livet ha stor betydelse för välbefinnandet. Man måste endast veta vad det egna välbefinnandet består av och vad som kunde öka det. Varmas Hyväksi-tjänst hjälper företagare och arbetstagare att fundera på sin hälsa och kartlägga levnadsvanorna ett delområde i sänder. Många vet självfallet exakt vad som förmörkar sinnet och tynger kroppen. För många plikter och för lite tid. Konditionen lider och sömnen lyser med sin frånvaro. Någon väntar sig att situationen ska lätta när barnen växer upp eller chefen byts ut. Hyväksi-tjänsten uppmuntrar inte till att vänta. Den vägleder att välja målen och göra upp en tidtabell för en förändring i livet. Portalen erbjuder även verktyg för uppföljning av förändringen och påminner om etapperna. I tjänsten finns också övningar för stresshantering och information om hälsa och välbefinnande.

2

Olika delområden av välbefinnande inverkar på varandra. Genom att utveckla ett område kan också ett annat bli bättre. Viktiga delområden är bl.a. belastning, återhämtning, sömn, tidsanvändning, motion och mänskliga relationer.

3

Företagare och anställda kan logga in på Hyväksitjänsten med sina personliga bankkoder via Varmas webbplats. Många företag erbjuder också en länk till portalen via sitt eget intranät.

Hyväksi-tjänsten baserar sig på Teknologiska forskningscentralen VTT:s och Jyväskylä universitets undersökningar samt samarbetet mellan tjänsteutvecklare inom varma.fi branschen. Varmas kunder har redan använt TJÄNSTER FÖR INLOGGADE ANVÄNDARE (Hyväksi-tjänsten är finnspråkig) tjänsten i tre år. Användarna har berättat för oss på Varma att portalen hjälpt dem att finjustera sina levnadsvanor och också varit till nytta vid större omställningar. En del har med I Hyväksi-tjänsten kan du hjälp av tjänsten förberett sig inför utvecklingssamtal ta reda på hur dina levnadsvanor inverkar på – en del rentav inför marahur du mår tonlopp. Det finns ingen välja de saker som du vill förändra i ditt liv statistik om användningen av tjänsten, eftersom endast planera och följa upp hur du uppnår dina mål användaren själv kommer åt läsa mer om hälsa och välbefinnande sina uppgifter. lära dig metoder för stresshantering

9


FÖRETAGARENS HISTORIA Arbete & liv

Enligt företagaren vill dagens kunder ha effektiva behandlingar och snabba resultat.

Skönhetssalongen Kauneushoitola Riikka Tainio Ky har specialiserat sig på medicinska skönhetsbehandlingar.

Slätare hud och bättre självkänsla Kosmetologföretagaren Riikka Tainio-Hendrell älskar sitt arbete där hon varje dag kan göra människorna lyckligare. Hon hittade sin egen nisch bland vetenskapligt baserade skönhetsbehandlingar och produkter. T E XT

Maija Joutjärvi

N

är man stiger in genom dörren till skönhetssalongen Kauneushoitola Riikka Tainio Ky möts man av fridfullt lugn. Under klädhängaren kallar tofflorna på fötter som skyndat fram i brådskan på gatan i Hyvinge. – Jag har i mitt arbete märkt att kunderna går allt mer på högvarv när de kommer till en behandling. Då arbetslivet är allt mer krävande, tar det en stund innan kunden kan slappna av och få ut allt av behandlingen, beskriver företagaren och kosmetologen Riikka Tainio-Hendrell.

Arbete och familjeliv i balans Fastän kundkretsen går på högvarv försöker företagaren själv leva ett balanserat liv. Vardagen som företagare och mamma till två barn på 5 och 8 år kräver ibland en hel del kompromisser. – Då familjelivet är i ordning ger det enormt med resurser och bättre ork i arbetet. För familjens skull är jag noggrann med mina arbetstider och gör endast de timmar

10

Gott arbete. 1 ~ 2014

F O TO

Mirva Kakko

som jag ursprungligen planerat. Motion, vänner och t.ex. konserter hjälper till att hålla mig energisk och positiv. På kurser träffar hon andra professionella inom branschen över hela Finland. Kollegernas stöd har stor betydelse för trivseln i arbetet och utvecklingen av företaget.

Försäkringsskyddet i ordning Tainio-Hendrell har skött om sin FöPL-försäkring under hela sin tid som företagare. – Det var från första början klart att jag i något skede kommer att vara mammaledig och det sporrade naturligtvis att satsa på försäkringen. Försäkringarna i händelse av sjukdom är också i ordning och mitt arbetsredskap, dvs. mina händer, är försäkrade. Hon är medveten om hur en eventuell sjukledighet skulle inverka på såväl den egna som de anställdas utkomst. Lönerna måste betalas, om man så är sjuk eller inte.


A Att använda händerna och ha med människor att göra är min grej. I det här yrket kan jag kombinera båda två.

Riikka Tainio-Hendrell har verkat som kosmetolog och företagare i Hyvinge i 13 år.

Snabbt synliga resultat Tainio-Hendrells kunder vill ha effektiva behandlingar och snabba resultat, men de är i allmänhet inte beredda att lägga sig under kniven hos plastikkirurgen. – Vi uppnår resultat med mildare tekniker än läkarnas behandlingsformer. En typisk kund är en kvinna i 45–55 års åldern som önskar behandlingar för fastare hud, vanligen i ansiktet. Vi behandlar också akne, rosacea och atopisk hud. Ungefär fem procent av våra kunder är män. Skönhetssalongen gör också i någon mån traditionella lyxbehandlingar, men deras andel minskar hela tiden. Kunderna vill mer se snabba resultat. – Att använda händerna och ha med människor att göra är min grej. I det här yrket kan jag kombinera båda två. Jag har inte en dag ångrat mitt yrkesval, även om jag ursprungligen hade tänkt utbilda mig till barnträdgårdslärare. Det är fantastiskt att se hur kunden får bättre självkänsla med slätare hud, säger Tainio-Hendrell med ett leende.

Specialiseringen ökar Merparten av kosmetologerna arbetar som privatföretagare. Företagen specialiserar sig allt oftare på ett visst område, t.ex. medicinska och ekologiska behandlingar eller spabehandlingar. Kosmetologerna kan också arbeta på skönhetssalonger, företag inom hälsovårdsbranschen, badinrättningar, kosmetikaffärer och hos kosmetikimportörer.

11


KOLUMN

FO TO

”Samtidigt som resultatet blir viktigare än det jag gör, har nöjet tagit glädjens plats.”

Sampo Korhonen

Info & tips

Arbetsglädje är dans för själen Jag har varit ensamföretagare i två år. Under dessa två år har jag varit tvungen att framför allt skärskåda mig själv och mitt förhållande till arbetet. Ni vet, så många sadlar om från avlönat arbete och tar klivet ut i det okända för att förverkliga sin vision, sin dröm, sin livsuppgift – eller något bättre. För att vara lyckligare. Vi lämnar lönearbetet för att göra något helt annat eller på ett nytt sätt. Ändå påstår jag att många av oss tar itu med arbetet alldeles på samma sätt som tidigare: enligt gamla omedvetna föreställningar och modeller. Slutligen, efter några år, märker vi att tusan också samma mönster upprepas: en massa att göra, tiden räcker inte till, jag är trött och utmattad, jag är stressad. Jag fick gåshud då jag läste orden av den på 1800-talet födda läraren i levnadsvisdom Jiddu Krishnamurti: ”Du kan inte göra dig någon föreställning om livsglädje. Den är omedelbar och om du funderar över den förvandlar du den till nöje. Att leva i nuet är ett tidlöst upplevande av skönheten och dess stora glädje utan att söka lust i upplevelsen.” *) Jag förstod något väsentligt om mitt eget – och kanske hela det omgivande samhällets – förhållande till arbete. Fastän jag älskar det som jag nuförtiden gör och samtidigt förverkligar min livsuppgift, har jag varit fäst vid tankar på framgång och ambitioner. Först upplever jag stor glädje över det jag gör. Ganska snart kommer ambitioner, pro-

12

Gott arbete. 1˜2014

visioner, framgång – och allt det som jag förknippat med att arbeta – med i bilden. Jag upplever nöje av framgång, lyckade avtal och de pengar som jag tjänar. Samtidigt som resultatet blir viktigare än det jag gör, har nöjet tagit glädjens plats. Eftersom nöjeskänslan emellertid endast är sinnets uppskattning av resultatet, alstrar den inte kraft och energi, görandets glädje eller tillstånd av flow. Därför ger det inte mer kraft att fästa sig vid känslan av nöje, utan det tär tvärtom på krafterna. Då jag däremot gör något som jag älskar – oavsett slutresultatet – är jag aktiv och energisk, och min verksamhet utstrålar gränslös lättsamhet och produktivet. Då upplever jag att glädje, arbetsglädje, är dans för själen. Pengar är en viktig del av all business. Men om det skulle vara det viktigaste, skulle många av oss ensamföretagare säkert ha stannat kvar i ett tryggt lönearbete för att njuta av nöjet på avlöningsdagen. (*Krishnamurti: Ajattelun tuolle puolen, Basam Books 2013)

Sanna Wikström Skribent–författare, kommunikationsutbildare och intuitiv personal trainer.


FÖRETAGARENS EKONOMI Info & tips

T E XT

Bra att fundera på:

Ett framgångsrikt företag behöver förutom ett fungerande koncept också en företagare som är tillfreds med livet.

Timo Nykänen

Stanna upp en stund, företagare! - Företagarens välbefinnande är som en kudde med två sidor. På den ena sidan av kudden finns företagsverksamheten och på den andra sidan allt det andra. Det lönar sig för företagaren att stanna upp ibland och känna efter på dessa olika sidor av kudden, säger direktören för Varmas arbetshälsotjänster Jyri Juusti. ”Allt det andra” är t.ex. att vara tillsammans med familjen, träffa vänner, göra sådant som är viktigt för en själv, att vila, motionera, äta en mångsidig kost och att koppla av också på annat sätt än med alkohol. Juusti och Varmas sakkunnigläkare Tanja Rokkanen uppmanar företagarna att fråga sig själva vad de värdesätter i livet, vad de njuter av och vad de kanske skulle vilja ändra på? - Jag rekommenderar att ge ett konkret löfte som gäller välbefinnandet och att sedan uppfylla det, t.ex. under tre månader. Redan

Arbete och resultat (tidigare – nu – i framtiden) Vad gör man i ditt företag? Vem/vilka utför arbetet? Vad är resultatet av arbetet? Med vilken kompetens, vilka arbetsmetoder och verktyg görs arbetet? Hur väl har man lyckats med det?

att göra en enda sak på ett annat sätt är en stor grej, förklarar Rokkanen. Företagets framgång är en viktig del av företagarens välbefinnande. När man känner efter på ”kuddens” andra sida bör man fundera på om företagets koncept fungerar och är konkurrenskraftigt och vad man kanske vill ändra på i sin företagsverksamhet? Ett klarare koncept och en uppfattning om eventuella problem hjälper både företaget och främjar företagarens personliga välbefinnande. Det lönar sig att betrakta förändringarna i företaget under årens lopp samt utmaningarna i framtiden på en tidsaxel: Var befinner jag mig nu i förhållande till min företagsverksamhet? Hur har jag kommit hit? Hur utmanar framtiden mitt företag och mig? Följande frågor kan vara till hjälp.

Regler, samarbete, hot och möjligheter (tidigare – nu – i framtiden) Vilka myndighetsbestämmelser och egna sätt att tänka styr ditt arbete och din företagsverksamhet? Varifrån får du hjälp? Vad i företagets verksamhet stöder eller eventuellt hotar ditt välbefinnande?

13


PUNKT. Info & tips

U T E XT

Jukka Nortio I L L U S T R AT IO NEN Pietari Posti

Upp och rör på dig!

Spänner och stramar det? Bränner axlarna som eld, molar det i huvudet eller är benen styva? Inget under om det är så. Stillasittande arbete eller besvärliga arbetsställningar är som gift för människokroppen. Verkställande direktören för Deltagon Juha Lappi beslutade att göra något åt saken i tid, innan företagets till sin medelålder relativt unga personal började visa symtom. Till hjälp tog man Varmas elektroniska verktyg för självvärdering, Hyväksi-tjänsten. Alla 15 anställda på Deltagon gjorde en självvärdering, och utifrån resultaten gick man in för att få de anställda att röra på sig mer.

da började utmana varandra i olika grenar. Arbetsgivaren erbjöd möjlighet till motion på arbetstid. Gemensamma matcher och en kultur där man utmanar varandra utgör nu en del av de anställdas vardag och många idrottar tillsammans också på fritiden. Det viktigaste är att hela inställningen till motion har förändrats och nu präglas av glädje och entusiasm.

Kultur av regelbunden motion

Fortsättning följer

Både de anställda och arbetsgivaren vara överens om att mer motion var ett ypperligt sätt att förbättra arbetshälsan. På några månader föddes i företaget en helt ny kultur av motion. Två saker visade sig snabbt vara viktiga: regelbundenhet och social gemenskap. Verkställande direktör Lappi minns att alla anställda tillsammans konstaterade att en motionsdag om året inte räcker till, utan nu ska alla röra på sig regelbundet och målmedvetet. Ett viktigt stöd för att komma igång med motionerandet var den gemensamma ivern och att de anställ-

De resultat som uppnåtts i Deltagon har varit välkomna för såväl de anställda som företagets ledning. Projektet har fått rikligt med positiv respons av de anställda och de vill absolut fortsätta med det.

varma.fi LÄS MER OM DELTAGONS PROJEKT

Ge respons på artiklarna i tidningen! varma.fi Aktuellt Kundtidning

020884 Artiklar på webben Läs av koden med din smarttelefon och ta en titt på tidningens webbartiklar. Du hittar det avgiftsfria UpCode-programmet på adressen upcode.fi.

14

Gott arbete. 1 ~ 2014

Delta! Bland alla som gett respons lottar vi ut en JOTO-väska från Globe Hope, som tillverkar ekologiska designprodukter.

Ta också en titt på Varma i de sociala medierna.


VÅRA TJÄNSTER Info & tips

Det lönar sig att ansöka om pension eller arbetspensionsrehabilitering med en elektronisk ansökan. Den erbjuder många fördelar. Den är enkel, trygg och snabb. Gör en elektronisk ansökan genom att logga in på tjänsterna för inloggade användare och identifiera dig med dina personliga bankkoder. Ansök om pension eller rehabilitering på nätet. varma.fi Tjänster för inloggade användare Ditt pensionsskydd

Vi står till tjänst online! Välj det elektroniska pensionsutdraget! Vi påminner dig under våren med ett sms, när det nya utdraget finns på nätet och samtidigt kan du välja den elektroniska versionen. varma.fi Tjänster för inloggade användare

Kontrollera årsavräkningen för din ArPL-försäkring! Det lönar sig att kontrollera löneuppgifterna i ArPL-försäkringens årsavräkning. Du gör det enklast i vår webbtjänst. varma.fi Tjänster för inloggade användare

Är din FöPL-försäkring ajour? Kontrollera med Företagares räknare!

varma.fi > Aktuellt Företagares räknare

Läs om det gångna året för Varma i den nya årsredovisningen 2013! http://arsredovisning.varma.fi

Hur mår du? Tjänsten Hyväksi*) ger dig en helhetsbild av ditt välbefinnande! Logga in med dina personliga bankkoder eller ett mobilcertifikat. *) Tjänsten är finskspråkig. varma.fi Tjänster för inloggade användare

Kontakta oss! ArPL- och FöPL-försäkring arpl@varma.fi, 010 192 082 fopl@varma.fi, 010 192 094 Försäkring av utlandsarbete international@varma.fi, 010 192 091 Pensionsrådgivning och pensionsberäkningar radgivning@varma.fi, 010 192 068

Pensionsansökningar pensionsansokan@varma.fi, 010 192 062 Invalidpension: invalidpension@varma.fi, 010 192 092 Utbetalning av pensioner utbetalning@varma.fi, 010 192 061

Arbetspensionsrehabilitering rehabilitering@varma.fi, 010 192 069 Inkassoärenden samt avtal om betalningstid 010 192 074 Arbetshälsotjänster arbetshalsa@varma.fi, 010 192 085

15


.0491

1745/03.14

varma.fi

HISTORIEN FORTSÄTTER

”Muminhusets formar kostade på sin tid en miljon mark. Med den summan skulle man ha fått ett alldeles riktigt muminhus, men investeringen lönade sig!” Riia Sandström Martinex


Gott arbete. 1/2014