Issuu on Google+

Va r m a s k u n d t i d n i n g

varma.fi

1

2011 Inspiration

Viljan att utvecklas

På FBK i Posio

och bli bättre ger inspiration

4

talar man ut i bastun

Info & tips

Företagarnas pensionslag

FöPL utvidgades

13

Företagare Tapani Korpi: Atmosfären avgörande i personalfrågorna

Chokladen före­ ens ta g a r r ia h is to

som livsstil


foto

Seppo Saarentola

intro

Med blicken framåt Att verkligen lyssna på och förstå kunden är en teknikgren. Vi på Varma har utvecklat den här tekniken redan i flera års tid och jag vågar påstå att Varma alltid blickar framåt då vi stannar upp och lyssnar på våra kunder. Varma har utrett vilka framgångsfaktorer som är viktiga­ för företaget i dess roll som arbetspensionsförsäkrings­bolag. Våra kunders behov, kundnöjdheten och kundlojaliteten samt företagsimagen placerade sig i täten. Även om utredningarna alltid mäter hur vi lyckats i det förflutna, är de samtidigt ett starkt stöd för de framtida riktlinjerna. Vid årsskiftet genomförde vi en omfattande nätenkät bland våra företagar- och företagskunder. I enkäten frågade­ vi hurdana förändringar i verksamheten eller omvärlden före­tagen väntar sig under de närmaste åren. Diskussionsämnen som lyftes fram var hur man ska klara sig i konkurrensen, lyckas svara mot kundernas behov samt värna om den egna och personalens arbetshälsa. Resultaten av enkäten fördjupade vår insikt i företagarnas och företagens framtida utmaningar som en del av företagens framgångshistoria­ och tillväxt. Läs mer om enkätresultaten på sidan 14 i denna­tidning och på webbtjänsten varma.fi. Varma har låtit sina företagarkunder komma till tals ­också på företagarkanalen Yrittäjäkanava på varma.fi. De synpunkter om aktuella frågor som berör företagarnas vardag och som företagarna fört fram genom kanalen har väckt mycket diskussion såväl i Varma som bland våra kunder. Före­tagarkanalen förnyades i mars 2011 och vi på Varma lyssnar allt mer lyhört också till företagarnas kommentarer. Du håller nu i din hand Varmas förnyade kundtidning – Gott arbete. Vi ser gärna att du bekantar dig med tidningen­, ger respons (se sidan 15) och även använder våra webbtjänster på adressen www.varma.fi.

2

Gott arbete. 1 ~ 2011

IL

JÖ MÄRK T

Utgivare Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma, PB 1, 00098 Varma Varmas besöksadress Sundholmsstranden 11, 00180 Helsingfors Tfn 010 2440 fornamn.efternamn@varma.fi Chefredaktör Satu Perälampi Redaktionschef Marianne Vahterkoski Redaktionsråd Suvi Dufva, Pauliina Hilkamo, Seija Honkavuori, Jyri Juusti, Riitta Karppinen, Riku Lundén och Aarne Markkula Redaktion och grafisk form Otavamedia Oy, Kynämies, Repslagaregatan 2 aD, 00180 Helsingfors, www.kynamies.fi Foto, pärmen Teemu Kuusimurto Foto, bakpärmen Pasi Leino Repro Aste Helsinki Oy Tryck PunaMusta Oy Papper Galerie Art Silk 150g/m2 ISSN 1456-209X Tidningens innehåll får inte ens delvis reproduceras utan redaktionens skriftliga tillstånd.

M

Hannu Tarvonen Vice verkställande direktör, kundkontakter

441 619 Trycksak


innehåll 2 3

Webbtips

Ett framgångsrikt år 2010

intro Blicken framåt

varma.fi Om Varma Resultat­uppgifter och placeringar

Webbtips

Inspiration

4 Aktuellt Genuin glöd 5 Innovation Livet är ett spel

Varma fick på sina placeringar en god avkastning på 11 procent och steg till Finlands mest solida arbetspensionsbolag 2010. Tack vare bolagets kostnadseffektiva verksamhet och starka solvens reserverades 89 miljoner euro för kundåterbäringar.

Arbete & liv

6 Tema I nödens stund 9 Fokus Hyväksi-portalen till hjälp 10 F öretagarens historia Choklad till fest och vardag

Info & tips

12 Kolumn Recept på arbetsglädje 13 F öretagarens ekonomi FöPL 30 % 14 Punkt. Konkurrensen föremål för diskussion

Ny webbtjänst för fastigheter varma.fi Fastigheter

Varma har ett omfattande fastighetsbestånd runt om i Finland. Läs mer om utbudet i den nya webbtjänsten.

6

På FBK i Posio bygger arbetshälsan på att relationerna är i skick och att man kan sin sak.

Familj och arbete varma.fi Företagare och företag Aktuellt

Syftet med Väestöliittos pågående kampanj är att få företagen att komma med flexibla lösningar för att få arbete och familj att gå ihop. Det gynnar både arbetstagaren och arbetsgivaren.

varma.fi 3


Aktuellt

iStockphoto

Inspiration

Vad inspirerar dig i arbetet?

Arto Wiikari

Timo Sormunen

foto

Gallup

text

Jag studerar kommunikation vid öppna universitetet vid sidan av mitt arbete. Trots att studierna framför allt är en hobby så har det visat sig att mina kursval varit nyttiga: studierna ger mig inspirerande synvinklar och idéer i arbetet.

Genuin glöd Enligt Jussi T. Koski, tidigare professor i pedagogik, infaller det avgörande ögonblicket när en människa börjar lägga ner möda på att utvecklas. Hon blir allt bättre i sitt arbete och märker att hon njuter av det hon gör. – I bästa fall blir arbetet rena nöjet, säger Koski. Enligt Koski är den grundläggande attityden till arbetet ibland snedvriden. För många är arbetet bara en inkomstkälla, då det också borde vara ett centralt sätt att höja livskvaliteten och växa som människa. – Redan ordvalet betyder mycket: själv ­talar jag inte ens om att orka i arbetet, utan om att göra arbetet meningsfullt.

Maikki Rantala

Viljan att utvecklas och bli bättre är ­pudelns kärna, säger pedagogie doktor Jussi T. Koski, företagare vid utbildningsföretaget ­Creleco. Genom att ta fasta på detta kan man slippa motivationsproblem hos personalen och ett dåligt arbetsklimat på arbetsplatserna. – Var och en borde inse att vi alla har en skyldighet gentemot oss själva att utveckla vårt kunnande, sammanfattar Koski. Samtidigt påminner han om att en anställd inte bara kan sitta och vänta på inspiration från andra. – Det behövs genuin glöd som kommer ­inifrån, poängterar Koski.

Tiina Jaakonaho assistent

Inget känns bättre än att se en kund med barnslig glädje inspireras av sitt eget arbete och experimentera med nya, ovanligare arbetsmetoder. Jag blir själv ännu mer motiverad – ivern smittar av sig! Tia Sistonen arkitekt och formgivare

Glaspärlespelet öppnar ögonen Jussi T. Koski, som själv gett ut många verk om lärande, kreativitet och innovation, rekommenderar Herman Hesses klassiker Glaspärlespelet för alla. Bokrekommendation

4

Gott arbete. 1 ~ 2011

Maikki Rantala

Vilket arbete som helst blir inspirerande, om den som utf ör arbetet sporras till att utvecklas och bli bättre för var dag som går.

Hjärnvädring Efter arbetsdagen lönar det sig att ge sig ut på en joggingrunda, om tankarna har kört fast. Hjärnan mår bra av att vädras, och en motionsrunda ger gott humör. Det viktigaste är att komma iväg.

I mitt arbete får jag inspiration av så enkla saker som råvaror. Genom att utnyttja dem modigt och pröva mig fram skapar jag nya recept och portioner. Positiv respons på nyheterna ­motiverar till ännu bättre prestationer. Janne Stenström köksmästare


Läs mer på varma.fi Företagare och företag Aktuellt

innovation Inspiration

t e xt

Maija Kajanto

foto

Kati Leinonen

Livet är ett spel För oss är spelet i centrum av allt. Med hjälp av spel får man människor att växelverka med varandra. Ett bra spel erbjuder alltid något nytt, väcker känslor och föder diskussion. Min egen inspiration i arbetet tänds av att jag upplever att jag inte kan arbeta med något annat än spel. Det är en bra grogrund för innovation. LudoCraft fick sin början när jag vid universitetet började samla omkring mig spelintresserade männi­skor, som forskade i ämnet och deltog i tävlingar med experimentella spel. Samtidigt användes spelelementet i samarbete med andra vetenskapsgrenar och spelen testades också som ett medel för materialinsamling. När vi hade sysslat med vårt utvecklingsarbete ett tag vaknade tanken på produktifiering. Det ledde till beslutet att grunda ett företag som specialiserar sig på spel. Kärntruppen bildade ett aktiebolag i slutet av 2006. För oss är det naturligt att på bred basis fundera över vad ett spel kan vara och var det kan användas. Vi vill ta spelen dit de ännu inte finns. Om man betraktar spelet som en lek, är det en elementär faktor i samhället. Den största bromsen för innovation är ofta attityden. Då man några gånger vågat kasta sig ut i spelvärlden, glömmer man att vara försiktig och de bästa idéerna börjar ta form. Vårt fantastiska gäng arbetar hårt. Man ser på dem att de tycker att det är roligt att komma på jobb. De utstrålar en energi som riktigt går under huden. Visst har vi också fått höra att vänta bara, om 15 år har det gått slentrian i ert arbete. På det har vi svarat att jo, vänta bara.

LudoCraft Oy tillverkar tillämpningar som bygger på spel för företag och sammanslutningar. Under sina fem verksamhetsår har företaget vuxit stadigt och tredubblat sin personal.

Tony Manninen verkställande direktör, LudoCraft Oy

5


tema – Arbetshälsa Arbete & liv

I nödens stund

t e xt

Maija Kajanto

f o to

Iisakki Härmä

De frivilliga brandkårerna är ryggraden i Lapplands räddnings­verk. De har jour och tar hand om sjuktransporter. Arbetshälsan sköts vid sidan om i bastun och på gymmet.

6

Gott arbete. 1 ~ 2011

V

årvintern i Posio är isande kall. Andedräkten syns som vit rök och brandstationens torn står i skarp kontrast mot den blåa himlen. Men inomhus med en kaffekopp i handen är det varmt och trivsamt. Brandbesiktningsman Veli Määttä, chefen för frivilliga brandkåren Seppo Ahola, Ali Mattila som har hand om utrustningen och brandmannen Juha Kaarela­ njuter av en lugn eftermiddag. Men man kan aldrig veta­när larmet går. – När de ringer från larmcentralen måste den förs­ta enheten vara ute på fem minuter. Hittills har det alltid lyckats, berättar Määttä. Det lilla gänget i Posio bär ett stort ansvar. Tre man ansvarar för befälsjouren under tjänstetid. I jourringen finns åtta man. FBK har också hand om sjuktransporterna utanför tjänstetid. – Om det till exempel är fråga om en patient som krampar eller behöver återupplivning, åker ett par brandmän med förstavårdaren. I fjol hade vi sammanlagt 419 utryckningar, av vilka 250 var sjuktransporter, säger Kaarela. När telefonen ringer kan det vara fråga om till exempel ett sjukdomsanfall, en stugbrand eller en isklättrare som råkat i knipa. – Nutidsmänskan har blivit ganska hjälplös. Om någonting händer är man snabb att ringa nödnumret. Man kanske orkar skida ut till en öde stuga, men inte hem därifrån, konstaterar Määttä.

Rätt adress Posio FBK är, liksom hela Lapplands räddningsverk, verksam över ett stort område och avstånden är långa. Om det börjar brinna 50 kilometer bort, återstår det för brandmännen ofta att sköta eftersläckningen. – Många gånger är det bara glödbädden kvar då vi kommer fram till brandplatsen, summerar Määttä. Förutom avstånden försvårar också nödsamtalens inexakta information verksamheten. Om den som ringer inte vet i vilken kommun han eller hon befinner sig, kan hjälpen skickas till fel ort och dyrbar tid går till spillo. I glesbygden är den egna aktiviteten viktig inte bara för stugägarna, utan även för företagen. – Företagen borde satsa mer på brandsäkerheten. Om verkstaden ser ut som en djungel av sladdar eller om man lagrar bensindunkar i arbetslokalerna ökar risken för olyckor, resonerar männen.

Bastu och boxningssäck Då man jobbar som brandman på en liten ort och vid sidan av sitt egentliga yrke, behövs bra humor och en god anda på stationen. Arbetshälsan består ofta av små och vardagliga ting. – Utgångspunkten för en god arbetshälsa är att relationerna är i skick och att man kan sin sak. I FBK behöver man inte vara rädd för att man skulle ställas inför en arbetsuppgift som man inte klarar av eller att konditionen inte skulle räcka till. Vi lär ut arbetet enligt behov och man klarar sig med en vanlig timmermans kondition, intygar Ahola.


”När de ringer från larmcentralen måste den första enheten vara ute på fem minuter.”

Ali Mattila (överst), Seppo Ahola (till vänster), Veli Määttä och Juha Kaarela vet att en god sammanhållning är nyckeln till att orka i sitt arbete.

Till Posio FBK:s utrustning hör också snöskoter och snöskor.

7


tema – Arbetshälsa

Läs våra kundhistorier på varma.fi Företagare och företag Aktuellt

Arbete & liv

”Här talar vi ut och löser problemen och lägger dem sedan bakom oss. Och om man blir irriterad kan man gå och slå av sig på boxningssäcken.”

Gymmet i de egna kontors­ lokalerna hjälper Juha Kaarela att orka.

För en liten arbetsgrupp är samvaron okomplicerad. – Stämningen i gruppen ska vara öppen och avslappnad. Om man bekymrar sig över någonting måste det gå att diskutera saken. Här talar vi ut och löser problemen och lägger dem sedan bakom oss. Och om det börjar kännas körigt, har vi en träningslokal dit man kan gå och slå av sig på säcken, tillägger Kaarela. Ibland är ändå den traditionella metoden den bästa hjälpen. – Vi sätter oss på bastulaven och pratar ut, konstaterar gänget i Posio.

Från hav till fjäll Martti Soudunsaari, räddningsdirektör vid Lapplands räddningsverk, känner väl till utmaningarna för räddningsarbetet i norra Finland. – En tredjedel av Finlands yta hör till Lapplands räddningsverks område. Vårt distrikt sträcker sig från städer till ödemark och från havet till fjällen. I Lappland ansvarar avtalsbrandkårerna, som Posio FBK, för räddningsverksamheten. Det finns 32 frivilliga brandkårer som fungerar som självständiga enheter inom räddningsverkets område. – Med undantag av Kemi, Torneå och Rovaniemi är det FBK:s personal som sköter om räddningsuppdragen. Ungefär tusen FBK:are får lön för utryckningarna. Anställningen börjar då larmet går och slutar då man kommit tillbaka från uppdraget och utrustningen är servad.

8

Gott arbete. 1 ~ 2011

– Det är frivilligt att gå med i brandkåren, men där tar sedan frivilligheten slut. Man får lön för övningarna och utryckningarna, men inte för övrig tid. Vi har en ovanligt kort uppsägningstid, skämtar Soudunsaari.

Pensionsfrågorna är viktiga I början av år 2010 tecknade Lapplands räddningsverk en arbetspensionsförsäkring i Varma­. För ett stort räddningsverk är arbetspensionsfrågorna viktiga och i norr ser de annorlunda ut än i räddningsverken i södra Finland. – Våra kriterier för samarbete var en smidig, pålitlig och säker service samt framför allt att tjänsterna är lätta att använda. Våra personalresurser är små och ekonomin stram, så tjänsterna måste vara tillgängliga via nätet och kontaktpersonen ska kunna nås vid behov. Enligt Soudunsaari måste man hitta nya karriärstigar och meningsfull sysselsättning för den åldrande permanenta personalen. Ju större brandkåren är, desto bättre möjligheter finns det för detta. Brandkårerna i Lappland har lite personal, så det är bra om alla klarar av alla uppgifter. – Varma, inrikesministeriet, Arbetshälsoinstitutet, räddningsverken och fackorganisationerna har tillsammans funderat över utvecklingsprojekt, karriärstigar och arbetshälsa, poängterar Soudunsaari.

– Anställningen­ börjar då larmet går, påpekar räddningsdirektör Martti Soudun­ saari.


varma.fi Företagare och företag Företagets och företagarens verksamhet Arbetshälsa

Fokus

nomiska effekte o k r E Arbetsgemenskap

t ext

L

Kompetens

rs eda ka

p

Jyri Juusti

foto

varma och istockphoto

Portalen Hyväksi (på finska) finns i tjänsterna för inloggade användare på webbplatsen varma.fi; du hittar dem på ingångssidan. Logga in på portalen med dina bankkoder.

Arbete Hälsa

Motivation Livssituation

©

För ditt eget bästa Varmas nya portal Hyväksi är till stor hjälp för den som behöver stöd för sitt välbefinnande. Gratisportalen Hyväksi (på finska), som lanserades för Varmas privatkunder i mars, hjälper anställda att få ökad kontroll över ­arbetshälsan, livet och belastningen och ger stöd i livsstilsförändringar. Med hjälp av portalen kan var och en utveckla olika metoder för att främja sin arbetshälsa. Portalen är personlig, trygg och sporrande­. Den består av två delar: allmän information och frågor. De senare används för utvärdering av användarens psykiska och fysiska välbefinnande inför förändringar. Var och en kan följa utvecklingen av sitt eget välbefinnande med hjälp av tjänstens

Arbete & liv

fakta ct kunskap Arbetshälsan påverkas i synnerhet av själva arbetet, ledarskapet och den psykiska och fysiska hälsan.

1

Arbetets innehåll och mål samt hur bra arbetet löper­är faktorer som utgör grunden för arbetshälsan. ­Välbefinnandet och hälsan ökar med möjligheten att utvecklas, på­verka och trivas i arbetet.

2

Ledarskapet återspeglas i all verksamhet och på­ verkar alla. En chef som kan lyssna engagerar sina medarbetare till att påverka i sitt arbete och kan också ta upp svåra frågor.

3

En god hälsa utgör grun­ den för arbetsförmågan och möjliggör en aktiv fri­ tid. Stöd behövs när det uppstår problem med hälsan, välbe­ finnandet eller arbetskollektivet. De bästa resultaten uppnås då företaget tillämpar modellen för tidigt stöd. Modellen bygger på chefscoachning­ och samarbete mellan företags­ hälsovården och arbetspensionsbolaget.

självutvärderingsredskap och dagböcker­. ­Ö vningar i avslappning och medveten närvaro stöder processen. Portalen Hyväksi­, bygger på vetenskaplig kunskap och I portalen kan du kompetens. Den har utvärdera olika delområden som påverkar arbets­ utformats som ett hälsan, såsom belastning, återhämtning, sömn, Tekesprojekt i sam­humör, tidsanvändning, motion, mänskliga arbete med bl.a. VTT relationer och användning av njutningsmedel och Jyväskylä univerställa upp mål för förändringar inom olika områden sitet. följa dina framgångar med hjälp av påminnelser och verktyg.

9


Företagarens historia Arbete & liv

För företagare Tapani Korpi har personal­ frågorna varit en utmaning.

Från affären kan man följa med choklad­ tillverkningen.

C hoklad till fest och vardag Chokladföretagarens vardag smakar bra, men också på Kultasuklaa ­arbetar man för att de anställda ska må bra och trivas med sitt arbete. T e xt

M

Kirsi Riipinen

an känner doften av choklad genast när man öppnar dörren till Kultasuklaas affär i Lasimäki i Iittala i närheten av Tavastehus. När man går bland hyllorna blir man förundrad: finns det något man inte kan skapa av choklad? Får det lov att vara en skiftnyckel eller kanske en strömming av mjölkchoklad? – I något skede funderade jag själv på när idéerna tar slut. Men nya idéer föds hela tiden, mer än vad vi hinner förverkliga, berättar chokladföretagare Tapani Korpi. Från affären kan man genom en glasvägg se hur chokladen tillverkas i fabrikslokalen. Chokladmassan rinner ned i formar och går sedan vidare till förpackning. Chokladkakor i olika smaker kommer direkt till affären. Korpi har ägt företaget Kultasuklaa tillsammans med sin fru Arja i nio år. Före det var han anställd och hann länge fundera på att han kanske skulle vilja göra något annat, särskilt då han är uppvuxen i en företagarfamilj. Korpi medger att de när de köpte chokladföretaget inte kunde ana vilken total omställning i livet det innebar att bli företagare – på gott och ont.

10

Gott arbete. 1 ~ 2011

f o to

Matti Snellman

Numera talar han varmt för småföretagandet. Det känns otroligt fint när personalen är nöjd och affärerna går bra. Medaljens baksida är permitteringarna under kärvare tider, såsom för drygt två år sedan då den ekonomiska­ krisen slog till. Tapani Korpi har också ibland dåligt samvete för att det är svårt att hitta tillräckligt med tid för tvillingflickorna, som nu är nio år.

Atmosfären avgör När Tapani Korpi säger att det viktigaste i företaget är dess kunniga anställda och att medarbetarna mår bra, är det ingen tom fras. Han har lagt märke till hur mycket ett gott arbetsklimat påverkar till exempel sjukfrånvaron. Nuförtiden är antalet sjukdagar mycket få. – Personalfrågorna har varit en utmaning för mig, för jag är nog närmast en operativ aktör. Nu vet jag hur viktigt det är att ständigt vara lyhörd och medveten om medarbetarnas bekymmer. Jag försöker genast ingripa i missförhållanden. Som väl är har våra medarbetare märkt att jag faktiskt lyssnar och ser till att problemen åtgärdas.


Läs våra kundhistorier på varma.fi Företagare och företag Aktuellt

Kultasuklaa sysselsätter 12 personer, en av dem är Martta Keskitalo.

Även de många byråkratiska vindlingarna som hör samman med företagandet har inneburit en utmaning. En småföretagare har god lust att kritisera till exempel lagen om samarbete inom företag. Korpi anser att företagslagstiftningen överlag skrivits med tanke på stora företag. Trots att personalen på Kultasuklaa i allmänhet endast arbetar dagskift har företagaren själv märkt att han också gör kvällsskift. När barnen lagt sig tar han itu med pappersexercisen. – Jag har lärt mig att om jag under en normal arbetsdag till exempel vill gå igenom prissättningen är det bäst att jobba på distans. Då löper arbetet effektivt. Men hur är det, smakar det med choklad också under distansdagarna eller på semestern? – Visst smakar det, i synnerhet mörk choklad. Under den lediga veckan i februari glömde vi vår egen choklad på fabriken och var tvungna att köpa godiset i närbutiken. Och den chokladen var ju förstås inte alls lika god som vår egen.

Choklad kan formas till nästan vad som helst

Hos företagarparet tar idéerna inte slut. Det föds fler idéer än man hinner förverkliga.

Kultasuklaa tillverkar choklad och marmelad för hand. Företaget har sammanlagt 600 olika produkter­ och 150 av dem tillverkas regelbundet. Den snabbast växande produktgruppen är produkter för försäljning till företag. Företaget tillverkar choklad till exempel med olika logon. Kultasuklaa sysselsätter 12 personer. Förutom i Iittala har företaget egna affärer i saluhallarna i Helsingfors och Åbo. Återförsäljare är till exempel olika delikatess- och presentaffärer samt Stockmann. Råchokladen köps in från Belgien och bären är inhemska alltid när det bara är möjligt. Exporten går till Japan och Mellaneuropa.

11


kolumn

Janne Viinanen

Info & tips

foto

”Vi har inget batteri som vi kan ladda på semestern.”

Recept på arbetsglädje – Finns det något mer trist: att flytta varor från ett ställe till ett annat, suckade butikskassan. – Jag tycker det är härligt att fundera ut en ny spelstrategi för varje dag, berättade en annan. På morgonen försöker jag hitta på något som får de sura gummorna att le. Det är intressant att se vad som fungerar! Det positivas kraft. Två synvinklar på samma arbete. Positiva känslor ger kraft, medan negativa lätt leder till att man tappar all energi och kanske till och med blir sjuk. Därför är det inte likgiltigt vilken attityd vi väljer. Det är bra att först tillsammans fundera över vad som ökar arbetsglädjen på arbetsplatsen och hur man kunde rätta till olägenheterna. I stället för att klaga lönar det sig att fästa uppmärksam­ het vid vad som är bra, och lyfta fram sådant som lyckats med både kunder och arbetskamrater. En god anda växer fram genom ömsesidighet: genom att man hälsar på varandra, hjälper till och ger sig tid att lyssna. Eventuella problem ska tas upp till diskussion, men direkt med den per­ son som saken gäller, inte bakom ryggen. Under samtalen är det bra att fråga efter önskemål och förslag till hur missförhållanden kunde rättas till i stället för att anklaga och leta efter skyldiga till varför något gick som det gick.

12

Gott arbete. 1 ~ 2011

Känslan av att lyckas. Chefen ska se till att de anställda kan utföra sina arbetsupp­gifter tryggt och enligt klara anvisningar. På önskelis­ tan för gott ledarskap står också respons, upp­ muntran och optimism. Arbetet blir meningsfullt när man känner att man behövs och lyckas, pengar och titlar är mindre viktigt. Då man har möjlighet att på­ verka sitt arbete, ökar känslan av att ha läget under kontroll, vilket har konstaterats minska sjukfrånvaron. Koppla av från arbetet. Livet behöver också innehålla annat än enbart arbete. Vi har inget­ batteri som vi kan ladda på semestern inför nästa arbetsår. Därför måste var och en själv se till att ta igen sig varje dag. Redan några minuter i naturen ger lugn. Lämplig motion höjer humöret och kan rentav utveckla minnet. Fritidsintressen gör det lättare­ att komma ifrån arbetet. Arbetsglädje är en strategisk framgångs­ faktor. Det lönar sig därför för arbetsgivarna att satsa på en bra personalpolitik, eftersom engagerade, handlingskraftiga och motiverade arbetstagare utgör nyckeln till framtida fram­ gångar.

Marja-Liisa Manka FD, SVM, professor i arbetshälsa vid Tammerfors universitet


Företagarens ekonomi Info & tips

T e xt

Henna Tanskanen

f o to

Tommi Tuomi

Minoritetsaktieägarnas skydd förbättrades

Bra att veta

De ändringar i pensionslagarna som trädde i kraft vid års­ skiftet utökade anta­ let personer i aktiebolag som ska försäkras ­enligt lagen om pension för fö­ retagare (FöPL).

I och med ändringen i pensionslagarna försäkras alla delägare i ledande ställning som arbetar i bolaget och som personligen innehar över 30 procent, eller tillsammans med sina familjemedlemmar över 50 pro­ cent, av bolagets aktier eller röstetalet i fort­ sättningen som företagare. Tidigare försäkrades delägare enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL), om ägar­ andelen personligen eller tillsammans med fa­ miljemedlemmarna utgjorde högst 50 procent. För FöPL-försäkrade grundar sig intjä­ nandet av pension och den övriga sociala

Tidsfrister

Hur ska man gå till väga?

Vid övergången till FöPL iakttas två tidsfrister. ­Företagare som arbetar för bolaget, endast lyfter­ ­dividend eller vinstandel­ och vars ägarandel i aktiebolaget varit högst 50 procent ska teckna en FöPL-försäkring senast 30.6.2011. En ArPL-för­ säkrad som lyft lön har tid att ordna sin försäkring till 30.6.2014. Företagaren ansvarar själv för sina egna försäkringar.

Försäkringsändringarna kan göras med hjälp av en elektronisk försäkringsansö­ kan på Varmas webbplats i tjänsterna för inloggade användare eller genom att ringa kundtjänsten. De som tecknat sina före­ tagsförsäkringar i If eller Tryg kan göra ändringarna där via sin kontaktperson. Det lönar sig även att meddela sitt eget olycksfallsförsäkringsbolag om ändringen, så att försäkringsbolaget inte i onödan debiterar den FöPL-försäkrade för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Minoritetsföretagare omfattas emellertid av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. FöPL-försäkringen är personlig, det räcker alltså med en försäkring, även om företagaren är delägare i flera bolag. FöPL-försäkringen är avdragsgill i beskatt­ ningen.

tryggheten på den arbetsinkomst som fö­ retagaren själv fastställer. Tumregeln är att man som arbetsinkomst anmäler ungefär lika stora inkomster som då anställningen omfattades av ArPL eller som en avlönad person skulle få för motsvarande arbete. Lagändringen innebär att delägare som bedriver företagsverksamhet förknippad med företagarrisk lättare kan ordna sitt pensionsskydd. För ArPL-försäkrade ba­ serar sig pensionsskyddet och den socia­ la tryggheten på löneinkomsten, på vilken alla bikostnader uppbärs.

Nedsatt avgift för nyetablerade företagare De företagare som för första gången börjar omfattas av FöPL får 25 procent rabatt på sina försäk­ ringsavgifter de 48 första månader­ na. Förutsättningen är att man inte­ varit verksam som företagare före år 2005 eller endast under en pe­ riod kortare än 48 månader efter år 2005. Då kan företagaren få rabatt för sammanlagt 48 månader. Även företagare som går över från ArPL till FöPL får rabatt.

13


Punkt. Info & tips

t ext

Kirsi Riipinen

foto

iStockphoto

Konkurrensen föremål för diskussion Hur man ska klara sig i konkurrensen, lyckas förnya sig och möta behovet av flexibilitet är sådant som företagarna ofta funderar på. Det här framgår av den nätenkät som Varma gjort tillsammans med Fountain Park. I enkäten utredde man vilka synpunkter om förändringarna inom företagsverksamheten och framtidens utmaningar som främst sysselsätter företags- och företagarkundernas tankar. Företagarna dryftar också frågor som berör balansen i arbetet samt arbetshälsan och livskvaliteten. Dessutom funderar man på nätverkandet och det ökande behovet av att bilda nya nätverk.

– Då man lever i en tid av förändring måste man ständigt utveckla sin yrkeskunnighet och ta till sig nya saker i en allt snabbare takt, kommenterar en av dem som svarade på enkäten. Kunnandet var också det tema företagarna upplevde som viktigast. Varma gör regelbundet utredningar om vilka servicebehov och förväntningar kunderna har i anknytning till arbetspensionerna. Nu ville vi reda ut vad man pratar om på arbetsplatserna. – Detta perspektiv ger oss en grund för att utveckla vår egen service att bättre motsvara förväntningarna i företagens och företagarnas vardag, säger Varmas vice verkställande direktör Hannu Tarvonen.

”Då man lever i en tid av förändring måste man ständigt utveckla sin yrkeskunnighet.”

Länkar till tjänsterna

Kontrollera socialförsäkringsavgifterna och gränsbeloppen för 2011 – varma.fi

Varmas pensions­ utdragstjänst Kontrollera ditt pensionsutdrag­ och bekanta dig med varma.fiwebbtjänstens pensionsutdragstjänst. Delta även i tävlingen där du kan vinna finländskt arbete för 500 euro! varma.fi Företagare och företag Företagaren själv Företagarens arbetsinkomst

Aktuellt Nu kan du läsa aktuella artiklar och berättelser om företagare och företag under vår nya rubrik Aktuellt. Där hittar du även den nya, interaktiva Företagare emellan-tjänsten. Kom och bekanta dig med de nya tjänsterna! varma.fi Företagare och företag Aktuellt

Kortjobbstjänsten Med kortjobbstjänsten sköter du pensionsskyddet för såväl dina visstidsanställda som för dina sommarjobbare. varma.fi

14

Gott arbete. 1 ~ 2011

Uppdatera din arbetsinkomst via nätet Det lönar sig att hålla arbets­ inkomsten i FöPL-försäkringen à jour. Du kan när som helst ändra din arbetsinkomst via nätet. varma.fi Logga in

Kom ihåg att försäkra dina sommar­ anställda!


Pensionsansökningar pensionsansokan@varma.fi, 010 192 062 Invalidpension: invalidpension@varma.fi, 010 192 062 Utbetalning av pensioner utbetalning@varma.fi, 010 192 061 Arbetspensionsrehabilitering rehabilitering@varma.fi, 010 192 069

Varma till er tjänst

ArPL- och FöPL-försäkring arpl@varma.fi, 010 192 095 fopl@varma.fi, 010 192 095 Teckna en ArPL- eller FöPL-försäkring: varma.fi Företagare och företag Företagets och företagarens verksamhet Pensionsrådgivning och pensionsberäkningar radgivning@varma.fi, 010 192 069

Inkassoärenden samt avtal om betalningstid 010 192 074 Arbetshälsotjänster evita@varma.fi, 010 192 085

Logga in på Varmas webbtjänst och beräkna din arbetspension – varma.fi Du kan läsa mer om arbetshälsa på varma.fi Företagare och företag Företagets och företagarens verksamhet Arbetshälsa

”Om man väljer rätt samarbetspartners och verktyg för att hantera risker och kartlägga sitt eget välbefinnande är  det möjligt att ha en bra karriär och ett balanserat familjeliv.” Bland alla som svarat lottar vi ut finländskt konsthantverk från Mitton Oy i design av Latimeria Arts and Crafts, Katriina Seppälä och Juha Luukkonen.

Jukka Suovanen företag med arbetshälsa som specialområde Odum Oy

Ge respons! Ge respons på tidningen och delta i utlottningen före den 1 juni 2011. Vinnaren meddelas personligen och namnet publiceras i tidningens septembernummer.

Varma

Den mest intressanta artikeln i tidningen var:

betalar portot.

De här ämnena vill jag läsa mer om i tidningen: Jag prenumererar på tidningen. 

VARMA Jag avbryter min prenumeration. 

Jag gör en adressändring som gäller tidningen/all post. (stryk över det överflödiga alternativet)

Kommunikation

Företagets namn Namn Utdelningsadress Postnummer och postanstalt E-post Kundnummer (finns i samband med adressen))

Mina gamla kontaktuppgifter:

Mina kontaktuppgifter: 

Kod 5010413 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE


.0493

1700/04.11

Läs mer på varma.fi

Företagare och företag

Aktuellt

”Tack vare en klar arbetsfördelning har samarbetet mellan oss tre syskon löpt utan konflikter. Vi diskuterar mycket och öppet med varandra.” Inkeri Kauppila

Trädgårdscentret och plantbutiken Kauppila Oy


Gott arbete. 1 2011