Page 1

Gatl us En Tidning från Göteborgs kyrkliga stadsmission

Nummer 4 | 2013

profilen världen har blivit tydligare

med öga för människan Tidigare ville Sofia Sjödin fly från världen. Idag ser hon den i nyktert tillstånd. Med hjälp av kameran kan hon fånga ett ögonblick av tillvaron.

Vår åsikt. Hela stadens ansvar

Reportaget. Var 4:e ung mår dåligt

■ Lotta Säfström om varför utanförskap

■ Några orsaker: rädsla att misslyckas, prestations-

inte är ett isolerat problem.

krav, förväntningar på livet som inte uppfylls


sidan 2

Organ för Göteborgs kyrkliga stadsmission | Utkommer med fyra nummer per år | Nummer 4 2013 • Årgång 56 Stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg, Tel: 031-755 36 00, e-post: info@stadsmissionen.org. Internet: www.stadsmissionen.org Redaktion: Lotta Säfström, direktor och ansvarig utgivare, Henrik Enarsson, redaktör/layout, Elisabeth Oesterreich, insamlings& kommunikationschef, Lennart Forsberg, socialchef, Olof Jacobson, områdeschef och Martin Watsfeldt, projektledare Tryck: Göteborgstryckeriet. Omslagsbild: Crossroads Bild: Martin Söderqvist. Sista sidan: Kollo för Alla Bild: Martin Söderqvist

Vår åsikt

Det handlar om hela vår stad…

N

ej, det är inte så att en alarmerande fattigdom breder ut sig över Göteborg. Inte heller är det så att antalet hemlösa uteliggare ökar drastiskt. I vår stad ser vi inte hundratals människor som köar till utskänkningsställen för att få ett mål varm, lagad mat. Våra svenska välfärdssystem fungerar fortfarande som ett skyddsnät för de allra flesta som drabbas av arbetslöshet eller psykisk ohälsa.

När vi ser och talar om utsatthet, fattigdom, psykisk ohälsa eller ungdomar som saknar känslomässig trygghet, vuxna som lever i ensamhet, i missbruk – ja då talar vi också om hur det är att leva i vår stad! Och vi ser att klyftorna i staden ökar. Vi hör ofta om problem i vår stad – och att det då handlar om isolerade områden. Men så är det inte! Det är EN stad. VÅR stad!

en stad är ett sätt för människor att organisera både sitt eget liv och sitt liv Men nu är det inte den stora majoriteten tillsammans med andra. I en gemenskap. i statistiken vi riktar vårt Inom den internationella arbete till. Vi möter dem ... vi har bestämt oss stadsmissionsrörelsen talar som lever sitt liv inte bara man ibland om ”Matteusför att möta dem på marginalen utan också 25-arbete”. Det vill säga i marginalen. Människor som ingen annan ser, ett arbete som utgår från där det sociala skydds­nätet Matteusevangeliets 25:e ingen annan möter inte räckt till. Ingen eller kapitel: Jag var hungrig och och som andra har låg inkomst från ­arbete, ni gav mig att äta, jag var och ni gav mig att långvarigt biståndsberogett upp hoppet om. törstig dricka, jag var hemlös och ende, ensamma mammor med låg inkomst, missni tog hand om mig, jag var bruk, psykisk ohälsa, nyanlända svenskar. naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig. vi har bestämt oss för att möta dem som ingen annan ser, ingen annan möter och som andra har gett upp hoppet om. Det i vår stad – i en anda av gemenskap och handlar om vår kristna människosyn, alla delat ansvar – där verkar vi ännu en vinter. människor är skapade till Guds avbild – lika Och vi gör det i tron på julens budskap: värdefulla och lika beroende av gemen”Natten skall vika där ångest nu råder. Det skapen. Det handlar också om mänskliga folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, rättigheter – att alla människor är födda fria över dem som bor i mörkrets land strålar och lika i värde och rättigheter. ljuset fram.”

Göteborgs kyrkliga stadsmission har ett 90-konto och granskas av Svensk Insamlingskontroll. Det innebär att vår redovisning granskas av en auktoriserad revisor och att alla givare har

2

Att leva i

rätt att ta del av vår redovisning av de insamlade medlen. Enligt Svensk Insamlingskontrolls riktlinjer måste minst 75 % gå till ändamålet och max 25 % får användas för administrations- och insamlingskostnader.

Gatljus 4 2013

Kommentera Mejla oss på info@ stadsmissionen.org

Lotta Säfström

Göteborgs kyrkliga stadsmission är medlem i organisationen FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. FRII verkar för etisk och professionell insamling.


NYTT i korthet

NR1

■ Vårt äldreboende på Götaholmsgatan blev rankat i topp av de boende i Göteborg 2012.

Din åsikt

Öppettider S:t Johanneskyrkan jul- och nyår Nya öppettider gäller i år. Julafton, Juldagen och Annandag jul har kyrkan öppet kl. 12-17 - mat serveras från kl. 14. Nyårsafton är kyrkan öppen kl. 20-24, mat serveras från kl. 21.

Ett ögonblick

Skriv till Stadsmissionen om du har frågor eller kommentarer som rör våra verksamheter. Skriv till; info@stadsmissionen.org eller Tidningen Gatljus, Stigbergsliden 6 414 63 Göteborg

Ingen julkonsert i år Från mitten av november och fram till jul spelas teaterföreställningen Happyland 1979 i S:t Johanneskyrkan. Därför väljer vi att ställa in julkonserten för gåvogivare i år. Köp gärna biljetter till föreställningen på 031- 60 75 75 eller www.folkteatern.se

Erik Ljungman död I årets första nummer av Gatljus skrev vi om Erik Ljungman, skaparen av Stadsmissionens logotyp. Den 15 september avled Erik i en ålder av 93 år. Stadsmissionen minns Erik för hans stora engagemang.

Beställ julmaten hos oss! Vårt professionella kök på Stigbergsliden erbjuder vällagad mat både som lunchalternativ och catering. Vi serverar lunchen varje vardag från kl. 12.15 - kostnad 65 kronor. Mest aktuellt just nu är annars julmaten. Ring/mejla och beställ catering redan nu! Kontakta Kristin Jannerborn, 031-755 36 61, kristin.jannerborn@stadsmissionen.org bild: martin söderqvist

Hemlös är man året om...

Levande julkrubba inställd

Varje dag handlar om överlevnad för stadens människor som lever i hemlöshet. Göteborgs Stadsmission arbetar aktivt för att de ska ta sig ur drogberoende, psykisk ohälsa och kunna gå vidare - stärkta i livet.

Gänget bakom Levande julkrubba (Stadsmissionen och Göteborgs Domkyrkoförsamling) tar i år ett sabbatsår. Nästa år lovar de att återuppta spelet.

Gatljus 4 2013

3


Var fjärde ung mår dåligt Under september månad släppte Stockholms Stadsmission en rapport kring den psykiska ohälsan hos ungdomar. I rapporten uppger var fjärde ung att de mår psykiskt dåligt. Enligt rapporten är några orsaker till detta rädslan att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval. Även andra faktorer som en tuffare bostads- och arbetsmarknad och värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har betydelse.

U

nga är mycket utsatta idag. Siffran förvånar mig inte – den speglar det vi har sett under flera års tid. Vi tror också att det finns ett stort mörkertal, vilket vi kommer att få erfara framöver. Det är alltför många som hamnar utanför, alltför tidigt. Den grupp som inte finns med någonstans kommer att öka och därmed ökar också isoleringen och utanförskapet, säger Maria Bäcklund, enhetschef för Barn, unga & familj på Göteborgs Stadsmission. Maria frågar sig samtidigt om det innebär att den andra gruppen, tre fjärdedelar av de unga, upplever att de mår bra. Hur kommer det sig att de mår bra, eller varför svarar de att de inte mår dåligt? Och – vad är att må bra? Tidigare i debatten om ungdomars ohälsa skylldes det mycket på uppväxtförhållanden. Misslyckandets trauma har i dag istället förflyttats direkt till individen. Det är mer ”du väljer”, ”du har chansen” och ”det

4

Gatljus 4 2013

hänger på dig” som gäller. Den överdrivna mängden av media kring hälsa, välbefinnande, mat och faror skapar och samtidigt ökar oron bland unga. Kanske är det så att ungdomarnas reaktioner (den fjärdedel i undersökningen som uppger att de mår psykiskt dåligt) är en reaktion på ett samhälle i omvandling och där flertalet vill maximera sina liv? Maria Bäcklund uttrycker också att ungdomar idag lever i en utbytbar värld där kontinuiteten är en bristvara. Med allt från stabilitet i skolan (finns till exempel skolan kvar nästa termin?) till viktiga vuxna – hemma, i skolan och inom vården. Allt oftare saknas det tid för att kunna formulera egna, viktiga frågor utan press på att vara effektiv, men också att hitta tid för egen reflektion.  De medarbetare som arbetar med samtal för unga upplever att det för många unga i dag ofta finns en stor brist på ett ­skyddat rum. Ett rum med lugn och ro – i en


bild: mostphotos

visar det sig att minst 44 procent av unga, som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av de som mår psykisk dåligt saknar en vuxen att prata med. Vad kan vi vuxna göra? Ja, det goda samtalet grundar sig redan från det att barnet är litet. Tilliten till vuxenvärlden måste finnas med från början. Stadsmissionens upplevelse är att vuxna som lyssnar och visar intresse pratar yngre gärna med. Men, att kunna rada upp vilka aktiviteter man gjort under veckan ger troligen bättre status än att säga att man ”bara” har varit tillsammans. i första klass får många barn i skolan skriva om vad de har gjort under helgen. Många barn har svårt att formulera vad de har gjort och skolan uppmanar föräldrar att prata med barnen om vad de har gjort. Tänk, handlar det kanske om att lägga undan all teknik för en stund och prata Ett exempel –

bild: henrik enarsson

tillvaro där man är offentlig hela tiden. Den moderna tekniken inbjuder till det gränslösa och där våra ungdomar själva måste sätta och upprätthålla gränserna. Flertalet rapporter visar att tjejer mår sämre än killar. Tjejer är fortsatt något mer utsatta än vad killar är, men framför allt tar sig de båda gruppernas mående olika uttryck. Killar och mäns dåliga mående är svårare att definiera som dåligt mående – speciellt som de själva inte uppger att de mår dåligt. – Bland andra och tredje generationens invandrare upplever våra ungdomsarbetare att förhållandena är tvärtom, säger Maria. Killarna mår sämre än tjejerna och är därmed också mer utsatta. Även om killarna både saknar förmågan och ibland även viljan att uttrycka detta. Tjejerna har i allmänhet bättre betyg och har lättare för språket samt de ofta har lättare att ordna en laglig sysselsättning. I Stockholms Stadsmissions rapport

Maria Bäcklund, enhetschef för Barn, unga och familj

Gatljus 4 2013

5


det mer utrymme för att ställa frågor. Detta för att i största möjliga mån säkerställa att alla frågor är ställda.

system saknar många både tid och möjligheter för relationsbyggande och tillitsskapande arbete, säger ­Maria Bäcklund. Många av de ungdomar vi möter känner sig avvisade och förstår till exempel inte varför de inte kan få försörjningsstöd. För en del är reglerna kring avbetalningen av CSN-lån svåra att förstå och andra begriper inte varför väntetiderna är så långa hos sjukvården – men allt påverkar deras livs­ situation. Men genom att finnas tillgängliga för de ungdomar som söker hjälp kan förtroenden skapas. För offentligt anställda behövs

Maria menar att samhället behöver bli bättre på att nå fler av de unga, som inte själva orkar eller förmår söka hjälp. Göteborgs Stadsmissions fältassistenter bygger långsiktiga relationer och skapar förtroende så att de unga, i en förlängning, kan lita på de offentliga kontakter som de hänvisas till. Men samma myndigheter behöver också utökat stöd i form av ekonomi, tid och arbetsfördelning. Villkoren och kompetensen för det arbetet måste vara i paritet med den hjälp och det stöd de vill ge.

– I samhällets byråkratiska

6

bild: mostphotos

med sina barn. Har det blivit till en bristvara? ”Är det ingen som frågar hur jag har haft det i skolan, så berättar jag inte”. Vi vuxna måste således fråga våra barn hur de har det innan de blir tonåringar. En del unga vet inte var de ska hitta vuxna människor. Det är i dag för få vuxna som möter de unga där de unga är – på de ungas villkor. Det är där Stadsmissionen kommer in. Verksamheterna som riktar sig till unga flyttade dessutom ­nyligen in i nya lokaler på Drottninggatan, mitt i stan. Där finns förutsättningarna att skapa nya och bättre mötesplatser än tidigare.   Vad kan vi göra? Maria Bäcklund är tydlig. Hon menar att samhället inte får abdikera från det verkliga problemet. Det handlar om att hitta former för hur man ska få de instanser i samhället, som redan är specialister, att ha resurser att ta emot barn och ungas behov. Det är oerhört viktigt att arbeta med de genomgripande förändringarna som behövs på lång sikt. Många av dagens insatser är tyvärr ofta brandkårsutryckningar. Om man öppnar fler dörrar för de unga kommer säkerligen fler att komma in, men de som inte hittat dörrarna tidigare kommer inte att hitta de nya dörrarna heller. Det behövs någon som kan hänvisa till, hålla i handen och följa med genom dörren. – Därför är det är nödvändigt att fler social­arbetare och vuxna möter och bemöter unga där unga är, säger Maria. Maria fortsätter: – Varje person vi möter har en egen, unik berättelse om sin bakgrund. Det går därför inte att sätta personen i en mall, ”det här är ditt problem och så här ser din hjälp ut”. När våra besökare söker stöd hos oss har de ofta gått igenom alla de instanser som finns i välfärdssystemet – utan att få den hjälp de behöver. 

Gatljus 4 2013

Fa k ta Vilka verksamheter bemöter ungdomar hos oss: Samtal unga och unga vuxna (KUM) Förebyggande och uppsökande ungdomsarbete (Fält) Unga föräldrar Läger och aktiviteter Psykosocialt- och ekonomiskt stöd (Rådgivningsbyrån) Samtalsmottagning vuxna och familjer (Psykoterapimottagningen)


wallenstam – en samarbetspartner

wallenstam vill bidra till ett bättre samhälle Varför har Wallenstam valt att stödja just Stadsmissionens arbete? – Göteborgs Stadsmission gör ett viktigt arbete för att skapa ett bättre samhälle, det vill vi gärna bidra till genom att stötta dem. På vilket sätt stöttar just Wallenstam Stadsmissionen? – Stadsmissionen hyr en lokal av oss på Andra Långgatan för verksamheten Crossroads. I samband med att de blev våra hyresgäster startade vi också ett samarbete, vilket ger Stads­ missionen möjligheten att istället för att lägga pengar på hyra kunna investera i verksamheten och hjälpa fler. På vilket sätt tycker ni att Stadsmissionen gör skillnad i Göteborg? – Stadmissionens arbete är väldigt viktigt och gör stor skillnad. Genom den hjälp och det stöd som de ger till behövande människor skapas ett bättre och tryggare Göteborg, vilket i sin tur gör skillnad för alla Göteborgare. Hur tänker Wallenstam kring ­lokala, sociala frågor? – För oss är det väldigt viktigt att vara en aktiv samhällsmedborgare lokalt på

de orter vi verkar och att ta ett stort samhällsansvar. För att göra detta jobbar vi med olika typer av insatser, ofta i form av sponsring eller gåvor. Vårt fokus ligger på att hjälpa utsatta grupper/grupper som står utanför samhället och att verka proaktivt mot utanförskap genom att t.ex. bidra till ungdomsverksamhet. Att bidra till en positiv utveckling av samhället genom stadsutveckling och att stödja forskning och utveckling för långsiktig hållbarhet är andra viktiga frågor för oss. Tips och råd på hur andra företagare/företag kan hjälpa till och stötta Stadsmissionen/idéburna organisationer? – För oss har det varit nyttigt att verkligen tänka igenom vad syftet är med vår sponsring och hur vi ska arbeta med dessa frågor. På så sätt bli det enklare att välja vilka organisationer som passar just vårt företag. Men det som vi tycker är mest givande för båda parter och som skapar mervärde är när man har ta samarbetet ytterligare ett steg genom att faktiskt göra saker tillsammans och att involvera personalen.

Elisabeth Vansvik, kommunikations­direktör, Wallenstam, svarar på frågor

Om wallenstam

Wallenstam sponsrar med Crossroads lokaler på Andra Långgatan

Gatljus 4 2013

Antal fastigheter: Cirka 300 stycken Kunder: Cirka 9 000 hushåll, 1 000 företagskunder Fastighetsvärde: Cirka 28 miljarder kronor Total uthyrningsbar yta: Cirka 1,2 miljon kvm Antal anställda: 195 personer Marknader: Göteborg, Stockholm och Helsingborg Grundades: 1944 i Göteborg Wallenstamaktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm, Large Cap-listan

7


Tidigare ville Sofia Sjödin fly från världen. Idag ser hon den i nyktert tillstånd. Med hjälp av kameran kan hon fånga ett ögonblick av tillvaron. Resultatet visas i S:t Johanneskyrkan fram till jul.

Med öga för människan F ör tre år sedan fick Sofia Sjödin en skatteåterbäring. Om allt hade varit som vanligt hade pengarna gått åt direkt, men eftersom hon var inlagd på behandlingshem kunde hon inte köpa droger. Istället köpte hon en kamera. – Jag har alltid varit intresserad av foto, men det var först för tre år sedan jag började ägna mig åt fotografering på allvar. För ett år sedan gick jag en fotokurs, men det var inte så roligt efter som jag inte är intresserad av teknik. Jag fångas av en bild och knäpper, säger Sofia Sjödin när vi ses i S:t Johanneskyrkan. ”När en

dierna kombineras med teaterlektioner där hon får utlopp för andra kreativa sidor. – Som barn tyckte jag mycket om att sjunga och spela teater, men efter att ha blivit mobbad slutade jag med det, berättar Sofia Sjödin.

Istället sökte hon sig till andra utmaningar, som alkohol och droger. Tolv år gammal började hon dricka regelbundet och vid tretton rökte hon hasch. Med knapp marginal lyckades hon få godkänt i alla ämnen i högstadiet och sökte in på målarlinjen i Falun. drog Eftersom pappa var målare kände hon till branschen. inte längre Dessutom visste hon att det Det är onsdag och snart dags för Johannesmässan. fungerar, går gick att tjäna mycket pengar och som missbrukare var det Kaféet börjar fyllas av mänman vidare till något som hon alltid saknade. niskor, så vi sätter oss på övervåningen. Sofias svartVid det laget hade hon även nästa.” vita bilder står inramade och testat tabletter och amfetamin. inplastade i ett hörn, redo att hängas på – När en drog inte längre fungerar, kyrkans väggar. Det är svartvita fotografier går man vidare till nästa. Man vill hitta av människor på Andra Långgatans dag, samma känsla och upplevelse som man Älvsborgsbron i dimma och vänner som fick första gången, säger Sofia Sjödin. gör yoga. De förstnämnda ser ut att vara plåtade i New York, London eller Berlin. Under hela denna tid var det ingen Starka kontraster och coola människor i som misstänkte att hon tog droger. fräcka frisyrer. Eller också undvek de att fråga. När – Det här är mina favoriter, säger Sofia kom hem halv fyra på morgonen, Sofia Sjödin. Jag gillar att fotografera påtänd efter en natt på stan, sade hon människor. till sina föräldrar att hon var full. – Det var accepterat. Jag blev bjuden Numera blir det dock inte mycket tid på alkohol redan som fjortonåring, över till favoritsysselsättningen. I höstas säger Sofia Sjödin. I min familj var det började Sofia Sjödin på Wendelsbergs okej att bli berusad. folkhögskola. Vid 25-års ålder vill hon Det var inte förrän efter åtta år på äntligen få alla sina gymnasiebetyg. Stu- droger som Sofia blev konfronterad

8

Gatljus 4 2013


med sitt missbruk. Hon jobbade på en målarfirma och det var dags för julbord. Sofia varvade snaps, öl och tabletter. Efter middagen gick hon och några yngre killar på en pub. – Där frågade de rakt ut: ’Går du på droger?’ ’Ja’, sade jag. ’Och jag gillar det.’ Då reste sig alla upp och gick. Det var det bästa de kunde ha gjort. Jag blev helt ställd. inte slut. Sofia gick hem och där väntade en svartsjuk sambo. Natten slutade med en grov misshandel då sambon slog hennes huvud i golvet. Grannarna ringde polisen och polisen ringde hennes föräldrar. När hon kom ut ur huset stod hennes moster där och väntade. Då sprack allt. – Jag hade försökt hålla upp en fasad av att jag mådde bra och hade kontroll över mitt liv. Men från och med den händelsen uppdagades allt. Sofia lades in på behandlingshem, men efter tre veckor stack hon därifrån och började med droger igen. Några veckor senare kom hon till ett nytt behandlingshem och tvingades kvar tack vare en kontraktsdom. – Det var jättejobbigt att vara utan droger och samarbeta med andra, men jag stannade. Om jag hade stuckit därifrån hade jag hamnat i fängelse.

Kvällen var dock

år varade drogfriheten första gången. Återfallet kom när hon trodde att hon inte längre behövde gå på självhjälpsmöten och att hon egentligen inte var beroende. Hon hade bara hemska barndomsupplevelser som hon försökte fly ifrån. Men som tur var hände det bara en gång. Då hade hon flyttat ner till Göteborg och gick på möten i S:t Johanneskyrkan. – Mötena hjälper mig att förbli drogfri. I början gick jag tre gånger om dagen, idag går jag två gånger i veckan. Dessutom är folkhögskolan jag går på nykter och drogfri. Det är skönt.

Två och ett halvt

Eftersom studierna tar mycket

Kort om Sofia Sjödin

Gatljus 4 2013

bild: henrik enarsson

Ålder: 25 Bor: i Göteborg Gör: studerar på Wendelsbergs folkhögskola Intressen: fotografering, musik, yoga

tid hinner hon inte fotografera lika mycket, men hon gör det när hon får tid. – Jag har lärt mig att se världen genom kameran. Saker och ting blir liksom tydliga. Man upptäcker till exempel alla naturens färger tydligare när man ska ta en bild. Kameran fångar ett ögonblick.

Ulrika Naezer

9


En järnlady trappar ner Politiker, generaldirektör, utredare, medlare, styrelseproffs. Efter ett helt yrkesliv i maktens korridorer har Christina Rogestam börjat trappa ner. Vid årsskiftet avgår hon som styrelseordförande för ­Göteborgs kyrkliga stadsmission.

F

ör tjugo år sedan fick Christina Rogestam ett allvarligt samtal. Stadsmissionen stod på ruinens brant. Huset var överbelånat, verksamheten gick knackigt och fastighetskraschen hade slagit ekonomin i spillror. Christina Rogestam var kvinnan som skulle reda ut härvan. Kunde hon tänka sig att bli styrelseordförande? – Jag sade ja. Jag har ju kyrklig bakgrund och kände en av grundarna, Ebbe Hagard, väl. Efter ett tag kände jag mig dock lite lurad. Den ekonomiska situationen var mycket värre än den information jag fått. Det saknades 39 miljoner kronor, säger Christina Rogestam och tillägger att det var så illa att hon rådde den nya styrelsen att skriva över eventuella sommarstugor på sina respektive. Det fanns inga garantier att de skulle klara av att reda upp ekonomin. är en van städgumma. Eller som det brukar heta när män gör samma jobb: företagsdoktor.

Men Christina Rogestam

10

Kort om Christina Rogestam

Född: 1943 Bor: i lägenhet i centrala Göteborg och hus i Dalsland Familj: prästen och hovpredikanten Lennart Widing Styrelsepost i: Göteborgs kyrkliga stadsmission, fastighetsbolaget Balder och Lönnbacken, Metria, Rogestam och Widing rådgivning Intressen: litteratur och klassisk musik

Gatljus 4 2013

bild: göran olofsson

Hon har organiserat verksamheter och städat bland utgifter många gånger. När det blåser som värst kallar man in Christina Rogestam. Hennes recept för att lyckas är: 1. Ordning och reda 2. Koll på pengarna 3. Rätt medarbetare. – Vi minskade styrelsen, gjorde om stadgarna och koncentrerade oss på kärnverksamheten. Efter några år hade vi fått organisationen på fötter igen, berättar Christina Rogestam som både en och två gånger blivit kallad järnlady. ekonomi ger förutsättningar för en bra verksamhet och det är viktigt. För Stadsmissionens verksamhet behövs kanske ännu mer idag än när den startade på 50-talet, menar Christina Rogestam. Klientelet har skiftat från gubbar på parkbänken och fattiga familjer från landet, till ensamma mammor, äldre och EU-emigranter, men behoven är desamma. Hjälp och stöd till alkolhol- och

Men en god


Skänk till jul! För att underlätta arbetet med skänkta gåvor under juletiden ber vi alla gåvogivare om hjälp.

Christina Rogestam tilldelades ”SOCII ET AMICI” av Göteborgs universitet 2008.

drogmissbrukare att komma loss ur missbruket är fortfarande en hörnsten i verksamheten. När Christina Rogestam arbetade som generaldirektör på Invandrarverket myntade hon en värderingsprincip som hon ville skulle prägla verksamheten. ”Allt vi gör ska präglas av medvetenhet om människors värde och värdighet, respekt för individen och dennes vilja och förmåga att stå på egna ben.” – Man får inte överbeskydda människor. Det är starka inidvider som lyckas fly till Sverige och vi får inte ta ifrån dem deras initiativkraft, säger Christina Rogestam och tillägger att förhållningssättet även gäller missbruksvård eller andra arbeten där man hjälper människor. Efter 20 år som ordförande för Stadsmissionen tycker Christina Roge­ stam att det är dags att någon annan tar vid. Dessutom fyller hon snart 70 år och känner att hon vill trappa ner.

– Jag vill inte att folk ska tänka: Kommer hon inte att avgå snart? säger hon och ler. Några uppdrag kommer hon dock att ha kvar, bland annat som ordförande i två fastighetsbolag. Dessutom har hon varit med och ordnat upp stiftsgården Åh:s ekonomi, så nedtrappningen sker pö om pö. En pensionärstillvaro utan något att göra skulle nog göra mig odräglig, säger hon. hon ångrar några beslut från sitt yrkesliv svarar hon att gjort är gjort. Christina Rogestam är inte den som ser tillbaka och ältar saker som inte går att förändra. Född i en lantbrukarfamilj i Östergötland, med en pappa som var centerpartistisk fullmäktigordförande, står hon med båda fötterna på jorden i sitt engagemang. Och så lär det förbli. Om än i mindre skala.

På frågan om

Ulrika Naezer

Gatljus 4 2013

Julklappar till barn, tonåringar och familjer Gör skillnad - var med och skapa barndomsminnen genom att bidra till Stadsmissionens julhjälp. Hjälpen ges till de mest ekonomiskt utsatta familjerna i Göteborg. En mammas röst från julen 2012: ”Tack för att ni gjort det möjligt för oss att fira jul med julmat och julklappar” • Bra julklappar kan vara: presentkort, teater- och biobiljetter, hygienprodukter, kläder etc. • Julklapparna ska vara nya och de ska INTE slås in eftersom vi skräddarsyr till varje familj. • Kom ihåg att det finns både stora och små barn. Det finns många ungdomar bland familjerna vi hjälper. • Julklappar mottages tacksamt under veckorna 48–50 till våra lokaler på Drottninggatan 33, dagtid mellan kl. 9-16. • Du kan även rikta din hjälp till en enskild familj genom att få deras personliga önskelista. Anmäl ditt intresse senast den 29 november om du vill hjälpa till. Kontakta Therese Svensson om du vill veta mer, 031-755 37 64 (dagtid), therese.svensson@stadsmissionen.org Skänk mat Vid frågor gällande att skänka mat kontakta Kristin Jannerborn, 031-755 36 61, kristin.jannerborn@stadsmissionen.org Skänk begagnade saker, kläder... Saker som ska delas ut i någon av våra verksamheter eller som ska till second hand-butikerna – kontakta Insamlingscentralen 031-84 20 20 (dagtid vardagar), insamlingscentralen@stadsmissionen.org Skänk pengar Använd PG 90 01 70-2 eller BG 9001702. Vill du hellre skänka digitalt via vår webbsida gå in på www. stadsmissionen.org

11


i korthet

Annorlunda sätt att samla in pengar Tidigt en morgon fick vi ett samtal från en person som gick

EU-migranter får sängplatser i vinter Från mitten av november till mitten av april kommer EU-

migranter att erbjudas både dagverksamhet och sängplatser. Stadsmissionen blir samordnare för projektet. 25 platser kommer att finnas varje natt i Bräcke diakonis lokaler på Hisingen. Frälsningsarmén kommer att hålla sina lokaler på Husargatan öppna på dagtid – 6 timmar varje dag, 7 dagar i veckan. Samordnare för både dagverksamheten och nattplatserna blir Stadsmissionens verksamhet Crossroads.

Stampens ledarskapsutbildning. Med andan i halsen förklarade han att deltagarna i kursen hade delats upp i grupper och sedan gett varandra en utmaning – en uppgift som skulle lösas innan klockan 15 samma dag. Gruppen som personen tillhörde hade fått uppgiften att på något sätt gynna Stadsmissionen, och de hade bara några timmar på sig. Gruppdeltagarna skyndade sig över till Stadsmissionens kansli på Stigbergsliden för att höra om vi kunde bidra med några idéer. Efter intensivt och kreativt tänkande insåg de att de kanske hade lösningen på sin egen hemmaplan, Stampen. De sålde helt enkelt annonsutrymme i Göteborgs-Posten där intäkterna gick oavkortat till Stadsmissionen. På så sätt lyckades de samla in 20 000 kronor innan klockan slog tre. Ett något annorlunda men ändå utmärkt sätt att hjälpa behövande i Göteborg

Fika på Condeco, Evas Paley eller Fröken Olsson i november–december Hela november och december har du chansen att stödja

Göteborgs Stadsmission genom att fika. Vi ber dig att skjuta till 5 kronor för varje fika hos Condeco, Evas Paley eller Fröken ­Olsson. Ta chansen till en god fika och gör skillnad för utsatta barn och familjer i Göteborg.

Stadsmissionen på liseberg Vi kommer även i år bygga Stadsmissionens julkrubba på Liseberg med hjälp av Lars-Peder Lindström från Göteborgsoperan. I närheten av julkrubban kommer även Stadsmissionens ljusbod att finnas. Där ges det tillfälle att tända ljus och skänka en slant – ”Tänd ett ljus för någon i din närhet”. Vår Second hand-verksamhet Ebbes Hörna kommer i år att finnas på plats inne på Polketten med en butik. Handla julklapparna där! Nytt för i år är att Liseberg även har öppet efter jul – fram till den 29/12.

Slå in julklapparna på Frölunda Torg Även i år kan du låta personalen på Frölunda Torg slå in dina julklappar för en valfri summa pengar. Paketinslagningen sker mellan den 13-24 december. Förra årets inslagningar gav Göteborgs Stadsmission drygt 87 000 kronor.

Nypremiär för Happyland 1979 Nu har ni chansen att se förra årets teatersuccé i S:t Johanneskyrkan igen. Kent Anderssons och Lennart Hjulströms pjäs handlar bl.a. om vårt konsumtionssamhälle. Teaterföreställningen är ett samarbete mellan Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Folkteater samt Unga Folkteatern. Biljetter köps hos Folkteatern, 031- 60 75 75. Pjäsen spelas mellan 16/11-21/12.

12

Du får 100 kr för att prova våra skraplotter och bingospel PostkodLotteriet säljer lotter, bingospel och skraplotter där våra kunder får dela på hundratals miljoner per år. Överskottet skänker vi sedan till de organisationer som vi stödjer. För att kunna bidra med ännu mer pengar till våra förmånstagare kan du också skrapa lotter och spela Bingo på nätet. På skraplotterna som du också kan skrapa i mobilen är det vinst på var tredje lott! Har du inte redan gjort det, gå in på postkodlotteriet.se och skapa ett konto så får du 100 kr att spela för med chans att vinna upp till en miljon!

postkodlotteriet.se

Gatljus 4 2013


NYTT i korthet

Alla gåvor vi får in bidrar till att göra livet mera hoppfullt för de människor som vi hjälper. Men vi behöver hjälp för att hjälpa. Vi har kraft, vilja och engagemang men vi behöver ditt stöd i form av pengar – för att uttrycka det rakt på sak. Att stödja utsatta människor är inget tillfälligt jobb och vi behöver fler som stödjer vårt arbete regelbundet. Därför söker vi fler som kan tänka sig att bli månadsgivare. Regelbundna gåvor innebär att administrationen kan minskas och att ännu större del av varje gåva kan gå direkt till vårt arbete bland utsatta. Med ditt stöd kan vi hjälpa ensamstående mammor med att sätta mat på bordet. Barn får julklappar, varma kläder och en minnesvärd sommar på vårt kollo. Ensamma kan fira jul i gemenskapen i S:t Johanneskyrkan. Hemlösa får tak över huvudet och missbrukare får möjlighet att ta första steget mot ett nytt liv. Tillsammans skapar vi hopp för människor som lever alldeles i din närhet men ändå i en helt annan verklighet.

prenumerera på hopp! Jag vill bli månadsgivare till Stadsmissionen Banklönekonto

Clearingnr

Jag bidrar med

Nummer på checkkonto eller bankbokslöst konto

 300 kr/mån Bankens namn

 200 kr/mån

 100 kr/mån

 Annat belopp....................... (minst 50 kr/mån)

Personkonto Personnummer

Plusgirokonto Betalningsmottagare: Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission Medgivandet omfattar endast betalning avseende: Stadsmissionen

Efternamn Förnamn

Jag medger härmed att uttag görs från ovan angivet konto för överföring till Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission. Uttag får göras den sista bankdagen i varje månad.

Gatuadress

Jag förbinder mig att hålla tillräckligt belopp tillgängligt på kontot på betalningsdagen. Stadsmissionen svarar för betalningarnas riktigthet och återbetalar på min begäran det som på grund av misstag eller annan felorsakkan ha överförts från mitt konto. Detta medgivande gäller tills vidare och upphör efter det att jag underrättat Stadsmissionen, vilket ska ske senast de 10:e i aktuell månad. Jag är införstådd med att mina uppgifter kommer att registreras i Stadsmissionens givarregister och att de kommer att lämnas till Bank- och Plusgirot för månadsvis automatisk dragning av det av mig angivna gåvobeloppet.

Postnummer Postadress

Tel. bostad Tel. arbete

Mobilnr E-post

Namnteckning Ort/Datum

Fyll i blanketten noggrant, lägg den i ett kuvert och skicka den till: Göteborgs kyrkliga stadsmission, Stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg

Gatljus 4 2013

13


Barn, unga och familj

Barn, unga och familj flyttade till Drottninggatan

Givarservice Har du frågor om gåvor? Kontakta Tommy Bjurström på Stadsmissionens givarservice. Du kan ringa vardagar mellan klockan 10 och 12. Tel: 031-755 36 09

Sedan snart en månad tillbaka finns Stadsmissionens verksamheter som riktar sig till barn, unga och familjer i nya lokaler på Drottninggatan 33, mitt i stan.

En gåva har skänkts till stadsmissionen till minne av:

V

Anita Lund Arne Hilmersson Barbro Leion Brigitte Knörnschild Britt Stenberg Conny Lorentzson Conny och Bertil Lorentzson Curt Nordström Doris Eliasson Elsa Åslund Eric Svensson Erik Ljungman Erling Nilebäck Eskil Ester Berndtsson Evert Hultin Gerd Linder Gunborg Holm Gun Pålsson Gunnar Andersson Gunnar Olsson Hans Ahlquist Harry Kling

i gör en målmedveten satsning på att utveckla vårt stöd till barn, unga och familjer, säger enhetschefen Maria Bäcklund. - Behoven ökar bland de vi träffar, säger Maria. Det kan ha att göra med att flera stadsdelar har lagt ner förebyggande verksamheter. Vi ser att klyftorna ökar och med det följer behoven. - Det centrala läget med bra kommunikationer gör det dessutom möjligt för människor från hela Göteborg att på ett lätt sätt ta sig till oss. En helt ny verksamhet har startat i och med flytten till Drottninggatan. En öppen förskola för unga föräldrar och deras barn. - Vi hoppas också att kunna öppna fler nya verksamheter - nu när vi har bra och funktionella lokaler, säger Maria Bäcklund.

I samband med högtidsdag har gåva skänkts till stadsmissionen:

Vilka har flyttat? Samtal unga och unga vuxna (KUM) Förebyggande och uppsökande ungdomsarbete (Fält) Unga föräldrar Läger och aktiviteter Psykosocialt- och ekonomiskt stöd (Rådgivningsbyrån) Samtalsmottagning vuxna och familjer (Psykoterapimottagningen)

Allan Jakobsson Bertil Mathiasson Britt-Louise Stridberg Christian Sundberg Eva-Britt Andersson Frode Inga Suhr Joakim Moberg Hasselskog Kea Sundberg

Hit går din gåva Din gåva går direkt till våra sociala verksamheter. Den blir till en säng för natten, en stunds gemenskap, någon vuxen som lyssnar eller kanske årets enda glada sommarminne för ett barn.

14

Inger Karin Arfwidsson Karin Walldén Karl-Gustav Bengtsson Kent Skarp Kenth Tegelström Kurt Pärlén Lilly Bengtsson Margareta Hörke Märta Karlsson Nenne Frisk Olle Olofsson Olof Olofsson Roland Henkelman Rolf Persson Ronny Sjölund Ruben Andersson Ruben Härnqvist Sven Lennevi Thorwald Pettersson Tuttan Ingegärd Andersson Åke

Gatljus 4 2013

Kristian Falk Lotta och Joacim med familj Louise Eskeland Magnus Berntsson Marie-Louise Stridsberg Norah Moberg Sören Bolander


Korsordet

KRAMAS AV SNÖ INDIER

ÄR JU UVEN

BÄR EN DÖRR VAPEN BUSKMAN TING

HAR OBESLUTSAM

ÄR VIDSYNT BALJA HAR DET DU KÖPT

OFTA HÖGVUXEN FIRMA BRUKAR MAN OST

VAJA

RINGSLAG

FISK

DEN SES PÅ SAME EN SOM HAR TILLSYN

SER OMSJUN- BLADVATMAN UPP GET AVKOK TENTILL DRAG

ÄR SATIRER

BLIR BERGLÄTT MAN RETAD

SPISA

I AVSAKNAD

SAWYER HADE EN AVSIKT

LÄGGA SMÅ

CRAMÉR

ROS

EN CIRKELDEL VARIETET SMÖG EAN BLOTTSTÄLLT

TAR SIG KAXE MAGER

SVEK EN ÄTPAUS

GARFUNKEL FRAMFÖR DEN SOM FRAMFÖR MUSIK

HAR TOPPFORM

EDORD

KAN HIV GE

TAGE VI MINNS PIPPI HYPOTESER

EN BIPRODUKT HAR MAN I STALL ÄR DET NÄR DET GÅR TRÖGT

UTBYTT SNODDE PÅ

FISKREDSKAP VILL HA ROTBLÖTA

FRÅN ANKARA

RYKA

MÄTA DJUP

BEHÄRSKAR TITTA SNETT

DE ÄR BINDEMEDEL

KÖRKARLAR KAPAD SES ÅKARE OSAR GAS

SINNE

HÄNRYCKNING

G E G G A

TYCKER LIKA SES I RIGG

ÖRNGOTT

GL 4 -2013

Förra numrets vinnare får 438 dagar: vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar av Johan Persson och Martin Schibbye i pris. Grattis! Vinnare i Gatljus korsord 3 2013: Sven-Åke Halvardsson, Torslanda, Karin Wallander, V Frölunda, Ytterby församlings arbetskrets. Skicka in ditt svar senast den 13 januari till: Göteborgs kyrkliga stadsmission, Stigbergsliden 6, 414 63 GÖTEBORG

Gatljus 4 2013

Namn:.................................................................... Gatuadress........................................................... Postadress............................................................

15


Göteborgs Stadsmission önskar alla

God Jul & Gott Nytt År

Vi drivs av en god idé idén att stötta människor som hamnat i utsatta situationer. gåvoplusgiro 90 01 70-2 gåvobankgiro 900-1702

TACK företagsvänner och partners som valt att stödja oss under 2013! Företagsvänner på Guld- och silvernivå samt framtidspartner. Vill du bli företagsvän Kontakta: ulrica hellichius 031-755 36 18, ulrica.hellichius@stadsmissionen.org eller Anette Tingets 031-755 36 20, anette.tingets@stadsmissionen.org

Grundfos, GU Psykologiska Institutionen

Gatljus nr 4, 2013  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you