Page 1

Socialdemokraterna 1. Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050? Svar: Det brådskar att lägga upp en plan för hur utsläppen ska minska till 2050. Regeringen tvekar och har nu stoppat arbetet med färdplan 2050. Vi vill så snart vi kommer i regeringsställning sätta igång arbetet med att utveckla ett klimatpolitiskt ramverk, med delmål, sektorsmål och utsläppsbudgetar i så bred samverkan som möjligt. Vi måste också ta fram åtgärder för att minska utsläppen till 2020 med 40 procent jämfört med 1990 utan att räkna in utsläppsminskningar i andra länder som Sverige betalat för. 2. Delar ni vår syn att en förutsättning för att de skuldsatta länderna i Sydeuropa ska få en god utveckling är att deras handelspartner stimulerar sina ekonomier, i första hand genom investeringar för hållbarhet? Svar: En stark utveckling i de skuldsatta länderna kräver flera slags insatser. I första hand måste de berörda länderna själva arbeta vidare för att säkerställa hållbarhet i sina offentliga finanser. Men konsolideringen bör inte vara ensidig, utan lämna rum för tillväxtstimulerande investeringar. Dessutom bör deras handelspartners – som ofta har bättre förutsättningar – också investera för framtiden. 3. Investeringarna i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer, samtidigt som behoven av investeringar är stora. På vilken ambitionsnivå vill ni lägga er och vilka innovativa lösningar ser ni framför er för att locka fram kapital också från privata finansiärer? Svar: Investeringarna i Sverige var drygt 18 procent av BNP förra året, vilket är i linje med genomsnittet under de senaste trettio åren. Det är inte korrekt att beskriva detta som rekordlåga nivåer. Men mer behöver göras. Staten bör investera mer i infrastruktur, och göra det på ett mer strategiskt sätt än idag för att främja privata investeringar i bostäder och inom näringsverksamheter. Även när det gäller bostadssektorn kan staten ha ett närmre samarbete med näringslivet och främja fler investeringar i byggande. 4. Många nya jobb finns inom tjänstesektorn, såväl privat- som skattefinansierad. På vilket sätt bör skatter och regelverk främja en hållbar tillväxt i denna sektor med många arbetstillfällen? Svar: Det är riktigt att tjänstesektorn växer som andel av sysselsättningen. Det är en del av en strukturomvandling som pågått i årtionden. Det föreligger inget särskilt behov av att stimulera denna utveckling med riktade skattelättnader. Skatter och regelverk är inte heller


det enda sättet som det offentliga kan bidra till en positiv utveckling. Tillgången till rätt utbildad personal är central för tjänstesektorn, och då måste vi gemensamt investera där det krävs. Tillgången till bra infrastruktur och kollektivtrafik är också av betydelse - inte minst i Stockholmsregionen. De här frågorna har tyvärr försummats de senaste åren. 5. Värdet i den finansiella sektorn är mer än tolv gånger så stort som världens BNP. Vid slutet av 1990-talet var det tre gånger så stort. Trots detta är investeringarna i både Sverige och EU otillräckliga. Alltmer av utlåningen har i stället använts till spekulation i tillgångsvärden, främst fastigheter. Hur vill ni agera för att bidra till att de finansiella obalanserna i världen rättas till. Svar: Det är viktigt att det finansiella regelverket – med bland annat strikta kapitalkrav och en strikt tillsyn – fungerar bättre, och detta arbete har inletts. Betydande obalanser har uppstått för att stater har lånat för mycket pengar, så att deras offentliga finanser blivit ohållbara. Därför bidrar konsolidering till ökad stabilitet. Det striktare finanspolitiska regelverket som utvecklats i EU och initiativet till en bankunion är också två institutioner som verkar i rätt riktning. Det är dessutom rimligt att finanssektorn, som i grunden är underbeskattad, är med och betalar för de kostnader som vältras över på det övriga samhället. 6. Många av de problem som vi pekar på kräver ökat globalt samarbete. Vad skulle ni vilja att Sverige gjorde – via EU men också genom nordiskt samarbete för att uppnå mer av ”global governance”? Svar: I vår globaliserade värld där många utmaningar är gränsöverskridande måste också lösningarna vara det. Sverige bör arbeta aktivt i olika nationella samarbeten; nordiskt, europeiskt och globalt för att främja ökat samarbete mellan olika aktörer. 7. Hur vill ni agera för att de mest utsatta befolkningarna i världen ska få hjälp att klara anpassningen till ett förändrat klimat? Svar: Det är vi i de rika industrialiserade länderna som historiskt stått för de största utsläppen av växthusgaser och det är de fattigaste länderna som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Därför menar vi att grundprincipen är att den industrialiserade världen har ett historiskt ansvar för klimatförändringarna. Vi socialdemokrater ska verka för att göra klimatpolitiken rättvist utformad, såväl globalt som nationellt. Nya pengar måste fram för att klara klimatanpassningen i utvecklingsländerna, det har världens länder enats om. Vi socialdemokrater vill vara pådrivande för att hitta nya internationella finansieringskällor. Pengar kan t.ex. komma från intäkter från utsläppshandel, från en internationell skatt på sjöfart och flyg m.m. Vi tror på FN:s gröna fond. Sverige ska vara drivande för att EU tar på sig en generös andel av fonden. 8. På vilket sätt vill ni agera för att Europa som helhet ska bli en mer dynamisk region i världen och en stark kraft för en hållbar och fredlig värld? Svar: En hållbar framtid kräver att vi ställer om från ett samhälle som bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara. Att investera i ny miljövänlig teknik är att


investera i framtidens jobb och välfärd. Vi socialdemokrater vill att många fler än nu ska arbeta med att förbättra det europeiska järnvägsnätet och att betydligt fler experter och forskare ska jobba med att ta fram den nya gröna tekniken på universitet och företag runt om i Europa. Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar. Vi socialdemokrater är övertygade om att EU måste leda arbetet, även globalt. För att nå resultat i miljö- och klimatpolitiken behöver vi arbeta tillsammans över nations- och regiongränserna. EU har en betydelsefull roll att spela i världen, och EU:s gemensamma utrikespolitik är en mycket viktig del av EU-samarbetet. EU måste vara en progressiv och säkerhetsskapande kraft för demokrati och mänskliga rättigheter, inte minst i FN. Därför behöver medlemsländerna visa upp en enad front och vara tydliga i viktiga utrikespolitiska situationer för att kunna påverka andra internationella aktörers agerande. En kontinent som tidigare varit så sargad av konflikter och krig har nu ett samarbete som innebär att vi alla delar varandras problem och framgångar. Ännu finns dock inte en europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen måste fortsätta. Alla europeiska länder som lever upp till kraven på medlemskap ska kunna bli medlemmar i EU. Skillnaderna i livsvillkor mellan världens regioner behöver utjämnas. All EU:s politik som påverkar fattiga länder ska bidra till utveckling – inte bara biståndet, utan också exempelvis handelsavtal och jordbruks- och fiskepolitik. EU måste ge utvecklingsländer en möjlighet att sälja sina produkter på den europeiska marknaden. Frihandel är viktigt, eftersom det kan göra konkret skillnad och skynda på möjligheterna att bygga nya samhällen. Genom ett solidariskt agerande kan EU bidra till välstånd och utveckling – inte bara biståndet, utan också exempelvis handelsavtal och jordbruks- och fiskepolitik. EU måste ge utvecklingsländer en möjlighet att sälja sina produkter på den europeiska marknaden. Frihandel är viktigt, eftersom det kan göra konkret skillnad och skynda på möjligheterna att bygga nya samhällen. Genom ett solidariskt agerande kan EU bidra till välstånd och utveckling – inte bara inom EU, utan i hela världen.

Socialdemokraterna1  

http://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/2014/03/Socialdemokraterna1.pdf

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you