Issuu on Google+

R

E

Re L

I

G

I

O

N

Hans Olofsson Rolf Uppström

Utkik

7 – 9

SMAKPROV


R

E

Re L

I

G

I

O

N

7 – 9

Hans Olofsson Rolf Uppström

Utkik I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra produkter genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra produkter i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Författare till detta läromedel är Hans Olofsson, Stockholm och Rolf Uppström, Göteborg, sedan många år tillbaka verksamma som religionslärare.

lab

Vi har alltid samarbetat med lärare i våra utvecklingsprojekt. Vi vet att det finns många nyfikna lärare med pedagogiskt intresse som vill engagera sig i utvecklingen av nya produkter. Nu finns ett nytt sätt för dig att påverka vår produktion i ett tidigt skede. På Gleerups lab kan du diskutera och kommentera läromedel under utveckling. Du hittar Gleerups lab på www.gleerups.se


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RELIGIONSKUNSKAP – att undersöka tro

JUDENDOM – en världsreligion ETIK – att söka svar på svåra frågor................ 4 Livstidsstraff för mord – ja eller nej?.........................5 Etiska modeller: Använd plikt- och konsekvensetik.............................................. 9

te t är in Kapitle plett m helt ko

KRISTENDOM – en världsreligion ETIK – att söka mening KRISTENDOMEN I SVERIGE – från enhet till mångfald

ISLAM – en världsreligion

HINDUISM – en världsreligion....................... 10 Guden Shivas gåva.............................................................. 12 Religion och folk...................................................................13 Återfödelsen............................................................................. 14 Analysera urkunder: Heliga skrifter...................... 16 Många gudar eller en enda gud?................................ 17 Analysera urkunder: Ramayana................................ 20 Heliga handlingar................................................................22 Protester och nya religioner.......................................... 23 Hinduismen i samhället................................................. 24 Hinduismen och västerlandet.................................... 27 Källuppgift: Hur väljer du information?............... 29 Sammanfattning och repetition................................ 30

BUDDHISM – en världsreligion NYA SÄTT ATT TRO – religion i vår tid

ATT LEVA UTAN GUD

– sekularisering och ateism i världen

Innehållsförteckning

3


ETIK

e t är int e l t i p a K mplett helt ko

– ATT SÖKA SVAR PÅ SVÅRA FRÅGOR

D

e flesta människor funderar ofta över vad som är rätt och vad som är orätt i livet. Framför allt gäller det när vi står inför olika valsituationer: • Vad vill jag göra? • Hur vill jag göra det? Vi ställer alltså frågor till oss själva om rätt och orätt innan vi gör något eller när vi gör något. Men vi ställer också frågor efteråt, sedan handlingen är avslutad:

• Var det verkligen detta jag ville? På samma sätt brukar vi också bedöma andra människors handlingar: Varför gjorde du så? När vi funderar på vad som är rätt och vad som är orätt kan vi ta hjälp av olika etiska modeller. Själva ordet etik kommer från grekiskan och betyder ungefär ”gott levnadssätt”. Här kommer du att få möta två av dessa modeller, pliktetik och konsekvensetik.

Ska man ge pengar till en person som tigger eller inte? I vardagen står vi ofta inför svåra frågor.


Livstidsstraff för mord – ja eller nej? Etiska modeller används både i våra privatliv och i samhället i stort. Tankar om brott och straff bygger nästan alltid på olika etiska modeller. Att döda en annan människa uppfattas exempelvis som ett mycket grovt brott av nästan alla männi­ skor. Alla världens länder har också stränga straff för mord. Men man kan resonera på olika sätt om hur stränga straff det ska vara och varför. Hur man tänker beror ofta på vilken etisk mo­ dell man utgår från.

Regeringen: Ja, mord är det värsta brott man kan begå I Sverige är det strängaste straffet livstids fängelse*. Men när det gällde många mordfall i början av 2000-talet så dömde inte domstolarna till detta straff utan till tidsbestämda straff på mellan 10 och 18 års fängelse. Endast om mordet hade utförts på ett särskilt grymt sätt brukade domstolarna döma till livstids fängelse.

Ett mord är en fruktansvärd händelse för alla inblandade. Det är nog anledningen till att många mordfall ofta får stor uppmärksamhet i massmedia.

Etik – att söka svar på svåra frågor

5


Det här ville regeringen ändra på. Hösten 2013 presenterades därför ett förslag om en lagändring med hårdare straff för mord. Endast om det fanns särskilda förmildrande* omständigheter, skulle domstolarna också i fortsättningen kunna döma till ett fängelsestraff som var tidsbestämt. Så här motiverade regeringen sitt förslag:

I regeringens eget material fanns siffror som visade att han hade rätt. Under 1990-talet var antalet mord i Sverige omkring 100 per år, men 2012 hade det sjunkit till en betydligt lägre nivå. Det var färre än 70 personer som blev mördade detta år. Ännu strängare straff skulle inte påskyn­ da minskningen, menade kriminologen.

Mord utgör ett angrepp på den mest grundläggande av alla rättigheter, nämligen rätten till liv. Att beröva någon livet får anses vara den mest klandervärda handling som någon kan utföra. Mord är alltså det grövsta av de allvarliga våldsbrotten.

Två olika etiska modeller Regeringen och experten kunde alltså inte enas om hur straffen för mord borde se ut i fram­tid­ en. Egentligen var det nog inte så konstigt. De hade nämligen två helt olika etiska modeller som utgångspunkt för sina tankar. Regeringen utgick från pliktetiken och experten från konsekvensetiken.

”Skärpt straff för mord”, Regeringskansliet, Ds 2013:55, s. 71

Brottsexperten: Nej, hårdare straff leder ingenstans Jerzy Sarnecki, en av Sveriges främsta krimi­ nologer (brottsexperter) reagerade starkt mot regeringens förslag. Han tyckte att det var helt onödigt. I Sverige och i många andra länder har våldsbrott över tid blivit allt ovanligare. Antalet mordfall har därför ständigt minskat i Sverige. Han menade att det inte fanns någon statistik som kunde visa att strängare straff verkligen minskar risken för svåra våldsbrott. I länder med dödsstraff sker det inte färre mord, snarare fler. Antal mord i Sverige 140 120 100 80 60 40 20

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

0 År

”Skärpt straff för mord”, Regeringskansliet, Ds 2013:55, s. 62

Statistiken visar att det genomsnittliga antalet mord minskar i Sverige.

6

Etik – att söka svar på svåra frågor

Det måste finnas regler för att spelet ska fungera under en fotbollsmatch. Detta gäller också samhället och livet i stort. Men alla regler är inte nedskrivna. Att man ska kunna lita på sina vänner är exempelvis en vanlig oskriven regel. Är sådana regler lika viktiga som de som finns nedskrivna?


Pliktetik – att utgå från regler

Enligt pliktetiken är handlingar goda om de inte bryter mot regler eller överenskommelser. Var och en har en plikt (skyldighet) att följa de regler som finns. Handlingar som bryter mot regler är alltså dåliga enligt pliktetiken. Pliktetiken gäller regler som är nerskrivna, exempelvis i lagar eller ordningsregler. Men pliktetiken gäller också oskrivna regler, det vill säga något man kommit överens om, exempelvis med sina vänner. I regeringens förslag till hårdare straff för mord kunde vi se hur pliktetiken användes som argument. Enligt regeringen måste straf­ fet skärpas eftersom mord var ett brott mot den viktigaste regeln av alla, regeln att inte ”beröva någon livet”. Mord var alltså ett brott mot ”den mest grundläggande av alla rättigheter, nämligen rätten till liv”. Att bryta mot denna regel var det mest ”klandervärda”, det vill säga det värsta, som någon kunde göra. Alltså måste straffet också vara det strängaste som finns, livstids fängelse. Konsekvensetik – att utgå från effekterna

När man utgår från en konsekvensetisk modell tänker man på vilket resultat eller vilken effekt en handling får. En handling är god om den le­ der till ett bra resultat. Om en handling inte har någon god effekt är den dålig eller meningslös. Att döda någon är en mycket dålig handling enligt ett enkelt resonemang med hjälp av konse­ kvensetiken. En konsekvens är ju att människor lider. Det gäller inte bara den som drabbades av mordet. Ett mord leder oftast till att många människor känner sorg, rädsla eller ilska. För anhöriga till en mördad person är sådana effekter mycket vanliga och något som kan plåga dem under lång tid. Men också mördarna drabbas nästan alltid av dåliga konsekvenser. De flesta åker fast och döms alltid till långvariga fängel­ sestraff. Kanske lever de med dåligt samvete för sina handlingar under resten av sitt liv, oavsett om de blir straffade eller inte. Man kan också använda en konsekvensetisk modell för att resonera om lämpliga straff och

Ska man sortera sopor eller inte? Vad blir konsekvenserna om man gör det? Vad blir effekten av att inte göra det? En konsekvensetisk modell kan ge flera olika svar.

vilka effekter detta får för samhället. Det var ett sådant sätt att tänka som kriminologen hade då han tyckte att regeringens förslag om skärpta straff var dåligt. Det hade ju ingen effekt, det skulle inte leda till färre mord. Det fanns enligt experten inga vetenskapliga bevis för att konse­ kvenserna av ett strängare straff skulle leda till att färre mord begicks. Antalet mord minskar för övrigt redan i Sverige. Så vem hade rätt i diskussionen om skärpt straff för mord, regeringen eller kriminologen? Enligt etiken hade faktiskt båda rätt eftersom båda utgick från var sin etisk modell och resone­ rade med utgångspunkt i dessa.

Ska skolans regler alltid följas? Etiken visar att det kan finnas flera svar Alla skolor måste enligt skollagen ha ordnings­ regler. En ganska vanlig ordningsregel är att den som har förstört något på skolan ska laga det. Ibland innebär detta att elever måste stanna kvar på sin fritid för att reparera det förstörda. Kvar­ sittning (att tvinga en elev stanna efter skolans Etik – att söka svar på svåra frågor

7


slut) kan dock endast ske sedan rektorn fattat beslut och föräldrarna fått information. Ibland riktas också skadeståndskrav* till föräldrarna. Tänk dig nu att någon elev på din skola har blivit avslöjad med att klottra på en vägg i en korridor. Ur ett pliktetiskt perspektiv är det till att börja med solklart vad som ska hända. Det står ju i ordningsreglerna. Men tänk om rektorn vet att den som har klottrat kommer att drab­ bas väldigt hårt när denna regel ska användas? Exempelvis därför att eleven redan har stora problem i relationen till sina föräldrar? Hur ska skolledningen agera i ett sådant fall? Ur ett konsekvensetiskt perspektiv skulle rektorn kunna komma fram till att effekten antagligen blir värre om regeln används än om den inte gör det. Men konsekvensetiken kan faktiskt användas för att förklara varför rektorn borde använda regeln, även i detta fall. Om en elev har det svårt med sina föräldrar borde han eller hon få hjälp med det istället för att ”sopa problemen under mattan”. En konsekvens av att regeln används skulle ju i det här fallet faktiskt kunna bli att

eleven får det bättre, i alla fall på lite längre sikt. En helt annan konsekvens av att inte använda regeln är det kan bli känt bland andra elever att man inte alltid måste reparera eller betala för skadegörelse. Då kanske effekten blir att fler elever börja klottra. Fast å andra sidan kan pliktetiken också förklara varför skolans ordningsregler inte alltid borde användas. Enligt FN:s barnkonvention* ska alla personer under 18 år behandlas som barn och det är alltid barnens bästa som gäller när myndigheter och vuxna fattar ett beslut. Om det i det här fallet kan verka bäst för klottraren att regeln inte används är det alltså en plikt för rektorn att låta bli att använda den. Allt detta kanske verkar krångligt. Men det är nog mest en fråga om en vana. Om vi vänjer oss att tänka med hjälp av etiska modeller blir det faktiskt betydligt enklare att sortera våra tankar när vi ska fatta ett beslut eller föreslå förändring­ ar. Vilken konsekvens är det vi talar om? Vilken är regeln som vi menar att det är en plikt att följa?

Ur Fäladsgårdens skolas ordningsregler

Ur Bäckbyskolans ordningsregler

Den som klottrar får själv ta bort klottret. Går det klottrade inte att ta bort får eleven/ elevens målsman betala borttagningskostnaderna. Allt klotter, t ex på bänkar och i skolans böcker, är förbjudet. Den som klottrar blir ersättningsskyldig.

Kladd, klotter och nedskräpning Det är förbjudet att klottra eller skräpa ner i skolans lokaler eller på skolgårdarna.

http://www.lund.se/Global/Grundskolor/F%C3%A4ladsg%C3%A5rden/ ordnregler.pdf, hämtad 2014-01-03

Konsekvenser Mindre omfattning: Rapport till hemmet samt om så behövs städa och ta bort klotter. Större omfattning: Polisanmälan http://backbyskolan.se/om-backbyskolan/ordningsregler/, hämtad 2014-01-03

8

Etik – att söka svar på svåra frågor


Etiska modeller

FÖRDJUPNING & METOD

Kapitlet är inte helt kom plett

Använd plikt- och konsekvensetik Använd både pliktetik och konsekvensetik när du argumenterar både för och emot i följande fall.

1. Du märker att en av dina klasskamrater fuskar på ett prov. Ska du tala om det för läraren? 2. En kompis har köpt en ny tröja som du tycker har en ful färg. Ska du svara ärligt eller inte när kompisen frågar vad du tycker om den nya tröjan?

Etisk fråga

Ja, enligt konsekvensetiken

För eller emot sträng- Det är stränga straff are straff för mord? som har gjort att människor har förstått att de inte ska använda våld.

Ska skolans ordningsregler om klotter alltid användas?

Fler skulle kunna börja klottra om regeln inte alltid används. Elevers svårigheter med föräldrar kan lösas om problemen blir kända.

Utgå från matrisen (rutnätet) längst ned på sidan då du letar argument.

3. Ditt fotbollslag har samlat ihop pengar men alla har inte hjälpt till lika mycket. Ska de som knappt gjort något få följa med på träningslägret i sommar? 4. Du passerar förbi en kvinna som tigger pengar. Du har fem kronor som du inte behöver just nu i din ficka. Ska du ge bort pengarna eller inte?

Nej, enligt konsekvensetiken

Ja, enligt pliktetiken

Nej, enligt pliktetiken

Strängare straff leder inte till färre mord.

Att mörda är det värsta brott man kan begå eftersom man har brutit mot den viktigaste regeln i samhället, att inte döda någon.

Straff ska som regel vara så milda som möjligt för att brottslingar ska få chans att bli bättre människor.

Vissa elever kan få ännu värre problem med sina föräldrar om klottret blir känt.

Alla regler måste följas. Ett brott mot skolans ordnings­ regler måste få följder.

Barns rättigheter går före alla andras enligt FN:s barn­ konvention.

Ska man tala om för läraren att någon fuskar på ett prov? Ska man svara ärligt att man tycker att kompisens tröja är ful? Ska de som inte samlat ihop pengar få följa med på träningslägret nästa sommar? Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan?

Etik – att söka svar på svåra frågor

9


HINDUISMEN – EN VÄRLDSRELIGION

H

induismen är förmodligen världens äldsta nu levande religion. Den uppstod för många tusen år sedan i Indien. De flesta hinduer försöker inte övertyga andra människor om att just deras religion är bäst. De menar att många olika vägar leder till Gud på samma sätt som olika floder leder till havet. Därför spelar det ingen större roll vilken religion människor har – målet är ändå ett och detsamma. Övergripande frågor till kapitlet • Hur påverkar synen på livet och döden en hindus vardagsliv? • Hur påverkar hinduismen och samhället varandra? • Hur påverkar hinduismen västerlandet och andra religioner?

Det uråldriga och heliga språket sanskrit är släkt med flera europeiska språk. Ordet OM eller AUM är särskilt heligt och används ofta som en symbol för hinduismen. Här upprepas det tolv gånger i cirkeln runt elefantguden Ganesha. Själva ordet OM kan sägas vara en symbol för allting. Men det viktigaste är är ljudet, när ordet långsamt uttalas.

10

Hinduismen – en världsreligion

Surinam. Vajra och alla som hon känner kastar färg på varandra under Holi-festen. Det är för att fira vårens ankomst. Förr firades festen bara av landets hinduer men idag har den blivit så populär att den firas av nästan alla i Surinam.


Hinduiskt bröllop i London, England. Allt följer den hinduiska traditionen och bröllopet kan besökas av flera tusen människor.

Kvinnor har större möjligheter till ett självständigt liv i storstäd­ erna i Indien. Där blandas gammalt med nytt och där kan kvinnorna lättare komma undan det urgamla kastsystemet och kanske gifta sig med vem de vill.

Fidjiöarna. Anjuman och många andra män går på glödande kol för att visa sin trohet mot religionen. Så har traditionen varit i snart hundra år.

Nepal. En grupp kvinnliga pilgrimer har anlänt till ett tempel för att dyrka Sita som var gift med Rama, en av hinduismens mest kända gudar. Hinduismen – en världsreligion

11


Guden Shivas gåva Floden Ganges flyter fram i norra Indien. Vatt­ net och det näringsrika slammet efter monsun­ regnens översvämningar ger stora skördar av ris och vete. Slätten runt floden är därför ett av värl­ dens mest folkrika och tättbefolkade områden. Enligt en gammal berättelse störtade Ganges en gång i tiden ner från himlen och hotade att dränka människorna. Men guden Shiva fångade floden i sitt hår och lade sedan mjukt och för­ siktigt ner den på marken. Det är en anledning till att många dyrkar Shiva som den viktigaste av hinduismens gudar.

Den heliga staden Varanasi Vid Ganges ligger en av världens äldsta städer, Varanasi. Den är hinduismens allra heligaste stad. Varanasi kallas också Kashi – ljusets stad. Det beror på ljuset som återkastas från de många guldklädda tornen på stadens mer än två tusen tempel. Det viktigaste templet, och flera an­ dra, är byggda till guden Shivas ära. Miljontals pil­grimer* kommer till staden varje år. Minst en gång i livet hoppas troende hinduer kunna vallfärda* dit och helst vill de även dö där. De tror att Shivas makt är så stor i Varanasi att han

De många templen i Varanasi bildar nästan en mur längs Ganges västra strand. Men mellan byggnaderna finns breda stentrappor, så kallade ghats, som leder ner till floden. De troende anser att ett bad i floden kan rena människor från deras synder. Allra viktigast är morgonbönen ute i vattnet. Redan långt före soluppgången trängs därför män och kvinnor i alla åldrar på trappstegen. Vid några av dessa ghats brinner också ständiga likbål. De döda ska nämligen brännas så att själarna kan lämna sina gamla kroppar och söka sig vidare till nya.

12

Hinduismen – en världsreligion


i dödsögonblicket kan viska heliga ord i örat på den döende, och på så sätt rädda honom eller henne undan återfödelsen. Målet för en hindu är nämligen att slippa födas på nytt och istället förena sig med världssjälen – brahman.

Pilgrimsresor Liksom i de andra världsreligionerna är pilgrims­ resor till heliga platser mycket vanliga. Vart tolfte år firas exempelvis världens största fest Kumbha Mela i staden Prayag vid floden Ganges. Då kommer mer än 70 miljoner människor dit under ett sex veckor långt firande. Sedan åker de

ofta vidare till de stora templen i Varanasi och andra städer innan de återvänder hem. Då har de ofta med sig heligt vatten från Ganges som sägs vara färskt till nästa firande. Mindre Kumbha Mela-fester firas i andra städer vart tredje år. Om det är för långt att resa till Ganges eller en annan helig plats kan man besöka deras kopior. Alla heliga platser finns nämligen i flera exemplar som alla räknas som lika mycket värda att besöka. Det kan tyckas konstigt men är egentligen inte märkligare än att judar, kristna och muslimer kan möta Gud i vilka synagogor, kyrkor eller moskéer som helst.

Religion och folk Hinduismen är förmodligen världens äldsta reli­ gion och den tredje största i världen. Religionen har sitt centrum i Indien där mer än 80 procent av befolkningen, eller nästan en miljard, är anhängare. Hinduismen är också mycket viktig i det lilla grannlandet Nepal. Dessutom finns det hundratusentals hinduer i flera andra länder i Asien. Till länderna Guyana och Surinam i Sydamerika invandrade indiska arbetare under 1800-talet. Därför är mer än en fjärdedel av dessa länders befolkning hinduer idag. På samma sätt var det i slutet av 1800-talet i södra Afrika. Idag tillhör därför varannan person på ögruppen Mauritius hinduismen. Det bor hinduer också i Europa men England är det enda landet med en stor hinduisk befolk­ ning – cirka 800 000 – som framför allt bor i London. I Sverige finns det enligt hinduiska organisationer omkring 7 000 hinduer.

Folket på andra sidan Indus Ordet hindu kommer ursprungligen från persis­ kan och betyder ”folket på andra sidan av floden Indus”. Hinduism betyder därför ”den religion som hinduerna har”. Det är alltså andra män­

niskors namn på denna religion. Indierna själva föredrar begreppet sanatana dharma – ”den eviga läran”.

Hinduismens äldsta historia Hinduismen sträcker sig många tusen år bakåt i tiden. Men eftersom forskarna inte har kunnat tolka det allra äldsta skriftspråket vet man inte så mycket om den tidiga religionen. Omkring 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska språk till den indiska halvön via bergspassen i nordväst. Dessa folk brukar kallas för indoarier*. Indoariernas religion och kultur blandades med gamla indiska tankar och idéer. Därmed skapades den religionsform som vi idag kallar hinduismen. En mycket skiftande religion Hinduismen har ingen tydlig början och ingen gemensam organisation. Den kan därför se mycket olika ut från plats till plats. Hinduismen kan till och med beskrivas som tron på en eller många gudar, eller kanske ingen alls. Att hindu­ ismen kan beskrivas på så olika sätt beror också på dess långa historia. Hinduismen – en världsreligion

13


Svastikan (hakkorset) är en mycket gammal symbol för solen. I Indien är den också en lyckosymbol. På bilden används Svastikan i samband med Diwalifesten (se s. 23). I västvärlden ser man oftast mycket negativt på svastikan eftersom nazisterna tog över och gjorde den till sin symbol.

Återfödelsen De gamla indiska skrifterna skrevs på det heliga språket sanskrit. Detta språk används idag nästan bara under gudstjänsterna. Men de gamla tankarna som framfördes i skrifterna har på­ verkat hinduerna genom årtusendena. Särskilt viktiga är tankarna om återfödelsen.

Liksom en människa lägger av sig sina gamla kläder och tar på sig nya, så lägger atman av sig sin gamla kropp och träder in i en ny kropp.

Brahman, atman och samsara Brahman – världssjälen finns överallt. Den finns också i varje levande varelse och kallas då för atman. Atman är oförstörbar. När människan dör flyttar den helt enkelt vidare till en ny kropp. Det är detta som brukar kallas återfödelse. Ibland använder man i västerlandet istället ordet reinkarnation. Den ständiga följden av åter­ födelser kallas samsara.

Atman byter inte kropp hur som helst. Den följer lagen om karma. Med det menar man att resul­ tatet av alla handlingar som en människa gjort under sitt liv bestämmer var atman ska ta vägen nästa gång. En god karma betyder ett bättre nästa liv medan en dålig karma betyder ett sämre nästa liv. Atman kan också återfödas i ett djur. På detta sätt vandrar atman vidare i en ständig följd av återfödelser tills slutmålet nås.

14

Hinduismen – en världsreligion

ur Bhagavadgita

Lagen om karma


Målet – att bryta återfödelsen Hinduerna ser inte den ständiga följden av födslar som något positivt. Målet för en hindu är istället att bryta återfödelsen. Det gäller att befria atman så att den på nytt kan förena sig med världssjälen – brahman. Man brukar jämföra detta med små vattendroppar som ständigt är på väg mot världshavet. När de till sist förenas med havet går det inte längre att urskilja enstaka droppar. Att bli fri från återfödelsen är att uppnå ett lyckligt tillstånd av frihet och odödlighet. Detta tillstånd kallas moksha (befrielse, frälsning).

Handlingens väg

Att noggrant och plikttroget utföra sitt dagliga arbete är att gå handlingens väg. Hit räknas också de goda gärningar man gör mot sina med­ människor. Att resa till heliga platser och delta i olika ritualer kan också ge en god karma. Därför tror många indier att den som dör i den heliga staden Varanasi kan slippa återfödas. Kunskapens väg

Genom att studera och meditera* över de heliga skrifterna försöker man på kunskapens väg förstå sambandet mellan atman och brahman. För att lyckas med detta måste man sitta orör­ lig på en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning. Ibland kallar man denna metod för yoga. En del av dem som utövar yoga (så kallade yogis) kan bli oerhört skickliga på att kontrollera sin kropp. Exempelvis kan de minska sin and­ ning eller antalet hjärtslag till nästan ingenting.

Enligt hinduismen innebär döden att själen återföds i en ny kropp. Tecknet i bildens mitt är ett så kallat evighetstecken. Med det tecknet vill konstnären visa att återfödelserna kan fortsätta i all evighet.

Vägar mot målet Att bryta återfödelsen är svårt. Men de heliga skrifterna berättar om flera möjliga vägar mot målet. Tre av frälsningsvägarna, kärlekens, hand­ lingens och kunskapens väg, är vanligare än de andra. Kärlekens väg

Den kanske vanligaste vägen brukar kallas kärle­ kens väg. Den innebär att man mycket kärleks­ fullt koncentrerar alla sina tankar på gudarna och det gudomliga. Man kan sjunga heliga sånger eller be till gudastatyerna där gudarna anses vara närvarande. Genom sådana handlingar skapar man trygghet och glädje i samhället.

En del hinduer försöker bryta återfödelsen med hjälp av yoga.

Hinduismen – en världsreligion

15


FÖRDJUPNING & METOD

Analysera urkunder

Heliga skrifter

Krishna) som kör hans häst och vagn inser Arjuna att han trots allt måste göra sin plikt som krigare och kämpa mot fienden.

Vedaböckerna Hinduismens äldsta tankar och idéer finns i Vedaböckerna. Ordet veda betyder vetande (om det gudomliga). En del av böckerna kan vara fyra tusen år gamla eller ännu äldre. Vedaböckerna är in­delade i fyra samlingar varav Rigveda är den äldsta. Den innehåller över tusen sånger till några av de äldsta gudarnas ära.

Genom dig, Krishna, har jag nu förstått. Här står jag, fri från tvivel: jag skall handla så som du önskar. ur Bhagavadgita

Men Bhagavadgita diskuterar också andra viktiga begrepp som exempelvis tillbedjan, sanning, givmildhet och medlidande.

Hymn till Agni Den aldrig åldrande står bland snåren. Girigt griper han sin föda, ryter dånande som himlavalvet. … När du, Agni, som en tjur hungrigt anfaller träden, då svartnar din väg, du icke-åldrande, som tränger fram i lysande vågor. ur Rigveda

Upanishaderna Senare tillkom andra skrifter som försökte utveckla en del av tankarna i Vedaböckerna. De viktigaste av dessa skrifter brukar kallas Upanishaderna. Det betyder ungefär ”hemlig undervisning som man får när man sitter nära mästaren”. Upanishaderna innehåller många funderingar kring världssjälen – brahman. Oftast tänkte man sig brahman som en evig och oändlig själ som var närvarande i allt och som var grunden till allt. Fyllda av brahman är de ting vi ser, Fyllda av brahman är de ting vi inte ser. Ur brahman strömmar allt som är … ur Upanishaderna

Bhagavadgita Den allra mest lästa skriften är dock Bhagavadgita (Herrens sång). Den handlar om krigaren Arjuna som är beredd att anfalla fienderna när han plötsligt upptäcker sina egna släktingar bland dem. Han får samvetskval och vägrar först att strida. Men efter ett samtal med den man (guden

16

Hinduismen – en världsreligion

Präster med de heliga böckerna i spetsen av en procession. Tecknen som är målade i deras pannor visar att de dyrkar guden Vishnu. Tre vågrätta streck hade istället symboliserat guden Shiva.

1. Agni är eldens gud. Hur märker man det i texten ur Rigveda? 2. Hur skulle de tre urkunderna kunna säga något om kärlekens, kunskapens och handlingens väg inom hinduismen? Motivera ditt svar. 3. Jämför kraven på krigaren i Bhagavadgita med kraven på jihad i islam (se s. XX). Vilka skillnader och vilka likheter ser du? Motivera ditt svar. 4. Hur kan de tre texterna visa att hinduismen går att beskriva som både poly- och monoteistisk (se s. 17 och 36)? Motivera svaret.


Brahma, Vishnu och Shiva – tre av hinduismens gudar.

Många gudar eller en enda gud? Hinduismen kan beskrivas som en polyteistisk* religion med mängder av gudar och gudinnor. Somliga säger att det finns 30 miljoner. Varför så många? Lärda hinduer säger ibland att de många gudarna bara speglar olika sidor av den gudom­ liga brahman, på samma sätt som kristendomen eller islam beskriver Gud på skiftande sätt: ”Herren”, ”Den evige” och så vidare. Om man accepterar detta synsätt kan även hinduismen sägas vara en monoteistisk* religion. Förr talade människor ofta om gudar som kunde härska över olika naturfenomen som vinden, vattnet eller åskan. Ett sådant exempel är eldens gud, Agni. Med tiden fick dock andra gudar allt större betydelse. De allra viktigaste idag är Brahma, Vishnu och Shiva.

Brahma – skaparen Brahma räknas som universums skapare. Att han, liksom de andra gudarna, har övermänsk­

liga krafter förstår man av de många armarna. Brahma brukar avbildas med fyra huvuden och med de heliga Vedaböckerna i händerna. Dessa böcker berättar också varför Brahma har fyra huvuden. En gång i tiden skapade Brahma kvinnan av ett stycke kött ur sin egen kropp. Hon blev det vackraste och ljuvligaste som fanns och Brahma kände ett starkt begär efter henne. Men kvinnan var blyg och gömde sig ständigt. För att lättare kunna hitta henne sköt Brahma upp nya huvu­ den ur sin kropp. Till sist hade han fyra huvuden och kunde se i alla väderstreck samtidigt. Då kunde kvinnan inte längre undkomma Brahma. De låg med varandra och hon födde därefter människosläktet. Brahmas uppgift var att skapa världen. Där­ efter ingriper han inte längre i vad som sker. Av denna anledning finns det inte heller så många tempel till hans ära. Hinduismen – en världsreligion

17


Vishnu – uppehållaren Vishnu brukar avbildas med blå kroppsfärg framför en kobra med sju huvuden. Vishnu är den som skyddar världen och ser till att den goda ordningen fortsätter att råda. Skulle något ont hota världen uppenbarar han sig som en avatar, det vill säga som människa eller djur på jorden. De föremål Vishnu håller i händerna påminner om hans olika uppenbarelseformer. Eftersom Vishnu är en mycket omtyckt gud finns det många tempel som är tillägnade honom.

Gudinnor Enligt hinduisk tro är de tre främsta gudarna gifta med var sin gudinna. De tre gudinnorna är mäk­ tiga och har egna tempel och särskilda uppgifter enligt traditionen.

Shiva – förstöraren Shiva brukar avbildas med en kobra kring halsen och en treudd* i ena handen. Shiva kan vara mild och vänlig men också vildsint och skoningslös. När Shiva dansar sin vilda dans går jorden under. Därför ses han som en förstörare, men samtidigt skapar han då också nytt liv. En cirkel av elds­ flammor runt honom symboliserar detta.

Vid sidan av Vishnu finner vi nästan alltid Lakshmi. Hon lyfts ofta fram som förebild för en god hustru. Lakshmi är också skönhetens och rikedomens gudinna.

Sarasvati – lärdomens beskyddare

Sarasvati är gift med Brahma. Hon beskyddar lärdom, litteratur och musik och avbildas med ett stränginstrument. Lakshmi – skönhet och rikedom

Parvati – den mångsidiga

Parvati är gift med Shiva. Det är Parvatis kärlek som får Shiva att ägna sig åt människornas pro­ blem. Utan henne skulle Shiva mest sitta för­ sjunken i djup meditation* uppe i bergskedjan Himalaya. Men Parvati kan också uppträda som Durga eller Kali. Som Durga är hon en mäktig strids­ gudinna. Hon rider då på ett lejon och har mas­ sor av beväpnade armar. Som Kali är hon ännu mer fruktansvärd. Hon brukar avbildas naken med blå eller svart kropp och långt, tovigt hår. Tungan hänger ut genom den vidöppna munnen och från läpparna drop­ par det blod. Runt halsen bär hon ett halsband av dödskallar. Vansinnig av blodtörst anfaller

I nästan alla Shivas tempel finns det en pelare som människorna smyckar med blommor. Pelaren föreställer Shivas könsorgan och kallas linga. Den brukar vara placerad i en figur som symboliserar den kvinnliga livmodern. Antagligen är detta rester av gamla fruktbarhetsriter*.

18

Hinduismen – en världsreligion


Parvati kan också uppträda som den fruktade Kali.

Ganesha sägs ibland vara en särskilt viktig gud eftersom hans kropp påminner om utseendet av det heliga ordet OM (se bilden s. 10). Varför musen finns med på så många bilder av Ganesha är omdiskuterat. En del av de troende anser att musen hjälper Ganesha att ta sig in överallt.

Kali sina fiender med svärd i handen. Samtidigt dansar hon en dans som hotar att förstöra värl­ den. Endast Shiva kan stoppa henne. Han lägger sig på marken framför Kali och tvingar henne att upphöra med dansen. Mångmiljonstaden Kolkata (Calcutta) i In­ dien har fått sitt namn efter Kali och där offrar man getter i hennes tempel.

hämta hem huvudet från den första levande var­ else de mötte. Tjänarna stötte snart på en elefant, dödade den, tog huvudet och återvände. Shiva fäste därefter huvudet på pojkens kropp och räd­ dade på så sätt hans liv. Ganesha är ”undanröjare av hinder” och dyrkas därför av de flesta hinduer. Särskilt har han blivit skolbarnens gud. Många offrar därför godsaker till honom. Ganesha kallas också ”in­ gångens gud” eftersom han ofta har en staty vid templens ingångar.

Ganesha Shiva och Parvati har tillsammans sonen Ganesha. Parvati födde sin son när Shiva var ute på ett långvarigt krigståg. En dag när Parvati tänkte bada uppmanade hon Ganesha att vakta porten till huset. Han fick absolut inte släppa in någon. Just då kom Shiva hem. När Ganesha ställde sig hindrande i vägen blev Shiva rasande. Med ett enda slag högg han av pojkens huvud. Parvati hann aldrig ingripa. Då den chockade Shiva förstod vad han hade gjort skickade han ut sina tjänare med order att

Avatarer Inom hinduismen anser man att gudarna kan stiga ner till jorden på två olika sätt. De kan ta plats i statyer eller bilder och på så sätt dyrkas. Men de kan också stiga ner i en annan kropp för att hjälpa människorna. Då talar man om avatarer. Särskilt Vishnus olika avatarer är kända. Mest populär är koherden Krishna som brukar avbildas som en vacker flöjtspelande yngling. Hinduismen – en världsreligion

19


FÖRDJUPNING & METOD

Analysera urkunder

Ramayana I nästan alla religiösa urkunder finns spännande berättelser som ibland kan vara svåra att skilja från sagor. I hinduiska traditioner finns den kanske 3 000 år gamla berättelsen Ramayana. Många vuxna indier älskar berättelsen om ont och gott – kanske för att de ser ungdomarna Rama och Sita som ett föredöme för dagens tonåringar. Många

D

et var en gång för länge sedan ett litet kungarike i nuvarande Indien. Kungen, Dasharata, hade tre hustrur och fyra sö­ ner. Kungen älskade alla sina söner, men mest av allt älskade han sonen Rama. Och Rama älskade Sita som han också gifte sig med.

Kung Dasharata, som började känna sig trött och gammal, tyckte snart att det var dags att läm­ na över makten till Rama. Allt verkade frid och fröjd. Men till saken hör att kungens ena hus­ tru, drottning Kaikeyi, en gång i tiden mycket modigt hade räddat sin make när han hamnade under en stridsvagn på slagfältet. Hon hade också vårdat honom ömt till dess att han tillfrisknat. Som belöning för detta hade kungen lovat henne två önskningar. Drottningen hade sparat sina 20

Hinduismen – en världsreligion

barn tycker också om att höra berättelsen eftersom den är spännande och omväxlande. Ramayana har också blivit populär utanför Indien och har filmats flera gånger. Exempelvis finns en animerad film, Warrior Prince, the legend of Prince Rama. Här följer en del av berättelsen.

önskningar och nu påminde hon kungen om vad han en gång hade sagt. Visst gällde väl löftet fortfarande? Och det kunde förstås kungen inte neka till. – Bra, svarade drottningen, då blir min första önskan att min son Bharata får bli kung istället för Rama. Och, fortsatte hon, min andra önskan är att Rama blir landsförvisad i två gånger sju år. Kungen blev förfärad och bönföll sin hustru om att hon skulle ändra sig. Men drottning Kaikeyi stod fast vid sina önskningar. Rama tog beslutet med fattning. Utan protester gjorde han det som hans far bad honom att göra. Han tog farväl av sin familj och red ut i vildmarken. Även Sita och Lakshmana, Ramas halvbror och trogne vän, följde med. Kungen, som in i det sista hade hoppats att hans hustru skulle ångra sig, sjönk förtvivlad ihop och dog av sorg. Sandaler på tronen

Också den nye kungen Bharata sörjde Rama. Han hade varit bortrest när allt hände och blev vid sin hemkomst förfärad över vad hans mam­ ma hade gjort. Bharata placerade därför Ramas sandaler på tronen. På så sätt kunde alla förstå vem som var landets rätte härskare.


Demonen Ravana FÖRDJUPNING & METOD

Veckor blev till månader och månader blev till år. Rama, Sita och Lakshmana flyttade längre och längre in i vildmarken. Under tiden blev de också goda vänner med djuren. Men i vildmar­ ken fanns också demoner, och den värsta av dem alla var Ravana med sina tio huvuden. Och en dag lyckades han också röva bort Sita. En stor del av berättelsen handlar sedan om sökandet efter Sita. Bland annat får Rama och Lakshmana hjälp av apfolket och deras ledare Hanuman (se bild och bildtext till höger). Till sist lyckas man hitta Sita på ön [Sri] Lanka. Hemfärd

Demonerna var äntligen besegrade. De tre vän­ nerna kunde återvända hem tillsammans med Sita. De 14 åren var till ända. Rama hade hållit löftet till sin far och nu kunde han lugnt lyfta ner sina sandaler från tronen och själv sätta sig där. www

På elev- och lärarwebben finns en något längre återgivning av Ramayana.

1. Vilka egenskaper (exempelvis egoism, trofasthet mot löften, mod att möta faror) lyfts fram hos de olika personerna i berättelsen? 2. Håller du med om att Rama är ett ideal för pojkar och Sita ett ideal för flickor? Motivera ditt svar. 3. Är det kärlekens, handlingens eller kunskapens väg som verkar vara det viktigaste i Ramas liv eller finns det inslag av alla tre? Motivera ditt svar. 4. Med tiden har många hinduer börjat se Rama som en avatar av Vishnu. Hur kan man se det på bilderna?

Den följande striden mot Ravanas och hans många medhjälpare varade i dagar och nätter. Rama kämpade tappert och kom allt närmare sin motståndare. Med sitt svärd högg han så huvuden och armar av Ramana, men förgäves … kropps­delarna växte återigen fram. Ravana verkade omöjlig att besegra. Men då mindes Rama plötsligt en helig bön från sin barndom. Han läste den och plötsligt slog en blixt rakt in i demonens hjärta. Ravana vacklade till och föll tungt.

5. I texten har vi återgivit berättelsen om Rama och Sita som en saga. Men många hinduer tar den på fullt allvar, som en sann religiös berättelse eller med andra ord som en myt (se s. XX). Var går gränsen mellan saga, myt och verklighet? Och vem avgör frågan? Ska Bibelns berättelser om Mose eller Jesus ses som sagor, myter eller historiska berättelser? Och hur är det med berättelserna om asagudarna Tor och Oden? Jämför också med andra berättelser ur religiösa urkunder. Resonera kring dessa frågor i en text med rubriken: Saga, myt eller verklighet?

Hinduismen – en världsreligion

21


Det är vanligt att offra sötsaker och frukt till gudarna. Längst till höger ser du två brinnande rökelsestickor. Många troende anser att röken tar med sig människornas böner på sin väg till gudarna.

Heliga handlingar Någon gemensam gudstjänst som i judendomen, kristendomen och islam existerar inte. För en hindu är det viktigaste istället att delta i olika handlingar eller ritualer. Hinduismen kan därför också kallas ”handlingarnas religion”.

Gudstjänster i tempel … Det finns tiotusentals små och stora tempel i Indien. Hinduerna anser att gudarna bor i temp­ len. På det förnämsta altaret i varje tempel står det en bild av den gud som templet är tillägnat. Gudabilden är alltid placerad så att besökarna 22

Hinduismen – en världsreligion

kan vandra runt den. Ibland kan statyerna ha bindlar för ögonen eftersom man tror att staty­ ernas kraft är så stor att de skulle kunna skada människorna. Man ber framför gudabilderna och överläm­ nar gåvor, exempelvis blommor, frukter eller rökelse*. Allra först brukar man ringa i en klocka i tempeltaket för att påkalla gudens uppmärk­ samhet. Det är också ett sätt för besökaren att koppla bort sina egna tankar och samtidigt öka koncentrationen.


… och hem Varje hem har ett altare där man utför puja (gudstjänst) en eller två gånger om dagen. Guds­ tjänsten leds oftast av kvinnorna. Först tvättar de statyetter* av gudarna och ger dem blomstergir­ langer. Därefter tänder de en lampa och offrar lite rökelse, sötsaker och frukt. När man har sjungit och bett böner äter man den mat som har offrats och deltar på så sätt i en gemensam måltid med guden. En annan form av helig handling är vrata. Också denna handling utförs främst av kvin­ nor och ingår i flera av de religiösa festivalerna. Vrata innebär att kvinnan fastar under dagen och sedan håller sig uppe och vakar hela natten. På morgonen gör hon sig rituellt ren, kanske genom att bada i en helig sjö eller flod och därefter ut­ föra puja. Genom att ofta utföra vrata kan kvin­

norna enligt hinduisk tro skydda hela sin familj mot sjukdomar och olyckor. Det händer också att män gör vrata men det är ovanligare.

Diwalifesten Hinduernas viktigaste högtid är Diwali som firas under några dagar i oktober–november. Då smyckar familjerna sina hem med blommor och pappersgirlanger och tänder oljelampor. (Se bilden s. 14). Budskapet är att ljuset besegrar mörkret, det vill säga att det goda besegrar det onda. Då firar många även minnet av Rama och Sita från berättelsen Ramayana. Under den sista dagen av högtiden får gifta kvinnor presenter av sina män och barnen får nya kläder. Detta symboliserar att regntiden är över och att året börjar på nytt. Diwali påminner därför mycket om nyårsfirandet i andra delar av världen.

Protester och nya religioner Eftersom hinduismen inte har någon gemen­ sam organisation rymmer den många skiftande uppfattningar. Därför kan man egentligen inte tala om särskilda riktningar inom religionen. Det finns dock två religioner som har vuxit fram ur hinduismen – jainismen och buddhismen. De skapades ungefär samtidigt, cirka 500 f.v.t. Enligt en del religionsforskare kan bakgrunden spåras till en protest mot den makt prästerna hade skaf­ fat sig genom alla djuroffer som förekom vid den tiden.

Jainismen Jainismens grundidé är att inga som helst levande varelser får skadas – varken växter, djur eller människor – eftersom alla anses ha en själ.

Därför kan man ibland se jainister sopa vägen framför sig för att inte oavsiktligt trampa ihjäl någon insekt. Det finns nästan inga jainister som är jordbrukare. De flesta arbetar istället med affärs­verksamhet. Att vara vegetarian är en själv­ klarhet. Medlemmarna bygger också sjukhus för gamla och sjuka djur. Men om all vår mat består av levande varelser kan man inte undvika att skada något levande. Därför är idealet för en del jainister att helt sluta äta. De fastar tills de dör. Jainismen har alltid varit en mycket liten reli­ gion i Indien. Den omfattar endast 0,5 procent av befolkningen. Däremot har buddhismen förvandlats till en världsreligion som du kan läsa om på s. XXX–YYY.

Hinduismen – en världsreligion

23


Hinduismen i samhället Det är alltid svårt att veta vad i det indiska samhället som beror på religionen och vad som beror på annat. Nedan följer några exempel där religionen spelar och har spelat en viktig roll.

Kastsystemet När indoarierna trängde in i nordvästra Indien under 1500-talet f.v.t. delade de in befolkningen i fyra grupper, så kallade kaster: • Prästerna som studerade de heliga skrifterna och arbetade i templen. • Krigarna som regerade i landet och försvarade samhället. • Bönderna, handelsmännen och hantverkarna som utförde arbete som de tog betalt för. • Slavarna och tjänstefolket som skulle passa upp på alla andra i samhället. Indoarierna placerade sig själva i de tre högsta kasterna medan de flesta indierna hamnade i den lägsta kasten. Det gick mycket skarpa gränser mellan de olika kasterna, och giftermål över gränserna var otänkbart. Människorna föddes in i sina kaster och kunde aldrig lämna dem. Man ansåg att det hängde samman med den karma man skaffat sig i föregående liv. Den som var född inom en kast hade alltså bara fått det liv han eller hon förtjänat. Med tiden delades varje kast upp i flera tusen undergrupper. Diskriminering* på grund av kast förbjöds strax efter Indiens självständighet 1947. Men kaster betyder fortfarande mycket i stora delar av landet. Många hinduer anser att kastsystemet har skapats av gudarna. Och något som är gudomligt kan, enligt dem, inte ändras eller avskaffas.

24

Hinduismen – en världsreligion

”De oberörbara”

Allra längst ner i kastsystemet finns de männi­ skor som har de sämsta och smutsigaste jobben i samhället. De har länge betraktats som orena och kallats ”de oberörbara”. Många hundratusen oberörbara lämnar därför hinduismen i protest och övergår till buddhismen, kristendomen eller islam för att få ett större människovärde. De kastlösa, som börjat kalla sig daliter (för­ tryckta), använder ofta helt nya sätt att förbättra sin situation. Ett exempel på det är när unga daliter klär sig som amerikanska rapmusiker och skriver musik som riktar sig mot kastsystemet. På YouTube finns mycket sådan musik. För att kastsystemet snabbare ska upplösas och försvinna har myndigheterna garanterat de kast­ lösa en viss mängd platser vid Indiens universitet. Att kastsystemet trots allt har förlorat en del av sin kraft märktes 1997 när en dalit för första gången valdes till Indiens president – K R Naranyan.

Mahatma Gandhi Mahatma Gandhi (1869–1948) hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi. Mahatma var ett ärofullt tillnamn som betyder ”den store anden”. Gandhi, som kom från en rik köpman­ nafamilj, utbildade sig till advokat i Storbritan­ nien. Under närmare 20 år i Sydafrika kom han sedan att arbeta för indiska gruppers rättigheter. Vid sin återkomst till Indien 1909 övertog han ledarskapet för det politiska partiet Indian National Congress och började på heltid arbeta mot fattigdom och kastväsende. Samtidigt kämpade han för kvinnors frigörelse och indisk självstän­ dighet från Storbritannien. Gandhi är särskilt känd för att alltid ha använt passivt motstånd. Han utgick då från den hin­ duiska levnadsregeln ahimsa (ickevåld). Enligt Gandhi fick den som använde våld mot männ­ iskor eller djur en dålig karma. De som utsat­


Gandhi (i vita kläder) stödde de oberörbara, som han kallade harijans (Guds barn), genom att själv städa toaletter och utföra annat ”smutsigt arbete”.

tes för våldet fick däremot god karma. Gandhi menade till och med att ahimsa var ytterligare en frälsningsväg utöver de tre som du redan läst om (s. 15). Frigörelsen från Storbritannien kom 1947. Gandhi själv blev mördad året därpå.

Hinduiska kvinnors kamp för lika värde Trots Gandhis och andra ledande politikers arbe­ te för kvinnors frigörelse kan det fortfarande vara mycket svårt för kvinnor i Indien. Många män betraktar kvinnor som mindre värda. Det händer att blivande föräldrar använder ”ultraljud” för att ta reda på om deras kommande barn är en flicka. Många väljer då att göra abort*. Det är visserli­ gen olagligt att göra abort på grund av barnets

kön i Indien men det är svårt att kontrollera. En bidragande orsak till det här beteendet är att det är dyrt med giftermål och att det enligt tradi­ tionen är flickans föräldrar som ska betala vad bröllopet kostar och dessutom en så kallad hem­ gift*. Det pågår dock en förändring i framför allt städerna och bland de unga kvinnorna. De rör sig mera fritt i samhället, skaffar sig utbildning och arbetar inom många nya yrken. Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck har rikare kvinnor eller kvinnor av högre kast kunnat ta sig upp i samhället. Många av dem har universitetsutbildning och bra betalda arbeten. Flera ledande politiker är kvinnor. Exempelvis var Indira Gandhi Indiens tredje premiärminister under åren 1980–1984. Hinduismen – en världsreligion

25


Indiska kvinnor har samlats för att diskutera hemlösa familjers situation.

De fattigaste kvinnorna som tillhör en låg kast eller daliterna har det sämst. Men under 2000-talet har kampen för en förändring av villkoren också för de fattiga kvinnorna i Indien blivit mera omfattande. Dalitkvinnor har skapat egna organisationer med tusentals medlemmar som samlas till demonstrationer och möten. Det händer att kvinnor som kämpar för sina rättighe­ ter och kräver inflytande i samhället hämtar stöd från hinduiska berättelser om starka gudinnor som Durga och Kali.

Korna i det indiska samhället Kon har en alldeles speciell plats i det indiska samhället. Den har kallats ”en gudagåva” som gett människor mycket av det som de behövde. Det är knappast någon slump att den älskade gu­ 26

Hinduismen – en världsreligion

den Krishna är en herde som vaktar kor. Ibland har kornas betydelse förklarats med den viktiga roll de hade i det gamla bondesamhället, och som de fortfarande har på sina håll i Indien. Kon gav människorna mjölk, yoghurt, smör och ost som man kunde äta men också använda vid religiösa sammankomster. Dyngan (avföring­ en) kunde man ha som byggnadsmaterial eller torka och använda som bränsle. Kon födde också oxarna som hjälpte till som dragdjur i jordbru­ ket. Idag har kor inte en lika stor ekonomisk betydelse i Indien, speciellt inte för människorna i storstäderna. Men den symboliska betydelsen kan ändå vara stor. För många indier är kon alltså en helig varelse. Att behandla en ko illa, el­ ler rentav döda henne, anser de därför vara ett av de värsta brott som en människa kan begå.


Hinduismen och västerlandet Under 1960-talet var den engelska musikgruppen The Beatles världens mest framgångsrika. Deras fans och tidningarna bevakade därför allt som de fyra medlemmarna gjorde. I mitten av 1960-talet började den yngste av beatlarna, George Har­ rison, intressera sig för indiska instrument. Flera av Beatles låtar kom också att innehålla sådana instrument och indiskinspirerade melodier. Snart övergick hans intresse även till indisk religion och meditation. Andra västerlänningar hade vis­ serligen ägnat sig åt detta tidigare men nu ökade intresset mycket kraftigt.

År 1968 fick George Harrison med sig de övri­ ga medlemmarna av Beatles på en resa till Indien för att studera meditation. De hade lärt känna en indisk vishetslärare vid namn Maharishi som hade startat rörelsen Transcendental Meditation, eller TM som den ofta kallas. Beatles Indienresa bidrog alltså till det ökande intresset för hindu­ ism i Europa och USA. En tid därefter förklarade George Harrison att han var anhängare av den hinduiska Krishna-rörelsen. Senare lämnade han också stora penningbidrag till denna rörelse. Harrison dog i cancer 2001 och askan efter hans kropp spreds i Ganges.

Krishna-rörelsen Det var 1966 som ISKCON (International Society for Krishna Consciousness) bildades i New York. Den är dock mera känd som Hare Krishna. Det namnet kommer från en text som anhängarna ständigt läser eller sjunger: Hare Krishna Hare Krishna Krishna Krishna Hare Hare Hare Rama Hare Rama Rama Rama Hare Hare

1967 gav Beatles ut skivan Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Omslaget pryddes av bilder av människor som påverkat John Lennon, Ringo Starr, Paul McCartney och George Harrison (i bildens mitt) under deras liv. Bland annat finns det med flera indiska vishetslärare. Även Mahatma Gandhi skulle ha varit med på bilden men han målades över på begäran av skivbolaget EMI. Det var nämligen bara 20 år sedan han hade lett den indiska frihetskampen mot koloniallandet Storbritannien.

En sådan text kallas ett mantra. Genom att upprepa mantrat sägs man bli medveten om att Krishna är den allra högsta av gudens alla avatarer. Att Krishna är så viktig innebär också att boken Bhagavadgita (se s. 16) är betydelsefull eftersom det berättas så mycket om Krishna där. Hare Krishna finns idag i många länder runt om i världen. Organisationen driver gårdar och skolor samt restauranger som enbart serverar vegetarisk mat. Sådana restauranger finns bland annat i Stockholm och Göteborg och kallas Govindas. Hare Krishna-medlemmarna följer fyra sär­ skilda regler: Hinduismen – en världsreligion

27


Hare Krishna-medlemmar i färggranna kläder kan ibland ses spela och sjunga på gator och torg.

• De är vegetarianer. • Sex får bara förekomma inom äktenskapet och med avsikten att skaffa barn. • Spel om pengar är förbjudet. • Inga droger får förekomma. Till droger räknas också alkohol, kaffe och tobak. Hare Krishna är en av få hinduiska rörelser som aktivt försöker värva nya medlemmar. Ibland kan man se medlemmarna, i speciella frisyrer och färggranna kläder, spela och sjunga på gator och torg. Då kan man få några karameller eller broschyrer som en gåva. Men samtidigt förväntas man lämna en gåva (pengar) tillbaka. Att ge och få gåvor är nämligen en viktig del av religionen.

28

Hinduismen – en världsreligion

TM och yoga Meditationen går ut på att man med hjälp av ett personligt mantra ska meditera under en kvart två gånger om dagen. Målet är att ta sig bort från vardagens tankar till ett ”högre” tillstånd. Det har diskuterats om TM endast är en meditations­ teknik eller om den också är hinduisk. Rörelsen hävdar själv att den är förenlig med alla andra religioner och att man inte måste vara hindu för att använda sig av TM. På samma sätt har användningen av yoga diskuterats. De flesta i västvärlden anser dock att yoga kan användas av alla, oavsett religion. Därför kan man också delta i denna aktivitet på exempelvis många gym.


FÖRDJUPNING & METOD

Källuppgift

Hur väljer du information? Informationskälla A: Wikipedia

Srila Prabhupada Srila Prabhupada A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada född 1 september 1896 i Calcutta, Västbengalen, Indien, som Abhay Charan De, död 14 november 1977, var en indisk andlig ledare och grundare av den hinduiskt baserade Krishnarörelsen och dess internationella vegetariska restaurangkedja Govindas. Srila Prabhupada påbörjade spridandet av så kallad Gaudiya Vaishnavism (jfr Dvaita) eller “Bengalisk Vaishnavism” i västvärden 1965 genom en resa till New York. Året efter grundade Prabhupada Det Internationella Sällskapet för Krishnamedvetande (ISKCON) i USA för att skapa ett forum för hinduism i väst. 1996 utfärdade Indiens regering ett jubileumsfrimärke till Srila Prabhupadas ära. http://sv.wikipedia.org/wiki/Srila_Prabhupada, hämtad 2013-11-15. ©CC-BY-SA 3.0 .

Informationskälla B: Nationalencyklopedin Prabhupada [pra´bu-], egentligen Abhay Charan De, kallad Swami Prabhupada, 1896–1977, indisk guru, grundare av Krishnarörelsen. Efter ett liv som familjefar drog sig Prabhupada vid 54 års ålder tillbaka från hustru och barn, och gick nio år senare in i hinduismens traditionella livsstadium av försakelse. Som en följd av att han många år tidigare fått i uppdrag av sin guru att sprida Krishnahängivenheten över hela världen reste han 1965 till USA och grundade där Krishnarörelsen 1966. http://www.ne.se/lang/prabhupada, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-15.

Informationskälla C: Hare Krishna, Stockholm Hans Gudomliga Nåd Shrila A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada är grundare-acharya till ISKCON. I Sverige kallas det vanligen Krishnarörelsen eller “Hare Krishna”. Efter 43 års förberedelser åkte Shrila Prabhupada 1965 till New York City med en fraktångare. Då var han praktisk taget utfattig. Det var efter nästan ett år av stora svårigheter som han grundade det Internationella Sällskapet för Krishnamedvetande (ISKCON) i juli 1966. Under hans omsorgsfulla vägledning, växte sällskapet till en världsomspännande organisation under ett decennium, med över 140 ashramas ( kloster), skolor, tempel, institut och jordbrukssamhällen.

Hur skulle du använda de här informationskällorna om du skulle skriva ett arbete om Prabhupada, Krishnarörelsens grundare? 1. Jag skulle välja att endast använda en källa, nämligen … 2. Jag skulle välja att använda två av källorna, nämligen … 3. Jag skulle välja att använda alla tre källorna. Motivera ditt val (1, 2 eller 3) och förklara hur du värderat informationen i de tre källorna.

http://www.harekrishnastockholm.com/, hämtad 2013-11-15.

Hinduismen

29


SAMMANFATTNING

HINDUISMEN Hinduismen är världens tredje största religion med omkring en miljard anhängare. Religionen har sitt centrum i Indien och Nepal, men det finns flera miljoner hinduer i andra länder runt om i världen. Hinduismen har ingen gemensam organisation. Därför kan den se mycket olika ut från plats till plats. Omkring 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska språk till den indiska halvön via bergspassen i nordväst. Deras religion och kultur blandades då med gamla indiska tankar och idéer till den allra äldsta formen av hinduism. Vedaböckerna berättar om några grundläg­ gande tankar inom hinduismen. Längre fram utvecklades dessa tankar i skriftsamlingen Upanishaderna. Den allra mest lästa boken är dock Bhagavadgita som handlar om den enskilda människans funderingar kring plikt och ansvar. Grundläggande är tron på återfödelse – samsa­ ra. Världssjälen – brahman – finns överallt. Brah­ man finns också inom varje levande varelse och kallas då för atman. Atman bor bara tillfälligt i människokroppen. Var den hamnar efter döden beror på den karma (summan av alla goda och onda handlingar) som människan tidigare skaffat sig. En god karma ger ett bättre liv och en dålig karma ett sämre. Målet är att bryta återfödel­ sen så att atman kan återgå till brahman. Detta innebär ett tillstånd av frihet och odödlighet som kallas moksha. Handlingens väg (att plikttroget utföra sitt dagliga arbete och göra goda gärning­ ar) och kunskapens väg (att förstå sambandet mellan atman och brahman) är två möjliga vägar att bryta återfödelsen. Den vanligaste vägen är dock kärlekens väg som innebär att man mycket kärleksfullt koncentrerar alla sina tankar på det gudomliga. Hinduismen har många miljoner gudar och brukar därför kallas en polyteistisk religion. De viktigaste gudarna är Brahma (skapare av liv), Vishnu (uppehållare av liv) och Shiva (förstörare 30

Hinduismen

av liv) samt deras hustrur Sarasvati, Lakshmi och Parvati. Gudarna kan ingripa på jorden genom att uppträda som människor eller djur (avata­ rer). Enligt en del hinduer är de många gudarna bara olika former av den gudomliga världssjälen, brahman. På så sätt kan också hinduismen sägas vara en monoteistisk religion. Indiens kastväsen har funnits mycket länge. Enligt detta system tillhör varje människa den kast han eller hon föds in i och förblir i den resten av sitt liv. Människans karma avgör sedan hennes plats i nästa liv. Ursprungligen fanns det endast fyra kaster men med tiden har varje kast delats upp i en mängd undergrupper. De som har allra lägst kast (daliterna) brukar kallas ”obe­ rörbara”. Idag är det förbjudet att diskriminera någon på grund av kast i Indien och kastväsen­ det spelar också en mindre roll i storstäderna än det gör på landsbygden. En av dem som arbetade särskilt hårt mot kastsystemet var Mahatma Gandhi. Gandhi bidrog även till Indiens frigö­ relse från Storbritannien. Hans levnadsregel var ahimsa (ickevåld). En del hinduiska traditioner värderar kvinnor lägre än män. Under senare tid har dock rikare kvinnor eller kvinnor från högre kast lyckats ta sig upp i samhället och skaffa sig universi­ tetsutbildning och bra betalda arbeten. Men också kvinnor som är lågkastiga har börjat kräva förändringar. Kon anses av många hinduer vara en ”guda­ gåva”. En av orsakerna till det är antagligen alla nyttigheter som kon kan ge människan i form av livsmedel och hjälp i jordbruket. Intresset för Indien och hinduismen har länge ökat i Europa och USA. En bidragande orsak till detta är att en del mycket kända personer i väst – som exempelvis medlemmarna i musikgruppen The Beatles – har sökt sig till hinduismen. Två exempel på rörelser med hinduiska rötter och som finns i västvärlden är Krishna-rörelsen och TM.


1. På vilka olika sätt märks det att hinduerna anser Ganges vara en helig flod?

8. Resonera kring om hinduismen är en polyteistisk* eller en monoteistisk* religion?

2. "Hinduismen" och "sanatana dharma" är egentligen samma sak. Varifrån kommer de olika uttrycken? Vad betyder de och vilket uttryck använder indierna helst själva?

9. Vilka är hinduismens tre viktigaste gudar och vilka roller har de i världen?

3. Beskriv hur hinduismen växte fram och hur religionen sedan förändrats. Förklara också varför hinduismen varierar så mycket mellan olika platser. 4. Vilka är hinduismens heliga skrifter? Nämn något om innehållet i dem. Vilken av skrifterna läses mest idag? Vad kan det bero på? 5. a. Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha.

b. Förklara hur orden hänger samman.

c. Jämför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jämförelser.

6. Målet för en hindu är att bryta återfödelsen. Berätta om de olika vägarna till målet. Argumentera för vilken av vägarna som är lättast/ svårast att följa.

REPETITION & REFLEKTION

Frågor

10. Vad är en avatar inom hinduismen? Känner du till några avatarer från något annat sammanhang? Vilka i så fall? 11. Berätta om hur en hinduisk gudstjänst går till. 12. Vad innebär kastväsendet? Vilka skäl kan människor använda för och emot kastväsendet? 13. "De oberörbara", "Guds barn" eller "daliter (de förtryckta)"? Vilken grupp avses? Vilket namn bör man använda och varför? 14. Hur kan man använda sig av hinduismens läror för att bevara eller förändra när det gäller …

a. kvinnornas situation i Indien?

b. de kastlösas ställning?

15. Ge några exempel på hur hinduismen påverkat västerlandet.

7. I en av de heliga skrifterna sägs det att ”OM är bågen, atman är pilen och brahman pilens mål”. Vad kan författaren ha menat med det?

Viktiga ord ahimsa

brahman

kastsystem

Shiva

atman

Diwali

moksha

Vedaböckerna

avatar

ghats

samsara

Vishnu

Bhagavadgita

indoarier

sanatana dharma

yoga

Brahma

karma

sanskrit

Hinduismen

31


Ordförklaringar

diskriminering När man särbe­ handlar (behandlar någon annor­ lunda) på grund av exempelvis kön, sexuell läggning, ras och etnicitet (var man är född eller kommer ifrån). FN:s barnkonvention Ett inter­ nationellt avtal från 1989 om barns rättigheter som de flesta länder i världen, däribland Sverige, skrivit under. Barn har vissa särskilda rät­ tigheter enligt avtalet och alla stater som skrivit under det har lovat att alltid verka för "barnens bästa". förmildrande omständigheter Om den som har begått ett brott exempelvis var mycket upprörd, kränkt eller tillfälligt sinnesförvir­ rad ska domstolen döma till det mildaste straffet som finns för det brottet. indoarier Folkgrupp som vandra­ de in till erövrade nordvästra Indien cirka 1500 f.v.t. Namnet kommer av gruppens indoiranska språk som för övrigt är släkt med svenskan och andra europeiska språk. De tillhör den indoeuropeiska språkgruppen.

32

Ordförklaringar

meditation Avspänningsövning som utvecklades i Indien. Målet är en inre koncentration på det gudomliga. monoteism En tro på en enda gud. Judendomen, kristendomen och islam är exempel på monoteis­ tiska religioner. Ordet är bildat av de grekiska orden monos (en) och theo's (gud). pilgrim Person som reser till en helig plats, det vill säga gör en pilgrimsfärd. polyteism En tro på många gudar. Exempelvis brukar hinduismen ibland räknas som en polyteistisk religion. Ordet är bildat av de grekiska orden polys (många) och theo's (gud). rökelse Ämnen som avger väl­ luktande rök när de bränns. I Indien och Östasien har rökelsen ofta formen av stickor. Rökelse har stor betydelse som offer till gudarna inom flera religioner. Exempelvis fick Jesusbarnet rökelse som gåva (Matteus 2:11).

skadestånd Pengar som den som har begått ett brott eller förstört något kan tvingas betala till den som har drabbats av brottet eller händelsen. statyett En liten staty. treudd Spjut med tre uddar (spet­ sar). Liknar en stor gaffel. vallfärd Resa till en helig plats, pilgrimsresa eller pilgrimsfärd. världsarv Vid en FN-konferens 1972 bestämdes att vissa platser i världen ska ha ett särskilt skydd mot förstörelse. De länder som vill ha sina platser godkända som världsarv måste också skriva på ett avtal där de lovar att sköta platserna på bästa möjliga sätt. Sverige har just nu (2014) 15 sådana världsarv. Drottningholms slottsområde (1991) var det allra första och Hälsinge­ gårdarna det senaste (2012).


Bildförteckning

Omslag porträtt: Kennet Ruona bakgrundsbild: Canoneer/iStockphoto 4 Roger Turesson/TT 5 Kamerapress/IBL Bildbyrå 6 iStockphoto 7 Pontus Lundahl/TT 10ö Dmitry Berkut/iStockphoto 10n iStockphoto 11öv Simi Tanna/Getty Images 11öh Graham Crouch/Getty Images 11nv Jack Fields/Corbis/TT 11nh Tian Zhan/iStockphoto 12 iStockphoto 14 Ajay Verma/Corbis/TT 15 The Bhaktivedanta Book Trust International 15h Jean-Philippe Soule/Phoenix 16 Chris Lisle/Corbis/TT 17 iStockphoto 18v Devendra M Singh/AFP/TT 19v Jürgen Sorges/AKG/TT 19h iStockphoto 20 Victoria & Albert Museum/Bridgeman 21 The British Museum/Heritage Images/IBL Bildbyrå 22 iStockphoto 25 Sueddeutsche Zeitung/IBL Bildbyrå 26 Sam Panthaky/AFP/TT 27 TT 28 Shaun Lowe/iStockphoto

Bildförteckning

33


Utkik – SO-serien som ger dig stor frihet • Utkik ger dig ett komplett läromedelspaket utformat efter Lgr 11 med fylliga stadieböcker samt generösa elev- och lärarwebbar • Utkik kan också köpas som interaktiv bok med allt samlat i ett enda lärverktyg: text, bild, film- och ljudklipp, animeringar, inter­aktiva övningar mm. Här finns även utökat lärarstöd. • Utkik är ett flexibelt material som låter dig vara kreativ och skapa ditt eget upplägg. • Med Utkik anpassar du enkelt undervisningen till varje enskild elev. • Utkik tränar dina elever i det ämnesspecifika språket och i de färdig­heter som kursplanerna efterfrågar. • Utkik är en vidareutveckling av populära Punkt SO och täcker historia, geografi, samhällskunskap och religion.

Håll utkik efter cirkulationsexemplar som skickas till din skola samt på gleerups.se för mer information om serien.

Vill du ha mer information?

Beställ boken

Kontakta oss gärna på 040-20 98 00 eller via gleerups.se. Våra tryckta och digitala lärverktyg är utvecklade i nära samarbete med lärare för att säkra framgångsrikt lärande. Våra digitala lärverktyg kan du prova gratis under 10 dagar. Gå in på gleerups.se.

Vid beställning av boken ange ISBN 978-91-40-67703-7

400731

Denna bok får ej säljas


Utkikre smakprov