Utkik Religion 7-9, uppl 2, smakprov

Page 1

SMAKPROV RELIGION7–9
Hans Olofsson Magdalena Nordin
Utkik Re

Välkommen till Nya Utkik!

Det här smakprovet innehåller delar av ett kapitel ur nya Utkik 7–9 Historia. Håll utkik efter pratbubblorna med röd text som lyfter det som är nytt.

I innehållsförteckningen kan du se hela läromedlets struktur. Det inledande förförståelseuppslaget finns till varje kapitel liksom det avslutande uppslaget Sammanfattning och Repetition & reflektion.

I varje kapitel finns ett flertal Fördjupning & metod, övningar där eleverna tränar kursplanernas förmågor. Dessa är utförligt kommenterade i lärardelen.

För värdefulla synpunkter på bokens texter svarar Martin Gansten docent vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund (hinduism och buddhism), Anders Jarlet professor em. i kyrkohistoria vid Lunds universitet (kristendom), Rickard Lagervall adjunkt på lärarutbildningen i religionsvetenskap på Högskolan för lärande och kommunikation på Jönköping University (islam) och Johan Åberg lektor i judaistik vid Lunds universitet (judendom).

Mer information hittar du på gleerups.se!

Utkik logga religion

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundservice tfn 040-20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Utkik religion 7–9

©Hans Olofsson, Magdalena Nordin och Gleerups Utbildning AB

Projektledare Ulf Wagner

Bildredaktör Katarina Weström

Formgivning omslag Sten Melin Grafisk Form

Formgivning inlaga Lönegård & Co

Kartor och illustrationer Lönegård & Co

Omslagsfoto Arkira/Istock Photos

Andra upplagan, första tryckningen

ISBN978-91-5511-0323-5

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk om skolkopieringsavtal finns mellan skolhuvudmannen och Bonus Copyright Access. För information om skolkopieringsavtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Namn, ort och årtal.

Tryck Namn, ort och årtal.

UTKIK RELIGION 7–9 har tio kapitel. Det första introducerar ämnet religion och vad som skiljer religion från de andra samhällsorienterande ämnena du läser. Alla andra kapitel inleds med ett uppslag där några bilder, ord och frågor ska få dig att fundera över vad du redan vet och ge dig lite vägledning till det som kommer.

Du får som läsare hjälp med att arbeta med texten i kapitlet på olika sätt:

• Efter varje lite längre avsnitt i ett kapitel finns det kontrollfrågor i marginalen.

• Centrala begrepp är markerade med fet stil och förklaras i texten.

• Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning. På samma uppslag hittar du också de centrala begreppen samlade i grupper.

• I slutet av varje avsnitt finns lite mer övergripande uppgifter – Repetition och reflektion.

• I alla kapitel finns också lite större uppgifter som kallas Fördjupning & metod där texter och bilder får lite större utrymme.

Boken är tänkt att ge dig grundläggande kunskaper, men den är inte hela kursen. Du och dina klasskamrater kommer också att möta livsåskådningar och religioner på andra sätt, kanske genom att din lärare berättar, att ni tittar på filmer eller läser i olika religiösa skrifter.

Vår förhoppning är att denna lärobok ska ge dig en stabil grund att stå på när du läser om händelser som har koppling till religioner, möter anhängare till olika trosriktningar eller själv funderar över de stora frågorna i livet, var vi kommer ifrån, vad som händer när vi dör och hur vi ska leva vårt liv på jorden.

Författarna

Förord 3
4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING RELIGIONSKUNSKAP – att undersöka livsåskådningar .... 8 Vad är religionskunskap? ......................... 9 Några av religionskunskapens grundläggande begrepp .......................... 13 Julen – endast en religiös tradition? ........ 15 Att läsa religionskunskap på högstadiet ... 19 F&M – Religion och samhälle: ”Happy Winter Break!” – jul i en mångreligiös stad .......... 20 Sammanfattning, repetition & reflexion... 21 RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING ........................ 22 Uluru – ett heligt berg och ett turistmål ... 24 Livsåskådningars olika delar .................. 26 F&M – Religion och källkritik: Att beräkna tillhörighet .......................... 29 F&M – Arbeta med begrepp: Vad kan en livsåskådning vara? ................ 30 Vad religioner kan innehålla ................... 31 Olika sätt att förstå Gud ........................ 34 F&M – Att arbeta med begrepp: Jämförelser mellan religioner – en analysmodell .......... 38 Religionerna i samhället – en föränderlig process ......................... 39 Sammanfattning, repetition & reflexion.. 42 JUDENDOM .................................... 44 Judendom idag ..................................... 46 Centrala religiösa tankar ........................ 47 Tanakh – den judiska Bibeln .................. 51 Några kända berättelser ur Toran ........... 54 F&M – Bildanalys: Profeten Mirjam ............ 57 Neviim och Ketuvim – några exempel ur innehållet ........................................... 58 F&M – Analysera urkunde: Rätt och orätt – 10 eller 613 mitzva? .........61 Judendomens religiösa handlingar ......... 62 F&M – Dra slutsatser: Vad kan det finnas i en pizza som är kosher? ........................ 63 Religiösa högtider och fester .................. 64 Från vaggan till graven – judiska övergångsriter ......................... 66 Traditioner och riktningar ..................... 68 F&M – Berättelserna om Hillel och Shammai .............................................. 73 Det judiska folkets historia .................... 74 1900-talet: Förintelsen och staten Israels tillkomst ................................................ 78 Judendomen i det israeliska samhället ..... 81 Sammanfattning, repetition & reflexion.. 84 Smakprovet innehåller läromedlets två första kapitel i sin helhet och delar av kapitel judendom

KRISTENDOM

Kristendom i världen

Många perspektiv på kristendom

Centrala religiösa tankar

Den kristna Bibeln

Evangeliet – det glada budskapet

F&M: Är Gud en gubbe i himmeln?

Det land där berättelsen om Jesus utspelar sig

Berättelsen om Jesus

F&M: Att tolka liknelser

Kristendomen sprids

Kristendomens huvudvägar

Helger och heliga handlingar

F&M: Påsken

Kristendom i Sverige

F&M: Svenska kyrkans idag

Kristendomen och samhället

ISLAM

Islam i världen

Muhammed och hans tid

Koranen – islams heligaste skrift

De fem grundpelarna – islams heliga handlingar

Sharia – rätt och orätt i islam

F&M: Tre hadither

Muhammeds sunna

Årliga fester och livets gång

Islam och samhället – i historien

Islam och samhället – i nutid

F&M: Islamofobi, hatbrott och massmediabevakning

F&M Jihad – ”heligt krig” eller kamp mot egoismen?

HINDUISM

Hinduism i dag

Centrala religiösa tankar

F&M: …

Hinduismens ursprung

Traditioner och riktningar [3 sidor]

F&M: …

Religion i vardag och fest (4)

F&M …

Hinduism i dagens Indien (4)

BUDDISM

Buddhismen idag

F&M: …

Läran – buddhismens centrala tankegångar

Läran sprids

F&M: Zen talar

Heliga handlingar

Buddhismen i samhället

F&M: …

Västvärlden och buddhismen

Innehållsförteckning 5

RELIGION I DAGENS SVERIGE

Att begrava – en viktig handling och viktiga platser

Religion i Sverigeoch i världen

Religioners mångfald i Sverige idag

Svenska kyrkan idag

Nyare och återskapade religioner i Sverige

F&M: Att lämna sin religion och kanske familj

Grupper som söker andlighet

F&M – Bildanalys: Vad gör de som tror på häxor?

Ungdomar i Sverige och religion

F&M: Hur framställs Scientologikyrkan?

LEVA UTAN GUD

Människor utanför religionerna

Sekularisering – en viktig samhällsförändring

Religionskritik genom tiderna

F&M: Charles Darwin, evolutionen och kreationismen

Icke-religiösa livsåskådningar i praktiken

F&M – Bildanalys: Symboler vid en borgerlig begravning

F&M: Tio budord utan gud

ETIK OCH LIVSFRÅGOR

Vad är etik?

Etiska modeller

De etiska modellerna i praktiken

Etik i religion

Identitet och värderingar

Vad händer när vi dör?

Register

Bildförteckning

6 Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 7

RELIGIONSKUNSKAP – att undersöka livsåskådningar

Granen är klädd, barnen får julklappar och snart väntar julbordet. Så ser det ut hemma hos många när det är julafton i Sverige. De flesta tänker nog att julen har något med kristendomen att göra. Men hur hänger egentligen det där med tomten, klapparna, granen och julmaten ihop med de kristnas tro på Jesus?

En helt annan fråga är om man verkligen måste vara kristen för att fira jul? Och vad händer med de som är ensamma och inte har någon familj att fira med? Många kanske också funderar på om det verkligen är rätt att lägga ned så mycket pengar på julen varje år?

8 Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar

Vad är religionskunskap?

Det här är ett läromedel i religionskunskap, ett av skolans fyra samhällsorienterande ämnen. I alla SO-ämnen studerar vi människors sätt att leva tillsammans. Men det gemensamma livet undersöks på lite olika sätt i ämnena. I det här kapitlet presenterar vi några av religionskunskapens centrala frågor och begrepp samt berättar lite om bokens innehåll. Religionskunskap handlar så klart om religioner. Men ämnet handlar också om andra livsåskådningar. Begreppet livsåskådning kan lite förenklat förklaras som ”människors uppfattningar om livet”.

Världsreligionerna är ett viktigt centralt innehåll

I kursplanen för religionskunskap står att alla de fem världsreligionerna ska studeras. I den här läroboken kommer därför var och en av dessa få ett eget kapitel. Att de kallas världsreligioner beror helt enkelt på att en så stor del av världens befolkning hör till någon av dessa religioner.

I många av världens länder är det någon religion som är den största. Men i de allra flesta länder finns det också andra religioner. I Sverige är exempelvis kristendom den största religionen samtidigt som det finns människor som hör till alla de andra världsreligionerna här.

De tre största världsreligionerna är kristendom, islam och hinduism. Den minsta är judendom. Men det finns också andra religioner än världsreligionerna. Och en stor del av världens befolkning tillhör inte någon religion alls. I kapitlet Att leva utan Gud uppmärksammar vi särskilt icke-religiösa människor och livsåskådningar. I ett annat kapitel, Religion i Sverige idag, berättar vi lite mer om några av de religioner som inte brukar räknas till de fem världsreligionerna.

Religionskunskapens frågor

I religionskunskapen ställer vi många olika typer av frågor. På förra sidan kunde du till exempel läsa fyra frågor om julen:

• Hur hänger tomten, granen och julklapparna ihop med tron på Jesus?

• Måste man vara kristen för att fira jul?

• Hur är det för människor som inte har någon att fira med?

• Är det verkligen rätt att lägga mycket pengar på julklappar och julmat?

Den första frågan handlar om den religiösa bakgrunden till handlingar och traditioner, som att dela ut julklappar. Den andra frågan handlar om den religiösa identiteten, alltså hur viktigt (eller oviktigt) det är för människor att ha en religion. Den tredje frågan handlar om gemen-

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 9

Våren2022hittadearkeologer hundratals kistor med mumier nedgrävda i sanden nära Kairo iEgypten.Sådanagravfyndkan ge religionsvetenskapen bättre förståelse för hur människors föreställningaromettlivefterdöden förändrats över tid.

skapen inom och utanför religionerna. Den fjärde frågan handlar om moral och etik. Med det menar man vad som är rätt eller orätt, både ur ett religiöst och ett icke-religiöst perspektiv. Sådana frågor kan också kallas livsfrågor, eftersom de gäller livet i stort.

Typiskt för religionskunskap är att det ofta finns många olika svar på de frågor som ställs. Det beror bland annat på att människor tänker och handlar så olika, även om de hör till samma religion. Men det finns också fakta i religionskunskapen, där svaren på frågorna är mer exakta. Till exempel vet du säkert redan att Koranen är en helig skrift för alla muslimer och att de flesta av världens buddhister bor i Asien. Du kommer att få lära dig många fler sådana fakta på högstadiet.

Religionskunskapens perspektiv

I religionskunskapen ser man ofta på frågor och svar ur särskilda perspektiv. Ett annat ord för perspektiv är synvinkel. En religiös person har ofta ett annat perspektiv än en icke-religiös.

När det gäller religioner talar man ofta om inifrån- och utifrånperspektiv. När en religion skildras med ett inifrånperspektiv sker det ur den religiösa personens perspektiv, från ”insidan”. När man har ett utifrånperspektiv skildrar man religionen från ”utsidan”.

10 Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar

VÄRLDENS RELIGIONER

Procent av världens befolkning som är:

Procent av världens befolkning som är: Antal människor i miljarder som är:

människor i miljarder som är:

Andra religioner/ religiösa grupper

Andra religioner/ religiösa grupper

6,5 %

6,5 %

Buddhister

6,9 %

6,9 %

Hinduer 15,1 %

15,1 %

Icke-tillhöriga 16 %

Icke-tillhöriga 16 %

Diagrammengördetmöjligtattjämföradefemvärldsreligionernasstorlek.Idiagrammenharviocksåtagitmedandra religionerochdenstoragruppenmänniskorsomintehörtillnågonreligionalls,de”icke­tillhöriga”.

Kristna

Muslimer

Buddhister

Hinduer Judar

Städer med betydande judisk befolkning

Blandreligion eller glest befolkat

Kartanvisardeområdendärenmajoritetavbefolkningentillhörnågonavdefemvärldsreligionerna.Pånågraställen–blandannatpåIndiskahalvön–harvimarkeratattenminoritetsreligion(islam)ärmycketstor.Inästanallavärldensländer finnsdetisjälvaverketmångaolikareligioner.Detbetyderalltsåattdenhärkartangerenförenkladbildavverkligheten.

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 11
Kristna 31,2 % Judar 0,2 % Källa PEW
Center, 2015 Världens religioner Muslimer 24,1 % 2,3 1,8 1,2 1,1 0,5 0,5 0,015 Kristna Muslimer Icke-tillhöriga Hiduer Buddhister Andra religioner/
grupper Judar
Research
religiösa
Hinduer
Buddhister
Antal
Kristna 31,2 % Judar 0,2 % Källa PEW Research Center, 2015
religioner Muslimer 24,1 % 2,3 1,8 1,2 1,1 0,5 0,5 0,015 Kristna Muslimer Icke-tillhöriga Hiduer Buddhister Andra religioner/
grupper Judar
Världens
religiösa
Faktaruta

Mångakyrkorsynspålångthålli jordbrukslandskapen.Ävenistäder kan kyrktorn eller minareter sticka högt upp över hustaken som tydliga teckenpåreligionernasnärvaroi människors liv.

1. Vilka är de fem världsreligionerna och varför kallas de så?

2. Ge exempel på olika typer av frågor i religionskunskapen.

3. Vad är det för skillnad på inifrån­ och utifrånperspektiv på religioner?

4. Vad menas med att skolans religionskunskap bygger på ett vetenskapligt perspektiv?

Det religionsvetenskapliga perspektivet I skolans religionskunskap används det vetenskapliga perspektivet

Det innebär att alla religioner ska behandlas på ett likartat sätt och att skolan inte får ta ställning för eller emot någon undervisning. Med ett annat ord säger man att skolans undervisning är icke-konfessionell. Undervisningen i skolan utgår från fakta som ytterst kommer från vetenskaplig forskning. Och det finns många som forskar om religioner vid världens universitet. Här är tre exempel:

• Religionshistoriker tar reda på hur religioner växer fram och förändras. Ofta är religionshistoriker intresserade av de religiösa skrifterna och ledarna. De undersöker också viktiga händelser inom religionerna.

• Religionssociologer vill veta hur samhället påverkar religionerna och hur religionerna påverkas av samhället. En viktig fråga är vilken roll religionen har i människors liv.

• Religionspsykologer forskar om hur religionerna påverkar enskilda människors känslor och tankar, exempelvis hur de upplever olika religiösa handlingar som barn, som vuxna och som gamla.

Religionskunskapen ska öka förståelsen för andra Skolans undervisning i religionskunskap syftar inte bara till att du ska utveckla kunskaper om religioner och andra livsåskådningar. Tanken är att den också ska öka förståelsen för människor som har en annan syn på livet än en själv. Det betyder exempelvis att en elev som kommer från en muslimsk familj ska få chansen att öka sina kunskaper om kristendom ‒ och tvärtom att den kristna eleven ska öka sina kunskaper om islam. Den elev som inte hör till någon religion alls ska på motsvarande sätt få möjligheter att utveckla sin förståelse för dem som hör till religionerna – samtidigt som de troende eleverna får ökad förståelse för icke-religiösa livsåskådningar.

12 Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar
Innehållsfrågor efter varje avsnitt.

Några av religionskunskapens grundläggande begrepp

I den här boken kommer du möta ett antal grundläggande religionsvetenskapliga begrepp. Några av dessa återkommer ofta. Två har vi redan talat om, religion och livsåskådning. Här följer en lite mer noggrann beskrivning av dessa, jämte begreppet tradition.

Begreppet religion

Ett grundläggande begrepp är naturligtvis religion. Språkforskare har visat att själva ordet kom från latin, det språk som talades av antikens romare. Där betydde ”religio” antagligen samma sak som att ”vara bunden till” eller att ”visa vördnad för” ‒ underförstått en gud, gudinna eller en gudomlig kraft. I ordet låg en tanke på att det var något mycket viktigt, något heligt, som man visade vördnad för.

Ordet vördnad betyder ungefär detsamma som respekt. Religionsforskare har förklarat att det där med vördnad också kan beskrivas som att människor kan vara rädda för det gudomliga. Så kan det exempelvis vara när en person som hör till en religion uppfattar sin gud som en makthavare som bestämt livets regler. Då handlar religion om att försöka leva efter gudens regler.

En annan tolkning går ut på att människor är rädda om det gudomliga, eftersom livet kommer från en gudomlig kraft. Vördnad handlar enligt denna tolkning om att skydda och bevara livet mot alla onda krafter. Då handlar religion snarare om att ta fasta på det som är gott och vackert, och att se till att ingen förstör det som är heligt, exempelvis ett människoliv.

En seite varettreligiöstföremåli dengamlasamiskareligionen.Den kunde bestå av en stor sten eller klippasomsågliteannorlundauti landskapet. Vid seiten kunde samerna exempelvis skänka en del av sin fångstfrånfiskettillgudarna.Sådanareligiösahandlingarförbjödspå 1600-talet. Då ville svenska staten tvinga alla samer att bli kristna.

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 13
Människor visar ofta sin vördnad för en högre, gudomlig makt genom ett symbolisktspråkmedsinahänder.

I samband med ramadan är det tradition att skicka hälsningar till släktochvänner.Bildenvisarnågot somärcentraltförmångamuslimer under ramadan, att äta och dricka försteftersolensnedgång.

Begreppet livsåskådning

Ett av de viktigaste begreppen i religionskunskapen är livsåskådning Med det menas den uppfattning som människor har om livet. En livsåskådning kan också beskrivas som svar på viktiga frågor, exempelvis om hur världen och livet uppstod, eller vad vi uppfattar som meningsfullt i våra liv. Det handlar alltså om hur vi som människor mer samlat ser på frågor om vad som är rätt och orätt, hur vi tänker om kärlek och sex, om livet och döden.

En del människor kan ha en väldigt tydlig livsåskådning utan att höra till någon religion. Andra kan vara djupt påverkade av en religion i sin livsåskådning. Religionssociologer menar att de flesta blandar både religiösa och icke-religiösa inslag i sin livsåskådning, men att denna blandning kan se väldigt olika ut. Ibland spelar religionen en stor roll, ibland nästan ingen alls.

Begreppet tradition

Ett tredje grundläggande begrepp är tradition. Religionsforskare menar att många religioner ytterst bygger på traditioner. Det är ett ord som handlar om sådant som människor brukar göra på ungefär samma sätt år efter år, oftast utan att tänka så mycket på det. Ett viktigt exempel på detta är de helger som firas inom religionerna. För muslimer är det en lika viktig tradition att fira fastemånaden ramadans avslutning på helgdagen id al-fitr som jultraditionerna är för de kristna. Ordet tradition betyder ”överlämnande”. Med det menas att vissa handlingar ”lämnas över” från en generation till en annan. En tradition är alltså när vi gör på ungefär samma sätt som till exempel vår mormor eller farfar gjorde.

Begreppen tro och tillhörighet

Ibland brukar man säga att alla som hör till en religion är troende och att de tror på en eller flera gudar eller gudinnor. Religionsvetare menar att begreppet tro ska användas försiktigt. Det är nämligen inte säkert att den som hör till en religion och deltar i olika religiösa handlingar verkligen tror på den gud som man exempelvis ber böner till eller sjunger sånger om. En väldigt viktig anledning till att delta i religionen kan istället vara att man upplever en stark gemenskap med de andra som hör till samma religion.

1. Vad betyder det latinska ordet religio?

2. Förklara varför livsåskådningar både kan vara religiösa och icke­religiösa.

3. Vad är det för skillnad mellan begreppet troende och begreppet tillhöriga?

Vad människor innerst inne känner eller tror på är alltså väldigt svårt att veta. Uppfattningar kan också skifta från en period till en annan i en människas liv. I vissa religioner – som hinduism och buddhism – är begreppet tro missvisande. Där är det handlingen, inte vilka tankar man har, som är det viktiga. Därför är det i allmänhet bättre att tala om att människor hör till olika religioner. I den här boken skriver vi därför ofta att människor är tillhöriga till en religion.

14
Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar

Julen – endast en religiös tradition?

Vi inledde kapitlet med att ställa frågan vad julen har med religioner att göra. I det här avsnittet återvänder vi till denna fråga och försöker besvara den med några av religionskunskapens grundläggande begrepp och perspektiv.

Julens kristna traditioner

I många länder där kristendom är den vanligaste religionen förknippas julens traditioner först och främst med Jesus födelse. Julottan på den tidiga juldagsmorgonen är exempelvis en av de gudstjänster som fyller kyrkorna med flest besökare i Sverige. Man firar undret att Maria har blivit ”Guds moder” när hon födde Jesusbarnet. Många kyrkobesökare känner hopp om en ny och bättre framtid för sig själva, sina närmaste medmänniskor och för alla andra människor på jorden. I församlingarna sjunger man psalmer om Jesus, frälsaren, han som kan rädda de troende och skydda dem mot det onda.

Undermidnattsmässansentpåjulaftonochjulottantidigtpåjuldagen ärdetoftafullsattikyrkan.Här firasmidnattsmässaiKnistakyrka utanför Örebro.

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 15

Ibland blandas kristna och ickekristnajultraditionerpåettlite oväntatsättsompådennaadventsljusstake.

Det religiösa julfirandet sker på ett likartat sätt bland kristna i stora delar av världen. Miljoner människor deltar sent på julaftonskvällen i midnattsmässor som också kallas änglarnas mässa. För katoliker är mässan i Peterskyrkan i Rom särskilt viktig och något många antingen följer på plats eller i direktsänd tv. Vid mässans höjdpunkt hälsar påven det nyfödda jesusbarnet, lovsjunger Gud och ber om fred på jorden.

Julen – ett möte mellan olika traditioner

Men det vi kallar jul är i verkligheten inte resultatet av en enda tradition, utan av flera. Innan kristendomen blivit den främsta religionen i romarriket firades under antiken Solgudens födelsedag den 25 december, just vid den tid på året då det var som mörkast. Av samma skäl hölls midvinterfester längre upp i norr. Det är troligen också från den traditionen i norra Europa som namnet jul kommer.

Ordet jul fanns i de flesta språk som talades i norra Europa redan i forntiden. På norska och danska heter det samma sak som på svenska, på isländska heter det jól och på finska joulu. Vad ordet betydde från början vet språkforskarna inte säkert, men troligen kommer det från det gamla germanska (tyska) ordet jehwla, som helt enkelt betydde ”fest”.

Firandet av Jesusbarnets födelse anknöt alltså till tidigare traditioner som fanns långt innan kristendomen blev den största religionen i Europa. Att kyrkan bestämde sig för den 25 december för denna fest kan förklaras med att de ledande prästerna på den tiden ville använda en tradition som redan fanns. Någon exakt tidpunkt på året då Maria födde sin son finns inte angivet i Bibelns texter.

Under medeltiden, då de flesta européer blev kristna, föll många av de gamla traditionerna nästan helt i glömska. Solgudens fest försvann, och på en del språk, som engelska, fick också vinterhelgen namnet Christmas efter Kristus, det religiösa namnet på Jesus.

Faktaruta

Christmas – det engelska ordet för julen kommer av Christ, som på svenska heter Kristus. Det ordet är i sin tur en grekisk översättning av ordet Messias på judarnas språk, hebreiska. Ordet betyder ”den smorde”. Både judar och kristna tror att Gud har lovat att en frälsare (räddare) ska komma till jorden och att denne då blir utsedd till ledare (”smord till kung”). På så sätt kommer hela världen att bli en fredlig plats. Kristna tror att Jesus är Messias. Därför säger de ofta Jesus Kristus.

16 Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar

Sillen, skinkan och allt det andra på bordet

Många förknippar julen med maten. Men flera av det svenska julbordets mattraditioner har också förändrats över tid. Det var exempelvis först på 1970-talet som det blev vanligt att äta prinskorv. Fortfarande förekommer det att människor äter lutfisk, men det blir antagligen allt ovanligare. En del äter numera bara vegetarisk eller vegansk mat även då det är jul.

Ett gemensamt drag i julfirandets matbord går tillbaka på det gamla bondesamhället. När skörden var hämtad från åkrarna och mörkret och kylan närmade sig, var det vanligt att slakta en del av djuren. Det fanns ingen annan tid på åren då det fanns så mycket mat. När man ändå firade jul passade man på att äta ordentligt. Någon egentlig koppling till religionen finns alltså inte när det gäller traditionen att äta mycket mat till jul.

Matenärviktignärfamiljochvänner samlasförattfirajul.Meniolika delar av världen kan julmaten vara väldigtolika.Vadmanäterärpåverkat av mattraditionerna i landet där man är.

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 17

1. Ge exempel på en jultradition som har att göra med kristendom.

2. Ge exempel på en jultradition som inte har att göra med kristendom.

3. Vilka traditioner ligger bakom jultomten?

Gröten och tomten

För att gårdstomten skulle vara snäll och hjälpa till med sysslorna på gården var det viktigt att ställa ut gröt till honom. En missnöjd tomte kunde ställa till med problem enligt folktron. Tomten är ett vanligt motiv på många julkort. Denna bild är målad av konstnären Jenny Nyström.

Men några av mattraditionerna har trots allt med människors föreställningar och tro att göra – även om detta inte heller kan kopplas direkt till kristendom utan snarare till de religioner som fanns i Norden innan kristendomen kommit hit. Ända in på 1800-talet var det till exempel ganska vanligt att ställa en tallrik gröt utanför ytterdörren till jul. Gröten var avsedd för tomten, ett övernaturligt väsen som skyddade gården mot brand, tjuvar och andra olyckor. Om tomten inte fick gröt till jul kunde han bli arg, inte utföra sina tjänster eller kanske flytta. Trots att de flesta i Sverige hade varit kristna sedan tidig medeltid kunde man alltså fortfarande göra sådana handlingar.

Det är nu länge sedan de flesta sysslade med jordbruk och bodde på landet i Sverige. Samtidigt har idén om jultomten helt förändrats och påverkats av andra traditioner från andra länder. I södra Europa tänkte man att julfirandet hörde ihop med ett kristet helgon som hette Nikolaus, senare också kallad Santa Claus. Enligt gamla berättelser hjälpte Nikolaus fattiga och olyck liga människor genom att skänka bort det han ägde. Föreställningen att Santa Claus kom till barnen med presenter smälte samman med idén om hustomten i Sverige och så hade den rödklädde tomten skapats.

18 Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar

Att läsa religionskunskap

på högstadiet

På mellanstadiet har du redan läst om olika religioner, och hur de påverkar människor på olika sätt. Du har också studerat livsfrågor som exempelvis rätt och fel i olika vardagliga situationer. På högstadiet kommer du att fortsätta med allt detta, men du kommer också möta en hel del som är nytt.

Djupare kunskaper om religioner

Enligt kursplanen ska alla världsreligioner presenteras mer ingående på högstadiet. Det innebär att du kommer att lära dig mer om de centrala religiösa tankarna och handlingarna inom varje religion. Du kommer också att läsa mer om hur dessa religioner har uppstått och utvecklats över tid. En återkommande fråga är hur religioner påverkar samhället, och hur samhället påverkar religioner. Det handlar även om hur människor utan religionstillhörighet tänker om olika livsfrågor.

Nya betygskriterier

Betygskriterierna för högstadiets sista årskurs innehåller flera nya punkter om man jämför med dem för mellanstadiet. Exempelvis ska du nu kunna resonera om begreppen etik (moraliska regler) och livsåskådning (uppfattningar om livet).

Fördjupning & metod

Till varje kapitel i den här läroboken finns det ett antal övningar som vi kallar Fördjupning & Metod. Övningarna anknyter alltid till betygskriterierna på olika sätt. Det gör att dessa övningar kan hjälpa dig att klara de krav som ställs.

Förklarande i-rutor samt viktiga ord och begrepp

I kapitlen möter du då och då ”i-rutor” där vi förklarar och fördjupar sådant som vi uppfattar som särskilt betydelsefullt eller svårt att förstå. Viktiga ord och begrepp finns på motsvarande sätt samlade i en ruta sist i varje avsnitt.

Innehållsfrågor efter varje avsnitt.

Att ha kunskap om olika religioner görattmankanförståsångtexter, böcker och filmer bättre. Vad visar denna lite skämtsamma scen för händelse? Och vilka är personerna i bilden?

1. Ge exempel på ett innehåll som blir mer omfattande i åk 7–9 i förhållande till mellanstadiets religionsundervisning.

2. Hur förändras betygskriterierna på högstadiet?

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 19

”Happy Winter Break!” – jul i en mångreligiös stad

I New York och många andra amerikanska städer är det vanligt att önska varandra Happy Winter eller Happy Holidays istället för att säga Happy Christmas. Och i skolan säger kanske läraren Happy Winter Break den sista dagen före jullovet. Orsaken är att det finns så många människor med olika religioner och traditioner i staden, även om kanske de flesta räknar sig som kristna.

En del av dem har egna högtider som ibland sammanfaller med det kristna julfirandet. I New York finns det exempelvis över en miljon judar och många av dem firar ljusfesten Chanukka under åtta dagar i december. Andra New York-bor är muslimer, hinduer eller buddhister. Eller så tillhör de andra, mindre religioner – eller inga religioner alls. Men alla kan delta i firandet av vinterledigheten när skolorna tar jullov. Därför är det inte ovanligt att säga Happy Winter Break sista skoldagen inför lovet.

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna de förmågor som lyfts i kursplanen. Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

Sverige är precis som USA ett land där det finns många olika religioner, men här fortsätter vi oftast att säga god jul och i skolorna talar vi fortfarande om jullov.

Nour: Jag tycker att vi ska fortsätta att säga god jul och jullov för det är fina gamla … i Sverige.

Sara: Jag håller inte med, det finns många andra religioner i Sverige nu för tiden. Alla svenskar borde få lika stora chanser att visa vördnad för det som de tycker är …

1. I en skolklass fanns det många olika åsikter om detta. Hjälp dessa fyra elever att hitta ett begrepp som passar deras tankar bäst. Välj mellan dessa: icke­konfessionell, livsåskådning, tradition, religion och helig. Ett begrepp blir över. (Obs du måste i flera fall böja ordet för att det ska passa in i meningen.)

Kim: Det stämmer ju inte, bara för att man säger god jul till en person, behöver ju inte den vara kristen. Många jultraditioner är inte kristna, och de flesta blandar religiösa och icke­religiösa delar i sin …

Alex: Det är i alla fall bra att vi får diskutera det här i skolan. Det visar att religionskunskapen är …

FÖRDJUPNING & METOD │ Religion och samhälle 20 Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar
Trevlig helg önskar ett amerikanskt bussbolag sina resenärer i december.BildenärtageniSanJoseiKalifornien.

RELIGIONSKUNSKAP – ATT UNDERSÖKA LIVSÅSKÅDNINGAR

Religionskunskap handlar om

• att skildra religioner och andra livsåskådningar utifrån vetenskapliga perspektiv

• undersökningar av hur religioner och traditioner

utvecklats

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

religion tradition

livsåskådning religionsvetenskap vetenskapligt perspektiv

FRÅGOR

icke­konfessionell heligt livsfrågor etik och moral

• hur samhället påverkats av religioner, och hur samhället påverkar religioner

• om att ställa frågor till och reflektera över viktiga livsfrågor

Sammanfattning i punktform.

Ord och begrepp samlade i grupper för att stötta inlärningen.

1. Vad menas med en fråga om den religiösa bakgrunden? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

2. Vad menas med en fråga om den religiösa identiteten? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

3. Vad menas med en fråga om etik och moral? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

Frågor som sammanfattar och ger överblick. Förslag på svar finns i lärarmaterialet.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

4. Vad menas med en fråga om den religiösa gemenskapen? Det är en fråga som undersöker …

a. … varför människor upplever att de hör samman genom sin religion.

b. … hur religioner påverkat människors sätt att handla eller tänka.

c. … hur viktigt eller oviktigt människor uppfattar sin religionstillhörighet.

d. … människors uppfattningar om rätt och fel.

5. Ge exempel på olika vetenskapliga perspektiv på religioner.

6. Resonera om syftet med skolans religionskunskapsämne. Använd begreppet icke­konfessionell i ditt resonemang.

Religionskunskap – att undersöka livsåskådningar 21
SAMMANFATTNING, REPETITION & REFLEKTION

RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING

Text som sätter igång elevernas tankar och väcker deras förståelse.

Religion kan vara det som ger mening med livet och religion kan därför förstås som en människas livsåskådning. Livsåskådningen behöver dock inte bygga på en religion, utan den kan vara politisk, filosofisk eller höra samman med naturen eller konsten.

En livsåskådning har olika betydelse för olika människor. Den kan vara mycket betydelsefull för vissa och ses som helig. Den kan innehålla betydelsefulla handlingar och den kan skapa gemenskap och starka tillhörigheter till andra.

Människors religiösa livsåskådningar hör samman med olika religioner. Dessa religioner ger människan tillgång till olika riter och ceremonier, samt ofta olika typer av uppoffringar som man förväntas göra. De innehåller heliga berättelser och viktiga texter (urkunder). Inom religionerna finns också olika sätt att förstå gud och det gudomliga.

Religionerna är på olika sätt också del av hela samhället. Det kan vara genom lagar om religionsfrihet och genom skolans religionsämne.

• Vad betyder det att ha en livsåskådning? Varför behöver människor livsåskådningar?

• Vad är en religion och vad kan den innehålla?

• Finns religion i samhället på andra ställen än inom religionerna? Var kan det vara och hur märks det?

Frågeställningar att resonera kring som berör centrala samhällsfrågor.

22 Religion och livsåskådning

Bilder och ord för att arbeta med förförståelse. Bilderna och underlag för diskussion finns i lärarmaterialet.

Livsåskådningar Meningsskapande

Religioners innehåll

Religion i samhället

Religion och livsåskådning 23

Uluru – ett heligt berg och ett turistmål

Mitt i Australien reser sig världens största bergsklippa, Uluru, över det platta ökenlandskapet. Berget är känt för sina 340 meter höga, nästan lodräta väggar som går att se på flera mils avstånd. När solen går upp eller ner brukar hela berget förändra färg och när det är som rödast ser det nästan ut som ett gigantiskt stycke glödande kol.

Är berget heligt eller en plats för turister?

När hundratusentals turister, som rest långt, kom för att klättra på berget försökte ett tusental personer hindra dem att göra det med hänvisning till sin religion. Hur blev det så här? Och hur kan den konflikten lösas?

Konflikten började på 1800-talet

Man kan säga att allt började på 1800-talet när många britter flyttade till Australien för att kolonisera landet. Där fanns redan en befolkning som britterna kallade aboriginer. Men ursprungsbefolkningens seder och bruk var britterna inte särskilt intresserade av. Och eftersom de flesta aboriginer inte ägnade sig åt jordbruk kunde britterna bara ta över

Ulurufinnssedan1987medpåUNESCO:slistaövervärldsarv av två skäl. Dels för att det är världens största monolit (bergsklippa),delsfördereligiösaklippmålningarsomaboriginerhargjortpåklippan,kanskeförfleratusenårsedan.

marken. Det var ju ingen som ägde den, menade de. Européerna bosatte sig till en början längs kusterna. Men allt fler sökte sig också till de inre delarna av kontinenten, en del bara för att de ville veta hur det såg ut där. En brittisk upptäcktsresande fick syn på Uluru och döpte berget till Ayers Rock för att hedra en framgångsrik engelsk affärsman och politiker som levde i Australien på den tiden. Vad aboriginerna kallade berget brydde han sig inte om att ta reda på och länge stod det bara Ayers Rock på de australiska kartorna.

Anangustammens heliga uppdrag

Sedan britterna hade ”upptäckt” Uluru och döpt klippan till Ayers Rock hände det egentligen inte så mycket på ett bra tag. Det var bara ett fåtal européer som letade sig dit. För anangu, den folkgrupp som bor intill klippan, innebar de första besöken från européerna därför inget större problem. Visserligen var det enligt deras uppfattning bara några få utvalda män från stammen som hade tillstånd att bestiga berget. Men de få utomstående som kom dit påverkade inte deras religiösa liv så mycket.

På 1950-talet förändrades situationen snabbt eftersom antalet människor som åkte på semesterresor ökade. Plötsligt fanns det massvis med turister som vill klättra på berget och antalet bara fortsatte att öka.

Anangufolketsmedlemmarbrukadesägaattturisternasåg utsommyrornärdegickuppochnerlängsUlurusstigar.De hoppades och bad att ingen skulle skada sig. Om det hände, ansågdeattdemisslyckatsmedsittheligauppdrag.

Att anangu uppfattade de många turisterna som ett problem berodde främst på deras religiösa syn på verkligheten. För dem är hela naturen något som hör till gudarna. Stenar, floder, grottor och berg är gudomliga väsen med egen vilja.

Enligt anangus religiösa berättelse har Uluru gett folket ett heligt uppdrag: de måste skydda berget

mot allt ont. Om någon människa skadar sig, blir sjuk eller, värst av allt, dör på Uluru har de misslyckats med sitt heliga uppdrag. Den täta turisttrafiken till berget blev därför ett hot mot deras tro. Trots att bergsbestigningen är ganska lätt att göra vid god väderlek hände det att turister skadade sig och till och med omkom under klättringen.

”I didn’t Climb Ayers Rock”

– för och emot en frivillig lösning

På 1980-talet började myndigheterna i Australien på allvar ta hänsyn till ursprungsbefolkningen. De menade att det på sikt skulle leda till att allt fler turister frivilligt avstod från att gå upp för berget. Därför ansåg regeringen att de inte behövde förbjuda turisterna att göra det. Av respekt för aboriginernas deras religion nöjde sig också allt fler turister med att betrakta berget på avstånd. På turiststationen kunde de istället köpa en t-shirt med texten ”I didn’t Climb Ayers Rock”.

Men talespersoner för anangu menade att turistströmmen upp på beget inte upphörde trots informationen. De önskade därför ett snabbare slut på den verksamhet som kränkte deras religion. Om tusentals personer hade dykt upp för att klättra på taket till en kyrka varje dag, hade myndigheterna då tillåtit detta? Till slut beslutades det år 2019 att inga andra än anangu själva längre får bestiga berget.

1. Hur startade konflikten om Uluru och vad berodde den på?

2. Hur har den australiska regeringen försökt lösa den?

3. Varför var talespersonerna för anangufolket inte nöjda med de tidigare lösningarna?

4. Vilka andra orsaker än de religiösa kan det finnas till konflikten? Motivera ditt svar.

Religion och livsåskådning 25

Livsåskådningars olika delar

Som exemplet om Uluru visade kan ett berg ha olika betydelse för människor. Det kan ha en religiös betydelse, och vara en naturupplevelse. Den religiösa betydelsen av berget visar även att religioner kan bestå av många olika saker. Exemplet visade också att religion kan finnas på olika sätt i ett samhälle. Allt detta kommer det här kapitlet att handla om.

En livsåskådning är något som hjälper oss att förstå våra liv, den värld vi lever i och hur vi ska förhålla oss till detta. Alla människor har någon form av livsåskådning även om vi kanske inte alltid är medvetna om det.

En livsåskådning kan bygga på filosofi eller politik. Den kan höra samman med konst, naturen eller idrott. Den kan också vara kopplad till en specifik religion.

Livsåskådningar har dock olika betydelser för oss människor i våra liv. Det finns dessutom flera orsaker till att de har betydelse i våra liv. Hur och när de har betydelse varierar också. Livsåskådningar är alltså något som hjälper oss människor att finna oss till rätta i livet, men det är inte något som alltid i alla situationer har betydelse för oss.

Livsåskådningar skapar mening

Livsåskådningar har betydelse för oss eftersom de kan ge svar på viktiga frågor om livet. Det kan handla om varför vi finns till och vad som händer efter döden. Men de kan även ge svar på frågor om hur jag ska leva mitt liv eller om varför världen ser ut som den gör.

Livsåskådningar ger oss svar på livsfrågor och är på så sätt meningsskapande i våra liv.

26 Religion och livsåskådning
Encolombianskfotbollsspelare geruttryckförsintroföreenviktig match.

Svaren på frågorna om livets mening kan finnas inom filosofin eller politiken, eller vara något som man själv kommit fram till. En filosof skulle kunna tänka att det endast är människan själv som kan skapa mening i sitt liv. En politisk livsåskådning kan bestå av idéer om hur samhället ska se ut. För den som är politiskt engagerad kan det vara meningsfullt att försöka påverka hur framtiden ska bli.

För en enskild person kan det vara meningsfullt att besöka en anhörigs grav. Vacker musik eller en vandring i naturen kan för många upplevas som något meningsfullt i sig.

Svar på livsfrågor finns även inom olika religioner. Inom hinduismen tänker man sig till exempel att människor efter döden uppgår i en gemensam världssjäl och inom kristendomen att människor kommer att återuppstå efter döden.

Livsåskådningar som något heligt

Livsåskådningar har betydelse för oss människor eftersom de bland annat ger svar på livsfrågor. Livsåskådningar är därför viktiga i våra liv och uppfattas många gånger som något heligt. Det betyder att de skiljer sig från mer vardagliga uppfattningar och att man därför helst inte ska ändra för mycket i dem.

När det gäller helighet finns det inom olika religioner saker som uppfattas som heliga. Inom islam kan Koranen anses vara en helig bok, som skiljer den från andra böcker. Inom buddism uppfattas Buddha vara en helig person, som skiljer honom från andra personer.

Men även inom filosofin och politiken kan saker uppfattas som heliga. Inom politiken är demokratin helig för många människor. Nationsflaggor är ett annat exempel på något som kan uppfattas som heligt. För en enskild person kan ärlighet och respekt vara heligt och ett smycke, en tatuering eller ett konstverk kan för vissa vara heligt.

Detfinnsstriktareglerkringhur flaggorskahanterasnärdehissas ellerhalas,defårtillexempelinte röra marken. Bilden är från Indonesiensnationaldagsfirande.

Aktivister med slagordet Take Concrete Action protesterar mot kalkbrytningenpåGotland.Ett engagemangförtillexempel miljöfrågorgörattlivetkan kännasmeningsfullt.

Livsåskådningar som handlingar

Det finns också många olika handlingar som gör att livsåskådningar får betydelse för oss. Handlingarna hör ofta ihop med att livsåskådningarna skapar mening och är heliga. Inom judendom kan tron på Gud som god leda till handlingar där Gud hedras. Det kan göras genom att man ber, deltar i ett religiöst möte eller utför goda handlingar. På liknande sätt är det inom islam och kristendomen. Genom att utföra dessa handlingar, som att be en bön eller skänka pengar till behövande, markeras att det är något som är heligt, meningsfullt och därmed viktigt för människor.

Utanför religionerna finns det också handlingar som är extra viktiga för människor. Det kan vara att rösta när det är val eller att ha en fest när någon fyller år eller har slutat skolan. Men det kan även vara att inför en viktig tävling förbereda sig på samma sätt som man alltid gjort, eller att tända ett ljus för att minnas någon som har dött.

Livsåskådningar som tillhörighet

Ett fjärde sätt att förstå hur livsåskådningar kan ha betydelse för oss handlar om tillhörighet. Om det är fler som tycker att en livsåskådning ger svar på livfrågor, skapar mening, är helig och man tillsammans utför samma handlingar, kommer man att känna en stark gemenskap med de personerna. Det vill säga, andra har samma svar på livsfrågorna, uppfattar samma saker som heliga som du gör och handlingarna kan genomföras tillsammans med andra.

28 Religion och livsåskådning

Politiska partier kan skapa tillhörigheter inom politiken, miljörörelser för de som tycker att naturen är viktig och supporterklubbar inom idrotten kan skapa en tillhörighet. På möten, demonstrationer, matcher och tävlingar kan den tillhörigheten stärkas. Nära vänner kan vara de som du delar dina livsåskådningar med. Inom alla religioner finns det grupper och platser för att vara tillsammans. Det kan vara en moské inom islam, en konfirmationsgrupp inom kristendomen och att leva som nunna inom buddhismen.

Vem är tillhörig?

Inom vissa religioner finns det handlingar (såsom dop och trosbekännelse) som genomförs för att personer på så sätt ser sig själva och kan ses av andra som tillhöriga. Men om personen inte tror på det som religionen innehåller, är hen ändå tillhörig? Och finns det något hen kan göra för att inte längre ses som tillhörig?

Faktaruta

Ses man inom politiken som tillhörig ett parti för att man röstar på det partiet vid val? Eller behöver man också bli medlem i partiet för att vara tillhörig? Om du går med i demonstration som en organisation anordnar kan du då ses som tillhörig denna organisation?

FÖRDJUPNING & METOD │ Religion och källkritik

Att beräkna tillhörighet

Det är svårt att beräkna hur många människor som tillhör olika livsåskådningar i världen, i Sverige eller på en mindre ort. I Sverige är det till exempel inte tillåtet för staten eller kommuner att registrera vilken livsåskådning som någon tillhör.

Dessutom är det svårt att veta vad som ska ingå när vi talar om tillhörighet. Är det att en person är medlem i ett politiskt parti eller ett religiöst samfund som ska räknas? Eller räcker det att personen tycker det som en politisk ideologi, en religion eller en organisation står för är betydelsefullt för hen? Behöver personen även utföra handlingar som är kopplade till livsåskådningen?

När vi ser olika uppgifter på hur många som tillhör olika livsåskådningar behöver vi därför vara vaksamma på vad som menas med tillhörighet och hur uppgiften har tagits fram. Vi behöver också fundera över om tillhörig betyder samma sak som anhängare, troende, religiös praktiserande och medlem. Dessutom behöver vi ställa oss frågan om det är du själv

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna de förmågor som lyfts i kursplanen. Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

eller någon annan som kan bestämma om du tillhör en viss livsåskådning?

I boken uppger vi att antalet muslimer i Sverige är mellan 500 000 och 700 000. Och att antalet människor i världen som inte är troende är 1,2 miljarder. Svenska kyrkan uppger att de har 5,6 miljoner medlemmar i Sverige. Sveriges största parti, Socialdemokraterna uppger att de har drygt 75 000 medlemmar.

1. Fundera över om tillhörig betyder samma sak som anhängare, troende, religiöst praktiserande eller medlem.

2. Titta på siffrorna ovan, i vilka fall tycker du det är självklart att räkna en person som tillhörig?

3. Beskriv med ett exempel (t.ex. för ett barn) en situation där någon annan bestämmer en persons tillhörighet till en livsåskådning, inte personen själv.

Religion och livsåskådning 29

1. Vad menas med en livsåskådning?

2. Ge exempel på vad som kan ingå i en livsåskådning?

3. Vad kan ses som heligt?

4. Varför kan något uppfattas som heligt?

Är livsåskådningar alltid betydelsefulla för människor? Livsåskådningar har inte alltid stor betydelse för oss. På vilket sätt de betydelsefulla för människor beror på vad, var och när något sker. Det är ofta sammanhanget som avgör livsåskådningens betydelse.

När det gäller vad, så kan livsåskådningen få en större betydelse när det gäller de avgörande livfrågorna, än när det gäller mer vardagliga händelser. Om någon närstående person till exempel har dött kan behovet av en livsåskådningen vara större, än om man precis har fått ett dåligt resultat på ett prov.

När det gäller var något sker så påverkar även det. Som ett exempel kan nämnas att om religiösa handlingar görs tillsammans med andra i en kyrka, en moské eller ett tempel kan de upplevas som mer betydelsefulla, än om de görs i ensamhet i hemmet.

När det gäller när något sker så kan vi ta exemplet om jul från det förra kapitlet. Om högtiden firas i slutet av december tillsammans med familjen och släkten, kan det kännas mer betydelsefullt än om man skulle fira jul utan sällskap i slutet av januari.

FÖRDJUPNING & METOD │ Arbeta med begrepp

Vad kan en livsåskådning vara?

Alla människor har någon form av livsåskådning. Den kan för det första skapa mening. Det sker när livsåskådningen kan svara på svåra livsfrågor, exempelvis om sjukdomar, kärlek och död. För det andra kan livsåskådningarna skapa helighet. Då blir saker eller handlingar extra viktiga (heliga). För det tredje kan en livsåskådning skapa gemenskap. Det sker exempelvis då man är tillsammans med andra. Men livsåskådning-

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna de förmågor som lyfts i kursplanen. Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

ar kan också skapa tillhörighet. Det är det som sker när man tänker att man hör till en särskild grupp.

Livsåskådningarna har olika betydelse för oss beroende på vad det handlar om. När det gäller vissa saker kan de vara av stor betydelse, när det gäller andra saker är de inte lika viktiga. Det kan också vara så att olika livsåskådningar har betydelse för en människa beroende på vad det handlar om.

1. Titta på bilden och fundera på vilket sätt händelsen kan skapa mening, helighet, gemenskap och tillhörighet för de olika personerna i bilden.

2. Placera sedan in dig själv i situationen och fundera på om händelsen skulle kunna skapa mening, helighet, gemenskap och tillhörighet för dig.

3. Resonera också om vilka händelser det är i ditt liv som är betydelsefulla och skapar mening, helighet, gemenskap och tillhörighet.

30 Religion och livsåskådning

Vad religioner kan innehålla

Tidigare i kapitlet visades hur och varför olika livsåskådningar kan vara betydelsefulla för människor. I den här delen tas just religioner som livsåskådning upp och vilka olika delar som kan ingå i olika religioner. Det handlar om heliga riter, heliga berättelser och tron på gud eller gudar. I slutet kommer också frågan om hur kvinnligt och manligt uppfattas inom olika religioner att presenteras.

Tidigare handlade det alltså om vilken betydelse livsåskådningar kan ha för människor. Den här delen kommer att mer gå in på olika religioners innehåll. Religionerna kan ses som livsåskådningar som erbjuder människor ett ”paket” med lite olika innehåll. Från det paketet kan människor sedan välja vad de vid olika tillfällen menar är betydelsefullt för dem just då. Det kan även vara så man aldrig plockar fram vissa delar av innehållet och att andra delar alltid är mycket viktigt för en.

Längre fram i boken kommer även innehållet i livsåskådningar som inte är religioner, till exempel politiska livsåskådningar, ateism, New age och andra religiösa eller andliga grupper att tas upp.

Heliga handlingar – religionernas riter

I alla religioner finns det platser som anses heliga, precis som berget Uluru är för anangu. Vissa platser kan till och med vara heliga för flera religioner samtidigt. Så är det exempelvis med Jerusalem som är en helig stad för såväl judar, kristna som muslimer. Även vissa handlingar anses vara heliga i religionerna. Sådana heliga handlingar kallas för riter. Några av de vanligaste är böner, religiösa ceremonier, övergångsriter och uppoffringar.

Närenprocession(enformav religiösparad)passerargenomAmritsar i norra Indien samlas hinduer längsvägenförattfåenskymtav vagnarnamedbilderochstatyerpå guden Jagannath.

Religion och livsåskådning 31

Desomvallfärdaråkertillenhelig plats av religiösa skäl. Santiago de CompostelainordvästraSpanien ärenkändvallfartsort.Vandringen blirförmångaenreligiöshandling. Skylten ger besked om när det är gudstjänst i nästa kyrka.

Böner till gudarna

I nästan alla religioner förekommer olika former av böner till gudarna. Ibland ber människor för att visa tacksamhet eller söka tröst och stöd och ibland för att önska hjälp av Gud. Böner kan följa ett mönster där ord eller rörelser är bestämda i förväg, men de kan också ha betydligt friare former. Bönen kan vara enskild eller ske tillsammans med andra.

Religiösa ceremonier

När många människor samlas till gemensam tillbedjan av gud och för att genomföra religiösa handlingar, brukar man kalla det för en religiös ceremoni. Denna leds ofta – men inte alltid – av särskilda religiösa ledare. Ceremonierna innehåller vanligen böner, läsning ur heliga texter och andra riter. I många religioner förekommer också sång och musik under ceremonierna och i vissa religioner är dansen ett viktigt sätt att uttrycka sig på under ceremonin.

Övergångsriter vid livets stora förändringar

De flesta religioner uppmärksammar livets största händelser genom så kallade övergångsriter. Inom kristendomen är dop, konfirmation, vigsel och begravning exempel på sådana riter. Nästan alla andra religioner har motsvarande övergångsriter när en människa föds, blir vuxen, bildar familj eller dör. Dessa riter kallas för övergångsriter eftersom de genomförs vid ”övergången” från ett tillstånd i livet till ett annat: från ofödd till född, från barn till vuxen, från ensamstående till par och från levande till död.

Uppoffringar

I de flesta religioner förekommer någon form av uppoffring. Med uppoffring menas att människor avstår från något. Det är ett sätt att visa att Gud är viktigare än vad de själva är. Att fasta är en sådan uppoffring som förekommer inom många religioner. Genom att avstå från mat, dryck, tobak, sex eller något annat kan man komma närmare Gud, sig själv och vad som är meningsfullt för en.

En annan uppoffring är att skänka något. Inom hinduismen skänker till exempel människor blommor, mat, rökelse eller något annat på ett altare i sina hem. En annan vanlig uppoffring inom religionerna är att skänka pengar till människor som är fattiga eller till samfundets arbete.

I de kristna kyrkorna tar man till exempel upp frivilliga gåvor vid gudstjänsterna.

32 Religion och livsåskådning

Heliga berättelser – myter och urkunder

Till alla religioner hör heliga berättelser som förklarar viktiga tankar om livet, döden och förhållandet till gudarna. En del av dessa berättelser kallas för myter. I vissa religioner samlas de religiösa berättelserna i skrifter. Sådana heliga skrifter kallas med ett samlingsnamn för religiösa urkunder.

Myter – religiösa svar på svåra frågor

Myter handlar nästan alltid om gudar och deras förhållande till människorna. Ibland besvarar myterna också människors livsfrågor som: Hur skapades världen? Varifrån kommer olyckor, sjukdomar och död?

Många myter har berättats muntligt. Runt lägereldar eller i tempel har äldre personer berättat för de yngre. På så sätt har myter kunnat leva vidare i tusentals år. Enligt en av de australiska aboriginernas vanligaste myter skapades hela världen under drömtiden. Då steg plötsligt gudarna fram ur den öde jorden och skapade människorna och allt annat liv. När de var klara förvandlades gudarna till stenar, träd, floder och djurarter.

Myter som förklarar hur jorden uppstod och hur den befolkades av människor finns i de flesta religioner och kallas för skapelseberättelser. Exempelvis har judendom och kristendom samma skapelseberättelse. Den börjar med att Gud skapade världen under sex dagar och vilade den sjunde och att den sedan befolkades av de första människorna.

Heliga skrifter – religiösa urkunder

I vissa religioner har de religiösa berättelserna skrivits ned och samlats i böcker, så kallade urkunder. Skrifterna innehåller bland annat skildringar om religionernas mest betydelsefulla personer och viktiga levnadsregler.

Alla världsreligioner har sådana böcker. En av hinduernas viktigaste urkunder är Upanishaderna. Buddhisternas heliga skrift heter Tripitaka, judarnas Tanakh, de kristnas Bibeln och muslimernas Koranen.

Etiska regler som en del av urkundernas innehåll

En viktig del av urkundernas innehåll handlar om olika regler. Många människor tänker att reglerna visar hur guden eller gudarna vill att man ska vara som människa. Regler om rätt och orätt kallas etiska regler.

Ordet myt – olika betydelser

I vardagsspråket talar man ibland om ”myter” och menar då berättelser som inte är sanna. Men det är inte så de religiösa myterna uppfattas. De uppfattas inte heller som sagor med ett spännande eller underhållande budskap.

Inom religionerna kan myterna uppfattas som meningsskapande och betydelsfulla religiösa berättelser. Även om många vet att det som berättas i myterna inte har hänt på riktigt, kan myten förklara hur man inom religionen tänker om riktiga problem i det verkliga livet.

Buddisternasheligaskrifterkallas Tripitaka. En buddistmunk i ett tempel i Korea visar ett av de över 80 000 träblock som används för atttryckadenheligaskriften.

1. Nämn några delar som kan ingå i en religion!

2. Vad är en myt?

3. Nämn några religiösa urkunder!

4. Vad menas med etiska regler inom religionerna?

Religion och livsåskådning 33

Innan kristendomen kom till Norden vände sig människor till asar och asynjor – de kvinnliga gudarna. DenlillastatynvisarFrejsomvar fruktbarhetensgud.Statynärfrån 1000­talet.

Olika sätt att förstå Gud

Religionsforskare brukar ofta dela in religionerna i olika typer. Indelningen kan till exempel utgå från hur människor tänker om gudar. Men samtidigt är forskarna noggranna med att säga att det finns många blandformer och att en del religioner kan höra till flera olika typer samtidigt.

Monoteism – att tro på en enda Gud

En vanlig typ av religion är att tro på en enda gud. En sådan religion kallas för en monoteistisk religion. Det uttrycket kommer från grekiskans mónos, som betyder en och théos som betyder gud. I monoteistiska religioner skriver man Gud med stor bokstav. Judendomen, kristendomen och islam är världens tre monoteistiska världsreligioner. Många, kanske de flesta som tillhör dessa religioner, menar att det är samma Gud som tillbes i dessa religioner – fast på olika sätt. Egentligen är det ganska logiskt. Tror man att det bara finns en gud kan det ju inte finnas någon annan gud att vända sig till vid sidan av denna gud.

Polyteism – att tro på många gudar

En annan vanlig religionstyp är polyteistiska religioner. Det ordet kommer från grekiskans poly som betyder många och theós som alltså betyder gud. En typisk polyteistisk religion är den som fanns i Norden innan kristendomen kom hit. I den fornnordiska religionen var Oden, Tor och Freja tre av de viktigaste gudarna. Hinduism går att beskriva som både mono- och polyteistisk. Där ses guden Brahma som den som skapade världen och som alltings ursprung. Men de gudar som följde efter att Brahma dragits sig tillbaka ses också som viktiga och som en väg att nå fram till Brahma.

Animism – att tro att tingen och naturen kan vara andliga Animism kan beskrivas som tron på att tingen kan vara gudomliga eller att det finns olika andliga väsen i naturen. Uttrycket kommer från det latinska ordet anima som betyder själ eller ande.

Urfolkens religioner brukar ibland beskrivas som animistiska. Enligt den gamla samiska religionen kunde den religiösa ledaren, nåjden, framkalla förståelse för gudar och för förfädernas andar genom att göra så att hen hamnade i trans. Med det menas ett sinnestillstånd där nåjden kunde komma i kontakt med andarna. Det var genom att spela på en särskild trumma och utföra en dans som nåjden lyckades med detta. Men inslag av animism kan också finnas i många andra religioner. I den japanska religionen shinto tror man exempelvis att det finns myriader av gudar överallt och att döda familjemedlemmars andar kan leva vidare.

34 Religion och livsåskådning

Ett annat exempel skulle kunna vara kristna som upplever att korset som de bär i en kedja runt halsen ger dem styrka och mod. I den folkliga fantasin är tanken på spöken, troll och skogsväsen som älvor också tecken på animism.

Panteism – att tro att allt är gud

I vissa religioner betonar man att allt hänger samman och att allt är gudomligt. Detta kallas för panteism, ett ord som kommer från grekiskans pan som betyder alla eller allt och théos, för gud. Inom den indiska religionen jainism tror man exempelvis att alla levande organismer hör till det gudomliga. Därför är man mycket rädd för att av misstag döda mindre djur, såsom insekter, och att äta kött är otänkbart. Bland aboriginer i Australien är det vanligt att tänka att hela naturen är helig och fylld med gudomliga väsen.

Det finns inslag av panteism i de flesta religioner. Inom buddhismen och hinduismen är detta ett vanligt sätt att beskriva världen. Judiska, kristna och muslimska tänkare har ibland sagt att det inte är någon skillnad mellan Gud och Guds skapelse, men många inom dessa religioner delar inte dessa tankar, utan tänker sig Gud som skaparen av världen.

Trummasomtillhörtensamisknåjd (vishetslärare).Medhjälpavtrummankundenåjdenkommaikontakt med förfädernas andar.

Religion och livsåskådning 35

I Europa och Mindre Asien har arkeologerhittattusentalssådana härstatyerfrånstenåldern.Destora brösten talar för att de föreställer jord­ ellermodergudinnorsomstenåldernsmänniskordyrkadeförattfå godaskördarochmångabarn.

Kvinnligt och manligt i religionerna

När Antje Jackelén i juni 2014 tillträdde som ärkebiskop i Svenska kyrkan var det första gången sedan den kristna kyrkan kom till Norden för tusen år sedan som en kvinna blev vald att leda den. Det har inte heller funnits kvinnliga präster i Svenska kyrkan särskilt länge. Det var först 1960 som den första kvinnan vigdes till präst inom kyrkan.

Situationen är likartad också i de flesta andra religioner. Kvinnornas roll är sällan att leda och stå i centrum. Men det kanske inte alltid har varit så. Och ibland kanske det handlar om att vara uppmärksam på vilken roll kvinnorna har och har haft i religionerna. Det är inte säkert att just deras roll är så väl beskriven. En sak är klar: när det gäller frågan om manligt och kvinnligt påverkar samhället och religionerna varandra, så var det förr och så är det nu.

Gimbutas och teorin om ett matriarkat i forntiden

Forntidsforskaren Marija Gimbutas (1921–1994) menade att det fanns ett starkt kvinnligt inslag i de antika religionerna. Hon menade att detta byggde på ett minne från stenåldern då det kvinnliga inslaget i religionerna troligen hade varit ännu starkare. Allt detta var tecken som tydde på att de allra äldsta samhällena skulle ha kunnat vara matriarkat. Med det menas ett samhälle där det var kvinnorna och inte männen som hade makten.

Ett spår från den tiden var enligt Gimbutas kulten av Magna Mater, (den Stora Modern) i romarriket och de antika grekernas dyrkan av jordgudinnan Gaia. Det finns böner riktade till henne som är nästan 3 000 år gamla.

Över hela Europa och stora delar av Mellanöstern har arkeologer också hittat tusentals små kvinnostatyer i bränd lera från stenåldern. Gimbutas och andra forskare som delar hennes uppfattning tror att statyerna föreställer en sådan jordgudinna, liknande den som grekerna tillbad i bönen till Gaia. Det skulle alltså vara ett annat tecken på att de kvinnliga gudarna varit starka i de flesta av forntidens samhällen. De mytologiska berättelserna om amasonerna hos antikens greker hör till det som stärker uppfattningen om att det funnits matriarkat en gång i tiden.

För och emot teorin Gimbutas har fått stöd för sin teori om den ursprungliga gudinnekulten och det mer jämställda stenålderssamhället bland en del andra forskare, men långt ifrån alla. En del av hennes kritiker menar att de tusentals små statyerna inte på något sätt bevisar att män och kvinnor

36 Livsåskådningar

levde mer jämlikt under stenåldern. Inte heller att gudinnorna skulle vara tecken på jämställdhet i de antika religionerna. De menar att inget av detta ger några bevis för tanken på ett forntida matriarkat. En del religionsforskare menar dock att de antika religionernas gudinnor ”togs

över” i kristendomens Mariadyrkan och i de kristnas tillbedjan av kvinnliga helgon. När kristendomen blev den största religionen i romarriket fortsatte kvinnorna med sina religiösa ritualer kring de gamla gudinnorna. Det var Maria som födde Jesus och hon brukar också kallas ”Guds moder” inom kristendomen. På många sätt verkar det som om detta var en fortsättning på den kult som var riktad till den Stora Modern.

Manligt och kvinnligt i religionen idag

Att vilja att kvinnor ska ha lika rättigheter och samma möjligheter som män kallas feminism. Detta är ett viktigt begrepp också i religionskunskapen. Inom alla världsreligionerna kämpar många feminister för att kvinnor ska få en större plats i det religiösa livet och för att religionerna ska tolkas så att också kvinnors erfarenheter räknas som viktiga.

Ett viktigt inslag i denna kamp är att visa att det finns gamla traditioner som kan stödja detta inom religionen. Feministiska judar lyfter fram berättelser som går ut på att det finns kvinnliga sidor hos Gud, kristna betonar Jesus kvinnliga lärjungar. Muslimska feminister brukar framhålla att profeten Muhammed på många sätt visade att kvinnor var lika mycket värda som män. Profetens första fru Khadija, hans dotter Fatima och den sista frun Aisha hade alla på olika sätt framträdande roller i islam.

Till Jorden alltings Moder

Jag sjunger om Jorden, alltings Moder, äldst av allt skapat.

Hon ger alla varelser som finns i världen föda, allt som går på den gudomliga jorden, allt som finns på havets vägar och allt som flyger: alla dessa närs ur hennes förråd.

Genom Dig, O Drottning, välsignas människor med barn och lyckliggörs av skördar; till Din lott hör att skänka mening åt livet för dödliga människor.

ur De homeriska hymnerna från 700-talet f.v.t.

IdenspanskastadenSevillafiras påskensomenfolkfestvarjeår. Härförfestdeltagarnaframen stor avbildning av Maria, Jesus mor. Mariadyrkan av det här slaget påminnermycketomkultenavden Stora Modern i Rom under antiken.

5. Vilka är skillnaderna mellan monoteism, polyteism, animism och panteism?

6. Vad avses med matriarkat?

7. Vad kan ingå inom feminismen i kristendomen?

8. Vad kan ingå inom feminismen i islam?

Religion och livsåskådning 37

Jämförelser mellan religioner – en analysmodell

Raden för anangufolket är redan klar. Fortsätt att fylla i den påbörjade matrisen (rutmönstret) utifrån vad du redan vet om olika religioner.

Gå sedan tillbaka till den här matrisen efterhand som du läser om fler religioner. Den ger dig möjlighet att repetera de grundläggande begreppen.

Religion Animism – tro på att tingen kan vara andliga

Panteism – tro på att ”allt” är gud

Polyteism – tro på många gudar

Monoteism – tro på en enda gud

Uppgifter som fördjupar och ger möjlighet att träna de förmågor som lyfts i kursplanen. Utförliga kommentarer finns i lärarmaterialet.

Lägg gärna till egna rader för att analysera nya religioner du stöter på.

Viktig myt /helig text

Viktig person/ profet

Helig plats Helig byggnad/ gudjänstlokal

Så kallas en andlig ledare

Anangusfolkets religion + + + - Drömtiden - Uluru Hela naturen Schaman

Judendom

Kristendom

Islam

Hinduism

Buddism ...

Typiska kännetecken

+ detta är ett typiskt drag i denna religion

- detta finns inte/är inte ett typiskt drag i denna religion

Innanför eller utanför mallen?

Resonera om varför det kan vara svårt att använda en matris för att jämföra religioner. Utgå från frågorna här nedanför.

1. Varför kan det vara svårt att kryssa i vissa av rutorna med + eller –?

2. Varför kan det vara svårt att välja ut en helig plats eller en viktig person i de undersökta religionerna?

38 Livsåskådningar FÖRDJUPNING & METOD │ Att arbeta med begrepp

Religionerna i samhället – en föränderlig process

Tidigare i kapitlet togs upp vad olika livsåskådningar kan ha för betydelse för människor och vad olika religioner kan innehålla. Den avslutande delen kommer att visa hur religioner på olika sätt återfinns i samhället.

I olika länder och genom historien har religioner haft olika stort inflytande i samhället. I vissa länder idag är det religiösa lagar som styr landet, medan i andra länder har religioner nästan ingen påverkan alls på lagarna. Det finns länder där de som leder landet är de religiösa ledarna, medan det i andra länder är människor utanför religionerna och som är valda av folket som styr landet. Som det är idag har det dock inte alltid varit. Tidigare i historien hade religioner större utrymme i samhället i många länder än vad de har idag.

I Sverige var till exempel Svenska kyrkan en del av staten fram till år 2000 och hade fram till år 1991 ansvar för folkbokföringen i landet. Svenska kyrkan är än idag ansvarig för nästan all begravningsverksamhet i landet.

Fram till 1996 blev alla nyfödda barn automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan om minst en av barnets föräldrar var medlem där. Nuförtiden är det främst dopet som innebär ett medlemskap. Men än idag så är det ett krav att den svenska monarken (kungen eller drottningen) ska tillhöra den evangeliska lutherska tron.

Liknande förändringar som de som skett i Sverige sker i många andra länder i världen, men långt ifrån i alla. I vissa länder är istället förändringarna de motsatta och religioner får i dessa länder ett ökat inflytande.

Religion och livsåskådning 39
RocksångarenOlaSalosomJesusi musikalen Jesus Christ Superstar på MalmöOperaår2008.

I spelens värld är hjältar med gudomliga egenskaper vanliga.

I dagens globaliserade samhälle möts ofta människor som tillhör olikareligionerochlivsåskådningar. Påmångainternationellaflygplatser delar de rum för bön och stillhet.

Religioners inflytande i samhället beror också på för hur många människor i landet religion har betydelse. Ju färre som tillhör en religion, som tror på religionen och som utför handlingar kopplade till denna religion, desto mindre inflytande kommer den religionen att ha i samhället. Vi behöver dock komma ihåg att även om olika religioner syns allt mindre i många länder så finns den ofta kvar inom kulturen. I mycket av dagens musik, konst, film, TV-serier och dataspel finns referenser till olika religioner.

Vi kommer att återkomma till hur religioner i samhället och hos människor förändras i kapitel 9 Att leva utan gud.

Religionsfrihet – viktigt i vår tid

Länders religionsfrihetslagar säger oss mycket om religioners roll i samhället och är därmed värda att titta lite närmare på. Med religionsfrihet menas att var och en har rätt att tillhöra vilken religion hen vill, men också rätt att stå utanför alla religioner och inte vara religiös alls. Det är bland annat det som orden ”tankefrihet ”och ”samvetsfrihet” innebär i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Artikel 18

Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

40 Livsåskådningar

Religionsfrihet – inte självklart överallt

Trots att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ska vara en gemensam grunduppfattning i alla medlemsländer sker det många brott mot denna deklaration. I en del länder är det fortfarande svårt att utöva en religion som avviker från den som de flesta andra har. På sätt och vis kan man säga att konflikten om berget Uluru handlar om detta.

Men det finns också mycket mera omfattande religionsförföljelser. Det händer att människor jagas på flykt, misshandlas, torteras och dödas för att de tillhör en annan religion än makthavarna i landet vill att de ska tillhöra. Det händer fortfarande att människor som uttrycker kritik mot religioner blir straffade för det, och i vissa länder är det förbjudet att konvertera (byta religion). Ibland utbryter det också fientligheter, och till och med krig, mellan grupper som tillhör olika religioner. I länder som Sverige blir människor då och då utsatta för hatbrott på grund av sin religionstillhörighet. Med det menas allt från kränkningar, i form av tillmälen (att bli kallad för något nedsättande), till överfall och misshandel.

Men FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har ändå gjort det möjligt att säga att detta är fel och varför det är det. Deklarationen har därför antagligen inneburit en minskning av antalet fall där människor har blivit förföljda på grund av sin tro. Att hatbrott uppfattas som ett särskilt allvarligt brott är också en följd av detta sätt att tänka. Att du läser religionskunskap kan också uppfattas som en fortsatt kamp för att förverkliga artikel 18. Genom kunskap om andras religiösa tillhörighet kan vi skapa bättre förståelse och mindre hat människor emellan.

Religion som ett skolämne

Ett annat område som kan lära oss något om religion i samhället är skolornas religionsämne, det vill säga det du läser nu. I svensk grundskola blev religionskunskap ett ämne år 1969. Innan dess läste elever i grundskolan istället ämnet kristendom.

Meningen med religionsämnet var på den tiden att eleverna i skolan skulle uppfostras in i kristendomen. Det var alltså en konfessionell utbildning. Fram till 1950-talet var det även obligatoriskt med morgonbön i grundskolorna. Det innebar att man samlades i skolans aula eller i klassrummen och bad en bön gemensamt. Ibland spelade och sjöng man också psalmer.

Från 1969 skulle ämnet istället handla om alla religioner. Ansvaret för kunskap om hur man ska vara och göra i olika religioner, det som är konfessionellt, blev då endast föräldrarnas och de religiösa samfundens sak. Sverige skiljer sig på så sätt från många andra länder. I Tyskland och Finland är ämnet konfessionellt och alla barn har rätt att läsa om den religion de tillhör som ett skolämne. Det som skiljer Tyskland, Finland och Sverige åt är alltså att religionsämnet i skolan i Sverige är om alla religioner och livsåskådningar, medan det i Tyskland och Finland är ett ämne som tar upp hur det är inom den religion som eleven tillhör.

Vad har du lärt dig i skolan?

Kanske har du eller någon du känner gått i skola i något annat land. Hur var det med religionsämnet där? Vilken/vilka religioner lärde man sig om? Varför tror du att det är skillnad mellan länder när det gäller religionsämnets innehåll i skolan?

1. Vilket år slutade Svenska kyrkan vara en del av staten?

2. Vilka tre friheter ingår i artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna?

3. Hur skiljer sig religionsämnet i skolorna i Sverige från hur det är i Finland och Tyskland?

Religion och livsåskådning 41

LIVSÅSKÅDNINGAR

Livsåskådningar

• Livsåskådningar hjälper människor att förstå och tolka meningen med livet och döden.

• Livsåskådningar kan uppfattas som heliga och skapa en känsla av tillhörighet med andra som har samma livsåskådning.

• Det finns vissa handlingar som människor gör som hör samman med deras livsåskådning.

• Livsåskådningar kan vara religiösa, filosofiska eller politiska. De kan även höra samman till exempel med konst, med naturen eller med idrott.

• Livsåskådningar kan få speciell betydelse vid vissa tillfällen och vid vissa händelser. I andra sammanhang kan de dock ha liten betydelse för människor.

• Människors religiösa livsåskådningar kan vara del av olika religioner, såsom judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism.

Heliga handlingar kan ha olika funktioner

• Heliga handlingar kan vara att be och i nästan alla religioner förekommer olika former av böner till gudarna. Bönen kan vara enskild eller ske tillsammans med andra.

• Handlingarna kan också vara i form av ceremonier där man tillsammans tillber och delar religiösa handlingar och upplevelser.

• Handlingar kan även vara att genomföra riter, exempelvis i samband med olika förändringar i livet, så kallade övergångsriter är exempel på det.

• Uppoffringar är en annan form av helig handling som förekommer i de flesta religioner. Att fasta är en sådan uppoffring som förekommer inom många religioner, en annan är att skänka något.

Heliga berättelser – myter och urkunder

• Till nästan alla religioner finns det heliga berättelser och myter. Dessa berättelser och myter återfinns i religionernas viktiga texter, så kallade urkunder.

Olika sätt att förstå gud och den gudomliga

• Förståelsen av gud kan vara tron på en gud (monoteism), tron på flera gudar (polyteism), tron på gud i tingen och i naturen (animism) och tron på att gud finns i allt (panteism).

Kvinnligt och manligt i religionerna

• Hur kvinnor och män uppfattas inom religioner är också en viktig del i religionerna.

• Kvinnor har ofta haft och har en underordnad roll inom religioner, men det behöver inte alltid ha varit på det sättet.

Religioner i samhället – en föränderlig process

• Religioner är på olika sätt del av samhället även utanför själva religionen.

• Det kan vara så genom att en religion är en del av staten och att religions ledare styr staten.

• Det kan även vara så att religion har stor betydelse för många människor och att de vill att religion ska ha inflytande även utanför religionerna.

• Religionens inflytande i samhället återfinns även inom religionsfrihetslagar och inom skolans religionsämne.

SAMMANFATTNING 42 Livsåskådningar
Sammanfattning
i punktform.

VIKTIGA ORD OCH BEGREPP

livsåskådning

meningsskapande

heligt

tillhörighet

böner

riter, övergångsriter

ceremonier

uppoffringar

myter

urkunder

FRÅGOR

1. För vem är berget Uluru i Australien heligt och för vem är det en endast en vacker plats? Varför skiljer sig upplevelsen av platsen åt mellan dessa?

2. Nämn fyra olika delar som en livsåskådning kan innehålla?

3. Är livsåskådningar alltid betydelsefulla för människor. När är de det och när är de inte det?

4. Nämn några heliga plaster i världen. Varför är de heliga och för vem är de heliga?

5. Förklara följande begrepp: bön, övergångsrit, ceremoni, uppoffring.

6. Resonera om vilka likheter och skillnader som finns mellan heliga berättelser och myter?

monoteism

polyteism

animism

panteism

feminism

religionsfrihet

Ord och begrepp samlade i grupper för att stötta inlärningen.

7. Vilka religiösa urkunder känner du till?

8. Vilka olika sätt att förhålla sig till gud och det gudomliga finns det inom olika religioner?

9. Vilka skillnader och likheter finns det mellan män och kvinnor inom olika religioner? Vad beror skillnaderna på?

10. När slutade Sverige ha en statskyrka?

11. Vad innebär religionsfrihet enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter?

12. Ge exempel på var och hur religioner finns i samhället!

Frågor som sammanfattar och ger överblick. Förslag på svar finns i lärarmaterialet.

REPETITION & REFLEKTION
Livsåskådningar 43

JUDENDOM

Många tänker nog på staten Israel då de hör talas om judendom. Men där lever endast omkring en tredjedel av världens judar. Trots att judendomen är den minsta av de fem världsreligionerna bor det judar över hela världen. Det beror till stora delar på judendomens långa och dramatiska historia.

• Vilka är judendomens centrala religiösa tankar och hur kan de påverka judars liv?

• Hur har judendomen bevarats och förändrats ?

• Vilka är de viktigaste texterna i judendomen och hur har de tolkats?

44 Judendom
Judendom 45 kosher Israel mitzva Mose sabbat Förintelsen

Några snabbfakta om judendomen idag

• Monoteistisk religion: judar tror på en enda Gud som har all makt och är god

• Central religiös tanke: människor har i uppdrag att förbättra världen och göra den hel

• Antal judar i världen: cirka 15 miljoner

• Antal judar i Sverige: cirka 20 000

• Viktiga religiösa

textsamlingar: Tanakh och Talmud

• Så kallas en gudstjänstlokal: Synagoga

• Några viktiga religiösa

högtider: jom kippur (försoningsdagen), pesach (påskhögtiden).

Judendom idag

Judendom har delar av sin äldre historia gemensam med kristendom och islam. Ibland talar man om de tre religionerna som de abrahamitiska religionerna, eftersom patriarken Abraham förekommer i alla tre, och för att de har många gemensamma drag.

Religionsvetare har visat att judendom uppstod i östra Medelhavsområdet för mer än 3 000 år sedan. Det gör den till en av världens äldsta religioner. En religion som är så gammal har självklart förändrats många gånger. Ett exempel från vår egen tid är det i en del judiska församlingar finns kvinnliga församlingsledare. Det var omöjligt förr.

Trots att judendomen är en mycket liten religion är den spridd över stora delar av världen. Många judar har därför genom tiderna påverkats av möten med människor som tillhör andra religioner eller som inte är troende alls. Hur den judiska religionen tolkas skiftar av dessa anledningar från plats till plats, mellan olika judiska församlingar och från person till person.

Judendomen – en religion och ett folk

Att vara jude betyder enligt en vanlig judisk tolkning att tillhöra ett folk, det judiska folket. Många judar menar att man inte ens behöver vara religiös och tro på Gud för att uppfatta sig som jude. Den som har en judisk mor blir helt enkelt jude från födelsen. Vissa judar menar dock att det räcker med att ha en judisk far. En person som inte har fötts in i judendomen kan också bli jude. Det sker genom att konvertera (gå över) till den judiska religionen. Han eller hon blir då också en del av det judiska folket.

Judar Städer med betydande judisk befolkning

Muslimer

Kristna

Buddhister

Hinduer Blandreligion eller glest

befolkat

46 Judendom

Centrala religiösa tankar

De viktigaste religiösa tankarna inom judendom återfinns i judiska religiösa texter, i det religiösa livet och i många judars sätt att resonera om sin religion. Några av dessa tankar kan sammanfattas i dessa punkter:

• Det finns endast en Gud som har skapat världen, har all makt, och som i grunden är god och vill alla människor gott.

• Gud har slutit ett särskilt förbund med det judiska folket och genom att följa Guds lära kan judar visa att de håller detta förbund heligt.

• I framtiden inträffar den ”messianska tiden” – då kommer Gud att se till att alla människor lever i frid. Fram till dess är det viktigaste att leva livet rätt, här och nu.

Judendom 47
En interiör från Grand synagogue de la Victoire i Paris. I Frankrike bor detmångajudar.

Västra muren i Jerusalem är en viktig plats i judisk historia. Muren ligger intill Tempelberget och är det endasomåterståravdetjudiska tempel som revs ned av romerska soldater år 70 v.t.

Det finns endast en god och allsmäktig Gud

I den judiska textsamlingen Talmud finns en gammal historia om mötet mellan en romersk kejsare och en judisk rabbin (en religiöst lärd person). Kejsaren besökte rabbinen i hans hus i det judiska kvarteret i Rom och bad att få se hur judarnas gud såg ut. ”Det går inte”, svarade rabbinen. Kejsaren blev arg och krävde återigen att få se hur judarnas gud såg ut. Rabbinen tog då ut kejsaren på husets gård, pekade mot solen och sa: ”Se in i den!” ”Det kan jag inte”, svarade kejsaren. Då sa rabbinen: ”Om du säger att du inte kan se in i solen, som på sin höjd är en enkel tjänare till Gud, hur skulle du då kunna se Gud?”

Monoteismen var ovanlig förr

Berättelsen visar att judar sannolikt uppfattade Gud på ett helt annat sätt än de flesta gjorde under antiken. Medan judarna var monoteister och alltså hade en enda Gud hörde nästan alla människor till religioner där flera olika gudar tillbads samtidigt. Det var också mycket vanligt att dessa gudar avbildades med hjälp av människoliknande statyer, exempelvis i templen. Inom hinduism är en sådan polyteism fortfarande vanlig. Berättelsen om rabbinen och kejsaren skrevs ned för mycket länge sedan. Men inom judendomen gäller ännu berättelsens centrala religiösa tanke: Gud har ensam skapat världen, är större än allt man kan tänka sig, och därför omöjlig att se eller att avbilda.

Gud är allsmäktig men har gett människor en fri vilja

Enligt judisk tro har Gud all makt över världen. Med andra ord är

Gud ”allsmäktig”. Det finns inte heller något som är dåligt eller ont hos Gud, utan Gud vill att livet ska vara gott. Men Gud har samtidigt gett människan en fri vilja som ger henne möjlighet att påverka världen genom sina handlingar, både på gott och ont. Det innebär alltså att människor kan välja att göra onda handlingar som Gud inte kan stoppa – Gud har ju gett dem den fria viljan som gåva.

Guds förbund med det judiska folket

En viktig tanke inom judendom är att det judiska folket härstammar från ”stamfadern” Abraham som enligt Bibeln levde i det land som i dag kallas Israel för omkring 3 800 år sedan. En del av denna tanke är att Gud har skapat en särskild relation – ett förbund – med det judiska folket. I en av de heliga skrifterna står det ordagrant: ”Ni skall vara mitt folk och jag skall vara er Gud.” (Tanakh/GT Jeremia 30:22).

Relationen med Gud det viktigaste

Många judar menar att det viktigaste i den judiska religionen är att hålla fast vid relationen med Gud. En vanlig tolkning är att detta innebär att alla judar ska göra allt vad de kan för att följa den lära som Gud givit dem. Ibland tolkar judar det också som att de fått i uppdrag att visa världen vad Gud vill med sin skapelse.

Till skillnad från kristna och muslimer är judendom inte en missionerande religion. Det innebär alltså att judar inte strävar efter att få allt fler människor att bli utövare av den egna religionen. En del rabbiner har förklarat detta med att det enligt judisk tro finns många olika sätt att leva som Gud vill. Andra religioner – som islam och kristendom –har sina vägar till Gud. Att vara jude betyder alltså inte att man är mer värd än andra människor inför Gud.

Toran och tolkningstraditionerna

För många judar är religion alltså ett sätt att försöka följa den lära som Gud har givit dem. En viktig utgångspunkt för denna lära är Toran, den judiska Bibeln. Men en central religiös tanke är samtidigt att det inte räcker med att läsa vad som står där. Allt måste tolkas och sättas in i ett sammanhang. Och det har alltid funnits många olika tolkningar inom judendomen.

Ett grundläggande bud i Toran är exempelvis att judar inte får arbeta på sabbatsdagen, veckans vilodag. Men vad innebär detta förbud? Får man laga mat? Städa? Läsa böcker? Genom tiderna har judar diskuterat den typer av frågor utan att vara slutgiltigt överens.

AnnikaThorsromanomjudarpå flykttillSverigeunderandravärldskrigetharlånatsintitelfrånTalmud. Boken handlar om hur viktigt det är att handla här och nu, och inte vänta till ett bättre tillfälle när det gäller viktiga saker som att rädda människorpåflykt.

Judendom 49

1. På vilka sätt skilde sig judarnas gudsuppfattning från andra religioners uppfattning under antiken?

2. Vilket är det judiska folkets uppdrag enligt judisk religion?

3. Vad är Tikkun Olam?

4. Varför är livet här och nu viktigare än tanken på den kommande messianska tiden enligt judisk tro?

Tikkun Olam – Att laga världen

Tikkun Olam har i modern tid blivit ett viktigt begrepp bland judar för den religiösa tanken om att göra världen till en bättre plats, så som Gud egentligen vill ha den. Orden betyder ungefär ”att laga världen” eller ”att göra världen hel”. Också människor som inte är judar kan enligt en vanlig tolkning delta i Tikkun Olam. Ibland används detta begrepp exempelvis för att tydliggöra att alla människor har ett gemensamt ansvar för jordens miljöproblem.

Den messianska tiden – fridens rike

I den judiska religionen finns ett starkt framtidshopp. En gång kommer Gud att upprätta ett fridens rike där världens alla konflikter har upphört:

Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Tanakh/GT Jesaja 2:4

I judiska religiösa traditioner berättas om olika tecken på att Gud håller på att förverkliga den nya tiden. Ett av Guds tecken kommer att vara att Messias, en ny ledare framträder för det judiska folket. Uttrycket ”Messias” innebär att ledaren är särskilt utvald för uppgiften. I nutida judendom tonas tanken på den kommande ledaren ofta ned, och många judar talar därför hellre om att de väntar på den messianska tiden än på en ny ledare.

Det viktiga är här och nu

En central religiös tanke inom judendom är att den kommande messianska tiden inte får hindra judar att förverkliga det som är gott och motverka det onda i dagens värld. I en av textsamlingen Talmuds skrifter återges vad rabbinen Hillel sa om detta för omkring 2 000 år sedan:

Om jag inte tar vara på mig själv, vem skall då bry sig om mig? Men om jag enbart tar vara på mig själv, vem är jag då? Och om inte nu, så när?

Talmud: Pirke Avot 1:14

Den första meningen handlar enligt en vanlig tolkning om att alla bör förstå att de värdefulla, och den följande om att man också måste bry sig om andra. Den sista meningen har tolkats som att man inte får vänta med att göra det rätta.

50 Judendom
T i kkunOla m •
ת • • Makingthe
םלועןוקי
world abetterplace

Tanakh – den judiska Bibeln

I många religioner finns det ett antal texter som innehåller religionens viktigaste berättelser, tankar och regler. I judendom är några av de allra främsta skrifterna samlade i Tanakh, även kallad den judiska Bibeln.

TaNaKh – en förkortning

Den judiska Bibeln består av tre olika skriftsamlingar:

• Toran (= undervisning)

• Neviim (= profeterna)

• Ketuvim (= skrifterna)

Med en gemensam beteckning kallas dessa skrifter TaNaKh. Det en förkortning som bygger på de .första bokstäverna i varje skriftsamling. Förkortningen har sedan blivit som ett eget namn, Tanakh. (De två sista bokstäverna ska uttalas med ett betonat sje-ljud på hebreiska.)

Toran – de fem Moseböckerna

Torans text är uppdelad på fem ungefär lika långa delar som kallas de fem Moseböckerna. I dessa berättas om hur jorden och människorna kom till och hur det kom sig att judarna – även kallade israeliterna –fick uppdraget att vara Guds eget folk. Där står också att Gud stiftade överenskommelser – förbund – med Noa, Abraham och Mose. Enligt Toran var det Mose som tog emot Guds lära och ledde israeliterna ut ur Egypten där de varit förslavade.

Torarullarna hör till de dyrbaraste föremåleniensynagoga.Därför använder man en liten pekpinne som kallas jad när man läser. På så sätt vidrörs inte texten, som också anses helig, i onödan. Toran är skrivenpåhebreiska,ettspråksom är besläktat med arabiska och är ett avvärldensäldstaskriftspråk.Det läsesfrånhögertillvänster.

Judendom 51

Imångajudiskahemfinnsen mezuzaviddörrposten.Detären litenpergamentrullemedcitatfrån Moseböckernasomskapåminnaom Gudsnärvaro.Mångaberörmezuzannärdegårinellerutgenom dörren.

Neviim – profeternas berättelser

Den andra stora textsamlingen är Neviim. Det är texter som handlar om israeliternas liv efter uttåget från Egypten. Neviim betyder ”profeter”. En profet är en person som likt Mose fått möjligheten att förmedla Guds vilja till andra människor. Ett återkommande tema i Neviims berättelser är att det går bra för israeliterna då de följer Guds bud, men dåligt då de inte gör det.

Ketuvim – skrifterna

Ordet Ketuvim betyder ”skrifterna”. Dessa består av många olika typer av texter. En del av dem kan ses som en slags fortsättning på Neviims skildringar av livet i judarnas land. Men här finns också psalmer, ordspråk och spännande berättelser om enskilda personer.

Toran är allra viktigast

Av de tre delarna i Tanakh är Toran den mest centrala för den judiska religionen. En helt central händelse i andra Mosebok handlar om hur Mose tog emot Guds undervisning på berget Sinai. Denna händelse har gett namn till hela skriftsamlingen, eftersom ordet tora på hebreiska betyder just undervisning – ordagrant att ”peka ut” eller ”visa vägen”. Det är Gud som visar vägen, och det är Mose som får i uppdrag att visa de andra judarna vad som är ett rätt och vad som är ett orätt sätt att leva.

Den skriftliga toran

Enligt Toran tog Mose emot Guds undervisning i form av en skriven text, först sammanfattad i två lagtavlor, med de tio viktigaste mitzvot, buden. Toran berättar också att Mose fick mängder av andra texter, där det fanns fler och kompletterande bud. Rabbiner (lärda judar) har senare räknat ut att det finns sammanlagt 613 sådana mitzvot i dessa texter. Allt detta skrevs ned i Moseböckerna, som alltså utgör den skriftliga toran.

Den muntliga toran

Men enligt judisk tradition mottog också Mose en muntlig undervisning från Gud. För den judiska religionen är den muntliga toran minst lika viktig som den skriftliga. Kunskaper om denna fördes enligt judisk tro vidare från en generation rabbiner till en annan. Först långt senare skrevs också den muntliga toran ned och blev en del av Talmud som vi berättar mer om längre fram (se s. xx).

52 Judendom

Tanakhs historia och innehåll

De flesta av Tanakhs texter är nedskrivna på hebreiska, ett mycket gammalt språk besläktat med arabiska. Forskare kan också visa att Tanakhs texter är tillkomna under en mycket lång tid och att de flesta troligen har förändrats genom avskrifter som skett under tusentals år. De texter som finns bevarade idag är sådana som har skrivits av från många tidigare kopior.

Religiösa texter

Tanakhs texter används i judiskt religiöst liv, exempelvis under gudstjänsterna. Men de är också en del av den judiska kulturen. Texternas berättelser om det judiska folkets ursprung i en fjärran forntid är en tradition som många judar vill bevara – även de som inte uppfattar sig som religiösa eller inte tänker att texterna är bokstavligt sanna.

Flera berättelser i Tanakh går visserligen att knyta till verkliga, historiska händelser. I dessa fall stöds berättelserna också av andra, icke-religiösa texter och av arkeologiska fynd. Det gäller exempelvis historien om den så kallade babyloniska fångenskapen. Men personer som Abraham, Mose, Debora och Ester är inte möjliga att belägga som historiska.

De flesta forskare är överens om att Tanakhs texter framför allt är en viktig källa för att förstå de judiska traditionernas uppkomst. Texterna är tillkomna i en religiös tradition, och även om innehållet ofta består av olika historiska berättelser, är det som religiösa skrifter de i första hand kan läsas och tolkas.

Torans roll i gudstjänsterna

Toran som innehåller Guds undervisning är den allra heligaste delen av Tanakh enligt de flesta religiösa uttolkare. Torans texter läses enligt ett veckoschema så att allt som står i Första till Femte Mosebok blir läst under ett år i synagogornas gudstjänster. Sedan börjar man om igen.

1. Vad heter de tre viktigaste skriftsamlingarna i judendom med ett gemensamt ord?

2. Vad betyder ordet tora?

3. Varför är Toran heligast i judisk religion?

4. Hur används Toran under gudstjänsterna?

Gemensamma texter med kristendomen

Alla texter i Tanakh ingår också i den kristna Bibeln. Men kristna kallar Tanakh för ”Gamla testamentet” (GT) till skillnad från ”Nya testamentet” (NT) som främst handlar om Jesus. Tillsammans utgör GT och NT de kristnas Bibel. Hur och varför kristna använder judiska texter i sin religion förklarar vi i kapitlet Kristendom.

När Bibeln nyöversattes till svenska på 1990-talet samarbetade språk- och religionsforskare med kristna och judiska experter när det gäller Tanakh/GT. Resultatet blev Bibel 2000. Det är från den översättningen vi hämtat alla citat i den här boken, och det är därför det står Tanakh/GT efter citaten. Det gör att man kan slå upp och läsa mer vid det textstället i Bibel 2000.

Judendom 53

En illustration ur den judiska textsamlingen Haggada visar Eva och Adamiparadisetmenocksåefter attdetvingatslämnadet.Påvilka sättskiljersigbildernaåt?

Några kända berättelser ur Toran

Världens skapelse

Första Mosebok berättar om universums skapelse, hur Gud skapade mörker och ljus, himmel och jord, hav och land, och till slut människorna, en man och en kvinna, Adam och Eva. Människorna fick uppdraget att härska över jordens alla växter och djur. Allt detta skedde på sex dagar och på den sjunde vilade Gud. Det står också att Gud var nöjd med sitt verk.

54 Judendom

Historien om syndafloden

Det berättas också om att människorna inte riktigt gjorde som Gud ville. De åt av kunskapens frukt fastän det var förbjudet. Gud körde därför ut Adam och Eva ur Edens trädgård, ut från paradiset. Nu skulle mannen arbeta hårt och kvinnan känna smärta då hon födde sina barn.

Men människorna fortsatte att synda och ondskan på jorden blev stor. Då ångrade Gud sin skapelse och bestämde sig för att dränka hela världen i en gigantisk flodvåg, den så kallade syndafloden. Alla människor drunknade i floden utom Noa och hans söner och deras hustrur. Noa hade alltid varit en hederlig person som levt i gemenskap med Gud. Därför förvarnades han av Gud som uppmanade honom att bygga en stor båt som kallades arken. När floden vällde fram kunde Noa rädda sin familj men också mängder av djur – en hona och en hane av varje art. Sedan floden dragit sig tillbaka lovade Gud att han aldrig mer skulle straffa människorna på ett sådant sätt. Som ett tecken på Guds förbund med Noa skapades därför regnbågen.

Abraham och Guds eget folk

Noas ättlingar bosatte sig i olika delar av världen. Så uppstod jordens olika folkslag enligt den fortsatta texten i Första Mosebok. Men där står också att människorna återigen glömde bort sin Gud och började dyrka andra gudar. Då utsåg Gud Abraham till stamfader för ett nytt folk, Guds eget folk, som skulle visa de andra folken att Gud var den ende guden, och hur man ska leva för att världen ska bli god.

Gud lovade också att Abrahams ättlingar skulle bli lika många som himlens stjärnor och att Kanaans land skulle bli deras för all framtid. Som ett tecken på det nya förbundet gav Gud Abraham budet att alla män i Guds eget folk måste omskäras.

Abraham prövas

Men Gud prövade också Abraham genom att säga åt honom att offra Isak, Abrahams egen son. Abraham gjorde som Gud hade sagt, och lade Isak på ett offerbål, där annars får och getter brukade offras. I sista stund, precis innan Abraham skulle sticka kniven i Isak, hindrades han av Guds ängel som gav Abraham ett får att offra istället. Abraham hade visat att han litade på Gud i allt. Isak blev senare far till Jakob som i sin tur fick tolv söner. Så började Guds eget folk att växa. Det nya folket kallades israeliter efter Israel, det namn som Gud gav Jakob.

Folket växte i antal men efter en tid uppstod en svår hungersnöd i Kanaans land. Då uppmanade Gud israeliterna att flytta till Egypten. Det gick bra för Guds folk i det främmande landet och israeliterna hjälpte farao på flera olika sätt.

Judendom 55
Noah–enamerikansklångfilmfrån 2013skildrarNoaochsyndafloden

Mose leder sitt folk ut ur slaveriet i Egypten. Här passerar de genom Sävhavet.BildfrånenHaggada, en berättelsebok om den judiska påsken

Mose och uttåget ur Egypten

Andra Mosebok börjar med att berätta att Egypten flera hundra år senare fick en farao som kände sig hotad av israeliterna eftersom de hade blivit så många. Därför bestämde han att alla vuxna israeliter måste bli slavar och att alla nyfödda israelitiska pojkar skulle dödas.

En av dessa pojkar hette Mose. Men Moses mor gömde sin son efter födelsen och lade hon honom i en korg som kunde flyta på Nilens vatten. Senare fann faraos dotter korgen med den lille pojken intill strandkanten. Mose adopterades av dottern och växte upp som en egyptisk prins. Men när han blivit vuxen visade sig Gud inför Mose och gav honom uppdraget att leda israeliterna ut från slaveriet i Egypten och till Kanaans land, det land som Gud en gång lovat Abraham.

När farao vägrade att släppa sina slavar visade Gud sin makt. Hemska olyckor drabbade alla Egyptens invånare utom israeliterna. Farao gav då upp och israeliterna kunde i all hast lämna hans land. Men farao ångrade sig plötsligt och skickade sina soldater efter israeliterna. Då öppnade sig

Sävhavet så att alla kunde gå på havets botten och rädda sig över till Sinai. När alla hade kommit över stängde Gud havet och dränkte faraos förföljande soldater.

Mose tar emot Toran

Israeliterna slog läger vid ett berg i Sinaiöknen. Där uppenbarade sig Gud i ett enormt rökmoln. Mose gick upp på berget och tog emot den första delen av Toran – Guds undervisning. Det viktigaste sammanfattades i tio budord som ristades in på två stentavlor.

Men medan Mose var på berget hade israeliterna trott att han var försvunnen och börjat dyrka en ny gudabild, som såg ut som kalv av guld. I sin förtvivlan över att de inte hade litat till honom och till Gud krossade Mose stentavlorna. Sedan återvände han till Gud och bad om förlåtelse för det folk som han var satt att leda. Gud var mycket arg, men gav ändå Mose nya stentavlor och sa åt honom att fortsatta visa israeliterna den rätta vägen.

56 Judendom

Nya bud under 40 år i öknen

I fyrtio år fick israeliterna vandra genom öknen innan Gud ansåg dem vara mogna att komma in i det utlovade landet. Den Tredje, Fjärde och Femte Mosebok är fyllda med berättelser om alla krav som Gud ställde på sitt folk under dessa år. Även om de var svåra att leva efter är alla bud som finns i Toran ett tecken på förbundet mellan Gud, Mose och det utvalda folket.

Mose själv kom så långt att han kunde se in i det utlovade landet från höjden av ett berg. Han var gammal och skulle dö snart. Nu kunde han inte göra mer. Han hade hjälpt israeliterna ut ur Egypten och han hade överlämnat Toran med alla dess bud. Hur skulle de klara sitt uppdrag?

Vad berättar Toran om följande innehåll?

1. Vad måste Abraham göra för att Gud skulle lita på honom?

2. Hur hamnade israeliterna i Egypten?

3. På vilka sätt hjälpte Gud Mose att föra sitt folk ut ur slaveriet?

4. Varför slog Mose sönder tavlorna med de tio viktigaste buden?

FÖRDJUPNING & METOD │ Bildanalys

Profeten Mirjam

I de judiska texttraditionerna har Mirjam en viktig roll då israeliterna räddas från slaveriet i Egypten. Där beskrivs bland annat hur hon är med och räddar sin lillebror Mose ur Nilens vatten. Även om Mose i vuxen ålder blev den viktigaste profeten, räknas både hon och Aron, Mirjams andre bror, också som profeter enligt de judiska texterna. Så här står det om henne i Toran:

När faraos hästar gick ut i havet med hans vagnar och vagnskämpar lät Herren havets vatten strömma tillbaka över dem. Men israeliterna gick torrskodda tvärs igenom havet. Mirjam, som var syster till Aron och ägde profetisk gåva, tog sin tamburin, och alla kvinnorna följde henne; de slog på tamburiner och dansade.

Tanak/GT: 2 Mosebok 15:19–20

Använd bilden och texten och svara på följande frågor

1. Vad ser man på bilden?

2. Vilken händelse är det som skildras i text och bild?

3. Jämför den här bilden med den som finns på vänstersidan. Vad skiljer och vad förenar dessa bilder?

4. Varför tror du att Mirjam är en viktig gestalt för nutida feministiska judar?

Judendom 57
Bilden
Bild kommer

Neviim och Ketuvim – några exempel ur innehållet

Texterna i Neviim och Ketuvim är tillsammans omkring fem gånger längre än texterna i Toran. Även om de inte anses fullt lika viktiga och heliga som de fem Moseböckerna, är de väsentliga för judendomens traditioner och det religiösa livet. Här återger vi innehållet i några av dessa texter.

Neviim – profeterna

Neviim kan ses som en slags fortsättning på Femte Mosebok i Toran. Texterna kretsar kring hur det gick för israeliterna i det utlovade landet.

Kungariket Israels uppgång och fall

I en av Neviims böcker kan man läsa att israeliterna tog över Kanaans land efter många och svåra strider. Under denna tid var israeliterna uppdelade i tolv olika stammar, som ibland enades under en hövding som också kallades domare. En av de mest framträdande domarna var enligt texterna en kvinna som hette Debora. I Neviim återges hennes skicklighet som militär ledare, som profet och som författare av sånger och poesi.

58 Judendom
KungSalomopåsintron.

Efter ytterligare en tid enades de tolv stammarna och bildade ett land som nu kallades Israel. Där utsågs domaren Saul till kung. Samuel, en annan av Israels gamla domare och profeter, smorde Sauls huvud med helig olja. Därefter kallades kungen för Messias, som betyder den smorde.

Under Sauls tid som kung angreps landet av filistéerna, ett mäktigt folkslag. När Saul inte lyckades försvara sitt folk smordes David till kung. David besegrade filistéerna och gjorde Israel till en stormakt. Han erövrade Jerusalem och förde dit arken, en kista som innehöll de stentavlor som Mose hade tagit emot från Gud. Så blev Jerusalem Israels huvudstad. David efterträddes av sin son Salomo som lät bygga Jerusalems första tempel

Men snart råkade israeliterna i konflikt med varandra, och riket delades i två: Nordriket kallades fortfarande Israel, medan Sydriket – där Jerusalem låg – fick namnet Juda. Neviim berättar dock att Nordriket angreps och erövrades av assyrierna. Drygt hundra år senare kom babylonierna till Juda. Jerusalem intogs, templet revs ned och de ledande judarna fördes som fångar till Babylon.

Profeternas kritik

Katastrofen var ett faktum, Guds utvalda folk hade inte klarat sin uppgift. De hade glömt att Gud befriat dem från slaveriet och gett dem budet att inte ha några andra gudar. De hade inte heller brytt sig om sina medmänniskor. De hade slagits om makten och varit mer intresserade av rikedomar än av att leva i gemenskap med Gud. Profeten

Jeremia talade klarspråk:

Folk från många länder skall ha sin väg förbi Jerusalem, och när de undrar varför Herren handlat så mot denna stora stad skall svaret bli: Därför att folket övergav förbundet med Herren, sin Gud, och föll ner för andra gudar och dyrkade dem.

Tanakh/GT Jeremia 22:8–9

Ketuvim – skrifterna

Ketuvim innehåller många olika slags texter. Några kan läsas som fortsättning på Neviims krönikor om det judiska folkets historia. I en text berättas exempelvis hur perserkungen Kyros befriade judarna från fångenskapen i Babylon, och hur de kunde återvända till Jerusalem för att bygga upp sitt tempel igen. Andra texter handlar om livets eviga glädjeämnen och problem eller om personer som gör bra saker och kan vara föredömen för andra judar.

Judendom 59

”Gåtillmyran,dulate,sehurhon görochblivis.”SåstårdetiOrdspråksboken.Vadmenasmeddet?

Predikaren och Job – två texter om svåra tvivel I Predikaren står det att allt egentligen är meningslöst. Man lever endast en kort stund och sedan är man död. Allt det som en människa gör är snart bortglömt, allt försvinner efter döden: makt, rikedom, kunskap, kärlek – ingenting blir kvar. Människans strävan efter framgång är som att försöka fånga vinden när det blåser. Människan kan uppleva korta stunder av lycka, men inte räkna med mer. Endast Gud vet varför det är på det sättet och människan gör klokt i att finna sig i sitt öde. Jobs bok berättar om den rike bonden Job som har allt man kan tänka sig. Tillsammans med sin hustru har han en stor gård med tusentals djur och många tjänare samt tio vuxna barn, sju söner och tre döttrar. Job försöker leva efter Torans regler och tackar Gud för det goda han har fått. Men en dag vänder lyckan. Djuren träffas av blixten och barnen dödas sedan deras hus rasat samman i en storm. Det visar sig att det är Gud som låter pröva Job på detta sätt. Job förbannar först sina olyckor och kan inte förstå varför just han blir drabbad. Men till sist inser Job att han måste finna sig i allt som händer, både det goda och det onda. Det är inte människans uppgift att döma Gud.

Psaltaren och Höga visan – hopp och livsglädje Några av Psaltarens 150 psalmer (sångtexter) handlar om sorg och förtvivlan, andra om tacksamhet, tröst och tillit till Gud – som också kallas Herren:

Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.

Tanakh/GT Psaltaren 23:1

Höga visan är fylld av jublande livsglädje i sin beskrivning av kärleken mellan två älskande.

1. Vem var enligt Neviim Israels andre kung och vad var han känd för?

2. Varför delades landet i två delar enligt Neviim?

3. Vad var den babyloniska fångenskapen?

4. Vilken är profeternas förklaring till alla problem?

5. Ge exempel från Ketuvim som visar att den innehåller många typer av skrifter.

Hon: Kyssar vill jag dricka ur hans mun […] Han: Vad du är skön min älskade […] Som ett klarrött band är dina läppar […]

Tanakh/GT Höga visan 1:2, 4:1,3

Ordspråksboken

I Ordspråksboken finns många levnadsregler som till exempel ”den som gräver en grop faller själv däri”. Budskapet är annars – som i hela

Tanakh – att människan ska följa Guds vilja, då går det henne väl.

[…] den som litar på Herren får skydd

60 Judendom

Rätt och orätt – 10 eller 613 mitzva?

Inom judendomen kallas en vägledande regel för en mitzva. Det betyder ungefär ”bud”, ”befallning” eller ”order” på svenska. Lärda rabbiner har räknat ut att det finns sammanlagt 613 bud i Torans texter. Av dessa är 248 påbud (”du ska”) och 365 förbud (”du ska inte”). Att hålla reda på och försöka leva efter alla dessa bud är mycket svårt.

Många judar menar att alla dessa bud snarare ska uppfattas som ett slags riktmärken som måste tolkas symboliskt. Att försöka leva efter varje bud är inte meningsfullt. I Predikaren står det också att det knappast finns någon som klarar av det

Men det finns ingen rättfärdig på jorden som alltid gör det goda och aldrig syndar.

Tanakh/GT Predikaren 7:21

Andra judar, framför allt de som räknas som ortodoxa, menar att man som jude måste sträva efter att försöka leva efter så många som möjligt, helst alla.

De tio orden

De flesta judar är överens om att de många buden går att sammanfatta på olika sätt. Den viktigaste sammanfattningen anses finnas på de två sten-

tavlor som Mose tog emot på Sinai berg enligt den Anda Moseboken. De kallas för de tio orden i judiska traditioner.

1. Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.

2. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. […]

3. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn […].

4. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. […]

5. Visa aktning för din far och din mor […].

6. Du skall inte dräpa.

7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.

8. Du skall inte stjäla.

9. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.

10. Du skall inte ha begär till din nästas hus. […]

Tanakh/GT Andra Mosebok 20:2–20:17

De flesta judar är överens om att de första fem ”orden” handlar om förhållandet till Gud. De förklarar att judarna endast kan ha en Gud, den Gud som hjälpte dem ut ur Egypten, och att Guds namn och sabbatsdagen är heliga. Det femte ordet hör också till Gud eftersom människan (Adam och Eva) från början skapades av Gud. De fem senare buden handlar om regler människor emellan. En av judendomens viktigaste symboler är de båda stentavlorna.

Ordförklaringar:

missbruka – Herrens namn. Att använda Guds namn i onödan eller falskt, att svära.

sabbatsdagen – Den sjunde dagen, vilodagen.

visa aktning – Känna stark respekt för.

dräpa – Döda, slå ihjäl någon, begå dråp.

äktenskapsbrott – Ha sex utanför äktenskapet, vara otrogen.

begär – Lust, vilja att äga.

nästa – Medmänniska, granne.

1. Vilka av de tio orden är påbud och vilka är förbud?

2. Vilket av de tio orden är varken påbud eller förbud?

3. Resonera om vilka av judendomens centrala tankar du kan hitta i de tio orden (se Judendom –både en religion och ett folk, s. xx).

Judendom 61 FÖRDJUPNING & METOD │ Analysera urkunder

Bildförteckning

45-3 Artur Widak/NurPhoto/Getty Images

47 Godong/Getty Images (RF)

48 Ahmad Gharabli/AFP/Getty Images

49 Wahlström & Widstrand

50 iStock (jordgloben)

51 Valentyn Semenov/EyeEm/Getty Images

52 Ruslan Dashinsky/iStock

54 ”Adam and Eve from The Sarajevo Haggadah”/foto Zev Radovan/ Bridgeman Images/TT

55 Photoshot/Sjöberg bildbyrå

56 ”The passage of the Red Sea from The Golden Haggadah”/British Library/ Bridgeman Images/TT

57

58 ur ”The Coburg Pentateuch” ca 1396/ British Library (CC PDM)

60 Jacom Stephens/iStock

62 Bildförteckning
iStock 8 Elisabet Omsén/TT 10 Khaled Desouki/AFP/Getty Images 12 PHOTOSBYPATRICK//Mostphotos
W Rpht Wphakdi Phechr/EyeEm/ Getty Images (RF)
John Erling Utsi 14 iStock 15 Anders Good/TT 16 Maskot/TT 17 Daniel Gual/Mostphotos 18 Jenny Nyström/Jenny Nyströms & Curt Stoopendaals stiftelse/Kalmar läns museum 19 Sjöberg Bild 20 iStock
Magnus Wennman/Aftonbladet/TT 23-2 Gabriel Aponte/Getty Images 23-3 ur spelet “Grepolis”/InnoGames GmbH 24 Simon Bradfield/iStock 25 Frank Chmura 26 Gabriel Aponte/Getty Images 27 iStock 28 Magnus Wennman/Aftonbladet/TT 30 Michael Erhardsson/Mostphotos 31 Sameer Sehgal/Hindustan Times/ IMAGO/TT 32 Cesar Arxina/Europa Press/Getty Images 33 John van Hasselt/Sygma/Getty Images 34 Statens Historiska Museer 35 Mats Landin/Nordiska museet 36 Erich Lessing/AKG/TT 37 Emilio Morenatti/EPA/TT 39 Stig-Åke Jönsson/TT
ur spelet “Grepolis”/InnoGames GmbH
Ulf Wagner
Ahmad Gharabli/AFP/Getty Images 45-2 Lautaro Aránguiz
omslag
13-1
13-2
23-1
40-1
40-2
45-1

Nya Utkik är här!

Innehållet i nya Utkik följer det centrala innehållet i de aktuella kursplanerna. Alla texter är genomarbetade och många är helt nya. Varje kapitel inleds med bilder och frågeställningar som uppmuntrar ett språkutvecklande arbetssätt och att arbeta med elevernas förförståelse.

Nya Utkik

• är anpassade till aktuella kursplanerna.

• lyfter ett språk­ och kunskapsutvecklande arbetssätt

• ger lärare möjlighet att arbeta med elevernas förförståelse

• har nya Fördjupning & metod som tränar de viktiga förmågorna.

• har debatt­ och faktarutor och fler elevuppgifter.

• har lärarmaterial med förslag på lösningar och kommentarer till uppgifter och övningar, underlag för planering och bedömning samt mycket annat.

Håll utkik efter mer information på gleerups.se!

Det finns mer att upptäcka

Det här smakprovet innehåller några representativa uppslag ur den tryckta boken. Vi har också ett stort sortiment av digitala läromedel som du kan prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter

är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se

Beställ den riktiga boken

Vid beställning av boken ange

ISBN 51103235

RELIGION7–9 Utkik Re
Kommer till sommaren 2023
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.